Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.
  • behandlar Prop. 2000/01:55 Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

Avtal mellan EU och Schweiz

2001-01-25 · 17 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2000/01:UU6, Avtal mellan EU och Schweiz

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets betänkande

2000/01:UU06

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess

medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan.

Ett avtal inom sju sektorer.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

2000/01

UU6

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens

förslag om godkännande av avtalet mellan Europeiska

gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och

Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.

Avtalet ingår i ett gemensamt paket tillsammans med

sex EG-avtal med Schweiz rörande transporter m.m.

Riksdagen har endast att ta ställning till avtalet

om fri rörligheter för personer. Avtalet medför

vissa lagändringar som även tillstyrks av utskottet.

Inga motioner har väckts med

anledning av betänkandet.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 2000/01:55 Avtalet

mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Ett avtal

inom sju sektorer, att riksdagen

dels godkänner

avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess

medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan

om fri rörlighet för personer,

dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande

av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet,

3. lag om ändring i passlagen (1978:302),

4. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

5. lag om ändring i lagen (1990:515) om

auktorisation av handelskamrar,

6. lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer,

7. lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

8. lag om ändring i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

9. lag om ändring i lagen (1999:678) om

utstationering av arbetstagare,

10. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

11. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall

godkänna avtalet mellan Europeiska gemenskapen och

dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra

sidan om fri rörlighet för personer. Avtalet ingår i

ett gemensamt paket tillsammans med sex andra avtal

mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan och

Schweiz å andra sidan inom områdena luftfart, gods-

och persontransporter på väg och järnväg, handel med

jordbruksprodukter, ömsesidigt erkännande i samband

med bedömning av överensstämmelse, vissa aspekter

rörande offentlig upphandling respektive

vetenskapligt och tekniskt samarbete. I

propositionen redogörs kortfattat för bakgrunden

till avtalet liksom för de sex EG-avtalen. Avtalet

om fri rörlighet för personer och dess bilagor

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

presenteras ingående. I propositionen lämnas också

förslag till de ändringar i svenska lagar som

godkännandet av avtalet om fri rörlighet för

personer kräver. Lagändringarna föreslås träda i

kraft den dag regeringen bestämmer.

Ärendet och dess beredning

Schweiz har valt att stå utanför avtalet om ett

europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-avtalet).

I syfte att i viss utsträckning försöka uppnå ett

närmande mellan Europeiska unionen och Schweiz på

några viktigare områden, inleddes förhandlingar

mellan parterna den 12 december 1994. Dessa kunde

avslutas i Wien den 11 december 1998 och resulterade

i sju sektorsavtal, dels ett s.k. blandat avtal om

fri rörlighet för personer ingånget mellan

Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena

sidan och Schweiz å andra sidan, dels sex s.k. EG-

avtal mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan och

Schweiz å andra sidan inom områdena luftfart, gods-

och persontransporter på väg och järnväg, handel med

jordbruksprodukter, ömsesidigt erkännande i samband

med bedömning av överensstämmelse, vissa aspekter

rörande offentlig upphandling respektive

vetenskapligt och tekniskt samarbete. I det

sistnämnda avtalet ingår Europeiska

atomenergigemenskapen (Euratom) som avtalspart

tillsammans med Europeiska gemenskapen.

Det är bara sektorsavtalet om fri rörlighet för

personer som skall godkännas av riksdagen. Övriga

avtal har, som ovan nämnts, slutits mellan

Europeiska gemenskapen och Schweiz och skall därför

inte godkännas av riksdagen.

Regeringen beslutade den 17 juni 1999 om

undertecknande för svensk del, och de sju avtalen

undertecknades i Luxemburg den 21 juni samma år. Det

schweiziska parlamentet godkände avtalen den 8

oktober 1999. Avtalen antogs av Europaparlamentet

den 4 maj 2000. En folkomröstning ägde rum i Schweiz

den 21 maj 2000 vilken resulterade i att 67,2 %

röstade för avtals-

paketet.

I Utrikesdepartementets promemoria Avtalet mellan

Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena

sidan och Schweiz å andra sidan - Ett avtal inom sju

sektorer, Ds 2000:52, behandlas avtalet samt de

lagstiftningsåtgärder som behövs för att Sverige

efter ratifikation skall kunna tillämpa avtalet.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning

av remissyttrandena finns tillgänglig på

Utrikesdepartementet (dnr UD/2000/1411).

Lagrådet

De lagändringar som föreslås är av enkel

beskaffenhet. Tekniskt innebär lagändringarna att

bestämmelser som i dag gäller för EU-medborgare även

blir tillämpliga på de personer som omfattas av

avtalet. Regeringen anser därför att Lagrådets

yttrande inte behöver inhämtas.

Avtalets disposition

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Sektorsavtalen som ingår i avtalspaketet sträcker

sig över sju sektorer: luftfart, gods- och

persontransporter på väg och järnväg, handel med

jordbruksprodukter, ömsesidigt erkännande i samband

med bedömning av överensstämmelse, offentlig

upphandling, vetenskapligt och tekniskt samarbete

samt personers fria rörlighet. De sex första

sektorsavtalen är gemenskapsrättsliga, vilket

innebär att de sträcker sig över områden där

Europeiska gemenskapen är behörig att besluta om

regler och därmed även att ingå avtalen, och att

medlemsstaterna - på motsvarande sätt som gäller

andra gemenskapsregler inom dessa områden - har att

anpassa sig till sektorsavtalens innehåll. Vad

gäller det sista sektorsavtalet - avtalet om fri

rörlighet för personer- är förhållandet dock ett

annat. Detta sektorsavtal är ett s.k. blandat avtal

varmed avses att de avtalsslutande parterna utgörs

av Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

(dvs. EU-länderna) å ena sidan och Schweiz å andra

sidan. Det faktum att EU-länderna är avtalsslutande

parter betyder i praktiken att sektorsavtalet

innefattar områden som ligger inom den nationella

lagstiftningsmaktens kompetens. Detta föranleder i

sin tur att sektorsavtalet om fri rörlighet för

personer måste ratificeras av Europeiska unionens

samtliga medlemsstater. När sektorsavtalet om fri

rörlighet för personer har ratificerats av samtliga

EU-länder och ratificeringsinstrumenten överlämnats

till Europeiska unionens råd i Bryssel, fattar rådet

ett formellt beslut om avtalets ikraftträdande.

Enligt den s.k. giljotinklausulen i avtalet om fri

rörlighet för personer behandlas de sju

sektorsavtalen som ett gemensamt paket.

Sektorsavtalen träder således i kraft respektive

sägs upp endast som en helhet. Innebörden av detta

är att avtalet förutsätter ett gemensamt agerande

mellan Europeiska unionens medlemsstater och

Europeiska gemenskapen i så måtto att båda parternas

agerande är erforderligt för att hela avtalspaketet,

dvs. samtliga sektorsavtal, skall kunna godkännas.

Att sektorsavtalen skall behandlas som ett paket är

ett oeftergivligt krav. Giljotinklausulen

etablerades till följd av ett krav från Europeiska

unionen och med argumentet att enbart som ett

sammanhållet paket kan avtalet tillvarata båda

sidors intressen. Klausulen gäller dock inte

beträffande sektorsavtalet om vetenskapligt och

tekniskt samarbete när detta löper ut år 2002 eller

i det fall detta sektorsavtal sägs upp av Schweiz

till följd av en modifiering av Europeiska

gemenskapens ramprogram på området.

De sju sektorsavtalen har olika karaktär och

omfattning. Sektorsavtalet om luftfart utgör ett

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

integrationsavtal, där Schweiz förbinder sig att

tillämpa Europeiska gemenskapens regler på området,

medan sektorsavtalet om vetenskapligt och tekniskt

samarbete är ett vanligt samarbetsavtal. De fem

övriga sektorsavtalen avser däremot avreglering.

För varje sektorsavtal finns en gemensam kommitté

som skall säkerställa genomförandet på respektive

område samt besluta om tolkning och tillämpning av

respektive sektorsavtal.

Avtalets målsättningar

Avtalets syften är att fastställa rätt till inresa

och vistelse, upptagande av ekonomisk

förvärvsverksamhet som arbetstagare och etablering

som egenföretagare på de avtalsslutande parternas

territorier. För arbetstagare och egenföretagare

finns också en uttrycklig rätt att stanna kvar på de

avtalsslutande ländernas territorier. Även personer

som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet ges

rätt till inresa och vistelse på de avtalsslutande

parternas territorier. Samtliga nämnda grupper skall

säkerställas samma levnads-, anställnings- och

arbetsvillkor som de egna medborgarna har rätt till.

Vidare uppges ett syfte vara att underlätta

tillhandahållandet av tjänster, särskilt vad gäller

kortvarigt tillhandahållande av tjänster, på de

avtalsslutande parternas territorier. Vad gäller

åtgärder för att liberalisera tjänstesektorn skall

avtalet uppfattas som ett första steg. I anslutning

till avtalets slutakt finns en gemensam förklaring

med budskapet att de avtalsslutande parterna

förbinder sig att så snart som möjligt inleda

förhandlingar om en allmän liberalisering av

tillhandahållandet av tjänster på grundval av

gemenskapens regelverk.

Avtalet innehåller även artiklar om icke-

diskriminering och samordning av sociala

trygghetssystem.

I artikeln som behandlar övergångsbestämmelser samt

avtalets framtida utveckling är det generella

budskapet att öppnandet av arbetsmarknaderna sker

stegvis.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner

avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess

medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan

om fri rörlighet för personer samt de i

propositionen föreslagna lagändringarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition

2000/01:55 godkänner avtalet mellan Europeiska

gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan

och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för

personer,

samt antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1946:819) om

upptagande av ed för rättighets tillvaratagande

i utlandet,

3. lag om ändring i passlagen (1978:302),

4. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

5. lag om ändring i lagen (1990:515) om

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

auktorisation av handelskamrar,

6. lag om ändring i lagen (1995:528) om

revisorer,

7. lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

8. lag om ändring i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens

område,

9. lag om ändring i lagen (1999:678) om

utstationering av arbetstagare,

10. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

11. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).

Stockholm den 25 januari 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran

Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm

(s), Lars Ohly (v), Bertil Persson (m), Carina Hägg

(s), Liselotte Wågö (m), Agneta Brendt (s), Marianne

Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m),

Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Fanny Rizell (kd) och

Rosita Runegrund (kd).

Lagtext

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 9-11 §§, 12

kap. 2 § samt 33 kap.

8 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 kap.

2 §[1]

-----------------------------------------------------

Till ledamot av Till ledamot av

advokatsamfundet får advokatsamfundet får

endast den antas som endast den antas som

1. är svensk medborgare 1. är svensk medborgare

eller medborgare i en eller medborgare i en

annan stat inom annan stat inom

Europeiska unionen eller Europeiska unionen,

Euro-peiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsom-rådet, samarbetsområdet eller i

Schweiz,

-----------------------------------------------------

2. har hemvist i Sverige 2. har hemvist i Sverige

eller i en annan stat eller i en annan stat

inom Europeiska unionen inom Europeiska unionen,

eller Europeiska Europeiska ekonomiska

ekonomiska samarbetsområdet eller i

samarbetsområdet, Schweiz,

-----------------------------------------------------

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för

behörighet till

domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig

praktisk och teoretisk utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva

advokatverksamhet.

Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall

medge undantag från antagningskraven såvitt gäller

första stycket 1 och 2. Detsamma gäller

antagningskraven enligt första stycket 3 och 4

beträffande den som är auktoriserad som advokat i en

annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.

-----------------------------------------------------

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Den som har genomgått en Den som har genomgått en

utbildning som krävs för utbildning som krävs för

att bli advokat i en stat att bli advokat i en stat

inom Europeiska unionen inom Europeiska unionen,

eller Europeiska ekono- Europeiska ekonomiska

miska samarbetsområdet samarbetsområdet eller i

och som i Sverige Schweiz och som i Sverige

genomgått ett prov som genomgått ett prov som

visar att han har visar att han har

tillräckliga kunskaper om tillräckliga kunskaper om

den svenska rätts- den svenska

ordningen, skall anses rättsordningen, skall

uppfylla kraven enligt anses uppfylla kraven

första stycket 3 och 4. enligt första stycket 3

Detsamma gäller den som och 4. Detsamma gäller

registrerats enligt 2 a § den som registrerats

och som därefter under enligt 2 a § och som

minst tre år bedrivit därefter under minst tre

faktisk och regelbunden år bedrivit faktisk och

advokatverksamhet i regelbunden

Sverige, under advokatverksamhet i

förutsättning antingen Sverige, under

att verksamheten förutsättning antingen

huvudsakligen omfattat att verksamheten

svensk rätt eller att, om huvudsakligen omfattat

verksamheten inte svensk rätt eller att, om

huvudsakligen omfattat verksamheten inte

svensk rätt, den huvudsakligen omfattat

registrerade på annat svensk rätt, den regi-

sätt har förvärvat strerade på annat sätt

tillräckliga kunskaper har förvärvat

och erfarenheter för att tillräckliga kunskaper

antas till ledamot i och erfarenheter för att

samfundet. antas till ledamot i

samfundet.

-----------------------------------------------------

Den som har blivit auktoriserad som advokat i

Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med

där gällande bestämmelser och som därefter under

minst tre år på ett tillfredsställande sätt har

tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i

Sverige skall anses uppfylla kraven enligt första

stycket 3-6.

Den som är försatt i konkurs eller som har

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får

inte antas till ledamot. Inte heller får den antas

till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om

förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.

är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid

domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får

inte antas till ledamot; inte heller den som annars

är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller

hos någon annan enskild än advokat, om inte

advokatsamfundets styrelse medger undantag.

9 §[2]

-----------------------------------------------------

Vad i rättegångsbalken Vad i rättegångsbalken

eller i någon annan lag eller i någon annan lag

föreskrivs om advokater föreskrivs om advokater

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

skall i tillämpliga delar skall i tillämpliga delar

gälla även den som är gälla även den som är

auktoriserad som advokat auktoriserad som advokat

i någon annan stat inom i någon annan stat inom

Europeiska unionen eller Europeiska unionen,

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet när samarbetsområdet eller i

denne är verksam i Schweiz när denne är

Sverige. Därvid skall han verksam i Sverige. Därvid

använda den skall han använda den

yrkesbeteckning som yrkesbeteckning som

används i den stat där används i den stat där

han är auktoriserad, han är auktoriserad,

uttryckt på denna stats uttryckt på denna stats

språk och med hänvisning språk och med hänvisning

till den till den

yrkesorganisation som han yrkesorganisation som han

tillhör eller till den tillhör eller till den

domstol vid vilken han domstol vid vilken han

enligt den statens lag enligt den statens lag

får tjänstgöra. Om rätten får tjänstgöra. Om rätten

kräver det, skall den som kräver det, skall den som

uppger sig uppfylla uppger sig uppfylla

kraven i första meningen kraven i första meningen

förete bevis härför. förete bevis härför.

-----------------------------------------------------

Första stycket första meningen omfattar bestämmelsen

i 4 § andra stycket om advokatverksamhet i bolag

endast i fråga om den som är skyldig att vara

registrerad enligt 2 a §.

Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig

myndighet eller organisation i den stat där

advokaten är auktoriserad om beslut i vilket det har

konstaterats att han åsidosatt sina plikter som

advokat.

10 §[3]

-----------------------------------------------------

Den som utan att vara Den som utan att vara

behörig till det utger behörig till det utger

sig för att vara sig för att vara

auktoriserad som advokat auktoriserad som advokat

i Sverige eller i en i Sverige eller i en

annan stat inom annan stat inom

Europeiska unionen eller Europeiska unionen,

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet, döms samarbetsområdet eller i

till böter. Schweiz, döms till böter.

-----------------------------------------------------

11 §[4]

-----------------------------------------------------

Regeringen får Regeringen får

föreskriva att föreskriva att

bestämmelserna i detta bestämmelserna i detta

kapitel om registrering kapitel om registrering

av den som är av den som är

auktoriserad som advokat auktoriserad som advokat

i en stat inom Europeiska i en stat inom Europeiska

unionen också skall unionen också skall

omfatta den som är omfatta den som är

auktoriserad som advokat auktoriserad som advokat

i en stat inom Europeiska i en stat inom Europeiska

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

ekonomiska ekonomiska

samarbetsområdet. samarbetsområdet eller i

Schweiz.

-----------------------------------------------------

12 kap.

2 §[5]

------------------------------------------------------

Såsom ombud får inte brukas annan än den som rätten

med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare

verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet.

Ombudet skall behärska svenska språket.

-----------------------------------------------------

Ombud skall ha hemvist i Ombud skall ha hemvist i

Sverige eller i en annan Sverige, i en annan stat

stat inom Europeiska inom Europeiska

ekonomiska ekonomiska

samarbetsområdet; dock samarbetsområdet eller i

får även annan brukas Schweiz; dock får även

såsom ombud, om rätten annan brukas såsom ombud,

med hänsyn till om rätten med hänsyn till

omständigheterna finner omständigheterna finner

det lämpligen kunna ske. det lämpligen kunna ske.

-----------------------------------------------------

Ej må den vara ombud, som är underårig eller i

konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11

kap. 7 § föräldrabalken.

33 kap.

8 §[6]

-----------------------------------------------------

Har part, som saknar Har part, som saknar

hemvist inom riket, inte hemvist inom riket, inte

hos rätten uppgivit hos rätten uppgivit

ombud, som har hemvist i ombud, som har hemvist i

riket eller i en annan riket, i en annan stat

stat inom Europeiska inom Europeiska

ekonomiska samarbetsom- ekonomiska

rådet och som äger att samarbetsområdet eller i

för parten ta emot Schweiz och som äger att

delgivning i målet, får för parten ta emot

rätten förelägga honom, delgivning i målet, får

då han första gången för rätten förelägga honom,

talan, att för sig ställa då han första gången för

sådant ombud och göra talan, att för sig ställa

anmälan därom hos rätten. sådant ombud och göra

Underlåter han det, får anmälan därom hos rätten.

delgivning med honom ske Underlåter han det, får

genom att handlingen med delgivning med honom ske

posten sänds till honom genom att handlingen med

under hans senaste kända posten sänds till honom

adress. under hans senaste kända

adress.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 2000:172.

[2]: Senaste lydelse 1999:791.

[3]: Senaste lydelse 1999:791.

[4]: Senaste lydelse 1999:791.

[5]: Senaste lydelse 1992:1511.

[6]: Senaste lydelse 1992:1511.

Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om

upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i

utlandet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:819) om

upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

utlandet skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 §[7]1

Behöver någon få en uppgift bekräftad med ed,

antingen av honom själv eller av någon annan, för

att i utlandet ta till vara sin rätt till arv,

försäkring, pension, skadestånd, underhållsbidrag

eller någon annan rättighet som tillkommer honom,

får sådan ed tas upp av tingsrätt.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första Vad som sägs i första

stycket gäller också den stycket gäller också den

som för att få idka som för att få idka

näring inom Europeiska näring inom Europeiska

ekonomiska ekonomiska

samarbetsområdet behöver samarbetsområdet eller i

bekräfta med ed att han Schweiz behöver bekräfta

inte varit försatt i med ed att han inte varit

konkurs. försatt i konkurs.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[7]:1 Senaste lydelse 1994:1590.

Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)

Härigenom föreskrivs att 5 § passlagen (1978:302)

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 §[8]1

Svensk medborgare får ej resa ut ur riket utan att

medföra giltigt pass. Vad som har sagts nu gäller

dock ej

1. på fartyg mönstrat sjöfolk under tjänstgöring

ombord på fartyget eller fiskare under

yrkesutövning,

2. medlem av besättning på luftfartyg under

tjänstgöring ombord på luftfartyget, om han har

luftfartscertifikat eller därmed jämförlig handling,

3. den som är medborgare även i annat land än

Sverige och som medför av myndighet i det landet

utfärdad legitimationshandling vilken gäller som

pass,

-----------------------------------------------------

4. den som reser till 4. den som reser till

någon av de stater som någon av de stater som

har tillträtt eller har tillträtt eller

anslutit sig till anslutit sig till

konventionen om konventionen om

tillämpning av tillämpning av

Schengenavtalet av den 14 Schengenavtalet av den 14

juni 1985 eller som har juni 1985 eller som har

slutit avtal om samarbete slutit avtal om samarbete

enligt konventionen med enligt konventionen med

konventionsstaterna, konventionsstaterna eller

till Schweiz,

-----------------------------------------------------

5. passagerare på fartyg som efter utresan med

återvändande tur anlöper svensk hamn, om

passageraren enligt de villkor som gäller för resan

inte tillåts stiga i land i främmande stat och

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

medför särskilt passerkort för resan.

-----------------------------------------------------

Det ankommer på polisen Det ankommer på polisen

att övervaka att övervaka

efterlevnaden av efterlevnaden av

bestämmelserna i första bestämmelserna i första

stycket. Den som enligt stycket. Den som enligt

första stycket skall första stycket skall

medföra pass vid utresa medföra pass vid utresa

ur riket är skyldig att ur riket är skyldig att

på begäran visa upp sitt på begäran visa upp sitt

pass för polisman, pass för polisman,

särskilt förordnad särskilt förordnad

passkontrollant, passkontrollant,

tulltjänsteman eller tulltjänsteman eller

tjänsteman vid tjänsteman vid

Kustbevakningen eller vid Kustbevakningen eller vid

Migrationsverket. Migrationsverket.

Motsvarande skyldighet Motsvarande skyldighet

föreligger vid inresa gäller vid inresa från

från en stat som inte har annat land än

tillträtt eller anslutit

sig till konventionen om 1. en stat som har

tillämpning av Schengen- tillträtt eller anslutit

avtalet av den 14 juni sig till konventionen om

1985 och inte heller har tillämpning av

slutit avtal om samarbete Schengenavtalet av den 14

enligt konventionen med juni 1985,

konventionsstaterna, om

det svenska 2. en stat som har

medborgarskapet inte slutit avtal om samarbete

styrks på annat sätt. enligt konventionen med

konventionsstaterna eller

3. Schweiz.

Skyldigheten att uppvisa

pass vid inresa gäller

endast om det svenska

medborgarskapet inte kan

styrkas på annat sätt.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[8]:1 Senaste lydelse 2000:346.

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen

(1989:529)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § samt 11 kap. 1

och 3 §§ utlänningslagen (1989:529)[9]1 skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 kap.

14 §[10]2

Utöver vad som följer av 4 a § får regeringen

meddela föreskrifter om

uppehållstillstånd för studier eller besök, och

uppehållstillstånd av humanitära skäl.

-----------------------------------------------------

Regeringen får också Regeringen får också

meddela föreskrifter om meddela föreskrifter om

att en ansökan om att en ansökan om

uppehållstillstånd får uppehållstillstånd får

bifallas om det följer av bifallas om det följer av

en överenskommelse med en överenskommelse med

främmande stat, samt att främmande stat, samt att

uppehållstillstånd får uppehållstillstånd får

återkallas för de återkallas för de

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

utlänningar som omfattas utlänningar som omfattas

av avtalet om ett av avtalet om ett

Europeiskt ekonomiskt Europeiskt ekonomiskt

samarbetsområde (EES) samarbetsområde (EES)

även i andra fall än de eller avtalet mellan

som anges i 11 § första Europeiska gemenskapen

stycket. och dess medlemsstater å

ena sidan och Schweiz å

andra sidan om fri

rörlighet för personer

även i andra fall än de

som anges i 11 § första

stycket.

-----------------------------------------------------

Regeringen skall anmäla föreskrifter om

tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 4 a § till

riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre

månader.

11 kap.

1 §[11]3

En utlänning som har ansökt om asyl i Sverige får

avvisas endast om muntlig handläggning har ingått

vid Migrationsverkets handläggning av ärendet.

Muntlig handläggning skall även annars företas på

begäran av utlänningen, om inte en sådan

handläggning skulle sakna betydelse för att avgöra

asylärendet.

I ett asylärende vid Utlänningsnämnden skall

muntlig handläggning ingå, om detta kan antas vara

till fördel för utredningen eller på annat sätt

bidra till ett snabbt avgörande. Muntlig

handläggning skall även annars företas på

utlänningens begäran, om det inte står klart att en

sådan handläggning är obehövlig i asylärendet.

-----------------------------------------------------

Utlänningsnämnden skall Utlänningsnämnden skall

ha muntlig handläggning i ha muntlig handläggning i

ärenden som rör utvisning ärenden som rör utvisning

eller vägran att förnya eller vägran att förnya

ett uppehållstillstånd ett uppehållstillstånd

avseende de utlänningar avseende de utlänningar

som omfattas av avtalet som omfattas av avtalet

om ett Europeiskt om ett Europeiskt

ekonomiskt ekonomiskt

samarbetsområde (EES). samarbetsområde (EES)

Även ärenden som rör eller avtalet mellan

avvisning eller vägran Europeiska gemenskapen

att bevilja och dess medlemsstater å

uppehållstillstånd skall ena sidan och Schweiz å

handläggas muntligen, om andra sidan om fri

det begärs av en rörlighet för personer.

utlänning som omfattas av Även ärenden som rör

avtalet och som ansökt om avvisning eller vägran

uppehållstillstånd. I att bevilja

detta fall får dock uppehållstillstånd skall

muntlig handläggning handläggas muntligen, om

underlåtas, om den skulle det begärs av en

strida mot den nationella utlänning som omfattas av

säkerhetens intresse. avtalen och som ansökt om

uppehållstillstånd. I

detta fall får dock

muntlig handläggning

underlåtas, om den skulle

strida mot den nationella

säkerhetens intresse.

-----------------------------------------------------

Migrationsverket och Utlänningsnämnden får bestämma

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

att även andra personer än utlänningen skall höras

vid handläggningen. Ersättning för inställelsen

lämnas i sådana fall enligt 6 kap. 15 § andra

stycket.

Särskilda bestämmelser om utredning som rör barn

finns i 1 a §.

3 §[12]4

Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen om

motivering av beslut gäller även för beslut som

meddelas i ärenden enligt denna lag, om inte något

annat följer av andra eller tredje stycket.

Ett beslut i fråga om uppehållstillstånd skall

alltid innehålla de skäl som ligger till grund för

beslutet.

-----------------------------------------------------

Vid beslut om visering Vid beslut om visering

eller arbetstillstånd får eller arbetstillstånd får

skälen som ligger till skälen som ligger till

grund för beslutet grund för beslutet

utelämnas. En utlänning utelämnas. En utlänning

som omfattas av avtalet som omfattas av avtalet

om ett Europeiskt om ett Europeiskt

ekonomiskt ekonomiskt

samarbetsområde (EES), samarbetsområde (EES)

utan att vara medborgare eller avtalet mellan

i ett EES land, har dock Europeiska gemenskapen

alltid rätt till och dess medlemsstater å

motivering av ett beslut ena sidan och Schweiz å

om visering om det går andra sidan om fri

honom emot. rörlighet för personer,

utan att vara medborgare

i ett EES-land eller i

Schweiz, har dock alltid

rätt till motivering av

ett beslut om visering om

det går honom emot.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[9]:1 Lagen omtryckt 1994:515.

[10]:2 Senaste lydelse 1996:1379.

[11]:3 Senaste lydelse 2000:292.

[12]:4 Senaste lydelse 1996:1379.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om

auktorisation av handelskamrar

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:515) om

auktorisation av handelskamrar skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

9 §[13]1

Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får uppdra åt auktoriserade handelskamrar

att utfärda sådana certifikat och andra dokument för

handelsändamål, som kan behövas på grund av

internationella överenskommelser eller utländska

föreskrifter om in- eller utförsel av varor.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första Vad som sägs i första

stycket gäller också stycket gäller också

sådana intyg för enskilda sådana intyg för enskilda

personer om faktiskt personer om faktiskt

utövande av verksamhet utövande av verksamhet

som behövs för att få som behövs för att få

idka näring inom idka näring inom

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet. samarbetsområdet eller i

Schweiz.

-----------------------------------------------------

Beslut av auktoriserade handelskamrar i ärenden

enligt andra stycket får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[13]:1 Senaste lydelse 1994:1591.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om

revisorer

Härigenom föreskrivs att 4, 6-8 samt 16 §§ lagen

(1995:528) om revisorer skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 §

För att bli godkänd revisor skall sökanden

1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,

-----------------------------------------------------

2. vara bosatt i Sverige 2. vara bosatt i

eller i en annan stat Sverige, i en annan stat

inom Europeiska inom Europeiska

ekonomiska ekonomiska

samarbetsområdet, samarbetsområdet eller i

Schweiz,

-----------------------------------------------------

3. varken vara i konkurs, vara underkastad

näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken, vara förbjuden att utöva

rådgivningsverksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om

förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.

eller vara underkastad någon motsvarande

rådighetsinskränkning i en annan stat,

4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen,

och

5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva

revisionsverksamhet.

6 §

Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4

skall anses uppfyllt också av den som

-----------------------------------------------------

1. innehar ett sådant 1. innehar ett sådant

utländskt examensbevis utländskt examensbevis

som krävs för att få som krävs för att få

utföra lagstadgad utföra lagstadgad

revision i stat inom revision i stat inom

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet, och samarbetsområdet eller i

Schweiz, och

-----------------------------------------------------

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt

lämplighetsprov.

7 §

Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5

§ skall anses uppfyllt också av den som

-----------------------------------------------------

1. innehar ett sådant 1. innehar ett sådant

utländskt examensbevis utländskt examensbevis

som krävs för att utan som krävs för att utan

behörighetsbegränsning få behörighetsbegränsning få

utföra lagstadgad utföra lagstadgad

revision i stat inom revision i stat inom

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

samarbetsområdet, och samarbetsområdet eller i

Schweiz, och

-----------------------------------------------------

2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt

lämplighetsprov.

8 §

-----------------------------------------------------

Revisorsnämnden får, om Revisorsnämnden får, om

det finns särskilda skäl, det finns särskilda skäl,

medge en revisor att medge en revisor att

under viss tid behålla under viss tid behålla

godkännande eller godkännande eller

auktorisation vid auktorisation vid

bosättning utanför bosättning utanför

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet. samarbetsområdet eller

Schweiz.

-----------------------------------------------------

16 §

En revisor får driva revisionsverksamhet endast

såsom enskild näringsidkare eller i handelsbolag

eller aktiebolag som inte utövar annan verksamhet än

sådan som är förenlig med en revisors yrkesutövning.

-----------------------------------------------------

Revisorsnämnden får Revisorsnämnden får

tillåta att en revisor tillåta att en revisor

som är verksam i Sverige som är verksam i Sverige

driver revisionsverksam- driver revisionsverksam-

het i en annan stat inom het i en annan stat inom

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet även om samarbetsområdet eller i

kravet i första stycket Schweiz även om kravet i

inte är uppfyllt. första stycket inte är

uppfyllt.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 48 § lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

48 §

-----------------------------------------------------

Till personer som Till personer som

uppfyller villkoren för uppfyller villkoren för

rätt att med bibehållen rätt att med bibehållen

ersättning söka arbete i ersättning söka arbete i

något annat EU- eller något annat EU- eller

EES-land utfärdar EES-land eller i Schweiz

Arbetsmarknadsstyrelsen utfärdar

intyg som visar rätten Arbetsmarknadsstyrelsen

till ersättning. intyg som visar rätten

till ersättning.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen

(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område skall ha följande lydelse.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 kap.

7 §

Legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och

sjukvården skall återkallas om den legitimerade

1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke

eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att

utöva yrket,

2. på grund av sjukdom eller någon liknande

omständighet inte kan utöva yrket

tillfredsställande,

3. begär att legitimationen skall återkallas och

det inte finns hinder mot återkallelse från allmän

synpunkt, eller

4. ålagts prövotid enligt 6 § första stycket och

under prövotiden på nytt varit oskicklig vid

utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig

olämplig att utöva yrket.

Om det finns särskilda skäl får återkallelse

underlåtas i fall som avses i första stycket 4,

varvid föreskrift om prövotid kan meddelas

ytterligare en gång.

-----------------------------------------------------

Har någon som blivit Har någon som blivit

auktoriserad i ett annat auktoriserad i en annan

land inom Europeiska stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsom- ekonomiska

rådet (EES) fått legi- samarbetsområdet (EES)

timation inom hälso- och eller i Schweiz fått

sjukvården och återkallas legitimation inom hälso-

den auktorisationen, och sjukvården och åter-

skall även legitimationen kallas den

återkallas. auktorisationen, skall

även legitimationen

återkallas.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om

utstationering av arbetstagare

Härigenom föreskrivs att 1, 8 och 9 §§ samt

rubriken närmast före 8 § lagen (1999:678) om

utstationering av arbetstagare skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 §

Denna lag gäller när en arbetsgivare som är

etablerad i ett annat land än Sverige utstationerar

arbetstagare här i landet i samband med att

arbetsgivaren tillhandahåller tjänster över

gränserna.

-----------------------------------------------------

Dessutom finns i 8 § Dessutom finns i 8 §

bestämmelser om bestämmelser om

arbetsgivare som har sitt arbetsgivare som har sitt

hemvist eller säte i hemvist eller säte i

Sverige och utstationerar Sverige och utstationerar

arbetstagare till ett arbetstagare till ett

annat medlemsland inom annat medlemsland inom

Europeiska ekonomiska Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES). samarbetsområdet (EES)

eller Schweiz.

-----------------------------------------------------

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

Utstationeringar till

andra länder inom EES

Utstationeringar till

andra länder inom EES

eller Schweiz

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

När arbetsgivare med När arbetsgivare med

hemvist eller säte i hemvist eller säte i

Sverige utstationerar Sverige utstationerar

arbetstagare till annat arbetstagare till annat

land inom EES, skall land inom EES eller

arbetsgivaren tillämpa de Schweiz, skall

nationella bestämmelser arbetsgivaren tillämpa de

varigenom det landet nationella bestämmelser

genomfört varigenom det landet

Europaparlamentets och genomfört

rådets direktiv 96/71/EG Europaparlamentets och

av den 16 december 1996 rådets direktiv 96/71/EG

om utstationering av av den 16 december 1996

arbetstagare i samband om utstationering av

med tillhandahållande av arbetstagare i samband

tjänster. med tillhandahållande av

tjänster.

-----------------------------------------------------

Första stycket hindrar inte att arbetsgivaren

tillämpar bestämmelser eller villkor som är

förmånligare för arbetstagaren.

9 §[14]1

Arbetsmiljöverket skall vara förbindelsekontor och

tillhandahålla information om de arbets- och

anställningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en

utstationering i Sverige.

För information om kollektivavtal som kan komma att

bli tillämpliga skall Arbetsmiljöverket hänvisa till

berörda kollektivavtalsparter.

-----------------------------------------------------

Arbetsmiljöverket skall Arbetsmiljöverket skall

även samarbeta med även samarbeta med

motsvarande motsvarande

förbindelsekontor i andra förbindelsekontor i andra

länder inom EES. länder inom EES och i

Schweiz.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[14]:1 Lydelse enligt SFS 2000:772.

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 §

socialförsäkringslagen (1999:799) skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

För tid då en försäkrad För tid då en försäkrad

vistas i ett land som inte vistas i ett land

inte ingår i Europeiska som ingår i Europeiska

ekonomiska sam- ekonomiska sam-

arbetsområdet (EES) får arbetsområdet (EES) eller

förmåner som grundas på i Schweiz får förmåner

bosättning utges endast i som grundas på bosättning

de fall som avses i 2 och utges endast i de fall

3 §§. som avses i 2 och 3 §§.

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och rubriken

närmast före 1 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395)

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Medborgare i annat

EU/EES-land

Medborgare i annat

EU/EES-land eller Schweiz

-----------------------------------------------------

1 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

Utländska medborgare som Utländska medborgare som

på grund av anställning på grund av anställning

eller etablering som eller etablering som

egenföretagare här i egenföretagare här i

landet kan härleda landet kan härleda

rättigheter från EG- rättigheter i fråga om

rätten eller avtalet om sociala förmåner från

Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES) i 1. EG-rätten,

fråga om sociala förmåner

skall när det gäller rätt 2. avtalet om Europeiska

till studiestöd enligt ekonomiska

denna lag jämställas med samarbetsområdet (EES),

svenska medborgare under eller

de förutsättningar som

anges i föreskrifter av 3. avtalet mellan

regeringen eller den Europeiska ge-menskapen

myndighet som regeringen och dess medlemsstater å

bestämmer. Detsamma ena sidan, och Schweiz å

gäller make, sambo och andra sidan om fri

barn till sådana rörlighet för personer,

utländska medborgare.

skall när det gäller

rätt till studiestöd

enligt denna lag

jämställas med svenska

medborgare under de

förutsättningar som anges

i föreskrifter av

regeringen eller den

myndighet som regeringen

bestämmer. Detsamma

gäller make sambo och

barn samt andra

familjemedlemmar till

sådana utländska

medborgare.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.