Bet. 2000/01:UU1

Utrikesutskottets betänkande

2000/01:UU01

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

Innehåll

Sammanfattning

1 Propositionen

2 Motionerna

3 Utskottet

Hemställan

4 Reservationer

2000/01

UU1

Sammanfattning

Utrikesutskottet behandlar i detta betänkande

regeringens framställning i propositionen 2000/01:1

avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan.

Regeringen föreslår att totalt

2 908 385 000 kr anvisas till anslag inom detta

utgiftsområde.

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsramar för de olika anslagen.

Utskottet tar även ställning till motioner som

väckts i anslutning till propositionen. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks eller besvaras. Till

betänkandet är fogat fem reservationer och tre

särskilda yttranden.

1 Propositionen

Regeringen föreslår i propositionens yrkande 1,

utgiftsområde 5 avsnitt 1, att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget

5:7 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

på högst 150 000 000 kr efter år 2001.

I yrkande 2 föreslår regeringen att riksdagen för

budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

enligt följande uppställning:

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

-----------------------------------------------------------------------

5:1 Utrikesförvaltningen ramanslag 1 816 068

-----------------------------------------------------------------------

5:2 Nordiskt samarbete ramanslag 1 511

-----------------------------------------------------------------------

5:3 Ekonomiskt bistånd till svenska ramanslag 5 573

medborgare i utlandet m.m. samt diverse

kostnader för rättsväsendet

-----------------------------------------------------------------------

5:4 Bidrag till vissa internationella ramanslag 452 817

organisationer

-----------------------------------------------------------------------

5:5 Nordiska ministerrådet ramanslag 281 094

-----------------------------------------------------------------------

5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete ramanslag 25 997

och utveckling (OECD)

-----------------------------------------------------------------------

5:7 Fredsfrämjande verksamhet ramanslag 149 453

-----------------------------------------------------------------------

5:8 Svenska institutet ramanslag 55 451

-----------------------------------------------------------------------

5:9 Övrig information om Sverige i utlandet ramanslag 13 863

-----------------------------------------------------------------------

5:10 Utredningar och andra insatser på det ramanslag 2 259

utrikespolitiska området

-----------------------------------------------------------------------

5:11 Information och studier om ramanslag 9 000

säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling

-----------------------------------------------------------------------

5:12 Bidrag till Stockholms internationella obetecknat 21 373

fredsforskningsinstitut (SIPRI) anslag

-----------------------------------------------------------------------

5:13 Forskning till stöd för nedrustning och ramanslag 10 781

internationell säkerhet

-----------------------------------------------------------------------

5:14 Utrikespolitiska Institutet obetecknat 11 710

anslag

-----------------------------------------------------------------------

5:15 Forskningsverksamhet av särskild ramanslag 4 603

utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse

-----------------------------------------------------------------------

5:16 Inspektionen för strategiska produkter ramanslag 17 404

-----------------------------------------------------------------------

5:17 Europainformation m.m. ramanslag 21 800

-----------------------------------------------------------------------

5:18 Föreningen Norden ramanslag 7 128

-----------------------------------------------------------------------

Summa

2 908 385

-----------------------------------------------------------------------

2 Motionerna

2000/01:U216 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att återupprätta NGO-sekretariatet inklusive en NGO-ambassadör.

2000/01:U217 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta en övergripande MR-funktion för den svenska utrikespolitiken.

20. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för utplacerandet

av MR-attachéer på svenska ambassader.

21. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för utplacerandet

av miljöattachéer på svenska ambassader.

22. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att integrera svenska

handelsfrämjande organ som exportråd m.m. med vissa av Sveriges ambassader.

23. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att öppna svenska

utlandsmyndigheter i alla EU:s kandidatländer.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att en svensk utlandsmyndighet bör öppnas i Minsk.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inte lägga ner Sveriges generalkonsulat i Istanbul.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vikten av att behålla en svensk ambassad i Windhoek i Namibia.

27. Riksdagen begär att regeringen utreder om fler s.k. nordiska ambassader kan

upprättas eller samordnas i världen.

28. Riksdagen begär att regeringen utreder hur Sverige i ökad utsträckning kan

dra nytta av den växande EU-diplomatin.

2000/01:U301 av Bengt Silfverstrand och Hans Hoff (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en genomgripande översyn av

utrikesförvaltningen.

2000/01:U302 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen utreder behovet av utökade

ekonomiska resurser till den honorära konsulatverksamheten.

2000/01:U303 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen måste ompröva nedläggningen av

generalkonsulatet i Istanbul.

2000/01:U305 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende utgiftsområde

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 2001 enligt följande:

---------------------------------------------

| |År 2001 |Förändring|

---------------------------------------------

|5:1 | | |

|Utrikesförvaltningen | 1 816 | +70 000|

| | 068 | |

---------------------------------------------

|5:7 Fredsfrämjande | | |

|åtgärder |149 453 | -149 453|

---------------------------------------------

|5:11 Information och | | |

|studier | 9 000 | -9 000|

---------------------------------------------

2000/01:U621 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att Sverige

snarast upprättar ambassad i Minsk, Vitryssland.

2000/01:U640 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att på sikt

flytta Sveriges ambassad i Israel till västra Jerusalem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en gemensam

nordisk ambassad i Jerusalem för både israeler och palestinier.

2000/01:U660 av Murad Artin m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en ökad

diplomatisk representation i Kaukasusområdet.

2000/01:U704 av Åke Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

utökat anslag till

Föreningen Norden i Sverige.

3 Utskottet

3.1 Propositionen

3.1.1 Allmänt om utgiftsområdet (Propositionen s. 11-23)

Politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik består av 18 anslag fördela

delområden:

- Utrikesförvaltningen

- internationella organisationer

- information om Sverige i utlandet

- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

- övriga utrikespolitiska frågor.

Regeringen anför i propositionen att målet för politikområdet är att säker

intressen i förbindelserna med andra länder.

I propositionen framhålls att EU:s centrala roll i svensk utrikespolitik kom

särskilt under det första halvåret 2001, då svensk utrikespolitik och svensk ut

i hög grad kommer att inriktas på genomförandet av det första svenska ord

unionen. Regeringen framhåller vidare att EU är den ojämförligt främsta d

europeiska integrationen och det europeiska samarbetet.

Vidare anför regeringen att risken för ett förödande stormaktskrig ha

överskådlig tid. Det säkerhetspolitiska läget är tryggare än på mycket länge. S

alliansfrihet, som syftar till att Sverige skall kunna vara neutralt i händels

närområde, består. Den gagnar vår säkerhet bäst, befäster säkerheten i vårt n

förmåga att medverka i uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhetsstruk

regeringen.

I propositionen understryks även att det blir en alltmer central uppgift för

och säkerhetspolitik i och utanför Europa att medverka till att förebygga och f

konflikter. Sverige deltar i militärt och civilt samarbete med andra

krishantering och fredsfrämjande verksamhet.

Vidare framhåller regeringen att mot bakgrund av de globala tendenserna bl

angeläget att fortsätta den traditionella svenska utrikespolitik, som förenar s

världshandel med förnyat utvecklingssamarbete och arbete för en miljömässigt

utveckling.

Regeringen betonar även att den ser stödet till FN och reformeringen av FN-

primär utrikespolitisk uppgift.

När det gäller resultatbedömning menar regeringen att ett land av Sveriges sto

peka på att utrikespolitiken givit ett visst konkret resultat. Oftast måste m

värdering av den utveckling landet varit delaktigt i utan att söka precisera

till denna.

Regeringen framhåller i sammanhanget att samarbetet inom EU i viktiga avseend

överensstämmelse med svenska värderingar och strävanden. Det gäller bl.a.

tillväxt och sysselsättning med utbildning och kontinuerlig satsning på infor

som centrala medel samt inriktningen av kommissionens reformering. Det g

krishantering, där den civila delen får en viktig plats vid sidan av den mil

roll i sammanhanget betonas samt ett växande intresse för konfliktförebygg

Regeringen menar att i väsentliga avseenden har utvecklingen gått i av Sverige

samtidigt som de snabba internationella förändringarna reser nya krav på aktiva

3.1.2 Utrikesförvaltningen (Propositionen s. 24-27)

I propositionen framhåller regeringen att utrikesförvaltningens viktigaste up

svenska intressen, politiska såväl som handels-, migrations- och biståndsrelate

genom politisk, ekonomisk, migrations- och handelspolitisk bevakning,

investerings- och turistfrämjande verksamhet, insatser inom kultur och i

handläggning av migrations- och rättsfrågor. Regeringen framhåller också

ambitionsnivå som prioriteringarna innebär ställer krav på en väl fungerande ut

som kontinuerligt anpassas till de uppgifter en föränderlig omvärld medför.

Vidare anförs att en omstrukturering av utrikesrepresentationen i Afrika pågår

Nya myndigheter har öppnats i Dakar och i Kampala och ambassaden i Kinshasa kom

en ambassadör från slutet av år 2000. Ambassaden i Windhoek kommer att o

chargé-myndighet från mitten av år 2001. Organisationen med Stockholmsbaserade

Afrika kommer att avvecklas.

Den officiella svenska närvaron omvandlas i Caracas från halvårsskiftet år

Istanbul från början av år 2001.

Som ett resultat av sammanslagningen av UD:s IT-organisation m

Förvaltningsavdelningen minskades anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen år 2000 me

för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 90:5 Regeringskansliet m

görs för att täcka kostnaderna för den sammanslagna IT-organisationens framt

Anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen minskades år 2000 även med anledning av en t

med ytterligare 27 630 000 kr. Anslaget föreslås år 2001 minskas med 3 049 72

centralmyndighetsfunktionen i fråga om internationell rättslig hjäl

Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet. Anslaget 90:5 Regeringskans

utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp.

För år 2001 har anslaget beräknats till 1 816 068 000 kr. Anslaget höjs engång

000 kr år 2001.

Från anslaget 5:2 Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges deltagand

inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska samarbetskommittén. Reg

anslaget för budgetåret 2001 till

1 511 000 kr.

3.1.3 Internationella organisationer (Propositionen s. 27-32)

Anslaget 5:4 Bidrag till vissa internationella organisationer finansierar ob

folkrättsligt bundet att betala för sitt medlemskap och andel av kostnade

verksamhet i följande internationella organisationer:

Förenta nationerna

Europarådet

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)

Övriga internationella organisationer.

Regeringen framhåller i propositionen att Sveriges arbete i Förenta nationerna

bidra till att organisationer på ett effektivt sätt kan bedriva sina kärnve

trygga FN:s finanser och dess verksamhet långsiktigt och att förbättra betal

samt verka för en amerikansk skuldreglering.

Vad gäller Europarådet menar regeringen att syften med det svenska medlemskap

till demokratiseringsprocessen i de nya medlemsländerna, att verka för att Euro

ett slagkraftigt instrument och att verka för stabilitet i sydöstra Europa.

I propositionen framhålls vidare att de svenska insatserna vad avser OSSE:s ve

bidra till dess fortsatta utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan

konflikthantering. En förbättrad tillämpning av de åtaganden som medlemsstatern

fortsatt utveckling av kapaciteten för konfliktförebyggande och krishantering

respekten för demokrati, rättsstatens principer och de mänskliga rättighetern

deltagande i fältmissioner och valövervakning.

När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP) p

på att Sverige aktivt deltar i utformningen och tillämpningen av denna. Ge

bl.a. genom gemensamma åtgärder.

För år 2001 har anslaget beräknats till 452 817 000 kr.

Från anslaget 5:5 Nordiska ministerrådet betalas Sveriges andel till ministe

För år 2001 har anslaget beräknats till 281 094 000 kr.

Från anslaget 5:6 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

Sveriges andel av OECD:s budget. Anslaget har för år 2001 beräknats till 25 997

Anslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet finansierar framför allt deltagande med

i olika internationella fredsfrämjande insatser. Under 1999 beslutade reger

svenskt deltagande med poliser och experter i den internationella insatsen

framhåller regeringen i propositionen att efterfrågan på svensk medverkan i

fredsfrämjande insatser styrs till tid och omfång av faktorer som till störs

utanför svensk kontroll. Anslagsförbrukningen kan fluktuera kraftigt och är svå

det gäller nya insatser. Regeringen framhåller att efterfrågan på svensk

militär, polisiär som annan civil personal, ökat från FN:s, OSSE:s,

organisationers sida. Vidare gör regeringen bedömningen att den snabba utveck

försvars- och säkerhetspolitik (ESDP) sannolikt kommer att ställa särskilda k

Detta gäller inte minst den civila krishanteringen och konfliktförebyggande.

Finansiering av svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser s

utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6, Totalförsvar, samt utgiftsområde 7,

bistånd.

För år 2001 har anslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet beräknats till

149 453 000 kr. Regeringen föreslår i propositionen att den får ikläda staten f

tillsammans med tidigare gjorda, utestående förpliktelser innebär utgifter på h

kr efter år 2001.

3.1.4 Information om Sverige i utlandet (Propositionen s. 32-34)

Anslaget 5:8 Svenska institutet finansierar institutets kostnader för informat

utbyte inom utbildning, kultur och samhälle samt svenska kulturhuset i Paris.

anslaget beräknats till 55 451 000 kr.

Anslaget 5:9 Övrig information om Sverige i utlandet används till att finansier

regeringen prioriterade, informations- och främjandeinsatser genom

utlandsmyndigheterna. För år 2001 har anslaget beräknats till 13 863 000 kr.

3.1.5 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor (Propositionen s. 34-38)

Syftet med anslaget 5:10 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt avseen

och säkerhetspolitik. För år 2001 har anslaget beräknats till 2 259 000 kr.

Anslaget 5:11 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämj

finansierar stöd till organisationer och stiftelser i syfte att främja studier

om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. För år 2001 har anslaget beräk

000 kr.

Ändamålet med anslaget 5:12 Bidrag till Stockholms internationella fredsfor

(SIPRI) är att genom forskning i konflikt- och samarbetsfrågor bidra till

betingelserna för fredliga lösningar av konflikter för en stabil fred. Anslaget

beräknats till 21 373 000

kr.

Med anslaget 5:13 Forskning till stöd för nedrustning och internationel

regeringen uppnå att den tillförs teknisk och vetenskaplig sakkunskap för att

nationella och del i internationella insatser skall kunna bidra aktivt t

internationella nedrustningsarbetet, icke-spridningsarbetet och rustning

framåt. Anslaget har beräknats till 10 781 000 kr för år 2001.

Från anslaget 5:14 finansieras Utrikespolitiska Institutets (UI) verksamhet

att främja intresset för internationell politik samt öka kunskapen om de

forskning och information till allmänheten. För år 2001 har anslaget beräknats

kr.

Anslaget 5:15 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspoli

finansierar dels forskarprogrammet på Utrikespolitiska Institutet som be

särskilt avtal mellan UI och staten, dels ett temporärt extra bidrag till UI

institutets svåra finansiella situation. Anslaget beräknas för år 2001 till 4 6

3.1.6 Övriga utrikespolitiska frågor (Propositionen s. 38-40)

Anslaget 5:16 finansierar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) v

föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1998:397) om strate

med tillhörande förordningar, samt rådets förordning (EG) nr 3381/94 av den 19

upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av varor med dubbla användning

För år 2001 har anslaget beräknats till 17 404 000 kr.

Anslaget 5:17 Europainformation m.m. finansierar informationsverksamhet om

integrationen och beräknas för år 2001 uppgå till

21 800 000 kr.

Från anslaget 5:18 Föreningen Norden utbetalas medel till föreningens verksamhe

för år 2001 uppgå till 7 128 000 kr.

3.2 Motionerna

I partimotion U216 (kd) yrkande 22 konstaterar Kristdemokraterna att UD tidig

beslut om att NGO-sekretariatet skall upphöra och att regeringen i ställ

integrera kontakter med de enskilda organisationerna med övrig

utrikesförvaltningen. Motionärerna vill framhålla att detta innebär a

organisationerna får vända sig till olika avdelningar beroende på sakfrågorna,

organisationer uppfattas som negativt, då kontakterna har försämrats enlig

Motionärerna menar att NGO-sekretariatet bör återupprättas och en NGO-

tillsättas.

I kommittémotion U217 (kd) framhåller Kristdemokraterna att människovärdet

centrum för svensk utrikespolitik och internationell samverkan under 2000-tale

våga tala om värderingar i de internationella relationerna och därmed driva e

inom utrikespolitiken, menar motionärerna, och understryker att det är nödv

svenska utrikespolitiken genomsyras av mänskliga rättigheter.

I detta syfte förslår Kristdemokraterna i yrkande 5 att det inom Statsrådsbered

en ledande och övergripande MR-funktion med en direkt koppling till berörda dep

Vidare menar motionärerna att Sverige bör ha MR-attachéer utplacerade på st

ambassader, där det anses som särskilt nödvändigt att följa utvecklingen kr

rättigheterna. I motionsyrkande 20 föreslås därför att regeringen

förutsättningarna för utplacerandet av MR-attachéer och finansieringen av dessa

Lika viktigt är det enligt motionärerna att förbättra den svenska utrike

bevakning, kompetens och externa samarbetsmöjligheter när det gäller globa

varför miljöattachétjänster bör inrättas. Kristdemokraterna föreslår därför

regeringen låter utreda förutsättningarna för utplacerandet av miljöa

finansieringen av dessa.

Motionären konstaterar vidare att det har skett en sammanslagning av vissa utl

och biståndsverksamheten och att s.k. biståndsambassader har upprättats. På lik

regeringen se över möjligheterna att integrera den handels- och exportfrämja

med utrikesförvaltningen, menar motionärerna. Kristdemokraterna föreslår där

att möjligheterna att integrera svenska handelsfrämjande organ som exportråd m

de svenska ambassaderna bör utredas.

Vidare konstateras i motionen att svenska ambassader saknas i Slovakien samt

Cypern, vilka alla är kandidatländer för att bli medlemmar i EU. I yrkande 23

motionärerna att regeringen bör utreda möjligheterna att öppna svenska utlan

alla EU:s kandidatländer.

Motionärerna konstaterar att Vitryssland är ett land i Sveriges närområde d

tyvärr inte går åt rätt håll. För att bättre kunna följa utvecklingen och e

bedriva visst samarbete med demokratiska krafter föreslås i motionens yrkande 2

utlandsmyndighet bör öppnas i Vitrysslands huvudstad Minsk.

I motionen framhålls även att beslutet att lägga ner generalkonsulatet i Ist

olyckligt eftersom Istanbul är, och historiskt har varit, en viktig brygg

mellan Europa och Asien. I yrkande 25 begärs ett riksdagens tillkännagivande o

ner Sveriges generalkonsulat i Istanbul.

I yrkande 26 anförs att det är av vikt att behålla en svensk ambassad i Windhoe

Vidare konstateras i motionen att lösningen i Berlin med fem nordiska länders

gemensam ambassadanläggning är mycket lyckad. Detta har gett Sverige en uppmärk

skulle ha uppnåtts på egen hand och faciliteter finns tillgängliga som Sverige

inte skulle ha haft råd med. I yrkande 27 föreslås därför att regeringen bö

s.k. nordiska ambassader kan upprättas eller samordnas i världen.

I framtiden kan det även bli aktuellt att ambassader från olika EU-medlemsstat

ett tak i stil med den fysiska integreringen av de nordiska ambassaderna i Berl

föreslås att regeringen bör utreda hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytt

EU-diplomatin.

I motion U301 (s) yrkas att en genomgripande översyn av utrikesförvaltningen sk

Motionärerna tar sin utgångspunkt i en rapport som Riksdagens revisorer fram

1997. På grundval av de förslag som där framförs menar motionärerna att riksda

till ett aktivt deltagande i utformandet av svensk utrikespolitik bör först

gäller översyn av bemanningen vid utlandsmyndigheterna förordar motionärern

förutsättningarna för en planerad samordning mellan de nordiska lände

utrikesförvaltningens lokaler och administration.

Motionärerna menar vidare att rekryteringsfrågorna förtjänar särskild uppmärksa

traditionella kraven menar motionärerna att utbildningen inte är tillfylle

aspiranterna till UD-tjänst ett tillräckligt vidsynt perspektiv på svenskt samh

Sammanfattningsvis önskar motionärerna att en genomgripande översyn kommer

möjligheterna till samordningsvinster genom utökat samarbete med de nordiska lä

samt att rekryterings- och utbildningsfrågorna särskilt beaktas.

I motion U302 (kd) begärs att regeringen utreder behovet av utökande ekonomisk

den honorära konsulatverksamheten.

Motionärerna framhåller i motionen att en förutsättning för att Sveriges intres

tas tillvara på många av de platser där honorärkonsuler är verksamma, är att de

tid och, inte sällan, egna finansiella resurser. Motionärerna menar att dessa

central och kostnadseffektiv del av den svenska utrikespolitiken och borde ers

därmed.

I flerpartimotion U303 (c, m, kd, fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande om

skall ompröva nedläggningen av generalkonsulat i Istanbul.

Motionärerna framhåller att Istanbul är ett viktigt centrum dit alltfler

näringsliv, organisationer och medier lokaliseras.

Vidare konstateras i motionen att Turkiet numera är ett kandidatland för medle

att Sverige från årsskiftet 2000/01 övertar ordförandeskapet i unionens

nedläggning av generalkonsulatet sänder i detta läge en felaktig signal t

samhället, menar motionärerna, inte minst mot bakgrund av det myckna arbete S

har lagt ner på att utveckla relationerna med Turkiet och på att förbättra M

landet.

Enligt motionärernas mening ger närvaron av ett generalkonsulat fort

möjligheterna för Sverige att främja diplomatiska, kommersiella och kulturell

samtidigt konkret stödja demokratiutvecklingen och MR-arbetet i Turkiet.

I kommittémotion U305 (m) yrkas att riksdagen beslutar om förändringar

budgetförslag utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverka

enligt följande:

En ökad satsning (+50 000 000 kr) på utlandsmyndigheterna för att

strategiska politiska och ekonomiska centrum, samt för att uppnå en bättre inte

politik, främjandeuppgifter och bistånd därstädes.

En tillfällig strategisk ökning under ordförandeskapet (+20 000 000

kr).

Fredsfrämjande åtgärder är en av de viktigaste biståndsinsatser vi kan gör

flyttas därför till utgiftsområde 7 (-149 453 000

kr).

Organisationsstödet hänvisas till sedvanliga kanaler för statligt stöd till or

000 000 kr).

I kommittémotion U621 (m) yrkande 1 föreslås att Sverige snarast upprättar en a

Vitryssland. Situationen i landet är mycket allvarlig med brist på respekt

rättigheterna och de demokratiska friheterna, och motionärerna menar att det be

stödinsatser för att stärka en demokratisk process i landet.

I motion U640 (kd) behandlas placeringen av den svenska ambassaden i Israel. M

i yrkande 1 att den på sikt bör flyttas från Tel Aviv till västra Jerusalem.

samma motion anförs att den bör vara en gemensam nordisk ambassad för b

palestinier.

I kommittémotion U660 (v) yrkande 2 konstateras att Sverige i dag har en s

representation i Kaukasusregionen bestående av en konsul i Georgien. Västerpar

det finns utrymme för omdisponeringar av nuvarande resurser för utlandsrepre

förmån för en ny diplomatisk representation i Kaukasusområdet, och föreslår

Armeniens huvudstad Jerevan.

I motion U704 (c) anförs att det blir en allt viktigare uppgift att förbättra i

de regler som gäller för nordbor som rör sig över nationsgränserna. Motio

Föreningen Norden kan fylla en viktig funktion i sammanhanget men konstater

anslaget 5:18 Föreningen Norden är oförändrat sedan nio år. Motionären anser a

nödvändig och föreslår att anslaget 5:17 Europainformation m.m. minskas med 1

och att anslaget 5:18 Föreningen Norden höjs i motsvarande utsträckning.

3.3 Utskottets överväganden

I motion U216 (kd) yrkande 22 föreslår Kristdemokraterna att sekretaria

organisationer återupprättas inom UD samt att en ambassadörs-tjänst för des

tillsätts.

Utrikesutskottet har tidigare behandlat detta yrkande (bet. 1997/98:UU1 och 1

anförde därvid bl.a. att det i samband med omorganisationen som har geno

beslutades att ansvaret för kontakterna avseende den operativa delen

organisationernas biståndsverksamhet skall ligga inom respektive geografisk e

man ser med denna organisationsform är att de enskilda organisationerna i sin d

tala med de personer och enheter som har särskilda kunskaper med avseende på r

och samarbetsland.

Utrikesutskottet kan konstatera att sedan några års erfarenhet har vun

handläggningsmodell är kontakter med enskilda organisationer, såväl i

internationellt, en integrerad del av den dagliga verksamheten för många enhete

inhämtat att det är regeringens erfarenhet att integreringen av samarbetet öv

av de enskilda organisationerna, då de oftare söker kontakt i frågor som rör

övergripande organisationsfrågor.

Därutöver kan utskottet konstatera att det för de mer övergripande frågorna fi

etablerade samrådsgrupper och att det därför inte finns samma behov som tidigar

NGO-enhet. Följande samrådsgrupper för dialog mellan UD och enskilda org

regelbundna möten:

Folkrörelserådet, vilket är ett formellt forum för policydialog mellan

enskilda organisationer, sammankallas av statssekreteraren eller av statsrådet

per år,

informationsmöten med Sveriges representanter i Liaison Committee

utvecklingsråd inom EU som äger rum två gånger per år,

enskilda organisationer kallas till orientering/samråd inför möten i FN:s

mänskliga rättigheter,

rådet för freds- och säkerhetsfrämjande insatser sammankallas tre

fyra gånger per år för dialog med UD. Vid dessa möten möts företrädare för U

organisationer samt för den akademiska världen för att diskutera olika ö

frågor.

Utskottet har inhämtat att diskussionerna i samband med WTO-förhandlinga

intensifierats, att möten med företrädare för Jubel 2000-kampanjen ägt rum l

med organisationerna i Dialogforum. Enskilda organisationer har även under

medverkat i utarbetandet av olika landstrategier, bl.a. för Zimbabwe och Bangla

vill utskottet i denna del även framhålla att de enskilda organisationerna av b

har inbjudits att delta i den parlamentariska kommitténs arbete med fu

reservationsrätt.

Vidare vill utskottet framhålla att en handläggare för frågor kring enskilda

och det civila samhället har tillsatts inom policygruppen inom enheten för

utvecklingssamarbete.

Utskottet anser att frågan om ett eventuellt återinrättande av en tjänst som

bör behandlas av UD inom ramen för departementets resurser i relation till

behov och prioriteringar av UD:s verksamhetsområde.

Med vad som anförts anser utskottet att motion U216 (kd) yrkande 22 är besvarad

Kristdemokraterna föreslår i motion U217 (kd) yrkande 5 att det inom Stat

inrättas en ledande och övergripande MR-funktion med en direkt kopplin

departement.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att frågor kring de mänskliga rättighete

fram av Sverige i ett stort antal sammanhang. Detta gäller såväl i multilateral

inom ramen för bilaterala relationer med andra stater som inom utvecklingssamar

vill även framhålla att respekten för de mänskliga rättigheterna samt de demok

rättigheterna utgör en väsentliga del i EU:s relationer med tredje länder och ä

de samarbetsavtal som EU upprättar med tredje land.

När det gäller det konkreta yrkandet om att inrätta en övergripande

Statsrådsberedningen vill utskottet framhålla att arbetet i regeringen är

utrikesministern ansvarar för Sveriges internationella agerande i frågo

rättigheter. Inom Utrikesdepartementet bereds dessa frågor inom en särskild enh

mänskliga rättigheter och traktaträtt, innefattande såväl en MR-ambassdör som

humanitära frågor. Enligt det regelverk som styr ärendehanteringen i Regerings

även MR-frågor gemensamt med berörda departement och myndigheter.

Utrikesutskottet har inga synpunkter på denna organisation av MR-frågorna

avhåller sig allmänt sett från att uttala sig om kanslihusets inre organisatio

synvinkel är det väsentliga att respekten för de mänskliga rättigheterna utgör

av de överväganden som görs när det gäller relationerna till andra stater.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U 217 (kd) yrkande 5.

I samma motion yrkande 20 anförs att regeringen bör låt utreda föru

utplacerandet vid olika ambassader av MR-attachéer och finansieringen av dessa.

Utskottet vill i denna del framhålla att i instruktionen för utrikesrepresentat

bevakningen av frågor som rör mänskliga rättigheter med t.ex. bevakningen

ekonomisk utveckling i beskickningarnas verksamhetsländer. I de myndighetsspeci

årligen utgår från departementet ges ytterligare preciseringar för de länder dä

av särskild vikt.

Utskottet kan således konstatera att samtliga svenska utlandsmyndigheter reda

MR-frågor och rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.

Utskottet vill vidare framhålla det arbete som utförs i multilaterala or

kommissionen i Genève, där Sverige under ordförandeskapet i EU under det fö

2001 kommer att satsa omfattande personalresurser. Departementet har i en sär

för hela utrikesförvaltningen gått ännu längre med ett krav på att mänskliga r

behandlas integrerat i alla frågor och genomsyra hela verksamheten.

Utskottet kan konstatera att det som motionärerna efterfrågar redan gör

organisatoriska former än vad som efterfrågas i motionen. Utskottet ser därför

att låta utreda frågan.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 20.

I samma motion yrkande 21 anförs att regeringen bör låt utreda förut

utplacerandet vid olika ambassader av miljöattachéer liksom finansieringen av d

Utskottet har inhämtat att tolv svenska ambassader i Asien, Latinamerika och

dag har utsänd personal med särskilt ansvar för miljö- och naturbruk. Det rör

tjänster varav 12 med personal utsänd från Sverige. Sida, som bemannat dessa a

överväger en utvidgning av verksamheten med bl.a. en särskild miljöhandläggar

Miljöcentrum i Asien. UD har därutöver beslutat att under ordförandeskapet

ambassaden i Nairobi, som bl.a. ansvarar för bevakningen av FN:s miljöprogr

tjänsteman särskilt avdelad för miljöfrågorna.

Vidare vill utskottet framhålla att utrikesförvaltningens verksamhet på mi

begränsas till enbart dessa särskilda tjänster. Miljöfrågorna spelar en framträ

i samarbetet inom Europeiska unionen. Vidare vill utskottet understryka

biståndsinsatserna över hela världen syftar till en hållbar utveckling

beskickningar aktivt deltar i marknadsföring av svensk miljöteknik.

Utskottet kan även i denna fråga konstatera att det som motionärerna efterfråga

än i andra organisatoriska former än vad som efterfrågas i motionen. Utskottet

anledning att låta utreda frågan.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 21.

I yrkande 22 i samma motion yrkas att regeringen bör låta utreda möjligheterna

svenska handelsfrämjande organ som exportråd m.m. med vissa av de svenska ambas

Utskottet kan i denna del konstatera att en mycket viktig uppgift för h

utrikesrepresentationen är att främja svensk export. Den handels- och

verksamheten är således en viktig uppgift för utrikesförvaltningen i nära

Sveriges exportråd m.fl. organ på detta område. Sveriges exportråd får också m

(1975:490) planera och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentati

Utskottet vill understryka att utrikesrepresentationen samarbetar med handelsse

annan organisation som stöds av Exportrådet för att gemensamt ge bästa servi

förutsättningarna för svenskt näringsliv. Huvudansvaret för det operativa

ligger oftast på handelskontoret. Utskottet menar att beskickningens övergri

Sverigefrämjande verksamhet liksom möjligheterna för kontaktskapande och inform

ofta tas till vara i detta samarbete. Ett nära och ömsesidigt samarbete sker i

Utskottet kan vidare konstatera att i de länder där det inte finns handel

liknande organisation har beskickningarna huvudansvaret för den exportfrämjande

en del fall finansierar Exportrådet viss personal, vilken kompletterar

personalresurser. Dessa ingår i beskickningens totala personalresurser un

ambassadören.

Utskottet vill även framhålla att UD under senare år har förstärkts med

främjandeområdet både centralt inom UD och utomlands för ökade insatser

Exportrådet.

Avslutningsvis kan utskottet i denna del konstatera att det statliga exportfr

Sveriges exportråd har varit föremål för en särskild utredning. Denna ö

Exportrådets utlands- och hemmaorganisation inklusive den regionala närvaron

förhållandet till utrikesförvaltningen och andra aktörer. Utredningen presenter

i november år 2001.

Med vad som ovan anförts torde motionärens önskemål vara tillgodosedda v

avstyrker motion U217 (kd) yrkande 22.

I yrkande 23 föreslår motionärerna att regeringen låter utreda möjligheterna at

i alla EU:s kandidatländer.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att bland EU:s kandidatländer är det S

och Cypern som för närvarande ej har en svensk ambassad. Slovakien bevakas

från Rom och Cypern från Tel Aviv.

Samtidigt vill utskottet framhålla att en ny ambassad under år 2000 har

Slovenien.

Utskottet menar att det är angeläget att Sverige har ambassader i samtliga kand

är av vikt att kunna följa utvecklingen på plats samt att kunna ha löpan

myndigheterna i landet i ett perspektiv av framtida medlemskap.

Samtidigt tvingas utskottet konstatera att det svåra budgetläget vad gäller

hårda prioriteringar. Det är därför enligt utskottets uppfattning ej möjlighet

ambassader skulle kunna upprättas i dessa länder. UD:s verksamhe

utlandsmyndigheter och ambassader som skall öppnas respektive stängas är fråg

måste vägas mot varandra. En beredskap för omprövningar bör finnas men uts

skillnad från motionärerna ingen anledning att i särskild ordning låta utreda d

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 23 är bes

I yrkande 24 föreslår motionärerna att en svensk ambassad skall öppnas i Vitrys

Minsk. Motsvarande yrkas i motion U621 (m) yrkande 1.

Beträffande frågan om en svensk representation i Minsk kan utskottet konstate

ambassadör i Moskva är sidoackrediterad i Minsk. I augusti 1996 beslutade utri

Sverige skulle öppna ett honorärkonsulat i Minsk per den 1 januari 1997. Den

Moskva föreslagna kandidaten utnämndes samtidigt till honorärko

utrikesministeriet informerades och ombads ge sitt tillstånd till inrättandet

honorärkonsulatet. Efter ett positivt underhandsbesked i mars 1997 meddelades

vitryska myndigheters sida att intern lagstiftning saknades i Vitryssland f

honorärkonsulat. Den 17 maj 2000 kunde emellertid ett svenskt honorärkonsulat

Därigenom har enligt utskottets uppfattning ett viktigt steg tagits för att ö

mellan Sverige och Vitryssland.

Utskottet behandlade ett yrkande med samma syfte i betänkande 1999/2000:

framhöll därvid att den politiska utvecklingen i Vitryssland ger anledning t

respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska fri- och rättig

annat än tillfredsställande. Samtidigt uttalade utskottet en förhoppning om

kommer att förändras så att Vitryssland kan ta sin plats bland Europas demokr

Utskottet menade vidare att en utvidgad svensk närvaro i Vitryssland vore av go

de nuvarande förhållandena i landet inte medger detta.

Utskottet finner liksom motionärerna att en direkt svensk representation i Vi

att föredra. Utskottet anser att denna etablering har högsta prioritet och att

representation bör inrättas när omständigheterna så medger.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna U217 (kd) yrkande

yrkande 1 är besvarade.

I motion U217 (kd) yrkande 25 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att

Sveriges generalkonsulat i Istanbul. I motion U303 (c, m, kd, fp) begär

tillkännagivande om att regeringen skall ompröva nedläggningen av generalkonsul

Utskottet kan inledningsvis konstatera att relationerna mellan Sverige och Tu

tillbaka i tiden samt att en svensk närvaro i Istanbul har stor betydelse f

affärsverksamheten i Turkiet.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framhålla att ino

utrikesförvaltningen måste ständigt olika angelägna behov vägas mot varandra.

resurser som kan användas på andra områden inom utrikesförvaltningen och för a

nya behov i Sveriges utrikes relationer kan det från tid till annan bl

nedläggning av utlandsmyndigheter. Utskottet vill i sammanhanget understr

nedläggningen i perspektivet av en omvandling av den svenska närvaron i Istanbu

Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementets ambition är att Sveriges när

och i Istanbul skall öka i framtiden. Detta skall ske genom att de lokaler s

Generalkonsulatet läggs ned används av andra svenska intressenter i Turkie

skall forskningsinstitutets verksamhet bedrivas även fortsättningsvis. Till de

verksamhet med inriktning på bistånd, handels- och exportfrämjande samt kultu

dialog mellan kulturer kan komma att bedrivas i lokalerna. Avsikten är s

Istanbul skall finnas en representation som avspeglar de breda samhällsförbin

Sverige och Turkiet.

Utskottet ser positivt på dessa ambitioner och menar att Istanbul, som karakt

varierande samhällsliv och av att vara en mötesplats mellan Europa och Asie

stad för dessa aktiviteter. Det skulle även innebära en kontinuitet när de

närvaro i Turkiet och i Istanbul och att de svensk-turkiska samhällsrel

förstärkas. Den svenska närvaron skulle på detta sätt komma att representera bi

, exportfrämjande-, dialog- och forskningsintressen. Enligt vad utskottet

utredare för närvarande över dessa frågor och skall lägga fram sina förslag i

år.

Utskottet vill vidare framhålla att en svensk ambassad finns i Turkiets huvud

att bevaka utvecklingen i landet och hantera de officiella förbindelserna me

Turkiet. Detta är inte minst viktigt när det gäller de framtida perspektiven

1999 vunna status som kandidat för att bli medlemsland i EU samt för att b

bäring på respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.

Utskottet har erfarit att Sverige redan har inriktat sitt utvecklingssamarbete

att främja respekten för de mänskliga rättigheterna samt att i ljus

kandidatlandsstatus kommer utvecklingssamarbetet att breddas. En landstrategi k

utskottet har inhämtat att utarbetas och medel tillföras för att genomföra en s

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna U217 (kd) yrkande 25

kd, fp).

I motion U217 (kd) yrkande 26 anförs att det är av vikt att behålla en s

Namibias huvudstad Windhoek.

Utskottet konstaterat att beslutet om en s.k. omvandling av ambassaden i Windho

denna leds av en chargé d'affaires och bemannas med personal utsänd av Sida, så

i Vientiane, Laos huvudstad. Beslutet innebär således ej att ambassaden i

Sverige har således även i fortsättningen ambassad i Windhoek samt diplomati

med landet.

Enligt vad utskottet inhämtat avses ambassadör i framtiden sidoackrediteras.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 26 är be

I samma motion, yrkande 27, föreslås att regeringen bör utreda om fler s.k.

eller samordnas i världen.

Utskottet konstaterar att det exempel som motionärerna lyfter fram, ambassaden

en samlokalisering av de nordiska ambassaderna på en tomt som stod till förfog

skulle ske en nybyggnation. Härvid bör framhållas att detta blev möjligt geno

flyttade huvudstaden från Bonn till Berlin och att alla nordiska lände

representerade. Det är enligt utskottets bedömning inte så troligt

förutsättningar kan uppfyllas i andra länder. Däremot noterar utskottet att

sker med ett eller flera andra nordiska länder på ett antal orter som Dar es

Maputo, Nairobi, Windhoek, Dhaka, Jakarta och Sarajevo. Utskottet ser positivt

menar att möjligheten till samlokalisering med ett eller flera andra nordis

perspektiv som bör utnyttjas när tillfälle kan ges.

Utskottet konstaterar vidare att samarbete även kan ske på andra områden. Sedan

således ett samarbete i konsulära frågor. Till detta kan läggas att ett nära

Schengenrelaterade frågor på så sätt att ett nordiskt land hanterar dessa frågo

nordiska länder som saknar representation på plats.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 27 är bes

I motionens yrkande 28 föreslås att regeringen bör utreda hur Sverige i ökad

dra nytta av den växande EU-diplomatin.

Utskottet ser positivt på att samarbete i tredje land mellan EU-ambassader oc

kontor ökar. Utskottet menar att representationerna på plats har att finna prak

sådant ökat samarbete. Ökat samarbete kan också underlättas genom samlokaliser

vilket enligt vad utskottet inhämtat, är en fråga som diskuteras löpande inom E

Utskottet vill framhålla de positiva erfarenheterna av det omfattande samarbet

det utrikespolitiska området. Detta samarbete sker förutom i olika kommittéer

lokalt i statationeringsländerna genom omfattande kontakter mellan medlemslände

Nyttan av dessa kontakter och det informationsutbyte som sker är enligt utskot

och underlättar utlandsmydigheternas bevakningsarbete i stationeringsländerna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U217 (kd) yrkande 28 är bes

I motion U301 (s) yrkas att en genomgripande översyn av utrikesförvaltningen bö

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den rapport från Riksdagens

motionärerna hänvisar till (1997/98:RR4) har varit föremål för behandling i

(bet. 1997/98:UU23, rskr. 1997/98:176 och 1997/98:177) samt att en noggrann

gjordes, bl.a. av flera av de frågor som motionärerna tar upp.

Utskottet noterar att utrikesförvaltningen under de senaste tio åren varit

stort antal utredningar samt att ett antal långtgående reformer har genomförts.

åren har utrikesförvaltningen genomgått en betydande decentraliserin

effektivitetsvinster i organisationens alla delar. En mer integrerad organisa

den 1 juli 1996 med geografiska och funktionella enheter i stället för avdelnin

handel och bistånd. Efter en mer omfattande översyn av den administrati

genomfördes också en genomgripande omorganisation av denna i juni 1997.

rationalisera och effektivisera verksamheten vilket lett till att betydande

flyttas över från den administrativa sidan till den operativa verksamheten.

Vidare noterar utskottet att den nya processen för verksamhetsplanering, som

åren 1995 och 1996, syftar till att åstadkomma en väl avvägd struktur för utri

där de av den politiska ledningen beslutade prioriteringarna kan verkstäl

aspekter motionärerna pekar på, t.ex. möjligheter till rationalisering av a

lokalisering av utlandsmyndigheter, tillvaratagande av andra huvudmäns intre

utskottets mening bättre bedömas och vägas samman inom ramen för de

verksamhetsplaneringsprocess.

Vidare vill utskottet framhålla att Utrikesdepartementet bedriver

verksamhetsplanering rörande utrikesrepresentationen med de underlydande v

Migrationsverket.

Vad gäller de personalpolitiska frågorna noterar utskottet att dessa setts ö

förändringsarbete har satts i gång. Inte minst har EU-medlemskapet förändrat ar

ställt krav på delvis förnyad och förändrad kompetens. Antagningssystemet för

s.k. generalister genom en antagningsnämnd, i vilken bl.a. riksdagen u

kvarstår. Utskottet ha inhämtat att enligt Utrikesdepartementets uppfattning

antagningssystem mycket väl för sitt ändamål. Utöver denna rekrytering noter

specialistrekryteringen har utökats, vilket ställt nya kvalitetskrav. Vidar

erfarit att det långsiktiga arbetet med jämställdhet inom utrikesförvalt

genomslag. Liksom i andra kunskapsorganisationer måste kompetensen hos medarb

vidmakthållas och utvecklas, vilket lett till en intensifiering av kompetensutv

genom nya former för utbildning, större krav på kunkapstester, en särs

språkutbildning, fördjupad utveckling av och stöd till cheferna etc. Utskottet

inom ramen för ett pågående projekt utvecklas ett system för s.k. kompetensprof

verksamheten som individer. Utskottet menar avslutningsvis i denna del att utri

hävdar sig väl som kunskapsorganisation.

Utskottet ser i dagsläget inget behov av att genomföra en ny översyn av utrike

Enligt utskottets uppfattning har utrikesförvaltningen en väl avvägd oc

verksamhet inom ramen för de finansiella ramar som står till förvaltnings förfo

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U301 (s).

I motion U302 (kd) begärs att regeringen utreder behovet av utökade ekonomis

den honorära konsultverksamheten.

Utskottet kan inledningsvis i denna del konstatera att Sverige i da

honorärkonsulat. De traditionella uppgifterna att bistå svenskar, allmänt

intressen samt vara ambassadens replipunkt i en rad frågor, utgör enligt utskot

viktiga arbetsområden. Till detta kan läggas att större vikt numer läggs vid

som ett arbetsområde samt att det finns krav på representation i nybildad

särskilt intressanta regioner.

Utskottet har erfarit att en översyn genomfördes för ett par år sedan. Översyne

att ett antal konsulat lagts ner i de mest konsulärtäta länderna, vilket

Sverige att öppna konsulat i en rad länder där det tidigare inte var möjligt

Östeuropa och i Centralasien.

Utskottet noterar att ersättning ges för vissa uppkomna kostnader samt i de

personal är anställd. I många fall lägger den honorära konsuln ner tid

ersättning inom ramen för intresset att utveckla kontakter med Sverige. Utskot

att omfattningen av arbetet i varje enskilt fall är en fråga mellan den honor

ambassaden utifrån det intresse som finns från båda parter.

Utskottet menar att representationen genom de honorära konsulerna spelar e

Sveriges relation till verksamhetslandet. Utskottets bedömning är att förändri

regelsystem för ersättning inte är nödvändiga för att fullgöra den värdefulla

honorärkonsulaten utför. Därtill kan läggas att Sveriges inträde i Schengensam

begränsar den roll som honorärkonsulaten kan spela på viseringsområdet.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U302 (kd).

I motion U640 (kd) behandlas placeringen av den svenska ambassaden i Israel. Mo

yrkande 1 att den på sikt bör flyttas från Tel Aviv till västra Jerusalem

anförs att den bör vara en gemensam nordisk ambassad för både israeler och pale

Utskottet noterar att den svenska inställningen om Jerusalems status i dag gå

FN:s delningsplan från 1947, vilken innebar att hela Jerusalem med omnejd betr

separatum. Något ytterligare beslut i frågan har FN därefter inte fattats v

beslut alltjämt är folkrättsligt giltigt. Det respekteras också av nästan hela

- inklusive EU - som dock de facto godtagit Israels närvaro i västra Jerus

konstaterar att detta innebär att nästan alla länder med diplomatisk represe

förlagt sina ambassader till Tel Aviv men vid behov uppsöker den diploma

israeliska myndigheter som finns i västra Jerusalem.

Utskottet vill framhålla att Israels och PLO:s principdeklaration från

interimsöverenskommelsen från 1995 anger att förhandlingarna om en permane

skall avse frågan om Jerusalem. Sådana förhandlingar har också påbörjats bl.a.

år 2000 hållna mötet i Camp David. Jerusalemfrågan visade sig vid detta tillfäl

svåraste för parterna att lösa.

Utskottet menar att det är viktigt att världssamfundet underlättar en f

fredsprocessen. För att detta skall vara möjligt är det enligt utskottets menin

ingen stat företar någon åtgärd som försämrar eller försvårar förhandlingss

ligger att inga beslut bör fattas som föregriper en förhandlingsuppgörelse

baserad på folkrätten och relevanta säkerhetsrådsresolutioner vad gäller Jerusa

De frågeställningar som väcks i motionen äger ingen aktualitet i nuläget oc

närvarande ej relevanta för ställningstagande.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U640 (kd) yrkande 1 och 2.

I motion U660 (v) yrkande 2 anför motionärerna att det finns utrymme för om

nuvarande resurser för utlandsrepresentationen till förmån för en ny diplomatis

i Kaukasusområdet, och föreslår i sammanhanget Armeniens huvudstad Jerevan.

Utskottet kan inledningsvis i denna del konstatera att Sverige har ett honorär

(Azerbajdzjan), underordnat ambassaden i Ankara.

Utskottet vill återigen framhålla att under år 1998 genomfördes en öv

honorärkonsulära representationen i utrikesförvaltningen. Vid översynen fö

omfördelning av honorärkonsulaten genom vissa neddragningar i framför allt Vä

göra det möjligt att öka den honorärkonsulära representationen bl.a. i södra

Som en konsekvens av översynen har honorärkonsulat öppnats även i Tbilisi

augusti 1999.

Vidare vill utskottet framhålla att bland de ytterligare förslag som p

konsulatsöversynen ingick också att öppna ett honorärkonsulat i Jerevan. Enli

erfarit är avsikten att detta skall ske.

Utskottet har även inhämtat att beslutet att öppna honorära konsulat på dessa

resultat av den ökade vikt regeringen fäster vid relationerna med länderna i

samt att regeringen på detta vis vill åstadkomma att Sverige erhåller erforderl

i samtliga länder i regionen.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U660 (v) yrkande 2 är besva

I motion U305 (m) yrkas att riksdagen beslutar om förändringar i regeringe

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 200

satsning (+50 000 000 kr) på utlandsmyndigheterna. Vidare föreslås en tillf

ökning under det svenska ordförandeskapet i EU (+20 000 000 kr). Motionärern

fredsfrämjande åtgärder är en av de viktigaste biståndsinsatserna Sverige

Budgetposten bör därför flyttas till utgiftsområde 7

(-149 453 000 kr). När det gäller organisationsstödet vill motionärerna att de

sedvanliga kanaler för statligt stöd till organisationer

(-9 000 000 kr).

I motion U704 (c) anförs att en höjning av anslaget 5:18 Föreningen Norden ä

motionären föreslår att anslaget 5:17 Europainformation m.m. minskas med 1 000

anslaget 5:18 Föreningen Norden höjs i motsvarande utsträckning.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslagen under

Utrikesförvaltning och internationell samverkan (med den tekniska korrigering

tabellerna 1 och 2) väl avvägda och tillstyrker propositionens yrkande

anslagsbelopp under utgiftsområdet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U305 (m) och U704 (c).

Utskottet tillstyrker vidare regeringens yrkande 1 om bemyndigande att under

om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som inklusive

åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter år 2001.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett sekretariat inom UD för enskilda organisationer

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U216 yrkande 22 besvarad med vad utsko

2. beträffande en MR-funktion i Statsrådsberedningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 5,

res. 1 (kd)

3. beträffande en utredning om MR-attachéer

att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 20,

res. 2 (kd)

4. beträffande en utredning om miljöattachéer

att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 21,

res. 3 (kd)

5. beträffande en utredning om de handelsfrämjande organen och

utlandsmyndigheterna

att riksdagen avslår motion 2000/01:U217 yrkande 22,

res. 4 (kd)

6. beträffande en utredning om att öppna utlandsmyndigheter i EU:s alla

kandidatländer

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 23 besvarad med vad utskott

7. beträffande en svensk ambassad i Vitryssland

att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U217 yrkande 24 och 2000/01:U6

utskottet anfört,

8. beträffande Sveriges generalkonsulat i Istanbul

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:U217 yrkande 25 och 2000/01:U303,

res. 5 (m, kd, c, fp)

9. beträffande Sveriges ambassad i Windhoek

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 26 besvarad med vad utsko

10. beträffande en utredning om nordiska ambassader

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 27 besvarad med vad utsko

11. beträffande Sverige och EU-diplomatin

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 28 besvarad med vad utsko

12. beträffande en översyn av utrikesförvaltningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:U301,

13. beträffande en utredning om ökade ekonomiska resurser till den

honorära

konsulatverksamheten

att riksdagen avslår motion 2000/01:U302,

14. beträffande lokalisering av Sveriges ambassad i Israel,

att riksdagen avslår motion 2000/01:U640 yrkandena 1 och 2,

15. beträffande svensk diplomatisk representation i Kaukasusområdet

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U660 yrkande 2 besvarad med vad utskot

16. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell

samverkan

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 (prop. 2000/01:1

motionerna 2000/01:U305 och 2000/01:U704 under utgiftsområde 5 Utrikesförv

internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen Utskottets förslag i b

detta betänkande och med de anslagsberäkningar och anslagstyper som framgår

samt de anslagsvillkor som utskottet angivit,

17. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget 5:7 Fredsfrämjande

verksamhet

att riksdagen bifaller propositionens yrkande 1 (prop. 2000/01:1 utgiftsområd

Stockholm den 21 november 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Sören Lekberg

(s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Bertil Persson (m),

Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m), Agneta Brendt (s), Marianne

Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne

Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m) och Rosita

Runegrund (kd).

4 Reservationer

1. En MR-funktion i Statsrådsberedningen (mom. 2)

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "När det"

"yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det beklagligt att Sverige inte har en fristående minister f

rättigheterna. Utskottet menar att en sådan funktion bör inrättas i Statsråds

finns enligt utskottets mening behov av en ledande och övergripande MR-funkt

koppling till berörda departement och med möjlighet att ha löpande kontakter

inom det civila samhället.

Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkan-

de 5.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en MR-funktion i Statsrådsberedningen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 5 som sin mening ger

anfört,

2. En utredning om MR-attachéer (mom. 3)

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet vi

med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är av största vikt att främjandet av mänskliga rättigh

hela den utrikespolitiska verksamheten. Utskottet kan konstatera att inom

säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt valda amba

militärattachéer. Detta för att främja viktiga säkerhetspolitiska relationer

samt för att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner.

Det är utskottets uppfattning att på ett liknande sätt bör Sverige även

utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där det anse

nödvändigt för att följa utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna. Det

bevakningen i specifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska interna

och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och koo

internationella organ och organisationer.

Utskottet föreslår att regeringen låter utreda förutsättningarna för utplace

attachéer och finansieringen av dessa.

Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 20.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande en utredning om MR-attachéer

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 20 som sin meni

utskottet anfört,

3. En utredning om miljöattachéer (mom. 4)

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet h

slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bevakningen av globala miljöfrågor borde vara en centra

utrikesförvaltningen.

Utskottet menar därför att särskilda miljöattachétjänster bör inrättas

ambassader. Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta naturkatastrofområden,

miljöförstöringen är extremt påtaglig eller där stora internationella in

miljösäkerhet. Utskottet föreslår därför att regeringen låter utreda föruts

utplacerandet av miljöattachéer och finansieringen av dessa.

Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 21.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en utredning om miljöattachéer

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 21 som sin me

utskottet anfört,

4. En utredning om de handelsfrämjande organen och utlandsmyndigheterna

(mom. 5)

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet v

och på s. 15 slutar med "yrkande 22" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av detta yrkande att regeringen ser över mö

integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltn

länder och regioner utgörs den dominerande delen av de bilaterala relat

ekonomiska samarbetet, och utrikesrepresentationen handlar i stor utsträckni

svenska handels- och exportintressen.

Utskottet kan konstatera att det i många fall äger rum ett dubbelarbete m

ambassader utomlands samt olika handelskammare och Exportrådet. Utsko

möjligheterna att mer integrera svenska handelsfrämjande organ med ambassa

ytterligare främja en samordnad utrikespolitik, bör ses över. Framför allt är

ekonomiskt starka nationer samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ö

bör samordnas.

Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion U217 (kd) yrkande 22.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en utredning om de handelsfrämjande organen och utlandsmyndighet

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:U217 yrkande 22 som sin mening

utskottet anfört,

5. Sveriges generalkonsulat i Istanbul (mom. 8)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin Enström (alla m), Ho

Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson (c) samt Karl-Göran Biörsmark (f

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet k

slutar med "U303 (c, m, kd, fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen har föreslagit att generalkonsulatet i Istanbu

ner i början av 2001 och ersättas med ett s.k. samhällspolitiskt institut. Ut

annan bedömning.

Utskottet vill härvid framhålla att Istanbul är ett viktigt centrum dit alltme

för näringsliv, organisationer och medier lokaliseras. Staden har se

geostrategiskt läge som kosmopolitisk knutpunkt mellan öst och väst. Istan

historiskt varit, en mycket viktig brygga och mötesplats mellan Europa och Asi

möts kristendomen och islam på ett närmast unikt sätt.

Utskottet menar att nedläggningen av generalkonsulatet ger en felaktig

turkiska samhället när Turkiet sedan slutet av år 1999 är kandidatland till EU

årsskiftet för ett halvår övertar ordförandeskapet i EU. Behovet av en offic

svensk närvaro skall enligt utskottets uppfattning även ses mot bakgrund av d

Sverige hittills lagt ner på att utveckla relationerna med Turkiet och på a

situationen i landet.

Utskottet konstaterar att det turkiska utrikesdepartementet redan har reagerat

regeringens avsikter och förklarat att s.k. samhällspolitiska institut från ol

är välkomna i landet.

Enligt utskottets mening ger närvaron av ett generalkonsulat fortsatt de bäst

för Sverige att främja diplomatiska, kommersiella och kulturella relatione

konkret stödja demokratiutvecklingen och MR-arbetet i Turkiet.

Utskottet föreslår att regeringen beslutar att generalkonsulatet i Istanbul e

ned.

Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motionerna U217 (kd) yrkande 25

kd, fp).

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Sveriges generalkonsulat i Istanbul

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:U217 yrkande 25 och

2000/01:U303 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5 Särskilda yttranden

1. En svensk ambassad i Vitryssland (mom. 7)

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors, Karin Ensröm (alla m), Holge

Rosita Runegrund (båda kd) anför:

Vi gör bedömningen att i Vitryssland är situationen utomordentligt allvarlig.

demokratiskt och president Lukasjenko har tillskansat sig diktatorisk makt. Pre

gälla som lag och 1996 års konstitution drevs igenom på ett konstitutionsvidrig

Den lagstiftande församlingen har inte utsetts genom fria val och domarkåren ä

Mänskliga rättigheter respekteras inte och yttrandefriheten är mycket begränsa

oppositionen försvinner eller skräms till tystnad.

Vi anser att sammantaget behövs långtgående stödinsatser för att stärka en de

landet. Sverige bör snarast inrätta en ambassad i Minsk.

2. Sveriges ambassad i Windhoek (mom. 9)

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

Regeringen föreslår att ambassaden i Namibia omvandlas till en utlandsmyndighet

en chargé d'affaires och ej en ambassadör.

Vi kristdemokrater finner att beslutet är olyckligt då Sverige ger bistånd

vill framhålla att även om utvecklingen i Namibia har varit positiv sedan själ

är demokrati- och MR-utvecklingen i landet ännu inte helt tillfredsställande.

att det är viktigt att ambassaden i Namibia även fortsättningsvis förestås av e

3. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverk

Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors och Karin Enström (alla m) anför:

Den 9 november 2000 beslutade en majoritet i finansutskottet bestående av socia

vänster- och miljöpartister att förorda ekonomiska ramar för de olika utgift

statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 2001.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan in

ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

När en majoritet nu genom beslutet i riksdagen den 22 november 2000 om ram

utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i d

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 5. För budgetåret 2001 förord

till anslagsfördelning som framgår av Moderata samlingspartiets parti- och komm

Moderata samlingspartiet anser vidare att fria och frivilliga organisatio

enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade anslag. Vi

särbehandling av vissa organisationer, med utgångspunkt i deras verksamhetsin

ett icke önskvärt beroende av statsmakten och att anslaget därmed bör utmönstra

Regeringens och partiernas anslagsförslag gällande utgiftsområde

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Belopp i 1 000-tal kronor

----------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringens(m) (c)

typ förslag

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

05 1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 816 068 +70 000

----------------------------------------------------------------------

05 2 Nordiskt samarbete (ram) 1 511

----------------------------------------------------------------------

05 3 Ekonomiskt bistånd till svenska (ram) 6 073[1]

medborgare i

utlandet m.m. samt diverse

kostnader för rätts

väsendet

----------------------------------------------------------------------

05 4 Bidrag till vissa (ram) 452 817

internationella organisationer

----------------------------------------------------------------------

05 5 Nordiska ministerrådet (ram) 281 094

----------------------------------------------------------------------

05 6 Organisationen för ekonomiskt (ram) 25 997

samarbete och

utveckling (OECD)

----------------------------------------------------------------------

05 7 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 149 453 -149

453[2]

----------------------------------------------------------------------

05 8 Svenska institutet (ram) 55 451

----------------------------------------------------------------------

05 9 Övrig information om Sverige i (ram) 13 863

utlandet

----------------------------------------------------------------------

05 10 Utredningar och andra insatser (ram) 2 259

på det utrikes-

politiska området

----------------------------------------------------------------------

05 11 Information och studier om (ram) 9 000 -9

säkerhetspolitik och 000[3]

fredsfrämjande utveckling

----------------------------------------------------------------------

05 12 Bidrag till Stockholms (obet.) 21 373

internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

----------------------------------------------------------------------

05 13 Forskning till stöd för (ram) 10 781

nedrustning och internationell

säkerhet

----------------------------------------------------------------------

05 14 Utrikespolitiska Institutet (obet.) 11 710

----------------------------------------------------------------------

05 15 Forskningsverksamhet av (ram) 4 603

särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse

----------------------------------------------------------------------

05 16 Inspektionen för strategiska (ram) 17 404

produkter

----------------------------------------------------------------------

05 17 Europainformation m.m. (ram) 21 800 -1

000

----------------------------------------------------------------------

05 18 Föreningen Norden (ram) 7 128 +1

000

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 2 908 385 -88 453 2 908

385

----------------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Utskottet har under sin beredning erfarit att det i propositionen angivna

(5 573 000 kr) är felaktigt och att korrekt belopp skall vara det här angivna.

[2]: I motionen yrkas att medlen förs över till utgiftsområde 7.

[3]: Anslaget bör enligt motionärerna upphöra.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

Belopp i 1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------

Politikområde, anslag och Utskottets

(anslagstyp) förslag

-----------------------------------

05

Utrikes- och säkerhetspolitik

-----------------------------------------------------

1 Utrikesförvaltningen (ram) 1 816 068

-----------------------------------------------------

2 Nordiskt samarbete (ram) 1 511

-----------------------------------------------------

3 Ekonomiskt bistånd till svenska 6 073

medborgare i utlandet m.m. samt

diverse kostnader för rättsväsendet

(ram)

-----------------------------------------------------

4 Bidrag till vissa internationella 452 817

organisationer (ram)

-----------------------------------------------------

5 Nordiska ministerrådet (ram) 281 094

-----------------------------------------------------

6 Organisationen för ekonomiskt 25 997

samarbete och utveckling (OECD)

(ram)

-----------------------------------------------------

7 Fredsfrämjande verksamhet (ram) 149 453

-----------------------------------------------------

8 Svenska institutet (ram) 55 451

-----------------------------------------------------

9 Övrig information om Sverige i 13 863

utlandet (ram)

-----------------------------------------------------

10 Utredningar och andra insatser på 2 259

det utrikespolitiska området (ram)

-----------------------------------------------------

11 Information och studier om 9 000

säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling (ram)

-----------------------------------------------------

12 Bidrag till Stockholms 21 373

internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

(obet.)

-----------------------------------------------------

13 Forskning till stöd för nedrustning 10 781

och internationell säkerhet (ram)

-----------------------------------------------------

14 Utrikespolitiska Institutet (obet.) 11 710

-----------------------------------------------------

15 Forskningsverksamhet av särskild 4 603

utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse (ram)

-----------------------------------------------------

16 Inspektionen för strategiska 17 404

produkter (ram)

-----------------------------------------------------

17 Europainformation m.m. (ram) 21 800

-----------------------------------------------------

18 Föreningen Norden (ram) 7 128

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

SUMMA 2 908 385

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------