Bet. 2000/01:UU3

Utrikesutskottets betänkande

2000/01:UU03

Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla

användningsområden

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

**Reservationer

2000/01

UU3

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens

framställning i proposition 2000/01:9 Exportkontroll

m.m. av produkter med dubbla användningsområden om

förslag till ny lag om kontroll av produkter med

dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I

konsekvens härmed avstyrker utskottet regeringens

förslag i proposition 1999/2000:124 yrkande 35 om

lag om ändring i lagen (1998:397) om strategiska

produkter.

Utskottet tillstyrker även propositionens 2000/01:9

övriga lagförslag.

Samtliga nya lagar träder i kraft den 1 januari

2001.

I betänkandet behandlar utskottet även tre motioner

som väckts med anledning av proposition 2000/01:9.

Samtliga motioner besvaras eller avstyrks.

Till betänkandet är fogat två reservationer och ett

särskilt yttrande.

Propositionerna

2000/01:9 Exportkontroll m.m. av produkter med

dubbla användningsområden

Regeringen föreslår i proposition 2000/01:9

Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla

användningsområden att riksdagen antar regeringens

förslag till

1. lag om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd,

2.

3. lag om ändring i lagen (1988:205) om

rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut,

4.

5. lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel,

6.

7. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat

land inom Europeiska unionen,

8.

9. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),

10.

11. lag om ändring i lagen (2000:000) om straff för

smuggling.

12.

1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.

Regeringen föreslår i proposition

1999/2000:124 yrkande 35 att

riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(1998:397) om strategiska

produkter.

Motionerna

2000/01:U1 av Lars Ohly m.fl. (v) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förslag

till lag om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd, att

tillståndsgivningen när det gäller införsel i landet

av vissa kemiska och biologiska produkter bevaras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Sverige inte skall ansluta sig till

gemenskapens generella exporttillstånd nr EU 001.

3. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förslag

till lag om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd, att

regeringen får möjlighet att ingripa i ärenden som

är av principiell betydelse eller av särskild vikt.

2000/01:U2 av Marianne Andersson och Agne Hansson

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i

alla forum som inbegriper förhandlingar kring

internationella regelverk som berör kryptering och

export av kryptoprodukter bör agera för att det

faktum att en produkt innehåller

krypteringsfunktioner inte ensamt skall kunna utgöra

grund för klassificering som strategisk produkt.

2000/01:U3 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionens kapitel 3 anförs om

riskerna med den militära utvecklingen i EU och att,

till följd av denna utveckling, Sveriges möjligheter

att självt besluta i utrikes- och säkerhetspolitiska

frågor och om vilka länder och produkter som skall

omfattas av exportkontroll minskar.

2. Riksdagen begär att regeringen redovisar för

riksdagen hur exportkontrollen av produkter med

dubbla användningsområden fungerar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionens kapitel 5.1 och 5.2

anförs om att den nya förordningen faktiskt innebär

begränsningar av medlemsländernas beslutanderätt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionens kapitel 6.1 anförs om att

en bestämmelse med krav på tillstånd till införsel

av biologiska produkter och kemikalier skall

införas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionens kapitel 6.2 anförs om att

bestämmelsen om tillståndskrav för tillhandahållande

av produkter med dubbla användningsområden inte

skall avskaffas.

Utskottet

Propositionernas huvudsakliga innehåll

Proposition 2000/01:9 Exportkontroll m.m. av

produkter med dubbla användningsområden

I propositionen föreslås en ny lag om kontroll av

produkter med dubbla användningsområden och av

tekniskt bistånd, som skall ersätta lagen (1998:397)

om strategiska produkter.

Produkter med dubbla användningsområden är sådana

produkter som har en etablerad civil användning men

som också kan användas för militärt bruk. De har

hittills i Sverige kallats strategiska produkter.

Den svenska exportkontrollen när det gäller

produkter med dubbla användningsområden regleras av

rådets förordning (EG) nr 3381/94 om upprättandet av

en gemenskaps-

ordning för kontroll av export av varor med dubbla

användningsområden och av lagen om strategiska

produkter.

På området för exportkontroll antogs en ny

förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättande av en

gemenskapsordning för kontroll av export av

produkter och teknik med dubbla användningsområden

av rådet den 22 juni 2000. Den nya förordningen

trädde i kraft den 28 september 2000. Vidare

beslutade rådet den 22 juni 2000 om en gemensam

åtgärd 2000/401/GUSP om kontroll av tekniskt bistånd

som står i samband med viss slags militär

slutanvändning.

Den nya förordningen innebär att utrymmet för och

behovet av nationell särreglering minskar. Detta för

i sin tur med sig omfattande ändringar i den svenska

lagstiftningen på området. Den gemensamma åtgärden

avser kontroll som inte återfinns i det nuvarande

svenska regelverket. I propositionen föreslås att

den nu gällande lagen om strategiska produkter

ersätts med en helt ny lag.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari

2001, då lagen (1998:397) om strategiska produkter

skall upphöra att gälla.

Ärendet och dess beredning

Europeiska gemenskapernas kommission lade den 15 maj

1998 fram ett förslag till en ny förordning

beträffande exportkontroll av varor och teknik med

dubbla användningsområden. Förslaget lämnades i juni

samma år till en rådsarbetsgrupp. Efter granskning

och behandling av förslaget antog rådet sedan, den

22 juni 2000, en ny förordning (EG) nr 1334/2000 om

upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av

export av produkter och teknik med dubbla

användningsområden.

I rådsarbetsgruppen behandlades också förslag till

rådets gemensamma åtgärd om kontroll av tekniskt

bistånd som står i samband med vissa slags militär

slutanvändning. Rådet beslutade den 22 juni 2000

även om en gemensam åtgärd 2000/401/GUSP om kontroll

av tekniskt bistånd som står i samband med viss

slags militär slutanvändning.

Inom Utrikesdepartementet har utarbetats en

promemoria, Produkter med dubbla användningsområden,

som har remissbehandlats av flera instanser.

Regeringen beslutade den 7 september 2000 att

inhämta Lagrådets yttrande över propositionens fem

första lagförslag. Lagrådet har i huvudsak godtagit

förslagen men har också föreslagit vissa ändringar,

väsentligen rörande utformningen av bestämmelserna

om straff m.m. Regeringen har följt Lagrådets

förslag, förutom såvitt avser bestämmelser om

förverkande.

Exportkontroll av strategiska produkter

EG-rätten

Produkter med dubbla användningsområden omfattas av

EG-rättens regler om varors fria rörlighet enligt

artiklarna 28 och 29 (f.d. artiklarna 30 och 34) i

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

(EG-fördraget). Vidare omfattas sådana produkter av

den gemensamma handelspolitiken enligt artikel 133

(f.d. artikel 113) i EG-fördraget.

En för Europeiska gemenskapen (EG) gemensam ordning

för kontroll av export av dessa produkter antogs med

stöd av artikel 113 i EG-fördraget i dess lydelse

före Amsterdamfördraget den 19 december 1994 genom

förordning (EG) nr 3381/94 om upprättande av en

gemenskapsordning för kontroll av export av varor

med dubbla användningsområden. Förordningen trädde i

kraft den 1 januari 1995 och började tillämpas den 1

juli 1995.

Rådets förordning (EG) nr 3381/94 syftar till fri

rörlighet för produkter med dubbla

användningsområden inom EG samt exportkontroll

gentemot tredje land.

Förordningen innebär i huvudsak att tillstånd krävs

till export av sådana produkter som finns

förtecknade i bilaga I till rådets beslut

94/942/GUSP av den 19 december 1994 om den

gemensamma åtgärden för kontroll av export av varor

med dubbla användningsområden. Detta beslut har

antagits av rådet inom ramen för den gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) på grundval

av artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen

(Unionsfördraget), i fortsättningen benämnt GUSP-

beslutet.

Den svenska lagstiftningen

Sverige har sedan lång tid tillbaka lagstiftning som

reglerar utförsel av såväl krigsmateriel som varor

och teknik med dubbla användningsområden (s.k.

strategiska produkter), dvs. produkter som har en

etablerad civil användning men som också kan

användas för militärt ändamål. Sedan år 1918 finns

ett generellt förbud mot utförsel av krigsmateriel.

Förbudet finns numera i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel.

Regler om utförsel, dvs. export till tredje land

och överföringar inom EG, av varor och teknik med

dubbla användningsområden finns i lagen (1998:397)

om strategiska produkter och förordningen (1998:400)

om strategiska produkter (ändrad senast den 13 april

2000).

Frågor om tillstånd till utförsel av produkter med

dubbla användningsområden prövas i första hand av

Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

En ny EG-förordning

I artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 3381/94

föreskrivs att kommissionen vartannat år skall lägga

fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om

tillämpningen av förordningen.

I en rapport i maj 1998 till Europaparlamentet och

rådet om tillämpningen av förordningen om

upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av

export av varor med dubbla användningsområden,

uppgav kommissionen att den nuvarande gemensamma

exportkontrollordningen inte fungerade på ett

tillfredsställande sätt. Kommissionen menade därför

att den nuvarande ordningen måste förenklas och

stärkas för att se till att Europa får en effektiv

och hanterbar exportkontrollordning, som stöder

politiken för icke-spridning utan att snedvrida

konkurrensen mellan europeiska exportörer.

Rättslig grund

I likhet med rådets förordning (EG) nr 3381/94 är

den rättsliga grunden för den nya förordningen

artikel 133 i EG-fördraget.

Enligt den tidigare gällande ordningen skulle

frågan om vilka produkter som omfattades av

exportkontrollen beslutas inom ramen för GUSP.

Enligt artikel 11 i den nya förordningen skall

produktförteckningarna beslutas inom ramen för

första pelaren med stöd av artikel 133 i EG-

fördraget.

Generellt gemenskapstillstånd

Enligt artikel 6 i den nya förordningen införs ett

generellt gemenskapstillstånd till export av vissa

produkter till vissa tredje länder som finns

uppräknade i bilaga II till förordningen. Det nya

gemenskapstillståndet syftar till att omsätta den

faktiska samstämmighet som råder mellan

medlemsstaterna beträffande export till vissa länder

till ett harmoniserat gemenskapstillstånd. Förslaget

är också ett steg mot en ökad harmonisering av

medlemsstaternas exportpolitik av produkter med

dubbla användningsområden. Det medför också

förenklingar för de exporterande företagen.

Generalklausulen

Artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3381/94

innehöll en generalklausul med direktverkande

bestämmelser om krav på tillstånd till export av

produkter med dubbla användningsområden som inte

omfattas av GUSP-beslutet, om dessa var eller kunde

vara avsedda för hantering i samband med

massförstörelsevapen samt missiler till dessa.

Tillståndskravet för sådana produkter behålls i den

nya förordningen och återfinns i artikel 4.1.

Tillstånd i övrigt

Enligt artikel 5 i den nya förordningen kan en

medlemsstat förbjuda export av produkter som annars

är tillåten eller göra en sådan export

tillståndspliktig på grund av skäl som rör nationell

säkerhet eller med hänsyn till mänskliga

rättigheter. Detta är en nyhet jämfört med rådets

förordning (EG) nr 3381/94.

En gemensam åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd

Den rättsliga grunden för den gemensamma åtgärden är

artikel 14 i Unionsfördraget och den har sålunda

antagits inom ramen för den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken inom den andra pelaren. De

tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar faller

utanför den rättsliga grunden för den nya

förordningen, artikel 133 i EG-fördraget. EG saknade

kompetens att inom den första pelaren reglera de

tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar.

Artikel 5 innehåller medlemsstaternas egentliga

åtaganden enligt den gemensamma åtgärden.

Utformningen av artikel 5 innebär att

medlemsstaterna inte har åtagit sig att införa

bestämmelser som genomför den gemensamma åtgärden

utan enbart att lägga fram sådana förslag. För

svensk del tillgodoses därför behovet av riksdagens

medverkan i lagstiftningsarbetet till följd av

bestämmelserna i 10 kap. regeringsformen.

Proposition 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.

Förslaget till ny smugglingslagstiftning innebär

redaktionella följdändringar i lagen (1998:397) om

strategiska produkter.

Motionerna

I kommittémotion 2000/01:U1 (v) betonas att

Vänsterpartiet ställer sig tveksamt till de

förändringar som föreslås i proposition 2000/01:9

angående införseln av s.k. dual use-produkter i

Sverige. Det påpekas i motionen att en del av

regeringens argumentation för avskaffandet av

införselbestämmelserna består i svårigheterna att

kontrollera införseln av s.k. dual use-produkter.

Vänsterpartiet menar dock att med de ökade

befogenheter som regeringen föreslår beträffande

Tullverkets möjligheter att bekämpa smuggling borde

de svårigheter som anges i proposition 2000/01:9

logiskt sett vara undanröjda. Riksdagen bör begära

förslag från regeringen om ändring i denna del i

Förslag till lag om produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd (yrkande

1).

I yrkande 2 hävdas att Sverige inte bör ansluta sig

till EG:s exporttillstånd nr EU001 i den del som ger

ett generellt tillstånd för export av s.k. dual use-

produkter till länder utanför EU. Man bör avstå från

alltför vittgående generella löften i så känsliga

frågor som krigsmaterielexport och export av s.k.

dual use-produkter.

Vidare framhåller Vänsterpartiet att 4 § i

förslaget till lagtext angående tillståndsgivning

innebär att en myndighet själv kan avgöra om ett

ärende är av principiell betydelse eller av särskild

vikt och därför skall överlämnas till regeringen för

prövning. Formuleringen medför att regeringen både

berövas och undgår ansvar för myndigheters

handläggning och att den svenska riksdagen inte kan

behandla ärenden som den anser viktiga. Riksdagen

bör därför begära förslag om ändring i denna del av

nämnda paragraf (yrkande 3).

I motion 2000/01:U2 (c) understryks att

Centerpartiet anser att proposition 2000/01:9 är en

föredömlig implementering av EG-rätten och att man

inte har några invändningar. Regeringen uppmanas

dock att verka för en liberal tillämpning av

regelverket som berör produkter med dubbla

användningsområden, såsom avancerad kryptoteknik.

Svårigheterna att kontrollera produkter som i dag

finns på en massmarknad eller är lätt tillgängliga

på en öppen marknad inom landet borde därför få till

följd att dessa produkter helt undantas från

exportkontroll. Kontrollen bör i stället reserveras

för produkter som inte tillhandahålls fritt på en

intern marknad. Med den snabbt ökande användningen

av kryptering i vardagssituationer är det olämpligt

att det faktum att en produkt innehåller

krypteringsfunktioner ensamt skall kunna utgöra

grund för klassificering som strategisk produkt.

I kommittémotion 2000/01:U3 (mp) uttrycker

Miljöpartiet grundläggande kritik mot

centraliseringen inom EU och konstaterar att

utvecklingen inom den andra pelaren, EU:s gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), har lett till

att ländernas vetorätt har försvagats samtidigt som

EU nu skapar ett gemensamt utrikesdepartement och en

gemensam EU-utrikesminister. Miljöpartiet betonar

att kopplingen mellan VEU och EU innebär att EU:s

ministerråd kan besluta om militära aktioner och att

besluten vid toppmötet i Helsingfors leder till att

EU kan agera självständigt utanför EU:s gränser. Det

finns även planer på samarbete för att främja

vapenexport utanför EU. Vidare påpekas att EG-

domstolen har fastställt att gemenskapen har

exklusiv behörighet i fråga om exportkontroll av

produkter med dubbla användningsområden och att

produktförteckningarna som är bilagda förordningen

skall uppdateras av rådet. Sveriges möjligheter att

självt besluta om vilka produkter och länder som

skall omfattas av exportkontroll skulle därmed

successivt minska. I yrkande 1 begärs att riksdagen

skall påtala de risker den beskrivna utvecklingen

innebär för Sveriges möjligheter att besluta i

utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Miljöpartiet betonar vikten av att följa upp vad

den nya lagstiftningen innebär för kontrollen av

produkter med dubbla användningsområden. Regeringen

bör ges i uppdrag att regelbundet redovisa hur

exportkontrollen fungerar i det avseendet (yrkande

2).

Artikel 5 i den nya förordningen ger en medlemsstat

möjlighet att förbjuda eller kräva tillstånd till

export av produkter med dubbla användningsområden

som inte finns upptagna i bilaga I av förordningen,

av skäl som rör nationell säkerhet eller av hänsyn

till mänskliga rättigheter. Detta innebär

inskränkningar av medlemsländernas beslutanderätt

jämfört med motsvarande artikel i rådets förordning

(EG) nr 3381/94 som inte innehöll några

begränsningar i detta avseende. På liknande sätt

innebär artikel 21, enligt motionärerna, en

begränsning av medlemsstaternas möjlighet att föra

en egen utrikespolitik (yrkande 3).

Den föreslagna lagstiftningen innehåller även en ny

bestämmelse (artikel 4.5) enligt vilken en

medlemsstat får anta eller behålla nationell

lagstiftning om tillståndskrav för export av

produkter med dubbla användningsområden utanför

bilaga I i förordningen, om exportören har anledning

att misstänka att produkterna är eller kan vara

avsedda för någon av de användningar som anges i

artikel 4.1 i förordningen. I den nuvarande lagen om

strategiska produkter finns inte någon motsvarande

bestämmelse. Miljöpartiet anser att Sverige i

största möjliga utsträckning skall behålla och/eller

införa bestämmelser som ökar möjligheterna att

begränsa exporten av produkter med dubbla

användningsområden (yrkande 4) och därmed förhindra

att Sverige bidrar till upprustning.

Miljöpartiet tar även upp förslaget i proposition

2000/01:9 att bestämmelsen om krav på tillstånd för

tillhandahållande av strategiska produkter, 12 §

lagen om strategiska produkter, bör avskaffas

eftersom dess efterlevnad är mycket svår att

kontrollera. Miljöpartiet anser dock, liksom

remissinstansen Säkerhetspolisen, att det inte kan

uteslutas att bestämmelsen har en preventiv effekt

och att den därför bör finnas kvar. Motionärerna

anser mot bakgrund härav att bestämmelsen inte skall

avskaffas (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Lag om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd, lagen om

strategiska produkter m.m.

Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni

2000 om upprättande av en gemenskapsordning för

kontroll av export av produkter och teknik är i

kraft sedan den 28 september 2000. Det här aktuella

lagförslaget innehåller kompletterande bestämmelser

till denna förordning.

Införsel av vissa kemiska och biologiska produkter

m.m.

I motion 2000/01:U1 (v) kräver Vänsterpartiet att

tillståndsgivningen när det gäller införsel i landet

av vissa kemiska och biologiska produkter skall

behållas (yrkande 1). Miljöpartiets motion U3

yrkande 4 har liknande innebörd och betonar att

Sverige bör behålla och/eller införa bestämmelser

som ökar möjligheterna att begränsa exporten av

produkter med dubbla användningsområden och därmed

förhindra att Sverige bidrar till upprustning. I

Vänsterpartiets motion framhålls även att

regeringens förslag till lagtext § 4 bör ändras så

att regeringen får möjlighet att ingripa i ärenden

av principiell betydelse eller av särskild vikt

(yrkande 3).

FN:s konvention om kemiska vapen undertecknades av

Sverige den 13 januari 1993 och trädde i kraft den

29 april 1997. Konventionen förbjuder allt innehav

samt all utveckling, produktion och användning av

kemiska vapen och föreskriver att existerande lager

av kemiska vapen skall förstöras. Anslutna stater är

skyldiga att utöva kontroll också över kemiska

utgångsämnen som inte utgör vapen och att verifiera

efterlevnaden av konventionen. Samtliga EU:s

medlemsstater är anslutna till konventionen.

FN-konventionens reglering av frågor rörande

kemiska vapen samt dess verifikationsbestämmelser

har omsatts i och kompletterats med svensk

lagstiftning. Således infördes (1994) bl.a. en

bestämmelse rörande införsel av biologiska

produkter och kemikalier enligt lista 2 i FN:s

konvention om kemiska vapen. Enligt 13 § lagen om

strategiska produkter får sådana produkter inte

föras in i landet utan tillstånd.

Utförsel av produkter med dubbla användningsområden

regleras i sin helhet av rådets i detta ärende

aktuella förordning (EG) nr 1334/2000. Den nya

förordningen föreskriver tillståndskrav vid

överföringar mellan medlemsstater bara för sådana

produkter med dubbla användningsområden som finns

förtecknade i bilaga IV. Enligt artikel 28 i EG-

fördraget är importrestriktioner i övrigt förbjudna

mellan medlemsstaterna.

Enligt proposition 2000/01:9 behöver den svenska

bestämmelsen om införseltillstånd anpassas till den

nya förordningen. Samtidigt måste bestämmelsen

utformas på ett sätt som gör att Sverige uppfyller

de förpliktelser som följer av internationella

överenskommelser.

För att även i fortsättningen kunna uppfylla

förpliktelserna enligt FN:s konvention om kemiska

vapen föreslås att regleringen om krav på

importtillstånd för vissa kemiska produkter, s.k.

lista 2-ämnen, utformas som ett bemyndigande för

regeringen, eller den myndighet regeringen

bestämmer, att meddela föreskrifter om krav på

införseltillstånd från vissa länder som inte är

anslutna till konventionen.

Proposition 2000/01:9 anger vidare att kravet på

införselrestriktioner för biologiska produkter med

dubbla användningsområden kan avskaffas i sin

helhet, eftersom Sverige beträffande dessa produkter

inte har ingått några internationella förpliktelser

att kräva sådana tillstånd.

Konventionen om biologiska vapen och toxinvapen

från år 1972 förbjuder all utveckling, produktion

och lagring av biologiska vapen och organiska gifter

för militärt bruk. Till konventionen har omkring 130

länder anslutit sig, däribland Sverige.

Utskottet konstaterar att det finns bekymmersamma

brister i skyddet beträffande kontrollen av

biologiska produkter med dubbla användningsområden.

När konventionen om totalförbud mot biologiska vapen

och toxinvapen antogs, bedömdes det inte vara

möjligt att nå fram till bestämmelser för kontroll

av efterlevnaden. Sådana ansågs på teknikens

dåvarande stadium inte heller vara oundgängliga.

Senare års utveckling av genteknik m.m. har

förändrat situationen. Bristen på möjligheter att

kontrollera förbudet mot biologiska vapen framstår

alltmer som en stor svaghet i konventionen.

Utskottet anser emellertid inte att förslagen i

proposition 2000/01:9 ytterligare förvärrar dessa

brister. Problemen måste lösas genom fortsatt arbete

med förändringar via konventioner för att förhindra

att biologiska produkter kan användas vid

vapenframställning.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

yrkande 1 i proposition 2000/01:9, i den del som rör

10 § i lagförslaget, bör tillstyrkas. Därmed

avstyrker utskottet motion 2000/01:U3 (mp) yrkande 4

och anser att motion 2000/01:U1 (v) yrkande 1 kan

besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2000/01:U1 (v) yrkande 3 föreslås, som

nämnts ovan, att den aktuella lagen utformas så att

regeringen får möjlighet att ingripa i ärenden som

är av principiell betydelse eller av särskild vikt.

Frågor om tillstånd regleras i den föreslagna

lagens 4 §. Enligt utskottets uppfattning motsvarar

denna i sak 5 § i den nuvarande lagen om strategiska

produkter.

Enligt paragrafens andra stycke är en myndighet

skyldig att med eget yttrande överlämna ärende till

regeringens prövning om det är av principiell

betydelse eller annars av särskild vikt. Denna

bestämmelse riktar sig mot och binder berörd

myndighet. Emellertid är det så, enligt tredje

stycket i samma paragraf, att regeringen därutöver

kan meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande

av ärenden till regeringen. Genom detta stadgande

öppnas möjlighet att beakta de synpunkter som

framförs i motionen.

Enligt utskottets uppfattning kan motion 2000/01:U1

(v) yrkande 3 besvaras med vad som ovan anförts.

Motionärerna bakom motion 2000/01:U1 anser vidare

(yrkande 2) att Sverige inte bör ansluta sig till

gemenskapens exporttillstånd nr EU001 för produkter

med dubbla användningsområden som innebär ett

generellt exporttillstånd för vissa länder utanför

EU.

Utskottet konstaterar med anledning härav att

gemenskapens exporttillstånd nr EU001 utgör en del

av EG:s förordning nr 1334/2000. Rådets förordning

är direktverkande och juridiskt bindande, varför den

av motionärerna föreslagna åtgärden ej står till

buds.

Därmed avstyrks motion 2000/01:U1 (v) yrkande 2.

Krypteringsprodukter

I motion 2000/01:U2 (c) betonar motionärerna vikten

av att regeringen verkar för en liberal tillämpning

av regelverket beträffande kryptering och export av

kryptoprodukter.

Utskottet behandlade krypteringsfrågor i sitt

betänkande 1999/2000:UU7 och anförde där angående

varulistan för informationssäkerhet, som även

innefattar civila kryptoprodukter med möjlig militär

tillämpning, följande:

... att viss teknologi på denna lista kommer att

undantas från exportkontroll i december 2000, såvida

medlemsstaterna inte överenskommer att fortsätta

kontrollen. Sverige deltar i detta arbete och kommer

fortsättningsvis, enligt vad utskottet erfarit, att

än mer verka för en friare handel med

kryptoprodukter som ett led i utvecklingen av

elektroniska tjänster men med hänsynstagande till

att det kvarstår ett säkerhetspolitiskt betingat

intresse av att försvåra åtkomsten av starka krypton

för exempelvis sådana användare som är länkade till

utveckling eller produktion av massförstörelsevapen.

Vidare beaktas att Sverige, för att säkra egen

tillgång till utländsk högteknologi, har ett behov

av att upprätthålla samma kontrollnivå som viktigare

leverantörs-länder. Enligt utskottets mening innebär

detta en lämplig avvägning. Utskottet vill framhålla

att ovan redovisade synsätt också bör vara

vägledande för Sveriges insatser i samband med

arbetet med den nya rådsförordningen som är under

utarbetande.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och konstaterar

att regeringen fortsatt har arbetat aktivt med dessa

frågor och att det synsätt som utskottet gav uttryck

för i betänkande 1999/2000:UU7 till stor del har

genomförts i praktiken. Sverige har både inom EU och

Wassenaar-arrangemanget (WA), så långt möjligt,

verkat för en liberalisering av handeln med

kryptoprodukter och utskottet förutsätter att

arbetet fortsätter med samma inriktning. Utskottet

har också erfarit att, som ett exempel på den

fortgående liberaliseringen, tidigare begränsningar

av nyckellängden på kryptoprodukter är på väg att

överges vad avser s.k. massmarknadsprodukter.

Utskottet anser att motion 2000/01:U2 (c) kan

besvaras med vad som ovan anförts.

Nationell bestämmanderätt i säkerhetspolitiska

frågor

Miljöpartiet uttrycker i motion 2000/01:U3 (yrkande

1) oro för att Sveriges möjligheter att själv

besluta i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor

minskar till följd av anpassningen till den militära

utvecklingen inom EU. Yrkande 3 i motionen, vilket

mera fokuserar på exportkontrollfrågor, har i allt

väsentligt samma innebörd.

Utskottet vill inledningsvis erinra om sitt tidigare

ställningstagande i betänkande 1999/2000:UU10

Verksamheten i Europeiska unionen under 1999, där

det bl.a. sägs:

Utskottet konstaterar att diskussionen om EU:s

säkerhets- och försvarspolitik, på grundval av de

nya skrivningarna i grundfördragen, handlar om civil

och militär krishantering, inte om att bygga upp

ett gemensamt försvar eller bindande

säkerhetsgarantier. Utskottet vill även framhålla

att Sveriges bidrag till krishantering efter ett

politiskt beslut av unionens medlemsländer, oavsett

om denna genomförs under Natos eller EU:s ledning,

är frivilligt och grundas på ett svenskt nationellt

beslut i det enskilda fallet. Slutligen vill

utskottet i denna del framhålla att EU:s

krishantering utformas i enlighet med FN-stadgans

principer.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att den

utveckling som sker inom EU gäller krishantering,

inte gemensamt försvar eller ömsesidiga

försvarsgarantier och betonar att FN-stadgans

principer skall följas. Utskottet finner således att

de beslut som har fattats och de åtgärder som

förutses är förenliga med Sveriges militära

alliansfrihet. - - -

Utrikesutskottet anser att den gemensamma utrikes-

och säkerhetspolitiken är ett viktigt instrument

för unionen, där EU:s medlemsstater kan agera mer

kraftfullt än vad de hade kunnat göra var för sig.

Inte minst gäller detta möjligheten till

krishantering och konfliktförebyggande. Utskottet

vill även betona att EU förenar politisk tyngd med

ekonomisk styrka och ett brett spektrum av

instrument som kan användas för att förebygga

konflikter och hantera kriser och krig. Det vore

enligt utskottets uppfattning helt fel väg att gå

att avföra den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken från unionens samarbetsområden.

Mot bakgrund av motionsyrkandena vill utskottet

erinra om de vetomöjligheter som finns på det här

aktuella området. Utskottet vill också framhålla att

EU-samarbetet är av grundläggande betydelse för att

varaktigt trygga stabilitet och säkerhet i Europa

och att det är ett samarbete som vi inordnar oss i

med syfte att vinna inflytande och medbestämmande i

viktiga frågor, inklusive frågor rörande

exportkontroll. Sveriges säkerhet måste i allt högre

grad grundas på gemensam säkerhet byggd på hållfasta

politiska och ekonomiska relationer mellan

demokratiska stater.

Vad gäller här aktuella exportkontrollfrågor vill

utskottet påpeka, att det kommer att finnas

möjligheter till ingripanden på nationell nivå.

Enligt förslaget i proposition 2000/01:9 definieras

i artikel 8 i den nya rådsförordningen de kriterier

som medlemsstaterna skall beakta vid beslut om

beviljande av exporttillstånd, nämligen sina

åtaganden enligt internationella överenskommelser om

icke-spridning och kontroll av känsliga varor eller

genom ratificering av relevanta internationella

fördrag, sina förpliktelser enligt de sanktioner som

har införts av FN:s säkerhetsråd eller som

överenskommits i andra internationella organ,

nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter,

i tillämpliga fall inbegripet de som täcks av EU:s

uppförandekod för vapenexport, samt den avsedda

slutanvändningen och risken för omdirigering.

Utskottet önskar i sammanhanget framhålla att den

nuvarande lagen om strategiska produkter föreskriver

att tillstånd till utförsel av produkter med dubbla

användningsområden skall lämnas, om det inte strider

mot Sveriges utrikes-, säkerhets- eller

försvarspolitiska intressen. Därvid har

utgångspunkten varit att principerna som ligger till

grund för prövningen av exporttillstånd av produkter

med dubbla användningsområden skall utvecklas genom

regeringens praxis och inte genom lagstiftning (se

prop. 1995/96:31).

Eftersom den nya förordningen innebär ett försök

att närmare harmonisera medlemsstaternas

exportkontroll, har man som ett led i denna strävan

i den nya förordningens artikel 8 lagt fast de

kriterier medlemsstaterna skall beakta vid beslut om

beviljande av tillstånd till export. De fastlagda

kriterierna avviker inte från de kriterier som redan

används i Sverige vid bedömningen av frågan om

exporttillstånd skall ges. Bestämmelserna i artikel

8 i den nya förordningen kräver därför inte någon

kompletterande svensk lagstiftning. Det innebär i

sin tur att bestämmelserna i 4 § lagen om

strategiska produkter bör kunna avskaffas.

Med det ovan anförda anser utskottet att ett

särskilt tillkännagivande inte är påkallat och

därmed avslår utskottet motion 2000/01:U3 yrkandena

1 och 3.

Redovisningsfrågor

Miljöpartiet begär i motion 2000/01:U3 att

regeringen regelbundet redovisar för riksdagen hur

exportkontrollen av produkter med dubbla

användningsområden fungerar (yrkande 2).

Motionärerna hänvisar till regeringens årliga

redogörelse för Sveriges krigsmaterielexport i

skrivelse till riksdagen som även har innehållit en

redovisning av kontroll av produkter med dubbla

användningsområden. Miljöpartiet betonar att det är

av yttersta vikt att det även i fortsättningen

utförs någon form av uppföljning av vad den nya

lagstiftningen innebär för kontrollen av dessa

produkter.

Regeringens redogörelse för den svenska

exportkontrollpolitiken och exporten av

krigsmateriel år 1999 (skr. 1999/2000:110)

innehåller en utökad redovisning av den kontroll av

produkter med dubbla användningsområden som utövas

med stöd av lagen (1998:397) om strategiska

produkter. Utskottet utgår från att motsvarande

redovisning, mutatis mutandis, görs även i

framtiden.

Utskottet har i tidigare betänkanden haft tillfälle

att ta ställning till yrkanden rörande en utvidgad

redovisningsskyldighet och har då konstaterat att

regeringens årliga redogörelse uppfyller rimliga

krav på konkretion och ger en god samlad bild av den

svenska krigsmaterielexporten. Utskottet har även

uttryckt som sin uppfattning att regeringen bör

efterkomma önskemål om att ta med alla uppgifter som

det inte finns skäl att hemlighålla. Sekretess för

affärshemligheter, liksom utrikessekretessen,

framhölls av utskottet som begränsande faktorer i

detta sammanhang.

Utskottet menar att motion 2000/01:U3 yrkande 2 kan

besvaras med vad som ovan anförts.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet har ovan tagit ställning till yrkande 1 i

proposition 2000/01:9, i den del som rör 10 § i

lagförslaget. Enligt utskottets uppfattning är

lagförslaget i övrigt lämpligt utformat.

Därmed tillstyrks yrkande 1 i proposition 2000/01:9

vad avser 1-9 samt 11-25 §§.

Övergångsbestämmelserna

Miljöpartiet yrkar i motion 2000/01:U3 att

bestämmelserna i 12 § lagen om strategiska produkter

med krav på tillstånd för tillhandahållande av

sådana produkter ej skall avskaffas (yrkande 5).

Enligt propositionen förstås med tillhandahållande

försäljning, upplåtelse, utbjudande mot ersättning,

lån, gåva eller förmedling. Genomgående gäller att

förfarandena skall avse produkter som finns utanför

Sverige. Så snart produkten finns i Sverige gäller

reglerna om utförsel. Bestämmelsen är exempelvis

tillämplig när en person avser att i Sverige

förmedla tillverkningsutrustning från ett land

utanför Sverige till ett annat.

Regeln, som korresponderar med den som återfinns i

4 och 5 §§ lagen om krigsmateriel, anger att vissa

produkter med dubbla användningsområden som finns

utom landet inte får här i landet och inte heller

utom landet av svensk myndighet, svenskt företag

eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas

här tillhandahållas utan tillstånd, om produkterna

inte får föras ut från Sverige eller exporteras utan

tillstånd enligt lagen om strategiska produkter

eller rådets förordning (EG) nr 3381/94.

Bestämmelsen om tillhandahållande infördes i den

svenska lagstiftningen för att förhindra att

framställningen av kemiska stridsmedel främjas genom

vissa andra förfaranden än utförsel av utrustning

eller kemiska substanser från Sverige. För att

ytterligare förhindra framställning och utvecklingen

av kärnladdningar samt biologiska och kemiska vapen

utvidgades den senare till att avse alla produkter

som omfattas av lagen om strategiska produkter.

Den ursprungliga bestämmelsen tillkom innan Sverige

blev medlem i EU och innan Sverige anslöt sig till

FN:s konvention om kemiska vapen (se ovan).

Bestämmelsen om tillståndskrav för

tillhandahållande av produkter med dubbla

användningsområden är mycket svår att kontrollera

och tillämpas inte alls i praktiken. Enligt

regeringens bedömning kan det därför starkt

ifrågasättas om den verkligen fyller någon praktisk

funktion.

Med hänsyn till dessa omständigheter finns det

enligt regeringens bedömning inte någon anledning

att behålla bestämmelsen. Den föreslås därför bli

avskaffad.

Utskottet delar regeringens syn på bestämmelsen om

tillståndskrav för tillhandahållande av produkter

med dubbla användningsområden och avstyrker därmed

motion 2000/01:U3 yrkande 5.

I övergångsbestämmelserna föreslås att lagen

(1998:397) om strategiska produkter skall upphöra

att gälla. Samtidigt föreslås i proposition

1999/2000:124 yrkande 35 att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:397) om strategiska produkter. Av uppenbara

skäl är detta förslag mindre ändamålsenligt.

Med avstyrkande av yrkande 35 i proposition

1999/2000:124 tillstyrker utskottet därmed

övergångsbestämmelserna enligt yrkande 1 i

proposition 2000/01:9.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet tillstyrker yrkandena 2-6 i

proposition 2000/01:9.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillstånd till införsel

av vissa kemiska och biologiska produkter

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:U3 yrkande 4 och

med bifall till yrkande 1 (delvis) i proposition

2000/01:9 antar regeringens förslag till lag om

kontroll av produkter med dubbla

användningområden och av tekniskt bistånd såvitt

avser 10 § i lagförslaget samt förklarar motion

2000/01:U1 yrkande 1 besvarad med vad utskottet

anfört,

res. 1 (mp)

2. beträffande regeringens möjligheter

att ingripa i ärenden av principiell betydelse

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U1 yrkande 3 besvarad

med vad utskottet anfört,

3. beträffande gemenskapens

exporttillstånd nr EU001

att riksdagen avslår motion 2000/01:U1 yrkande 2,

*

4. beträffande krypteringsprodukter

*att riksdagen förklarar motion 2000/01:U2 besvarad med vad

utskottet anfört,

5. beträffande nationell bestämmanderätt

i säkerhetspolitiska frågor

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U3 yrkandena 1 och 3

besvarad med vad utskottet anfört,

6. beträffande redovisningsfrågor

att riksdagen förklarar motion 2000/01:U3 yrkande 2 besvarad

med vad utskottet anfört,

7. beträffande övergångsbestämmelserna

m.m.

att riksdagen med avslag på yrkande 35 i proposition

1999/2000:124 och på motion 2000/01:U3 yrkande 5

tillstyrker yrkande 1 (delvis) i proposition

2000/01:9 såvitt avser övergångsbestämmelserna,

res. 2 (v, mp)

8. beträffande ny lag om kontroll av

produkter med dubbla användningsområden och av

tekniskt bistånd

att riksdagen med bifall till yrkande 1 (delvis) i

proposition 2000/01:9 antar regeringens förslag

till lag om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd i den

mån det inte omfattas av utskottets hemställan

ovan,

9. beträffande propositionens 2000/01:9

lagförslag i övrigt

att riksdagen med bifall till yrkandena 2-6 i proposition

2000/01:9 antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1988:205) om

rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut,

b) lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel,

c) lag om ändring i lagen (1996:701) om

Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot ett annat land

inom Europeiska unionen,

d) lag om ändring i strålskyddslagen

(1988:220),

e) lag om ändring i lagen (2000:000) om

straff för smuggling.

Stockholm den 14 november 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran

Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm

(s), Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte

Wågö (m), Agneta Brendt (s), Murad Artin (v), Jan

Erik Ågren (kd), Marianne Samuelsson (mp), Marianne

Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta

Ahlqvist (s), Karin Enström (m), Eva Zetterberg (v)

och Rosita Runegrund (kd).

**Reservationer

1. Tillstånd till införsel av vissa kemiska

och biologiska produkter (mom. 1)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Enligt proposition 2000/01:9" och slutar

med "vad utskottet anfört." bort ha följande

lydelse:

EU-förordningen innehåller en bestämmelse (artikel

4.5) enligt vilken en medlemsstat får anta eller

behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för

export av produkter med dubbla användningsområden

utanför bilaga I i förordningen, om exportören har

anledning att misstänka att produkterna är eller kan

vara avsedda för någon av de användningar som anges

i artikel 4.1 i förordningen. Detta innebär en

inskränkning jämfört med den nuvarande lagen om

strategiska produkter som inte innehåller någon

motsvarande bestämmelse.

Utskottet anser emellertid att Sverige i största

möjliga utsträckning skall införa bestämmelser som

ökar möjligheterna att begränsa exporten av

produkter med dubbla användningsområden och därmed

förhindra att Sverige bidrar till upprustning.

Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser

dessa synpunkter. Vad utskottet sålunda anfört bör

med anledning av motion 2000/01:U3 yrkande 4 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande tillstånd till införsel av

vissa kemiska och biologiska

produkter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 2000/01:9 yrkande 1 (delvis)

till lag om kontroll av produkter med

dubbla användningsområden och av tekniskt

bistånd såvitt avser 10 § i lagförslaget

och med anledning av motion 2000/01:U3

yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört samt

förklarar motion 2000/01:U1 yrkande 1

besvarad med vad utskottet anfört,

2. Övergångsbestämmelserna m.m. (mom. 7)

Murad Artin och Eva Zetterberg (båda v) samt

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Bestämmel-sen om tillståndskrav " och

slutar med "motion 2000/01:U3 yrkande 5." bort ha

följande lydelse:

Regeringen anser att bestämmelsen om tillståndskrav

för tillhandahållande av strategiska produkter i 12

§ lagen om strategiska produkter bör avskaffas på

grund av att den är mycket svår att kontrollera och

att den inte alls tillämpas i praktiken.

Utskottet anser däremot, i likhet med

remissinstansen Säkerhetspolisen, att även om den

praktiska tillämpningen av bestämmelsen är svår så

kan det inte uteslutas att redan förekomsten av

bestämmelsen har en preventiv effekt. Ett

avskaffande av regeln kan komma att medföra att

Sverige blir bas för förmedlingsverksamhet av

produkter med dubbla användningsområden. Utskottet

menar mot denna bakgrund att en bestämmelse med

nämnda innebörd bör finnas.

Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser

detta. Vad utskottet sålunda anfört bör med

anledning av motion 2000/01:U3 yrkande 5 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande övergångsbestämmelserna m.m.

att riksdagen med avslag på regeringens

förslag i proposition 1999/2000:124

yrkande 35 om lag om ändring i

lagen (1998:397) om strategiska

produkter bifaller proposition

2000/01:9 yrkande 1 (delvis) såvitt

avser övergångsbestämmelserna samt

med anledning av motion 2000/01:U3

yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Nationell bestämmanderätt i

säkerhetspolitiska frågor

(mom. 5)

Murad Artin och Eva Zetterberg (båda v) samt

Marianne Samuelsson (mp) anför:

Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att man bör

överföra kompetens till medlemsländerna när det

gäller sådana politiska områden som hanteras bäst på

nationell nivå. I och med Amsterdamfördraget har

utvecklingen inom den andra pelaren, EU:s gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), lett till att

ländernas vetorätt försvagats samtidigt som EU

bygger upp ett gemensamt utrikesdepartement med en

gemensam EU-utrikesmininister. Beslut vid toppmötet

i Helsingfors innebär vidare att VEU, EU:s militära

del, nu har kopplats till EU och därmed har EU:s

ministerråd möjlighet att fatta beslut om militära

aktioner. EU skall enligt besluten även kunna agera

självständigt utanför EU:s gränser, också i sådana

fall när det inte finns ett FN-mandat för en militär

intervention. Sammantaget leder detta till en

militarisering av EU.

Dessutom har utrikesutskottet i tidigare

betänkanden konstaterat att det internationella

samarbetet inom försvarsindustrin ökar. Detta leder

till ytterligare samordning som innebär att de

svenska kraven gällande export riskerar att

urholkas. EG-domstolen har fastställt att

gemenskapen har exklusiv behörighet i fråga om

exportkontroll av produkter med dubbla

användningsområden. Vidare skall, enligt artikel 11

i den nya förordningen, produktförteckningarna som

återfinns i bilagorna till förordningen uppdateras

av rådet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att

regeringens lagförslag innebär ytterligare

inskränkningar beträffande Sveriges möjligheter att

självt besluta i utrikes- och säkerhetspolitiska

frågor och följaktligen även beträffande vilka

produkter och länder som skall omfattas av

exportkontroll.

Lagtext

Förslag till lag om kontroll av produkter

med dubbla användningsområden och av

tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med

dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt

bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till

rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni

2000 om upprättande av en gemenskapsordning för

kontroll av export av produkter och teknik med

dubbla användningsområden[1].

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet.

Definitioner

2 § Med produkter med dubbla användningsområden,

export, exportör och exportdeklaration avses i denna

lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning

(EG) nr 1334/2000.

3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och

4.3 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 avses i

denna lag de produkter som enligt 1 § lagen

(1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.

Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt

tekniskt stöd som har samband med reparation,

utveckling, tillverkning, montering, testning,

underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som

kan anta sådana former som utbildning, överföring av

kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.

Tillstånd

4 § Frågor om tillstånd enligt rådets förordning

(EG) nr 1334/2000, denna lag eller föreskrifter som

har meddelats med stöd av lagen prövas av

Inspektionen för strategiska produkter eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

En myndighet skall med eget yttrande lämna över ett

ärende till regeringens prövning, om ärendet har

principiell betydelse eller annars är av särskild

vikt.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om

överlämnande av ärenden till regeringen.

Export och överföring

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en

produkt med dubbla användningsområden skall omfattas

av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1

i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter för att

komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i

artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om krav på

tillstånd till överföring som avses i artikel 21.2 a

i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

8 § För tillstånd till utförsel av använt

kärnbränsle gäller de begränsningar som anges i 20 a

och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).

Tekniskt bistånd

9 § Tekniskt bistånd får inte lämnas utanför

Europeiska gemenskapen om det är avsett att användas

i samband med utveckling, produktion, hantering,

bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering

eller spridning av kemiska eller biologiska vapen

eller av kärnvapen eller andra kärnladdningar eller

i samband med utveckling, produktion, underhåll

eller lagring av missiler som är i stånd att bära

sådana vapen.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag

från förbudet.

Införsel

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om krav på

tillstånd till införsel av kemiska prekursorer

(utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av

kemiska stridsmedel.

Återkallelse

11 § Tillstånd till export eller överföring enligt

rådets förordning (EG) nr 1334/2000 kan återkallas,

om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i

förordningen eller en föreskrift som har meddelats

med stöd av förordningen eller denna lag eller om

det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om

inte något annat beslutas.

Årlig avgift och deklarationer

12 § Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av

produkter som avses i denna lag att betala årliga

avgifter för att täcka statens kostnader för

Inspektionen för strategiska produkter finns i 22 §

lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Den som är avgiftsskyldig skall varje år lämna en

deklaration till inspektionen med de uppgifter som

behövs för att bestämma avgifterna, enligt de

närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag

från deklarationsskyldigheten.

13 § Enligt de närmare föreskrifter som regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar skall en deklaration varje år lämnas av den

som

1. producerar, bereder, förbrukar, för in eller för

ut kemiska prekursorer (utgångsämnen) som kan

användas för tillverkning av kemiska stridsmedel,

2. under något av de tre senaste åren har

producerat, berett, förbrukat, fört in eller fört ut

sådana produkter, eller

3. producerar diskreta organiska kemikalier.

Deklarationen skall innehålla uppgifter om

1. verksamheten under det gångna kalenderåret,

2. den verksamhet som planeras för det kommande

kalenderåret,

3. ändringar i verksamheten som planeras för det

pågående kalenderåret.

Deklarationen skall ges in till den myndighet som

regeringen bestämmer.

Uppgiftskontroll

14 § Den som har lämnat en deklaration enligt 13 §

skall, på begäran av den myndighet som avses i 13 §

tredje stycket, också lämna de upplysningar och

handlingar som kan behövas för kontroll av

uppgifterna i deklarationen.

För denna kontroll har företrädare för myndigheten

rätt till tillträde till de områden, lokaler och

anläggningar där sådan verksamhet bedrivs som

omfattas av deklarationsskyldigheten och får där

göra undersökningar och ta prover. Detta gäller dock

inte utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs

för att kontrollen skall kunna genomföras.

Tillsyn

15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i

rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller

föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen

skall utövas av Inspektionen för strategiska

produkter eller den myndighet som regeringen

bestämmer (tillsynsmyndigheten).

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få

de upplysningar och handlingar som behövs för

kontroll av den som för överföring inom Europeiska

gemenskapen eller för export tar befattning med

produkter med dubbla användningsområden eller av den

som ger tekniskt bistånd. Med handling förstås

framställning i skrift eller bild samt upptagning

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt

uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till

lokaler där den som avses i första stycket bedriver

sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som

utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs

för att tillsynen skall kunna genomföras.

Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra

statliga myndigheter för sin tillsyn.

17 § Den som enligt artikel 16.2 eller 21.5 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000 är skyldig att bevara

och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp

handlingar skall bevara dessa i fem år eller den

längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar

kan vara föreskriven i lag eller annan författning.

Straff m.m.

18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd

1. exporterar produkter med dubbla

användningsområden som avses i artiklarna 3, 4.1-4.3

och 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000, eller

2. överför produkter med dubbla användningsområden

som avses i artikel 21 i samma förordning,

döms till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också

den som uppsåtligen genom sådan elektronisk

överföring som avses i artikel 2 b iii i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000 utan tillstånd

1. exporterar programvara eller teknik som avses i

artiklarna 3, 4.1-4.3 och 5.1 i samma förordning,

eller

2. överför programvara eller teknik som avses i

artikel 21 i samma förordning.

Om brott enligt första eller andra stycket är att

anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader

och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det

särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i

en brottslighet som utövats systematiskt eller i

större omfattning, eller om gärningen inneburit en

allvarlig kränkning av ett betydande

samhällsintresse.

19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som

avses i 18 § första eller andra stycket döms till

böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra

ansvar.

20 § Den som uppsåtligen bryter mot 9 § döms till

böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är att anse som grovt döms till

fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det

särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i

en brottslighet som utövats systematiskt eller i

större omfattning, eller om gärningen inneburit en

allvarlig kränkning av ett betydande

samhällsintresse.

21 § För försök till brott enligt 18 § första eller

andra stycket eller 20 § första stycket samt för

försök, förberedelse och stämpling till grovt brott

enligt 18 § tredje stycket eller 20 § andra stycket

döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader

döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om

tillstånd eller i någon annan handling som är av

betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets

förordning (EG) nr 1334/2000 eller denna lag eller i

en deklaration som avses i 12 eller 13 §,

2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats

med stöd av artikel 6.2 i samma förordning eller

bryter mot kontroll- eller ordningsföreskrifter som

har meddelats med stöd av denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt

artikel 4.4 i samma förordning,

4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt

artikel 21.7 i samma förordning, eller

5. bryter mot artikel 16.2 eller 21.5 i samma

förordning eller mot 17 §.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra

ansvar.

23 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall

följande egendom förklaras förverkad:

1. produkt som varit föremål för brott enligt denna

lag eller värdet på en sådan produkt,

2. utbyte av brott enligt denna lag,

3. vad någon tagit som ersättning för kostnader i

samband med ett brott enligt denna lag, eller värdet

av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt

denna lag.

En produkt som avses i första stycket 1 eller en

särskild rätt till produkten får inte förklaras

förverkad, om produkten eller rättigheten efter

brottet förvärvats av någon som inte haft vetskap om

eller skälig anledning till antagande om egendomens

samband med brottet. Vid förverkande enligt första

stycket 1 av en produkt gäller inte bestämmelserna i

36 kap. 5 § första och andra styckena brottsbalken

om hos vem förverkande får ske.

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott

enligt denna lag får förklaras förverkad, om

förverkandet behövs för att förebygga brott enligt

denna lag eller det annars finns särskilda skäl till

det. I stället för egendomen får dess värde

förklaras förverkat. I 36 kap. 5 § brottsbalken

finns bestämmelser om hos vem förverkande får ske

och om särskild rätt till förverkad egendom.

I stället för förverkande enligt tredje stycket av

egendomen eller dess värde får rätten föreskriva att

någon åtgärd vidtas med egendomen som förebygger

fortsatt missbruk av den. I sådana fall får även en

del av egendomens värde förklaras förverkat.

24 § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid

ge in en sådan deklaration som avses i 12 eller 13

§, får den myndighet som skall ta emot deklarationen

vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra

sin skyldighet.

Överklagande

25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att

återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets

beslut enligt 14, 16 och 24 §§.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till

kammarrätten.

Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning

(EG) nr 1334/2000 eller enligt denna lag får inte

överklagas.

_________________

Denna lag träder i kraft den 1

januari 2001, då lagen (1998:397)

om strategiska produkter skall

upphöra att gälla.

**FOOTNOTES**

[1]: EGT L 159, 30.6.2000, s. 1 (Celex

32000R1334).

Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om

rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2§[2]

Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars

sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande

skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Lagen gäller inte heller

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller

övervakningsnämnd,

2. beslut om svenskt medborgarskap,

3. beslut om utlänningars vistelse i riket,

4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals

inkallelse eller tjänstgöring inom försvarsmakten,

5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri

tjänst,

6. beslut som rör skatter eller avgifter,

7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- och

kreditreglering eller beslut i frågor om allmän

likviditetsindragning eller allmän prisreglering,

8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om

krigsmateriel än sådana som avser återkallelse av

tillstånd enligt 3 eller 4 §,

9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som

avses i 1 § 3-4 lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet,

-----------------------------------------------------

10. beslut enligt lagen 10. andra beslut enligt

(1998:397) om strategiska lagen (0000:000) om

produkter. kontroll av produkter med

dubbla användningsområden

och av tekniskt bistånd

än regeringens beslut som

avser återkallelse av

tillstånd.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[2]: Senaste lydelse 1998:398.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1992:1300) om

krigsmateriel skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

22 §[3]

-----------------------------------------------------

För att täcka statens För att täcka statens

kostnader för kostnader för

Inspektionen för Inspektionen för

strategiska produkter strategiska produkter

skall den som har skall den som har

tillstånd att tillverka tillstånd att tillverka

krigsmateriel enligt krigsmateriel enligt

denna lag eller den som denna lag eller den som

tillverkar produkter som tillverkar produkter som

omfattas av inspektionens omfattas av inspektionens

tillsyn enligt 19 § lagen tillsyn enligt 12 § lagen

(1998:397) om strategiska (0000:000) om kontroll av

produkter årligen betala produkter med dubbla

en avgift, om det användningsområden och av

fakturerade värdet av tekniskt bistånd årligen

tillverkarens sålda betala en avgift, om det

produkter av dessa slag fakturerade värdet av

under året överstiger 2 tillverkarens sålda

500 000 kr. Inspektionen produkter av dessa slag

bestämmer avgiften efter under året överstiger

ett för samtliga 2 500 000 kr.

avgiftsskyldiga lika Inspektionen bestämmer

förhållande till det avgiften efter ett för

fakturerade värdet. samtliga avgiftsskyldiga

lika förhållande till det

fakturerade värdet.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 1998:399.

Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid

Sveriges gräns mot ett annat land inom

Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:701) om

Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

annat land inom Europeiska unionen skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 §[4]

Lagen är tillämplig endast beträffande följande

varor:

-----------------------------------------------------

1. krigsmateriel som 1. krigsmateriel som

avses i lagen (1992:1300) avses i lagen (1992:1300)

om krigsmateriel, och om krigsmateriel, och

produkter som avses i produkter som avses i

lagen (1998:397) om lagen (0000:000) om

strategiska produkter, kontroll av produkter med

dubbla användningsområden

och av tekniskt bistånd,

-----------------------------------------------------

2. varor som skall beskattas enligt lagen

(1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,

3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen

(1968:64),

4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen

(1996:67),

5. injektionssprutor och kanyler,

6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om

förbud mot vissa dopningsmedel,

7. springstiletter, springknivar, knogjärn,

kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger,

karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

8. kulturföremål som avses i 5 kap. lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m.,

9. hundar och katter för annat ändamål än handel,

10. spritdrycker, vin och starköl enligt

alkohollagen (1994:1738), teknisk sprit och

alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om

försäljning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror

vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen

(1993:581),

11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk

och reptiler,

12. andra djur än sådana som anges ovan och

produkter av djur, om det finns särskild anledning

att misstänka att smittsam sjukdom förekommer, att

djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en

allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att

medföljande dokument är ofullständiga eller

felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller

att de villkor som i övrigt gäller för införseln

inte är uppfyllda,

13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om

förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot

vissa hälsofarliga varor.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[4]: Senaste lydelse 2000:266.

Förslag till lag om ändring i

strålskyddslagen (1988:220)

Härigenom föreskrivs att 20 § strålskyddslagen

(1988:220) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

20§[5]

Tillstånd krävs för att

1. tillverka, till landet införa, transportera,

saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha,

använda, deponera, återvinna eller återanvända ett

radioaktivt ämne eller ett material som innehåller

radioaktiva ämnen,

2. tillverka, till landet införa, saluföra,

överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda,

installera eller underhålla en teknisk anordning som

kan och är avsedd att sända ut joniserande strålning

eller sådan del av anordningen som är av väsentlig

betydelse från strålningssynpunkt,

3. tillverka, till landet införa, saluföra,

överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda,

installera eller underhålla andra tekniska

anordningar än sådana som avses i 2 och som kan

alstra joniserande strålning och för vilka

regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer föreskrivit krav på tillstånd,

-----------------------------------------------------

4. från landet utföra 4. från landet utföra

radioaktivt ämne, om inte radioaktivt ämne, om inte

tillstånd finns enligt tillstånd finns enligt

lagen (1998:397) om lagen (0000:000) om

strategiska produkter. kontroll av produkter med

dubbla användningsområden

och av tekniskt bistånd.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[5]: Senaste lydelse 2000:264.

Förslag till lag (2000:000) om straff för

smuggling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:000) om

straff för smuggling skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1999/2000:124

-----------------------------------------------------

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m.

för gärningar som rör införsel till eller utförsel

från landet av varor. Har det i lag eller annan

författning föreskrivits straff för den som bryter

mot ett förbud mot eller villkor för att föra in

eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i

den författningen om inget annat är föreskrivet.

I 19-22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda

bestämmelser om befogenheter för att förhindra,

utreda och beivra brott enligt denna lag eller

brott, som rör införsel till eller utförsel från

landet av varor, enligt någon av de författningar

som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller

även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen

(1968:64) som avses i 12 § tredje stycket.

Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller

besluta om förverkande gäller dock inte vid brott

enligt narkotikastrafflagen.

-----------------------------------------------------

De författningar som De författningar som

avses i andra stycket är avses i andra stycket är

lagen (1960:419) om lagen (1960:419) om

förbud i vissa fall mot förbud i vissa fall mot

införsel av spritdrycker, införsel av spritdrycker,

lagen (1994:1565) om lagen (1994:1565) om

beskattning av viss beskattning av viss

privatinförsel, lagen privatinförsel, lagen

(1996:701) om Tullverkets (1996:701) om Tullverkets

befogenheter vid Sveriges befogenheter vid Sveriges

gräns mot ett annat land gräns mot ett annat land

som är medlem i som är medlem i

Europeiska unionen, lagen Europeiska unionen, lagen

(1998:506) om (1998:506) om

punktskattekontroll av punktskattekontroll av

transporter m.m. av transporter m.m. av

alkoholvaror, tobaksvaror alkoholvaror, tobaksvaror

och mineraloljeprodukter, och mineraloljeprodukter,

samt tullagen. lagen (0000:000) om

kontroll av produkter med

dubbla användningsområden

och av tekniskt bistånd

samt tullagen.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001