Bet. 2001/02:BOU2

Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU2

Överföring av fastighetstillbehör

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar bostadsutskottet

regeringens förslag i proposition 2000/01:138

Överföring av fastighetstillbehör. Utskottet

behandlar också två motioner som väckts med

anledning av propositionen samt vidare några

motioner från den allmänna motionstiden vilka har

ett samband med propositionens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen antar

propositionens lagförslag och avslår samtliga

motionsförslag.

Lagförslagen avser ändringar i jordabalken,

fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och

anläggningslagen. Syftet med förslagen är att göra

det möjligt att i rättsligt hänseende överföra

byggnader eller andra anläggningar

(fastighetstillbehör) från en fastighet till en

annan. Enligt förslagen skall tillbehören i samband

med servitutsbildning och inrättande av

gemensamhetsanläggning kunna överföras från den

tjänande fastigheten till den eller de härskande

fastigheterna. Vidare föreslås att vissa

anläggningar som hör till en fastighet skall kunna

frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i

samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om

överföring och frigörande skall under vissa

förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den

tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Denne

skall ha rätt till ersättning om beslutet innebär en

minskning av fastighetens värde eller annan skada.

Lantmäterimyndigheten föreslås få vissa möjligheter

att genom fastighetsbestämning pröva om ett föremål

utgör fastighetstillbehör eller inte.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Till betänkandet har fyra reservationer fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

a. lag om ändring i jordabalken,

b. lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988),

c. lag om ändring i ledningsrättslagen

(1973:1144) och

d. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:138

och avslår motionerna 2001/02:Bo1 och 2001/02:Bo2

yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Ersättning vid tvångsförvärv av mark

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo2 yrkande

2, 2001/02:Bo202, 2001/02:Bo216 yrkande 3 i denna

del och yrkande 4 samt 2001/02: Bo230.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (kd, c, fp)

3. Expropriationsändamålen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo216 yrkande 3

i denna del.

Reservation 4 (m)

Stockholm den 15 november 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut

Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar

(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Sten Andersson (-), Carina Moberg

(s), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw

Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie

Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne

Ångström (fp).

2001/02

BoU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar bostadsutskottet

regeringens förslag i proposition 2000/01:138

Överföring av fastighetstillbehör. Regeringen

föreslår i propositionen att riksdagen antar förslag

till lagar om ändringar i jordabalken,

fastighetsbildningslagen (1970:988),

ledningsrättslagen (1973:1144) och anläggningslagen

(1973:1149). Regeringens lagförslag återges i bilaga

2.

I betänkandet behandlas också två motioner som

väckts med anledning av propositionen

(följdmotioner) samt tre motioner från den allmänna

motionstiden 2001 (fristående motioner) vilka har

ett samband med propositionens förslag. Dessa

återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De föreslagna ändringarna i jordabalken,

fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och

anläggningslagen syftar till att göra det möjligt

att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller

andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en

fastighet till en annan. Enligt förslagen skall

tillbehören i samband med servitutsbildning och

inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras

från den tjänande fastigheten till den eller de

härskande fastigheterna. Vidare föreslås att vissa

anläggningar som hör till en fastighet skall kunna

frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i

samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om

överföring och frigörande skall under vissa

förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den

tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Denne

skall ha rätt till ersättning om beslutet innebär en

minskning av fastighetens värde eller annan skada.

Lantmäterimyndigheten föreslås få vissa möjligheter

att genom fastighetsbestämning pröva om ett föremål

utgör fastighetstillbehör eller inte. Lagändringarna

föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden

Överföring av fastighetstillbehör

Lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändring i jordabalken,

fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen

och anläggningslagen. Därmed kommer riksdagen

att avslå de motstående motionsförslagen.

Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Enligt regeringen bör det införas en möjlighet att

rättsligt överföra byggnader eller andra

anläggningar som hör till en fastighet till en annan

fastighet utan att fysiskt flytta på anläggningen.

Det bör också införas en möjlighet att omvandla

ledningar eller liknande egendom som hör till en

fastighet till lös egendom. Behovet av att överföra

fastighetstillbehör mellan fastigheter och att

omvandla fastighetstillbehör till lös egendom bör

tillgodoses genom ett lantmäteriförfarande

Om ett fastighetsbildningsservitut ger rätt att

nyttja en byggnad eller annan anläggning som enligt

2 kap. 1 § jordabalken hör till en fastighet, skall

lantmäterimyndigheten kunna besluta att anläggningen

skall höra till den fastighet som innehar

servitutsrätten (den härskande fastigheten). Om

ägaren av den fastighet som belastas av servitutet

(den tjänande fastigheten) inte har samtyckt till

åtgärden, skall följande gälla.

1. Åtgärden får vidtas endast om den leder till en

mer ändamålsenlig markanvändning och fördelarna av

den överväger de kostnader och olägenheter som den

medför.

2. Om anläggningen utgör en byggnad får åtgärden

vidtas endast om det inte uppkommer väsentlig

olägenhet för någon sakägare. Därutöver skall krävas

att byggnaden har ett endast obetydligt värde eller

att åtgärden i betydande mån förbättrar

möjligheterna att åstadkomma en ändamålsenlig

markanvändning.

När det i en gemensamhetsanläggning ingår en

byggnad eller annan anläggning som enligt 2 kap. 1 §

jordabalken hör till en fastighet, skall

lantmäterimyndigheten kunna besluta att anläggningen

skall överföras till och vara samfälld för de

fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen.

Om ägaren av den tjänande fastigheten inte lämnar

sitt medgivande till åtgärden, skall åtgärden få

vidtas endast om den leder till en mer ändamålsenlig

markanvändning och fördelarna av den överväger de

kostnader och olägenheter som den medför. Beslut om

överföring av fastighetstillbehör skall kunna fattas

vid den förrättning då gemensamhetsanläggningen

inrättas eller vid en senare, ny förrättning.

Om en byggnad eller annan anläggning som enligt 2

kap. 1 § jordabalken hör till en fastighet är ägnad

att användas vid utövandet av en ledningsrätt, skall

lantmäterimyndigheten kunna besluta att anläggningen

inte längre skall höra till fastigheten. Ett sådant

beslut får dock, om anläggningens ägare inte har

samtyckt till åtgärden, meddelas endast om åtgärden

leder till ett mer ändamålsenligt utnyttjande av

ledningsrätten, och fördelarna av åtgärden

överstiger de kostnader och olägenheter som den

medför. Genom ett beslut om att anläggningen inte

längre skall höra till fastigheten skall

äganderätten till anläggningen övergå till

innehavaren av ledningsrätten. Beslut om frigörande

av fastighetstillbehör skall kunna fattas vid den

förrättning då ledningsrätten upplåts eller vid en

senare, ny förrättning.

När ett beslut om överföring eller frigörande av

fastighetstillbehör har vunnit laga kraft, skall en

uppgift om åtgärden införas i fastighetsregistrets

allmänna del.

Om det beslutas att en anläggning skall överföras

från en fastighet till en annan, skall ägaren av den

fastighet som anläggningen övergår till betala

ersättning enligt bestämmelserna i

fastighetsbildningslagen respektive

anläggningslagen. Beslutas det om frigörande av

fastighetstillbehör enligt ledningsrättslagen, skall

den som därigenom blir ägare till anläggningen

betala ersättning enligt expropriationslagens

bestämmelser.

Såvitt gäller överföring av fastighetstillbehör

genom fastighetsreglering föreslås inte några

lagändringar. Bestämmelserna i 5 kap. 10-12 §§

fastighetsbildningslagen innebär att

expropriationslagens ersättningsregler skall

tillämpas när det finns förutsättningar för

expropriation eller liknande tvångsförvärv.

Expropriationslagen bygger på principen att den vars

egendom tas i anspråk skall ha ersättning för sin

skada. Enligt regeringens mening är det rimligt att

dessa regler tillämpas när den aktuella egendomen

skulle ha kunnat tas i anspråk enligt exempelvis

expropriationslagens regler om tvångsförvärv. Av

fastighetsbildningslagen följer vidare att, när

förutsättningar för expropriation eller liknande

tvångsförvärv saknas, ersättningen i stället skall

bestämmas enligt en s.k. vinstdelningsprincip. Denna

innebär att vinsten av regleringen skall fördelas

mellan de berörda fastigheterna. Detta är enligt

regeringens mening ändamålsenligt också vid

överföring av fastighetstillbehör. Liksom vid annan

fastighetsreglering bör det dessutom stå de berörda

fastighetsägarna fritt att genom avtal göra avsteg

från lagens ersättningsregler.

När det gäller överföring av fastighetstillbehör i

samband med inrättande av gemensamhetsanläggning

föreslår regeringen en mindre ändring i 13 §

anläggningslagen som klargör att ersättning kan utgå

även i dessa fall. Enligt regeringens mening är det

lämpligt att principerna för ersättning är desamma

vid detta slag av överföring som vid överföring

genom fastighetsreglering. Expropriationslagens

ersättningsregler bör alltså gälla i sådana fall då

anläggningen skulle ha kunnat tas i anspråk genom

tvångsförvärv med stöd av expropriationslagen eller

liknande (jfr 13 § anläggningslagen). I andra fall

bör vinsten av regleringen fördelas mellan de

berörda fastighetsägarna.

Ledningsrättslagen medger, till skillnad från

fastighetsbildningslagen och anläggningslagen, inte

någon vinstdelning. Vid upplåtelse av ledningsrätt

bestäms ersättningen i stället alltid enligt

expropriationslagens regler, dvs. ersättningen skall

motsvara den skada som fastighetsägaren drabbas av.

Detta skall ses mot bakgrund av att upplåtelser

enligt ledningsrättslagen är av det slag som även

kan komma till stånd genom expropriation.

Promemorians förslag att fastighetsbildningslagens

ersättningsregler skall tillämpas vid frigörande av

fastighetstillbehör innebär därför ett visst avsteg

från vad som i dag gäller enligt ledningsrättslagen.

Flera remissinstanser har kritiserat detta.

Regeringen konstaterar för sin del att de åtgärder

som föreslås kunna komma till stånd enligt

ledningsrättslagen regelmässigt kommer att trygga

samma allmänintresse som har motiverat själva

ledningsrättsupplåtelsen. Mot den bakgrunden är det

inte motiverat att i ledningsrättslagen nu

introducera andra ersättningsprinciper än vad som

gäller vid upplåtelse av ledningsrätt. Såsom en

remissinstans har varit inne på torde dessutom

fastighetsbildningslagens vinstdelningsregler i

detta sammanhang passa mindre väl för att bestämma

ersättningen.

Om det behövs vid en

fastighetsbildningsförrättning eller vid en

förrättning enligt ledningsrättslagen eller

anläggningslagen, skall lantmäterimyndigheten genom

fastighetsbestämning kunna avgöra frågan om en

byggnad eller annan anläggning hör till en fastighet

enligt 2 kap. 1 § jordabalken. Frågan skall under

vissa förutsättningar även kunna prövas efter

begäran av en sakägare eller en kommun.

De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1

januari 2002.

I motionerna 2001/02:Bo2 (m) yrkande 1 och

2001/02:Bo1 (kd) har, som motionerna får förstås,

yrkats att riksdagen avslår regeringens proposition

och som sin mening för regeringen ger till känna

behovet av ett bättre beslutsunderlag i form av en

tydligare behovsanalys. Enligt motionärerna bör

analysen göras i samband med den i Regeringskansliet

pågående beredningen av utredningsbetänkandet

Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87).

Enligt utskottets mening har det redan gjorts en

tillräckligt omfattande analys som visar att det

finns behov av de föreslagna lagreglerna som

möjliggör överföring av fastighetstillbehör m.m. En

redovisning av denna analys har lämnats i

propositionen. I propositionen har också under

rubriken Andra alternativ berörts några av de

överväganden som Utredningen om tredimensionellt

fastighetsutnyttjande gjort i sitt betänkande.

Utredningen har själv förkastat eller bedömt som

mindre lämpligt två modeller som den behandlat.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att inte

någon av de två modellerna bör väljas.

Det finns mot den givna bakgrunden inte skäl att

bifalla motionerna. Utskottet ansluter sig också i

övrigt till de bedömningar som finns redovisade i

propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen

antar regeringens lagförslag och avslår motionerna

2001/02:Bo2 (m) yrkande 1 och 2001/02:Bo1 (kd).

Vissa andra av lagförslagen

aktualiserade frågor

Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna om att

ersättningsreglerna vid tvångsförvärv skall

ändras. Jämför reservation 2 (m) och 3 (kd,

c, fp).

I motion 2001/02:Bo2 (m) yrkande 2 föreslås att

riksdagen beslutar att ersättning för överföring av

egendom, såsom mark och fastighetstillbehör, skall

vara marknadsmässig. I motion 2001/02:Bo216 (m)

yrkande 3 i denna del och yrkande 4 föreslås att vid

expropriation fastighetens fulla marknadsvärde skall

ersättas samt att ersättning skall lämnas för alla

de kostnader och för hela det intäktsbortfall som

uppkommer. Motionärerna vill också avskaffa

expropriationslagens presumtionsregel. I motion

2001/02:Bo230 (kd) lämnas förslag om att en översyn

görs av de regler som gäller expropriation.

Översynen skall ha som inriktning att den som avstår

egendom skall få marknadsmässig ersättning. I motion

2001/02:Bo202 (c) föreslås också en översyn av

reglerna i expropriationslagen. Inriktningen skall

vara att ersättningsreglerna skall vara mer generösa

mot dem som tvingas avstå mark.

Motionerna har främst inriktning på

expropriationslagens ersättningsregler. En

förändring av dessa regler skulle, liksom en ändring

av de ändamål för vilket expropriation får ske (se

nedan), få följder också vad gäller den ersättning

som skall utgå vid andra fastighetsrättsliga

åtgärder, bl.a. enligt den lagstiftning som

behandlats ovan. Utskottet har flera gånger tidigare

behandlat expropriationslagens ersättningsregler

(senast i bet. 2000/01:BoU4) och anfört att gällande

regler i grunden är väl avfattade när det gäller

rätten till ersättning. Utskottet vidhåller denna

bedömning. Tillräckliga skäl saknas därför för att

ändra dem eller initiera en översyn av

ersättningsreglerna med den inriktning som

motionärerna förordar. Utskottet har emellertid

erfarit att det inom Justitiedepartementet pågår

överväganden om vissa förändringar i

ledningsrättslagen, omfattande också frågor om

ersättning. Utskottet vill avvakta vad dessa

överväganden kan leda fram till.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att riksdagen bör avslå motionerna 2001/02:Bo2 (m)

yrkande 2, 2001/02:Bo216 (m) yrkande 3 i denna del

och yrkande 4, 2001/02:Bo230 (kd) samt 2001/02:Bo202

(c).

Expropriationsändamålen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om att

expropriationsändamålen skall begränsas.

Jämför reservation 4 (m).

I motion 2001/02:Bo216 (m) yrkande 3 i denna del

lämnas förslag om att expropriation endast skall få

ske när synnerligen viktiga samhällsintressen

påkallar det. Enligt motionärerna bör rätt till

expropriation enbart föreligga för staten och kommun

när syftet är att skydda människor till liv, hälsa

och säkerhet, att skydda miljön och naturen samt att

genomföra för landet eller kommunen andra ytterst

angelägna uppgifter.

Utskottet anser att den rådande reglering av de

ändamål för vilka expropriation får ske innebär en

sådan avvägning mellan olika intressen att en

ändamålsenlig hushållning av markresurser främjas.

Det kommer även fortsättningsvis att vara nödvändigt

för det allmänna att kontrollera

samhällsutvecklingen genom att tillämpa

expropriation i enskilda fall. En total inskränkning

av möjligheterna till expropriation för enskilda

rättssubjekt och en begränsning av möjliga

expropriationsändamål för staten och kommunen skulle

innebära betydande svårigheter för

samhällsutvecklingen. Det allmänna måste även

fortsättningsvis ha möjligheter att göra

erforderliga avvägningar mellan skilda berättigade

intressen som kan göra anspråk på ett specifikt

markområde. Vid tillståndsprövningen skall hänsyn

inte bara tas till de allmänna intressen som kan

motivera den sökta åtgärden utan även till

motstående intressen. Tillstånd får exempelvis inte

meddelas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på

annat sätt eller om olägenheterna av expropriationen

från allmän eller enskild synpunkt överväger de

fördelar som kan vinnas genom den. Kraven på

rättssäkerhet får därmed anses vara tillgodosedda.

Utskottet avstyrker på anförda skäl motionen

2001/02:Bo216 (m) yrkande 3 i denna del. Utskottets

ställningstagande är i allt väsentligt detsamma som

när utskottet vid tidigare tillfällen behandlat

motsvarande motionsförslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Lagförslagen (punkt 1)

av Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Ulla-

Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m), Annelie

Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor

Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen dels avslår proposition 2000/01:138, dels

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2001/02:Bo1 och

2001/02:Bo2 yrkande 1.

Ställningstagande

Propositionens förslag strider mot viktiga

principer.

I dag krävs att ett fastighetstillbehör avlägsnas

från en fastighet för att det rättsliga sambandet

mellan fastigheten och fastighetstillbehören skall

kunna brytas. Förslaget innebär att denna princip

överges. Även den i dag gällande principen om

frivillighet överges. Förslaget innebär således att

det blir möjligt att mot en fastighetsägares vilja

överföra byggnad eller fastighetstillbehör till en

annan fastighet. De föreslagna förändringarna

riskerar att urholka äganderätten ytterligare.

Det är mycket viktigt att reformer som innebär

sådana avsteg från grundläggande principer inte

genomförs om det inte verkligen föreligger ett stort

behov härför. Innan man ruckar på så viktiga

principer krävs det även möjlighet för folk i

allmänhet att få bättre information för att få

förståelse för samt kunna bilda sig en mera tydlig

uppfattning om behovet. Vi anser att framför allt

behovsfrågan inte är tillräckligt belyst och

analyserad i propositionen. Den föreslagna ordningen

måste bli föremål för ytterligare diskussion och en

ingående behovsanalys. En viktigt utgångspunkt i

denna analys är att äganderätten skall värnas och

skyddas.

Eftersom bildande av servitut och inrättande av

gemensamhetsanläggningar har nära kopplingar till

tredimensionell fastighetsbildning är det rimligt

att behovsanalysen sker i samband med de

överväganden som pågår inom Regeringskansliet om

denna nya form av fastighetsbildning.

Vad som anförts i reservationen bör riksdagen,

med avslag på proposition 2000/01:138 och

med bifall till motionerna 2001/02:Bo2 (m)

yrkande 1 och 2001/02:Bo1 (kd) som sin

mening ge regeringen till känna.

2. Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.

(punkt 2)

av Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Inga

Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2001/02:Bo2

yrkande 2 och 2001/02:

Bo216 yrkande 3 i denna del och yrkande 4 och avslår

motionerna 2001/02:Bo202 och 2001/02:Bo230.

Ställningstagande

Som vi tidigare har påpekat bör expropriationslagen

ändras.

Ersättningsreglerna bör vara sådana att de ger

markägaren kompensation för fastighetens fulla

marknadsvärde samt för de kostnader och det

inkomstbortfall som inte kan återvinnas. Dessutom

krävs en kraftig begränsning av

expropriationsändamålen.

Den enskilde fastighetsägarens underläge gentemot

exproprianten förstärks av den s.k.

presumtionsregeln. Att som presumtionsregeln

föreskriver ålägga den drabbade fastighetsägaren

bevisbördan avseende eventuella förväntningsvärden

är tvärtemot gängse rättssäkerhetsprinciper.

Presumtionsregeln bör således avskaffas.

Vi anser att regeringen bör anmodas att snarast

återkomma med förslag om ändringar i

expropriationslagen som innebär att

presumtionsregeln avskaffas. Förslag med denna

inriktning bör kunna föreläggas riksdagen utan

vidare dröjsmål. Därutöver bör i samband med den av

oss förordade översynen av expropriationslagen i

fråga om expropriationsändamålen m.m. utarbetas

förslag om ändrade ersättningsregler i syfte att

stärka markägarens ställning i enlighet med vad vi

inledningsvis förordar. Översynen bör därutöver

omfatta frågan om en högre ersättningsnivå skall

införas när det gäller tvångsförfoganden där starka

privatekonomiska intressen gör sig gällande. Det kan

som exempel gälla vad markägaren skall erhålla när

hans mark tas i anspråk för en bredbandsutbyggnad

som ger möjligheter till kraftiga vinster. Ofta

talas om att en vinstdelning borde ske mellan

markägaren och den som exproprierar (eller på annat

sätt med tvång får rätt till annans mark). Ett

förslag till lagändring bör emellertid inte bygga på

att en egentlig vinstdelning skall ske i det

konkreta fallet. I stället bör en schabloniserande

metod användas där företagens vinstmöjligheter

avspeglas i markvärdet på ett marknadsimiterat sätt.

Mark som kan användas på ett förändrat och mer

vinstrikt sätt har naturligen ett högre värde än

eljest.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motionerna

2001/02:Bo2 (m) yrkande 2 och 2001/02:Bo216 (m)

yrkande 3 i denna del och yrkande 4.

3. Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.

(punkt 2)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson

(kd), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2001/02:Bo202

och 2001/02:Bo230 samt avslår motionerna 2001/02:Bo2

yrkande 2 och 2001/02: Bo216 yrkande 3 i denna del

och yrkande 4.

Ställningstagande

Det är angeläget att ersättningsreglerna vid

tvångsförvärv reformeras.

Expropriationslagens ersättningsregler bygger på

tanken att en expropriation skall kosta så lite som

möjligt för samhället. Bakom dagens utbyggnad av

infrastrukturen ligger det i många fall starka

privatekonomiska intressen. Ett exempel är

utbyggnaden av bredbandsnäten. Det är naturligtvis

så att det finns allmänna intressen som kan motivera

tvångsförfogande till förmån för enskilda

rättssubjekt. Många markägare har reagerat mot det

kommersiella utnyttjandet av deras mark. Vad de

vanligen vänder sig emot är att de, trots att de är

ägare till den mark som är ianspråktagen med t.ex.

vägrätt eller är belastad med ledningsrätt och som

utnyttjas för utbyggnaden av bredbandsnät, inte får

någon ersättning samtidigt som bredbandsaktörernas

verksamhet kan förväntas generera stora ekonomiska

vinster. Situationen är den att ersättningsreglerna

i expropriationslagen, som också reglerar rätten

till ersättning vid tvångsförfoganden enligt annan

lagstiftning (t.ex. ledningsrättslagen), inte medger

rätt för markägaren till andel i vinst.

Expropriationslagen är föråldrad. Lagens

ersättningsregler är inte anpassade till dagens

tvångsförvärv. I många fall sker dessa förvärv för

att tillgodose - förutom allmänna intressen genom

förvärv av stat och kommun - starka privatekonomiska

intressen. En översyn av expropriationslagens

ersättningsregler bör därför genomföras med syfte

att markägaren tillförsäkras del i vinsten vid

sådana tvångsförvärv och tvångsutnyttjanden där

starka privatekonomiska intressen gör sig gällande.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

Vårt förslag lämnas med anledning av

motionerna 2001/02:Bo230 (kd) och

2001/02:Bo202 (c).

4. Expropriationsändamålen (punkt 3)

av Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Inga

Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:Bo216

yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Bestämmelserna om expropriationsändamålen medger

enligt vår uppfattning ett alltför stort utrymme för

godtycke.

Den enskilde fastighetsägaren riskerar att

utsättas för expropriation av rent konfiskatorisk

karaktär utan att sådan är påkallad av att ytterst

angelägna samhällsintressen skall tillgodoses. Det

är inte värdigt en rättsstat att tillåta

tvångsmässiga ingrepp i den enskilda äganderätten på

de grunder som nuvarande expropriationsändamål

medger. Expropriation av mark är en kränkning av

äganderätten och bör endast komma i fråga när

synnerligen viktiga samhällsintressen så påkallar.

Mot bakgrund av detta föreslår vi att en

genomgripande översyn av expropriationslagen

genomförs. Översynen skall i första hand syfta till

att begränsa och tydliggöra de ändamål som kan

åberopas vid ett expropriationsföretag. Endast för

stat eller kommun ytterst angelägna uppgifter och

samhällsåtaganden, däribland värnande om människors

liv, hälsa och säkerhet samt skydd av natur och

miljö, skall tillåtas som expropriationsgrunder.

Expropriation där det allmännas enda motiv till

ingreppet är att stävja en marknadsbaserad

värdeökning skall exempelvis inte medges. En

särskild fråga som bör övervägas är om eller i vilka

fall en rätt till expropriation skall föreligga för

enskilda rättssubjekt. Det stöter nämligen

rättskänslan att t.ex. en privat företagare ges

möjlighet att beröva en annan företagare dennes

egendom och därmed sammankopplade möjligheter till

eget företagande, vinst och utkomst. En annan

situation som bör utredas gäller fall när

exproprierad egendom kommer att användas för ett

annat ändamål än för vilket expropriation skett. I

en tid av snabb ekonomisk och teknisk utveckling

torde det bli allt vanligare att så blir fallet.

Särskilt stötande är de fall när den som

exproprierat kommer att använda egendomen på ett

sätt som den tidigare fastighetsägaren haft önskemål

om för egen del. Vi är medvetna om att lösningarna

av det senare problemet kan vara svåra att finna.

Men det är väsentligt att en utredning tar sig an

frågan.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2001/02:Bo216

yrkande 3 i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:138 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i jordabalken

2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988)

3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

4. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

Följdmotioner

2001/02:Bo1 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen gör en behovsanalys

för att ge bättre underlag inför beslut om reglerna

för överföring av fastighetstillbehör.

2001/02:Bo2 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att utreda frågan om

fastighetstillbehör med en tydligare behovsanalys

och med beaktande av den pågående utredningen om

tredimensionell fastighetsbildning.

2. Riksdagen beslutar att ersättning för överföring

av egendom, såsom mark och fastighetstillbehör,

skall vara marknadsmässig.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Bo202 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

ersättningsreglerna i expropriationslagen.

2001/02:Bo216 av Knut Billing m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om expropriation.

4. Riksdagen beslutar om avskaffande av

presumtionsregeln vid expropriation i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo230 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

ersättningsreglerna vid expropriation.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

jordabalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § jordabalken[1]

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 kap.

7 §[2]

-----------------------------------------------------

Överlåtelse av föremål En överlåtelse av ett

som hör till fastighet föremål som hör till en

gäller ej mot tredje man, fastighet gäller inte mot

förrän föremålet skiljes tredje man, förrän

från fastigheten på

sådant sätt att det ej 1. föremålet skiljs

längre kan anses höra från fastigheten på ett

till denna. sådant sätt att det inte

längre kan anses höra

till denna, eller

2. ett beslut enligt

fastighetsbild-ningslagen

(1970:988), lednings-

rättslagen (1973:1144)

eller anlägg-ningslagen

(1973:1149) om att före-

Om verkan av vissa målet inte längre skall

överlåtelser från staten, höra till fas-tigheten

av exekutiv försäljning har införts i

av föremål som hör till fastighetsregistrets

fastighet och av allmänna del.

ianspråktagande av sådant

föremål genom Om verkan av vissa

expropriation finns överlåtelser från staten,

särskilda bestämmelser. av exekutiv försäljning

av föremål som hör till

en fastighet och av

ianspråktagande av sådana

föremål genom

expropriation finns

särskilda bestämmelser.

-----------------------------------------------------

_________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

**FOOTNOTES**

[1]:1 Balken omtryckt 1971:1209.

2 Senaste lydelse 1992:1460.

[2]:

2. Förslag till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om

fastighetsbildningslagen (1970:988)[3]1

dels att 1 kap. 1 §, 4 kap. 25 §, 5 kap. 1 §, 10

kap. 5 §, 11 kap. 6 § och 14 kap. 1 § samt rubriken

till 7 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

7 kap. 14 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Fastighetsbildning är Fastighetsbildning är

en i enlighet med denna en åtgärd som vidtas

lag företagen åtgärd enligt denna lag och som

genom vilken fastighets- innebär att

indelningen ändras eller

servitut bildas, ändras 1.

eller upphäves. fastighetsindelningen

ändras,

2. servitut bildas,

ändras eller upphävs,

eller

3. en byggnad eller

annan anläggning som hör

till en fastighet

överförs till en annan

fastighet.

-----------------------------------------------------

Genom Genom

fastighetsbestämning en- fastighetsbestämning en-

ligt denna lag avgöres ligt denna lag avgörs

frågor om beskaffenheten frågor om

av gällande fastighets-

indelning samt frågor 1. hur

rörande beståndet eller fastighetsindelningen är

omfånget av ledningsrätt beskaffad,

eller vissa servitut.

2. huruvida en

ledningsrätt eller ett

servitut gäller och

vilket omfång rätten har,

och

3. huruvida byggnader

eller andra anläggningar

hör till en fastighet

enligt 2 kap. 1 §

jordabalken.

-----------------------------------------------------

4 kap.

25 §[4]2

Lantmäterimyndigheten skall utreda

förutsättningarna för fastighetsbildningen.

Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten

utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombesörja

de göromål av teknisk art och de värderingar som

behövs för åtgärdens genomförande. Därvid bör

rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall

samråd ske med de myndigheter som beröres av

åtgärden.

-----------------------------------------------------

Sedan de sålunda Sedan de i första

föreskrivna åtgärderna stycket föreskrivna

utförts, skall åtgärderna har utförts,

myndigheten meddela skall myndigheten meddela

beslut om fastighetsbild- beslut om

ningen fastighetsbildningen

(fastighetsbildningsbeslut).(fastighetsbild-

Detta beslut skall ange ningsbeslut). Detta

hur fastighetsindelningen beslut skall ange hur

ändras och vilka ser- fastighetsindelningen

vitutsåtgärder som ändras, vilka

vidtages. I övrigt skall servitutsåtgärder som

beslutet innehålla vidtas och vilka

uttalanden i frågor som byggnader eller andra

har ett omedelbart anläggningar som överförs

samband med till en annan fastighet.

fastighetsbildningen. I övrigt skall beslutet

Särskilda bestämmelser om innehålla uttalanden i

vad beslutet i vissa fall frågor som har ett

skall innehålla meddelas omedelbart samband med

i 5, 8 och 12 kap. fastighetsbildningen.

Särskilda bestämmelser om

vad beslutet i vissa fall

skall innehålla finns i

5, 8 och 12 kap.

-----------------------------------------------------

Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet

meddelas utan hinder av att tekniska göromål och

värderingar ej utförts. Under samma förutsättning

får olika frågor som hör till beslutet upptagas för

sig och avgöras genom särskilda beslut. Vad som

föreskrives om fastighetsbildningsbeslut gäller även

sådant avgörande.

5 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Genom Genom

fastighetsreglering får fastighetsreglering får

mark överföras från en

fastighet eller 1. mark överföras från

samfällighet till annan en fastighet eller

sådan enhet samt andel i samfällighet till en

samfällighet överföras annan sådan enhet,

från en fastighet till en

annan. Genom 2. andelar i

fastighetsreglering kan samfälligheter överföras

också samfällighet bildas från en fastighet till en

samt servitut bildas, annan,

ändras eller upphävas.

3. samfälligheter

bildas,

4. servitut bildas,

ändras eller upphävas,

och

5. byggnader eller

andra anläggningar som

hör till en fastighet

överföras till en annan

fastighet.

-----------------------------------------------------

Som ett led i fastighetsreglering kan vissa för

sakägarna gemensamma arbeten verkställas.

**FOOTNOTES**

[3]:1 Lagen omtryckt 1992:1212.

[4]:2 Senaste lydelse 1995:1394.

-----------------------------------------------------

7 kap. Särskilda 7 kap. Särskilda

bestämmelser om servitut bestämmelser om servitut,

och ledningsrätt ledningsrätt och

överföring av

fastighetstillbehör

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

14 §

Lantmäterimyndigheten

får besluta att

sådana byggnader

eller andra

anläggningar, som

enligt 2 kap. 1 §

jordabalken hör

till en fastighet

och är ägnade för

stadigvarande bruk

vid utövandet av

ett servitut enligt

denna lag eller

motsvarande äldre

bestämmelser, skall

överföras till den

härskande

fastigheten. Genom

beslutet övergår

äganderätten till

byggnaden eller

anläggningen till

ägaren av den

härskande

fastigheten.

En byggnad får

dock överföras

endast om

1. det inte

uppkommer väsentlig

olägenhet för någon

sakägare och

2. byggnaden har

ett obetydligt

värde eller

överföringen i

betydande mån

förbättrar

möjligheterna att

åstadkomma en

ändamålsenlig mark-

användning.

Om de sakägare

vilkas rätt berörs

av åtgärden medger

det, får avsteg

göras från andra

stycket.

-----------------------------------------

10 kap.

5 §

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna om Bestämmelserna om

bildande av samfällighet bildande av samfällighet

och servitut genom fas- och servitut genom fas-

tighetsreglering äger tighetsreglering och om

motsvarande tillämpning överföring av byggnader

vid avstyckning såvitt eller andra anläggningar

avser förhållandet mellan genom fastighetsreglering

styckningsdelarna. tillämpas också vid

avstyckning, när det

gäller förhållandet

mellan styckningsdelarna.

-----------------------------------------------------

Vid avstyckning av ägovidd från

fastighet som har del i samfälld väg kan

styckningslotten såsom servitut i

stamfastigheten tilläggas rätt att

nyttja vägen. Sådant servitut får dock

ej bildas, om styckningslottens behov av

väg kan tillgodoses bättre på annat

sätt.

11 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna om Bestämmelserna om

bildande av samfällighet bildande av samfällighet

och servitut genom fas- och servitut genom fas-

tighetsreglering äger tighetsreglering och om

motsvarande tillämpning överföring av byggnader

vid klyvning såvitt avser eller andra anläggningar

förhållandet mellan genom fastighetsreglering

klyvningslotter. tillämpas också vid

klyvning, när det gäller

förhållandet mellan

klyvningslotterna.

-----------------------------------------------------

Mark som på grund av beskaffenheten

eller läget ej kan värderas med

tillräcklig säkerhet eller som har så

lågt värde att kostnaderna för delning

av marken ej står i rimligt förhållande

till värdet får avsättas som samfälld

för klyvningslotterna, även om det ej är

tillåtet enligt 6 kap. 1 §.

-----------------------------------------------------

14 kap.

1 §[5]3

-----------------------------------------------------

Om det vid Lantmäterimyndigheten

fastighetsbildning får genom

uppkommer frågor om fastighetsbestämning

fastighetsindelningens pröva frågor om

beskaffenhet eller om be-

ståndet eller omfånget av 1. hur

ledningsrätt eller av fastighetsindelningen är

servitut, skall frågan beskaffad,

prövas vid

fastighetsbestämning, om 2. huruvida en

det behövs för ledningsrätt eller ett

fastighetsbildningen. I servitut gäller och

fråga om servitut för vilket omfång rätten har,

vattenverksamhet som har och

tillkommit med stöd av

miljöbalken eller 3. huruvida byggnader

motsvarande äldre eller andra anläggningar

lagstiftning får en sådan hör till en fastighet

bestämning endast avse enligt 2 kap. 1 §

servitut enligt 28 kap. jordabalken.

10 § miljöbalken eller

motsvarande äldre

bestämmelser.

-----------------------------------------------------

På ansökan av sakägare I fråga om servitut för

får även i annat fall vattenverksamhet som har

fastighetsbestämning ske tillkommit med stöd av

för prövning av fråga om miljöbalken eller

fastighetsindelningens motsvarande äldre

beskaffenhet eller om lagstiftning får

beståndet eller omfånget fastighetsbestämning

av ledningsrätt eller av enligt första stycket

servitut, som tillkommit endast avse servitut

vid avvittring eller enligt 28 kap. 10 §

enligt lagstiftningen om miljöbalken eller

fastighetsbildning eller motsvarande äldre bestäm-

enskilda vägar eller melser.

enligt anläggningslagen

eller 28 kap. 10 §

miljöbalken eller

motsvarande äldre

bestämmelser, såvida icke

frågans avgörande

uppenbarligen är utan

betydelse för sökanden.

Samma rätt att påkalla

fastighetsbestämning

tillkommer kommunen

såvitt gäller område med

detaljplan eller

områdesbestämmelser eller

område beträffande vilket

fråga väckts om upp-

rättande av sådan plan

eller sådana

bestämmelser.

-----------------------------------------------------

En fråga om

fastighetsbestämning får

tas upp till prövning, om

1. det behövs vid en

fastighets-

bildningsförrättning,

2. lantmäterimyndigheten

har förordnat om det

enligt 15 §

ledningsrättslagen

(1973:1144) eller 17 §

anläggningslagen

(1973:1149),

3. en sakägare har

ansökt om det, eller

4. en kommun har ansökt

om det och ansökan gäller

ett område med detaljplan

eller områdesbestämmelser

eller ett område för

vilket fråga har väckts

om att upprätta en sådan

plan eller sådana

bestämmelser.

-----------------------------------------------------

En ansökan enligt

tredje stycket 3 eller 4

får dock inte prövas om

det är uppenbart att

frågan saknar betydelse

för sökanden. Om ansökan

gäller fas-

tighetsbestämning av

servitut får den inte

heller prövas om

servitutet har tillkommit

på annat sätt än vid

avvittring eller enligt

lagstiftningen om

fastighetsbildning eller

enskilda vägar eller

enligt anläggningslagen

eller 28 kap. 10 §

miljöbalken eller

motsvarande äldre

bestämmelser.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari

2002.

3. Förslag till lag om ändring i

ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen

(1973:1144)

dels att 13-15 och 22 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,

12 a och 34 a §§, och närmast före 12 a § en ny rubrik av

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Frigörande av

fastighetstillbehör

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

12 a §

-----------------------------------------------------

Lantmäterimyndigheten

får besluta att sådana

byggnader eller andra

anläggningar, som

enligt 2 kap. 1 §

jordabalken hör till en

fastighet och är ägnade

för stadigvarande bruk

vid utövandet av

ledningsrätten, inte

längre skall höra till

fastigheten. För ett

sådant beslut krävs att

åtgärden leder till ett

mer ändamålsenligt

utnyttjande av

ledningsrätten och att

fördelarna av åtgärden

överväger de kostnader

och olägenheter som den

medför.

Genom ett beslut

enligt första stycket

övergår äganderätten till

anläggningen till

innehavaren av

ledningsrätten. Om det

föreligger ett

förordnande enligt 1 §

andra stycket andra

meningen, gäller vad som

sägs i 2 kap. 1 § andra

stycket jordabalken även

anläggningen.

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

I fråga om ersättning I fråga om ersättning

för upplåtelse och för upplåtelse och

inlösen enligt 12 § äger inlösen enligt 12 § eller

4 kap. åtgärd enligt 12 a §

expropriationslagen tillämpas 4 kap.

(1972:719) motsvarande expropriationslagen

tillämpning. 4 kap. 3 § (1972:719). Vid

expropriationslagen skall tillämpningen av 4 kap.

härvid tillämpas i fråga 3 § expropriationslagen

om värdeökning som ägt skall tiden för

rum under tiden från värdestegringen räknas

dagen tio år före det från dagen tio år före

ledningsförrättningen det att ansökan om

påkallades. ledningsförrättningen

gjordes eller

lantmäterimyndigheten

enligt 7 kap. 11 §

fastighetsbildningslagen

(1970:988) förordnade om

Är innehavare av prövning enligt led-

rättighet, som minskar ningsrättslagen.

fastighets värde,

berättigad till Är innehavare av en

ersättning, skall det rättighet som minskar en

värde som fastighets värde

tillgodoräknas berättigad till

fastighetens ägare ersättning, skall det

minskas med belopp värde som tillgodoräknas

motsvarande den fastighetens ägare enligt

värdeminskning som första stycket minskas

rättigheten inneburit. med det belopp som

Om det värde som skall motsvarar den värde-

tillgodoräknas fastig- minskning för fastigheten

hetens ägare ej kan som rättigheten

minskas utan att skada inneburit. Om det värde

uppkommer för inne- som skall tillgodoräknas

havare av fordran med fastighetens ägare inte

bättre rätt, minskas i kan minskas utan att

stället ersättningen skada uppkommer för

till rättighetshavaren innehavaren av en fordran

med motsvarande belopp. med bättre rätt, minskas

i stället ersättningen

till rättighetshavaren

med motsvarande belopp.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Avsteg får göras från 6 Om de fastighetsägare

§, såvitt den innebär och andra sakägare vilkas

skydd för enskilt rätt berörs medger det,

intresse, och från 12 § får avsteg göras från

första stycket eller 13 följande bestämmelser i

§, om de fastighetsägare denna lag:

och andra sakägare vilkas

rätt beröres medger det. 6 §, såvitt den innebär

skydd för enskilt

intresse,

12 § första stycket,

12 a § första stycket

andra meningen, och

13 §.

-----------------------------------------------------

Svarar fastighet för fordran, får avsteg från 13 § med stöd av ägarens samtycke

ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras

fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de

medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap.

11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av

rättsägare behövs ej, om upplåtelsen är väsentligen utan betydelse

för honom.

15 §

Ledningsrättsfråga upptages efter ansökan. Har vid

fastighetsreglering förordnats att ledningsrättsfråga skall prövas

enligt denna lag, får frågan dock upptagas utan ansökan.

Ledningsrättsfråga får prövas gemensamt med

fastighetsbildningsåtgärd vid en förrättning. Sådan gemensam

förrättning får åter delas upp på skilda förrättningar.

Är ledningen av större omfattning får, om det finnes lämpligt,

prövningen av ledningsrättsfråga uppdelas på skilda förrättningar,

envar avseende viss sträcka av ledningen.

-----------------------------------------------------

Om det behövs vid en

förrättning enligt denna

lag, får lantmäterimyn-

digheten förordna om

prövning enligt 14 kap. 1

§ fastighetsbildnings-

lagen (1970:988).

-----------------------------------------------------

22 §[6]1

-----------------------------------------------------

Om hinder icke möter Om det inte finns något

mot upplåtelsen, skall hinder mot upplåtelsen,

lantmäterimyndigheten skall lantmäteri-

meddela ledningsbeslut. myndigheten meddela

ledningsbeslut.

-----------------------------------------------------

I ledningsbeslut anges I ett ledningsbeslut

anges

1. ledningens ändamål

och huvudsakliga 1. ledningens ändamål

beskaffenhet, och huvudsakliga

beskaffenhet,

2. utrymme som upplåtes

för ledningen, 2. utrymme som upplåts

för ledningen,

3. fastighet eller del

därav som inlöses, 3. en fastighet eller

del av en fastighet som

inlöses,

4. bestämmelser som 4. en byggnad eller

avses i 1 § andra annan anläggning som

stycket, omfattas av ett beslut

enligt 12 a §,

5. den tid inom vilken

ledningen skall vara 5. bestämmelser som

utförd, avses i 1 § andra

stycket,

6. övriga föreskrifter

rörande ledningen som med 6. den tid inom vilken

hänsyn till förhållandena ledningen skall vara

finnes påkallade. utförd,

7. övriga föreskrifter

rörande ledningen som med

hänsyn till förhållandena

är påkallade.

-----------------------------------------------------

Prövas ledningsrättsfråga gemensamt med fastighetsbildningsåtgärd

vid en förrättning, får ledningsbeslutet upptagas i

fastighetsbildningsbeslutet.

-----------------------------------------

34 a §

En fråga om att

byggnader eller

andra anläggningar

enligt 12 a § inte

längre skall höra

till en fastighet

får prövas vid en

ny förrättning även

om villkoren i 33 §

första stycket inte

är uppfyllda.

-----------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1

januari 2002.

**FOOTNOTES**

[5]:3 Senaste lydelse 1998:865.

[6]:

1Senaste lydelse 1995:1404.

4. Förslag till lag om ändring i anläggningslagen

(1973:1149)

Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen

(1973:1149)[7]1

dels att 13, 16, 17 och 24 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya

paragrafer, 12 a och 35 a §§, och närmast före 12

a § en ny rubrik av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Överföring av

fastighetstillbehör

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

12 a §

Lantmäterimyndigheten

får besluta att

sådana byggnader

eller andra

anläggningar som

enligt 2

kap. 1 §

jordabalken hör

till en fastighet

och ingår i

gemensamhetsanläggningen,

skall överföras

till och vara

samfällda för de

fastigheter som

deltar i

gemensamhetsanläggningen.

För ett sådant

beslut krävs att

åtgärden leder till

en mer

ändamålsenlig

markanvändning och

att fördelarna av

åtgärden överväger

de kostnader och

olägenheter som den

medför.

-----------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

I fråga om ersättning I fråga om ersättning

för upplåtelse och för upplåtelse och

inlösen enligt 12 § inlösen enligt 12 § eller

gäller 5 kap. 10-12 §§ åtgärd enligt 12 a §

fastighetsbildningslagen gäller 5 kap. 10-12 §§

(1970:988). Därvid skall fastighetsbildningslagen

inlösen inte anses som (1970:988). Därvid skall

ett sådant tvångsförvärv inlösen inte anses som

som avses i 5 kap. 10 a § ett sådant tvångsförvärv

andra stycket som avses i 5 kap. 10 a §

fastighetsbildningslagen. andra stycket

fastighetsbildningslagen.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[7]:1 Lagen omtryckt 1992:1148.

16 §

-----------------------------------------------------

Avsteg får göras från Avsteg får göras från

1. 5 §, om ägarna av de 1. 5 §, om ägarna av de

fastigheter som skall fastigheter som skall

deltaga i anläggningen delta i anläggningen

medger det, medger det,

2. 8 § såvitt den 2. 8 § såvitt den

innebär skydd för enskilt innebär skydd för enskilt

intresse, 12 § första intresse, 12 § första

stycket eller 13 §, om de stycket eller 13 §, om de

fastighetsägare och andra fastighetsägare och andra

sakägare vilkas rätt sakägare vilkas rätt

beröres medger det, berörs medger det,

3. 12 a § andra

meningen, om an-

3. 15 §, om det medges läggningens ägare medger

av fastighetsägare som det,

ålägges större bi-

dragsskyldighet än som i 4. 15 §, om det medges

annat fall skolat gälla av fastighetsägare som

och avvikelsen från be- åläggs större bidrags-

stämmelsen icke sker i skyldighet än som annars

otillbörligt syfte. skulle ha gällt och

avvikelsen från

bestämmelsen inte sker i

otillbörligt syfte.

-----------------------------------------------------

Svarar fastighet för fordran, får

avsteg från 13 eller 15 § med stöd av

ägarens samtycke ske endast om även

fordringens innehavare medger det. Be-

sväras fastigheten av gemensam

inteckning, fordras dessutom de

medgivanden från fastighetsägare och

fordringshavare som i 22 kap. 11 §

jordabalken föreskrives för

relaxation. Medgivande av rättsägare

behövs ej, om anläggningens inrättande

är väsentligen utan betydelse för

honom.

17 §

Anläggningsfråga upptages efter

ansökan. Har vid fastighetsreglering

förordnats att anläggningsfråga skall

prövas enligt denna lag, får frågan

dock upptagas utan ansökan.

Anläggningsfråga får prövas

gemensamt med annan anläggningsfråga

eller med fastighetsbildningsåtgärd

vid en förrättning. Sådan gemensam

förrättning får åter delas upp på

skilda förrättningar.

-----------------------------------------------------

Om det behövs vid en

förrättning enligt denna

lag, får

lantmäterimyndigheten

förordna om prövning

enligt 14 kap. 1 §

fastighetsbildningslagen

(1970:988).

-----------------------------------------------------

24 §[8]2

-----------------------------------------------------

Om hinder icke möter Om det inte finns något

mot anläggningen, skall hinder mot att inrätta

lantmäterimyndigheten gemensamhetsanläggningen,

meddela skall lantmäterimyndig-

anläggningsbeslut. heten meddela

anläggningsbeslut.

-----------------------------------------------------

I anläggningsbeslut anges I ett anläggningsbeslut

anges

1. anläggningens

ändamål, läge, storlek

1. gemensamhetsanläggningens

och huvudsakliga ändamål, läge, storlek

beskaffenhet i övrigt, och huvudsakliga

beskaffenhet i övrigt,

2. de fastigheter som

skall deltaga i 2. de fastigheter som

anläggningen, skall delta i

gemensamhetsanläggningen,

3. utrymme som upplåtes

för anläggningen, 3. utrymme som upplåts

för gem-

4. fastighet eller del ensamhetsanläggningen,

därav som inlöses,

4. en fastighet eller

del av en fastighet som

inlöses,

5. tiden för

anläggningens be- stånd, 5. en byggnad eller

om sådan anses böra annan anläggning som

bestämmas, omfattas av ett beslut

enligt 12 a §,

6. den tid inom vilken

anläggningen skall vara 6. tiden för

utförd, gemensamhetsanläggningens

bestånd, om en sådan bör

7. behövliga bestämmas,

föreskrifter i fråga om

anläggningens utförande. 7. den tid inom vilken

gemensamhetsanläggningen

skall vara utförd,

8. behövliga

föreskrifter i fråga om

gemensamhetsanläggningens

utförande.

-----------------------------------------------------

I anläggningsbeslutet får I anläggningsbeslutet

också anges de i får också anges de i

anläggningen deltagande gemensamhetsanläggningen

fastigheternas andelstal deltagande fastigheternas

i fråga om kostnaderna andelstal i fråga om

för anläggningens kostnaderna för an-

utförande och drift. läggningens utförande och

drift.

-----------------------------------------------------

Prövas anläggningsfråga gemensamt med

fastighetsbildningsåtgärd vid en

förrättning, får anläggningsbeslutet

upptagas i

fastighetsbildningsbeslutet.

-----------------------------------------

35 a §

En fråga om

överföring av

byggnader eller

andra anläggningar

enligt 12 a § får

prövas vid en ny

förrättning även om

villkoren i 35 §

första stycket inte

är uppfyllda.

Om

gemensamhetsanläggningen

förvaltas av en

samfällighetsför-

ening, företräder

föreningen

delägarna vid den

nya förrättningen.

-----------------------------------------

Denna lag träder i kraft

den 1 januari 2002.

**FOOTNOTES**

[8]:2Senaste lydelse

1995:1405.