Bet. 2000/01:UU13

Utrikesutskottets betänkande

2000/01:UU13

Nordiskt samarbete

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

UU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens

skrivelse 2000/01:90 Nordiskt samarbete, med

huvudsaklig inriktning på verksamheten inom ramen

för Nordiska ministerrådet, dels redogörelse till

riksdagen 2000/01:NR1 Nordiska rådets svenska

delegations berättelse angående verksamheten under

2000. Utskottet behandlar även de motioner som

väckts med anledning av dessa samt vissa motioner

från allmänna motionstiden 1999/2000 respektive

2000/01.

Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av

utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och

redogörelsen läggs till handlingarna. I ärendet

finns fyra reservationer.

Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 2000/01:90 att

riksdagen tar del av skrivelsen.

Redogörelsen

Nordiska rådets svenska delegation överlämnar

redogörelse 2000/01:NR1 angående verksamheten under

1998 för riksdagens kännedom.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelse

2000/01:90

2000/01:U9 av Ewa Larsson (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samernas rätt att

delta i den nordiska gemenskapen på samma villkor

som andra folk i Norden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en samling av

resurser bör ske kring atomavfallet på Kolahalvön.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

Museum Anna Nordlander blir nordiskt centrum för

kvinnokonst.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ökade

satsningar på gemensam nordisk produktion av

barnfilm.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fortsatt

kontinuerlig finansiering av Nordicom.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

inrätta en nordisk filmproduktionsfond för ländernas

ursprungsbefolkningar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökat

marknadsföringsstöd för nordisk kultur i Europa och

internationellt.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

erfarenhetsutbyte vad avser de nordiska ländernas

och närområdets länders olika rovdjurspolitik.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kampen mot

handel med flickors och kvinnors kroppar både över

gränser och inom länderna behöver lyftas upp till

regeringschefsnivå.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett initiativ

skall tas för att lösa frågan om grannlands-TV i

Norden.

2000/01:U10 av Karl-Göran Biörsmark och Elver

Jonsson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nordiska

samarbetet och Västnorden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade satsningar

inom det nordiska samarbetet rörande förbättrade

kommunikationer inom och med Västnorden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om frågor rörande IT

och telemedicin, distansundervisning och forskning i

det nordiska samarbetet med Västnorden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förutsättningarna

för att säkerställa grannlands-TV i det digitala

marknätet.

2000/01:U11 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att i det

nordiska samarbetet söka utveckla metoder för ett

nordiskt erfarenhetsutbyte och

lagstiftningssamarbete om barnkonventionens

implementering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att i det

nordiska samarbetet söka uppnå gemensamma synsätt om

vikten av en biologisk mångfald i den nordiska

faunan.

2000/01:U12 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nordisk dag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en informationspunkt

i Kaliningrad.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samernas

representation i Nordiska rådet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högre prioritering

av miljösamarbetet med nordvästra Ryssland.

2000/01:U13 av Tom Heyman m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen i Nordiska rådet tar upp

förhandlingar om beskattningsvillkoren för

färjebesättningar på linjer mellan de nordiska

länderna.

2000/01:U14 av Göran Lennmarker och Bertil Persson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om medlemskap i

Nordiska rådet för Estland, Lettland och Litauen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nominering av

ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksdagsutskottens

roll i det nordiska samarbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen i övrigt anförs om behovet av

fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Motion från allmänna motionstiden 1999/2000

1999/2000:U902 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sprängningar i Idefjorden.

Motioner från allmänna motionstiden 2000/01

2000/01:U217 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn över alla

samarbetsformer i närområdet i Norden, Östersjön och

Baltikum.

2000/01:U638 av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs att inleda ett närmare

samarbete med Norge i syfte att stärka regionen

Värmland-Dalarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att medel anslås för

ett intensifierat arbete för utveckling av bättre

kommunikationer i öst-västlig riktning från

Gävle-Falun-Malung-ny sträckning genom Torsby kommun

till Kongsvinger-Oslo.

2000/01:U661 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetet i Nordiska

rådet och Nordiska ministerrådet.

2000/01:U701 av Lars Hjertén och Kent Olsson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till utökningen av medlemskap i Nordiska rådet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:K295 av Elver Jonsson (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Nordiska rådets

årliga session liksom tidigare skall avhållas under

perioden februari-mars.

Utskottet

Regeringens skrivelse 2000/01:90

Under arbetsåret 2000 hade Danmark ordförandeskapet

i det nordiska regeringssamarbetet. Som huvudtema

för det nordiska samarbetet under perioden hade

Danmark valt frågor rörande De nordiska

välfärdsstaterna. Andra frågor som lyftes fram var

samarbetet i närområdet, effektiviseringen av det

nordiska kultursamarbetet och uppföljningen av

statsministerdeklarationen från år 1999 om Ett

hållbart Norden.

Den s.k. Vismanspanelen som tillsattes av de

nordiska samarbetsministrarna 1999, med uppgift att

studera samhällsutvecklingen i Norden inför det nya

årtusendet och bedöma vilka konsekvenser som den kan

få för det nordiska samarbetet, lämnade sin rapport

Norden 2000 - öppet för världens vindar i oktober

2000. I rapporten identifieras ett antal

utvecklingstrender som påverkar Nordens framtid; det

är globaliseringen, den teknologiska utvecklingen,

Europaintegrationen m.m. Utifrån denna utveckling

har Vismanspanelen försökt bedöma konsekvenserna för

det nordiska samarbetet och skisserat förslag till

åtgärder. En bedömning som framhävs i rapporten är

att det behövs en genomgripande förändring av den

nordiska samarbetsstrukturen. Därmed avses

förändringar både i Nordiska rådets och Nordiska

ministerrådets organisation och i inriktningen av

arbetet. Andra frågor som lyfts fram är att

utvecklingen i EU ökar behovet för de nordiska

länderna att samordna sin politik och gör det

nödvändigt att revidera Nordens samarbete i

närområdet. Rapporten utgjorde ett underlag för

fortsatt diskussion inom Nordiska rådet.

Förslaget har behandlats och godkänts av de

nordiska miljöministrarna och de nordiska

samarbetsministrarna. Strategin trädde i kraft den

1 januari 2001.

Under det svenska ordförandeskapet i det nordiska

samarbetet år 1998 var frågorna om avveckling av

hinder för att underlätta boende, pendling, arbete

och företagande över gränserna i Norden centrala

teman. Arbetet på detta område har fortsatt under år

2000.

Ett nytt projekt som syftar till att se på

utvecklingsförutsättningarna för Västsveriges

samarbete med regioner i Norge och Danmark har

avrapporterats av en särskild utredare i rapporten

Den skandinaviska arenan. En övergripande slutsats

i rapporten är att samarbetet i regionen bör ha goda

förutsättningar att utvecklas under de kommande

åren. Det föreslås bl.a. att samordningen mellan

olika aktörer på svensk sida stärks och det bedöms

att möjligheterna till samarbete är särskilt stora

mellan Västsverige och sydöstra Norge.

Samarbetet inom Norden

Även under 2000 har inriktningen på frågor som har

betydelse för enskilda och företag i vardagen,

särskilt arbete med att avlägsna gränshinder, stått

högt på dagordningen. Under året fattades beslut om

att projektet med servicetelefonen Hallå Norden

efter en försöksperiod skall permanentas och få

kontaktpunkter i vart och ett av de nordiska

länderna. Mot bakgrund av ett svenskt initiativ har

Nordiska ministerrådet under året upprättat

informationsverksamheter i Stockholm, Köpenhamn och

Oslo. Som följd härav har Föreningen Norden

avvecklat sin informationsverksamhet vid Arena

Norden.

På uppdrag av de nordiska samarbetsministrarna har

ministerrådets generalsekreterare lämnat förslag

till reformering av ministerrådets budgetsystem i

rapporten Budgetanalys 2000 - Den nordiska budgeten.

Ett viktigt syfte med uppdraget var att se på

möjligheterna att förbättra styrningen av

verksamheten genom budgeten samt att öka

flexibiliteten i budgeten och därmed utrymmet för

nya politiska initiativ.

Den svenska andelen av budgeten var 33,7 %, en

minskning med 0,4 procentenheter från föregående år.

Fördelningsnyckeln beräknas på basis av respektive

lands andel av den samlade nordiska

bruttonationalinkomsten.

Efter behandling i Nordiska rådets organ

fastställde ministerrådet i november 2000 - i

enlighet med Nordiska rådets önskemål - budgeten för

2001. Den uppgår efter prisomräkning till 774

miljoner danska kronor. Ökade insatser görs på

kultur-, utbildnings-, forsknings-, miljö-,

informations- och närområdessamarbete. Den svenska

andelen av budgeten ökar något till

34,3 %. Samtidigt med beslut om budgeten för 2001

har även beslutats om att upprätta en

likviditetsbudget.

Samverkan med frivilligorganisationerna, där

Föreningen Norden intar en särskild ställning, är

ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.

Över den nordiska budgeten ges stöd till samisk

verksamhet såsom Samerådet, Nordiskt samiskt

institut samt till samisk kulturverksamhet. Dessutom

fördelas medel för urbefolkningsfrågor inom ramarna

för det arktiska programmet. Stöd kan även ges från

sektorernas dispositionsmedel.

Nordiska ministerrådet har tagit på sig en

samordnande roll beträffande årliga ministermöten i

samefrågor. Det första ministermötet ägde rum i

april 2000 och ett påföljande möte hölls i november.

Vid dessa möten diskuterades bl.a. relationerna med

Sametingen samt frågan om en nordisk

samekonvention. Ett nordiskt samiskt parlamentariskt

råd har nu bildats, men man avvaktar fortfarande att

det svenska Sametinget skall fatta positivt beslut i

frågan.

Norden och Europa

Europafrågorna är ett av huvudområdena för det

nordiska samarbetet och de har spelat en

framträdande roll också under verksamhetsåret 2000.

Samrådet i EU- och EES-frågor har fortsatt i

enlighet med tidigare rutiner. Det innebär bl.a. att

dessa frågor är stående punkter på dagordningen vid

möten i Nordiska ministerrådet. Ministerrådets

årliga rapport om detta samarbete berör bl.a.

konsument-, livsmedels-, forsknings-, miljö- och

arbetsmarknadssektorerna.

Det informella nordiska samarbetet på inre

marknadsområdet har fortsatt och avrapporterades vid

det nordiska utrikeshandelsministermötet i november

2000. Ministrarna var eniga om vikten av att finna

ytterligare områden där man kan underlätta för

företagare att bedriva verksamhet över gränserna i

Norden.

På grundval av resultaten från ett antal

utvärderingar kunde ministerrådet i december 2000

fatta det positiva beslutet att på vissa villkor

godkänna Norden för inträde i Schengensamarbetet

fr.o.m. den 25 mars 2001. Under året kunde också

avtalet mellan Sverige och Danmark om polisiärt

samarbete i Öresundsregionen träda i kraft. Det är

föranlett av bl.a. den ökade integrationen i

regionen, den ökade rörligheten för personer som

följer med Schengenkonventionens ikraftträdande samt

behovet av allmän ordning och säkerhet.

Norden och dess närområden

Samarbete med närområdet - de tre baltiska länderna,

nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis - är

ett prioriterat område inom det nordiska samarbetet.

Huvudmålsättningen med ministerrådets insatser är

att bidra till en stabil och demokratisk utveckling

och att främja utvecklingen av en fungerande

marknadsekonomi. Avsikten är att insatserna skall

koncentreras till områden där det nordiska

samarbetet ger ett mervärde och bidrar till en

bättre samordning med andra insatser.

I ministerrådets budget för år 2000 uppgick det

särskilda närområdesprogrammet till 67 miljoner

danska kronor. En stor del av resurserna satsas på

projekt med inriktning på demokrati, välfärd,

bärkraftigt resursutnyttjande och

marknadsutveckling. Olika former av stipendie- och

utbytesordningar är också viktiga inslag i

närområdesprogrammet. Närområdesprogrammet omfattar

dessutom verksamheten vid de nordiska

informationskontoren i de baltiska huvudstäderna och

i S:t Petersburg. Ministerrådet önskar även eta-

blera en informationspunkt i Kaliningrad. Under år

2000 togs denna fråga upp med ryska myndigheter.

De nordiska finansieringsinstitutionerna, Nordiska

investeringsbanken (NIB), Nordiska

miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och Nordiska

projekt-exportfonden (Nopef), har verksamhet med

inriktning på närområdet.

Ministerrådet blev under år 2000 upptaget som

observatör i Arktiska rådet.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i

närområdet och behovet av en avstämning med andra

nationella och internationella insatser beslutade

ministerrådet år 2000 om en översyn av de

strategiska målsättningarna för

närområdessamarbetet. En rapport, Närmare Norden,

med förslag till reviderad nordisk

närområdesstrategi lämnades hösten 2000. I rapporten

föreslås ingen omedelbar förändring av definitionen

av närområdet, men efterhand en ökad tonvikt på

insatser i det ryska närområdet.

Nordiskt samarbete på sektorsnivå

Kultur och medier

I det danska ordförandeprogrammet på kulturområdet

framhölls utvecklingen inom arkitektur, design,

bildkonst och konsthantverk. Satsningen på barn och

unga fortsatte med utgångspunkt i den särskilda

handlingsplanen Ett kommande Norden som avser det

nordiska barn- och ungdomskultursamarbetet

1996-2000. Huvudmålet för ministerrådets

kultursamarbete inom barn- och ungdomsområdet är att

stärka den nordiska identiteten. Under år 2000 har

också medel beviljats för att stödja

barnkulturforskningen.

Kultursektorn har ett särskilt ansvar att bekämpa

främlingsfientlighet och rasism. I den strategi som

lades fram till Nordiska rådets session i Oslo

framhålls att de nordiska länderna genom respekt för

kulturell mångfald skall motarbeta rasism och främja

positiva värden. Inom kultursektorn skall särskilda

åtgärder vidtas för att tillmötesgå tidens krav. Man

bör satsa på att stärka rekryteringen av minoriteter

på alla nivåer samt stödja verksamhet som är

opinionsbildande och som ger uppmärksamhet.

Avtalet om Nordiska Film- och TV-fonden

omförhandlades under år 1999. Fonden bygger på ett

avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem nationella

filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem

åren har fonden stött produktion av drygt 200 filmer

och TV-serier.

Nordiska kulturfonden är det viktigaste nordiska

stödorganet för kulturaktiviteter på fältet. Under

år 2000 har projekt för ett belopp på totalt 26,6

miljoner danska kronor beviljats bidrag. Totalt

behandlade fonden under året 898 ansökningar.

Det nordiska samarbetet på medieområdet är viktigt

i förhållande till EU:s arbete. Ministerrådet vill

fortsatt föra en aktiv politik för att tillvarata

nordiska intressen på medieområdet.

De fyra konstkommittéerna, Nordiska litteratur- och

bibliotekskommittén (Nordbok), Nordiska

musikkommittén (Domus), Institutet för samtidskonst

(NIFCA) och Teater och dans i Norden, har genom sina

nätverk, seminarier och olika stödformer verkat för

att sprida kunskap om nordisk konst. År 1999 gick

Nordiska konst- och konstindustrikommittén (NKKK)

och NIFCA samman. Den nybildade institutionen skall

synliggöra kvalitativ visuell kultur i Norden och

internationellt. Samtliga konstkommittéer har under

år 2000 haft kontakt och i olika former bedrivit

samarbete med sina motsvarigheter i Baltikum eller

nordvästra Ryssland.

Utbildning och forskning

Ministerrådet har fastställt en strategiplan för

tiden 2000-2004 för utbildnings- och

forskningssektorn i syfte att göra Norden till en

föregångsregion för utveckling av mänskliga

resurser. Under 2000 fastställdes också nya

handlingsplaner för nordiskt skolsamarbete,

folkbildning och vuxenundervisning där betoning

läggs på insatser för livslångt lärande,

kompetensutveckling, kvalitets- och

värdegrundsfrågor samt synlighet.

Språksamarbetet har alltid varit ett högprioriterat

område i det nordiska samarbetet. En ny

handlingsplan (2000-2004) för språksamarbetet

(NORDMÅL) började tillämpas under året. Tyngdpunkten

i språksamarbetet kommer under perioden att ligga på

de små språkområdena i Norden, barn och ungas

språkförståelse samt utvecklandet av ett nordiskt

språknätverk. Årets NORDMÅL-konferens var ägnad de

samiska språken och samisk kultur.

Ett informellt ministermöte om forskningssamarbete

ägde rum i Århus i anslutning till en konferens för

universitets- och högskolerektorerna i de nordiska

länderna. IT-policygruppen är rådgivande till

utbildnings- och forskningsministrarna. Enligt sitt

nuvarande mandat (2000-2002) skall gruppen främst

inrikta sig på att samla kunskap om

kunskapssamhällets utveckling nationellt och

internationellt och förmedla den till

ledningsgrupper och andra policyorgan inom sektorn.

IT-policygruppen har även tagit initiativ till

projekt inom IT-området, t.ex. det nu pågående IDUN

II-projektet (IT och data i undervisningen).

Ministerrådet anordnade i december ett seminarium

om genomförandet av EU:s nya utbildningsprogram,

Leonardo II och Sokrates II, med betoning på

programmens betydelse för det livslånga lärandet.

Ministrarna har under året informerat varandra om

uppföljningen nationellt av den s.k.

Bolognadeklarationen, till stöd för fortsatt

utveckling av det europeiska samarbetet inom högre

utbildning.

Under året har flera samarbetsprojekt på

utbildningsområdet inletts med Baltikum och

nordvästra Ryssland.

Miljö

Ett nytt miljöhandlingsprogram för perioden

2001-2004 och en strategi för hållbar utveckling i

Norden togs fram under året. Det nordiska

samarbetets stora betydelse för närområdet, särskilt

nordvästra Ryssland och Baltikum, understryks i

skrivelsen.

En utvärdering av NEFCO (Nordic Environment Finance

Corporation) har utförts och beslut fattats om ökade

medel (5 miljoner danska kronor) till NEFCO:s

miljöutvecklingsfond.

Det miljöpolitiska nordiska externa engagemanget

har främst avsett initiativ i EU t.ex. om offentlig

upphandling och EU:s nordliga dimension, kontakter

med den nya ryska miljöadministrationen samt

samnordiskt agerande i Arktiska rådet och i de

globala förhandlingarna om långlivade organiska

föreningar (POP:er).

Nordiska rådets natur- och miljöpris för år 2000

utdelades på Nordiska rådets session i Reykjavik i

november till den norska miljöorganisationen Bellona

för dess insatser i nordvästra Ryssland.

Ekonomi och näring

Målsättningen för det nordiska energipolitiska

samarbetet är att främja en effektiv,

konkurrenskraftig, säker och bärkraftig

energiförsörjning i Norden och dess närområde.

Samarbetet baseras på den energipolitiska

redogörelsen till Nordiska rådet 1996 samt på

uppföljning och utveckling av frågorna i

statsministrarnas deklaration i Bergen 1997 om en

bärkraftig energiförsörjning omkring Östersjön.

Under senare år har rekommendationer från Nordiska

rådet som berört energisektorn i hög grad gällt

elmarknadsfrågor och klimatpolitiska frågor, med en

särskild inriktning på ekonomiska styrmedel.

Bergengruppen har ansvar för att bygga upp det

nordiska samarbetets relationer inom energiområdet

till Ryssland, de baltiska staterna, Polen och

Tyskland. Under år 2000 har en överenskommelse

träffats mellan Nordiska ministerrådet och Baltiska

ministerrådet om samarbete rörande utveckling av

energimarknader, erfarenhetsutbyte och finansiering

av de baltiska samarbetskontoren. Överläggningar har

också genomförts med ryska energimyndigheter, bl.a.

om samarbetsmöjligheter mellan Nordiska

ministerrådet och nordvästra Ryssland avseende

energiforskning.

Samarbetet på det näringspolitiska området

koncentrerades till aktuella frågor i de nordiska

länderna, främst på områden där ett samarbete kan ge

nordisk nytta utöver vad enskilda nationella

insatser kan ge. Liksom föregående år fästes stor

vikt vid de små och medelstora företagen.

Målet för det nordiska regionalpolitiska

samarbetet är att understödja de nordiska ländernas

nationella regionalpolitik genom kunskaps- och

erfarenhetsutbyte.

Arbetet inom jord- och skogsbrukssektorn

koncentrerades på ett nytt handlingsprogram för

sektorn och nya strategier för verksamheten inom

institutioner och inom samarbetsorgan. I programmet

betonas att hållbarhet verkar sammanbindande mellan

de olika insatsområdena jordbruk, skogsbruk,

genetiska resurser och biologisk mångfald,

livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling.

Som ett led i uppföljningen av FAO:s toppmöte om

livsmedelssäkerhet 1996 arrangerades en

tvärsektoriell ministerkonferens om säker mat.

Under året antogs en ny strategi för

fiskerisamarbetet under perioden 2001-2004.

Strategin tar sin utgångspunkt i deklarationen om

ett hållbart Norden samt lyfter fram konsumentens

roll och rätt till sund och säker mat.

Liksom under tidigare år var miljömärkning av fisk

en prioriterad fråga. En arbetsgrupp har under året

utarbetat kriterier för ett hållbart fiske. EU

deltog i detta arbete som observatör.

De bostadssociala frågorna hade fortsatt hög

prioritet inom det nordiska samarbetet. Den studie

av mekanismer bakom bostadssegregationen som

genomförts samt de goda exempel som lyfts fram ur

detta arbete kommer nu att följas upp med en nordisk

konferens som syftar till erfarenhetsutbyte för att

förmedla slutsatser till ledande tjänstemän och

politiker. Boendekostnaderna uppmärksammas i det

nordiska samarbetet liksom frågor om bl.a.

bärkraftig utveckling av bygg- och bostadssektorn

och frågor om goda och sunda bostäder som kan

uppföras och underhållas på en ekologiskt hållbar

grund.

På transportområdet genomfördes ett

trafiksäkerhetsseminarium i Estland i september

2000. Planering av Östersjötrafiksäkerhetsdagar

under år 2001 har inletts i samarbete med

representanter från de nordiska och baltiska

länderna samt Ryssland, Tyskland och Polen.

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken i

Norden har fortsatt varit ett centralt tema i

dialogen mellan de nordiska finans- och

ekonomiministrarna under år 2000. Den nya ekonomin,

skattefrågor och EU-relaterade spörsmål har också

varit viktiga dagordningspunkter vid dessa möten.

Ett nordiskt samarbete gällande indrivningsfrågor

har påbörjats. De nordiska finans- och

ekonomiministrarna har kommit överens om att

etablera en informationsordning avseende

alkoholbeskattningen samt beskattningen av

rederipersonal.

EU-frågor är en stående agendapunkt vid de nordiska

finans- och ekonomiministermötena. Införandet av en

gemensam europeisk valuta dryftades i olika

sammanhang under året. Bland annat arrangerades en

särskild euro-konferens i juni 2000 med

representanter från ett brett spektrum av samhället.

Vidare har ett gemensamt nordiskt agerande i EU på

skatteområdet diskuterats.

Närområdet - framför allt de baltiska länderna -

tenderar att bli en alltmer integrerad del av den

nordiska ekonomiska sfären. Detta gäller inte minst

Nordiska investeringsbankens verksamhet.

Medborgarpolitik

År 2000 godkände Nordiska rådet ett nytt

samarbetsprogram för arbetsmarknadssektorn för

perioden 2001-2004. Programmets huvudmål innefattar

frågor om full sysselsättning, avskaffande av

gränshinder, trygghet i arbetsmiljön och arbetslivet

samt frågor som gäller den nordiska

välfärdsmodellen.

En rapport om hinder för arbetskraftens rörlighet

inom den nordiska arbetsmarknaden lämnades år 2000.

I det fortsatta arbetet kommer insatser för att

avskaffa sådana hinder att vara en prioriterad

uppgift.

Under året skedde fortsatta satsningar i närområdet

vad gäller det nordiska smittskyddsprojektet,

Nordiska hälsovårdshögskolans utbildningsarbete i

närområdet och vad gäller genomförandet av

handlingsplanen för utsatta barn och unga i

närområdet.

Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska

området har vägletts av ett handlingsprogram som

gäller t.o.m. år 2004. Frågor som särskilt

prioriteras under perioden är konsumentaspekter på

livsmedel, finansiella tjänster, konsumtion och

miljö, nödvändighetstjänster, IT och

konsumentforskning.

Antalet produkter med miljömärkningen Svanen

fortsätter att öka. En tvärsektoriell grupp under de

nordiska ämbetsmannakommittéerna för konsument-

respektive miljösektorn har utvärderat det nordiska

miljömärkningssystemet och överlämnade sin rapport

till ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor i

januari 2001.

Gränsöverskridande handel fortsätter att vara en

viktig fråga inom det nordiska samarbetet, och

konsumentministrarna har enats om att frågan bör

prioriteras i det konsumentpolitiska samarbetet.

Amsterdamfördraget har gett konsumentpolitiken en

starkare ställning inom EU.

I juni 2000 tog samarbetsministrarna beslut om att

integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i

all verksamhet. I förslaget till program för

nordiskt jämställdhetsarbete 2001-2005 är en

grundhållning att det på alla områden av samhället

är nödvändigt att arbeta mer målmedvetet för att

främja jämställdhet, lika värde och lika möjligheter

för kvinnor och män och motarbeta de barriärer för

kvinnors och mäns utveckling som fortfarande finns.

Inom ramen för det nordiska samarbetet inom

justitiesektorn har brottslighet med rasistiska

förtecken behandlats i olika sammanhang. Under år

1999 togs det fram en rapport för att kartlägga den

praktiska tillämpningen av gällande rätt avseende

främlingsfientlighet och rasism i Norden. Gruppen

har också övervägt behovet av gemensam nordisk

lagstiftning på området men dragit slutsatsen att

något sådant behov inte föreligger för närvarande.

Däremot underströks vikten av ett tätt nordiskt

samarbete när det gäller förebyggande och bekämpning

av brottslighet med nazistiska eller rasistiska

förtecken.

Under året lades även stor vikt vid bekämpande av

handel med kvinnor. Vid justitieministermötet år

2000 beslutade ministrarna att de nordiska länderna

bör arbeta för att samarbetsavtal ingås mellan

Europol å ena sidan och Norge och Island å den

andra, för att säkerställa att de nordiska länderna

deltar i ett stärkt europeiskt polissamarbete inom

området.

De nordiska regeringarna bedriver sitt samarbete i

asyl- och migrationsfrågor i den nordiska

samrådsgruppen på hög nivå för flyktingfrågor, NSHF.

Sverige är ordförande i gruppen under 2001. Bland de

frågor som varit aktuella år 2000 kan nämnas Kosovo,

återvändande eller återtagande,

arbetskraftsinvandring och förberedelserna inför de

nordiska ländernas inträde i Schengensamarbetet.

Globala konsultationer och skyddsfrågor har särskilt

uppmärksammats inför 50-årsjubileet av FN:s

flyktingkonvention år 2001.

En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet

är bidragsgivning till ungdomsorganisationernas

nordiska nätverk och till olika ungdomsprojekt.

Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan

Östersjöstaterna är också en prioriterad fråga.

Insatser på detta område sker i nära samverkan med

andra regionala samarbetsorganisationer, exempelvis

Östersjöstaternas råd (CBSS).

Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

Sedan 1997 diskuteras säkerhetspolitiska frågor vid

Nordiska rådets sessioner. Det tar sig uttryck i

bl.a. att de nordiska utrikesministrarna respektive

de nordiska försvarsministrarna lämnar gemensamma

redogörelser vid sessionerna och deltar i debatten.

Kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet

utgörs främst av verksamheten inom det

fredsfrämjande området. För att underlätta

samarbete, koordinering och effektivisering av

nordiska resurser skapades NordSamFN i slutet av

1960-talet. Denna ersattes år 1997 av en ny

samarbetsstruktur benämnd Nordcaps (Nordic Co-

ordinated Arrangement for Military Peace Support). I

april 1998 kom de nordiska försvarsministrarna

överens om att fördjupa och utveckla det nordiska

samarbetet ytterligare inom Nordcaps. Fortsatta

initiativ togs för att möjliggöra för de nordiska

länderna att vid behov kunna sända ut en gemensam

styrka av brigads storlek (mellan 2 000 och 5 000

man) för fredsfrämjande insatser. Under ett möte i

april 2000 kom de nordiska försvarsministrarna

överens om styrkans ambitionsnivåer, uppgifter,

tidsplaner för införande samt att ett fast

planeringsorgan skulle inrättas i Sverige. Syftet

är att möjliggöra att ett samordnat nordiskt

militärt bidrag inom en brigads ram kan bli

tillgängligt. Brigaden skall kunna användas inom ett

brett spektrum av fredsfrämjande insatser från den 1

juli 2003 och inom FN:s, EU:s och Nato eller

Partnerskap för freds (PFF:s) ramar. Den nordiska

brigaden är ett exempel på den pågående utvecklingen

mot en alltmer multinationell europeisk

krishanteringsförmåga.

Under året utvecklades ytterligare samarbetet kring

minröjning som omfattar områden såsom forskning,

materielutveckling, industrifrågor,

utbildningsfrågor samt fredsfrämjande och humanitära

insatser.

Sedan hösten 1997 finns ett handlingsprogram för

nordiskt försvarsmiljösamarbete. Sverige leder

arbetet med ett gemensamt nordiskt utnyttjande av

anläggningar för miljöfarlig verksamhet, exempelvis

skjutfält. En prioriterad del i samarbetet är

försvarsmiljöbistånd till staterna i

Östersjöområdet. Norge leder detta arbete, i vilket

även USA deltar.

De nordiska länderna stöder uppbyggnaden av de

nationella estniska, lettiska respektive litauiska

försvarsförmågorna inom ramen för projekten Baltbat

(Baltic Battalion), Baltron (Baltic Naval Squadron)

och Baldefcol (Baltic Defence College).

Kunskapsöverföring inom flera områden, bl.a.

demokratisk kontroll och styrning av försvarsmakter,

modernt ledarskap, totalförsvar, operationskonst och

taktik med nordisk profil som grund är från svenska

utgångspunkter betydelsefull.

Under år 2000 har ramavtalet om nordiskt

försvarsmaterielsamarbete från 1994 omarbetats med

innebörd att avtalet skall tillämpas också på

bilateralt samarbete mellan länderna. I övrigt

kvarstår syftet med det omarbetade avtalet att genom

samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och

industriella fördelar.

Redogörelse till riksdagen 2000/01:NR1

Huvudfrågor vid 52:a sessionen gällde Nordens plats

i världen, både genom dess medverkan i EU:s nordliga

dimension och de utblickar som grundades på

Vismanspanelens rapport Norden 2000 - öppet för

världens vindar och den rapport om globaliseringen

som presenterades inför sessionen 1999.

Debatten med anledning av rapporten visade på en

bred parlamentarisk enighet om att rådets struktur

måste förändras för att bl.a. förbättra samspelet

med de nationella parlamenten. Därför måste man

diskutera det politiska sakinnehållet i rådets

arbete, så att en reformerad utskottsindelning

motsvarar de sakområden som framöver blir

prioriterade.

Liksom de senaste åren har säkerhetspolitiken i vid

bemärkelse intagit en prominent plats i rådets

arbete. Under år 2000 tillsattes en arbetsgrupp för

konfliktförebyggande civil krishantering. Rådet

tillsatte även en särskild arbetsgrupp mot rasism,

främlingsfientlighet, integration och livskvalitet i

flyktingmottagning i Norden. Presidiet hemställde

även i ett särskilt uttalande mot rasism och

nynazism om att de nordiska länderna årligen skall

redovisa vad som gjorts i respektive land för att

komma till rätta med rasism, främlingsfientlighet

och diskriminering i vardagen.

Ett problem som ofta berörs i rådets debatter och

utskottens betänkanden är ministerrådets och

regeringarnas bristande uppföljning av rådets

rekommendationer.

Sammanfattning av motionerna

Motioner med anledning av skrivelse 2000/01:90

I den enskilda motionen 2000/01:U9 (mp) krävs i

yrkande 1 att samerna bör ges rätt att delta i den

nordiska gemenskapen på samma villkor som andra folk

i Norden, dvs. bl.a. som fullvärdiga medlemmar i

Nordiska rådet. Som ett motiv framhålls att samer

har levt och bott i norra Skandinavien så länge det

funnits människor där. I yrkande 2 framhålls vikten

av att resurser avsätts för att komma till rätta med

atomavfallet på Kolahalvön. I yrkande 3 föreslås

regeringen verka för ett beslut i Nordiska

ministerrådet om att utse Museum Anna Nordlander i

Skellefteå till kvinnomuseum. I yrkande 4 föreslås

ökade satsningar på nordisk barnfilm och i yrkande 5

framhålls behovet av kontinuerlig finansiering till

medieforskningsinstitutet Nordicom.

En nordisk filmproduktionsfond för ländernas

ursprungsbefolkningar bör inrättas enligt samma

motion yrkande 6. Enligt motionären bör regeringen

verka för ökat stöd för marknadsföring av nordisk

litteratur, musik, film, teater och dans (yrkande

7). De nordiska ländernas och närområdets olika

rovdjurspolitik bör enligt motionären bli föremål

för erfarenhetsutbyte i Nordiska rådet (yrkande 9).

Vidare framhålls i yrkande 10 att den ökade handeln

med kvinnor över gränser och inom länderna

nödvändiggör ökat nordiskt regeringssamarbete och

insatser på regeringschefsnivå. Slutligen krävs i

yrkande 11 att initiativ bör tas som leder till ett

förverkligande av grannlands-TV i Norden.

I kommittémotion 2000/01:U10 (fp) erinras om att

Island och de två självstyrande områdena Färöarna

och Grönland inom ramen för det traditionella

nordiska samarbetet bildar en västnordisk region,

som också samarbetar parlamentariskt inom ramen för

Västnordiska rådet. Enligt motionärerna finns viss

oro från västnordisk sida över att fokus i det

nordiska samarbetet kommer att flyttas öster- eller

söderut på bekostnad av samarbetet med Västnorden.

Mot denna bakgrund är det angeläget att stärka

samarbetet med Västnorden (yrkande 1). Detta bör

bl.a. ske genom förbättrade kommunikationer inom och

med Västnorden (yrkande 2). Genom att installera

modern IT-teknologi skulle också frågor rörande

telemedicin, distansundervisning och

forskningssamarbete kunna få ökad betydelse och

innebära en välkommen förbättring för berörda

människor (yrkande 3). Avslutningsvis framhålls

(yrkande 4) vikten av att de nordiska länderna på

nordisk nivå löser de frågor som kan bidra till ett

genomförande av grannlands-TV i det digitala

nordiska TV-nätet.

I enskild motion 2000/01:U11 (m) yrkande 1 framhålls

behovet av att i det nordiska samarbetet söka

utveckla metoder för ett nordiskt erfarenhetsutbyte

och lagstiftningssamarbete om barnkonventionens

implementering, i synnerhet dess tillämpning i det

nordiska familjerättsliga samarbetet.

I motionens yrkande 2 framhålls behovet av att i

det nordiska samarbetet söka uppnå gemensamma

synsätt om vikten av en biologisk mångfald i den

nordiska faunan.

I motion 2000/01:U12 (kd) framhålls att det nordiska

samarbetet vilar på en grundval av ett gemensamt

kulturarv och en gemensam historia och på en

värdegemenskap i frågor om människosyn, demokrati

och folklig förankring i politiken. I syfte att

ytterligare förankra Nordiska rådet i respektive

lands parlament föreslås därför ett initiativ för

att inrätta en nordisk dag, att högtidlighållas på

samma dag i alla nordiska länders respektive

parlament (yrkande 1). Som ett uttryck för den ökade

vikt som Kaliningrad har i det nordiska närområdet

föreslås en "informationspunkt" bli inrättad i den

ryska enklaven Kaliningrad (yrkande 2). Samernas

representation i Nordiska rådet bör enligt yrkande 3

få en snar och positiv lösning exempelvis genom att

Nordiska samiska parlamentariska rådet får utse

några representanter eller genom att varje lands

sameting får utse en representant. Vidare framhålls

i yrkande 4 vikten av att det nordiska

miljösamarbetet i större utsträckning också måste

omfatta länderna kring Östersjön, Barents hav och

Arktis.

I motion 2000/01:U13 (m) framhålls att Danmark

möjliggjort bekvämlighetsregistrering - och därmed

skattefrihet - för sin färjenäring, något som får

stor påverkan även på färjerederier i Sverige, Norge

och Finland. Enligt motionärerna kan de danska

reglerna leda till liknande lagstiftning i andra

länder i Norden med risk för att en av grundvalarna

i skattesystemet - skatt efter bärkraft - bryts

sönder och en hel yrkeskategori skattebefrias.

Regeringen bör i Nordiska rådet ta upp förhandlingar

om beskattningsvillkoren för färjebesättningar på

linjer mellan de nordiska länderna

I kommittémotion 2000/01:U14 (m) framhålls att

Estland, Lettland och Litauen bör erbjudas

medlemskap i Nordiska rådet (yrkande 1). Med

hänvisning till att många Europafrågor har en

nordisk dimension föreslås att också ledamöter av

EU-parlamentet skall kunna nomineras av riksdagen

till Nordiska rådet (yrkande 2). I yrkande 3

pläderas för en aktiv roll i det nordiska samarbetet

för utskotten i de olika nordiska ländernas

parlament. Enligt förslaget skulle de nationella

utskotten kunna ta initiativ som också kunde

beredas gemensamt med motsvarande utskott i övriga

medlemsländer. Slutligen framhålls i yrkande 4

behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet i

syfte att göra rådet till en dynamisk och kraftfull

församling med fokusering på aktuella frågor med

nordisk anknytning.

Motion från allmänna motionstiden 1999/2000

I den enskilda motionen 1999/2000:U902 (c) framhålls

att norska myndigheter utreder möjligheter att

spränga de grunda trösklar som är karaktäristiska

för Idefjorden i syfte att djupgående fartygstonnage

skall kunna passera. De miljömässiga följderna av en

sådan sprängning har ifrågasatts, enligt motionären,

som anser att regeringen bör verka mot att sådan

sprängningar sker i detta mycket känsliga svensk-

norska vatten.

Motioner från allmänna motionstiden 2000/01

I den enskilda motionen 2000/01:U217 (kd) yrkande 19

angående samarbetet i närområdet anser motionärerna

att de olika samarbetsformerna bör samordnas i

största utsträckning. Motionärerna pekar på att det

på senare år vuxit upp en mängd olika organisationer

i närområdet och finner det därför önskvärt att

regeringen gör en översyn av alla samarbetsformer i

Norden och Baltikum m.m. i syfte att utreda

eventuella möjliga och motiverade sammanslagningar

av organisationer och för att se vilka

samarbetsformer som kan vara de mest effektiva med

sikte på framtidens krav och behov.

I den enskilda motionen 2001/01:U638 (c) framhålls

att de senaste årens ökade samarbete över den norsk-

svenska gränsen är mycket positivt, men att en

alltmer sammanvävd internationell marknad med större

rörlighet över gränserna förutsätter ytterligare

investeringar i syfte att uppmuntra ett större

utbyte av arbete, utbildning och kultur. Särskilda

insatser bör i detta avseende göras för att stärka

regionen Värmland-Dalarna (yrkande 1). Motionärerna

föreslår också att medel anslås för en genomgående

vägförbindelse med god standard i östvästlig

riktning över läns- och riksgränsen mellan Värmland,

Dalarna och Norge (yrkande 2).

I den enskilda motionen 2000/01:U661 (fp) yrkande 20

framhålls att Nordiska rådet inte sedan början av

1990-talet behandlat frågor om de homosexuellas

situation och att det nu finns anledning att på nytt

arbeta för ett utökat nordiskt samarbete i dessa

frågor. Som exempel på angelägna nordiska

samarbetsfrågor nämns behovet av en internationell

partnerskapskonvention där Nordiska rådet skulle

kunna ta initiativ till upprättandet av en sådan

samt frågor som gäller barn till par av samma kön.

I den enskilda motionen 2000/01:U701 (m) yrkas att

de baltiska staterna beviljas medlemskap i Nordiska

rådet. Detta motiveras med att rådets kontakter med

de baltiska staterna blivit allt intensivare samt

att det nordiska samarbetet efter den s.k.

Vismansrapporten går in i ett nytt skede, där bl.a.

en ny närområdesstrategi för rådet kommer att

presenteras.

I den enskilda motionen 2000/01:K295 (fp) yrkande 2

krävs att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att Nordiska rådets årliga session liksom

tidigare skall avhållas under perioden

februari-mars.

Utskottets överväganden

I motion 2000/01:U217 (kd) yrkande 19 förespråkas en

översyn av alla samarbetsformer i Norden,

Östersjöområdet och Baltikum i syfte att eventuellt

kunna effektivisera arbetet med sikte på framtidens

krav och behov.

Utskottet noterar att ett förslag till en reviderad

nordisk närområdesstrategi ("Närmare Norden") har

utarbetats inom Nordiska ministerrådet under år

2000. I rapporten behandlas bl.a. frågan om

koordinering i förhållande till andra aktörer. Det

framhålls att samarbetet bör stärkas och synliggöras

i förhållande till bl.a. Östersjöstaternas råd

(CBSS), Barentsrådet och Arktiska rådet. Rapporten

utgjorde underlag för ett ministerrådsförslag som

nyligen lämnats till Nordiska rådet som har att ta

ställning till det vid sin session i Köpenhamn i

oktober 2001.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U217 (kd) yrkande 19 kan besvaras.

I motion 2000/01:U638 (c) yrkande 1 förespråkas

åtgärder för att i samarbetet med Norge stärka

regionen Värmland-Dalarna och i yrkande 2 att medel

anslås för bättre vägförbindelser i öst-västlig

riktning sträckan Gävle-Falun-Malung - ny sträckning

genom Torsby kommun till Kongsvinger-Oslo.

Utskottet konstaterar att en "handlingsplan för en

fördjupad integration mellan Norge och Sverige"

arbetats fram mellan de bägge länderna under år

2000. Denna plan utgår från en inventering av olika

konkreta gränshinder som förekommer för enskilda,

företag och organisationer verksamma i

gränsregionerna eller i båda länderna generellt. En

norsk-svensk arbetsgrupp har tillsatts för att följa

upp de rekommendationer till åtgärder som återfinns

i handlingsplanen.

I november år 2000 presenterades även förstudien

Den Skandinaviska Arenan, som är resultatet av en

utredning som tillsattes i perspektivet av det

omfattande gränsöverskridande arbete som pågår i den

sydväst-skandinaviska regionen. I första hand avser

detta utbytet över gränsen mellan Sverige och Norge

samt den ökade integrationen i Öresundsregionen.

Utskottet har vidare inhämtat att ett nära

samarbete på regeringsnivå förekommer mellan

Sverige och Norge när det gäller utvecklingen av de

mest angelägna transportstråken mellan de bägge

länderna. Det gäller bl.a. utvecklingen av vägarna E

6, E 18 och järnvägen Oslo-Göteborg-Köpenhamn

respektive Oslo-Stockholm. Vägverken i Norge och

Sverige har också ett nära samarbete i syfte att

samordna sina insatser på vardera sidan om gränsen.

Regeringen har aviserat att den under hösten 2001

kommer att överlämna en en proposition till

riksdagen med infrastrukturinriktning för

omställning till ett hållbart transportsystem. En

utgångspunkt för denna proposition kommer att vara

handel och kommunikationer med våra grannländer

såväl runt Östersjön som västerut. Frågan om bättre

kommunikationer längs stråket

Gävle-Falun-Malung-Torsby-Kongsvinger bör därför

enligt utskottets mening hänskjutas till riksdagens

prövning av den kommande propositionen och den

därefter följande infrastrukturplaneringen som

genomförs av Vägverket och respektive

länsstyrelser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U638 (c) yrkandena 1 och 2 kan besvaras.

I motion 2000/01:U661 (fp) yrkande 20 föreslås ett

utökat nordiskt samarbete vad gäller de

homosexuellas rättigheter, bl.a. i fråga om

initiativ till en internationell

partnerskapskonvention samt frågor som gäller barn

till par av samma kön.

Utskottet konstaterar att frågor om de

homosexuellas situation och rättigheter löpande

behandlats inom ramen för de samråd som förekommer

mellan de ansvariga departementen i de nordiska

länderna inom främst familjerättens område. En fråga

som berörts under dessa samråd har gällt barn till

par av samma kön; bl.a. har svenska regeringen

informerat om innehåll och förslag i betänkande SOU

2001:10 från kommittén om barn i homosexuella

familjer.

Vad gäller frågan om utarbetande av en

internationell partnerskapskonvention har Danmark,

Finland, Norge och Sverige vid ett möte inom

Haagkonferensen för internationell privaträtt i Haag

i maj 2000 agerat gemensamt till förmån för ett

förslag om att intensifiera arbetet med registrerat

partnerskap och samboförhållanden. Samarbetet har

även omfattat nära kontakter inför möten inom

internationella organisationer i syfte att bättre

kunna föra fram och få gehör för gemensamma åsikter.

Som följd av nordiskt samarbete har också vissa

uppmjukningar gjorts i de nordiska ländernas

respektive partnerskapslagar i frågan om villkoren

för att registrera partnerskapet (det s.k.

anknytningskravet).

Före den 1 juli 2000 fick partnerskap registreras i

Sverige endast om minst en av partnerna var svensk

medborgare med hemvist i Sverige. Utformningen av

anknytningskravet ledde i vissa situationer till att

nordiska medborgare som var bosatta i ett annat

nordiskt land inte kunde registrera partnerskap vare

sig i hemvistlandet eller medborgarskapslandet,

trots att båda staterna hade regler om registrerat

partnerskap (den s.k. nordiska luckan).

Anknytningskraven i de nordiska partnerskapslagarna

har tagits upp vid överläggningar med företrädare

för ansvariga departement i Danmark, Finland, Island

och Norge, varvid överenskommelse träffats mellan de

länder som har partnerskapslagar - dvs. Danmark,

Island, Norge och Sverige - om att se över sina

nationella regler i syfte att undanröja den s.k.

nordiska luckan. Som följd härav ändrades också den

svenska partnerskapslagen år 2000.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U661 (fp) yrkande 20 kan besvaras.

I motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 1 och

2000/01:U12 (kd) yrkande 3 krävs att samerna skall

beviljas fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet.

Utskottet vill med anledning av dessa två yrkanden

hänvisa till vad det anfört i samma fråga i sitt

betänkande 1999/2000:UU9:

Frågan om samernas ställning i det nordiska

samarbetet har varit föremål för diskussion under en

längre tid, och utskottet har vid flera tidigare

tillfällen tagit ställning till frågan. Sedan 1994

har samerna ställning som observatörer i Nordiska

rådet, med yttranderätt i generaldebatten. Beslutet

togs mot bakgrund av att endast ledamöter i nordiska

parlament eller självstyrelseorgan kan ingå i

Nordiska rådet. Inom gällande överenskommelser finns

det således ingen möjlighet att ge samerna ställning

som medlemmar. Frågan är dock föremål för utredning

av rådet.

Liksom vid tidigare tillfällen vill utskottet

framhålla nödvändigheten av att i frågor som rör den

samiska befolkningen ha fortlöpande och konstruktiva

kontakter med företrädare för denna. Det är

självklart att Nordiska rådets olika organ tar

sådana kontakter, vilket också görs inom ramen för

gällande bestämmelser.

Utskottet ser det också som väsentligt att samiska

intressen även beaktas på såväl nationell som

mellanstatlig nivå. Som exempel på pågående

verksamhet med denna inriktning kan nämnas den

pågående Rennäringspolitiska utredningen, vars

mandat kommer att förlängas till våren 2001, och den

svenska Renbeteskommissionen (och en norsk

motsvarighet), vars arbete i förlängningen syftar

till att reglera förhållandena då den svensk-norska

renbeteskonventionen löper ut 2002. Av stor

betydelse är också frågan om eventuell svensk

anslutning till ILO-konventionen nr 169 om

ursprungsfolkens rättigheter, som är föremål för

vidare utredning inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar också att det nordiska samarbetet

stärkts på området. Både Nordiska rådet och Nordiska

ministerrådet bedriver ett omfattande samarbete med

samernas organisationer och ger även stöd till flera

av dessa. I april 2000 ägde för första gången ett

nordiskt sameministermöte rum mellan de för

samefrågor ansvariga ministrarna från Finland, Norge

och Sverige. Avsikten är att senare i år hålla ett

gemensamt möte med ministrarna och sametings-

presidenterna i de tre länderna. De nordiska

sameministrarna diskuterade bl.a. frågan om en

Nordisk samekonvention, vilket nu är föremål för

remissförfarande i de tre länderna.

Utskottet har vidare inhämtat att regeringen avser

att redovisa dessa och andra frågor rörande samerna

i en särskild skrivelse till riksdagen under hösten

2000. Utskottet avvaktar regeringens skrivelse innan

det uttalar sig om samernas ställning i Nordiska

rådet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning samt konstaterar

att regeringens skrivelse rörande samerna enligt ny

uppgift kommer att överlämnas till Riksdagen under

hösten 2001. Enligt vad utskottet inhämtat kommer

också ett medlemsförslag angående samernas

deltagande att prövas i anslutning till att Nordiska

rådet vid sin 53:e session i oktober 2001 behandlar

Vismanspanelens rapport.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 1 och

2000/01:U12 (kd) yrkande 3 kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 2 framhålls

behovet att av avsätta resurser för förstöring av

atomavfallet på Kolahalvön. I motion 2000/01:U12

(kd) yrkande 4 yrkas även att i det nordiska

miljösamarbetet ges högre prioritet åt insatser i

nordvästra Ryssland, inklusive Murmanskområdet.

Utskottet konstaterar att de frågor som berörs i

dessa yrkanden är högt prioriterade inom det

nordiska samarbetet. Under år 2000 har också ett

förslag till reviderad nordisk närområdesstrategi

(Närmare Norden) presenterats inom Nordiska

ministerrådet. I rapporten framhålls vikten av att

närområdessamarbetet successivt bör flyttas till det

ryska närområdet i Östersjö- och Barentsregionerna.

Denna bedömning anknyter även till slutsatserna i

proposition 2000/01:119 Europa i omvandling -

Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och

Östeuropa. Där framhålls att "det är regeringens

bedömning att fortsatta svenska insatser på

miljöområdet i Ryssland och Ukraina är angelägna.

Det bilaterala stödet bör ske i nära samverkan med

och komplettera det stöd som lämnas på gemensam

nordisk basis genom NIB och NEFCO. Dessutom bör det

bilaterala stödets katalytiska funktion utnyttjas i

syfte att få fram resurser från andra lån- och

biståndsgivare."

Centrala inslag i det svenska miljösamarbetet med

Öst- och Centraleuropa har varit förvaltningsstöd,

institutionsuppbyggnad och stöd till investeringar

för vattenförsörjning och avloppsrening inom ramen

för Åtgärdsprogrammet för Östersjön. Andra områden

har gällt minskad miljöpåverkan från jordbruket,

liksom avfallshantering och behandling av oljespill

och fartygsavfall. Detta betyder att omfattande

insatser redan genomförts med svenskt stöd för att

förebygga och avhjälpa utsläpp i den marina miljön.

Beträffande stödet till Ryssland har detta bl.a.

genomförts via Naturvårdsverket och flera

länsstyrelser som arbetat med stöd till de regionala

miljövårdsmyndigheterna, inte minst i nordvästra

Ryssland. Stödet har bl.a. inriktats på naturvård,

miljöutbildning, miljöinformation, vattenvård och

lagstiftningsfrågor. Naturvårdsverket har också

bidragit till upprättandet av avtal och

överenskommelser mellan länder som delar gemensamma

vatten (Ryssland-Lettland-Vitryssland respektive

Ryssland-Estland). Via Sida kommer Sverige att

stödja två större projekt inom vatten- och

avloppssektorn i Kaliningrad respektive S:t

Petersburg. Ytterligare insatser inom miljöområdet,

i synnerhet i nordvästra Ryssland, torde kunna

förutses.

De svenska insatserna för att förbättra

kärnsäkerheten och strålskyddet i Central- och

Östeuropa har pågått sedan 1992. Sammanlagt har ca

600 miljoner kronor anslagits för bilaterala

insatser för detta ändamål. Sverige har därutöver

bidragit med ca 180 miljoner kronor till

kärnsäkerhets- och strålskyddsinsatser finansierade

via EBRD (48 miljoner till Tjernobylfonden, 85

miljoner till Kärnsäkerhetsfonden och 50 miljoner

till Fonden för avveckling av Ignalina - samtliga

tre fonder administrerade av EBRD).

Målet för det svenska kärnsäkerhetsprogrammet, som

genomförs av Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och

Statens strålskyddsinstitut (SSI), är att så långt

som möjligt minska sannolikheten för att en

kärnkraftsolycka med stora radioaktiva utsläpp skall

inträffa vid något av kärnkraftverken i det

geografiska område som omfattas av samarbetet.

Insatserna har hittills koncentrerats till

kärnkraftverket Ignalina i Litauen men åtgärder har

också genomförts i Ryssland, bl.a. vid Kola

kärnkraftverk. Ytterligare insatser för att stärka

strålskyddet i Ryssland planeras.

Beträffande använt kärnbränsle och radioaktivt

avfall är målet att detta skall tas om hand,

mellanlagras och slutförvaras på ett från säkerhets-

och miljösynpunkt acceptabelt sätt. Det radioaktiva

avfallet i nordvästra Ryssland bör härvid ägnas

särskild uppmärksamhet, inte minst på grund av dess

omfattning och det sätt på vilket det i dagsläget

förvaras.

Behovet av stöd till Ryssland på områdena

reaktorsäkerhet, utbränt kärnbränsle och radioaktivt

avfall är stort. Möjligheterna att bistå Ryssland på

dessa områden är dock begränsade i avsaknad av ett

juridiskt ramverk som bl.a. reglerar frågor som

tullar, skatter och ansvar i händelse av atomskada.

En multilateral förhandlingsprocess med Ryssland och

ett antal potentiella givarstater, däribland de

nordiska länderna, pågår sedan ett par år för att

lösa dessa frågor och bereda vägen för konkreta

insatser rörande bl.a. det radioaktiva avfallet i

nordvästra Ryssland. Utskottet har inhämtat att det

är en fråga av mycket hög prioritet för regeringen

att genom ett aktivt agerande bidra till att ett

sådant avtal kommer till stånd under det svenska EU-

ordförandeskapet våren 2001.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 2 och

2000/01:U12 (kd) yrkande 4 kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 3 begärs att

regeringen skall verka för att Museum Anna

Nordlander blir nordiskt centrum för kvinnokonst.

Utskottet konstaterar att ett medlemsförslag i

samma ärende redan avslagits av Nordiska rådets

presidium 19 oktober 2000 på rekommendation av

rådets Nordenutskott.

Utskottet hänvisar även till de möjligheter som

finns för nordiska kulturin-stitutioner att söka

finansiering för sin verksamhet genom bl.a. NIFCA

(Nordisk Institut för samtidskonst), samt Nordisk

Kulturfond vars uppgift är att främja det kulturella

samarbetet mellan de nordiska länderna genom att

bevilja bidrag till samarbetsprojekt inom

allmänkultur, konst, utbildning och forskning.

Utskottet konstaterar även att det i årets nordiska

budget har införts en ny budgetpost för satsningar

på strategiska nordiska kulturprojekt. Dessa medel

söks av institutionerna, och bland prioriteringarna

för 2001 ingår att påvisa resultaten av nordiskt

konstnärligt skapande.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U9 (mp) yrkande 3 kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 4 begärs ökade

satsningar på gemensam nordisk produktion av

barnfilm, och i motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 6

begärs inrättande av en nordisk filmproduktionsfond

för ländernas ursprungsbefolkningar.

Utskottet noterar de möjligheter som finns att

erhålla stöd via Nordiska film- och TV-fonden.

Denna har till uppgift att främja produktion och

distribution av nordiska audiovisuella verk (film

och TV). Fonden kan delta i finansiering av

audiovisuella produktioner av hög kvalitet,

omfattande alla former av fiktion (spelfilm, TV-

fiktion, TV-serier) samt kreativa dokumentärfilmer,

som är ägnade för biografvisning, videodistribution

m.m. och som anses ha en tillfredsställande

marknads-/publikpotential i Norden. Särskild hänsyn

tas till produktioner riktade till barn och unga.

Under år 2000 beviljade fonden bl.a. medel till 6

långfilmer och 2 TV-serier för barn och ungdom. Av

de kortfilmer som erhållit medel från fonden var

samtliga riktade till barn och av dokumentärfilmerna

var 5 av 22 för barn och unga.

Vad gäller stöd för filmproduktion för

ursprungsbefolkningar konstaterar utskottet även

att inom den nordiska kultursektorn finns en post

för samiskt samarbete. Medlen förvaltas av ett

kulturutskott som utnämnts av samiska

konstnärsorganisationer och Samerådet. När det

gäller Grönland har Nordens institut i Grönland

(NAPA) möjlighet att ge stöd för sådan film som

motionären avsett.

Sammanfattningsvis finner utskottet att de frågor

som berörs av motionären bör avgöras av Nordiska

rådet, inom ramen för dess budgetbehandling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 4 och 2000/01:U9

(mp) yrkande 6 kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 5 framhålls behovet

av kontinuerlig finansiering av Nordicom.

Utskottet konstaterar att Nordiskt

informationscenter för medie- och

komminikationsforskning (Nordicom) fyller en

värdefull uppgift vad gäller att bl.a. insamla och

sammanställa kunskap från forskningen om medievåld

och dess roll i barns och ungas liv. För ändamålet

har ett internationellt informationscentrum

("clearing house") för forskning om barn och

medievåld etablerats.

År 2000 uppgick budgeten för Nordicom till drygt 8

miljoner DKK. Av budgeten svarade nationella medel

från de nordiska länderna för 75 % av finansieringen

av Nordicom medan Nordiska ministerrådet bidrog med

ca

25 %. En relativt stor del av finanseringen utgörs

av projektmedel och försäljningsintäkter.

Enligt utskottets mening prövas frågan om fortsatt

nordisk finansering av Nordicom lämpligen i

anslutning till behandlingen i Nordiska rådet av den

nordiska budgeten.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U9 (mp) yrkande 5 kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 7 begärs ökat

marknadsföringsstöd för nordisk kultur i Europa och

internationellt.

Utskottet konstaterar att visst marknadsföringsstöd

för detta ändamål är en högt prioriterad uppgift i

det nordiska kultursamarbetet. Ett stöd av det slag

som motionären efterlyser finns i form av det s.k.

Kulturprojekt i utlandet vilket har till uppgift att

öka kunskapen om nordisk kultur internationellt och

att befrämja det nordiska kultursamarbetet med

länder och regioner utanför Norden. Genom

konsttidskriften NU - Nordic Art Review - sprids

information om nordisk bildkonst både i Europa och

USA. Tidskriften erhåller stöd från den nordiska

budgeten.

Mot denna bakgrund anser utskottet att frågan om

ett eventuellt ökat marknadsföringsstöd för nordisk

kultur i Europa och internationellt lämpligen bör

prövas av Nordiska rådet i anslutning till

behandlingen av den nordiska budgeten.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U9 (mp) yrkande 7 kan besvaras.

I motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 11 och

2000/01:U10 (fp) yrkande 4 krävs att regeringen

skall ta initiativ som leder till inrättande av

grannlands-TV i Norden så att invånare i de nordiska

länderna skall kunna få tillgång till public

service-kanalerna i vart och ett av de nordiska

länderna.

Utskottet finner att motionerna tar upp en

angelägen fråga mot bakgrund av att svenska TV-

tittare av bl.a. geografiska, tekniska och

kommersiella skäl ofta har sämre möjligheter än sina

nordiska grannar att ta del av de nordiska

grannländernas public service-program. Att så är

fallet beror bl.a. på att de svenska kabel-TV-

bolagen till skillnad från kabel-TV-leverantörerna i

exempelvis Norge och Danmark inte har funnit det

tillräckligt kommersiellt intressant att ha nordiska

TV-program i sitt utbud.

Utskottet hänvisar till vad det anfört med

anledning av motioner i samma ärende i betänkande

1999/2000:UU9:

Utskottet vill inledningsvis instämma i det

önskvärda i att svenska TV-tittare får tillgång till

utbudet av public service-kanaler från övriga

Norden. Möjlighet att ta del av nordisk TV främjar

såväl förståelsen för grannländerna som kunskaper i

de nordiska språken. Utbudet av TV-kanaler och

program från de övriga nordiska länderna har ökat

under senare år, mycket tack vare utbyggnaden av

kabel-TV, som i dag ca 60 % av de svenska tittarna

är anslutna till. Vissa av kabel-TV-företagen har

dock valt att inte erbjuda nordiska program. Inom

ramen för Nordvisionsamarbetet finns också sedan

decennier ett utbyte av program och gemensam

produktion mellan public service-företagen i de

nordiska länderna.

I sammanhanget bör det understrykas att

yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det är kabel-

TV-företagen som självständigt avgör vilka kanaler

de skall erbjuda, utöver de svenska public service-

kanaler de är skyldiga att sända. Att ålägga

distributörerna för kabel-TV att sända andra

nordiska länders public service-TV skulle således

erfordra en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Samtidigt håller den ökade digitala TV-

distributionen på att ge de nordiska medborgarna ett

ytterligare utökat utbud av kanaler. Utskottet har

inhämtat att de nordiska TV-bolagen är i färd med

att starta digitala sändningar via satellit. I

framtiden kommer merparten av Norden att täckas även

av grannländernas TV-sändningar. Enligt vad

utskottet erfarit har Sveriges Television inlett

digitala satellitsändningar med huvudsakligt syfte

att förbättra möjligheten för de nordiska

grannländerna och övriga Europa att kunna ta emot

dessa. Vidare har TV-företagen i Norden tillsammans

med de stora distributörerna av TV via marknät,

satellit samt kabel- och telenät enats om gemensam

teknisk specifikation för distribution av digital TV

inom Norden. Syftet med arbetet är att göra

övergången till digital distribution så enkel som

möjligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att

det inte föreligger tekniska hinder för att tittarna

skall kunna välja av utbudet. De nordiska public

service-företagen har vidare planer på en gemensam

nordisk TV-kanal (Nordik).

Mot denna bakgrund kan utskottet således konstatera

att ett stort antal svenskar redan i dag har

tillgång till TV från public service-företag från de

övriga nordiska länderna samt att dagens

teknikutveckling bidrar till att i snabb takt utöka

utbudet och höja den andel som har tillgång till

det.

Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det noterar

vidare att en arbetsgrupp inom Nordiska

ministerrådet - Styrningsgruppen för kultur och

massmedier (KM-gruppen) - nyligen har beslutat att

ytterligare utreda frågan om förutsättningarna att

ta del av grannlands-TV i Norden. En särskild

utredare skall tillsättas med uppgift att lägga fram

sin rapport under innevarande år. Utskottet noterar

även att frågan om ett nordiskt TV-samarbete också

kommer att bli föremål för behandling vid Nordiska

rådets höstsession med anledning av ett svenskt

medlemsförslag. Frågan väntas också beröras vid

samma session i samband med diskussion om

Vismanspanelens rapport.

Utskottet noterar även att regeringen bereder

frågan om ökat abonnentinflytande över

programutbudet hos kabel-TV-leverantörerna. Enligt

utskottets bedömning kunde ett sådant ökat

inflytande bl.a. utnyttjas för att kräva ett ökat

utbud i kabel-TV-kanalerna av de övriga

grannländernas public service-kanaler.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen och i det nordiska regeringssamarbetet

verkar för att frågan om grannlands-TV kan

förverkligas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 11 och

2000/01:U10 (fp) yrkande 4 kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 9 framhålls att de

nordiska ländernas rovdjurspolitik är en viktig

näringspolitisk fråga och att det finns behov av att

i Nordiska rådet ha erfarenhetsutbyte vad avser de

nordiska ländernas och närområdets länders olika

rovdjurspolitik.

Utskottet har också inhämtat att ett medlemsförslag

om en gemensam rovdjursförvaltning finns på

dagordningen inom Nordiska rådet. Förslaget väntas

bli föremål för behandling vid rådets höstsession.

Utskottet noterar vidare att vikten av ett nordiskt

samarbete för rovdjursförvaltningen också betonas i

regeringens proposition 2000/01:57 Sammanhållen

rovdjurspolitik. Utskottet har även inhämtat att

regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag

att ta initiativ till ett utökat samarbete

beträffande rovdjursfrågor, främst med norska

Direktoratet for naturforvaltning, men även med

finska myndigheter.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U9 (mp) yrkande 9 kan besvaras.

I motion 2000/01:U11 (m) yrkande 2 krävs att

regeringen tar initiativ till att i det nordiska

samarbetet söka uppnå gemensamma synsätt om vikten

av en biologisk mångfald i den nordiska faunan.

Utskottet konstaterar att ett nära samarbete mellan

de nordiska länderna bedrivs inom ramen för arbetet

med konventionen om biologisk mångfald. Hösten 2000

antog också de nordiska miljöministrarna en nordisk

strategi för hållbar utveckling, där samsynen på

frågor om bevarande av biologisk mångfald var stor.

Strategin som skall ligga till grund för det

fortsatta samarbetet om hållbar utveckling behandlar

biologisk mångfald i ett brett perspektiv.

Miljöstrategin kommer också att behandlas i samband

med Nordiska rådets extrasession sommaren 2001.

Nordiska ministerrådet driver också

samarbetsprojekt i frågor om biologisk mångfald.

Hösten 2000 avrapporterades ett projekt om främmande

arter i Norden. Övervakning av biologisk mångfald är

ett annat kontinuerligt samarbetsprojekt.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U11 (m) yrkande 2 kan besvaras.

I motion 1999/2000:U902 (c) krävs att regeringen tar

tydligt avstånd från planerna på sprängningar i

Idefjorden.

Utskottet konstaterar att denna fråga vid flera

tillfällen har varit föremål för bilaterala

kontakter mellan Sveriges och Norges regeringar.

Regeringen har också inför riksdagen redogjort för

sin uppfattning att Idefjordens unika karaktär gör

en utvidgning av farleden oförenlig med den svenska

ambitionen att bevara områdets höga naturvärden.

Enligt vad utskottet inhämtat har miljöministern

vid möte med sin norska motpart i februari år 2001

framfört förnyad kritik mot projektet. För

närvarande genomförs en norsk

miljökonsekvensutredning om de planerade

sprängningarna. I samband med remissbehandlingen

senare i år av denna utredning kommer svenska

myndigheter att ges ännu ett tillfälle till att

uttrycka sin uppfattning om de norska planerna. De

planerade arbetena rör svenskt territorium och kan

därför inte realiseras utan svenskt medgivande.

Regeringen beslöt i januari år 2000 att med stöd av

17 kap. miljöbalken pröva tillåtligheten av den

planerade utvidgningen av farleden med innebörd att

den norska projektledningen inte kommer att kunna

förverkliga sina planer på svenskt område utan att

först erhålla regeringens tillstånd. Då ansökan inte

gjorts har någon miljöprövning ännu inte genomförts.

Utskottet utgår från att regeringen genom ett

aktivt agerande fullföljer sina ambitioner.

Med vad som ovan anförts finner utskottet att motion

1999/2000:U902 (c) kan besvaras.

I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 10 framhålls att

handel med kvinnor och flickor över gränser och

inom länder ökar. Enligt motionären bör problemet

uppmärksammas ytterligare i det nordiska samarbetet

genom att frågan behandlas på regeringschefsnivå.

Utskottet konstaterar att motionen berör en fråga

som visserligen är ett mycket allvarligt problem,

men där såväl orsaker som lösningar inte främst står

att finna inom de nordiska länderna utan genom ett

omfattande internationellt samarbete mot den

organiserade brottsligheten. De nordiska länderna

deltar också mycket aktivt i ansträngningarna att

bekämpa människohandel, inklusive handel med kvinnor

och barn. Detta arbete sker bl.a. inom FN, EU och

Östersjöstaternas råd (CBSS), liksom inom ramen för

det nordiska ministerrådssamarbetet. Vid ett möte

förra året mellan de nordiska justitieministrarna

beslutades att de nordiska länderna bör arbeta för

att samarbetsavtal kan ingås mellan å ena sidan

Norge och Island och å andra sidan Europol för att

på så sätt säkerställa att alla de nordiska länderna

får möjlighet att via Europol delta i ett förstärkt

europeiskt polissamarbete för att bekämpa handel med

kvinnor. Vidare beslöts att anmoda

Ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor (NÄL)

att följa det fortsatta internationella arbetet i

FN, Europol och Baltic Sea Task Force i syfte att

löpande kunna överväga behovet av att sätta i gång

kompletterande initiativ på det nordiska planet.

Slutligen beslöts att anmoda Ämbetsmannakommittén

för lagstiftningsfrågor att, före nästa

justitieministermöte, utarbeta en uppdaterad

redogörelse för insatserna mot handel med kvinnor i

de nordiska länderna. Arbetet med den uppdaterade

redogörelsen pågår.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U9 (mp) yrkande 10 kan besvaras.

I motion 2000/01:U10 (fp) angående Västnorden

(Island, Färöarna och Grönland) framhålls i yrkande

1 vikten av att stärka det nordiska samarbetet med

Västnorden, i yrkande 2 behovet av ökade satsningar

på förbättrade kommunikationer inom och med

Västnorden samt i yrkande 3 vikten av att i ökad

utsträckning inkludera modern IT-teknik i det

nordiska samarbetet med Västnorden.

Utskottet finner det angeläget att alla nordiska

länders och självstyrande områdens behov

uppmärksammas i det nordiska samarbetet. Enligt vad

utskottet erfarit är så också fallet vad gäller

Västnorden. Det finns ett antal nordiska

institutioner och stödordningar som är särskilt

inriktade på Västnorden. Viktiga roller spelar de

nordiska husen i Reykjavik och Torshavn samt Nordens

institut i Nuuk. I Reykjavik finns ett nordiskt

institut för vulkanologisk forskning (Nordvulk).

Det finns även en särskild nordisk utvecklingsfond

för Västnorden som ger lån till projekt med särskild

inriktning på nordiskt samarbete. En fråga som

ligger nära det västnordiska intresset är det

arktiska samarbetet. Nordiska ministerrådet har

nyligen beslutat utarbeta ett nytt program för

arktiskt samarbete. De västnordiska länderna har

egna företrädare i de nordiska samarbetsorganen inom

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet och kan

därigenom själva direkt tala för sina intressen.

Genom det årligen roterande nordiska

ordförandeskapet är det också möjligt för Västnorden

att lyfta fram sina intressen särskilt. Under sitt

ordförandeår 1999 lade Island särskild vikt vid det

västnordiska och det arktiska samarbetet.

Att utveckla kommunikationerna inom Västnorden bör

enligt utskottets uppfattning i första hand vara en

uppgift för de västnordiska länderna eller

självstyrande områdena själva liksom för Danmark

samt för intresserade kommunikationsföretag. När

frågor om kommunikationer och IT etc. diskuteras i

de nordiska samarbetsorganen har de västnordiska

företrädarna själva möjlighet att framföra sina

synpunkter.

Utskottet finner det angeläget att alla regioner -

inklusive Västnorden - i Norden får del av modern

IT-teknik. Utbildnings- och forskningsministrarna

har nyligen - efter behandling i Nordiska rådet -

antagit en strategiplan, Norden som föregångsregion

för utveckling av mänskliga resurser, för

femårsperioden 2000-2004. Som prioriterade områden

under perioden har angetts bl.a. informations- och

kommunikationsteknologi samt insatser för

utbytesprogram avseende skola, högre utbildning och

forskning.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U10 (fp) yrkandena 1-3 kan besvaras.

I motion 2000/01:U11 (m) yrkande 1 framhålls behovet

av att i det nordiska samarbetet söka utveckla

metoder för ett nordiskt erfarenhetsutbyte och

lagstiftningssamarbete om barnkonventionens

implementering inom bl.a. det nordiska

familjerättsliga samarbetet.

Utskottet har inhämtat att det inom ramen för det

nordiska samarbetet på familjerättens område redan

förekommer ett utbyte av erfarenheter. Det gäller

också barnkonventionens genomförande i de

familjerättsliga lagarna och i praxis.

Barnombudsmannen har visst erfarenhetsutbyte med

sina nordiska kollegor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U11 (m) yrkande 1 kan besvaras.

I motion 2000/01:U12 (kd) yrkande 1 föreslås

inrättande av en för de nationella nordiska

parlamenten gemensam nordisk dag.

Utskottet har tagit del av Vismanspanelens förslag

om inrättande av en nordisk dag att högtidlighållas

samtidigt av de nordiska parlamenten. Frågan

förväntas bli föremål för fortsatt nordisk

beredning, närmast inom ramen för den utvärdering

som görs av Vismanspanelens rapport inför nästa

session med Nordiska rådet hösten 2001.

Utskottet kan i och för sig hysa förståelse för att

en sådan nordisk dag skulle kunna bidra positivt

till att ytterligare sprida information i och

utanför riksdagen om det nordiska samarbetet.

Emellertid anser utskottet att det i första hand

ankommer på Nordiska rådet att enas om en gemensam

rekommendation till de nordiska länderna om och i så

fall när en sådan nordisk dag skulle kunna

högtidlighållas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U12 (kd) yrkande 1 kan besvaras.

I motion 2000/01:K295 (fp) yrkande 2 föreslås att

Nordiska rådets årliga sessioner skall hållas under

februari/mars.

Utskottet erinrar om att det i denna fråga tidigare

anfört följande i sitt betänkande 1999/2000:UU9:

Utskottet konstaterar att beslutet att hålla de

årliga mötena i november fattades efter samråd

mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. I

första hand torde det vara Nordiska rådet självt som

bestämmer när det skall samlas. Enligt vad utskottet

har inhämtat är regeringen beredd att överväga andra

alternativ om Nordiska rådet så skulle föreslå.

Utskottet kan instämma i att den nya mötesordningen

innebär nackdelar.

Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Med vad som ovan anförts finner utskottet att motion

2000/01:K295 (fp) yrkande 2 kan besvaras.

I motion 2000/01:U12 (kd) yrkande 2 framhålls vikten

av att planerna på att inrätta en informationspunkt

i Kaliningrad snarast realiseras.

Utskottet noterar att det i regeringens skrivelse

2000/01:90 framgår att Nordiska ministerrådet

beslutat att etablera en informationspunkt i

Kaliningrad och att avsikten är att denna skall ha

en liknande uppgift som informationskontoren i

Baltikum och S:t Petersburg. För att verksamheten

skall komma till stånd fordras dock ryska

myndigheters medgivande. Ett sådant har ännu ej

erhållits.

Med vad som ovan anförts finner utskottet att motion

2000/01:U12 (kd) yrkande 2 kan besvaras.

I motion 2000/01:U13 (m) yrkas att regeringen skall

ta upp förhandlingar i Nordiska rådet om

beskattningsvillkoren för färjebesättningar på

linjer mellan de nordiska länderna.

Utskottet noterar att yrkandet har sin grund i ett

danskt beslut att fr.o.m. september 2000 införa ett

nettolönesystem - dvs. skattefrihet - för

ombordanställda på danskägda färjor. Detta har

medfört nackdelar dels för övriga nordiska länders

färjerederier från konkurrenssynpunkt, dels för

anställda på de danska färjorna med hemvist i

Sverige, vilka trots kraftiga lönesänkningar - till

skillnad från sina skattebefriade danska

arbetskamrater - är skattskyldiga i Sverige.

Utskottet har har erfarit att regeringen - mot

bakgrund av det danska agerandet - tagit upp frågan

om skattekonkurrens i Norden vid det nordiska

ministerrådsmötet i januari i år. Diskussionerna där

resulterade bl.a. i att de nordiska länderna kom

överens om att utarbeta en arbetsordning för

nordiskt informationsutbyte om skattefrågor för att

motverka skadlig skattekonkurrens i de nordiska

länderna. Dessa frågor kommer även att behandlas vid

nästa nordiska finansministermöte i juni i år.

Utskottet konstaterar vidare att den svenska

färjesjöfartens konkurrensläge i skattehänseende

uppmärksammats vid flera tillfällen i riksdagen samt

i propositioner och uttalanden från regeringen.

I budgetpropositionen (2000/01:1) framhålls att

"regeringen anser det viktigt att slå vakt om den

svenska sjöfartsnäringen och att skapa ett positivt

klimat för denna näring, detta gäller inte minst

färjesjöfarten. Målsättningen är att ge den svenska

sjöfarten likvärdiga konkurrensvillkor". I den

ekonomiska vårpropositionen (2000/01:100) anges

vidare:

I december 2000 överlämnade en arbetsgrupp i

Regeringskansliet en rapport om den svenska

sjöfartspolitiken till regeringen. Rapporten har

remissbehandlats och en hearing om förslagen har

anordnats.

I rapporten föreslås att stödet till den svenska

internationella sjöfarten utformas på ett annat sätt

än tidigare. För det första att stödet skall höjas

så att det svarar mot skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter på sjömännens löner. För det

andra att stödet utvidgas till svensk internationell

färjetrafik. Slutligen föreslås att stödet

krediteras arbetsgivarens skattekonto så att

likviditeten i företaget blir mindre belastad och

att stödet blir effektivare och lättare att

administrera.

Förslagen bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Regeringen avser att lämna ett

förslag till nytt sjöfartsstöd som har sin

utgångspunkt i rapportens förslag. Stödet bör

införas så snart som möjligt, dock senast den 1

januari år 2002.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U13 (m) kan besvaras.

I motion 2000/01:U14 (m) yrkande 1 samt i motion

2000/01:U701 (m) föreslås att de tre baltiska

staterna skall erbjudas medlemskap i Nordiska rådet.

Utskottet noterar att det i samma fråga uttalat

följande i sitt betänkande 1999/2000:UU9:

Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av

ett utvecklat samarbete med de baltiska länderna.

Närområdesutskottets arbete torde också skapa goda

förutsättningar för att ytterligare bredda och

fördjupa detta. När det gäller medlemskap

konstaterar dock utskottet att det nordiska

samarbetet vilar på den språkliga och kulturella

gemenskapen de nordiska länderna emellan. Det

nordiska samarbetet är ingen internationell

organisation där andra länder kan söka medlemskap.

De baltiska länderna har inte heller uttryckt någon

önskan om att få medlemskap i Nordiska rådet.

Det bör i sammanhanget framhållas att både Nordiska

rådet och Nordiska ministerrådet i dag bedriver ett

nära samarbete med de baltiska länderna, vilket

bl.a. resulterat i regelbundna gemensamma möten

mellan Nordiska rådet och den baltiska församlingen.

Representanter för den baltiska församlingen deltar

bl.a. i Nordiska rådets arbetsgruppsmöten i de

frågor som är av ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds

baltiska parlamentariker som gäster till Nordiska

rådets sessioner. Utskottet finner dock att det inte

ankommer på riksdagen att avgöra hur Nordiska rådet

närmare utformar sina sessioner och sammankomster.

Utskottet vidhåller sin uppfattning på denna punkt

med tillägget att ett liknande motionskrav om de

baltiska staternas medlemskap också avslogs vid

Nordiska rådets 52:a session.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:U701 (m) och 2000/01:U14 (m)

yrkande 1.

I motion 2000/01:U14 (m) yrkande 2 föreslås att även

ledamöter i Europaparlamentet skall kunna nomineras

till Nordiska rådet.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande i

betänkande 1999/2000:UU9 och uttalade sig då enligt

föjande:

Utskottet konstaterar i sammanhanget att ett av

Nordiska rådets utskott, Europautskottet, har till

uppgift att samverka i frågor av betydelse för

arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan

agera utifrån en grundläggande värdegemenskap och

sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt

utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska

rådets verksamhet, och den nya organisationen

återspeglar också detta synsätt. Vidare har de

löpande kontakterna mellan Nordiska rådets

Europautskott och Europaparlamentariker från de

nordiska länderna stärkts. Utskottet vill dock inte

förorda att EU-parlamentariker från de nordiska

länderna nomineras som delegater till Nordiska

rådet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion

2000/01:U14 (m) yrkande 2.

I motion 2001/01:U14 (m) yrkande 3 föreslås att

utskotten i de nordiska ländernas parlament skall ha

en aktivare roll i beredningen av de ärenden som

behandlas i Nordiska rådet, och i motion 2000/01:U14

(m) yrkande 4 krävs en fortsatt reformering av

Nordiska rådet.

Utskottet kan inledningsvis notera att det med

anledning av liknande yrkanden i betänkande

1999/2000:UU9 tidigare uttalat följande:

I sammanhanget vill utskottet understryka att ett

betydande reformarbete har genomförts i Nordiska

rådet sedan mitten av 1990-talet, vilket inneburit

en ny inriktning på verksamheten, nya arbetsformer

och ny organisation. Den nya rådsorganisationen har

bl.a. öppnat sig för nya mötesformer, s.k.

temamöten, där andra än rådsmedlemmar och

regeringsrepresentanter kan delta i debatten. Liksom

motionärerna finner dock utskottet att reformarbetet

inom Nordiska rådet bör fortsätta och noterar med

tillfredsställelse att regeringen i sin skrivelse

understryker behovet av ytterligare effektivisering

av den verksamhet som finansieras över Nordiska

ministerrådets budget.

Frågan om det nordiska samarbetets förankring i de

nationella parlamenten är viktig. Utskottet

konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där

utskott från de nordiska länderna har hållit

särskilda möten. Detta är en del av det reformarbete

som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som

kontinuerligt bör utvärderas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och kan i övrigt

tillägga att de frågor som tas upp i yrkandena 3 och

4 även förväntas bli behandlade inom ramen för den

utvärdering som sker av Vismanspanelens rapport

Norden 2000 - öppet för världens vindar. Rapporten,

som gjordes på uppdrag av Nordiska ministerrådet, är

föremål för uppföljning inom ministerrådet och

Nordiska rådet. Vismanspanelen väcker förslag om att

det nordiska parlamentariska samarbetet skall

förbättras genom att det i högre grad utvecklas som

ett samarbete mellan relevanta fackutskott i de

nordiska parlamenten och att arbetet i högre grad

skall ledas av parlamentens talmän. Vismanspanelens

rapport kommer att diskuteras vid Nordiska rådets

session i oktober 2001. Flera förslag till konkreta

åtgärder har nämnts, bl.a. beträffande de nordiska

medborgarnas rättigheter, gränshindren,

miljöfrågorna och möjligheterna till studier och

arbete i grannländerna. Inom ramen för utvärderingen

av Vismanspanelens rapport väntas även ske en

översyn av själva utskottsstrukturen.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U14 (m) yrkandena 3 och 4 kan besvaras.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Nordiska samarbetsformer

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 19

besvarad med vad utskottet anfört,

2. beträffande åtgärder för att stärka

regionen Värmland-Dalarna

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U638 yrkandena 1 och

2 besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande de homosexuellas

rättigheter

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U661 yrkande 20

besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande samernas ställning i

Nordiska rådet

att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U9 yrkande 1 och

2000/01:U12 yrkande 3 besvarade med vad

utskottet anfört,

5. beträffande det nordiska

miljösamarbetet med nordvästra Ryssland

att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U9 yrkande 2 och

2000/01:U12 yrkande 4 besvarade med vad

utskottet anfört,

res. 1 (kd)

res. 2 (mp)

6. beträffande ett nordiskt centrum för

kvinnokonst

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 3 besvarad

med vad utskottet anfört,

7. beträffande filmproduktion för barn och

urbefolkning

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkandena 4 och 6

besvarad med vad utskottet anfört,

8. beträffande finansiering av Nordicom

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 5 besvarad

med vad utskottet anfört,

9. beträffande marknadsföringsstöd för

nordisk kultur

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 7 besvarad

med vad utskottet anfört,

10. beträffande utbudet av grannlands-TV

att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U9 yrkande 11 och

2000/01:U10 yrkande 4 besvarade med vad

utskottet anfört,

11. beträffande erfarenhetsutbyte om

rovdjurspolitik

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 9 besvarad

med vad utskottet anfört,

12. beträffande åtgärder rörande biologisk

mångfald i den nordiska faunan

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U11 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

13. beträffande sprängningar i

Idefjorden

att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U902 besvarad med

vad utskottet anfört,

14. beträffande handel med kvinnor och

barn

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 10

besvarad med vad utskottet anfört,

15. beträffande Västnorden och det

nordiska samarbetet

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U10 yrkandena 1-3

besvarad med vad utskottet anfört,

16. beträffande barnkonventionens

tillämpning

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U11 yrkande 1

besvarad med vad utskottet anfört,

17. beträffande inrättande av Nordisk

dag

att riksdagen föklarar motion 2000/01:U12 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

18. beträffande tidpunkten för Nordiska

rådets årliga möte

att riksdagen förklarar motion 2000/01:K295 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

19. beträffande en informationspunkt i

Kaliningrad

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U12 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

20. beträffande beskattningsvillkoren för

färjebesättningar

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U13 besvarad med vad

utskottet anfört,

21. beträffande de baltiska ländernas

ställning i Nordiska rådet

att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U14 yrkande 1 och

2000/01:U701 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 3 (m)

22. beträffande nominering av EU-

parlamentariker till Nordiska rådet

att riksdagen avslår motion 2000/01:U14 yrkande 2,

res. 4 (m, fp)

23. beträffande reformering av Nordiska rådets

arbetssätt

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U14 yrkandena 3 och

4 besvarad med vad utskottet anfört,

24. beträffande regeringens skrivelse och

Nordiska rådets svenska delegations berättelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:90

Nordiskt samarbete 2000 och redogörelsen till

riksdagen 2000/01:NR1 Nordiska rådets svenska

delegations berättelse angående verksamheten under

2000 till handlingarna.

Stockholm den 26 april 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran

Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm

(s), Lars Ohly (v), Bertil Persson (m), Carina Hägg

(s), Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Jan

Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m), Marianne

Samuelsson (mp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva

Zetterberg (v), Agne Hansson (c), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).

Reservationer

1. Det nordiska miljösamarbetet med

nordvästra Ryssland (mom. 5)

Jan Erik Ågren och Rosita Runegrund (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Med vad som" och slutar med "4 kan

besvaras" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nordiska miljösamarbetet i

högre utsträckning än vad som nu är fallet bör

omfatta närområdet, främst nordvästra Ryssland och

de baltiska länderna. I denna region finns stora

utmaningar inför framtiden. Det är av yttersta vikt

att miljöfrågorna kan lösas gemensamt av de nordiska

länderna och länderna kring Östersjön, Barents hav

och Arktis. Därför bör miljösamarbetet gentemot

främst nordvästra Ryssland, inklusive bland annat

Murmanskområdet, ges högre prioritet.

Utskottet tillstyrker därmed motion 2000/01:U12

(kd) yrkande 4 och anser att motion 2000/01:U9 (mp)

yrkande 2 kan besvaras med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande det nordiska miljösamarbetet

med nordvästra Ryssland

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:U12 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt förklarar motion

2000/01:U9 yrkande 2 besvarad med vad utskottet

anfört,

2. Det nordiska miljösamarbetet med

nordvästra Ryssland (mom. 5)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Med vad som" och slutar med "4 kan

besvaras" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att framhålla den

mycket alarmerande situationen på Kolahalvön med

läckande atomavfall på de kärnvapenbestyckade

ubåtarna, som om ingenting görs och radioaktiviteten

läcker ut i havet kommer att leda till förorening av

hela Atlanten. Inom Nordiska ministerrådet bör en

kraftsamling göras för att frigöra ökade resurser i

arbetet för att ta hand om atomavfallet på

Kolahalvön.

Utskottet tillstyrker därmed motion 2000/01:U9 (mp)

yrkande 2 och anser att motion 2000/01:U12 (kd)

yrkande 4 kan besvaras med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande det nordiska miljösamarbetet

med nordvästra Ryssland

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:U9 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt förklarar motion

2000/01:U12 yrkande 4 besvarad med vad utskottet

anfört,

3. De baltiska ländernas ställning i

Nordiska rådet (mom. 21)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Sten Tolgfors och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet noterar att" och på s. 28

slutar med "2000/01:U14 (m) yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de baltiska länderna

deltagit i Nordiska rådets arbete under ett flertal

år. Utskottet anser att det nu är hög tid att

erbjuda Estland, Lettland och Litauen att bli

medlemmar i Nordiska rådet. Detta bör ges regeringen

till känna,

Utskottet tillstyrker därmed motion 2000/01:U14 (m)

yrkande 1 samt motion 2000/01:U701 (m).

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande de baltiska ländernas

ställning i Nordiska rådet

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:U14 yrkande

1 och 2000/01:U701 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Nominering av EU-parlamentariker till

Nordiska rådet (mom. 22)

Göran Lennmarker, Bertil Persson, Sten Tolgfors, och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) samt Karl-Göran

Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet behandlade ett" och slutar med

"2000/01:U14 (m) yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar med stöd av vad som

framhållits i motionen att många centrala frågor i

det nordiska samarbetet också har en europeisk

dimension, liksom att många EU-frågor även har

betydelse för utvecklingen inom Norden. Mot den

bakgrunden finner utskottet att kretsen av valbara

delegater bör utökas med folkvalda EU-

parlamentariker från de nordiska länderna.

Riksdagens partier bör t.ex. kunna nominera

partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens

ledamöter som svenska Europaparlamentariker. Detta

bör ges regeringen till känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion 2000/01:U14 (m)

yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande nominering av EU-

parlamentariker till Nordiska rådet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:U14

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,