Bet. 2001/02:FÖU6

Försvarsutskottets betänkande

2001/02:FÖU6

Flygutbildning

Sammanfattning

Riksdagen beslutade i maj 2001 om den militära

flygutbildningen. Regeringen har därefter i december

2001 beslutat om var denna utbildning skall

genomföras.

Försvarsutskottet behandlar i detta betänkande 8

motioner med sammanlagt 12 motionsyrkanden om

flygutbildning. Mot bakgrund av den tidigare

riksdagsbehandlingen i denna fråga avstyrks

samtliga motionsyrkanden.

Moderata samlingspartiet har reserverat sig i

frågan. Särskilda yttranden har avgivits av (kd) och

(mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Flygutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fö204

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Fö209 yrkandena 1 och

2, 2001/02:Fö210, 2001/02:Fö231, 2001/02:Fö245,

2001/02:Fö253 yrkandena 1-3, 2001/02:Fö254 samt

2001/02:Fö263.

Reservation (m)

Stockholm den 7 februari 2002

På försvarsutskottets vägnar

Tone Tingsgård

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tone

Tingsgård (s), Stig Sandström (v), Olle Lindström

(m), Ola Rask (s), Rolf Gunnarsson (m), Håkan Juholt

(s), Berndt Sköldestig (s), Berit Jóhannesson (v),

Margareta Viklund (kd), Lars Ångström (mp), Erik

Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Kurt

Kvarnström (s), Björn Leivik (m) Lars Lindblad (m)

och Erling Wälivaara (kd).

2001/02

FöU6

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade i mars 2000 att regeringen

skulle återkomma till riksdagen om utbildning av

flygförare (bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168). Riksdagen beslutade därefter i maj

2001 om den militära flygutbildningen (prop.

2000/01:35, bet. 2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213).

Regeringen har sedan i december 2001 beslutat om

lokalisering av denna utbildning.

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal

motioner i olika frågor som rör flygutbildning.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar här motionerna Fö204 (m)

yrkandena 1 och 2, Fö209 (m) yrkandena 1 och 2,

Fö210 (fp), Fö231 (fp), Fö245 (kd), Fö253 (kd)

yrkandena 1-3, Fö254 (s) samt Fö263 (m).

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen har under våren 2001 fattat beslut

om flygutbildning. Med anledning av den

tidigare riksdagsbehandlingen avstyrks

motionerna Fö204 (m) yrkandena 1 och 2, Fö209

(m) yrkandena 1 och 2, Fö210 (fp), Fö231

(fp), Fö245 (kd), Fö253 (kd) yrkandena 1-3,

Fö254 (s) och Fö263 (m).

Riksdagens beslut våren 2001

Riksdagen beslutade våren 2001 (prop. 2000/01:35,

bet. 2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213) om den

militära flygutbildningen m.m. Riksdagens beslut

innebar följande. Riksdagens tidigare fattade beslut

att åtta JAS 39 Gripendivisioner fördelas på fyra

flottiljer skulle alltjämt gälla. Riksdagens

tidigare beslut att lägga ned F 10 i Ängelholm lades

fast. Upplands flygflottilj skall läggas ned 31

december 2003 eftersom det inte ansågs vara någon

långsiktig lösning med militär flygverksamhet i

Uppsala. De flottiljer som därmed finns kvar är F 4

i Östersund, F 7 i Såtenäs, F 17 i Kallinge och F 21

i Luleå. Försvars-maktens samlade flygutbildning -

såväl GFU som GTU - skall förläggas till någon eller

några av de kvarvarande flottiljerna.

I betänkandet anslöt sig utskottet till

regeringens bedömning om att samordna delar av den

civila och militära grundläggande flygutbildningen

och att en samordningsfunktion bör tillskapas med

representation ur Försvarsmakten och

Trafikflyghögskolan.

Utskottet instämde också i betänkandet i

regeringens bedömning att För-svarsmakten bör

fortsätta sin medverkan i samarbetet om en framtida

gemensam europeisk grundutbildning av

stridsflygpiloter.

Motionerna

I motion Fö204 (m) av Lennart Hedquist framhåller

motionären att det beslut som riksdagen fattade den

16 maj 2001 om den militära flygutbildningen redan

har beskrivits som ett lågvattenmärke för

beslutsfattande i Sveriges riksdag. Det antagna

beslutet stöddes egentligen enbart av

Vänsterpartiet. Märkliga turer i försvarsutskottet

hade drivit fram ett utskottsförslag som regeringen

och de partier som stod bakom propositionen inte

ansåg vara det bästa men som de likväl stödde.

Företrädarna för Moderaterna och Kristdemokraterna

ansåg beslutet vara det sämsta tänkbara. Beslutet

hade således de facto ett mycket svagt stöd i

riksdagen och har också tämligen samstämmigt

utmönstrats av alla som värnar om det svenska

flygförsvaret.

Beslutet innebar enligt motionären dessutom inte

ett ställningstagande till hur och var

flygutbildningen skulle lokaliseras bland de

kvarvarande flygflottiljerna. Det har framgått att

den utredning som pågår för att lösa denna fråga

ånyo visar att riksdagsbeslutet är svårt att

genomföra med önskat resultat för Försvarsmakten och

dessutom till för höga kostnader. Riksdagsbeslutet

var dessutom så ofullständigt att det under alla

förhållanden tarvas nytt beslut beträffande bl.a. F

20.

Händelser som inträffat i vår omvärld visar

dessutom enligt motionären på det olyckliga i att

lägga ned verksamheten i Uppsala på det sätt som

riksdagsbeslutet innebär. Det torde vara helt

ostridigt att det för landets och huvudstadens

säkerhet och med den inriktning nya hot har, kan

vara av största betydelse att ha flygstridskrafter

lokaliserade i Mälardalen och inte enbart på långt

avstånd från huvudstaden. Visserligen innebar även

regeringens förslag en nedläggning av F 16 men genom

fortsatt verksamhet i Uppsala skulle flexibilitet

inför framtiden bibehållas. I regeringens

proposition angavs t.ex.: "Regeringen anser vidare

att det är angeläget att, . det säkerställs att

Uppsala även därefter skall kunna användas för

tillfällig basering och som alternativ

landningsplats för flygstridskrafterna i övrigt".

Motionären yrkar att riksdagen beslutar att en

flygstridsskola skall inrättas i Uppsala (yrkande

1).

Ett beslut i enlighet med regeringens proposition

innebär enligt motionären en betydligt större

handlingsfrihet inför en oviss framtid än vad

utskottsförslaget med dess efterföljande

riksdagsbeslut leder till. Inte minst vårt

luftförsvar med dess behov av incidentberedskap

måste ha möjlighet att snabbt anpassas till aktuella

hotbilder. Inom ramen för det anpassningsförsvar det

tydligt uttalats att vårt land skall ha bör sålunda

analyseras vad nya aktuella hotbilder innebär.

Regeringen bör därför utan dröjsmål analysera

behovet av fortsatt flygförsvar i huvudstadens

närhet och därmed hur F 16:s anläggningar i

framtiden bäst skall tillvaratas (yrkande 2).

I motion Fö209 (m) av Henrik Westman framförs att

den senaste tidens fruktansvärda händelser i USA

visar hur utsatt det civila samhället är mot

terroristattacker. Särskilt utsatt är naturligtvis

de områden där det finns mest folk samt en

koncentration av officiella byggnader och

administration. Det område i Sverige som mest svarar

mot detta är Stockholmsområdet med huvudstaden.

Motionären påpekar att i senaste försvarsbeslutet

lades den närmaste flygflottiljen som främst skulle

svara för huvudstadens och Mellansveriges försvar,

nämligen Upplands flygflottilj F 16, ned. Detta

beslut framstår i dagens läge som än mer olyckligt.

För att långsiktigt kunna hålla uppe en

incidentberedskap behövs en permanent flottilj i

huvudstadens närhet. Detta är även bra ur

rekryteringssynpunkt och för att kunna understödja

och upprätthålla en beredskap inför eventuella

exportsatsningar.

Eftersom det inte finns något beslut om att lägga

ner Upplands flygskolor F 20 i Uppsala skulle enligt

motionären en möjlig utväg vara att låta F 20 växa

och överta F 16:s uppgifter (yrkande 1). Dessutom

borde i detta sammanhang prövas möjligheterna att

även lokalisera dit den statsflygverksamhet som i

dag är förlagd till Bromma och Malmen. F 20 skulle

då också enligt motionären kunna överta F 16:s

traditioner och namn (yrkande 2).

Harald Nordlund påpekar i motion Fö210 (fp) att

försvarspolitiska överväganden och uppfattningar

fick stå tillbaka för regionalpolitik vid beslutet

om flygskolans lokalisering och framtida utveckling,

numera är en allmän uppfattning både hos

försvarsanställda och befolkningen i stort. Detta är

i sig fullt tillräckliga skäl för att riva upp och

ompröva beslutet. Härtill kommer att förtroendet för

riksdagen skulle stärkas.

Till detta bör enligt motionären läggas de inte

beaktade kostnaderna för flygskolans omlokalisering.

Mycket tyder nu på att de blir så höga att en flytt

av besparingsskäl inte låter sig göras och inte ens

är försvarbar. Det finns emellertid tecken som tyder

på att dessa förhållanden inte var tydliga vid

beslutstillfället och därför måste frågan tas upp på

nytt.

Det finns ingen anledning enligt motionären att

återupprepa de vinster, inte minst ekonomiska, som

en fortsatt lokalisering av flygutbildningen till

Uppsala skulle medföra i form av samordning med

befintlig verksamhet, utbildning och infrastruktur.

Till detta skall fogas att en lokalisering av

utbildningen till Uppsala kräver ett minimum av

investeringar, t.ex. av nya landningsbanor, jämfört

med nu beslutade alternativ. De merkostnader en

flytt kräver är inte på något sätt försvarbara

gentemot försvaret, skattebetalarna eller de

samhällsområden, inom vår välfärdspolitik, som

behöver mer resurser.

Motionären menar att till detta skall ytterligare

läggas att försvarsutskottet av överbefälhavaren

begärde, och fick, en extra utredning som inte

beaktades, eller ens diskuterades, innan det

ödesdigra beslutet fattades av riksdagen. Man valde

ett regionalpolitiskt synsätt på en försvarspolitisk

frågeställning. Detta är något vi kommer att få leva

med, kanske till omkring år 2030, om inte beslutet

ändras omgående och innan det verkställs.

I motion Fö231 (fp) av Karl-Göran Biörsmark

framhålls att stor osäkerhet råder för närvarande om

var försvarets flygskola skall förläggas.

Flygplatsen Malmen i Linköping är ett utmärkt

alternativ. I området finns sedan gammalt en stark

flygkultur och därmed en kompetens som borde vara

positiv för den tilltänkta flygskolan. Redan i dag

förekommer utbildning vid Malmen. Bra och moderna

lokaliteter av god kvalitet finns inom området,

vilket innebär låga investeringskostnader.

Mikael Oscarsson framhåller i motion Fö245 (kd) att

alltfler inser att beslutet om flygskolan som togs i

riksdagen i våras var felaktigt. Det föregicks av en

rad märkliga turer. Ärendet manglades länge i

försvarsutskottet innan någon kom på idén att låta

överbefälhavaren ange färdriktning. När så

överbefälhavaren kom med sin utredning och sitt

förslag innehöll det F 21 i Luleå, F 16 i Uppsala, F

7 i Såtenäs och F 17 i Ronneby och en nedläggning av

F 4 i Östersund. Överbefälhavarens uppgift var att

formulera vad som är bra för försvarets förmåga.

Inte att ta ställning till regionalpolitiska

aspekter. Så grep sig försvarsutskottet verket an.

Då rök allt vad försvarspolitik heter. Omsorgen om

försvarets ekonomi kastades också överbord. Upplands

flygflottilj, som försvarsministern och

överbefälhavaren varit överens om skulle vara navet

i flygvapnet, blev av med allt.

Motionären ställer frågan: Hur är då läget nu i

september 2001? Det verkar inte kunna bli någon

sammanslagning av försvarets flygutbildningar,

vilket var Försvarsmaktens mål. I stället lutar det

mot ännu värre uppsplittring än nu sedan riksdagen

stoppat planerna på en sammanhållen flygskola i

Uppsala. Riksdagens försvarsutskott lyckades ju bara

bestämma var flygskolan inte fick placeras.

En möjlighet är enligt motionären att den

grundläggande flygutbildningen flyttas från

Ängelholm till F 17 i Ronneby, där man i så fall

torde bli tvungen att bl.a. bygga en ny startbana

för ett antal hundra miljoner kronor. Den mer

avancerade taktiska flygskolan som nu finns i

Uppsala kan eventuellt förläggas till Såtenäs i

Västergötland. Men där är det trångt. Skall skolan

dit måste en division JAS 39 Gripen flyttas någon

annanstans. Det anses olämpligt att bygga en helt ny

sammanhållen flygskola i norra Sverige (Östersund

och Luleå) där ljusförhållanden (dagsljus för kort

tid och lågt stående sol) samt snö och

isförhållanden innebär att det är riskfyllt och

olämpligt, och dessutom kommer inte utbildningstiden

att räcka till under vinterhalvåret.

En annan fråga som man inte verkar ha tänkt på är

enligt motionären vad man skall göra av de andra

utbildningar som finns kvar i Uppsala. Det är den

relativt nybyggda stridsledningsskolan och

luftbevakningsskolan samt flygbefälsskolan. De

sorterar under F 20 som riksdagen inte beslutat

lägga ned. Där finns också andra utbildningar som

Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum

med tolkskolan. Det finns också en stor risk att

utspridning av utbildningen till avlägsna delar av

landet gör att stora delar av personalen lämnar

Försvarsmakten.

Motionären påpekar att insatstiden från F 16 till

Stockholm under ordinarie beredskap bara är några få

minuter just på grund av den korta distansen. Om

någon av de andra flottiljerna har beredskapen är

bara anflygningstiden uppåt en halvtimme. Detta

ställdes på sin spets dagen efter att det otänkbara

hänt i USA den 11 september, när F 16 får order om

att sätta upp extra incidentberedskap med jaktflyg.

Enligt beslutet i våras "behövs inte" F 16, men

några månader senare får F 16 en uttalad uppgift att

försvara ett givet terroristmål i Stockholm.

Hotbilden ändrades på 18 fruktansvärda minuter, men

ett nedlagt F 16 tar många år att bygga upp igen.

Motionären understryker att när F 16 läggs ned

försvinner huvudstadsregionens luftförsvar. Det kan

inte vara rimligt. De fruktansvärda terrordåd som

genomförts i USA nyligen är en påminnelse om att vi

behöver ett försvar. Inklusive ett luftförsvar av

Mälardalen. Ett luftförsvar som kan börja verka med

kort varsel redan i fred, som exempelvis den

beordrade beredskapen direkt efter händelsen i USA.

Något annat blir mycket svårt att förklara för

kommande generationer. Det är dags att riva upp

beslutet om flygskolan och nedläggningen av F16.

I motion Fö253 (kd) av Tuve Skånberg erinras om att

riksdagen i maj 2001 beslutade att flygvapnets

pilotutbildning inte längre skall vara lokaliserad

till krigsflygskolorna vid F 10 i Ängelholm och F 16

i Uppsala då dessa skall avvecklas. I beslutet

förordades ingen ny lokalisering av utbildningen

varför arbetet med att finna en sådan nu pågår inom

Försvarsmakten. Trots den stora oenigheten kring

riksdagsbeslutet i våras finns det en samsyn kring

nödvändigheten av att finna en långsiktig lösning av

flygvapnets pilotutbildnings samlade lokalisering,

som säkerställer såväl utbildningens kvalitet som

möjligheterna att rekrytera piloter.

Motionären påpekar att Luftfartsverket nyligen

redovisade att pilotutbildningen inte kan samlas

vid en av de kvarvarande fyra flygflottiljerna

beroende på att vid två av dem, F 4 i Östersund och

F 17 i Kallinge, krävs bl.a. utbyggnad av

ytterligare landningsbanor och vid de andra två, F 7

i Såtenäs och F 21 i Luleå, räcker inte den

nuvarande kapaciteten till för en utökad

flygverksamhet. Vidare pekar Luftfartsverket på att

det tar upp mot tio år innan de nödvändiga

utbyggnaderna kan vara klara.

Härav följer enligt motionären att i det fall

beslutet blir att flygvapnets pilotutbildning skall

förläggas till F 4, F 7, F 17 eller F 21 så kommer

det att dröja åtskilliga år innan flygvapnets

pilotutbildning kan samlas i en lokalisering som är

långsiktig. Detta är fullständigt oacceptabelt och

helt oförenligt med statens mål vad avser

flygutbildning, vilka är att bedriva militär och

civil flygutbildning med hög kvalitet och stor

kostnadseffektivitet. Måluppfyllelsen förutsätter

att den nationella kompetensen inom flygutbildning i

Sverige kan utvecklas, vilket i sin tur förutsätter

en snabb lösning på frågan om den nya samlade

Krigsflygskolans lokalisering.

Det finns enligt motionären anledning att påminna

om att det i dag bedrivs statlig flygutbildning vid

krigsflygskolorna i Ängelholm och Uppsala, som

utbildar stridspiloter och officerare till

flygvapnet, samt vid Trafikflyghögskolan vid Lunds

universitet i Ljungbyhed, som utbildar piloter för

tung civil luftfart. Krigsflygskolan har en lång

tradition i nordvästra Skåne. En tradition som

sträcker sig från dess start 1926 i Ljungbyhed fram

till omlokaliseringen till Ängelholm för några år

sedan. Krigsflygskolorna har stått för en

internationellt uppmärksammad utveckling av militär

flygutbildning. Ljungbyhed har med fyra parallella

banor samt fasta in- och utflygningsvägar en

infrastruktur som är bättre lämpad för

flygutbildning än vid någon annan plats i Europa.

Hangarutrymme, utbildningslokaler och elevbostäder

för utökad verksamhet finns tillgängliga. Dessutom

är underhåll på det militära skolflygplanet Sk 60

etablerat på Ljungbyheds flygplats.

Motionären påpekar att Försvarsmakten strävar

efter att dess utbildning skall kopplas till

akademisk utbildning och forskning. Forskning kring

flyg är etablerad vid Lunds universitet, i synnerhet

genom Svenskt Flygcentrum för forskning och

utveckling som inrättats tillsammans med

Luftfartsverket. En samlokalisering och samordning

av verksamheten vid krigsflygskolorna med den vid

Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed innebär att statlig

flygutbildning kan genomföras till minskad kostnad,

med bibehållen kvalitet och med förbättrade

förutsättningar för utveckling av utbildningen

(yrkande 1). Detta ökar möjligheterna för Sverige

att på sikt bli ett internationellt centrum för

flygutbildning. Dessutom innebär

Ljungbyhedsalternativet att frågan om lokalisering

av flygvapnets samlade pilotutbildning snabbt kan

ges en långsiktig lösning.

Motionären påpekar att den svenska Försvarsmaktens

utbildning av stridspiloter har ett fokus på den

pedagogiska situationen som rönt stor uppmärksamhet

både nationellt och internationellt. Detta fokus har

bland annat lett till att i stort sett samtliga som

tas ut för att bli stridspiloter klarar den krävande

utbildningen. Detta står i stark kontrast till det

sätt som flygutbildning har genomförts tidigare och

som den fortfarande genomförs på många håll.

Utvecklingsarbetet som lett fram till detta har haft

stor betydelse för den höga kompetens och goda

flygsäkerhet som präglar svenskt militärflyg. Av dem

som arbetar på krigsflygskolorna har en majoritet en

gedigen erfarenhet som lärare inom militär

flygutbildning. Flertalet av dem har redan

deklarerat att de inte har för avsikt att fortsätta

som flyglärare vid krigsflygskolorna om det innebär

osäkerhet om arbetets framtidsutsikter som påverkar

deras livssituation. Att värna om den unika

flygutbildningskompetens som byggts upp i Sverige

måste beaktas i kommande beslut om

krigsflygskolornas framtida lokalisering. En

samordning av statlig flygutbildning ger större

möjligheter att genomföra den kostnadseffektivt och

samtidigt skapa utrymme för en vidareutveckling av

utbildningen. En samordning ger större möjligheter

för att utveckla kvaliteten inom svensk

flygutbildning än om begränsade resurser splittras

på liknande verksamhet inom samma område. Genom att

krigsflygskolorna och TFHS samordnar sina

utvecklingsresurser skapas inte bara möjligheter för

en starkare koppling till forskning samt möjligheten

för flyglärare att forska utan även en samlad resurs

för utveckling av flygutbildning utan motsvarighet i

Norden. En sådan utvecklingsgrupp kan dessutom

utföra ett värdefullt arbete med att implementera

och sprida kunskap från forskning så att den får

största möjliga effekt för flygsäkerhetsarbetet

(yrkande 2).

Motionären understryker att i nordvästra Skåne med

omnejd finns inte bara krigsflygskola och TFHS. Här

finns också Lunds universitet med Svenskt

Flygcentrum samt Försvarsmaktens Halmstadsskolor med

flera funktionsskolor som har koppling till flyg.

Här finns Ljungbyheds flygplats. Här finns på nära

håll flygplatser i bl.a. Ängelholm, Halmstad och

Kristianstad som i dag används under flygutbildning.

Slutligen ligger regionen nära kontinenten vilket

gör det lätt att öva internationell flygning.

European Air Chiefs, EURAC, är ett forum där

europeiska flygvapenchefer diskuterar den framtida

utvecklingen för militärt flyg i Europa. Inom detta

forum har även framtiden för militär flygutbildning

tagits upp. Både framtagande av ett gemensamt

skolflygplan och en gemensam militär flygutbildning

har diskuterats. En sådan utbildning kan bli aktuell

i tidsperspektivet tio till femton år framåt. Med

Sveriges traditionellt starka position inom militärt

flyg, tack vare sin flygindustri och forskning kring

denna, samt krigsflygskolornas goda internationella

anseende som grund finns det anledning att inte

begränsa möjligheterna för Sverige att bli en av de

nationer där en samordnad europeisk militär

flygutbildning kan placeras. Med ett samlat

nationellt kompetenscentrum ökar i stället

möjligheterna för placering av en framtida

sameuropeisk militär flygutbildning i Sverige

(yrkande 3).

I motion Fö254 (s) av Birgitta Ahlqvist m.fl.

framhålls att i dag saknar många europeiska länder

möjlighet att själva bedriva pilotutbildning, vilket

dels beror på för litet luftutrymme och/eller

bristande organisation. Det nuvarande systemet där

en del länder i Europa bedriver sin egen utbildning

och andra länder skickar sina blivande piloter till

USA för utbildning är ineffektivt och mycket dyrt.

Ytterligare en nackdel är att utbildningen i USA

sker under ideala väder- och miljöförhållanden, dvs.

att det oftast är enbart sol och värme som erbjuds.

Men eftersom både piloter och utrustning måste

utbildas och testas i olika väderförhållanden

innebär det att kompletterande utbildning krävs

efter återkomsten till Europa.

Nu planeras enligt motionärerna en gemensam

pilotutbildning i Europa. Tanken är i första hand

att minska kostnaderna. Men även tillgänglighet och

miljöbetingelser är skäl som påverkar efterfrågan av

en gemensam europeisk utbildning. Dessutom skulle en

gemensam utbildning av Europas piloter minska vårt

beroende av USA i konflikter i och i Europas närhet.

Utbildningen skall bedrivas på tre till fyra platser

i Europa i norra, centrala samt södra Europa.

Konceptet omfattar såväl utbildningsprogram som

utbildningsmateriel, simulatorer och datorstödda

hjälpmedel. Både geografi och klimat har stor

inverkan för en bra pilotutbildning. Flygtester

måste kunna genomföras i de förutsättningar som de

olika årstiderna erbjuder, såsom värme-kyla,

ljus-mörker, dimma, snö, is etc. Det specifika med

utbildningen är att den även kräver stora

övningsområden. Problemet i Centraleuropa är att

luftrummet börjar bli fullt. Därför finns det ett

stort intresse av att utveckla flygverksamheten i

utkanten av Europa.

Motionärerna menar att Sverige och Norrland har

goda förutsättningar att bli en av

utbildningsplatserna. Norra Norrland besitter de

viktigaste förutsättningarna för den norra

utbildningsplatsen: fritt luftrum, outnyttjade

flygbaser, redan i dag avlysta områden, dvs. en bra

infrastruktur. Sverige har en positiv inställning

till internationell samverkan, och det borde därför

finnas ett stort intresse att utveckla en gemensam

flygutbildning med Europa. Möjligheten att nå en

bred lösning i svensk pilotutbildning är förmodligen

större om vi ser denna fråga i ett Europaperspektiv.

Motionärerna anser att det är möjligt att förlägga

den svenska, och på sikt även den europeiska,

pilotutbildningen till norra Norrland. Den

nordligaste delen av Sverige har de mest gynnsamma

förutsättningarna i hela Europa för att bedriva en

pilotutbildning. Norr- och Västerbotten erbjuder bra

förutsättningar vad gäller storlek på övningsområde

med ett relativt fritt luftrum. Området är också

glest bebyggt vilket ger utrymme till ökad

övningskapacitet. Norra Sveriges ljus- och

mörkerförhållanden ger unika möjligheter till en bra

flygutbildning. Det är också viktigt att de flygfält

som finns i norra Norrlands inland utnyttjas på ett

bättre sätt än i dag. Dessutom har regionen nytta av

att F 21 är den enda flygflottiljen i landet som i

dag har spaningskapacitet. I Norr- och Västerbotten

finns redan flygfält på platser som Vidsel,

Jokkmokk, Arvidsjaur och Storuman. De utgör en

färdig infrastruktur som inte tas till vara på det

sätt som är möjligt.

Motionärerna föreslår att regeringen borde ta

officiell ställning till att Sverige skall delta

aktivt i utvecklingen av den gemensamma europeiska

pilotutbildningen samt att vi vill ha en av

utbildningsplatserna. Om pilotutbildningen placeras

i Norrland skulle detta innebära att ca 300 piloter

årligen utbildas i norra Sverige. Det betyder också

att ca 2 000 människor skulle vara direkt eller

indirekt sysselsatta med denna verksamhet. Rätt

placerad i Norrland skulle denna pilotutbildning

kunna leda till en mycket positiv utveckling för en

region som behöver nya arbetstillfällen.

I motion Fö263 (m) av Lars Lindblad m.fl. menar

motionärerna att det svenska flygvapnet står utan

lösning vad gäller den framtida flygutbildningen.

Genom riksdagens försvarsbeslut under våren 2001 att

lägga ner såväl flygflottiljerna F 10 i Ängelholm,

som F 16 i Uppsala, står flygvapnet helt utan både

grundläggande och taktisk utbildningskapacitet.

Någon lösning på problemet tog riksdagsmajoriteten

inte ansvar för utan skickade ett uppdrag till

regeringen att lösa detta. Beslutet är ett hot mot

flygvapnets framtid. Många av de flyglärare som nu

står inför en osäker framtid har aviserat att de är

på väg att lämna flygvapnet. Dessutom kan det

behövas investeringar och nybyggnation för att klara

flyttningen av utbildningen. I mediedebatten har det

påpekats att det kan ta tio år innan man har en

slutlig lösning om man skall flytta till någon av de

kvarvarande fyra flottiljerna, på grund av

miljöprövningar och andra orsaker. Det kan bli

mycket förödande om denna fråga hanteras på fel

sätt.

Motionärerna påpekar att parallellt med

flygvapnets utbildningssystem finns Försvarsmaktens

helikopterflottilj och detachementet för specialflyg

i Linköping/Malmen. Funderingar har funnits att

flytta flygvapnets utbildning till Malmen. Detta

borde kräva stora investeringar. Försvaret borde ta

ett helhetsgrepp över hela flygutbildningen. Det

finns både ekonomiska och kvalitetsmässiga vinster

med en sådan helhetslösning.

I södra Sverige finns enligt motionärerna goda

förutsättningar att lösa de problem som försvaret

står inför. Flygflottiljen F 17 i Ronneby skall vara

kvar, den grundläggande stridsflygarutbildningen

finns fortfarande på F 10 i Ängelholm och den civila

Trafikflyghögskolan finns i Ljungbyhed. Hangarer,

start- och landningsbanor, samt övningsområden finns

det gott om. Det finns goda förutsättningar för ett

flygcentrum i området Halmstad, Ängelholm,

Ljungbyhed, Lund, Kosta och Ronneby. F 17 i Ronneby

skulle kunna fungera som moderförband till detta.

Kosta har utmärkta möjligheter att komplettera detta

med skjutfält och övningsterräng, samt en

landningsbana. Både Ängelholm och Ljungbyhed har

utmärkta förutsättningar att inhysa ett sådant

koncept.

En samlad flygutbildning skulle enligt

motionärerna vara den vitamininjektion som

försvarets flygverksamheter skulle behöva. Dessutom

skulle detta möjliggöra de utbildningsinsatser som

behövs för att exportstödet till JAS-projektet skall

fungera snabbare än med andra lösningar. Detta

förslag skulle då innehålla utbildning av

specialflyg, en helikopterflottilj samt flygskolorna

samlat i Skåne. En lösning som borde vara den bästa

för Försvars-makten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade i maj 2001 om den militära

flygutbildningen (prop. 2000/01:35, bet.

2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213). Beslutet innebär

att Upplands flygflottilj F 16 skall läggas ned den

31 december 2003 och att Försvarsmaktens

flygutbildning - den grundläggande flygutbildningen

(GFU) och den grundläggande taktiska

flygutbildningen (GTU) - skall förläggas till någon

eller några av de kvarvarande flottiljerna.

I betänkandet anslöt sig utskottet till

regeringens bedömning om samordning av delar av den

civila och militära grundläggande flygutbildningen

och att Försvarsmakten bör fortsätta sin medverkan

i samarbetet om en framtida gemensam europeisk

grundutbildning av piloter.

En arbetsgrupp med representanter för

Försvarsdepartementet och För-svarsmakten har

utarbetat ett underlag för regeringens beslut från

december 2001 om lokaliseringen av den militära

flygutbildningen. Regeringsbeslutet innebär bl.a.

följande.

· GFU och GTU skall samlokaliseras till nuvarande

detachementet på Malmens flygplats i Linköping.

·

· Detachementet skall ansvarsmässigt senast den 31

december 2002 överföras från F 16 till Blekinge

flygflottilj (F 17).

·

· Försvarsmakten skall omlokalisera GFU till Malmen

senast den 30 juni 2003. F 10:s flygverksamhet

skall upphöra när flottiljen läggs ned den 31

december 2002.

·

· Försvarsmakten skall omlokalisera GTU till Malmen

senast den 31 december 2003.

·

· Försvarsmakten skall omgående börja vidta de

åtgärder som behövs för att nödvändiga lokaler

för flygutbildningen skall byggas eller i övrigt

iordningställas på Malmen. Tillfälliga lokaler

m.m. skall vara färdigställda för GFU sommaren

2003 och för GTU hösten 2003. Permanenta lokaler

m.m. för den samlade flygutbildningen skall vara

färdigställda sommaren 2005.

·

· Försvarsmakten skall omgående börja vidta de

åtgärder som behövs för en förnyad miljöprövning

av Malmens flygplats.

·

Regeringens beslut skall gälla under

förutsättning att erforderliga tillstånd enligt

bl.a. miljöbalken lämnas till verksamheten.

Utskottet har erhållit en särskild föredragning av

representanter för Försvarsdepartementet och

Försvarsmakten om arbetsgruppens förslag och

regeringsbeslutet om lokalisering av den militära

flygutbildningen. Utskottet har ingen erinran mot

det regeringsbeslut som fattats mot bakgrund av

riksdagens tidigare beslut om den militära

flygutbildningen. Utskottet har erfarit att

regeringsbeslutet innebär att pågående GFU-omgång i

samband med nedläggningen av Skånska flygflottiljen

F 10 kommer att flyttas till Upplands flygflottilj F

16 och fullfölja sin utbildning där under våren

2003, eftersom det inte bedömts möjligt att inleda

flygutbildning på Malmen förrän senare under 2003.

Enligt utskottets mening är det angeläget att

regeringen ytterligare överväger om det är möjligt

att överföra slutfasen av den aktuella GFU-omgången

direkt från F 10 till Malmen i stället för till F

16.

I ett antal motioner tas olika frågor upp om

lokalisering m.m. av den militära flygutbildningen,

samordning av civil och militär flygutbildning samt

gemensam europeisk flygutbildning. Med anledning av

den tidigare riksdagsbehandlingen av dessa frågor

och regeringens beslut i anledning av detta

avstyrker utskottet motionerna Fö204 (m) yrkandena 1

och 2, Fö209 (m) yrkandena 1 och 2, Fö210 (fp),

Fö231 (fp), Fö245 (kd), Fö253 (kd) yrkandena 1-3,

Fö254 (s) samt Fö263 (m).

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Flygutbildning (punkt 1) (m)

av Olle Lindström, Rolf Gunnarsson, Björn Leivik och

Lars Lindblad

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet har anfört. Därmed avslås motionerna

2001/02:Fö204 yrkandena 1 och 2, 2001/02: Fö209

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Fö210, 2001/02:Fö231,

2001/02:Fö245, 2001/02:Fö253 yrkandena 1-3,

2001/02:Fö254 och 2001/02:Fö263.

Ställningstagande

Regeringen har i sitt beslut avseende lokaliseringen

av flygskolorna gått utanför riksdagens beslut.

Regeringen borde ha återkommit till riksdagen med

ett förnyat förslag då det ej varit möjligt att

finna en godtagbar lösning inom den ram riksdagen

beslutat om. För att inte menligt påverka

utbildningen av flygförare är det angeläget att

pågående GFU-omgång fullföljs på f.d. Skånska

flygflottiljen. Detta ger utrymme för regeringen att

överväga en omprövning av sitt beslut och till

riksdagen återkomma med förnyade förslag till

lokalisering av flygskolorna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Flygutbildning (punkt 1) (kd)

av Margareta Viklund och Erling Wälivaara (båda

kd).

Riksdagens beslut våren 2001 (prop. 2000/01:35, bet.

2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213) om den militära

flygutbildningen m.m. innebar att tidigare beslut om

att åtta JAS 39 Gripendivisioner fördelas på fyra

flottiljer alltjämt skall gälla. De flottiljer som

skall finns kvar är F 4 i Östersund, F 7 i Såtenäs,

F 17 i Kallinge och F 21 i Luleå. Försvarsmaktens

samlade flygutbildning - såväl GFU som GTU - skall

förläggas till någon eller några av de kvarvarande

flottiljerna.

Riksdagens beslut innebar således att regeringen

skulle placera den samlade flygutbildningen till

någon eller några av de kvarvarande flottiljerna.

Men regeringen har i stället beslutat att

flygutbildningen skall förläggas till Malmens

flygplats i Linköping.

Genom riksdagsmajoritetens beslut att lägga ned

Skånska flygflottiljen F 10 i Ängelholm och Upplands

flygflottilj F 16 i Uppsala, Flygvapnets två

viktigaste rekryteringsmagneter, försattes

Flygvapnet i en onödig, obegriplig och svår

situation. Det är därför angeläget att snarast av

bl.a. rekryterings- och kompetensskäl få till stånd

en långsiktigt hållbar lösning av Flygskolans

placering.

I det förslag till beslut som nu föreligger har

regeringen agerat på ett sätt som inte ter sig

rimligt. När regeringen fann att en annan lösning än

den av riksdagen angivna var att föredra, borde den

ha underställt riksdagen förslaget för beslut samt

därvid angivit skälen till att den grundläggande

flygutbildningen inte kan förläggas till de av

riksdagen beslutade kvarvarande flottiljerna.

Regeringen förtjänar kritik på denna punkt.

Vi är också kritiska till att genom regeringens

nya förslag samlokaliseras inte flygskolan med tungt

stridsflyg och gjorda investeringar tillvaratas

inte.

Den nödvändiga miljöprövningen kan även komma att

påverka frågans lösning. Om den planerade

lokaliseringen av flygutbildningen till Malmen ger

ur miljösynpunkt mindre gynnsamma långsiktiga

förutsättningar, bör riksdagsbeslutet från maj 2001

rivas upp och regeringen återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag.

2. Flygutbildning (punkt 1) (mp)

av Lars Ångström (mp).

Riksdagen beslutade våren 2001 att avveckla alla

flygflottiljer utom fyra vilket var bra.

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna

beslutade också att båda de flottiljer där

flygutbildning bedrevs, F 10 i Ängelholm och F 16 i

Uppsala skulle vara bland de som avvecklades. Ett

klokt beslut om man också beslutat sig för att

Sverige inte skulle ha någon flygutbildning. Så var

dock inte fallet. I stället skulle hela

flygutbildningsverksamheten flyttas till någon av de

kvarvarande fyra flottiljerna. Miljöpartiet var

kritiskt till förslagets genomförbarhet, dess

merkostnader och konsekvenserna för anställd

personal.

Nu ger regeringen Miljöpartiet rätt i sin kritik

mot tidigare beslut. Men regeringen saknar kraften

att ta konsekvensen av ett misslyckande genom att

behålla den bäst lämpade flottiljen där

flygutbildning i dag bedrivs och i stället lägga ner

någon annan flottilj. I stället går regeringen i sin

proposition i praktiken tvärtemot tidigare

riksdagsbeslut om att behålla fyra flygflottiljer

genom att förlägga all flygutbildningsverksamhet

från F 10 och F 16 till Malmens flygplats utanför

Linköping och kalla det för detachement.

Beslutet fattas utan att kalkyler om

merkostnaderna presenterats. Det torde handla om

många hundra miljoner kronor för flytt och

nybyggnation som kunde använts till mer angelägna

behov i samhället. Inte heller har en miljöprövning

gjorts. Verksamheten kan således stoppas när den

prövas mot miljöbalken, och då har en lång rad icke-

beslut under flera år inte lett någonstans.

Regeringens handläggning av hela flygskoleärendet

imponerar föga.

Miljöpartiets syn är att säkerhetspolitiska behov

och försvarsekonomiska överväganden borde ha väglett

urval av såväl flygflottiljer som placering av

flygskoleverksamhet snarare än partitaktiska och

regionalpolitiska hänsynstaganden. Ett fortsatt

slöseri med skattemedel, undermåliga beslutsunderlag

och omfattande ovisshet är oacceptabelt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:Fö204 av Lennart Hedquist (m):

1. Riksdagen beslutar att en flygstridsskola, med en

verksamhet som innefattar F 20:s verksamhet samt

GFU och GTU, skall inrättas i Uppsala den

1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt

regeringen bestämmer i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om luftförsvar av

Mälardalen.

2001/02:Fö209 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att F 20 skall

överta F 16:s uppgifter och kapacitet samt

eventuellt framtida utnyttjande av förbandet i

Uppsala.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den framtida

benämningen på förbandet i Uppsala.

2001/02:Fö210 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om omprövning av beslutet

beträffande flygskolans lokalisering.

2001/02:Fö231 av Karl-Göran Biörsmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förläggning av flygskolan

till Malmen.

2001/02:Fö245 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att beslutet om att lägga

ned F 16 bör omprövas.

2001/02:Fö253 av Tuve Skånberg (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samlokalisering av

krigsflygskolorna vid F 10 i Ängelholm och F 16 i

Uppsala till Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samordning av

verksamheten vid krigsflygskolorna med den vid

Trafikflyghögskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verksamheten

vid krigsflygskolorna och Trafikflyghögskolan

skall utvecklas till ett internationellt

kompetenscentrum för flyg.

2001/02:Fö254 av Birgitta Ahlqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Norrland som Europas norra

utbildningsplats för piloter.

2001/02:Fö263 av Lars Lindblad m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en samlad militär

flygutbildning.