Bet. 2000/01:UU14

Utrikesutskottets betänkande

2000/01:UU14

Krigsmaterielexporten år 2000

Innehåll

Sammanfattning

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UU14

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Sammanfattning och bakgrund

Kontrollen av krigsmaterielexporten är grundad på

nationellt fastställda regler även om inslaget av

internationell dialog ökat under senare år, framför

allt inom ramen för EU-samarbetet. Kontrollen av

produkter med dubbla användningsområden bygger i

första hand på internationellt samarbete inom ramen

för särskilda överenskommelser där parterna åtar sig

att i vissa situationer förhindra spridningen av de

produkter som omfattas.

Den 28 september 2000 trädde en ny EG-förordning

(nr 1334/2000) i kraft om upprättandet av en ny

gemenskapsordning för kontroll av produkter och

teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L 159,

30.6.2000). Den nya förordningen innebär att

exportkontrollen inom EU på detta område ytterligare

har harmoniserats och att utrymmet för och behovet

av nationella särregleringar sålunda har minskat.

Detta har föranlett en omfattande ändring av den

svenska lagstrukturen och antagandet av en ny lag

(2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden samt tekniskt bistånd.

På krigsmaterielområdet präglas skeendet av den

europeiska försvarsindustrins rationalisering. De

senaste åren har en rad gränsöverskridande

sammanslagningar och samarbeten ägt rum. Denna

utveckling förväntas fortsätta.

Sverige deltar aktivt i det internationella

samarbetet i ett flertal internationella forum för

att främja en ansvarsfull exportpolitik, effektiva

exportkontrollprocedurer och ökad öppenhet på

området.

Den svenska krigsmaterielexporten år 2000

I skrivelsen konstateras att exporten av

krigsmateriel från Sverige är begränsad. Enstaka

försäljningar av större system orsakar därför

kraftiga svängningar uppåt eller nedåt i den årliga

statistiken som inte kan förknippas med någon

långsiktig trend.

Värdet av den totala fakturerade försäljningen av

krigsmateriel (inom och utom riket) under år 2000

uppgick till 11 107,8 miljoner kronor, motsvarande

en minskning med ca 1 % jämfört med år 1999. Värdet

av exportleveranserna av krigsmateriel under år 2000

var 4 371 miljoner kronor, en ökning med

19,6 % jämfört med föregående år räknat i löpande

priser. Exporten svarade således för drygt 39 % av

försvarsindustrins totala fakturerade försäljning av

krigsmateriel under året. Krigsmaterielexportens

andel av den totala varuexporten har under år 2000

ökat från 0,52 % till 0,55 %.

Värdet av de utförseltillstånd som beviljats har

under 2000 minskat med

35 % från föregående års 7 153 miljoner kronor till

årets 4 640 miljoner kronor. Denna minskning har

uteslutande skett avseende materiel som klassas som

övrig krigsmateriel (ÖK). Jämfört med 1999 har

utförseltillstånden i ÖK-kategorin under 2000

minskat med knappt 63 %. Beviljade utförseltillstånd

avseende krigsmateriel för strid (KS) har i stället

ökat med knappt 119 % från 1 082 miljoner kronor år

1999 till 2 369 miljoner kronor 2000.

Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras

genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel (ändrad

senast i 2000:1248) och förordningen (1992:1303) om

krigsmateriel (ändrad senast i 2000:64). Båda

författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993

och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över

tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen

(1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel,

m.m. med tillhörande förordningar.

Den nuvarande lagen bygger i allt väsentligt på

den tidigare lagstiftningen liksom på tidigare

praxis. Jämfört med denna innehåller den emellertid

en vidgning av krigsmaterielbegreppet samt

förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av

de bestämmelser som gäller för kontrollen över

tillverkning och för utlandssamverkan avseende

krigsmateriel. Numer omfattar kontrollen även

gemensam utveckling och tillverkning av

krigsmateriel.

Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel

inte får tillverkas utan tillstånd. Även all

försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter

tillstånd. Med utlandssamverkan förstås

exportförsäljning eller annat tillhandahållande

(bl.a. överlåtelse eller förmedling) av

krigsmateriel.

Riktlinjerna för krigsmaterielexport

Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om

krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas

endast om det finns säkerhets- eller

försvarspolitiska skäl för det och det inte strider

mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna

för prövningen har lagts fast i regeringens praxis

och har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer

för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

som riksdagen också ställt sig bakom (jfr prop.

1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och

bet. 1992/93:UU1).

Riktlinjerna är vägledande för Inspektionen för

strategiska produkter (ISP) vid prövningen av

ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen

om krigsmateriel.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande

kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas,

nämligen dels att utlandssamverkan är erforderlig

för att tillgodose det svenska försvarets behov av

materiel eller kunnande eller i övrigt är

säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte

står i strid med principerna och målen för Sveriges

utrikespolitik.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som

bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt

ärende. Ett grundkrav vid prövningen av ett enskilt

ärende är att alla för ärendet betydelsefulla

omständigheter skall beaktas, oavsett om de

uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid

den utrikespolitiska bedömningen av varje

utförselärende skall fästas vid respekten för

mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen

i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter

skall alltid vägas in även i de fall då det är fråga

om utförsel av materiel som i sig inte kan användas

för att kränka mänskliga rättigheter.

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga

hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra

export. De tre är: sanktion beslutad av FN:s

säkerhetsråd, internationella överenskommelser som

Sverige biträtt (t.ex. EU-sanktioner) samt

exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga

reglerna om export från neutral stat under krig.

Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP)

inrättades den 1 februari 1996, med ansvar för den

kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av

produkter med dubbla användningsområden och av

tekniskt bistånd, med tillhörande förordningar.

Inspektionen övertog därmed ansvaret för merparten

av de ärenden som tidigare beslutades av regeringen

efter beredning i Krigsmaterielinspektionen (KMI)

och den enhet inom Utrikesdepartementet som svarade

för strategisk exportkontroll. Sedermera har ISP

även utsetts att vara nationell myndighet inom ramen

för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen

(CWC). ISP ansvarar således för tillstånds- och

utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som

produkter med både civil och militär användning

(produkter med dubbla användningsområden eller dual

use-produkter).

Exportkontrollrådet (EKR)

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen

i utrikesärenden av större vikt om möjligt överlägga

med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa

utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan

art att överläggning med nämnden är påkallad. Det

har emellertid bedömts önskvärt att ge även andra

enskilda utförselärenden av principiell vikt en

bredare politisk förankring. Riksdagen beslutade

därför år 1984 på grundval av proposition 1984/85:82

om ökad insyn och samråd i frågor som rör

krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i

krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden

ombildades den 1 februari 1996 till

Exportkontrollrådet i samband med tillskapandet av

Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Samtidigt breddades dess sammansättning för att

återspegla den bredare sammansättning som

Utrikesnämnden i dag har. I Exportkontrollrådet är

därför samtliga riksdagspartier representerade.

Rådet har tio ledamöter. En aktuell lista på rådets

ledamöter finns på ISP:s webbplats (www.isp.se ).

Informationsverksamhet avseende exportkontroll

Sverige verkar internationellt för en ökad öppenhet

kring handeln med krigsmateriel. Även nationellt

görs ansträngningar för att sprida kunskap inom

detta område. Regeringens offentligt redovisade

årliga skrivelse om den svenska exporten är ett led

i regeringens ansträngningar för ökad öppenhet. Den

årliga skrivelsen publiceras på svenska och engelska

och finns tillgänglig på webbplatserna www.ud.se,

www.lagrummet.gov.se, www.regeringen.se samt i

Rixlex (www.riksdagen.se). För att främja

informationstillgången på detta område

internationellt har Sverige bidragit ekonomiskt till

SIPRI:s internetdatabas (www.sipri.se) som

innehåller information om nationella och

internationella exportkontrollsystem samt viss

statistik över innehav och export.

FN-registret och annan internationell

rapportering om vapenöverföringar

Förenta nationernas generalförsamling antog i

december 1991 en resolution som anmodar

medlemsländerna att årligen till ett register över

konventionella vapen redovisa såväl sin import som

sin export av tyngre konventionella vapen. Handeln

med följande sju vapenkategorier rapporteras:

stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt

artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar,

stridsfartyg och robotar/robotlavetter.

I samråd med försvarets myndigheter och

Inspektionen för strategiska produkter (ISP)

sammanställer Utrikesdepartementet aktuella

uppgifter som i enlighet med den ovannämnda

resolutionen överlämnas till FN.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering

till FN-registret och för större öppenhet om

transfereringar av krigsmateriel. Dessa

ansträngningar ingår som ett led i Sveriges strävan

att öka den allmänna öppenheten på detta område för

att därmed öka förtroendet länder emellan och

förbättra informationsunderlaget för en ansvarsfull

exportkontroll. Samråd om rapporteringen till FN-

registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av

EU.

Krigsmaterielområdet har identifierats som ett

lämpligt område för samarbete inom ramen för EU:s

andra pelare. I rådsarbetsgruppen COARM,

Council Working Group on Conventional Arms Exports,

diskuterar de femton medlemsstaterna regelbundet

olika frågor med anknytning till handeln med

krigsmateriel. Utöver denna arbetsgrupp finns även

ad hoc-gruppen POL- ARM (ad hoc Working Party on a

European Armaments Policy), som är inriktad på

frågan om vilka behov av förändringar i nationella

regelverk och EU-regler som omstruktureringen av

europeisk försvarsindustri ger upphov till.

I juni 1998 antog EU:s ministerråd en gemensam

uppförandekod för vapen- export. I koden anges ett

antal kriterier som tillämpas vid den nationella

prövningen av exportansökningar. Dessa kriterier

överensstämmer i allt väsentligt med de svenska

riktlinjerna för krigsmaterielexport. Varje

medlemsstat upprättar också en rapport över sin

export av krigsmateriel samt om tillämpning av koden

för året som gått. Rapporterna sammanställs av

ordförandeskapet och diskuteras vid ett årligt möte

i COARM. I samband med mötet utvärderas

uppförandekodens effekter och eventuella

förbättringar av koden diskuteras. Därefter

sammanställs en slutlig rapport som antas av

ministerrådet. I linje med svenska målsättningar

offentliggjordes årets, liksom föregående års

rapport i EGT (Europeiska gemenskapernas officiella

tidning).

EU:s medlemsstater iakttar fullt ut FN:s

säkerhetsråds bindande beslut om vapenembargon.

Säkerhetsrådets rekommendationer om restriktivitet

har inte samma bindande karaktär och övervägs från

fall till fall. Inom ramen för den gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken i EU beslutas med

enhällighet om vissa vapenembargon som går utöver

vad FN:s säkerhetsråd föreskrivit genom beslut.

Dessa får ses som ett utslag av medlemsstaternas

vilja att reagera gemensamt i olika

säkerhetspolitiska frågeställningar.

Sverige verkar inom EU och internationellt för att

varje land skall bedriva en ansvarsfull

exportpolitik på grundval av heltäckande lagar och

regler, effektiva kontrollsystem och upprätthålla en

väl fungerande administration som kontrollerar

tillverkare, köpare och säljare, agenter och

mellanhänder.

Det har sedan ett antal år stått klart för

statsmakterna att svensk försvarsindustris framtida

industriella förmåga och kapacitet till väsentlig

del kommer att baseras på ömsesidiga industriella

internationella beroenden och på det växande

mellanstatliga samarbetet som är en följd av

försvarsindustrins internationalisering. Denna avgör

indirekt vilken industrikapacitet Sverige

fortsättningsvis kommer att ha, vilket i sin tur

påverkar materielförsörjningen av det svenska

försvaret. En säker materielförsörjning är nödvändig

för att upprätthålla trovärdigheten för försvarets

förmåga att kunna anpassas. För ett militärt

alliansfritt land som Sverige är det ett vitalt

säkerhetspolitiskt intresse att omvärlden har

tilltro till denna anpassningsförmåga. Regeringens

bedömning är att Sverige, genom att fortsatt delta i

det internationella samarbetet på

försvarsmaterielområdet, säkrar Sveriges långsiktiga

utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska

intressen.

För att svensk försvarsindustri skall kunna hävda

sig i omstruktureringsprocessen och önskvärda

samarbeten uppnås, fordras att företagen har

kvalificerad teknisk kompetens som kan attrahera

beställningar på materielområdet. I 1996 års

försvarsbeslut konstaterades att

krigsmaterielexporten var av fortsatt

försvarspolitisk vikt och att det därför var

önskvärt att regeringen och svenska myndigheter på

ett mer aktivt och strukturerat sätt stöttade

försvarsindustrins exportansträngningar i större

materielprojekt, under förutsättning att

exportansträngningarna stod i överensstämmelse med

riktlinjerna för krigsmaterielexport.

Enligt uppgifter från SIPRI fortsatte

överföringarna av tyngre konventionella vapen att

minska under år 2000. I fasta priser minskade

överföringarna med 26,5 % år 2000 jämfört med

föregående år. Enligt SIPRI ligger Sverige under

perioden 1996-2000 på femtonde plats med 0,56 % av

världens totala export av s.k. tyngre konventionella

vapen. Under denna period uppgick den totala

exporten i världen till 104 252 mrd dollar i 1990

års priser. Största exportland är USA som under

samma tid svarade för ca 47 %, närmast följt av

Ryssland (15 %), Frankrike (10 %), Storbritannien (7

%) och Tyskland

(5 %).

Exportkontroll av produkter med dubbla

användningsområden

I syfte att underlätta det internationella

samarbetet för icke-spridning av

massförstörelsevapen har ett trettiotal länder

slutit sig samman i ett antal multilaterala

exportkontrollarrangemang: Zanggerkommittén (ZC),

Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen

(AG), Missilteknologikontrollregimen (MTCR) samt

Wassenaararrangemanget (WA). Syftet med

arrangemangen är att mellan medlemmarna främja

informationsutbyte angående spridningsrisker samt

att identifiera varor och teknologier som kan

användas för framställning av massförstörelsevapen

och vars utförsel således bör kontrolleras på ett

samordnat sätt. Rent allmänt kan sägas att en

betydande del av arbetet inom dessa arrangemang

syftar till att hålla produktlistorna aktuella i

ljuset av den teknologiska utvecklingen.

Exportkontrollarrangemangen skiljer sig dock från de

ovannämnda konventionerna i det att de inte är

baserade på några folkrättsligt bindande avtal.

Grunden för samarbetet i de multilaterala

arrangemangen står snarare att finna i nationell

lagstiftning som möjliggör exportkontroll över de

varor och teknologier som har identifierats såsom

strategiska produkter. Ett deltagande i dessa

exportkontrollarrangemang kan således ses som en

åtgärd som underlättar uppfyllandet av de

folkrättsliga förpliktelserna enligt ovan angivna

konventioner om att inte direkt eller indirekt bistå

en annan stat när det gäller anskaffning av

massförstörelsevapen.

Europeiska unionens råd antog den 22 juni 2000 en

ny rådsförordning, (EG) nr 1334/2000 om upprättandet

av en ny gemenskapsordning för kontroll av produkter

och teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L

159, 30.6.2000 s. 1) Den nya förordningen trädde i

kraft den 28 september 2000. Förordningen är

juridiskt bindande för Sverige. Den nya förordningen

innebär att utrymmet för och behovet av nationell

särreglering ytterligare minskar. Syftet har varit

att så långt möjligt etablera fri rörlighet för

kontrollerade produkter inom den inre marknaden

samtidigt som de olika nationella sy-

stemen för kontroll av export till tredje land

stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden

inom ramen för de multilaterala

exportkontrollarrangemangen med friast möjliga

handel inom den inre marknaden. Utvecklingen inom

arrangemangen (NSG, MTCR, AG och WA) beaktas genom

kontinuerliga ändringar och uppdateringar av

varulistorna till förordningen.

En annan nyhet i den nya förordningen är att det

finns ett uttryckligt tillståndskrav för programvara

och teknik som även gäller överföring på elektronisk

väg via exempelvis persondator, telefax och telefon

till destinationer utanför EG. Ytterligare ett

resultat av arbetet med den nya förordningen är att

även tekniskt bistånd bringats under kontroll. Med

tekniskt bistånd avses allt tekniskt stöd som har

samband med reparation, utveckling, tillverkning,

montering, testning, underhåll eller någon annan

teknisk tjänst och som kan anta sådana former som

utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter

eller konsulttjänster.

Rådsförordningen kompletteras av lagen (2000:1064)

om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd, samt av

tillhörande förordning (2000:1217). Båda

författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001.

Enligt artikel 6 i den nya förordningen införs ett

generellt gemenskapstillstånd för export av vissa

produkter till vissa tredje länder. Generella

tillstånd lämnades emellertid på nationell nivå

redan innan den nya EG-förordningens ikraftträdande.

Gemenskapstillståndet får ses som ett viktigt led i

strävan att ytterligare harmonisera den gemensamma

exportkontrollen. Den nya tillståndstypen förenklar

för de exporterande företagen genom att ett och

samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln

från EU äger rum. Det nya gemenskapstillståndet är

samtidigt ett uttryck för den samstämmighet som

råder mellan medlemsstaterna beträffande export till

vissa tredje länder.

En annan förändring står att finna i grunden för

tillståndsgivningen. Till skillnad från tidigare, då

prövningen av tillståndsärenden utgick ifrån

nationella kriterier, inkluderar den nya

rådsförordningens artikel 8 gemensamma kriterier som

medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning.

Kriterierna avviker inte från dem som tidigare

användes i Sverige, men liksom gemenskapstillståndet

är en gemensam kriterieuppsättning ytterligare ett

steg mot en mer harmoniserad politik på detta område

och en stabilare exportkontroll i EU som helhet.

Det har varit en svensk ambition att de rutiner

som tillämpas i exportkontrollen skall vara

rationella och effektiva, för att förenkla för såväl

exportkontrollerande myndigheter som för de

exporterande företagen. Ett framgångsrikt arbete i

detta avseende kan medföra att exportföretagen också

erhåller en fördel i förhållande till konkurrenter

från länder där proceduren tar längre tid. Initiativ

som syftar till att uppfylla denna målsättning tas

löpande av såväl regeringen som ISP.

Svensk krigsmaterielexport år 2000

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer

kontinuerligt marknadsföring och export av

krigsmateriel från Sverige. De företag (jämte s.k.

handladdare) som har tillstånd att bedriva

verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande

omkring 120, varav ca 40 är aktiva som exportörer -

är skyldiga att lämna redovisningar i olika

hänseenden till ISP. I proposition 1984/85:82 om

ökad insyn och samråd i frågor som rör

krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt

att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den

svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande

redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten

år 2000.

Beviljade utförseltillstånd

Från och med 1993 redovisas värdet av beviljade

utförseltillstånd uppdelat på de två

underkategorierna krigsmateriel för strid (KS) och

övrig krigsmateriel (ÖK). Den senare kategorin

omfattar i huvudsak materiel som tidigare inte stod

under kontroll alls. En konsekvens av denna

breddning av krigs-materielbegreppet är att

statistiken därefter omfattar även materiel som

tidigare inte kontrollerades. I statistiken

återfinns numer även viss utförsel för civil eller

delvis civil användning, vilket inte var aktuellt

med det tidigare krigsmaterielbegreppet. Det är värt

att notera att det i skrivelsens bilaga 1 återfinns

en precisering av vilka länder som beviljats

tillstånd, antalet tillstånd, om det handlar om

krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel

samt vilka materielkategorier av KS och ÖK som det

handlar om. I tidigare skrivelser har dessa

detaljerade uppgifter inte redovisats.

I förhållande till år 1999, då värdet av beviljade

utförseltillstånd för exportförsäljning var

exceptionellt högt, minskade värdet år 2000 med ca

35,1%. Värdet för år 2000 (4,64 mdkr) ligger mycket

nära genomsnittet för den redovisade

tolvårsperioden. Samtidigt uppvisar årets siffror en

förskjutning från övrig krigsmateriel (ÖK), som

minskade med 63 %, till krigsmateriel för strid

(KS), som ökade med 119 %. Eftersom 1999

karakteriserades av en kraftig övervikt för ÖK har

förskjutningen lett till att de två kategorierna år

2000 hamnat i balans, värdemässigt.

Utförseltillstånden för exportförsäljning avser å

ena sidan många små transaktioner gällande

exempelvis reservdelar eller ammunition, och å andra

sidan ett begränsat antal mycket omfattande

transaktioner av stora system som levereras över

flera år. Större affärer, som inte nödvändigtvis

uppträder varje år, kan påverka ett enskilt års

resultat påtagligt. Som framgår av tabell 1 nedan

uppvisar statistiken över beviljade

utförseltillstånd avsevärda skillnader från år till

år. Dessa variationer har dock en begränsad inverkan

på omfattningen av den faktiska exporten av svensk

krigsmateriel, eftersom den utförsel som

sammanhänger med ett stort utförseltillstånd normalt

sprids ut över flera år. Det är inte möjligt att med

någon precision förutsäga hur en ökning av

utförseltillstånden kommer att återspeglas i den

faktiska exporten efterföljande år, eftersom detta

sammanhänger med tillverknings- och leveransplaner,

som kan skilja sig åt betydligt inte bara mellan

olika materielslag utan också variera från kontrakt

till kontrakt.

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren

1991-1999 i löpande priser

--------------------------------------------------------------

År Värde i löpande priser, Förändring i %

mkr

--------------------------------------------------------------

Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK

--------------------------------------------------------------

1989 7 245 - - +13,2 - -

--------------------------------------------------------------

1990 2 869 - - -60,4 - -

--------------------------------------------------------------

1991 2 487 - - -13,3 - -

--------------------------------------------------------------

1992 2 992 - - +20,3 - -

--------------------------------------------------------------

1993 6 106 1 942 4 164 +104,1 - -

--------------------------------------------------------------

1994 4 268 1 991 2 277 -30,1 +2,5 -45,3

--------------------------------------------------------------

1995 6 543 2 011 4 532 +53,3 +1,0 +99,0

--------------------------------------------------------------

1996 2 859 662 2 197 -56,3 -67,1 -51,5

--------------------------------------------------------------

1997 5 061 2 481 2 580 +77,0 +274,8 +17,4

--------------------------------------------------------------

1998 3 273 1 449 1 824 -35,3 -41,6 -29,3

--------------------------------------------------------------

1999 7 153 1 082 6 071 +118,5 -25,3 +232,8

--------------------------------------------------------------

2000 4 640 2 369 2 271 -35,1 +118,9 -62,6

--------------------------------------------------------------

Faktiska leveranser

Inspektionen för strategiska produkters utförselstatistik grundar

sig på exportföretagens lagstadgade redovisning av det fakturerade

värdet av levererad materiel. Som framgår av tabell 2 nedan ökade

den svenska exporten av krigsmateriel år 2000 med 19,6 % i

förhållande till 1999 räknat i löpande priser. Ökningen i utförseln

av övrig krigsmateriel (ÖK) var påtagligt större än ökningen vad

gäller krigsmateriel för strid (KS): 28,4 %, jämfört med

12,0 %. Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten

ökade också, från 0,52 % till 0,55 %.

Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som

redovisas ovan ger i sig inte underlag för en mer långsiktig

bedömning av utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år

kan medföra kraftiga utslag i statistiken. Utvecklingen på

exportmarknaderna har under den senaste tioårsperioden präglats av

det kalla krigets slut, vilket medfört att många försvarsmakter

skurit ned sina försvarsmaterielanslag. Den effekt som

exportmarknadernas tillbakagång har haft på svensk

krigsmaterielexport har delvis maskerats genom den breddning av

krigsmaterielbegreppet som ägde rum år 1993, och som innebar att

många nya materielslag för första gången medtogs i utförsel-

statistiken.

Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1989-1999 i löpande

priser

----------------------------------------------------------------

År Sveriges Krigsmaterielexport

totala

varuexport

(löpande

priser)

mnkr

---------------------------------------------------------------

Andel

av

varuexp.Löpande priser mkr Förändring i %

%

---------------------------------------------------------------

Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK

---------------------------------------------------------------

1989 332 580 1,81 6 005 - - -2,4 - -

---------------------------------------------------------------

1990 339 850 0,98 3 327 - - -44,6 - -

---------------------------------------------------------------

1991 332 779 0,81 2 705 - - -18,7 - -

---------------------------------------------------------------

1992 326 031 0,84 2 753 - - +1,8 - -

---------------------------------------------------------------

1993 388 290 0,74 2 863 1 216 1 647 +4,0 - -

---------------------------------------------------------------

1994 471 602 0,68 3 181 1 347 1 834 +11,1 +10,8 +11,4

---------------------------------------------------------------

1995 567 836 0,58 3 313 1 148 2 165 +4,1 -14,8 +18,0

---------------------------------------------------------------

1996 569 167 0,54 3 087 1 136 1 951 -6,8 -1,0 -9,9

---------------------------------------------------------------

1997 632 709 0,49 3 101 939 2 162 +0,5 -17,3 +10,8

---------------------------------------------------------------

1998 673 091 0,52 3 514 1 662 1 852 +13,3 +77,0 -14,3

---------------------------------------------------------------

1999 700 945 0,52 3 654 1 954 1 700 +4,0 +17,6 -8,2

---------------------------------------------------------------

2000 796 673 0,55 4 371 2 189 2 182 +19,6 +12,0 +28,4

---------------------------------------------------------------

Fördelning av exporten på materielslag

Tabell 3 visar en uppdelning av krigsmaterielexporten på

huvudområden i

krigsmaterielförteckningen. Denna indelning ger en viss

uppfattning om

krigsmaterielexportens struktur, vad avser materielkategorier. Liksom för

övriga typer

av exportstatistik avråds från alltför långtgående slutsatser vad beträffar

trender i

exporten, eftersom den totalt sett är så pass liten att den inte rymmer ett

jämt flöde

av materiel i alla kategorier som produceras i Sverige utan snarare

uppvisar en

slumpmässig tyngdpunkt som förskjuts över tiden beroende på vilka

exportkontrakt som

industrin kunnat erhålla.

Det är inte bara när det gäller beviljade utförseltillstånd som

detaljeringsgraden i redovisningen har öka

t. Även när

det gäller den faktiska exporten av krigsmateriel kan en ökad detaljeringsgrad

av de presenterade uppg

ifterna

noteras. I skrivelsens bilaga 1 återfinns en tabell där det framgår vilka

enskilda mottagarländer som er

hållit

leveranser av krigsmateriel; av tabellen framgår också vilken materielkategori

som exporterats till re

spektive

land.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1999-2000

fördelat på krigsmaterielfört

eckningens

huvudområden

---------------------------------------------------------------

Krigsmateriel för strid (KS) 1999 2000

--------------------------------------------------------------

KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0

--------------------------------------------------------------

KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 405 67

--------------------------------------------------------------

KS3 Ammunition 426 143

--------------------------------------------------------------

KS4 Robotar, raketer, torpeder, 186 144

bomber

--------------------------------------------------------------

KS5 Eldledningsutrustning 257 522

--------------------------------------------------------------

KS6 ABC-stridsmedel 1* 0,8*

--------------------------------------------------------------

KS7 Krut och sprängämnen 89 115

--------------------------------------------------------------

KS8 Krigsfartyg 144 535

--------------------------------------------------------------

KS9 Stridsflygplan 0 0

--------------------------------------------------------------

KS10 Stridsfordon 444 663

--------------------------------------------------------------

KS11 Riktade energivapen 0 0

--------------------------------------------------------------

SUMMA KS 1 952 2 190

--------------------------------------------------------------

* Exporten av KS6 avser komponenter till tårgasprodukter till länder i

Västeuropa.

---------------------------------------------------------------

Övrig krigsmateriel (ÖK) 1999 2000

--------------------------------------------------------------

ÖK21 Finkalibriga eldrörsvapen, delar 6 6

m.m

--------------------------------------------------------------

ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, delar 112 153

m.m.

--------------------------------------------------------------

ÖK23 Övningsammunition m.m. 316 316

--------------------------------------------------------------

ÖK24 Övningsraketer, 34 36

röjningsutrustning m.m.

--------------------------------------------------------------

ÖK25 Spanings- och mätutrustningar m.m 384 798

--------------------------------------------------------------

ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 30 21

--------------------------------------------------------------

ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 5 0,0008

--------------------------------------------------------------

ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 1 81

--------------------------------------------------------------

ÖK29 Flygplan utformade för militärt 75 50

bruk m.m.

--------------------------------------------------------------

ÖK30 Fordon utformade för militärt 275 231

bruk m.m.

--------------------------------------------------------------

ÖK31 Riktade energivapen 0 0

--------------------------------------------------------------

ÖK32 Fortifikationer 0 0

--------------------------------------------------------------

ÖK33 Elektronisk utrustning för 40 59

militärt bruk

--------------------------------------------------------------

ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk 3 0,5

utrustning

--------------------------------------------------------------

ÖK35 Övningsmateriel 397 407

--------------------------------------------------------------

ÖK36 Tillverkningsutrustning 14 23

--------------------------------------------------------------

ÖK37 Programvara 9 1

--------------------------------------------------------------

SUMMA ÖK 1 701 2 182

--------------------------------------------------------------

Exportens geografiska fördelning

Totalt mottog 52 länder leveranser av svensk krigsmateriel under år 2000,

jämfört med 49 år 1999 och 51 år

1998. Den regionala fördelningen av exporten, som

framgår av tabell 4, uppvisar det normala mönstret som är att den största delen

av svensk krigsmateriele

xport går till Norden, övriga Västeuropa,

Nordamerika samt Australien och Nya Zeeland. Under år 1998 gick ca

65 % av den totala utförseln till dessa destinationer. År 1999 var motsvarande

andel 76 % och år 2000 v

ar andelen 64 %. Utanför denna krets kan

särskilt noteras att Latinamerika under senare år uppvisat en uppgång, medan

Asien minskat i relativ be

tydelse.

Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet

under åren 1998-2000

-----------------------------------------------------

1998 1999 2000

-------------------------------------------------------------------

KS ÖK Tot KS ÖK Tot KS ÖK Tot

-------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

Norden 11 44 27 39 26 33 42 17 30

-------------------------------------------------------------------

Övriga 22 21 21 27 37 32 11 32 21

Västeuropa

-------------------------------------------------------------------

Central- och 1 2 1 0 2 1 2 0 1

Östeuropa

-------------------------------------------------------------------

Nordamerika 17 10 14 7 13 10 5 17 11

-------------------------------------------------------------------

Latinamerika 8 16 12 23 12 18 16 21 19

-------------------------------------------------------------------

Australien & 3 3 3 1 2 1 4 1 2

Nya Zeeland

-------------------------------------------------------------------

Asien 38 4 22 3 7 5 20 12 16

-------------------------------------------------------------------

Afrika 0 0 0 0 0 0 1 0 0

-------------------------------------------------------------------

TOTALT 100 100 100 100 100 100 100 100 100

-------------------------------------------------------------------

Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel år 2000 var Norge

(1 152 mnkr), följt av Singapore (455 mnkr) och USA (398 mnkr), samt därefter

Venezuela (329 mnkr) och

Tyskland (280

mnkr). Dessa fem destinationer svarar för sammanlagt ca 60 % av den totala

svenska krigsmaterielexpor

ten.

Under år 2000 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt

utom riket. Tillstånden har

avsett

Malaysia, Schweiz, Sydafrika och USA (två tillstånd).

Tolv samarbetsavtal har under år 2000 granskats och godkänts avseende gemensam

utveckling eller prod

uktion med

industrier i följande länder: Chile, Finland, Holland, Malaysia (två

tillstånd), Schweiz, Storbrit

annien (två

tillstånd), Sydafrika, Tyskland och USA.

För år 2000 gäller att 10 företag redovisat sammanlagt 159 gällande licens-

och samarbetsavtal i 26 l

änder. Av

dessa hade 10 företag 82 licensavtal i 21 länder och 6 företag 77 samarbetsavtal

i 20 länder.

Sammanfattning av motionerna

Motioner med anledning av skrivelse 2000/01:114

I kommittémotionerna 2000/01:U15 (m) (yrkandena 1 och 2) yrkas att regeringen

skall initiera en pro

cess som syftar

till att gemensamma och bindande exportregler för krigsmateriel i EU arbetas

fram. För övervakningen av

reglerna bör

en gemensam myndighet skapas inom EU för kontroll och tillsyn av export av

krigsmateriel och strategi

ska produkter.

I partimotion 2000/01:U16 (v) krävs att den nuvarande lagstiftningen när det

gäller krigsmaterielexpo

rt bör tolkas

mer restriktivt och att samma riktlinjer bör gälla för Övrig krigsmateriel

som för Krigsmateriel

för strid

(yrkandena 1 och 3). Vänsterpartiet föreslår också att en mer restriktiv

lagstiftning än den nuvara

nde införs.

Syftet med den nya lagstiftningen är att den svenska krigsmaterielexporten på

sikt skall upphöra h

elt (yrkande

2).Vidare framhålls att ett omställningsprogram för industrin

skall utformas för a

tt ersätta

krigsmaterielproduktionen med annan produktion (yrkande 6). Vänsterpartiet

vill också att Sverige

, i likhet med

Nederländerna och Storbritannien, offentligt skall redovisa vilka licenser som

avslagits (yrkande

4) och att ett

demokratikriterium införs vad gäller restriktioner för den svenska

krigsmaterielexporten (yrkande 5). 4

) och att ett0r è pÏøÿ

@derna och Storbritannien, offentligt skall redovisa vilka licenser som

avslagi

ts (yrkande 4) och att ettt è @demokratikriterium införs vad gäller

restriktioner för den svenska krigsma

terielexporten (yrkande 5)..4) och att ettt è ÿÿÿpÎøÿ @derna och

Storbritannien, offentligt skall redovisa v

ilka licenser som avslagits (yrkande 4) och att ettdrna è øÍøÿ @s

geografiska fördelnings geografiska

fördelning--------------------------------nder i Västeuropa.kningenssektive

è pÍøÿxÿÿÿ @ leveranser av krig

smateriel; av tabellen framgår också vilken materielkategori som exporterats

till respektive è ðÌøÿðÌøÿ´ @

särskilt noteras att Latinamerika under senare år uppvisat en uppgång,

medan Asien minskat i

relativ betydelse.na kr è HÌøÿð z @ noteras att Latinamerika under senare år

uppvisat en uppgång, medan Asie

n minskat i relativ betydelse.9øè ¸ùÿÿÐËøÿz @arbetsavtal har under år 2000

granskats och godkänts avseende

gemensam utveckling eller produktion medøè ÿÿÿ¸ùÿÿz @ Tabell 4.

Krigsmaterielexportens fördelning på regione

r i procent av värdet under åren 1998-2000else.eøè h ÐÊøÿj @de 10 företag 82

licensavtal i 21 länder och 6

företag 77 samarbetsavtal i 20 länder.000èè hÊøÿ ÿÿÿj @de 10 företag 82

licensavtal i 21 länder och 6 företag 7

7 samarbetsavtal i 20 länder..00èè r @demokratikriterium införs vad gäller

restriktioner för den svenska k

rigsmaterielexporten (yrkande 5).. @ðè r @demokratikriterium införs vad gäller

restriktioner för den svensk

a krigsmaterielexporten (yrkande 5).%. ðè c °è °è ets kanmC K

°è r

till Norden, övriga Västeuropa,, övrig»

°

Vidare krävs att regeringen i EU-sammanhang måste verka för att den

uppförandekod som antagits av EU-länd

erna blir

restriktiv och bindande. Motionärerna anser vidare att svenska regler bör gälla

vid samarbete mellan sv

enska företag

och företag i andra EU-länder när det gäller export av krigsmateriel (yrkandena

7 och 8).

Motionärerna kräver i yrkande 9 att Sverige i det europeiska samarbetet när

det gäller krigsmateriel

produktion

verkar för en övergång till civil produktion. Dessutom anser motionärerna

att samma bestämmelser bör

gälla för

följdleveranser som för andra leveranser av krigsmateriel (yrkande 10) och

att det i riktlinjern

a för svensk

krigsmaterielexport skall införas en särskild formulering som anger att det

inte finns någon given rät

t för köpare

av svensk krigsmateriel att erhålla följdleveranser (yrkande 11). Om

föregående yrkande avslås vill Väns

terpartiet

att Sverige återgår till den ursprungliga definitionen av begreppet

följdleveranser, vilken inte med

ger så vida

tolkningsmöjligheter som den nuvarande definitionen av begreppet (yrkande 12).

Slutligen föreslås ett stopp för krigsmaterielexport till länder i Mellanöstern

(yrkande 13). Exportstop

pet skall

även gälla följande länder: Brasilien, Indien, Malaysia, Mexiko, Nepal,

Pakistan, Saudiarabien, Tunis

ien, Turkiet

och Venezuela (yrkande 14).

Motioner från allmänna motionstiden 2000/01

I motion 2000/01:U401 (v) kräver motionärerna att Sverige i FN skall driva

frågan om att klusterbomber

bör förbjudas

i enlighet med Ottawakonventionens regler (yrkande 1) och att Sverige i FN även

skall driva frågan om

att ett förbud

mot utarmat uran i ammunition införs (yrkande 2).

Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9 att en

parlamentariskt sammansatt utredning

tillsätts med

uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i WEAG

påverkar efterlevnaden

av de svenska

riktlinjerna för krigsmaterielexport.

I motion 2000/01:U408 (mp) föreslås att Sverige inte skall tillåta export av

krigsmateriel till diktatu

rer.

I motion 20001/01:U411 (m) (yrkandena 1 och 2) yrkas att regeringen skall

initiera en process som

syftar till att

gemensamma och bindande exportregler för krigsmateriel i EU arbetas fram. För

övervakningen av regl

erna bör en

gemensam myndighet skapas inom EU för kontroll och tillsyn av export av

krigsmateriel och strategiska

produkter.

Ett stopp för svensk krigsmaterielexport till Pakistan och andra

grannländer som är

inblandade i

Afghanistankonflikten föreslås i motion 2000/01:U616 (v) (yrkande 1).

Motionärerna vill också att Sve

rige inom EU

skall verka för att andra EU-länder upphör med sin krigsmaterielexport till

de grannländer som är in

blandade i

Afghanistankonflikten (yrkande 2).

I motion 2000/01:U633 (fp) (yrkande 2) kräver motionärerna att Sverige skall

verka för ett upprätthållan

de av EU-

beslutet som innebär ett förbud mot att exportera krigsmateriel till

Indonesien.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2000/01:114 Redogörelse för den svenska

exportkontrollpolitiken och exporten av

krigsmateriel år 2000, vilken föreslås bli lagd till

handlingarna. Utskottet behandlar också de motioner

som väckts med anledning av skrivelsen samt ett

antal andra motioner från den allmänna motionstiden

2000/01. Motionerna rör främst förslag på hur

krigsmaterielexporten i olika avseenden skulle kunna

begränsas, men förslag finns också om att Sverige

skall arbeta för gemensamma bindande EU-regler på

området.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och

tre särskilda yttranden.

Följdmotioner

2000/01:U15 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om gemensamma exp

ortregler för

krigsmaterielexport i EU.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en gemensam EU-m

yndighet för

kontroll och insyn av export av krigsmateriel och strategiska produkter.

2000/01:U16 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att den nuvarande lagst

iftningen när

det gäller den svenska krigsmaterielexporten tolkas korrekt och därmed

restriktivt.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att svensk krigsmat

eriel på kort

sikt skall underkastas en mer restriktiv lagstiftning syftande till att på

längre sikt medföra d

en svenska

krigsmaterielexportens upphörande.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att de riktlinjer s

om gäller för

krigsmateriel för strid (KS) också skall tillämpas för övrig krigsmateriel (ÖK).

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige i

likhet med

Nederländerna och Storbritannien - i enlighet med EU:s uppförandekod -

offentligt bör redo

visa vilka

krigsmateriellicenser som avslagits.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att ett demokratikri

terium införs

när det gäller restriktionerna för den svenska krigsmaterielexporten.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett omställning

sprogram för

industrin utformas med syfte att ersätta krigsmaterielindustrin med annan

produktion.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen i s

itt fortsatta

arbete med EU:s uppförandekod för krigsmaterielexporten verkar för att denna

blir mer restriktiv och bi

ndande.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen ver

kar för att

svenska regler skall gälla vid samarbete mellan svenska företag och företag

i andra EU-länder när d

et gäller

export av krigsmateriel.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen i de

t europeiska

samarbetet när det gäller krigsmaterielproduktion verkar för en övergång

från produktion av krigsmater

iel till

civil produktion.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att någon åtskillnad i

riktlinjer

mellan nya leveranser av krigsmateriel och följdleveranser inte görs, utan att

samma regler som gäl

ler för nya

leveranser även skall gälla för följdleveranser.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att det i riktlinjern

a för svensk

krigsmaterielexport skall införas en särskild paragraf eller formulering som

anger att det inte finns

någon given

rätt för en köpare av svensk krigsmateriel att erhålla följdleveranser.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige - ifa

ll föregående

yrkande avslås av riksdagen - återgår till den ursprungliga definitionen av

begreppet följdleveranser, v

ilken inte

medger så vida tolkningsmöjligheter som den nuvarande definitionen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att krigsmateriel

exporten till

Mellanöstern åter skall upphöra.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om stopp för krigsmate

rielexporten

till de länder som i motionen anges under avsnittet Krigsmaterielexport

till länder som kränker

mänskliga

rättigheter.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:U401 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN

skall driva frågan om att

klusterbomber

förbjuds i enlighet med Ottawakonventionens regler.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN skall

driva frågan om förbud

mot depleted

uranium i ammunition.

2000/01:U402 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentariskt sammansatt

utredning med uppdrag at

t genomföra en

konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i WEAG påverkar

efterlevnaden av de svenska rikt

linjerna för

krigsmaterielexport.

2000/01:U408 av Lars Ångström m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att Sverige inte sk

all tillåta export av krigsmateriel från

Sverige till diktaturer.

2000/01:U411 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om EU-gemensamma

regler för

krigsmaterielexport.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en gemensam EU-myndighe

t.

2000/01:U616 av Murad Artin m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Sverige omedelbart

avbryter sin

krigsmaterielexport till Pakistan och andra grannländer inblandade i

Afghanistankonflikten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Sverige inom EU sk

all verka för

att all krigsmaterielexport till Afghanistans grannländer som är inblandade i

Afghanistankonflikten av

bryts.

2000/01:U633 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att EU bör upprätth

ålla sitt

förbud från september 1999 mot vapenexport till Indonesien.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Ut

avstyrker motioner om bl.a. ändringar av regelverket för krigsmaterielexporte

uppförandekod, EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport, offentlig redov

exportförbud till vissa länder, användningen av utarmat uran samt o

försvarsindustrin.

Aktuella initiativ för att begränsa vapenhandeln

I Wien har förhandlingar i FN:s regi om illegal handel och tillverkning av h

resulterat i ett protokoll som FN:s generalförsamling skall ta ställning till i

juridiskt bindande protokoll mot illegal tillverkning av och handel med han

supplement till FN-konventionen mot trans-nationellt organiserad brottslighet.

En FN-konferens om vapenkontroll äger rum den 9-20 juli 2001 i New York. Konf

Conference on the Illicit Trade in Small Arms and Light Weapons in All its As

stärka gemensamma åtgärder för att förhindra och bekämpa illegal handel med lät

Under de senaste åren har EU utarbetat ett antal instrument för att hantera pro

återfinns EU:s program för att bekämpa och förhindra illegal handel med konven

EU:s uppförandekod gällande export av konventionella vapen samt EU:s gemensamm

i synnerhet med stöd i den sistnämnda som EU formulerat sina positioner inför F

Den 30 november-1 december 2000 genomfördes OAU:s ministerkonferens om lät

mötet var att enas om en gemensam afrikansk position inför FN-konferensen i Ne

Bamakodeklarationen som innehåller ett antal överenskomna åtgärder kring hur de

skall bekämpas. Det handlar exempelvis om informationsutbyte, insamlings

lagstiftning, förebyggande åtgärder m.m.

Den 23-27 april 2001 ägde en konferens om lätta vapen rum i Nicaraguas huvuds

parlamentariker och militärer från de mellanamerikanska länderna, och s

parlamentariker som i sina respektive hemländer skall verka för att lagar in

vapen. Avsikten är att dessa lagar skall bli gemensamma för samtliga länder i

konkreta insatser i regionen och utvecklandet av regionala initiativ. Mötet en

ståndpunkter inför den stora FN-konferensen i New York.

Regelverket och dess tillämpning

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 1 kräver Vänsterpartiet att den nuvarand

restriktivt. Utskottet konstaterar att bedömningsgrunderna för exportbesl

förankrade riktlinjerna för krigsmaterielexport. Tillämpningen av dessa ri

riksdagspartierna insyn och ett centralt inflytande genom deras representan

Exportkontrollrådet. Utskottet anser att denna modell är lämplig för att uppnå

på exportkontrollområdet och fäster stor vikt vid att denna arbetsform bibehå

finns anledning att ha synpunkter på tillämpningen av regelverket.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 1.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 2 föreslår Vänsterpartiet att den svenska

skall ändras och göras mer restriktiv i syfte att exporten på lång sikt skall u

Utskottet konstaterar att det finns en bred politisk enighet om att Sverige

krigsmateriel och att en viss export behövs av svenska säkerhets- och förs

rådande ståndpunkt har sin grund i Sveriges behov som militärt alliansfritt la

kompetens på området och att säkerställa en betryggande materielförsörjnin

återtagande. Utskottet anser att den inriktning som kommer till uttryck i ri

relevant och bör bibehållas.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 2.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 3 menar motionärerna att samma riktlinjer bör

Krigsmateriel för strid.

Utskottet konstaterar att en stor del av den materiel som i dag klassas so

betraktades som krigsmateriel i Sverige innan den nuvarande lagen om

omfattades således tidigare inte av exportkontroll. Begreppet övrig kri

minröjningsutrustning, radar, spaningsutrustning, skyddsmateriel, bärgningsfo

krigsmateriel för strid (KS) faller vapen med förstörelsebringande verkan,

haubitsar och granatkastare, missiler, stridsfordon m.m.

Breddningen av krigsmaterielbegreppet var så omfattande att exporten i värdete

en alltför kraftig påverkan på tidigare civil handel omfattas ÖK-kategorin, som

av något mindre restriktiva regler jämfört med "traditionell" krigsmateriel. Br

handel stoppades i inte oväsentlig omfattning, t.ex. till länder som inte uppfy

Kontrollen över exporten av krigsmateriel från Sverige omfattar ett myc

sinsemellan vitt skilda egenskaper. Utskottet anser att det är relevant att i

kunna göra skilda bedömningar beroende på vilka egenskaper materielen har. R

synsätt genom att uppställa delvis skilda kriterier för export av KS respektive

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 3.

Vänsterpartiet kräver i motion 2000:01:U16 (v) yrkande 5 att ett demokratikri

införs och Miljöpartiet kräver i motion 2000/01:U408 att Sverige inte skall

diktaturer.

Utskottet konstaterar att huvudregeln vad gäller riktlinjerna för svens

helhetsbedömning skall göras som omfattar alla relevanta faktorer. I underlag

alltid en redovisning av den politiska situationen i mottagarlandet, bl.a. styr

gäller pressfrihet, yttrandefrihet, den politiska oppositionens ställning

faktorer vägs in i den totala bedömningen är sannolikheten liten att tillstånd

diktaturer beviljas.

Utskottet anser att frågan om huruvida ett demokratikriterium bör inf

krigsmaterielexport bör behandlas vid en framtida utvärdering av regelv

Regeringen har aviserat att den kommer att ta initiativ till en sådan översyn.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 5. Motion 2000/01:U40

anfört.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 10 kräver motionärerna att samma exportregler

för nya leveranser.

Beslut om utförseltillstånd fattas alltid i enlighet med en strikt tillämpni

krigsmaterielexport. Enligt dessa riktlinjer bör dock tillstånd ges till utf

tidigare exportaffärer, s.k. följdleveranser. Reglerna om följdleveranser ha

export över huvud taget skall vara möjlig, måste värna om sin trovärdighet som

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 10.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 11 menar Vänsterpartiet att det bör införas en

inte finns någon given rätt för en köpare av svensk krigsmateriel att erhålla f

Utskottet menar att det är av stor vikt att den politik som bedrivs avsee

långsiktighet. Reglerna om följdleveranser är en naturlig del i denna politik.

prövning sker av export till länder dit export av svensk krigsmateriel tidig

som har köpt ett större system av en svensk leverantör måste kunna lita på

framtiden erhålla erforderliga följdleveranser. Detta krav ställer även den sve

utländsk krigsmateriel. Det framgår dock klart av riktlinjerna att ing

följdleveranser, då ett s.k. ovillkorligt hinder har inträtt. Ett sådant hi

vapenembargo. Det finns således ingen given rätt för en köpare av svensk krigs

Utskottet anser därför att den föreslagna särskilda paragrafen knappast

huvudinriktning.

Endast materiel som har samband med tidigare leveranser faller under de sär

Detta samband prövas omsorgsfullt från fall till fall. Hela system kan betrak

visas att särskilda omständigheter föreligger som medför att kraven på långsikt

Bedömningen görs dock i en restriktiv anda.

Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 11 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 12 kräver motionärerna en återgång till den u

följdleveranser.

Utskottet konstaterar att det varken i dag eller tidigare ges någon defini

riktlinjerna. Det är genom den fortlöpande bedömningen av enskilda exportäre

Grundläggande är i samtliga fall dock leveransens organiska samband med tidigar

I det betänkande om följdleveranser som avgavs av Utredningen om följdlever

1999:38) konstateras att begreppet inte täcker en tydligt avgränsad kategori är

av följdleveransbegreppet inte var möjlig till följd av den mångfald situati

med syftet med följdleveransbegreppet.

Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 12 kan besvaras med vad utskottet anfört.

EU:s uppförandekod och internationellt samarbete

Utskottet har noterat att Sverige anordnat ett seminarium med ett tjugotal delt

inom den internationella handeln med krigsmateriel. Korruptionen är ett problem

utskottet välkomnar att Sverige tagit ett initiativ på detta område.

Moderata samlingspartiet menar i motion 2000/01:U15 (m) yrkandena 1 och 2 och

1 och 2 att det bör införas EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport och

inom EU för kontroll och tillsyn av export av krigsmateriel och strategiska pro

Utskottet fäster största vikt vid att kunna vidmakthålla en restriktiv nation

angeläget att den nationella beslutanderätten på detta område består. I sama

den dialog som uppstår till följd av försvarsindustrins europeiska omstruktur

svensk sida är av vikt att verka för att en hög nivå av restriktivitet tillämpa

En ökad transparens mellan EU:s medlemsstater inom ramen för samarbete

säkerhetspolitiken är synnerligen viktig. Detta syftar till att öka insynen i

dag gäller. En gemensam EU-myndighet torde bli aktuell först om och när gemens

möjlighet.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U15 (m) yrkandena 1 och 2 och motion

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 4 menar Vänsterpartiet att Sverige, i likhet

offentligt skall redovisa vilka export- ansökningar som avslagits.

Avslagsbesluten på licensansökningar skall enligt EU:s uppförandekod med

medlemsländerna, men besluten behöver inte offentliggöras. Formella avslagsbesl

Sverige, eftersom negativa besked normalt meddelas till företagen och Expor

stadium, genom informella s.k. förhandsbesked, eller muntligt i kontakten mella

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 4.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 7 kräver motionärerna att regeringen skall v

bli mer restriktiv och bindande.

Utskottet bedömer att tonvikten i nuläget bör läggas vid att arbeta för en res

uppförandekoden. Koden representerar en kompromiss mellan olika medlemsstaters

givet att en omförhandling av texten skulle resultera i mer restriktiva

juridiskt bindande bedöms inte vara förenlig med Sveriges strävan att tills vid

område som ett nationellt ansvar, i syfte att säkerställa möjligheten att föra

Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 7 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 8 föreslås att regeringen skall verka för

samarbete mellan svenska företag och företag i andra EU-länder när det gäller e

Utskottet konstaterar att riktlinjerna anger att export av en samarbetsproduk

svenska riktlinjerna, även om exporten verkställs från samarbetslandet, o

identitet. Om produkten har en övervägande utländsk identitet kan export från s

regler. Om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse

förutsättning att viss utförsel får ske från samarbetslandet, kan efter oms

landets regler. Någon anledning att göra avkall på dessa bestämmelser föreligge

I det särskilt nära samarbete som överenskommits med de fem största försvarsin

vilka exportdestinationer som skall vara tillåtna med konsensus. Denna överens

i proposition 2000/01:49, ger enligt regeringens mening en stark kontroll som

särskild fördel med konsensus kring möjliga exportdestinationer är att det unda

omlokalisera till utlandet i syfte att dra fördel av en annorlunda exportpoliti

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 8.

Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden behandlas i motionerna

2000/01:U616 (v) yrkandena 1 och 2 och 2000/01:U633 (fp) yrkande 2. Motionern

all svensk krigsmaterielexport, i förekommande fall även avseende följdleverans

områden, skall avbrytas med hänvisning till den bristande respekten för de mäns

eller att länderna i fråga anses vara inblandade i krig.

Utskottet gör med anledning av dessa motionsyrkanden följande bedömning.

utlandssamverkan på krigsmaterielområdet syftar till att så långt möjligt uppnå

gånger svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt viktiga ärenden föreläggs

föremål för diskussion i Utrikesnämnden. Enligt gällande lag och riktlinjer är

att ta ställning till frågor rörande tillstånd för export av krigsmateriel. R

ansvaret för tillämpningen av riktlinjerna.

För prövning av ansökningar om utförseltillstånd tillämpas det restriktiva

senaste lagen om krigsmateriel trädde i kraft den 1 januari 1993 (1992:1300 o

nu gällande lagtext efter organisationsförändringar) efter beslut av riksdage

med de riktlinjer som finns på området, ramen för regelverket. Varje ansöka

preferens för tillstånd finns för leveranser till övriga Norden och allia

uppdelning i tillåtna eller förbjudna länder finns inte. Förbud mot utförsel gä

i första hand i form av FN-sanktioner eller EU-embargon, föreligger. Utsko

samordnad restriktivitet vad gäller vapenexport är en effektiv fredsfrämjande

sedan lång tid arbetar inom EU och andra internationella forum för att åstadko

krigsmaterielexport.

Mottagarländernas respekt för de mänskliga rättigheterna är ett vikt

tillståndsgivningen för svensk krigsmaterielexport. Utförseltillstånd för nya l

riktlinjerna inte lämnas avseende stater där omfattande och grova kränkningar

Utskottet har tidigare uttalat, senast i betänkande 1999/2000:UU12, att regerin

krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna samt tillämpningen av desamma s

frågorna. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet har i tidigare betän

fatta beslut i förvaltningsangelägenheter som enligt författning ankommer på

myndigheter.

Utskottet har, i betänkande 1999/2000:UU12, kommit till slutsatsen att rik

tillkännagivande beträffande ett vapen- embargo gentemot enskilda länder. De

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av utskottets årligen återk

bedömningar rörande respekten för de mänskliga rättigheterna. Utskottet u

ställningstaganden rörande utförseltillstånd och annan tillståndspliktig utland

därvid anför.

Varje ärende avseende export av krigsmateriel skall prövas individuellt av Ins

i enlighet med det svenska regelverket och de sedan länge tillämpade och av

krigsmaterielexport. Principiellt viktiga ärenden behandlas också i Exportkontr

är representerade. Den parlamentariska insynen i arbetet är därmed väl ti

syftar också till att så långt möjligt uppnå politiskt samförstånd när det gäll

Förbud mot utförsel gäller när s.k. ovillkorliga hinder föreligger, exempelvis

det svenska regelverket finns inte utrymme för någon annan formell uppdelning i

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2000/01:U16 (v) yrkandena 13 och 14, 200

2000/01:U633 (fp) yrkande 2.

Klusterbomber och utarmat uran i ammunition

I motion 2000/01:U401 (v) yrkande 1 vill Vänsterpartiet att Sverige i FN skal

klusterbomber förbjuds i enlighet med Ottawakonventionens regler.

Risken med klusterbomber är att de som ej detonerar vid träff blir blindgånga

antipersonella minor vilka är förbjudna enligt Ottawakonventionen.

De humanitära problem som orsakas av ammunition som ej exploderar vid tr

uppmärksammas särskilt på senare tid. Sådan ammunition kan finnas i s.k. kluste

substridsdelar från klusterbomber skapade s.k. blindgångare som kvar på mar

människor och samhällen. Mot bakgrund av detta finns det därför i dagsläge

problem som skapas av oexploderad ammunition från bl.a. annat klusterbomber.

För närvarande pågår diskussioner inom ramen för konventionen om förbud mot ell

vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha u

vapenkonventionen (CCW) om reglering av s.k. explosiva lämningar av kri

substridsdelar i klusterbomber. Bakgrunden till diskussionerna inom rame

Internationella rödakorskommittén om just explosiva lämningar av krig.

Sverige är drivande i det internationella arbete som syftar till att reglera ol

sprängmedel som kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande. Sverige t

EU har framfört att ett mål för den översynskonferens för vapenkonventionen so

fatta beslut om ett mandat för förhandlingar om en reglering av s.k. explosiva

I motionen framförs att klusterbomber bör inkluderas i Ottawakonventionen

avgränsning och endast täcker antipersonella minor, anser utskottet att en m

bl.a. oexploderad ammunition, är den man redan slagit in på inom ramen för vape

EU-kretsen att vapenkonventionen är det forum inom vilket man bör behandla s.k.

är det utskottets inställning att Ottawakonventionen i dagsläget ej bör öppna

måste vara att åstadkomma universell anslutning till konventionens totalförbud

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U401 (v) yrkande 1.

I motion 2000/01:U401 (v) yrkande 2 kräver motionärerna att regeringen bör v

uran (depleted uranium) i projektiler då utarmat uran som används i pansarb

upphov till skador på människor och miljö. Vidare framförs att uppgifter för

med utarmat uran under bombningarna mot Irak och att ett oroväckande antal fall

områden som utsatts för bombningarna samt att veteraner från Gulfkriget oc

motionen framförs även ståndpunkten att användning av utarmat uran kan med

långvarig natur, vilket skulle kunna stå i strid med 1949 års Genèvekonventione

Utskottet har förståelse för den oro som uttrycks beträffande verkning

användning av utarmat uran i ammunition och missiler, men konstaterar att det

några vetenskapliga bevis för att en sådan användning skulle innebära någon far

toxisk risk än vad som är fallet med andra tungmetaller, såsom exempelvis bly

bekräftas även av den undersökning som genomfördes i Kosovo av United Nati

samarbete med bl.a. Statens strålskyddsinstitut (SSI), vars resultat

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) finns i dag heller inga bevis som ty

medför negativa medicinska eller ekologiska konsekvenser, vare sig akut eller

eller militär personal.

Utskottet konstaterar att det saknas ett tillräckligt omfattande vetens

användning av utarmat uran skulle strida mot 1949 års Genèvekonventioner och

resultaten av de undersökningar som genomförts av bl.a. UNEP inget stöd åt arg

uran skall anses utgöra en överträdelse av reglerna i dessa konventioner.

Sverige är drivande i det internationella arbetet med att reglera olika typer a

och följer noga händelseutvecklingen inom detta område. Enligt den informa

emellertid för närvarande inte förutsättningar att få till stånd ett förbud m

dock övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger sådana

hävdar, kommer utskottet att verka för att ett förbud av denna typ av ammunitio

stånd.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U401 (v) yrkande 2.

Övriga frågor

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 6 föreslås ett omställningsprogram för försvar

Utskottet konstaterar att de förändrade betingelser för försvarsindustrins

kalla krigets slut medför ett anpassningsbehov. Ansvaret för denna anpassning

inriktning måste enligt utskottets mening i första hand vila på industrin sj

försvarsindustrins produktion har också förmärkts under senare år.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 6.

I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 9 föreslås att Sverige skall verka för en oms

EU-nivå.

Genom att uppmuntra en europeisk omstrukturering av försvarsindustrin o

regelsystem som skall underlätta en sådan förändring verkar Sverige redan för a

gör det både möjligt och önskvärt för den europeiska försvarsindustrin att

föreligger.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 9.

I motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9 kräver Vänsterpartiet att regeringen til

utredning med uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt med

av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport.

Utskottet konstaterar att WEAG utgör ett samarbetsforum för materielanskaffa

länderna. Det är ett samarbete som rör försvarsforskning oc

försvarsmaterielproduktion eller försvarsindustrier. I och med denna inrik

relevans för exportkontrollen.

Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Tolkning av nuvarande regelverk

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 1.

2. Ny lagstiftning för krigsmaterielexport

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 2.

Reservation 1 (v)

3. Export av övrig krigsmateriel

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 3.

Reservation 2 (v, mp)

4. Demokratikriteriet

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 5

samt förklarar motion 2000/01:U408 besvarad med

vad utskottet anfört.

Reservation 3 (v, mp)

5. Följdleveranser

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 10

samt förklarar motion 2000/01:U16 yrkandena 11

och 12 besvarade med vad utskottet anfört.

Reservation 4 (v, mp)

6. EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U15

yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:U411 yrkandena 1

och 2.

Reservation 5 (m)

7. Offentlig redovisning av avslagsbeslut

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 4.

Reservation 6 (v, mp)

8. EU:s uppförandekod

Riksdagen förklarar motion 2000/01:U16 yrkande

7 besvarad med vad utskottet anfört.

9. Samarbete mellan svenska företag och

företag i andra EU-länder

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 8.

10. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U16

yrkandena 13 och 14,

2000/01:U616 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:U633

yrkande 2.

11. Klusterbomber

Riksdagen avslår motion 2000/01:U401 yrkande 1.

12. Utarmat uran i ammunition

Riksdagen avslår motion 2000/01:U401 yrkande 2.

Reservation 7 (v, mp)

13. Omställningsprogram för försvarsindustrin

Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkandena 6

och 9.

14. WEAG-medlemskap

Riksdagen avslår motion 2000/01:U402 yrkande 9.

Reservation 8 (v, mp)

15. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2000/01:114 Redogörelse

för den svenska krigsmaterielexporten år 2000 till

handlingarna.

Stockholm den 31 maj 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola

Furubjelke (s), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm

(s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Bertil

Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m),

Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors

(m), Marianne Samuelsson (mp), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m), Agne

Hansson (c) och Rosita Runegrund (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett föl

inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandl

1. Ny lagstiftning för krigsmaterielexport (punkt 2) (v)

av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reserv

motion 2000/01:U16 yrkande 2

Ställningstagande

Vi anser att en än mer restriktiv lagstiftning än den nuvarande när det

införas. Hårdare krav på dispenser bör införas. Syftet med den nya lagsti

krigsmaterielexport på lång sikt successivt skall upphöra. Detta bör riksdag

yrkande 2 ge regeringen till känna.

2. Export av övrig krigsmateriel (punkt 3) (v) och (mp)

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

motion 2000/01:U16 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att den uppdelning som görs i regelverket mellan krigsmateriel för st

är både olämplig och vilseledande. Den är vilseledande såtillvida att den g

kategorin krigsmateriel inte är lika farlig eller lika hotfull som krigsmate

den felaktiga föreställningar om den svenska krigsmaterielexportens beskaffen

helt nödvändig för att krigsmateriel för strid skall kunna användas. Eftersom

göra med de effekter krigsmaterielen har när det gäller att åstadkomma mänsklig

för dem gälla. De regler som gäller för krigsmateriel för strid (KS) skall ä

(ÖK). Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U16 yrkande 3 ge reger

3. Demokratikriteriet (punkt 4) (v) och (mp)

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

motion 2000/01:U16 yrkande 5 samt förklarar motion 2000/01:U408 besvarad med va

Ställningstagande

Restriktioner i de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport omfattar enda

konfliktsituationer där freden hotas eller krig pågår. Ett utmärkande drag

alltmer framträdande under senare år är att Sverige på olika sätt sökt und

demokratisk utveckling i olika delar av världen. I konse- kvens med en sådan po

politik för krigsmaterielexport som innebär att man exporterar krigsmateriel ti

och ett krav på ett visst mått av folkstyre bör sålunda införas som ett krav

Sverige exporterar krigsmateriel. Detta bör riksdagen med bifall till motio

till känna.

4. Följdleveranser (punkt 5) (v) och (mp)

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

motion 2000/01:U16 yrkande 10 samt förklarar motion 2000/01:U16 yrkandena 11 o

anfört.

Ställningstagande

Vi menar att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som

all export av ammunition och reservdelar till stater som kommer i krig elle

riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Detta bör riksdagen med bifall

regeringen till känna.

5. EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport (punkt 6) (m)

av Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m), Sten Tolgfors (m) och Karin Enström

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

motion 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 och motion 2000/01:U411 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Den gemensamma uppförandekod för vapenexport som antagits av EU är ett st

exportregler på krigsmaterielområdet. Denna process kommer att ta åtskilliga år

inledas för att ta fram dessa regler samt för att bygga upp en gemensam myn

krigsmateriel och strategiska produkter.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 och

ge regeringen till känna.

6. Offentlig redovisning av avslagsbeslut (punkt 7) (v) och (mp)

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

motion 2000/01:U16 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt EU:s uppförandekod för vapenexport skall medlemsländerna redovisa för

avslagit. Nederländerna och Storbritannien har föregått med gott exempe

rapporter, något som Sverige bör ta efter. Att rena avslag är sällsynta förstär

offentliggöras. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U16 yrkande

7. Utarmat uran i ammunition (punkt 12) (v) och (mp)

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reser

motion 2000/01:U401 yrkande 2.

Ställningstagande

Att utarmat uran skulle vara lika farligt eller ofarligt som bly eller andra t

forskare. Man kan förvisso hålla sådan ammunition i handen eller ha den hemma u

farlig. I explosionsögonblicket förvandlas uranet till uranoxid. Om detta

lungorna och matsmältningsapparaten sprids sedan dessa partiklar och ger stråls

symtom.

Det finns ett intresse från militären och försvarsindustrin i USA att använda u

billigt och förbättrar projektilernas genomslag betydligt. Men det finns ett hu

grund av de befarade effekterna på människor och miljö som går långt utanf

bomber ger och utanför området och tiden för kriget. Försiktighetsprincipen m

ger entydiga svar på ämnens farlighet. Med anledning av detta bör Sverige i FN

av utarmat uran i ammunition. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000

känna.

8. WEAG-medlemskap (punkt 14) (v) och (mp)

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

motion 2000/01:U402 yrkande 9.

Ställningstagande

Den militära dimensionen av EU innefattar även ett utökat samarbete mellan de

"harmonisering av militära krav samt planering och anskaffande av vapen" som må

i Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen WEAG (Western European Armaments Gro

alla Nato-länder. Finland, Österrike och Sverige har för närvarande observatö

vapenexport ter sig vid en internationell jämförelse relativt restriktiva. U

undgå att påverka även synen på krigsmaterielexport för medlemsländerna. Ett

delta i ett utvidgat europeiskt försvarsindustrisamarbete är att den svenska hå

kan upprätthållas. Därför krävs att det genomförs en konsekvensanalys av hur et

efterlevnaden av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Regeringen bö

sammansatt utredning med ett sådant uppdrag. Detta bör riksdagen med bifall til

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Tolkning av nuvarande regelverk (punkt 1) (v)

av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).

Enligt svensk lag är export av krigsmateriel förbjuden, men dispenser kan

generellt förbud är att den svenska krigsmaterielexporten skall vara restriktiv

många eller reglerna för undantag så vaga och oklara att själva grundtanken m

Flera exempel ur den svenska krigsmateriel-exportens historia visar att sven

till länder som rimligen inte borde ha fått köpa krigsmateriel från Sverige.

mot krigsmateriel som enligt svensk lag är grundregel. Vi anser att den nu

krigsmaterielexporten bör tolkas korrekt och därmed mer restriktivt.

2. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (punkt 10) (v)

av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).

Utskottsmajoriteten säger sig inte kunna ta ställning till förhållandena i ens

hållet över denna uppgift på ISP och Exportkontrollrådet, som båda utför vikt

Men riksdagen har även rätt till insyn och kontroll när det gäller de

kontrollera hur det regelverk man antagit i praktiken fungerar. Ett sådan

övergripande riktlinjer som riksdagen genom lagstiftning ger granskande och bes

3. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (punkt 10) (v), (c) och

av Lars Ohly (v), Murad Artin (v), Agne Hansson (c) och Karl-Göran Biörsmark (f

Efter Suhartos avgång ökade hoppet om en demokratisk utveckling i Indonesien.

till förändring i demokratisk riktning, verkar vara mycket begränsad. De indo

att agera på ett sätt som tyder på bristande kontroll och definitivt på andra

uttalar. Återigen verkar den mörka bilden av ett Indonesien, som antingen går

där militären på nytt griper in och tar makten också formellt, inte vara så avl

Det är viktigt att Sverige inom ramen för EU-samarbetet i olika sammanhang v

påbörja en demokratisk utveckling av landet och genomföra fredliga lösningar på

konflikter. EU bör till detta har skett upprätthålla sitt förbud från se

Indonesien.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 2000/01:114 Redogörelse fö

och exporten av krigsmateriel år 2000.