Bet. 2001/02:FIU11

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU11

Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2001(prop. 2001/02:1)

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Användningen av anslaget

Kapitalhöjning i Nordiska

investeringsbanken

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda ramanslaget

2:8 Kapitalhöjning i Nordiska

investeringsbanken. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 punkt

16.

2. Bemyndiganden angående

Venantius AB

Riksdagen bemyndigar regeringen

a) att ersätta de ekonomiska

förpliktelser staten har i form av

kapitaltäckningsgaranti till Venantius

AB med en kreditgaranti intill ett

belopp av 22 000 000 000 kr, där varje

enskild garanti får ha en löptid på

upp till tio år,

b) att besluta om en obegränsad kredit

i Riksgäldskontoret för att tillgodose

behovet av en separat garantireserv

för de kreditgarantier till Venantius

AB som ersätter bolagets

kapitaltäckningsgaranti.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkterna 17 och 18.

3. Användningen av anslaget

Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda

ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 19.

4. Bemyndigande för Europeiska

socialfonden m.m. för perioden

2000-2006

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

uppförda ramanslaget 22:7 Europeiska

socialfonden m.m. för perioden

2000-2006, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 2 500 000 000 kr under

2002-2008. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 punkt 20.

5. Medel för individuell

kompetensutveckling

Riksdagen godkänner att 1 150 000 000

kr från inkomsttitel 1428 Energiskatt

förs till Riksgäldskontoret för

tillfällig förvaltning. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 21.

6. Bemyndigande för anslaget

Bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara

energikällor

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 21 Energi uppförda

ramanslaget 35:3 Bidrag till

investeringar i elproduktion från

förnybara energikällor, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

168 000 000 kr under 2002. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 22.

7. Hantering av äldre

garantier till Öresundsbrokonsortiet

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av de under utgiftsområde

22 Kommunikationer uppförda anslagen

36:2 Väghållning och statsbidrag och

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 punkt

23.

8. Användningen av anslaget

Ersättning till Statens järnvägar i

samband med utdelning från AB

Swedcarrier

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 22 Kommunikationer

uppförda anslaget 36:10 Ersättning

till Statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 24.

9. Bemyndigande för anslaget

Arealersättning och djurbidrag m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m., besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst

4 968 000 000 kr under 2002. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 25.

10. Bemyndigande för anslaget

Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur,

besluta om stöd som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 4 180 000 000 kr efter 2001.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 26.

11. Bemyndigande för anslaget

Från EG-budgeten finansierade åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2001, såvitt avser det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur, besluta om stöd

som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

4 770 000 000 kr efter 2001. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkt 27.

12. Sammanställning av anslag

och utgiftsområden på tilläggsbudget

för budgetåret 2001

Riksdagen godkänner ändrade ramar

för utgiftsområden samt anvisar

ändrade och nya anslag i enlighet med

efterföljande specifikation till denna

punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2001/02:1

punkt 28 och avslår motionerna

2001/02:Fi274, 2001/02:Fi286,

2001/02:Fi294 yrkande 25 och 2001/02:

Fö274 yrkande 8.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (fp)

Stockholm den 9 november 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell

(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),

Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m),

Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m),

Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s),

Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Lena Ek

(c), Karin Pilsäter (fp), Carl-Axel

Johansson (m) och Matz Hammarström (mp).

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden

samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001

(punkt 12 i utskottets förslag till riksdagsbeslut)

Utskottets förslag till ramar och anslag

överensstämmer med regeringens förslag utom vad

avser anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag

m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar. Utskottet föreslår

att nämnda anslag och utgiftsområdesram höjs med

3,5 miljarder kronor jämfört med regeringens

förslag.

Tusental kronor

Utgiftsområde Belopp Utskottets

enligt förslag

Anslag statsb Föränd Ny

udgete ring ram/N

n av y

ram/an ansla

2001+T slag gsniv

B 1 å

1 Rikets styrelse 5 345 6 595 5 351

253 848

27 Presstödsnämnden och

:1 Taltidningsnämnden, 5 670 302 5 972

ramanslag

27 Radio- och TV-verket, 10 847 105 10

:4 ramanslag 952

27 Granskningsnämnden för 8 164 96 8 260

:5 radio och TV, ramanslag

45 Sametinget, ramanslag 16 303 1 773 18

:1 076

46 Allmänna val, ramanslag 26 400 12 000 38

:1 400

46 Justitiekanslern, 12 820 500 13

:2 ramanslag 320

46 Datainspektionen, 26 664 1 428 28

:3 ramanslag 092

46 Valmyndigheten, 3 450 3 000 6 450

:5 ramanslag

90 Kungliga hov- och 84 094 1 858 85

:1 slottsstaten, ramanslag 952

90 Riksdagens 440 4 727 445

:3 förvaltningskostnader, 649 376

ramanslag

90 Riksdagens ombudsmän,

:4 Justitieombudsmännen, 45 756 2 001 47

ramanslag 757

90 Regeringskansliet m.m., 3 292 -11 3 281

:5 ramanslag 249 195 054

90 Stöd till politiska 145 -10 135

:6 partier, ramanslag 200 000 200

2 Samhällsekonomi och 1 311 801 2 112

finansförvaltning 355 056 411

1: Konjunkturinstitutet, 44 036 -12 44

1 ramanslag 024

1: Riksrevisionsverket, 152 4 504 156

2 ramanslag 140 644

1: Ekonomistyrningsverket, 58 475 794 59

3 ramanslag 269

1: Statskontoret, ramanslag 72 054 -3 674 68

4 380

1: Täckning av merkostnader 8 800 -7 000 1 800

5 för lokaler, ramanslag

1: Statistiska 380 -7 974 372

6 centralbyrån, ramanslag 003 029

1: Kammarkollegiet, 31 049 -1 270 29

8 ramanslag 779

1: Nämnden för offentlig 7 235 154 7 389

9 upphandling, ramanslag

1: Statens kvalitets- och 10 954 136 11

10 kompetensråd, ramanslag 090

2: Finansinspektionen, 136 2 444 138

2 ramanslag 486 930

2: Riksgäldskontoret: 254 -3 194 250

4 Förvaltningskostnader, 102 908

ramanslag

2: Avgift för

7 Stadshypotekskassans 5 400 -2 000 3 400

grundfond,

ramanslag

2: Kapitalhöjning i

8 Nordiska 18 700 315 333

investeringsbanken, 000 700

ramanslag

2: Avsättning för 0 501 501

10 garantiverksamhet, 400 400

ramanslag

90 Riksdagens revisorer, 24 623 1 748 26

:1 ramanslag 371

Utgiftsområde Belopp Utskottets

enligt förslag

Anslag statsb Föränd Ny

udgete ring ram/N

n av y

ram/an ansla

2001+T slag gsniv

B 1 å

3 Skatteförvaltning och 6 204 11 056 6 215

uppbörd 248 304

3: Riksskatteverket, 439 484 439

1 ramanslag 232 716

3: Skattemyndigheterna, 4 594 9 466 4 604

2 ramanslag 628 094

3: Tullverket, ramanslag 1 170 1 106 1 171

3 388 494

4 Rättsväsendet 24 746 -1 830 24

166 744

336

3: Kronofogdemyndigheterna, 1 361 970 1 362

1 ramanslag 669 639

4: Polisorganisationen, 13 068 -102 12

1 ramanslag 318 498 965

820

4: Säkerhetspolisen, 534 -10 523

2 ramanslag 382 500 882

4: Åklagarorganisationen, 729 -6 988 722

3 ramanslag 777 789

4: Ekobrottsmyndigheten, 304 8 784 313

4 ramanslag 285 069

4: Domstolsväsendet m.m., 3 515 32 880 3 547

5 ramanslag 117 997

4: Kriminalvården, 4 151 -4 190 4 146

6 ramanslag 078 888

4: Brottsförebyggande 42 405 1 580 43

7 rådet, ramanslag 985

4: Rättsmedicinalverket, 189 270 189

8 ramanslag 386 656

4: Gentekniknämnden, 2 842 -10 2 832

9 ramanslag

4: Brottsoffermyndigheten, 19 852 172 20

10 ramanslag 024

4: Rättshjälpskostnader 730 75 000 805

12 m.m., ramanslag 000 000

4: Kostnader för vissa 10 399 2 700 13

13 skaderegleringar m.m., 099

ramanslag

5 Utrikesförvaltning och 2 919 103 3 023

internationell samverkan 785 238 023

5: Utrikesförvaltningen, 1 827 31 425 1 858

1 ramanslag 468 893

5: Bidrag till vissa

4 internationella 452 72 000 524

organisationer, 817 817

ramanslag

5: Svenska institutet, 55 451 -438 55

8 ramanslag 013

5: Inspektionen för 17 404 251 17

16 strategiska produkter, 655

ramanslag

6 Totalförsvar 46 526 0 46

105 526

105

6: Förbandsverksamhet och 18 969 300 19

1 beredskap m.m., 792 000 269

ramanslag 792

6: Fredsfrämjande 1 081 172 1 253

2 truppinsatser, ramanslag 762 063 825

6: Materiel, anläggningar

3 samt forskning och 22 527 -300 22

teknikutveckling, 833 000 227

ramanslag 833

6: Funktionen Civil 488 -3 407 485

4 ledning, ramanslag 507 100

6: Funktionen Försörjning 40 000 -15 25

5 med industrivaror, 000 000

ramanslag

6: Funktionen

6 Befolkningsskydd och 593 -94 499

räddningstjänst, 809 280 529

ramanslag

6: Funktionen 199 -60 138

10 Telekommunikationer 000 716 284

m.m., ramanslag

6: Funktionen 3 000 -3 000 0

11 Postbefordran, ramanslag

6: Funktionen Transporter, 163 -705 162

12 ramanslag 000 295

6: Funktionen 220 -7 470 213

13 Energiförsörjning, 569 099

ramanslag

6: Nämnder m.m., ramanslag 12 019 -1 485 10

19 534

7: Statens räddningsverk:

3 Ersättning för 13 431 14 000 27

verksamhet vid 431

räddningstjänst m.m.,

ramanslag

7 Internationellt bistånd 14 859 -95 14

011 606 763

405

8: Biståndsverksamhet, 13 496 -100 13

1 reservationsanslag 884 000 396

884

8: Styrelsen för

2 internationellt 451 4 394 455

utvecklingssamarbete 213 607

(Sida), ramanslag

Utgiftsområde Belopp Utskottets

enligt förslag

Anslag statsb Föränd Ny

udgete ring ram/N

n av y

ram/an ansla

2001+T slag gsniv

B 1 å

8 Invandrare och 4 979 575 5 555

flyktingar 878 380 258

10 Integrationsverket, 83 731 1 746 85

:1 ramanslag 477

10 Hemutrustningslån, 21 227 -10 11

:4 ramanslag 000 227

10 Ombudsmannen mot etnisk 12 474 335 12

:5 diskriminering, 809

ramanslag

12 Migrationsverket, 473 38 887 511

:1 ramanslag 031 918

12 Mottagande av 1 207 518 1 725

:2 asylsökande, ramanslag 335 000 335

12 Utlänningsnämnden, 75 483 1 412 76

:4 ramanslag 895

12 Offentligt biträde i 57 913 25 000 82

:5 utlänningsärenden, 913

ramanslag

9 Hälsovård, sjukvård och 29 374 463 29

social omsorg 625 479 838

104

13 Bidrag för 16 137 394 16

:2 läkemedelsförmånen, 000 000 531

ramanslag 000

13 Statens beredning för

:4 utvärdering av medicinsk 36 165 -194 35

metodik, ramanslag 971

13 Hälso- och sjukvårdens 21 837 -67 21

:5 ansvarsnämnd, ramanslag 770

13 Socialstyrelsen, 476 12 288 488

:7 ramanslag 577 865

14 Folkhälsoinstitutet, 120 3 488 123

:4 ramanslag 275 763

14 Smittskyddsinstitutet, 152 -2 146 150

:5 ramanslag 869 723

14 Institutet för 13 249 882 14

:6 psykosocial medicin, 131

ramanslag

14 Alkohol- och 77 500 50 000 127

:8 narkotikapolitiska 500

åtgärder, ramanslag

15 Barnombudsmannen, 8 565 110 8 675

:1 ramanslag

15 Statens nämnd för

:2 internationella 6 980 164 7 144

adoptionsfrågor,

ramanslag

16 Statens institut för 20 781 191 20

:9 särskilt 972

utbildningsstöd,

ramanslag

16 Handikappombudsmannen, 15 247 -106 15

:1 ramanslag 141

0

18 Statens 604 -7 052 597

:2 institutionsstyrelse, 233 181

ramanslag

26 Forskningsrådet för 24 212 -367 23

:1 arbetsliv och 845

socialvetenskap:

Förvaltning, ramanslag

26 Forskningrådet för

:2 arbetsliv och 237 12 288 249

socialvetenskap: 443 731

Forskning, ramanslag

10 Ekonomisk trygghet vid 105 2 439 107

sjukdom och handikapp 049 948 489

802 750

19 Sjukpenning och 41 425 2 450 43

:1 rehabilitering m.m., 000 000 875

ramanslag 000

19 Riksförsäkringsverket, 750 -10 740

:7 ramanslag 506 052 454

13 Arbetsmarknad 62 212 -64 62

003 629 147

374

22 Arbetsmarknadsverkets

:1 förvaltningskostnader, 4 458 -23 4 435

277 118 159

ramanslag

22 Bidrag till

:2 arbetslöshetsersättning 38 487 -42 38

och aktivitetsstöd, 136 000 445

ramanslag 136

22 Särskilda insatser för 6 975 -433 6 542

:4 arbetshandikappade, 607 367 240

ramanslag

22 Institutet för

:8 arbetsmarknadspolitisk 20 093 489 20

utvärdering, 582

ramanslag

22 Bidrag till 530 433 963

:1 lönegarantiersättning, 000 367 367

2 ramanslag

14 Arbetsliv 8 522 7 561 8 530

971 532

23 Arbetsmiljöverket, 550 -1 913 548

:1 ramanslag 413 500

23 Arbetslivsinstitutet, 321 8 532 329

:2 ramanslag 318 850

23 Arbetsdomstolen, 18 158 1 087 19

:4 ramanslag 245

23 Ombudsmannen mot

:8 diskriminering på grund 3 816 225 4 041

av sexuell läggning

(Homo), ramanslag

24 Jämställdhetsombudsmanne 18 942 -370 18

:1 n, ramanslag 572

Utgiftsområde Belopp Utskottets

enligt förslag

Anslag statsb Föränd Ny

udgete ring ram/N

n av y

ram/an ansla

2001+T slag gsniv

B 1 å

15 Studiestöd 21 621 40 720 21

806 662

526

25 Studiemedel m.m., 8 478 720 8 478

:2 ramanslag 256 976

25 Vuxenstudiestöd m.m., 5 812 40 000 5 852

:4 ramanslag 172 172

16 Utbildning och 34 695 -390 34

universitetsforskning 518 800 304

718

25 Statens skolverk, 305 7 297 313

:1 ramanslag 737 034

25 Statens institut för

:5 handikappfrågor i 213 1 258 215

skolan, 948 206

ramanslag

25 Specialskolemyndigheten 338 16 726 354

:7 och resurscenter, 118 844

ramanslag

25 Sameskolstyrelsen, 29 666 1 034 30

:9 ramanslag 700

25 Bidrag till viss

:1 verksamhet motsvarande 114 -16 97

2 grundskola och 540 681 859

gymnasieskola, ramanslag

25 Statens skolor för 40 427 3 689 44

:1 vuxna, ramanslag 116

4

25 Universitets och

:7 högskolors premier för 1 164 -395 769

3 de statliga 969 360 609

avtalsförsäkringarna,

ramanslag

25 Högskoleverket, 168 -507 168

:7 ramanslag 899 392

4

25 Verket för 12 790 628 13

:7 högskoleservice, 418

5 ramanslag

25 Centrala 369 -1 600 367

:7 studiestödsnämnden, 495 895

6 ramanslag

25 Internationella

:7 programkontoret för 39 711 -2 952 36

8 utbildningsområdet, 759

ramanslag

26 Vetenskapsrådet: 100 -3 468 97

:2 Förvaltning, ramanslag 722 254

26 Institutet för 41 710 -602 41

:4 rymdfysik, ramanslag 108

26 Kungl. biblioteket, 228 -1 003 227

:5 ramanslag 004 001

26 Polarforskningssekretari 23 170 435 23

:6 atet, ramanslag 605

26 Rådet för forsknings- 12 154 306 12

:7 och utvecklingssamarbete 460

inom EU, ramanslag

17 Kultur, medier, 7 823 -13 7 810

trossamfund och fritid 684 087 597

2: Lotteriinspektionen, 28 878 2 793 31

1 ramanslag 671

26 Statens ljud- och 35 092 396 35

:1 bildarkiv, ramanslag 488

27 Statens biografbyrå, 9 172 73 9 245

:1 ramanslag

27 Utbyte av TV-sändningar

:2 mellan Sverige och 23 454 -2 250 21

Finland, 204

obetecknat anslag

28 Statens kulturråd, 37 503 -16 37

:1 ramanslag 487

28 Bidrag till allmän

:2 kulturverksamhet, 243 5 500 248

utveckling samt 379 879

internationellt

kulturutbyte och

samarbete, ramanslag

28 Bidrag till Riksteatern,

:5 Operan, Dramaten, 779 -5 000 774

Dansens Hus och Svenska 264 264

rikskonserter,

obetecknat anslag

28 Talboks- och 62 529 144 62

:1 punktskriftsbiblioteket, 673

2 ramanslag

28 Statens konstråd, 5 558 259 5 817

:1 ramanslag

5

28 Konstnärsnämnden, 10 176 56 10

:2 ramanslag 232

0

28 Riksarkivet och 256 -3 502 253

:2 landsarkiven, ramanslag 913 411

2

28 Språk- och 26 489 -1 983 24

:2 folkminnesinstitutet, 506

4 ramanslag

28 Svenskt biografiskt 3 878 -44 3 834

:2 lexikon, ramanslag

5

28 Riksantikvarieämbetet, 163 -7 210 156

:2 ramanslag 934 724

6

28 Centrala museer: 665 -2 021 663

:2 Myndigheter, ramanslag 966 945

8

28 Riksutställningar, 38 046 1 131 39

:3 ramanslag 177

3

29 Ungdomsstyrelsen, 16 829 -1 413 15

:1 ramanslag 416

Utgiftsområde Belopp Utskottets

enligt förslag

Anslag statsb Föränd Ny

udgete ring ram/N

n av y

ram/an ansla

2001+T slag gsniv

B 1 å

18 Samhällsplanering, 11 121 385 11

bostadsförsörjning och 740 327 507

byggande 067

31 Boverket, ramanslag 135 -1 417 134

:1 765 348

31 Statens

:3 bostadskreditnämnd: 13 383 134 13

Förvaltningskostnader, 517

ramanslag

31 Statens

:4 bostadskreditnämnd: 600 400 1 000

Garantiverksamhet, 000 000 000

ramanslag

31 Statens geotekniska 25 284 615 25

:8 institut, ramanslag 899

31 Lantmäteriverket, 416 -7 623 408

:9 ramanslag 323 700

31 Statens va-nämnd, 6 519 -776 5 743

:1 ramanslag

0

32 Länsstyrelserna m.m., 1 864 -5 714 1 858

:1 ramanslag 659 945

34 Centrum för kunskap om

:2 ekologisk hållbarhet,

5 169 108 5 277

ramanslag

19 Regional utjämning och 4 214 779 4 215

utveckling 453 232

33 Allmänna 1 675 -16 1 659

:1 regionalpolitiska 350 000 350

åtgärder, ramanslag

33 Transportbidrag, 336 16 000 352

:5 ramanslag 000 000

33 Glesbygdsverket, 25 103 779 25

:6 ramanslag 882

20 Allmän miljö- och 2 204 -46 2 157

naturvård 522 807 715

26 Forskningsrådet för

:1 miljö, areella näringar 43 744 361 44

och samhällsbyggande: 105

Förvaltningskostnad,

ramanslag

34 Naturvårdsverket, 307 650 307

:1 ramanslag 138 788

34 Miljöövervakning m.m., 226 -23 203

:2 ramanslag 495 000 495

34 Åtgärder för att bevara

:3 den biologiska 848 -24 824

mångfalden, 461 125 336

ramanslag

34 Sanering och

:4 återställning av 151 -4 700 147

förorenade områden, 755 055

ramanslag

34 Kemikalieinspektionen, 81 733 1 739 83

:6 ramanslag 472

34 Statens 90 888 3 774 94

:9 strålskyddsinstitut, 662

ramanslag

34 Statens 83 617 -1 506 82

:1 kärnkraftinspektion: 111

0 Förvaltningskostnader,

ramanslag

21 Energi 2 262 8 172 2 270

347 519

35 Statens energimyndighet: 120 8 172 128

:1 Förvaltningskostnader, 235 407

ramanslag

22 Kommunikationer 24 680 267 24

313 242 947

555

34 Bidrag till Sveriges

:1 meteorologiska och 223 882 223

hydrologiska institut 077 959

m.m., ramanslag

36 Väghållning och 13 892 12 326 13

:2 statsbidrag, ramanslag 925 905

251

36 Banverket: 747 -169 577

:3 Administration, 449 594 855

ramanslag

36 Banverket: Banhållning

:4 och sektorsuppgifter, 6 611 424 7 036

ramanslag 495 591 086

36 Rikstrafiken: 10 687 492 11

:1 Administration, 179

1 ramanslag

36 Statens väg- och

:1 transportforskningsinsti 32 680 -1 964 30

4 tut, ramanslag 716

36 Statens institut för

:1 kommunikationsanalys 44 861 225 45

5 (SIKA), ramanslag 086

37 Post- och telestyrelsen:

:1 Förvaltningskostnader 11 365 284 11

för vissa 649

myndighetsuppgifter,

ramanslag

37 Upphandling av 153 -3 000 150

:2 samhällsåtaganden, 484 484

ramanslag

Utgiftsområde Belopp Utskottets

enligt förslag

Anslag statsb Föränd Ny

udgete ring ram/N

n av y

ram/an ansla

2001+T slag gsniv

B 1 å

37 Ersättning till SOS

:4 Alarm Sverige AB för 144 3 000 147

alarmeringstjänst enligt 000 000

avtal, ramanslag

23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande 13 666 3 536 17

515 975 203

näringar 490

25 Sveriges 1 200 -46 1 154

:1 lantbruksuniversitet, 121 012 109

ramanslag

41 Skogsvårdsorganisationen 290 2 086 292

:1 , ramanslag 056 142

42 Statens 98 706 1 823 100

:1 veterinärmedicinska 529

anstalt, ramanslag

42 Centrala 8 283 -702 7 581

:4 försöksdjursnämnden,

ramanslag

42 Bekämpande av smittsamma

:5 husdjurssjukdomar, 90 950 13 000 103

ramanslag 950

43 Statens jordbruksverk, 297 9 456 306

:1 ramanslag 056 512

43 Statens utsädeskontroll, 1 073 -320 753

:2 ramanslag

43 Statens växtsortnämnd, 1 449 519 1 968

:3 ramanslag

43 Arealersättning och 5 269 3 500 8

:5 djurbidrag m.m., 500 000 769

ramanslag 500

43 Räntekostnader för

:7 förskotterade 77 600 47 000 124

arealersättningar m.m., 600

ramanslag

43 Fiskeriverket, ramanslag 66 516 21 625 88

:8 141

43 Åtgärder inom 22 000 -11 10

:1 livsmedelsområdet, 500 500

6 ramanslag

24 Näringsliv 3 461 10 454 3 471

299 753

26 Verket för

:1 innovationssystem: 111 -1 083 110

Förvaltningskostnader, 927 844

ramanslag

38 Myndigheten för

:1 företagsutveckling: 203 10 300 213

Förvaltningskostnader, 537 837

ramanslag

38 Näringslivsutveckling, 195 -1 000 194

:2 ramanslag 062 062

38 Myndigheten för

:3 analyser, 70 000 20 70

omvärldsbevakning och 020

utvärderingar:

Förvaltningskostnader,

ramanslag

38 Turistfrämjande, 80 590 95 80

:4 ramanslag 685

38 Sveriges geologiska

:5 undersökning: Geologisk 160 4 580 165

undersökningsverksamhet 833 413

m.m., ramanslag

38 Patentbesvärsrätten, 13 897 40 13

:8 ramanslag 937

38 Elsäkerhetsverket, 38 942 -144 38

:1 ramanslag 798

1

38 Rymdstyrelsen: 18 280 687 18

:1 Förvaltningskostnader, 967

3 ramanslag

38 Konkurrensverket, 73 378 2 262 75

:1 ramanslag 640

6

38 Kostnader för

:2 omstrukturering av vissa 45 000 -5 000 40

0 statligt ägda företag 000

m.m., ramanslag

39 Styrelsen för

:1 ackreditering och 18 234 479 18

teknisk kontroll: 713

Myndighetsverksamhet,

ramanslag

39 Kommerskollegium, 57 567 293 57

:2 ramanslag 860

39 Investeringsfrämjande, 66 077 -718 65

:5 ramanslag 359

40 Marknadsdomstolen, 5 612 1 180 6 792

:1 ramanslag

40 Konsumentverket, 90 972 -1 388 89

:2 ramanslag 584

40 Allmänna 18 191 472 18

:3 reklamationsnämnden, 663

ramanslag

40 Fastighetsmäklarnämnden, 7 679 -621 7 058

:4 ramanslag

25 Allmänna bidrag till 99 502 1 671 101

kommuner 913 181 174

094

91 Statligt 19 190 1 671 20

:3 utjämningsbidrag till 233 181 861

kommuner och landsting, 414

obetecknat anslag

Summa 9 716

404

2001/02

FiU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens förslag om tilläggsbudget

till statsbudget för budgetåret 2001

(prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9).

Utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag om ändrade anslag. Vidare

föreslår utskottet att anslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m. höjs

med 3,5 miljarder kronor år 2001. Därmed

kan utbetalningarna av de för år 2002

avsatta medlen för arealersättningar helt

eller delvis tidigareläggas till år 2001.

Utskottet föreslår också att ramen för

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar höjs,

utöver regeringens förslag, med 3,5

miljarder kronor. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om ändrade ramar för

övriga utgiftsområden samt regeringens

övriga förslag på tilläggsbudget.

De motioner som behandlas i betänkandet

avstyrks.

Till betänkandet har fogats 3

reservationer och 2 särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1,

volym 1, avsnitt 9) föreslår regeringen

ändringar på tilläggsbudget. Med

anledning av regeringens förslag har fyra

motioner väckts. Förslagen i

propositionen och i motionerna återges i

bilaga 1 till detta betänkande.

Finansutskottet har berett berörda

utskott tillfälle att yttra sig över de

förslag i propositionen och motionerna

som rör respektive utskotts område.

Yttranden har avlämnats från

- konstitutionsutskottet (2001/02:KU2y),

- skatteutskottet (2001/02:SkU2y),

- justitieutskottet (prot.utdrag

2001/02:4.2),

- försvarsutskottet (2001/02:FöU2y),

- socialförsäkringsutskottet (prot.utdrag

2001/02:4.4),

- socialutskottet (prot.utdrag

2001/02:3.3),

- kulturutskottet (prot.utdrag

2001/02:2.3),

- trafikutskottet (prot.utdrag

2001/02:4.5),

- miljö- och jordbruksutskottet

(2001/02:MJU2y),

- arbetsmarknadsutskottet (prot.utdrag

2001/02:4 bilagorna 3 och 4), samt

- bostadsutskottet (2001/02:BoU2y).

Utrikesutskottet, utbildningsutskottet

och näringsutskottet har beslutat att

avstå från att yttra sig över

tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 2-12.

Utskottets överväganden

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan

riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av

statsinkomster samt ändra och anvisa nya

anslag. I samband med den ekonomiska

vårpropositionen beslutade riksdagen om

nya och förändrade anslag för

statsbudgeten för budgetåret 2001 (prop.

2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, rskr.

2000/01:279). Regeringen återkommer nu i

budgetpropositionen med förslag till

ytterligare ändringar på tilläggsbudget

(prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 9).

Anslagsförändringarna i detta förslag

till tilläggsbudget innebär att anvisade

medel ökar med 6 216 miljoner kronor

netto. Regeringens ambition är att ökade

utgifter skall finansieras genom

motsvarande minskning av utgifterna samma

år. Efter de av regeringen föreslagna

åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen

till 3,4 miljarder kronor för 2001.

Utskottet behandlar inledningsvis

regeringens förslag om slutlig justering

med anledning av statliga

avtalsförsäkringar. Därefter behandlas

tilläggsbudgeten utgiftsområdesvis.

Regeringens förslag om finansiering

redovisas under de anslag vars höjningar

skall finansieras. I det avslutande

avsnittet Finansutskottets

sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget

redovisar utskottet konsekvenserna av

sina ställningstaganden för anslag och

utgiftsområden för 2001.

Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar

Propositionen

Myndigheterna betalar varje år

försäkringsmässigt beräknade premier för

förmåner som de statsanställda har enligt

kollektivavtal (statliga

avtalsförsäkringar). Tidigare var dessa

premier schablonmässigt beräknade.

Regeringen uttalade att själva övergången

till försäkringsmässigt beräknade premier

- som var tänkt att ske 1998 - skulle

vara kostnadsneutral för myndigheterna.

Mot bakgrund av detta justerades anslagen

för år 1998. På grund av problem med

underlaget för beräkningarna har anslagen

justerats igen vid senare tillfällen

(prop. 1998/99:1, prop. 1999/2000:1,

prop. 1999/2000:100) och övergången

senarelades till 2000.

Tidigare justeringar har byggt på

uppskattningar av premierna. Nu är de

slutliga premierna för år 2000

fastställda, och det visar sig att

övergången inte blivit helt

kostnadsneutral. Regeringen föreslår

därför att anslagen nu slutligt justeras.

Anslagen inom utgiftsområde 6

Totalförsvaret kan dock inte slutjusteras

på grund av att den slutliga premien för

Försvarsmakten ännu inte kunnat

fastställas.

I propositionens tabell 9.1 anges de

justeringar av anslag som föreslås.

Justeringen avser avvikelser från

kostnadsneutralitet de två åren 2000 och

2001. Det innebär att anslagen 2002

justeras med hälften av den justering som

föreslås i den nu aktuella

tilläggsbudgeten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att

regeringens förslag i denna del inte har

mött några invändningar i motioner eller

i yttranden från utskott. Endast när

också en annan förändring av ett anslag

föreslås, redovisas justeringen under

berört anslag i det följande i detta

betänkande. I övrigt hänvisar utskottet

till tabell 9.1 i propositionen.

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

ökas med 302 000 kr. Finansiering sker

genom att det under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-

sändningar mellan Sverige och Finland

minskas.

Presstödsnämndens möjligheter att följa

upp och analysera förändringar inom

dagspressen behöver stärkas.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden med 52 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

ökas med 302 000 kr.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del).

45:1 Sametinget

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 45:1

Sametinget ökas med 1 773 000 kr.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

anslaget 43:16 Åtgärder inom

livsmedelsområdet minskas.

Valprövningsnämnden har upphävt valet

till Sametinget och förordnat om omval.

Ett sådant omval bör ske så snart detta

är möjligt.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

skall Sametinget tillföras 273 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 45:1

Sametinget ökas med 1 773 000 kr.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del).

46:1 Allmänna val

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:1

Allmänna val ökas med 12 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 90:6

Stöd till politiska partier minskas med

10 000 000 kr och genom minskning av det

under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda anslaget 1:5

Täckning av merkostnader för lokaler.

Av deklarationen om förklaring av

unionens framtid, som Europeiska rådet

antog vid mötet i Nice i december 2000,

framgår att politiska grupper har en

viktig roll i arbetet med EU:s

framtidsfrågor. Regeringens avsikt är att

fördela totalt 10 miljoner kronor till

riksdagspartierna i syfte att öka

partiernas möjligheter att sprida

information om EU-relaterade frågor.

Riksdagen beslutade i samband med 2000

ers ekonomiska vårproposition om medel

för ett utvecklingsarbete för folkstyret

- Tid för demokrati. För att på ett

lämpligt sätt kunna uppmärksamma 80-

årsjubileet av den allmänna rösträtten

gör nu regeringen bedömningen att

ytterligare 2 miljoner kronor behöver

tillskjutas. Sammantaget blir regeringens

satsning på Tid för demokrati 15 miljoner

kronor för 2001.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del).

46:5 Valmyndigheten

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:5

Valmyndigheten ökas med 3 000 000 kr.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda anslaget 1:5

Täckning av merkostnader för lokaler

minskas.

Regeringen bedömer att inrättandet av

den nya myndigheten blir dyrare än vad

som tidigare beräknats. Det är viktigt

att myndigheten har tillräckliga resurser

för att förbereda de allmänna valen 2002.

Regeringen anser därför att ytterligare

medel måste skjutas till.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del).

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:1

Kungliga hov- och slottsstaten ökas med

1 858 000 kr.

Ökade insatser behövs för driften av de

kungliga slottens parker. Detta gäller

särskilt Drottningholms parkområde, som

sedan 1991 är upptaget på FN:s

världsarvslista som ett kulturarv av

världsklass. Det är angeläget att vården

av det historiska arvet främjas samtidigt

som allmänheten erbjuds tillträde till

slottsparkernas grönområden. Även

föremålsvården på de kungliga slotten

behöver förstärkas. Regeringen anser

därför att ytterligare 2 000 000 kr

behövs för en förbättring av underhållet

i parkerna samt för en förbättring av

vård och konservering av konstskatterna.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda anslaget 1:5

Täckning av merkostnader för lokaler

minskas med samma belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 142 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 90:1 Kungliga

hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000

kr.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1:6 Statistiska centralbyrån

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:6

Statistiska centralbyrån minskas med

7 974 000 kr.

Konjunkturinstitutet (KI) var tidigare

ansvarigt för vissa enkätundersökningar

avseende kommunerna. Statistiska

centralbyrån (SCB) övertog ansvaret för

denna statistikproduktion under 2000.

Anslagen för myndigheterna justerades

dock inte i motsvarande mån i

budgetpropositionen för 2001. Regeringen

föreslår därför att anslaget 1:6

Statistiska centralbyrån nu ökas med

190 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas

med 190 000 kr.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 8 164 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 1:6

Statistiska centralbyrån minskas med

7 974 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

2:8 Kapitalhöjning i Nordiska

investeringsbanken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att

anslagets ändamål vidgas till att även

omfatta avsättning för förlustrisker

vid infrianden av garantier.

Därmed tillstyrks punkt 16 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 2:8

Kapitalhöjning i Nordiska

investeringsbanken ökas med 315 000 000

kr. Regeringen föreslår vidare att

anslagets ändamål vidgas till att även

omfatta avsättning för förlustrisker vid

infrianden av garantier.

För att de ekonomiska förpliktelser som

staten har i form av garantier till

Nordiska investeringsbankens

projektinvesteringslån (PIL) skall kunna

hanteras i enlighet med garantimodellen

fr.o.m. innevarande budgetår, behöver

anslaget ökas med 315 miljoner kronor för

att täcka den subvention som uppstår

genom att garantitagarna inte debiteras

en riskavspeglande avgift. Anslagsmedlen

kommer att föras till Riksgäldskontorets

garantireserv och eventuella

garantiinfrianden kommer att belasta

reserven.

Denna engångsavsättning syftar till att

invärdera PIL-garantierna i enlighet med

fastställd modell. En översyn av bankens

inriktning och resurser kommer dock att

genomföras inom den närmaste framtiden.

Regeringen avser då att verka för att

bankens kapitalstruktur förenhetligas,

dvs. att nuvarande uppdelning i normalt

grundkapital och särskilda PIL-garantier

skall upphöra. I det fall det visar sig

möjligt att nå enighet om detta i

ägarkretsen, avser regeringen att

återkomma till riksdagen i frågan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag om vidgat ändamål

för anslaget (punkt 16). Vidare

tillstyrks höjningen av anslaget (punkt

28 i denna del).

Hantering av äldre garantier till vissa

bolag

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt

ramanslag 2:10 Avsättning för

garantiverksamhet på 501 400 000 kr

anvisas.

Ett anslag anvisas för att de s.k.

äldre garantierna till Venantius AB och

A/O Dom Shvetsii skall kunna hanteras i

enlighet med den statliga

garantimodellen.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att

ställa ut kreditgarantier till A/O Dom

Shvetsii intill ett belopp av 100 000 000

kr där en garantiavgift på mellan 0,5 och

2,5 % av det garanterade beloppet skall

tas ut från företaget. Enligt

Riksgäldskontorets beräkning motsvarar en

fullt riskavspeglande avgift för denna

garanti 2,9 % per år av det garanterade

beloppet. Enligt regeringens bedömning

bör A/O Dom Shvetsii debiteras en avgift

på 1,5 %, vilket är den garantiavgift som

tas ut i dag. För att garantin skall

kunna hanteras enligt garantimodellen

fr.o.m. innevarande budgetår föreslår

regeringen att riksdagen anvisar

1 400 000 kr. Beloppet motsvarar

skillnaden mellan 1,5 % och en fullt

riskavspeglande garantiavgift som är

2,9 %. Därmed täcks den subvention som

uppstår genom att full avgift inte tas ut

av bolaget. Garantiavgiften förs till

Riksgäldskontorets garantireserv och

eventuella garantiinfrianden belastar

reserven.

Vidare föreslår regeringen att

500 000 000 kr anvisas för att täcka en

fullt riskavspeglande garantiavgift för

statens garantiåtaganden till Venantius

AB.

Motionen

I motion Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

föreslås att riksdagen anvisar 200

miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit. Motionärernas förslag avser

att finansiera en ökning av anslaget

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

under utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del). Utskottet återkommer till

utgiftsområde 6 nedan, men ser ingen

anledning till att förorda en

omfördelning av medel från utgiftsområde

2. Motion Fi274 (kd) avstyrks således.

Venantius AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att

regeringen bemyndigas att ersätta de

ekonomiska förpliktelser som staten har

i form av kapitaltäckningsgaranti till

Venantius AB med en kreditgaranti.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

bifaller att regeringen bemyndigas att

besluta om en obegränsad kredit i

Riksgäldskontoret för att tillgodose

behovet av en separat garantireserv för

de kreditgarantier till Venantius AB

som ersätter bolagets

kapitaltäckningsgaranti.

Därmed tillstyrks punkterna 17 och 18

i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att ersätta de ekonomiska förpliktelser

som staten har i form av

kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB

med en kreditgaranti intill ett belopp av

22 000 000 000 kr där varje enskild

garanti får ha en löptid på upp till tio

år.

Regeringen föreslår vidare att den

bemyndigas att besluta om en obegränsad

kredit i Riksgäldskontoret för att

tillgodose behovet av en separat

garantireserv för de kreditgarantier till

Venantius AB som ersätter bolagets

kapitaltäckningsgaranti.

Statens garantiportfölj är

diversifierad med flera unika åtaganden.

Det åtagande i den statliga

garantiportföljen som medför den enskilt

största subventionen - dvs. den

motsvarighet till riskavspeglande avgift

som skall anvisas på anslag - är

kapitaltäckningsgarantin till Venantius

AB. Som ett led i arbetet med att

omvandla äldre åtaganden så att de kan

hanteras i enlighet med garantimodellen

föreslår regeringen att den bemyndigas

att omvandla de ekonomiska förpliktelser

staten har i form av

kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB

till belopps- och tidsbegränsade

kreditgarantier. Vid omvandlingen av

dessa garantier kommer regeringen att

beakta nuvarande kreditgivares ställning

så att den ej försvagas. Regeringen avser

därvid genomföra förändringarna så att

bolagets kreditvärdighet och resultat

inte nämnvärt försämras. På grund av

åtagandets omfattning kan det finnas

anledning för regeringen att fortlöpande

utvärdera den subvention det innebär. Det

kan därvid inte uteslutas att

subventionens omfattning med tiden kan

komma att ändras. Mot denna bakgrund bör

en separat garantireserv inrättas för

kreditgarantierna till Venantius AB, så

att risken för subventionseffekter mellan

olika åtaganden i en alltför

diversifierad garantiportfölj kan

elimineras. Regeringen föreslår därför

att en separat garantireserv inrättas för

dessa garantier. Om det vid någon

tidpunkt skulle visa sig att de beräknade

framtida avsättningarna till reserven

inte kan säkerställa dess långsiktiga

balans avser regeringen att återkomma

till riksdagen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkterna 17 och

18).

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd

3:2 Skattemyndigheterna

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 3:2

Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000

kr.

Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas

med 4 000 000 kr för att täcka ökade

kostnader i samband med överflyttningen

av ansvaret för handläggningen av

bouppteckningar från domstolsväsendet

till skatteförvaltningen. Ökningen

finansieras genom att det under

utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda

anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.

minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget med 5 466 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 3:2

Skattemyndigheterna ökas med 9 466 000

kr.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SkU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

skatteutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:1 Polisorganisationen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas med

102 498 000 kr.

Den 1 oktober 2001 startar en ny

grundutbildning av poliser vid Växjö

universitet. Utbildningen innebär att

kostnaderna för studiemedel kommer att

vka. Utgifterna på det under

utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas

öka med 720 000 kr. För att finansiera

dessa ökade utgifter bör anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas med 720 000

kr.

Anslaget bör vidare minskas med

1 800 000 kr till följd av att

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde

utökas till att omfatta även Blekinge

län.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 99 978 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas med

102 498 000 kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

4:3 Åklagarorganisationen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:3

Åklagarorganisationen minskas med

6 988 000 kr.

Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen bör

minskas med 500 000 kr till följd av att

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde

utökas till att omfatta även Blekinge

län. För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 6 488 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 4:3

Åklagarorganisationen minskas med

6 988 000 kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

4:4 Ekobrottsmyndigheten

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:4

Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000

kr. Finansiering sker genom att andra

anslag inom utgiftsområdet minskas.

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde

utökas den 1 juli 2001 med Blekinge län.

Detta innebär bl.a. att personal från

Polismyndigheten i Blekinge län samt från

Åklagarmyndigheten i Malmö övergår till

Ekobrottsmyndigheten. Merparten av de

2 300 000 kr som till följd av denna

omfördelning förs över till

Ekobrottsmyndigheten motsvarar de

kostnader som myndigheten övertar, men

tillskottet är tillräckligt för att även

möjliggöra en höjd ambitionsnivå. Mot

bakgrund av det ansträngda ekonomiska

läget hos myndigheten anser regeringen

vidare att Ekobrottsmyndigheten behöver

tillföras 10 500 000 kr.

Finansiering av resursökningen sker

genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen

minskas med 10 500 000 kr, anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas med 1 800 000

kr och anslaget 4:3 Åklagarorganisationen

minskas med 500 000 kr.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 4 016 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 4:4

Ekobrottsmyndigheten ökas med 8 784 000

kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

4:5 Domstolsväsendet m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000

kr.

Bouppteckningsverksamheten har den 1

juli 2001 förts över till

skatteförvaltningen från

domstolsväsendet. Kostnaderna för att

under 2001 påbörja och bedriva

verksamheten beräknades preliminärt till

33 000 000 kr, vilket också tillfördes

skatteförvaltningen inför 2001.

Kostnaderna har emellertid blivit högre

än vad som tidigare beräknats.

Ytterligare 4 000 000 kr behöver därför

föras till det under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd uppförda

anslaget 3:2 Skattemyndigheterna. Vidare

bör anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.

därutöver minskas med 2 700 000 kr för

att finansiera ökningen av anslaget 4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget med 39 580 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. ökas med 32 880 000

kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

4:9 Gentekniknämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:9

Gentekniknämnden minskas med 10 000 kr.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget till Gentekniknämnden

med 220 000 kr.

Mot bakgrund av myndighetens ansträngda

ekonomiska läge gör regeringen emellertid

bedömningen att myndigheten måste

tillföras medel för att i huvudsak

kompensera denna minskning. Finansiering

av den ökningen sker genom att det under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda

anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas

med 210 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 4:9

Gentekniknämnden minskas med 10 000 kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:12

Rättshjälpskostnader m.m. ökas med

75 000 000 kr.

Mot bakgrund av prognoser om sjunkande

utgifter sänktes anslagsnivån till 730

miljoner kronor. Utgiftsprognosen för

2001 pekar emellertid nu på en väsentligt

högre medelsförbrukning. Detta beror

främst på ökade kostnader för offentliga

försvarare och målsägandebiträden.

Regeringen har givit Riksrevisionsverket

i uppdrag att granska utgiftsutvecklingen

för offentliga försvarare, offentliga

biträden och målsägandebiträden. Ett

klarläggande av de faktorer som påverkar

utgiftsutvecklingen kommer att ge

underlag för en förbättrad budgetkontroll

och ge större möjligheter att beräkna och

påverka utgiftsutvecklingen.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar

m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

ökas med 2 700 000 kr. Finansiering sker

genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet

m.m. minskas.

Utgifterna på anslaget är regelstyrda

och svåra att beräkna. Mot bakgrund av

prognoser om sjunkande utgifter sänktes

anslagsnivån till 10 399 000 kr.

Utgiftsprognosen för 2001 pekar

emellertid nu på en väsentligt högre

medelsförbrukning. Detta beror främst på

ökade advokatkostnader. Mot bakgrund av

utgiftsutvecklingen och med beaktande av

tillgängligt anslagssparande anser

regeringen att anslaget behöver ökas.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

5:1 Utrikesförvaltningen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 5:1

Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000

kr.

Försvagningen av den svenska kronan,

framför allt mot US-dollar, har för

utrikesrepresentationen medfört en

valutakursförlust uppgående till

38 000 000 kr. Regeringen anser att

anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen bör

ökas med detta belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 6 575 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 5:1

Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000

kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

5:4 Bidrag till internationella

organisationer

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 5:4

Bidrag till internationella

organisationer ökas med 72 000 000 kr.

Fler och mer kostnadskrävande

fredsbevarande operationer har beslutats

av Förenta Nationerna. Sverige deltar i

finansieringen genom att betala

obligatoriska avgifter. Regeringen anser

att anslaget 5:4 Bidrag till

internationella organisationer bör ökas

med 72 000 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med 300 000 000 kr. Finansiering

sker genom att anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling minskas med 300 000 000

kr.

I tilläggsbudget i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition anmälde

regeringen att den vid behov avsåg att

återkomma till riksdagen i samband med

budgetpropositionen för 2002 med en

eventuell ytterligare omfördelning av

medel mellan förbandsverksamhet och

materielanskaffning.

För att komma till rätta med den

ekonomiska obalansen för innevarande år

föreslår regeringen en omfördelning

enligt ovan.

Motionerna

I motion Fö274 av Henrik Landerholm m.fl.

(m) föreslås att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

vkas med 200 miljoner kronor utöver det

förslag som regeringen lämnat för att

komma till rätta med den ekonomiska

obalansen, dvs. sammanlagt 500 miljoner

kronor. Ökningen finansieras genom att

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling reduceras

med sammanlagt 500 miljoner kronor.

I motion Fi274 av Åke Carnerö m.fl.

(kd) framhålls att förbandsverksamheten i

Försvarsmakten under senare år har varit

begränsad. En väl utvecklad

förbandsverksamhet ger den kompetens som

krävs för att förbanden skall kunna nå

hög operativ förmåga i framtida

insatsmiljöer. Motionärerna föreslår att

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. ökas med 200 miljoner

kronor innevarande år utöver den

förstärkning som regeringen föreslår,

dvs. sammanlagt 500 miljoner kronor. För

att finansiera ökningen föreslås att

anslaget 2:10 Avsättning för

garantiverksamhet inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

minskas med 200 miljoner kronor.

I motion Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås att riksdagen avslår

regeringens förslag att omfördela 300

miljoner kronor från materielanskaffning

till förbandsverksamhet. Bakgrunden till

regeringens förslag är att Försvarsmakten

ännu en gång misslyckats i budgetering

och uppföljning så att ett stort

underskott uppstått i

förbandsverksamheten. Motionärerna

förordar att färre inkallas till

pliktutbildning och att mer satsas på

materiell förnyelse.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (FöU2y) propositionens förslag

och avstyrker motionerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del) och avstyrker

motionerna Fi274 (kd) yrkande 1, Fi294

(fp) yrkande 25 samt Fö274 (m) yrkande 8.

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 6:2

Fredsfrämjande truppinsatser ökas med

172 063 000 kr. Finansiering sker genom

minskning av anslagen 6:4 Funktionen

Civil ledning med 3 407 000 kr, 6:5

Funktionen Försörjning med industrivaror

med 15 000 000 kr, 6:6 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst med

80 280 000 kr, 6:10 Funktionen

Telekommunikationer m.m. med 60 716 000

kr, 6:11 Funktionen Postbefordran med

3 000 000 kr, 6:12 Funktionen Transporter

med 705 000 kr, 6:13 Funktionen

Energiförsörjning med 7 470 000 kr och

6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kr.

För att finansiera utökade

fredsfrämjande truppinsatser behöver

anslaget ökas. Regeringen avser efter

riksdagens godkännande av här angivet

förslag besluta att de myndigheter vars

anslag minskas får disponera

anslagssparanden med motsvarande belopp.

Härigenom kompenseras myndigheterna för

de lägre anslagen och verksamheten

påverkas inte.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (FöU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

6:3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling (anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling får

användas även för materielavveckling

vid underhållsregementen.

Därmed tillstyrks punkt 19 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling får användas även för

materielavveckling vid

underhållsregementen.

I syfte att tydliggöra ändamålen med

anslagen har regeringen inlett en översyn

av vilka verksamhetsutgifter som bör

belasta anslagen 6:1 Förbandsverksamhet

och beredskap m.m. respektive 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling för åstadkomma en mer

rättvisande budgetering och redovisning.

Vissa utgifter för avveckling, underhåll,

modifiering och utveckling som i dag

belastar anslaget 6:1 Förbandsverksamhet

och beredskap m.m, bör fortsättningsvis

belasta anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Försvarsmakten har

bl.a. haft problem med att rätt planera

in utgifterna för dessa verksamheter

under respektive anslag, vilket bidragit

till obalanser mellan anslagen.

Regeringen föreslår motsvarande

förändring även i budgetförslaget för

2002.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (FöU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 19).

7:3 Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 7:3

Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst m.m. ökas med 14 000 000

kr. Finansiering sker genom att anslaget

6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst

minskas med 14 000 000 kr.

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)

har en kommun vid stora kostnadskrävande

räddningsinsatser rätt till viss

ersättning från staten för den del av

räddningstjänstkostnaderna som

överskrider självrisken. Under 2001 har

flera ansökningar behandlats, bl.a.

snöovädret i Gävle 1998, översvämningarna

i Arvika 2000 och tågolyckan i Borlänge

2000. Även Statens haverikommissions

utredningskostnader för bl.a.

Göteborgsbranden belastar detta anslag.

Statens räddningsverk bedömer att

ersättningarna till kommunerna kan komma

att överskrida de medel som är

tillgängliga på anslaget som därför bör

ökas med 14 000 000 kr.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (FöU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

försvarsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

Propositionen

Antalet nya asylsökanden har ökat

betydligt, framför allt från Irak. För

att bidra till finansieringen av

kostnadsökningen på det under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

uppförda anslaget 12:2 Mottagande av

asylsökande föreslår regeringen att

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas

med 100 000 000 kr. Avräkningen från

biståndsramen för flyktingkostnader skall

också öka med 100 000 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

12:2 Mottagande av asylsökande

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande ökas med

518 000 000 kr. Finansiering sker delvis

genom att det under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd upptagna anslaget

8:1 Biståndsverksamhet minskas.

Antalet nya asylsökande har ökat till

följd av Sveriges inträde i

Schengensamarbetet, och en markant ökning

har skett av asylsökande irakier. Fler

personer än beräknat tas emot i

Migrationsverkets mottagandesystem.

Anvisade anslagsmedel inklusive

anslagskredit förutsågs bli förbrukade i

månadsskiftet augusti/september 2001.

Regeringen fann det därför nödvändigt att

medge ett överskridande med högst

518 000 000 kr. I enlighet med vad

regeringen anfört i budgetpropositionen

för 2001 i anslutning till att ett

bemyndigande begärs att under vissa

förutsättningar överskrida ramanslag,

föreslår regeringen att anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande ökas med

518 000 000 kr så att det beslutade

överskridandet kan ersättas med ett höjt

anslag.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har

yttrat sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

12:5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden

ökas med 25 000 000 kr. Finansiering sker

delvis genom att anslaget 10:4

Hemutrustningslån minskas med 10 000 000

kr.

Antalet asylsökande har ökat och därmed

ökar också utgifterna för offentligt

biträde i utlänningsärenden.

Anvisade anslagsmedel inklusive

anslagskredit förutsågs bli förbrukade i

september 2001. Regeringen fann det

därför nödvändigt att medge ett

vverskridande med högst 25 000 000 kr. I

enlighet med vad regeringen anfört i

budgetpropositionen för 2001 i anslutning

till att ett bemyndigande begärs att

under vissa förutsättningar överskrida

ramanslag, föreslår regeringen att

anslaget 12:5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kr,

så att det beslutade överskridandet kan

ersättas med ett höjt anslag.

Antalet personer som kommer att tas

emot av kommuner bedöms bli färre än vad

som tidigare beräknats. Anslaget 10:4

Hemutrustningslån kan därför minskas och

delvis bidra till att finansiera ökningen

på anslaget 12:5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har

yttrat sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 13:2

Bidrag för läkemedelsförmånen ökas med

394 000 000 kr.

Utbetalningarna av den statliga

ersättningen till landstingen för

kostnaderna för läkemedelsförmånen kommer

under 2001 att uppgå till ca

16 531 000 000 kr. För att täcka

utbetalningarna under 2001 föreslår

regeringen att anslaget 13:2 Bidrag till

läkemedelsförmånen ökas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska

åtgärder

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 14:8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

ökas med 50 000 000 kr.

I propositionen Skatten på vin (prop.

2000/01:144) uttalade regeringen att

ytterligare resurser bör tillföras

arbetet mot alkoholens skadeverkningar.

Med anledning härav föreslår regeringen

att anslaget 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder ökas.

Resurserna är avsedda för insatser för

barn till missbrukare och barn i familjer

där våld och övergrepp mellan vuxna

förekommer och utgör ett led i arbetet

med att förverkliga den nationella

handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet.

2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas

med 2 450 000 000 kr.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka,

vilket får till följd att utgifterna för

sjukpenning ökar även för 2001. De medel

som hittills har anvisats för 2001 har

visat sig vara otillräckliga. Regeringen

anser att ytterligare 2 400 000 000 kr nu

behöver tillföras.

Problemen med långa sjukskrivningar är

särskilt stora bland anställda i den

offentliga sektorn. Regeringen avser

därför att inleda särskilda försök hos

några av de stora offentliga

arbetsgivarna för att förebygga och

minska sjukfrånvaron. Projekten skall ha

karaktär av metodutveckling. Regeringen

anser att ytterligare 50 000 000 kr

behöver tillföras för denna verksamhet.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har

yttrat sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd minskas med 42 000 000 kr.

Den högsta dagpenningen och

grundbeloppet inom

arbetslöshetsförsäkringen höjdes den 1

juli 2001. Dessa höjningar påverkar även

stödnivåerna inom vuxenstudiestödet där

medelsbehovet beräknas öka med 40 000 000

kr. Höjningen innebär även att

kostnaderna för Centrala

studiestödsnämndens administrativa

verksamhet ökar. Regeringen föreslår

därför att anslaget 22:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd minskas för att finansiera

ökningar av det under utgiftsområde 15

Studiestöd uppförda anslaget 25:4

Vuxenstudiestöd m.m. och det under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda anslaget

25:76 Centrala studiestödsnämnden.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del).

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för

perioden 2000-2006

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att den

bemyndigas att under 2001 i fråga om

ramanslaget 22:7 Europeiska

socialfonden m.m. för perioden

2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 2 500 000 000

kr under 2002-2008.

Därmed tillstyrks punkt 20 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att under 2001 i fråga om ramanslaget

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för

perioden 2000-2006 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008.

Fördröjningar vid starten av

strukturfondsprogrammen för

programperioden 2000-2006 innebar att

verksamheten fick en mindre omfattning

under 2000 än beräknat. Under 2001 har

emellertid beslutstakten inom programmen

blivit högre än vad som tidigare

antagits. Tillsammans med en lägre

prognos för utbetalningarna under året

leder detta till högre utestående

åtaganden vid utgången av 2001.

Regeringen behöver därför ett ökat

bemyndigande för åtaganden för Europeiska

socialfonden m.m. under perioden

2002-2008.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 20).

22:12 Bidrag till lönegarantiersättning

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 22:12

Bidrag till lönegarantiersättning ökas

med 433 367 000 kr. Finansiering sker

genom att anslaget 22:4 Särskilda

insatser för arbetshandikappade minskas

med 433 367 000 kr.

Anslaget finansierar ersättningar till

arbetstagare för lönefordringar vid

konkurs enligt lönegarantilagen

(1992:497).

Anslagsnivån sänktes som följd av

förväntade effekter av de

regelförändringar som

Förmånsrättskommittén föreslagit. Dessa

förändringar har dock ännu inte

genomförts. Antalet konkurser, som är en

av de faktorer som styr antalet

utbetalningar, har också blivit större än

väntat.

Anvisade anslagsmedel inklusive

anslagskredit samt inkomster under

anslaget förutsågs bli förbrukade i

månadsskiftet augusti/september 2001.

Regeringen fann det därför nödvändigt att

medge ett överskridande med högst

433 367 000 kr. I enlighet med vad

regeringen anfört i budgetpropositionen

för 2001 i anslutning till att ett

bemyndigande begärs att under vissa

förutsättningar överskrida ramanslag,

föreslår regeringen att anslaget 22:12

Bidrag till lönegarantiersättning ökas

med samma belopp så att det beslutade

vverskridandet kan ersättas med ett höjt

anslag.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Medel för individuell kompetensutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att av

inkomsterna 2001 på inkomsttiteln 1428

Energiskatt förs 1 150 000 000 kr till

Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning.

Därmed tillstyrks punkt 21 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att av inkomsterna

2001 på inkomsttiteln 1428 Energiskatt

förs 1 150 000 000 kr till

Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning.

Efter förslag i tilläggsbudget för 2000

i budgetpropositionen för 2001 fick

regeringen riksdagens bemyndigande att av

inkomsterna 2000 på inkomsttitel 1428

Energiskatt föra 1 350 000 000 kr till

Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning. Medlen avsåg ett system för

individuellt kompetenssparande. Ett

motsvarande bemyndigande krävs för att

regeringen även för 2001 skall kunna

besluta om att överföra 1 150 000 000 kr

av inkomsterna från energiskatt till

tillfällig förvaltning i

Riksgäldskontoret. Medlen placeras på ett

räntefritt konto i avvaktan på nytt

beslut om hur de skall användas.

Överföringen skall redovisas mot

inkomsttiteln 1428 Energiskatt.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 21).

23:1 Arbetsmiljöverket

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 23:1

Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000

kr.

Trepartssamtal mellan regeringen och

arbetsmarknadens parter för att främja

hälsa i arbetslivet inleds under hösten

2001. I samband härmed kommer en

informationssatsning att genomföras i

samarbete med parterna. 5 000 000 kr

behövs för detta ändamål.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 6 913 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 23:1

Arbetsmiljöverket minskas med 1 913 000

kr.

Motionen

I motion Fi286 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) avvisas regeringens förslag om 5

miljoner kronor för en

informationssatsning. Enligt motionärerna

är det inte fler informationskampanjer

som behövs utan en politik som bl.a.

skapar förutsättningar för en individuell

och flexibel arbetstid.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker propositionens förslag och

avstyrker motionen.

Arbetsmarknadsutskottet anför att

utvecklingen av antalet sjukskrivningar

måste vändas. Det är därför positivt att

regeringen nu påbörjat ett omfattande

arbete för att förbättra hälsan i

arbetslivet, ett arbete som berör Finans-

, Närings- och Socialdepartementen.

Arbetets tyngdpunkt måste dock ligga hos

arbetsmarknadens parter och andra aktörer

i arbetslivet som har huvudansvaret för

arbetsmiljöarbetet enligt gällande

lagstiftning och regelverk.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är

nödvändigt att öka medvetenheten om de

faktorer som bidrar till ohälsa i

arbetslivet och öppna för diskussioner om

en förnyelse av arbetsmiljöarbetet på

arbetsplatserna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 28 i denna del) och

avstyrker motion Fi286 (m).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 25:2

Studiemedel m.m. ökas med 720 000 kr.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda

anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas.

Fler poliser behöver rekryteras och

detta kräver att polisutbildningen

bedrivs på fler orter än Solna och Umeå.

Rikspolisstyrelsen har under året tecknat

ett avtal med universitetet i Växjö om

att starta polisutbildning i oktober

2001. Fullt utbyggd kommer utbildningen

att omfatta ca 400 studerande.

Studiestödskostnaden för 2001 beräknas

till 720 000 kr. Anslaget 25:2

Studiemedel m.m. behöver därför ökas med

detta belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

25:4 Vuxenstudiestöd m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 25:4

Vuxenstudiestöd m.m. ökas med 40 000 000

kr. Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda

anslaget 22:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd minskas.

Som en konsekvens av höjningen av den

högsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen och det s.k.

grundbeloppet under de första 100

ersättningsdagarna bör stödnivåerna inom

de vuxenstudiestöd som är kopplade till

ersättningsnivån i

arbetslöshetsförsäkringen ökas. De ökade

stödnivåerna avser i första hand omkring

19 500 personer som antas påbörja sina

studier höstterminen 2001 med Särskilt

utbildningsbidrag (UBS). Studerande som

uppbär svux, svuxa, Lärar-svux och NT-

svux och som fortsätter sina studier

enligt övergångsbestämmelserna i

studiestödslagen under höstterminen 2001

antas ha förbrukat sina första 100

ersättningsdagar i en ersättningsperiod

genom tidigare studier. Dessa omfattas

därför inte av den höjda ersättningen.

Medelsbehovet på anslaget 25:4

Vuxenstudiestöd m.m. beräknas öka med

40 000 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

25:7 Specialskolemyndigheten och

resurscenter

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter

ökas med 16 726 000 kr. Finansiering sker

genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss

verksamhet motsvarande grundskola och

gymnasieskola minskas med 16 681 000 kr.

Under 2001 finansieras under detta

anslag Specialskolemyndigheten och delar

av Specialpedagogiska institutet som

bildades 1 juli 2001. Ökade resurser

behövs för att slutföra omorganisationen,

inklusive arbete med kvalitetsutveckling

inom de båda myndigheterna. Anslaget 25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter

bör därför ökas med 16 681 000 kr.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget med 45 000 kr. Sammantaget

skall anslaget 25:7

Specialskolemyndigheten och resurscenter

ökas med 16 726 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

25:76 Centrala studiestödsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 25:76

Centrala studiestödsnämnden minskas med

1 600 000 kr.

Höjningen av den högsta dagpenningen i

arbetslöshetsförsäkringen och det s.k.

grundbeloppet under de första 100

ersättningsdagarna medför att Centrala

studiestödsnämnden får ökade kostnader

för systemutveckling och

utbildningsinsatser för handläggare.

Vidare medför den beslutade

regeländringen att ytterligare moment i

handläggningen av vuxenstudiestödsärenden

tillkommer. Anslaget 25:76 Centrala

studiemedelsnämnden bör därför ökas med

2 000 000 kr för att täcka dessa

kostnader. Finansiering sker genom att

det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

uppförda anslaget 22:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd minskas med motsvarande

belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 3 600 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 25:76 Centrala

studiestödsnämnden minskas med 1 600 000

kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

2:1 Lotteriinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 2:1

Lotteriinspektionen ökas med 2 793 000

kr.

Spel över Internet har under senare år

ökat kraftigt. Regeringen har lämnat

tidsbegränsade testtillstånd till tre

aktörer på marknaden, nämligen AB Svenska

spel, AB Trav och Galopp samt A-

lotterierna. Regeringen avser att under

testperioden överväga om och hur spel

över Internet skall regleras.

Regeringen har gett Lotteriinspektionen

i uppdrag att förbereda kontrollen av

utökat spel över Internet. För dessa

uppgifter behöver Lotteriinspektionen

tillföras 2 000 000 kr. Finansiering sker

genom att det under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

uppförda anslaget 2:7 Avgift för

Stadshypotekskassans grundfond minskas

med motsvarande belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget med 793 000 kr. Sammantaget

skall anslaget 2:1 Lotteriinspektionen

ökas med 2 793 000 kr.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete ökas med

5 500 000 kr. Finansiering sker genom att

anslagen 28:5 Bidrag till Riksteatern,

Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska

rikskonserter samt 27:2 Utbyte av TV-

sändningar mellan Sverige och Finland

minskas.

Många centrala och regionala

kulturinstitutioner har svårt att möta

kostnadsutvecklingen med

rationaliseringar och ökade egna

intäkter. Under åren 1998 och 1999

disponerade regeringen särskilda medel

för engångsbidrag till institutioner med

akuta ekonomiska problem. Även under

innevarande budgetår finns skäl för

regeringen att i några fall lämna ett

större stöd än vad som ryms inom de

anvisade anslagen till centrala och

regionala kulturinstitutioner. För sådana

tillfälliga stöd behövs nu ytterligare

medel. Regeringen föreslår därför att

anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och

samarbete ökas med 5 500 000 kr.

I och med att Dramaten fått förbättrad

ekonomi har det blivit möjligt för

regeringen att under år 2001 räkna av

drygt 15 miljoner kronor på Dramatens

statsbidrag. Av detta belopp har drygt 10

miljoner kronor använts för slutreglering

av det lån i Riksgäldskontoret som

regeringen 1997 övertog från Dramaten

(prop. 1997/98:1 finansplanen m.m., bet.

1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45).

Regeringen föreslår att anslaget 28:5

Bidrag till Riksteatern, Operan,

Dramaten, Dansens Hus och Svenska

rikskonserter minskas med det återstående

beloppet på 5 miljoner kronor. Den

resterande delen av ökningen finansieras

genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-

sändningar mellan Sverige och Finland

minskas.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

28:28 Centrala museer: Myndigheter

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 28:28

Centrala museer: Myndigheter minskas med

2 021 000 kr.

Riksdagen har i ett tillkännagivande

(bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87)

uttalat att ledningen för Statens

sjöhistoriska museer bör lokaliseras till

Karlskrona. Statens sjöhistoriska museer

har redogjort för vilka åtgärder som

vidtagits och planeras för att denna

organisationsförändring skall kunna

genomföras senast den 1 oktober 2001.

För att täcka de merkostnader av

engångskaraktär som

organisationsförändringen innebär behöver

ytterligare medel tillföras Statens

sjöhistoriska museer. Regeringen föreslår

därför att anslaget 28:28 Centrala

museer: Myndigheter ökas med 1 500 000

kr. Finansiering sker genom att anslaget

27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland minskas.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget 28:28 Centrala museer:

Myndigheter med 3 521 000 kr. Sammanlagt

skall anslaget 28:28 Centrala museer:

Myndigheter minskas med 2 021 000 kr.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

kulturutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

31:4 Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 32:4

Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet ökas med 400 000 000

kr.

Enligt regeringens nya bedömning bör

avsättningen till garantireserven ske med

en inledningsvis större summa än vad som

tidigare beslutats (prop. 2000/01:1

utg.omr. 18, bet. 2000/01:BoU1, rskr.

2000/01:89). Anslaget 32:4 Statens

bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet bör

därför ökas med 400 000 000 kr.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

32:1 Länsstyrelserna m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 32:1

Länsstyrelserna m.m. minskas med

5 714 000 kr.

I propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130) föreslår regeringen delmål,

åtgärder och strategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att

länsstyrelserna skall ha ett övergripande

ansvar för regionalt mål- och

uppföljningsarbete. För att

länsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt

arbete föreslår regeringen att anslaget

32:1 Länsstyrelserna m.m. skall ökas med

20 000 000 kr. Finansiering sker genom

att det under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård uppförda anslaget

34:2 Miljöövervakning m.m. minskas.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget 32:1 Länsstyrelserna

m.m. med 25 714 000 kr. Sammantaget skall

anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m.

minskas med 5 714 000 kr.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU2y) propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

33:4 Transportbidrag

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 33:4

Transportbidrag ökas med 16 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget 33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder

minskas med 16 000 000 kr.

Införande av sjötransportbidrag och en

ökad transportmängd medför att utgifterna

för 2001 nu beräknas uppgå till 393

miljoner kronor. Med beaktande av det

anslagssparande som finns på anslaget

anser regeringen att anslaget 33:4

Transportbidrag skall ökas med 16 000 000

kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 21 Energi

35:1 Statens energimyndighet:

Förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 35:1

Statens energimyndighet:

Förvaltningskostnader ökas med 8 172 000

kr.

I propositionen Svenska miljömål -

delmål, åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130) föreslår regeringen delmål

och åtgärder och strategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att

Energimyndigheten skall ha ansvaret för

miljökvalitetsmålet Frisk luft. För att

Energimyndigheten skall kunna fullgöra

denna utökade uppgift anser regeringen

att verkets resurser behöver ökas med

2 500 000 kr. Finansiering sker genom att

det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård uppförda anslaget 34:3

Åtgärder för att bevara den biologiska

mångfalden minskas med motsvarande

belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget 35:1 Statens

energimyndighet med 5 672 000 kr.

Sammanlagt skall anslaget 35:1 Statens

energimyndighet ökas med 8 172 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

35:3 Bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara energikällor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att den

bemyndigas under 2001 att i fråga om

ramanslaget 35:3 Bidrag till

investeringar i elproduktion från

förnybara energikällor besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

168 000 000 kr under 2002.

Därmed tillstyrks punkt 22 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

under 2001 att i fråga om ramanslaget

35:3 Bidrag till investeringar i

elproduktion från förnybara energikällor

besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 168 000 000 kr under 2002.

Ett bemyndigande behövs för att beslut

skall kunna fattas om bidrag till

investeringar i elproduktion från

förnybara energikällor som betalas ut

under 2002.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 22).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Hantering av äldre garantier till

Öresundsbro Konsortiet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att

anslaget 36:2 Väghållning och

statsbidrag och anslaget 36:4

Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter får användas även till

kostnader för hantering av äldre

garantier till Öresundsbro Konsortiet.

Därmed tillstyrks punkt 23 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag och anslaget

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter får användas även till

kostnader för hantering av äldre

garantier till Öresundsbro Konsortiet.

För att de ekonomiska förpliktelser som

staten har i form av kreditgarantier till

Öresundsbro Konsortiet fr.o.m.

innevarande budgetår skall kunna hanteras

i enlighet med garantimodellen bör de

angivna anslagen kunna användas för

kostnader för hantering av äldre

garantier till Öresundsbro Konsortiet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 23).

36:2 Väghållning och statsbidrag

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag ökas med

12 326 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget även

skall kunna användas för kostnader för

hantering av äldre garantier till

Öresundsbro Konsortiet. Anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag bör därför

ökas med 100 000 000 kr.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 87 674 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 36:2

Väghållning och Statsbidrag ökas med

12 326 000 kr.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 23).

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 36:4

Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kr.

Anslaget 36:3 Banverket: Administration

minskas med 169 594 000 kr.

Det är mycket angeläget att en hög

trafiksäkerhet och en god standard kan

upprätthållas på järnvägsnätet.

Regeringen har uppdragit åt Banverket att

genomföra spår- och slipersbyten i en

utökad omfattning. Till en del har

Banverket genomfört byten genom att

använda den tillgängliga anslagskrediten.

För att möjliggöra tillräckligt

omfattande slipers- och spårbyten under

2001 anser regeringen att anslaget 36:4

Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter bör ökas med 324 591 000

kr. Vidare föreslår regeringen att

anslaget skall kunna användas för

kostnader för hantering av äldre

garantier till Öresundbro Konsortiet.

Anslaget bör därför ökas med 100 000 000

kr.

Finansiering sker delvis genom att

anslaget 36:3 Banverket: Administration

minskas med 124 591 000 kr. Detta anslag

skall också minskas med 45 003 000 kr för

att genomföra den ovan under rubriken

Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen.

Sammantaget skall anslaget 36:3

Banverket: Administration minskas med

169 594 000 kr.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 23).

36:10 Ersättning till Statens järnvägar i

samband med utdelning från AB Swedcarrier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att

anslaget 36:10 Ersättning till Statens

järnvägar i samband med utdelning från

AB Swedcarrier får användas också till

engångskostnader för arkivering av

visst material, kostnader för Sveriges

Järnvägsmuseum till dess att en ny

huvudman utsetts samt tillfälliga

kostnader för ett vagnregister.

Därmed tillstyrks punkt 24 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 36:10

Ersättning till Statens järnvägar i

samband med utdelning från AB Swedcarrier

får användas också till engångskostnader

för arkivering av visst material,

kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum

till dess att en ny huvudman utsetts samt

tillfälliga kostnader för ett

vagnregister.

Vid årsskiftet 2000/01 överfördes

större delen av verksamheten vid

affärsverket Statens järnvägar till ett

antal nya aktiebolag. I samband därmed

har frågor uppkommit rörande den framtida

finansieringen av verksamheter som för

närvarande hanteras av affärsverket och

som vid bolagiseringen ansågs ha sin

naturliga hemvist inom staten.

Sveriges Järnvägsmuseum är beläget i

Gävle och förvaltar ca 400 fordon och

hundratusentals föremål. Museet

redovisade 2000 ett underskott om ca 19

miljoner kronor. Affärsverket Statens

järnvägar har under år 2000 hemställt om

en ny huvudman för Sveriges

Järnvägsmuseum. Regeringen kommer att

tillsätta en utredning för att klarlägga

museets framtida omfattning,

organisatoriska placering och

finansiering med avsikt att ansvaret

fr.o.m. 2002 skall flyttas bort från

affärsverket. Fram till dess att frågor

om museets nya huvudman och finansiering

är klarlagda föreslås att finansiering av

museet skall kunna ske från detta anslag.

Affärsverket Statens järnvägars arkiv

av de icke gallringsbara handlingarna

uppgår till ca 8 500 hyllmeter och har

under början av 2001 överlämnats till

Riksarkivet. Kostnaden för överlämnandet

kommer att uppgå till ca 50 miljoner

kronor i form av ett engångsbelopp.

Regeringen anser att denna kostnad utgör

ett statligt åtagande och att även detta

skall finansieras från anslaget.

Inom Statens järnvägar finns ett

register över samtliga privata

järnvägsvagnar i Sverige. Kostnaden för

att hantera detta register uppgår till ca

1 miljon kronor per år. Avsikten är att

ansvaret för detta register skall

överföras till Banverket och fr.o.m. 2002

finansieras genom uttag av en

registreringsavgift. Fram till dess anser

regeringen att denna kostnad tillsammans

med de tidigare nämnda kostnaderna skall

få belasta det nu aktuella anslaget.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 24).

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB

för alarmeringstjänst enligt avtal

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 37:4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal ökas med

3 000 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget 37:2 Upphandling av

samhällsåtaganden minskas med 3 000 000

kr.

Anslaget för ersättning till SOS Alarm

Sverige AB har visat sig vara

otillräckligt för att företaget skall

kunna fullgöra sin uppgift. En

förstärkning är nödvändig för att

alarmfunktionen i samhället skall fungera

tillfredsställande.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 28 i denna del).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 41:1

Skogsvårdsorganisationen ökas med

2 086 000 kr.

I propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130) föreslår regeringen delmål

och åtgärdsstrategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att

skogsvårdsstyrelserna skall ha det

regionala ansvaret för genomförandet av

miljökvalitetsmålet Levande skogar. De

skall i sitt målarbete samverka med

länsstyrelserna. För att

skogsvårdsstyrelserna skall kunna

fullgöra sitt arbete inom ramen för det

regionala mål- och uppföljningsarbetet

föreslår regeringen att anslaget 41:1

Skogsvårdsorganisationen bör ökas med

3 000 000 kr. Finansiering sker genom att

det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård uppförda anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. minskas med samma

belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

skall skogsvårdsorganisationens anslag

minskas med 914 000 kr. Sammantaget skall

anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen

ökas med 2 086 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 42:5

Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kr.

Kostnaderna för BSE-kontroller har

visat sig bli högre än vad som tidigare

förväntades. Även kostnaderna för att

bekämpa sjukdomar som finns upptagna i

epizootilagen har visat sig bli högre än

beräknat. Regeringen bedömer därför att

anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar behöver ökas med

13 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

minskas med 10 000 000 kr samt att

anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet minskas med

3 000 000 kr. Detta anslag skall även

minskas med 43 012 000 kr för att

genomföra den ovan under rubriken Slutlig

justering statliga avtalsförsäkringar

beskrivna justeringen. Sammantaget skall

anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet minskas med

46 012 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

43:3 Statens växtsortnämnd

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 43:4

Statens växtsortnämnd ökas med 519 000

kr.

Statens växtsortnämnd bedrivs med krav

på full kostnadstäckning.

Avgiftsinkomsterna förs till en

inkomsttitel medan medel för verksamheten

anvisas på detta anslag. Under 2001 har

kostnaderna, främst på grund av dyrare

ekonomisk administration, ökat kraftigt

och verksamheten kommer under innevarande

år att uppvisa ett underskott. För att

till en del avhjälpa denna situation bör

anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas

med 273 000 kr. För att genomföra den

ovan under rubriken Slutlig justering

statliga avtalsförsäkringar beskrivna

justeringen skall anslaget öka med

246 000 kr. Sammantaget skall anslaget

ökas med 519 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget

43:2 Statens utsädeskontroll minskas med

273 000 kr. Detta anslag skall även

minskas med 47 000 kr för att genomföra

den ovan under rubriken Slutlig justering

statliga avtalsförsäkringar beskrivna

justeringen. Sammantaget skall anslaget

43:2 Statens utsädeskontroll minskas med

320 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

43:7 Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade areal

ersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kr.

Om en märkbar revalvering ägt rum får

medlemsstaten i enlighet med rådets

förordning (EG) 2799/98 bevilja ett

kompensationsstöd till jordbrukarna vid

tre tillfällen under en period på tre år.

EU finansierar 50 % av delbetalningarna,

och medlemsstaten finansierar 50 %. För

att kunna bevilja kompensationsstöd

behövde Sverige senast den 30 april 2001

lämna in en ansökan till EG-kommissionen

om tillstånd att få bevilja

kompensationsstöd. Sverige lämnade en

sådan ansökan.

Den del av valutakompensationen som EG

medfinansierar avseende

valutakompensation kan liksom övriga

återföringar från EG-budgeten belasta

anslaget 43:6 Arealersättningar och

djurbidrag m.m. Några nya medel behöver

inte anvisas för detta ändamål. För att

täcka den nationella medfinansieringen

för 2001 behöver dock anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. ökas med

47 000 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

43:8 Fiskeriverket

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 43:8

Fiskeriverket ökas med 21 625 000 kr.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder

för biologisk mångfald minskas.

I propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130) föreslår regeringen delmål

och åtgärdsstrategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att

Fiskeriverkets verksamhet berörs av

åtgärder inom flera miljökvalitetsmål,

bl.a. Levande sjöar och vattendrag och

Hav i balans samt levande kust och

skärgård. För att bidra till

Fiskeriverkets arbete med åtgärder som

syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen

föreslår regeringen att anslaget 43:8

Fiskeriverket ökas.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

(anslaget)

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet påpekar i

sitt yttrande att regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 (prop.

2001/02:1, volym 1) har redovisat sina

politiska prioriteringar under avsnitt

4.3. Bland annat anför regeringen (s. 98)

att utgiftstaket för år 2002 kan komma

att överskridas om inte ytterligare

åtgärder vidtas. För att motverka ett

sådant överskridande aviserar regeringen

ett tidigareläggande av vissa utgifter

från år 2002 till år 2001. Under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar anges bl.a.

att utbetalningar av betesstöd skall

tidigareläggas. Mot bakgrund av den

ytterligare information som erhållits i

ärendet finner miljö- och

jordbruksutskottet emellertid att andra

alternativ inom området bör prövas. Av

bl.a. administrativa skäl är det inte

möjligt att tidigarelägga utbetalningar

av betesstöd. Däremot bör det vara

möjligt att helt eller delvis till år

2001 tidigarelägga utbetalningarna av de

för år 2002 avsatta medlen för

arealersättningar. Erforderligt belopp

kan anvisas på tilläggsbudget för år

2001. Enligt miljö- och

jordbruksutskottets mening bör således

anslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m., som för innevarande år

uppgår till 5 269 500 000 kr, höjas med

3,5 miljarder kronor. Samtidigt bör ramen

för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar höjas med

motsvarande belopp. Ersättningar bör så

långt utgiftstaket medger utbetalas år

2001. Eventuellt kvarstående

ersättningsbelopp bör utbetalas så snart

som möjligt i januari 2002.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har inhämtat från

Finansdepartementet att nya prognoser

visar att budgeteringsmarginalen för

innevarande år uppgår till mer än de 3,4

miljarder som anges i

budgetpropositionen. Därmed finns det ett

utrymme för att höja det aktuella

anslaget utan att utgiftstaket

överskrids. Finansutskottet delar således

miljö- och jordbruksutskottets

uppfattning och föreslår att anslaget

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

höjs med 3,5 miljarder kronor innevarande

år. Därmed kan utbetalningarna av de för

år 2002 avsatta medlen för

arealersättningar helt eller delvis

tidigareläggas till år 2001. Samtidigt

bör ramen för utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

höjas med 3,5 miljarder kronor.

Frågan om konsekvenser för

statsbudgeten 2002 behandlar utskottet i

betänkande 2001/02:FiU1.

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att den

bemyndigas att under år 2001 i fråga om

ramanslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 4 968 000 000

kr under 2002.

Därmed tillstyrks punkt 25 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att under år 2001 i fråga om ramanslaget

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

besluta om stöd som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 4 968 000 000 kr under 2002.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att

godkänna stöd som innebär utgifter på

högst 4 600 000 000 kr efter 2001. Den

föreslagna höjningen av bemyndigandet med

368 000 000 kr är följden av att

omräkningskursen för euro har stigit

väsentligt sedan kursen för

arealersättning fastställdes för stödåret

2001.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 25).

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att den

bemyndigas att under 2001 i fråga om

ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur besluta

om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

4 180 000 000 kr efter 2001.

Därmed tillstyrks punkt 26 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att under 2001 i fråga om ramanslaget

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur besluta om stöd som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 180 000 000 kr efter

2001.

Riksdagen har tidigare bemyndigat

regeringen att godkänna stöd som innebär

utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter

år 2001. Höjningen av bemyndigandet med

1 230 000 kr orsakas av det ökade antalet

ansökningar om miljöersättning avseende

nya programperioden 2000-2006,

omläggningen till nya åtaganden samt

ökningen av stödet till

växtnäringsläckage.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 26).

44:2 Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag att den

bemyndigas att under 2001 i fråga om

ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 4 770 000 000

kr efter 2001.

Därmed tillstyrks punkt 27 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att under 2001 i fråga om ramanslaget

44:2 Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur besluta om stöd som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 770 000 000 kr efter

2001.

Riksdagen har tidigare bemyndigat

regeringen att godkänna stöd som innebär

utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter

2001. Höjningen av bemyndigandet med

1 255 000 000 kr orsakas av det ökade

antalet miljöersättningar avseende den

nya programperioden 2000-2006,

omläggningen till nya åtaganden samt

ökningen av stödet till

växtnäringsläckage.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) propositionens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 27).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:1 Myndigheten för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 38:1

Myndigheten för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000

kr.

Myndigheten för företagsutveckling

bildades den 1 januari 2001 och består av

delar av NUTEK:s tidigare verksamhet. När

anslagsnivåerna beräknades, anfördes att

justeringar kunde komma att bli aktuella.

Efter förslag i tilläggsbudget i

anslutning till 2001 års ekonomiska

vårproposition ökades anslaget med

20 000 000 kr.

Omorganisationen medför kostnader bl.a.

i samband med personalminskningar. För

att täcka delar av dessa kostnader och

därmed ge myndigheten bättre ekonomiska

förutsättningar på längre sikt anser

regeringen att anslaget 38:1 Myndigheten

för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader behöver ökas med

ytterligare 10 500 000 kr. Finansiering

sker delvis genom att anslaget 38:2

Näringslivsutveckling minskas med

1 000 000 kr och anslaget 38:20 Kostnader

för omstrukturering av vissa statligt

ägda företag m.m. minskas med 5 000 000

kr.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 200 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 38:1

Myndigheten för företagsutveckling:

Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000

kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

38:5 Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 38:5

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

ökas med 4 580 000 kr.

I propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130) föreslår regeringen delmål

och åtgärdsstrategier för att uppnå

miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

skall vara ansvarig myndighet för

miljökvalitetsmålet Grundvatten av god

kvalitet. Myndighetens verksamhet berörs

av åtgärder inom flera andra

miljökvalitetsmål, bl.a. God bebyggd

miljö. För att bidra till SGU:s arbete

med åtgärder som syftar till att uppnå

miljökvalitetsmålen föreslår regeringen

att anslaget 38:5 Sveriges geologiska

undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. skall ökas

med 4 700 000 kr. Finansiering sker genom

att det under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård uppförda anslaget

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden minskas med

motsvarande belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 120 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 38:5

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

ökas med 4 580 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

40:1 Marknadsdomstolen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 40:1

Marknadsdomstolen ökas med 1 180 000 kr.

För att säkerställa kvaliteten på

verksamheten vid Marknadsdomstolen

behöver domstolens anslag ökas med

1 000 000 kr. Finansiering sker genom att

anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med

samma belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

ökas anslaget med 180 000 kr. Sammantaget

skall anslaget 40:1 Marknadsdomstolen

ökas med 1 180 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

40:3 Allmänna reklamationsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 40:3

Allmänna reklamationsnämnden ökas med

472 000 kr.

Antalet ärenden hos Allmänna

reklamationsnämnden har ökat kraftigt

under det senaste halvåret, och

resursbehovet är betydligt större än vad

regeringen tidigare beräknat. Regeringen

anser att Allmänna reklamationsnämnden

behöver ytterligare 500 000 kr för att

den skall ha möjlighet att upprätthålla

verksamhetens kvalitet. Finansiering sker

genom att anslaget 40:2 Konsumentverket

minskas med samma belopp.

För att genomföra den ovan under

rubriken Slutlig justering statliga

avtalsförsäkringar beskrivna justeringen

minskas anslaget med 28 000 kr.

Sammantaget skall anslaget 40:3

Allmänna reklamationsnämnden ökas med

472 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

91:3 Statligt utjämningsbidrag till

kommuner och landsting

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 91:3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner

och landsting ökas med 1 671 181 000 kr.

Det kommunala utjämningssystemet syftar

till att ge kommuner och landsting

likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Detta sker genom en utjämning för

skillnader i skatteunderlag

(inkomstutjämning) och för strukturellt

betingade kostnadsskillnader

(kostnadsutjämning). Utgifterna för

utjämningsbidraget belastar anslaget 91:3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner

och landsting. Inkomsterna från den

utjämningsavgift kommuner och landsting

betalar till staten redovisas på

statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i

princip självfinansierat.

Storleken på utjämningsbidraget

respektive utjämningsavgiften fastställs

slutgiltigt under budgetåret, varför

avvikelser kan förekomma i förhållande

till det av riksdagen beslutade anslaget.

De definitiva beräkningarna av

Statistiska centralbyrån avseende

bidragsåret 2001 visar att omslutningen i

utjämningssystemet blir drygt 1 671

miljoner kronor högre än vad som

beräknades i budgetpropositionen för

2001. Orsaken är främst att skillnaden i

skatteunderlag hos kommuner och landsting

ökat. Det höjda utjämningsbidraget

motsvaras av en lika stor höjning av

utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo

påverkas därmed inte.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 28 i denna

del).

Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsområden på

tilläggsbudget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag till

ändrade och nya anslag på

tilläggsbudget. Därtill föreslår

utskottet att riksdagen beslutar att

anslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar höjs med 3,5

miljarder kronor. Som en följd av detta

höjs ramen för utgiftsområde 23, utöver

regeringens förslag, med samma belopp.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag om

ändrade ramar för övriga

utgiftsområden.

Därmed tillstyrks delvis punkt 28 i

propositionen. Motionerna om ändrade

anslag avstyrks.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd)

och 3 (fp).

Finansutskottet har i det föregående

tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har i

samtliga fall tillstyrkt regeringens

förslag. Vidare har utskottet föreslagit

att anslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. höjs med 3,5 miljarder

kronor. Det innebär att utskottet med

denna förändring tillstyrker regeringens

förslag om anvisande av ändrade och nya

anslag.

Utskottet har som en följd av detta

ställningstagande föreslagit att ramen

för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar höjs,

utöver regeringens förslag, med 3,5

miljarder kronor. Den nya ramen år 2001

för utgiftsområde 23 blir således 17 203

490 000 kr. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om ändrade ramar för

övriga utgiftsområden. Således tillstyrks

delvis propositionens yrkande 28.

Motionerna Fi274 (kd), Fi286 (m), Fi294

(fp) yrkande 25 samt Fö274 (m) yrkande 8

avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

framgår av punkt 12 i utskottets förslag

jämte den efterföljande specifikationen

över ändrade ramar på utgiftsområden och

ändrade och nya anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget för

budgetåret 2001, punkt 12 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Carl-Axel Johansson (alla

m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med Moderata

samlingspartiets förslag i efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Fi286 och

2001/02:Fö274 yrkande 8, bifaller delvis

proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår

motionerna 2001/02:Fi274 och

2001/02:Fi294 yrkande 25.

Specifikation av ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag för budgetåret 2001

Moderata samlingspartiets förslag

överensstämmer med utskottets förslag

utom vad avser nedanstående anslag och

utgiftsområdesram.

Tusental kronor

Ans Budget Utsko Moderat

lag hittil ttets a

ls samling

försl spartie

ag t

till

ändri jämfört

ng på med

TB utskott

et

Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 ± 0

Totalförsvar 105

6:1 Förbandsverksamhet 18 969 + 300 + 200

och beredskap m.m. 792 000 000

6:3 Materiel, 22 527 - 300 - 200

anläggningar samt 833 000 000

forskning och teknik

utveckling

Utgiftsområde 14 8 522 + 7 - 5 000

Arbetsliv 971 561

23: Arbetsmiljöverket 550 - 1 - 5 000

1 413 913

Ställningstagande

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Vi vill erinra om att Moderata

samlingspartiet redan i våras föreslog

att 700 miljoner kronor skulle omfördelas

inom utgiftsområdet, vilket

Försvarsmakten hemställt om. Hade detta

då beviljats av riksdagen kunde många av

de negativa effekter som de ytterligare

besparingarna inom förbandsverksamheten

har medfört ha undvikits. Försvarsmakten

har i sin halvårsrapport prognostiserat

ett överutnyttjande mellan 100 och 500

miljoner kronor. För att komma till rätta

med den ekonomiska obalansen bör

sammanlagt 500 miljoner kronor omfördelas

inom utgiftsområdet, och inte 300

miljoner kronor som regeringen föreslår.

Enligt Moderata samlingspartiet bör

därför anslaget 6:1 Förbandsverksamhet

och beredskap m.m. ökas med 200 miljoner

kronor utöver regeringens förslag, dvs.

sammanlagt 500 miljoner kronor. Anslaget

6.3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling bör sålunda

reduceras med motsvarande belopp, dvs.

sammanlagt 500 miljoner kronor.

Motion Fö274 (m) yrkande 8 tillstyrks

således medan övriga motioner rörande

utgiftsområdet avstyrks.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

Det finns för närvarande 100 000

människor som har varit sjukskrivna i mer

än ett år (maj 2001). Bara mellan juli

2000 och juli 2001 har antalet

långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under

perioden januari-september i år uppgick

utbetalningarna av sjukpenning till 27

miljarder kronor (källa

Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar

enligt budgetpropositionen med att

kostnaderna för sjukskrivningar år 2002

kommer att uppgå till 50 miljarder

kronor. Sjukfrånvaron bland personal i

offentlig sektor är särskilt stor.

Sjukfrånvaron hotar att bli vårt

största samhällsproblem, och vi anser att

det finns all anledning att ta den

skenande utvecklingen vad gäller

sjukskrivningar på yttersta allvar. Det

måste till kraftfulla åtgärder för att

vända denna utveckling. Ett sätt att

motverka ohälsan i arbetslivet kan vara

att skapa förutsättningar för en

individuell och flexibel arbetstid. En

sådan möjlighet gynnar både arbetstagare

och arbetsgivare. I vår motion om den

ekonomiska politiken, Fi291 (m), föreslår

vi ett 13-punktsprogram för att göra fler

friska och för att göra rehabiliteringen

snabbare. Den informationskampanj som

regeringen avser att finansiera med medel

från anslaget för Arbetsmiljöverket

framstår som omotiverad. Vi avstyrker

därför regeringens förslag om

tilläggsbudget i den delen. Anslaget 23:1

Arbetsmiljöverket bör således minskas med

5 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

Motion Fi286 (m) tillstyrks därmed.

2. Sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget för

budgetåret 2001, punkt 12 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fi274, bifaller delvis

proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår

motionerna 2001/02:Fi286, 2001/02:Fi294

yrkande 25 och 2001/02:Fö274 yrkande 8.

Specifikation av ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag för budgetåret 2001

Kristdemokraternas förslag överensstämmer

med utskottets förslag utom vad avser

nedanstående anslag och

utgiftsområdesramar.

Tusental kronor

Ans Budget Utskot Kristde

lag hittill tets mokrate

s försla rna

g till jämfört

ändrin med

g på utskott

TB et

Utgiftsområde 2 1 311 + 801 - 200

Samhällsekonomi 355 056 000

och

finansförvaltni

ng

2:1 Avsättning för 0 + 501 - 200

0 garantiverksamh 400 000

et

Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 + 200

Totalförsvar 105 000

6:1 Förbandsverksam 18 969 + 300 + 200

het och 792 000 000

beredskap m.m.

Ställningstagande

Förbandsverksamheten i Försvarsmakten

under senare år har varit begränsad.

Kompetensen hos både anställd personal

och värnpliktig personal har blivit

lidande. Ominriktningen från ett

invasionsförsvar till en

insatsorganisation med hög kompetens,

kvalitet och flexibilitet kräver en

utökning av utbildnings- och

övningsverksamheten. Försvarsmaktens

anpassningsförmåga ligger bl.a. i

övningsverksamheten som är helt nödvändig

för att behålla och motivera kvalificerad

personal. Därför bör anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med 200 miljoner kronor utöver det

förslag som regeringen har lämnat. För

att finansiera ökningen - utöver

regeringens förslag - föreslår

Kristdemokraterna att anslaget 2:10

Avsättning för garantiverksamhet inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning minskas med motsvarande

belopp.

Motion Fi274 (kd) tillstyrks således

medan övriga motioner avstyrks.

3. Sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget för

budgetåret 2001, punkt 12 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med Folkpartiets

förslag i efterföljande specifikation.

Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi294 yrkande 25, bifaller delvis

proposition 2001/02:1 punkt 28 och avslår

motionerna 2001/02:Fi274, 2001/02:Fi286

och 2001/02:Fö274 yrkande 8.

Specifikation av ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag för budgetåret 2001

Folkpartiets förslag överensstämmer med

utskottets förslag utom vad avser

nedanstående anslag.

Tusental kronor

Ans Budget Utskot Folkpar

lag hittill tets tiet

s försla jämfört

g till med

ändrin utskott

g på et

TB

Utgiftsområde 6 46 526 ± 0 ± 0

Totalförsvar 105

6:1 Förbandsverksam 18 969 + 300 - 300

het och 792 000 000

beredskap m.m.

6:3 Materiel, 22 527 - 300 + 300

anläggningar 833 000 000

samt forskning

och teknik

utveckling

Ställningstagande

Jag vill framhålla att en av orsakerna

till underskottet i förbandsverksamheten

är att fler värnpliktiga har inkallats

till pliktutbildning än vad som behövs

för att kunna fylla krigsorganisationens

behov. Regeringen och Försvarsmakten har

än en gång misslyckats i budgetering och

uppföljning, så att ett stort underskott

uppstått i förbandsverksamheten. Detta är

inte acceptabelt. Därför bör riksdagen,

som Folkpartiet föreslår, avslå

regeringens förslag att omfördela 300

miljoner kronor från materielanskaffning

till förbandsverksamhet.

Därmed tillstyrks motion Fi294 (fp)

yrkande 25. Övriga motioner avstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Tidigareläggning av arealersättningar,

punkt 12 (m, kd, c, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m),

Per Landgren (kd), Lena Ek (c), Karin

Pilsäter (fp) och Carl-Axel Johansson

(m).

Principen för utbetalningar av EU-

ersättningar skall vara att

ersättningarna utbetalas samma år som de

avser. Vi ställer oss därför bakom

utskottets förslag under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar om att utbetalningarna av medlen

för arealersättningar tidigareläggs -

jämfört med regeringens förslag - till år

2001.

Utskottsmajoritetens argument för

förslaget är dock felaktigt. Vår syn är

att medlen skall periodiseras korrekt så

att betalningarna sker före slutet av

respektive år. Tidigareläggandet bör

utnyttjas till en återgång till det

system för utbetalning av bl.a.

arealersättningar som var intentionen vid

Sveriges inträde i EU och skall inte vara

en engångsåtgärd.

Socialdemokraterna och dess stödpartier

avser dock inte att hantera situationen

så. Deras skäl för att tidigarelägga

utbetalningarna är att klara utgiftstaket

2002. Lantbrukarnas likviditet påverkas

alltså av majoritetens olika åtgärder för

att kringgå utgiftstaket. Det blir

lantbrukarna som får bära påfrestningarna

av att regeringen inte klarar

utgiftstaket. Detta blir ännu ett exempel

på hur Socialdemokraterna och dess

stödpartier hanterar utgiftstaket på ett

felaktigt sätt.

Vi avser således att i betänkande

2001/02:FiU1 stå fast vid våra förslag

avseende 2002 i syfte att möjliggöra att

ersättningarna utbetalas samma år som de

avser.

2. Sjukförsäkringen, punkt 12 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Vi vill erinra om att under slutet av

1990-talet har antalet sjukskrivningar

ökat kraftigt. Kostnaden var 1998 ca 20

miljarder kronor och har sedan dess

fördubblats. Sjukskrivningarna kostar i

dag statskassan 12 miljoner kronor om

dagen. En stor del av ökningen har sin

grund i problem med stress.

Vi är besvikna på det s.k. 11-

punktsprogram för ökad hälsa i

arbetslivet som regeringen presenterar i

budgetpropositionen. Programmet är

otillräckligt för att möta de

galopperande sjukskrivningstalen. Inte

minst saknas handlingskraft för att

snabba upp rehabiliteringsinsatserna.

Det krävs en helhetssyn på människan

när man skall angripa ohälsoproblemet.

Regeringen relaterar problemet med

stress enbart till arbetslivet.

Arbetsplatsen och dess beskaffenhet står

endast för ca 50 % av alla

sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer

utanför arbetsplatsen som sannolikt i

stor utsträckning bidrar till ohälsan,

såsom t.ex. individens ekonomi och

relationsproblem. Många har det svårt att

få hela sin livssituation att gå ihop.

Utformningen av familje-, folkhälso-,

skatte- och jämställdhetspolitiken har

därför också stor betydelse för

möjligheterna att komma till rätta med

ohälsan. Det förebyggande arbetet måste

ses i ett långt perspektiv. Åtgärder

måste sättas in för att förebygga ohälsa

och för att förhindra att en redan

uppkommen sjukdom återkommer eller

förvärras. I det perspektivet blir det

för snävt att bara se till

arbetsplatserna och de problem som kan

uppstå där.

De långa sjukskrivningarna ökar, vilket

tyder på att det tar för lång tid från

det att sjukdom bekräftats till dess

rehabiliteringsinsatser sätts in. Trots

att antalet långtidssjukskrivningar över

30 dagar har fördubblats de senaste fyra

åren är antalet rehabiliteringsinsatser

oförändrat. Bland de 430 000 personer som

i dag lämnat arbetsmarknaden med

förtidspension finns med all säkerhet

många som skulle ha haft en möjlighet att

komma tillbaka till arbetslivet om de

hade fått en snabbare

rehabiliteringsinsats.

I utredningen Rehabilitering i arbete -

en reform för individen i centrum (SOU

2000:78), den s.k. Gerhard Larsson-

utredningen, lämnas bra förslag som

skulle kunna genomföras omgående. Vi står

bakom förslaget som innebär att en

rehabiliteringsförsäkring införs som

finansieras via arbetsgivaravgiften, men

med staten som medfinansiär under en

övergångsperiod. Den ersätter en stor del

av de olika system för rehabilitering och

ersättningar som finns i dag.

Försäkringskassan och yrkesinspektionen

förstärks.

Regeringen har i stället valt att

tillsätta en arbetsgrupp som skall arbeta

vidare med frågorna. Det vittnar om brist

på handlingskraft och förlänger en svår

situation för många människor. Vi

beklagar denna onödiga väntan på en ny

rehabiliteringsorganisation.

Det är helt nödvändigt att regeringen,

trots att man skjuter på detta beslut,

snabbt ser till att

rehabiliteringsarbetet på

försäkringskassorna och arbetsplatserna

fungerar. Handläggningstiden måste kortas

till gagn för den enskilda människan.

I offentlig sektor är problemen med

sjukfrånvaro, såväl lång som kort,

särskilt stora. Det är viktigt att

Sveriges största arbetsgivare tar sitt

ansvar på allvar. En ordentlig analys bör

göras av den offentliga sektorns

speciella problem. Vid en sådan

genomlysning bör bl.a. frågor tas upp om

hur delaktighet och inflytande för de

anställda kan öka och hur den

kompetensutveckling som är nödvändig kan

genomföras.

En viktig åtgärd för att förbättra

människors arbetsförhållanden är enligt

vårt förmenande att möjliggöra en större

flexibilitet och ett större inflytande

för individen över arbetstiden.

Arbetstidslagstiftningen måste därför

utformas så att arbetsgivare och

arbetstagare i ökad utsträckning lokalt

kan fastställa arbetstiden efter sina

behov och önskemål. Lagstiftningen bör

skapa förutsättningar för parterna att i

kollektivavtal finna lösningar i

avvägningen mellan verksamhetens och de

anställdas behov.

Avslutningsvis vill vi också framhålla

att arbetsgivarna har en central roll när

det gäller de anställdas arbetsmiljö och

rehabilitering. Det förebyggande arbetet

kan inte överskattas. Varje arbetsgivare

har enligt arbetsmiljölagen skyldighet

att genomföra ett s.k. systematiskt

arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket

måste arbeta aktivt med såväl psykisk som

fysisk ohälsa. Arbetsmiljöverket bör

fungera som en uppsökande

samarbetspartner för de företag,

organisationer och offentliga

förvaltningar som vill ha råd och stöd i

arbetet med att motverka och förhindra

fysisk och psykisk ohälsa.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002 föreslår

regeringen att riksdagen när det gäller

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001:

16. godkänner den föreslagna användningen

av det under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

uppförda ramanslaget 2:8 Kapitalhöjning

i Nordiska investeringsbanken (avsnitt

9.3.2),

17. bemyndigar regeringen att ersätta de

ekonomiska förpliktelser staten har i

form av kapitaltäckningsgaranti till

Venantius AB med en kreditgaranti

intill ett belopp av 22 000 000 000 kr,

där varje enskild garanti får ha en

löptid på upp till 10 år (avsnitt

9.3.2),

18. bemyndigar regeringen att besluta om

en obegränsad kredit i

Riksgäldskontoret för att tillgodose

behovet av en separat garantireserv för

de kreditgarantier till Venantius AB

som ersätter bolagets

kapitaltäckningsgaranti (avsnitt

9.3.2),

19. godkänner den föreslagna användningen

av det under utgiftsområde 6

Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling (avsnitt 9.3.6),

20. bemyndigar regeringen att under 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 13

Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7

Europeiska socialfonden m.m. för

perioden 2000-2006, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 2 500 000 000 kr under 2002-2008

(avsnitt 9.3.11),

21. godkänner att 1 150 000 000 kr från

inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till

Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning (avsnitt 9.3.12),

22. bemyndigar regeringen att under 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 21

Energi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag

till investeringar i elproduktion från

förnybara energikällor, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 168

000 000 kr under 2002 (avsnitt 9.3.19),

23. godkänner den föreslagna användningen

av de under utgiftsområde 22

Kommunikationer uppförda anslagen 36:2

Väghållning och statsbidrag och 36:4

Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (avsnitt 9.3.20),

24. godkänner den föreslagna användningen

av det under utgiftsområde 22

Kommunikationer uppförda anslaget 36:10

Ersättning till Statens järnvägar i

samband med utdelning från AB

Swedcarrier (avsnitt 9.3.20),

25. bemyndigar regeringen att under 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar uppförda

ramanslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m., besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 4 968 000 000

kr under 2002 (avsnitt 9.3.21),

26. bemyndigar regeringen att under 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar uppförda

ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur,

besluta om stöd som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 4 180 000 000 kr efter 2001

(avsnitt 9.3.21),

27. bemyndigar regeringen att under 2001,

såvitt avser det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar uppförda

ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur, besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 4 770 000 000

kr efter 2001 (avsnitt 9.3.21),

28. godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med specifikation

i tabell 2.1.

Motionerna

2001/02:Fi274 av Åke Carnerö m.fl. (kd):

1. Riksdagen anvisar med följande

förändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen för 2001

under utgiftsområde 6 Totalförsvar

enligt uppställning:

Anslag Uo6 Regeringens Anslagsförän

(tusental kr) förslag dring

6:1 19 269 792 +200 000

Förbandsverksa

mhet

Totalt för Uo6 46 526 105 +200 000

2. Riksdagen anvisar med följande

förändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen för 2001

under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning enligt

uppställning:

Anslag Uo2 Regeringens Anslagsförän

(tusental kr) förslag dring

2:10

Avsättning för

501 400 -200 000

garantiverksam

het

Totalt för Uo2 2 112 411 -200 000

2001/02:Fi286 av Mikael Odenberg m.fl.

(m):

Riksdagen beslutar att utgiftsområde 14,

anslag 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med

6 913 000 kr i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp):

25. Riksdagen beslutar att förslaget att

överföra 300 miljoner kronor från

anslag 6:3 till anslag 6:1 inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar avslås.

2001/02:Fö274 av Henrik Landerholm m.fl.

(m):

8. Riksdagen beslutar att i

tilläggsbudgeten för 2001 utöver

regeringens förslag öka anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med

200 000 000 kr.

Bilaga 2

Konstitutionsutskottets yttrande

2001/02:KU2y

Tilläggsbudget för budgetåret 2001 (prop.

2001/02:1)

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 20 september 2001

beslutat bereda bl.a.

konstitutionsutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002 (volym 1) i

vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2001

(yrkandena 16-28) jämte motioner i de

delar som berör utskottets

beredningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande avser

yrkande 28.

I propositionen föreslås förändringar av

anslag inom utgiftsområde 1 som

sammantaget medför höjningar med

6 595 000 kr.

Konstitutionsutskottet tillstyrker

regeringens förslag.

Utskottet

Propositionen

För löpande budgetår kan riksdagen,

enligt 9 kap. 5 § regeringsformen, på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av

statsinkomster samt ändra anslag och

anvisa nya anslag.

Regeringen föreslår i propositionen

(volym 1, yrkande 28) att riksdagen på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar

för utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med

specifikation i tabell 2.1. Beträffande

utgiftsområde 1 framgår av

specifikationen att regeringen föreslår

en förändring av ramen från

5 345 253 000 kr till 5 351 848 000 kr,

dvs. en ökning med 6 595 000 kr.

Föreslagna anslagsförändringar framgår av

följande tabell.

Tusental kronor

Anslag Belopp Föränd Ny

enligt ring ram /

statsbud av Ny

get 2001 ram/an ansla

slag gsniv

å

Rikets styrelse 5 345 6 5

253 595 351

848

27:1 5 670 302 5

Presstödsnämnden 972

och

Taltidningsnämnde

n

27:4 Radio- och 1 0847 105 10

TV-verket 952

27:5 8 164 96 8

Granskningsnämnde 260

n för radio och

TV

45:1 Sametinget 16 303 1 18

773 076

46:1 Allmänna val 26 400 12 38

000 400

46:2 12 820 500 13

Justitiekanslern 320

46:3 26 664 1 28

Datainspektionen 428 092

46:5 3 450 3 6

Valmyndigheten 000 450

90:1 Kungliga hov- 84 094 1 85

och slottsstaten 858 952

90:3 Riksdagens 440 4 445

förvaltnings- 649 727 376

kostnader

90:4 Riksdagens 45 756 2 47

ombudsmän, 001 757

Justitieombudsmän

nen

90:5 3 292 -11 3

Regeringskansliet 249 195 281

m.m. 054

90:6 Stöd till 145 -10 135

politiska partier 200 000 200

Slutlig justering av statliga

avtalsförsäkringar

Myndigheterna betalar varje år premier

för förmåner som de statsanställda har

enligt kollektivavtal (statliga

avtalsförsäkringar). Dessa premier var

tidigare schablonmässigt beräknade.

Numera - sedan år 1998 - görs beräkningen

försäkringsmässigt. Regeringen uttalade

inför förändringen att själva övergången

till försäkringsmässigt beräknade premier

skulle vara kostnadsneutral för

myndigheterna. Mot bakgrund av detta

justerades anslagen för år 1998. På grund

av problem med underlaget för

beräkningarna har anslagen justerats igen

vid senare tillfällen (prop. 1998/99:1,

prop. 1999/2000:1, prop. 1999/2000:100)

och övergången senarelades till år 2000.

Enligt regeringen har tidigare

justeringar byggt på uppskattningar av

premierna. Nu är de slutliga premierna

för år 2000 fastställda, och regeringen

konstaterar att övergången inte blivit

helt kostnadsneutral. Regeringen föreslår

därför att anslagen nu slutligt justeras.

Justeringen avser avvikelser från

kostnadsneutralitet de två åren 2000 och

2001. Det innebär att anslagen år 2002

justeras med hälften av den justering som

nu föreslås på tilläggsbudget för år

2001.

För utgiftsområde 1 medför justeringarna

ökningar av vissa anslag och minskningar

av andra. Sammantaget minskas anslagen

med 1 945 000 kr. De anslag som tillförs

medel är 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden (52 000 kr), 27:4

Radio- och TV-verket (105 000 kr), 27:5

Granskningsnämnden för radio och TV

(96 000 kr), 45:1 Sametinget

(273 000 kr),

46:2 Justitiekanslern (710 000 kr), 46:3

Datainspektionen (1 428 000 kr), 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader

(4 727 000 kr) och 90:4 Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen

(2 001 000 kr). Minskningarna sker på

anslagen 90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten (142 000 kr) och 90:5

Regeringskansliet m.m. (11 195 000 kr).

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Regeringen föreslår att anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

skall ökas med 302 000 kr för budgetåret

2001. I statsbudgeten finns för detta

ändamål uppfört ett ramanslag på

5 670 000 kr. Ökningen föreslås

finansieras genom att det under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid uppförda anslaget

27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland minskas.

Regeringen anför att Presstödsnämndens

möjligheter att följa upp och analysera

förändringar inom dagspressen behöver

stärkas. Regeringen föreslår därför att

anslaget ökas med 250 000 kr. Därtill

kommer den tidigare nämnda ökningen på

52 000 kr för slutlig justering av

statliga avtalsförsäkringar.

Sametinget

Regeringen föreslår att anslaget 45:1

Sametinget skall ökas med 1 773 000 kr

för budgetåret 2001. I statsbudgeten

finns för detta ändamål uppfört ett ram

anslag på 16 303 000 kr. Ökningen

föreslås finansieras genom att det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar uppförda

anslaget 43:16 Åtgärder inom

livsmedelsområdet minskas.

Regeringen konstaterar att

Valprövningsnämnden har upphävt valet

till Sametinget och förordnat om omval.

Ett sådant omval bör enligt regeringens

bedömning ske så snart detta är möjligt.

Regeringen anser att medel för att täcka

de extra kostnaderna för omvalet bör

tillföras anslaget 45:1 Sametinget som

därför bör ökas med 1 500 000 kr. Till

detta kommer den tidigare nämnda ökningen

på 273 000 kr för slutlig justering av

statliga avtalsförsäkringar.

Allmänna val

Regeringen föreslår att anslaget 46:1

Allmänna val skall ökas med 12 000 000 kr

för budgetåret 2001. I statsbudgeten

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 26 400 000 kr. Ökningen

föreslås finansieras dels genom att

anslaget 90:6 Stöd till politiska partier

minskas med 10 000 000 kr, dels genom att

det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning uppförda anslaget

1:5 Täckning av merkostnader för lokaler

minskas med 2 000 000 kr.

Regeringen anför att det av

deklarationen om förklaring av unionens

framtid, som Europeiska rådet antog vid

Nicemötet i december 2000, framgår att

politiska grupper har en viktig roll i

arbetet med EU:s framtidsfrågor.

Regeringens avsikt är att fördela totalt

10 000 000 kr till riksdagspartierna i

syfte att öka partiernas möjligheter att

sprida information om EU-relaterade

frågor.

Riksdagen beslutade i samband med 2000

års ekonomiska vårproposition om medel

för ett utvecklingsarbete för

folkstyrelsen - Tid för demokrati. För

att på ett lämpligt sätt kunna

uppmärksamma 80-årsjubileet av den

allmänna rösträtten gör nu regeringen

bedömningen att ytterligare 2 000 000 kr

behöver tillskjutas. Sammantaget blir

regeringens satsning på Tid för demokrati

15 000 000 kr för år 2001.

Justitiekanslern

Regeringen föreslår att anslaget 46:2

Justitiekanslern skall ökas med

500 000 kr för budgetåret 2001. I

statsbudgeten finns för detta ändamål

uppfört ett ramanslag på 12 820 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget till

Justitiekanslern skall minskas med

210 000 kr för att finansiera ökningen av

det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet

uppförda anslaget 4:9 Gentekniknämnden.

Enligt regeringens bedömning är

Gentekniknämndens ekonomiska läge så

ansträngt att nämnden måste tillföras

medel för att i huvudsak kompensera den

minskning av anslaget som blir följden av

slutjusteringen för de statliga

avtalsförsäkringarna. För anslaget till

Justitiekanslern innebär slutjusteringen

för de statliga avtalsförsäkringarna en

ökning av anslaget med 710 000 kr.

Regeringens förslag innebär sammantaget

att anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas

med 500 000 kr.

Valmyndigheten

Regeringen föreslår att anslaget 46:51

Valmyndigheten skall ökas med

3 000 000 kr för budgetåret 2001. I

statsbudgeten finns för detta ändamål

uppfört ett ramanslag på 3 450 000 kr.

Ökningen föreslås finansieras genom att

det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning uppförda anslaget

1:5 Täckning av merkostnader för lokaler

minskas med motsvarande belopp.

Regeringen bedömer att inrättandet av

den nya myndigheten blir dyrare än vad

som tidigare beräknats. Det är enligt

regeringen viktigt att myndigheten har

tillräckliga resurser för att förbereda

de allmänna valen år 2002. Regeringen

anser därför att ytterligare medel måste

skjutas till.

Kungliga hov- och slottsstaten

Regeringen föreslår att anslaget 90:1

Kungliga hov- och slottsstaten skall ökas

med 1 858 000 kr för budgetåret 2001. I

statsbudgeten finns för detta ändamål

uppfört ett ramanslag på 84 094 000 kr.

Ökningen föreslås finansieras genom att

det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning uppförda anslaget

1:5 Täckning av merkostnader för lokaler

minskas med motsvarande belopp.

Regeringen anför att ökade insatser

behövs för driften av de kungliga

slottens parker. Detta gäller enligt

regeringen särskilt Drottningholms

parkområde, som sedan år 1991 är upptaget

på FN:s världsarvslista som ett kulturarv

av världsklass. Det är angeläget att

vården av det historiska arvet främjas

samtidigt som allmänheten erbjuds

tillträde till slottsparkernas

grönområden. Även föremålsvården på de

kungliga slotten behöver enligt

regeringen förstärkas. Regeringen anser

därför att ytterligare 2 000 000 kr

behövs för en förbättring av underhållet

i parkerna samt för en förbättring av

vård och konservering av konstskatterna.

Till detta kommer den tidigare nämnda

minskningen på 142 000 kr för slutlig

justering av statliga avtalsförsäkringar.

Sammantaget skall enligt regeringens

förslag anslaget 90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten ökas med 1 858 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att riksdagen på

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 beslutar ändra anslagen

under utgiftsområde 1 i enlighet med

regeringens förslag.

Stockholm den 25 oktober 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Per Unckel (m), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s),

Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd),

Mats Berglind (s), Lars Hjertén (m),

Inger René (m), Kerstin Kristiansson

Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd),

Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),

Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie

Lindkvist (s) och Margareta Nachmanson

(m).

BILAGA 3

Skatteutskottets yttrande

2001/02:SkU2y

Tilläggsbudget för år 2001 -Utgiftsområde

3 Skatteförvaltning och uppbörd

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett

skatteutskottet tillfälle till yttrande

över budgetpropositionen för 2002 såvitt

avser tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 2001 (yrkandena 16-28)

jämte motioner.

Propositionen

I budgetpropositionen för 2002 föreslår

regeringen att riksdagen godkänner att

ramen för utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd och

anslagen för Riksskatteverket,

skattemyndigheterna och Tullverket ändras

enligt följande uppställning (yrkande

28).

Tusental kronor

Utgiftsområde/anslag

Belopp enligt Förändring av

Ny ram/Ny

statsbudget 2001 ram/anslag

anslagsnivå

Uo Skatteförvaltn 6 6

3 ing och 204 11 056 215

uppbörd 248 304

3: Riksskatteverk

1 et, ramanslag 439 484 439

232 716

3: Skattemyndighe 4 4

2 terna, 594 9 466 604

ramanslag 628 094

3: Tullverket, 1 1

3 ramanslag 170 1 106 171

388 494

De ändringar som föreslås hänger samman

med en slutjustering av premierna för

statliga avtalsförsäkringar. Anslaget

till Riksskatteverket föreslås öka med

484 000 kr, anslaget till Tullverket med

1 106 000 kr och anslaget till

skattemyndigheterna föreslås öka med 5

466 000 kr. Det senare anslaget föreslås

dessutom öka med 4 000 000 kr för att

täcka kostnader i samband med

överflyttningen av ansvaret för

handläggningen av bouppteckningar från

domstolsväsendet till

skatteförvaltningen. Denna ökning

finansieras genom en motsvarande

minskning av anslaget till

domstolsväsendet under utgiftsområde 4.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon erinran mot

förslaget om ändrad ram och anslag såvitt

avser utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd och tillstyrker därför

proposition 2001/02:1 (volym 1) yrkande

28 i denna del.

Stockholm den 30 oktober 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s),

Marie Engström (v), Sven Brus (kd),

Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall

(mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats

(fp), Per-Olof Svensson (s), Stig

Rindborg (m), Lennart Axelsson (s),

Désirée Pethrus Engström (kd) och Inga

Berggren (m).

Bilaga 4

Justitieutskottets protokollsutdrag

2001/02:4.2

Bilaga 5

Försvarsutskottets yttrande

2001/02:FöU2y

Tilläggsbudget för år 2001 -

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett

försvarsutskottet tillfälle att yttra sig

över förslag 1 till tilläggsbudget för

budgetåret 2001 i proposition 2001/02:1

Regeringen

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 18 969 792 000 kr.

I tilläggsbudget i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition anmälde

regeringen att den vid behov avsåg att

återkomma till riksdagen i samband med

budgetpropositionen för 2002 med en

eventuell ytterligare omfördelning av

medel mellan förbandsverksamhet och

materielanskaffning. För att komma till

rätta med den ekonomiska obalansen för

innevarande år föreslår regeringen att

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och

beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kr

och att anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling minskas med motsvarande

belopp.

6:2 Fredsfrämjande truppinsatser

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 1 081 762 000 kr.

För att finansiera utökade fredsfrämjande

truppinsatser behöver anslaget 6:2

Fredsfrämjande truppinsatser ökas med

172 063 000 kr.

Finansiering sker genom minskning av

anslagen

§ 6:4 Funktionen Civil ledning med

3 407 000 kr,

§

§ 6:5 Funktionen Försörjning med

industrivaror med 15 000 000 kr,

§

§ 6:6 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst med 80 280 000 kr,

§

§ 6:10 Funktionen

Telekommunikationer m.m. med 60 716 000

kr,

§

§ 6:11 Funktionen Postbefordran

med 3 000 000 kr,

§

§ 6:12 Funktionen Transporter med

705 000 kr,

§

§ 6:13 Funktionen

Energiförsörjning med 7 470 000 kr och

§

6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kr.

Regeringen avser efter riksdagens

godkännande av här angivet förslag

besluta att de myndigheter vars anslag

minskas får disponera anslagssparanden

med motsvarande belopp. Härigenom

kompenseras myndigheterna för de lägre

anslagen och verksamheten påverkas inte.

6:3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 22 527 833 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling får användas även för

materielavveckling vid

underhållsregementen.

I syfte att tydliggöra ändamålen med

anslagen har regeringen inlett en översyn

av vilka verksamhetsutgifter som bör

belasta anslaget 6:1 Förbandsverksamhet

och beredskap m.m. respektive 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling för att åstadkomma en

mer rättvisande budgetering och

redovisning. Vissa utgifter för

avveckling, underhåll, modifiering och

utveckling som i dag belastar anslaget

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

bör fortsättningsvis belasta anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Försvarsmakten har

bl.a. haft problem med att rätt planera

in utgifterna för dessa verksamheter

under respektive anslag vilket bidragit

till obalanser mellan anslagen.

7:3 Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 13 431 000 kr.

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)

har en kommun vid stora kostnadskrävande

räddningsinsatser rätt till viss

ersättning från staten för den del av

räddningstjänstkostnaderna som

överskrider självrisken. Under 2001 har

flera ansökningar behandlats bl.a. på

grund av snöovädret i Gävle 1998,

översvämningarna i Arvika 2000 och

tågolyckan i Borlänge 2000. Även Statens

haverikommissions utredningskostnader för

bl.a. Göteborgsbranden belastar detta

anslag. Statens räddningsverk bedömer att

ersättningarna till kommunerna kan komma

att överskrida de medel som är

tillgängliga på anslaget 7:3 Ersättning

för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Anslaget bör därför ökas med 14 000 000

kr.

Finansiering sker genom att anslaget 6:6

Befolkningsskydd och räddningstjänst

minskas med motsvarande belopp.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i Fö274

yrkande 8 ( m kommitté) att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med 200 miljoner kronor utöver det

förslag som regeringen lämnat för att

komma till rätta med den ekonomiska

obalansen, dvs. sammanlagt 500 miljoner

kronor. Moderata samlingspartiet föreslog

redan i våras att anslaget skulle ökas

och då med 700 miljoner kronor vilket

Försvarsmakten hemställt om. Hade detta

då beviljats av riksdagen kunde många av

de negativa effekter som de ytterligare

besparingarna inom förbandsverksamheten

har medfört ha undvikits. Försvarsmakten

har i sin halvårsrapport prognosticerat

ett överutnyttjande mellan 100 och 500

miljoner kronor. Enligt Moderata

samlingspartiet bör därför anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med ett belopp som motsvarar den

övre gränsen, 500 miljoner kronor, som

Försvarsmakten angivit.

Anslaget 6.3 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling bör

sålunda reduceras med sammanlagt 500

miljoner kronor.

Kristdemokraterna framhåller i Fi274 (kd

kommitté) att förbandsverksamheten i

Försvarsmakten under senare år har varit

begränsad. Detta leder till att

kompetensen hos både anställd personal

och värnpliktig personal har blivit

lidande. Ominriktningen från ett

invasionsförsvar till en

insatsorganisation med hög kompetens,

kvalitet och flexibilitet kräver en

utökning av utbildnings- och

övningsverksamheten. Försvarsmaktens

anpassningsförmåga ligger bland annat i

övningsverksamheten som är helt nödvändig

för att behålla och motivera kvalificerad

personal. En väl utvecklad

förbandsverksamhet ger den kompetens som

krävs för att förbanden skall kunna nå

hög operativ förmåga i framtida

insatsmiljöer.

Kristdemokraterna föreslår mot den

bakgrunden att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar ökas med 200

miljoner kronor innevarande år utöver den

förstärkning om 300 miljoner kronor som

regeringen föreslår, dvs. sammanlagt 500

miljoner kronor. För att finansiera

ökningen - utöver regeringens förslag -

föreslår Kristdemokraterna att anslaget

2:10 Avsättning för garantiverksamhet

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning bör minskas med

motsvarande belopp.

Folkpartiet liberalerna anser i Fi294 (

fp parti) att riksdagen bör avslå

regeringens förslag att omfördela 300

miljoner kronor från materielanskaffning

till förbandsverksamhet. Folkpartiet

anser att en av orsakerna till

underskottet i förbandsverksamheten är

att fler värnpliktiga har inkallats till

pliktutbildning än vad behoven för att

kunna fylla krigsorganisationen

motiverar. Regeringens förslag att

omfördela medel kan möjligen antyda att

även regeringen är medansvarig för

felbudgeteringen.

Försvarsutskottets överväganden

Utskottet anser i likhet med regeringen,

Moderata samlingspartiet och

Kristdemokraterna att det under

innevarande budgetår bör ske en

omfördelning av budgetmedel från anslaget

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling till anslaget

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

Därmed åstadkoms en bättre avvägning

mellan Försvarsmaktens resurser under

året.

Utskottet anser emellertid att

riksdagen bör bifalla regeringens förslag

att omfördela 300 miljoner kronor mellan

de berörda anslagen.

Utskottet avstyrker sålunda motion Fö274

yrkande 8 samt motionerna Fi274 och Fi294

såvitt avser utgiftsområde 6.

Utskottet har i övrigt inget att invända

mot vad regeringen anfört beträfffande

förslag till tilläggsbudget avseende

utgiftsområde 6 Totalförsvar. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

Stockholm den 25 oktober 2001

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone

Tingsgård (s), Karin Wegestål (s), Stig

Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle

Lindström (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt

(s), Berit Jóhannesson (v), Margareta

Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars

Ångström (mp), Runar Patriksson (fp),

Björn Leivik (m) och Berndt Sköldestig

(s).

Avvikande meningar

1. Henrik Landerholm, Olle Lindström,

Anna Lilliehöök och Björn Leivik (alla m)

anför:

Moderata samlingspartiet föreslog redan i

våras att 700 miljoner kronor skulle

omfördelas inom utgiftsområdet vilket

Försvarsmakten hemställt om. Hade detta

då beviljats av riksdagen kunde många av

de negativa effekter som de ytterligare

besparingarna inom förbandsverksamheten

har medfört ha undvikits. Försvarsmakten

har i sin halvårsrapport prognosticerat

ett överutnyttjande mellan 100 och 500

miljoner kronor. För att komma till rätta

med den ekonomiska obalansen bör

sammanlagt 500 miljoner kronor omfördelas

inom utgiftsområdet. Enligt Moderata

samlingspartiet bör därför anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med 500 miljoner kronor. Anslaget

6.3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling bör sålunda

reduceras med motsvarande belopp dvs.

sammanlagt 500 miljoner kronor.

2. Åke Carnerö och Margareta Viklund

(båda kd) anför:

Förbandsverksamheten i Försvarsmakten

under senare år har varit begränsad.

Kompetensen hos både anställd personal

och värnpliktig personal har blivit

lidande. Ominriktningen från ett

invasionsförsvar till en

insatsorganisation med hög kompetens,

kvalitet och flexibilitet kräver en

utökning av utbildnings- och

övningsverksamheten. Försvarsmaktens

anpassningsförmåga ligger bland annat i

övningsverksamheten som är helt nödvändig

för att behålla och motivera kvalificerad

personal. Därför bör anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ökas med 200 miljoner kronor utöver det

förslag som regeringen har lämnat. För

att finansiera ökningen - utöver

regeringens förslag - föreslår

Kristdemokraterna att anslaget 2:10

Avsättning för garantiverksamhet inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning bör minskas med

motsvarande belopp.

3. Runar Patriksson (fp) anför:

Folkpartiet anser att en av orsakerna

till underskottet i förbandsverksamheten

är att fler värnpliktiga har inkallats

till pliktutbildning än vad som behövs

för att kunna fylla krigsorganisationens

behov. Regeringens förslag att föreslå en

omfördelning av medel kan möjligen antyda

att även regeringen är medan-svarig för

felbudgeteringen. Regeringen och

Försvarsmakten har än en gång misslyckats

i budgetering och uppföljning , så att

ett stort underskott uppstått i

förbandsverksamheten. Detta är inte

acceptabelt. Därför bör riksdagen avslå

regeringens förslag att omfördela 300

miljoner kronor från materielanskaffning

till förbandsverksamhet.

Bilaga 6

Socialförsäkringsutskottets

protokollsutdrag

2001/02:4.4

Bilaga 7

Socialutskottets protokollsutdrag

2001/02:3.3

Bilaga 8

Kulturutskottets protokollsutdrag

2001/02:2.3

Bilaga 9

Trafikutskottets protokollsutdrag

2001/02:4.5

BILAGA 10

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

2001/02:MJU2y

Tilläggsbudget för år 2001

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 20 september 2001

beslutat att bereda övriga berörda

utskott tillfälle att avge yttrande över

proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen

för år 2002 (volym 1) i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 (yrkandena 16-28) jämte

motioner i de delar som berör respektive

utskotts beredningsområde.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar

i yttrandet de förslag i propositionen

som avser tilläggsbudget för

utgiftsområdena Allmän miljö- och

naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar (utgiftsområde 23).

Upplysningar i ärendet har inför miljö-

och jordbruksutskottet lämnats av

företrädare för Jordbruksdepartementet.

Utskottet

I propositionen föreslås under

utgiftsområde 20 att anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. minskas med 23 000

000 kr. Anslaget minskas för att

finansiera ökningen med 20 000 000 kr av

det under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande uppförda anslaget 32:1

Länsstyrelserna m.m. samt ökningen med 3

000 000 kr av det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda anslaget 41:1

Skogsvårdsorganisationen. Vidare föreslås

att anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara

den biologiska mångfalden minskas med 24

125 000 kr för att finansiera ökningen

med 2 500 000 kr av det under

utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget

35:1 Statens energimyndighet:

Förvaltningskostnader samt ökningen med

21 625 000 kr av det under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar uppförda anslaget

43:8 Fiskeriverket. Anslaget 34:4

Sanering och återställning av förorenade

områden minskas med 4 700 000 kr. Som

skäl anförs att minskningen skall

finansiera ökningen med motsvarande

belopp av det under utgiftsområde 24

Näringsliv uppförda anslaget 38:5

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Vidare föreslås en justering av vissa

anslag under utgiftsområdet med anledning

av att premierna för de statliga

avtalsförsäkringarna slutligen

fastställts.

Under utgiftsområde 23 föreslår

regeringen att anslaget 41:1

Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086

000 kr. Finansiering sker genom att det

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård uppförda anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. minskas. Som skäl

anförs att skogsvårdsstyrelserna skall ha

det regionala ansvaret för genomförandet

av miljökvalitetsmålet Levande skogar.

För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna

fullgöra sitt arbete inom ramen för det

regionala mål- och uppföljningsarbetet

bör anslaget ökas. Anslaget 42:5

Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kr.

Enligt regeringen har kostnaderna för BSE-

kontroller visat sig bli högre än vad som

tidigare förväntades. Även kostnaderna

för att bekämpa sjukdomar som finns

upptagna i epizootilagen har visat sig

bli högre än beräknat. Anslagsökningen

finansieras genom att anslaget 43:16

Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas

med 10 000 000 kr samt att anslaget 25:1

Sveriges lantbruksuniversitet minskas med

3 000 000 kr. Statens växtsortnämnd

bedrivs med krav på full

kostnadstäckning. Avgiftsinkomsterna förs

till en inkomsttitel medan medel för

verksamheten anvisas på detta anslag.

Under år 2001 har kostnaderna, främst på

grund av dyrare ekonomisk administration,

ökat kraftigt och verksamheten kommer

under innevarande år att uppvisa ett

underskott. För att till en del avhjälpa

denna situation föreslår regeringen att

anslaget 43:3 Statens växtsortnämnd ökas

med 273 000 kr. Finansiering sker genom

att anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll

minskas med motsvarande belopp. Under

anslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. finns i statsbudgeten för

innevarande år uppfört ett ramanslag på

5 269 500 000 kr. Vidare har regeringen

ett bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 4 600 000 000 kr.

På grund av att omräkningskursen för euro

har stigit väsentligt sedan kursen för

arealersättning fastställdes för stödåret

2001 föreslår regeringen att

bemyndigandet höjs med 368 000 000 kr.

Anslaget 43:7 Räntekostnader för

förskotterade arealersättningar m.m.

föreslås ökas med 47 000 000 kr. EG:s

regler om kompensationsstöd med anledning

av märkbar revalvering den 1 januari 2001

finns bl.a. i rådets förordning (EG) nr

2799/98 av den 15 december 1998 om att

fastställa ett agromonetärt system för

euron. Om en märkbar revalvering ägt rum

får medlemsstaten i enlighet med

förordningen bevilja ett

kompensationsstöd till jordbrukarna vid

tre tillfällen under en period på tre år.

EU finansierar 50 % av delbetalningarna

och medlemsstaten finansierar 50 %. Den

del av valutakompensationen som EG

medfinansierar kan liksom övriga

återföringar från EG-budgeten belasta

anslaget 43:6 Arealersättningar och

djurbidrag m.m. Några nya medel behöver

inte anvisas för detta ändamål. För att

täcka den nationella medfinansieringen

för år 2001 behöver dock anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m. ökas med 47 000

000 kr. Anslaget 43:8 Fiskeriverket ökas

med 21 625 000 kr. Enligt regeringen

berörs Fiskeriverkets verksamhet av

åtgärder inom flera miljökvalitetsmål som

föreslagits i propositionen Svenska

miljömål - delmål och åtgärdsstrategier

för att uppnå miljökvalitetsmålen (prop.

2000/01:130). För att bidra till

Fiskeriverkets arbete med åtgärder som

syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen

föreslår regeringen att anslaget bör

ökas. Finansiering sker genom att det

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder

för biologisk mångfald minskas med

motsvarande belopp. Anslaget 43:16

minskas med 11 500 000 kr. 1 500 000 kr

går till anslaget 45:1 Sametinget och 10

000 000 kr till anslaget 42:5 Bekämpande

av smittsamma husdjurssjukdomar. Under

anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur finns i statsbudgeten

för innevarande år uppfört ett ramanslag

på 2 203 000 000 kr. Vidare har

regeringen ett bemyndigande att ingå

ekonomiska förpliktelser på högst 2 950

000 000 kr. Regeringen föreslår att

bemyndigandet höjs till att omfatta

beslut om stöd som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 4 180 000 000 kr efter år 2002.

Höjningen av bemyndigandet med

1 230 000 kr orsakas av det ökade antalet

ansökningar om miljöersättning avseende

den nya programperioden 2000-2006,

omläggningen till nya åtaganden samt

ökningen av stödet till

växtnäringsläckage. Under anslaget 44:2

Från EG-budgeten finansierade åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur finns

i statsbudgeten för innevarande år ett

ramanslag på 1 500 922 000 kr. Vidare har

regeringen ett bemyndigande att ingå

ekonomiska förpliktelser på högst 3 515

000 000 kr. Enligt regeringens förslag

bör regeringen bemyndigas att under år

2001 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-

budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur besluta

om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 4 770

000 000 kr efter år 2001. Det ökade

antalet miljöersättningar avseende den

nya programperioden 2000-2006,

omläggningen till nya åtaganden samt

ökningen av stödet till

växtnäringsläckage medför enligt

regeringen att bemyndigandet bör höjas

med 1 255 000 000 kr. Vidare föreslås en

slutlig justering av vissa anslag under

utgiftsområdet med anledning av att

premierna för de statliga

avtalsförsäkringarna slutligen

fastställts.

Miljö- och jordbruksutskottet vill för

sin del anföra följande. Regeringen har i

budgetpropositionen för år 2002 (prop.

2001/02:1, volym 1) redovisat sina

politiska prioriteringar under avsnitt

4.3. Bl.a. anför regeringen (s. 98) att

utgiftstaket för år 2002 kan komma att

överskridas om inte ytterligare åtgärder

vidtas. För att motverka ett sådant

överskridande aviserar regeringen ett

tidigareläggande av vissa utgifter från

år 2002 till år 2001. Under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar anges bl.a. att

utbetalningar av betesstöd skall

tidigareläggas. Mot bakgrund av den

ytterligare information som erhållits i

ärendet finner utskottet emellertid att

andra alternativ inom området bör prövas.

Av bl.a. administrativa skäl är det inte

möjligt att tidigarelägga utbetalningar

av betesstöd. Däremot bör det vara

möjligt att helt eller delvis till år

2001 tidigarelägga utbetalningarna av de

för år 2002 avsatta medlen för

arealersättningar. Erforderligt belopp

kan anvisas på tilläggsbudget för år

2001. Enligt utskottets mening bör

således anslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m., som för innevarande år

uppgår till 5 269 500 000 kr, höjas med 3

500 000 000 kr. Samtidigt bör ramen för

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar höjas med

motsvarande belopp. Ersättningar bör så

långt utgiftstaket medger utbetalas år

2001. Eventuellt kvarstående

ersättningsbelopp bör utbetalas så snart

som möjligt i januari 2002.

I övrigt tillstyrker utskottet

regeringens förslag till tilläggsbudget

för budgetåret 2001.

Stockholm den 25 oktober 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Ulf Björklund (kd), Sinikka

Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge

Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar

Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson

(s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline

Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m),

Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson

(c), Harald Nordlund (fp), Michael

Hagberg (s) och Carina Ohlsson (s).

Särskilt yttrande

Utbetalning av arealersättning m.m.

Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m),

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser

(m), Eskil Erlandsson (c) och Harald

Nordlund (fp) anför:

Principen för utbetalningar av EU-

ersättningar skall vara att

ersättningarna utbetalas samma år som de

avser. Vi tillstyrker därmed utskottets

initiativ att tidigarelägga

utbetalningarna av de för år 2002 avsatta

medlen för arealersättningar till år

2001. Utskottets initiativ innebär enligt

vår mening en möjlighet att fr.o.m. år

2002 återgå till det system för

utbetalning av bl.a. arealersättningar

som var intentionen vid Sveriges inträde

i Europeiska unionen. Utbetalningen av

ersättningar inom jordbruksområdet bör

fortsättningsvis göras samma år som

ersättningarna avser. I detta sammanhang

bör även påpekas att ifrågavarande

ersättningar är starkt

likviditetspåverkande för berörda parter,

vilket än mer stärker vår argumentering.

Bilaga 11

Arbetmarknadsutskottets protokollsutdrag

2001/02:4 bilagorna 3 och 4

Bilaga 3 till arbetsmarknadsutskottets protokoll

2001/02:04

Till finansutskottet, yttrande över Tilläggsbudget

för 2001

På ett antal anslag under utgiftsområdena 13 och

14 har regeringen i proposition 2001/02:1

föreslagit justeringar med anledning av att

premier för statliga avtalsförsäkringar för år

2000 nu fastställts. Arbetsmarknadsutskottet

godtar de förändringar som föreslås av anslagen.

Även i övrigt ställer sig utskottet bakom de

förslag som lämnas på berörda utgiftsområden.

Utskottet yttrar sig i det följande beträffande

anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket (prop. 2001/02:1),

utgiftsområde 14 och motion Fi286.

Arbetsmiljöverket (utgiftsområde 14 anslag 23:1)

Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1,913

miljoner kronor. Beräkningen avser dels en

minskning av anslaget med 6,913 miljoner kronor

som en slutlig justering för statliga

avtalsförsäkringar, dels en ökning med 5 miljoner

kronor för en informationssatsning om ohälsa i

arbetslivet. Moderaterna har i motion Fi286

motsatt sig att medel tilldelas Arbetsmiljöverket

för informationssatsningen, med motiveringen att

ohälsan i arbetslivet bäst bekämpas bl.a. genom

att skapa förutsättningar för en individuell och

flexibel arbetstid och föreslår i enlighet med

detta att anslaget minskas med 6,913 miljoner

kronor.

Utskottet kan med anledning av regeringsförslaget

konstatera att antalet sjukskrivningar har ökat

kraftigt under slutet av 1990-talet. Det är

framför allt de långa sjukskrivningarna som har

ökat. Enligt uppgifter i propositionen fanns i maj

2001 drygt 100 000 personer, varav 65 000 kvinnor,

som varit sjukskrivna under längre tid än ett år.

Ungefär en tredjedel av dem hade varit sjukskrivna

mer än två år (24 000 kvinnor och 16 000 män).

Även antalet anmälda arbetsskador och

arbetssjukdomar ökar. Mellan 1997 och 1999 har

kvinnorna haft en ökning på 60 % och männen 40 %

av anmälda arbetssjukdomar. Bland

arbetssjukdomarna dominerar de

belastningsrelaterade. Den största ökningen av

arbetssjukdomar avser sjukdomar som har sociala

och organisatoriska orsaker, huvuddelen relaterade

till stress och hög arbetsbelastning. Denna ökning

fortsatte även under år 2000 (källor Ds 2001:8

Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett

arbetsmiljöperspektiv och Arbetslivsfakta1 nr 3 år

2000).

I propositionen lägger regeringen fram ett 11-

punktsprogram som omfattar åtgärder för att

förebygga ohälsa i arbetslivet, åtgärder för att

rehabilitera dem som drabbas samt vissa åtgärder

inom hälso- och sjukvården. Regeringen har också

tillsatt en särskild utredare som skall utarbeta

förslag till en samlad handlingsplan för ökad

hälsa i arbetslivet, den s.k. HpH-utredningen

(dir. 2000:92).

Utskottet är mycket oroat över utvecklingen och

anser liksom regeringen att den måste vändas. Det

är därför positivt att regeringen nu påbörjat ett

omfattande arbete för att förbättra hälsan i

arbetslivet, ett arbete som berör Finans-, Närings-

och Socialdepartementen. Arbetets tyngdpunkt måste

dock ligga hos arbetsmarknadens parter och andra

aktörer i arbetslivet som har huvudansvaret för

arbetsmiljöarbetet enligt gällande lagstiftning

och regelverk.

Som ett led i nyss nämnda åtgärdspaket avser

därför regeringen att ta initiativ till

trepartssamtal mellan regeringen och

arbetsmarknadens parter för att söka samsyn och

samordna insatserna på området. Trepartssamtalen

inleds i höst, och i samband med det kommer en

informationssatsning att genomföras tillsammans

med arbetsmarknadens parter. För detta ändamål

föreslås att Arbetsmiljöverket tilldelas 5

miljoner kronor på tilläggsbudget för år 2001,

vilket tillsammans med den ovannämnda minskningen

av anslaget innebär att anslaget minskas med 1 913

000 kr.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är

nödvändigt att öka medvetenheten om de faktorer

som bidrar till ohälsa i arbetslivet och öppna för

diskussioner om en förnyelse av arbetsmiljöarbetet

på arbetsplatserna. Värdet av att arbetsmarknadens

parter involveras i diskussionerna, bl.a. i frågor

om arbetsorganisation, skall inte bagatelliseras.

Tvärtom anser utskottet att det är mycket

angeläget. Den ökade stressen i arbetslivet har

ofta sin grund i otillfredsställande

arbetsförhållanden avseende t.ex. bemanning,

arbetsorganisation, ansvarsförhållanden,

befogenheter, kompetensutveckling, svårigheter att

framföra kritik eller bristande anpassning. Detta

kan medföra en rad negativa konsekvenser för

verksamheternas långsiktiga utveckling. Det ligger

inte bara i arbetsmarknadens parters eget intresse

att vända denna utveckling, utan det är i själva

verket nödvändigt att de engagerar sig mer i dessa

frågor - både lokalt och centralt.

Utskottet tillstyrker förslaget i tilläggsbudgeten

om tilldelning av medel till Arbetsmiljöverket.

Motion Fi286 (m) bör avstyrkas.

Bilaga 4 till arbetsmarknadsutskottets protokoll

2001/02:04

Avvikande mening från (m) avseende tilläggsbudget

för år 2001, anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket,

utgiftsområde 14

Mikael Odenberg, Patrik Norinder, Henrik Westman

och Anna Kinberg (alla m) anför:

Det finns för närvarande 100 000 människor som har

varit sjukskrivna i mer än ett år (maj 2001). Bara

mellan juli 2000 och juli 2001 har antalet

långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under perioden

januari-september i år uppgick utbetalningarna av

sjukpenning till 27 miljarder kronor (källa

Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar enligt

budgetpropositionen med att kostnaderna för

sjukskrivningar år 2002 kommer att uppgå till 50

miljarder kronor. Sjukfrånvaron bland personal i

offentlig sektor är särskilt stor.

Sjukfrånvaron hotar att bli vårt största

samhällsproblem, och vi anser att det finns all

anledning att ta den skenande utvecklingen vad

gäller sjukskrivningar på yttersta allvar. Det

måste till kraftfulla åtgärder för att vända denna

utveckling. Ett sätt att motverka ohälsan i

arbetslivet kan vara att skapa förutsättningar för

en individuell och flexibel arbetstid. En sådan

möjlighet gynnar både arbetstagare och

arbetsgivare. I vår motion om den ekonomiska

politiken, Fi291, föreslår vi ett 13-punktsprogram

för att göra fler friska och för att göra

rehabiliteringen snabbare. Den informationskampanj

som regeringen avser att finansiera med medel från

anslaget för Arbetsmiljöverket framstår som

omotiverad. Vi avstyrker därför regeringens

förslag om tilläggsbudget för Arbetsmiljöverket i

den delen. Anslaget 23:1 bör därför minskas med

6 913 000 kr. Motion Fi286 tillstyrks därmed.

Särskilt yttrande avseende tilläggsbudget för år

2001 (kd)

Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anför

Under slutet av 1990-talet har antalet

sjukskrivningar ökat kraftigt. Kostnaden var 1998

ca 20 miljarder kronor och har sedan dess

fördubblats. Sjukskrivningarna kostar i dag

statskassan 12 miljoner kronor om dagen. En stor

del av ökningen har sin grund i problem med

stress.

Vi är besvikna på det s.k. 11-punktsprogram för

ökad hälsa i arbetslivet som regeringen

presenterar i budgetpropositionen. Programmet är

otillräckligt för att möta de galopperande

sjukskrivningstalen. Inte minst saknas

handlingskraft för att snabba upp

rehabiliteringsinsatserna.

Det krävs en helhetssyn på människan när man skall

angripa ohälsoproblemet.

Regeringen relaterar problemet med stress enbart

till arbetslivet. Arbetsplatsen och dess

beskaffenhet står endast för ca 50 % av alla

sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer utanför

arbetsplatsen som sannolikt i stor utsträckning

bidrar till ohälsan, såsom t.ex. individens

ekonomi och relationsproblem. Många har det svårt

att få hela sin livssituation att gå ihop.

Utformningen av familje-, folkhälso-, skatte- och

jämställdhetspolitiken har därför också stor

betydelse för möjligheterna att komma till rätta

med ohälsan. Det förebyggande arbetet måste ses i

ett långt perspektiv. Åtgärder måste sättas in för

att förebygga ohälsa och för att förhindra att en

redan uppkommen sjukdom återkommer eller

förvärras. I det perspektivet blir det för snävt

att bara se till arbetsplatserna och de problem

som kan uppstå där.

De långa sjukskrivningarna ökar vilket tyder på

att det tar för lång tid från det att sjukdom

bekräftats till dess rehabiliteringsinsatser sätts

in. Trots att antalet långtidssjukskrivningar över

30 dagar har fördubblats de senaste fyra åren är

antalet rehabiliteringsinsatser oförändrat. Bland

de 430 000 personer som i dag lämnat

arbetsmarknaden med förtidspension finns med all

säkerhet många som skulle ha haft en möjlighet att

komma tillbaka till arbetslivet om de hade fått en

snabbare rehabiliteringsinsats.

I utredningen Rehabilitering i arbete - en reform

för individen i centrum (SOU 2000:78), den s.k.

Gerhard Larsson-utredningen, lämnas bra förslag

som skulle kunna genomföras omgående. Vi står

bakom förslaget som innebär att en

rehabiliteringsförsäkring införs som finansieras

via arbetsgivaravgiften, men med staten som

medfinansiär under en övergångsperiod. Den

ersätter en stor del av de olika system för

rehabilitering och ersättningar som finns i dag.

Försäkringskassan och yrkesinspektionen förstärks.

Regeringen har i stället valt att tillsätta en

arbetsgrupp som skall arbeta vidare med frågorna.

Det vittnar om brist på handlingskraft och

förlänger en svår situation för många människor.

Vi beklagar denna onödiga väntan på en ny

rehabiliteringsorganisation.

Det är helt nödvändigt att regeringen, trots att

man skjuter på detta beslut, snabbt ser till att

rehabiliteringsarbetet på försäkringskassorna och

arbetsplatserna fungerar. Handläggningstiden måste

kortas till gagn för den enskilda människan.

I offentlig sektor är problemen med sjukfrånvaro,

såväl lång som kort, särskilt stora. Det är

viktigt att Sveriges största arbetsgivare tar sitt

ansvar på allvar. En ordentlig analys bör göras av

den offentliga sektorns speciella problem. Vid en

sådan genomlysning bör bland annat frågor tas upp

om hur delaktighet och inflytande för de anställda

kan öka och hur den kompetensutveckling som är

nödvändig kan genomföras.

En viktig åtgärd för att förbättra människors

arbetsförhållanden är enligt vårt förmenande att

möjliggöra en större flexibilitet och ett större

inflytande för individen över arbetstiden.

Arbetstidslagstiftningen måste därför utformas så

att arbetsgivare och arbetstagare i ökad

utsträckning lokalt kan fastställa arbetstiden

efter sina behov och önskemål. Lagstiftningen bör

skapa förutsättningar för parterna att i

kollektivavtal finna lösningar i avvägningen

mellan verksamhetens och de anställdas behov.

Avslutningsvis vill vi också framhålla att

arbetsgivarna har en central roll när det gäller

de anställdas arbetsmiljö och rehabilitering. Det

förebyggande arbetet kan inte överskattas. Varje

arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen

skyldighet att genomföra ett s.k. systematiskt

arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket måste

arbeta aktivt med såväl psykisk som fysisk ohälsa.

Arbetsmiljöverket bör fungera som en uppsökande

samarbetspartner för de företag och organisationer

och offentliga förvaltningar som vill ha råd och

stöd i arbetet med att motverka och förhindra

fysisk och psykisk ohälsa.

Bilaga 12

Bostadsutskottets yttrande

2001/02:BoU2y

Tilläggsbudget för år 2001 -

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett berörda

utskott tillfälle att avge yttrande över

proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen

för 2002 (volym 1) i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2001 jämte motioner i de delar

som berör respektive utskotts

beredningsområde.

Bostadsutskottet behandlar i sitt

yttrande de förslag i tilläggsbudgeten

som avser utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande.

Utskottet

I tilläggsbudgeten för budgetåret 2001

föreslår regeringen förändringar av åtta

anslag inom utgiftsområde 18. Flertalet

av dessa förändringar beror på det

förslag till slutlig justering av

samtliga statliga myndigheters premier

för de statliga avtalsförsäkringarna som

läggs fram i tilläggsbudgeten.

De statliga myndigheterna betalar

varje år försäkringsmässigt beräknade

premier för förmåner som de anställda har

enligt kollektivavtal (statliga

avtalsförsäkringar). Dessa premier har

tidigare varit schablonmässigt beräknade.

Beslutet om att övergå till

försäkringsmässigt beräknade premier

innebar bl.a. att övergången skulle vara

kostnadsneutral. Myndigheternas anslag

har därför justerats med hänsyn till

detta. Hittills har dock dessa

justeringar byggt på uppskattningar av

premierna. När de slutliga premierna för

år 2000 nu har fastställts har det visat

sig att övergången inte blivit helt

kostnadsneutral. Regeringen föreslår

därför att anslagen för samtliga

myndigheter slutligt justeras. Förslaget

redovisas i en tabell för samtliga

utgiftsområden. Endast när också en annan

justering av ett anslag föreslås anges

justeringen under berört utgiftsområde.

När det gäller utgiftsområde 18 är detta

fallet endast beträffande

länsstyrelseanslaget. För utgiftsområde

18 innebär förslaget sammanfattningsvis

följande förändringar i anslagen för

budgetåret 2001:

Boverket - 1

417 000

kr

Lantmäteriverket - 7

623 000

kr

Statens bostadskreditnämnd

134 000

kr

Statens geotekniska institut

615 000

kr

Statens va-nämnd -

776 000

kr

Centrum för kunskap om

ekologisk hållbarhet 108 000

kr

Länsstyrelserna - 25

714 000

kr

När det gäller anslaget 32:1

Länsstyrelserna m.m. föreslår regeringen

att anslaget skall minskas med 5 714 000

kr. De skäl som redovisas för

anslagsminskningen är i korthet följande.

I den i våras framlagda proposition

2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och

åtgärdsstrategier föreslås att

länsstyrelserna skall ges ett

övergripande ansvar för det regionala mål-

och uppföljningsarbetet när det gäller

miljökvalitetsmålen. För att de skall

kunna fullgöra sitt arbete bör

länsstyrelseanslaget enligt

budgetpropositionen tillföras ytterligare

20 miljoner kronor från anslaget för

miljöövervakning under utgiftsområde 20.

Som framgår ovan görs samtidigt en

slutlig justering av premierna för de

statliga avtalsförsäkringarna som innebär

en anslagsminskning med 25 714 000 kr

för länsstyrelserna. Totalt föreslås

anslaget därmed minskat med 5 714 000 kr.

Dessutom föreslår regeringen att

anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet skall ökas med 400

miljoner kronor. Enligt regeringens

bedömning bör avsättningen till

garantireserven ske med en inledningsvis

större summa än vad som tidigare

beslutats.

Regeringens förslag till tilläggsbudget

för budgetåret 2001, som inte mött

invändningar i motioner, tillstyrks av

utskottet.

Stockholm den 25 oktober 2001

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola

Ryttar (s), Lilian Virgin (s), Owe

Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),

Sten Andersson (m), Carina Moberg (s),

Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw

Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman

(m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),

Rigmor Stenmark (c) och Ewa Thalén Finné

(m).

_______________________________

1 Arbetslivsfakta utgavs vid aktuell tidpunkt av

dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket,

Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.