Bet. 2001/02:BOU4

Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU4

Allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar bostadsutskottet

regeringens förslag i proposition 2001/02:58

Allmännyttiga bostadsföretag. Utskottet behandlar

därjämte de tio motioner som väckts med anledning av

propositionen samt vissa andra motioner, i huvudsak

från den allmänna motionstiden, vilka har ett

samband med propositionens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen antar

propositionens lagförslag och godkänner förslaget om

fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen

av kommunala bostadsföretag samt avslår samtliga

motionsförslag.

Lagförslagen avser dels en ny lag om allmännyttiga

bostadsföretag, dels ändring i hyreslagen (12 kap.

jordabalken) och i lagen (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar.

Förslaget till ny lag om allmännyttiga

bostadsföretag innehåller en definition av

allmännyttigt bostadsföretag samt anger

förutsättningarna för att bli och förbli ett sådant

företag. I lagen föreskrivs bl.a. att

vinstutdelningen i företagen skall begränsas till en

av regeringen årligen fastställd nivå. Lagförslaget

möjliggör också för andra än kommunerna att helt

eller delvis vara ägare av allmännyttiga

bostadsföretag under förutsättning att de agerar

utifrån de restriktioner som uppställs i lagen.

Även för kommunala bostadsföretag ges i lagen en

definition. Förslaget innebär att ett bostadsföretag

över vilket kommunen har det bestämmande inflytandet

automatiskt (genom lagens införande) skall anses var

ett allmännyttigt bostadsföretag. Regeringen

föreslår att endast kommunala bostadsföretag skall

vara hyresnormerande enligt hyreslagens

bruksvärderegler (12 kap. 55 § jordabalken).

Lagförslaget innebär också att en tillståndsplikt

införs för vissa överlåtelser av allmännyttiga

bostadsföretag eller bostäder. Förslaget avses i

denna del ersätta den tidsbegränsade lagstiftningen

på området. Överlåtelser av aktier eller andelar i

ett kommunalt bostadsföretag, som har en sådan

omfattning att kommunens eller ett kommunalt

företags bestämmande inflytande över

bostadsföretaget upphör, skall godkännas av

länsstyrelsen för att vara giltiga. Detsamma gäller

överlåtelser av hela eller delar av ett kommunalt

bostadsföretags bestånd av bostadslägenheter.

Tillstånd krävs dock inte om egendomen förvärvas av

ett annat allmännyttigt bostadsföretag, en

kooperativ hyresrättsförening eller på exekutiv

auktion.

Ansökan om tillstånd skall avslås om det kan

befaras att de allmännyttiga bostadsföretagens hyror

till följd av överlåtelsen inte kommer att få

tillräckligt genomslag vid tillämpning av

bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken eller

de hyresförhandlingar som förs enligt

hyresförhandlingslagen (1978:304). Det ankommer på

sökanden att visa att det finns förutsättningar för

tillstånd.

Regeringen föreslår vidare att det skall åligga

sökanden att redovisa de boendes inställning till

överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut skall få

överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte

överklagas. Regeringen får under vissa

förutsättningar medge dispens från

tillståndsplikten.

Vidare föreslås en ändring i lagen (2000:1383) om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär

att kommunfullmäktige skall besluta om kommunala

riktlinjer för bostadspolitiken under varje

mandatperiod.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002.

I propositionen föreslås dessutom att en myndighet

med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till

omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas

från den 1 juli 2002 samt att staten får möjlighet

att förvärva bostadsfastigheter av kommunala

bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för

att utveckla eller avveckla bostäderna.

Vidare utvecklar regeringen de förslag om

fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen

av kommunala bostadsföretag som redovisades i

proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och

livskraft i hela landet.

Regeringen redovisar också som sin bedömning att

statliga kreditgarantier bör införas för att

underlätta för hyresgästerna att genom förköp eller

på annat sätt överta bostäder med kooperativ

hyresrätt.

Redovisningen enligt de två sistnämnda avsnitten

föranleder inte något ställningstagande från

utskottets sida.

Till betänkandet har tio reservationer och två

särskilda yttranden fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Frågan om avslag på förslaget till lag

om allmännyttiga bostadsföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo11

yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i

denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18

i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, c, fp, -)

2. Definition och företagsform för

allmännyttiga bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:58 i denna del.

3. Boendeinflytande m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:A317 yrkande 9.

4. Skälig utdelning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:58 i denna del.

5. Beräkningsunderlag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo16.

Reservation 2 (m, kd, c, fp, -)

6. Godkännande och upphävande av status som

allmännyttigt bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:58 i denna del.

7. Tillståndsplikt vid överlåtelse av fast

egendom samt aktier och andelar i kommunala

bostadsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:58 i denna del och avslår motion

2001/02:Bo15.

8. Särskilda beslutsregler

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo20.

Reservation 3 (m, kd, c, fp, -) - delvis – motiv.

Reservation 4 (mp).

9. Färre undantag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo12 yrkande 1.

Reservation 3 (m, kd, c, fp, -) - delvis - motiv.

10. Kommunala bostadsföretags dominans,

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo13

yrkande 2, 2001/02:Bo271, 2001/02:Bo324 yrkande 8

och 2001/02:N319 yrkande 8.

Reservation 5 (m, kd, c, fp, -)

11. Prövningen av ansökan om tillstånd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:58 i denna del.

12. Yttranden från partsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo12 yrkande 2.

Reservation 3 (m, kd, c, fp, -) - delvis - motiv.

13. Upphävande av stopplagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:58 i denna del och avslår motionerna

2001/02:Bo11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo318

yrkande 11, 2001/02:Bo320 yrkande 10,

2001/02:Bo325 yrkande 20, 2001/02:Fi296 yrkande

3, 2001/02:Fi298 yrkande 5 och 2001/02:N27

yrkande 45.

Reservation 6 (m, kd, c, fp, -)

14. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag enligt bilaga 2 i

den mån lagförslaget inte omfattas av vad

utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

15. Ändring i hyreslagen (12 kap.

jordabalken)

Riksdagen antar utskottets förslag till lag om

ändring i jordabalken enligt bilaga 3. Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:58

i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11

yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i

denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18

i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 2.

Reservation 7 (m, kd, c, fp, -)

16. Komplettering av lagen (2000:1383) om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar enligt bilaga 2. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna

del och avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkandena

3 och 4, det sistnämnda yrkandet i denna del,

2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14

i denna del och 2001/02:Bo18 i denna del.

Reservation 8 (m, fp, -)

17. Fortsatta insatser för att stödja

omstruktureringen av kommunala

bostadsföretag

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

fortsatta insatser för att stödja

omstruktureringen av kommunala bostadsföretag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58

i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11

yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i

denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18

i denna del och 2001/02:Bo19 yrkandena 3 och 4.

Reservation 9 (m, kd, c, fp, -)

18. Förköpsrätt för kooperativa

hyresrättsföreningar m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo17.

Reservation 10 (m, -)

Stockholm den 21 februari 2002

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),

Ulla-Britt Hagström (kd)[1]1, Carina Moberg (s),

Inga Berggren (m)[2]1, Anders Ygeman (s), Siw

Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie

Enochson (kd)[3]1, Carl-Erik Skårman (m)[4]1, Helena

Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c)[5]1,

Yvonne Ångström (fp)[6]1, Carina Adolfsson Elgestam

(s), Ewa Thalén Finné (m)[7]1 och Sten Andersson (-

)[8]1.

**FOOTNOTES**

[1]:

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Bild 4

Bild 5

[2]:

[3]:

[4]:

[5]:B

[6]:i

[7]:l

[8]:d

2001/02

BoU4

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade propositionen den 27 november

2001.

Med anledning av propositionen anordnade utskottet

en offentlig utfrågning den 31 januari 2002. Program

för och protokoll från utfrågningen har som bilaga 4

tagits in i detta betänkande. Vidare har i

utskottsärendet inkommit en skrivelse från Sveriges

Fastighetsägareförbund.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny lag om

allmännyttiga bostadsföretag införs.

Lagförslaget innehåller en definition av

allmännyttigt bostadsföretag samt förutsättningarna

för att bli och förbli ett sådant företag. I lagen

föreskrivs bl.a. att vinstutdelningen i företagen

skall begränsas till en av regeringen årligen

fastställd nivå.

Lagförslaget möjliggör också för andra än

kommunerna att helt eller delvis vara ägare av

allmännyttiga bostadsföretag under förutsättning att

de agerar utifrån de restriktioner som uppställs i

lagförslaget.

Lagförslaget innebär också att en tillståndsplikt

införs för vissa överlåtelser av allmännyttiga

bostadsföretag eller bostäder. Lagförslaget avses i

denna del ersätta den nu tidsbegränsade

lagstiftningen på området. Förslaget innebär att

överlåtelser av aktier eller andelar i ett kommunalt

bostadsföretag, som har en sådan omfattning att

kommunens eller ett kommunalt företags bestämmande

inflytande över bostadsföretaget upphör, skall

godkännas av länsstyrelsen för att vara giltiga.

Likaså skall överlåtelser av hela eller delar av ett

kommunalt bostadsföretags bestånd av

bostadslägenheter godkännas av länsstyrelsen.

Tillstånd krävs dock inte om egendomen förvärvas av

ett annat allmännyttigt bostadsföretag, en

kooperativ hyresrättsförening eller på exekutiv

auktion.

Ansökan om tillstånd föreslås avslås om det kan

befaras att de allmännyttiga bostadsföretagens hyror

till följd av överlåtelsen inte kommer att få

tillräckligt genomslag vid tillämpning av

bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken eller

de hyresförhandlingar som förs enligt

hyresförhandlingslagen (1978:304).

Det ankommer på den som ansöker om tillstånd att

visa att det finns förutsättningar för ett sådant

tillstånd. Det åligger sökanden att redovisa de

boendes inställning till överlåtelsen.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Boverket.

Boverkets beslut får inte överklagas. Regeringen får

under vissa förutsättningar medge dispens från

tillståndsplikten.

Även kommunala bostadsföretag ges en definition i

lagförslaget. Lagförslaget innebär att ett

bostadsföretag över vilket kommunen har det

bestämmande inflytandet automatiskt (genom lagens

införande) skall anses var ett allmännyttigt

bostadsföretag.

Regeringen föreslår att endast kommunala

bostadsföretag skall vara hyresnormerande enligt

hyreslagens bruksvärderegler (12 kap. 55 §

jordabalken).

Vidare föreslås en ändring i lagen (2000:1383) om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär

att kommunfullmäktige skall besluta om kommunala

riktlinjer för bostadspolitiken under varje

mandatperiod.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002.

I propositionen föreslås dessutom att en myndighet

med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till

omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas

från den 1 juli 2002 samt att staten får möjlighet

att förvärva bostadsfastigheter av kommunala

bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för

att utveckla eller avveckla bostäderna.

Vidare utvecklar regeringen de förslag om

fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen

av kommunala bostadsföretag som redovisades i

proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och

livskraft i hela landet.

Regeringen gör också bedömningen att statliga

kreditgarantier bör införas för att underlätta för

hyresgästerna att genom förköp eller på annat sätt

överta bostäder med kooperativ hyresrätt.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar under detta avsnitt

propositionens förslag och bedömningar i allt

väsentligt endast i de delar de mött invändningar i

motionerna. De motionsyrkanden som syftar till att

riksdagen skall ge regeringen till känna vad

motionären anfört angående utformningen av lagen om

allmännyttiga bostadsföretag behandlar utskottet

under särskilda rubriker. Skälet härtill är att

dessa motioner inte innehåller förslag om att

riksdagen vid antagande av lagförslaget skall låta

utforma lagen på annat sätt än regeringen nu har

föreslagit. Motionsförslagen innebär i stället att

regeringen skall återkomma med nya förslag i dessa

delar.

Frågan om avslag på förslaget till

lag om allmännyttiga bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om avslag på

förslaget till lag om allmännyttiga

bostadsföretag. Jämför reservation 1 (m, kd,

c, fp, -).

Inledning

Utskottet kommer i det följande att under särskilda rubriker

redovisa en bakgrund till propositionens

ställningstagande i de frågor som aktualiseras genom

de motioner som innehåller yrkanden om avslag på

förslaget till lag om allmännyttiga bostadsföretag.

Ett nytt administrativt system

Det finns för närvarande ingen formell möjlighet att godkänna

ett företag som allmännyttigt bostadsföretag. Ett

sådant företag kan dock förlora sin

allmännyttigstatus. Enligt uppgift i propositionen

ombildades under 1990-talet många i stiftelseform

drivna allmännyttiga bostadsföretag till aktiebolag.

Ombildningarna innebar att den allmännyttiga

stiftelsen upphörde att existera. Samtidigt kunde

det nybildade aktiebolaget inte godkännas som

allmännyttigt bostadsföretag. Detta har inneburit

att andelen kommunala bostadsföretag med

allmännyttigstatus har minskat. Enligt betänkandet

(SOU 1999:148) På de boendes villkor har endast 57 %

av de SABO-anslutna bostadsföretagen

allmännyttigstatus. Begreppet allmännyttigt

bostadsföretag används i olika sammanhang. Som

exempel redovisar regeringen att Allbo-kommittén

(SOU 2001:27) har dragit slutsatsen att det inte är

helt klart vilka bostadsföretag som omfattas av

hyreslagens begrepp ”allmännyttiga bostadsföretag”.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns

ett behov av att klargöra vad som menas med

begreppet och att det är lämpligt att göra det i

anslutning till bestämmelser om vad som gäller vid

vissa överlåtelser från kommunala bostadsföretag.

Regeringen ställer sig därför bakom Allbo-kommitténs

uppfattning att de regler som i framtiden skall

styra allmännyttig bostadsverksamhet bör samlas i en

särskild lag.

Allmännyttans ställning inom

bruksvärdessystemet

Den möjlighet som öppnas genom lagförslaget för andra än

kommuner att definieras som allmännyttigt

bostadsföretag, anser regeringen inte automatiskt

bör innebära att dessa företag också tilldelas

rollen som hyresledande. Enligt regeringen är ett

framtida scenario att det inom denna kategori

företag kommer att inrymmas en mängd olika typer av

företag, alltifrån små hyresgästägda kooperativ som

äger en fastighet till större aktörer. Vissa av

dessa fastighetsägare skulle, enligt regeringens

mening, säkert fungera väl i en hyresledande roll,

medan det i andra fall – såsom för små kooperativa

hyresrättsför-eningar – är svårt att tänka sig en

sådan roll. Såsom anges i propositionen kommer

hyrorna i sådana föreningar att variera mycket,

bl.a. beroende på att storleken på medlemmarnas

kapitalinsatser är olika.

Mot bakgrund av den osäkerhet som finns kring hur

denna kategori av icke kommunägd allmännytta kommer

att se ut i framtiden, säger sig regeringen för

närvarande inte vara beredd att föreslå att denna

grupp företag tilldelas rollen som hyresledande

enligt bruksvärdessystemet. Sammantaget anser

regeringen att endast sådana allmännyttiga

bostadsföretag där kommunen har det bestämmande

inflytandet (dvs. kommunala bostadsföretag) skall

vara hyresledande enligt bruksvärdessystemet.

Det kommunala självstyret

I sitt yttrande över lagförslaget anför Lagrådet att man

accepterar fullt ut att systemet med bruksvärdehyra

tillhör ett område där statliga intressen gör sig

gällande, eftersom principen om sådan hyressättning

grundas på lagbestämmelser med generell giltighet. I

frågan om den föreslagna inskränkningen av

kommunernas beslutanderätt kan anses proportionerlig

i förhållande till det statliga intresse som den är

avsedd att tjäna ansåg Lagrådet att detta vid en

rent rättslig värdering skulle kunna ifrågasättas

men fann samtidigt att det i bedömningen också måste

ingå skönsmässiga överväganden av huvudsakligen

politisk natur, vilka fick anses falla utanför den

prövning som Lagrådet har till uppgift att göra.

Regeringen anser för sin del att det vid en

vägning mellan det starka allmänna intresset av en

fungerande bostadsförsörjning till rimliga kostnader

för de boende och kommunernas intresse att, genom

sina bostadsföretag, utan begränsningar kunna

överlåta allmännyttiga bostäder är tydligt att det

allmänna intresset väger över. Regeringen anser

därför att den föreslagna inskränkningen av den

kommunala självstyrelsen får godtas.

Motionerna

I fem motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i denna del,

2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,

2001/02:Bo14 (c) i denna del, 2001/02:Bo18 (m) i

denna del och 2001/02:Bo19 (kd) yrkande 1, yrkas

avslag på regeringens förslag.

I tre av motionerna (de från m och fp) ifrågasätts

särskilt behovet av ett nytt administrativt system

för de allmännyttiga bostadsföretagen.

C- och kd-motionärerna invänder särskilt mot att

de kommunala bostadsföretagen och övriga

allmännyttiga bostadsföretag inte kommer att

jämställas, speciellt när det gäller

bruksvärdessystemet.

Vidare innehåller motionerna kritik med innebörden

att tillståndsplikten utgör en otillåten eller ej

önskvärd inskränkning i det kommunala självstyret.

Utskottets ställningstagande

Bostadsutskottet ansluter sig i allt väsentligt till

regeringens bedömningar. Utskottet anser det vara av

stor betydelse att det finns en väl fungerande

kommunal bostadssektor. Härigenom ges en viktig

förutsättning för det allmänna att kunna bedriva en

social bostadspolitik med syfte att stärka allas

rätt till en god bostad till en rimlig kostnad.

Regeringens lagförslag innebär en välkommen samlad

reglering av de regler som bör gälla de

allmännyttiga bostadsföretagen. Liksom regeringen

anser utskottet det vara nödvändigt att ha två

kategorier bostadsföretag inom denna sektor eftersom

endast de kommunala bostadsföretagen bör ges en

hyresledande roll.

Det saknas mot den nu redovisade bakgrunden

anledning att avslå regeringens förslag av de skäl

som anförs i m-, kd-, c- och fp-motionerna.

Utformningen av lagen om

allmännyttiga bostadsföretag

Definition och företagsform för allmännyttiga

bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå

motionsförslaget om boendeinflytande m.m.

Lagförslaget innebär bl.a. att allmännyttiga

bostadsföretag och kommunala bostadsföretag

definieras i lag och att det beträffande

dessa företag ställs krav på att de skall

drivas utan vinstsyfte samt att de skall

sträva efter att erbjuda de boende

inflytande.

Regeringsförslaget

Regeringen föreslår definitioner för allmännyttigt

bostadsföretag och kommunalt bostadsföretag.

Ett allmännyttigt bostadsföretag föreslås

definieras som ett aktiebolag, en ekonomisk förening

eller en stiftelse som drivs utan vinstsyfte och

vars verksamhet utgörs av ägande eller förvaltning

av fastigheter som upplåter bostadslägenheter med

hyresrätt och är godkänt som allmännyttigt

bostadsföretag.

Ett kommunalt bostadsföretag föreslås definieras

som ett allmännyttigt bostadsföretag (dock utan krav

på godkännande som sådant) som en kommun direkt

eller indirekt har det bestämmande inflytandet över.

Regeringen föreslår vidare att allmännyttiga

bostadsföretag (dvs. båda nämnda kategorier) skall

drivas i form av aktiebolag, ekonomisk förening

eller stiftelse och att de skall sträva efter att

erbjuda de boende möjlighet till boendeinflytande

och till inflytande i företaget.

Bostadsutskottet ansluter sig till regeringens

bedömningar. Regeringens förslag i denna del bör

antas av riksdagen.

Boendeinflytande m.m. (förslag om

tillkännagivande)

I motion 2001/02:A317 (v) yrkande 9 förespråkas att

boendeinflytandet utvecklas och att (i allmännyttan)

de boende skall ha ett inflytande över de

övergripande beslut som fattas i företaget (förslag

om tillkännagivande).

Liksom motionärerna anser utskottet att det är

viktigt att de boende har ett inflytande över sitt

boende och de beslut som fattas i det allmännyttiga

bostadsföretaget. Utskottet har ställt sig bakom

regeringens förslag som innebär att detta inflytande

utvecklas och anser att det inte föreligger

tillräckliga skäl för att nu ytterligare stärka de

boendes inflytande. Enligt utskottets mening bör det

faktiska utfallet av det stärkta inflytandet

avvaktas innan ställning tas till hur de boendes

inflytande kan ges ytterligare tyngd. Utskottet är

därför inte nu berett att ställa sig bakom

motionsförslaget. Motionen avstyrks.

Skälig utdelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag vad gäller

reglerna om skälig utdelning.

Regeringsförslaget innebär bl.a. att den

utdelning som ett allmännyttigt

bostadsföretag skall få lämna till ägaren

skall baseras på den del av aktiekapitalet

eller inbetalda medlemsinsatser som ägaren

skjutit till kontant. Förslaget anknyter till

nu gällande regler.

Vidare bör riksdagen avslå motionsförslaget

om ett tillkännagivande till regeringen att

ändra reglerna så att utdelning kan räknas

även på apportegendom. Jämför reservation 2

(m, kd, c, fp, -).

Regeringsförslaget

Regeringen föreslår att den utdelning som ett

allmännyttigt bostadsföretag skall få lämna till

ägaren skall baseras på den del av aktiekapitalet

eller inbetalda medlemsinsatser som ägaren skjutit

till kontant. Vidare föreslås att regeringen skall

bemyndigas att meddela föreskrifter om storleken på

den skäliga utdelning som ett allmännyttigt

bostadsföretag får lämna till ägaren.

Regeringen framhåller att förslaget, vilket

överensstämmer med Allbo-kommitténs, anknyter till

nu gällande regler samt till en väl inarbetad praxis

och ser mot denna bakgrund ingen anledning att

föreslå någon förändring. Den högsta tillåtna

utdelningen föreslås således baseras på den del av

aktiekapitalet eller inbetalda medlemsinsatser som

ägaren skjutit till kontant, dvs. med undantag för

apportegendom och kapital som tillkommit genom

fondemission.

Bostadsutskottet ansluter sig till regeringens

bedömningar och tillstyrker propositionens

lagförslag i denna del.

Beräkningsunderlag (förslag om

tillkännagivande)

I motion 2001/02:Bo16 (m) förespråkas att skälig

utdelning inte skall räknas på enbart kontant

tillskjutet aktiekapital utan även på apportegendom

(förslag om tillkännagivande). Förslaget har även

bäring på nu gällande regler.

Utskottet finner inte tillräckliga skäl för att,

med den utredning som finns i ärendet, gå motionären

till mötes.

Detta innebär att utskottet avstyrker m-motionen.

Godkännande och upphävande av status som

allmännyttigt bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag i denna del.

Regeringsförslaget innebär bl.a. att

kommunala bostadsföretag skall anses vara

allmännyttiga bostadsföretag samt att andra

aktiebolag, ekonomiska föreningar eller

stiftelser, som inte har godkänts som

allmännyttigt bostadsföretag enligt äldre

författningar, efter prövning skall kunna

godkännas som sådant.

Regeringen föreslår att kommunala bostadsföretag

skall anses vara allmännyttiga bostadsföretag.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser

som har godkänts som allmännyttigt bostadsföretag

enligt äldre författningar skall anses vara godkända

som allmännyttiga bostadsföretag enligt denna lag.

Vidare föreslås att aktiebolag, ekonomiska

föreningar eller stiftelser som uppfyller de

kriterier som anges i lagen efter prövning skall

godkännas som allmännyttigt bostadsföretag.

Om förutsättningarna för godkännande inte längre

är uppfyllda, eller om företaget ansöker om det,

skall godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag

återkallas.

Ett allmännyttigt bostadsföretag skall enligt

förslaget varje år till länsstyrelsen lämna uppgift

om beslutad utdelning och hur denna beräknats.

Frågor om godkännande och återkallelse av

godkännande som allmännyttigt bostadsföretag

föreslås prövas av länsstyrelsen. Besluten får

överklagas till Boverket. Boverkets beslut får inte

överklagas.

Förslaget innebär bl.a. att ett bostadsföretag

över vilket kommunen har det bestämmande inflytandet

automatiskt (genom lagens införande) skall anses

vara ett allmännyttigt bostadsföretag samt att

företagets allmännyttigstatus inte skall kunna

återkallas.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i denna del.

Tillståndsplikt vid överlåtelse av fast egendom

samt aktier och andelar i kommunala

bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå det

motstående motionsförslaget om fler undantag

från tillståndsplikten. Regeringsförslaget

innebär bl.a. att överlåtelser som leder till

att en kommun förlorar sitt bestämmande

inflytande över ett kommunalt bostadsföretag

skall godkännas av länsstyrelsen för att vara

giltiga. Även för överlåtelser av hela eller

delar av de kommunala bostadsföretagens

bestånd införs en tillståndplikt. Från

tillståndsplikten görs i båda fallen undantag

för försäljningar till allmännyttiga

bostadsföretag eller till kooperativa

hyresrättsföreningar samt för överlåtelser

som sker genom inrop på exekutiv auktion.

Regeringen föreslås i vissa fall kunna ge

dispens från tillståndsplikten.

Riksdagen bör vidare avslå motionsförslagen

om

- särskilda beslutsregler vid försäljning av

kommunala bostadsföretag, jämför reservation

3 (m, kd, c, fp, -) och 4 (mp),

-

- färre undantag från tillståndsplikten,

jämför reservation 3 (m, kd, c, fp, -) och 4

(mp),

-

- kommunala bostadsföretags dominans, jämför

reservation 5 (m, kd, c, fp, -).

-

Regeringen föreslår att en kommuns överlåtelser av aktier eller

andelar i ett kommunalt bostadsföretag, eller i ett

företag genom vilket kommunen utövar det bestämmande

inflytandet över ett kommunalt bostadsföretag, i en

sådan omfattning att kommunens bestämmande

inflytande över det kommunala bostadsföretaget

upphör skall godkännas av länsstyrelsen för att vara

giltiga.

Detsamma gäller om ett företag som kommunen har

ett direkt eller indirekt inflytande över gör

motsvarande överlåtelse och det leder till att

kommunen förlorar det bestämmande inflytandet.

I ingetdera fallet krävs dock tillstånd om

aktierna eller andelarna förvärvas av ett annat

allmännyttigt bostadsföretag, kooperativ

hyresrättsförening eller på exekutiv auktion.

Vidare föreslås att en ansökan till länsstyrelsen

om godkännande av sådana överlåtelser skall beslutas

av kommunen.

Överlåtelser av hela eller delar av ett kommunalt

bostadsföretags bestånd av bostadslägenheter

föreslås också kräva godkännande av länsstyrelsen

för att vara giltiga. Tillstånd krävs dock inte om

bostadslägenheterna förvärvas av ett annat

allmännyttigt bostadsföretag, kooperativ

hyresrättsförening eller genom exekutiv auktion.

Sökanden skall i sin ansökan om tillstånd redovisa

berörda hyresgästers uppfattning om överlåtelsen.

Regeringen skall kunna medge undantag från

tillståndsplikten om det finns synnerliga skäl för

det.

Länsstyrelsens beslut får överklagas till

Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas.

Förslaget innebär beträffande kommunala

bostadsföretag som drivs i aktiebolagsform bl.a. att

kravet på tillståndsplikt inte gäller så länge

kommunen efter försäljningen – direkt eller genom

ett av kommunen dominerat bolag – innehar mer än 50

% av röstvärdet hos aktierna eller andelarna i

företaget. I fråga om stiftelser innebär förslaget

att det krävs att kommunen även efter överlåtelsen

utser majoriteten av styrelsens ledamöter.

I motion 2001/02:Bo15 (s) föreslås att riksdagen

beslutar att från tillståndsplikten undanta

försäljningar till långivare med pantsäkerhet i

fastigheten när försäljningen utgör ett led i en

rekonstruktion av bostadsföretaget.

Motionären anför att kravet på tillstånd för ett

allmännyttigt bostadsföretag för att avyttra

fastigheter riskerar att begränsa panthavarens

möjlighet att utan förluster skydda sin fordran på

företaget. Undantaget för försäljning via exekutiv

auktion framstår enligt motionären inte som

tillräckligt eftersom kreditinstituten vid risk för

en obeståndssituation regelmässigt försöker att

agera på ett sådant sätt att exekutiv auktion inte

blir nödvändig. Ett sätt att göra detta är att

överta fastigheter i vilka man har panträtt som ett

led i en sanering av företagets ekonomiska

situation.

Enligt motionären kan den tidsutdräkt som ett krav

på tillstånd eller dispens från regeringen innebär

leda till att riskpremien för sådan utlåning blir

högre, vilket skulle leda till lägre

fastighetsvärden och/eller högre hyror.

Enligt bostadsutskottets mening bör – vilket även

motionären anser – regeringens möjlighet att ge

dispens inte bara komma i fråga vid behov av

sanering av en kommuns ekonomi, vilket är det enda

exemplet i propositionens författningskommentar.

Dispens bör även kunna ges när det är fråga om att

sanera bostadsföretagets ekonomi. Härigenom kan

panthavarnas intressen i viss utsträckning

tillvaratas. Det är givetvis av stor vikt att denna

dispensprövning inte leder till någon större

tidsutdräkt.

Det problem som motionären påtalar torde dock även

under nyss angivna förutsättningar kunna kvarstå.

Vad det mer konkret skulle innebära i form av

riskpremier m.m. saknas det dock utredning om.

Härtill bör beaktas att ett förbehållslöst undantag

för försäljning till panthavare skulle öppna stora

möjligheter för att kringgå den nu av regeringen

föreslagna tillståndplikten. Å andra sidan torde ett

undantag från tillståndsplikten som inte är

förbehållslöst förutsätta att någon myndighet prövar

om förutsättningarna är uppfyllda.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte

tillräckliga skäl för att nu ställa sig bakom ett

förslag som har den inriktning som motionären

förespråkar. Motionen avstyrks av utskottet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna

del.

Särskilda beslutsregler (förslag om

tillkännagivande)

I motion 2001/02:Bo20 (mp) förespråkas särskilda

beslutsregler vid försäljning av kommunala

bostadsföretag. Enligt förslaget bör det krävas två

beslut i kommunfullmäktige med val emellan (förslag

om tillkännagivande).

Allbo-kommittén ansåg att särskilda beslutsregler

bör införas för försäljningar av kommunala bostäder,

men förordade att kommunens beslut fattas med

tvåtredjedelsmajoritet, se delbetänkandet

Allmännyttan på 2000-talet – beslutsregler vid

försäljning av kommunala bostäder (SOU 2000:104).

Kommundemokratiutredningen har i stället för

särskilda beslutsregler förordat att särskilda

beredningsregler bör tillämpas i frågor som är av

långsiktig karaktär och av stor principiell och

ekonomisk betydelse, se betänkandet Att tänka efter

före – samråd i kommuner och landsting (SOU

2001:89).

Frågan har även behandlats i andra sammanhang.

Regeringen har valt att i propositionen i stället

för särskilda beslutsregler föreslå att det införs

en tillståndsplikt.

Bostadsutskottet kan således konstatera att frågan

om särskilda beslutsregler varit föremål för

ingående överväganden i flera sammanhang. Den av

motionärerna förespråkade ordningen har härvid inte

vunnit gehör. Inte heller bostadsutskottet finner

tillräckliga skäl för att ställa sig bakom

motionsförslaget. Motionen avstyrks.

Färre undantag (förslag om tillkännagivande)

I motion 2001/02:Bo12 (s) yrkande 1 förespråkas

färre undantag från tillståndsplikten (förslag om

tillkännagivande). Motionären anser att även

försäljningar till andra allmännyttiga

bostadsföretag bör omfattas av tillståndsplikten.

Vidare pekar motionären på ett exempel från Solna

där kommunen sålde aktierna i Solna bostäder till

bostadsstiftelsen Signalisten. Samtidigt tog

stiftelsen upp ett lån motsvarande köpeskillingen på

1 000 miljoner kronor från kommunen för att kunna

finansiera köpet. För lånet erlägger stiftelsen

ränta på 5 %, eller 50 miljoner kronor per år, till

kommunen.

Motionären anser att förfarandet kan ifrågasättas

utifrån många olika perspektiv, främst att det

urholkar möjligheten att driva verksamheten enligt

en långsiktig självkostnadsprincip.

Enligt bostadsutskottets mening kan förfarandet

ses som ett sätt för kommunen att erhålla avkastning

på mer än bara de medel som kommunen har tillskjutit

kontant. Räntan är visserligen lägre än den

avkastning som gäller för kontant tillskjutna medel,

men den räknas på ett större belopp. Transaktionen

strider uppenbart mot lagstiftningens intentioner.

Den leder även till att bostadsföretagets hyror kan

öka till nivåer som inte motiveras av den egentliga

självkostnaden. Förfarandet får härigenom även

negativa konsekvenser för hyressättningen i det

övriga beståndet på orten. Detta är i sig i strid

mot intentionerna bakom bruksvärdessystemet.

Det är dock enligt utskottets mening inte lämpligt

att införa tillståndsplikt för försäljningar mellan

kommunala bostadsföretag. En sådan utvidgning skulle

kräva andra kriterier för prövningen än de nu av

regeringen föreslagna. Den skulle sålunda inte kunna

motiveras med skäl som avser möjligheterna att kunna

göra bruksvärdeprövningar.

Beträffande försäljningar till andra allmännyttiga

bostadsföretag (och även till kooperativa

bostadsföretag) är det bl.a. fråga om en avvägning

mellan intressena av att å ena sidan de kommunala

bostadsföretagens hyror skall få tillräckligt

genomslag vid bruksvärdeprövningar och å andra sidan

underlätta förekomsten av de förstnämnda typerna av

bostadsföretag. Det förtjänar i det sammanhanget att

noteras att en försäljning till ett allmännyttigt

(men ej kommunalt) bostadsföretag på ett indirekt

sätt får betydelse vid tillståndsprövningar av

senare försäljningar. En sådan försäljning leder

nämligen typiskt sett till att möjligheterna till

senare tillståndspliktiga försäljningar inskränks

eftersom jämförelsematerialet har minskat.

Enligt bostadsutskottets mening föreligger inte

tillräckliga skäl för att nu utvidga kretsen av

tillståndspliktiga försäljningar. Det bör dock

framhållas att förfarandet i Solna kommun förtjänar

att uppmärksammas i den lokala debatten. Motionen

avstyrks.

Kommunala bostadsföretags dominans, m.m.

(förslag om tillkännagivande)

I ett flertal motioner har det väckts förslag som

handlar om särskilda frågor beträffande de kommunala

bostadsföretagen.

I motion 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 2 anför

motionärerna sålunda bl.a. att allmännyttans

dominans bör brytas och att fler försäljningar från

sådana bolag är önskvärd (förslag om

tillkännagivande). Motion 2001/02:N319 (m) yrkande 8

innehåller förslag om att kommunerna skall ha rätt

att själva besluta om hur de kommunala bolagens

överskott och underskott skall disponeras (förslag

om tillkännagivande). I motion 2001/02:Bo271 (m)

föreslås tillsättande av en utredning med uppgift

att föreslå hur en förmögenhetsöverföring från

kommunala bolag till enskilda, fattiga människor kan

genomföras (förslag om tillkännagivande). Slutligen

påtalas i motion 2001/02:Bo324 (fp) yrkande 8

behovet av ökad utförsäljning av kommunala

bostadsbolag (förslag om tillkännagivande).

Motionsyrkandena tar sin utgångspunkt i

värderingar som i förhållande till

propositionens förslag och utskottets allmänna

uppfattning är diametralt motsatta. Utskottet

avstyrker därför, utan att närmare kommentera

de synpunkter som framförs, m- och fp-

motionerna.

Prövningen av ansökan om tillstånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag i denna del

samt avslå motionsförslaget om en begränsning

av yttranden från partsorganisationerna.

Lagförslaget innebär bl.a. att en ansökan om

tillstånd till överlåtelse skall avslås om

det kan befaras att hyran hos de kommunala

bostadsföretagen inte kommer att få

tillräckligt genomslag vid tillämpningen av

bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken

eller de hyresförhandlingar som förs enligt

hyresförhandlingslagen. Jämför reservation 3

(m, kd, c, fp, -).

Regeringsförslaget

Regeringen föreslår att en ansökan om tillstånd till

överlåtelse skall avslås om det kan befaras att

hyran hos de kommunala bostadsföretagen inte kommer

att få tillräckligt genomslag vid tillämpningen av

bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken eller

de hyresförhandlingar som förs enligt

hyresförhandlingslagen.

Vidare föreslår regeringen att länsstyrelsen skall

– om det inte är uppenbart obehövligt – inhämta

yttrande från hyresgästorganisation och

fastighetsägarorganisation på orten.

Det kriterium för vägran av tillstånd som anges i

lagförslagets 2 kap. 7 §, nämligen att ”det kan

befaras att de kommunala bostadsföretagens hyror

till följd av överlåtelsen inte kommer att få

tillräckligt genomslag vid tillämpningen av

bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 § jordabalken”, har

mött kritik från Lagrådet och motivledes i kd-

motionen 2001/02:Bo19. Kritiken går ut på att

paragrafen skulle vara otydlig och ge utrymme för

subjektiva bedömningar, varför länsstyrelsernas

beslut skulle bli svåra att förutse. Lagrådet

föreslog att det kunde exempelvis i paragrafen anges

att tillstånd skall vägras om ”det finns anledning

att befara att en överlåtelse allvarligt skulle

försvåra möjligheterna att åberopa hyror i kommunala

bostadsföretag i tvister i vilka bruksvärdereglerna

i 12 kap. 55 § jordabalken tillämpas”.

Regeringen anför att det om Lagrådets synpunkt

godtas kan befaras att de kommunala

bostadsföretagens hyror inte får ett sådant

genomslag som regeringen anser önskvärt.

I propositionen har regeringen gett vissa

riktlinjer för länsstyrelsens prövning av

överlåtelsens betydelse för tillämpningen av

bruksvärdereglerna eller de hyresförhandlingar som

förs enligt hyresförhandlingslagen.

Bland annat framhålls att det avgörande för

länsstyrelsens ställningstagande inte är huruvida

det går att fastställa hyran efter en jämförelse med

hyran för lägenheter på orten som med hänsyn till

bruksvärdet är likvärdiga utan att de kommunala

bostadsföretagens hyror får [tillräckligt] genomslag

vid sådana prövningar och vid hyresförhandlingar.

Vidare anför regeringen att hyran för olika slag

av lägenheter i det privata beståndet måste kunna

bedömas utan någon större svårighet, vilket medför

att det måste finnas ett inte obetydligt antal

allmännyttiga lägenheter av skiftande slag, dvs. med

olika egenskaper som kan påverka bruksvärdet, såsom

storlek, standard och läge m.m.

För att de kommunala bostadsföretagens hyror skall

anses få tillräckligt genomslag vid tillämpning av

bruksvärdereglerna och de hyresförhandlingar som

förs enligt hyresförhandlingslagen, måste det enligt

propositionen finnas en sådan mängd kommunala

lägenheter att hyrorna för dessa lägenheter kan få

ett reellt genomslag.

Det förtjänar att i sammanhanget även framhållas

att prövningar enligt bruksvärdereglerna inte alltid

grundas på jämförelser mellan likvärdiga lägenheter

utan, vilket har påpekats i remissyttranden, i inte

obetydlig omfattning grundas på allmänna

skälighetsbedömningar. Detta kan ha sin förklaring i

att parterna inte har åberopat något

jämförelsematerial som de har bedömt vara

likvärdigt. En annan förklaring kan vara att de har

avstått från att göra en utredning i frågan. I andra

fall står förklaringen att finna i att det redan i

dag saknas likvärdiga jämförelseobjekt.

Först om överlåtelsen varken för en regelrätt

bruksvärdeprövning eller för en mer allmän

skälighetsbedömning bedöms kunna ha den betydelse

som anges i paragrafen bör tillstånd kunna ges.

I propositionen anförs vidare att om det efter

överlåtelsen endast skulle finns kvar ett fåtal

kommunala lägenheter med t.ex. ett visst läge, kan

de kommunala bostadsföretagens hyror normalt inte

anses få tillräckligt genomslag vid tillämpningen av

bruksvärdereglerna.

Utskottet vill med anledning av detta tillägga att

de fall där tillstånd skall kunna ges under dessa

förutsättningar endast bör vara de där de kommunala

lägenheterna är så unika att de därför bedöms inte

kunna komma att användas vid bestämmande av hyra.

Vad utskottet ovan har anfört gäller givetvis även

överlåtelsens betydelse för förhandlingar som förs

enligt hyresförhandlingslagen.

I paragrafen har negativt bestämts

förutsättningarna för tillstånd. Mot den angivna

bakgrunden får det förutsättas att det vid

tillståndsprövningen görs en restriktiv tolkning av

förutsättningarna för tillstånd.

Utskottet vill även erinra om att det ankommer på

den som hos länsstyrelsen ansöker om tillstånd till

en överlåtelse att visa att förutsättningarna enligt

lagrummet är uppfyllda. Härav följer att kraven på

utredningen ökar om den ifrågasätts. Det kan gälla

såväl rent faktiska uppgifter om enskilda objekt som

slutsatser utifrån det presenterade materialet. Om

utredning som talar i motsatt riktning presenteras

så ökar kraven än mer. För att materialet skall bli

tillräckligt genomlyst är det lämpligt att

länsstyrelsen i fall där det inte framstår som

uppenbart obehövligt låter organisationerna yttra

sig över varandras utredning.

En särskild uppgift för partsorganisationerna blir

att göra bedömningar av i vilken omfattning som

jämförelseobjekten kommer att genomgå renoveringar.

Bedömningarna kan grundas på exempelvis att

fastighetsägaren har inlett ett administrativt

förfarande genom ansökningar om bygglov e.d. eller

initierat en tillståndsprövning enligt hyreslagens

regelverk. Ombyggnadsåtgärder kommer med

nödvändighet att påverka objektens jämförbarhet och

därför ha bärighet på bruksvärdeprövningen. På samma

sätt kan det förhålla det sig med vissa andra

planerade försäljningar, t.ex. ej tillståndspliktiga

sådana. Givetvis kan även andra faktorer än de nu

uppräknade tänkas få betydelse för prövningen.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens

lagförslag i denna del.

Yttranden från partsorganisationer (förslag om

tillkännagivande)

Motionären bakom motion 2001/02:Bo12 (s) yrkande 2

anser att inhämtanden av yttrande från olika

partsintressen bör minska i omfattning (förslag om

tillkännagivande).

Bostadsutskottet vill med anledning av detta

motionsförslag framhålla att just yttranden från

partsorganisationer är ett mycket viktigt underlag

vid tillståndsprövningen. Det bör därför inte komma

i fråga att i förhållande till lagförslaget

inskränka länsstyrelsens skyldighet att inhämta

yttranden från dessa organisationer. Motionen

avstyrks.

Upphävande av stopplagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag samt

avslå motionsförslagen som innefattar krav på

ett upphörande till alla delar.

Regeringsförslaget innebär att stopplagen

skall upphöra att gälla och att vissa

bestämmelser skall tillämpas t.o.m. den 30

juni 2003. Jämför reservation 6 (m, kd, c,

fp, -).

Regeringens förslag innebär bl.a. att stopplagen upphör att

gälla den 1 april 2002. Bestämmelserna om

utdelningar och aktieägartillskott skall dock

fortfarande tillämpas t.o.m. den 30 juni 2003.

I motionerna 2001/02:Bo11 (m) yrkandena 1 (förslag

om tillkännagivande) och 2, 2001/02:Bo318 (m)

yrkande 11, 2001/02:Bo320 (kd) yrkande 10,

2001/02:Bo325 (c) yrkande 20, 2001/02:Fi296 (fp)

yrkande 3 (förslag om tillkännagivande),

2001/02:Fi298 (kd) yrkande 5 (förslag om

tillkännagivande) och 2001/02:N27 (c) yrkande 45

lämnas förslag som får anses innebära att stopplagen

skall upphävas samt att bestämmelserna om

utdelningar och aktieägartillskott inte heller skall

tillämpas fortsättningsvis.

Enligt bostadsutskottets mening måste

bestämmelserna om utdelningar och aktieägartillskott

tillämpas ytterligare en tid för att syftena bakom

stopplagen skall kunna tillgodoses. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet de nu aktuella

motionerna. Regeringens förslag tillstyrks.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om allmännyttiga bostadsföretag i de

delar lagförslaget inte omfattas av vad

utskottet föreslagit ovan. Regeringsförslaget

i dessa delar innebär bl.a. att de nya

bestämmelserna skall träda i kraft den 1

april 2002.

Utskottet som inte finner skäl att närmare redovisa

sina överväganden beträffande regeringsförslaget i

övrigt tillstyrker lagförslagen i dessa delar. Det

gäller bl.a. lagens ikraftträdande.

Ändring i hyreslagen (12 kap.

jordabalken)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring i

jordabalken med de justeringar som utskottet

föreslår samt avslå de motstående

motionsförslagen. Förslaget innebär att det

klargörs att endast kommunala bostadsföretag

kan vara hyresnormerande. Jämför reservation

7 (m, kd, c, fp, -).

Regeringen föreslår att det i 12 kap. 55 § andra

stycket jordabalken görs en ändring varigenom det

klargörs att endast kommunala bostadsföretag kan

vara hyresnormerande enligt hyreslagens

bruksvärderegler. Ändringen föreslås träda i kraft

den 1 april 2002.

Bakgrunden till ändringen är att förslaget till

lag om allmännyttiga bostadsföretag gör det möjligt

för andra än kommunala bostadsföretag att godkännas

som allmännyttiga bostadsföretag och att endast de

sistnämnda skall vara hyresnormerande. Eftersom 12

kap. 55 § andra stycket jordabalken i sin nuvarande

lydelse hänvisar till allmännyttiga bostadsföretag

anser regeringen att lydelsen bör ändras till att

avse kommunala bostadsföretag. Avsikten är inte att

förändra den påverkan på hyresutvecklingen som de

kommunala bostadsföretagen har redan i dag.

I fem motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i denna

del, 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,

2001/02:Bo14 (c) i denna del, 2001/02:Bo18 (m) i

denna del och 2001/02:Bo19 (kd) yrkande 2, yrkas

avslag på regeringens förslag.

Bostadsutskottet har redan ställt sig bakom

förslaget om lag om allmännyttiga bostadsföretag som

bl.a. har till syfte att de kommunala

bostadsföretagens hyror skall få tillräckligt

genomslag vid tillämpningen av bruksvärdereglerna i

hyreslagen. Det nu aktuella förslaget är en

nödvändig följdändring. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet finner vidare skäl att uppmärksamma den

övergångsproblematik som lagförslaget aktualiserar.

Enligt utskottets uppfattning bör den nya lydelsen

av paragrafen inte kunna få till följd att under

pågående handläggning av en hyrestvist

förutsättningarna för tvistens bedömning ändras. Den

äldre lydelsen av paragrafen skall därför tillämpas

i tvister som har anhängiggjorts före

ikraftträdandet. Regeringens lagförslag bör

kompletteras i enlighet med detta.

Slutligen vill utskottet anmärka att lagförslaget,

eftersom de ändringar som riksdagen med anledning av

proposition 2001/02:41 Hyresgästinflytande vid

ombyggnad och andra hyresrättsliga frågor redan har

beslutat om (rskr. 2001/02:143) inte träder i kraft

innan riksdagen fattar beslut med anledning av detta

betänkande, kräver viss lagteknisk anpassning i

enlighet med vad som framgår av det som utskottets

förslag till lag om ändring i lagen (2002:29) om

ändring i jordabalken rubricerade lagförslaget i

bilaga 3.

Med det sagda tillstyrker utskottet i övrigt

regeringens förslag om ändring i jordabalken.

Komplettering av lagen (2000:1383) om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta förslaget till ändring i lagen

(2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar och avslå de

motstående motionsförslagen. Jämför

reservation 8 (m, fp, -).

Regeringen föreslår att kommunfullmäktige genom

särskilda beslut under varje mandatperiod skall ta

ställning till riktlinjerna för

bostadsförsörjningen. Kompletteringen föreslås träda

i kraft den 1 april 2002.

I fyra motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i

denna del, 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,

2001/02:Bo14 (c) i denna del och 2001/02:Bo18 (m) i

denna del, yrkas avslag på regeringens förslag. I

motion 2001/02:Bo11 (m) yrkande 3 yrkas att

riksdagen skall fatta beslut om upphävande av

bostadsförsörjningslagen.

Regeringens förslag är i linje med vad

bostadsutskottet anförde vid behandlingen av

regeringens proposition 2000/01:26

Bostadsförsörjningsfrågor m.m. (bet. 2000/01:BoU2).

Ändringen förtydligar kommunernas

bostadsförsörjningsansvar, en förändring som

utskottet anser viktig för att stärka det kommunala

ansvaret för bostadsförsörjningen.

Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker

motionsyrkandena.

Fortsatta insatser för att stödja

omstruktureringen av kommunala

bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag och avslå de

motstående motionsförslagen.

Regeringsförslaget innebär att en myndighet

med uppgift att ge fortsatt statligt stöd

till omstrukturering av kommunala

bostadsföretag skall inrättas och att staten

får möjlighet att förvärva bostadsfastigheter

av kommunala bostadsföretag i samverkan med

aktuella kommuner för att utveckla eller

avveckla bostäderna. Jämför reservation 9 (m,

kd, c, fp, -).

I betänkande 2001/02:BoU1 tillstyrkte utskottet

regeringens i proposition 2001/02:4 intagna förslag om

inrättande av en organisation för fortsatt statligt

stöd till en omstrukturering av kommunala

bostadsföretag.

Regeringen föreslår nu att en myndighet med

uppgift att ge fortsatt statligt stöd till

omstrukturering av kommunala bostadsföretag skall

inrättas från den 1 juli 2002. Den befintliga

Bostadsdelegationen avvecklas i samband med att den

nya myndigheten inrättas. Vidare föreslås staten få

möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av

kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella

kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.

Regeringen redovisar dessutom en utveckling av de

åtgärder som aviserades i proposition 2001/02:4. När

det gäller finansiering av de föreslagna åtgärderna

återkommer dock regeringen i samband med den

ekonomiska vårpropositionen. En särskild fråga

gäller de problem med värdering av fastigheter som

kan uppstå för de kommunala bostadsföretagen som en

följd av nya redovisningsregler. En promemoria (dnr

Ju2001/7142) med förslag till åtgärder som motverkar

dessa problem har upprättats inom

Justitiedepartementet. Den har varit föremål för

remissbehandling. Regeringen avser att återkomma

senare med de lagförslag som kan vara nödvändiga.

De uppgifter som läggs på den nya myndigheten

motsvarar delvis Bostadsdelegationens

verksamhetsområde. Det gäller framför allt uppgiften

att bereda ärenden om stöd och överlägga med

enskilda kommuner för att medverka till att

rekonstruera kommunala bostadsföretag. Vidare skall

myndigheten bl.a. följa upp ingångna avtal och utöva

tillsyn över de bostadsföretag som erhållit stöd.

Regeringen avser vidare, enligt vad utskottet har

erfarit, att återkomma till frågorna om

myndigheternas befogenheter samt till formerna för

ett eventuellt statligt ägande respektive

ägarstyrning.

Det samlade behovet av stödåtgärder anges

fortfarande vara något osäkert. Regeringen har

tidigare meddelat att man preliminärt bedömer att

den ekonomiska ram som den nya myndigheten

inledningsvis kan komma att behöva motsvarar ca 3

miljarder kronor under en period t.o.m. 2004.

Regeringen avser att uppdra åt Bostadsdelegationen

att inkomma med en bedömning av omfattningen av

förväntat stödbehov. Regeringen återkommer i samband

med kommande ekonomiska vårproposition till

riksdagen med omfattningen av kommande stödåtgärder,

erforderliga bemyndiganden och förslag till finansi-

ering samt kostnader för och finansiering av den nya

myndigheten.

I fem motioner, 2001/02:Bo11 (m) yrkande 4 i denna

del, 2001/02:Bo13 (fp) yrkande 1 i denna del,

2001/02:Bo14 (c) i denna del, 2001/02:Bo18 (m) i

denna del och 2001/02:Bo19 (kd) yrkandena 3 och 4,

yrkas avslag på regeringens förslag.

Regeringens förslag utgör ett viktigt led i

uppfyllandet av statens ansvar för omstruktureringen

av de kommunala bostadsföretagen och ligger väl i

linje med vad bostadsutskottet anförde vi

behandlingen av proposition 2001/02:4 (bet.

2001/02:BoU1). Liksom då kan bostadsutskottet

konstatera att de avslagsförslag som läggs fram i

motionerna inte innehåller något realistiskt

alternativ att hantera problemen i de kommuner som

är i behov av stöd. De motionärer som förespråkar

införande av marknadshyror visar enligt utskottets

majoritet prov på en bristande insikt om de

förutsättningar som råder på bostadsmarknaden i ett

antal av landets kommuner. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag. Motionsyrkandena avstyrks.

Vissa frågor om kooperativ hyresrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om att förköpsrätt

för kooperativa hyresrättsföreningar och

allmännyttiga bostadsföretag ej bör införas.

Jämför reservation 10 (m, -).

Kreditgarantier för kooperativ hyresrätt

Regeringen gör i propositionen bedömningen att

Bostadskreditnämnden (BKN) bör ges möjlighet att

lämna kreditgarantier för de lån som kooperativa

hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation eller

förvärv av fastigheter för ombildning. Kreditgaranti

bör kunna lämnas för ett belopp som motsvarar högst

95 % av ett långsiktigt hållbart marknadsvärde för

fastigheten.

Regeringen avser att i samband med den ekonomiska

vårpropositionen begära riksdagens bemyndigande om

att intill ett fastställt belopp utfärda

kreditgarantier avseende nybyggnation eller förvärv

av fastigheter för ombildning till kooperativ

hyresrätt.

Regeringens bedömning föranleder inte något

ställningstagande från utskottet.

Förköpsrätt för kooperativa

hyresrättsföreningar m.m.

I propositionen redovisar regeringen att det är mycket som

talar för att hyresgästerna i allmännyttiga företag

bör ges ytterligare möjligheter att förvärva sina

hus för ombildning till kooperativ hyresrätt. Vidare

anförs att det också finns anledning att se över

möjligheterna för andra allmännyttiga bostadsföretag

att ta över bostäder eller företag som skall

försäljas. Regeringen delar Allbo-kommitténs

uppfattning att frågan om företrädesordning vid

försäljning av kommunala fastighetsbestånd bör bli

föremål för en särskild utredning. Det är därför

regeringens avsikt att tillsätta en sådan utredning,

som kommer att arbeta med utgångspunkt från Allbo-

kommitténs förslag och remissyttrandena med

anledning av dessa förslag. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.

I motion 2001/02:Bo17 (m) anför motionärerna att

förköpsrätt för kooperativa hyresrättsföreningar och

allmännyttiga bostadsföretag ej bör införas (förslag

om tillkännagivande).

Bostadsutskottet anser för sin del att det inte

finns skäl att föregripa det arbete som på

Regeringskansliet har inletts i frågan och avstyrker

med det sagda motionsförslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Frågan om avslag på förslaget till lag om

allmännyttiga bostadsföretag (punkt 1) (m,

kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Vid bifall till reservation 1 förfaller

förslagspunkterna 2, 4, 6, 7, 11, 13 och 14

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna

del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del

och 2001/02:Bo19 yrkande 1.

Ställningstagande

I november år 2000 anförde vi (reservation 1 till

bet. 2000/01:BoU2) att den rådande situationen på

bostadsmarknaden inte var acceptabel, inte minst när

det gäller storstadsregionerna. Förhållandena har

inte förändrats till det bättre. Fortfarande kan man

konstatera att tillgången på bostäder inte är

tillräcklig, särskilt när det gäller hyresbostäder.

Skälen till detta står i dag, liksom då, att finna i

bl.a. det faktum att det saknas incitament för att

producera bostäder i den omfattning som skulle

krävas. Detta hänger bl.a. ihop med det rådande

bruksvärdessystemet och de höga skatterna och

avgifterna på byggandet. Skatter och avgifter

uppgår, enligt en undersökning av Sveriges

Byggindustrier, till så mycket som ca 60 % av

byggkostnaden. Hyrorna motsvarar helt enkelt inte

kostnaderna.

Regeringens förslag att stifta en särskild lag om

allmännyttiga bostadsföretag har ingen positiv

effekt i detta sammanhang. Det leder således inte

till att det produceras fler bostäder. Även denna

gång tvingas vi därför att konstatera att förslaget

är ett slag i luften.

Att införa en tillståndplikt för försäljningar av

kommunala bostadsföretag eller delar av dess bestånd

av bostäder utgör ytterligare ett exempel på vad

regeringens bristande respekt för den kommunala

självstyrelsen kan leda till.

Förslaget innebär även en otillbörlig inskränkning

i äganderätten.

Vi kan även i dag konstatera att det givetvis

förhåller sig på det viset att det skall råda

valfrihet beträffande utformningen av den kommunala

bostadspolitiken. Varje kommun måste ges möjlighet

att anpassa verksamheten till de lokala behoven och

förutsättningarna.

Liksom Lagrådet särskilt framhöll i sitt yttrande

finner vi det under alla förhållanden

otillfredsställande att tillskapa ett administrativt

system för godkännande av företag när detta

godkännande inte får några egentliga

rättsverkningar.

Vi vill även invända särskilt mot att de kommunala

bostadsföretagen och övriga allmännyttiga

bostadsföretag inte kommer att jämställas. Ett

exempel på detta är att kommunala bostadsföretag som

inte följer den nya lagens regler om vinstsyfte och

utdelningsbegränsningar inte kommer att riskera att

länsstyrelsen återkallar deras allmännyttigstatus.

Mycket allvarlig är vidare den otydlighet som

gäller tillståndsparagrafen. Lagrådet framhöll att

det kriterium för vägran av tillstånd som anges i

lagförslaget är otydligt och ger utrymme för högst

subjektiva bedömningar. Som en följd härav blir

länsstyrelsernas beslut svåra att förutse, vilket i

sin tur kan försvåra det kommunala agerandet på

bostadsområdet.

Slutligen vill vi uppmärksamma att frågorna om

bruksvärdessystemets förenlighet med EG-rätten inte

är klarlagda. Vi vill här framhålla att Svea

hovrätt, avd. 16 (beslut SÖH 250/99), i ett mål

angående hyressättningen inom S:t Eriks

sjukhusområde, pekade på det lämpliga att när

bruksvärdereglerna görs till föremål för översyn

beakta de möjliga konflikterna mellan EG-rätten och

bruksvärdessystemet. Att som regeringen nu gör, utan

att få klarhet i denna fråga, föra in ytterligare

moment som synes förstärka denna presumtiva

oförenlighet är oförklarligt.

Vårt ställningstagande, att lagförslaget skall

avslås, innebär att förslagen om lagens närmare

utformning saknar all aktualitet. Förslagspunkterna

2, 4, 6, 7, 11, 13 och 14 förfaller därmed.

Vi föreslår således att riksdagen avslår

regeringens förslag till lag om allmännyttiga

bostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02: Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13

yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del,

2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 1.

2. Beräkningsunderlag (punkt 5) (m, kd, c, fp,

-)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Bo16.

Ställningstagande

I stället för att ändra de regler som i dag anses

gälla för allmännyttiga bostadsföretags utdelningar

föreslår regeringen att dessa skall tas in i en ny

lag. Det framstår som närmast löjeväckande att hålla

kvar skillnaden mellan kontant tillskjutet

aktiekapital och sådant kapital som har tillskjutits

genom apportegendom.

Reglerna är ju sådana att om kommunen köper en

fastighet och ger den till sitt bostadsföretag så

får kommunen vid beräkning av skälig utdelning på

aktiekapitalet inte använda fastighetens värde i

beräkningsunderlaget. Fastighetens värde anses i det

sammanhanget inte kunna ingå i aktiekapitalet. Hur

skall man kunna förklara detta för någon? Som Allbo-

kommittén konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU

2001:27) avviker detta, vilket knappast är

förvånande, från det synsätt som gäller för det

allmänna associationsrättsliga begreppet

”grundkapital”. Det gör också att avsaknaden av

incitament för andra än de som är tvungna att ha

allmännyttiga bostadsföretag, nämligen kommunerna,

blir än lägre.

Även Lagrådet hade synpunkter på detta. Lagrådet

ansåg att det i den utsträckning det är möjligt att

tillskjuta apportegendom är svårt att finna några

godtagbara skäl för att behandla denna egendom på

annat sätt än kontanta tillskott när det gäller

investerarens möjligheter att få skälig avkastning

på sitt kapital.

Således bör regeringen oavsett hur riksdagen

ställer sig till förslaget till lag om allmännyttiga

bostadsföretag återkomma med förslag till ändringar

i enlighet med vad vi förespråkar. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Bo16.

3. Särskilda beslutsregler, Färre undantag och

Yttranden från partsorganisationer

(punkterna 8, 9 och 12, motiveringen) (m,

kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Ställningstagande

I enlighet med vad vi har anfört i reservation 1,

där vi yrkar avslag på förslaget till lag om

allmännyttiga bostadsföretag, anser vi givetvis inte

att regeringen till riksdagen bör återkomma med

förslag om särskilda beslutsregler för försäljningar

av kommunala bostadsföretag eller med förslag som

skulle ytterligare inskränka möjligheterna att få

tillstånd till försäljningar, vilket föreslås i

motionerna 2001/02:Bo20 (mp) respektive 2001/02:Bo12

(s) yrkande 1. Slutligen ställer vi oss inte bakom

förslaget i motion 2001/02:Bo12 (s) yrkande 1.

4 Särskilda beslutsregler (punkt 8) (mp)

av Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Bo20.

Ställningstagande

Försäljningar av kommunala bostadsföretag och

kommunägda bostäder är i regel oåterkalleliga. Stora

försäljningar får både ekonomisk, näringspolitisk

och allmänpolitisk betydelse för den enskilde

hyresgästen, kommunen, angränsande kommuner och

landet i dess helhet. Risken finns att framtida

generationer och framtida politiska majoriteter i

kommunfullmäktige blir bundna av försäljningsbeslut

som i efterhand kan visa sig vara förhastade.

En ordning med statlig prövning av kommunala

beslut är inte det mest lämpliga. Eftersom det rör

enskilda kommuninvånares hem är deras åsikter

särskilt betydelsefulla. De måste ha reell möjlighet

att påverka utgången av beslutet, t.ex. genom att

skapa opinion och ta initiativ till en

folkomröstning.

Beslut om försäljningar av kommunala

bostadsföretag eller delar av deras bestånd av

bostadsfastigheter bör därför inte vara giltiga utan

att kommunfullmäktige vid två tillfällen, med

mellanliggande val, har fattat beslut i frågan.

Härigenom garanteras att frågan lyfts fram i

valrörelsen och att den inte göms undan i

styrelserummen och kommer som en överraskning för

berörda hyresgäster.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo20.

5. Kommunala bostadsföretags dominans, m.m.

(punkt 10) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Bo13 yrkande 2, 2001/02:Bo271,

2001/02:Bo324 yrkande 8 och 2001/02:N319 yrkande 8.

Ställningstagande

Boendets utanförskap måste brytas. Bostadsbeståndet

bör spegla innehavarnas egna preferenser. Det

innebär att bostadsområden med fördel kan bestå av

ägarlägenheter och hyreslägenheter uppblandade,

såsom innehavarna önskar. Hyresregleringarna skapar

inlåsningseffekter i och med att människor inte kan

flytta från oattraktiva områden till attraktivare

områden, då de inte har några kontakter eller

möjligheter att betala svarta pengar för

hyreskontrakten.

Det är särskilt viktigt att människor i

storstädernas segregerade förortsområden ges

möjligheter att äga sina lägenheter och därigenom ta

ett mer direkt ansvar för sitt boende. Det

personliga ansvaret och makten över vardagen och

boendet måste öka för alla människor i samhället. I

många andra kulturer är ägandet av den egna bostaden

en självklarhet.

Kommunernas bostadsbolag har varit ett centralt

inslag i svensk bostadspolitik alltsedan 1940-talet.

Trots att de har förlorat sin skattemässiga

särställning intar de en dominerande position på

hyresmarknaden. Genom bruksvärdessystemet utövar de

en styrande effekt på hyressättningen även i

privatägda bostäder med hjälp av sin lagfästa roll

som hyresledare och referenspunkt vid

bruksvärdesprövningar. De som gynnas av allmännyttan

är framför allt de som redan bor i centralt belägna

kommunala lägenheter. För alla andra innebär

avsaknaden av en fungerande marknad stora problem i

form av inlåsningseffekter. Allmännyttans dominans

måste brytas. Fler alternativ och ökad konkurrens

leder till en bättre fungerande hyresmarknad.

Argumenten för att sälja ut en större eller mindre

del av de kommunala bostadsbolagen är flera.

Kommuner skall principiellt inte ägna sig åt att

driva affärsverksamhet. Det riskerar att dränera

kommunernas ekonomi och därmed minska utrymmet att

koncentrera sig på huvuduppgifterna skola, vård och

omsorg. Detta leder till minskad demokratisk insyn

och det medför att konkurrensen på marknaden

snedvrids. Verkligheten under 1990-talet har också

gett oss rätt. Vidlyftiga bolagsaffärer har inte

bara gjort att flera kommuner har fått mycket

besvärliga problem med sin ekonomi. De har också

inneburit åtskilliga skandaler, vilka allvarligt har

skadat tilltron till det lokala demokratiska

systemet.

Att hyresgästerna erbjuds möjlighet att friköpa

sina lägenheter är ett sätt att avyttra det

kommunala bostadsbeståndet. Det vore rimligt att se

över hur allmännyttans bostäder i ökad utsträckning

skulle kunna överföras till de boende.

Fastigheter kan också bjudas ut till andra,

privata, fastighetsägare. I länder som

Storbritannien och Nederländerna har under 1990-

talet i olika omfattning det tidigare kommunala

bostadsbeståndet överförts till nya former av ägande

och förvaltning. Här finns gott om exempel på nya

lösningar med fristående stiftelser under mer eller

mindre samhällelig reglering. Det är en möjlighet

som också bör prövas i Sverige.

En vanlig invändning mot tanken att avyttra delar

av allmännyttan är att det skulle medföra att

kommunerna avhänder sig möjligheten att sörja för

att också socialt utsatta människor får en bostad.

Men att själva äga bostäder behöver inte vara det

enda verktyget för kommunerna att värna de mest

utsatta människornas rätt till en bostad. Kommunerna

kan också träffa avtal med privata fastighetsägare

som innebär att en viss del av beståndet upplåts

till personer som kommunen behöver ta ett särskilt

ansvar för.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Bo13 yrkande 2, 2001/02: Bo271,

2001/02:Bo324 yrkande 8 och 2001/02:N319 yrkande 8.

6. Upphävande av stopplagen (punkt 13) (m, kd,

c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Under förutsättning av bifall till utskottets

förslag under punkt 1

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att stryka andra meningen i punkt

3 till övergångsbestämmelserna i förslaget till lag

om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Bo11 yrkande 2, 2001/02:Bo318 yrkande 11,

2001/02:Bo320 yrkande 10, 2001/02:Bo325 yrkande 20,

2001/02:Fi296 yrkande 3, 2001/02:Fi298 yrkande 5 och

2001/02:N27 yrkande 45.

Ställningstagande

Visserligen upphävs stopplagen om riksdagen beslutar

att anta förslaget till lag om allmännyttiga

bostadsföretag. Genom andra meningen i tredje

punkten av övergångsbestämmelserna ges dock dess

bestämmelser om utdelningar och aktieägartillskott

tillämpning t.o.m. den 30 juni 2003. Självklart

skall stopplagen med omedelbar verkan upphävas till

alla delar.

Vi förslår att riksdagen beslutar i enlighet med

vad vi nu har anfört. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 2, 2001/02:Bo318

yrkande 11, 2001/02:Bo320 yrkande 10, 2001/02:Bo325

yrkande 20, 2001/02:Fi296 yrkande 3, 2001/02:Fi298

yrkande 5 och 2001/02:N27 yrkande 45.

7. Ändring i hyreslagen (12 kap. jordabalken)

(punkt 15) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i jordabalken. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del,

2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i

denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19

yrkande 2.

Ställningstagande

De förslagna ändringarna i hyreslagen får effekter

som inte är analyserade. Det innebär bl.a. att de i

dag allmännyttiga bostadsföretag över vilka kommunen

inte har det bestämmande inflytande kommer att

förlora sin hyresledande roll. Samtidigt kommer

kommunala bostadsföretag som i dag inte är

hyresledande att bli det.

Oavsett vad någon må tycka om vad dessa ändringar

innebär rent faktiskt för hyresnivåernas utveckling

så saknas det en analys av frågan. Frågan är inte

heller tillräckligt beredd. Det är oansvarigt att i

detta läge lägga de förslag som regeringen har lagt.

Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag

till lag om ändring i jordabalken. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna

del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del

och 2001/02:Bo19 yrkande 2.

8. Komplettering av lagen (2000:1383) om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar

(punkt 16) (m, fp, -)

av Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m),

Yvonne Ångström (fp), Ewa Thalén Finné (m) och

Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Bo11 yrkanden 3 och 4, det sistnämnda

yrkandet i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna

del, 2001/02:Bo14 i denna del och 2001/02:Bo18 i

denna del.

Ställningstagande

Bostadsförsörjningslagen påverkar inte antalet

bostäder över huvud taget. Den bidrar inte heller

till en enklare och smidigare hantering av

bostadsfrågorna, utan innebär främst en ökad

byråkrati. Återinförandet av

bostadsförsörjningslagen innebar inget annat än ett

slag i luften. Regeringen har visat att den är

medveten om problemen med bostadsbrist i flera av

landets regioner samtidigt som den är oförmögen att

föreslå nödvändiga åtgärder.

Kommunerna har redan i dag ansvar för att

praktiskt lösa bostadsproblem för människor med

sociala problem eller handikapp och för människor

som på grund av sin ålder är i behov av särskilda

boendeformer. Socialtjänstlagen lägger det yttersta

ansvaret för människors nödvändiga uppehälle på

kommunen. Detta är rimligt och påverkas inte av

huruvida kommunen äger eller förvaltar bostäder i

egen regi, i ett bolag eller genom att kommunen hyr

bostäder av en hyresvärd.

Genom sitt planmonopol har kommunerna det verktyg

som är nödvändigt för att bidra till att goda

boendemiljöer skapas. Det kommunala ansvaret på den

lokala bostadsmarknaden kan därmed förverkligas. Vi

anser att regler som tvingar kommunerna att upprätta

bostadsförsörjningsplaner är en inskränkning i den

kommunala självstyrelsen och ett försök av

regeringen att styra i kommuner där de själva inte

fått väljarnas förtroende. Att nu också föreslå

regler som innebär att kommunfullmäktige skall

besluta om riktlinjer för bostadsförsörjningen varje

år är bara ytterligare ett sätt att styra

kommunerna.

Lagen (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar bör upphävas. Eftersom

detta förslag inte har beretts i tillräcklig grad

anser vi att regeringen skyndsamt bör låta bereda

frågan och därefter återkomma till riksdagen med ett

förslag om upphävande av lagen.

Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (2000:1383) om

kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Vi föreslår

även att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad vi framför. Därmed bifaller vi

motionerna 2001/02:Bo11 yrkanden 3 och 4, det

sistnämnda yrkandet i denna del, 2001/02:Bo13

yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del och

2001/02:Bo18 i denna del.

9. Fortsatta insatser för att stödja

omstruktureringen av kommunala

bostadsföretag (punkt 17) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatta

insatser för att stödja omstruktureringen av

kommunala bostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del,

2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i

denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19

yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Sedan 1998 har staten betalat ut ca 2 miljarder

kronor till 36 kommuner med bostadsöverskott. Nu

skall utbetalningarna fortsätta genom att en

myndighet inrättas med uppgift att ge fortsatt

statligt stöd till omstruktureringar av kommunala

bostadsföretag. Inledningsvis kommer ca 3 miljarder

kronor att behövas.

Totalt kommer, vid ett genomförande av regeringens

förslag, ca 5 miljarder kronor att ha pumpats in i

kommunala bostadsföretag mellan åren 1998 och 2004.

Dessutom beräknas utbetalningarna fortsätta även

efter 2004 eftersom problemen med bostadsöverskott

väntas kvarstå.

I dag finns många kommuner med bostadsföretag i

kris. Över 40 000 lägenheter i det kommunala

beståndet beräknas vara outhyrda år 2010. SABO, de

allmännyttiga bostadsföretagens

samarbetsorganisation, har beräknat allmännyttans

kostnader för tomma lägenheter till 29 miljarder

kronor under perioden 2000 – 2010.

Liksom vi anförde i reservation 36 i betänkande

2001/02:BoU1, med anledning av regeringens då

aktuella förslag om stöd till omstrukturering av

kommunala bostadsföretag, kan det alltså

konstateras att det är uppenbart att många

kommunala bostadsföretag har stora svårigheter

att klara sin ekonomi. En högst påtaglig orsak

till detta är fortfarande den bostadspolitik som

dagens socialdemokratiska regering bedriver. Vi

utvecklade detta resonemang enligt följande:

I stället för att skapa utrymme för kommunerna

att med utgångspunkt i lokala förutsättningar

finna lösningar leder politiken till ytterligare

låsningar och regleringar. De senaste exemplen på

detta är stopplagen och den nya

bostadsförsörjningslagen.

Den kris som den förda politiken skapat i många

kommunala bostadsföretag försöker regeringen lösa

inte bara med regleringar och påbud utan också

genom att skjuta till statliga pengar. Den

tidigare s.k. bostadsakuten har inte ens avslutat

sin verksamhet förrän det nu är dags att på nytt

låta staten träda emellan och försöka rädda

kommuner med olönsamma bostadsföretag. Vi

motsätter oss att så sker. I stället bör dagens

regleringar upphävas och bostadspolitiken läggas

om så att det blir de boende, fastighetsägarna,

kommunerna och andra intressenter som avgör hur

bostadsfrågorna skall lösas ute i kommunerna.

Regeringens förslag är ett steg i motsatt

riktning. Det är först när kommunen utan statliga

pekpinnar får det avgörande inflytandet över sitt

eget bostadsbestånd som dagens problem kan få en

långsiktigt hållbar lösning.

Det vi då anförde har bäring även på det nu aktuella

förslaget som innebär att staten ges möjlighet att

förvärva bostadsföretag och att det inrättas en ny

statlig myndighet.

Staten bör enligt vår mening underlätta för

kommunerna att bära sitt ansvar, men skall överlåta

åt kommunerna att själva få avgöra hur detta ansvar

skall tas. Regeringen motiverar den nya myndigheten

utifrån de långtgående statliga åtaganden som

planeras med bl.a. övertaganden av hela

fastighetsbestånd från kommunala bolag.

Vi motsätter oss bestämt inrättandet av en ny

myndighet. Ena skälet till detta är att huvuddelen

av de statliga åtgärder som föreslås är omotiverade

och till sin omfattning oklara. Det andra skälet är

att de funktioner i omstruktureringen av kommunala

bolag och bestånd som behöver hanteras centra*l*t*,*

*s*å*s*o*m* *r*å*d*g*i*v*n*i*n*g* *o*c*h*

*u*p*p*f*ö*l*j*n*i*n*g*,* *b*ä*t*t*r*e* *k*a*n*

*h*a*n*t*e*r*a*s* *a*v* *k*o*m*m*u*n*e*r*n*a*s*

*i*n*t*r*e*s*s*e*o*r*g*a*n*i*s*a*t*i*o*n*

*S*v*e*n*s*k*a* *K*o*m*m*u*n*f*ö*r*b*u*n*d*e*t*.*

*

*V*i* *ä*r* *v*i*d*a*r*e* *m*y*c*k*e*t*

*k*r*i*t*i*s*k*a* *t*i*l*l* *d*e*n*

*u*t*v*e*c*k*l*i*n*g* *s*o*m* *m*å*l*a*s* *u*p*p*

*i* *p*r*o*p*o*s*i*t*i*o*n*e*n* *-ð *a*t*t* *d*e*t*

*s*t*a*t*l*i*g*a* *b*o*l*a*g*e*t* *V*a*s*a*l*l*e*n*

*A*B* *i* *s*t*o*r* *o*m*f*a*t*t*n*i*n*g* skall

förvärva kommunala bostadshus i syfte att ”utveckla

eller avveckla” bostäderna.

Konsekvenserna av detta statliga ingrepp är

svåröverskådliga för de lokala bostadsmarknaderna.

Förutom att kommunerna på detta sätt förlorar

kontrollen över det egna bostadsbeståndet försämras

konkurrenssituationen för privata värdar när

statliga pengar utnyttjas för en långtgående

subventionering av boende i, eller ombyggnad av, nu

tomma lägenheter.

Det finns inget enda bostadspolitiskt grepp som

vid sidan av regionalpolitiken kan vända

utvecklingen för de kommunala bostadsbolag, vars

ekonomi hotas av outhyrda lägenheter.

På skattesidan finns däremot möjligheter att

åstadkomma mer gynnsamma förhållanden.

Vidare behöver en mer konsekvent nedsättning av

fastighetsbeskattningen ske när lägenheter avsedda

för uthyrning inte har kunnat hyras ut.

Regeringen är dock inte intresserad av sådana

åtgärder.

Vi motsätter oss mot denna bakgrund regeringens

förslag om fortsatta insatser för att stödja

omstruktureringen av kommunala bostadsföretag. Vi

ställer oss därför bakom förslagen i motionerna

2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13

yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del,

2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkandena

3 och 4 om att regeringens förslag skall avslås.

10. Förköpsrätt för kooperativa

hyresrättsföreningar m.m. (punkt 18) (m, -)

av Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:BoU17.

Ställningstagande

I propositionen resonerar regeringen kring

möjligheterna att skapa en företrädesordning

innebärande att vissa, av regeringen utvalda,

förvärvare skall få förköpsrätt framför andra

köpare.

Förslaget härstammar från Allbo-kommitténs förslag

(SOU 2001:27). Allbo-kommittén föreslog där en

särskild ordning vid försäljning av kommunalt

fastighetsbestånd som innebar att försäljning i

första hand skulle ske till annat allmännyttigt

bostadsföretag och i andra hand till kooperativ

hyresrättsför- ening. I propositionen anför

regeringen följande:

Enligt regeringen är det mycket som talar för att

hyresgästerna i allmännyttiga företag bör ges

ytterligare möjligheter att förvärva sina hus för

ombildning till kooperativ hyresrätt. Det finns

också anledning att se över möjligheterna för andra

allmännyttiga bostadsföretag att ta över bostäder

eller företag som skall försäljas. Regeringen delar

Allbo-kommitténs uppfattning att frågan om

företrädesordning vid försäljning av kommunala

fastighetsbestånd bör bli föremål för en särskild

utredning. Det är därför regeringens avsikt att

tillsätta en sådan utredning, som kommer att arbeta

med utgångspunkt från Allbo-kommitténs förslag och

remissyttrandena med anledning av dessa förslag.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med

förslag så snart som möjligt.

Regeringens aviserade förslag hotar att

ytterligare inskränka människors valfrihet samt

konkurrensförutsättningarna. Vad kommer egentligen

att hända när en allmännyttig fastighet skall säljas

om de boende i huset har bildat en

bostadsrättsförening och vill köpa fastigheten,

samtidigt som en kooperativ hyresrättsförening vill

utöka sitt fastighetsinnehav och vill köpa

fastigheten? Skall då den kooperativa

hyresrättsföreningen få företräde framför de boende?

Detta är en ordning som vi inte kan acceptera. Vi

vill därför redan nu markera att vi inte kommer att

stödja ett förslag med förköpsrätt för kooperativa

hyresrättsföreningar och allmännyttiga

bostadsföretag.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:BoU17.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar (kd,

c)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson

(kd) och Rigmor Stenmark (c).

Vi motsatte oss inrättandet av lagen om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar, som trädde i kraft 1

januari 2001. Fortfarande framstår detta regelverk

som en onödig inskränkning av den kommunala

självstyrelsen. Vi står kvar vid den uppfattningen.

Så länge lagen finns får det dock i sig anses vara

positivt att kommunernas ansvar att under varje

mandatperiod fatta beslut om kommunala riktlinjer

för bostadsförsörjningen förtydligas. Vi motsätter

oss därför inte förslaget härom.

2. Kooperativ hyresrätt (m)

av Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och

Ewa Thalén Finné (m).

Regeringen har i propositionen även gjort

bedömningen att BKN bör ges möjlighet att lämna

kreditgarantier för de lån som kooperativa

hyresrättsför-eningar tar upp för nybyggnation eller

förvärv av fastigheter för ombildning. Regeringen

avser vidare att i samband med den ekonomiska

vårpropositionen begära riksdagens bemyndigande om

att intill ett fastställt belopp utfärda

kreditgarantier avseende nybyggnation eller förvärv

av fastigheter för ombildning till kooperativ

hyresrätt.

Vi vill även beträffande detta avisera att vi inte

kommer att stödja regeringen. Skälet härtill är att

vi inte vill att staten på ytterligare sätt binder

resurser till verksamheter som inte kan stå på egna

ben. De kooperativa hyresrättsföreningar som kan det

torde inte ha några svårigheter att på den öppna

marknaden få krediter beviljade utan några statliga

garantier. Beträffande den grupp som inte kan

erhålla sådana krediter torde förhållandena vara

sådana att riskerna för obeståndssituationer är för

stora. Sådana garantier skulle därför med

nödvändighet också leda till ett oacceptabelt

statligt risktagande.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:58 föreslås att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om allmännyttiga bostadsföretag,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar,

dels godkänner vad regeringen föreslår om fortsatta

insatser för att stödja omstruktureringen av

kommunala bostadsföretag (avsnitt 4.6).

Följdmotioner

2001/02:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försäljning av

kommunala bostadsföretag utan ekonomiska

sanktioner från staten som en långsiktigt hållbar

lösning för kommuner med ekonomiska problem.

2. Riksdagen beslutar att omgående upphäva lagen

(1999:608) om tillfällig minskning av det

generella statsbidraget vid avyttring av aktier

eller andelar i eller utbetalning från kommunala

bostadsföretag, m.m. i enlighet med vad som anförs

i motionen.

3. Riksdagen beslutar att omgående upphäva lagen

(2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar i enlighet med vad som

anförs i motionen.

4. Riksdagen avslår regeringens proposition

2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo12 av Ola Rask (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte undanta

försäljningar till andra kommunala eller

allmännyttiga bostadsföretag från

tillståndsförfarande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska

omfattningen av inhämtanden av yttranden från olika

partsintressen.

2001/02:Bo13 av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:58

Allmännyttiga bostadsföretag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om allmännyttan.

2001/02:Bo14 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:58, förutom den

del som gäller kooperativ hyresrätt.

2001/02:Bo15 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförs om att ett undantag från tillståndsplikten

vid försäljning av fastigheter i ett kommunalt

bostadsföretag införs med innebörden att försäljning

till långivare med pantsäkerhet i fastigheten inte

skall vara tillståndspliktig vid rekonstruktion av

bostadsföretag.

2001/02:Bo16 av Carl Fredrik Graf (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om aktieutdelningen från

kommunala bostadsbolag.

2001/02:Bo17 av Knut Billing m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förköpsrätt för kooperativa

hyresrättsföreningar och allmännyttiga

bostadsföretag.

2001/02:Bo18 av Bo Lundgren m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2001/02:58

Allmännyttiga bostadsföretag.

2001/02:Bo19 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår förslaget till lag om

allmännyttiga bostadsföretag.

2. Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i

jordabalken, rörande prövning enligt hyreslagens

bruksvärdesregel.

3. Riksdagen avslår förslaget till inrättande av en

ny myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt

stöd till omstrukturering av kommunala

bostadsföretag.

4. Riksdagen avslår förslaget att staten ges

möjlighet att förvärva övertaliga

bostadsfastigheter av kommunala bostadsbolag.

2001/02:Bo20 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilda

beslutsregler vid försäljning av kommunala

bostadsföretag.

Motion väckt med anledning av proposition 2001/02:4

2001/02:N27 av Agne Hansson m.fl. (c):

45. Riksdagen beslutar upphäva den s.k. stopplagen

för utförsäljning av kommunala bostadsföretag.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Bo271 av Göran Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning

om hur allmännyttans bostäder skall kunna överföras

till de boende.

2001/02:Bo318 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1999:608)

om tillfällig minskning av det generella

statsbidraget vid avyttring av aktier eller

andelar eller utdelning från kommunala

bostadsföretag, m.m. (stopplagen).

2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

10. Riksdagen beslutar om att lagen (1999:608) om

tillfällig minskning av det generella

statsbidraget vid avyttring av aktier eller

andelar i eller utdelning från kommunala

bostadsföretag, m.m. snarast avskaffas.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de kommunala

bostadsbolagen.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

20. Riksdagen beslutar att upphäva den s.k.

stopplagen, lagen (1999:608) om tillfällig minskning

av det generella statsbidraget vid avyttring av

aktier eller andelar i eller utdelning från

kommunala bostadsföretag, m.m.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utvecklat

boendeinflytande.

2001/02:Fi296 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en lagändring så att försäljning av

kommunala bostadsbolag inte skall medföra sänkta

statsbidrag.

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunala

utförsäljningar av bostadsbolag inte skall motverkas

för statligt håll.

2001/02:N319 av Margareta Cederfelt m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunalt beslutande

avseende disposition av överskott respektive

underskott från kommunala bolag.

-----------------------------------------

-----------------------------------------

BILAGA 2

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om

allmännyttiga bostadsföretag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmännyttiga bostadsföretag

Inledande bestämmelser

1 § Med allmännyttigt bostadsföretag

avses i denna lag ett aktiebolag, en

ekonomisk förening eller en stiftelse som

1. drivs utan vinstsyfte,

2. i sin verksamhet huvudsakligen

förvaltar fastigheter i vilka

bostadslägenheter upplåts med hyresrätt

och

3. är godkänt som allmännyttigt

bostadsföretag.

Villkoret i första stycket 1 hindrar

inte att ett aktiebolag eller en ekono-

misk förening lämnar skälig utdelning på

den del av aktiekapitalet eller inbetalda

medlemsinsatser som ägaren skjutit till

kontant. Regeringen lämnar närmare

föreskrifter om högsta tillåtna

utdelning.

Villkoret i första stycket 3 gäller inte

i fråga om kommunala bostadsföretag.

2 § Med kommunalt bostadsföretag avses i

denna lag ett allmännyttigt

bostadsföretag som en kommun har det

bestämmande inflytandet över.

Med bestämmande inflytande avses att

kommunen

1. äger aktier i ett aktiebolag eller

andelar i en ekonomisk förening med mer

än hälften av samtliga röster i bolaget

eller föreningen och också förfogar över

så många röster, eller

2. har rätt att utse eller avsätta mer

än hälften av ledamöterna i styrelsen för

en stiftelse med egen förvaltning eller

är förvaltare i en stiftelse med anknuten

förvaltning.

Vid tillämpning av andra stycket 1 och 2

skall det inflytande som utövas av ett

företag över vilket kommunen bestämmer på

det sätt som anges i nämnda punkter anses

utövat av kommunen.

3 § Ett allmännyttigt bostadsföretag

skall sträva efter att erbjuda

hyresgästerna möjlighet till

boendeinflytande och inflytande i

företaget.

4 § Ett allmännyttigt bostadsföretag

skall skriftligen varje år till

länsstyrelsen lämna uppgift om beslutad

utdelning och hur denna beräknats.

Godkännande som allmännyttigt

bostadsföretag

5 § Ett aktiebolag, en ekonomisk förening

eller en stiftelse får efter ansökan

godkännas som allmännyttigt

bostadsföretag, om företaget uppfyller de

förutsättningar som anges i 1 § första

stycket 1 och 2.

6 § Ett godkännande som allmännyttigt

bostadsföretag skall återkallas om

företaget ansöker om detta eller om

företaget inte längre uppfyller

förutsättningarna för godkännande som

anges i 1 § första stycket 1 och 2.

7 § Frågor om godkännande och

återkallelse av godkännande som allmän-

nyttigt bostadsföretag enligt denna lag

prövas av länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos

Boverket. Boverkets beslut får inte

överklagas.

2 kap. Överlåtelse av fast egendom samt

aktier och andelar i kommunala

bostadsföretag

Inledande bestämmelser

1 § Detta kapitel tillämpas när

1. en kommun eller ett företag som

kommunen har det bestämmande inflytandet

över överlåter aktier eller andelar i ett

kommunalt bostadsföretag eller i ett

företag genom vilket kommunen utövar det

bestämmande inflytandet över ett

kommunalt bostadsföretag, eller

2. ett kommunalt bostadsföretag

överlåter fast egendom som är taxerad som

hyreshusenhet eller småhusenhet och

omfattar byggnad i vilken kommunen eller

det kommunala bostadsföretaget upplåtit

bostadslägenhet med hyresrätt för annat

ändamål än fritidsändamål.

Vad som sägs om fast egendom skall även

gälla tomträtt.

2 § Med överlåtelse avses i detta kapitel

att egendom övergår till annan genom

1. köp, byte och gåva,

2. tillskott till bolag eller förening,

3. utdelning eller skifte från bolag

eller förening avseende fast egendom,

4. fusion enligt 14 kap. 1 §

aktiebolagslagen (1975:1385), eller

5. fusion enligt 12 kap. 1 och 3 §§

lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar.

Tillstånd till överlåtelse

3 § Det krävs tillstånd, utom i fall som

avses i 6 och 8 §§, för överlåtelse av

egendom som avses i 1 §. Länsstyrelsen

prövar frågor om tillstånd.

4 § Ansökan om tillstånd skall göras hos

länsstyrelsen i det län där fastigheten

är belägen om det är fråga om överlåtelse

av fast egendom. Är det fråga om

överlåtelse av aktier eller andelar,

skall ansökan göras hos länsstyrelsen i

det län där kommunen är belägen eller

företagets styrelse har sitt säte.

Innan beslut om överlåtelse fattas

eller, för det fall att ansökan görs

tidigare, innan ansökan görs, skall de

hyresgäster som berörs informeras om den

planerade överlåtelsen och beredas

tillfälle att yttra sig. En uppgift om

hyresgästernas inställning till

överlåtelsen skall fogas till ansökan om

tillstånd.

5 § En ansökan om tillstånd till

överlåtelse enligt 1 § första stycket 1

skall beslutas av kommunen om den innebär

att kommunen förlorar det bestämmande

inflytandet över det kommunala

bostadsföretaget.

6 § Tillstånd fordras inte om

1. kommunen, i fråga om sådan

överlåtelse som avses i 1 § första

stycket 1, även efter överlåtelsen direkt

eller indirekt har det bestämmande

inflytandet över det kommunala

bostadsföretaget,

2. förvärvaren är ett allmännyttigt

bostadsföretag,

3. förvärvaren är en kooperativ

hyresrättsförening, eller

4. överlåtelsen sker genom inrop på

exekutiv auktion.

7 § Tillstånd till en överlåtelse skall

inte lämnas om det kan befaras att de

kommunala bostadsföretagens hyror till

följd av överlåtelsen inte kommer att få

tillräckligt genomslag vid tillämpningen

av bruksvärdereglerna i 12 kap. 55 §

jordabalken eller de hyresförhandlingar

som förs enligt hyresförhandlingslagen

(1978:304).

8 § Regeringen får på ansökan av

överlåtaren medge undantag från kravet på

tillstånd om det finns synnerliga skäl.

Ansökan om undantag skall göras senast

fyra veckor efter överlåtelsen eller

efter det att en ansökan om tillstånd har

avslagits.

Förfarandet vid ansökan om tillstånd

9 § Vid överlåtelse av egendom som avses

i 1 § och som inte omfattas av

undantagsbestämmelserna i 6 § eller för

vilken undantag medgivits enligt 8 §,

skall den som överlåter eller den som

förvärvar egendomen ansöka om tillstånd

till överlåtelsen senast tre månader

efter överlåtelsen. Om regeringen har

avslagit en ansökan om undantag enligt 8

§, skall dock fristen i stället räknas

från dagen från regeringens beslut.

Ansökan får göras innan egendomen

överlåts.

10 § Länsstyrelsen skall inhämta yttrande

från hyresgästorganisation och

fastighetsägarorganisation på orten.

Sådant yttrande behöver dock inte

inhämtas om det är uppenbart att de

kommunala bostadsföretagens hyror även

efter överlåtelsen får genomslag vid

tillämpningen av 12 kap. 55 § jordabalken

eller de hyresförhandlingar som förs

enligt hyresförhandlingslagen (1978:304).

Verkan av att tillstånd inte lämnas

11 § Söks inte tillstånd eller undantag i

tid eller lämnas inte tillstånd eller

undantag, är överlåtelsen ogiltig. I

fråga om förvärv som avses i 1 § första

stycket 2 gäller detta dock inte om

lagfart eller inskrivning av förvärv av

tomträtt har beviljats i strid med

bestämmelserna i jordabalken.

Överklagande

12 § Länsstyrelsens beslut får överklagas

hos Boverket av den som överlåter eller

den som förvärvar egendom samt av

hyresgästorganisation och fastig-

hetsägarorganisation. Boverkets beslut

får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april

2002.

2. Företag som enligt förordningen

(1986:694) om handläggning, förvaltning,

m.m. av bostadslån och räntebidrag eller

motsvarande äldre bestämmelser är godkänt

som allmännyttigt bostadsföretag skall

anses som godkänt som allmännyttigt

bostadsföretag enligt denna lag.

3. Lagen (1999:608) om tillfällig

minskning av det generella statsbidraget

vid avyttring av aktier eller andelar i

eller utdelning från kommunala bostads-

företag, m.m. upphör att gälla den 1

april 2002. Bestämmelserna om utdelningar

och aktieägartillskott skall fortfarande

tillämpas till och med den 30 juni 2003.

2 Förslag till lag om ändring

i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 §

jordabalken skall ha följande lydelse.

12 kap.

55 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Om hyresvärden och hyresgästen tvistar

om hyrans storlek, skall hyran

fastställas till skäligt belopp. Hyran är

härvid inte att anse som skälig, om den

är påtagligt högre än hyran för

lägenheter som med hänsyn till

bruksvärdet är likvärdiga.

-----------------------------------------------------

Vid prövning enligt Vid prövning enligt

första stycket skall första stycket skall

främst beaktas hyran för främst beaktas hyran för

lägenheter i hus som ägs lägenheter i hus som ägs

och förvaltas av och förvaltas av sådana

allmännyttiga kommunala bostadsföretag

bostadsföretag. Om en som avses i 1 kap. 2 §

jämförelse inte kan ske lagen (2001:000) om

med lägenheter på orten allmännyttiga bo-

får i stället beaktas stadsföretag. Om en

lägenheter på en annan jämförelse inte kan ske

ort med jämförbart med lägenheter på orten

hyresläge och i övrigt får i stället beaktas

likartade förhållanden på lägenheter på en annan

hyresmarknaden. ort med jämförbart

hyresläge och i övrigt

likartade förhållanden på

hyresmarknaden.

-----------------------------------------------------

Vid en prövning enligt första stycket

skall även bestämmelserna i 55 b §

iakttas.

Om en förhandlingsklausul i ett

hyresavtal har slopats och det ingår för-

handlingsersättning i hyran enligt 20 §

hyresförhandlingslagen (1978:304), har

hyresgästen utan hinder av bestämmelserna

i första–tredje styckena rätt att få

hyran sänkt med belopp som motsvarar

ersättningen.

Om tvisten gäller andra villkor än

hyran, skall villkor som hyresvärden

eller hyresgästen har ställt upp gälla i

den mån det är skäligt med hänsyn till

hyresavtalets innehåll, omständigheterna

vid avtalets tillkomst, senare inträffade

förhållanden och omständigheterna i

övrigt. Hyrestiden skall vara obestämd,

om inte bestämd hyrestid av särskild

anledning är lämpligare. Om hyresvärden

och hyresgästen kommer överens om

villkoren för fortsatt uthyrning i en

tvist enligt första eller femte stycket,

gäller de överenskomna villkoren, oavsett

vad som föreskrivs i nämnda stycken, i

den mån inte annat följer av be-

stämmelserna i denna balk.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april

2002.

3 Förslag till lag om ändring

i lagen (2000:1383) om

kommunernas

bostadsförsörjningsansvar

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen

(2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 §

Varje kommun skall planera

bostadsförsörjningen i syfte att skapa

förutsättningar för alla i kommunen att

leva i goda bostäder och för att främja

att ändamålsenliga åtgärder för

bostadsförsörjningen förbereds och

genomförs.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen

skall kommunen, om det behövs, samråda

med andra kommuner som berörs av

planeringen.

-----------------------------------------------------

Riktlinjer för Riktlinjer för

bostadsförsörjningen bostadsförsörjningen

skall antas av skall antas av

kommunfullmäktige. kommunfullmäktige under

varje mandatperiod.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 april

2002.

-----------------------------------------

-----------------------------------------

BILAGA 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om

ändring i lagen

(2002:29) om ändring i

jordabalken

Härigenom föreskrivs

dels att 12 kap. 55 §

jordabalken i stället för dess

lydelse enligt lagen (2002:29) om

ändring i nämnda balk skall ha

följande lydelse,

dels att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till

lagen (2002:29) om ändring i

jordabalken skall ha följande

lydelse.

12 kap.

55 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Om hyresvärden och hyresgästen

tvistar om hyrans storlek, skall

hyran fastställas till skäligt

belopp. Hyran är härvid inte att

anse som skälig, om den är

påtagligt högre än hyran för

lägenheter som med hänsyn till

bruksvärdet är likvärdiga.

-----------------------------------------------------

Vid prövning enligt Vid prövning enligt

första stycket skall första stycket skall

främst beaktas hyran för främst beaktas hyran för

lägenheter i hus som ägs lägenheter i hus som ägs

och förvaltas av och förvaltas av sådana

allmännyttiga kommunala bostadsföretag

bostadsföretag. Om en som avses i 1 kap. 2 §

jämförelse inte kan ske lagen (2002:000) om

med lägenheter på orten, allmännyttiga bo-

får i stället beaktas stadsföretag. Om en

lägenheter på en annan jämförelse inte kan ske

ort med jämförbart med lägenheter på orten,

hyresläge och i övrigt får i stället beaktas

likartade förhållanden på hyran för lägenheter på

hyresmarknaden. en annan ort med

jämförbart hyresläge och

i övrigt likartade

förhållanden på hy-

resmarknaden.

-----------------------------------------------------

Vid en prövning enligt första

stycket skall även bestämmelserna

i 55 a och 55 b §§ iakttas.

Om en förhandlingsklausul i ett

hyresavtal har slopats och det

ingår förhandlingsersättning i

hyran enligt 20 §

hyresförhandlingslagen

(1978:304), har hyresgästen utan

hinder av bestämmelserna i

första–tredje styckena rätt att

få hyran sänkt med ett belopp som

motsvarar ersättningen.

Om tvisten gäller något annat

villkor än hyran, skall villkor

som hyresvärden eller hyresgästen

har ställt upp gälla i den mån

det är skäligt med hänsyn till

hyresavtalets innehåll,

omständigheterna vid avtalets

tillkomst, senare inträffade

förhållanden och omständigheterna

i övrigt. Hyrestiden skall vara

obestämd, om inte bestämd

hyrestid av särskild anledning är

lämpligare.

Om hyresvärden och hyresgästen

kommer överens om villkoren för

fortsatt uthyrning i en tvist

enligt första eller femte

stycket, gäller de överenskomna

villkoren, oavsett vad som

föreskrivs i nämnda stycken, i

den mån inte annat följer av be-

stämmelserna i övrigt i denna

balk.

_______________

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den 1 april 2002. kraft den 1 april 2002.

2. I fråga om åtgärder 2. I fråga om åtgärder

som har påbörjats före som har påbörjats före

ikraftträdandet skall ikraftträdandet skall

12 kap. 55 a § inte 12 kap. 55 a § inte

tillämpas samt 12 kap. tillämpas samt 12 kap.

18 d och 55 §§ tillämpas 18 d § och 55 § tredje

i sina äldre lydelser. Om stycket tillämpas i sina

ett meddelande enligt äldre lydelser. Om ett

12 kap. 18 e § har meddelande enligt 12 kap.

lämnats till hyresgästen 18 e § har lämnats till

före ikraftträdandet, hyresgästen före

skall denna paragraf ikraftträdandet, skall

tillämpas i sin äldre denna paragraf tillämpas

lydelse. 12 kap. 18 f § i sin äldre lydelse.

skall tillämpas i sin 12 kap. 18 f § skall

äldre lydelse om ansökan tillämpas i sin äldre

om tillstånd till lydelse om ansökan om

åtgärden har kommit in tillstånd till åtgärden

till hyresnämnden före har kommit in till

ikraftträdandet. hyresnämnden före

ikraftträdandet.

3. I fråga om hyresavtal

som avser upplåtelse i 3. I fråga om hyresavtal

andra hand och har som avser upplåtelse i

ingåtts före andra hand och har

ikraftträdandet gäller ingåtts före

12 kap. 45 § i sin äldre ikraftträdandet gäller

lydelse. 12 kap. 45 § i sin äldre

lydelse.

4. I fråga om hyresavtal

som har sagts upp före 4. I fråga om hyresavtal

ikraftträdandet skall 12 som har sagts upp före

kap. 50, 57 a och 58 b §§ ikraftträdandet skall 12

tillämpas i sina äldre kap. 50, 57 a och 58 b §§

lydelser. tillämpas i sina äldre

lydelser.

5. I hyrestvister som

har anhängiggjorts före

ikraftträdandet skall 12

kap. 55 § andra stycket

tillämpas i sin äldre

lydelse.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

-----------------------------------------

BILAGA 4

Protokoll från bostadsutskottets offentliga

utfrågning om de allmännyttiga bostadsföretagen

den 31 januari 2002I en bilaga till detta protokoll

har samlats de bilder som tillhör protokollet

Ordföranden: Då ska jag be att få hälsa er alla

välkomna till den offentliga utfrågning som

bostadsutskottet har inbjudit till för att få

diskutera de allmännyttiga bostadsföretagen med

anledning av proposition 58 osv

Programmet är upplagt så att vi ska försöka vara

färdiga till klockan tolv ungefär Vi har inbjudit ett

antal gäster Det är Jan-Eric Gustafsson från

Boverket, Ulla Huzell från Länsstyrelsen i Stockholms

län, Carl Cederschiöld, borgarråd i Stockholm,

Peter Persson, kommunalråd i Jönköping, Björn

Sundström från Svenska Kommunförbundet, Bengt Owe

Birgersson från SABO, Bengt Nyman från Sveriges

Fastighetsägareförbund, PärSvanberg från

Hyresgästernas Riksförbund och Per Norberg från

juridiska institutionen vid Lunds universitet

Därutöver har dessa personer med sig ett antal

bisittare Alla kommer att vara beredda att svara på

ledamöternas frågor Med det tror jag att vi sätter

i gång Vi had tänkt lägga upp det så att vi börjar

med Jan-Eric Gustafsson från Boverke Tanken är att

ni har fem minuter var Det är inte så noga på

sekunden De är ingen tidtagning, men vi ska

försöka hålla det så för att bli färdiga tid Om

vi håller tiderna ordentligt i inledningen lovar

jag att vi ska få en snabb kaffepaus klockan tio Det

beror alltså på er som nu ska presentera era

uppfattningar om vi klarar detta eller inte Därför

lämnar jag nu ordet till Jan-Eric Gustafsson från

Boverket

Jan-Eric Gustafsson, Boverket: Jag heter Jan- Eric

Gustafsson och kommer frånBoverket i Karlskrona Där

jobbar jag på bidragsenheten som jurist

Jag går över till våra synpunkter på förslaget i

propositionen Inledningsvis får framhållas, som

Boverket framförde i sitt remissvar på Allbo-kommitténs

slutbetänkande, att verket delar kommitténs positiva

synpå kommunägda bostadsföretag Dessa är ett

viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna

uppfylla sitt bostadspolitiska och bostadssociala

ansvar Boverket instämde också i kommitténs positiva

syn på hyresrätt som upplåtelseform generellt

I dag finns inget sammanhållet regelverk för

allmännyttiga bostadsföretag Bestämmelser för dessa

företag finns i olika äldre författningar och i

den tidsbegränsade lagstiftningen på området

Möjligheten att godkänna nya allmännyttiga

bostadsföretag upphörde 1992 då ett nytt

bostadsfinansieringssystem infördes Statusen som

allmännyttigt bostadsföretag kunde dock återkallas

I Boverkets remissvar på Allbo-kommitténs

slutbetänkande framförde Boverket att det behövs en

lag och en lagfäst definition av vad som är

allmännyttigt bostadsföretag Boverket ansåg att

förslaget innehöll vissa oklarheter i fråga om

definitionen och dess koppling till

godkännandeförfarandet

I den lag som nu föreslåsfinns en

definition av vad som avses med allmännyttigt

bostadsföretag och en kopplingtill ett

godkännandeförfarande Kommunala bostadsföretag ska

automatiskt anses som allmännyttiga sådana I

förslaget finns det ett samlat regelverk för vad

som avses med allmännyttiga bostadsföretag

I remissvaret uttryckte Boverket tveksamhet till

attkooperativa hyresrättsföreningar och icke kommunala

bostadsföretagskulle godkännas som allmännyttiga

Boverket ansåg att begreppet allmännyttigt

egentligen borde stå för mer än att företaget i

fråga ska drivas utan vinstsyfte I begreppet borde

också ligga att kommunerna genom ägardirektiv kan

påverka företagets agerande och använda det för

att uppfylla bostadspolitiska mål Tveksamheten gällde

också kopplingen mellan lagförslaget och

hyreslagens bruksvärdessystem

I den nu föreslagna lagen är det endast

kommunala bostadsföretag, dvs företag där kommunen har

det bestämmande inflytandet, som ska vara

hyresnormerande I fråga om kopplingen till

hyreslagens bestämmelser finns en klar avgränsning

Lagförslaget i övrigt öppnar även för andra än

kommunalt ägda företag att ansöka om godkännande som

allmännyttigt bostadsföretag

Hur kommer då arbetet attse ut för

länsstyrelserna och Boverket enligt lagen? Enligt

den tillfälliga lagstiftningen som nu gäller är

det länsstyrelserna och Boverket som hanterar

frågorna Så har också varit fallet enligt de

äldre bestämmelserna Som jag tidigare nämnde har det

dock från 1992 inte varit möjligt att godkänna nya

allmännyttiga företag

I det förslag som läggs fram anses kommunala

bostadsföretag automatiskt ha status som allmännyttiga

Detta medförinte någon administration för

myndigheterna Det som kan bli aktuelltär godkännandeoch

återkallelse för bostadsföretag som inte ägs av

kommunen Det är inte troligt att detta på kort sikt

kommer att vara av någonstörre omfattning

Ett allmännyttigt bostadsföretag ska varje år

lämna uppgifter om beslutad utdelning och hur den

beräknats Detta är en uppgift som ska lämnas av alla

allmännyttiga bostadsföretag Ett liknande förfarande

används i den tillfälliga lagstiftningen med den

skillnaden att kommunen ska anmäla om det

inträffat något Det är inte någon ny uppgift

Tillståndsprövningen är en arbetsuppgift som är

tänkt att ersätta den nuvarande tidsbegränsade

sanktionslagstiftningen på området Allbo-kommittén

övervägde i sitt arbete en form avstatlig administrativ

tillståndsprövning Regeringenhari propositionen pekat på

att olika lösningar är tänkbara i fråga

om förfarandet och stannat vid att prövningen bör

anförtros länsstyrelserna medBoverketsom överinstans

Boverket har vidare tilldelats vissa frågor om

rådgivning för att underlätta tillkomsten av bla

hyresgästägda allmännyttiga bostadsföretag

Den tillfälliga sanktionslagstiftningen hanteras

av länsstyrelserna och Boverket Det är också

länsstyrelserna och Boverket som hanterar frågor

om det statliga stödet för bla ny- och ombyggnad

av bostäder Inom dessa och andra områden finns

kopplingar mellan länsstyrelsernas och Boverkets

arbete

Boverket har lämnat synpunkter i remissvar på

Allbo-kommitténs delbetänkande och slutbetänkande

som jag i vissa delar tog upp tidigare

Boverket har vidare beretts tillfälle att lämna

synpunkter på promemorian om tillståndsplikt och

lagrådsremissen på propositionen De synpunkter som

lämnats har huvudsakligen avsett förslag på

förtydliganden i författningstexten och när det gäller

resurserna, det sista med tanke på den rollsom

Boverket tilldelats Boverket har i övrigt inte haft

något att erinra mot förslaget

Ordföranden: Då går vi snabbt vidare till Ulla

Huzell som är enhetschef på bostadsenheten på

Länsstyrelsen i Stockholms län som kommer att hantera

överklagandeärendena enligtdet tänkta förslaget

Varsågod, ordet är ditt!

Ulla Huzell, Länsstyrelsen: Eftersom vi är en av de

enheter som ska hantera detta om förslaget går

igenom har jag tittat på propositionen utifrån just den

utgångspunkten Jan- Eric har ju beskrivit vad som

kommer att gälla Jag delar hans uppfattning i alla

delar vad gäller administrationenJag skulle kunna

tänka mig att lyfta upp ett par saker

Det ena gäller behovet av en lag om allmännyttan

Precis som Jan-Eric säger är det nu snårigt att

hitta de bestämmelser som gäller Jag tror att det

finns delar där det möjligen finns luckor i

bestämmelserna

I Stockholms län har vi ett antal allmännyttiga

bostadsföretag, vi har ett antal som är jämställda

med allmännyttiga bostadsföretag och sedan har vi

ett antal som i låne- och bidragshänseende är

jämställda Till det kommer ett antal företag som

inte är kommunala men som ändå på den tiden när

allmännyttiga företag fick förmånligare lån och

bidrag hade rätt till delar av de här förmånerna

och alltså har godkänts som allmännyttigliknande Den

nya lagstiftningen förenklar helt enkelt

hanteringen Det finns klara regler för vad som är

allmännyttigt och vad som inte är det, vad som gäller

för ett godkännande och för att upphäva ett

godkännande Det ser jag positivt på

Just nu administrerar vi reglerna om utdelning

ifrån de allmännyttiga bolagen Med några få

undantag har bolagen utdelningar som ligger på de

nivåer som är acceptabla, eller godkända kanske

är ett riktigare ord

Uppgiften att godkänna överlåtelserär naturligtvis

av en annan karaktär Det kan bli fråga om

övervägningar som förutsätter ett ordentligt

beslutsunderlag Det har uppmärksammats i

propositionen I förslaget ingår att både hyresgäster,

hyresgästorganisationer och fastighetsägarorganisationer

ska yttra sig Samlat på länsstyrelsen finns en hel del

kunskaper om länet, och det tillsammans med

bestämmelserna i förordning och förarbeten tror

jag utgör ett underlag som gör det möjligt

att fatta de här besluten

Jag tänkte avsluta med att säga någonting om hur

det ser ut i Stockholms län I länet finns det 6

kommuner som inte har något allmännyttigt företag

och 20 som har med de definitioner som jag tidigare

tog upp Antalet allmännyttiga bostäder minskar i

länet Förra året minskade de med lite över 6 000

lägenheter De mesta var omvandling till bostadsrätt

De flesta fanns också i Stockholms kommun Nu ska

man komma ihåg att det här är en liten del av

det totala beståndet, men omvandlingarna är inte

jämt fördelade över beståndet Jag har inte

siffran framme för hela länet när det gäller 2001 De

här siffrorna var från 2000 Men för Stockholms kommun,

som är väldigt intressant eftersom det är många

omvandlingar där, har vi de siffrorna I Stockholms

stad ombildades 4 700 lägenheter under förra året

Det innebär en minskning med1 procentenhet på beståndet

Det är kanske inte så dramatiskt Av dessa låg

ungefär 3 800i innerstaden Där minskade beståndet med

3 % Det allmännyttiga beståndet där är nu 13 %

av alla lägenheter

Under senare år har det i stort sett inte påbörjats

några hyresrätter och därmedinte några

allmännyttiga hyresrätter heller Men nu pågår ett

antal projekt i länet En stor del av dem ligger

just i Stockholms stad i Hammarby sjöstad Det är

naturligtvis bostäder som är av en annan karaktär än de

som har ombildats

Ordföranden: Tack för det! Då vandrar vi snabbt

vidare och går över till politiska företrädare

Vi börjar med Stockholms kommun därCarl Cederschiöldär

finansborgarråd och representerar Moderaterna

Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Herr

ordförande! Inledningsvis ska jag lägga några

synpunkter på själva lagförslaget Sedan tänkte jag

också ge en redovisning av vad som händer i

Stockholm vad gäller bostadsbyggande och bostadsfrågor

i allmänhet

(Bild 1)

För att gå rakt på problemetkanvi konstatera

att den här propositionen innebär, om vi nu

bortser från sakfrågan som har varit anledning

till att propositionen skrivits, ett stort och

enligt vår mening mycket allvarligt ingrepp i den

kommunala självstyrelsen Förslaget berövar kommunerna

möjlighet att hantera bostadsfrågan i enlighet

med en väljarmajoritets i val uttryckta mening

Förslaget innebär nämligen att ett politiskt beslut,

som i sin tur är ett utflöde av en politisk

diskussion, ett val och ett valresultat,

överprövas av tjänstemän i ett regionalt statligt

organ Och då handlar det inte om den typ av

överprövning som finns i den nuvarande kommunallagen

med överklagandemöjligheter om beslut är fattade

på formellt korrekta grunder och beredda i god ordning,

utan det handlar om en politisk överprövning

Därmed inför man i den svenska lagstiftningen

någontingsomär fullständigt främmande för hela vårt

rättssystem Enligt vår uppfattning är det

utomordentligt allvarligt

I praktiken öppnar man Pandorasask Kan

riksdagen fatta ett sådant beslut i den här frågan

kan en annan riksdagsmajoritet i en annan fråga

fatta liknande beslut som inskränker den lokala

demokratin på något annat område där den

riksdagsmajoriteten råkar tycka att sakfrågan är av

den vikt att man behöver göra det När man har

hållit på så ett antal mandatperioder lär det

inte vara mycket kvar av kommunal självstyrelse i

Sverige Det bör man fundera på innan man

lagstiftar

Förslaget innebär att kommunerna inte får råda

över och ansvara fullt ut för sin egendom Det

innebär att äganderätten träds förnär Nu har inte

kommuner något äganderättsskydd enligt

Europakonventionenom rättigheter, men det har

privaträttsliga subjekt, och allmännyttiga

kommunala aktiebolag är privaträttsliga subjekt

och lyder därför under den konventionen Och det här

strider uppenbarligen mot det Det som man ska

åstadkomma står inte i proportion mot det ingrepp

som det här förslaget innebär

Någonting som över huvud taget inte har kommit fram i

hanteringen är att förslaget kommer att få

konsekvenser för kommunernas ekonomiska

ställning Fastighetsbeståndet som ligger i de

allmännyttiga kommunala bostadsbolagen är väldigt

ofta en stor delavkommunens förmögenhet Om man inte

har full rådighet över sin förmögenhet är den inte

lika mycket värd Det innebär att

kreditvärdigheten kommer att sänkas för ett antal

kommuner i Sverige De kommer att få höjda

räntekostnader för att finansiera bla nytt

bostadsbyggande Det blir alltså skattebetalarna i de

kommunerna som kommer att få stå för fiolerna på grund

av detta ingrepp i den kommunala självstyrelsen

Förslaget kommer slutligen att motverka

tillkomsten av nya bostäder, framför allt

hyresrätter,eftersom kommunernainte självständigt kan

göra de förändringar i sitt fastighetsbestånd,

att köpa och sälja och byta, som ofta är metoden

när man ska få fram, finansiera och

stimulera nya bostadsprojekt

Sammanfattningsvis tycker vi att detta förslag

är väldigt oklokt ur alla synpunkter Det är framför

allt oklokt utifrån de utgångspunkter

förslagsställaren har, nämligen att främja

hyresrätt och allmännyttiga bostadsföretag Långsiktigt

kommer konsekvensen att bli den rakt motsatta

Avslutningsvis tänkte jag redovisa något av det

som händer i Stockholm, herr ordförande Det kan ju

vara intressant med anledningavvad länsstyrelsens

representant sade här Stockholm har en väldigt hög

ambition när det gäller att bygga bostäder eftersom

det finns ett stort behov Här är en liten bild

över alla de projekt som är i gång eller kommer

att komma i gång under den närmaste fyra åren Det

motsvarar 20 000 nya lägenheter bara i Stockholms stad

Sedan ska man då komma ihåg att kommuner som

Sollentuna, Nacka, Solna och Järfälla också bygger en

hel del just nu Totalt sett finns det i varierande

former av detaljplaner, markanvisningar och planer

projekt motsvarande 60 000 lägenheter i Stockholms

län för tillfället

År 2001 påbörjades i Stockholm 3 000 nya

lägenheter I år blir det minst lika många Det är en

fördubbling av takten Det är inte tillräckligt många,

men det är en fördubbling av takten mellan

1994 och 1998 Staden tar på sig mycket stora

investeringskostnader Hammarby sjöstad tex innebär

100 000 130 000 kr per lägenhet i kommunala

exploaterings- och investeringskostnader som staden

står för

(Bild 2)

Sedan 1998 har man markanvisat 10 000

lägenheter i Stockholms stad till 33 olika

företag Detta är alltså en jämförelse mellan två

perioder 1995 1998 är det knappt 2 000 hyresrätter i

markanvisningarna Perioden 1999 2002 är det 3 500

markanvisningar till hyresrätter Allt prat om att det

inte byggs några hyresrätter i Stockholm är icke

med sanningen överensstämmande

(Bild 3)

Andelen anvisningar till de allmännyttiga företagen i

Stockholm har också fördubblats om man jämför

perioderna 1995 1998 och 1999 2002 Det har stigit

från drygt 1 000 till 2 000 lägenheter Det är

klart att de kommunala bolagens intresse av att

investera i nya bostäder blir beroende av hur

riksdagen beslutar när det gäller den här lagen Om man

beslutar enligt lagen kommer intresset för att

investera i nya kommunala bostäder att minska Det är

uppenbart

Det har antagits detaljplaner som möjliggör 6

240 lägenheter Om man ser antalet lägenheter i

detaljplaner per år under perioden 1998 till nu och

jämför med perioden 1994 1998 är ökningen 46

% Det ska byggas 3 500 studentbostäder varav 1 000

i Klara Under perioden 1994 1998 byggdes icke en

enda studentbostad i Stockholm

Herr ordförande! Sedan bör man komma ihåg att

Sverige relativt sett har Europas högsta

boendekostnader I snitt går 35 % av disponibel

inkomst till bostad i detta land mot 20 % i

snitt i Europeiska unionen Det är en väldigt

klar skillnad får man nog säga 65 % av kostnaden för

nyproduktion är skatter och avgifter, och det slår

väldigt hårt, inte minst i den här regionen Här

tillkommer dessutom dyra byggkostnader när man ska

exploatera mark, göra överdäckningar, bygga om i

befintliga strukturer osv som man gärna vill göra för

att få fram bostäder Det är inte billigt Det kostar

pengar Kostnaderna är ett påtagligt problem när det

gäller att få ett större bostadsbyggande

Herr ordförande! När det sedan gäller detta med

omvandlingtill bostadsrätter kan vi alltså

konstatera att det under de senaste två och ett halvt

till tre åren totalt sett har ombildats 10 000

lägenheter av 115 000 kommunalt ägda lägenheter

i Stockholms stad Som sades här är det en mycket

liten del av beståndet som är ombildad Man bör också

komma ihåg att under samma tid har 20 000 lägenheter

i det privata hyresfastighetsbeståndet i Stockholms

stad ombildats, dvs dubbelt så många Om man är

angelägen om att behålla hyresrätterna, och det är

de flesta, kanske man bör fundera över det

(Bild 4)

Man kan också se på beståndetsfördelning mellan

Stockholm och Malmö, om vi tar två storstäder

Vi kan konstatera att allmännyttan i Stockholm är

en väldigt dominerande ägare jämfört med Malmö I

Stockholm har allmännyttan ungefär en dubbelt så stor

andel av det totala bostadsbeståndet som man

har i Malmö Om man nu tycker att allmännyttan är en

bra och viktigt del av bostadspolitiken är det ingen

panik i Stockholm Det kan man inte påstå, snarare

tvärtom

Ombildningstakten har naturligtvis gått ned

eftersom de som var intresserade har anmält

sig och är med De tillkommande intressenterna

finns nu till 70 % i ytterstaden Det är där

ombildningarna nu sker i första hand och inte i

innerstaden

Sammanfattningsvis skulle jag vilja uttrycka det så

här: Propositionen är fel lösning på fel problem

Kommuner har sålt kommunägda fastigheter under de

senaste åren av 90-talet till både

bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare

Stockholms stad sålde 9 000 lägenheter under

perioden 1994 1998, dock intetill

bostadsrättsföreningar utan till andra privata

fastighetsägare Samtidigt bygger kommunerna nya

kommunala bostäder De här affärerna är oftast ett

sätt att finansiera nybygget

Jag tycker att statsmakterna borde inrikta sig på

att röja undan de verkliga hindren för

bostadsbyggandet och inte minst de hinder som i dag

finns för att bygga hyresrätter Det är väl

egentligen det största problemet Bostadsrätter går

ju att finansiera, men hyresrätter är i dag svårt att

finansiera, vilket gör att såväl kommunala som

privata bostadsbolag tvekar inför byggande av

hyresrätter Det upplever jag som ett problem om man ska

få en blandning på bostadsmarknaden Fortsätter den

utvecklingen riskerar vi att kantra åt ett annat

håll som också är fel jämfört med tidigare då

det bara fanns hyresrätter

Ordföranden: Tack för det! Då ska vi förflytta oss 30

milsöderuttill Jönköping Den kommunen företräds av

Peter Persson som är socialdemokrat Varsågod! Ordet

är ditt

Peter Persson, kommunalråd (s): Tack för det, herr

ordförande! Det är utan tvekan så att vårt land

och dess kommuner i allmänhet har en högre

bostadsstandard än jämförbara länder Det är inte

slumpartat utan medvetetgenom en samhällelig

politik De två stora betydande sprången som

har tagits föratt förbättra människors

bostadsvillkor i vårt land, nämligen efter kriget

och i 60- talets miljonprogram, har i grunden

handlat om gemensamma ansatser från stat och

kommun Staten har stått för betydande

kredittillskott till Kommunsverige för att man skulle

kunna åstadkomma produktionen Det ska inte

kommunpolitiker glömma

Den politiken har ju också haft en annan

ansats, nämligen att det i det betydande bestånd som vi

kallar allmännyttigt finns ett intresse av att

tillhandahålla bostäder utan vinstintressen De

bestånden ska också vara normerande för

hyressättningen i kommunen och medverka till rimliga

möjligheter för alla att kunna efterfråga bostäder i

andra bestånd Jag är därför inte förvånad om

staten vill delta i en diskussion när man bryter

upp grunderna för ett system som möjliggör för

flertalet människor att kunna efterfråga bostäder

utifrån behov och inte efter vilket kapital man

förfogar över

Jönköpings kommun tillstyrker förslaget om en

särskild lagstiftning för allmännyttan Vi anser att

allmännyttan är en särart och ska vårdas När vi

bedömer propositionen har den egentligen ingen verkan

på en normalkommun som ser allmännyttan som en viktig

beståndsdel i bostadsförsörjningen där man kan

ägna sig åt beståndsvård, köpa in fastigheter

och också försälja men inte ägna sig åt massiva

utförsäljningar som bla äventyrar

bruksvärdessystemet

Vi tror att hyresrätten är väldigt viktig, inte

minst för att klara tillväxten i kommunen

Jönköping är en av landets tillväxtkommuner Vi börjar i

dag få problem med försörjning av bostäder Och

många som flyttar in, inte minst de unga,

efterfrågar en hyresrätt

Det är därför bra att regeringen har tagit

initiativ till särskilda investeringsbidrag för

produktion av hyresrätter Den synpunkt som vi har är att

det i ekonomiskt hänseende inte är av den

omfattningen som man skulle önska Men det har en

påverkan Om utskottet kunde medverka till att

denramen kunde förstärkas, kunde vi åstadkommafler

hyresrätter Det är nämligen på det sättet att

bostadsrättensstörre produktionsandel uteslutande

handlar om att de som har möjlighet att efterfråga

bostadsrätter i dag förfogar över ett

inträdeskapital och en betalningsförmåga som den

som vanligen efterfrågar hyresrätter inte har

kapacitet till Det är därför en form av

produktion är större än en annan

Personligen tycker jag att det system av krediter

tillbostadsmarknaden eller den stimulans av

produktion som fanns i det gamla räntebidragssystemet

var utmärkt tills det trasades sönder av

kommunpolitiker och entreprenörer i förening som

sprängde tak Ett system för försörjning av bostäder

där det gamla beståndet som är billigare medverkar

till att försörja ett nytt bestånd genom ett slutet

system således en beskattning av ett tidigare

uppfört bestånd av en sådan omfattning att man

kan generera stimulanser till att uppföra det

nya bestånd som behövs och vårda både gammalt

och nytt vore önskvärt att återföra i någon

funktion och framför allt skapa en stabilitet när det

gäller bostadspolitiken

Vi tycker också att det är rimligt att det förslag

som finns om lagreglerad företrädesordning från

regeringens sida införs Och det är utifrån det

synsätt som vi har i Jönköpings kommun, att

allmännyttan är en ovärderlig del av svensk

bostadspolitik Att äventyra allmännyttans ställning

medförande att mantrasar sönder förutsättningar

för en rimlig hyrespolitik vore djupt oönskat

Vi tycker inte heller att det är märkligt att

man ålägger en kommun att ha en plan för

bostadsförsörjning en gång under en mandatperiod Vi gör

det varje år i Jönköpings kommun Det är braatt

få en bostadspolitisk debatt Det är bra att

alla förtroendevalda får en ordentlig insikt och

att vi skapar en diskussion om vilka behov som vi har

och vilken upplåtelseform som man ska satsa på

Vi delar uppfattningen att det för närvarande

inte behövsnågon förnyelse av lagstiftningen och

införande av bostadsanvisningsrätt Men jag som

också har ett socialpolitiskt ansvar i kommunen

noterar att det i en av landets större kommuner,

och jag tror inte att vi är ensamma, i dag finns

ett alltmer hårdnande klimat Det är inte längre

enbart de som befinner sig i djupt socialt

utanförskap och genererar allvarliga störningar på

omgivningen som har svårt att få tillträde till

bostadsmarknaden Om man någon gång över tiden haft

ekonomiska problem och inte klarat av sina

åligganden som man ska göra har man betydande

problem att erövra en lägenhet

De diskussioner som jag har noterat i dag om att

skapa ett slags särskild upplåtelseform för

människor med social problematik eller med

tidigare stora ekonomiska brister tycker jag skapar

förfärande öppningar till ett djupt segregerat

boende

Jag tror att den lagstiftning som tidigare

fanns om bostadsanvisningsrätt knappast hade någon

verkan i den praktiska meningen Men den hade en

verkan i att aktörerna var mer villiga att gå

in i diskussion på ett rimligt sätt med kommuner om

hur man ska kunna klara försörjningen av

bostäder till alla människor

Slutligen är allmännyttans uppgift att både medverka

till att ha rimliga hyreskostnader i en kommun

och att tillgodose alla människors möjligheter

att bo Allmännyttan är en särart Och diskussionen

och införandetav nya värderingsregler för de

allmännyttiga bostadsbolagen är helt orimliga Det

intressanta för ett allmännyttigt bostadsföretag

är att ha ett positivt kassaflöde, att kunna se

till att rusta sitt bestånd och att också ha

kapacitet att bygga om det är nödvändigt för framtiden

Om man inte har för avsikt att realisera det i

morgon, behöver man inte ha några marknadsekonomiska

principer för värdering

Enligt vår uppfattning i Jönköping ska särarten

allmännyttan bestå i att hyresintäkterna ska klara

husen och deras underhåll osv De ska inte klara

driften av konserthuset eller delar av hamnen

eller annan verksamhet Det ska hela

skattekollektivet göra Ett uttag av avgifter som

reduceras till avkastning på insatt aktiekapital är

rimligt att ha i det allmännyttiga beståndet Och

vi har inget att erinramot sådana reduktioner

Däremotärvår förtjusning över länsstyrelsen som

organ något begränsad, om min bänkgranne ursäktar

Vi tycker att prövningar och restriktioner inte ska

ligga på tjänstemannanivå Om regeringen vill pröva

försäljning av viss omfattning ska den prövas

politiskt och ligga på regeringen

Detta är koncentrerat våra synpunkter

Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet: Jag vill

poängtera att jag inte är politiker utan tjänsteman

och skaförsöka sammanfatta Kommunförbundets

ställningstaganden Tyvärr kan jag inte redovisa

förbundets synpunkter på alla förslag som redovisas i

propositionen, därför att de helt enkelt inte är

politisktbehandlade Därför kan jag bara redovisa

vad som är sagt i våra remissvar på Allbo- kommitténs

betänkanden och på olika regeringspromemorior som

tangerar denna problematik och vad kongressen har

sagti tidigare sammanhang

(Bild 5)

När det gäller förslaget om en ny lag om

allmännyttiga bostadsföretag överensstämmer regeringens

förslag med Allbo- kommitténs förslag Här

varken tillstyrkte eller avstyrkte Kommunförbundet

förslaget Motivet till det var att man inte ansåg

attförslaget var komplett Man tyckte att

detsaknades både stimulanseroch sanktioner, alltså

piskor och morötter Poängen med själva förslaget

var alltså inte tillräckligt klar

Tidigare hade man också diskuterat om detta var

motiverat Det kanske skulle vara aktuellt med en

ny associationsform Men det finns ju inte med i

regeringens förslag Om jag skulle göra en

försiktig tolkning av vad Kommunförbundet säger i

dag så är det ungefär sammasak Även regeringens

förslag saknar ju både piskor och morötter Det

finns inga stimulanser Då är det lite svårt att

förstå varför man ska införa ett nytt administrativt

system

(Bild 6)

Närdetgäller tillståndsplikt överensstämmer inte

regeringens förslag med Allbo-kommitténs förslag Där

resonerar man ju om bla kvalificerad majoritet

Dessa förslag avvisas av Kommunförbundet med

hänvisning till egendomsskyddet och det kommunala

självstyret, som Carl Cederschiöld tidigare har

redogjort för

Däremot ansåg förbundet att det fanns skäl och

motiv för ett mer ingående beredningsförfarande i

frågor där kommun och stat har ett gemensamt ansvar

och där besluten är oåterkalleliga Om förslaget

att länsstyrelsen ska pröva frågan ligger i linje

med det är väl lite tveksamt, därför att de kommuner

som har hört av sig till Kommunförbundet, och

det gäller inte främst från storstäderna utan

från landsbygden som ofta vill sälja sina

bostadsföretag, ser detta som ett problem Många vill

nämligen sälja snabbt Vi har ju i dag ett betydande

bostadsöverskott i närmare 200 av landets kommuner

(Bild 7)

Förslaget om att införa krav på riktlinjer under

varje mandatperiod när det gäller boendeplaneringen

har också avvisats tidigare Motivet till det är

att förbundet inte ansåg att motiven för att det

verkligen skulle leda till ett ökat bostadsbyggande

var övertygande Man tyckte att problemen med att det

byggs för lite inte handlar om bristen på

planering Man kan nämligen konstatera att det

i tillväxtregionerna planeras ganska mycket Det är

andra faktorer som gör att byggandet inte blir

tillräckligt stort Det är också på det sättet att det i

PBL ställs krav på en aktualitetsförklaring under

varje mandatperiod

Detta förslag om fortsatt stöd till

omstrukturering av kommunala bostadsföretag är

inte prövat i förbundets styrelse Däremot är

det prövat i Kommunförbundets boendepolitiska

beredning där vi har tre representanter som

ingår i beredningen här i dag

Här har vi konstaterat ett väldigt stort problem Vi

har tillsammans med SABO låtit en oberoende

konsultfirma som heter Temaplan göra en analys av

tillståndet i de kommunala bostadsföretagen Vi vet att

befolkningen har minskat i mer än 200 kommuner

under senare hälften av 90-talet Vi har 30 000

vakanser i de kommunala bostadsföretagen Vi kommer

att få kanske 50 000 60 000 vakanser om tio år om

vi inte gör någonting Vi har krav på nedskrivningav

fastighetsvärdena i kommunerna Och detta kommer

att bli ett gigantiskt problem på vikande

marknader

(Bild 9)

Jag har tagit med mig en bild som visar hur det kan se

ut I de värst utsatta kommunerna handlar det om att

kommunen, eller någon, måste skjutatill motsvarande

ett års samlade intäkter från skatter och

bidrag, alltså 25 000 27 000 kr per invånare

Dessutom har kommunerna besparingskrav i verksamheten

på kanske 15 % på grund av

befolkningsminskningar Det är alltså ett

gigantiskt och nästan omöjligt beting för

kommunerna

Frågan är om det är kommunernas fel att det

ser ut på detta sätt Vi menar att detta är ett

resultat av omläggningen av bostadspolitiken och en

konsekvens av de regionala obalanserna Enligt alla

prognoser kommer detta problem att fortsätta

Därför välkomnar vi ett fortsatt statligt stöd i

detta sammanhang Den analys som är gjord pekar på

ett behov på ungefär 10 miljarder kronor fram till 2010

I allt väsentligt kan jag dela uppfattningen om de

förslag som finns i propositionen Men på en punkt

är vi från Kommunförbundetlitet oroliga Det står

nämligen att man ska pröva det utifrån kommunens

egna förutsättningar att hantera problematiken Då

harkommunernai utgångsläget olika förutsättningar En

del har tagit ut en hög skatt och har haft en

bra ekonomi av den anledningen Andra har en låg

servicenivå och har en bra ekonomi av den

anledningen Men vi menar att när man konstruerar ett

sådant stöd ska kommuner som har skött sig inte

diskrimineras på något sätt Det är därför viktigt

att man beaktar skattesatser och skillnader i

servicenivåer när stödet ska delas ut Vi tycker att

detta stöd såvitt möjligt bör ha en generell

utformning och attdeselektiva åtgärderna

koncentreras till de kommuner som är mest utsatta

Bengt Owe Birgersson, SABO: Det förvånar väl

ingen i denna församling om jag börjar med att säga

att de allmännyttiga bostadsföretagen är en

omistlig delav bostadsmarknaden i Sverige Om vi ska få

fart på den nyproduktion av bostäder som behövs på

de ställen där det nu håller på att bli en bostadsbrist

krävs det nog att de allmännyttiga

bostadsföretagen kommer i gång igen med ett

byggande De allmännyttiga bostadsföretagen utmärks ju

av att de bedriver verksamheten enligt ett slags

långsiktig självkostnadsprincip Och det är klart att

med en sådan affärsidé har man bättre förutsättningar

att bygga bostäder i pressade ekonomiska lägen än

vad andra aktörer har på bostadsmarknaden

Om vi ser historiskt tillbaka på utvecklingen

under efterkrigstiden, är det de allmännyttiga

bostadsföretagen som har tagit huvudansvaret för

bostadsbyggandet och den situation som vi ändå har

haft med en rätt skaplig balans fram till de

senaste åren

När det gäller det aktuella lagförslaget,

eller den proposition som utskottet har att ta

ställning till, består det av ett lagförslag med två

kapitel Beträffande det första kapitlet,

definitionen av ett allmännyttigt bostadsföretag,

kan man säga att det egentligen i sak inte tillför

särskilt mycket nytt Om man läser kommunallagen och

tolkar kommunallagens allmänna kompetensstadgande på

ett normaltsättska kommunerna driva

näringsverksamhet utan vinstsyfte

SABO ställde ändå upp på att vi skulle ha en

särskild lagom allmännyttiga bostadsföretag Och jag

tror att det är två argument som är viktiga i

det avseendet Det första är det som jag tror att

Ulla Huzell var inne på lite grann, att det

faktisktråtten besvärande oklarhet under hela 90-talet

om vad som egentligen är allmännyttiga bostadsföretag

Framför allt i tillämpningen av bruksvärdessystemet

är det angeläget att man klarar ut vad det är som man

ska jämföra med Det andra argumentet för en sådan

lagstiftningär naturligtvis att det är en väldigt

tydlig signal att dessa företag inte är vilka

spelare som helst på marknaden utan att de har alldeles

speciella uppgifter för bostadsförsörjningen Det

tredje argumentet skulle kunna vara att man på

detta sätt har skapat ett slags hängare till vilken

man kan knyta andra bestämmelser som man i

framtiden kan tycka är ändamålsenligt att

definieratill de allmännyttiga bostadsföretagen

Från SABO:s sida brukar vi i dessa sammanhang

skicka med en liten varning och säga att om

man är intresserad av sådana särbestämmelser så är

det väldigt angeläget att de inte stör den

ekonomiska konkurrensneutraliteten mellan olika

aktörer på bostadsmarknaden Skulle man ge de

allmännyttiga bostadsföretagenmera förmånligaekonomiska

villkor än andra aktörer får man lite problem med

bruksvärdessystemet

När det gäller det andra kapitlet i lagen, det som

reglerar frågan om försäljningar är jag

naturligtvis i samma situation som Björn

Sundström Detta är ett förslag som man inte hade

anledning att ta ställning till under remissomgången

Därför är frågan inte politiskt behandlad i

SABO:s styrelse heller SABO:s styrelse hade ett

annat alternativ i samband med remissbehandlingen av

Allbo-kommitténs betänkande Det finns ingen

anledning att nu ta upp det i detta stadium i

beslutsprocessen

Om man ska försöka tolka innebörden eller

konsekvenserna av de förslag som finns i andra

kapitlet tycker jag personligen att det är

lite svårt att göra den bedömningen i dag Å ena

sidan kan man naturligtvis hävdaatt enstaka

försäljningar av fastigheter eller mindre grupper

av fastigheter inte kan ha så stor betydelse

för förutsättningarnaatt tillämpa bruksvärdessystemet

Med ett sådant resonemang kan man naturligtvis över

tid minska det allmännyttiga beståndet ganska

dramatiskt Det är lite grann som det där

politiska partiet som hela tiden tappar lite grann i

SIFO-mätningarnainom felmarginalen och så

småningom upptäcker att man är under 4 %

Ett alternativt sätt att se på detta är

naturligtvis att säga att varenda fastighetsförsäljning

ändå i någon mening minskar underlaget för att göra

en bruksvärdesprövning Det kan man ju inte komma

ifrån Det blir ju färre fastigheter som står till

buds för att göra denna jämförelse Om man

dessutomdelar in bostadsmarknaden i mindre

delmarknader kan ett sådant resonemang leda

till att det blir nästan totalstopp när det gäller

försäljningar

Varmanhamnar däremellan är naturligtvis svåranalyserat

med de motivtexter som finns här Det blir väldigt

mycket beroende av vilken praxis som länsstyrelserna

väljer att inta på detta område Herr ordförande! Jag

ska passa lite grann i den frågangenomatt konstatera

att det på nuvarande stadium uppriktigt sagt är

svårt att bedöma detta

Från SABO:s och SABO- företagens sida är det

emellertid viktigt, vilket jag framhöll som SABO:s

representant i Allbo- kommittén, att det finns

ett utrymme för den sk beståndsvård som ändå

hänger samman med en professionell

fastighetsförvaltning och en anpassning av det

bestånd som företagen har ansvaret för

Om vi sedan går vidare till den fråga som Björn

Sundström slutade med och som handlade om statligt

stöd till de bostadsföretag, som vi på SABO tycker

att det i första hand bör vara, som drabbas av

befolkningsförändringar och som har höga

vakansgrader som ett resultat av det, kan man

säga att det förslaget ligger väldigt nära det

som vi har arbetat fram på SABO under det gångna

året Och jag utgår från att SABO är positivt till att

man nu genomför ett stödsystem i huvudsak i

enlighet med det som vi har föreslagit

Det som är viktigt, och där har jag samma

uppfattning som Björn Sundström,är att

stödsystemet utformas med hänsyn tagen till att

detta är ett regionalpolitiskt problem Det är

fokuserat på bostadssituationen, och kommunernas

övriga ekonomi ska inte påverka i vilken utsträckning

man kan få hjälp att hantera den situation som

man inte kan rå för

Vi jobbar alltså vidare på SABO med glada idéer

som vi ska försöka förmedla till hur man

skulle kunna arbeta i denna nya myndighet, så

att man respekterar den kommunala självstyrelsen

Slutligen något om kooperativ hyresrätt Det är

en fråga som SABO har drivit sedan någon gång i mitten

av 1980-talet Vi tycker att det är bra att det nu

skapas ytterligare ett alternativ som ökar

valfrihetenför människorna i Sverige när det gäller

att välja bostadsform, ett nytt alternativ som

innebär att man kan bo över tid till självkostnad

Bengt Nyman, Sveriges Fastighetsägareförbund: Vi

har tillskrivit utskottet med en hel del synpunkter på

propositionen Jag tänkte här passa på att ta

tillfället att mycket kortfattat lyfta fram tre av

de frågor som vi pekar på

Enligt vår uppfattning går det inte att se ett

regelsystem för de kommunalaeller allmännyttiga

bostadsföretagen isolerat frånbostadsmarknaden eller

samhället i övrigt Dessa regler kommer att gälla i

storleksordningen 300 350 kommunala företag, men det

får också i rättsligt och i ekonomiskt hänseende

konsekvenser för uppemot 40 000 privata

fastighetsföretag Det går inte att bortse från det Och

vi tycker att det är angeläget att dessa

konsekvenser belyses och diskuteras innan riksdagen

fattar ett beslut

Vi tycker tex att det ärfullständigt oacceptabelt

att man nu också inför ett statligt

konkurrenssnedvridande stöd särskilt om dessa

företag samtidigt ska vara hyresnormerande Här finns

förslag om statliga kreditgarantier men även

statligt riskkapital

(Bild 10)

I propositionen tas bla upp ett förslag om

attfastighetsbolaget Vasallen ska kunna gå in och

förvärva fastigheter och dessutom, som en

konsekvens av detta, kunna agera med hjälp av detta

stöd på lokalhyresmarknaden som ju i övrigt helt

domineras av privata fastighetsföretag

En annan juridisk aspekt som vi särskilt vill lyfta

fram är att man ska hanterafrågan om

allmännyttig status via länsstyrelsen och

Boverket, dvs att det inte ska ske någon

rättslig prövning av frågan Vi menar att dessa

förslag faktiskt har rättslig innebörd och

borde kunna underkastas rättslig prövning Det

gäller tex de föreslagna reglerna för köp och

försäljning av fastigheter Och det gäller också

de aviserade men ännu inte presenterade förslagen om

särskilda likvidationsbestämmelser för de kommunala

eller allmännyttiga bostadsföretagen

(Bild 11)

Enligt vår uppfattning innebär detta också en

påtaglig materiell förändring av reglerna, även om

regeringen hävdar motsatsen i propositionen Det

innebär de facto en mycket kraftig ökning av antalet

allmännyttiga och därmed hyresnormerande företag

För privata fastighetsföretag är det särskilt

angeläget att hyresnormerande företag sätter

hyrorna enligt bruksvärdet

Vi kommer i pausen att dela ut en sammanfattning av

Bengt Turners nyligen publicerade studie av sex

större bostadsmarknader i SverigeEn enkel

sammanfattning av detta är att man på tämligen god

grund kan påstå att hyrorna i dag vanligtvis

intesätts enligt bruksvärdet Detta får

naturligtvis bäring på de nya reglerna om en kraftig

ökningav antalet hyresnormerande företag

Slutligen den tredje frågan Är den

hyresnormerande rollen förenlig med EG-rätten?

Detta är enligt vår uppfattning inte prövat

Lagrådet har inte haft anledning att ta upp

frågan Vi menar att Lagrådet måste pröva den Det

pågår faktiskt en omfattande samhandel av bla

bostadsfastigheter över gränserna inom EU, även i

Sverige

Pär Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Jag får tacka

för inbjudan Vad som händer med de allmännyttiga

företagen är enmycketviktig bostadspolitisk fråga inte

minst för våra medlemmar och för andra

hyresgäster Frågan både berör och upprör många

hyresgäster

(Bild 12)

Fem minuters talartid medger inte att man går in på

propositionens alla delar, utan jag kommer att

uppehålla mig lite kring vad jag tycker är viktigt

och hur förhållandena ter sig för huvudintressenternai

frågan Därför visar jag här en bild Från

Hyresgästföreningens sida tycker vi att det finns

tre huvudintressenter när det gäller de allmännyttiga

bostadsföretagens utveckling Man kan säga att både

statens och kommunernas intressen är väl företrädda

Men det finns också ett starkt hyresgästintresse

både allmänt när det gäller att få tillgång till en

bostad och när det gäller att kunna bo tryggt Det

har tex betydelse att bruksvärdessystemet

fungerarföratt besittningsskyddet i sin tur ska kunna

fungera Det är viktigt att kunna bo hos företagmed

självkostnadsprinciper Många hyresgäster har

flyttat in hos de allmännyttiga företagen

med förvissningen om att de ska drivas till

självkostnad Det är självfallet också viktigt att

ha inflytande över den egna lägenheten och även i en så

viktig fråga som huruvida ens lägenhet ska säljas

till någon annan aktör som inte längre är ett

allmännyttigt företag, som drivs i ett sådant syfte

Vi tycker att staten har ett viktigt intresse Det

grundläggande kravet som finns i regeringsformen är

att det ska åligga det allmänna att trygga rätten

till bostad Det står ingenting om hur man ska

göra det, men det är ändå ett område som är särskilt

utpekat som viktigt för det allmänna

(Bild 13)

Vi har en kommunallag, som Bengt Owe Birgersson

sade, där det redan nu finns mycket som är

reglerat kring självkostnadsprincipen Men vi vet också

att det finns många företeelser i dag i den

kommunala världen som man måste anse strider mot den

principen Det borde vara ett statligt

intresse att påverka så att man även

fortsättningsvis driver företag i kommunerna

enligt de principer som gäller för kommunal

verksamhet

(Bild 14)

Vi har ett samband mellan hyreslagstiftning,

bruksvärde, egen- och allmännyttiga företag och

kollektiva hyresförhandlingar En viktig del är

också det statliga intresset av att se till att det

system som finns för att kunna skapa ett

besittningsskydd och ha rimliga hyror också

fungerar

Självfallet finns det också ett statligt

intresse i och med att man har varit med om att bygga

upp de här företagen på olika sätt Det tycker vi

också innebär att det finns ett statligt

intresse och ansvar när det gäller att se till att

rekonstruera företagen när de till följd av

strukturomvandlingen inte längre kan fungera på

många orter i landet Ett sådant förslag finns också i

propositionen

Kommunen har som ägare och med sitt

bostadsförsörjningsansvar självfallet starka intressen

både av att de kommunala företagen fungerar och att

man har rådighet över dem Men den rådigheten kan

inte innebära att det kommunala självstyret sätts

före gemensammanationella intressen Vi tycker

därför att det nu är hög tid att stanna upp och

göra en ny plattform för de allmännyttiga

företagen Det har blivit väldigt vildvuxet och

oförutsägbart när det gäller vad som ska hända

med företagen Det skapar oro hos hyresgästerna och det

skapar naturligtvis oro från statsmakternas sida

över hur de här systemen, som hänger ihop, ska

kunna fungera Det kan inte vara rimligt att

bruksvärdessystemet och hela

hyressättningsförfarandet görs obsolet genom

kommunernas agerande Vill man ha andra

hyressättningssystem och andra typer av

besittningsskydd så måste man diskutera det och

utreda frågan om hur sådana system kan se ut

Från Hyresgästföreningens sida tycker vi att vi har

ett utmärkt system i Sverige Men det bygger ju på

att alla intressenter var och en tar sitt ansvar för

att det ska fungera

Därför tycker vi att en lag om allmännyttiga

bostadsföretag är bra Det är bra med den

utdelningsbegränsning som nu föreslås införas Men vi

hade gärna också sett att man klarare hade

definierat självkostnadsprincipen i lagen Det sker

många transaktioner med bostadsföretagen i

kommunerna i dag som gör det svårt att från

hyresgästsidanbedöma skäligheten i företagens

kostnader Det är samma sak när det gäller statens

intresse av att ha rimliga hyror Lagstiftningen är som

sagt bra, men den behöver kompletteras med en

tydligare definition av självkostnadsprincipen

(Bild 15 och 16)

När det gäller frågan om försäljningar så tycker vi

att det är bra att det nu sker en statlig prövning av

den Staten har ett starkt intresse av att

bruksvärdessystemet och förhandlingssystemet får

genomslag i hyressättningen Staten, hyresgästerna

och hyresgästorganisationerna har haft anledning att

förutsättaatt de kommunala bostadsföretagen är

långsiktiga ägare Därför är det också rimligt

att man har ett inflytande när man vill sälja

företag eller fastigheter Hyresgästerna har ett

intresse Nu får man en möjlighet inte att säga

nej, men väl att säga vad man tycker Man har

möjlighet att agera politiskt och lokalt Som

hyresgästorganisation har man möjlighet att yttra

sig inom det sakområde man behärskar när länsstyrelsen

ska besluta om tillstånd Jag tror att det med de

skrivningar som finns är möjligt för länsstyrelsen

att pröva Även om det inte finns några exakta

beskrivningar så tror jag att man med suntförnuftoch

sakkunskap ändå kan göra rimliga bedömningar Det

påverkar tex förmodligen bruksvärdessystemets

tillämpning i högre grad om man säljer unika

innerstadsfastigheter än om man säljer 50

lägenheter av 700 ute i en förort där det dessutom

bara finns tvåor och treor av samma slag

Med det underlag som både vi och fastighetsägarna

har så tror jag alltså att det ska kunna gå att göra

bra prövningar och fatta kloka beslut

Ordföranden: Då ska vi gå över till att belysa

förslaget i ett EG- perspektiv Till det har vi

hjälp av Per Norberg, som är doktorand i Lund

Per Norberg, Lunds universitet: Det finns

inte några EG-rättsliga problem i det som

regeringen vill göra i proposition 58 Däremot

finns det stora och betydelsefulla problem i

det som regeringen inte vill göra

Om man ser på hela det grundläggande paketet om

de allmännyttiga bostadsföretagen sägs det i EG-

rättens artikel 295 i EG-fördraget att samhället har

rätt att driva företag, även bostadsföretag Hela

detta paket handlar egentligen om huruvida staten

eller kommunen ska få lov att bestämma över

hyressättning, utdelning, försäljning osv Om staten

bestämmer, om kommunen bestämmer eller om man har

just den blandningen som finns i propositionen är en

internt demokratisk fråga, som EG-rätten inte lägger

sig i

Men det EG-rättsliga problem som regeringen har

valt att helt lämna åt sidan är det problem som

har att göra med de kommunala bostadsföretagens

hyresledande ställning Bruksvärdessystemet innebär ju

att allmännyttan faktiskt har fått samhällets

uppdrag att ange hyresregleringsnivån Det är EG-

rättsligt tillåtet att ha en prisreglering på bostäder

Det är också tillåtet att använda främst

allmännyttans lägenheter för att bestämma

prisregleringsnivån Men man får inte lämna över

hela makten till de allmännyttiga

bostadsföretagen!

Hyresnämnden måste göra en aktiv kontroll innan

den godkänner allmännyttans hyror som

hyresregleringshyra I den kontrollen kräver EG-

rätten att hyresnämnden säkerställer tre punkter Det

måste vara fråga om för det första realistiska priser,

för det andra transparens och för det tredje en

rätt till rättslig prövning

Om vi går till det första realistiska priser

så får ingen prisregleringsnivå vara så låg att

en effektiv producent inte kan göra en rimlig

vinstEtt effektivt fastighetsföretag som har producerat

ett nytt hus måste alltså få lov att göra en

rimlig vinst Så högmåste hyresregleringsnivån vara Det

innebäratt hyresnämnden måste underkänna en

allmännyttig lägenhet somär underprissatt En

allmännyttig lägenhet kan vara underprissatt dels

därför att allmännyttan omfördelar från gamla hus

till nya hus och från lokaler till bostäder,

dels därför att man har fått ett gynnande bidrag

antingen från staten eller från kommunen Här var

Bengt Nyman tidigare inne på att det finns ett

problem med de statliga stöd som föreslås Det är en

sak om staten får lov att ge stöd till ett visst

bostadsföretag av ett visst skäl De reglerna

tillåter generellt sett mycket, och där har man

inget problem när man går in med de

omstruktureringsstöd som föreslås i propositionen

Problemet kommer senare Vad gör man med hyrorna i det

bostadsföretag som har fått ta emot stödet? Där är

EG-rätten klar De hyrorna måste underkännas i en

jämförelseprövning i bruksvärdesprincipen, för de

bostadsföretag som har tagit emot stödet har ju använt

det till att hålla hyrorna på en lägre nivå om de har

gjort det

En annan sak är att man måste ha transparens man

måste ha genomskinlighet En utomstående måste kunna se,

kontrollera och förstå hur hyran sätts och

kontrollera om det är riktigt Ska man ha

transparens i ett system som bygger på allmännyttans

hyror som grundför hyresregleringsbeslut så måste

man ställa hårda krav på allmännyttan Man måste

krävaatt allmännyttan tydligt redovisar varje kostnad

för varje hus som man har, att man tydligt redovisar

varje bidrag som man får från kommun eller stat och

vad man sedan betalar tillbaka i vinstutdelning

osv Detta krav är ett rättssäkerhetskrav, och det

borde samhället tydligt ställa upp i den lag

samhället har om sina allmännyttiga bostadsföretag

Den tredje delen är att man måste ha rätt till

rättslig prövning, dvs att hyresnämnden måste se sig

själv som den reglerande myndigheten Säg att

man i en hyresförhandling mellan allmännyttan

och hyresgästföreningen har kommit överens om att

man ska ha ungefär 20 % prisskillnad beroende

på läget Sedan har man klassificerat ett område i

förhandlingen som ett lågt område Kommer då den

privata fastighetsägaren med en bevisningomatt

hyresgästerna faktiskt värderar detta område lika

högt som lägenheterna i den centrala staden så

måste hyresnämnden vara bereddattpröva bevisningen

och se hur allmännyttan och hyresgästföreningen

har kommit fram till det hela och hur de privata

har kommit fram till det hela Verkar den privata

fastighetsägarens utredning vara den som stämmer

bättre med verkligheten så måste man vara beredd

att fatta ett annat beslut än det som allmännyttan

har fattat

När man nu gör justeringar i 55 § hyreslagen så borde

man också ha gjort klara förarbetsuttalandeni dessa

frågor Man borde tydligt ha beskrivit när en

hyresnämndska underkänna ett kommunalt bostadsföretags

hyra, och man borde ha skapat tvingande regler

för hur kommun och allmännyttiga bostadsföretag ska

uppträda så att deras hyror ska kunna utgöra

grunden för en rättssäker bruksvärdeshyra en

rättssäker hyresregleringshyra

Ordföranden: Tack för det! Då har vi klarat av

inledningarna Det har tagit lite längre tid än vad

som var utsatt, men kanske inte mer än vad som var

förväntat Det brukar ju aldrig gå att hålla tiden

exakt, och det har ändå varit hyggligt bra Vi tar nu

15 minuter, som icke får överskridas Jag avser alltså

att sätta i gång om exakt 15 minuter, och jag ber

er vara återsamlade här då Kaffe finns utanför!

Den förste som jag ska ge ordet till är utskottets

vice ordförande Lennart Nilsson, socialdemokraterna

Varsågod!

Lennart Nilsson (s): Tack, herr ordförande! Jag inser ju

att om man ska resonera om kommunal självstyrelse blir

det en politisk diskussion Det beror på vilka

utgångspunkter man har, det har jag förstått när jag

har lyssnat på både Carl Cederschiöld och Peter

Persson Jag lämnar det därhän Vi fick en uppgift

från länsstyrelsen om att det fanns sex kommuner

här i Stockholms län som inte hade några

allmännyttiga bostadsföretag Då skulle egentligen

min fråga baseras på att mycket av det här knyts

upp omkring bruksvärdessystemet Då skulle jag vilja

fråga Per Svanberg från hyresgäströrelsen om han ser

några skillnader när det gäller hyrorna för

människor i olika områden där det inte finns några

kommunala bostadsföretag Kan man se att det har

skett någonting där det inte finns kommunala

företag?

Per Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Det är ju

inte under någon särskilt lång tid som de här

kommunerna har fungerat utan allmännyttiga företag

Stockholmsföreningen tex, vår hyresgästförening i

Stockholm, har gjort en undersökning av vad som

hänt i Nacka Där har man en betydligt mer ogynnsam

hyresutveckling utifrån hyresgästernas synpunkt än

vad man har i motsvarande bestånd i andra kommuner i

Stockholmsregionen

Ordföranden: Då går vidare till Inga Berggren,

Moderaterna

Inga Berggren (m): Ordförande! Ett av motiven

bakom att införa den här särskilda lagen för

allmännyttiga bostadsföretag sägs vara möjligheten

att kunna erbjuda bostäder åt hushåll som av

olika skäl är i behov av förtur Då undrar jag:

Är det verkligen på det sättet i verkligheten? Är

inte den lagstiftning som redan finns i dag,

socialtjänstlagen, kommunallagen, plan- och bygglagen,

tillräckliga redskap? Den frågan skulle jag vilja att de

kommunala företrädarna Carl Cederschiöld och

Peter Persson svarade på

Peter Persson, kommunalråd (s): På Inga Berggrens

fråga vill jag svara att jag uppfattar förslaget så

att man måste ha ett tillräckligt bestånd av

allmännytta för att kunna säkerställa en upplåtelse åt

dem med skilda sociala behov Om jag studerar min egen

kommun är det uppenbartsåatt allmännyttan tar

ett väsentligt större socialt ansvar änandra

fastighetsägare Jag befarar att vi i en

situationdären allmännytta av någon omfattning

inte fanns skulle hamna i en bostadssocial

situation som är mycket besvärande

Jag har haft diskussioner med representanter för

Fastighetsägareföreningen, här närvarande i lokalen,

och jag måste säga att man verbalt får mycket vackra

bostadspolitiska ambitioner Men när det kommer till

bläcket i pennan och handlingen ute i kommunen, då

finns det steg kvar till handling Det är min

absoluta uppfattning Jag tror att ett bibehållande

och en utveckling av allmännyttan ären avgörande

bostadssocial förutsättning

Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Jag

överlämnar denna fråga tillmin kollega,

fackborgarrådet Sten Nordin

Sten Nordin, Stockholms kommun(m):Herr ordförande! I

Stockholm har vi synsättet att det bostadssociala

ansvaret måste tas gemensamt av alla aktörerpå

bostadsmarknadenDet finns två delar i detta Dels

har vi en bostadsförmedlingsom arbetar med

att träffa avtal med alla aktörer på bostadsmarknaden

Där har vi nu ett ökande antal privata

fastighetsägare som träffar avtal med

bostadsförmedlingen Dels har vi nu också ett

intresse från hela regionen, märker vi, för

att träffa avtal med Stockholms bostadsförmedling

Det gör att det här inte i det hänseendet blir

beroende av att man har de kommunala bolagens

bestånd

När det gäller andra typer av specialbostäder som ju en

kommun också har behov av att kunna erbjuda

träffar vi ofta den typen av avtal i samband med

exploateringsavtalen, vid markanvisningen eller vid

planen eller i samband med det ekonomiska avtal som

kommunen träffar med byggherren Då gäller

detta oavsett byggherrens huvudman eller ägare Jag ser

alltså inte för vår del, och med vårt sätt att

arbeta, att det har någon särskild betydelse vem som är

byggherre

Inga Berggren (m): Då har jag en följdfråga Vi har

fått svar som skiljer sig lite grann från varandra,

kan man säga Den ene säger att det räcker med den

lagstiftning som finns ochatt kommunalt

förtroendevalda, ansvarsfulla och framåttänkande,

kan klara av bostadssituationen även för dem som har

behov av att få hjälp för att finna en god bostad

Då vill jag ändå fortsätta och ställa en fråga till

Peter Persson säger att det behövs en

särlagstiftning av det här motivet, det här skälet

Privatanäringsidkare tvingas konkurrera utan någon

som helst förtur eller särlagstiftning Då kan man

undra: Varför behövs det egentligen en sådan? Är

kommunerna sämre på att sköta verksamheten så att det

därför krävs speciallagar? Är det inte så att en

kommun borde klara av bostadsförsörjningen även utan

kommunalt ägda bostäder med stöd av den

lagstiftning som redan finns, och ta det här

bostadspolitiska ansvaret som naturligtvis är

väldigt viktigt?

Peter Persson, kommunalråd (s): Om vi ser på

Jönköpings kommuns bostadsförsörjning över ett

20-årigt perspektiv har man sett tider av

överskott, tider av underskott och tider då

det har behövts bestämda ambitioner och åtaganden

för att klara byggnation Då är alltid kravet stort på

kommunen, inte minst från näringslivet, för att kunna

tillgodose bostadsförsörjningen för att klara

arbetsmarknaden på ett rimligt sätt Det är inte

bara en Jönköpingsfråga utan en nationell fråga

som också får kopplingar till diskussionen om

huruvida kommunerna är dugliga på att sköta sina

bostadsbestånd När man för diskussioner om

överskott på kommunala bostäder, i Bergslagen

måhända, kan vi spåra detta tillbaka till för 15

20 år sedan Då stod man på rad och krävde att

kommunerna skulle bygga

Jag konstaterar att i nästan alla avseenden när

kommuner har gått in och byggt har det varit

marknaden i meningen privata företag som har

haft stora krav på att vi skulle bygga för att klara

försörjningen De privata fastighetsägarna har inte

svarat upp mot de anspråk som har ställts Man har

också en möjlighet att hela tiden optimera

beståndet och ha de fullt medan allmännyttan har

fått ta ansvar för de svängningar som förekommer i

efterfrågan

Det är en poäng Den andra poängen är att jag är

övertygad om att vi skulle ha haft en ihållande

bostadsbrist under mycket längre tider och av större

omfattning i landet, som hade hämmatvår utveckling,

om vi inte hade haft en betydande kommunalpolitisk

aktivitet när det gäller bostäderna

Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Jag tror att

det väsentliga är att om kommunerna ska ta detta

ansvar, som de har enligtgällande lagstiftning, måste

de få spela på hela klaviaturet De måste få göra de

här bedömningarna utifrån sina lokala

förutsättningar utan inblandning i form av sådana

specialregler som vi nu diskuterar

Jag vill bara ta upp det som Sten Nordin pratade om

på slutet här, nämligen specialbostäder av olika

slag för handikappade, särskilt boende för äldre

osv Ett sätt för kommunerna att finansiera

sådana utbyggnader och få fram sådana projekt är ju

att i andra ändan sälja fastigheter Kommunerna har

ju i dag en ekonomisk press på sig som är oerhört

stor Kommunerna tog ett oerhört stort ansvar för

saneringen av det här landets ekonomi under 90-

talet Man har väldigt tajta budgetar, och man måste

vara väldigt noggrann med hur man hanterar

skattebetalarnas pengar för att uppnå det som är

viktigt

Varje sådant förslag som det som vi diskuterar i

dag, som bakbinder kommunalpolitikernas, de

valdaombudens, möjligheter att spela på hela

klaviaturet, kommer i slutändan att leda till att

saker som bör göras inte blirgjorda

Fastighetsförvaltning måste vara en dynamisk och aktiv

verksamhet och inte en statisk verksamhet Ska de

kommunala bolagen och kommunerna kunna sköta sina

roller måste de ha frihet att agera: att köpa,

sälja och ändra inriktning i bestånd

allteftersom behoven förändras och uppstår Det här

förslaget får rakt motsatt effekt Därmed kommer

det i slutänden att motverka precis de syften man har

med förslaget Det finns ett gammalt talesätt som säger

att vägen till helvetet är stensatt med goda

föresatser Det här är ett typiskt exempel på det

Ordföranden: Tack! Då går vi vidare i frågelistan Då

är det Owe Hellberg, Vänsterpartiet Varsågod!

Owe Hellberg (v): Tack, herr ordförande! Även om

Carl Cederschiöld säger att det byggs en del nu i

Stockholmsområdet, även hyresrätter, är det med

nivåer på hyran som väldigt få kan efterfråga

Jag tror att Hyresgästernas Riksförbund har tittat på

det här och sagt att det motsvarar nivåer som bara

3 % av invånarna klarar av att hyra till med de

inkomster man har Det här förslaget om allmännyttan

ger ju inte allmännyttan några särskildastimulanser

eller fördelar av att vara allmännytta

Jag funderar naturligtvis på detta, och vänder mig

till båda företrädarna för kommuner, och undrar om

detbehövs sådana stimulanser eller fördelar för att

allmännyttan ska klara att bygga billiga hyresrätter

till det stora flertalet av dem som behöver

bostäder Det gäller inteminst ungdomar Det finns

väl ungefär 160 000 ungdomar i dag som vill ut

på bostadsmarknaden De stimulanser som finns i dag

hur fungerar de? Räcker investeringsbidraget till i

Stockholm om man ska bygga billiga bostadsrätter

eller vilken nivå ska det annars vara på? Hur ser

det ut i Jönköping?Regeringen pratar om hyresnivåer

på 4 000 5 000 kr för en tvårummare

Peter Persson, kommunalråd (s): Frågan gällde om

investeringsbidraget är angeläget och gynnar

produktion av bostäder Det svarade jag på i min

inledning Investeringsbidraget för att bygga

hyresrätter gör i dag på en lägenhet i Jönköping en

reduktion med ungefär 10 % Det har gagnat

igångsättning Men som jag också sade

inledningsvis tycker jag att det är på en väl

blygsam nivå Vi har ju också ett särskilt

investeringsbidrag för studerandebostäder som jag

tycker att man kan överväga Den sortens

bidrag tenderar att ha en prisjustering åt fel håll på

den typen av bostäder Det hade kanske varit

rimligare att lägga in det i studiemedelssystemet och då

få en annan press och andra valmöjligheter bland de

studerande ungdomarna Men svaret är obetingat ja

Jag delar också den uppfattning som SABO har

gjort sig till tolk för här i dag, att den

diskussion som fördes in i bostadspolitiken om att

inte särbehandla de allmännyttiga företagen är

rimlig Det investeringsbidrag som vi i dag talar

om utgår ju till alla som producerar hyresrätter, och

så tycker jag att det ska vara Men kommunerna har ett

ansvar, ett särskilt ansvar Jag tillhör dem som

också tycker att kommunerna ska ha det Jag ansluter

mig också till tanken att det ska finnas begränsningar

i uttag av vinster från de allmännyttiga företagen

Då tycker jag principiellt att det är regelvidrigt i

förhållande till de principerna att de

allmännyttiga företagen levererar in en skatt på

beståndet till staten Den skatten hade vi kunnat

överföra,för att bibehålla neutraliteten, till

kommunen, som genererar skatten Kommunen hade

kunnat använda dessa pengar till ändamål som hade

sänkt kostnadernaför bostadsproduktion över huvud

taget genom att få till stånd billigare

exploateringar

Sten Nordin, Stockholms kommun(m): Ett

investeringsbidrag, som ju är tidsbegränsat och

dessutom relativt begränsat också i storlek, ser inte

jag kan få några särskilt stora effekter

Bostadsbyggande är ju en fråga om långsiktig

planering både för kommunen och för den som

ska bygga Jag ser att vad staten måste göra är att se

över skatterna på boende, fastighetsskötsel, energi

och produktion Det är där man måste gå in och se över

det hela för att skapa långsiktiga förutsättningar

för bostadsplaneringen och ävenur ekonomisk

synvinkel

I Stockholm och en del andra kommuner har vi en

diskussion om markpriserna och sådant Men vad vi har

gjort i Stockholm är att säga att bygger man

hyresrätt får man bygga det på tomträtt, och

tomträttsavgälderna såg vi oss nödsakade att frysa år

2000, före den nya fastighetstaxeringen, som

annars hade drivit upp priserna Från kommunens

sida har vi på det sättet fått motverka effekterna av

fastighetstaxeringen, för vi menar att det skulle

få ett väldigt hårt genomslag på hyresmarknaden och

just skapa den här situationen att vanliga hushåll

inte kan efterfråga de nya hyresrätter som byggs

Det är en alldeles tokig effekt som ingen vill ha

Jag tror att det man måste fundera över

allvarligt är helt andra och mer långsiktiga

förutsättningar än olika tillfälliga bidrag, som

man ju har sett både kan komma och gå i statliga

budgetar Vi har haft sådana här typer av bidrag

tidigare, tex också i fråga om studentbostäder Det

finns ett bidrag nu Det har funnits ett bidrag

tidigare Jag kan inte se att det heller har haft

några stora effekter i sig Vad som haft effekt på

studentbostadsproduktionen i Stockholms stad är ju

ett samarbete mellan kommunen och universiteten

Det hade satt i gång det här byggandet långt

innan bidraget kom

Sammanfattningsvis, herr ordförande, är det viktigt

med långsiktiga åtgärder Och då är det skattefrågor man

måste se över

Owe Hellberg (v): Även investeringsbidrag kan

naturligtvis vara långsiktiga om man vill ha det så

Jag har också en fråga till länsstyrelsen Denär mer

av bostadssocial karaktär Du sade att sex kommuner i

Stockholmsregionen inte har någon allmännytta Min

fråga är om länsstyrelsen har någon uppfattning om

hur de kommunerna klarar av sitt bostadssociala

ansvar jämfört med kommunersomhar allmännytta

Kan man se att de har olika förutsättningar

för att klara det här ansvaret? Utövar man det på

olika sätt?

Sedan finns det en fråga till som jag kan ta på en

gång När det gäller den här bedömningen är det

svårt att veta hur mycket som säljs ut Birgersson var

ju inne på det Det är svårt att få något besked

egentligen om hur det kommer att fungera Det

kommer att bedömas på kommunnivå Men bostäder är

egentligen en regional fråga Arbete och bostad täcker

egentligen betydligt mer än en kommun Hur ska man

se det från länsstyrelsens sida urettregionalt

perspektiv?

Ulla Huzell, länsstyrelsen: Den första frågan kan jag

tyvärr inte svara på i dag Vår sociala enhet

jobbar just nu med att ta in information

omkring hur det ser ut med försörjningen

av bostäder för olika grupper som har särskilda behov

Så där måste jag tyvärr passa Den andra frågan

gällde regionala behov, alltså om vi ser över

regionen Stockholms län är ju en väldigt tät

region I vissa delar kan bostäderna i princip ligga

i en kommun på den ena sidan gatan och i en annan

på den andra sidan gatan Självklart måste det vägas

in i de bedömningar som vi om lagen går igenom kommer

att ställas inför

Ordföranden: Vi kanske skulle passa på och ställa en

kompletterande fråga till Erik Langby, som sitter

här i salen Du representerar en kommun som inte

har några kommunala bolag Hur fixar ni det här med

sociala förturer och sådant?

Erik Langby, Nacka kommun (m): Det är en bra fråga Jag

är naturligtvis part i målet i att försöka

beskriva att vi tycker att vi klarar det ganska bra Men

ska man gå till externa bilder kan man ju se på

Nackas roll som mottagare av flyktingar under den

här perioden sedan vi sålde bostadsbolaget Har vi

klarat de åtagandena på ett bra sätt? Svaret är

entydigt ja Vi är en av Sveriges större mottagare av

flyktingar Det hade vi inte kunnat vara om vi

intehadeklarat bostadsfrågorna på ett rimligt sätt

Sedan skaman naturligtvis vara klar över att

bostadssituationen i Storstockholm allmänt sett är

mycket tuffare i dag, 2002, än den var 1995, innan

vi sålde vårt bostadsbolag Det gäller att ha en

rättvis bild när vi försöker titta på om det är

tufft på bostadsmarknaden för människor som har

små resurser eller inte Då måste man jämföra vid

varje relevant tidpunkt

Vi tycker att vi har en mycket mer inträngande och

lyckosam hantering av sociala problem i dag, när

det är det vi fokuserar på och inte lägger vår stora

kraft på att förvalta vanliga familjers vanliga

bostäder, vilket var vårt stora åtagande tidigare Vi

har sedan några år tillbaka ett särskilt

bostadsprojekt där vi förra året åstadkom att

ungefär 150 människor fick nya bostäder Vi skapade nya

bostäder med låg men godtagbar standard Vi byggde

om barnstugor Vi skapade nya bostäder av olika slag

på resttomter som vi hade Då fick flyktingar,

nyrehabiliterade missbrukare osv nya bostäder på

ett sätt som vi inte har klarat alls tidigare

Den gamla metoden var ju att alla fick flytta till

Fisksätra, som hade sociala problem, för det

var där det fanns ledigt Vi ökade de sociala

problemen på ett ställe Det är den traditionella

situationen i Sveriges kommuner I allmännyttans

minst attraktiva bestånd hamnar de som har sociala

problem Stena Fastigheter, som 1996 köpte

Fisksätra, ville bryta det här, vilket har varit

väldigt uppskattat bland alla som bor i Fisksätra

Vi har varit tvungna att tar mer konstruktiva

tag för att hantera detta att vissa människor

naturligtvis har en väldigt svag ställning allmänt i

tillvaron

Då har vi skapat de här nya bostäderna i Finntorp, i

Lännersta, bakom Boo kommunalhus osv där vi i

samarbete med ett privat bostadsbolag har fått fram

nya, godtagbara bostäder med hyror motsvarande

bruksvärdesnormerna Där löser vi verkligen problem och

fördelar inte bara om och riskerar att i grunden

förvärra den totala sociala situationen Det här

har varit rätt spännande Sedan har vi ett bra

samarbete med de privata hyresvärdarna, som lämnar

hyreslägenheter för förturshantering Däremot är det

naturligtvis så att de inte heller får in lika många

lediga lägenheter för att kunna fördela till oss i dag,

2002, som 1995 beroende påatt bostadsmarknaden ser helt

annorlunda ut Hyreslägenheter blir på något sätt

aldrig lediga nu för tiden i Storstockholm

Det finns alltid någon ny anförvant eller någon ny

hushållsmedlem som är skriven på en lägenhet Den

blir liksom aldrig ledig Hyresvärdarna konstaterar att

det här är ett stort problem Man måste alltså

jämföra med hur situationen ser ut

Vi kan säga att vi verkligen har tagit ett

bostadssocialt ansvar, men dessutom lägger vi mycket

kraft på nyproduktionen I dagens nummer av Dagens

Nyheter har vi en särskild bostadsbilaga från Nacka

kommuns sida där vi beskriver att vi har det

mest ambitiösa bostadsbyggandet i hela Storstockholm,

och därmed förmodligen i hela Sverige, per

invånare De närmaste fyra åren bygger vi 3 600 nya

bostäder Vi kan alltså säga att vi tar ett helt annat

ansvar i dag när vi kan lägga kraften på

nyproduktionen och på de sämst ställda Då behövs det

inte, tycker vi, några allmännyttebolag i vår ägo

Ordföranden: Då går vi vidare Då är det du,

Ulla-Britt Hagström, från Kristdemokraterna Varsågod!

Ulla-Britt Hagström (kd): När det gäller den

proposition som vi i dag diskuterar är ju en fråga om

den verkligen håller i fråga om att gynna

principen om subsidiaritet Vi kan tänka på att

hyresgästerna, deras ställning, faktiskt kan urholkas

Den kommunala självstyrelsen urholkas och vi finner

en risk för att vi får en stat i staten Jag

har därför några frågor som har en social

inriktning, dels till Peter Persson, dels till Bengt

Owe Birgersson, som inte heller verkade så uppmuntrad

över det här förslaget i dag, tycker jag

Kommer det, när vi nu gör ensärskild lagstiftning,

att innebära att allmännyttans sociala åtaganden ska

förstärkas tex genom starkare ägardirektiv osv? Om

vi nu hamnar i en snedvriden konkurrens kommer vi

ju att minska de privata fastighetsägarnas

möjligheter i kommunerna att ta det sociala

ansvaret också i och med den hyresnormerande rollen

Här skulle kanske också Per Norberg kunna svara

lite ytterligare eftersom Lagrådet inte har givits

tillfälle att pröva detta

Vi står egentligen inför ett vägval Om vi nu ger en

positiv särbehandling till de kommunala bolagen med

gynnande särregler i framtiden vad gäller

likviditetsbestämmelser och avvikande värdering vid

kontrollbalansräkning tex, då kommer det

ytterligare att förstärka denhärnegativa möjligheten,

eller negativa konkurrensen Det var väl de frågor

jag ville ställa Egentligen skulle jag också vilja

fråga Jan-Eric Gustafsson en sak, men jag kan ta det

senare

Peter Persson, kommunalråd (s): Jag tror att socialt

ansvar i bostadspolitiken handlar om två saker

Delvis hör de samman Det ena är bristen på

bostäder, som i sig är ett stort problem Det skapar

trångboddhet och bostadslöshet och försvårar en

mängd saker i samhället Det andra handlar om

utsattheten, om dem som genererar sociala problem genom

sitt leverne i vid mening till plåga för sig själva

och andra

Jag tror, och har som uppfattning, att det inte

bara är allmännyttan som ska ta ett ansvar utan

hela bostadsmarknaden Men allmännyttan har ett

alldeles tydligt ansvar och sätter väldigt mycket

tryck på andra aktörer att vara med Det jag över

tiden ser att allmännyttan kanske har varit ännu

bättre på än den sociala utsattheten är just de

sociala problem som uppstår i samband med

brist Det jag befarar är att om man krymper samman det

kommunala engagemanget i bostadspolitiken, som ju

handlar om att ha ett eget bostadsbestånd, kommer det

attskapa sociala svårigheter i bostadshänseende

både när det gäller brist och utsatthet

Jag hörde med intresse på Erik Langbys information

om Nacka, och jag uppfattade den så att man

efter försäljningen av sin allmännytta håller på att

bygga upp en ny mini- allmännytta för att klara de

sociala åtagandena Det tycker jag var intressant att

höra

Bengt Owe Birgersson, SABO: När de gäller de

allmännyttiga bostadsföretagen och att ta socialt

ansvar är det klart att det här lagförslaget

inte direkt påverkardetDe allmännyttiga

bostadsföretagen tar ju redan i dag, och av

tradition, ett stort ansvar för de hushåll som är

sköra på bostadsmarknaden

Det som skiljer svensk bostadsmarknad från många

andra länders bostadsmarknader är att de allmännyttiga

bostadsföretagen har en så stor marknadsandel och en

sådan kvalitet på sitt utbud att företagens

lägenheter också är attraktiva för människor

som har det ganska bra ställt

Det gör det är möjligt att ta det här sociala

ansvaret utan att de människor som är berörda av

det blir stigmatiserade Vi har alltså inte

fått en utveckling mot socialbostäder I den

meningen kan man möjligen säga att om

försäljningsregleringarna i den här propositionen

leder till att allmännyttan i framtiden kommer att

ha en större marknadsandel än vad den annars skulle

ha, då är det positivt utifrån de intressen som

Ulla-Britt Hagström talade om här

Per Norberg, Lunds universitet: Det man i grunden gör

med balansräkningar, likviditetsräkningar osv är att

försöka skapa någonting som gör det möjligt att

låna pengar fast detta inte hade varit möjligt på

marknaden med normala villkor Sådana åtgärder

fungerar bara om staten går in och antingen skjuter

till ett direkt statligt bidrag eller ger någon

sorts underhandssignal: Om det här bostadsföretaget

går dåligt kommer vi att gå in och stödja det så

att banken slipper förlora sina pengar, tex genom

Vasallen eller något sådant Det gör att man

skapar ett konkurrensneutralitetsproblem Vad man då

ska undvika är att ge dessa underhandssignaler, som

ingen egentligen kan värdera Väljer man att

göra ett sådant här system ska man göra det öppet och

klart Man ska säga: Vi ger den här garantin, och den

är värd så och så mycket Samtidigt ska man tala om:

Det har fått den effekten att när vi nu använder

det allmännyttiga bostadsföretagets hyror i en

jämförelseprövning så får vi justera med det

beloppet När man ger garantin bör man alltså

också planera för vad som händer när det allmännyttiga

bostadsföretagets lägenheter sedan ska användas i

en jämförelseprövning För att kunna göra det måste

man vara tydlig i fråga om hur mycket det här

bidraget är värt Det handlaralltså om

transparensen Det är viktigt för riksdagen att

göra det

Ulla-Britt Hagström (kd): Ytterst handlar ju

kommunens ansvar om att rikta stödet till den

enskilde personen så att alla kan ha goda och bra

bostäder, kan välja sin bostad, sitt område osv Om

vi nu antar ett lagförslag som inte

stärkerallmännyttans ställning då det gäller dem som

av sociala skäl behöver bostäder, och om vi

samtidigt krymper de privatas utrymme, då

minskar ju kommunernas möjligheter att ta sitt

sociala ansvar Därför tycker jag att det är

väldigt viktigt hur vi hanterar detta

Jag skulle vilja ställa en följdfråga till Peter

Persson om Jönköping och de kommunala bolagen: Hur

noggrann är man med att redovisadenhär transparenseni

driftsbidrag, att titta på avkastningen av eget

kapital osv i den här hyresnormeringen, så att det

inte blir en snedvridning i själva

hyresnormeringen som sedan alla andra har att sätta

sina hyror efter i bruksvärdessystemet? Då

riskerar vi ju att tappa bort enskilda människor

som inte kan välja antingen eller Allmännyttans

roll måste ändå vara att finnas till för de svaga,

för att de ska kunna blanda sig med alla andra

grupper i samhället och bo bra

Peter Persson, kommunalråd (s): Jag kanske inte till

fullo följde med i Ulla- Britt Hagströms mer

avancerade tankeövningar, men jag ska försöka svara på

hennes fråga Min uppfattning är att friheten

och rätten att välja i bostadspolitiken i hög grad är

begränsad till vilka ekonomiska resurser du förfogar

över Jag tycker att valfriheten har vidgats

åtskilligt, bla genom att vi har en omfattande

allmännytta som inte har inriktningen sociala

problembostäder utan goda bostäder till alla, byggda

på en princip om att vara non-profit, som det

populära uttrycket är i dag Det har vidgat och skapat

valfrihet för åtskilliga Också samhälleligt

engagemang som ett bruksvärdessystem somhåller nere

hyreskostnaderna förstärker valfrihetsmöjligheter,

liksom ett samhälleligt stöd i produktion över

tiden, också i dagens mer blygsamma omfattning, och

ett individuellt stöd till familjesituationer Alla

dessa samhälleliga interventioner har förstärkt

valfriheten och skapat större friheter Det tycker

jag är en viktig utgångspunkt Jag uppfattar det

så att en allmännytta av bred omfattning är en

garant för att kunna ha kvar denna valfrihet för

den enskilde

Vad gäller subsidier eller driftsbidrag till

kommunala bostadsföretag förekommer detta inte i

Jönköping självklart inte Företagen ska gå ihop De

ska leva på hyresintäkter Vi har dock under en

period på 80- talet varit i en besvärlig situation,

liksom många kommuner, och betalat omfattande

hyresförluster Det var nämligen ingen annan än

allmännyttan som tog ansvaret, i Jönköping som på

andra platser, och byggde kraftigt när det behövdes

i expansionen Det åsamkade oss också stora

förluster I övrigt är det en självklarhet att de

allmännyttiga företagen ska generera intäkter så att

de bär sina kostnader Ur exploateringssynpunkt, om man

ska bygga nytt, är inte de mer gynnade än någon

annan, och i driften ska de gå ihop och skrapa

ihopresurser för utveckling Det är en självklar

utgångspunkt

Rigmor Stenmark (c): Jag skulle väldigt gärna ha

velat ha en bild som visade hur vi haft det i

Sverige historiskt när det gäller bostadssituationen

för människor Den bild vi har i dag känner vi alla

ganska väl till: I dag bor människor generellt bra i

Sverige, och så ska det också vara Men jag skulle

också ha velat ha en bild eller en vision av hur

framtiden kommer att se ut Efter att i dag ha

lyssnat till två väldigt tydliga företrädare för

två politiska partier, nämligen socialdemokraten

Peter Perssonoch moderaten Carl Cederschiöld, kan

jag inte låta bli att känna: Om vi ska få en bra

framtid där alla människor mår bra och har en bra bostad

tror jag attdepolitiska partierna,de här politiska

bröderna, måste kompromissa Då är min fråga till

er båda: Vad kan Cederschiöld som moderat se för

positivt i den här lagstiftningen för allmännyttan, och

vad kan Peter Persson se för nackdelar? Jag

vill fortsätta med de andra sedan, men jag stannar

här just nu

Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): I just

den här lagstiftningen ser jag ingenting positivt

Som jag sagt tror jag att den på sikt kommer

att motverka det man vill uppnå Den kommer att

motverka byggandet av hyresrätter, den kommer

attförsvåraför kommunerna att ta sitt

bostadspolitiska ansvar och den kommer därmed att

bidra till att skapa ännu merobalanserpå

bostadsmarknaden Och det är ju ingenting man vill ha,

dvs mer obalanser på bostadsmarknaden, om man

skaåstadkomma en bostadsförsörjning som är bra,

långsiktig och gör det möjligt för människor att få

de bostäder de behöver och skulle vilja ha Därför

ser jag ingenting positivt med just den här

lagstiftningen

Som jag sade tidigare tycker jag att det är

väsentligt att kommunerna får möjligheter att spela på

hela klaviaturen när de ska ta sitt ansvar för att se

till att det kommer till bostäder och varierade

bostäder, så att det finns en valfrihet för olika typer

av efterfrågan och människors olika

livssituationer över åren Då krävs det inte mer

regleringar av kommunernas verksamhet utan mindre

Man har ju avreglerat och tagit bort

räntebidragsdelen, som var en statsfinansiell

katastrof kan man ju påminna om nu tio år

senare Ett av skälen till de stora underskotten i

statsfinanserna var ju det här skenande bostads- och

räntesubventionssystemet Jag tror att det när det var

som värst var uppe i 70 miljarder eller något sådant

Man tog också bort de särregler som fanns, det som

några här har varit inne på att man inte bör ha

även företrädare för lagförslaget har glädjande

nog sagt att man inte ska ha ekonomiska förmåner för

allmännyttan När man tog bort allt detta innebar

det faktiskt en vitalisering av de kommunala

bostadsbolagen, då de fick helt andra möjligheter

att agera Det finns exempel på kommunala bostadsbolag

som har gjort väldigt bra insatser för

bostadsförsörjning och utveckling av bostäder Det

finns exempel bland våra här i Stockholm, och MKB i

Malmö är ett annat bra exempel Jag tror att man genom

den här typen av lagstiftning försvårar den utvecklingen

Därmed motverkar man sina egna syften, och det är

kanske inte så klokt

Ordföranden: Peter Persson, kan du se något negativt

i lagstiftningsförslaget?

Peter Persson, kommunalråd (s): Mot bakgrund av den

nuvaranderegeringens obestridliga duglighet, för

att inte säga skicklighet, hade man kanske

önskat sig ännu mer av propositionen Jag tycker

kanske, om jag ska varadjärv, att bostadspolitiken

förändrades från mycket politik och samhälleliga

resurser till marknad i ett hastigt kast I

praktiken är det mycket marknad, men verbalt har

det blivit mer politik Jag tror inte att

propositionen som sådan har någon påverkan alls på en

kommun som Jönköping

I en vanlig svensk kommun som inte tar ut någon

avkastning på de kommunala bostadsföretagen,som sysslar

med beståndsvård, som kör sitt

bostadsförsörjningsprogram och som präglas av

framsynthet vilket hela Småland gör kommer den

inte att påverka Jag hade kanskeönskat att

propositionen haft en större politisk påverkan

Ordföranden: Tack! Jag gissar att Rigmor inte är

helt till freds med svaren

Rigmor Stenmark (c): Nej, jag bara konstaterar att

jag tror att dessa herrar får ge sig någonstans Om de

inte gör det i sina egna kommuner kanske de får

göra det i riksdagspartierna Det är ju inte

antingen svart eller vitt Jag tycker att det är lite

tråkigt att maninte försöker anstränga sig att se

både positiva och negativa bitar Gör man inte

det kommer man inte fram

Men låt mig fortsätta till SABO,

Kommunförbundet, Fastighetsägareförbundet och

hyresgästerna Jag börjar bli gammal i gamet som

politiker och har sett vad som har hänt ute i

kommunerna När det gäller allmännyttan har den

historiskt varit med och byggt upp en välfärd för

många människor; det går inte att komma ifrån

Allmännyttan har alltså, tycker jag och vi från

Centerpartiet, ett värde Men frågan är om man inte

bakbinder, eller som jag ibland brukar säga kramar

ihjäl, allmännyttan, eller gör andra saker om man är

negativ jag ska inte säga spottar på den, för

det har jag sagt förut och det är kanske lite ofint när

man inte ser hela biten

Låt oss leka med tanken att vi i bostadsutskottet

skulle bestämma oss för att avslå det här

lagförslaget Då är naturligtvis frågan: Skulle

det att innebära att allmännyttan kommer att

förlora på det?

Bengt Owe Birgersson, SABO: SABO:s styrelse hade ju

att yttra sig över Allbo-kommitténs förslag till

lagstiftning för de allmännyttiga bostadsföretagen,och

remissvaret kan sägas vara utformat ungefär så här:

Det borde inte behövas någonsådan här lagstiftning,

mot bakgrund av de bestämmelser som finns i

kommunallagen, framför allt det allmänna

kompetensstadgandet Men av hänsyn till tillämpningen

av bruksvärdessystemet, och också mot bakgrund av en

del erfarenheter, tyckte SABO:s styrelse att det

var värdefullt dels att klara ut en gång för alla

vilka företag som är allmännyttiga, dels att

därmed markera att de här företagen har en särskild

roll på bostadsmarknaden Därför var SABO:s styrelse

positiv till att man genomförde ett lagförslag

som i den här delen, dvs 1 kap i förslaget, i allt

väsentligt är lika med det som nu föreligger

Mot den bakgrunden måste man väl göra bedömningen

att åtminstone mina uppdragsgivare anser att

det skulle vara sämre för SABO-företagen om man inte

införde den här lagen

Per Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Jag kan hålla

med Rigmor Stenmark i ett väsentligt avseende: Jag

skulle önska att det fanns enbredpolitisk uppslutning

kring att de allmännyttiga företagen behövs, utan

alltför mycket klåfingrighet från lagstiftarnas sida Nu

kan vi konstatera att det är väldigt mycket

vilda västern över hur man hanterar företagen Om

man nu kallar det för att spela på alla

tangenter eller för något annat är det i alla fall

många hyresgäster som är utsatta för en väldigt

oroande situation Jag tycker att man borde kunna

komma överens brett politiskt om att allmännyttan är

en upplåtelseform, inte alls den bästa

Jag tycker inte att vi från Hyresgästföreningens

sida kramarihjäl allmännyttan Men den fyller

en väldigt viktig funktion på svensk

bostadsmarknad, och jag tycker att man borde kunna se

över de partipolitiska gränserna att allmännyttan behövs

När läget nu är som det är ser jag den här

lagstiftningen som väldigt viktig Vi hade Nacka uppe här

förut, och nu bläddrade jag i den utredning

som föreningen gjort Hyresgästerna där hade fått 10

000 kr mer i årshyra, medan det var 5 000 kr mer i

årshyra på de senaste sex åren i övrigakommuner

Stockholm, Upplands Väsby och andra Visst har detta

alltså effekt Inte minst på tillväxtorterna har de

allmännyttiga företagen en väldig prispressande effekt

Det är uppenbart Det är ju därför som hyresrätten

är väldigt viktig, och det är också därför man inte

bygger så mycket nya hyresrätter och det behövs

särskilda insatser för att kunna göra det Här är det

ju en marknad som inte fungerar, dvs byggmarknaden,

och byggherrar som inte är bereddaatt bygga

hyresrätter när de tjänar mer pengar på att bygga

annat Det är ganska självklart att en marknad

fungerar så Då är det ett politiskt och samhälleligt

uppdrag att se till att det också kan byggas

hyresrätter

Bengt Nyman, Sveriges Fastighetsägareförbundet: Jag

kan dela den grundläggande värderingen att

allmännyttan har spelat en betydande

bostadspolitisk och bostadssocial roll Men det är

inte detsamma som att detta är givet för all framtid

Min uppfattning är att det måste vara ett kommunalt

avgörande hur man vill utnyttja de olika

bostadspolitiska verktyg man har Givet att

kommunen menar att det allmännyttiga företaget på

orten ska finnas och utvecklas även

fortsättningsvis tror jag att det mår bra av en

konkurrens av andra Risken är, om allmännyttan är

för stor på den lokala marknaden, att man inte uppnår

den konkurrensen Risken är, om spelreglerna för den

lokala marknaden inte är konkurrensneutrala, att

man inte uppnår den konkurrensen Jag tror att

hyresrätten som produkt betraktad utvecklas bäst om

man får ha den här konkurrensen på lika

villkor

Ordföranden: Tack! Jag har en ganska lång frågelista, så

vi får försöka att vara kvicka med frågor och svar för

att hinna med allting

Yvonne Ångström (fp): Jag ska försöka fatta mig

kort Jag kan börja med att säga det som andra har

sagt, nämligen att det verkligen är klara

politiska skiljelinjer Det torde inte vara okänt att

Folkpartiet helst av allt vill avslå den här

propositionen, framför allt därför att den

ingriper i det kommunala självstyret Men jag ska ta

en annan fråga

Som den enda tror jag representanten för Norrlands

inland skulle jag vilja fokusera lite på det I

Lycksele, där jag bor, har vi endast ungefär 6 %

kommunala bostadslägenheter Jag vill ställa två

frågor med utgångspunkt i det, dels till SABO:s

representant, delstill Hyresgästföreningens För det

första: Är det rimligt attdekommunala bostadsbolagen

är hyresledande när de utgör en så liten del av den

totala lägenhetsvolymen? För det andra: Om det

föreslagna miljardstödet till de problemtyngda

kommunala bostadsföretagen i utflyttningsbygder

verkligen genomförs, är det då rimligt att dessa

företag särbehandlas i förhållande till de

privata hyreshusägarna? Vi har hört en del om det när

det gäller EG-rätten, men jag vill ändå ställa

frågan till er Vem ska stödjade privata

hyreshusägarna när de får tomma lägenheter? Deras

enda möjlighet i dagsläget är att gå i konkurs Är det

rimligt, tycker ni?

Bengt Owe Birgersson, SABO: Jag ska svara på de

här båda frågorna Jag börjar med den sista

frågan, om det är rimligt att ge de allmännyttiga

bostadsföretagen det här stödet på sammantaget

ungefär 10 miljarder under en tioårsperiod vi har

räknat fram att det är ungefär det som behövs Här

kan man naturligtvis erinra om vilka stora

insatser staten gjorde via bankakuten för att rädda

privata fastighetsägare Eller rättare sagt: Man

räddade inte de privata fastighetsägarna, men man

fick ta hand om felinvesteringarna i samband

med bankkrisen i den bankakut man hade då På SABO

håller vi för närvarande på och arbetar med en

vitbok över hur dessa pengaströmmar har gått under

90-talet Vi är inte riktigt färdiga, men vi kommer väl

så småningom att redovisa den Det är mångdubbelt

mycket större kostnader för staten som andra delar av

bostadssektorn redan har orsakat

En av de saker som många av mina medlemsföretags

verkställande direktörer är bekymrade över, och har så

varit under ett antal år, är konkurrensen från

privata hyresrätter som har gått igenom den här

konkurskvarnen och fått sin kapitalbild helt

förändrad De har helt enkelt i klartext fått en

massa lån avskrivna och kandärfördriva verksamheten

med helt andra ekonomiska förutsättningar än vad

de allmännyttiga bostadsföretagen kan Är det någon

som har varit negativtsärbehandlat hittills är det

alltså de allmännyttiga företagen

När det sedan gäller frågan om huruvida det är

vettigt att allmännyttan är hyresnormerande när den

har en så liten marknadsandel som de 6

procenten i Lycksele vill jag först säga att jag

inte tycker att allmännyttanär hyresnormerande I

praktiken är den förstås det, men rent formellt är

det inte riktigt så Vad det handlar om är att

regelverket vid en tvist om hyrans storlek i en

bestämd lägenhet säger att man ska jämföra med hyran

förenlikvärdig allmännyttig bostadslägenhet Har

allmännyttan då bara 6 % av bostadsmarknaden i

Lycksele kan det förstås vara svårt att hitta en

likvärdig allmännyttig hyreslägenhet i Lycksele

att jämföra med Då får man i andra hand se om man kan

hitta någon sådan lägenhet på någon annan ortmed

jämförbar bostadsmarknad I sista hand får domstolen

göra en skälighetsbedömning

Mot den bakgrunden kan man säga att de 6 procenten

allmännyttiga bostadslägenheter i Lycksele fungerar

lite grann i det här normerande avseendet På

Lyckseles bostadsmarknad kan man däremot inte

hävda att allmännyttan med nödvändighetär

normerande, eftersom det bara finns 6 % Detta är väl

en av anledningarna till att man har utformat 2 kap i

lagförslaget som man har gjort, dvs med de här

försäljningsbegränsningarna Såvitt jag kan förstå

syftar de nämligen till att garantera att det

finns en så stor andel allmännyttiga lägenheter på

den lokala bostadsmarknaden att det verkligen finns

någonting att jämföra med

Per Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund: Utöver det

som har sagts kan jag tillägga att jag är av den

uppfattningen att på de orter som kommer i fråga

för att få rekonstruktionsstöd är staten inte så

generös att den ger ett sådant stöd att

hyresnivåerna inte hamnar på de nivåer som

marknaden tål Det är marknaden som sätter

hyrorna på de här orterna, inte bostadsföretagens

ekonomi Man suger ut precis så mycket man kan ur

hyresgästerna det är min bestämda uppfattning Staten

kommer aldrig att vara så generös med stödet att man

inte även fortsättningsvis kommer att hålla

hyresnivåer som man anser att hyresgästerna och

den lokala marknaden tål Jag tror alltså inte att det

finns någon risk att man, genom att allmännyttan

skulle vara hyresledande, dumpar hyran på dessa

orter så att det blir svårt för de privata

fastighetsägarna

Yvonne Ångström (fp): Jag bryr mig inte om det här

med hyrorna, för där har vi olika uppfattning Men när

det gäller bankakuten, som Bengt Owe Birgersson pratar

om, vill jag påstå att den inte har varit relevant

för fastighetsföretageni Norrlands inland i någon

större utsträckning Det är stora fastighetsföretag i

Stockholm och andra städer som är mest

berörda, såvitt jag har förstått

Helena Hillar Rosenqvist (mp): Både den här

propositionen och den här debatten handlar väldigt

mycket om vem det är som ska bestämma Det har

varit väldigt intressant att lyssna på alltihop Det

är väl sista chansen vi har att få det här riktigt

allsidigt belyst innan vi ska sätta ned foten i

kammaren om drygt en månad På sätt och vis har väl

vi politiska partier ändå satt ned foten,eftersom

motionstiden på den här propositionen gick ut den 13

december

Det vi debatterar mycket är ju om det är staten via

länsstyrelsen och Boverket som ska bestämma, eller

regeringen som en del föreslår, eller om det är

kommunen Miljöpartiet har ett alldeles eget förslag om

vilka som ska bestämma, nämligen kommuninvånarna via

valetCarl Cederschiöld var också inne på det, dvs

att det är kommunerna som ska bestämma Men det

här är väldigt långsiktiga beslut, och därför vill vi

att man ska få detta politiskt allsidigt belyst

och att det ska komma fram ordentligt vad man vill i

bostadspolitiken Därför kräver vi att man ska ha två

beslut med mellanliggande val Folkomröstningskulle

också vara till väldigt stor nytta

Den nya information som jag tycker mig ha fått i

dag kommer från Per Norberg från Lunds

universitet och handlar om de EG-rättsliga problem

som inte finns, så att säga, i det här förslaget Här

kommer vi verkligen till frågan vem det är som ska

bestämma Vi tror tydligen att vi ska bestämma

via staten eller kommunerna, och jag i min blåögdhet

tror att det är kommuninvånarna som ska få bestämma

Men nu får vi höra att det egentligen är i ett

Europaperspektiv det här ska bestämmas Vi pratar

om hyresnivåer och bruksvärdesprinciper, men nu får

vi höra att EG kräver att det ska vara realistiska

priser Jag kan inte se annat än att detta är

prisdrivande, och det hade då inte jag fattat

förut Nu vill jag väldigt gärna höra andra synpunkter

på detta, gärna från Per Norberg själv Har jag

missuppfattat det här? Eller är det på det viset

att realistiska priser inte är vad som är

realistisktför hyresgäster att betala? Är det helt

enkelt så att detta skulle ha en prisdrivande

effekt?

Per Norberg, Lunds universitet: Du har i grunden

uppfattat mig rätt, men vi gör inte samma politiska

värdering

Vi har gått med i EG Det centrala i EG är att

skapa en gemensam marknad där företag från alla EG-

länder får en chans att på lika villkor verka på

varandras marknader Där har EG-rätten generellt

satt upp regler När man ska balansera den sociala

nyttan mot marknadens behov och utforma olika

regleringar, såsom tex pris-och hyresregleringar,

ställer EG-rätten upp krav för att säkerställa att

de utländska företagen får samma förmåner som

inhemska företag

De kommunala bostadsföretagen är en grupp

exklusivt inhemska bostadsföretag På det området

följer bostadsmarknaden precis sammareglerEn

hyresmarknad har precis samma begränsningar med

hänsyn till EG-rätten som alla andra marknader som

ska regleras Det är det val vi gjorde när vi valde att

gå in under den gemensammamarknadens reglering

Helena Hillar Rosenqvist (mp): Det var precis det

man kunde befara när vi gick in i det där

spektaklet Ska det inte också få genomslag på

byggkostnaderna? Såvitt jag förstår har vi i

Sverige mycket högre byggkostnader än vad man

har i andra länder Jag skulle gärna se konkurrens på

det planet Om vi fick ned byggkostnaderna skulle man

kunna hävda att hyrorna inte ska vara så höga i

Sverige Låt oss börja där Om ni nu bygger, om

än i ganska ringa utsträckning, borde man kunna börja

där

Bengt Owe Birgersson, SABO: Herr ordförande!

Jag börjar känna oro för att diskussionen om

bruksvärdessystemet och hyrorna ska ta en lite

olycklig vändning Propositionen behandlar inte de

frågorna Här förs ett resonemang som om vi hade

hyresreglering

Ett ganska långt liv jag har tex i tio år varit

föredragande i konstitutionsutskottet har lärt mig

att vara lite mer ödmjuk när det gäller denna typ av

rättsvetenskapliga funderingar Jag fick i uppdrag av

regeringen för ett par år sedan att utvärdera

tillämpningen av bruksvärdessystemet Det är redovisat

i en SOU från 2000 nr 33 Jag skulle vilja hänvisa

till den Där behandlas samspelet mellan

bruksvärdessystemet, hyresförhandlingslagen och de

allmännyttiga bostadsföretagen

Utgångspunkten för mina resonemangiden utredningen

och i andra sammanhangär att grundprincipen på

svensk hyresmarknad är att vi sätter hyrorna i

fria förhandlingar Det råder alltså fri hyressättning

i Sverige Men det är reglerat på så sätt att

ett antal hyresgäster som bestämmer sig för att de

gemensamt vill förhandla om sina hyror med sin

fastighetsägare har rätt att göra det De har rätt

till en sådan förhandlingsordning enligt

hyresförhandlingslagen

Det finns ingenting i lagstiftningen som säger

att man måste förhandla med de allmännyttiga

bostadsföretagen innan man förhandlar med de privata

företagen Det finns ingenting i lagstiftningen som

säger att de privata fastighetsägarna måste följa

de allmännyttiga bostadsföretagens hyressättning Den

utgångspunkt jag har haft för mina resonemang är att

hyrorna i Sverige sätts genom fria förhandlingar

Det finns en skyddslagstiftning som säger så

här: Om en fastighetsägare skulle vilja skinna

den svagare hyresgästen genom att krävaenoskälig

ersättning för bostaden har hyresgästen möjlighet

att få en domstolsprövning Vid den

domstolsprövningen har man definierat att en hyra som är

mer än för närvarande 5 % högre än hyran för en

likvärdig allmännyttig lägenhet ska bedömas som

varande oskälig Det är två helt skilda system som i

och för sig har en viss koppling sinsemellan

Som jag sade är jag för min del lite mer ödmjuk än

vad Per Norberg förefaller vara i sin framställning Jag

skulle gärna vilja väcka frågan att det inte utan

vidare är givet att man kan föra ett sådant

resonemang som det som Per Norberg för Det är på

detta område som på så många andra områden: Hur

noga man än är i sina resonemang kommer man fel om

man börjar från fel utgångspunkt Det resonemang

som Per Norberg för bygger på utgångspunkten att vi

har en reglerad hyra i Sverige Det tycker jag

att man kan ifrågasätta och kanskeföra ytterligare

resonemang kring

Ordföranden: Nu tänker jag inte släppa in

Fastighetsägareförbundet, för vitsen är att det ska

vara en frågestund och inte en debatt om olika

hyresfrågor Jag föreslår i stället att vi går

vidare

Bengt-Ola Ryttar (s): Då tänker jag släppa in Nyman i

alla fall Det som har sagts om hyresbildning i

Sverige är väldigt intressant Om EG-rätten

skulle bli hyresnormerande skulle vi gå från en

oskälighetsprövning till en skälighetsprövning Jag

skulle vilja höra vad Bengt Nyman tycker om ett

sådant system Oskälighetsprövningar som har inneburit

att hyran ändrats har ju uppfattats som störande

när det gäller möjligheterna till nyproduktion

speciellt i Stockholm

Bengt Nyman, Sveriges Fastighetsägareförbund: Jag

överlåter gärna svaret till Per-Åke Eriksson, som är mer

sakkunnig i frågan

Per-Åke Eriksson, Sveriges Fastighetsägareförbund: Det

vi vill peka på i den skrivelse som vi har skickat

till utskottet är att regeringen inte har tagit

uppdenna problematik Den har inte blivit belyst av

Lagrådet Per Norbergs föredragning och Bengt Owes

resonemang visar på vikten av att frågan blir

belyst av Lagrådet innan riksdagen fattar beslut

Oavsett om man är anhängare till

bruksvärdessystemet eller inte ligger det i allas

intresse att det bringas klarhet i om detta är en

lagstiftning som är förenlig med EG-rätten

eller ej

Bengt-Ola Ryttar (s): Jag vill veta vad

Fastighetsägareförbundet tycker om dessa två olika sätt

att fastställa hyresnivåer Är ett fyrkantigt,

oflexibelt juridiskt system att föredra, eller

är den förhandlingslösning som vi har nu bättre?

Per-Åke Eriksson, Sveriges Fastighetsägareförbund: Vår

uppfattning är mycket entydig Bengt Owe beskriv det så

här: Frågan dyker upp i 55 § i hyreslagen

Ärendetprövasi hyresnämnden Där fäster man lika stor

vikt vid alla lägenheter som är likvärdiga,

oavsett om de ägs av ett kommunalt, ett allmännyttigt

eller ett privat företag Då får man det underlag

som kan behövas förden jämförelseprövning som

krävs, och det blir dessutom betydligt mer

förenligt med de tankar som man hade när man

införde bruksvärdessystemet Så var det riggat på

den tiden

Bengt-Ola Ryttar (s): Ska det översättas med pass ?

Per-Åke Eriksson, Sveriges Fastighetsägareförbund: Nej,

det ska översättas med att vi tycker att den

hyresnormerande rollen skulle kunna tas bort Då

slipperman denna problematik Vi tror också att det

skulle innebära fördelar när det gäller

möjligheterna att göra skälighetsprövningar på

ett rättvist sätt

Carl-Erik Skårman (m): Herr ordförande!

Man kan verkligen fundera på hur regeringen

prioriterar sitt och riksdagens arbete, eftersom

vi diskuterar i vilken utsträckning staten ska

kunna förbjuda kommunerna att sälja de företag de

själva äger På samma gång är de stora

bostadspolitiska problemen i landet att vi inte får i

gång bostadsbyggandet på våra tillväxtorter och att 40

000 45 000 lägenheter i inre Norrland står tomma och

oanvända Vi tjabblar om i vilken utsträckning

statenskakunna detaljstyra den kommunala egendomen Men

nu är vi här Hyressättningen är trots allt

intressant i detta sammanhang Skillnaden blir stor

om man förändrar referensgruppen för normhyranså

pass väsentligt Man säger att alla kommunala

bostadsföretag, men endast kommunala bostadsföretag,

ska vara normgivande för hyran Många kommunala

bostadsföretag har tidigare inte varit med i

allmännyttan

Det finns ingen påföljd för de företag som inte

följer bruksvärdeshyresnormen Egentligen vet man väldigt

lite om vad som kommer att händamed hyresutvecklingen

Oavsett vad som sägs är det i grund och botten

de allmännyttiga bostadsföretagens hyra som är

normgivande på ett eller annat sätt

Mot denna bakgrund, och även med anknytning till

andra konkurrenssnedvridande inslag som finns i Sverige

jag behöver bara nämna S:t Erik och vad som kan komma

i form av subventioner vill jag fråga Per

Norberg vad han föreslår att man ska ändra i det

framlagda förslaget för att systemet ska bli förenligt

med den allmänna europeiska konkurrensvärderingen

Per Norberg, Lunds universitet: Jag skulle

vilja ändra några saker Jag skulle vilja ändra i 55

§ i hyreslagen Där skulle jag vilja lägga till

ett stycke eller någon mening om att en korrekt

prissättning är en nödvändig förutsättning för att

man ska kunna använda ett allmännyttigt

bostadsföretags lägenheter i en jämförelseprövning Man

ska där ge klara instruktioner till hyresnämnden

om att underkänna allmännyttan om allmännyttans

hyra är underprissatt

Sedan skulle jag vilja göra en förändring i

lagförslagetom allmännyttiga bostadsföretag Jag skulle

vilja ha en paragraf som talade om att de

allmännyttiga bostadsföretagens roll som hyresnormerare

kräver att de tar sitt ansvar Ska de ta sitt ansvar

måste de släppaifrånsig redovisningar av vad varje hus

har kostat att bygga De måste vara väldigt tydliga

i sina redovisningar av vad de har gjort

gentemot kommunen Det kan gälla om kommunen har hjälpt

dem med ett markarbete, om de har tagit emot

direkta bidrag, subventioner osv Om det har skett

en subventionering som har påverkat hyresnivån med

tex 3 % ska hyresnämnden kunna utläsa det, så att

mankan korrigera hyressättningsbeslutet och räkna

upp hyran till den nivå den hade varit på om denna

snedvridning inte hade skett

Dessa två punkter är det allra mest centrala Man

ska ge en tydlig instruktion till

hyresnämnden om att underkänna underprissatta

hyror, och man ska ge tydliga instruktioner till de

allmännyttiga bostadsföretagen om vilket ansvar det

innebär att vara hyresledande

Carl-Erik Skårman (m): Herr ordförande! Man

frågar sig om det över huvud taget är möjligt att i

praktiken genomföra dessa beräkningar Visserligen

säger Lagrådet att det förmodligen inte behövs

någon särskild allmännyttig grupp Man föreslår

inte någon särlagstiftning för de allmännyttiga

bostadsföretagen Men i avsnitt 46 i propositionen

antyds det att det kommer att bli tal om särskilda

borgensåtaganden som liknar garantiåtaganden Det ska

vara konkurrenskraftig upplåning Man ska kunna ge

direkta ekonomiska statliga bidrag Man ska kunna

medverka till att staten övertar hela eller delar av

fastighetsbeståndet Man ska ställa villkor

Är detta över huvud taget förenligt med

konkurrensvillkoren? Det må så vara att man

försökergörade beräkningar som du talar om

Per Norberg, Lunds universitet: I grunden

handlar alla dessa tekniska situationer

upplåning, balansräkningar, likviditet och garantier om

någon form av subvention Jag försöker vara

tydlig när det gäller att man måste skilja på statens

rätt att ge en subvention till det kommunala

bostadsföretaget det är en fråga och den

hyresnormerande effekten När det gäller subventioner

finns det regler om statliga stöd som kan vara

tillämpliga Men reglerna i propositionen är inriktade på

subventioner till kommuner där man har

bostadsöverskott Det är glesbygdskommuner I sådana

kommuner brukar privata fastighetsföretag inte vilja

gå in Det är ganska osannolikt att ett europeiskt

företag skulle vilja gå in i just en sådan kommun

Det finns regler i EG- rätten omtex

samhandelspåverkan, men det finns även regler som

ger staten rätt att göra stora insatser och

förändra marknaden för att ta sociala hänsyn De

sociala fördelarna kan överväga överden

marknadsskada som uppstår Stödet i sig kommer i de

flesta fall att vara godkänt enligt de EG-

rättsliga reglerna Det är när man tar nästa steg och

undersöker vilka effekter det får för

hyresregleringen som man får verkliga problem Men i

de allra flesta fall kommer stödformerna att

godkännas om man prövar dem en och en

Sten Lundström (v): Jag tänker låta debatten ta en

annan riktning Jag vill bara konstatera att vi är

några stycken i denna församling som fortfarande

vill värna allmännyttan och det offentliga ägandet

hellre än att lyssna på falskspelande

konsertpianister

Vi har ett uppenbart problem i dag, och det är

att allmännyttan inte växer Därför har jag en

fråga som jag skulle vilja rikta till Bengt Owe

Birgersson Vi kan nu i Malmö och Linköping, om jag

minns rätt, se hur privata fastighetsägare går in

som byggherrar för att kunna generera en mer

långsiktig avkastning på sitt eget kapital På det

viset kan man producera bostäder till ganska

vettiga priser

Tidigare hade SABO- företagen ofta en egen

byggherreorganisation I dag skulle man egentligen

kunna ha något liknande Hur ser det ut i SABO-

företagen i dag? Finns det en vilja att bygga upp en

egen byggherreorganisation igen, för att på det viset

slippa de mycket höga avkastningskrav som

byggföretagen oftast har när de bygger? Det krävs en

mycket snabb avkastning på kapitalet Som jag har

förstått det handlar det både i Malmö och Linköping om

att man kan dra ned på förväntningarna på snabb

avkastning och vänta på en långsiktig avkastning

Min fråga är om det förekommer en diskussion

inom SABO om att återigen bygga upp en

byggherreorganisation Förekommer det inom SABO en

diskussion om att inrätta centrala stöttande

funktioner till hjälp för demindre bostadsföretagen,

som inte kan organisera sig så på egen hand?

Bengt Owe Birgersson, SABO: De allmännyttiga

bostadsföretagen har försvunnit som byggherrar i

väldigt stor utsträckning under andra halvan av

90-talet Förklaringen till det är helt enkelt att

vi hade att hantera den väldigt kraftiga

neddragningen av bostadssubventionerna som man inte

var förberedd på Det har handlat om att slicka såren

De senaste två åren har man på nytt diskuterat

möjligheten att komma i gång med nybyggnation

Den egenregiverksamhet som man hade tidigare

avvecklades i samband med att markvillkoret infördes i

det gamla bostadslånesystemeti mitten på 70-talet

Den kommer nog inte tillbaka Jag tror inte tex att

man kommer att ha egna byggnadsarbetare

Nu pågår en annan utveckling Det förs

resonemang kring möjligheten att samarbeta när det

gäller byggherrefunktionen Det gäller alltså att gå

in lite mer intensivt i projekten Det är lite av

Åke Larsson Byggare- konceptet Det kallas

ibland för construction management på nysvenska Den

utvecklingen ser vi nu

En annan utveckling som vi ser är att olika

företag börjar samarbeta Här i Stockholms län har

åtta av mina medlemsföretag i vår gått samman och

utlyst en tävling för att få fram kostnadseffektiva

bostäder Hyran ska landa på ungefär 6 000 kr per

månad för en tvårumslägenhet på 65 kvadratmeter

Det är ett samprojekt som syftar till att få fram nya

tekniker och nya modeller som man skulle kunna

använda i lite större omfattning

Det pågår en hel mängd diskussioner, men till

några konkreta idéer om att starta ett gemensamt

byggföretag eller ett gemensamt konsultföretag på

byggaresidan har vi inte kommit Jag är tveksam

till om vi gör det

Kompetensen är naturligtvis ett problem i små företag

som inte behöver bygga så mycket eller

kontinuerligt Där har man ett behov av att samarbeta

med varandra Det ser vi som en viktig utmaning Det

är ett av intresseorganisationens prioriterade områden

Vi vill försöka hjälpa till

Sten Lundström (v): Jag kan konstatera att Nils

Yngvessons utredning bla visar på behovet av en

mycket starkt kontroll över hela byggprocessen Jag

tror inte heller att det är möjligt att bygga upp

nya byggföretag med full kompetens med byggarbetare,

elektriker mm

Investeringsbidraget kommer förhoppningsvis att bli

permanent och ge lite mer pengar än i dag Då är det

väsentligt att allmännyttan finns som en möjlig

partner på denna marknad Den kan bli en av de aktörer

som producerar lägenheter med månadshyror som är lägre

än vad man nu föreslår för StockholmsregionenI

propositionen om investeringsbidrag talas det om

en hyresnivå på 4 000 5 000 kr i månaden

IStockholmstävlingen ligger man mellan 1 500 och 2

000 kr över den hyra som nämns i propositionen, där

man räknat med investeringsbidraget

Bengt Owe Birgersson, SABO: Jag kan bara svara,

herr ordförande, att hyran har räknats fram utan att

man har tagit hänsyn till investeringsbidraget Det

viktiga är att det inte bara är SABO-företagen som

ska fixa detta Det krävs också att företagens

ägare, kommunerna, tex är beredda att ställa upp med

realistiska priser på mark Hjälps alla åt tror vi att

vi ska få fart på nyproduktionen av hyresbostäder

Annelie Enochson (kd): Herr ordförande! Jag vill

rikta några frågor till två personer som inte har

haft möjlighet att agera så mycket Det är Björn

Sundström på Svenska Kommunförbundet och en

representant från Boverket

Svenska Kommunförbundet hardet kommunala

självstyret som riktmärke i det mesta av sitt

arbeteOftahar allmännyttans hyresnormerande roll

inneburit hyreshöjningar Det har inte så ofta varit

hyressänkningar Björn Sundström nämnde att det

finns ungefär 30 000 vakanser i Sverige i dag

och att man i 200 kommuner har en befolkningsminskning

Det innebär att bostadsöverskottet är ett stort

problem

Med denna lag bakbinder man kommunerna och hindrar

dem att agera självständigt Lagrådet har tagit upp

detta När man vill agera är det länsstyrelsen som

ska ge tillstånd Den ska bedöma om dekommunala

bostadsföretagens hyror till följd av överlåtelsen

inte kommer att få tillräckligt genomslag

Lagrådet upplever att detta är otydligt Jag

skulle vilja att Svenska Kommunförbundet utvecklar

det lite

Någon sade att ingen kan vara intresserad av att

köpa ett bestånd som är till salu i en del av

landet där det finns ett bostadsöverskott Faktum är

att Norge är det De köper en hel del i Västra

Götaland, i just orter som har ett stort

bostadsöverskott Man vet aldrig

Man föreslår att Vasallen ska kunna agera

som uppköpare Jag vill höra vad det kommer att

innebära för det kommunala självstyret

Jag har en fråga till Boverket också Boverket

kommer att vara den yttersta instansen när det

gäller vilka bolag som ska klassas som allmännyttiga Jag

vill fråga Boverket hur man känner inför den

uppgiften

Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet: Jag tänkte

börja med att ta upp problemen med en vikande

marknad Dessa kommuner har under lång tid försökt

sälja sina bostadsföretag,eller åtminstone delar

av bostadsbeståndet Problemet är att det i de allra

flesta av dessa kommuner inte finns köpare

Vad det handlar om är att riva en del av beståndet

och komma på andra åtgärder för att avveckla

Primärt måste man utgå från att kommunerna

själva kommer att agera i denna fråga Lösningen med

Vasallen ser vi bara som en sista åtgärd

Hur man än vrider och vänder på steken anser vi

att kommunerna behöver stöd i denna fråga Det

handlar om att skriva ned värden på fastigheter Det

handlar om att riva Det handlar om 10 miljarder

kronor Det handlar om ett års skatteintäkter Samtidigt

ska man dra ned verksamheten med kanske 15 %

Kommunerna har inte de pengarna

Vi anser att staten måste kliva in och stötta både

bostadsföretagen och kommunerna Det behöver inte

vara ett ingrepp i det kommunala självstyret Vi

tycker att kommunerna själva ska föreslå

åtgärden

Jan-Eric Gustafsson, Boverket: När det gäller att

godkännassom allmännyttig kan jag säga attdekommunala

bostadsföretagen automatiskt är allmännyttiga enligt

definitionen Det som kan komma i fråga när det

gäller godkännande av återkallelse, som

länsstyrelsen ska hantera, är de icke-kommunala

företag som har ansökt Där är Boverket en

överprövningsinstans i förhållande till

länsstyrelsen Det görs en prövning på samma sätt som i

dag Jag ser inga bekymmer här Vi prövar ärendena

på vanligt sätt

Ordföranden: Jag har några frågeställare kvar på

listan Vi ska se hur snabba vi kan vara Det

gäller att öka takten högst väsentligt

Anders Ygeman (s): Jag kan glädja auditoriet med att

inte ställa någon fråga, så vi sparar in den tiden Jag

hoppas att de som kommer efter mig kan göra samma

sak

Carina Adolfsson Elgestam (s): Jag vill gärna ställa

mina frågor, men jag ska försöka formulera mig så

kortfattat som möjligt

Den ena frågan gäller EG-rätten, som har blivit

belyst på olika sätt Jag vänder mig till Per

Norberg Du har tittat på dessa frågor Har du

utgått från att den svenska allmännyttan är

unik såtillvida att den är till för alla och inte

enbart för de svagare? Ute i Europa vet vi att man

har social housing Har du tittat på EG-rätten

utifrån detta perspektiv?

Jag skulle också vilja ställa en fråga som

handlar om bostäder i glesbygden och om att riva

och eventuellt bygga Det talas oerhört mycket om

våra tillväxtorter och behovet av att bygga där Det

är viktigt Det talas också mycket om de

kommuner där man behöver riva Men även i många av de

kommuner där det behöver rivas finns det

tillväxtorter Av finansmarknaden betraktas de

definitivt inte som tillväxtorter, men det sker

ändå en inflyttning och det finns en

bostadsbrist I många fall behövsdet byggas

hyresrätter

Min fråga gäller om SABO och Kommunförbundet har

diskuterat denna problematik Jag är medveten

om att detta är en ganska politisk fråga, men jag

undrar om man har diskuterat frågeställningen

Ordföranden: Innan jag släpper in Per Norberg

vill jag säga att anledningen till att jag nu

pressar på lite är att plenum har börjat Vi borde

därför egentligen vara färdiga nu

Jag släpper in de andra som jag har på listan nu,

och sedan får ni ge samlade svar på det som

man har ställt frågor om Då tror jag att vi klarar det

hela

Siw Wittgren-Ahl (s): Carl Cederschiöld sade att han

inte ville att vi skulle peta i detta därför att

fastighetsförvaltningen kan vara dynamiken i

kommunen Jag fick uppfattningen att ni hade

sålt era fastigheter för att ni skulle investera i

specialbostäder En sak slog mig plötsligt: Att

sälja är ett alternativ, men det finns ju också

kommuner som lånar på sitt fastighetsbestånd

Jag skulle vilja fråga SABO hur propositionen

påverkar lånebilden för företagen i kommunerna när de

ska låna på fastigheter för att investera i

fastigheter igen Det gäller kanske inte då att

specialisera i specialbostäder den frågan kan vi hoppa

över Jag tänkte sedan fråga hur man gör i Nacka, för

det är rätt så intressant Hur påverkar detta? I Göteborg

har vi ett stort bestånd av allmännytta som jag vet

att man lånar på

Ewa Thalén Finné (m): Jag vill bolla frågan tillbaka

lite till det kommunala självstyret Kommunerna har

ju ett övergripande bostadspolitiskt ansvar

Regeringen hävdar ofta att det bästa sättet att lösa

problemet med bostadsbristen är att kommunerna

genom sina kommunala bostadsföretag bygger flera

lägenheter

Det som kan förvåna mig medförslagetom

tillståndsprövningär regeringens ståndpunkt där den

tydligen anser att man som kommunalt förtroendevald

är kompetent att ta riskerna vad gäller att bygga ut

sitt bestånd och bygga mer Men man har alltså

inte den kompetensen när det gäller att se över och

förvalta sitt bestånd och kanske minska delar av

sitt ägandebestånd

Jag skulle vilja fråga Peter Persson och i viss

mån Carl Cederschiöld han har ju i och för sig

utvecklat detta lite grann hur de ser på den

frågeställningen Man får alltså ökasina risktaganden

och göra bedömningarna på egen hand, men man har

inte den politiska rätten att se över det åt andra

hållet

Per Norberg, Lunds universitet: Till Carina

vill jag säga att allmännyttans speciella

roll och det faktum att den riktar sig till breda

befolkningsgrupper är ett starkt skäl för att det är

tillåtet med samhälleligt engagemang Det är ett

starkt skäl för att försvara offentligt stöd

från stat och kommuner till allmännyttan Där har EG-

rätten helt klart en mycket tillåtande ståndpunkt

Men det kan aldrig vara ett skäl för att ställa

låga krav på rättssäkerhet och att acceptera att

dessa stöd får konstiga effekter i

hyresregleringenDär måste vi också ställa höga krav

Bengt Owe Birgersson, SABO: När det gäller den

förstafråganom nybyggande på de orter där det finns

överskott av bostäder så vet jag inte om vi har

pratat så mycket med Kommunförbundet om det Men vi

har i alla fall i det arbete som pågick med att

ta från investeringsbidraget starkt tryckt på om att

detmåstefinnas möjligheter att få

investeringsbidrag också på denna typ av orter Och den

möjligheten finns nu

Jag ser därför framför mig att man har ett samlat

grepp i de strategier eller projekt som man

kommer att ta fram nu och där man ska göra sig av

med onödiga lägenheter i kommunerna Det kan

innebära både förnyelse och avveckling Siw

Wittgren-Ahl frågade om detta kommer att påverka

lånekostnaderna Den frågan har kommit upp här tidigare

också Det är svårt att säga, men på en punkt är det

nog så Jag har sett att det i någon av de motioner

som ni har väckt finns förslag om att man ska göra ett

undantag från denna tillståndsprövning i de fall

där ett företag är på väg mot en konkurssituation

och den bank eller det kreditinstitut som har pant

i fastigheten vill ta över den utan att avvakta själva

konkursförfarandet Detta är en praktisk

tillämpning som har varit vanlig under 1990-talet

Särskilt utländska långivare, som inte känner till så

mycket om oss i Sverige i detalj, kan förstås

tolka detta regelverk och det strul som en

prövning i länsstyrelsen kan innebära som en ökad

risk Jag skulle därför gärna förorda att man

gör en korrigering i lagförslaget och säger att

undantag från denna försäljningsprövning inte bara

ska gälla om det är ett annat allmännyttigt företag

eller om det är hyresgästerna som tar över,

utan också om institut med pant i fastigheten

vill göra det för att skydda sin fordran eller

hur man nu formulerar sig

Jag tror att särskilt Göteborg, som ligger ute

på den internationella kapitalmarknaden med sådana

här program, skulle vara betjänt av detta

Peter Persson, kommunalråd (s): Ewa Thalén Finnés

fråga handlade om att kommunerna exponerar sig

för risker när de bygger och utvecklar eller när de

kommunala företagen gör det Den handlade inte om

möjligheterna att avlägsna risker Hon upplever

regeringens proposition som ett sätt att över

huvud taget förhindra försäljning

För det första ser inte jag kommunen som en

marknadsorganisation, utan som en samhällelig

gemenskap med andra uppgifter

För det andra ser jag inte förslaget som

begränsande för kommuner när det gäller att syssla

med mindre eller större beståndsvård i den

meningen att man ibland avyttrar bestånd som man

inte tycker ingår i den strategi som finns Jag

tycker att det finns tydliga skrivningar om att

man ska kunna möjliggöra för sådant om det inte

äventyrar den ställning när det gäller

hyresprissättningsom tidigare så livligt har

diskuterats

Denkommunala riskexponeringen om vi nu ska

använda det uttrycket tycker jag är utomordentligt

intressant 3 1/2 mil söder om Jönköping ligger

Vaggeryds kommun, som för två år sedan var årets

tillväxtkommun Det var ett oerhört tryck på

kommunledningen där Bygg, bygg,bygg!sade företagen Ni

måste bygga bostäder! Kommunen försökte hålla emot

och sade att också andra måste byggaSedankom Flextronic

och dansade bort med 800 jobb Vem tar ansvaret i den

situationen? Vem tog ansvaret för byggnationen?

Bakåt i historien hittar man exempel på exempel på

detta När man i dag hänger ut de kommunpolitiker

som fattade de tidigare besluten då är

man dåligt bevandrad i historien

Således upplever jag inte att kommunerna åsidosätts

när det gäller de restriktioner som Ewa

Thalén Finné antyder

Carl Cederschiöld, finansborgarråd (m): Jag har bara

en kommentar till det sista med anledning av Ewa Thalén

Finnés fråga och svaret på den Det kommer att

bli ännu svårare att få Vaggeryd att bygga

bostäder i en sådansituation i fortsättningen

om man inför den här lagstiftningen I och med att

man tar bort den totala rådigheten över det egna

bolaget för kommunen så kommer den att bli mycket

tveksam till att åta sig sådana uppgifter Detta

motverkar alltså sitt syfte Vill man att det ska

byggas i Vaggeryd så ska man alltså inte lagstifta

på det här viset

Vad gäller Siw Wittgren- Ahls fråga så är det inte

specialbostäder som vi pratar om för Stockholm det

handlar om alldeles vanliga bostäder Jag kan ta ett

konkret exempel på vad vi bla gör när vi talar om

Klaviaturet, som Vänsterrepresentanten fnös åt Vi hade

för ett halvår sedan problem med att ordna olika

skolfastigheter Vi behövde göraen fastighetsaffär som

inbegrep att flytta och byta skolfastigheter för

att få det hela rätt Förutsättningen för att

göra denna affär på ett vettigt sätt med motparten

var att i sammanhanget också sälja ett antal

kommunala fastigheter till denna privata

fastighetsägare Så kunde vi komma åt

skolfastigheterna i tid för en viss terminsstart Med

denna lagstiftning hade detta inte varit möjligt

Med den tid som detta brukar ta i

länsstyrelsen, som inte kännetecknas av någon

direkt snabb hantering av ärenden, hade man inte

kunnat göra affären Därmed hade skolan, staden och

hyresgästerna förlorat

De enda som kan bedöma sådana här frågor är

kommunerna själva och deras företrädare De kan

inte bedömas av någon som sitter ovanför, oavsett om

den sitter i regeringen, i SABO, i Boverket eller i

länsstyrelsen Detta måste kommunerna få ta ansvar för

själva De måste få göra denna typ av

operationer Det är mycket möjligt att denna affär

hade blivit godkänd av länsstyrelsen när

länsstyrelsen väl hade vänt färdigt i papperen men

då hade sannolikt tillfället gått sin väg och vi

hade inte kunnat göra den här smarta lösningen

Jag tycker att det är bisarrt att Stockholms

stad inte får satsa en miljard av de vinster som

finns i bostadsbolagen på att rusta upp miljön i

ytterstaden Varför ska vi behöva fråga någon annan

regeringen om det och få nej av regeringen av skäl

som uppenbarligen är politiska och inte

sakliga? Vi måste ju få bestämma själva om vi vill

satsa en halv miljard på att rusta upp miljöer i

ytterstaden! Det blir ännu svåraremed denna

lagstiftning

Sammanfattningsvis tror jag alltså att om man är

för allmännytta, för hyresrättoch för

bostadsförsörjningså biter man sig i tummen när man

genomför denna lagstiftning Den kommer att ha

kontraproduktiv effekt Även om man accepterar era

utgångspunkter så blir det fel från dessa utgångspunkter

Närdetgäller kreditvärdigheten så kan det inte

bara handla om företag som ska gå i konkurs Detta

kommer att skada kreditvärdigheten för alla Sveriges

kommuner som har allmännyttiga kommunala bostäder

Både svenska och utländska finansiärer kommer

förstås att fråga sig: Rår ägarna över sin egendom

eller inte? Om svaret på frågan är: Nej, det gör de

inte, utan de här begränsningarna finns! så kommer

det att påverka fastigheternas kredit- och

säkerhetsvärde och därmed hela kommunens

kreditvärdighet

Jag tycker att det är mycket egendomligt att det

över huvud taget inte finns en analys av vad

detta skulle innebära För de flesta kommuner är just

fastighetsbeståndet en mycket grundläggande del av

kommunens förmögenhet Det är bla ett skäl till att

kommunerna kanske ska ha en del fastigheter Det

gernämligenett förmögenhetsvärde Men detta

urholkar man med detta beslut Det handlar inte bara

om konkurser, som Bengt Owe Birgersson säger Då är

ju fan redan lös!

Förslaget är så dåligt att jag kan hålla med om att

man åtminstone bör göra det som Bengt Owe

Birgersson säger, så att de arma kommuner som har

problem med bolag i konkurs ska kunna lösa

bekymret med att sälja och därmed finansiera och

kanske undvika konkursen i slutändan Men detta är ett

generellt problem även för de kommuner som har bolag

som mår bra och inte är konkursfärdiga

Deraskreditvärdighet kommer alltannat oförändrat att

sänkas med detta förslag Och det kommer

naturligtvis att få konsekvenser på andra områden i

kommunerna Det kommer att få konsekvenser för

barnomsorg, äldrevård och allt det andra som vi ska

finansiera med de finansieringsmöjligheter som står

en kommun till buds

Siw Wittgren-Ahl (s): Jag vill bara fråga: Hur gör

Nacka med barnomsorg osv eftersom detta påverkar så

mycket som du säger, Carl Cederschiöld?

Carina Adolfsson Elgestam (s): Jag hade en fråga som

jag inte fick svar på Det räcker med ett ja eller ett

nej Vi skulle ju ställa korta frågor och även få

korta svar Det gäller väl alla, antar jag

Minfrågagäller glesbygden och den problematiken

Det gläder mig att SABO har tagit till sig av det

Men jag ställde också frågan till Kommunförbundet Det

räcker med ja eller nej Tittar man på problematiken

med detta att riva kontra bygga?

Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet: Ja vi

har tillsatt en särskild boendepolitisk beredning

som speciellt ska titta på dessa frågor

Erik Langby, Nacka kommun (m): För oss betydde det

mycket ekonomiskt att vi hade möjlighet att sälja

utdetkommunala bostadsbolaget Det innebär att vi

varje år har möjlighet att ha 120 fler anställda i

kommunen än vad vi skulle ha haft annars Det är

klart att det har betytt mycket för skola, barnomsorg

och äldreomsorg eftersom vi kunde få ut reavinster Vi

har varit bland de största förlorarna i både 1993 och

1996 års omläggning av utjämningssystemet, så

detta har haft en väldigt stor betydelse Vad vi har

kvar av fastigheter nu är våra skolor, daghem,

ålderdomshem och sådana saker

Jag delar alltså till fullo uppfattningen att

det måste vara knepigt för kommunerna att äga

bostadsbolag som är belånade men där man inte

har rådigheten I Nacka kommun ser vi enbart

fördelar med att vi nu inte ägernågot bostadsbolag

Vi har i stället ett samarbete som innebär att vi är

en av de största bostadsbyggande kommunerna i

Stockholms län och förmodligen också i Sverige Vi

har samarbete som gör att vi får fram

specialbostäder av olika slag, och vi tar vårt sociala

ansvar Vi har vårt flyktingmottagande och allt det

där det behöver vi inte äga bostäder för att ha,

utan det handlar om att samarbeta

Ordföranden: Detta har varit oerhört intressant

Intresset är så stort att vi skulle kunna fortsätta en

bra stund till, men kammaren började faktiskt kl

12, och då får man inte hålla på med sådana här

saker längre Därför är vi tvingade att sluta

Det har varit mycket värdefullt att ha er här Ni

har svarat på våra frågor och hjälpt oss att belysa

de möjligheter och problem som finns med

propositionen Förhoppningsvis har ni också gjort

det lättare för oss att fatta beslut Det blir säkert

inte ett enigt beslut, men i det politiska spelet

är vi ganska vana med att det finns en oenighet Ni

har hjälpt till att belysa frågan, och för det ska

ni ha stort tack! Därmed förklarar jag utfrågningen

avslutad