Bet. 2001/02:FÖU8

Försvarsutskottets betänkande

2001/02:FÖU8

Kustbevakningen

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner som bl.a. rör

Kustbevakningens flygövervakning och brandbekämpning

till sjöss samt frågan om en annan struktur för

civila myndigheter till sjöss. Utskottet avstyrker

motionerna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Flygövervakning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fö601 yrkande

1.

2. Brandbekämpning till sjöss

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fö601 yrkande

2.

Reservation (kd)

3. Oljeutsläppsutredningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Fö601 yrkande

3.

4. Struktur för civila myndigheter till

sjöss

Riksdagen avslår motion 2001/02:Fö248.

Stockholm den 14 februari 2002

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik

Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Christer Skoog

(s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke

Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Ola Rask (s), Rolf

Gunnarsson (m), Håkan Juholt (s), Berndt Sköldestig

(s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd),

Anna Lilliehöök (m), Erik Arthur Egervärn (c), Runar

Patriksson (fp) och Ingegerd Saarinen (mp).

Motionernas huvudsakliga innehåll

I motion 2000/01:Fö601 av Åke Carnerö m.fl. (kd

kommitté) framhålls att flygövervakning är en

väsentlig resurs i den samlade övervakningen till

sjöss. Kustbevakningen har tre flygplan CASA 212 för

detta ändamål. Det är enligt motionärerna snart

aktuellt att börja planera för nyanskaffning av

flygplan. Motionärerna pekar på att den första

radarflyggruppen med FSR 890 snart kommer att bli

operativ i Försvarsmakten. Även om båda

myndigheterna kommer att bedriva övervakning i olika

former och med olika syften kan det finnas skäl att

nu undersöka på vilka områden Försvarsmakten och

Kustbevakningen kan samverka. Kristdemokraterna

anser därför att myndigheterna bör ges i uppdrag att

tillsammans utreda möjligheterna till

resurssamverkan inom flygövervakningsområdet

(yrkande 1).

När det gäller frågan om brandbekämpning till

sjöss framhåller motionärerna att kemikalier

transporteras på Östersjön i stora mängder i

fartygstrafik. Det innebär att det finns en

permanent - och långt ifrån obefintlig - risk att

bränder och andra kemikalieolyckor uppkommer. Det är

angeläget att kunna förebygga olyckor och ha en

beredskap för dem så att de kan begränsas.

I dag finns det ingen ändamålsenlig organisation

för brandbekämpning i Östersjön. Svenska och finska

isbrytare är bra fartyg och utgör en viktig

tillgång. Vintertid är de upptagna med isbrytning i

Bottenviken och sommartid är de obemannade.

Kustbevakningen har bra båtar men de inte är

tillräckligt stora för att klara av bogsering av en

större tanker.

Kustbevakningen har ansvaret för åtgärder vid

olje- och kemikalieolyckor till sjöss. Dess

miljöskyddsfartyg är utrustade för

brandbekämpningsinsatser. Motionärerna anser att

beredskapen att bistå ett fartyg vid brand ombord

samt för att snabbt kunna påbörja nödbogsering

behöver förbättras. Därför bör Kustbevakningen

tilldelas uppgiften att utarbeta ett förslag till

den organisation som krävs för att förebygga och

bistå vid brandolyckor till sjöss (yrkande 2).

Motionärerna pekar vidare på att det i

budgetpropositionen för år 2001 anges av regeringen

att Oljeutsläppsutredningen Att komma åt oljeutsläpp

(SOU 1998:158) bereds i Regeringskansliet. Den

marina miljön utsätts för hårda belastningar av

flera slag. Trots förbud sker åtskilliga utsläpp

avsiktligt i samband med att fartyg rengör sina

oljetankar eller pumpar ut oljeförorenat

barlastvatten.

Oljeutsläppsutredningen har lämnat ett flertal

förslag för att förbättra möjligheterna att ingripa

och lagföra brott när ett utsläpp har skett. Flera

av förslagen går ut på att ge Kustbevakningen

utvidgade uppgifter t.ex. att kunna inleda och

bedriva förundersökning vid brott och att inrätta

kontaktpunkter vid Kustbevakningens regionledningar

från vilka det inledande utredningsarbetet skall

organiseras. Kustbevakningen föreslås också få

uppgiften att svara för uppföljning och redovisning

av straffrättsliga och andra åtgärder som upptäckta

utsläpp har lett till.

Motionärerna erinrar om att Kristdemokraterna

under många år har krävt att regeringen skall agera

för att förbättra lagstiftningen och arbeta för

skärpta sanktioner för att förhindra oljeutsläppen i

våra farvatten, att bygga upp

oljemottagningsanläggningar i grannländer runt

Östersjön samt föreslagit ökade resurser till

Kustbevakningen för effektivare tillsyn och

kontroll. Motionärerna anser därför att beredningen

av de lagförslag och andra åtgärder som

Oljeutsläppsutredningen fört fram bör påskyndas så

att nödvändiga insatser i kampen mot oljeutsläpp kan

förstärkas och utvecklas vidare (yrkande 3).

I motion 2001/02:Fö248 av Agneta Ringman m.fl. (s)

pekar motionärerna på att ett särskilt arbete på

regeringens uppdrag har bedrivits av

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen,

Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och

Sjöfartsverket för att belysa behovet av och

möjligheterna att utnyttja sina resurser gemensamt

på Gotland. Motionärerna pekar på att det av

redovisningen från myndigheterna framgår att en

samverkande regional ledning för att i ökad

utsträckning kunna samutnyttja resurserna på och

runt Gotland, samt ökade möjligheter att utnyttja

Försvarsmaktens resurser, torde öka

förutsättningarna för ett effektivt och ekonomiskt

utnyttjande av resurserna. I redovisningen

konstateras att samverkan är en nödvändig

förutsättning för en effektiv krishantering. Att

snabbt få tillgång till en korrekt lägesbild är av

avgörande betydelse i alla krissituationer.

Ledningsfrågan är central. Det handlar både om

behovet av att en effektiv, samgrupperad och

samverkande ledning snabbt kan byggas upp och om att

under långvariga insatser ha tillräcklig

uthållighet. Utredningen på Gotland måste enligt

motionärerna få konsekvenser i form av en större

studie över hur våra myndigheter är organiserade.

Motionärerna anser det därför rimligt att ställa

frågan om inte ett samgående av en eller flera

myndigheter vore det mest rimliga. På så sätt kan

större myndigheter skapas och dessa kan i sin tur

utveckla och förädla de specialistkunskaper som i

dag finns representerade i de befintliga

myndigheterna. En översyn av strukturen för civila

myndigheter med uppgifter till sjöss bör komma till

stånd.

2001/02

FöU8

Utskottets överväganden

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har i

december år 2001 uppdragit åt ett konsultföretag att

granska Kustbevakningens långsiktiga

investeringsbehov och att därvid analysera och

kostnadsberäkna Kustbevakningens möjligheter att

utnyttja fartyg och flygplan som brukas av andra

myndigheter eller intressenter. En rapport har

överlämnats till Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) den 1 februari år 2002.

Rapporten utgår från att det ytterst är regeringen

som är ägarföreträdare för samtliga tillgångar inom

staten. Utskottet noterar med tillfredsställelse att

utredarens utgångspunkt är ett tvärsektoriellt

perspektiv när det gäller övervägandena om hur

förvaltningsansvaret av fartyg och flygplan m.m. som

ägs av staten skall fördelas. Det är enligt

utskottets mening angeläget att rapportens förslag

bereds skyndsamt och att ställningstagandena

redovisas för riksdagen. Rapporten behandlar flera

av de frågor som tas upp i de nu aktuella

motionerna.

I kommittémotion Fö601 (kd) framhålls att det kan

finnas skäl att nu undersöka på vilka områden

Försvarsmakten och Kustbevakningen kan samverka inom

flygövervakningsområdet. Försvarsmakten och

Kustbevakningen bör ges i uppdrag att tillsammans

utreda möjligheterna till resurssamverkan inom

flygövervakningsområdet.

I den nyss nämnda rapporten föreslås bl.a. att

Kustbevakningen ges möjlighet att delvis bemanna

Försvarsmaktens flygande radarövervakningssystem PS

890. Ett utredningsarbete som motionärerna förordar

har sålunda redan kommit till stånd. Utskottet

räknar med att rapportens förslag i denna del kommer

att beredas. Motionsförslaget i Fö601 yrkande 1

kommer därmed att tillgodoses, varför motionen inte

bör bifallas.

I yrkande 2 pekar motionärerna på att det finns en

permanent - och långt ifrån obefintlig - risk att

bränder och andra kemikalieolyckor inträffar i

samband med att kemikalier transporteras på

Östersjön i stora mängder. Motionärerna anser att

beredskapen att bistå ett fartyg vid brand ombord

samt för att snabbt kunna påbörja nödbogsering

behöver förbättras. Kustbevakningen bör därför

tilldelas uppgiften att utarbeta ett förslag till

den organisation som krävs för att förebygga och

bistå vid brandolyckor till sjöss.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om

behovet av att skapa bättre resurser i

Östersjöområdet än för närvarande, för att ingripa

vid större fartygsbränder och kemikalieolyckor till

sjöss. Behovet bedöms öka när den ryska

oljeterminalen i Primorsk öppnar, vilket sannolikt

leder till en intensifierad tankfartygstrafik i

Östersjön. Utskottet anser att ett internationellt

samarbete mellan Östersjöstaterna bör vara en

utgångspunkt i detta arbete. I rapporten lämnas

förslag till hur Kustbevakningen skulle kunna ges

det operativa ansvaret för större fartyg än vad

Kustbevakningen nu disponerar och som är mer

ändamålsenliga för t.ex. nödbogsering i samband med

tankerolyckor.

Beredningen av rapportens förslag bör visa om

sådana åtgärder är ändamålsenliga i ett samlat

perspektiv. I övrigt prövas Kustbevakningens

fartygsanskaffning årligen, när riksdagen tar

ställning till dess fleråriga investeringsplaner.

Motionsyrkandet bör därför inte bifallas.

Regeringen har i proposition 2000/01:139 Åtgärder

mot förorening från fartyg behandlat

Oljeutsläppsutredningens förslag. I propositionen

föreslås att svensk domsrätt införs beträffande

olagliga utsläpp och andra brott enligt lagen

(1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg

(VlfL) som begås på utländska fartyg i Sveriges

ekonomiska zon. Vidare föreslås att Kustbevakningen

skall få möjlighet att inleda och bedriva

förundersökning i fråga om utsläppsbrott.

Kustbevakningen bör därvid erhålla i princip samma

befogenheter som polisen har för att kunna vidta

åtgärder.

Lagförslagen träder i kraft den 1 februari 2002.

Genom beslutade lagändringar erhåller

Kustbevakningen befogenhet att i vissa fall inleda

förundersökning vid oljeutsläpp samtidigt som

möjligheten att ingripa i den ekonomiska zonen (dvs.

utanför territorialhavet) ökar. Motionärernas

förslag är därmed tillgodosett.

I motion Fö248 ställer motionärerna frågan om inte

ett samgående av en eller flera civila myndigheter

med uppgifter till sjöss borde vara rimligt. En

översyn av strukturen bör därför komma till stånd.

Utskottet konstaterar att motionärerna utgår från

den utredning som övervägt en närmare samordning av

vissa myndigheter på Gotland.

Riksdagen gav i mars år 2000 regeringen till känna

behovet av en försöksverksamhet på Gotland i syfte

att samordna militär och civil krishantering.

Mot den bakgrunden uppdrog regeringen åt

Rikspolisstyrelsen, Försvars-makten,

Kustbevakningen, Tullverket, Länsstyrelsen i

Gotlands län och Sjöfartsverket, med bistånd från

Gotlands kommun, att gemensamt belysa behovet av och

möjligheten att samordna sina respektive resurser

vid hantering av allvarliga olyckor och särskilda

samhälleliga kristillstånd på Gotland. Myndigheterna

föreslår att ett samgrupperat centrum för samverkan

inrättas på Gotland. En femårig försöksverksamhet

bör inledas där möjligheterna till olika former av

samverkan mellan myndigheterna kan prövas. Både

Sårbarhets- och säkerhetsutredningen och

Försvarsberedningen har tillstyrkt förslaget.

Regeringen anförde i propositionen Fortsatt

förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10) att

man anser att det är av intresse att pröva om den av

myndigheterna föreslagna modellen medför en bättre

samordning och ett effektivare resursutnyttjande och

avser att snarast påbörja en sådan

försöksverksamhet. Inom ramen för denna skall

myndigheterna återkomma till regeringen med

uppgifter om försökets närmare utformning.

Utskottet konstaterar att regeringen driver ett

arbete som ligger i linje med vad som föreslås i

motion Fö248. Regeringen har hösten år 2001

redovisat arbetsläget för riksdagen. En

försöksverksamhet avses inledas. Därmed torde det

som eftersträvas i motionen i huvudsak komma att

tillgodoses. Något ytterligare till kännagivande

till regeringen i frågan torde inte behövas nu,

varför utskottet avstyrker motionen.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Brandbekämpning till sjöss (punkt 2) (kd)

av Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager vad som i reservationen

anförs om brandbekämpningen till sjöss. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Fö601 yrkande 2.

Ställningstagande

Olja och kemikalier transporteras i stora mängder

varje år i fartygstrafiken på Östersjön. Det innebär

att det finns en permanent och långt ifrån

obefintlig risk för bränder och andra

kemikalieolyckor. Det är därför angeläget att kunna

förebygga olyckor och ha en beredskap för dem så att

de kan begränsas. En olycka kan i vissa fall

undvikas eller minimeras genom att man flyttar

olyckan eller det fartyg/föremål som utgör

olycksrisken med hjälp av bogserbåt. Flytten kan

t.ex. ske till en hamn där det finns större resurser

eller bara till en mindre hotad eller utsatt plats.

I dag finns det ingen ändamålsenlig organisation

för brandbekämpning i Östersjön. När en olycka

inträffar i Östersjön får man i dag räkna med att

det tar flera timmar innan bogserbåtar eller fartyg

med tillräcklig brandsläckningskapacitet når fram

till olycksplatsen. Vid tidigare olyckor har det i

vissa fall tagit ett helt dygn innan en bogserbåt

kunnat nå fram.

Problemet med de bristande nödbogserings- och

brandbekämpningsresurserna i Östersjön har hög

prioritet i Helsingforskommissionen och ingår bl.a.

i en deklaration som representanter för samtliga

regeringar i länderna runt Östersjön antog den 11

september 2001 i Köpenhamn.

Kustbevakningen har till uppgift att utföra en

effektiv övervakning av svenskt sjöterritorium samt

har det nationella ansvaret för miljöräddningstjänst

till sjöss, vilket bl.a. innefattar ansvaret för

åtgärder vid olje- och kemikalieolyckor.

Kustbevakningen har utbildat räddningsdykare samt

utrustat sina miljöskyddsfartyg för

brandbekämpningsinsatser.

Brandsläckning är ett sätt att förhindra

miljöfarliga utsläpp. Hos Kustbevakningen finns

således en bas, så väl vad beträffar snabbhet som

uthållighet, som erfordras för att bistå

befälhavaren på ett brinnande fartyg och för

insatser på ett redan övergivet fartyg.

Utskottsmajoriteten anser att det finns behov av

bättre resurser i Östersjöområdet för att ingripa

vid fartygsbränder och kemikalieolyckor till sjöss.

Det är därför rimligt att Kustbevakningen tilldelas

uppgiften att utarbeta ett förslag om att förebygga

och bistå vid brandolyckor till sjöss samt för att

säkerställa en ändamålsenlig nödbogseringsberedskap.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01

2000/01:Fö601 av Åke Carnerö m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Kustbevakningen och Försvarsmakten ges i uppdrag

att utreda möjligheterna till resurssamverkan inom

flygövervakningsområdet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Kustbevakningen bör tilldelas uppgiften att

utarbeta ett förslag till den organisation som

krävs för att förebygga och bistå vid brand-

olyckor till sjöss.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att beredningen av

de lagförslag och andra åtgärder som

Oljeutsläppsutredningen fört fram bör påskyndas så

att nödvändiga insatser i kampen mot oljeutsläpp

kan förstärkas och utvecklas vidare.

Motion från allmänna motionstiden

2001/02

2001/02:Fö248 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

strukturen för civila myndigheter med uppgifter på

sjön.