Bet. 2001/02:BOU14

Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU14

Vissa inomhusmiljöfrågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor samt tre

motioner väckta med anledning av propositionen.

Vidare behandlas förslag i fem motioner väckta under

2001 års allmänna motionstid. Dessa förslag har

anknytning till de frågor som tagits upp i

propositionen.

Regeringen lägger i propositionen fram två förslag

för riksdagens avgörande. Propositionen innehåller

därutöver regeringens bedömningar i olika frågor med

anknytning till inomhusmiljön samt redovisningar av

pågående och planerade aktiviteter inom området.

Bostadsutskottets överväganden avser huvudsakligen

de frågor där förslag presenterats av regeringen

eller i motioner.

I propositionen föreslås att miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö skall kompletteras med ett delmål

för inomhusmiljön. Delmålet skall vara uppnått till

år 2020 och innebär att byggnader och deras

egenskaper inte skall påverka hälsan negativt. För

att uppnå målet skall det säkerställas att samtliga

byggnader där människor vistas ofta eller under

längre tid senast år 2015 har en dokumenterat

fungerande ventilation, att radonhalten i alla

skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3

luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är

lägre än 200 Bq/m3 luft.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag

om delmålet för inomhusmiljön och avstyrker ett

motstående motionsförslag. Utskottet tillstyrker

även regeringens förslag om medel för utbildning på

radonområdet.

Samtliga behandlade motionsyrkanden avstyrks av

utskottet. I flera fall hänvisar utskottet till

regeringens redovisning av pågående och planerade

aktiviteter och utredningar. Ett antal

motionsyrkanden avstyrks också med hänvisning till

att utskottet i andra betänkanden nyligen behandlat

och avstyrkt motsvarande förslag.

Till betänkandet har fogats nio reservationer och

ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Delmål för inomhusmiljön

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

delmål för inomhusmiljön inom miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:128 punkt 1 och avslår motion

2001/02:Bo27 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m, -)

2. Medel för utbildning på radonområdet

Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande uppförda ramanslaget 31:6 Bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder för år 2002 också

får användas för utbildning på radonområdet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:128

punkt 2.

3. Handläggningen av radonbidraget

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo29 yrkande 6.

Reservation 2 (kd)

4. Anslag för åtgärder mot radon m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo28 yrkande 2.

Reservation 3 (c)

5. Nationellt register för radon- och

ventilationsstatus

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo27 yrkande 3.

Reservation 4 (m, -)

6. Åtgärder mot radon i övrigt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo29 yrkandena

3-5.

Reservation 5 (kd)

7. Byggnadsdeklarationer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo28

yrkande 12, 2001/02:Bo257 och 2001/02:Bo261.

Reservation 6 (c)

8. Lågfrekvent buller

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo252.

9. Byggforskning och experimentbyggande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo28

yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Bo29 yrkande 2.

Reservation 7 (kd, c)

10. Nationellt handlingsprogram för

inomhusmiljön

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo28

yrkande 1, 2001/02:Bo29 yrkande 1, 2001/02:Bo325

yrkande 23 och 2001/02:So497 yrkande 14.

Reservation 8 (kd, c, fp)

11. Övriga åtgärder för en god

inomhusmiljö

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo28 yrkandena

5-11.

Reservation 9 (c)

Stockholm den 16 maj 2002

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Sten Andersson (-), Carina Moberg

(s), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten

Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik

Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor

Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén

Finné (m).

2001/02

BoU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor samt tre

motioner väckta med anledning av propositionen.

Vidare behandlas förslag i fem motioner väckta under

2001 års allmänna motionstid. Dessa förslag har

anknytning till de frågor som tagits upp i

propositionen.

I ärendet har en med pseudonym undertecknad

skrivelse inkommit.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen beskriver propositionens huvudsakliga

innehåll som följer.

I propositionen föreslås att miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö skall kompletteras med ett delmål

för inomhusmiljön. Delmålet skall vara uppnått till

år 2020 och innebär att byggnader och deras

egenskaper inte skall påverka hälsan negativt.

Delmålet skall utgöra ett led i att uppnå även andra

miljökvalitetsmål, såsom Giftfri miljö och Begränsad

klimatpåverkan. Bland annat skall effektiv

energianvändning i byggnader eftersträvas.

Regeringen preciserar i denna proposition hur

delmålet skall säkerställas avseende radon och

ventilation, faktorer som är centrala i arbetet med

att nå delmålet. Andra väsentliga faktorer som

buller och fukt- och mögelskador övervägs

ytterligare inom ramen för det samlade

miljömålsarbetet. Samtidigt kommer en översyn av

plan- och bygglagstiftningen och dess relation till

miljöbalken att genomföras.

Regeringen bedömer att eftersträvade förbättringar

i fråga om radon och ventilation bör nås genom att

nuvarande ansvarsfördelning och regelverk

kompletteras med ett system av standardiserade

byggnadsdeklarationer med uppgifter om byggnadernas

egenskaper i vissa avseenden. Den närmare

utformningen av ett sådant system kommer att utredas

vidare. Åtgärder vidtas på radonområdet för att

förbättra utbildning och förstärka effekten av

befintliga bidragssystem.

Utvecklingen mot delmålet kommer att följas inom

ramen för det samlade miljömålsarbetet med en årlig

översiktlig redovisning till riksdagen om hur

arbetet fortskrider. Vart fjärde år utförs en

fördjupad utvärdering av målen i syfte att klarlägga

om styrmedel eller mål behöver korrigeras.

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringen lägger i proposition 2001/02:128 fram två

förslag för riksdagens avgörande. Propositionen

innehåller därutöver regeringens bedömningar i olika

frågor med anknytning till inomhusmiljön samt

redovisningar av pågående och planerade aktiviteter

och utredningar inom området. Bostadsutskottet

behandlar i detta betänkande huvudsakligen

propositionen i de frågor där förslag presenterats.

I övrigt kommenteras regeringens bedömningar m.m.

främst i de frågor som aktualiserats genom

motionsyrkanden. Tre motioner har väckts med

anledning av propositionen. Dessutom behandlas fem

motioner från 2001 års allmänna motionstid med

förslag som avser inomhusmiljön.

Delmål för inomhusmiljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

delmål för inomhusmiljön inom

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt

avslå motstående motionsförslag, jämför

reservation 1 (m, -).

Våren 1999 fastställde riksdagen 15 miljökvalitetsmål som

innebar en ny struktur för arbetet med miljömålen

(prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6, rskr. 183). Ett av

dessa mål avser God bebyggd miljö och innebär bl.a.

att den bebyggda miljön skall utgöra en god och

hälsosam livsmiljö. Riksdagen har vidare hösten 2001

beslutat om vissa delmål för miljökvalitetsmålen,

däribland för God bebyggd miljö (prop. 2000/01:130,

2001/02:MJU3, rskr. 36). Vad gäller detta mål

aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till

riksdagen med överväganden rörande inomhusmiljön och

problemen med radon inomhus.

I den nu aktuella propositionen föreslår

regeringen att riksdagen skall godkänna att

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kompletteras

med ett delmål för inomhusmiljön som formuleras

enligt följande:

År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte

påverka hälsan negativt. Därför skall det

säkerställas att

- samtliga byggnader där människor vistas ofta

eller under längre tid senast år 2015 har en

dokumenterat fungerande ventilation,

- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010

är lägre än 200 Bq/m3 luft och att

- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än

200 Bq/m3 luft.

Som bakgrund till sitt förslag redovisar regeringen

en bedömning av de aktuella frågorna enligt

följande:

Radon, fukt och mögel är exempel på faktorer som

vi exponeras för inomhus och som påvisats ha

betydelse för människors hälsa. Det är väsentligt

att dessa problem avhjälps och att nya problem

förebyggs. Ett första steg för att avhjälpa en

del av dessa brister är att säkerställa en god

ventilation.

Hälsoeffekterna till följd av problem i

inomhusmiljön uppstår i allmänhet vid långvarig

exponering. Det är därför viktigt att i första

hand lösa problemen där människor, och särskilt

barn och ungdomar, vistas ofta eller under längre

tid. Följaktligen är det väsentligt att

ventilationen fungerar i skolor och förskolor.

En fortlöpande väl fungerande ventilation är av

stor betydelse för att begränsa

inomhusmiljöproblemen. En god ventilation minskar

koncentrationerna av partiklar och emissioner i

inomhusluften, liksom fukthalter och i vissa

fall halterna av radon och utgör därmed ett

viktigt led i strävan att uppnå en inomhusluft av

fullgod kvalitet.

Radon utgör en hälsorisk i de halter som kan

uppstå inne i byggnader. Radon bör därför

behandlas inom ramen för miljökvalitetsmålet God

bebyggd miljö. Sambanden mellan radon och ohälsa

är väl dokumenterade. Det är därför motiverat att

nu ta ställning för en allmän sänkning av

radonhalterna i inomhusluft till 200 Bq/m3 luft.

Att minska radonriskerna i byggnader där barn och

ungdomar vistas bör prioriteras.

Regeringens förslag om ett delmål för inomhusmiljön

har väckt invändningar i motion 2001/02:Bo27 (m). I

motionen föreslås att riksdagen dels avslår

förslaget om sänkta gränsvärden för radon i

befintlig bebyggelse (yrkande 1), dels i ett

tillkännagivande framhåller behovet av omedelbara

forskningsinsatser för att fastställa vetenskapligt

korrekta gränsvärden för befintlig bebyggelse

(yrkande 2). Motionärerna anser att regeringen inte

redovisar några forskningsresultat som talar för ett

sänkt gränsvärde för befintlig bebyggelse. Vidare

anser man att ett förslag om sänkt gränsvärde borde

ha föranlett ett samtidigt förslag om att staten

skall stå för finansieringen samt lämna ersättning

för de skador som kan ha orsakats av det hittills

gällande gränsvärdet. Motionärerna förordar att

resurser läggs på information kring radon samt

forskning på området. Innan forskningen visat att

nya gränsvärden är nödvändiga bör dagens gränsvärden

kvarstå.

Bostadsutskottet anför följande om det föreslagna

delmålet för inomhusmiljön och de i motionen

redovisade invändningarna avseende gränsvärden för

radon.

Utskottet har alltsedan 1970-talet haft anledning

att ta upp frågor om radon i olika sammanhang. Olika

samhällsinsatser för att minska människors

exponering av radon har därvid kommit att

diskuteras. Det har i första hand varit fråga om att

med olika insatser kunna förmå fastighetsägarna att

frivilligt vidta åtgärder när risk för höga

radonhalter förelegat. Flera informationskampanjer

har bedrivits av de ansvariga myndigheterna under

dessa år. Dessutom har olika statliga bidrag kunnat

utgå till åtgärder för att minska radonhalten i

bostäder.

Riskerna med radon i bostäder har således länge

varit väl kända. Sedan flera årtionden har också

olika undersökningar redovisat riskuppskattningar i

en storleksordning som givit anledning till oro. I

propositionen redovisas resultatet från Statens

strålskyddsinstituts (SSI) senaste riskuppskattning

som innebär att ca 500 personer i Sverige varje år

drabbas av lungcancer med dödlig utgång till följd

av radon i inomhusluft. Bedömningen grundas främst

på epidemiologiska undersökningar i bostäder, i

första hand en svensk studie som presenterats av

Institutet för miljömedicin vid Karolinska

Institutet. Enligt riskbedömningen skulle

radonsänkande åtgärder i alla bostäder med

radonhalter över 400 Bq/m3 luft kunna spara upp till

150 dödsfall i cancer per år. En minskning till 200

Bq/m3 skulle kunna minska antalet dödsfall med

ytterligare 50 per år.

Enligt regeringens bedömning finns det i dag ett

starkt vetenskapligt stöd för att sänka

radonhalterna i inomhusluft. Denna bedömning bildar

utgångspunkten för regeringens vidare överväganden

om ett delmål för inomhusmiljön. Regeringen

konstaterar att de gräns- och riktvärden som

tillämpas i dag, dvs. 200 Bq/m3 luft för nya

byggnader och 400 Bq/m3 luft i befintliga byggnader,

är satta mot bakgrund av vad som hittills ansetts

tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Sett ur strikt riskbedömningssynpunkt kan det

således finnas anledning att tillämpa väsentligt

lägre värden än dem som gäller i dag. Samtidigt

måste de mål som sätts upp gå att genomföra inom en

överblickbar tidsperiod. Ett mycket ambitiöst mål

skulle sannolikt förutsätta en så lång

genomförandeperiod att de nödvändiga åtgärderna

riskerar att skjutas upp till en senare del av

perioden. Det finns således skäl att avväga såväl

målnivån för radon som målperiodens längd så att de

åtgärder som krävs för att nå målen bedöms vara

praktiskt genomförbara.

Bostadsutskottet instämmer i regeringens bedömning

att det måste anses föreligga ett tillräckligt

vetenskapligt underlag för nu att sätta upp mål och

vidta olika åtgärder för att sänka radonhalten i

bostäder, skolor och förskolor. Det föreslagna målet

- en radonhalt på högst 200 Bq/m3 luft - liksom

målperiodens längd - till år 2010 för skolor och

förskolor och år 2020 för bostäder - förefaller vara

mot den av regeringen redovisade bakgrunden väl

valda.

Av det hittills anförda framgår att utskottet inte

delar de synpunkter som framförs i motion

2001/02:Bo27 (m) om att det saknas vetenskapligt

stöd för att tillämpa lägre värden än i dag för

radonhalten i byggnader. Däremot instämmer utskottet

i att ytterligare forskningsinsatser inom området är

önskvärda. Vidare vill utskottet med anledning av

motionens yrkande 1 om att riksdagen inte skall

fastställa ett nytt gränsvärde för radonförekomsten

i befintlig bebyggelse påpeka att detta inte heller

är innebörden i det av regeringen begärda

godkännandet av delmålet för inomhusmiljö. Det i dag

tillämpade riktvärde på 400 Bq/m3 som kan utgöra

grund för ingripande mot enskilda byggnadsägare med

stöd av miljöbalken föreslås för närvarande inte

ändras. Regeringen anför däremot att avsikten är att

senare under målperioden ändra detta värde till

nivån 200 Bq/m3, men att ett beslut om ett ändrat

värde bör anstå i avvaktan på den utredning om

byggnadsdeklarationer som aviseras i propositionen.

Det föreslagna delmålet för god inomhusmiljö tar

även upp ett mål för ventilationen. Det skall

säkerställas att samtliga byggnader där människor

vistas ofta eller under längre tid senast år 2015

har en dokumenterat fungerande ventilation.

Delmålets formulering avseende ventilationen har

inte väckt några invändningar i motioner eller under

utskottets beredning av ärendet. Det framgår av de

bedömningar och överväganden som redovisas i

propositionen att regeringen anser att frågan om

ventilation och radonförekomst har ett starkt

samband och att åtgärderna på dessa områden därför

till stor del bör kunna samordnas. Bostadsutskottet

instämmer i denna bedömning.

Sammanfattningsvis tillstyrker bostadsutskottet

regeringens förslag om att miljökvalitetsmålet God

bebyggd miljö kompletteras med ett delmål för

inomhusmiljön med den föreslagna lydelsen. Motion

2001/02:Bo27 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

I propositionen redovisas vilka åtgärder vid

nybyggande respektive i befintlig bebyggelse som

regeringen bedömer vara nödvändiga för att nå de

uppsatta målen för ventilation och radon. Endast en

av dessa åtgärder - användningen av anslaget för

radonbidraget - underställs emellertid riksdagen för

beslut. Utskottet tar i det följande avsnittet upp

detta förslag, men kommenterar övriga åtgärder

endast till den del de aktualiserats genom

motionsförslag.

Åtgärder mot radon i bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

att medel på anslaget för bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder också får

användas för utbildning på radonområdet samt

avslå motionsförslagen om

- handläggningen av radonbidraget, jämför

reservation 2 (kd),

- anslag för åtgärder mot radon m.m., jämför

reservation 3 (c),

- nationellt register för ventilations- och

radonstatus, jämför reser-

vation 4 (m, -),

- åtgärder mot radon i övrigt, jämför

reservation 5 (kd).

Jämför även särskilt yttrande (m, -).

Medel för utbildning på radonområdet

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder kan utgå

enligt förordningen (1988:372) om bidrag till

åtgärder mot radon i egnahem. Medel för bidraget

anslås under utgiftsområde 18 på anslaget 31:6

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. För att

få större effekt av dessa bidrag föreslår regeringen

att medel från anslaget avsätts till ökad utbildning

av dem som hanterar ansökningar om bidrag. Förslaget

innebär att medel ur det aktuella anslaget för år

2002 därför skall få användas också för utbildning

inom radonområdet.

Som skäl för förslaget anför regeringen att ett

utbildningsbehov hos handläggare av radonbidrag

skapas av att vissa nya villkor kommer att ställas i

samband med att radonbidrag beviljas. Bidrag till

radonsanering bör enligt propositionen endast lämnas

på villkor att radonkällan anges och att

uppföljningsmätningar görs. Dessutom bör krav på

godkänd ventilationsbesiktning införas för bidraget

för att understryka det samband som råder mellan

fungerande ventilation och radonhalt.

Varken i motioner eller under utskottets beredning

av ärendet har några invändningar framkommit mot

regeringens förslag om att medel avsätts för

utbildning av handläggare av radonbidraget.

Bostadsutskottet tillstyrker således förslaget.

Handläggningen av radonbidraget

Bidragsverksamheten enligt förordningen om bidrag

till åtgärder mot radon i egnahem sköts av Boverket,

länsstyrelserna och kommunerna. Ansökan om bidrag

görs hos länsstyrelsen. Bidrag kan lämnas för de

åtgärder som kommunen funnit nödvändiga för att

huset efter åtgärderna skall uppfylla de krav i

fråga om radonhalten i inomhusluften som med stöd av

plan- och bygglagen kan ställas vid ombyggnad.

Länsstyrelsen beslutar om bidrag. Beslutet får

överklagas hos Boverket.

Den nuvarande ordningen för handläggningen av

radonbidraget ifrågasätts i motion 2001/02:Bo29 (kd)

yrkande 6. Enligt motionärerna bör i stället

Småhusskadenämnden ges i uppdrag att administrera

radonbidraget. Motionärerna framhåller att betydande

erfarenheter och kompetens finns hos denna myndighet

som också bör kunna tas till vara i samband med

åtgärder mot radon, inte minst vad gäller kontakten

med sakkunniga konsulter och administratörer.

Den statliga fonden för fukt- och mögelskador i

småhus, m.m. - Småhusskadenämnden - är en liten

statlig myndighet lokaliserad till Kammarkollegiet i

Stockholm. Småhusskadenämnden lämnar ekonomiskt stöd

i form av bidrag eller ersättning till reparation av

fukt- och mögelskador i en- och tvåbostadshus.

Även i propositionen redovisas vissa överväganden

om handläggningen av radonbidraget med anledning av

ett förslag i Radonutredningens betänkande (SOU

2001:7) om att handläggningen av bidragsärenden

skall samlas hos länsstyrelsen. Arbetsfördelningen

vid handläggningen behöver enligt propositionen

klarläggas, bl.a. med anledning av de nya villkor

för bidrag som nämnts ovan. Regeringen kommer att

överväga denna fråga ytterligare i samråd med

länsstyrelserna och andra berörda.

Bostadsutskottet kan inte finna skäl att förorda

en förändrad handläggningen av radonbidraget på det

sätt som föreslås i motionen. Radonutredningen

övervägde frågan om handläggningen och konstaterade

bl.a. att det i många län finns handläggare med

formell byggnadsteknisk kompetens och att det i

fråga om bidragshanteringen finns en lång erfarenhet

vid länsstyrelserna. Däremot ansåg utredningen att

tillräcklig kompetens inte alltid fanns

representerad vid kommunernas del i

bidragshanteringen. Detta föranledde det förslag som

regeringen nu ytterligare skall överväga.

Bostadsutskottet vill inte föregripa de aviserade

övervägandena om handläggningen av radonbidraget och

avstyrker motion 2001/01:Bo29 (kd) yrkande 6.

Anslag för åtgärder mot radon m.m.

I motion 2001/02:Bo28 (c) yrkande 2 föreslås

riksdagen göra ett tillkännagivande om att

erforderliga medel skall avsättas under kommande års

budgetar så att ambitionerna om en god inomhusmiljö

kan förverkligas.

Bostadsutskottet vill framhålla att

ställningstagande i budgetfrågor i princip bör anstå

till höstens budgetarbete. Ett allmänt formulerat

tillkännagivande om "erforderliga medel" torde inte

heller fylla någon egentlig funktion. Vad gäller det

anslag som diskuterats ovan - 31:6 Bidrag till

åtgärder mot radon i bostäder - kan utskottet också

konstatera att anslaget höjdes från 7 miljoner

kronor för år 2001 till 20 miljoner kronor för

innevarande budgetår. Enligt budgetpropositionen för

år 2002 beräknas anslaget för de kommande budgetåren

2003 respektive 2004 till 33 miljoner kronor.

Utskottet avstyrker motion 2001/02:Bo28 (c)

yrkande 2.

Nationellt register för radon- och

ventilationsstatus

I propositionen redovisar regeringen sin avsikt att

vidta olika åtgärder som ett led i arbetet med att

uppnå delmålet för inomhusmiljön. En av dessa

åtgärder avser ett uppdrag till Lantmäteriverket att

utreda hur uppgifter om radon- och

ventilationsstatus kan samlas i ett nationellt

register. Bakgrunden till den planerade utredningen

är ett förslag från Radonutredningen om ett

radonregister. Regeringen finner detta förslag väl

utarbetat men anser att även uppgifter om

ventilation bör kunna infogas i ett sådant register.

Regeringens planerade uppdrag till

Lantmäteriverket tas upp i motion 2001/02:Bo27 (m)

yrkande 3. Enligt motionen bör riksdagen fatta ett

beslut om att en sådan utredning inte skall

tillsättas. Motionärerna anser att regeringen i

alltför stor utsträckning tillskapar register på

olika områden. Detta anses i förlängningen kunna

leda till att människors integritet och frihet

hotas.

Bostadsutskottet anser inte att friheten är hotad

av att Lantmäteriverket utreder möjligheten att

inrätta ett register över byggnaders radon- och

ventilationsstatus. Syftet med en sådan registrering

skulle i stället vara att påskynda arbetet med att

förbättra inomhusmiljön i våra byggnader. Det får

förutsättas att eventuella risker för att uppgifter

i registret skulle kunna uppfattas som

integritetskränkande e.d. kommer att uppmärksammas i

den aviserade utredningen.

Utskottet avstyrker den aktuella motionen.

Åtgärder mot radon i övrigt

I motion 2001/02:Bo29 (kd) finns ytterligare tre

förslag om tillkännagivanden till regeringen om

åtgärder mot radon m.m.

I yrkande 2 föreslås att ett system för

certifiering av radonsanerare utarbetas.

Motionärerna anser att många saneringsföretag i dag

saknar tillräcklig kunskap och kompetens.

I motionens yrkande 4 föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande om behovet av ett tvärsektoriellt

synsätt beträffande radon. Motionärerna anser att

radon i dricksvatten och inomhusluft bör ha en

likartad behandling. Vidare föreslås i yrkande 5 att

bidrag till radonsanering av dricksvatten bör

återinföras.

Bostadsutskottet anser liksom motionärerna att det

är av stor vikt att de åtgärder som vidtas i

byggnader med hög radonhalt i luften utförs på ett

fackmannamässigt sätt. I propositionen kommenteras

också behovet av utbildning inom radonområdet. Det

konstateras att behovet av personer med särskild

kompetens att utföra mätningar m.m. kommer att öka.

Särskilda kunskaper beträffande sambanden mellan

radon i inomhusluften och andra inomhusmiljöproblem

erfordras. Regeringen framhåller att

kunskapsinhämtandet liksom hittills bör vara en

fråga för berörda branscher.

Utskottet har inte skäl att ifrågasätta

regeringens bedömning att de berörda branscherna i

huvudsak själva bör kunna svara för den erforderliga

kunskapsinhämtningen för de företag som är verksamma

inom området. När det gäller certifiering inom

radonområdet finns det exempel inom närliggande

områden, bl.a. för ventilationsrengöring, på att

branschorgan själva tagit initiativ till att

certifieringssystem på frivillig väg utformats. Även

inom radonområdet finns det i dag ett

certifieringsorgan som utfärdar kompetensbevis för

radontekniker, även om de hittills inte fått någon

större spridning. Det kan emellertid förväntas att

en ökad uppmärksamhet kring radonfrågorna till följd

av bl.a. arbetet med det nu aktuella delmålet för

inomhusmiljön leder till en ökad aktivitet från de

företag och branschorgan som är verksamma inom

området. Det ligger givetvis också i beställarens

intresse att försäkra sig om att den som skall

utföra en åtgärd besitter tillräcklig kompetens.

När det gäller synpunkterna på behovet av ett

tvärsektoriellt synsätt och att frågor om radon i

dricksvatten bör behandlas samtidigt som radon i

byggnader kan utskottet bara till viss del instämma.

Naturligtvis kan ett tvärsektoriellt angreppssätt på

olika problem ofta vara en bra utgångspunkt. Detta

innebär emellertid inte självklart att alla problem

som exempelvis ett visst ämne kan orsaka i olika

sammanhang måste diskuteras samtidigt. Om detta

synsätt tillämpades konsekvent på andra problem i

inomhusmiljön skulle det leda till krav på att en

rad komplexa miljöproblem samtidigt behandlas.

Enligt utskottets mening måste det vara möjligt att

överväga åtgärder i byggnaders inomhusmiljö utan att

samtidigt ta ställning till problem som gäller vårt

kanske viktigaste livsmedel, dricksvattnet. Frågor

om dricksvatten bereds inom riksdagen av miljö- och

jordbruksutskottet. Från de utgångspunkter som

bostadsutskottet i första hand har att beakta finns

det inte tillräckliga skäl att föreslå en ändring av

denna ordning eller förorda bidrag till

radonsanering av dricksvatten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2001/02:Bo29 (kd) yrkandena 3-5.

Byggnadsdeklarationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

byggnadsdeklarationer. Utskottets

ställningstagande görs mot bakgrund av det

pågående arbetet på området. Jämför

reservation 6 (c).

På bostadsutskottets förslag gjorde riksdagen hösten

1995 ett tillkännagivande om deklaration av bostäder

(bet. 1995/96:BoU1, rskr. 1995/96:30). Innebörden i

tillkännagivandet var att ett system för

kvalitetsdeklaration av bostäder borde utvecklas och

komma i praktiskt bruk så snart som möjligt.

Regeringen gav därefter Boverket i uppdrag att

utveckla ett sådant system. Boverket redovisade sin

utredning år 1998. Därefter gav regeringen Boverket

ett förnyat uppdrag att genomföra en

försöksverksamhet med utgångspunkt från verkets

förslag. Boverket redovisade resultatet av

försöksverksamheten samt sina förslag år 2001. Vid

sidan av Boverkets utredning och försöksverksamhet

har under de senaste åren flera andra system för

deklaration av bostäder utvecklats, bl.a. det s.k.

MIBB-systemet som har stöd från flera organisationer

inom bostadssektorn.

Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning

av hur arbetet med byggnadsdeklarationer bör föras

vidare. För att göra inomhusmiljön till en

angelägenhet för alla inom bygg- och

fastighetssektorn anser regeringen att såväl nya som

befintliga byggnaders egenskaper i vissa avseenden

bör deklareras. Sådana deklarationer bör kunna

användas både för uppföljningen av miljömålen och

som en del av den information som normalt lämnas vid

ägarbyten och förhyrning av byggnader och lokaler.

Regeringen redovisar sina överväganden både i frågan

om vad deklarationerna bör omfatta och om de skall

vara frivilliga eller göras obligatoriska, men tar

inte definitiv ställning i någon av dessa frågor.

När det gäller omfattningen framhåller emellertid

regeringen framför allt behovet av att vidare utreda

deklarationer som redovisar uppgifter om radon och

ventilation samt eventuellt byggnadens

energianvändning. I utredningsarbetet bör enligt

propositionen även belysas frågor om frivillighet

kontra obligatorium, möjligheter att infoga

informationen i befintliga system för deklarationer

samt genomförandetider, övergångsregler och

konsekvenser för olika grupper, såsom mindre och

medelstora företag. Utredningsarbetet bör enligt

regeringen bedrivas så att resultatet föreligger

senast år 2004 för att kunna beaktas i den första

fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen.

Enligt motion 2001/02:Bo28 (c) yrkande 12 bör ett

obligatoriskt deklarationssystem för bostäder

införas. Motionärerna framhåller bl.a. behovet av

deklaration av vilka byggmaterial som ingår i

byggnaderna.

Även två motioner från allmänna motionstiden tar

upp frågor om byggnadsdeklarationer. I motion

2001/02:Bo257 (v) föreslås att regeringen bör

prioritera arbetet med att ta fram ett system för

miljö- och energideklaration av bostäder som kan

användas senast år 2003. Enligt motionen bör

systemet vara obligatoriskt och deklarationerna vara

offentliga handlingar. I motion 2001/02:Bo261 (s)

föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med

innebörden att regeringen bör öka ansträngningarna

att i stor skala införa ett system för

miljödeklarationer av fastigheter.

Som framgått ovan initierades det utredningsarbete

som bedrivits vid Boverket för att ta fram ett

system om byggnadsdeklarationer ursprungligen av

bostadsutskottet. Utskottet har emellertid inte

tagit ställning i frågan om den närmare omfattning

av ett sådant system. Det framgår av de överväganden

som redovisas i propositionen att inte heller

regeringen ännu anser sig ha tillräckligt underlag

för ett ställningstagande i denna fråga. Flera

avvägningar behöver enligt regeringen göras när det

bl.a. gäller frivillighet kontra obligatorium och

vilka egenskaper som i första hand bör deklareras.

Inriktningen på det av regeringen föreslagna

delmålet för inomhusmiljön framhålls också som en

utgångspunkt för dessa avvägningar.

Den fråga som särskilt framhålls i motion

2001/02:Bo28 (c) - deklaration av vilka byggmaterial

som ingår i byggnaderna - behandlas i propositionen

i avsnitt 5.1 om åtgärder i samband med nybyggande.

Regeringen konstaterar att det finns ett behov av en

översiktlig dokumentation i någon form av vilka

byggprodukter som använts vid byggandet, var i

byggnaden de finns samt av vem och när de

tillverkats. Denna fråga kommer enligt regeringen

att övervägas i en tidigare aviserad översyn av

plan- och bygglagstiftningen.

Bostadsutskottet har förståelse för att de

avvägningar som redovisas i propositionen kan behöva

utredas ytterligare innan definitiv ställning tas

till ett system för deklaration av bostäder. Mot

denna bakgrund avstyrks motionerna 2001/02:Bo28 (c)

yrkande 12, 2001/02:Bo257 (v) och 2001/02:Bo261 (s).

Lågfrekvent buller

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsförslag om

åtgärder mot lågfrekvent buller. Utskottet

hänvisar till den redovisning av frågan som

finns i propositionen.

I motion 2001/02:Bo252 (s) diskuteras problemen med

lågfrekvent buller i boendemiljön. Motionärerna

anser att vissa rekommendationer som Boverket

presenterat för att komma till rätta med problemen

är otillräckliga. Av detta skäl föreslås att

riksdagen i ett tillkännagivande skall begära

ytterligare åtgärder för att motverka lågfrekvent

buller i boendemiljön.

Även i fråga om lågfrekvent buller initierades ett

utredningsarbete vid bl.a. Boverket genom ett

tillkännagivande från riksdagen på förslag av

bostadsutskottet (bet. 1997/98:BoU4, rskr.

1997/98:146). Tillkännagivandet innebar att

regeringen borde initiera en översyn av problemen

med lågfrekvent buller och därefter återkomma till

riksdagen med en redovisning av frågan samt

eventuella förslag till åtgärder. I propositionen

lämnar regeringen nu den begärda redovisningen.

Regeringen hänvisar till rapporten Lågfrekvent

buller i boendemiljön som Boverket tagit fram i

samråd med Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. I

rapporten konstateras att lågfrekvent buller upplevs

som störande där det uppträder, att de tekniska

möjligheterna att förebygga och åtgärda sådant

buller är goda och att de myndighetskrav som gäller

lågfrekventa ljud i bostäder är ändamålsenliga. Vad

gäller lågfrekventa ljud från installationer

utomhus, vanligen fläktar, finns enligt Boverkets

uppfattning en lucka i bygglovhanteringen. Enligt

regeringen kommer denna fråga, liksom

bygglovhanteringen i övrigt, att behandlas i

anslutning till översynen av plan- och

bygglagstiftningen. Vidare aviseras att regeringen

kommer att uppdra åt de myndigheterna som svarar för

olika regelverk där begränsningar av buller ingår

att samordna sina krav i olika avseenden, bl.a. vad

gäller metoder för bullermätningar.

Motion 2001/02:Bo252 (s) avgavs under allmänna

motionstiden hösten 2001. Motionärerna hade således

inte kännedom om den redovisning som regeringen nu

presenterat och de åtgärder som aviserats. Utskottet

anser att det föreslagna tillkännagivandet kan

undvaras. Motionen avstyrks således.

Byggforskning och experimentbyggande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

byggforskning och experimentbyggande, jämför

reservation 7 (kd, c).

Två motioner väckta med anledning av propositionen

tar upp frågor om byggforskning.

Enligt motion 2001/02:Bo28 (c) får valet av

byggmaterial stor betydelse för människors hälsa och

välbefinnande. Även om många samband är tydliga

anser motionärerna att det behövs mer forskning på

området. Ett tillkännagivande till regeringen med

denna innebörd föreslås i yrkande 3. Vidare föreslås

i yrkande 4 att riksdagen gör ett tillkännagivande

om att byggforskningen måste bedrivas utifrån ett

kvinno-, barn- och ungdomsperspektiv. Motionärerna

anser att det är särskilt angeläget att beakta de

synpunkter som kvinnor och barn kan ha på hur

inomhusmiljön skulle kunna förbättras.

I motion 2001/02:Bo29 (kd) yrkande 2 föreslås att

riksdagen skall förorda att särskilda anslagsmedel

avsätts för experimentbyggande. Motionärerna pekar

bl.a. på de problem som kan bli följden av oprövade

metoder och material.

Bostadsutskottet delar motionärernas syn på vikten

av att det bedrivs ett forsknings- och

utvecklingsarbete med inriktning mot de frågor som

har betydelse för inomhusmiljön. Det är också

utskottets uppfattning att ett omfattande arbete med

statlig finansiering i dag bedrivs på detta område.

I propositionen framhålls bl.a. den satsning inom

området byggnadsrelaterad ohälsa som görs bl.a. inom

forskningsprogrammet Det sunda huset, som drivs av

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (FORMAS). Detta program tar även

upp relationen mellan brukaren, byggnaden och

inomhusmiljön samt de ekonomiska, juridiska och

kulturella förutsättningar som styr vad som upplevs

som möjligt och rimligt att göra för att säkerställa

och förbättra inomhusmiljön. Programmet omsätter ca

50 miljoner kronor under sin andra etapp åren

2001-2003. Resultaten förväntas enligt propositionen

vara till stor nytta vid den utvärdering av delmålet

för god inomhusmiljö som skall genomföras inom en

fyraårsperiod.

Vad gäller de frågor som tas upp i motionerna kan

nämnas att FORMAS enligt sin instruktion särskilt

skall verka för att genusperspektivet får genomslag

i forskningen och att jämställdheten mellan män och

kvinnor främjas. Som motionärerna framhåller kan

denna utgångspunkt även ha betydelse i frågor om

inomhusmiljön liksom behovet av att beakta bl.a.

barns och ungdomars särskilda behov och känslighet

för allergiframkallande ämnen m.m. FORMAS skall

enligt sin instruktion även fördela medel till

utvecklingsarbete inom bebyggelseområdet, vilket får

anses inkludera en möjlighet att stödja s.k.

experimentbyggande.

Bland de forskningsutförande organ som arbetar med

frågor om byggnadsmaterial och byggnadsteknik kan

särskilt nämnas de tekniska högskolorna. Vidare

bedrivs ett omfattande arbete på detta område vid

olika forskningsinstitut, branschinstitut samt vid

företagen inom sektorn.

Med hänvisning till det anförda anser inte

utskottet att det föreligger tillräckliga skäl för

riksdagen att ställa sig bakom de relativt allmänt

formulerade förslag om tillkännagivanden som läggs

fram i motion 2001/02:Bo28 (c) yrkandena 3 och 4.

Utskottet kan inte heller finna tillräckliga skäl

för att i enlighet med förslaget i motion

2001/02:Bo29 (kd) yrkande 2 förorda att medel till

experimentbyggande skall anslås i särskild ordning.

Motionerna avstyrks således.

Nationellt handlingsprogram för

inomhusmiljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om ett

nationellt handlingsprogram för inomhusmiljön

m.m. Utskottet anser att arbetet med att

vidga insatsområdet för en bättre

inomhusmiljö i första hand bör ske inom ramen

för miljömålsarbetet.

Jämför reservation 8 (kd, c, fp).

I två av de motioner som väckts med anledning av

propositionen riktas kritik mot att regeringens

förslag om ett delmål för inomhusmiljön har en

alltför begränsad inriktning. Motionärerna menar att

regeringen borde ha lagt fram förslag om ett

nationellt handlingsprogram som utgår från ett

helhetsperspektiv på inomhusmiljö och hälsa.

Förslag om att ett sådant nationellt

handlingsprogram skall utarbetas läggs fram i motion

2001/02:Bo28 (c) yrkande 1. Motionärerna anser att

regeringen i propositionen endast behandlat radon-

och ventilationsfrågor medan buller, fukt- och

mögelskador, magnetiska och elektriska fält samt

luftföroreningar från källor utanför byggnader

lämnats obehandlade.

Även i motion 2001/02:Bo29 (kd) hävdas att

regeringens förslag är otillräckliga och i yrkande 1

förordas därför att ett nationellt handlingsprogram

för inomhusmiljön skapas. Motionärerna framhåller

bl.a. att det är viktigt att målen för inomhusmiljön

tydligt kopplas till folkhälsoarbetet.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp två

motioner från allmänna motionstiden. Ett

tillkännagivande till regeringen om att en bra

bostad är en viktig del av folkhälsopolitiken

föreslås i motion 2001/02:So497 (fp) yrkande 14. I

Centerpartiets partimotion 2001/02:Bo325 yrkande 23

föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om

betydelsen av en god inomhusmiljö. I motionen hävdas

att det i många bostadsområden i dag syns tecken på

sämre hälsa.

Bostadsutskottet kan inledningsvis konstatera att

det i de aktuella motionerna med förslag om ett

nationellt handlingsprogram inte finns några

invändningar mot det av regeringen föreslagna

delmålet för inomhusmiljön, utom att det anses vara

alltför begränsat. Några förslag om konkreta

kompletteringar av delmålet läggs emellertid inte

fram i motionerna. Motionärerna förordar i stället i

allmänna ordalag att ett brett handlingsprogram

utarbetas för att hantera hela problembilden för

inomhusmiljön. Enligt en av motionerna skall i detta

sammanhang dessutom hanteras frågor om

luftföroreningar utanför byggnaden.

Bostadsutskottet menar att det breda angreppssätt

på de komplexa problemen med inomhusmiljön som

motionärerna förordar i stället bör ske inom ramen

för miljömålsarbetet. Det skulle kunna hävdas att

detta arbete i sig är ett nationellt

handlingsprogram för flertalet miljöproblem.

Miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den

svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot.

Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv i det

fortsatta konkreta miljöarbetet. Kopplat till

miljömålsarbetet är också ett tydligt

uppföljningssystem som gör en effektiv mål- och

resultatstyrningsprocess möjlig.

Vad gäller inomhusmiljön tas nu ett första steg i

arbetet med att konkretisera miljökvalitetsmålet

genom ett delmål och att lägga fast vilka åtgärder

som behöver vidtas för att nå de uppsatta målen.

Samtidigt framhålls i propositionen att detta endast

skall ses som ett led i ett arbete som kommer att

behöva breddas till andra väsentliga faktorer som

har betydelse för inomhusmiljön och påverkar hälsan.

Regeringens bedömning är att det fortsatta arbetet

bör inriktas på att komma till rätta med fukt,

mögel, buller och kemiska ämnen i byggmaterial. Det

bör vidare erinras om att flera av de fastställda

miljökvalitetsmålen utöver målet God bebyggd miljö

avser frågor med betydelse för boende och hälsa. Det

gäller t.ex. målen Frisk luft, Giftfri miljö och

Säker strålmiljö. Även dessa miljökvalitetsmål har

konkretiserats genom ett antal uppföljningsbara

delmål.

Som framhålls i en av motionerna är en god bostad

också en viktig del av folkhälsopolitiken.

Regeringen konstaterar således i propositionen att

delmålet för god inomhusmiljö nästan enbart syftar

till att tillgodose människors hälsa.

Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för

hälsofrågor och Statens folkhälsoinstitut är

ansvarig myndighet för det nationella

folkhälsoarbetet. Dessa myndigheter kommer därför

tillsammans med Boverket, som är ansvarig myndighet

för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, att

gemensamt bidra till uppföljning och utveckling av

delmålet för inomhusmiljön. Hur samordningen av

arbetet skall ske skall enligt propositionen

övervägas ytterligare inom Regeringskansliet. När

det gäller arbetet med att följa upp de fastställda

målen innebär införandet av ett delmål för god

inomhusmiljö att inomhusmiljön förs in i det

uppföljningssystem som finns knutet till

miljökvalitetsmålen och som innebär att regeringen

årligen rapporterar till riksdagen hur arbetet

fortskrider och vart fjärde år redovisar en

fördjupad utvärdering.

I arbetet med att uppnå en bättre inomhusmiljö är

det givetvis av största vikt att kontinuerligt föra

ut befintlig kunskap på området. Som ett exempel på

sådan kunskapsspridning framhåller regeringen ett

informationsmaterial - Hus och Hälsa - som tagits

fram av Boverket och FORMAS som interaktiv

utbildning på nätet. Regeringen erinrar också om de

sammanställningar över kunskapsläget på området som

vid flera tillfällen gjorts tillgängliga vid

särskilt utlysta allergiår eller inomhusmiljöår.

Sådana tvärtsektoriella kampanjer torde enligt

regeringens bedömning även behövas framöver.

Bostadsutskottet kan sammanfattningsvis inte se

att det föreligger någon motsättning mellan

motionärernas önskemål om ett nationellt

handlingsprogram för inomhusmiljön och det av

riksdagen godkända miljömålsarbetet. Som utskottet

kortfattat redogjort för kommer inom ramen för detta

arbete att ingå verksamheter som likaväl hade kunnat

benämnas ett handlingsprogram för inomhusmiljön.

Utskottet anser givetvis, liksom motionärerna, att

det hade varit till fördel om det redan nu varit

möjligt att konkretisera mål även för andra faktorer

som påverkar inomhusmiljön än ventilation och radon.

Inriktningen på miljömålsarbetet är emellertid att

successivt konkretisera målen för arbetet och att

vidta åtgärder i takt med att tillräcklig kunskap

finns att tillgå. Som framgår av propositionen står

nu flera områden på tur att hanteras i arbetet för

att uppnå en god inomhusmiljö.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2001/02:Bo28 (c) yrkande 1,

2001/02:Bo29 (kd) yrkande 1, 2001/02:Bo325 (c)

yrkande 23 och 2001/02:So497 (fp) yrkande 14.

Övriga åtgärder för en god

inomhusmiljö

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå de motionsförslag om

åtgärder för en god inomhusmiljö som

behandlas i detta avsnitt. Utskottet hänvisar

till att förslagen i flertalet fall nyligen

har behandlats och avstyrkts av utskottet i

andra betänkanden. Jämför reservation 9 (c).

Bostadsutskottet tar i detta avsnitt upp sju förslag

framlagda i motion 2001/02:Bo28 (c) yrkandena 5-11.

Det kan konstatera att flera av dessa förslag

nyligen behandlats och avstyrkts av utskottet i

annat sammanhang. Utskottet redovisar därför endast

mycket kortfattat sina tidigare ställningstaganden i

dessa frågor. Inte heller i övrigt ger förslagen i

motionen utskottet anledning till annat än

kortfattade överväganden. Nedan redovisas innebörden

i respektive yrkande följt av utskottets kommentarer

till dem.

Yrkande 5: Regeringen bör särskilt observera samt

föreslå åtgärder som begränsar människors utsatthet

för strålning i inomhusmiljön. Motionärerna

framhåller bl.a. den strålning som kommer från

kraftledningar och mobiltelefonmaster.

Frågor om strålning från mobiltelefonmaster och

kraftledningar behandlades nyligen av

bostadsutskottet i betänkande 2001/02:BoU9,

Byggfrågor. Utskottet hänvisade i detta betänkande

bl.a. till pågående överväganden om hanteringen av

risker med elektromagnetisk strålning samt

nödvändigheten att iaktta försiktighet vid

lokalisering av sändare för mobiltelefoni respektive

kraftledningar. Det bör vidare erinras om att ett av

de fastställda miljökvalitetsmålen avser Säker

strålmiljö. I målet ingår att riskerna med

elektromagnetiska fält skall kartläggas så långt som

möjligt och att nödvändiga åtgärder skall vidtas i

takt med att eventuella risker identifieras.

Yrkande 6: Statens stöd för teknisk utveckling på

byggområdet bör i fortsättningen utformas så att

större byggprojekt i ekologisk byggteknik blir

möjliga att genomföra.

Sedan år 2001 kan ett bidrag till

bostadsinvesteringar som främjar ekologisk

hållbarhet vid bostadsbyggande utgå. Bidrag får

lämnas för de merkostnader som kan uppstå vid val av

tekniska lösningar som minskar belastningen på

miljön (se vidare SFS 2000:1389).

Yrkande 7: Det nationella arbetet med Agenda 21 bör

förstärkas och inbegripa frågor om inomhusmiljön.

Bostadsutskottet har nyligen behandlat frågor om

arbetet med Agenda 21 (bet. 2001/02:BoU8). Utskottet

framhöll bl.a. att det ingår i uppgifterna för

Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat att

följa och stimulera arbetet på nationell nivå. Det

får således förutsättas att kommittén vid behov

särskilt uppmärksammar regeringen på de insatser

inom ramen för Agenda 21-arbetet som behöver

förstärkas.

Yrkande 8: Den yttre miljöns betydelse för

inomhusmiljön bör uppmärksammas. Motionärerna

framhåller bl.a. att grönområden bör planeras in när

städer byggs ut.

Bostadsutskottet anser inte att ett allmänt

formulerat tillkännagivande om att den yttre miljön

också kan påverka inomhusmiljön skulle tjäna något

syfte. Regeringen torde vara väl medveten om detta

förhållande.

Yrkande 9: Ett förbud mot direktverkande elvärme vid

nybyggnad och vid omfattande ombyggnader bör genast

införas. Motionärerna anser att endast fritidshus

bör undantas från detta förbud.

Ett enigt bostadsutskott avstyrkte den 21 mars ett

motsvarande motionsförslag om ett omedelbart förbud

mot direktverkande elvärme i betänkande

2001/02:BoU9. Utskottet hänvisade till ett uppdrag

som Boverket nyligen fått att genomföra en analys av

konsekvenserna av ett förbud mot direktverkande

elvärme. Riksdagen följde utskottets förslag genom

ett beslut den 12 april 2002.

Yrkande 10: Regeringen bör belysa olika aspekter på

mekanisk och naturlig ventilation samt föreslå

åtgärder så att dessa två system kan samverka.

Motionärerna anser att det finns stora problem med

mekanisk ventilation och framhåller i stället

fördelarna med självdragsventilation. Enligt

motionen motverkar gällande bestämmelser

användningen av självdragsventilation. En översyn av

dessa bestämmelser bör därför göras. Vidare bör

enligt motionen Boverkets arbete inom

ventilationsområdet liksom ventilationsindustrins

påverkan ingående granskas av ett opartiskt organ.

Ett motsvarande yrkande om ventilation behandlades

av utskottet våren 1998. Utskottet redogjorde då för

gällande byggregler om ventilation och vissa

utvärderingar på området (se bet. 1997/98:BoU4 s.

18). Det framhölls att byggreglerna i huvudsak är

utformade som funktionskrav och att det inte anges

vilken teknisk lösning som skall väljas för

ventilationen i olika byggnader. Funktionskraven på

inomhusluftens kvalitet anger bl.a. att byggnader

skall utformas så att god luftkvalitet erhålls och

att ventilationssystemen skall dimensioneras så att

erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden.

Utskottet fann vid sin behandling det inte

erforderligt med något tillkännagivande med

anledning av motionsyrkandet.

Yrkande 11: Regeringen bör genast ta fram ett

förslag om att i plan- och bygglagen förtydliga att

kvalitetsansvarig skall vara opartisk. Motionärerna

anser att man inte kan avvakta den översyn av

reglerna om kvalitetsansvarig som regeringen

aviserar i propositionen.

Regeringen konstaterar i propositionen att det i

vissa avseenden har riktats kritik mot det system

med kontrollplan och kvalitetsansvarig som infördes

för sju år sedan. Ett av de problem som har

uppmärksammats är att den kvalitetsansvarige ibland

kan hamna i situationer som innebär att dubbla

lojaliteter uppstår. Regeringen anför att tiden nu

är mogen för en översyn för att klarlägga på vilket

sätt tillämpningen av nuvarande regler kan

förbättras. En sådan översyn föreslås ske i

anslutning till den aviserade översynen av plan- och

bygglagen. Regeringens ställningstagande i denna

fråga ansluter till vad bostadsutskottet tidigare i

år förordat i betänkandena 2001/02:BoU6 och

2001/02:BoU9. Enligt utskottets mening förefaller

det föga konstruktivt att som motionärerna begära

att regeringen genast skall lägga fram ett förslag i

frågan, dvs. utan att först analysera problemen och

därefter utarbeta eventuella förslag om ändringar i

regelsystemet.

Som framgått av utskottets kortfattade kommentarer

till motion 2001/02:Bo28 (c) yrkandena 5-11

föreligger det inte tillräckliga skäl att tillstyrka

de föreslagna tillkännagivandena till regeringen.

Motionen avstyrks således i de aktuella delarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Delmål för inomhusmiljön (punkt 1)

av Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo27 yrkandena 1 och 2 och

avslår proposition 2001/02:128 punkt 1.

Ställningstagande

Vad gäller delmålen för inomhusmiljön motsätter vi

oss punkten som avser radonhalten i befintliga

fastigheter. Det gränsvärde för radon på 400 Bq/m3

luft som i dag tillämpas för befintliga byggnader är

satt mot bakgrund av vad som hittills ansetts vara

tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Nu föreslår

regeringen att riksdagen skall fastställa ett mål

som innebär att en sänkning skall genomföras av

gränsvärdet till 200 Bq/m3 luft. Det finns enligt

vår mening skäl att ifrågasätta en sådan sänkning,

eftersom den kan medföra både praktiska problem och

en stor ekonomisk belastning på fastighetsägarna och

på samhällsekonomin i stort.

Rapporterna om riskerna med radon i inomhusluften

bör givetvis tas på största allvar. Hittills har det

emellertid ansetts ligga på fastighetsägarnas eget

ansvar att ta ställning till om och när det är

rimligt att vidta olika saneringsåtgärder vid lägre

radonhalt än 400 Bq/m3. Om staten skall ta över

detta ansvar genom att väsentligt skärpa det i dag

tillämpade gränsvärdet måste det föreligga ett

starkt vetenskapligt stöd för ett sådant krav. Något

sådant stöd för att just nivån 200 Bq/m3 bör gälla i

fortsättningen redovisas emellertid inte i

propositionen.

Vi intar den principiella inställningen att

retroaktivt verkande samhällskrav på den enskilde i

det längsta bör undvikas. När regeringen nu lägger

fram förslag som i praktiken innebär en retroaktiv

skärpning borde också frågan om finansieringen av de

nödvändiga åtgärderna ha behandlats. Det kan starkt

ifrågasättas om inte staten borde stå för de

kostnader som en skärpning skulle förorsaka.

Enligt vår mening bör riksdagen i stället för att

nu förorda ett nytt gränsvärde för radon begära att

regeringen ökar satsningen på forskning om radon i

inomhusluften i syfte att ta fram en bättre

vetenskaplig grund för framtida insatser på området.

Resurser bör också läggas på information om riskerna

med radon. Informationen bör framför allt syfta till

att förmå fastighetsägare med långt högre

radonvärden än 400 Bq/m3 att åtgärda sina

fastigheter. Det är också detta som borde vara

riksdagens mål, dvs. att ingen skall bo i ett hus

med högre radonhalt än 400 Bq/m3 luft.

Vi anser sammanfattningsvis att riksdagen inte bör

godkänna det av regeringen föreslagna delmålet för

inomhusmiljön. Riksdagen bör i stället med anledning

av motion 2001/02:Bo27 (m) yrkandena 1 och 2 som sin

mening ge regeringen till känna vad vi ovan anfört.

2. Handläggningen av radonbidraget (punkt 3)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo29 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är ytterst angeläget att det stöd som ges till

åtgärder mot radon i bostäder också används på ett

riktigt sätt. I samband med bidragsgivningen bör

därför råd kunna ges angående bl.a. val av konsulter

och entreprenörer.

Småhusskadenämnden har genom sitt arbete med stöd

till egnahem med fukt- och mögelskador fått en

betydande erfarenhet och kompetens som också bör

kunna tas till vara i samband med åtgärder mot

radon. Myndigheten har också byggt upp ett

omfattande kontaktnät med sakkunniga konsulter och

entreprenörer runt om i landet. Vi anser därför att

Småhusskadenämnden bör ges i uppdrag att

administrera bidraget till åtgärder mot radon i

bostäder.

Småhusskadenämndens arbete vad gäller bedömning av

skador och erbjudande om åtgärder har hittills

inriktats mot egnahem. Nämndens kompetens bör

emellertid också kunna utnyttjas för stöd till andra

typer av fastigheter, som hyresbostäder, förskolor

och skolor.

Det vi nu med anledning av motion 2001/02:Bo29

(kd) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

3. Anslag för åtgärder mot radon m.m. (punkt 4)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo28 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att uppföljningsbara mål formuleras

som utgångspunkt för arbetet med att förbättra

inomhusmiljön. Det är emellertid lika viktigt att se

till att målen omsätts i praktisk handling. För att

kunna förverkliga ambitionerna om en god

inomhusmiljö krävs det därför att erforderliga medel

avsätts i det kommande budgetarbetet för bl.a.

åtgärder mot radon, fukt och mögel. Riksdagen bör

redan nu, i samband med att ett delmål för

inomhusmiljön fastställs, begära att regeringen i

budgetarbetet beaktar de ökade resurskrav som en

höjd ambitionsnivå för inomhusmiljön kommer att

ställa.

Det vi nu med anledning av motion 2001/02:Bo28 (c)

yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Nationellt register för radon- och

ventilationsstatus (punkt 5)

av Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo27 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen avser att ge Lantmäteriverket i uppdrag

att utreda hur uppgifter om byggnaders radon- och

ventilationsstatus kan samlas i ett nationellt

register. Vi anser att det måste föreligga mycket

tungt vägande motiv om nya statliga register över

landets invånare eller deras egendom skall inrättas.

Några motiv av en sådan dignitet redovisas inte i

propositionen när det gäller det planerade registret

över radon- och ventilation.

Varje nytt statligt register medför en ökad risk

för att människors integritet kan bli kränkt. Även

om riskerna med ett enskilt register kanske är

begränsade måste den sammantagna effekten av alla

register beaktas. I förlängningen kan vi annars få

ett samhälle där staten har insyn i snart sagt varje

förhållande som rör den enskildes liv. En sådan

samhällsutveckling måste motverkas genom att varje

förslag om utökad registrering noga prövas.

Riksdagen bör enligt vår mening framhålla för

regeringen att det saknas tillräckliga skäl att

införa ett nationellt register för radon- och

ventilationsstatus. Någon utredning med denna

inriktning bör därför inte komma till stånd.

Vad vi nu med anledning av motion 2001/02Bo27 (m)

yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Åtgärder mot radon i övrigt (punkt 6)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo29 yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Fastighetsägarna bör på olika sätt stimuleras att

vidta åtgärder i byggnader med höga radonhalter.

Åtgärderna måste utgå från riktigt genomförda

mätningar av radonhalten och bedömningar av källan

till radonförekomsten. Därefter måste rätt åtgärder

vidtas med utgångspunkt från förhållandena i varje

enskilt fall. För alla dessa steg i en s.k.

radonsanering krävs emellertid att de utförs av väl

utbildad personal. Tyvärr finns det oroande

uppgifter om att var tredje radonsanering inte leder

till sänkta radonhalter i inomhusluften. Orsaken är

sannolikt att det råder brist på kunnig

saneringspersonal som genomgått den utbildning på

området som ges av Strålskyddsinstitutet. Bara ett

tiotal personer går varje termin denna utbildning.

Av dem är de flesta miljöhandläggare från

kommunerna.

Ett sätt att påverka utbudet av kunnig

saneringspersonal är att utforma ett system för

certifiering med en kravspecifikation som

tillgodoser de olika typer av kompetens som

erfordras. Någon sådan certifiering av

saneringsföretagen finns inte i dag.

Radonutredningen föreslog att en kravspecifikation

skulle tas fram under SSI:s ledning men regeringen

lägger inte fram något förslag med denna inriktning.

Vi anser att målet om en sänkning av radonhalten i

skolor, förskolor och bostäder måste följas upp med

en rad olika konkreta åtgärder. Utvecklingen av ett

certifieringssystem för radonsanerare är en av de

konkreta åtgärder som erfordras.

Vi är vidare kritiska till att regeringen i

propositionen helt undviker att behandla en av

källorna till radonförekomsten i våra byggnader,

nämligen radon från dricksvatten. Orsaken är

sannolikt att regeringen anser att radon i

dricksvatten är en livsmedelspolitisk fråga. Vi

anser att det är olyckligt att göra denna typ av

sektorsindelning av problem som har ett starkt

samband och rimligen bör beredas i ett sammanhang.

Det kan för övrigt noteras att regeringen i sina

skrivelser om miljöstrategier m.m. brukar framhålla

det önskvärda i tvärsektoriella syn- och

angreppssätt. Radon i dricksvatten och inomhusluft

bör således få likartad behandling. Det innebär

bl.a. att den möjlighet till bidrag till

radonsanering av dricksvatten som upphörde den 1

augusti 1999 bör återinföras.

Det vi nu med anledning av motion 2001/02:Bo29

(kd) yrkandena 3-5 anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

6. Byggnadsdeklarationer (punkt 7)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo28 yrkande 12 och

bifaller delvis motionerna 2001/02:Bo257 och

2001/02:Bo261.

Ställningstagande

En god inomhusmiljö och en utveckling mot

miljöanpassade bostäder är en viktig del i

folkhälsoarbetet och insatserna för att förhindra

allergiernas utbredning. En av förutsättningarna för

att detta arbete skall bli framgångsrikt är att det

finns kunskap om de grundläggande faktorer som

påverkar inomhusmiljön i vårt byggnadsbestånd. Genom

obligatoriska byggnadsdeklarationer skulle alla

berörda kunna ges en sådan kunskap.

Byggnadsdeklarationerna skulle ge såväl

fastighetsägare som boende en möjlighet att ta

ställning till bl.a. riskerna med hälsofarliga

byggmaterial och tekniska lösningar.

Det har nu gått snart sju år sedan riksdagen på

bostadsutskottets initiativ begärde att regeringen

skulle ta fram ett system för deklaration av

bostäder som kunde komma i praktiskt bruk så snart

som möjligt. Regeringen har genom nya

utredningsuppdrag förhalat frågan flera gånger. Inte

heller i den nu aktuella propositionen vågar man ta

ställning utan aviserar ytterligare en utredning.

Dessutom tycks regeringen nu anse att ett eventuellt

system för byggnadsdeklarationer skall vara

frivilligt och begränsas till frågor om radon och

ventilation samt eventuellt energianvändning.

Jag delar inte regeringens inställning i denna

fråga. Regeringen bör i stället anmodas att snarast

lägga fram ett förslag om ett obligatoriskt system

för byggnadsdeklarationer som även omfattar bl.a. de

ingående byggnadsmaterialen i byggnaden. Deklaration

av ingående byggmaterial är från allergi- och

hälsosynpunkt av största vikt. En sådan deklaration

kan också bidra till att ökade krav kan ställas på

byggnadsmaterialproducenterna att lämna tydlig

information om vad deras produkter innehåller.

Det jag nu med anledning av motion 2001/02:Bo28

(c) yrkande 12 anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Det anförda torde även

innebära att motionerna 2001/02:Bo257 (v) och

2001/02:Bo261 (s) till stor del får anses vara

tillgodosedda.

7. Byggforskning och experimentbyggande

(punkt 9)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson

(kd) och Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Bo28 yrkandena 3 och 4

samt 2001/02:Bo29 yrkande 2.

Ställningstagande

Vid sidan av ett mål för en god inomhusmiljö och ett

nationellt handlingsprogram för de åtgärder som

behöver vidtas, måste också en tillräcklig

byggforskning med inriktning på inomhusmiljön

garanteras. Obeprövade byggmetoder och nya

byggmaterial ligger bakom en stor del av dagens

inomhusmiljöproblem. Det behövs därför ökade

satsningar på forskning både vad gäller material och

byggteknik. En del av dessa satsningar bör komma

till stånd i form av s.k. experimentbyggande där nya

metoder kan prövas under realistiska förhållanden.

Denna typ av satsningar är en förutsättning för att

kunna undvika att felaktiga metoder och material

kommer till användning i stor skala i det

serieproducerade byggandet. För att garantera att

experimentbyggandet får tillräcklig omfattning bör

särskilda anslagsmedel avsättas för denna

verksamhet.

När lösningar på problemen med inomhusmiljö

diskuteras är det viktigt att utgå från de människor

som vistas mycket inomhus och som löper särskilt

stor risk att bli drabbade av bristerna i byggandet.

Det gäller inte minst de som vistas i lokaler för

skolor och förskolor, dvs. i första hand barn,

ungdomar och kvinnor. I dessa grupper finns det ofta

synpunkter och konkreta förslag på vilka, i flera

fall tämligen enkla, åtgärder som skulle kunna

vidtas för att väsentligt förbättra inomhusmiljön.

Det kan gälla alltifrån frågor om ventilationen till

val av golvmaterial. Det är mot denna bakgrund

angeläget att även byggforskningen kan bedrivas

utifrån ett kvinno-, barn- och ungdomsperspektiv.

Det vi nu anfört med anledning av motionerna

2001/02:Bo28 (c) yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Bo29

(kd) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Nationellt handlingsprogram för

inomhusmiljön (punkt 10)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson

(kd), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Bo28 yrkande 1,

2001/02:Bo29 yrkande 1, 2001/02:Bo325 yrkande 23 och

2001/02:So497 yrkande 14.

Ställningstagande

I propositionen lägger regeringen fram ett förslag

om att miljömålet God bebyggd miljö skall

kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön. Vi

har inga invändningar mot detta delmål när det

gäller de frågor som behandlas, dvs. radon och

ventilation. Däremot kan det konstateras att förslag

om åtgärder för att uppnå målet nästan helt lyser

med sin frånvaro. Den viktigaste invändningen mot

propositionen är emellertid att en rad viktiga

områden för inomhusmiljön lämnats nästan helt

obehandlade. Det gäller exempelvis frågor om fukt-

och mögelskador, farliga emissioner från

byggnadsmaterial, buller, magnetiska och elektriska

fält samt frågor om luftföroreningar från källor

utanför byggnader. Vidare borde en tydlig koppling

ha gjorts mellan arbetet för att uppnå en god

inomhusmiljö och folkhälsoarbetet i övrigt, liksom

till det nationella Agenda 21-arbetet.

Vi förordar att regeringen snarast tar initiativ

till att ett nationellt handlingsprogram för

inomhusmiljön utarbetas. Förslag med denna

inriktning läggs fram i motioner (kd) och (c) väckta

med anledning av propositionen. Vikten av ett arbete

inriktat på att lösa de hälsoproblem som följer av

en dålig inomhusmiljö framhålls också i två motioner

(c) respektive (fp) från allmänna motionstiden.

Det nationella handlingsprogrammet bör utgå från

ett helhetsperspektiv på den komplexa problembilden

för inomhusmiljön. Det innebär att all kunskap om

hur olika faktorer i inomhusmiljön påverkar

människors hälsa bör kopplas samman i stället för

att behandlas separat. Det är också nödvändigt att

samordna insatserna för en bättre inomhusmiljö med

det samlade folkhälsoarbetet med bl.a.

allergiproblemen. Allergierna fortsätter att öka,

och vi vet att det är faktorer i vår omgivande

miljö, såväl inomhus som utomhus, som orsakar

ökningen. Arbetet med att kvalitetssäkra bostäder,

förskolor, skolor, äldreboenden osv. måste drivas på

en bred front. Det behöver därför utvecklas

miljömärknings- och värderingssystem,

byggvarudeklarationer och olika typer av

miljöcertifiering.

Det vi nu anfört med anledning av motionerna

2001/02:Bo28 (c) yrkande 1, 2001/02:Bo29 (kd)

yrkande 1, 2001/02:Bo325 (c) yrkande 23 och 2001/02:

So497 (fp) yrkande 14 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

9. Övriga åtgärder för en god inomhusmiljö

(punkt 11)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo28 yrkandena

5-11.

Ställningstagande

Centerpartiet har i motion 2001/02:Bo28 riktat

kritik mot regeringens proposition om inomhusmiljön

i flera avseenden. Till stor del gäller kritiken att

regeringen är alltför passiv när det gäller att

vidta eller föreslå konkreta åtgärder som kan leda

till en bättre inomhusmiljö. I motionen läggs därför

fram förslag om tillkännagivanden till regeringen i

ett antal frågor som bör ägnas särskild

uppmärksamhet i arbetet för en bättre inomhusmiljö.

Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom de sju

yrkanden i Centerpartiets motion som behandlas under

rubriken Övriga åtgärder för en god inomhusmiljö:

Yrkande 5: Regeringen bör särskilt observera samt

föreslå åtgärder som begränsar människors utsatthet

för skadlig strålning i inomhusmiljön.

Försiktighetsprincipen bör tillämpas vid allt

byggande och alla installationer som kan medföra att

människor utsätts för strålning. En lösning som bör

övervägas är att i större utsträckning än i dag

gräva ned kraftledningar för att minska exponeringen

från elektromagnetiska fält. Regeringen bör särskilt

observera samt föreslå åtgärder som begränsar

människors utsatthet för skadlig strålning i

inomhusmiljön.

Yrkande 6: Ekologiskt riktiga metoder bör på bred

front introduceras i allt byggande.

I utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle

är det hög tid att utnyttja de kunskaper som finns

och på bred front introducera ekologiskt riktiga

metoder i allt byggande. Ekologiska lösningar kan

tillämpas även i stadsmiljö och mer storskaligt

byggande samt vid ombyggnad och upprustning av

befintliga hus. Kretsloppsanpassade avloppssystem

bör kunna användas även i stadsområden. Statens stöd

för teknisk utveckling på byggområdet måste i

fortsättningen utformas så att större byggprojekt i

ekologisk byggteknik blir möjliga att genomföra.

Yrkande 7: Det nationella Agenda 21-arbetet bör

intensifieras och förstärkas i frågor som inbegriper

inomhusmiljön.

I arbetet för ett mer miljöanpassat samhälle är

Agenda 21 en viktig utgångspunkt. Detta gäller även

för arbetet med en god inomhusmiljö. I ett antal

kommuner bedrivs ett aktivt Agenda 21-arbete för att

åstadkomma ekologiskt hållbara städer och samhällen.

På många håll behövs det däremot krafttag för att

miljöarbetet på allvar skall komma i gång och de

uppställda målen nås. Det bör därför vidtas åtgärder

i syfte att intensifiera det nationella miljöarbetet

inom ramen för Agenda 21 och i detta arbete även

inkludera de frågor som rör inomhusmiljön.

Yrkande 8: Den yttre miljöns betydelse för

inomhusmiljön bör ägnas större uppmärksamhet.

Den yttre miljön har stor betydelse för

inomhusmiljön. Förekomsten av buller och avgaser,

som har en klart negativ hälsopåverkan, måste

minimeras. För att städerna skall kunna erbjuda en

god livsmiljö måste vi också slå vakt om

grönområdena. Eftersom föroreningar och skadliga

ämnen i luften tas om hand av "de gröna lungorna"

blir effekten bättre luft både inomhus och utomhus.

Yrkande 9: Ett förbud mot direktverkande elvärme

både vid nybyggnation och vid omfattande ombyggnader

bör snarast införas.

En effektiv energianvändning utgör en viktig del i

arbetet med att åstadkomma en god bebyggd miljö. I

dag används omkring 40 % av Sveriges elenergi för

uppvärmning och luftkonditionering av bostäder och

lokaler. Denna andel måste minskas. I dag finns

fortfarande möjlighet att installera direktverkande

elvärme i en- och tvåbostadshus, både vid ny- och

ombyggnation. För att nå målet om en lägre

förbrukning av elenergi måste användningen av

direktverkande elvärme vid nybyggnation och

omfattande ombyggnation genast förbjudas. Endast

fritidshus bör undantas från dessa bestämmelser.

Yrkande 10: Regeringen bör belysa olika aspekter på

mekanisk och naturlig ventilation samt föreslå

åtgärder så att dessa två system kan samverka.

För att åstadkomma en god inomhusmiljö och

samtidigt minska energiförbrukningen bör

användningen av mekaniska från- och tilluftssystem

begränsas. Dessa system leder ofta till stora

problem. En stark luftgenomströmning ger en känsla

av kyla och leder till behov av att höja

temperaturen i lokalerna. Därmed blir

luftfuktigheten lägre. Det uppstår "torr luft",

vilket blir grogrund för bakterier och virus, med

ökande allergier och luftvägsinfektioner som följd.

Det finns i dag kunskap om andra, mer naturliga

ventilationssystem som har visat sig vara mer

effektiva, hälsosamma och mindre kostnadskrävande än

mekanisk ventilation. Självdrag är en väl beprövad

ventilationsprincip i äldre hus. Med nya tekniska

lösningar är det i dag fullt möjligt att utveckla

självdragstekniken för dagens energi- och

komfortkrav. Gällande bestämmelser och tillämpningar

av dessa bestämmelser ger dock inte utrymme för en

sådan utveckling. En översyn av gällande

bestämmelser för ventilation bör ske så att naturlig

ventilation lyfts fram och möjliggörs. Vidare bör

Boverkets arbete inom ventilationsområdet ingående

granskas av ett opartiskt organ.

Ventilationsindustrins påverkan på utvecklingen mot

en allt högre grad av mekanisk ventilation bör

samtidigt utredas.

Yrkande 11: Regeringen bör snarast lägga fram ett

förslag om att i plan- och bygglagen förtydliga

kravet att den kvalitetsansvarige skall vara

opartisk.

Det påpekas i propositionen att den

kvalitetsansvarige kan hamna i situationer med

dubbla lojaliteter mot sin uppdragsgivare,

byggherren, och de samhällskrav som den

kvalitetsansvarige är satt att bevaka. Regeringen

tycks emellertid inte ha för avsikt att lägga fram

något förslag som kan begränsa detta mycket

allvarliga problem. Man konstaterar endast att

"tiden nu är mogen för en översyn av nuvarande

regler" och avser att låta denna fråga ingå i den

aviserade PBL-översynen. Jag anser emellertid att

frågan har sådan vikt att den bör övervägas separat

i syfte att snarast lägga fram ett förslag om

ändring av PBL som förtydligar kravet på en opartisk

kvalitetsansvarig vid byggande.

Vad jag ovan anfört med anledning av motion

2001/02:Bo28 (c) yrkandena 5-11 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas.

Åtgärder mot radon i bostäder (punkt 2-4)

Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa Thalén

Finné (m) och Sten Andersson (-) anför:

I avsnittet med rubriken Åtgärder mot radon i

bostäder finns flera ställningstaganden som vi har

principiella invändningar mot. Vi har emellertid

endast reserverat oss vad gäller en fråga, ett

nationellt register för ventilations- och

radonstatus.

Utskottets ställningstaganden i avsnitten om medel

för utbildning på radonområdet, handläggning av

radonbidraget samt anslag för åtgärder mot radon,

bygger på att ett särskilt radonbidrag kan utgå. Vi

har tidigare, senast i samband med

budgetbehandlingen hösten 2001, förordat att denna

bidragsform bör avvecklas och att statens insatser

på området i stället bör inriktas på

informationsåtgärder. Vi vidhåller denna uppfattning

men har nu valt att inte reservera oss i de aktuella

avsnitten eftersom inga nya medel för

bidragsverksamhet efter år 2002 föreslås. Det kan

därför anstå till budgetberedningen hösten 2002 att

ta ställning till eventuella statliga insatser på

radonområdet efter år 2002.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:128 föreslås att riksdagen

godkänner

1. regeringens förslag om delmål för inomhusmiljön

inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

(avsnitt 4).

2. att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande uppförda

ramanslaget 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder för år 2002 också får användas för

utbildning på radonområdet (avsnitt 5.2).

Följdmotioner

2001/02:Bo27 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag att sänka

gränsvärdena för radon i befintlig bebyggelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening

vad i motionen anförs om behovet av omedelbara

forskningsinsatser för att fastställa

vetenskapligt korrekta gränsvärden för befintlig

bebyggelse.

3. Riksdagen beslutar att inte tillsätta en

utredning om möjligheterna att skapa ett

nationellt register där uppgifter om radon- och

ventilationsstatus kan samlas.

2001/02:Bo28 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett nationellt

handlingsprogram om boende och hälsa arbetas fram.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att erforderliga

medel avsätts under kommande års budgetar så att

ambitionerna om en god inomhusmiljö kan

förverkligas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i ökad

utsträckning satsa på byggforskning, både vad

gäller material och byggteknik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att satsa på

byggforskning även utifrån ett kvinno-, barn- och

ungdomsperspektiv.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

särskilt bör observera samt föreslå åtgärder som

begränsar människors utsatthet för skadlig

strålning i inomhusmiljön.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att på bred front

introducera ekologiskt riktiga metoder i allt

byggande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att intensifiera

det nationella Agenda 21-arbetet samt i detta

arbete förstärka frågorna som inbegriper

inomhusmiljön.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den yttre miljöns

betydelse för inomhusmiljön.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbjuda

direktverkande elvärme både vid nybyggnation och

vid omfattande ombyggnader.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att belysa olika

aspekter på mekanisk och naturlig ventilation samt

att föreslå åtgärder så att dessa två system kan

samverka.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i PBL

förtydliga vad som i motionen anförs om en

opartisk kvalitetsansvarig i byggandet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra ett

deklarationssystem för bostäder obligatoriskt.

2001/02:Bo29 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett nationellt

handlingsprogram bör tillskapas för

inomhusmiljöfrågorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en satsning på

experimentbyggande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om certifiering av

radonsanerare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

tvärsektoriellt synsätt beträffande radon.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidrag till

radonsanering av vatten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Småhusskadenämnden bör administrera bidraget till

åtgärder mot radon i bostäder.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Bo252 av Sonia Karlsson och Christina

Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ytterligare

åtgärder för att motverka lågfrekvent buller i

boendemiljön.

2001/02:Bo257 av Owe Hellberg m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om miljö- och

energideklarationer av bostäder.

2001/02:Bo261 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om miljödeklaration av

fastigheter.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av en

god inomhusmiljö.

2001/02:So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en bra

bostad.