Bet. 2001/02:FÖU1

Försvarsutskottets betänkande

2001/02:FÖU1

Totalförsvarsbudgeten för år 2002

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och

avgiftsuttag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för

år 2002. Sammanlagt föreslås anslag inom

utgiftsområdet på 45,8 miljarder kronor, varav till

det militära försvaret 41,6 miljarder, till det

civila försvaret 2,0 miljarder och till

politikområdet Skydd mot olyckor 1,1 miljarder

kronor. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna

reserverar sig mot utskottets ställningstagande.

Vänsterpartiet vill omfördela 25 miljoner kronor

från det militära materielanslaget till anslaget

till Kustbevakningen medan Kristdemokraterna från

det militära materielanslaget vill föra över 500

miljoner kronor till det militära anslaget för

förbandsverksamhet och 20 miljoner kronor till

Kustbevakningen. Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet liberalerna vänder sig i skilda motioner

mot själva anslagsindelningen.

När det gäller det militära försvaret förordar

utskottet att riksdagen godkänner den av regeringen

föreslagna respektive inriktningen för 2002 för

förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till

samhället, beredskap och materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling. Reservationer avges

av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Vänsterpartiet.

Utskottet föreslår också att riksdagen lämnar

begärda bemyndiganden för materiel- och

anläggningsanskaffning.

När det gäller det civila försvaret föreslår

utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag

om anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och

avgiftsuttag för de olika funktionerna inom det

civila försvaret.

När det gäller politikområdet Skydd mot olyckor

föreslår utskottet att riksdagen bifaller

regeringens förslag om anslag, bemyndiganden och

investeringsplaner även inom detta område.

I fråga om ett gemensamt system för

radiokommunikation med TETRA-standard anser

utskottet att det system som Rikspolisstyrelsen nu

börjat utveckla skall byggas på ett sådant sätt och

med så hög kvalitet att förutsättningarna finns att

det på sikt kan utvecklas till ett landstäckande

gemensamt system för andra samhällsviktiga

verksamheter, såsom kommunal och statlig

räddningstjänst, kustbevakning, tull, hälso- och

sjukvård, Försvarsmaktens verksamhet, SOS alarmering

m.fl. Utskottet anser att detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för

budgetåret 2002

- Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde

6 Totalförsvar för budgetåret 2002 i enlighet med

vad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 27 och avslår motionerna

2001/02:Fö202, 2001/02:Fö205, 2001/02: Fö228

yrkandena 6–8, 2001/02:Fö244, 2001/02:Fö255

yrkande 16, 2001/02:Fö257, 2001/02:Fö274

yrkandena 3–7, 2001/02:Fö3 yrkande 2 och

2001/02:Fö17 yrkande 4.

-

- Riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en

kredit om 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret

om krig, krigsfara eller andra utomordentliga

förhållanden föreligger. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 1.

-

- Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvars-makten för perioden

2002–2004. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 7.

-

- Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Överstyrelsen för civil

beredskap, såvitt avser Funktionen Civil ledning,

för perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 9.

-

- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Överstyrelsen för civil beredskap disponera en

låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt

belopp om 200 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 12.

-

- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Statens räddningsverk disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för bered-skapsinvesteringar

till ett sammanlagt belopp om 670 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 14.

-

- Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Socialstyrelsen disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar

till ett sammanlagt belopp om 200 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 16.

-

- Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Post- och telestyrelsen,

såvitt avser Funktionen Telekommunikationer m.m.,

för perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 17.

-

- Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen

Telekommunikationer m.m., till sammanlagt högst

100 000 000 kr under 2002. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 19.

-

- Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen

Energiförsörjning, till sammanlagt högst

200 000 000 kr under 2002. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 21.

-

- Riksdagen bemyndigar regeringen att, genom en

kredit i Riksgäldskontoret om högst

21 500 000 000 kr, tillgodose Försvarets

materielverks behov av rörelsekapital för

budgetåret 2002. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 22.

-

- Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarets materielverk för

perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 23.

-

- Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Kustbevakningen för perioden

2002-2004. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 24.

-

- Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Statens räddningsverk,

såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för

perioden 2002–2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 26.

-

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (fp)

2. Inriktning för förbandsverksamheten

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning

för 2002 för förbandsverksamheten. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 2 och avslår motionerna

2001/02:Fö228 yrkandena 1–3, 2001/02: Fö247 och

2001/02:Fö255 yrkandena 3, 4, 7, 8, 14 och 15.

Reservation 5 (kd, m)

Reservation 6 (v)

3. Inriktnig för incidentinsatser

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning

för 2002 för incidentinsatser. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 3.

4. Inriktning för beredskap

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning

för 2002 för beredskap. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 5.

5. Inriktning för stöd till samhället

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning

för 2002 för stöd till samhället. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 4.

6. Inriktning av materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning

för 2002 för materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 6 och avslår motionerna 2001/02:Fö4 yrkande

1, 2001/02:Fö228 yrkande 5 och 2001/02:Fö251.

Reservation 7 (m)

7. Bemyndigande för materiel m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling medge

beställningar av materiel, forskning och

teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel

efter 2002 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 79 400 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 8.

8. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:3

Funktionen civil ledning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,

i fråga om ramanslaget 6:3 Funktionen Civil

ledning, genomföra beställningar av

kommunaltekniska anläggningar,

telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser

och signalskydd så att behovet av anslagsmedel

efter 2002 för dessa och tidigare beställningar

uppgår till högst 62 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 10.

9. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:4

Funktionen Försörjning med industrivaror

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,

i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Försörjning

med industrivaror, godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel

efter 2002 för dessa och tidigare beställningar

uppgår till högst 14 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 11.

10. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5

Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,

i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge

beställningar av skyddsrum och ledningsplatser

m.m., så att behovet av anslagsmedel efter 2002

för dessa och tidigare beställningar uppgår till

högst 135 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 13.

11. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:8

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,

i fråga om ramanslaget 6:8 Funktionen Hälso- och

sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar,

såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet

av anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare

avtal och beställningar uppgår till högst

9 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 15.

12. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:9

Funktionen Telekommunikationer m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,

i fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen

Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och

beställningar, såvitt avser tjänster,

utrustningar och anläggningar för

beredskapsåtgärder och åtgärder för att minska

påfrestningen på samhället i händelse av en svår

påfrestning, så att behovet av anslagsmedel efter

2002 för dessa och tidigare avtal och

beställningar uppgår till högst 200 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 18.

13. Bemyndigande i fråga om ramanslaget

6:11 Funktionen Transporter

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,

i fråga om ramanslaget 6:11 Funktionen

Transporter, godkänna avtal och beställningar,

såvitt avser tjänster, utrustningar och

anläggningar för beredskapsåtgärder, så att

behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och

tidigare avtal och beställningar uppgår till

högst 25 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 20.

14. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra naturolyckor, besluta om

bidrag så att behovet av anslagsmedel efter 2002

exklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 28 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 25.

15. Gemensamt system för

radiokommunikation

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om ett landstäckande

gemensamt system för radiokommunikation. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Fö6

yrkande 17, 2001/02:Fö10 yrkande 10 och

2001/02:Fö260.

Stockholm den 20 november 2001

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik

Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Stig Sandström

(v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Rolf

Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s),

Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna

Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur

Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Berndt

Sköldestig (s) och Lennart Klockare (s).

2001/02

FöU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

budgetproposition för 2002 (prop. 2001/2002:1)

utgiftsområde 6 Totalförsvar – jämte tillhörande

motioner.

Utskottet har som ett led i sin beredning fått

föredragningar, dels av företrädare för

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om

materielplane-ringen inom det militära försvaret,

dels av företrädare för Statskontoret om

kommunikationssystemet TETRA. Utskottet har

härutöver i vissa frågor inhämtat sakupplysningar

från Regeringskansliet och berörda

försvarsmyndigheter.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Omfattning

Utgiftsområde 6 Totalförsvar omfattar politikområdet

Försvarspolitik och politikområdet Skydd mot

olyckor. Politikområdet Försvarspolitik består av

det militära försvaret och det civila försvaret.

Politikområdet Skydd mot olyckor omfattar

förebyggande, konsekvensbegränsande och

skadeavhjälpande åtgärder avseende olyckor.

Regeringen avser under våren 2002, med anledning av

bl.a. Sårbarhets- och säkerhetsutredningens

betänkande (SOU 2001:41), förelägga riksdagen en

proposition om civila beredskapsfrågor. Det kan då

bli aktuellt att förändra indelningen i

politikområden för utgiftsområdet.

Försvarspolitik

Politikområdets omfattning

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd

beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som

behövs för att förbereda Sverige för krig. Under

högsta beredskap är totalförsvar all

samhällsverksamhet som då skall bedrivas.

Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en

organisation. Med totalförsvarets resurser avses

alla de resurser som finns för totalförsvarets

verksamhet. Politikområdet Försvarspolitik omfattar

planering, förberedelser och utnyttjande av

totalförsvarets resurser för att lösa de av

riksdagen angivna uppgifterna samt att på andra sätt

stödja svensk säkerhetspolitik. Försvarspolitiken

omfattar det militära försvaret och det civila

försvaret. De totalförsvarsgemensamma verksamheterna

har till huvudsaklig uppgift att stödja övriga

verksamheter inom politikområdet.

Försvarspolitikens mål och inriktning

Försvarspolitiken skall bidra till att bevara vårt

lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta

militära hot som direkt berör Sverige.

Internationellt skall vi bidra till fred och

säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande

och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för

följande huvudändamål:

1. försvara Sverige mot väpnat angrepp,

2.

· hävda vår territoriella integritet,

·

·. bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

·..

· stärka det svenska samhället vid svåra

påfrestningar i fred.

·

Det svenska totalförsvaret genomgår en omfattande

reformering och effektivisering. Inriktningen är att

utveckla det svenska försvaret från invasionsförsvar

till ett flexibelt insatsförsvar med förmåga till

anpassning. Det svenska försvaret skall kännetecknas

av ständig utveckling och förnyelse, hög teknologisk

nivå, ekonomisk effektivitet och folkförsvar. Under

2002 kommer utvecklingsarbetet att följas upp och

drivas vidare.

Samtidigt som invasionshotet ter sig avlägset för

de närmaste 10 åren, förutsatt att vårt land har en

grundläggande försvarsförmåga, så har andra hot mot

vårt samhälle fått ökad aktualitet. Exempel på denna

typ av hot är NBC-hotet (nukleära, biologiska och

kemiska vapen) samt hotet mot informationssamhället.

Det nya insatsförsvaret ger Sverige en förmåga att

försvara landet utifrån dagens säkerhetspolitiska

förutsättningar. Den nya strukturen skapar dessutom

förutsättningar för att utveckla och förändra

försvarets resurser över tiden. Därigenom skapas

både flexibilitet och förmåga till anpassning.

Försvarsreformen syftar samtidigt till att utveckla

samhällets förmåga att möta hot inom det vidgade

säkerhetsbegreppets ram. I

försvarsbeslutspropositionen innevarande höst

utvecklar regeringen närmare hur försvaret skall

inriktas under perioden 2002–2004.

Regeringen avser att under våren 2002 lämna en

proposition till riksdagen om civila

beredskapsfrågor. I propositionen kommer att avges

förslag med anledning av Sårbarhets- och

säkerhetsutredningens betänkande (SOU 2001:41), dels

den genomgång som för närvarande utförs av

departementen avseende behov av åtgärder och

författningsreglering inom de områden som kan bli

berörda vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

De europeiska ländernas gemensamma förmåga att

förhindra eller dämpa väpnade konflikter och

mänskligt lidande är en viktig del i den nya

säkerhetspolitiska situationen på vår kontinent. För

Sverige är ett brett deltagande i det europeiska

samarbetet och vårt bidrag till gemensam

säkerhetsfrämjande verksamhet och krishantering av

central betydelse. Sverige skall fullt ut delta i

den europeiska krishanteringen. Vårt deltagande i

internationella insatser och arbetet med att utforma

och förstärka EU:s krishanteringsförmåga såväl

militärt som civilt kommer att ställa stora krav.

Mot denna bakgrund skall vår förmåga att delta i

både militära och civila fredsfrämjande och

humanitära operationer fortsätta att utvecklas.

Det säkerhetsfrämjande arbetet är en viktig del i

arbetet för att öka säkerheten i norra Europa. Det

nordiska samarbetet utgör grunden i detta arbete.

Därutöver är kontakterna med staterna kring

Östersjön samt EU-länderna och USA prioriterade.

Försvarsreformen innebär att vi får ett försvar som

både är anpassat till dagens säkerhetspolitiska

förhållanden och har en beredskap att följa

utvecklingen mot förändrade hot i framtiden.

Beredskapskredit för totalförsvaret

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens

förslag om en beredskapskredit för totalförsvaret.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag (punkt 1) om

beredskapskredit för totalförsvaret.

Propositionen

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en

kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr för

budgetåret 2001 om krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen

anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende

samma belopp, bör lämnas för budgetåret 2002.

Beredskapskrediten skall säkerställa att en

nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller

fördröjs därför att regeringen inte disponerar

erforderliga betalningsmedel. Krediten är beräknad

att täcka de utgifter som motsvarar en månads

beredskapshöjande verksamhet. Krediten är beräknad

att utnyttjas i ungefär lika delar mellan militärt

och civilt försvar.

Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen

att återkomma till riksdagen med redovisning av

behovet av medel för den fortsatta verksamheten.

Regeringen föreslår (förslag nr 1) att riksdagen

för år 2002 bemyndigar regeringen att utnyttja en

kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret.

Krediten skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara

eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.

Utskottets ställningstagande

Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §)

skall riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet

under krig, krigsfara och andra utomordentliga

förhållanden av medel för rikets försvar.

Beredskapskrediten skall säkerställa att en

nödvändig beredskaphöjning – eller andra åtgärder

som behövs för att förstärka Sveriges

försvarsberedskap – inte förhindras eller fördröjs

på grund av att regeringen inte disponerar

erforderliga medel. Utskottet föreslår därför att

riksdagen bifaller regeringens förslag till bered-

skapskredit för totalförsvaret.

Det militära försvaret

Utgiftsutvecklingen

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 21–23) anfört om

utgiftsutvecklingen.

Propositionen

Regeringen anför att det ekonomiska utfallet för

2000 sammantaget innebar att utgifterna för det

militära försvaret understeg tilldelade medel

(inklusive anslagssparande) med ca 480 miljoner

kronor. För anslagen 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser och 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknik-utveckling uppgick det samlade

anslagssparandet till ca 1 160 miljoner kronor. För

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

utnyttjades däremot en anslagskredit om ca 680

miljoner kronor, ca 120 miljoner kronor över den av

regeringen medgivna krediten.

Försvarsmakten anger som förklaring till detta

överskridande bl.a. att takten i omstruktureringen

varit lägre än planerat och att besparingar i

verksamhet och organisation inte fallit ut i

planerad omfattning. Vidare anger För-svarsmakten

att de höga olje- och drivmedelspriserna under 2000

har medfört ökade utgifter om 130 miljoner kronor.

Härutöver har vid de förband som avvecklats fler

totalförsvarspliktiga än planerat valt att fullfölja

sin grundutbildning, vilket medfört ökade utgifter

om 90 miljoner kronor. Utgifter för inlösen av

fastigheter som Försvarsmakten lämnar, men som inte

kan avskiljas, uppgår till 45 miljoner kronor.

Vidare har utgifter för utlösta skadeståndsklausuler

för fastigheter uppgått till ca 30 miljoner kronor.

Slutligen har Försvarsmakten missbedömt

lönekostnaderna med cirka 300 miljoner kronor.

Regeringen anför vidare att Försvarsmakten vid

flera tillfällen under 2000 har reviderat uppdragen

till förband, skolor och centrum till både innehåll

och ekonomisk omfattning.

Det ekonomiska läget har under det första halvåret

2001 varit fortsatt ansträngt, vilket under våren

har föranlett en reducering av all påverkbar

förbandsverksamhet för att undvika ett

överutnyttjande av ramen för anslagna medel.

Regeringen säger sig noggrant följa utvecklingen

av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m., särskilt inom förbandsverksamheten. På

tilläggsbudget till statsbudgeten i samband med 2001

års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat

om en överföring av ca 704 miljoner kronor från

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling till anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. vilket

balanserar det ovan angivna överskridandet under

2000. Härigenom skapas förutsättningar för att

verksamheten skall kunna genomföras enligt planerad

inriktning. Ytterligare en överföring av medel

mellan anslagen föreslår regeringen på

tilläggsbudget till statsbudgeten i föreliggande

proposition. Från anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

överförs sålunda 300 miljoner kronor till anslaget

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för att

möjliggöra att Försvarsmaktens ekonomi och

verksamhet skall kunna vara i balans inför 2002.

Riksrevisionsverket (RRV) har riktat allvarlig

kritik mot Försvarsmakten i sin årliga

revisionsrapport och angett att orsakerna till

överskridandet berott på brister i styrningen och

kontrollen av verksamheten samt en bristfällig

prognosverksamhet. Ekonomistyrningsverket har på

regeringens uppdrag i juni 2001 redovisat en

förstudie med förslag på förbättringsåtgärder

rörande myndighetens planerings-, styrnings-,

uppföljnings- och utvärderingsprocess,

prognoshanteringen samt behov av ekonomisk kompetens

i beslutsprocessen. Regeringen har uppdragit åt

Försvarsmakten att i samverkan med ESV genomföra de

av ESV föreslagna förbättringsåtgärderna.

Regeringen beräknar att utgifterna inom det

militära försvaret kommer att uppgå till

40 981 miljoner kronor under 2001.

Regeringen vill understryka att det är mycket

allvarligt när genomförandet av planerad verksamhet

inte ryms inom tillgängliga ekonomiska ramar. Det är

regeringens uppfattning att händelserna under 2000

och rapporteringen i kvartals- och delårsrapporter

samt prognoser tyder på att det inom Försvars-makten

inte heller uppmärksammades, eller fanns tydliga

signaler på risk för överskridanden. Dessa

förhållanden kan inte accepteras.

Regeringen anser att de åtgärder som den vidtagit,

tillsammans med Försvarsmaktens besparingsåtgärder

och andra åtgärder, förbättrar förutsättningarna för

att Försvarsmakten skall kunna skapa balans mellan

planerad verksamhet och tilldelade resurser. Det är

regeringens avsikt att noggrant följa utvecklingen

framöver.

Resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 23–49) har anfört om

resultatbedömning. Redovisningen utgör ett

sammandrag. För en fullständig redovisning hänvisas

till propositionen.

Propositionen

Grunder för redovisningen

Regeringen påpekar att försvarsutskottet (bet.

2000/01:FöU1) angett att det saknar en koppling

mellan de olika genomförda verksamheterna och

tillhörande kostnader. Utskottet ansåg vidare att

möjligheterna att jämföra resultatutvecklingen

mellan olika år bör förbättras. Härvid bör det

enligt utskottet framgå hur olika förmågor har

utvecklats, vilken effekt åtgärder har haft för att

komma till rätta med tidigare brister, vilka brister

som kvarstår och skälen till detta. Därutöver önskar

utskottet, refererar regeringen, en ytterligare

precisering av kriterierna för bedömning av

förmågor.

Regeringen säger sig därför i regleringsbrevet för

2001 ha uppdragit åt Försvarsmakten att i

årsredovisningen för 2001 redovisa hur genomförd

verksamhet har bidragit till operativ förmåga och

strategiska kompetenser.

Regeringskansliet arbetar, i dialog med

Försvarsmakten, med att ytterligare utveckla hur

genomförd verksamhet inom Försvarsmakten har

bidragit till utvecklingen av operativ förmåga och

kompetenser. Regeringen avser att i kommande

budgetproposition ta ytterligare steg när det gäller

resultatredovisningen till riksdagen.

Vid bedömningen av Försvarsmaktens förmåga som

resultat av verksamheten under 2000 har regeringen

tillämpat följande bedömningsgrunder:

· God: Resurser (kapaciteten) motsvarar eller

överstiger behovet. Uppgifterna kan lösas.

·

· Godtagbar: Brister och störningar nedsätter

handlingsfriheten och förmågan. Uppgifterna kan

dock i huvudsak lösas.

·

· Icke godtagbar: Svåra brister. Uppgifterna kan

inte lösas.

·

Regeringen redovisar resultatbedömningen samlat för

Försvarsmaktens operativa förmåga samt i

verksamhetsgrenarna Förbandsverksamhet,

Incidentinsatser, Stöd till samhället, Beredskap,

Internationella insatser och Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling.

Bedömning av Försvarsmaktens operativa förmåga

Regeringen refererar till Försvarsmaktens

årsredovisning för 2000 i vilken det bl.a. anförs:

Försvar mot väpnat angrepp

Förmågan bedöms godtagbar. Brister finns dock

avseende skydd mot NBC-stridsmedel,

informationskrigföring och förmågan att möta hot och

insatser med kryssningsmissiler.

Hävda vår territoriella integritet

Förmågan är godtagbar. Begränsningar föreligger dock

alltjämt avseende förmågan att ingripa mot främmande

undervattensverksamhet.

Bidra till fred och säkerhet i omvärlden

Förmågan är godtagbar. De främsta bristerna är i

första hand relaterade till förmågan att genomföra

fredsframtvingande insatser, där vissa materiella

och utbildningsmässiga brister föreligger.

Stärka det svenska samhället

Förmågan är godtagbar. Förmågan har under året

förbättrats främst genom ökad samverkan med ett

antal civila myndigheter.

Förmåga till anpassning

Förmågan bedöms godtagbar. Under året har den

militärstrategiska planeringen påbörjats, vilket har

resulterat i Försvarsplan 2000 Grunder. Utifrån

denna har sedan planeringsförutsättningar samt

direktiv för operativ, taktisk och territoriell

planering getts ut. Då den operativa planeringen är

genomförd avser Försvarsmakten genomföra en

realiserbarhetsprövad kris- och

anpassningsplanering. Denna planering bedöms inte

ske förrän tidigast 2002.

Försvarsmaktens samlade operativa förmåga

Försvarsmakten bedömer, mot bakgrund av nuvarande

säkerhets- och försvarspolitiska läge, att förmågan

att lösa de av statsmakterna ställda uppgifterna

sammantaget är godtagbar.

Regeringen gör ingen annan bedömning än

Försvarsmakten när det gäller Försvarsmaktens

operativa förmåga i olika avseenden liksom i fråga

om den samlade operativa förmågan.

Förbandsverksamhet

Operativa lednings- och underhållsförband

De operativa lednings- och underhållsförbanden har

omorganiserats. Sedan den 1 juli 2000 består de

bl.a. av Högkvarteret, Operativa insatsledningen med

stabsförband, operativ transportbataljon och

marktelebataljon.

Den 1 juli 2000 överlämnade de dåvarande

militärområdesstaberna den operativa och

territoriella ledningen till Operativa

insatsledningen respektive de fyra

militärdistrikten. Samtidigt lades

fördelningsstaberna, marinkommandona och

flygkommandona ned och överlämnade den taktiska

ledningen till Operativa insatsledningen.

Under 2000 har i huvudsak följande verksamhet

genomförts.

· Inom Högkvarteret har en övning kopplad till

kris- och krigsuppgifter genomförts.

·

· Uppdrag har getts från Högkvarteret till

Operativa insatsledningen och militärdistrikten

om utveckling och anpassning av operativ och

territoriell verksamhet inom ramen för pågående

kris- och krigsfallsplanering.

Uppgiftstilldelningen mellan olika delar av den

nya ledningsorganisationen har klarlagts.

·

· Underhållsregementena har under året med mindre

delar deltagit i ordinarie övningsverksamhet.

Övning av underhålls- och sjukvårdssystem och

kompletta s.k. underhållskedjor har däremot

endast kunnat genomföras i begränsad omfattning.

·

· Övergången till central- och arsenalsförråd och

avveckling av materiel har fortsatt.

Säkerhetsskyddet för stöldbegärlig materiel har

förbättrats.

·

· Inom Operativa insatsledningen har förberedelser

påbörjats för organisationsenhetens flyttning

till Täby/Näsby park.

·

Regeringen konstaterar att de organisatoriska

förändringar som riksdagen beslutade våren 2000 har

genomförts som planerat.

Regeringen anser det vara mycket viktigt att

övningsverksamheten ökas efterhand som delarna i den

nya lednings- och underhållsorganisationen inrättas

på avsedda platser. Detta gäller i synnerhet

Operativa insatsledningen.

Regeringen framhåller att i de fall som den nya

ledningsorganisationen har prövats, t.ex. vid stöd

till samhället i samband med översvämningarna under

sommaren och hösten 2000, så har denna i huvudsak

fungerat väl.

Härutöver konstaterar regeringen att utvecklingen

av Försvarsmaktens nya organisation för

underhållstjänst och stödverksamhet fortsatt i

enlighet med riksdagens beslut våren 2000.

Med utgångspunkt i det nuvarande gynnsamma

omvärldsläget bedömer regeringen att läget inom de

operativa lednings- och underhållsförbanden är

godtagbart.

Arméstridskrafter

Arméstridskrafterna har omorganiserats under 2000.

Avvecklingen av ett stort antal krigsförband har

påbörjats. Vid utgången av 2000 ingick bl.a.

följande förband i arméstridskrafterna: tre

artilleriregementsstaber med

artilleriledningskompanier, två

fallskärmsjägarbataljoner, två luftvärnsbataljoner

med robot 77/97, en luftvärnsbataljon med robot

70/90, två divisionsingenjörbataljoner, en Norrlands

divisionsingenjörbataljon, tre

förbindelsebataljoner, tre fältsjukhus, tre

stridsvagnstransportkompanier, fyra

militärdistriktsstaber, två

norrlandsjägarbataljoner, sex brigadledningar,

sexton mekaniserade bataljoner, fyra

brigadluftvärnsbataljoner med robot 90/70, sex

stadsskyttebataljoner och fyra haubitsbataljoner

77B.

Under 2000 har färre värnpliktiga utbildats inom

arméstridskrafterna än vad som inledningsvis hade

planerats. Som konsekvens har, hävdar Försvars-

makten, förbanden endast nått målen på grupp- och

plutonsnivå samt, för vissa förband, kompaninivå.

Enligt Försvarsmakten innebär detta bl.a. att

officerarnas förmåga att leda sammansatta större

förband i komplexa stridssituationer inte har

förbättrats jämfört med förra året.

Nedan redovisas arméstridskrafterna uppdelade på

divisionsförband, nationella skyddsstyrkor samt

armébrigadförband.

Övningarna Snöyra och Syd 2000 har medfört att

olika funktioner har samövats.

Till divisionsförbanden har en första delserie

obemannade luftfarkoster för underrättelsetjänst

anskaffats. Fortsatta leveranser av

artillerilokaliseringsradarn Arthur har skett.

Telesystem 9000 har i princip slutlevererats,

leverans av viss underhållsutrustning kvarstår.

Modifiering av luftvärnsrobotsystem 70 och 77

fortsätter. Utveckling av luftvärnsrobotsystem 23

Bamse fortsätter och en begränsad volym av systemet

har beställts. I syfte att möjliggöra

splitterskyddad trupptransport har ett stort antal

pansarterrängbilar beställts. Anskaffning av

krigsbro 5 har slutförts.

Vid de nationella skyddsstyrkorna har under året

stora förändringar ägt rum. En ny

ledningsorganisation har införts i form av fyra

militärdistrikt. Ett stort antal

territorialförsvarsförband har avvecklats.

Hemvärnets personalstyrka uppgår till ca 69 000

vilket är ca 1 000 färre än förra året. Hemvärnet

föryngras. Verksamheten uppvisar dock ett vikande

deltagande och en minskande andel fullgjorda

kontrakt. Trots detta har antalet totalt fullgjorda

timmar ökat. Samverkan och samövning med polis,

kommunledning samt den kommunala räddningstjänsten

har utvecklats.

Vid armébrigadförbanden har i huvudsak målen nåtts

på grupp- och plutonsnivå samt, för vissa förband,

på kompaninivå. Enligt Försvarsmakten har det

begränsade antalet totalförsvarspliktiga medfört få

övningar med fullt bemannade insatsförband av

kompanis och bataljons storlek. Officerarnas förmåga

att leda förband har minskat. Exempelvis har

kompanicheferna inte tillräckliga kunskaper efter

fullgjord utbildning.

Målen för ledningsförbanden som ingår i

armébrigaderna har i huvudsak nåtts. Däremot har

målen för stridsvagnsförbanden inte nåtts.

Ett mekaniserat skyttekompani för internationella

insatser har organiserats från den 1 januari 2001. I

mars 2001 beslutade regeringen att Försvarsmakten

skulle förstärka den bataljon som redan fanns på

plats i Kosovo med detta kompani.

Regeringen konstaterar att ett flertal brister som

redovisades av För-svarsmakten förra året kvarstår.

Det gäller bl.a. bristerna i stridsvagnsförbandens

utbildning samt de alltför fåtaliga

truppföringstillfällena för officerarna. Regeringen

drar slutsatsen att arméstridskrafternas

förbandsverksamhet har bedrivits på samma nivå som

under 1999. Förbanden har därmed inte kunnat

förbättra sin förmåga i önskvärd omfattning. Därmed

har heller inte förutsättningar funnits för att

förbättra yrkesofficerarnas kompetens att leda

större förband i komplexa stridssituationer.

Samtidigt har den internationella förmågan ökat.

Sammantaget bedömer regeringen därför att läget inom

arméstridskrafterna trots ovan redovisade brister är

godtagbart.

Marinstridskrafter

Inom marinstridskrafterna har under 2000 bl.a.

ingått två marinbaser samt två marina

underhållsförband, fem underhållsbataljoner, tre

underhållskompanier samt signalspaningsfartyget HMS

Orion. Inom stridsfartygsförbanden har huvudsakligen

ingått två ytstridsflottiljer (bl.a. sex korvetter,

fyra robotbåtar och tolv patrullbåtar), en

minkrigsflottilj (bl.a. åtta minröjningsfartyg och

ytterligare ett i materielberedskap, två

röjdykfartyg, fyra bojfartyg och ett minfartyg) och

en ubåtsflottilj (bl.a. fem ubåtar och ytterligare

två i materielberedskap och ett

ubåtsräddningsfartyg, inklusive en

ubåtsräddningsfarkost). Inom amfibiekåren har bl.a.

ingått en amfibiebrigadledning, amfibiebataljoner

samt två sjöstridsbataljoner (i huvudsak utrustade

med robotar, sjöminor, granatkastare och ca 180

stridsbåtar av olika typer).

Huvuddelen av lednings- och underhållsförbanden

har avvecklats och omstrukturerats under 2000.

Marintaktiska kommandot utgör en del av den

Operativa insatsledningen.

Den genomförda verksamheten har lett till att

förmågan vid ytstridsförbanden i allt väsentligt har

vidmakthållits. Förmågan till sjöminering har dock

fortsatt att nedgå.

Vid minkrigsflottiljen har genomförda insatser i

Estland, Lettland och Litauen medfört att

minröjningsförmågan har vidmakthållits. Delar av

minkrigs-förbanden har omorganiserats och överförts

till de nationella skyddsstyrkorna.

Ubåtsflottiljen har bl.a. genomfört operativa

spaningsföretag och deltagit i sjöräddning.

I enlighet med beslutad inriktning har

marinregementena, tre amfibiebataljoner,

kustartilleribataljonerna, det tunga

kustrobotbatteriet samt kustförsvarsbataljonerna

avvecklats.

Under 2001 har förbandsverksamheten inom

marinstridskrafterna reducerats kraftigt. Bland

annat genomfördes inte slutövningar.

Utbildningstiden för de totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt förkortades. Som en följd av detta

har vissa fartygsbesättningar inte nått acceptabel

utbildningsnivå och amfibieförbanden har endast fått

begränsad förmåga att uppträda i förband.

Regeringen bedömer att de organisatoriska

förändringar som riksdagen beslutade våren 2000 i

allt väsentligt har genomförts i enlighet med den

fastställda planen.

Det första fartyget av Visbyklass har sjösatts och

halvtidsmodifiering av ubåtar av Västergötlandsklass

har påbörjats. Färdigställande av tre fartyg för

minröjningsstyrkan avsedd för internationella

insatser (två av Landsortsklass och ett underhålls-

och lagfartyg) samt det fortsatta genomförandet av

halvtidsmoderniseringen av korvett av

Stockholmsklass har prioriterats.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de

marina förbandens förmåga att klara ställda krav var

godtagbar år 2000. Regeringen konstaterar att

marinstridskrafternas organisatoriska förändringar

och internationalisering genomförs i enlighet med

tidigare beslutad inriktning.

Målen för marinstridskrafternas fortsatta

grundutbildning under 2001 anses av Försvarsmakten

vara satta till den lägsta godtagbara nivån.

Reduceringarna i förbandens ekonomi sägs också ha

medfört minskningar i underhållet av materiel,

vilket lett till reducerad materiell status.

Försvarsmakten bedömer därför att uppsatta mål i

förband inte kan nås. Regeringen avser att särskilt

följa upp dessa frågor.

Flygstridskrafter

Inom flygstridskrafterna har under 2000 bl.a.

följande förband ingått: sex stridslednings- och

luftbevakningsbataljoner, 16 basbataljoner, tre JAS

39 Gripen-divisioner, åtta JA 37-divisioner, två AJS

37-divisioner, fyra centrala transportflygdivisioner

och fyra regionala transportflygdivisioner. Under

året har tre flygkommandostaber avvecklats.

Lednings- och underhållsförbanden har genomfört

utbildning och övningar i enlighet med den uppgjorda

planeringen. Härutöver har basförband utvecklats för

internationella insatser med spanings- och

transportflyg. Vidare har en radarflyggrupp FSR 890

krigsorganiserats. Inom flygförbanden har tre

divisioner JAS 39 Gripen organiserats. De övriga

stridsflygförbanden, dvs. JA 37- och AJS 37-

förbanden, har vidmakthållits.

Vissa stridsflygförband har deltagit i

internationella övningar, vilket har ökat förbandens

internationella förmåga. Sedan den 1 januari 2001 är

en snabbinsatsstyrka för internationella uppgifter

organiserad med AJS 37 Viggen. Sammantaget har

stridsflygdivisionerna uppnått goda resultat i

förbandsverksamheten. Förbandens förmåga har

förbättrats. Även inom transportflygförbanden, Tp

84, är en snabbinsatsstyrka för internationella

uppgifter organiserad sedan den 1 januari 2001.

Den hittillsvarande basbataljonsorganisationen har

börjat avvecklas i enlighet med fattade beslut.

Samtidigt har den nya organisationen flygbasbataljon

04 börjat byggas upp.

JAS 39 Gripen-förbanden har deltagit i övningar

och genomfört skarpskjutning med robot.

Ombeväpningen till JAS 39 Gripen har fortsatt i

enlighet med den av myndigheten uppgjorda

planeringen.

Flygstridskrafterna har tillförts ett

ledningssystem, LS 10. Vidare har

stridsledningscentraler och telesystem färdigställts

för flygbaser. Under året har Försvarsmakten

tillförts ytterligare flygplan JAS 39 Gripen. Totalt

har 107 flygplan JAS 39 Gripen levererats till

Försvarsmakten.

På grund av reservdelsbrist har det tidvis varit

en begränsad tillgång på flygplan Sk 60 vid den

militära flygskolan vid F 10 i Ängelholm. Vidare

har, redovisar Försvarsmakten, utbildningen av

militära piloter påverkats av andra tekniska problem

med Sk 60, flygskolans flyttning från F 5 till F 10

efter 1996 års försvarsbeslut och osäkerheten om

flygskolans lokalisering. Under åren 1997–2000

utbildades därför totalt 44 piloter färre än vad

utbildningssystemet är dimensionerat för.

Myndigheten kommer därför successivt att återgå till

en normal utbildningsvolym. Under innevarande år

kommer tio elever att tas in, i stället för det

eftersträvade antalet 20 elever per år.

Begränsningen i år beror på den hittillsvarande

osäkerheten var flygskolan skall lokaliseras. Denna

osäkerhet har också inneburit att mycket få nya

flyglärare har utbildats. Enligt Försvarsmakten

leder detta i sin tur till brist på flyglärare och

att flyglärarkåren får en hög medelålder.

Under ett antal år har det varit brist på personal

inom vissa kategorier inom flygstridskrafterna. Det

har gällt piloter, tekniker och flygstridsledare. På

regeringens uppdrag har Försvarsmakten redovisat

bl.a. resultatet av hittills genomförda åtgärder i

dessa frågor för flyg- och helikopterförbanden.

Myndigheten konstaterar att det avtal som träffades

hösten 1999 om pilotlöner har minskat

pilotavgångarna till den civila luftfarten.

Avgångarna från Försvarsmakten har i princip

upphört. Flera piloter har i stället återgått till

Försvarsmakten. Den tilldelade flygtiden för

piloterna har kunnat ökas. Försvarsmakten bedömer

att det inte behövs några ytterligare åtgärder inom

detta område.

Försvarsmakten har infört marknadslönetillägg för

officerare i teknisk tjänst. Detta har lett till att

fler yrkesofficerare har valt att stanna inom

Försvarsmakten. Sammantaget har åtgärder vidtagits

som medfört att fler tekniker har valt att stanna

inom Försvarsmakten. Läget har därför generellt

förbättrats.

När det gäller den tredje personalkategorin,

flygstridsledare, redovisar Försvarsmakten att

bristen fortfarande är besvärande och att denna

brist till viss del är begränsande för

flygtidsproduktionen.

Försvarsmakten pekar i sin årsredovisning för 2000

på att problemen med flygräddningshelikoptrarna har

påverkat flygtidsproduktionen inom

flygstridskrafterna negativt.

Ombeväpningen till Gripensystemet har till följd

av för få tillgängliga flygplan fått göras i en

något långsammare takt än vad som planerats.

Flygverksamheten med flygplanet Viggen har

reducerats och omfattat främst snabbinsatsstyrkan

med AJS 37, typinflygning på Viggensystemet och den

grundläggande flygslagsutbildningen på detta system.

Försvarsmakten anför vidare att minskningarna i

flygtid har gjorts inom krigsflygdivisionerna och

att detta har lett till att ett antal flygförare

inte har fått någon flygtid.

Regeringen bedömer nu att bristen på militära

piloter i huvudsak kan anses avhjälpt. För tekniker

förefaller de kort- och långsiktiga åtgärder som

Försvarsmakten hittills har vidtagit ha gett ett

tillfredsställande resultat.

Regeringen konstaterar sammanfattningsvis, med

reservation för de begränsningar i verksamheten

under 2001 som varit nödvändiga av ekonomiska skäl,

att flygstridskrafterna utvecklas i en positiv

riktning. Verksamheten har sammantaget gett goda

resultat och förbandens förmåga har förbättrats.

Regeringen bedömer att läget inom

flygstridskrafterna är godtagbart, men på en lägre

nivå än planerat.

Helikopterförband

Inom helikopterförbanden har under 2000 bl.a.

följande förband ingått: en rörlig

helikopterledning, en arméflygbataljon, två

pansarvärnshelikopterkompanier, två marina

helikopterdivisioner och sex flygräddningsgrupper.

Försvarsmakten framhåller att verksamheten inom

helikopterförbanden har präglats av en låg

flygtidsproduktion, brister i

materieltillgängligheten och ett besvärande

vakansläge. Förbanden har därför inte kunnat öva i

planerad utsträckning. Sammantaget har detta medfört

att förbandens förmåga har minskat.

Inom de markoperativa förbanden har

fältdugligheten gått ned. Personalens flygstatus har

också påverkats negativt av den låga

tillgängligheten på helikoptrar.

Vid de sjöoperativa förbanden har bristen på

teknisk personal, officerare och tillgängliga

helikoptrar i förhållande till behovet, begränsat

förbandens möjlighet att nå de uppställda målen.

Besättningarnas flygtrim ligger enligt

Försvarsmakten på en lägsta godtagbar nivå. Det

finns också brister i förbandens förmåga till följd

av otillräcklig flygtid och brist på möjlighet att

samöva med marina förband.

Under 2000 havererade en helikopter 10 vid en

räddningsinsats i fjällen, varvid hela besättningen

om tre officerare omkom. Detta, tillsammans med

helikopterpersonalens flygstatus och den bristande

tillgängligheten till bl.a. helikopter 10, har

negativt påverkat flygräddningsverksamheten inom

Försvarsmakten. Detta har också påverkat

räddningsberedskapen enligt avtalet med

Sjöfartsverket.

Som ett led i regeringens uppföljning av

personalproblemen i helikopterorganisationen

uppdrogs åt Försvarsmakten att bl.a. redovisa

vidtagna åtgärder och uppnådda resultat i fråga om

teknikerbristen. Av myndighetens redovisning framgår

att under första halvåret 2001 har ett antal

förtidsavgångna helikoptertekniker återanställts.

Försvarsmakten avvecklar under innevarande år de

tidigare krigsförbanden, bl.a. arméflygbataljonen.

Samtidigt fortsätter organisationen av de två nya

helikopterbataljonerna med markoperativ respektive

sjöoperativ inriktning.

I fråga om helikopterförbandens grundorganisation

har Försvarsmaktens helikopterflottiljs stab och

Norrlands helikopterskvadron, Svea

helikopterbataljon i Haninge/Berga och Östgöta

helikopterbataljon i Linköping/Malmen

omorganiserats. Vidare har Norrlands

helikopterbataljon i Boden och Göta

helikopterbataljon i Ronneby/Kallinge börjat

avvecklas i enlighet med tidigare beslut.

Försvarsmakten redovisar vidare att det ekonomiska

läget har medfört avsevärt reducerad flygtid. Flera

flygförare kommer inte att flyga under andra

halvåret i år. Utbildningen av personal för

helikopter 10 har fortsatt så att

flygräddningstjänst kan genomföras i hela landet.

Tillgängligheten på helikoptrar är fortfarande

begränsad. Enligt regeringens bedömning beror detta

främst på ett minskat antal helikoptrar inom

Försvarsmakten och på brist på teknisk personal med

nyckelbefattningar.

Regeringen konstaterar vidare att under 2000

tillkom en faktor som ytterligare förstärkte de

befintliga problemen, nämligen avtalet med

Sjöfartsverket om helikopter i räddningsberedskap.

Denna beredskap har numera kommit att bli

dimensionerande för verksamheten. Försvarsmakten och

Sjöfartsverket har därför kommit överens om att

reducera beredskapen till att omfatta fyra platser

fr.o.m. den 1 januari 2001. Räddningsberedskapen på

Berga har upphört. Försvarsmakten anser emellertid

att beredskapen för Sjöfartsverket måste reduceras

ytterligare. Den kan enligt myndighetens mening

upprätthållas endast på tre platser.

Räddningsberedskapen bör, enligt Försvarsmakten,

lokaliseras till platser där myndigheten redan

bedriver helikopterverksamhet, nämligen Berga,

Kallinge och Säve.

Försvarsmakten anser vidare att avtalet om

sjuktransporthelikopter för Västerbottens läns

landsting bör upphöra av ungefär samma skäl som att

stödet till Sjöfartsverket bör minska.

Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens stöd

till samhället har ökat under senare år och fått en

allt större betydelse. Utvecklingen visar emellertid

att detta stöd numera i vissa avseenden negativt

påverkar myndighetens möjligheter att fullgöra sina

fyra uppgifter. Regeringen belyser på annan plats i

propositionen frågor om Försvarsmaktens stöd till

samhället ur en mer principiell synvinkel.

Regeringen konstaterar, i likhet med Försvarsmakten,

att stödet till samhället med helikopter har kommit

att dimensionera framför allt de sjöoperativa

förbandens verksamhet. Tillsammans med vakanserna

för officerare har räddningstjänstberedskapen haft

en direkt negativ inverkan på förbandens förmåga.

Regeringen delar därför Försvarsmaktens uppfattning

att stödet till samhället med helikoptrar bör

reduceras.

Regeringen konstaterar att det under flera år har

varit problem inom helikopterverksamheten. Mot

bakgrund av helikopterförbandens nuvarande status

och förmåga anser regeringen att utbildning och

övning av förband för insats-organisationen måste

prioriteras. Regeringen har genom en ändring av

regleringsbrevet för Försvarsmakten därför medgett

att Försvarsmakten dels får avsluta det

avtalstecknade stödet till sjukvårdshuvudmännen med

helikopter för sjuktransporter, dels får omförhandla

avtalet med Sjöfartsverket om helikopter i beredskap

för räddningsinsatser.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att läget

inom helikopterförbanden inte är godtagbart men ändå

kan accepteras mot bakgrund av de satsningar som

görs. I sin bedömning av läget har regeringen vägt

in det gynnsamma säkerhetspolitiska läget i

omvärlden, förhållandet att en omfattande

omstrukturering av helikopterverksamheten

fortfarande pågår och förhållandet att åtgärder för

att förbättra läget pågår. Regeringen anser

avslutningsvis att resultaten av de pågående

förbättringsåtgärderna och begränsningarna i stödet

till samhället bör avvaktas innan regeringen vidtar

ytterligare åtgärder. Regeringen återkommer i

försvarsbeslutspropositionen med förslag om en

förändring i helikopterverksamheten.

Övrigt

Anställd personal

Regeringen redovisar utvecklingen beträffande den

anställda personalen i Försvarsmakten. I

försvarsbeslutspropositionen avser regeringen att

återkomma med sin syn på hur Försvarsmaktens

personalförsörjning bör utvecklas varför de

strukturella frågorna nu enbart berörs översiktligt.

Sammantaget har antalet yrkesofficerare i

Försvarsmakten, vid Försvarets materielverk och vid

Försvarshögskolan m.fl. myndigheter minskat från ca

14 300 till ca 13 200 under 2000 (1999 från ca

14 800 till ca 14 300). Under 2000 har således ca

1 100 yrkesofficerare lämnat sina anställningar,

vilket är ca 150 färre än planerat. 350

yrkesofficerare färre än planerat har slutat med

särskild pension, med avgångsvederlag och med stöd

av yrkesväxlingsåtgärder. De s.k. spontana

avgångarna har varit ca 200 fler än planerat. De

spontana avgångarna består i likhet med 1999 i hög

grad av yngre och av högutbildade yrkesofficerare.

Om inte avgångsbenägenheten hos denna personal

minskar bedömer regeringen att avgångsbenägenheten

riskerar att leda till en försämring av

Försvarsmaktens kompetens- och åldersprofil.

Under 2000 har ca 350 yrkesofficerare nyanställts,

vilket motsvarar drygt hälften av det långsiktiga

rekryteringsbehovet.

Den ökning av yrkesofficerarnas genomsnittsålder

som redovisades i budgetpropositionen för 2001 har

avstannat. Genomsnittsåldern under 2000 har varit

densamma som under 1999, dvs. 41 år. Det finns

anledning för Försvars-makten att fortsätta att

vidta sådana åtgärder som syftar till att förbättra

åldersstrukturen. Det är regeringens förhoppning att

Försvarsmaktens beslut att fr.o.m. 2001 återuppta en

behovsstyrd rekrytering skall bidra till detta.

Tillgången på unga yrkesofficerare påverkar

kortsiktigt utbildningen av de

totalförsvarspliktiga, genomströmningen i det

militära skolsystemet och möjligheterna att bemanna

de internationella insatserna. I ett längre

perspektiv påverkar tillgången hela

personalförsörjningen.

Den 31 december 2000 fanns det 388 kvinnliga

yrkesofficerare (387 den 31 december 1999). Ökningen

under 2000 var därmed i likhet med 1999 marginell.

Till följd av den totala minskningen av antalet

yrkesofficerare har dock andelen kvinnliga

officerare ökat något, dvs. från 2,7 % till 2,9 %.

Antalet kvinnliga elever vid militärhögskolorna var

84 den 31 december 2000 (79 den 31 december 1999).

Under 2000 har 34 kvinnliga fänrikar nyanställts,

vilket motsvarar ca 10 % av rekryteringen. För

närvarande är ca 10 % av de kvinnliga och ca 5 % av

de manliga yrkesofficerarna tjänstlediga för studier

eller för att pröva annan anställning. Differensen

mellan manliga och kvinnliga yrkesofficerares

tjänstledigheter kan tyda på att Försvarsmakten har

svårare att behålla de kvinnliga än de manliga

yrkesofficerarna. Försvarsmakten har på regeringens

uppdrag redovisat vilka åtgärder som vidtagits och

som avses bli vidtagna för att öka antalet kvinnliga

officerare. Regeringen konstaterar nu, liksom

föregående år, att utvecklingen är

otillfredsställande och att ytterligare åtgärder är

nödvändiga. Det är angeläget att Försvarsmakten

fortsätter sin strävan att öka andelen kvinnliga

yrkesofficerare.

Under våren 2001 uppmärksammade Försvarsmakten en

brist i personalredovisningssystemet för antalet

civilanställda årsarbetare. Myndighetens

årsredovisning innehåller därför felaktigheter.

Under 2000 minskade antalet civilanställda i

Försvarsmakten i realiteten från ca 8 800 till ca 8

500 årsarbetare vilket är ca 50 färre än planerat.

Genomsnittsåldern har varit densamma under 2000 som

under 1999, dvs. 48 år. Regeringen befarar att

åldersstrukturen åter kan komma att försämras till

följd av det anställningsstopp som Försvarsmakten

beslutat med anledning av det ansträngda ekonomiska

läget. Regeringen anser det angeläget att

Försvarsmakten återupptar åtgärderna för att

förbättra åldersstrukturen.

Vid utgången av 2000 fanns ca 16 400

reservofficerare (1999 ca 17 600). Av dessa hade ca

8 000 tecknat tjänstgöringsavtal enligt 1994 års

reservofficersförordning. Försvarsmakten bedömer att

antalet reservofficerare kommer att minska med ca 3

000 de närmaste åren.

Under 2000 har ca 125 reservofficerare tjänstgjort

i grundorganisationen (1999 ca 60), vilket är 25

fler än planerat. Försvarsmakten bedömer att antalet

kommer att öka till ca 140 under 2001. Regeringen

anser det väsentligt att behålla denna stigande

trend.

Den internationella verksamheten har även under

2000 varit betydande. Försvarsmakten har anpassat

sina arbetsformer och sin personalfunktion till

detta. Under 2000 har ca 350 yrkesofficerare

tjänstgjort utomlands. Av Försvarsmaktens

delårsrapport för det första halvåret 2001 framgår

att de ekonomiska åtstramningarna kan komma att ge

en negativ påverkan på rekryteringen till

utlandsstyrkan och på yrkes- och reservofficerarnas

tilltro till Försvarsmakten. Vidare menar

Försvarsmakten att det är angeläget att snabbt lösa

frågan om ersättningspersonal för

totalförsvarspliktiga, dvs. den personalkategori som

Försvarsmakten tidigare benämnt visstidsanställda

soldater och sjömän.

Lönekostnaderna översteg under 2000 de planerade

med ca 300 miljoner kronor. Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) har funnit att den totala

löneökningen inom Försvarsmakten, mätt på identiska

individer, överstigit den genomsnittliga ökningen

inom staten i sin helhet. Mot bakgrund av avgångarna

bland flyg- och helikopterförare samt teknisk

personal anser regeringen att det varit motiverat

med riktade åtgärder för denna personal. Regeringen

vill dock ändå framhålla att det är ytterst

angeläget att den totala lönebildningen sker inom

ramen för tillgängliga resurser så att den inte

leder till sådana omplaneringsbehov som varit fallet

under det första halvåret 2001. För att uppnå detta

krävs det enligt regeringen att Försvarsmakten

skapar säkra metoder för att kostnadsberäkna de

avtal som ingås. Regeringen utgår vidare från att

Försvarsmakten vidtar nödvändiga åtgärder för att

myndighetsledningens lönepolicy skall genomsyra den

lokala lönebildningen.

Enligt regeringens mening bör en analys av den

personella utvecklingen ingå i den fortlöpande

uppföljning av personallägesutvecklingen som

Försvarsmakten gör och som Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) tar del av.

Totalförsvarspliktig personal

Under 2000 har ca 17 000 totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt ryckt in för grundutbildning.

Andelen som inte fullföljer grundutbildningen, ca 16

%, har ökat något jämfört med 1999. I bl.a. Boden

har Försvarsmakten tillsammans med Totalförsvarets

pliktverk genomfört ett projekt i syfte att minska

avgångarna. Under 2000 har 270 kvinnor fullgjort sin

värnpliktsutbildning.

Jämställdhet

Ett aktivt arbete har inletts för att kvinnliga

totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt och

kvinnliga officerare skall ha tillgång till

uniformer i rätt storlek samt att deras särskilda

behov blir tillgodosedda.

Under 2000 har ett nätverk för kvinnliga

värnpliktiga skapats. Syftet är att uppmuntra och

möjliggöra att kvinnliga värnpliktiga samarbetar för

att kunna påverka sin egen arbetsmiljö samt att vara

ett stöd till varandra.

Sexuella trakasserier

Under 2000 har förbands- och skolchefer utbildats.

Dessutom har ett stort antal rådgivare utbildats för

att kunna stödja förbandscheferna i arbetet mot

sexuella trakasserier. Rådgivarnas närvaro har i

många fall bidragit till en mer öppen dialog om

problemet och att flera fall av trakasserier har

kommit fram så att åtgärder kunnat vidtas.

Rådgivarna är starkt bidragande till en bättre

arbetsmiljö.

Rasism och främlingsfientlighet

Under 2000 har ett utbildningspaket i etik,

ledarskap och folkrätt arbetats fram.

Utbildningspaketet har distribuerats till samtliga

förband för att användas i utbildningen av såväl

totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt som

anställd personal.

Miljöarbete

Försvarsmakten har regeringens uppdrag att införa

ett miljöledningssystem i hela organisationen under

innevarande år.

Miljöutbildningen inom Försvarsmakten har

fortsatt.

Arbetet med att begränsa utsläppen efter

förbränning av fossila bränslen har fortsatt, liksom

arbetet med att begränsa användningen och

spridningen av miljöskadliga ämnen. Även

utvecklingen av blyfri ammunition har fortsatt.

Försvarsmakten har fortsatt kartläggningen och

undersökningen av farliga lämningar efter tidigare

verksamhet. Sanering av områden pågår i enlighet med

den av myndigheten upprättade

efterbehandlingsplanen. Runt flottiljflygplatserna

pågår bullerisolering av bostäder i enlighet med vad

som bestämts i miljöprövningarna.

Försvarsmakten är fortsatt aktiv i det

internationella försvarsmiljöarbetet. På regeringens

uppdrag fortsätter Försvarsmakten

försvarsmiljöprojekten i Estland, Lettland och

Litauen.

I april 2001 bemyndigade regeringen Försvarsmakten

att ingå ett försvarsmiljöavtal med den ryska

försvarsmakten.

Under 2001 har verksamhet som avser införandet av

ett miljöledningssy-stem prioriterats.

Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens

miljöarbete fortsätter att utvecklas på en god

ambitionsnivå.

Försvarsmaktens omstrukturering

Regeringen anför att avvecklingen av krigsförband i

enlighet med 1996 års försvarsbeslut, och andra

beslut åren därefter, i allt väsentligt är genomförd

för alla förbandstyper utom fördelningsförbanden och

försvarsområdesförbanden. Dessa förband beräknas

kunna vara avvecklade vid utgången av 2004. Samma

tidsperspektiv gäller för de förband som skall

avvecklas i enlighet med riksdagens beslut våren

2000. För stridsfartygsförbanden gäller dock att

vissa patrullbåtsförband kommer att avvecklas först

2006–2010. Merparten av de förband som skall

avvecklas inom flygvapnets lednings- och

underhållsförband och övriga stridsflygförband

kommer att avvecklas redan 2002–2003.

Försvarsmakten beräknar att avvecklingen av de

organisationsenheter som lades ned i enlighet med

riksdagsbesluten våren 2000 kommer att vara

genomförd vid utgången av 2001, dvs. i enlighet med

regeringens beslut. Samma tidsförhållanden gäller de

beslutade omlokaliseringarna.

Försvarsmakten bedömer vidare att avvecklingen av

fastigheter kommer att vara genomförd senast vid

utgången av 2001. Detta gäller dock inte bl.a. vid

Almnäs, dvs. SWEDINT, och en del

kustartillerianläggningar. Försvars-makten

framhåller att en del lokaler och övningsfält har

behållits för den nya

militärdistriktsorganisationen.

I mars 2001 redovisade regeringen ytterligare

grundorganisatoriska förslag för riksdagen (prop.

2000/01:113). På grundval härav lämnade regeringen i

juli i år genom en regleringsbrevsändring uppdrag åt

Försvarsmakten i dessa avseenden.

Under 2001 har omstruktureringen av Försvarsmakten

fortsatt. I allt väsentligt fortlöper den i enlighet

med planeringen.

Regeringen konstaterar att omstruktureringen av

krigsorganisationen/insatsorganisationen i huvudsak

har kunnat genomföras enligt planeringen. Även

omstruktureringen av grundorganisationen genomförs,

med något undantag, i enlighet med den av regeringen

bestämda grundläggande tidsplaneringen.

Ammunitions- och minröjning m.m.

Sverige har under lång tid och i olika sammanhang

aktivt verkat för att minska den globala

användningen av främst antipersonella minor. Vidare

har Sverige tagit initiativ i internationella

samarbetsforum i syfte att begränsa användningen av

andra typer av minor och ammunitionseffekter som kan

förorsaka allvarliga skador på tredje man. Sverige

bidrar till internationell s.k. humanitär

minröjning.

Under 2000 har Försvarsmakten fortsatt arbetet med

att förstöra antipersonella minor enligt den så

kallade Ottawakonventionen. Försvarsmaktens innehav

är nu i princip förstört.

Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll

Riksdagen har godkänt regeringens förslag till

inriktning av Försvarsmaktens framtida

fartygsunderhåll (prop. 2000/01:53, bet.

2000/01:FöU3, rskr. 2000/01:180). Beslutet innebär

att verksamheten vid Muskö örlogsvarv skall

överföras till i första hand civil industri eller,

om detta inte är möjligt, till annan

verksamhetsform. Hänsyn skall därvid tas till

behovet av att nyproduktions- och

utvecklingskompetens hos civil varvsindustri kan

behållas och utvecklas samt av en rationell

förbandsproduktion.

Regeringen har den 14 juni 2001 beslutat

kommittédirektiv (dir. 2001:02) för en särskild

utredare avseende överlåtelse av verksamheten vid

Muskö örlogsvarv till civil industri m.m.

Inriktningen skall vara att avtal kan ingås senast

den 1 juli 2002.

Beredskap

Grundberedskap

Beredskapen har generellt upprätthållits på samma

nivå som under 1999. Antalet tillgängliga

beredskapsstyrkor har som en följd av

förbandsnedläggningar i samband med

omstruktureringen minskat under slutet av året.

Beredskap för stöd till samhället

Försvarsmakten anför att insatsberedskapen också

inrymmer en beredskap för att kunna samverka med

civila myndigheter och ställa resurser till

förfogande för svåra påfrestningar på samhället i

fred. Viktiga insatser har gjorts vid

räddningstjänst, bl.a. översvämningar och

skogsbränder, samt genom helikoptertransporter.

Regeringen konstaterar att Försvarsmakten

kontinuerligt fortsätter att förbättra sin beredskap

för att kunna lämna stöd till samhället i olika

situationer undantaget helikopterverksamheten.

Beredskap för internationella insatser

Regeringen beslutade i juni 2000 att anta ett antal

partnerskapsmål inom ramen för PFF:s planerings- och

översynsprocess (PARP) för perioden 2001–2006. Under

hösten 2000 genomfördes en kapacitetskonferens inom

ramen för EU:s krishanteringsförmåga vid vilken

medlemsländerna anmälde sina bidrag till EU:s

styrkeregister.

Försvarsmakten har organiserat enheter från såväl

armé-, marin- som flygstridskrafterna. Förbanden har

30 respektive 90 dagars beredskap.

Försvarsmakten har bl.a. deltagit med förband i

fyra PFF-övningar samt med stabsofficerare i 13 PFF-

övningar.

Incidentberedskap

Incidentberedskap har upprätthållits med resurser ur

grundorganisationen i enlighet med ställda krav.

Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmakten

har upprätthållit beredskap enligt de av regeringen

ställda kraven.

Incidentinsatser m.m.

Incidenter till sjöss

Försvarsmakten redovisar att en kränkning av svenskt

territorium har skett under 2000 med främmande

ytfartyg. Ingen rapporterad händelse utgör

tillräcklig grund för att konstatera att främmande

undervattensverksamhet pågått på svenskt

sjöterritorium.

Antalet rapporterade incidenter till sjöss har

varit av samma låga omfattning som under 1999.

Incidenter i luften

Försvarsmakten redovisar att svenskt luftrum under

2000 har kränkts elva gånger. Samtliga utom en

(okänd nationalitet) har gjorts av flyg tillhörande

nationer inom Nato.

I jämförelse med 1999 har antalet konstaterade

incidenter i luften nedgått, från tretton till elva

stycken.

Incidenter till lands

Inga incidenter till lands har rapporterats under

2000.

Incidenter med svenska militära enheter

Vid två tillfällen under 2000 kränkte svenska

militära flygenheter utländskt territorium (1999 en

gång).

Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmakten

har upptäckt och ingripit mot kränkningar i enlighet

med ställda krav.

Stöd till samhället

Försvarsmakten har under 2000 med stöd av

räddningstjänstlagen (1986:1102) och förordningen

(1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet

genomfört ett stort antal insatser som stöd till

samhället.

De största insatserna har gjorts i samband med

översvämningarna i Mellansverige och södra Norrland

hösten 2000.

En betydande del av Försvarsmaktens stöd till

samhället har varit helikoptertransporter. Under

2000 genomförde Försvarsmakten totalt 690

helikopteruppdrag inom ramen för stöd till samhället

(846 uppdrag 1999). Av dessa var 340 sjuktransporter

för Västerbottens läns landsting (404 transporter

1999). Ungefär 170 transporter avsåg flyg- eller

sjöräddning (ca 200 transporter 1999). Vid 26

tillfällen utfördes sjuktransporter enligt det s.k.

nödhelikoptersystemet (61 sådana transporter 1999).

Under 2001 har ytterligare insatser som stöd till

samhället gjorts bl.a. genom hemvärnet. Insatserna

har avsett stöd vid främst översvämningar, snökaos

och eftersökning av försvunna personer. Vidare har

Försvarsmakten genom Södra militärdistriktet lämnat

stöd till Länspolismyndigheten i Västra Götalands

län i anslutning till EU-mötet i Göteborg i juni i

år.

Regeringen har nyss i avsnittet om

helikopterförband konstaterat att stöd till

samhället med helikopter har nått en sådan

omfattning att det negativt påverkar Försvarsmaktens

möjlighet att genomföra sina uppgifter. Regeringen

anser att det är viktigt att skilja mellan

· Försvarsmaktens uppgift att kunna stärka

samhället vid svåra påfrestningar på samhället i

fred och

·

· verksamhetsgrenen stöd till samhället.

·

Det förstnämnda är en uppgift för Försvarsmakten,

och den skall genomföras inom ramen för den

ordinarie verksamheten. Uppgiften skall dock inte

vara dimensionerande för Försvarsmakten.

Det andra är en av de sex verksamhetsgrenar som

Försvarsmaktens verksamhet är indelad i. Denna

verksamhetsgren rymmer i sig principiellt olika

komponenter såsom stöd vid räddningstjänstinsatser,

stöd för att stärka samhället vid svåra

påfrestningar på samhället i fred samt stöd enligt

förordningen (1986:1111) om militär medverkan i

civil verksamhet. Inom ramen för stöd enligt denna

förordning lämnas stöd bl.a. till polisen och

sjukvården. Här ingår stöd genom

nödhelikoptersystemet och annan mer allmän

stödverksamhet.

Stöd vid räddningstjänstinsatser lämnas med

utgångspunkt i räddningstjänstlagens bestämmelser.

Räddningsledaren kan vid en räddningstjänstinsats

begära stöd med personal och materiel från bl.a.

statliga myndigheter. Myndigheterna är skyldig att

bistå. Den hjälpande myndigheten skall i allmänhet

svara för sina egna kostnader.

Stöd till samhället grundat på förordningen om

militär medverkan i civil verksamhet ger

Försvarsmakten möjlighet att lämna stöd till framför

allt vissa angelägna ändamål i samhället.

Myndigheten skall ta ut avgifter för stöd enligt den

förordningen.

Regeringen anser att det av flera skäl är

angeläget att med Försvarsmaktens resurser stödja

samhället. Samtidigt är det viktigt att detta stöd,

om det inte är fråga om stöd vid räddningstjänst

eller vid en svår påfrestning på samhället i fred,

inte får en omfattning och en inriktning som

negativt påverkar Försvarsmaktens möjligheter att

lösa de av statsmakterna givna fyra uppgifterna för

Försvarsmakten.

Regeringen anser sålunda att det är olämpligt att

stödet till samhället med helikopter blivit så

omfattande att det begränsar myndighetens möjlighet

att genomföra t.ex. den grundläggande

förbandsverksamheten. Genom en ändring av

regleringsbrevet för Försvarsmakten i juli i år

gjorde regeringen det därför möjligt för

Försvarsmakten att vidta sådana åtgärder att stödet

kan begränsas.

Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmaktens

insatser vid större olyckor eller naturhändelser är

mycket betydelsefulla ur ett samhällsperspektiv.

Likaså är myndighetens transportresurser, bl.a.

helikoptrar, en värdefull tillgång för angelägna

ändamål.

Internationella insatser

SFOR

Regeringen beslutade i november 1999 att

Försvarsmakten under 2000 skulle ställa en väpnad

styrka om ca 40 personer till förfogande inom SFOR.

Den svenska styrkan, vars främsta uppgift har varit

civil-militär samverkan, har ingått i den nordisk-

polska bataljonsstridsgruppen. Försvarsmakten

ställer under 2001, i enlighet med regeringsbeslut i

december 2000, en väpnad styrka om ca 40 personer

till förfogande inom den multilaterala fredsstyrkan

SFOR i Bosnien-Hercegovina, för bl.a. civil-militär

samverkan.

KFOR

Den internationella fredsstyrkan KFOR har funnits i

Kosovo sedan den 11 juni 1999. Styrkan leds av Nato.

Sverige har sedan hösten 1999 bidragit med trupp.

Under 2000 har Sverige bidragit med ca 800 personer

till KFOR. Den svenska styrkan har bl.a. bestått av

en mekaniserad skyttebataljon, stabsofficerare vid

KFOR:s högkvarter och vid den brittiska

brigadstaben, enheter för utbildning i minkännedom

(s.k. mine awareness team) samt underrättelsetjänst.

I mars 2001 meddelade Nato att KFOR-styrkan

behövde förstärkas mot bakgrund av

händelseutvecklingen i södra Serbien och i f.d.

jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM).

Regeringen ansåg att Sverige borde bidra till detta

och beslutade därför i mars 2001 att Försvarsmakten

skulle förstärka det svenska truppbidraget med ett

mekaniserat skyttekompani om ca 190 personer. Det

kompani som förstärker den bataljon som redan finns

på plats är ett av de förband som Sverige har

organiserat inom ramen för PARP i fredssamarbetet

PFF och som från den 1 januari 2001 är tillgängligt

med 30 dagars beredskap. Kompaniet förstärker den

svenska bataljonen från maj 2001 och sju månader

framåt.

Regeringen beslutade samtidigt att, i enlighet med

riksdagens beslut den 21 mars 2001 (bet.

2000/01:UU12, rskr. 2000/01:161), ge den svenska

styrkan ett utökat mandat. Beslutet innebär att

svensk KFOR-personal skall kunna delta i den

fredsfrämjande verksamhet som KFOR kan komma att

bedriva även utanför provinsen Kosovos gräns.

Mellan januari och april 2001 utbildades och

förbereddes den fjärde svenska bataljonen (KS 04).

Bataljonen avlöste KS 03 enligt plan i april 2001.

Unifil

Unifil inrättades den 19 mars 1978 genom

säkerhetsrådets antagande av resolutionerna 425 och

426 med mandatet att bekräfta den israeliska

urdragningen till 1949 års gräns, återställa

internationell fred och säkerhet i södra Libanon och

stödja den libanesiska regeringen att effektivt

kunna kontrollera området.

Sverige har under perioden juli–december 2000

bidragit med en ammunitions- och minröjningspluton

med stödpersonal om ca 45 personer till Unifil.

En förutsättning för den snabba och väl fungerande

insatsen var att en färdigutbildad

ammunitionsröjningsenhet fanns att tillgå.

Ammunitionsröjare hade utbildats för att delta i

KFOR-missionen.

UNMEE

Försvarsmakten har sedan november 2000 deltagit med

fem stabsofficerare i FN:s insats UNMEE i Etiopien

och Eritrea. Försvarsmakten har deltagit i insatsen

inom ramen för Shirbrig (The Multinational Stand-by

High Readiness Brigade for UN Operations).

UNMEE:s uppgift har bl.a. varit att övervaka

eldupphör och omgrupperingar, administrera

minröjning och samordna de militära, humanitära och

civila insatserna i området. I mitten av maj 2001

avslutade Shirbrigenheten, med de svenska

stabsofficerarna, sin mission i området.

Sammantaget har under 2000 ca 850 personer deltagit

i den fredsfrämjande verksamhet som finansieras från

utgiftsområde 6 Totalförsvar. Utgifterna för detta

har uppgått till ca 970 miljoner kronor.

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Av regeringens sammanfattning av genomförd

verksamhet under 2000 och del av 2001 framgår bl.a.:

Materiel

Under 2000 har bl.a. följande större materielsystem

tillförts Försvarsmakten:

· artillerilokaliseringsradarn Arthur (pågående),

·

· krigsbro 5 (slutlevererat),

·

· telesystem 9000 (slutlevererat),

·

· personlig fältutrustning och materiel för

mörkerstrid (pågående),

·

· stridsvagn 121 och 122 med stödutrustning

(pågående objektsram),

·

· brobandvagn 971 (slutlevererat),

·

· pansarbandvagn 501 (pågående),

·

· stridsfordon 90 med stödutrusning (pågående

objektsram),

·

· IRV-sikten till robotsystem 56 (pågående),

·

· strids- och transportbåtar (pågående),

·

· bevakningsbåt (slutlevererat),

·

· färdigställande av minröjningsstyrka (två

minröjningsfartyg och ett lednings- och

underhållsfartyg) för internationella insatser,

·

· ledningssystem, LS 10, för taktisk ledning av

flygstridskrafter (pågående),

·

· telesystembas för internationella insatser

(pågående),

·

· luftlägesinformationssystem, LuLIS

(slutlevererat),

·

· stridsledningssystem StriC (pågående),

·

· serieflygplan till FSR 890 med stödutrustning

(pågående objektsram),

·

· JAS 39 Gripen flygplan med stödutrustning

(pågående objektsram),

·

· flygplan Tp102, Gulfstream IV, tillförs

statsflyget, (slutlevererat).

·

Under 2000 har studie- och utvecklingsverksamhet

bedrivits inom bl.a. följande områden:

· studier inom Försvarsmaktsgemensamt

ledningssystem (Ledsyst T) (pågående),

·

· informationssystem för operativ och taktisk

ledning (pågående),

·

· utveckling av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse

(pågående),

·

· vägminröjsystem (pågående),

·

· materiel till televapenförband (pågående),

·

· splitterskyddat granatkastarsystem Amos (pågående

objektsram),

·

· måldetekterande artillerigranat Bonus (pågående

objektsram),

·

· artilleridemonstrator (pågående),

·

· luftoberoende maskineri till ubåtssystem

(pågående),

·

· spanings- och eldledningsradar ARTE 740 (pågående

objektsram),

·

· korvett av Visbyklass (pågående objektsram),

·

· torped 62 (pågående objektsram),

·

· projektering helikopter 14 samt

·

· projektering helikopter 15.

·

Under 2000 har regeringen medgett att Försvarsmakten

får beställa följande materielsystem:

· anskaffning av artillerigranat Bonus,

·

· anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,

·

· anskaffning av underrättelse- och

eldledningsenhet till luftvärnsrobotsystem 77/97

Hawk,

·

· anskaffning av hjulgående splitterskyddade

persontransportfordon,

·

· fortsatt utveckling av luftoberoende maskineri

till ubåtssystem,

·

· serieanskaffning ARTE 740 (pågående objektsram)

samt

·

· anskaffning av spaningskapsel till JAS 39 Gripen

(pågående objektsram).

·

Under första halvåret 2001 har regeringen medgett

att Försvarsmakten får beställa följande

materielsystem och studier:

· anskaffning av chassier för splitterskyddad

granatkastare Amos (pågående objektsram),

·

· beställning av studie fas 1 avseende

Försvarsmaktens framtida ledningssystem,

·

· anskaffning av lätt helikopter (Hkp15) samt

·

· utveckling av radarjaktroboten Meteor till JAS

39.

·

Regeringen redovisar genomförd verksamhet inom

fastställda objektsramar i bilaga 1 till

budgetpropositionen.

Försvarsmakten identifierar fortlöpande

materielbehovet för den framtida

insatsorganisationen. Under 2002 bedöms de

nationella skyddsstyrkornas organisation kunna

fastställas varvid materielbehov och ytterligare

överskott kommer att kunna identifieras. Överflödiga

förnödenheter avvecklas kontinuerligt.

Anläggningar

Under året har ombyggnad och anpassning av lokaler i

Stockholm skett för Operativa insatsledningens

räkning. Flygsäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits

vid ett stort antal flygbaser, liksom försök med

drivmedelsresistent beläggning vid två flygbaser.

Ett antal sambandsanläggningar har färdigställts och

ett antal tekniska och ekonomiska utredningar har

genomförts inför planerade bygg- och

flygfältsåtgärder 2001.

Avvecklingen under året har varit mycket

omfattande. Bland annat har ett antal

förrådsanläggningar, drivmedelsanläggningar,

krigsförtöjningsplatser, tunga och lätta

kustartillerianläggningar samt ett stort antal

flygbaser avvecklats.

Forskning och teknikutveckling

Under 2000 har forskning och teknikutveckling bl.a.

inriktats mot:

· spaningsförmåga mot luft-, sjö- och markmål

innefattande radarteknik, infrarödteknik,

hydroakustik och obemannade plattformar,

·

· ledningsförmåga på operativ och taktisk nivå samt

·

· duellförmåga på det framtida slagfältet: studier

i telekrigsteknik, signa-turanpassningsteknik,

undervattensteknik, vapenteknik, människa/sy-

steminteraktion samt ballistiska skydd för

fordon.

·

Teknikstudier av generell karaktär i syfte att öka

Försvarsmaktens anpassningsförmåga har genomförts.

Robotstrategin

Regeringen redovisar utvecklingen inom det s.k.

robotstrategiområdet, vilket omfattar

radarjaktroboten Meteor, IR-jaktroboten IRIS-T,

luftvärnsrobotsy-stemet Bamse samt en utveckling av

Bamse kallad Bamse DGA (Digital Grupp Antenn).

Regeringen bemyndigade i juni 2000 Försvarets

materielverk att förhandla ett avtal om ett s.k.

Memorandum of Understanding (MOU) med

Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien och

Tyskland för utveckling och anskaffning av

radarjaktroboten Meteor till JAS 39 Gripen. Roboten

skall bekämpa luftmål på långa avstånd. Avtalet har

hittills undertecknats av Storbritannien, Frankrike

och Sverige. Tyskland, Italien och Spanien kommer

att underteckna avtalet senare med hänsyn till att

respektive lands interna beredningsprocess inte är

klar. Avtalet innebär bl.a. att försvarsindustrin i

Sverige kommer att delta i utvecklingen av roboten

och att JAS 39 Gripen kommer att nyttjas som

provplattform. Genom utvecklingen av Meteor får

Sverige tillgång till en europeisk robot som på sikt

kommer att ge JAS 39 Gripen en ytterligare utvecklad

luftförsvarsförmåga.

Sverige deltar också i utvecklingen av en ny

värmemålsökande närstridsrobot IRIS-T till JAS 39

Gripen. Roboten utvecklas gemensamt med Tyskland,

Italien, Grekland, Norge och Kanada.

Utvecklingsarbetet bedöms av Försvarsmakten vara

klart i slutet av 2002. Regeringen bedömer att IRIS-

T uppnått god projektsäkerhet och att roboten kommer

att motsvara av För-svarsmakten ställda krav.

Utvecklingen av luftvärnsrobotsystemet Bamse pågår

fortfarande. Det är försenat med ungefär två år.

Försvarets materielverk studerar för närvarande

omfattningen och konsekvenserna av detta.

För att kunna tillgodose bl.a. sjöstridskrafternas

behov av ett framtida luftvärnsrobotsystem pågår

också ett arbete om möjligheterna att utveckla en ny

teknik, s.k. digital gruppantennteknik (DGA) för

Bamsesystemet. Regeringen följer noga projektets

utveckling och avser att återkomma till riksdagen då

Försvarsmaktens och Försvarets materielverks samlade

bedömning av de tekniska förutsättningarna för Bamse

och Bamse DGA är klarlagda. Förutsättningarna

påverkar den samlade robotstrategin.

Enligt regeringens uppfattning är det viktigt för

Sverige att behålla och utveckla den inhemska

kompetensen inom robotområdet. Genom nationella

utvecklings- och seriebeställningar samt

internationellt samarbete kan tillgången till sådan

kompetens upprätthållas. Regeringen avser att hålla

riksdagen informerad om utvecklingen inom

robotstrategiområdet.

Internationellt materielsamarbete

Norden

Under 2000 har ramavtalet om nordiskt

försvarsmaterielsamarbete från 1994 omarbetats med

innebörd att avtalet skall tillämpas också på

bilateralt samarbete mellan länderna. I övrigt

kvarstår syftet med det omarbetade avtalet att genom

samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och

industriella fördelar för länderna. För närvarande

är ett flertal nordiska arbetsgrupper verksamma.

Sedan några år pågår ett samarbete om en gemensam

utveckling av ubåtar, det s.k. Vikingprojektet. I

januari 2001 ingick Sverige och Danmark ett

principavtal om försäljning av ubåten Näcken till

Danmark. Under 1999 slöts ett projektavtal mellan

länderna i syfte att göra en gemensam anskaffning av

standardhelikopter. Försvarsindustrierna i länderna

har också ökat sitt samarbete bl.a. inom

ammunitionsområdet. Avtalet tar upp tre frågor,

nämligen leveranssäkerhet, exportkontroll och s.k.

offsetkrav.

Vad gäller exportkontrollen har man inriktat sig

på en lösning liknande den Sverige bidragit till att

utforma tillsammans med fem andra EU-länder i det

s.k. ramavtalet, som nyligen godkänts av riksdagen.

Detta innebär fortsatt nationell exportkontroll

under respektive lands egna regler.

Regeringen avser att återkomma i höstens

försvarsbeslutsproposition med förslag att riksdagen

godkänner avtalet.

Europa

Vid försvarsministermötet i Marseille i november

2000 utvidgades medlems-kretsen i Västeuropeiska

försvarsmaterielgruppen (WEAG) till att, förutom

Sverige, omfatta även Finland, Polen, Tjeckien,

Ungern och Österrike. Inom ramen för WEAG-samarbetet

har Sverige vidare undertecknat ett avtal rörande

ett forsknings- och teknologisamarbete benämnt

European Undertakings for Research Organisation,

Programmes and Activities (EUROPA). Avtalet EUROPA

är ett ramavtal som innehåller övergripande

bestämmelser och som förutsätter att särskilda

underavtal kommer till stånd som närmare reglerar

villkoren för varje samarbetsprojekt.

USA

Vårt samarbete med USA kommer även i fortsättningen,

anför regeringen, att ha stor betydelse för vår

tekniska utveckling och kompetensuppbyggnad samt

materielförsörjning inom försvarsområdet.

Exportstöd

Efter en utredning har verksamheten för

Regeringskansliets Koordinerings- och referensgrupp

(KRG) utökats. För närvarande finns sammanlagt fem

KRG-exportstödsgrupper för olika typer av materiel i

syfte att orientera, samordna och prioritera

inriktning av den exportfrämjande verksamheten för

departement och myndigheter tillsammans med

försvarsindustrin.

Försvarsmakten och Försvarets materielverk har i

ökad omfattning genomfört exportstödjande

verksamhet. Särskilt omfattande har stödet varit

avseende JAS 39 Gripen, flygburen spaningsradar (FSR

890) och andra spaningssensorer samt robot 15. Det

är regeringens bedömning att regeringens och

myndigheternas ansträngningar för att stödja

exportverksamheten är av avgörande betydelse för att

export av försvarsmateriel skall komma till stånd.

Regeringens bedömning

Materieltillförseln har i allt väsentligt genomförts

i enlighet med regeringens inriktning av

Försvarsmakten. Förbanden i insatsorganisationen har

därmed fått ett viktigt tillskott av modern materiel

som bidrar till att ställda krav på operativ förmåga

kan uppfyllas.

Avvecklingen av överskottsförnödenheter följer den

av regeringen föreslagna inriktningen på ett

tillfredsställande sätt.

Genomförd forskning och teknikutveckling bedöms

ligga väl i linje med ominriktningen av

Försvarsmakten.

Regeringen konstaterar att avvecklingen av äldre

anläggningar har accelererat de senaste åren.

Nybyggnadsverksamheten har legat på en fortsatt låg

nivå.

Sammantaget har det nordiska materielsamarbetet på

senare år ökat och fördjupats. Det är enligt

regeringens mening viktigt att samarbetet kan

fortsätta och ytterligare vidareutvecklas.

Regeringen bedömer att de steg som tagits och tas

mot ett fördjupat samarbete på försvarsmateriel- och

försvarsindustriområdet inom Europa och med USA

ligger väl i linje med gällande svenska försvars-

och säkerhetspolitiska inriktning.

Enligt regeringens bedömning har Försvarsmaktens

och Försvarets materielverks arbete med de

exportstödjande uppgifterna varit omfattande och

gett ett gott stöd för försvarsindustrins

exportansträngningar.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har efterlyst en förbättrad

resultatredovisning från regeringen. Riksdagen

beslutade i maj 1998 om en ny struktur för styrning

av Försvars-makten (prop. 1997/98:83, bet.

1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). Som följd härav

sker resultatredovisningen sedan 1999 i verksamhets-

och förmågetermer.

Utskottet ansåg i samband med beredningen av

regeringens budgetförslag hösten 2000 (bet.

2000/01:FöU1 s. 37) att den då föreliggande

resultatredovisningen var betydligt bättre

genomarbetad och sammanhållen än tidigare.

Redovisningen borde ändå gå att utveckla vidare. Vad

utskottet främst saknade var en koppling mellan de

olika verksamhetsgrenarna och tillhörande kostnader.

En annan förbättring som utskottet ansåg borde komma

till stånd var ökade möjligheter att jämföra

resultatutvecklingen mellan olika år. Det borde

t.ex. framgå hur olika förmågor har utvecklats,

vilken effekt olika åtgärder har haft för att komma

till rätta med tidigare anmälda brister, vilka

brister som kvarstår och skälet till detta.

Utskottet önskade också en ytterligare precisering

av de ganska allmänna kriterierna för bedömningen av

förmågor.

Utskottet kan nu konstatera att redogörelsen för

vilken verksamhet som utförts är detaljerad men ändå

överskådlig. Den är i detta avseendet en ytterligare

förbättring i jämförelse med föregående år.

Kriterierna för att bedöma de skilda förmågorna har

utvecklats.

Den föreliggande resultatbedömningen saknar

emellertid fortfarande en koppling mellan kostnader

och genomförda verksamheter. Det är också svårt att

annat än undantagsvis jämföra resultatutvecklingen

mellan olika år för de skilda verksamheterna.

Utskottet noterar med tillfredsställelse

Regeringskansliets ambitioner att i samverkan med

Försvarsmakten ytterligare utveckla spårbarheten för

de operativa förmågorna och de strategiska

kompetenserna. Utskottet utgår från att regeringen i

kommande budgetproposition tar ytterligare steg i

utvecklingen av resultatredovisningen till

riksdagen.

Utskottet konstaterar att regeringens

resultatredovisning för år 2000 innehåller såväl

positiva som negativa omdömen. Till de positiva hör:

· Sammantaget är Försvarsmaktens förmåga att lösa

de av statsmakterna ställda uppgifterna

godtagbar.

·

· Avvecklingen av förband och materiel har i stort

kunnat genomföras enligt plan. Av riksdagen

beslutade organisatoriska förändringar har

genomförts.

·

· Läget är godtagbart för de operativa lednings-

och underhållsförbanden, arméstridskrafterna,

marinstridskrafterna och flygstridskrafterna.

·

· Åtgärderna för att begränsa avgångarna av piloter

och flygtekniker har gett resultat.

·

· Ny materiel har tillförts i betydande omfattning.

·

· Miljöarbetet fortsätter att utvecklas på en god

ambitionsnivå.

·

· Beredskap har upprätthållits i enlighet med

ställda krav.

·

· Försvarsmakten har genomfört ett stort antal

insatser som stöd till samhället.

·

Till de negativa hör:

· Arméstridskrafternas förband har nått

utbildningsmålen endast på grupp- och plutonsnivå

samt för vissa förband kompaninivå, vilket gör

att officerarnas förmåga att leda större

sammansatta förband inte har förbättrats.

·

· Avgångarna hos yngre högutbildade officerare är

så stora att de riskerar att leda till en

försämring av Försvarsmaktens kompetens- och

åldersprofil.

·

· Förbandsverksamheten för marinstridskrafterna har

fått reduceras kraftigt.

·

· Läget inom helikopterförbanden är inte

godtagbart. Stödet till samhället har i vissa

fall blivit dimensionerande och negativt påverkat

kärnverksamheten.

·

· Utbildningen av militära piloter har påverkats

negativt av flygskolans flyttning från F 5 till F

10, av osäkerheterna om flygutbildningens

framtida lokalisering, av brist på flyglärare och

av bristande tillgänglighet för flygplan Sk 60.

·

· Yrkesofficerarnas kompetensutveckling har inte

kunnat genomföras i tillräcklig omfattning.

·

· Lönebildningen har lett till behov av

omplaneringar. Försvarsmakten har inte säkra

metoder för att kostnadsberäkna de avtal som

ingås.

·

· Den ekonomiska åtstramningen riskerar att

negativt påverka rekryteringen till

utlandsstyrkan.

·

· Andelen totalförsvarspliktiga som fullgör

tjänstgöringen har minskat. Avgångarna är nu i

genomsnitt 16 % (förra året 13 %).

·

· Hemvärnets personalstyrka minskar, liksom antalet

fullgjorda kontrakt.

·

Utskottet återkommer med synpunkter på här

redovisade problem och brister i samband med

behandlingen av regeringens förslag till inriktning

av förbandsverksamheten och med anledning av därav

avgivna motioner.

Inriktning

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 49–62) har anfört om

inriktningen av Försvarsmaktens olika

verksamhetsgrenar, nämligen förbandsverksamhet,

beredskap, incidentinsatser, stöd till samhället,

internationella insatser och materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling. Utskottet

behandlar också därtill hörande motioner avgivna

under den allmänna motionstiden, nämligen Fö228 (v)

yrkandena 1–3 och 5, Fö247 (s) samt Fö255 (kd)

yrkandena 3 och 4, 7, 8, 14 och 15. Utskottet

behandlar härutöver motion Fö4 (m) yrkande 1 som

avgivits med anledning av proposition 2001/02:10.

Inriktning av förbandsverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

·. godkänner regeringens förslag (punkt 2)

till inriktning för 2002 för

förbandsverksamheten,

·..

·... avslår motionerna Fö228 (v) yrkandena

1–3, Fö247 (s), Fö255 (kd) yrkandena 3, 4,

7, 8, 14 och 15.

·....

Propositionen

Regeringen föreslår följande inriktning för

förbandsverksamheten för 2002.

Förmågan till väpnad strid skall utgöra grunden

för förbandsutbildningen. Utbildnings- och

övningsverksamheten skall inriktas mot att öka

förmågan att verka inom ramen för operativt

samordnade insatser. Insatsorganisationens förmåga

att samordna operativ och taktisk verksamhet, att

genomföra integrerade insatser och att samverka med

civila delar av totalförsvaret skall ökas.

Förmågan att genomföra internationella insatser

med förband som är anmälda till internationella

styrkeregister skall utvecklas. Förband som är

anmälda till internationella styrkeregister skall

därför prioriteras i utvecklings-, utbildnings- och

övningssammanhang. Utbildningen av värnpliktiga

skall även beakta behovet av rekrytering till

internationella insatser.

Verksamheten skall bedrivas så att utvecklingen

mot ett nätverksbaserat försvar sker samordnat inom

Försvarsmakten.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för 2002 för

förbandsverksamheten.

I sina skäl för förslagen betonar regeringen att

förmågan till väpnad strid även innebär att det

skapas en grund för förmågan att lösa uppgifterna

territoriell integritet, stöd till samhället i

fredstid och för förmågan att lösa uppgiften

internationella insatser.

Den begränsade värnpliktsvolymen har tillsammans

med värnpliktsavgångarna medfört att få övningar med

fullt bemannade insatsförband av kompanis och

bataljons storlek genomförts. Regeringen anser det

därför angeläget att utbildnings- och

övningsverksamheten inriktas mot att öka förmågan

att verka i oparativt samordnade insatser och att

regelbundet genomföra övningar i högre förband så

att nödvändig kompetens i officersutbildningen

säkerställs.

Utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret

bör enligt regeringens uppfattning återspeglas bl.a.

i förbandsutbildningen.

Operativa lednings- och underhållsförband

År 2002 kommer att präglas av den pågående

omstruktureringen av Försvars-maktens

ledningsorganisation respektive Försvarsmaktens

underhållstjänst och stödverksamhet. Enligt

riksdagens beslut våren 2001 skall Operativa

insatsledningen med operationsledningen och de armé-

, marin- respektive flygtaktiska kommandona

lokaliseras till Täby/Näsby park. Verksamheten skall

påbörjas där under 2002 och inriktningen är att hela

Operativa insatsledningen skall vara lokaliserad

till Täby/Näsby park före utgången av 2004.

Inriktningen av de operativa lednings- och

underhållsförbanden i övrigt för 2002 och

översiktligt för 2003–2004 innebär i huvudsak

följande. Formerna för det militära försvarets

ledning skall fortsätta att utvecklas.

Utbildning och övning av ledningsorganisationen

skall inriktas mot att öka förmågan till

internationell samverkan och samverkan mellan olika

stridskrafter.

Under 2002 skall nya förbandstyper som operativ

sambandsbataljon och operativt försörjningskompani

utvecklas. Den 1 januari 2002 skall den nya

organisationen för Försvarsmaktens underhållstjänst

och stödverksamhet inrättas varvid de tre

underhållsregementena, Försvarsmaktens

flygverkstäder, Försvarsmaktens underhållscentrum,

Muskö örlogsvarv och Militära servicekontoret skall

läggas ned. Förberedelserna för att utveckla IT-

säkerhetsförband och ny telekrigbataljon skall

fortsätta för att kunna organiseras under perioden

2003 till 2005.

Det är av stor vikt att spel- och

övningsverksamheten inom lednings- och

underhållsorganisationen successivt ökas i syfte att

upprätthålla och utveckla kompetensen att leda högre

förbandsnivåer. Spel- och övningsverksamheten bör

bl.a. omfatta ledning av insatsstyrkor sammansatta

från de olika stridskrafterna och kompletta

underhållssystem där Operativa insatsledningen

samverkar med Försvarsmaktens underhållstjänst och

stödverksamhet.

Arméstridskrafter

Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att

avvecklingen av krigsförband forsätter enligt

planerna för att vara genomförd till 2004. Samtidigt

skall organiseringen av ett antal nya förbandstyper

fortsätta, bl.a. en divisionsunderrättelsebataljon,

tre säkerhetsbataljoner, två jägarbataljoner samt

ett NBC-insatsförband. Dessa skall vara organiserade

och operativa 2004. Vidare skall de förband som

anmälts till internationella styrkeregister fortsatt

utvecklas.

Utvecklingen av hemvärnet bör enligt regeringens

mening fortsätta för att bli en integrerad och

väsentlig del av de nationella skyddsstyrkorna.

När det gäller arméstridskrafternas

förbandsutbildning anser regeringen att de operativt

rörliga förbanden bör prioriteras före övriga

förband. Särskild vikt bör läggas vid utbildningen

av förband som kan nyttjas vid såväl nationella som

internationella insatser. Regeringen anser att

ambitionen bör vara att regelbundet genomföra

övningar i högre förband.

I fråga om materiell förnyelse planeras följande.

Under 2002 kommer ytterligare stridsfordon 90,

Leopard-stridsvagnar, pansarbandvagnar och

artillerilokaliseringsradar att tillföras

Försvarsmakten. Vidare kommer splitterskyddade

persontransportfordon (Sisu) och normfordon att

tillföras organisationen. Normfordonen består av

både personbilar och lastbilar varav ett antal är

utrustade med min- och splitterskydd. Dessa avses

bl.a. användas i den internationella verksamheten.

Den splitterskyddade granatkastaren Amos kommer att

utvecklas vidare.

Under förutsättning att utbildningsnivån vid

förbanden medger det, med hänsyn till den begränsade

verksamheten under 2001, bör slutövningar för arméns

grundutbildningsomgång genomföras våren 2002.

Marinstridskrafter

Regeringen anser att det är viktigt att den

planerade övningsverksamheten i princip genomförs

med bibehållen ambitionsnivå under 2002. Vidare

anser regeringen att ambitionen bör kvarstå att i

närtid kunna genomföra en större tillämpad övning på

nationell nivå med sammansatta styrkor.

Under 2002 bör förbandsutbildningen i högre

förband inriktas mot förmåga att verka inom ramen

för operativt samordnade insatser samt mot att

förbanden skall utvecklas mot en hög operativ

rörlighet samt förmåga att uppträda från tillfällig

basering. Vidare anser regeringen att

förbandsverksamheten bör inriktas mot att kunna

fungera inom incidentberedskap och beredskap för

sjöräddning.

Marinstridskrafterna skall under 2002 kunna

medverka i det vidgade Östersjösamarbetet.

Regeringen anser det därför angeläget att

minröjningsoperationerna och utbildning av de

baltiska marinstridskrafterna i baltiska farvatten

fortsätter.

Utvecklingen av marinstridskrafterna bör också

inriktas mot att ge de typförband som anmälts till

internationella styrkeregister en internationell

förmåga.

Enligt regeringen är det vidare viktigt att

fortsätta utvärderingen av förbandsverksamheten och

hur denna är kopplad till förmågan. Försvarsmaktens

alltjämt redovisade begränsningar av förmåga till

sjöminering samt förmågan att ingripa mot främmande

undervattensverksamhet bör därför uppmärksammas även

fortsättningsvis. I detta hänseende anser regeringen

det rimligt att kunskap om sjöminering bör bevaras

så att förmågan till kvalificerad minröjning inte

nedgår.

Den första korvetten av Visbyklass kommer att

genomföra provturer. Vidare kommer fortsatta

leveranser av torped 62 och stridsbåt 90 att

genomföras. Studier inför utvecklingen av nytt

torped-, min- och sensorsystem (TMS) påbörjas.

Därutöver planeras leverans av förserieexemplar av

spanings- och eldledningsradarn ARTE 740 och svävare

till amfibiekåren. Korvetterna av Stockholmsklass

och minröjningsfartyg av Landsortsklass avses

halvtidsmoderniseras, och halvtidsmodernisering av

minfartyget Carlskrona har påbörjats. Dessutom

kommer utvecklingen av luftoberoende ubåtsmaskineri

att fortsätta liksom utvecklingen av det nordiska

ubåtsprojektet Viking.

Flygstridskrafter

Regeringen anser att utbildningen av JAS 39-förband

bör prioriteras inom flygstridskrafternas

förbandsutbildning. Ombeväpningen till JAS 39

Gripensystemet bör fortsätta i enlighet med

Försvarsmaktens planering så att ytterligare två

Gripendivisioner kan organiseras 2002. Den

internationella förmågan genom de inrättade

snabbinsatsstyrkorna med AJS 37 och Tp 84 bör

vidmakthållas. Den nya organisationen för

flygbasbataljoner – flygbasbataljon 04 – är under

uppbyggnad, och inriktningen är att åtta bataljoner

skall organiseras med början innevarande år. Fyra

bataljoner bör vara fullt operativa 2004 och

samtliga åtta två år senare.

I fråga om den materiella förnyelsen anser

regeringen att ytterligare flygplan JAS 39 Gripen

inom beslutad ram, liksom det flygburna FSR 890-

systemet och stridsledningscentraler, bör tillföras

Försvarsmakten under 2002. Det taktiska

radiosystemet TARAS bör utvecklas vidare och ett

försvarsmaktsgemensamt igenkänningssystem, IK/ID-

system, bör projekteras.

Helikopterförband

Den nya helikopterorganisationen med två

krigsförband i insatsorganisationen, en

helikopterbataljon med markoperativ inriktning och

en bataljon med sjöoperativ inriktning, har börjat

organiseras. Det är enligt regeringen angeläget att

förbandsutbildningen under 2002 koncentreras på

övning och utbildning i den nya

organisationsstrukturen och så långt möjligt med ny

materiel.

Under perioden 2001–2009 kommer huvuddelen av de

nuvarande helikoptrarna/systemen att avvecklas.

Omsättningen har inletts genom att regeringen i maj

2001 medgav att Försvarsmakten fick anskaffa lätta

helikoptrar, helikopter 15. Helikoptrarna kommer att

levereras under åren 2002–2007. Inriktningen är

vidare att en medeltung helikopter, helikopter 14,

skall anskaffas genom en gemensam nordisk

anskaffning. Dessa helikoptrar skall levereras under

åren 2003–2009.

Regeringen konstaterar att helikopterverksamheten

har omstrukturerats under flera år. Detta har

inneburit vissa negativa konsekvenser.

Helikopterförbanden genomför ett omfattande stöd

till samhället inom ramen för avtalet med

Sjöfartsverket om beredskap för räddningstjänst och

avtalet med Västerbottens läns landsting om

sjuktransporter. Som regeringen har utvecklat i det

föregående i resultatredovisningen om stöd till

samhället anser regeringen att detta stöd med

helikopterresurser bör begränsas. Regeringen anser

att de nya helikopterbataljonerna, när de

organiseras och helikoptermaterielen omsätts de

kommande åren, skall satsa sina resurser på att

utbilda och öva i den nya organisationen. Denna

verksamhet måste enligt regeringen prioriteras före

stödet till samhället med helikopterresurser.

Underrättelsetjänst

Utvecklingen i omvärlden bör följas och förslag

lämnas om beredskapshöjningar och andra åtgärder för

att möta hot mot landet som kan uppstå genom

förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Stöd

bör också lämnas med underrättelser för planering

och genomförande av internationella insatser.

Totalförsvarspliktig personal

Under 2002 bör Försvarsmakten inrikta utbildningen

av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt mot

ca 15 350 inryckande. Regeringen avser att i

försvarsbeslutspropositionen återkomma till

riksdagen i frågor som rör mönstring, utbildning och

förbättrade förmåner m.m. för totalförsvarspliktiga.

Frivillig försvarsverksamhet

Under 2002 skall Försvarsmakten fortsätta att stödja

och bistå de frivilliga försvarsorganisationerna så

att deras verksamhet bidrar till att vidmakthålla en

stark försvarsvilja.

Miljöarbete

Regeringen anser att försvarssektorns övergripande

miljöarbete även fortsättningsvis bör grundas på den

gemensamma Nordisk Agenda 21 för försvarssektorn. En

annan betydelsefull utgångspunkt för miljöarbetet är

sektors-ansvaret för ekologiskt hållbar utveckling

inom försvarssektorn som regeringen fastställt för

Försvarsmakten.

Under 2002 bör Försvarsmakten fortsätta

avvecklingen av användningen av ämnen som bryter ned

ozonskiktet. Vidare bör kretslopps- och

försiktighetsprinciperna tillämpas i ökad omfattning

vid utvecklingen och anskaffningen av materiel.

Arbetet med att begränsa effekterna av skott- och

flygbuller bör fortsätta.

Enligt regeringen är det angeläget att kompetensen

inom miljöområdet breddas och fördjupas ytterligare.

Slutligen anser regeringen att det internationella

försvarsmiljösamarbetet är viktigt.

Grundorganisationen

Regeringen noterar att avvecklingen av

organisationsenheter och andra enheter inom

grundorganisationen i allt väsentligt kommer att

vara genomförd vid utgången av 2001 såsom var

planerat. Ett undantag är dock omlokaliseringen av

Försvarsmaktens centrum för internationell

verksamhet (SWEDINT) från Södertälje/Almnäs till

Upplands-Bro/Kungsängen. SWEDINT bedöms kunna vara

installerat i Kungsängen först under tredje

kvartalet 2003. Försvarsmakten har anmält till

regeringen att det har krävts en analys av det

totala behovet av fastigheter vid garnisonen i

Kungsängen. Detta har lett till att projekteringen

av lokaler m.m. för SWEDINT i Kungsängen har

försenats. I motsats till myndighetens tidigare

bedömning anser Försvarsmakten numera att

flyttningen av SWEDINT inte bör genomföras

successivt utan vid ett tillfälle.

Regeringen anser att det är viktigt att

omlokaliseringen av SWEDINT genomförs snarast och på

ett sådant sätt att verksamheten inte påverkas

negativt samt till så låga kostnader som möjligt.

En betydelsefull del i omstruktureringen av

arméstridskrafterna var att koncentrera

specialtruppslagens verksamhet till endast en ort

för respektive truppslag. Detta skulle kompletteras

med utbildnings- och övningsmöjligheter i Norrland

för att säkerställa förmågan för förbanden att

strida i subarktiskt klimat. Specialtruppslagens

förband i Boden, dvs. Norrlands artilleribataljon,

Norrlands luftvärnsbataljon, Norrlands

ingenjörbataljon och Norrlands signalbataljon, är nu

underställda chefen för Norrbottens regemente (I

19). Denne lyder i sin tur under chefen för

respektive specialtruppslagsregemente när det gäller

funktionsutbildning, personalförsörjning och

uppföljning för de nämnda bataljonerna. Motsvarande

förhållande gäller i Östersund för Norrlands

trängbataljon, chefen för Jämtlands

fältjägarregemente (I 5) och chefen för Göta

trängregemente (T 2). Regeringen anser att denna

lokalisering och struktur, förutom

Norrlandsutbildning, också ger goda möjligheter till

samövning i större förband och funktioner.

Frågan om lokalisering av den militära

flygutbildningen bereds av Regeringskansliet i

samverkan med Försvarsmakten. Regeringens inriktning

är att beslut om lokalisering av den militära

flygutbildningen skall kunna fattas före årsskiftet

2001/02. När det gäller samverkan mellan civil och

militär flygutbildning har regeringen uppdragit åt

Försvarsmakten och Lunds universitet att senast den

1 mars 2002 redovisa ett underlag i enlighet med vad

som angetts i propositionen.

Regeringen anser att grundorganisationen därför

bör inriktas mot att uppnå balans mellan uppgifter

och resurser i de olika verksamheterna, utveckla och

fullfölja Försvarsmaktens underhållstjänst och

stödverksamhet, utveckla det militära skolsystemet

och utveckla kompetens genom att fokusera på

kärnverksamheten inom respektive område. Regeringen

återkommer till riksdagen när det gäller frågor om

grundorganisationens utveckling.

Anställd personal

Personalförsörjningsutredningen överlämnade sitt

betänkande (SOU 2001:23) Personal för ett nytt

försvar i februari 2001. Betänkandet har

remissbehandlats. Regeringen återkommer i

försvarsbeslutspropositionen med en redovisning av

betänkandet och regeringens ställningstagande till

förslagen, framför allt med en samlad syn på

Försvarsmaktens personalförsörjning.

I december 2000 överlämnade Riksdagens revisorer

en informationsrapport (2000/01:1) Förvarsmaktens

personalförsörjning. Enligt rapporten är

kompetensflykten från Försvarsmakten mycket oroande.

Granskningen visar att det är fel kategori

officerare som lämnar Försvarsmakten. Enligt

rapporten har Försvarsmakten vidare haft svårt att

kvantifiera hur stor personalbristen är i

förhållande till den nya organisationen. Inför

riksdagens beslut våren 2000 missbedömde

Försvarsmakten behovet av yrkesofficerare och

civilanställda i Försvarsmakten. Försvarsmakten har

underskattat betydelsen av att följa upp hur

avvecklingen av personal fortlöper.

Riksdagens revisorer har också uttalat sig om

Försvarsmaktens arbetsgivarroll och ansett att det

finns en rad faktorer som talar för att

Försvarsmakten har svårt att hävda myndighetens

intressen gentemot officerarnas intressen.

I mars 2001 överlämnade Riksrevisionsverket för

regeringens kännedom rapporten Avveckling av

officerare och kompetensförsörjningsläget inom

Försvarsmakten (RRV 2001:7). Riksrevisionsverket

erinrar om att det vid tidigare granskningar pekat

på Försvarsmaktens svagheter när det gäller att

hävda verksamhetsintresset i samband med

lönebildningen och tillämpningen av löneavtalen.

Även i denna rapport har Riksrevisionsverket funnit

att Försvarsmakten brustit i sin arbetsgivarroll.

Rapporten visar på brister i Försvars-maktens

högkvarters sammanhållande styrning av förbanden.

Budgeterade personalavvecklingskostnader för 2000

har överskridits.

Försvarsmakten har anfört att myndigheten genomför

den största förändringen för det svenska försvaret i

modern tid. Därtill skall avsevärda

personalreduceringar genomföras. Riksdagens

revisorer och Riksrevisionsverket har enligt

Försvarsmakten i många stycken på ett bra sätt

fångat upp den utmaning som en så genomgripande

förändring innebär. I båda rapporterna har, enligt

Försvarsmakten, befogad kritik riktats mot

myndigheten. Sammantaget sägs rapporterna i allt

väsentligt visa sådant som Försvarsmakten redan

känner till och vidtar åtgärder för att lösa.

Däremot anser Försvarsmakten att kompetensbristen

inom vissa områden är oroande.

Regeringen konstaterar att de personella

konsekvenserna av Försvarsmaktens omstrukturering är

betydande och att problemen inte kunnat förutses.

Mycket av det som angetts i rapporterna har

Försvarsmakten redan åtgärdat eller avser att

åtgärda. Merparten av problemen har också behandlats

av Personalförsörjningsutredningen. Även om

utredningens förslag är av långsiktig karaktär

bedömer regeringen att delar av förslagen kan ge

effekt redan under 2002. Regeringen återkommer i

personalfrågor i försvarsbeslutspropositionen.

Motionerna

Även om det ekonomiska utfallet av verksamheten på

Försvarsmaktens olika anslag sammantaget hållits

inom ramen, anför Kristdemokraterna i sin

kommittémotion Fö255 av Åke Carnerö m.fl., så har

besparingarna till följd av överskridandena på

förbandsverksamheten lett till omfattande

neddragningar av verksamheten innevarande år. Detta

riskerar att urholka Försvarsmaktens förmåga i olika

avseenden. Motionärerna anser därför att det

allvarliga överskridandet på anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. måste leda

till en översyn av den ekonomiska styrningen och

uppföljningen i syfte att skapa stabilitet i den

framtida verksamheten (yrkande 3).

I samma motion anförs att vi måste ha en

betryggande försvarsförmåga för att kunna möta både

närtida hot mot vårt land och framtida hot vid

omvärldsförändringar. Motionärerna föreslår att de

krav på grundläggande försvarsförmåga och

grundberedskap som beslutades av riksdagen i mars

2000 (bet. 1999/2000:FöU2) skall ligga fast (yrkande

4).

Motionärerna anför vidare att förmågan till väpnad

strid och utnyttjande av förband i behovssammansatta

styrkor är den verksamhet som Försvarsmaktens

resurser skall kraftsamlas till. Detta kräver god

samverkansförmåga. Övningsverksamheten bör därför

samordnas så att förbandsverksamheten alltmer kan

inriktas mot övningar av operativt sammansatta

insatsstyrkor (yrkande 7).

Övningsverksamheten anser motionärerna vara helt

nödvändig för att behålla och inspirera kvalificerad

personal och därmed för Försvarsmaktens

anpassningsförmåga. Motionärerna vill därför betona

betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig

förbandsverksamhet (yrkande 8).

Motionärerna konstaterar att helikopterförbandens

förmåga inte har ökat jämfört med förra året.

Eftersom helikopterförbanden är viktiga måste

fortsatta åtgärder vidtas som säkerställer

helikopterförbandens fältduglighet samt

tillgängligheten på helikoptrar (yrkande 14).

I samma motion hänvisas till riksdagens beslut

våren 2001 (bet. 2000/01:FöU9) och att utskottet i

anslutning härtill uttalade sig om betydelsen av att

den nya underhållsorganisationen leder till

effektivitetsvinster. Motionärerna anser därför att

tydliga krav på bl.a. redovisningssystem och

faktureringsrutiner bör fastställas för

Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet

(yrkande 15).

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö228 av Berit

Jóhannesson m.fl. konstateras att Sverige har spelat

en viktig roll i arbetet för ett förbud mot

antipersonella minor. Sverige har också en stor

kunskap och kapacitet inom området. För att

säkerställa en fortsatt utveckling inom detta område

föreslår motionärerna att Försvarsmakten inom

förbandsverksamhet, fredsfrämjande verksamhet och

materielanskaffning prioriterar verksamheter för

minröjning (yrkande 1).

I samma motion hänvisar motionärerna till att

regeringen i propositionen (s. 5) anför att stödet

till samhället med Försvarsmaktens

helikopterresurser bör begränsas. Motionärerna delar

inte regeringens syn i frågan. Dels anser de att de

förutsättningar som fanns när beslutet fattades har

ändrats radikalt, dels anser de att de resurser som

Försvarsmakten disponerar även fortsättningsvis bör

utnyttjas till stöd för det civila samhället. Enligt

motionärerna bör helikopterverksamheten förstärkas

för att dels klara de uppdrag man har i sin

försvarsmaktsroll, dels kunna hålla en hög beredskap

gentemot samhället via de avtal som finns med t.ex.

Sjöfartsverket. Motionärerna föreslår motionärerna

en utredning som dels skall redovisa vilka resurser

som behöver tillföras för att Försvarsmakten även

fortsättningsvis skall kunna bemanna fem

räddningsbaser, dels skall granska förutsättningarna

för att helikopterförbanden även fortsättningsvis

kan medverka i ambulanshelikopterverksamheten

(yrkande 2).

Motionärerna anför vidare att det sedan flera år

finns planer på att bygga en ny hangar vid

Göteborg/Säve. Den nya hangaren är planerad att

sambrukas med Polisen och den

helikopterambulansverksamhet som genomförs enligt

avtal med Västra Götalands län. Enligt motionärerna

diskuterar nu Försvars-makten reparation av den

gamla hangaren. Detta anser motionärerna inte vara

någon bra lösning, framför allt inte på lång sikt.

Resurser behöver därför avdelas för investering i en

ny hangar och kostnaden för denna åtgärd föreslås

täckas genom omfördelning inom anslaget 6:1

Förbandsverksamhet (yrkande 3).

I motion Fö247 (s) av Lena Sandlin-Hedman m.fl.

anser motionärerna att de ca 3 000 människor,

svenskar, finnar och ryssar, som stupade i slagen

vid Sävar och Ratan år 1809 bör hedras genom att

deras namn dokumenteras och publiceras vid ett

nationalmonument där slagen stod. Kostnaden

uppskattar motionärerna till mellan 100 000 och

150 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen i det

föregående i sin resultatbedömning anmält att

Försvarsmakten under det gångna året nått

utbildningsmålen endast på lägre förbandsnivåer.

Till följd av uteblivna övningstillfällen i högre

förband har det inte funnits förutsättningar för att

utveckla officerarnas kompetens att leda större

förband i komplexa stridssituationer. Förbanden har

därmed inte kunnat förbättra sin förmåga i önskvärd

omfattning sedan föregående år. En fortsatt sådan

utveckling får allvarliga konsekvenser för Försvars-

maktens förmåga.

Utskottet understöder därför regeringens

ambitioner att öka övningsverksamheten och ansluter

sig till den av regeringen föreslagna inriktningen

för förbandsverksamheten. Förbanden bör sålunda

genom regelbundna övningar ges förutsättningar för

att förbättra sin förmåga att verka inom ramen för

samordnade insatser i högre förband. Den nya

lednings- och underhållsorganisationen bör så snart

som möjligt få möjlighet att verka i sina roller. De

operativt rörliga förbanden bör prioriteras före

övriga förband. Det är vidare viktigt att fortsätta

utvärderingen av förbandsverksamhetens resultat och

hur detta påverkar förbandens förmåga i olika

avseenden.

Utskottet kan i här aktuella frågor inte se några

avgörande skillnader i förhållande till vad som

anförs i kommittémotion Fö255 (kd), de yrkanden som

rör grundläggande försvarsförmåga och grundberedskap

(yrkande 4), samordnad övningsverksamhet (yrkande 7)

och grundläggande kontinuerlig förbandsverksamhet

(yrkande 8). Utskottet bedömer att dessa yrkanden i

huvudsak bör bli tillgodosedda med den av regeringen

föreslagna inriktningen, varför yrkandena avstyrks.

Regeringen anger i propositionen att

Försvarsmakten under 2002 bör inrikta

värnpliktsutbildningen mot 15 350 inryckande.

Utskottet ifrågasätter om detta är tillräckligt för

att kunna förbandsomsätta den krigsorganisation som

enligt det senaste försvarsbeslutet skall

personalförsörjas med 4–5 års

förbandsomsättningstid. Utskottet återkommer till

denna fråga i betänkande 2001/02:FöU2 Försvarsbeslut

för 2002–2004.

Försvarsmaktens helikopterverksamhet har

omorganiserats under de senaste åren och en

omfattande omstrukturering pågår. Organisationen i

såväl fred som krig reduceras. Merparten av

helikoptersystemen skall omsättas. Ett av dessa,

helikopter 3, har avvecklats utan att något nytt

system tagits i bruk. Avvecklingen av

helikoptersystem 5 har inletts. Regeringen har

nyligen medgett beställning av dels 18 st medeltunga

helikopter 14 och 20 st lätta helikopter 15. Dessa

avses successivt tillföras organisationen under

perioden 2005–2010. Med nuvarande inriktning kommer

det framtida antalet helikoptrar att bli färre än

det är för närvarande.

Regeringen anförde i propositionen Det nya

försvaret (prop. 1999/2000: 30) att den del av

dåvarande Göta helikopterbataljon som fanns vid Säve

borde finnas kvar t.o.m. år 2003 för att undvika

omlokaliseringar av det äldre helikopterbeståndet

med åtföljande investeringar. Detta föranledde

utskottet att påpeka (bet. 1999/2000:FöU2 s. 162)

att det ansåg att omsättningen av gamla helikoptrar

och anskaffningen av nya inte innebär att tidpunkten

2003 nu behöver preciseras som en bortre gräns vad

avser helikoptrar för Försvars-maktens eget behov på

Säve. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till

regeringen med denna innebörd.

Utskottet vill vidare erinra om att det vid tre

tidigare tillfällen (bet. 1994/95:FöU4, 1996/97:FöU1

och 1997/98:FöU1) betonat behovet av en

räddningsberedskap i norra Sverige.

Regeringen har i sin resultatbedömning konstaterat

att det under flera år har varit problem med

tillgängligheten inom helikopterverksamheten. De

organisatoriska förändringarna liksom tekniska och

personalanknutna orsaker har bidragit till denna.

Trots ett antal vidtagna åtgärder är läget ännu inte

godtagbart. Utskottet anser situationen vara

allvarlig och ansluter sig till regeringens

uppfattning att förbandsutbildningen under 2002 bör

koncentreras till utbildning och övning i den nya

helikopterorganisationen. Fortsatta åtgärder måste

sålunda vidtas för att öka tillgängligheten för

helikopterförbanden. Stödet till samhället med

Försvarsmaktens helikopterresurser är angeläget men

måste dessvärre i den nu rådande situationen komma i

andra hand. Utskottet kan därför biträda regeringens

inriktning i denna del. Utskottet anser att denna

inriktning i huvudsak överensstämmer med vad som

föreslås i kommittémotion Fö255 (kd) yrkande 14.

Yrkandet avstyrks därför.

Utskottet utgår från att Försvarsmakten ökar sitt

stöd till samhället med helikopterresurser i den

takt som resurser och förbättrad tillgänglighet

medger. Någon särskild utredning, som föreslås i

kommittémotion Fö228 (v), om vilka resurser som

behöver tillföras Försvarsmakten för att den även

fortsättningsvis skall kunna bemanna fem

räddningsbaser erfordras därmed inte. Utskottet

avstyrker därför yrkande 2 i nämnda motion.

När det gäller frågan om en helikopterhangar vid

Säve har utskottet erfarit att Försvarsmakten mot

bakgrund av den besvärliga ekonomiska situationen

innevarande år har reviderat sin plan att bygga för

helikopterverksamheten. Inriktningen är nu att

endast vidta de renoveringsåtgärder som är

nödvändiga. Utskottet anförde nyligen (bet.

2000/01:FöU10) att det bör ankomma på ansvariga

myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var

enskilda helikoptrar skall baseras för att uppfylla

kravet på beredskap m.m. Utskottet gör nu ingen

annan bedömning och anser att motsvarande

förhållningssätt även gäller för investering i en

helikopterhangar. Utskottet avstyrker därför yrkande

3 i nämnda motion.

Försvarsmakten har under 2000 överförbrukat

anslaget för förbandsverksamhet. Det ekonomiska

läget har under det första halvåret varit fortsatt

ansträngt, vilket lett till att förbandsverksamheten

har måst reduceras. En betydande orsak till

problemen är Försvarsmaktens bristande kontroll över

lönebildning och lönekostnader, vilket såväl

Riksdagens revisorer som Riksrevisionsverket och

Ekonomistyrningsverket konstaterat i rapporter.

Utskottet har vid tidigare tillfällen (bet.

1997/98:FöU11 och 1998/99:FöU1) uppmärksammat frågan

om lönebildningen inom Försvarsmakten och att

Försvarsmakten måste förstärka sin arbetsgivarroll.

Det är ytterst angeläget att den totala

lönebildningen sker inom tillgängliga resurser så

att den inte framtvingar sådana omplaneringsbehov

som varit aktuella det senaste året. Liksom

regeringen anser utskottet att Försvarsmakten måste

skapa säkra metoder för kostnadsberäkningar,

ekonomiredovisning och ekonomistyrning. Försvars-

makten måste vidare vidta nödvändiga åtgärder för

att myndighetsledningens lönepolicy skall genomsyra

den lokala lönebildningen. Utskottet anser att vad

som här har anförts ligger väl i linje med yrkande 3

i kommittémotion Fö255 (kd) om en översyn av den

ekonomiska styrningen och uppföljningen i

Försvarsmakten. Yrkandet bör bli tillgodosett,

varför det avstyrks av utskottet.

Utskottet utgår vidare, i likhet med motionärerna

i nyss nämnda motion, från att det i den nya

underhållsorganisationen ställs tydliga krav på

bl.a. redovisningssystem och faktureringsrutiner

(yrkande 15). Motionsyrkandet behöver därför inte

bifallas.

Vänsterpartiet förordar i kommittémotion Fö228 att

Försvarsmakten inom förbandsverksamheten, den

fredsfrämjande verksamheten och

materielanskaffningen prioriterar minröjning.

Yrkandet som berör flera inriktningsområden

behandlas här samlat av utskottet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen med

tillfredsställelse noterat att Sverige under senare

år höjt sin profil när det gäller minröjning.

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum

har inrättats i Eksjö och avsatta medel för skilda

åtgärder inom minröjningsområdet har höjts

väsentligt. Det internationella samarbetet har

utökats, bl.a. i syfte att utveckla metoder m.m. för

humanitär minröjning. Försvarsmakten har i det

senaste regleringsbrevet av regeringen bl.a. ålagts

att fortsätta utvecklingen av ammunitions- och

minröjningsförmågan för fredsfrämjande och

humanitära insatser och också att i vissa delar öka

denna förmåga. Utskottet ser därför för närvarande

inte något behov av ett uttalande från riksdagen om

ytterligare prioritering av minröjningsverksamheten.

Motion Fö228 (v) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet känner sympati för den i motion Fö247 (s)

framförda idén om ett nationalmonument som med namn

hedrar dem som dog i slagen vid Sävar och Ratan

1809. Utskottet anser emellertid att denna åtgärd

kan genomföras utan något särskilt uttalande från

riksdagen och att den relativt ringa kostnaden, av

motionärerna uppskattad till 100 000–150 000 kr, kan

bestridas under myndighetsanslaget eller med

insamlade medel. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen

godkänner regeringens förslag till inriktning av

förbandsverksamheten och att samtliga

motionsyrkanden avslås.

Inriktning av beredskap

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag (punkt 5) till inriktning

för 2002 för beredskap.

Propositionen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten skall ha en

sådan förmåga att beredskap kan upprätthållas inom

de tidsramar som regeringen beslutat.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för 2002 för beredskap.

Regeringen bedömer att Sverige bör kunna delta i

fredsfrämjande insatser med de resurser, förband och

tidskrav som har anmälts till internationella

styrkeregister. Sverige bör kunna bidra med

förbandsenheter från såväl armé-, marin- som

flygstridskrafterna.

I skälen för sina förslag och sin bedömning anför

regeringen bl.a. följande.

Grundberedskap

Nationell beredskap

Resurser ur grundorganisationen jämte delar ur

insatsorganisationen skall ha beredskap för att möta

de hot som kortsiktigt kan uppstå i rådande

omvärlds-läge. Försvarsmakten skall ha beredskap för

att på kort sikt (högst ett år efter

regeringsbeslut) kunna utveckla förmåga

· till skyddsåtgärder som medför att samhället kan

motstå bekämpning av samhällsfunktioner och

infrastruktur och

·

· att möta insatser av fjärrstridsmedel och

begränsade luftrörliga insatsstyrkor.

·

Beredskap för ingripande mot kränkningar av

svenskt territorium skall finnas med kraftsamling

till tider och områden där risken för kränkningar är

som störst.

Beredskapsstyrkor

Försvarsmakten skall upprätthålla en sådan beredskap

som framgår av ett hemligt regeringsbeslut den 30

mars 2000.

Beredskap för internationella insatser

De förbandstyper och den förmåga som utvecklas inom

ramen för PARP har varit utgångspunkt för Sveriges

anmälan till såväl EU:s krishanteringsförmåga som

till FN:s, Nordcaps och Shirbrigs styrkeregister.

Sammantaget innebär detta att Sverige under 2002

skall ha förmåga att efter beslut kunna delta med

följande resurser och förband i internationella

insatser:

· ledningsresurs/stabsofficerare (40 st där

personal för civil-militär samverkan ingår),

·

· två mekaniserade infanteribataljoner (varav en

för närvarande är insatt i Kosovo),

·

· ingenjörkompani med ammunitions- och

minröjningsförmåga,

·

· sjöminröjningsförband,

·

· spaningsflygförband AJS 37 Viggen samt

·

· transportflygförband.

·

Ledningsresursen, sjöminröjningsförbandet,

spaningsflygförbandet samt transportflygförbandet

har beredskap för att 30 dagar efter regeringsbeslut

kunna transporteras till ett insatsområde. Övriga

förband har 90 dagars beredskap. Sverige har för

närvarande en bataljon insatt i Kosovo. Den andra

bataljonen har 90 dagars beredskap förutom ett

kompani som under 2001 års början hade 30 dagars

beredskap (snabbinsatsförmåga).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i

försvarsbeslutspropositionen beträffande

Försvarsmaktens fortsatta internationalisering.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Det är enligt regeringens bedömning angeläget att

Försvarsmakten höjer ambitionerna när det gäller att

bedöma risker dels inför, under och efter

internationella insatser, dels vid skydd mot NBC-

och toxikologiska hot under insats. Förmågan att

övervaka och detektera miljö- och hälsofarliga ämnen

bör vara särskilt god vid förband i internationell

tjänst.

Incidentberedskap

Inriktningen under 2002 är att Försvarsmakten skall

kunna upptäcka, identifiera, avvisa och dokumentera

kränkningar av territoriet i enlighet med

förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens

ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium i

fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen).

Beredskap för stöd till samhället

Regeringen anser att Försvarsmaktens insatsberedskap

skall dimensioneras främst för behovet att kunna

hävda territoriell integritet och försvara landet

mot väpnat angrepp. Detta innebär att det finns

delar av förband och funktioner med resurser ur

grundorganisationen som är omedelbart tillgängliga

för att kunna möta de nämnda situationerna. Denna

insatsberedskap inrymmer också en beredskap för att

kunna samverka med civila myndigheter och ställa

resurser till förfogande vid svåra påfrestningar på

samhället i fred.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:84,

bet. 1997/98:FöU11, rskr. 1997/98:116) om ett nytt

övergripande beredskapsbehov för Försvarsmakten.

Utskottet utgick i det sammanhanget från att

regeringen årligen till riksdagen beskriver

beredskapen och redovisar beredskapslägets

betydelse.

Regeringen återkom till frågan ett år senare

(prop. 1998/99:74) och anförde därvid bl.a. att

Sverige måste ha en ständig beredskap för att kunna

möta och avvisa kränkningar av Sveriges territorium

och begränsade hot som skulle kunna riktas mot oss i

syfte att utöva påtryckningar. Utskottet

kommenterade detta (bet. 1998/99:FöU5 s. 31) med att

det utgick från att regeringen i de årliga

budgetförslagen tydligt redovisar beredskapsläget,

eventuella brister i detta i förhållande till

beslutade beredskapsmål samt härav föranledda

förslag till riksdagen.

Utskottet har med anledning av terrorattackerna i

USA den 11 september begärt och fått redovisningar

av företrädare från Försvarsmakten och

Rikspolisstyrelsen över vidtagna beredskapsåtgärder.

Dessa genomgångar visade enligt utskottets mening på

vissa problem i det nuvarande beredskapssystemet,

bl.a. på bristande flexibilitet samt att det finns

beslutssituationer som behöver studeras och olika

aktörers befogenheter i dessa situationer klaras ut.

Skall exempelvis Försvarsmakten kunna ingripa mot

terroristattacker så saknas nu konstitutionellt stöd

för detta.

Utskottet har erfarit att Regeringskansliet har

initierat ett arbete med att se över

beredskapssystemet och det regelverk som är knutet

till detta, bl.a. mot bakgrund av de nya hoten.

Utskottet utgår från att regeringen orienterar

riksdagen om resultatet av detta arbete och ger

erforderliga förslag till beslut. Utskottet

återkommer till denna fråga i samband övervägandena

om en helhetssyn på ledning som följd av proposition

2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot vad

regeringen anfört och föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning för 2002 för

beredskap.

Inriktning av incidentinsatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag (punkt 3) till inriktning

för 2002 för incidentinsatser.

Propositionen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten skall

upptäcka, ingripa mot och avvisa varje form av

kränkning av svenskt territorium för att hävda

rikets territoriella integritet i luften, till sjöss

och på marken.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för 2002 för

incidentinsatser.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att det

är av stor vikt att Sverige som nation hävdar sitt

territorium i enlighet med de möjligheter som

folkrätten ger.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen

anfört och föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för 2002 för

incidentinsatser.

Inriktning för stöd till samhället

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag (punkt 4) till inriktning

för 2002 för stöd till samhället.

Propositionen

Regeringen föreslår att Försvarsmakten, vid sidan av

att medverka i räddningstjänst enligt

räddningstjänstlagen (1986:1102), skall bidra till

att stärka det svenska samhället vid svåra

påfrestningar på samhället i fred och därvid kunna

samverka med andra myndigheter och kunna ställa

resurser till förfogande.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för 2002 för stöd till

samhället.

I skälen för sitt förslag anför regeringen bl.a.

följande.

Det är angeläget att samhällets resurser kan

utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.

Försvarsmakten har många resurser, anskaffade för

krigsorganisationen, som kan användas även för andra

angelägna ändamål i samhället. Där så är möjligt och

det inte påverkar Försvarsmaktens grundläggande

verksamhet negativt bör resurserna utnyttjas

gemensamt.

Försvarsmakten skall kunna bistå vid

räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen

(1986:1102). Myndigheten har också som en av sina

uppgifter att kunna stärka samhället vid svåra

påfrestningar på samhället i fred. Försvarsmakten

skall därvid kunna samverka med andra myndigheter

och kunna ställa resurser till förfogande.

Härutöver kan Försvarsmakten med stöd av

förordningen (1986:1111) om militär medverkan i

civil verksamhet lämna stöd i övrigt i skilda

situationer.

Regeringen anser att Försvarsmakten bör fördjupa

samverkan med anledning av de överenskommelser som

träffats med myndigheter som har ett särskilt ansvar

om en svår påfrestning skulle inträffa. Sådana

överenskommelser finns med Statens

strålskyddsinstitut och Affärsverket svenska

kraftnät. Försvarsmakten bör verka för att liknande

överenskommelser kan träffas med ansvariga

myndigheter.

I sin redovisning till regeringen har

Försvarsmakten pekat på att de största problemen när

det gäller stöd till samhället i olika avseenden

hänger samman med de olika principer för ledning som

gäller inom Försvarsmakten och andra myndigheter och

kommuner. Försvarsmakten anser att ansträngningarna

bör fortsätta för att upprätta effektiva strukturer

för samverkan som överbryggar detta problem.

Regeringen delar denna uppfattning.

Härutöver vill regeringen erinra om utredningen om

översyn av Försvars-maktens stöd till andra

myndigheter m.m. (dir. 2000:87). Utredningen skall

se över de bestämmelser som gäller för

Försvarsmaktens stöd till samhället i fred. I

uppdraget ingår att lämna förslag till den

författningsreglering som behövs för att uppnå ett

klarare och mer entydigt regelsystem. Inriktningen

skall vara att öka Försvarsmaktens möjligheter att

bistå andra myndigheter. Utredningen skall redovisa

resultatet av sitt arbete senast den 1 november

2001.

Regeringen erinrar avslutningsvis om att

Försvarsmakten kan ställa resurser till en annan

myndighets förfogande i enlighet med regeringens

direktiv. Exempel på sådana resurser är flygplan för

Försvarets radioanstalt och samordning av vissa

resurser med Kustbevakningen. Enligt regeringen är

det viktigt att beakta att Försvarsmakten i allt

väsentligt skall dimensioneras och utnyttjas mot

sina egna behov för att kunna lösa de uppgifter

statsmakterna har beslutat om. I de fall

Försvarsmaktens resurser kan utnyttjas ytterligare

bör särskilda avtal eller överenskommelser träffas.

De resurser som kan komma i fråga är främst fartyg,

flygplan, helikoptrar, sensorsystem för

sjöövervakning och personal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att

Försvarsmaktens möjligheter att med trupp stödja

samhället inte är en beredskapsfråga utan är

beroende av hur många värnpliktiga som för

tillfället utbildas. Möjligheterna varierar därmed

över året och är lägst under sommarmånaderna.

Härtill kommer möjligheterna att på frivillig bas

inkalla hemvärn. Med detta sagt har utskottet ingen

erinran mot vad regeringen anfört och föreslår att

riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

2002 för stöd till samhället.

Inriktning av internationella insatser

Propositionen

Regeringen bedömer att inriktning för

internationella insatser bör vara följande. Sverige

bör i nuvarande omvärldsläge fortsatt bidra med en

bataljon till den multinationella fredsstyrkan KFOR

(Kosovo Force) och fortsatt ställa resurser till

SFOR:s (Stabilisation Force) förfogande i Bosnien-

Hercegovina.

I skälen till sin bedömning framhåller regeringen

bl.a. följande. Läget på västra Balkan är fortsatt

instabilt. För att förhindra ytterligare spridning

och förnyade våldsutbrott är fortsatt

internationellt engagemang nödvändigt och i detta

bör Sverige delta.

FN:s resolution 1244 antogs den 10 juni 1999 och

innebär att närvaron av en multinationell

fredsstyrka i Kosovo kommer att fortsätta, om inte

Säkerhetsrådet beslutar annorlunda.

Under en sjumånadersperiod 2001 har den svenska

KFOR-styrkan efter förfrågan från Nato temporärt

utökats med ca 190 personer. Regeringen anser att

Sverige under 2002 bör ställa resurser motsvarande

en bataljon till KFOR:s förfogande.

Mandatet för SFOR-styrkan i Bosnien-Hercegovina

gäller för närvarande till den 21 juni 2002.

SFOR-styrkans utformning påverkas av de breda

uppgifter som åläggs den på grund av att situationen

i Bosnien-Hercegovina alltjämt präglas av en stor

oförutsägbarhet. Regeringen bedömer att den rådande

situationen kräver förband med inriktning mot bl.a.

civil-militär samverkan och underrättelsetjänst.

Regeringen anser att det nuvarande svenska

truppbidraget omfattande ca 40 personer för bl.a.

civil-militär samverkan är ändamålsenligt. Under

2002 bör Sverige ställa motsvarande resurser till

SFOR:s förfogande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning om

behovet av att ställa militära resurser till

förfogande inom ramen för de multinationella

fredsstyrkorna KFOR och SFOR. Utskottet kan

samtidigt konstatera att vår uthållighet och vår

handlingsfrihet att ställa ytterligare marktrupp

till förfogande är mycket begränsade. Detta är såväl

ett finansiellt problem som en fråga om begränsad

tillgång på personal.

Inriktning av materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

- godkänner regeringens förslag (punkt 6)

till inriktning för 2002 för materiel,

anläggningar samt för forskning och

teknikutveckling och

-

- avslår motionerna Fö4 (m) yrkande 1, Fö228

(v) yrkande 5 och Fö251 (m).

-

Propositionen

Regeringen föreslår följande inriktning för 2002 för

materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling.

Materielförsörjningen skall tillgodose aktuella

beredskapskrav samt operativa behov och kompetenser.

Materiel som inte passar i det långsiktiga kravet på

operativ förmåga och kompetenser skall avvecklas

skyndsamt.

Materielförsörjningen skall utvecklas så att

· kopplingen mellan forskning, teknikutveckling,

studieverksamhet och materielanskaffning

tydliggörs,

·

· ökad vikt läggs vid materielanskaffningens tidiga

faser,

·

· anskaffningen av materiel planeras i kortare

serier,

·

· handlingsfriheten i planeringen ökar,

·

· tillgång till strategisk kompetens säkerställs,

·

· möjligheterna att genomföra anpassningsåtgärder

ökar samt

·

· miljöaspekterna beaktas i enlighet med de av

regeringen beslutade riktlinjerna för

miljöanpassad försörjning med försvarsmateriel.

·

Forskning och teknikutveckling skall inriktas mot

att vara ett viktigt instrument för utvecklingen av

Försvarsmaktens anpassningsförmåga. Kopplingen

mellan forskning och teknikutveckling,

studieverksamheten och framtagandet av nya

krigsförband inom Försvarsmakten skall utvecklas.

Försvarsmaktens planering för försörjning med

materiel respektive forskning och teknikutveckling

skall gemensamt tillgodose behovet av strategisk

kompetens.

Anläggningsförsörjningen skall inriktas mot en

ökad flexibilitet för att kunna utgöra en integrerad

del av Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas

mot de nya hot och risker som kan uppstå i

framtiden.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till inriktning för 2002 för materiel,

anläggningar samt för forskning och

teknikutveckling.

I sina skäl för förslagen framhåller regeringen

bl.a. följande.

Materielförsörjning samt forskning och

teknikutveckling

Inriktningen av Försvarsmaktens långsiktiga

försörjning med materiel samt forskning och

teknikutveckling behandlas i regeringens kommande

försvarsbeslutsproposition.

Den materiella utvecklingen skall svara mot

aktuella och framtida krav på stridskrafternas

utveckling.

Förutom de krav som ställs på beredskap, operativ

förmåga i olika avseenden och kompetenser måste även

kraven på tillgång till strategiska kompetenser

beaktas vid inriktning och planering av den framtida

materielförsörjningen och inriktningen av forskning

och teknikutveckling (FoT).

Ett viktigt inslag i forskning och

teknikutveckling utgörs av s.k. demonstratorer.

Utvecklingen av ledningssystemets tekniska delar

(Ledsyst T) har påbörjats och kommer att genomföras

i form av studier, en stegvis utveckling med bl.a.

utnyttjande av simulatorer och en anpassning av

forsknings- och teknologiförsörjningen. Regeringen

bedömer att Försvarsmaktens sammantagna operativa

förmåga förbättras genom en sådan utveckling.

Regeringen avser särskilt att följa utvecklingen av

ledningssystemets tekniska delar som utgör grunden

för det framtida nätverksbaserade försvaret.

Föreslagen inriktning innebär att Försvarsmakten

under 2002 bl.a. planeras få leveranser av följande

större materielsystem: måldetekterande

artillerigranat (Bonus), stridsfordon 90, stridsvagn

121/122 Leopard, torped 62, ARTE 740, FSR 890, JAS

39 Gripen, artillerilokaliseringsradar (Arthur),

stridsbåt 90 och stridsledningscentraler (StriC).

Anläggningar

Anläggningsförsörjningen skall inriktas mot en ökad

flexibilitet för att kunna utgöra en integrerad del

av Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas mot de

nya hot och risker som kan uppstå i framtiden.

Avveckling av anläggningar efter tidigare fattade

försvarsbeslut skall vara avslutad under 2002.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö4 (m)

av Henrik Landerholm understryks att effekterna av

de besparingar som Försvarsmakten i år tvingas till

är stora. De värnpliktiga ges en ofullständig

utbildning och officersutbildningen reduceras.

Hemvärnet sätts på sparlåga. De rörliga kostnaderna

för flygverksamheten minskas med upp till 50 %.

Omskolningen till JAS 39 Gripen försenas kraftigt.

Detta sker vid sidan av och skall därmed adderas

till de problem som skapas av riksdagsmajoritetens

felaktiga beslut om framtidens

flygvapenorganisation.

I ett läge där försvaret tvingas till dessa

besparingar är det enligt moderaterna utmanande att

fortsätta med stora investeringar. Därför bör ännu

ej genomförda omlokaliseringar som innebär stora

investeringar snarast avbrytas. Motionärerna

exemplifierar med SWEDINT:s flyttning till

Kungsängen, den samlade lokaliseringen av den

operativa insatsledningen och den koncentrerade

lokaliseringen av helikopterflottiljen till Malmen.

Den grundläggande inriktningen bör vara att

undersöka i det befintliga beståndet av fastigheter

var det finns tillgängliga och ändamålsenliga

lokaler som kan utnyttjas för försvarsändamål

(yrkande 1).

I kommittémotion Fö228 (v) av Berit Jóhannesson m.fl. hänvisas

till att Vänsterpartiet vid flera tillfällen

tidigare föreslagit att regeringen skall tillsätta

en arbetsgrupp för att se över icke levererade

beställningar i syfte att behovsanpassa

materielköpen (yrkande 5). Beställningen av JAS 39

Gripen sägs vara det mest uppenbara exemplet på

detta.

I motion Fö251 (m) av Roy Hansson och Björn Leivik

påpekas att Försvars-makten har seriebeställt ett

litet antal enheter av luftvärnsrobotsystemet 23

Bamse (RBS 23) och att dessa skall utgöra en s.k.

teknikdemonstrator. Motionärerna anser, bl.a. mot

bakgrund av terroristattacken den 11 september i år,

att det är angeläget att öka antalet enheter RBS 23

och att dessa enheter organiseras i krigsförband så

att minst en bataljon kan verka över hela landet.

Utskottets ställningstagande

Anskaffning av materiel

Riksdagens beslut våren 2000 (prop. 1999/2000:30,

bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) om en

flerårig utveckling av försvaret innefattade en

långsiktig inriktning för försörjning med materiel

och anläggningar. Med utgångspunkt från detta beslut

föreslår regeringen nu en inriktning för materiel-

och anläggningsförsörjningen samt av

teknikutvecklingen för 2002. Regeringen föreslår i

proposition 2001/02:10 Det nya försvaret en ny

långsiktig inriktning för det militära försvarets

materielförsörjning och forskning. Utskottet

återkommer till dessa förslag i särskild ordning.

Vänsterpartiet återkommer i kommittémotion Fö228

(v) yrkande 5 till ett flera gånger tidigare, senast

hösten 2000, framfört krav om att behovsanpassa

materielköpen och omförhandla ännu inte levererade

beställningar, främst av JAS 39 Gripen. Utskottet

har utförligt redogjort (bet. 1999/2000:FöU2 s. 177)

för förhandlingsläge och vidtagna åtgärder och

konstaterade då att det utifrån gällande avtal

mellan staten och försvarsindustrin inte finns några

förutsättningar för staten att med ekonomiskt

godtagbart resultat ytterligare omförhandla JAS

Gripen eller andra större materielkontrakt.

Utskottet gör nu samma bedömning. Härutöver kan

utskottet konstatera att regeringen i proposition

2001/00:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret

begär riksdagens bemyndigande att i exportstödjande

syfte få överlåta eller upplåta materiel som på lång

sikt inte behövs för Försvarsmaktens operativa

förmåga. Regeringen anför i sammanhanget att 40

flygplan JAS 39 Gripen ur delserierna 1 och 2 inte

kommer att behövas och därför skulle kunna säljas

eller hyras ut till utländska kunder. Utskottet

avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion Fö251 (m) föreslås att

luftvärnsrobotsystemet Bamse skall anskaffas i ett

större antal än det som förutsätts i

teknikdemonstratorprogrammet.

Utvecklingen pågår ännu av Bamse. Utskottet har

erfarit att projektet hittills är försenat två år

till följd av tekniska problem. Vidare prövas

möjligheterna att i systemet integrera ny teknik i

s.k. digitala gruppantenner (Bamse DGA). Regeringen

har sagt sig ha för avsikt att återkomma till

riksdagen när de tekniska förutsättningarna för

Bamse och Bamse DGA har klarlagts. Utskottet ser det

då inte som rimligt att riksdagen nu skulle uttala

sig för en utökad anskaffning av Bamse. Motionen

avstyrks därför.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att

riksdagen dels godkänner regeringens förslag till

inriktning för 2002 för materiel, anläggningar samt

för forskning och teknikutveckling, dels avslår

motionerna Fö228 (v) yrkande 5 och Fö251 (m).

Anskaffning av anläggningar

I kommittémotion Fö4 (m) förordas stopp för

omlokaliseringar och en inriktning som innebär att

det befintliga fastighetsbeståndet utnyttjas.

Motionärerna exemplifierar med investeringar som bör

omprövas. Utskottet anser för sin del att

fastighetsinvesteringar inte kan ses isolerat. Inför

ett investeringsbeslut behöver en totalbedömning

göras som utöver kostnaderna för den aktuella

investeringen också beaktar personalkostnader,

personalförsörjning, värnpliktsresor, förändrad

materielhantering m.m. Utskottet utgår från att

regeringen och Försvarsmakten har gjort, och gör,

sådana totalbedömningar beträffande de investeringar

som motionärerna kritiserar.

Utskottet har erfarit att SWEDINT i dag är en

solitär utan egen rekrytering. Verksamheten har för

liten omfattning för att den skall vara

kostnadseffektiv när det gäller rekrytering av

personal, materielhantering, transporter, förplägnad

m.m. Vid en sådan helhetsbedömning är det sålunda

fördelaktigt att flytta SWEDINT till Kungsängen och

lämna anläggningen i Almnäs.

Utskottet har vidare erfarit att kostnaderna för

helikopterflottiljens lokalisering blir i stort sett

desamma oavsett var flottiljen lokaliseras, eftersom

investeringarna är knutna till bytet av

helikoptertyp.

När det gäller den operativa insatsledningens

(OPIL:s) lokalisering hänvisar utskottet till sin

bedömning i betänkande 2001/02:FöU2 Försvarsbeslut

för 2002–2004. Utskottet ser det sålunda inte som

ett krav att OPIL måste lokaliseras samlat.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

kommittémotion Fö4 (m) yrkande 1.

Budgetförslag

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 62–66) har anfört om

anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

Utskottet behandlar även i anslutning härtill

avgivna motioner under den allmänna motionstiden

nämligen Fö202 (m), Fö205 (kd), Fö244 (fp), Fö251

(m), Fö255 (kd) yrkande 16, Fö257 (kd), Fö274 (m)

yrkandena 3–7 samt två motioner avgivna med

anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt

förnyelse av totalförsvaret, nämligen Fö3 (m)

yrkande 2 och Fö17 (m) yrkande 4.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

- godkänner regeringens förslag (punkt 7)

till investeringsplan för Försvarsmakten

för perioden 2002–2004,

-

- bemyndigar regeringen att i fråga om

anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling medge

beställningar av materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling så att

behovet av anslagsmedel efter 2002 för

dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst

79 400 000 000 kr (punkt 8),

-

- godkänner regeringens förslag (punkt 27 i

denna del) till anslag för 2002 för 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser och 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling) och

-

- avslår motionerna Fö202 (m), Fö205 (kd),

Fö244 (fp), Fö255 (kd) yrkande 16, Fö257

(kd) i denna del, Fö274 (m) yrkandena 3–7,

Fö3 (m) yrkande 2 och Fö17 (m) yrkande 4.

-

Propositionen

Regeringen har vid beräkningen av anslagen tagit

hänsyn till såväl försvarsbeslutspropositionen

(prop. 2001/02:10) Fortsatt förnyelse av

totalförsvaret som propositionen (prop. 2001/02:11)

Bättre villkor för totalförsvarspliktiga.

Regeringen föreslår i propositionen ett samlat

anslag för förbandsverksamhet och beredskap samt

fredsfrämjande truppinsatser för att skapa en större

flexibilitet i planeringen och användningen av

resurser när avvägningar skall göras mellan

internationella insatser och övrig verksamhet.

Regeringen har för 2002 för fredsfrämjande

truppinsatser beräknat ca 1,2 miljarder kronor under

det nya anslaget.

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Tabell Anslagsutveckling

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2000 Utfall 21 092 679 Anslagskredit -646 930

------------------------------------------------------------

2001 Anslag 20 523 617 1 Utgiftsprognos 19 717 339

------------------------------------------------------------

2002 Förslag 20 338 658

------------------------------------------------------------

2003 Beräknat 21 450 110 3

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 21 853 365 4

------------------------------------------------------------

1 Varav 784 700 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska

vårpropositionen 2001 och 472 063 tkr på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för 2002.

3 Motsvarar 20 931 705 tkr i 2002 års prisnivå.

4 Motsvarar 20 931 705 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget omfattar verksamheterna förbandsverksamhet,

incidentinsatser, stöd till samhället, beredskap samt

den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som

Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen.

Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga

försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet,

liksom för deras verksamhet i Estland, Lettland,

Litauen, Polen och Ryssland. Anslaget finansierar

vidare åtgärder för att främja den svenska

försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens

stöd till Estland, Lettland och Litauen samt

avveckling av materiel.

Regeringen anför att de utgifter som t.o.m. 2001

beräknats under anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. och 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

fr.o.m. 2002 har beräknas under ett anslag.

Regeringen har beräknat anslaget enligt följande.

Tabell Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2002 2003 2004

-------------------------------------------------------------

Anslagsnivå 20011 20 523 617 20 523 617 20 523 617

-------------------------------------------------------------

Förändring till följd

av:

-------------------------------------------------------------

Lägre ram -3 555 730 -13 678 -13 678

-------------------------------------------------------------

Omställningsbidrag 3 000 000 - -

-------------------------------------------------------------

Övriga beslut -419 763 -419 763 -419 763

-------------------------------------------------------------

Pris- och 504 324 1 022 724 1 425 979

löneomräkning

-------------------------------------------------------------

Överföring 286 210 337 210 337 210

-------------------------------------------------------------

Summa förändring -184 959 926 493 1 329 748

-------------------------------------------------------------

Förslag/beräknat 20 338 658 21 450 110 21 853 365

anslag

-------------------------------------------------------------

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska

vårproposition och budgetpropositionen för 2002. Beloppet avser

en sammanslagning av de tidigare anslagen 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. och 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser.

Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

Tabell 3.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2000 Utfall 21 019 835 Anslagssparande 1 131 753

-------------------------------------------------------------

2001 Anslag 22 227 833 1 Utgiftsprognos 21 264 000

-------------------------------------------------------------

2002 Förslag 21 257 071

-------------------------------------------------------------

2003 Beräknat 19 230 529 2

-------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 18 664 207 3

-------------------------------------------------------------

1 Inklusive en minskning med 787 000 tkr på

tilläggsbudget i samband med den ekonomiska

vårpropositionen 2001 och en minskning med 300 000 tkr

på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för

2002.

2 Motsvarar 18 689 185 tkr i 2002 års prisnivå.

3 Motsvarar 17 718 044 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget omfattar utveckling,

anskaffning, vidmakthållande,

vidareutveckling och avveckling av

materiel (inklusive materielavvecklingen

vid underhållsregementen), anskaffning,

vidmakthållande och avveckling av

anslagsfinansierade anläggningar samt

forskning och teknikutveckling. Anslaget

används också för finansiering av

kostnader hos Försvarets materielverk och

en stor del av Totalförsvarets

forskningsinstituts kostnader för det

nationella flygtekniska

forskningsprogrammet samt för det s.k.

Baltstödet.

Anslaget finansierar vidare åtgärder

för att främja den svenska

försvarsindustrins exportverksamhet.

Anslagsutfallet för 2000 innebar ett

anslagssparande om ca 1 130 miljoner

kronor. Under 2001 beräknas det utgående

anslagssparandet öka ytterligare, för att

under 2002 börja förbrukas.

Investeringsplan

Regeringen redovisar följande

investeringsplan för Försvarsmakten

för perioden 2002–2004.

Tabell Investeringsplan

Miljoner kronor

------------------------------------------------------------

Prognos Budget Beräknat Beräknat

2001 2002 2003 2004

------------------------------------------------------------

Materiel 20 191 000 20 062 18 017 17 518

201 384 902

------------------------------------------------------------

Anläggningar 175 000 240 514 249 341 171 960

------------------------------------------------------------

Forskning och 898 000 954 356 963 804 973 345

teknik-utveckling

------------------------------------------------------------

Summa 21 264 000 21 257 19 230 18 664

investeringar 071 529 207

------------------------------------------------------------

Anslag 21 264 000 21 257 19 230 18 664

071 529 207

------------------------------------------------------------

Summa 21 264 000 21 257 19 230 18 664

finansiering 071 529 207

------------------------------------------------------------

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget till investeringsplan för

Försvarsmakten för perioden 2002–2004.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen beräknar behovet av bemyndigande för

ekonomiska åtaganden enligt följande tabell.

Tabell Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

---------------------------------------------------------------------------

Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat

2000 2002 2003 2004-

2001

---------------------------------------------------------------------------

Utestående 73 825 100 73 617 300 80 668 034 - -

åtaganden

vid årets

början

---------------------------------------------------------------------------

Nya 22 175 600 26 162 300 21 242 219 - -

åtaganden

---------------------------------------------------------------------------

Infriade -22 383 -21 847 000 -22 557 934 -19 556 144 -59 796

åtaganden 400 175

---------------------------------------------------------------------------

Utestående 73 617 300 77 932 600 79 352 319 - -

åtaganden

vid årets

slut

---------------------------------------------------------------------------

Erhållet/före-76 521 452 77 936 125 79 400 000 - -

slaget be-

myndgande

---------------------------------------------------------------------------

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att i fråga om ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling medge beställningar

av materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter

2002 för dessa och tidigare beställningar tillsammans

uppgår till högst 79 400 000 000 kr.

Regeringen har beräknat anslaget enligt följande.

Tabell Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2002 2003 2004

------------------------------------------------------------

Anslagsnivå 20011 22 227 833 22 227 833 22 227 833

------------------------------------------------------------

Förändring till

följd av:

------------------------------------------------------------

-878 206 -878 206 -878 206

Materielförskjutning

------------------------------------------------------------

Lägre ram -354 868 -3 896 920 -3 896 920

------------------------------------------------------------

- 971 8502 -

Omställningsbidrag

------------------------------------------------------------

Övriga fattade - - -

beslut

------------------------------------------------------------

Pris- och 700 071 1 237 246 1 642 774

löneomräkning

------------------------------------------------------------

Överföring -437 759 -431 274 -431 274

------------------------------------------------------------

Summa förändring -970 762 -2 997 304 -3 563 626

------------------------------------------------------------

Förslag/beräknat 21 257 071 19 230 529 18 664 207

anslag

------------------------------------------------------------

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska

vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2 Motsvarar 1 000 mkr i 2003 års prisnivå.

Motionerna

Anslagsstrukturen

I Folkpartiets kommittémotion Fö244 av Runar

Patriksson och Eva Flyborg avvisas förslaget om

ett samlat anslag för förbandsverksamhet och

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser. Enligt

motionärerna är det viktigt att det tydligt går

att utläsa vad de internationella truppinsatserna

kostar. Fyra skäl anförs för detta, bl.a. att det

från demokratiska utgångspunkter är nödvändigt att

riksdagen och svenska medborgare enkelt skall

kunna utläsa vad en så pass prioriterad och

omfattande uppgift som de internationella

insatserna kostar.

Vänsterpartiet ställer sig i kommittémotion Fö228

av Berit Jóhannesson m.fl. bakom regeringens

förslag om ett samlat anslag. Motionärerna anser

emellertid, utan att föreslå något riksdagsbeslut,

att det inte skall finnas möjlighet att omfördela

medel inom anslaget utan riksdagens godkännande.

Kristdemokraterna framhåller i sin kommittémotion

Fö255 av Åke Carnerö m.fl. att kostnaden för den

svenska ambitionsnivån att uthålligt

personalförsörja förband vid internationella

insatser kan uppskattas till mellan 1,5 och 2,0

miljarder kronor. Härvid förutsätts att insatsen

omfattar ca 1 500 personer och under kortare

perioder ca 2 000 personer. Erforderliga medel för

fredsfrämjande insatser bör därför på sikt finnas

tillgängliga. Motionärerna anser det därför

viktigt att regeringen tydligt i

budgetpropositionen under Utgiftsområde 6

Totalförsvar redovisar fördelningen inom det nya

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. så att det klart

framgår hur stor del av anslaget som är beräknat

för fredsfrämjande truppinsatser (yrkande 16).

I Moderaternas kommittémotion Fö274 av Henrik Landerholm

m.fl. förs ett resonemang om behovet av att inför

det kommande försvarsbeslutet förändra den

försvarspolitiska beslutsprocessen. I anslutning

till detta resonemang konstaterar motionärerna att

det är riksdagen som beslutar om uppgifter,

organisation och beredskap samt investeringar. Ett

förband som bedriver förbandsverksamhet, gör

insatser vid incidenter och lämnar stöd till

samhället måste, för att kunna göra allt detta,

hålla en viss beredskap. Skall denna beredskap

kunna hållas måste, säger motionärerna, förbandet

underhållas. Det blir då entydigt att

kombinationerna av de olika verksamheterna, kravet

på beredskap, slitage samt förbandets beslutade

livslängd styr hur mycket det kostar. Mot bakgrund

härav föreslår motionärerna vad de anser vara en

mer logisk och entydig uppdelning av

anslagsstrukturen, nämligen:

6:1 Driftanslag, uppdelat i tre anslagsposter:

· 6:1 a: Ledning

·

· Ledning av Försvarsmakten, operativ ledning av

landets försvar, underrättelse och

säkerhetsledning, uppföljning och inspektion av

pågående verksamhet, framtida utveckling av

taktik, försvarsförmågor och försvarsmateriel

samt utbildning av officerare.

·

· 6:1 b: Operativa insatsförband

·

· Förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till

samhället och beredskap samt underhåll och

vidmakthållande av alla ingående förband. Detta

gäller även förband som utbildas och

upprätthåller beredskap för internationella

truppinsatser.

·

· 6:1 c: Distriktsförband

·

· Förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till

samhället och beredskap, underhåll och

vidmakthållande av ingående förband samt FORGUS

och försvarets fastigheter.

·

· 6:2 Investeringar

·

· Personal- och materielinvesteringar samt

forskning och utveckling (utbildning av

anställd personal samt utveckling och

anskaffning av ny materiel, nya förband,

utveckling och försök).

·

Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar om

förändrade anslagsbeteckningar och innehåll i

enlighet med vad som här har anförts (yrkande 3).

I anslutning härtill avvisas regeringens

inriktning att anslaget Fredsfrämjande

truppinsatser (6:2) skall slås samman med anslaget

för Förbandsverksamhet (6:1) (yrkande 4).

Motionärerna anser att anslaget ”Fredsfrämjande

truppinsatser” skall utformas som ett

beredskapsanslag och föras från utgiftsområde 6,

Totalförsvar, till utgiftsområde 7, Fredsfrämjande

verksamhet (yrkande 5). Anslaget skall omfatta

alla kostnader (förbandsverksamhet, stöd och

beredskap samt underhåll och vidmakthållande av

alla ingående förband) som uppstår av den

verksamhet som påbörjas när den av regeringen

beslutade insatsen påbörjas. Anslaget bör stå till

regeringens disposition och utnyttjas således

först i samband med att insatsen påbörjas.

Motionärerna återkommer till frågan i

kommittémotion Fö3 (m) av Henrik Landerholm m.fl.

med anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt

förändring av totalförsvaret. Motionärerna

förordar att planeringen – såväl på 10–15 års sikt

som under försvarsbeslutets treårsperiod –

särskiljs från den årliga budgeteringen.

Riksdagens beslut bör därför delas upp i två delar

(yrkande 2):

· Beslut om beredskap, uppgifter och förmåga i

den befintliga organisationen.

·

· Beslut som omfattar kommande investeringar och

andra långsiktiga bindningar inklusive

kostnader för avveckling.

·

Anslagsbeloppen

Med utgångspunkt i den i Moderaternas

kommittémotion Fö274 föreslagna förändrade

anslagsstrukturen föreslås i samma motion

förändrade anslagsbelopp, nämligen

· att utöver regeringens förslag öka (det nya)

anslaget 6:1 Operativa insatsförband med

6 332 875 000 kr år 2002 (förslag 6),

·

· att (det nya anslaget) 6:2 Investeringar

uppförs till 16 957 071 000 kr (förslag 7).

·

I Kristdemokraternas kommittémotion Fö257 av Åke

Carnerö m.fl. anförs att ominriktningen från ett

invasionsförsvar till en insatsorganisation med

hög kompetens, kvalitet och flexibilitet kräver en

förstärkning av utbildnings- och

övningsverksamheten. Motionärerna påpekar att

Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i

övningsverksamheten som är helt nödvändig för att

behålla och inspirera kvalificerad personal. I

motionen föreslås därför att 500 miljoner kronor

utöver regeringens förslag år 2002 avsätts till

förstärkt förbandsverksamhet under anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser. Denna ökade satsning föreslås

finansieras genom att anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

år 2002 reduceras med 1 000 miljoner kronor som

skall återläggas år 2003.

Ersättning till värnpliktiga

I två motioner förordas att ersättningen till

värnpliktiga höjs. I motion Fö202 (m) av Rolf

Gunnarsson föreslås en höjning till 70 kr/dag och

att regeringen kommer med förslag till riksdagen

om en höjning också av utryckningsbidraget.

I motion Fö205 (kd) av Amanda Agestav och Magnus

Jacobsson föreslås att dagersättningen höjs till

100 kr.

I motion Fö17 (m) av Roy Hansson anser motionären

att de av regeringen förutsatta förbättringarna av

totalförsvarspliktigas förmåner i allt väsentligt

är välgrundade, men innebär övergångsorättvisor.

De som nu gör sin tjänstgöring missgynnas.

Motionären föreslår därför att riksdagen beslutar

att de föreslagna övergångsreglerna ändras, så att

de som fullgör sin totalförsvars-tjänstgöring just

nu kommer i en bättre ställning (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Anslagsstrukturen

Regeringen föreslår i propositionen ett anlag för

förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser. För de fredsfrämjande

truppinsatserna under 2002 har regeringen beräknat

1,2 miljarder kronor.

Såväl Moderaterna som Folkpartiet avvisar i sina

respektive kommittémotioner Fö274 (m) yrkande 4

och Fö244 (fp) en sammanslagning av de tidigare

anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och 6:2

Fredsfrämjande truppinsatser. Moderaterna föreslår

också, i yrkande 5, att anslaget 6:2

Fredsfrämjande truppinsatser används som ett

beredskapsanslag och förs till utgiftsområde 7

Fredsfrämjande verksamhet.

Utskottet ansluter sig till regeringens

uppfattning att ett anslag för förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser ger

större flexibilitet i planeringen och användningen

av resurserna än vid den tidigare ordningen med

två anslag. Information om vilka insatser som

planeras för fredsfrämjande truppinsatser och

vilka kostnader som budgeteras härför bör

riksdagen självfallet få men detta kan ske utan

att redovisningen sker under ett särskilt anslag.

Handlingsregler för hur anslaget får utnyttjas kan

regeringen meddela, vilket Vänsterpartiet utan att

lämna förslag till riksdagen har anfört behov av i

kommittémotion Fö288 (v). Utskottet avstyrker

därför här nämnda motionsyrkanden.

Det nyss anförda innebär att yrkandet i

kommittémotion Fö255 (kd) om en särredovisning av

budgeterade kostnader för internationella insatser

blir tillgodosett. Utskottet avstyrker därför

yrkande 16 i nämnda motion.

Moderaterna föreslår dessutom, i nyss nämnda

kommittémotion Fö274 (m) yrkande 3, en helt ny

anslagsstruktur med ett driftsanslag uppdelat i

tre poster och ett investeringsanslag. I en annan

kommittémotion, Fö3 (m) yrkande 2, föreslås vidare

att den årliga budgetberedningen skiljs från

planeringen och investeringarna på tre års sikt

och längre samt att riksdagens beslut därför delas

upp i två delar. Inte heller dessa förslag är

utskottet berett att tillstyrka.

Beräkning av anslagsbeloppen

Regeringen redovisar i propositionen sin beräkning

av anslagsbeloppen för 2002 för anslagen 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser och 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling. Regeringen utgår

härvid från den inriktning som beskrivits och

föreslagits för den verksamhet som finansieras

under respektive anslag.

Utskottet har i det föregående behandlat denna

inriktning och föreslagit att riksdagen med bifall

till propositionen godkänner inriktningen för

förbandsverksamhet, beredskap, incidentinsatser,

stöd till samhället, materiel- och

anläggningsanskaffning samt forskning och

teknikutveckling. Utskottet har i huvudsak inte

haft någon erinran mot regeringens bedömning av

inriktningen för fredsfrämjande truppinsatser.

Utskottet har nyss avvisat de motionsvis framförda

förslagen till en annan anslagsstruktur än den som

föreslås i propositionen. Utskottet ansluter sig

därför till regeringens beräkning av

anslagsbeloppen för år 2002 för anslagen 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling.

Härav följer att utskottet avstyrker de

anslagsbelopp som Moderaterna i en föreslagen ny

anslagsstruktur förordar i kommittémotion Fö274

(m) yrkandena 6 och 7. Likaså avstyrker utskottet

den av Kristdemokraterna i kommittémotion Fö257

(kd) i denna del föreslagna ökningen av anslaget

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. med 500 miljoner

kronor och reduceringen av anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

med 1 000 miljoner kronor.

Ersättningen till värnpliktiga

Riksdagen har till regeringen delegerat rätten att

besluta om storleken på dagersättningen till

totalförsvarspliktiga. Regeringen har i

förordningen (1995:239) om förmåner till

totalförsvarspliktiga bestämt dagersättningens

storlek. Den är för närvarande 55 kr/dag för dem

som påbörjar sin grundutbildning.

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:11

Bättre villkor för totalförsvarspliktiga bl.a.

förbättrade ekonomiska förmåner. Regeringen anför

i sam-manhanget att den genom en ändring i nyss

nämnda förordning ämnar besluta om en höjning av

dagersättningen till 66 kr/dag för dem som

påbörjar grund-utbildning samt om väsentliga

höjningar av utryckningsbidraget.

Regeringen anmäler i budgetpropositionen att

anslagsberäkningen innefattar de förbättrade

ekonomiska ersättningar till pliktpersonal som

beskrivs i proposition 2001/02:11. De högre

ersättningarna börjar betalas ut den 1 juli 2002

och för detta år har regeringen avsatt 177

miljoner kronor. Kostnaden för helt år, fr.o.m.

2003, har regeringen beräknat till 298 miljoner

kronor. Med de här beskrivna förbättringarna av de

totalförsvarspliktigas ekonomiska förmåner som

regeringen har aviserat, anser utskottet att

motionärernas i motion Fö202 (m) respektive Fö205

(kd) framförda krav på höjda ersättningar till

värnpliktiga sammantaget blir tillgodosedda.

Motionerna avstyrks därför.

Regeringen kommer, sedan riksdagen fattat beslut

om proposition 2001/02:11, att i författning med

övergångsbestämmelser reglera ersättning till

inneliggande värnpliktiga som rycker ut efter den

1 juli. De bedömda kostnaderna härför ingår i de

nyss nämnda 177 miljoner kronorna. Utskottet anser

därmed att det i motion Fö17 (m) utpekade

problemet med övergångsorättvisor får en lösning.

Utskottet avstyrker därför yrkande 4 i nämnda

motion.

Investeringsbemyndigande

Regeringen redovisar i propositionen en

investeringsplan och ett beräknat behov av

bemyndiganden för nya beställningar och för att

kunna likvidera tidigare beställningar. Utskottet

har av representanter för Försvarsdepartementet

härutöver fått en muntlig redovisning av

regeringens beräkning av bemyndigandebehovet och

vilka ekonomiska förpliktelser som därvid knyts

till viktigare materielobjekt och system.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

redovisning och föreslår därför att riksdagen till

regeringen lämnar det föreslagna bemyndigandet.

Det civila försvaret

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att

behandlingen i det följande om det civila

försvaret uteslutande rör de budgetfrågor som

regeringen redovisar i budgetpropositionen

2001/02:1 (utg.omr. 6 Totalförsvar). Frågor som

rör det civila försvaret i stort och som är av mer

principiell natur behandlar utskottet i samband

med beredningen av regeringens proposition om

Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop.

2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2). Utskottet kan i

det sammanhanget komma in på frågor som har

anknytning till de synnerligen allvarliga och

skrämmande händelserna i USA den 11 september

2001. Frågor av det slaget kan också komma upp när

utskottet under våren 2002 behandlar regeringens

aviserade proposition om den reformerade

strukturen för krishanteringen i samhället.

Omfattning, mål och utgiftsutveckling

Propositionen

Totalförsvaret omfattar all samhällsverksamhet som

skall bedrivas i krig. Totalförsvaret består av

militärt försvar och civilt försvar. I fred är

civilt försvar den verksamhet som genomförs för

att höja samhällets förmåga att motstå ett väpnat

angrepp. Det civila försvaret är därmed den

verksamhet som ett flertal aktörer genomför i

syfte att komplettera det fredstida samhällets

förmåga.

Det civila försvaret omfattar funktionerna Civil

ledning, Försörjning med industrivaror,

Befolkningsskydd och räddningstjänst, Psykologiskt

försvar, Ordning och säkerhet m.m., Hälso- och

sjukvård m.m., Telekommunikationer m.m.,

Postbefordran, Transporter samt Energiförsörjning.

Dessa funktioner tilldelas medel för

beredskapsförberedelser från den ekonomiska

planeringsramen för det civila försvaret inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Därutöver ingår funktionerna Utrikeshandel,

Socialförsäkring m.m., Finansiella tjänster,

Skatte- och uppbördsväsende, Livsmedelsförsörjning

m.m., Arbetskraft, Flyktingverksamhet och

Landskaps- och fastighetsinformation vilka

tilldelas medel inom andra utgiftsområden.

För varje funktion finns en central myndighet

som har ansvar för att bl.a. samordna verksamheten

inom funktionen (funktionsansvarig myndighet).

Enligt 1996 års försvarsbeslut angav regeringen

mål för de olika funktionerna (prop. 1996/97:4,

bet. 1996/97:UFöU1, rskr. 1996/97:36). Enligt

funktionsmålen skall åtgärder vidtas så att

verksamhet i tillräcklig omfattning kan

upprätthållas i krig. Enligt målen skall vidare de

resurser och den beredskap som skapas inom

funktionerna också kunna utnyttjas vid svåra

påfrestningar på samhället i fred och för

internationella fredsfrämjande och humanitära

insatser.

För 2000 uppgick anslagen inom verksamhetsområdet

Civilt försvar till sammanlagt 1 874 miljoner

kronor. Utgifterna för de tio funktionerna inom

verksamhetsområdet uppgick under 2000 till 2 000

miljoner kronor. Mellanskillnaden har finansierats

med anslagssparande från tidigare år. Vid utgången

av 2000 redovisade funktionerna ett samlat

anslagssparande på ca 500 miljoner kronor.

För 2002 har regeringen beräknat utgifterna för

de tio funktionerna till 2 031 073 000 kr.

Regeringen avser att i en proposition våren 2002

redogöra för de förslag som Sårbarhets- och

säkerhetsutredningen redovisat. De beräknade

anslagsnivåerna för de olika funktionerna kan då

komma att behöva ändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anfört om omfattning, mål och utgiftsutveckling

för det civila försvaret.

Sammanfattande bedömning av det civila

försvarets förmåga

Bedömningen av beredskapsläget för en funktion,

som redovisas i det följande avsnitten, sker

utifrån förmågan att inom funktionen kunna lösa

sina uppgifter vid angrepp i nuvarande

omvärldsläge samt i ett förändrat omvärldsläge.

Förmågan relateras till bedömningsgrunderna god

(uppgifterna kan lösas), godtagbar (uppgifterna

kan i huvudsak lösas) och icke godtagbar

(uppgifterna kan inte lösas).

Propositionen

Att sammanfatta och redovisa det civila försvarets

förmåga i olika avseenden är förenat med stor

osäkerhet då bl.a. olika aktörers förmågor på

lokal, regional och central nivå skall vägas

samman.

Uthålligheten inom de olika funktionerna

påverkas dessutom av förmågan inom elförsörjning,

telekommunikationer och informationsförmedling.

Dessa områden är gränssättande för det civila

försvarets förmåga. Om inga allvarliga störningar

inträffar på dessa områden, kan flertalet av

funktionerna inom det civila försvaret anses ha en

förmåga som är godtagbar i förhållande till de två

perspektiv som funktionsansvariga myndigheter

utgått ifrån i sin bedömning, dvs. i nuvarande och

i ett förändrat omvärldsläge (efter ett års

anpassning). Ansvariga myndigheter anger dock att

det finns brister inom både telekommunikationer

och energiförsörjning vilket gör den sammantagna

bedömningen osäker.

Regeringen har i sin bedömning av funktionernas

förmåga även beaktat att åtgärder, särskilt på

vissa områden, bör kunna skjutas upp på längre

tidsper-spektiv än vad myndigheterna räknat med.

Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att det

inom det civila försvaret finns en godtagbar

förmåga men att det, som ovan nämnts, finns en

osäkerhet om hur funktionerna påverkas av förmågan

inom elförsörjning, telekommunikationer och

informationsförsörjning. Planeringen bör snarast

revideras utifrån realistiska antaganden om detta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med regeringen om att

uthålligheten inom de olika funktionerna inom det

civila försvaret bl.a. påverkas av förmågan inom

elförsörjning, telekommunikationer och

informationsförmedling och att dessa områden är

gränssättande för det civila försvarets förmåga.

Om inga allvarliga störningar inträffar på dessa

områden, kan – enligt regeringen – flertalet av

funktionerna inom det civila försvaret anses ha en

förmåga som är godtagbar. Utskottet noterar i det

sammanhanget att de funktionsansvariga

myndigheterna anger att det finns brister inom

både telekommunikationer och energiförsörjning

vilket gör den sammantagna bedömningen osäker.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad

regeringen anfört om den sammanfattande

bedömningen för det civila försvarets förmåga.

Inriktning för år 2002 m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om inriktning av det

civila försvaret för år 2002 (s. 80–82).

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet anser att hög prioritet bör ges

beredskapsåtgärder när det gäller

elförsörjning, telekommunikationer, IT samt

förmågan till effektiv ledning. Utskottet

kan få anledning att återkomma till dessa

frågor senare under hösten i samband med

beredningen av ett nytt försvarsbeslut och

under våren 2002 när utskottet skall

behandla regeringens aviserade proposition

om bl.a. beredskapen mot svåra påfrestningar

på samhället i fred.

Propositionen

Under försvarsbeslutsperioden 1996–2001 har en

betydande ominriktning av det civila försvaret

påbörjats. Ominriktningen kommer att fortsätta

under 2002 och framåt.

Ominriktningen innebär att genomförandet av

traditionella beredskapsåtgärder syftande till att

utveckla förmåga för ett större väpnat angrepp i

princip skall kunna anstå till en

anpassningssituation. Däremot måste en

grundförmåga skapas som utgör utgångspunkt för

anpassningsåtgärder. Med grundförmåga avses de

resurser och den kompetens som ger en omedelbar

förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp av

mycket begränsad art eller andra typer av

samordnade angrepp som kan påverka

samhällssystemen. I grundförmåga ingår kompetens

att kunna genomföra anpassning på längre sikt.

Hög prioritet bör av skäl som framgått ovan ges

beredskapsåtgärder när det gäller elförsörjning,

telekommunikationer, IT samt förmågan till

effektiv ledning. Finansiering bör ske dels genom

avgifter, dels genom anslag.

Mot bakgrund av möjligheten till anpassning

anser regeringen att beredskapslagren så långt det

är möjligt skall avvecklas genom utförsäljning.

Ianspråktagande och utbildning av

totalförsvarspliktiga med lång civilplikt bör

enligt regeringen minska.

Regeringen anser att gemensamma och samordnade

investeringar, nationellt och internationellt,

samt forskning inom NBC-området är fortsatt

angeläget. Regeringen avser att inom

utgiftsområdets ekonomiska ram tilldela särskilda

medel för att förbättra ansvariga myndigheters

förmåga att samordnat hantera NBC-händelser.

Behovet av bevakning och skydd av viktiga civila

objekt eller områden kvarstår. Resurser i form av

beredskapspolis och frivilliga

försvarsorganisationer utgör en fortsatt viktig

faktor, men bör enligt regeringen också anpassas

till förändrade förutsättningar för

totalförsvaret.

Nyproduktionen av skyddsrum skall i princip

upphöra, vilket även Riksrevisionsverket (RRV) har

rekommenderat i rapporten Hinder för effektivare

resursutnyttjande. Staten har dock för

skyddsrumsbyggandet åtagit sig ekonomiska

förpliktelser som löper ett till fyra år framåt.

Regeringen anser att möjligheter att omförhandla

ingångna avtal bör prövas. Regeringen avser vidare

att utreda befolkningsskyddets framtida

inriktning. I avvaktan på denna utredning avser

regeringen att vara återhållsam med att låta SRV

ingå avtal som innebär ekonomiska förpliktelser.

I budgetpropositionen redovisas också vissa av

Sårbarhets- och säkerhetsutredningens förslag (SOU

2001:41), bl.a. att det krishanteringssystem som

utredningen föreslår bygger på att det skall

finnas tre typer av ansvar, nämligen

områdesansvar, samverkansansvar och

bevakningsansvar. Områdesansvar bör finnas på

nationell, regional och lokal nivå. Samtidigt

föreslår utredningen att nuvarande

funktionsindelning upphör och ersätts med nämnda

s.k. bevakningsansvar som är kopplat till

anpassningsförmåga inför höjd beredskap.

Utredningen föreslår vidare att det på central

nivå inrättas en planerings-myndighet med vissa

uppgifter inom krishanteringsområdet och att

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och

Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) läggs

ned.

Även inom IT-området redovisar utredningen vissa

förslag. Bland annat föreslås att Post- och

telestyrelsen skall få uppdraget att inrätta en

IT-incidentfunktion.

Inriktningen är att i kommande

försvarsbeslutsproposition behandla några av

utredningens övergripande förslag. Därefter avser

regeringen att våren 2002 återkomma till

riksdagen, varvid också resultatet av de

departementala sektorsgenomgångarna avseende

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i

fred kommer att tas upp.

De förslag som regeringen avser att redovisa i

kommande försvarsbesluts-proposition kan komma att

påverka verksamheten hos främst ÖCB och SPF.

Regeringen har därför när det gäller

myndigheternas anslag tagit hänsyn till detta.

Det framgår också av budgetpropositionen att

regeringen vid beräkningen av anslagen tagit

hänsyn till såväl den kommande

försvarsbeslutspropositionen som den kommande

propositionen med anledning av Pliktutredningens

betänkande (SOU 2000:21).

Riksrevisionsverkets (RRV) granskning avser den

verksamhet som den enskilda myndigheten bedriver.

För funktionerna inom det civila försvaret innebär

detta att granskningen avser funktionsansvariga

myndigheters egen verksamhet och inte all

verksamhet som bedrivs inom funktionen.

Vad gäller funktionerna inom utgiftsområde 6

Totalförsvar och de delar som avser

beredskapsverksamhet hos funktionsmyndigheterna,

har revisionen inte haft några invändningar i

revisionsberättelsen för 2000.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att hög

prioritet bör ges beredskapsåtgärder när det

gäller elförsörjning, telekommunikationer, IT samt

förmågan till effektiv ledning. Dessa frågor kan

utskottet få anledning att återkomma till i

samband med beredningen av ett nytt försvarsbeslut

(prop. 2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2) under hösten

2001, men också under våren 2002 när utskottet

skall behandla regeringens aviserade proposition

om bl.a. beredskapen mot svåra påfrestningar på

samhället i fred.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad

regeringen anfört om inriktning för år 2002 m.m.

Civil ledning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 75),

anslag, investeringsplan och bemyndiganden (s.

82–84) för funktionen Civil ledning.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag, investeringsplan

och bemyndiganden för funktionen Civil

ledning (punkterna 9 och 10 samt 27 i denna

del).

Propositionen

Förmågan inom funktionen Civil ledning är beroende

av att det hos centrala myndigheter, länsstyrelser

och kommuner finns utbildad och övad personal samt

tillgång till tekniskt ledningsstöd.

Regeringen bedömde att funktionen hade en icke

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta

avsåg då förmågan i både i nuvarande och i ett

förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig

anpassningsperiod. Vad avser kravet på förmåga i

förhållande till 1996 års försvarsbeslut anser

regeringen att funktionens förmåga kan bedömas som

godtagbar vid utgången av 2000.

Regeringen bedömer att den verksamhet som har

bedrivits inom funktionen Civil ledning har

genomförts på ett godtagbart sätt. Vissa mål,

fastställda i regleringsbrevet för 2000, har dock

inte uppfyllts. Det gäller t.ex. att signalskyddad

datakommunikation skall kunna ske mellan aktörer

inom totalförsvaret. Enligt regeringens bedömning

beror detta på att tillräckligt hög grad av

säkerhet inte finns inom hittills tillgängliga

system för IT- och telekommunikation.

Regeringen har vidare den 28 juni 2001 beslutat

att ÖCB omedelbart skall upphöra med utplacering

av ledningsstödssystemet Elvira hos kommuner,

länsstyrelser och andra myndigheter. Även fortsatt

utveckling och uppgradering av

ledningsstödssystemet skall avbrytas. Regeringen

avser att analysera behov och krav på

ledningsstödssystem och därefter besluta om

lämpligt sådant system.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 536

317 000 kr till anslaget 6:3 Funktionen Civil

ledning. Regeringen framhåller i propositionen

bl.a. att anslaget skall kunna användas till

avveckling av Överstyrelsen för civil beredskap

och inrättandet av en ny planeringsmyndighet.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen

godkänner förslaget till investeringsplan för

Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser

funktionen Civil ledning, för perioden 2002–2004.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 6:3 Funktionen Civil ledning,

genomföra beställningar av kommunaltekniska

anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyddade

ledningsplatser och signalskydd så att behovet av

anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare

beställningar uppgår till högst 62 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

i fråga om anslag, investeringsplan och

bemyndiganden för funktionen Civil ledning.

Försörjning med industrivaror

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 75–76),

anslag, beredskapsinvesteringar och bemyndiganden

(s. 84–85) för funktionen Försörjning med

industrivaror.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag och bemyndiganden

för funktionen Försörjning med industrivaror

(punkterna 11 och 12 samt 27 i denna del).

Propositionen

Förmågan inom funktionen bygger på tillgång till

industriell kapacitet, kompetens och materiel som

t.ex. elektronikkomponenter för service och

underhåll för vissa prioriterade system.

Regeringen bedömde att funktionens förmåga i ett

förändrat omvärldsläge, dvs. efter ett års

anpassning, kunde bedömas som godtagbar vid

utgången av 1999. Som redovisats ovan vad avser

kravet på förmåga i förhållande till 1996 års

försvarsbeslut anser regeringen att funktionens

förmåga kan bedömas som godtagbar vid utgången av

2000.

Mot bakgrund av ÖCB:s redovisningar bedömer

regeringen att verksamheten inom funktionen under

2000 bedrivits så att målen enligt

regleringsbrevet för året har uppnåtts. Vissa

brister finns på IT-, elektronik-, kemi-, plast-

och verkstadsområdena. Dessa områden är i stor

utsträckning beroende av den internationella

marknaden och ÖCB har därför utvecklat metoder för

omvärldsbevakning och marknadsanalyser i syfte att

på ett tidigt stadium kunna identifiera kriser som

kan påverka beredskapen inom försörjningsområdet.

Regeringen anser att ÖCB skall fortsätta

utförsäljningen av beredskapslager med

målsättningen att lagren skall vara helt utsålda

under 2002, förutsatt att marknaden så medger.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 66

682 000 kr till anslaget 6:4 Funktionen

Försörjning med industrivaror.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen

bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Överstyrelsen för civil beredskap disponera en

låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp

om 200 miljoner kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 6:4 Funktionen Försörjning med

industrivaror, godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel

efter 2002 för dessa och tidigare beställningar

uppgår till högst 14 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

i fråga om anslag och bemyndiganden för funktionen

Försörjning med industrivaror.

Befolkningsskydd och räddningstjänst

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 76),

anslag, beredskapsinvesteringar och bemyndiganden

(s. 85–87) för funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen i fråga

om anslag föreslår och bemyndiganden för

funktionen Befolkningsskydd och räddnings-

tjänst (punkterna 13 och 14 samt 27 i denna

del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en icke

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Mot

bakgrund av att det visat sig att

anpassningsinriktningen inte har slagit igenom

fullt ut samt de analyser som Riksrevisionsverket

och Statens räddningsverk genomfört avseende

behovet av skyddsrum anser regeringen dock att

funktionens förmåga kan bedömas som godtagbar vid

utgången av 2000. Brister avseende förmåga att

klara av räddningsinsatser i situationer med

kemiska stridsmedel och ammunition i terrängen som

inte exploderat kvarstår dock.

För att kunna leda den kommunala

räddningstjänsten i såväl krig som fred behöver

kommunerna ha tillgång till väl fungerande

ledningsplatser. De mest prioriterade områdena har

nu sådana.

Skyddsrumsproduktionen har minskat väsentligt

under innevarande försvarsbeslutsperiod. Under

1998 lämnades 223 nya skyddsrumsbesked men av

dessa upphävdes 55 senare. Under första halvåret

2001 har tio skyddsrumsbesked lämnats.

Stödet till frivilligorganisationernas

utbildningsinsatser bidrar på ett betydande sätt

till människors kunskap om och intresse för

frivilligorganisationernas arbete samt förbättrar

den enskildes förmåga att agera på rätt sätt såväl

vid olyckor, katastrofer och svåra påfrestningar

som under höjd beredskap. Regeringen anser därför

att denna verksamhet även fortsatt skall ges ett

betydande stöd.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på

570 547 000 kr till anslaget 6:5 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen

bemyndigar regeringen att för 2002 låta Statens

räddningsverk disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till

ett sammanlagt belopp om 670 miljoner kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum

och ledningsplatser m.m., så att behovet av

anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare

beställningar uppgår till högst 135 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

i fråga om anslag och bemyndiganden för funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Psykologiskt försvar

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 76–77)

och anslag (s. 87) för funktionen Psykologiskt

försvar.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag (punkt 27 i denna

del) för funktionen Psykologiskt försvar.

Propositionen

Förmågan inom funktionen Psykologiskt försvar är

beroende av att beredskapen är god inom centrala

myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner

bl.a. när det gäller förekomst av befattning som

informationsansvarig, upprättande av planer för

informationsberedskap och övningsverksamhet.

Regeringen bedömde att funktionen hade en

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta

avsåg då förmågan i både nuvarande och ett

förändrat omvärlds-läge som omfattar en ettårig

anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även

för 2000. Regeringen bedömer vidare att de

åtgärder som vidtagits för att förbättra

funktionens förmåga har genomförts på ett

godtagbart sätt.

Regeringen uppdrog i maj 2000 åt ÖCB att i

samverkan med SPF genomföra en funktionsgenomgång

av funktionen Psykologiskt försvar. Överstyrelsen

överlämnade den 19 december 2000 en rapport till

regeringen. I rapporten redovisas ett antal

förslag för att utveckla funktionen. Mot bakgrund

av att Sårbarhets- och säkerhetsutredningen i

betänkandet Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41)

föreslår vissa organisationsförändringar som berör

SPF avser regeringen att ta ställning till ÖCB:s

rapport i samband med att utredningens förslag

behandlas i en proposition våren 2002.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 22

330 000 kr till anslaget 6:6 Funktionen

Psykologiskt försvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

i fråga om anslag för funktionen Psykologiskt

försvar.

Ordning och säkerhet

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 77) och

anslag (s. 88) för funktionen Ordning och

säkerhet.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag (punkt 27 i denna

del) för funktionen Ordning och säkerhet.

Propositionen

Förmågan inom funktionen Ordning och säkerhet är

beroende av att såväl den ordinarie polisen som

beredskapspolisen är välutbildad och försedd med

en ändamålsenlig utrustning samt att verksamheten

kan ledas från platser med ett fullgott skydd.

Regeringen bedömde att funktionen hade en

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta

avsåg då förmågan både i nuvarande och i ett

förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig

anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även

för 2000.

Regeringen bedömer att Rikspolisstyrelsen (RPS)

kommer att klara målet att utbilda 1 500

totalförsvarspliktiga till den särskilda

beredskapspolisorganisationen vid utgången av

2001.

Genom en ändring i förordningen (1986:616) om

beredskapspolisen har möjligheten öppnats att ta i

anspråk beredskapspolismän vid polismyndigheterna

även i fred förutsatt att de ingått avtal med RPS

och att regeringen så beslutar. Sedan hösten 2000

har avtal ingåtts.

Rikspolisstyrelsen har bedömt att personal- och

utbildningsläget, ledningsförmåga från skyddat

utrymme och förmågan vid längre el- och

telebortfall icke är godtagbar. Regeringen avser

att särskilt följa effekterna av de åtgärder som

vidtas för att förbättra läget inom dessa områden.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 24

484 000 kr till anslaget 6:7 Funktionen Ordning

och säkerhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att funktionens förmåga enligt

Rikspolisstyrelsen (RPS) inte är godtagbar bl.a.

vid längre el- och telebortfall. Det innebär

enligt regeringens definition i

budgetpropositionen att förmågan inom funktionen

bedöms ha svåra brister och att uppgifterna inte

kan lösas. Utskottet ser därför mycket positivt på

att regeringen avser att särskilt följa effekterna

av de åtgärder som vidtas för att förbättra läget

inom de områden som nämns i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan

föreslår i fråga om anslag för funktionen Ordning

och säkerhet.

Hälso- och sjukvård m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 77–78),

anslag, beredskapsinvesteringar och bemyndiganden

(s. 84–85) för funktionen Hälso- och sjukvård.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag och bemyndiganden

för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

(punkterna 15 och 16 samt 27 i denna del).

Propositionen

Förmågan inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

bygger i huvudsak på landstingens och kommunernas

resurser samt på att det finns ett väl utvecklat

ledningssystem och kompetent personal. Regeringen

bedömde att funktionen hade en godtagbar förmåga

vid utgången av 1999. Detta avsåg då förmågan i

både nuvarande och ett förändrat omvärldsläge som

omfattar en ettårig anpassningsperiod. Denna

bedömning kvarstår även för 2000.

Omvärldsfaktorer har en stor påverkan på

utvecklingen inom hälso- och sjukvården.

Kommunerna och landstingens ekonomi är av

avgörande betydelse för vårdens utveckling och

kvalitet, eftersom vården till allra största del

också finansieras av huvudmännen.

Förändringar i beredskapen påverkas

huvudsakligen av utvecklingen inom den fredstida

verksamheten. Utvecklingen följs av

Socialstyrelsen, som har vidtagit ett antal

åtgärder i syfte att möta ändrade förutsättningar

så att funktionen skall klara sina uppgifter vid

väpnat angrepp men samtidigt också ge effekter vid

svåra påfrestningar på samhället i fred. Dit hör

åtgärder för att begränsa spridningen av allvarlig

smitta, förbättra omhändertagandet av

kemikalieskadade personer, åtgärder för hälso- och

sjukvårdens el-, vatten- och vattenförsörjning

samt att kunskapscentrum kunnat inrättas inom

särskilt angelägna områden. Åtgärderna är

långsiktiga och kostnadskrävande, men innebär

samtidigt en kontinuerlig förbättring av

beredskapen på aktuella områden.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 153

599 000 kr till anslaget 6:8 Funktionen Hälso- och

sjukvård m.m.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen

bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Socialstyrelsen disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till

ett sammanlagt belopp om 200 miljoner kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård

m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt

avser beredskapsåtgärder, så att behovet av

anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare

avtal och beställningar uppgår till högst

9 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

i fråga om anslag och bemyndiganden för funktionen

Hälso- och sjukvård m.m.

Telekommunikationer m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 78),

anslag, teleberedskapsavgift, investeringsplan och

bemyndiganden (s. 89–91) för funktionen

Telekommunikationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag,

investeringsplan, bemyndiganden och

avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften för

funktionen Telekommunikationer m.m.

(punkterna 17–19 samt 27 i denna del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en inte

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta

avsåg då förmågan både i nuvarande och i ett

förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig

anpassningsperiod. Regeringen bedömer att

funktionens förmåga vid utgången av 2000 i

nuvarande omvärldsläge bl.a. mot bakgrund av

elberoendet inte var godtagbar. Funktionens

förmåga i ett förändrat omvärldsläge bedöms inte

heller vara godtagbar. Regeringen bedömer

emellertid att telekommunikationernas säkerhet med

nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer att

förbättras under de närmaste åren.

Det bör dock beaktas att utvecklingen inom

området går mycket fort och att skyddet successivt

kan behöva anpassas därefter. Det blir allt

viktigare att kunna skydda infrastrukturen inte

bara mot fysiska utan även mot alltmera

sofistikerade elektroniska angrepp. Regeringen

bedömer att långvariga avbrott i elförsörjningen

kan medföra att telekommunikationerna slutar att

fungera inom ett mindre eller större område.

Vidare kan de kommersiella drivkrafterna och

konkurrensen leda till ökad centralisering och

koncentrering av nyckelfunktioner inom

driftledning, övervakning och styrning av näten.

Intrång (IT-attacker) i vitala

informationssystem och manipulation av vitala

telefunktioner är, enligt regeringens bedömning,

ett potentiellt mycket allvarligt hot mot

teleinfrastrukturen. Det finns i dag inte

tillräckligt bra skydd mot kvalificerade intrång.

Regeringen, som i propositionen redovisar olika

utredningsuppdrag som initierats på området, avser

att senare återkomma till riksdagen i dessa

frågor.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 205

970 000 kr till anslaget 6:9 Funktionen

Telekommunikationer m.m. samt fastställer

avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften, såvitt

avser Funktionen Telekommunikationer m.m., till

sammanlagt högst 100 miljoner kronor under 2002.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner

förslaget till investeringsplan för Post- och

telestyrelsen, såvitt avser Funktionen

Telekommunikationer m.m., för perioden 2002–2004.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 6:9 Funktionen Telekommunikationer

m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt

avser tjänster, utrustningar och anläggningar för

beredskapsåtgärder och åtgärder för att minska

påfrestningen på samhället i händelse av en svår

påfrestning, så att behovet av anslagsmedel efter

2002 för dessa och tidigare avtal och

beställningar uppgår till högst 200 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Vid förra höstens budgetberedning kunde utskottet

ännu en gång konstatera att förmågan inom

funktionen Telekommunikationer m.m. inte var

godtagbar (bet. 2000/01:FöU1 s. 95). Som framgår

av regeringens redovisning ovan så bedömer

regeringen att funktionens förmåga vid utgången av

2000 i nuvarande omvärldsläge bl.a. mot bakgrund

av elberoendet inte var godtagbar. Funktionens

förmåga i ett förändrat omvärldsläge bedöms inte

heller vara godtagbar. Regeringen bedömer

emellertid att telekommunikationernas säkerhet med

nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer att

förbättras under de närmaste åren.

Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97

slagit fast betydelsen av en robust och flexibel

infrastruktur, där bl.a. förmågan inom funktionen

Telekommunikationer särskilt har framhållits.

Utskottet, som inte går vidare in på detta nu, får

anledning att återkomma i frågan dels i samband

med beredningen av ett nytt försvarsbeslut (prop.

2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2) under hösten 2001,

dels under våren 2002 när utskottet skall behandla

regeringens aviserade proposition om bl.a.

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i

fred.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla

betydelsen av skyddet av viktiga anläggningar. Det

blir allt viktigare att kunna skydda

infrastrukturen inte bara mot fysiska utan även

mot alltmer sofistikerade elektroniska angrepp.

Utskottet kan även i denna fråga få anledning att

återkomma i de olika sammanhang som nämns ovan.

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan

föreslår om anslag, investeringsplan,

bemyndiganden och avgiftsuttag för

teleberedskapsavgiften för funktionen

Telekommunikationer m.m.

Postbefordran

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 78–79)

och anslag (s. 91–92) för funktionen

Postbefordran.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag till funktionen

Postbefordran (punkt 27 i denna del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta

avsåg då förmågan både i nuvarande och i ett

förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig

anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även

för 2000. Gränssättande för funktionens förmåga är

dels att flyg och landsvägstransporter är känsliga

för störningar, dels att postens

sorteringsterminaler är sårbara för bekämpning

från luften och för sabotage. Funktionen är vidare

beroende av fungerande elförsörjning och tillgång

till säkra elektroniska kommunikationer.

Genom utvecklingen på IT-området kommer

betydelsen av funktionen Postbefordran för

samhällsviktiga funktioner och totalförsvaret att

minska. Funktionen är inte gränssättande för

totalförsvarets förmåga i de hotsituationer som är

aktuella under en lång tid framöver. Konsekvensen

av detta är bl.a. att driftvärnet och

fältpostorganisationen kan avvecklas. Det förslag

avseende fältpost som PTS tillsammans med

Försvarsmakten och Posten AB utarbetat under 2000

innebär att nuvarande fältpostorganisation

avvecklas. Ett nytt system för post- och

penningförsörjning i fält, som bygger på

samhällets ordinarie post- och betalningsväsende,

utvecklas inom Försvarsmaktens

underhållsorganisation.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 1

239 000 kr till anslaget 6:10 Funktionen

Postbefordran.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

om anslag till funktionen Postbefordran.

Transporter

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 79),

anslag och bemyndiganden (s. 92–93) för funktionen

Transporter.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår i fråga om anslag och bemyndiganden

för funktionen Transporter (punkterna 20

samt 27 i denna del).

Propositionen

Regeringen bedömde att funktionen hade en

godtagbar förmåga vid utgången av 1999. Detta

avsåg då förmågan i både nuvarande och ett

förändrat omvärldsläge som omfattar en ettårig

anpassningsperiod. Denna bedömning kvarstår även

för 2000 även om vissa brister har uppstått för

järnvägstransporter vid påfrestningar i nuvarande

omvärldsläge och för järnvägstransporter och

flygtransporter vid angreppshot i ett förändrat

omvärldsläge.

Funktionens ökade beroende av fungerande

elförsörjning samt intakta IT-system gör sektorn

alltmer sårbar. Transportsektorns integrering med

samhällets övriga system medför att störningar

inom transportsystemen får stora konsekvenser för

hela samhället avseende såväl utrikes som inrikes

transporter. Försvarsmaktens ominriktning mot en

insatsorganisation innebär att färre förband skall

kunna agera över hela landets yta. Större krav

ställs på snabb tillgänglighet, samordning och

nationell operativ rörlighet. Försvarsmaktens egna

transportresurser för att genomföra

förbandsflyttningar är begränsade. Funktionen

Transporter har därför fortfarande en viktig roll

för Försvars-maktens rörlighet och för att alla

transportsätt skall kunna användas.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 157

994 000 kr till anslaget 6:11 Funktionen

Transporter.

Regeringen föreslår också att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 6:11 Funktionen Transporter, godkänna

avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,

utrustningar och anläggningar för

beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel

efter 2002 för dessa och tidigare avtal och

beställningar uppgår till högst 25 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan föreslår

om anslag och bemyndiganden för funktionen

Transporter.

Energiförsörjning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om förmåga (s. 79–80),

anslag och elberedskapsavgift (s. 93) för

funktionen Energiförsörjning.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår om anslag och avgiftsuttag för

elberedskapsavgiften för funktionen

Energiförsörjning (punkterna 21 samt 27 i

denna del).

Propositionen

Det är inte möjligt att säkerställa en helt

störningsfri elförsörjning. Samtidigt ökar

elberoendet i samhället, bl.a. till följd av ett

ökat krav på fungerande telekommunikationer och

IT-system. Samhällsviktig verksamhet som

oundgängligen skall fungera måste därför

tillförsäkras tillgång till el för situationer då

den ordinarie elförsörjningen inte fungerar.

Regeringen vill betona att nivån på

elberedskapen har utslagsgivande betydelse för det

civila försvarets förmåga. Så gott som alla

viktiga samhällsfunktioner är starkt beroende av

en något så när stabil eltillförsel. Samtidigt är

det uppenbart att sårbarheten hos elsystemet är

betydande. Sammantaget innebär dessa två

förhållanden att beredskapsåtgärderna på

elberedskapsområdet enligt regeringen måste ges

hög prioritet. Det gäller åtgärder såväl på

produktions- och distributionsområdena som hos

användarna.

Det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i

fredstid är sabotage mot vitala delar av

elsystemet. Sådana angrepp kan leda till stora

konsekvenser i samhället genom omfattande och

långvariga elavbrott. Under normal fredstida drift

är elförsörjningen mycket robust och säker. Det

finns dock anläggningar och elledningar som inte

är möjliga att skydda till rimliga kostnader. Ett

antal åtgärder vidtas för närvarande för att

minska sårbarheten inom elförsörjningen bl.a.

utifrån de förslag som Överstyrelsen för civil

beredskap (ÖCB) lämnat i sin rapport i december

1999 från genomgången av delfunktionen

Elförsörjning.

Regeringen har uppdragit åt Energimyndigheten

att tillse att en helhetssyn utvecklas som

omfattar beredskapsåtgärder såväl på den

eloperativa sidan som på användarsidan och att

åtgärder skall vägas emot varandra vad gäller

kostnader och effekt. Elförsörjningens beroende av

tele- och radiokommunikationer är gränssättande.

Både vid reparationer och återstart av elsystemet

finns det ett beroende av de publika telenäten.

Särskilt vid återstart av elsy-stemet efter ett

avbrott bedöms en fungerande kommunikation vara

nödvändig. Regeringen har uppdragit åt

Affärsverket svenska kraftnät att i samråd med PTS

analysera de ömsesidiga beroendeförhållandena som

finns mellan elförsörjningen och

telekommunikationerna vid långvariga och

omfattande elavbrott. Regeringen har vidare

beslutat att möjligheterna för investeringar i

teknisk utrustning skall undersökas. Syftet är att

kunna förbättra styrningen av knappa eltillgångar

till prioriterade användare i en kris.

Utvecklingen på gasturbinsidan skall följas som en

del av bevakningen av tillgång till reservkraft i

syfte att skapa bättre förutsättningar för drift

av elsystemet i separata delsystem (s.k. ö-drift)

i en krissituation.

När det gäller oljeberedskapen har riksdagen

tidigare (bl.a. i prop. 1998/99:1, utg.omr. 6,

anslag B 10) informerats om den s.k.

malpåseläggningen av tre av de ca 40 statliga

lagringsanläggningar som skall avvecklas i

enlighet med riksdagens beslut 1994. Härigenom

säkerställs en viss handlingsfrihet beträffande

tillgången till skyddade lagringsutrymmen i ett

förändrat omvärldsläge. Förmågan inom

delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning

vid påfrestningar i nuvarande omvärldsläge kan

anses vara godtagbar. Delfunktionens förmåga vid

angreppshot i ett förändrat omvärldsläge bedöms

sammantaget av regeringen som godtagbar.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 291

924 000 kr till anslaget 6:12 Funktionen

Energiförsörjning samt fastställer avgiftsuttaget

för elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen

Energiförsörjning, till sammanlagt högst

200 miljoner kronor under 2002.

Utskottets ställningstagande

Vid förra årets budgetberedning (bet. 2000/01:FöU1

s. 100) anförde utskottet bl.a. att utskottet såg

mycket positivt på att regeringen avsåg att ge

beredskapsåtgärderna på elberedskapsområdet den

allra högsta prioritet. Utskottet förutsatte att

de åtgärder som regeringen kommer att vidta leder

till en förmåga inom delfunktionen Elförsörjning

som är godtagbar vid försvarsbeslutsperiodens slut

år 2001.

Enligt vad utskottet kan se redovisas inte i

budgetpropositionen vilken förmåga funktionen

bedöms ha. Utskottet kan dock konstatera att

regeringen avser ge delfunktionen Elförsörjning

hög prioritet.

Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97

slagit fast betydelsen av en robust och flexibel

infrastruktur, där bl.a. förmågan inom

elförsörjningen särskilt har framhållits.

Utskottet, som inte går vidare in på detta nu, får

anledning att återkomma i frågan dels i samband

med beredningen av ett nytt försvarsbeslut (prop.

2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2) under hösten 2001,

dels under våren 2002 när utskottet skall behandla

regeringens aviserade proposition om bl.a.

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i

fred.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla

betydelsen av skyddet av viktiga anläggningar.

Utskottet ser därför mycket positivt på att ett

antal åtgärder vidtas för närvarande för att

minska sårbarheten inom elförsörjningen bl.a.

utifrån de förslag som Överstyrelsen för civil

beredskap lämnade i sin rapport i december 1999

från genomgången av delfunktionen Elförsörjning.

Utskottet kan även i denna fråga få anledning att

återkomma i de olika sammanhang som nämns ovan.

Utskottet tillstyrker vad regeringen ovan

föreslår om anslag och avgiftsuttag för

elberedskapsavgiften för funktionen

Energiförsörjning.

Totalförsvarsgemensamma verksamheter

De totalförsvarsgemensamma verksamheterna har till

huvudsaklig uppgift att stödja övriga verksamheter

inom politikområdet Försvarspolitik och omfattar

materielförsörjning, personalförsörjning, högre

utbildning inom totalförsvaret,

kompetensutveckling, forskning och utveckling samt

signalspaning m.m. Verksamheterna finansieras till

största delen genom avgifter men även till en del

av anslag över statsbudgeten.

De totalförsvarsgemensamma verksamheterna

bedrivs av Försvarets materielverk,

Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan,

Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets

forskningsinstitut, de frivilliga

försvarsorganisationerna samt av vissa mindre

nämnder.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

- bemyndigar regeringen att tillgodose

Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital för budgetåret 2002 genom

en kredit på högst 21, 5 miljarder kronor

(punkt 22),

-

- godkänner förslaget till investeringsplan

för Försvarets materielverk för perioden

2002–2004 (punkt 23) och

-

- anvisar de av regeringen föreslagna

anslagsbeloppen för Totalförsvarets

pliktverk, Försvarets radioanstalt,

Försvarshögskolan, Totalförsvarets

forskningsinstitut och stöd till

frivilliga försvarsorganisationer (punkt

27 i denna del).

-

Försvarets materielverk

Propositionen

Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad

myndighet med uppgift att anskaffa, vidmakthålla

och avveckla materiel på uppdrag av främst

Försvars-makten. Vidare biträder Försvarets

materielverk Försvarsmakten i fråga om långsiktig

materielförsörjningsplanering samt

materielsystemkunskap.

För de enskilda uppdragen utformar Försvarets

materielverk offerter utifrån Försvarsmaktens

fastställda materielplan. Försvarsmakten gör sedan

kundbeställningar gentemot Försvarets

materielverk. Kundbeställningarna utgör ett

åtagande för Försvarets materielverk gentemot

kunden och är grunden för uppföljningen av

Försvarets materielverks resultat och

måluppfyllnad.

Under 2000 har Materielverket bl.a. levererat

ytterligare stridsvagn 122, stridsfordon 90 och

JAS 39 Gripen. Materielverket har också förberett

och i viss mån påbörjat anskaffning av materiel

till de förband som Sverige har anmält till

internationella styrkeregister.

Den 1 januari 2000 införde Försvarets

materielverk en ny organisation med ett

processorienterat arbetssätt, i syfte att

effektivisera verksamheten och att öka

möjligheterna att snabbt anpassa produktionen till

Försvarsmaktens behov. I övergångsfasen från

tidigare organisation och arbetssätt har

Materielverket drabbats av vissa

produktionssvårigheter. Detta kan bl.a. utläsas i

att myndighetens milstolpseffektivitet, dvs.

andelen leveranser inom överenskommen tid i

förhållande till antalet planerade milstolpar, har

sjunkit under 2000 jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens materielförsörjning kunde därför

inte ske i planerad omfattning. Materielverket har

vidtagit åtgärder för att förbättra

milstolpseffektiviteten.

Regeringen bedömer att den ökade

anpassningsförmåga som förändringsarbetet inom

Försvarets materielverk syftar till att uppnå är

av stor betydelse för Försvarsmaktens framtida

materielförsörjning.

Regeringen föreslår (förslag nr 22) att

regeringen bemyndigas att, genom en kredit i

Riksgäldskontoret om högst 21 500 000 000 kr,

tillgodose Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital för 2002.

Försvarets materielverk behöver ett

rörelsekapital för att finansiera utestående

förskott till industrin och övrigt behov av

rörelsekapital. Regeringen föreslår, mot bakgrund

av hittills utnyttjat kreditutrymme och av det

bedömda framtida kreditbehovet, att krediten i

Riksgäldskontoret sänks från 23 000 000 000 kr

till högst 21 500 000 000 kr.

Regeringen föreslår (förslag nr 23) att

riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarets materielverk för

perioden 2002–2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har intet att invända mot regeringens

förslag för Försvarets materielverk. Utskottet

föreslår sålunda att riksdagen bemyndigar

regeringen att tillgodose Försvarets materielverks

behov av rörelsekapital, intill ett sammanlagt

belopp om högst 21 500 000 000 kr för budgetåret

2002, genom en kredit i Riksgäldskontoret.

Vidare anser utskottet att riksdagen bör

godkänna den investeringsplan för Försvarets

materielverk för perioden 2002–2004 som regeringen

föreslagit.

Totalförsvarets pliktverk

Propositionen

Totalförsvarets pliktverk är en till största delen

anslagsfinansierad myndighet, vars huvudsakliga

uppgifter är att mönstra, skriva in och

krigsplacera totalförsvarspliktiga.

Totalförsvarets pliktverk skall ge myndigheter och

andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret

stöd och service för bemanning med

totalförsvarspliktiga som skrivs in för civilplikt

eller värnplikt samt i fråga om redovisning av

annan personal inom totalförsvaret.

Totalförsvarets pliktverk skall även lämna stöd

och service till utbildningsanordnarna i fråga om

totalförsvarspliktigas tjänstgöring.

Under 2000 mönstrade och antagningsprövades 48

154 personer, varav 499 kvinnor. Av de

antagningsprövade skrevs 18 504 in till värnplikt

och 1 642 till civilplikt. Övriga skrevs in till

utbildningsreserven, var inte

tjänstgöringsskyldiga eller, i samband med

kvinnors antagningsprövning, samtyckte inte till

inskrivning. Av de totalförsvarspliktiga som

skrivits in till grundutbildning påbörjade 79 %

sin grundutbildning under följande år. Totalt har

19 219 registerkontroller genomförts i anslutning

till inskrivningen för att hindra olämpliga

personer att fullgöra grundutbildning. 128

kontroller medförde ändrade inskrivningsbeslut.

Antalet kvinnor som antagningsprövades under

2000 minskade med 122 personer jämfört med 1999.

Även antalet inskrivna kvinnor har jämfört med

1999 minskat från 267 personer till 227.

Totalförsvarets pliktverk har uppnått målet med

att skriva in totalförsvarspliktiga till

grundutbildning så att avvikelserna från de

bemanningsansvarigas behov av inryckande inte är

större än 5 %. Regeringen beslutade den 30 mars

2000 att antalet totalförsvarspliktiga som fullgör

värnplikt under 2000 skall vara ca 15 000.

Totalförsvarets pliktverk fick då ändra

inskrivningsbeslut för ett stort antal personer.

Totalförsvarets pliktverk har under det gångna

året fortsatt att utveckla mönstringen, bl.a. har

endagsmönstring införts vid regionkontoren i

Kristianstad och Stockholm. Dessutom har

samarbetet med skolhälsovården utvecklats, vilket

lett till att ca 3 200 totalförsvarspliktiga

befriats från mönstringen genom inlämnade intyg. I

jämförelse med 1999 har antalet avgångar under

grundutbildning ökat något under 2000. Avgångarna

har till största delen berott på hälso- och

psykosociala skäl. Andelen som ansöker om vapenfri

tjänstgöring är oförändrad.

Inriktningen är att utbildningsvolymen av

totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt under

2002 skall vara ca 15 000 totalförsvarspliktiga.

Antalet totalförsvarspliktiga som fullgör

civilplikt kommer att minska. Regeringens

inriktning är att ca 1 000 totalförsvarspliktiga

som fullgör civilplikt skall utbildas.

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 6:13 Totalförsvarets pliktverk anvisas

243 086 000 kr för år 2002. Från och med 2002 har

regeringen beräknat 1 miljon kronor mer jämfört

med 2001 för ändrat betalningsansvar för vissa

folkbokföringsuppgifter. För att finansiera vissa

förslag i den kommande propositionen om bättre

villkor för totalförsvarspliktiga har regeringen

beräknat 16 miljoner kronor mindre för 2002 samt

30 miljoner kronor mindre för 2003 och 2004

jämfört med 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen

anfört beträffande Totalförsvarets pliktverk.

Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller

regeringens förslag och anvisar 243 086 000 kr

till ramanslaget 6:13 Totalförsvarets pliktverk

för år 2002.

Försvarshögskolan

Propositionen

Försvarshögskolan skall genom utbildning och

forskning stödja totalförsvarets

kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl

militär som civil personal. Försvarshögskolans

verksamhet finansieras huvudsakligen genom

avgifter.

Utbildning motsvarar totalt ca 80 % av

Försvarshögskolans verksamhet. Den är helt

avgiftsfinansierad och Försvarsmakten är den

största beställaren. Skolans utbildning har

utvecklats både till omfång och till innehåll där

olika former av krishantering mot bakgrund av

omvärldsutvecklingen har blivit en viktig

komponent. För chefsprogrammet har andelen

utländska deltagare varit relativt hög, ca 15 %,

och skolans bedömning är att detta underlättar den

pågående internationaliseringen av utbildningen.

Andelen kvinnliga studerande på stabsprogrammet

är ca 4 %. Av närmare 210 svenska elever på

chefsprogrammen återfinns en kvinnlig officer.

Genom fackprogrammen erbjuds Försvarsmakten

specialutbildningar för kompetensutveckling av

officerare. Det har dock funnits svårigheter att

nå upp till beläggningsmålen på ett antal av dessa

i likhet med föregående år. Brister i beläggningen

ger därmed också högre kostnader per

utbildningsplats.

Skolans anslagsfinansierade forskningsverksamhet

(49 % av forskningen som helhet) omfattar

grundforskning, forskning inom säkerhetspolitik

och militärhistoria samt informationskrigsföring.

Försvarsmakten har mot bakgrund av det

ekonomiska läget 2001 reviderat sina beställningar

till Försvarshögskolan, och detta kan komma att

leda till beställningsreduceringar inom den

avgiftsfinansierade verksamheten. Konsekvenserna

för Försvarshögskolan av de minskande

beställningsvolymer som Försvarsmakten aviserat är

svåra att bedöma, men kan komma att påverka

skolans intäkter under 2002. Med anledning av

detta har Försvarshögskolan under första halvåret

2001 påbörjat en intern översyn i syfte att skapa

en effektivare organisation. För att tillmötesgå

de framtida behoven av kvalitetssäkrad utbildning

inom totalförsvarets områden anser regeringen att

det är av stor vikt att Försvarshögskolan

fullföljer sin strävan att stärka den

vetenskapliga grund som myndighetens verksamhet

bygger på.

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 6:14 Försvarshögskolan anvisas 32 015 000

kr för år 2002. Anslaget disponeras av

Försvarshögskolan för forskning och utveckling

m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten

skall kunna knytas till utbildningen och

tillgodose totalförsvarets behov. Dessutom

bekostas verksamheten inom Delegationen för

militärhistorisk forskning från anslaget.

Regeringen avser att i regleringsbrevet

föreskriva att 18 000 000 kr av anslaget är

avsedda för uppbyggnad av Försvarshögskolans

vetenskapliga grund. Den skall motsvara en

professur och en rekryteringstjänst inom vart och

ett skolans kärnämnen.

Regeringen beräknar att den avgiftsfinansierade

verksamheten kommer att uppgå till 270 miljoner

kronor under år 2002. Under förra verksamhetsåret

redovisade Försvarshögskolan ett underskott. Det

negativa resultatet beror huvudsakligen på icke

inplanerade investeringar för att höja IT-

säkerheten och på fördyring av hyra för

tillfälliga lokaler. För verksamhetsåret 2002

föreligger viss osäkerhet avseende Försvarsmaktens

beställningar. Det kan komma att leda till

minskade beställningsvolymer inom

Försvarshögskolans avgiftsfinansierade verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen

anfört beträffande Försvarshögskolan. Utskottet

förordar därför att riksdagen bifaller regeringens

förslag och anvisar 32 015 000 kr till ramanslaget

6:14 Försvarshögskolan för år 2002.

Försvarets radioanstalt

Propositionen

Försvarets radioanstalt (FRA) är en myndighet med

uppgift att bedriva signalspaning. Verksamheten

bedrivs enligt den inriktning som regeringen,

Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger.

FRA skall också utveckla teknisk materiel och

metoder som behövs för denna verksamhet.

Försvarets radioanstalt har bidragit med

underrättelser om förhållanden i vår omvärld som

kan påverka vårt land i politiskt,

säkerhetspolitiskt eller militärt avseende.

Försvarets radioanstalt har också bidragit med

underrättelser till stöd för svenskt

utrikespolitiskt agerande.

De säkerhetspolitiska förändringarna under 1990-

talet har inneburit att Försvarets radioanstalts

ekonomiska resurser under de senaste åren har

kunnat reduceras. Myndigheten har anpassat sig

till detta och rationaliserat verksamheten genom

att lägga ned stationer och investera i

automatiserad utrustning.

Mot bakgrund av att någon genomgripande av

regeringen initierad översyn inte på länge har

skett av Försvarets radioanstalt samt de

omfattande säkerhetspolitiska förändringarna under

senare år beslutade regeringen den 6 september

2001 om direktiv till en utredare för att

genomföra en granskning av verksamheten vid

Försvarets radioanstalt.

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 6:15 Försvarets radioanstalt anvisas 468

939 000 kr för år 2002. För att tillgodose behovet

av investeringar inom framtidsinriktade områden

har anslaget ökats med 20 000 000 kr för 2002

jämfört med 2001.

Utskottets ställningstagande

Verksamheten vid Försvarets radioanstalt är av en

sådan natur att en ytterligare redovisning inte

bör fogas till riksdagsprotokollet. Regeringens

förslag till ramanslag 6:15 Försvarets

radioanstalt om 468 939 000 kr för år 2002 bör

bifallas av riksdagen.

Totalförsvarets forskningsinstitut

Propositionen

Den 1 januari 2001 inrättades den nya myndigheten

Totalförsvarets forskningsinstitut genom en

sammanslagning av Flygtekniska försöksanstalten

och Försvarets forskningsanstalt. Myndigheten har

till uppgift att bedriva forskning, metod- och

teknikutveckling samt utredningsarbete för

totalförsvaret och till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet. Myndigheten får även i

övrigt bedriva forskning, metod- och

teknikutveckling samt utredningsarbete.

Verksamheten skall bedrivas med beaktande av krav

på relevans, integritet, vetenskaplig kvalitet och

effektivitet.

Forskning och utveckling för totalförsvarets

behov har under 2000 stötts av Försvarets

forskningsanstalt. Försvarets forskningsanstalt

har efter en kundundersökning 1999 vidtagit ett

omfattande antal åtgärder för att förbättra

kunddialogen, god leveranstid och

beställningsöverensstämmelse. Exempel är att

milstolpsförfarandet för fakturering av utförda

uppdrag har utökats till fler fakturerande

myndigheter än Försvarsmakten. En internationell

utvärdering av verksamheten vid avdelningen för

sensorteknik har genomförts under året. Ett

åtgärdsprogram kommer att utarbetas 2001 utifrån

utvärderingens rekommendationer.

Omfattningen av Försvarets forskningsanstalts

civila forskningsverksamhet har, jämfört med

forskningsverksamhet utförd åt totalförsvaret,

ökat från 4 till 7 % under de senaste tre åren.

Synergieffekter har främst uppnåtts genom

flerpartsprojekt, delgivning av resultat,

utbildning och undervisning. Forskningsanstalten

har under 2000 fortsatt att verka för att

försvarsforskningen skall nyttiggöras utanför

totalförsvaret.

Försvarsmakten avdelar medel för s.k.

strategiska forskningskärnor. Med dessa medel har

Forskningsanstalten viss möjlighet att själv

initiera framtidsriktade satsningar. Därutöver har

myndigheten under året bedrivit

innovationsforskning, kompetensutveckling,

framtidsorienterad forskning samt utvecklat och

vidmakthållit kontaktnätverk.

Flygtekniska försöksanstaltens verksamhet har

till sin karaktär varit såväl militärt som civilt

tillämpbar. Finansiärer av projekt har t.ex. varit

Saab, Volvo Aero, NUTEK, Kungl. Tekniska högskolan

och Uppsala universitet. Exempel på tillämpningar

är vindkraftsprogrammet och projekt för det

Europeiska rymdprogrammet, ESA.

För långsiktig kompetensutveckling har

Försöksanstalten genomfört forskning och

teknologiutveckling på uppdrag av Försvarsmakten.

Huvuddelen av verksamheten omfattar de

flygtekniska basteknologierna aerodynamik,

aeroelasticitet, flygdynamik och strukturteknik.

Den försvarsanknutna verksamheten har dominerats

av prov med anknytning till JAS 39 Gripen och dess

utveckling. Ett antal provningsuppdrag rörande

robotar och missiler har utförts åt olika

beställare.

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 6:16 Totalförsvarets forskningsinstitut

anvisas 191 290 000 kr för år 2002.

Anslaget finansierar försvars- och

säkerhetspolitisk forskning för regeringens behov,

skyddsforskning mot NBC-stridsmedel samt

flygteknisk kompetens- och resursutveckling.

Kompetensen skall även nyttiggöras utanför

totalförsvaret samt stödja svensk industri och

export av försvarsmateriel. Totalförsvarets

forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose

totalförsvaret med forskning, metod- och

teknikutveckling samt utredningsverksamhet.

Regeringen beräknar att den avgiftsbelagda

verksamheten vid Totalförsvarets

forskningsinstitut kommer att uppgå till 830 300

000 kr under år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen

anfört beträffande verksamheten vid

Totalförsvarets forskningsinstitut. Utskottet

förordar sålunda att riksdagen bifaller

regeringens förslag och till ramanslaget 6:16

Totalförsvarets forskningsinstitut anvisar 191 290

000 kr för år 2002.

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer

inom totalförsvaret

Propositionen

Anslaget finansierar utgifter för stöd till den

verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om

frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga

försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till

förordningen, får bidrag för den del av deras

verksamhet som främjar totalförsvaret och som

omfattar ledning och administration,

försvarsupplysning, rekrytering,

funktionärsutbildning för den egna organisationen

samt ungdomsverksamhet.

Regeringen redovisar att samtliga berörda

myndigheter redovisar en minskning av antalet

medlemmar i de frivilliga

försvarsorganisationerna. Till stor del bedöms

minskningen bero på de förändringar som pågår inom

totalförsvaret.

Den närmare inriktningen av de frivilliga

försvarsorganisationerna är beroende av

utredningen om den frivilliga

försvarsverksamhetens framtida inriktning och

uppgifter inom totalförsvaret. Regeringen

återkommer till riksdagen i denna fråga under

2002.

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 6:17 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisas

88 265 000 kr för år 2002.

De frivilliga försvarsorganisationerna får

härutöver uppdragsmedel från anslagen 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., 6:3

Funktionen Civil ledning, 6:5 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst samt 6:8

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas belopp för

frivilligverksamhet under anslaget 6:5 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i flera tidigare sammanhang (bet.

1993/94:FöU9, bet. 1996/97: FöU1, bet.

1998/99:FöU1) framhållit att organisationernas

grundläggande verksamheter, utbildning,

rekrytering av medlemmar och försvarsupplysning,

har ett klart och tydligt egenvärde för hela

totalförsvaret.

Utskottet anser att de frivilliga

försvarsorganisationerna genom sitt starka

engagemang och sin breda kompetens inom skilda

områden i samhället utgör en viktig resurs för

landets försvar. Stödet bör därför enligt

utskottets mening även fortsättningsvis lämnas

till de frivilliga försvarsorganisationerna så att

deras verksamhet främjar totalförsvaret och ger

verksamheten en bred folklig förankring. Ett

statligt stöd till denna verksamhet bör därför

inte enbart hänföras till krigsorganisationens

kvantitativa eller kvalitativa behov av utbildad

personal, utan även lämnas som ett allmänt stöd

till den frivilliga försvarsverksamheten.

Utskottet förordar därför att regeringens

förslag att till det obetecknade anslaget 6:17

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret anvisa 88 265 000 kr för år 2002

bör bifallas av riksdagen.

Nämnder m.m.

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet som

Överklagandenämnden för totalförsvaret, och vissa

andra, mindre, nämnder bedriver samt bidrag till

Svenska Röda Korset och till Centralförbundet Folk

och Försvar.

Totalförsvarets chefsnämnd (TCN) läggs ned den

31 december 2001. För finansiering av

Försvarsdepartementets kostnader förknippade med

nämndens avveckling beräknas 800 000 kr för 2002

under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslag 90:5

Regeringskansliet m.m. i stället för under

föreliggande anslag. För 2003 och 2004 är

motsvarande belopp 600 000 kr. För finansiering av

informationsutbyte mellan cheferna för de centrala

myndigheterna inom totalförsvaret beräknas 200 000

kr under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. i

stället för under föreliggande anslag. Sammantaget

har regeringen med anledning av att TCN läggs ned

beräknat 1 miljon kronor mindre under anslaget

2002 jämfört med 2001. Regeringen har på

tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 i

föreliggande proposition föreslagit att anslaget

6:19 Nämnder m.m. skall minskas med 1 485 000 kr.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ökat

anslaget med detta belopp för 2002–2004.

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 6:18 Nämnder m.m. anvisas 11 209 000 kr

för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen

när det gäller behov av medel till ramanslaget

6:18 Nämnder m.m. Regeringens förslag bör därför

bifallas av riksdagen.

Politikområde Skydd mot olyckor m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 105–116) anfört om

omfattning, mål, inriktning, resultatbedömning och

budgetförslag för politikområdet Skydd mot

olyckor. I redovisningen av Kustbevakningen ingår

även myndighetens verksamheter utanför

politikområdet Skydd mot olyckor. Utskottet

behandlar här även motionerna Fö6 (kd) yrkande 17,

Fö10 (fp) yrkande 10, Fö228 (v) yrkandena 6 och 8,

Fö257 (kd), delvis, Fö260 (s) samt Fi291 (m)

yrkande 4.

Omfattning, mål, inriktning, m.m.

Propositionen

Politikområdet omfattar åtgärder för att förebygga

och begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa

skador. Med olyckor menas såväl av människa

vållade olyckor som naturolyckor där skador kan

förorsakas på människa, egendom eller i miljö.

Politikområdet begränsas till att omfatta

verksamheter som bedrivs av myndigheter inom det

sjätte utgiftsområdet. Liknande verksamheter med

motsvarande målsättning och till del baserade på

samma lagstiftning bedrivs även av ett antal

statliga myndigheter inom andra politikområden

samt av kommunerna.

Politikområdet omfattar räddningstjänst, olycks-

och skadeförebyggande verksamhet samt åtgärder

efter olyckor enligt räddningstjänstlagen

(1986:1102), lagen (1982:821) om transport av

farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga

kemikalieolyckor och lagen (1988:868) om

brandfarliga och explosiva varor samt ett antal

författningar inom sjösäkerhetsområdet.

Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet, som

bedriver verksamhet med stöd av nämnda

författningar är Statens räddningsverk,

Sprängämnesinspektionen och Kustbevakningen.

Sprängämnesinspektionen kommer att upphöra den 30

september 2001 varefter verksamheten uppgår i

Statens räddningsverk.

Politikområdet omfattar även åtgärder som vidtas

för att förebygga jordskred och andra

naturolyckor. Räddningsverket lämnar ersättning

till kommuner och statliga myndigheter för

vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid

genomförda räddningstjänstinsatser.

Målet för verksamheten inom politikområdet Skydd

mot olyckor är att skydda människors liv, säkerhet

och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller

begränsa skador på egendom och miljö.

Regeringen anser om politikens inriktning att

samhällets förmåga att förebygga och hantera

olyckor måste utvecklas. Det förebyggande arbetet

bör härvid prioriteras. Väl genomförda

förebyggande insatser medför såväl minskat lidande

som bättre samhällsekonomisk användning av

resurserna. Viktiga led i det förebyggande arbetet

är tillsyn och statistikuppbyggnad.

Ett led i regeringens strävan att stärka

samhällets förmåga att förebygga och hantera

olyckor är att förbättra samverkan mellan

räddningstjänstansvariga myndigheter och övriga

aktörer. Regeringen beslutade den 11 mars 1982 att

ett råd för räddningstjänst skulle inrättas för

att analysera och diskutera sådana frågor som är

av betydelse för att uppnå effektivare och mer

samordnade insatser på räddningstjänstområdet.

Regeringen har beslutat att utveckla Rådet för

räddningstjänst till ett mer aktivt forum för att

analysera och diskutera erfarenheter av inträffade

allvarliga olyckor. Rådet bör verka aktivt för

samordning mellan ansvariga myndigheter och tjäna

som ett centralt samarbetsforum för beslutsfattare

inom räddningstjänstansvariga myndigheter.

Den kommunala räddningstjänsten bygger till stor

del på möjligheten att anlita deltidsbrandmän.

Regeringen har därför den 28 juni 2001 uppdragit

åt Räddningsverket att redovisa förhållandena för

deltidsanställda brandmän avseende rekrytering,

ersättning, utbildning och arbetsvillkor.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 november

2001.

Ytterligare en del i regeringens strävan att

utveckla samhällets räddningstjänst är att

reformera och modernisera lagstiftningen.

Utredaren för en ny räddningstjänstlagstiftning

kommer att redovisa sitt förslag den 1 oktober

2001.

Behovet av förebyggande åtgärder mot jordskred

och andra naturolyckor har ökat kraftigt.

Regeringen avser därför att göra en översyn av

bidragssy-stemet.

På regeringens uppdrag har Rikspolisstyrelsen,

Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket,

Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartsverket,

med bistånd från Gotlands kommun, gemensamt belyst

behovet av och möjligheterna att samordna sina

resurser vid hantering av allvarliga olyckor och

särskilda samhälleliga kristillstånd på Gotland.

En försöksverksamhet planeras påbörjas på Gotland.

Innan en sådan försöksverksamhet kan påbörjas,

måste dock tydliggöras vilka uppgifter som det

samgrupperade centret skall ha och hur samarbetet

mellan myndigheterna i praktiken skall se ut och

hur finansieringen bör lösas. Regeringen kommer

därför att låta myndigheterna genomföra en närmare

planering av försöksverksamheten. Regeringen avser

att snarast återkomma till riksdagen i denna

fråga.

Efter initiativ av länsstyrelsen i Uppsala län

bedrivs där sedan ett antal år en liknande

samverkan vid eventuella större olyckor eller

inträffad händelse (CeSam). Samordningen omfattar

såväl myndigheter som – genom avtal – mellan

berörda intressenter. Enligt denna modell sker

samgrupperingen först vid en inträffad händelse.

Deltagarna utbildas och övas dock kontinuerligt.

Regeringen avser att låta följa den verksamhet som

bedrivs i Uppsala.

Slutligen anser regeringen att det skulle vara

önskvärt att kunna lämna en samlad bedömning av

det offentliga olycksförebyggande och

skadeavhjälpande arbetet till riksdagen. Därför

bör förmågan att inhämta statistik och kunskap om

olyckor utvecklas och samordnas så att en samlad

bild kan fås för hela politikområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig nu – liksom tidigare –

positivt till att regeringen kommer att låta

myndigheterna genomföra en närmare planering av

försöksverksamheten på Gotland och att regeringen

ämnar att snarast återkomma till riksdagen i denna

fråga.

Utskottet ser det som värdefullt att regeringen

avser låta följa den verksamhet som bedrivs i

Uppsala.

Gemensamt system för radiokommunikation

Utskottets bedömning och förslag i korthet

Utskottet anser att det system som

Rikspolisstyrelsen nu börjat utveckla skall

byggas på ett sådant sätt och med så hög

kvalitet att förutsättningarna finns att det

på sikt kan utvecklas till ett lands-

täckande gemensamt system för andra

samhällsviktiga verksamheter, såsom kommunal

och statlig räddningstjänst, kustbevakning,

tull, hälso- och sjukvård, Försvarsmaktens

verksamhet, SOS alarmering, m.fl. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Motionerna Fö6 (kd) yrkande 17, Fö10 (fp)

yrkande 10 och Fö260 (s) tillstyrks därmed

delvis av utskottet.

Motionerna

I kommittémotion Fö6 (kd) yrkande 17 av Åke

Carnerö m.fl. yrkas att regeringen snarast bör

utarbeta ett förslag till upphandling av ett

nationellt radiokommunikationssystem baserat på

TETRA-standard. I motionen framhålls att den

svenska polisen nu påbörjat en egen upphandling

eftersom inga besked har getts om ett nationellt

kommunikationssystem. För att Sverige skall få en

bättre katastrofberedskap är det viktigt för

medborgarnas trygghet att den statliga och

kommunala räddningstjänsten, polisen, sjukvården,

tullen, Kustbevakningen och Försvarsmakten har väl

fungerande kommunikationer vid akuta insatser.

Erfarenheterna visar att goda möjligheter till

kommunikation är en avgörande faktor för en

framgångsrik insats.

I kommittémotion Fö10 (fp) yrkande 10 av Runar

Patriksson och Eva Flyborg framhålls bl.a. att

regeringen inte gett något besked om den fortsatta

hanteringen av frågan om ett gemensamt

radiokommunikationssystem baserat på TETRA-

standard. Statskontoret, som fått i uppdrag att ta

fram ett sådant system för den s.k. public safety-

sektorn, har i brev den 21 september 2001

hemställt hos regeringen att få avbryta sitt

uppdrag. Motionärerna framhåller att avsaknaden av

direktiv och ställningstaganden från regeringen

förlamar hela processen. Medan denna invecklade

dialog utan effekt ägt rum mellan Statskontoret,

försvarsutskottet och regeringen har situationen i

landet och i hela den demokratiska världen

drastiskt förändrats till det sämre när det gäller

just människors trygghet i vardagen. Kravallerna i

Göteborg och Genua har visat att samarbete och

snabb kommunikation är avgörande för ett

anständigt bemötande av våldet i samhället.

I motion Fö260 (s) av Kenth Högström m.fl.

föreslås utbyggnaden av ett nationellt

radiokommunikationssystem för svenskt

räddningsväsende, den s.k. public safety-sektorn.

Motionärerna pekar bl.a. på Polisförbundets

rapport om kommenderingen till EU-toppmötet i

Göteborg, vari bl.a. tas upp bristerna i

radiosambandet. I motionen pekas också på

erfarenheterna från räddningsinsatserna i samband

med Estoniakatastrofen, branden i Göteborg och

polismorden i Malexander, som också visade på ett

bristande samband beroende på teknisk undermålig

radiokommunikationsutrustning.

Motionärerna anser att regeringen måste anvisa

erforderligt stöd för att skapa ett funktionellt

och driftsäkert kommunikationssystem för den s.k.

public safety-sektorn. Till stödet hör klara och

tydliga besked om vilken myndighet som skall vara

driftsansvarig och hur systemet skall finansieras.

Utskottets ställningstagande

Som en utgångspunkt för utskottets

ställningstagande lämnas i det följande en kort

beskrivning av ärendets beredning under det

senaste året.

Utskottet har behandlat frågan om ett gemensamt

system för radiokommunikation baserat på TETRA-

standard (Terrestrial trunked radio) vid flera

tillfällen – senast i april 2001. Utskottet har i

dessa olika sammanhang bl.a. redogjort för den

utredning (SOU 1998:143) Ett tryggare Sverige som

bl.a. haft till uppgift att lämna förslag på en

lösning av ägarfrågorna när det gäller ett

gemensamt radiosystem för polisen, den kommunala

räddningstjänsten, hälso- och sjukvården, m.fl.

Även att lämna förslag om lämplig huvudman för

radiosystemet samt finansieringsformer ingick i

uppdraget. Utredningens slutsats var att

radiokommunikationssystemet TETRA uppfyller

uppställda krav för radiokommunikation för de

samhällsviktiga verksamheterna.

Regeringen har i detta ärende gett Statskontoret

i uppdrag att upphandla ett gemensamt

radiokommunikationssystem för all samhällsviktig

verksamhet, baserat på s.k. TETRA-standard. I den

delrapport som Statskontoret överlämnade till

regeringen den 30 mars 2001 konstaterade

Statskontoret sammanfattningsvis att det inte

fanns någon möjlighet att fullfölja uppdraget med

nuvarande direktiv och förutsättningar. I

delrapporten anger Statskontoret vilka

ställningstaganden eller bemyndiganden som krävs

senast den 31 maj 2001 för att uppdraget skulle

kunna drivas vidare.

Statskontoret och Rikspolisstyrelsen har i en

gemensam skrivelse till regeringen den 15 juni

2001 framhållit att det för polisväsendets del

gäller att ett nytt system måste vara framme allra

senast den 1 september 2002 för att klara

storstädernas behov. Om något besked från

regeringen inte föreligger den 1 september 2001

måste Rikspolisstyrelsen påbörja en egen

upphandling av ett radiokommunikationsnät för

polisväsendets räkning i storstäderna.

I en föredragning inför utskottet den 2 oktober

2001 har representanter för Statskontoret bl.a.

informerat att Statskontoret i en skrivelse till

regeringen den 21 september 2001 hemställt att få

avbryta regeringens uppdrag. Skälet härtill var

att regeringen inte hade återkommit till

Statskontoret med anledning av begärda

ställningstaganden och bemyndiganden.

Statskontoret hade vidare erfarit att

Justitiedepartementet gett Rikspolisstyrelsen

klartecken att påbörja arbetet med att utarbeta en

egen kravspecifikation.

I en interpellationsdebatt har statsrådet Mona

Sahlin den 23 oktober 2001 bl.a. framhållit att

regeringen efter noggranna överväganden kommit

fram till att det breda anslag regeringen utgick

från i uppdraget till Statskontoret inte är

möjligt att genomföra i nuläget. Regeringen anser

dock att inriktningen på arbetet fortsatt skall

vara att söka få till stånd ett nationellt system.

Enligt statsrådet kommer Rikspolisstyrelsens

påbörjade arbete med ett nytt

radiokommunikationsnät att ske på ett sätt som kan

möjliggöra en framtida fortsatt utbyggnad och

utveckling av systemet.

Det aktuella läget i ärendet är nu att regeringen

den 8 november 2001 bemyndigade statsrådet Mona

Sahlin att tillsätta en förhandlingsman med

uppdrag att bl.a. föra en dialog med tänkbara

användare av ett nationellt

radiokommunikationssystem baserat på TETRA-

standard eller annat likvärdigt system om hur, när

och till vilken kostnad dessa användare kan och

vill ansluta sig till systemet. Förhandlingsmannen

skall också presentera en eller flera tänkbara

modeller för finansiering utifrån intresserade

användares vilja att bruka sy-stemet och

finansiera den föreslagna utbyggnaden.

Skälen för regeringens beslut i denna fråga är

bl.a. att regeringen gör den bedömningen att det i

nuläget saknas förutsättningar att finansiera ett

fullt utbyggt gemensamt och landstäckande

radiokommunikationssystem baserat på TETRA-

standard eller annat likvärdigt system. Regeringen

anser därför att utbyggnaden av ett sådant system

bör påbörjas i begränsad skala och ske stegvis.

Rikspolisstyrelsen har tagit initiativ i den

riktningen för att säkra myndighetens behov av ett

fungerande radiokommunikationssystem i

storstadslänen fr.o.m. år 2004. För att få bästa

möjliga underlag anser också regeringen att det är

nödvändigt att kartlägga användarnas intresse att

bruka sy-stemet och finansiera utbyggnaden och

tydliggöra tänkta användares önskemål i fråga om

organisatoriska frågor.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast

den 1 april 2002. Rikspolisstyrelsen och

förhandlingsmannen skall hålla varandra

informerade om engagemanget hos andra

systemanvändare. Statskontoret skall bl.a. delge

förhandlingsmannen erfarenheterna från sitt

uppdrag och i övrigt bistå denne vid behov.

Justitieutskottet, som beretts tillfälle att yttra

sig i detta ärende, redovisar sitt

ställningstagande i yttrandet (2001/02:JuU2y)

Polisens radiokommunikationssystem. Yttrandet

återfinns som bilaga till detta betänkande.

Med anledning av vad som nu framkommit i detta

ärende och justitieutskottets yttrande gör

utskottet följande ställningstagande.

Inledningsvis vill utskottet framhålla, som

också erfarenheterna nyligen har visat, att det är

av största vikt för medborgarnas trygghet att

samhället har väl fungerande kommunikationer vid

hantering av olyckor, katastrofer,

brottsbekämpning, samhällsstörningar m.m.

Utskottet har också uttryckt sin förståelse för

att polis, räddningstjänst och sjukvård m.fl.

måste ha goda kommunikationer såväl inom sin egen

organisation som mellan de samverkande

organisationerna för att kunna fullgöra sina

uppgifter på bästa sätt.

När utskottet i april 2001 senast behandlade

denna fråga (bet. 2000/01:FöU8 s. 10–12)

konstaterades i ett tillkännagivande till

regeringen bl.a. att det uppdrag som Statskontoret

fått i den fortsatta beredningen av detta ärende

inte kunde fullföljas. Utskottet såg därför med

stor oro på en utveckling där Statskontoret inte

skulle kunna fullfölja upphandlingen till följd av

det uppkomna läget eftersom tiden var lämplig för

att införa ett gemensamt system för många

användare. Det skulle – enligt utskottet – vara

synnerligen olyckligt om regeringen inte snarast

hittade en lösning som gjorde att Statskontoret

kunde fullfölja sitt uppdrag inom de givna

tidsramarna.

Utskottet är väl medvetet om att anskaffningen

av ett gemensamt och landstäckande

radiokommunikationssystem med högt ställda krav på

tillförlitlighet, funktionalitet och säkerhet

kräver ett omsorgsfullt beredningsarbete i såväl

organisatoriska som i finansiella frågor.

När det gäller val av system har utskottet

erfarit att ett radiokommunikationssystem baserat

på TETRA-standard uppfyller uppställda krav i

enlighet med vad utskottet nyss anfört.

Av justitieutskottets yttrande framgår att med

hänsyn till tidsfaktorn och den besvärliga

situation som polisen befinner sig i, nämligen att

kommunikationsfrågan för storstadslänen måste vara

löst före utgången av år 2003, kan polisen inte

avvakta det nu pågående beredningsarbetet.

Utskottet kan därför ha förståelse för vad

justitieutskottet framhåller om att polisen måste

ges möjlighet att på egen hand utveckla ett nytt

radiokommunikationssystem i storstadslänen.

Utskottet anser dock att detta system skall

byggas på ett sådant sätt och med så hög kvalitet

att förutsättningarna finns att det på sikt kan

utvecklas till ett landstäckande gemensamt system

för andra samhällsviktiga verksamheter, såsom

kommunal och statlig räddningstjänst,

kustbevakning, tull, hälso- och sjukvård,

Försvarsmaktens verksamhet, SOS alarmering m.fl.

Vad utskottet nu anfört och med anledning av

motionerna Fö6 (kd) yrkande 17, Fö10 (fp) yrkande

10 och Fö260 (s) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna tillstyrks

delvis därmed av utskottet.

Utskottet förusätter likväl att det uppdrag,

som den nyligen tillsatte förhandlingsmannen

fått, leder fram till en sådan lösning att

möjligheter öppnas för att börja sjösätta ett

av många länge efterfrågat nationellt

radiokommunikationssystem.

Resultatbedömning m.m.

Propositionen

Regeringen redovisar inledningsvis

resultatbedömning och resursåtgång avseende den

verksamhet som Räddningsverket,

Sprängämnesinspektionen och Kustbevakningen

bedrivit inom politikområdet Skydd mot olyckor.

Regeringens analys och slutsatser är bl.a. att

Kustbevakningen och Sjöfartsverket har börjat

utarbeta en gemensam målformulering för hur

sjösäkerhetstillsynen skall bedrivas. Regeringen

anser att detta arbete bör inriktas mot ett system

för tillsyn baserad på riskanalys.

De insatser som genomförts inom politikområdet

Skydd mot olyckor avseende räddningstjänst har

bidragit till att förbättra samhällets skydd mot

olyckor, men det krävs en funktion för

statistikinhämtning och olycksuppföljning.

Regeringen har den 5 juli 2001 uppdragit åt

Räddningsverket att undersöka förutsättningarna

för att bygga upp en sådan funktion i Karlskoga,

mot bakgrund av förslag från Statskontoret som

redovisades till regeringen i september 2000.

Med anledning av Riksrevisionsverkets rapport

Räddningsverket – hinder för ett effektivare

resursutnyttjande (RRV 2001:9) har regeringen

uppdragit åt Räddningsverket att se över

utbildningsverksamheten både vad avser innehåll

och organisation. Regeringen följer noga

Räddningsverkets arbete med verksamhetsidé och

utveckling av den interna styrningen bl.a. mot

bakgrund av den kritik som framkom i rapporten.

Regeringen anser att myndigheternas nationella

och internationella samverkan bör hållas på en hög

nivå. Detta leder till god kunskapsuppbyggnad,

informationshantering och förmåga till operativ

myndighetsutövning.

Revisionens iakttagelser vad gäller de delar som

avser berörda myndigheters verksamhet inom

politikområdet Skydd mot olyckor har inte

föranlett några invändningar i

revisionsberättelserna för 2000.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anfört om resultatbedömning och revisionens

iakttagelser.

Budgetförslag m.m.

Kustbevakningen

Kustbevakningen har till uppgift att utföra

sjöövervakning och annan kontroll- och

tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till

sjöss.

Kustbevakningen bedriver även verksamhet inom

politikområdena Skydd mot olyckor, Rättsväsende,

Skatt, Tull och exekutionsväsende,

Livsmedelspolitik, Transportpolitik samt

Miljöpolitik. Myndighetens verksamhet tillhör

flera politikområden, men myndigheten har sitt

anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar och

politikområdet Skydd mot olyckor.

Kustbevakningens verksamhet inom politikområdet

Skydd mot olyckor omfattar miljöräddningstjänst

till sjöss för vilken myndigheten enligt

räddningstjänstlagstiftningen är ansvarig,

sjöräddning samt eftersökning med flyg.

Kustbevakningen medverkar även i Sjöfartsverkets

tillsynsverksamhet inom sjösäkerhetsområdet, bl.a.

avseende transport av farligt gods.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till anslag till Kustbevakningen för år 2002

och investeringsplan för Kustbevakningen för

åren 2002–2004 (förslagen 24 samt 27 i denna

del). Härav följer att utskottet föreslår

att riksdagen avslår motionerna Fö228 (v)

yrkandena 6 och 7, båda i denna del och 8

samt Fö257 (kd) i denna del.

Propositionen

Regeringen framhåller att Kustbevakningen har ett

självständigt ansvar för tullkontroll till sjöss.

Gränsskyddet till sjöss avseende varor omfattar i

huvudsak att brott mot tullbestämmelser och

gällande in- och utförselrestriktioner skall

förebyggas och upptäckas, bl.a. som ett led i att

tullar, skatter och avgifter säkerställs.

Myndigheten ansvarar även för miljöövervakning

till sjöss. Övervakningen är inriktad på tidig

upptäckt av oljeutsläpp och algblomning samt

tillsyn av djur- och naturvårdsområden.

Kustbevakningen har i uppdrag att samordna de

civila behoven av sjöövervakning och

sjöinformation samt förmedla denna till berörda

myndigheter.

Verksamheterna är beroende av vad som sker inom

andra politikområden då arbetet sker integrerat

med myndighetens övriga övervaknings- och

tillsynsuppgifter.

Regeringen redovisar att Kustbevakningens

deltagande i samarbetet inom Köpenhamnsavtalet,

Helcom och Bonnöverenskommelsen bl.a. genom olika

kartläggningar har medfört ökade kunskaper om den

tekniska utvecklingen på området samt en närmare

samordning av respektive länders

myndighetsinsatser. Kustbevakningens och

Räddningsverkets erfarenhetsutbytet med Estland,

Lettland, Litauen och med Ryssland har fortsatt,

och det goda samarbetet i synnerhet vad avser

oljeskyddsarbetet har utvecklats.

Miljöräddningstjänst är viktigt för att minimera

skador på den marina miljön och kostnader för

sanering. Kustbevakningen har genom

sjöövervakningsverksamheten en ständig beredskap

till sjöss med ett 20-tal enheter. Ett 30-tal

olje- och kemskyddsoperationer har genomförts. I

förekommande fall har utsläpp förhindrats genom

åtgärder ombord eller lyckad bekämpning till

sjöss.

Kustbevakningen svarade för ca 300

sjöräddningsinsatser, vilket motsvarar drygt en

fjärdedel av det totala antalet som genomfördes i

svenska vatten under 2000. Myndigheten svarade

härmed för den största delen av de offentliga

insatserna.

Kustbevakningen och Sjöfartsverket har börjat

utarbeta en gemensam målformulering för hur

sjösäkerhetstillsynen skall bedrivas. Regeringen

anser att detta arbete bör inriktas mot ett system

för tillsyn baserad på riskanalys.

Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar till

att kunna vidta åtgärder för att bekämpa utsläpp

så tidigt som möjligt. Förutom att de miljömässiga

konse-kvenserna minimeras är det mer

kostnadseffektivt att bekämpa utsläpp till sjöss

än att sanera föroreningar på land. Korta

insatstider kräver en hög beredskap. Denna

beredskap används även vid sjöräddningsinsatser.

Regeringen bedömer att målsättningarna har

uppfyllts.

Regeringen anser att Kustbevakningens verksamhet

avseende tullkontroll bidrar till att

målsättningen för politikområdet Skatt, tull och

exekution uppfylls. Målet för politikområdet bör

därmed även gälla Kustbevakningens verksamhet i

denna del.

Kustbevakningens verksamhet avseende

miljöövervakning bidrar till att målsättningen för

politikområdet Miljöpolitik uppfylls. Målet för

politikområdet bör därmed även gälla

Kustbevakningens verksamhet i denna del.

Regeringen anser vidare att Kustbevakningen

skall upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss

avseende brott mot tullbestämmelser och in- och

utförselrestriktioner. Insatser mot narkotika,

illegal införsel av alkohol och tobak skall

prioriteras.

Regeringen har i propositionen Svenska miljömål

– delmål och åtgärdsstrategier föreslagit

inriktning och åtgärder för att uppnå

miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust

och skärgård (prop. 2000/01:130).

Regeringen föreslår (förslag nr 27) att till

anslaget 7:1 Kustbevakningen anvisas 507 271 000

kr för år 2002.

Regeringen har beräknat 95 miljoner kronor för

räntor och amorteringar under 2002. I

propositionen Åtgärder mot föroreningar från

fartyg föreslås att Kustbevakningen skall få vissa

utökade befogenheter, bl.a. att inleda

förundersökning i syfte att effektivisera

lagföringen av illegala oljeutsläpp (prop.

2000/01:139). Tillkommande kostnader för personal

och utbildning beräknas till 2 miljoner kronor

årligen samt 2 miljoner kronor engångsvis för

2002. Regeringen har vid beräkning av anslaget

tagit hänsyn till detta. Regeringen har vidare i

propositionen Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier föreslagit att Kustbevakningen

skall tillföras ytterligare ca 50 miljoner kronor

per år fr.o.m. 2004 för att skärpa övervakningen

till havs och öka satellitspaningen (prop.

2000/01:130). Regeringen har vid beräkningen av

anslaget tagit hänsyn till att en minskning av

anslag under utgiftsområdet 22 anslaget 36:13

Rikstrafiken: Trafikupphandling har skett med

motsvarande belopp.

Under anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst har regeringen beräknat 1,5

miljoner kronor för Kustbevakningens utgifter för

bekämpning av oljeutsläpp och utsläpp av andra

skadliga ämnen till sjöss.

Regeringen föreslår (förslag nr 24 ) att

riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Kustbevakningen för perioden

2002–2004.

Motionerna

Moderata samlingspartiet redovisar i partimotion

Fi291 förslag (yrkande 4) till utgiftsram för

utgiftsområde 6 Totalförsvar. I motionen redovisas

ett anslagsbelopp för 7:1 Kustbevakningen som är

ca 48 miljoner kronor lägre än regeringens

förslag. Motionen bereds inte av

försvarsutskottet.

Vänsterpartiet framhåller i kommittémotion Fö228,

yrkandena 6–8, att de uppgifter som

Kustbevakningen genomför har mycket stor betydelse

för Sveriges säkerhet även i ett bredare

perspektiv. Genom skarp verksamhet dagligen och

genom regelbundna kontakter med internationella

myndigheter har man byggt upp ett nätverk som

smidigt ger information och underlag för arbetet.

Det är bra att regeringen föreslår ökade

resurser för arbetet med illegala oljeutsläpp

fr.o.m. år 2002, likaså att Kustbevakningen från

2004 tillförs 50 miljoner kronor för skärpt

övervakning till sjöss och ökad satellit-

övervakning. Men för att Kustbevakningen skall få

möjlighet att utföra dessa uppdrag och leva upp

till det ansvar som läggs på myndigheten fordras

enligt Vänsterpartiet också andra resurstillskott.

Kustbevakningen har ansvar och befogenheter att

i enlighet med

Schengenavtalet utföra personkontroll till sjöss.

Kustbevakningen har också nyligen fått uppgiften

att samordna de civila behoven av sjöövervakning

och sjöinformation till berörda myndigheter. Dessa

båda uppdrag kräver personalförstärkningar. För

att kunna utveckla sitt arbete på ett rationellt

sätt behöver Kustbevakningen också nya fartyg väl

anpassade till verksamhetens behov. Dessutom

erfordras en modifiering av ett stort antal

fartyg, särskilt miljöskyddsflottan, samt ett

tredje flygplan utöver de två som kan finansieras

ur de 50 miljoner kronor som aviseras till 2004.

Motionärerna föreslår därför att Kustbevakningen

förstärks med ytterligare 25 miljoner kronor år

2002 (yrkande 6 i denna del) och att detta

finansieras genom att anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

minskas med motsvarande summa (yrkande 7 i denna

del). Vidare bör riksdagen ge regeringen i uppdrag

att utarbeta en plan för hur Kustbevakningens

behovsresurser kan tillfredsställas under en

treårsperiod samt finansieringen för detta

(yrkande 8).

Kristdemokraterna anför i kommittémotion Fö257 i

denna del att Kustbevakningen har en mängd

uppgifter inom olika lagområden. Myndighetens

kontrollverksamhet och övervakning har en

förebyggande effekt mot brottslighet av olika

slag. Nya uppgifter har ständigt tillkommit och

flera står för dörren. För att långsiktigt möta

fastställda uppgifter och utökade krav på

internationell verksamhet, gränskontroll och

miljöräddning till sjöss bör Kustbevakningens

resurser förstärkas. Kristdemokraterna föreslår

därför att anslaget 7:1 Kustbevakningen ökas med

20 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Kustbevakningens uppgifter styrs till stor del av

olika internationella åtaganden. Förutom de krav

EU-medlemskapet och Schengenanslutningen ställer

är behovet av sjötrafikövervakning,

sjösäkerhetstillsyn samt miljöskydd till sjöss

stort. Utskottet anser i likhet med regeringen att

det är angeläget att upprätthålla en hög

kontrollnivå till sjöss avseende brott mot

tullbestämmelser och in- och

utförselrestriktioner. Insatser mot narkotika,

illegal införsel av alkohol och tobak skall

prioriteras.

Mot bakgrund av Kustbevakningens ökade uppgifter

anser utskottet – i motsats till vad som redovisas

i motion Fi219 (m) yrkande 4 – att är det

motiverat med en förstärkning av Kustbevakningens

resurser. Utskottet är emellertid inte berett att

förorda en förstärkning av resurserna av den

omfattning som föreslås i motionerna Fö228 (v) och

Fö257 (kd). Regeringen har i budgetpropositionen

aviserat ytterligare budgetförstärkningar åren

2003 och 2004. Behovet av ytterligare resurser

kommer således att övervägas i kommande

budgetarbeten. Utskottet tillstyrker sålunda

regeringens förslag. Motionerna Fö228 (v)

yrkandena 6 och 7, båda i denna del, och 8 samt

Fö257 (kd) i denna del avstyrks av utskottet.

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår om anslag och bemyndiganden till

ramanslaget Förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra naturolyckor (punkterna

25 samt 27 i denna del).

Propositionen

Från anslaget som disponeras av Statens

räddningsverk utbetalas ersättning till kommuner

för åtgärder som vidtas för att förebygga

jordskred och andra naturolyckor.

Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för

åtgärder som de har utfört eller avser att utföra.

Ansökan ställs till Räddningsverket tillsammans

med erforderligt tekniskt underlag. Grundprincipen

är att utbetalningen sker när åtgärderna, för

vilka bidrag beviljats, är genomförda och

slutbesiktigade. För att stimulera kommunerna att

utföra förebyggande åtgärder kan 50 % av bidraget

för planerade men ännu inte utförda åtgärder

betalas ut efter att slutligt beslut har fattats.

Resterande del utbetalas när åtgärderna utförts

och är slutbesiktigade. Efter det att kommunens

projekt godkänts har kommunen tre år på sig att

genomföra åtgärderna. Det slutliga bidraget

betalas inte ut förrän projektet är

slutbesiktigat, vilket medför ständiga

förskjutningar i utbetalningarna och ett

anslagssparande har därför uppkommit under senare

år. Kommunen kan få ersättning för minst 50 % av

kostnaderna och i enskilda fall upp till 90 %. För

att ersättning skall kunna lämnas måste en

riskvärdering ha genomförts i kommunen (prop.

1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11, rskr.

1985/86:345, bet. 1985/86:FiU29, rskr.

1985/86:346).

Regeringen finner ordningen för utbetalningarna

oklar varför regeringen avser att låta genomföra

en översyn av systemet.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 25

000 000 kr till anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder

mot jordskred och andra naturolyckor. Regeringen

föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 2002, i fråga om ramanslaget 7:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor, besluta om bidrag så att behovet av

anslagsmedel efter år 2002 exklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter om högst 28 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om

anslag och bemyndiganden till ramanslaget 7:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

natur-olyckor.

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår om anslag till ramanslaget

Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst m.m. (punkt 27 i denna del).

Propositionen

Under anslaget, som disponeras av Statens

räddningsverk, utbetalas i enlighet med

räddningstjänstlagen (1986:1102) vissa

ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid

genomförda räddningsinsatser, insatser för att

bekämpa olja m.m. till sjöss samt för utredning av

vissa allvarliga olyckor.

Under 2000 har staten betalat ut sammanlagt 9

miljoner kronor till fem kommuner för

skogsbränder, översvämningar samt en farligt

godsolycka. Av dessa avser tre kompletterande

utbetalningar till följd av domar i länsrätt,

kammarrätt eller i Regeringsrätten.

Flera av besluten om ersättning har resulterat i

överklaganden, och i vissa fall har kompletterande

utbetalningar beviljats. Dessa ärenden har

aktualiserat frågan om vad som skall betecknas som

räddningstjänst och därmed vara

ersättningsberättigat.

Regeringen anser att det är viktigt att

förutsättningarna och reglerna för dessa

ersättningar klarläggs av Utredningen om översyn

av räddningstjänstlagen (dir. 1999:94).

Regeringen har på tilläggsbudget till

statsbudgeten för 2001 i föreliggande proposition

föreslagit att anslaget 7:3 Statens räddningsverk:

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

skall ökas med 14 miljoner kronor.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 20

000 000 kr till anslaget 7:3 Ersättning för

verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om

anslag till ramanslaget 7:3 Ersättning för

verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Samhällets skydd mot olyckor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen

föreslår om anslag och investeringsplan för

Statens räddningstjänst, såvitt avser skydd

mot olyckor (punkterna 26 samt 27 i denna

del).

Propositionen

Anslaget, som disponeras av Statens räddningsverk,

finansierar verksamhet inom räddningstjänstområdet

inklusive olycks- och skadeförebyggande åtgärder

samt beredskap för och indirekta kostnader i

samband med internationella insatser. Beredskapen

för internationella insatser omfattar även

minröjning och kemikalieinsatsstyrka.

Anslaget finansierar också ersättning till

länsstyrelserna för tillkommande uppgifter med

anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga

kemikalieolyckor.

Från och med den 1 oktober 2001 överförs

Sprängämnesinspektionens verksamhet till

Räddningsverket. De utgifter som t.o.m. 2001

beräknats under anslagen 7:4 Statens

räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor och

7:5 Brandfarliga och explosiva varor beräknas

därför fr.o.m. 2002 under ett anslag.

Regeringen har beräknat 15,5 miljoner kronor mer

under anslaget för 2002 jämfört med 2001 vad avser

kärnenergiberedskapen. Till och med 2001 har

Räddningsverket erhållit 13,5 miljoner kronor för

kärnenergiberedskapen från Statens

strålskyddsinstitut. Från och med 2002 beräknas

detta belopp i stället under föreliggande anslag.

Vidare har ytterligare 2 miljoner kronor beräknats

för att delvis finansiera nya RDS-mottagare för

inomhusvarning.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

riksdagen för år 2002 anvisar ett ramanslag på 596

204 000 kr till anslaget 7:4 Samhällets skydd mot

olyckor. Regeringen föreslår också att riksdagen

godkänner förslaget till investeringsplan för

Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets

skydd mot olyckor, för perioden 2002–2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om

anslag och investeringsplan för Statens

räddningstjänst, såvitt avser Samhällets skydd mot

olyckor.

Anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar

för år 2002

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens

förslag (förslag 27) avseende anslag under

utgiftsområde 6 Totalförsvar samt motionerna Fö228

(v) yrkandena 6–8 och Fö257 (kd) i denna del.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag 27 i denna del och

anvisar anslag under utgiftsområde 6

Totalförsvar enligt sammanställningen i

bilaga 2 till detta betänkande.

Härav följer att motionerna Fö228 (v)

yrkandena 6 och 7, båda i denna del, och

Fö257 (kd) i denna del bör avslås av

riksdagen.

Propositionen

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2002 –

volym 5 – lämnat förslag till fördelning av anslag

inom utgiftsområde 6 Totalförsvar (förslag 27).

Motionerna

Som framgått under avsnittet om Kustbevakningen

har Vänsterpartiet i kommittémotion Fö228

framhållit att de uppgifter som Kustbevakningen

genomför har mycket stor betydelse. Myndigheten

behöver såväl personalförstärkningar som nya

fartyg för att den skall utföra sina uppdrag och

leva upp till det ansvar som myndigheten fått.

Motionärerna föreslår därför att anslaget till

Kustbevakningen förstärks med ytterligare 25

miljoner kronor år 2002 (yrkande 6 i denna del)

och att detta finansieras genom att anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling reduceras med motsvarande belopp

(yrkande 7 i denna del).

Som framgått under avsnitten Militärt försvar –

Budgetförslag respektive Kustbevakningen föreslår

Kristdemokraterna i kommittémotion Fö257 i denna

del

· att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap

och fredsfrämjande truppinsatser förstärks med

500 miljoner kronor,

·

· att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling reduceras med

1 000 miljoner kronor och

·

· att anslaget Kustbevakningen förstärks med 20

miljoner kronor.

·

Utskottets ställningstagande

Utskottets överväganden och ställningstaganden

till motionerna framgår i de avsnitt i betänkandet

där anslagsförslagen närmare behandlas.

Under förutsättning av att riksdagen bifaller

finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna,

m.m. – såvitt avser utgiftsområde 6 Totalförsvar –

föreslår försvarsutskottet att riksdagen anvisar

anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar i

enlighet med bilaga 2 till detta betänkande.

Härav följer att utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionerna Fö228 (v) yrkandena 6

och 7, båda i denna del, och Fö257 (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som reservationen avser.

1 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret

för budgetåret 2002 (punkt 1) (m)

2

av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf

Gunnarsson och Anna

Lilliehöök (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1

borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fö274

yrkandena 4 och 5 och 2001/02:Fö3 yrkande 2,

bifaller delvis proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 27 och avslår motionerna 2001/02:Fö257,

2001/02:Fö202, 2001/02:Fö205, 2001/02:Fö228

yrkandena 6–8, 2001/02:Fö244, 2001/02: Fö255

yrkande 16, 2001/02:Fö274 yrkandena 3, 6 och 7 och

2001/02:Fö17 yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet har i kommittémotionerna Fö274 och

Fö3 förordat annorlunda anslagsbeteckningar och

innehåll för det militära försvaret liksom en

förändring i beslutsprocessen.

Trots stora begränsningar av verksamheten kommer

förbandsverksamheten att kosta upp till 500

miljoner kronor mer än som disponeras under 2001.

Diskrepansen mellan planerad verksamhet och

verklig kostnad är tydlig.

Vi föreslår därför att den årliga driften av den

befintliga organisationen i all planering,

budgetering och uppföljning skall särskiljas från

den framtida utvecklingen.

Vi föreslår också att det av oss föreslagna

anslaget Fredsfrämjande truppinsatser skall

utformas som ett beredskapsanslag. Det skall

omfatta alla kostnader som uppstår av den

verksamhet som påbörjas när den av regeringen

beslutade insatsen påbörjas. Anslaget skall inte

omfatta kostnader för förbanden vid organisering,

utbildning och beredskap i Sverige. Anslaget förs

till utgiftsområde 7 Fredsfrämjande verksamhet.

Anslaget skall stå till regeringens disposition

och således först utnyttjas i samband med att

insatsen påbörjas.

Vårt förslag syftar till att tydliggöra

ansvarsförhållanden och de beräkningar som ligger

bakom de förslag som riksdagen har att ta

ställning till. Förslagen syftar också till att

tydliggöra skillnaden mellan riksdagens beslut om

den långsiktiga inriktningen och den årliga

budgeteringen.

Förslagen leder till en naturlig uppdelning av

riksdagens beslut i två delar. Det tydliggör också

riksdagens ansvar för de långsiktiga besluten om

försvarets uppgifter och förmågor samt

anskaffning, uppsättning och avveckling av

materiel och militära förband.

Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att

riksdagen bifaller kommittémotion Fö274 (m)

yrkandena 4 och 5 och kommittémotion Fö3 (m)

yrkande 2, bifaller delvis propositionen punkt 27

och avslår samtliga andra berörda motionsyrkanden.

3 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret

för budgetåret 2002 (punkt 1) (kd)

4

av Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 a

borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Fö257, bifaller

delvis proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 27

och avslår motionerna 2001/02:Fö202,

2001/02:Fö205, 2001/02:Fö228 yrkandena 6–8,

2001/02:Fö244, 2001/02:Fö255 yrkande 16,

2001/02:Fö274 yrkandena 3–7, 2001/02:Fö3 yrkande 2

och 2001/02:Fö17 yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

Politikområdet Försvarspolitik

En av de viktigaste försvarspolitiska frågorna

framöver är hur vi skapar balans mellan uppgifter

och resurser så att ett svenskt folkförankrat

försvar kan utgöra ett effektivt och flexibelt

säkerhetspolitiskt instrument. Sverige måste ha en

fortsatt betryggande försvarsförmåga för att kunna

möta både närtida hot mot vårt land och framtida

hot vid omvärldsförändringar.

Det vidgade säkerhetsbegreppet ger nya

förutsättningar för svensk försvars- och

säkerhetspolitik. Vårt moderna men sårbara

samhälles motståndskraft mot nya typer av hot

kräver god krishanteringsförmåga utmed hela skalan

fred–kris–krig. De nya säkerhetspolitiska hoten

måste tas på allvar, vilket terrordåden i New York

och Washington den 11 september 2001 visat.

Genom ett fördjupat PFF-samarbete och vårt

bidrag till EU:s gemensamma krishanteringsstyrka

ökar de svenska förbandens internationella

samarbets- och samverkansförmåga. På sikt bör

sådan samverkansförmåga nås att alla operativa

insatsförband kan ingå i Natoledda

krishanteringsinsatser.

Förbandsverksamheten har under senare år varit

begränsad i Försvars-makten och har av

besparingsskäl reducerats kraftigt i år. Detta är

inte acceptabelt och leder till att den

grundläggande försvarsförmåga som skall motverka

ett invasionshot under överskådlig tid urholkas

alltmer.

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till en

insatsorganisation med hög kompetens, kvalitet och

flexibilitet kräver därför en förstärkning av

utbildnings- och övningsverksamheten.

Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i

övningsverksamheten som är helt nödvändig för att

behålla och inspirera kvalificerad personal. En

väl utvecklad förbandsverksamhet ger den kompetens

som krävs för att förbanden skall kunna nå hög

operativ förmåga i framtida insatsmiljöer och för

att vi skall kunna vidta rimliga

anpassningsåtgärder.

Vi vill därför satsa sammanlagt 560 miljoner

kronor utöver regeringens förslag på

utgiftsområdet under den kommande treårsperioden.

Genom en omdisponering från anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

avsätter vi 500 miljoner kronor till anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. under år 2002. Från anslaget

6:2 Materiel dras år 2002 1,0 miljarder kronor som

återläggs år 2003.

Förslaget innebär att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. utökas med 500 miljoner kronor

till 20 838 658 000 kr för år 2002. Av tabellen

framgår vårt förslag i förhållande till

regeringens.

--------------------------------------------------------------

Anslagsförändring 2002 2003 2004

(tusental kr)

--------------------------------------------------------------

6:1 Förbandsverksamhet +500 000 0 0

m.m.

--------------------------------------------------------------

6:2 Materiel, –1 000 000 +1 000 000 0

anläggningar m.m.

--------------------------------------------------------------

7:1 Kustbevakningen +20 000 +20 000 +20 000

--------------------------------------------------------------

Politikområdet Skydd mot olyckor

Kustbevakningen

Sverige har en lång kust i förhållande till landets yta.

Förutom att Sveriges kust är en av unionens längsta med två

yttre gränser, en runt kusten och en runt Gotland, är den

dessutom en av de mest svårövervakade genom vidsträckta

skärgårdsområden och glesbygd.

Kustbevakningen har en mängd uppgifter inom olika

lagområden, och myndighetens kontrollverksamhet och

övervakning genom hög närvaro till sjöss har en förebyggande

effekt mot brottslighet av olika slag. Det operativa

Schengensamarbetet ställer krav på utökad patrullering med

fartyg som har lång uthållighet och som kan operera såväl

inomskärs som inom territorialvattnet och svensk ekonomisk

zon. Sjölägesinformationen är exempel på en viktig uppgift

som tillkommit. Behovet av nyrekrytering och utbildning

föreligger i närtid liksom behovet av att omsätta en stor

del av fartygen och flygplanen.

Även om regeringen i budgetpropositionen aviserat

budgetförstärkningar till Kustbevakningen för skärpt

övervakning till sjöss fr.o.m. år 2004 behövs utökade

resurser redan nu. För att långsiktigt kunna fullgöra

fastställda uppgifter och möta utökade krav på

internationell verksamhet, gränskontroll genom den operativa

Schengenanslutningen och miljöräddningstjänst till sjöss

anser vi att Kustbevakningens resurser bör förstärkas redan

år 2002.

Som framgår av den nyss redovisade tabellen vill vi därför

för politikområdet Skydd mot olyckor avsätta 20 miljoner

kronor per år utöver vad regeringen föreslår under anslag

7:1 Kustbevakningen.

5 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för

budgetåret 2002 (punkt 1) (v)

6

av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 a borde ha

följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fö228 yrkandena 6–8, bifaller delvis

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 27 och avslår

motionerna 2001/02:Fö202, 2001/02:Fö205, 2001/02:Fö244,

2001/02:Fö255 yrkande 16, 2001/02:Fö257, 2001/02:Fö274

yrkandena 3–7, 2001/02:Fö3 yrkande 2 och 2001/02:Fö17

yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

De uppgifter som Kustbevakningen genomför har mycket stor

betydelse för Sveriges säkerhet även i ett bredare

perspektiv. Genom skarp verksamhet dagligen och genom

regelbundna kontakter med internationella myndigheter, har

man byggt upp ett nätverk som smidigt ger information och

underlag för arbetet.

Det är bra att regeringen föreslår ökade resurser för

arbetet med illegala oljeutsläpp fr.o.m. år 2002, likaså att

Kustbevakningen från 2004 tillförs 50 miljoner kronor för

skärpt övervakning till sjöss och ökad satellit-övervakning.

Men för att Kustbevakningen skall få möjlighet att utföra

dessa uppdrag och leva upp till det ansvar som läggs på

myndigheten fordras enligt vår mening också andra

resurstillskott.

Kustbevakningen har ansvar och befogenheter att i enlighet

med

Schengenavtalet utföra personkontroll till sjöss.

Kustbevakningen har också nyligen fått uppgiften att

samordna de civila behoven av sjöövervakning och

sjöinformation till berörda myndigheter. Dessa båda uppdrag

kräver personalförstärkningar. För att kunna utveckla sitt

arbete på ett rationellt sätt behöver Kustbevakningen också

nya fartyg väl anpassade till verksamhetens behov. Dessutom

erfordras en modifiering av ett stort antal fartyg, särskilt

miljöskyddsflottan, samt ett tredje flygplan utöver de två

som kan finansieras ur de 50 miljoner kronor som aviseras

till 2004.

Vi anser därför att Kustbevakningen bör förstärkas med

ytterligare 25 miljoner kronor år 2002 och att detta

finansieras genom att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling minskas med motsvarande

summa (förslagspunkt 1 a). Vi anser vidare att riksdagen bör

ge regeringen i uppdrag att utarbeta en plan för hur

Kustbevakningens behov av resurser kan tillfredsställas

under en treårsperiod samt hur detta skall finansieras.

Vi har ingen erinran mot förslagspunkt 1 b–n.

7 Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för

budgetåret 2002 (punkt 1) (fp)

8

av Runar Patriksson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 a borde ha

följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fö244, bifaller delvis proposition 2001/02:1

(utg.omr. 6) punkt 27 och avslår motionerna 2001/02:Fö202,

2001/02:Fö205, 2001/02:Fö228 yrkandena 6–8, 2001/02: Fö255

yrkande 16, 2001/02:Fö257, 2001/02:Fö274 yrkandena 3–7,

2001/02: Fö3 yrkande 2 och 2001/02:Fö17 yrkande 4.

Punkterna b–n = utskottet.

Ställningstagande

Jag avvisar förslaget om ett samlat anslag för

förbandsverksamhet och beredskap samt fredsfrämjande

truppinsatser. En sammanslagning riskerar att i för hög

utsträckning sudda ut gränserna mellan dessa båda

verksamheter. Jag menar att det är viktigt att det tydligt

går att utläsa vad de internationella truppinsatserna

kostar. Ett skäl härtill är demokratiskt. Riksdagen och

svenska medborgare skall enkelt kunna utläsa kostnaderna för

en så pass prioriterad, omfattande och, än så länge

speciell, uppgift som de internationella insatserna.

Ett annat skäl till att avvisa en sammanslagning av

anslagen är att de då utsuddade gränserna mellan de olika

verksamheterna bidrar till att skyla över regeringens

oförmåga, och kanske också ovilja, att tilldela svenska

internationella truppinsatser tillräckliga resurser.

Anslaget för internationella insatser skall, vilket länge

förespråkats av Folkpartiet liberalerna, vara av en

storleksordningen som normalt krävs. Att nästan varje år

tvingas till nya finansieringsbeslut visar på att anslaget

varit felbudgeterat från början. Mer naturligt och praktiskt

vore det med en viss marginal i finansieringen. Det finns

inga vare sig praktiska eller formella problem med att låta

anslaget inte fullt utnyttjas vissa år. Sättet att hantera

finansieringen av internationella insatser i dag – med

ständiga underskott som måste kompletteras – riskerar att

underminera regeringens och Sveriges trovärdighet när det

gäller vilja och förmåga att aktivt bidra till

internationella fredsfrämjande operationer.

För det tredje avvisar jag en sammanslagning av anslagen

på grundval av verksamhetsmässiga skäl. Att behålla

fredsfrämjande truppinsatser som ett separat anslag, och

också mer realistiskt finansierat, skulle ge Försvarsmakten

en stadigare och för planeringen mer långsiktig grund att

stå på.

Ett fjärde skäl till att säga nej till en sammanslagning

av anslagen är att den ökade flexibilitet som regeringen

vill uppnå kan fås ändå. Inför internationella truppinsatser

har det, även om lagen inte är tvingande, varit praxis att

höra riksdagen. Till detta kommer att utökade insatser sker

först efter hörande av Utrikesnämnden. Vid dessa tillfällen

kan även finansieringen tas upp och ett förhandsbesked om

riksdagens ställningstagande fås. Formellt riksdagsbeslut

kan sedan fattas senast i samband med tilläggsbudget.

Jag har ingen erinran mot förslagspunkt 1 b–n.

9 Inriktning av förbandsverksamheten (punkt 2)

(kd, m)

10

av Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd) samt

Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och

Anna Lilliehöök (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fö255 yrkandena 7 och 8 samt avslår

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 2 och motionerna

2001/02:Fö228 yrkandena 1–3, 2001/02:Fö247 och 2001/02:Fö255

yrkandena 3, 4, 14 och 15.

Ställningstagande

Sverige måste ha en fortsatt betryggande försvarsförmåga för att kunna

möta närtida hot vid omvärldsförändringar. Det är därför

viktigt att de krav på grundläggande försvarsförmåga och

grundberedskap som beslutades av riksdagen i mars år 2000

(bet. 1999/2000:FöU2) inte urholkas genom resursbrist.

Den grundläggande försvarsförmåga som, enligt

Försvarsberedningens bedömning, motverkar ett invasionshot

under överskådlig tid har de senaste åren urholkats genom

den ekonomiska situationen. Eftersom de flesta av oss vill

kunna försvara vår demokrati även efter 15–20 år gäller det

att planera långsiktigt.

I modern krigföring är det alltmer väsentligt att kunna

uppträda integrerat och samordnat med utnyttjande av alla

stridskrafter. Förmågan till samordnad väpnad strid och

utnyttjande av förband i behovssammansatta operativa

insatsstyrkor är den verksamhet som Försvarsmaktens resurser

skall kraftsamlas till. Denna förmåga krävs för att vi skall

ha beredskap att kunna möta angrepp i samband med kriser som

kan utvecklas ur nuvarande omvärldsläge och för att vi skall

kunna vidta rimliga anpassningsåtgärder. Det är därför

viktigt att samordna övningsverksamheten så att

förbandsverksamheten alltmer kan inriktas mot övningar av

operativt sammansatta insatsstyrkor för att på så sätt

utveckla personalens kompetens.

Regeringen bedömer i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1)

att Försvars-maktens operativa förmåga utifrån de fyra

huvuduppgifterna är godtagbar. Samtidigt anges bl.a. att

övningar med kompletta förband har måst inskränkas till

samövning av funktioner samt att officerarnas förmåga att

leda sammansatta större förband i komplexa stridssituationer

inte har förbättrats. Denna ekvation går inte ihop.

Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i

övningsverksamheten, som är helt nödvändig för att behålla

och inspirera kvalificerad personal. Vi vill därför betona

betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig

förbandsverksamhet som vidmakthåller och utvecklar den

grundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och

anpassningsförmågan.

Vi föreslår därför att förbandsverksamheten ges en annan

inriktning genom att riksdagen bifaller motion Fö255 (kd)

yrkandena 7 och 8.

11 Inriktning av förbandsverksamheten (punkt 2)

(v)

12

av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fö228 yrkandena 2 och 3, bifaller delvis

proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6) punkt 2 och avslår

motionerna 2001/02:Fö228 yrkande 1, 2001/02:Fö247 och

2001/02:Fö255 yrkandena 3, 4, 7, 8, 14 och 15.

Ställningstagande

Regeringen anför att stödet till samhället med

Försvarsmaktens helikopterresurser bör begränsas. Vi delar

inte denna syn. De resurser som Försvarsmakten disponerar

bör också fortsättningsvis utnyttjas till stöd för det

civila samhället. Därför bör helikopterverksamheten

förstärkas dels för att klara de uppdrag man har i sin

försvarsmaktsroll, dels för att kunna hålla hög beredskap

gentemot samhället via de avtal som finns, t.ex. med

Sjöfartsverket. Vi föreslår därför att en utredning

tillsätts som dels skall redovisa vilka resurser som behöver

tillföras för att Försvarsmakten skall kunna bemanna fem

räddningsbaser, dels skall granska förutsättningarna för att

helikopterförbanden även fortsättningsvis skall kunna

medverka i ambulanshelikopterverksamhet.

Sedan flera år planerar Försvarsmakten att bygga en ny

hangar vid Göteborg/Säve. Den nya hangaren är tänkt att

sambrukas med Polisen och den helikopterambulansverksamhet

som genomförs enligt avtal med Västra Götalands län.

Försvarsmakten diskuterar nu reparation av den gamla

hangaren. Detta anser vi inte vara någon bra lösning,

framför allt inte på lång sikt. Resurser behöver därför

avdelas för investering i en ny hangar och kostnaden för

denna åtgärd föreslås täckas genom omfördelning inom

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser.

Vi föreslår därför att riksdagen bifaller motion Fö228 (v)

yrkandena 2 och 3.

13 Inriktning av materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling (punkt 6) (m)

14

av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och

Anna

Lilliehöök (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fö4 yrkande 1, bifaller delvis motion

2001/02:Fö251 samt avslår proposition 2001/02:1 (utg.omr. 6)

punkt 6 och motion 2001/02:Fö228 yrkande 5.

Ställningstagande

Anskaffning av anläggningar

Moderata samlingspartiet har i en kommittémotion om

försvarets fastigheter förordat en annan inriktning än den

regeringen har föreslagit och utskottsmajoriteten ställt sig

bakom. Effekterna av de besparingar som Försvarsmakten i år

tvingas till är stora. De flesta värnpliktiga ges en

ofullständig utbildning och officersutbildningen reduceras.

I ett läge där försvaret tvingas till dessa besparingar är

det utmanande att fortsätta med stora investeringar som inte

tillför försvaret någon ökad försvarskapacitet. Snarare blir

det tvärtom. Därför bör ännu ej genomförda omlokaliseringar

som innebär stora investeringar snarast avbrytas.

Den grundläggande inriktningen bör i stället vara att

undersöka var i det befintliga beståendet av fastigheter det

finns tillgängliga och ändamålsenliga lokaler som kan

utnyttjas för försvarsändamål.

Vid denna prövning bör det också uppmärksammas att det

varken i dag eller i framtiden är nödvändigt att

samlokalisera all verksamhet inom en organisationsenhet. En

av grunderna för ”det nya försvaret” är ju i stället att

modern teknik medger att såväl operativ som taktisk ledning

och verksamhetsledning kan ske decentraliserat och

distribuerat.

Vi kan konstatera att grunden för SWEDINT är att samordna

utbildning och övning för de förband som skall delta i

internationell verksamhet. Av detta följer att det aldrig

varit avsikten att SWEDINT skall ha en egen rekrytering.

Därmed utgör det inget primärt hinder att förbandet även i

framtiden förblir en s.k. solitär.

Vi kan också konstatera att det i Sverige finns hangarer

som skulle kunna användas för de nya helikoptrarna.

Investeringskostnaderna för helikopterflottiljens

lokalisering kan därmed rimligtvis inte vara oberoende av

var den lokaliseras.

Vi föreslår därför att riksdagen bifaller kommittémotion

Fö4 (m) yrkande 1.

Anskaffning av materiel

Den oro för luftförsvarets samlade utveckling och för den

delmängd därav som utgörs av Sveriges luftvärnsförmåga,

redovisad i motion Fö251 (m), är lätt att dela. Som

försvarsutskottet tidigare har påpekat finns stora brister i

såväl luftvärns- som artillerifunktionen. Moderna

markstridskrafter kräver bådadera för att kunna verka såväl

i dag som i framtiden. Försvarsbeslutet 2000 innebar en

obalanserad reduktion av båda dessa funktioner i förhållande

till den samlade organisationen. Vi vill därför understryka

behovet av en utökad anskaffning av såväl modernt luftvärn

som ett modernt system för indirekt eld.

Med detta bör motion Fö251(m) anses besvarad.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som det

särskilda yttrandet avser.

1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret

2002 (punkt 1) (m)

av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och

Anna

Lilliehöök (alla m).

Den 21 november 2002 beslöt riksdagens majoritet bestående

av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att

fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i

den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster

avseende 2002. Samtidigt beslutades om preliminära

utgiftstak för åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av anslagsfördelningen inom

utgiftsområdet. Det övergripande målet för försvarspolitiken

bör vara att skapa rimliga förutsättningar för

omstrukturering och utveckling av totalförsvaret. För detta

krävs en offensiv och annorlunda inriktning än den som

riksdagsmajoriteten står bakom. En av de viktigaste

försvarspolitiska frågorna framöver är hur vi skapar balans

mellan uppgifter och resurser för att ett svenskt försvar

skall utgöra ett effektivt och flexibelt säkerhetspolitiskt

instrument.

Våra förslag syftar till att kunna anpassa försvaret att

verka i olika situationer. Våra försvarssystem skall kunna

utformas så att de i fredstid kan utgöra stöd åt samhället.

En del av Försvarsmakten skall kunna vara en fredsutnyttjad

insatsdel. Försvaret kommer då också att utgöra en påtaglig

tröskel för en framtida angripare av Sverige.

Våra förslag syftar till att försvaret skall kunna öka

förmågan att delta i internationella insatser. Försvaret

skall också ha en så hög samverkansförmåga

(interoperabilitet) att vi snabbt och smidigt kan integreras

i internationella försvarsstrukturer.

Våra förslag syftar till att tydliggöra

ansvarsförhållanden och de beräkningar som ligger bakom de

förslag som riksdagen skall besluta om. Förslagen syftar

också till att tydliggöra riksdagens ansvar för de

långsiktiga besluten om försvarets utveckling. Vi förordar

också förändrade anslagsbeteckningar och innehåll.

Mot denna bakgrund förordar vi att försvaret utvecklas på

ungefär samma ekonomiska nivå som under de två senaste

försvarsbeslutsperioderna. Detta innebär att vissa moderna

förband som nu successivt avvecklas i stället bör

vidmakthållas för att över tiden omstruktureras för nya

uppgifter och förses med ny materiel.

Våra förslag syftar således till att behålla

driftkostnaderna för förbandsverksamhet och vidmakthållande

på nuvarande nivå för att möjliggöra en omstrukturering och

ambitionsökning i insatsorganisationen. Investeringar i ny

materiel för att tillgodose de förändrade kraven på

förbandens förmågor sker därefter i den takt som är

ekonomiskt och praktiskt möjlig.

Vårt budgetalternativ – med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar – bör ses som en

helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra. Genom riksdagsbeslutet den

21 november har riksdagens majoritet beslutat om ramar för

de olika utgiftsområdena. Riksdagens majoritet har därmed

valt en annan inriktning av politiken. Moderata

samlingspartiet deltar därför inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.

För budgetåret 2002 förordar vi i våra parti- respektive

kommittémotioner följande:

1. Anslaget 6:1, Driftanslag, som uppdelas i tre

anslagsposter.

2.

· 6:1 a) Ledning, som innefattar ledning av Försvarsmakten,

operativ ledning av landets försvar, underrättelse och

säkerhetsledning, uppföljning och inspektion av pågående

verksamhet, framtida utveckling av taktik,

försvarsförmågor och försvarsmateriel samt utbildning av

officerare.

·

· 6:1 b) Operativa insatsförband, som innefattar

förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till samhället

och beredskap samt underhåll och vidmakthållande av alla

ingående förband. Detta gäller även förband som utbildas

och upprätthåller beredskap för internationella

truppinsatser.

·

· 6:1 c) Distriktsförband, som innefattar

förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till samhället

och beredskap, underhåll och vidmakthållande av ingående

förband samt FORGUS och försvarets fastigheter.

·

Till anslaget förs de beräknade kostnader (6 000 000 000

kr) från anslaget 6:2 som hänförs till underhåll och

vidmakthållande av befintlig organisation. Anslaget bör

tillföras 1 300 000 000 kr år 2002 samt 600 000 000 kr

åren 2003 och 2004 för att möjliggöra en ökad verksamhet

i sammansatta förband.

· Anslaget 6:2 Investeringar, som innefattar personal- och

materielinvesteringar samt forskning och utveckling

(utbildning av anställd personal samt utveckling och

anskaffning av ny materiel, nya förband, utveckling och

försök).

·

Från anslaget 6:2 förs de kostnader (6 000 000 000 kr)

till anslaget 6:1 som hänförs till underhåll och

vidmakthållande av befintlig organisation. Anslaget

tillförs 1 700 000 000 kr år 2002, 2 400 00 000 kr år

2003 och 3 400 000 000 kr 2004 för att möjliggöra en

större förbandsvolym jämfört med regeringens förslag.

Uppdelningen av anslaget 6:1 i anslagsposter, mot bakgrund

av ett riksdagsbeslut om indelning, organisation, beredskap,

verksamhet och vidmakthållande av den befintliga

organisationen, bör ankomma på regeringen att utforma.

Anslagen till den militära delen av totalförsvaret borde

enligt vår mening således tillföras 3 000 000 000 kr år

2002, 3 000 000 000 kr år 2003, 4 000 000 000 kr år 2004

samt 5 000 000 000 kr år 2005.

2. Inriktning för förbandsverksamheten (punkt 2) (v)

av Berit Jóhannesson och Stig Sandström (båda v).

Vi har förordat att Försvarsmakten prioriterar minröjning

inom förbandsverksamheten, den fredsfrämjande verksamheten

och materielanskaffningen.

Utskottet svarar på vår motion att man vid flera tidigare

tillfällen med tillfredsställelse noterat att Sverige under

senare år höjt sin profil när det gäller minröjning.

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum har

inrättats i Eksjö och avsatta medel för skilda åtgärder inom

minröjningsområdet har höjts väsentligt. Det internationella

samarbetet har utökats, bl.a. i syfte att utveckla metoder

m.m. för humanitär minröjning. Försvarsmakten har i det

senaste regleringsbrevet av regeringen bl.a. ålagts att

fortsätta utvecklingen av ammunitions- och

minröjningsförmågan för fredsfrämjande och humanitära

insatser och också att i vissa delar öka denna förmåga.

Utskottet såg därför för närvarande inte något behov av ett

uttalande från riksdagen om ytterligare prioritering av

minröjningsverksamheten.

Vi tycker att det var bra att utskottet var så positivt

till fortsatt utveckling av minröjning. Ett bifall till

motionen Fö228 (v) yrkande 1 skulle emellertid ytterligare

ha understrukit behovet av ökad kapacitet inom

minröjningsområdet.

3. Inriktning för beredskap (punkt 4) (m)

av Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och

Anna

Lilliehöök (alla m).

Utgiftsramen för utgiftsområde 6 kommer för 2002 att vara

45,6 miljarder kronor i enlighet med regeringens förslag.

Väl medvetna om den svåra omställningsprocess som

Försvarsmakten genomgår finns det ändå anledning att

kraftigt ifrågasätta beredskapsmålen för förmågan att

genomföra internationella insatser. Med en förstärkt

mekaniserad skyttebataljon insatt i Kosovo redovisar

regeringen att det för insats av ytterligare en bataljon

krävs 90 dagars förberedelser. Alldeles oaktat att detta

beredskapskrav sannolikt inte är möjligt att innehålla – den

andra bataljonen är inte organiserad, än mindre utbildad och

övad – är också målsättningen som sådan för låg.

Ett amerikanskt tillbakadragande från Kosovo eller rimliga

krav på svenskt deltagande i t.ex. en FN-operation i

Afghanistan skulle omedelbart påvisa såväl målets

otillräcklighet som svagheten i det svenska

beredskapssystemet. Mot bakgrund av tilldelade ekonomiska

medel är det ur ett skattebetalarper-spektiv oförklarligt

att Försvarsmakten fem år efter riksdagsbeslut inte har en

större förmåga i detta avseende. Regeringen har misslyckats

att göra internationella insatser till en av

huvuduppgifterna för Försvarsmakten.

Problemen är inte i huvudsak kortsiktigt ekonomiska utan

långsiktiga och strukturella. Den vällovliga ambitionen att

den s.k. insatsorganisationens förband samtliga skall kunna

delta i internationella insatser kan inte fullföljas.

Nödvändig integration mellan knappa resurser för nationellt

såväl som internationellt försvar skall enligt

försvarsbeslutet integreras. Den politik som regeringen i

praktiken för fjärmar emellertid ytterligare försvarets

olika delar från varandra. Förband för insatser utomlands

har en väsensskild utrustning och organisation, samtidigt

som såväl befäl som soldater och sjömän tillfälligt

rekryteras för varje mission. Samtidigt vägrar regeringen

att tillgodose Försvarsmaktens krav på internationell

tjänstgöringsskyldighet för yrkesofficerare och att införa

ett system med korttidsanställda soldater och sjömän. Dessa

båda senare krav redovisades redan 1999 som absoluta krav

för att kunna uppfylla de begränsade mål – ca 2 500 man –

vad gäller förmåga att momentant kunna delta i

internationella insatser.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:1 Utgiftsområde 6 Totalförsvar

föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en

kredit om 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om

krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

föreligger (avsnitt 3.5),

2. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

2002 för förbandsverksamheten (avsnitt 3.8.4),

3. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

2002 för incidentinsatser (avsnitt 3.8.4),

4. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

2002 för stöd till samhället (avsnitt 3.8.4),

5. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

2002 för beredskap (avsnitt 3.8.4),

6. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för

2002 för materiel, anläggningar samt för forskning och

teknikutveckling (avsnitt 3.8.4),

7. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan

för Försvarsmakten för perioden 2002–2004 (avsnitt

3.8.6.2),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling medge beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling så att

behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 79 400 000 000

kronor (avsnitt 3.8.6.2),

9. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan

för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser

Funktionen Civil ledning, för perioden 2002–2004 (avsnitt

3.9.7.1.),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 6:3 Funktionen Civil ledning,

genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar,

telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och

signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter 2002 för

dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 62 000

000 kronor (avsnitt 3.9.7.1),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Försörjning med

industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så

att behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och

tidigare beställningar uppgår till högst 14 000 000 kronor

(avsnitt 3.9.7.2),

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Överstyrelsen för civil beredskap disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskaps-investeringar till ett

sammanlagt belopp om 200 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.3),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och

ledningsplatser m.m., så att behovet av anslagsmedel efter

2002 för dessa och tidigare beställningar uppgår till

högst 135 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.4),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Statens räddningsverk disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett

sammanlagt belopp om 670 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.5),

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård

m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser

beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter

2002 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår

till högst 9 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.8),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 låta

Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret

för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om

200 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.9),

17. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan

för Post- och telestyrelsen, såvitt avser Funktionen

Telekommunikationer m.m., för perioden 2002–2004 (avsnitt

3.9.7.10),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen Telekommunikationer

m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser

tjänster, utrustningar och anläggningar för

beredskapsåtgärder och åtgärder för att minska

påfrestningen på samhället i händelse av en svår

påfrestning, så att behovet av anslagsmedel efter 2002 för

dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till

högst 200 000 000 kronor (avsnitt 3.9.7.10),

19. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

teleberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen

Telekommunikationer m.m., till sammanlagt högst

100 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 3.9.7.11),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 6:11 Funktionen Transporter, godkänna

avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,

utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder, så

att behovet av anslagsmedel efter 2002 för dessa och

tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 25 000

000 kronor (avsnitt 3.9.7.13),

21. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen

Energiförsörjning, till sammanlagt högst 200 000 000

kronor under 2002 (avsnitt 3.9.7.15),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att, genom en kredit

i Riksgäldskontoret om högst 21 500 000 000 kronor,

tillgodose Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital för budgetåret 2002 (avsnitt 3.10.5.1),

23. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan

för Försvarets materielverk för perioden 2002–2004

(avsnitt 3.10.5.1),

24. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan

för Kustbevakningen för perioden 2002–2004 (avsnitt

4.8.1),

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i

fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra naturolyckor, besluta om bidrag så att

behovet av anslagsmedel efter 2002 exklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter om högst 28 000 000 kronor

(avsnitt 4.8.2),

26. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan

för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd

mot olyckor, för perioden 2002–2004 (avsnitt 4.8.4),

27. att riksdagen för 2002 anvisar anslag under

utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning:

Belopp i 1000-tal kronor

--------------------------------------------------------------

|Anslag AnslagstypRegeringens

|

| förslag|

--------------------------------------------------------------

|06 1 Förbandsverksamhet, beredskap och (ram) 20 338 658|

|fredsfräm- |

| jande truppinsatser m.m. |

--------------------------------------------------------------

|06 2 Materiel, anläggningar samt (ram) 21 257 071|

|forskning och teknik- |

| utveckling |

--------------------------------------------------------------

|06 3 Funktionen Civil ledning (ram) 536 317|

--------------------------------------------------------------

|06 4 Funktionen Försörjning med (ram) 66 682|

|industrivaror |

--------------------------------------------------------------

|06 5 Funktionen Befolkningsskydd och (ram) 570 547|

|räddningstjänst |

--------------------------------------------------------------

|06 6 Funktionen Psykologiskt försvar (ram) 22 330|

--------------------------------------------------------------

|06 7 Funktionen Ordning och säkerhet (ram) 24 484|

--------------------------------------------------------------

|06 8 Funktionen Hälso- och sjukvård (ram) 153 599|

|m.m. |

--------------------------------------------------------------

|06 9 Funktionen Telekommunikationer (ram) 205 970|

|m.m. |

--------------------------------------------------------------

|06 10 Funktionen Postbefordran (ram) 1 239|

--------------------------------------------------------------

|06 11 Funktionen Transporter (ram) 157 994|

--------------------------------------------------------------

|06 12 Funktionen Energiförsörjning (ram) 291 924|

--------------------------------------------------------------

|06 13 Totalförsvarets pliktverk (ram) 243 086|

--------------------------------------------------------------

|06 14 Försvarshögskolan (ram) 32 015|

--------------------------------------------------------------

|06 15 Försvarets radioanstalt (ram) 468 939|

--------------------------------------------------------------

|06 16 Totalförsvarets (ram) 191 290|

|forskningsinstitut |

--------------------------------------------------------------

|06 17 Stöd till frivilliga (obet.) 88 265|

|försvarsorganisationer inom |

| totalförsvaret |

--------------------------------------------------------------

|06 18 Nämnder m.m. (ram) 11 209|

--------------------------------------------------------------

|07 1 Kustbevakningen (ram) 507 271|

--------------------------------------------------------------

|07 2 Förebyggande åtgärder mot (ram) 25 000|

|jordskred och andra |

| naturolyckor |

--------------------------------------------------------------

|07 3 Ersättning för verksamhet vid (ram) 20 000|

|räddningstjänst |

| m.m. |

--------------------------------------------------------------

|07 4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 596 204|

--------------------------------------------------------------

|Summa 45 810 094|

--------------------------------------------------------------

Följdmotioner med anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av

totalförsvaret

2001/02:Fö3 av Henrik Landerholm m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar om förändrad uppdelning av

anslaget till det militära försvaret i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2001/02:Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om stopp för

fastighets-investeringar varvid en samlad

prövning sker vad gäller lokalisering så att investeringskostnaderna

minimeras, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2001/02:Fö6 av Åke Carnerö m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast bör utarbeta

ett förslag till upphandling av ett nationellt

radiokommunikationssystembaserat på TETRA-standard.

2001/02:Fö10 av Runar Patriksson och Eva Flyborg (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om TETRA-systemet och nödvändigheten att

snarast lösa de problem som finns avseende kommunikation mellan olika

delar av det svenska samhällets samlade räddningstjänst.

2001/02:Fö17 av Roy Hansson (m):

4. Riksdagen beslutar om övergångsregler för de

totalförsvarspliktigas förmåner i enlighet med vad som i motionen

anförs.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fö202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av ersättningen till alla

värnpliktiga.

2001/02:Fö205 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson