Bet. 2001/02:FIU12

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU12

Offentlig upphandling

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen

om offentlig upphandling, m.m. 9 motioner har väckts

med anledning av propositionen. Utskottet behandlar

även 27 motioner med 61 motionsyrkanden som väckts

under den allmänna motionstiden år 2001.

Utskottet förordar att det görs en förnyad

prövning av Nämnden för offentlig upphandlings

ställning i samband med utredningen om

myndighetsstrukturen när det gäller konsument- och

konkurrensfrågor. Utskottet tillstyrker därmed

delvis en motion.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

upphandlande enheter får hänvisa till kriterier för

miljömärken, om kriterierna för märket har

utarbetats på grundval av vetenskaplig information.

Utskottet anser dock att det är viktigt att

regeringen fortsätter sitt arbete med att verka för

att EG:s regler och andra internationella regler på

sikt ändras så att det blir möjligt att ta större

hänsyn till miljön vid upphandling. Detta bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag

att en upphandlande enhet får ställa särskilda krav

på hur ett uppdrag i ett upphandlingskontrakt skall

utföras.

Utskottet avstyrker regeringens förslag om att

direktupphandling skall medges när upphandlingens

värde understiger fem prisbasbelopp. Utskottet anser

att effekterna av en fastställd gräns för

direktupphandling behöver analyseras ytterligare.

Nuvarande bestämmelser som anger att

direktupphandling får medges om det är fråga om lågt

värde bör därför behållas tills vidare. Det innebär

att de upphandlande enheterna liksom hittills har

möjlighet att fastställa olika gränser för

direktupphandling på olika områden och för olika

typer av upphandlingar.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag

om vissa ändringar i syfte att förbättra

möjligheterna för leverantörer att ansöka om

överprövning av en upphandlande enhets beslut att en

viss leverantör skall tilldelas

upphandlingskontraktet, det s.k.

tilldelningsbeslutet. Det föreslås således att en

upphandlande enhet skall vara skyldig att på eget

initiativ lämna upplysningar till anbudssökande och

anbudsgivare om tilldelningsbeslutet och att enheten

skall vara skyldig att lämna sådana uppgifter till

varje leverantör som så begär. Uppgifter rörande

anbud får lämnas ut först sedan en sekretessprövning

skett. Det föreslås dessutom att en upphandling i

regel skall anses som avslutad i den mening som

avses vid ansökan om överprövning och talan om

skadestånd vid den tidpunkt när ett

upphandlingskontrakt föreligger, dock tidigast sedan

tio dagar gått från det att den upphandlande enheten

lämnat upplysningar om tilldelningsbeslutet till

anbudssökande och anbudsgivare. Ett

upphandlingskontrakt föreslås kunna ingås genom

elektronisk överföring. Slutligen föreslås att

prövningstillstånd krävs för att kammarrätten skall

pröva ett överklagande av länsrättens beslut.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte

är möjligt för en upphandlande enhet att ta lokala

hänsyn vid offentlig upphandling. Ett sådant

förfarande strider mot såväl bestämmelserna i lagen

om offentlig upphandling som mot

upphandlingsdirektiven och de EG-rättsliga

principerna om likabehandling och förbud mot

diskriminering. Det finns dock vissa möjligheter att

inom regelverkets ram förbättra förutsättningarna

för lokala leverantörer att lämna anbud.

I betänkandet finns 26 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Den framtida tillsynen m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om den framtida

tillsynen. Därmed bifaller riksdagen delvis

motion

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

yrkande 16 samt avslår motionerna

2001/02:Fi28 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth

Nyström (m),

2001/02:Fi30 av Per Landgren (kd) yrkande 4,

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

1 i denna del och yrkandena 2-5,

2001/02:Fi209 av Marianne Andersson m.fl. (c, m,

fp, kd),

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkandena 3-5,

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkandena 8-12,

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande

7 samt

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

yrkande 15.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Översyn av LOU m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande

6 samt

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande

13.

Reservation 2 (kd)

3. Borttagande av begreppet

affärsmässighet

Riksdagen avslår motion

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

15.

Reservation 3 (v)

4. Kriterier för miljömärken

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1

§ samt tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anför om EG:s regler och andra

internationella regler och möjligheterna att ta

större hänsyn till miljön vid upphandling. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:142 punkt

2 i denna del och bifaller delvis motion

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

yrkande 14 samt avslår motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena

1 och 2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

1 i denna del,

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd

Saarinen (mp),

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 7,

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl.

(mp) yrkande 19,

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd)

yrkandena 18 och 19 samt

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

yrkande 3.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (c)

Reservation 7 (fp)

5. Särskilda kontraktsvillkor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 1 kap. 18 b § och 6 kap.

10 a § samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om sociala och

arbetsmarknadspolitiska hänsyn. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna

del och avslår motionerna

2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman

(s),

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande

3,

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

1 i denna del,

2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),

2001/02:Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och

Hillevi Larsson (s),

2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),

2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),

2001/02:Fi251 av Anders Ygeman och Lena Sandlin-

Hedman (s) yrkande 1,

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande

3 samt

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

16.

Reservation 8 (m, kd)

Reservation 9 (c)

Reservation 10 (fp)

6. ILO:s konvention nummer 94

Riksdagen avslår motion

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

17.

7. Direktupphandling

Riksdagen antar utskottets förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 6 kap. 2 §. Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:142

punkt 2 i denna del och motionerna

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena

1 och 2,

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4

samt

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

1 i denna del,

och avslår motionerna

2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

yrkande 10 samt

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

yrkande 5.

Reservation 11 (m, kd)

Reservation 12 (c)

Reservation 13 (fp)

8. Lokal upphandling

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3,

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 6,

2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 4

samt

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande

9.

Reservation 14 (kd, c)

Reservation 15 (fp)

9. Verksamhet i egen regi och obligatorisk

upphandling

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkandena 2, 3, 6 och 7,

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande

7,

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande

5 samt

2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m)

yrkandena 8 och 12.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (kd)

10. Köp mellan kommun och kommunalt

företag

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

1 i denna del samt

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 2.

Reservation 18 (m, kd, fp)

11. Avknoppning

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

5 samt

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande

9.

Reservation 19 (m, kd, fp)

12. Den offentliga upphandlingens

funktionssätt

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

1 samt

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 1.

Reservation 20 (m, kd, fp)

13. Krav på att verksamheten drivs utan

vinstsyfte

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande

1 samt

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

yrkande 18.

Reservation 21 (m) - motiv.

14. Kundvalssystem

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande

2,

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

4 samt

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

14.

Reservation 22 (m, kd, fp)

15. Rätten till överprövning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 7 kap. 4 §. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:142 punkt

2 i denna del och avslår motion

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 2.

Reservation 23 (m, kd)

16. Konsekvensanalys

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 3

samt

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 3.

Reservation 24 (m, kd)

17. Enklare regler m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande

5,

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 8,

2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s) samt

2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl.

(s).

Reservation 25 (kd, fp)

Reservation 26 (c)

18. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100) och lag om

ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling, i den mån lagförslaget inte omfattas av

vad utskottet föreslagit ovan.

Stockholm den 30 maj 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm

(m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek

(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och

Hans Hoff (s).

2001/02

FiU12

(prop. 2001/02:142)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om

offentlig upphandling, m.m. föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100) och lag om

ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

som lagts fram i propositionen. Regeringens förslag

återges i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har nio motioner

väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även

27 motioner med 61 motionsyrkanden som väckts under

den allmänna motionstiden år 2001. Förslagen i

motionerna återges i bilaga 1.

Under behandlingen av propositionen har utskottet

tagit emot en skrivelse från Branschföreningen för

industriell och institutionell hygien i ärendet.

Bakgrund

Utredningsarbetet

Regeringen tillkallade genom beslut den 25 juli 1998

(dir. 1998:58) en särskild utredare för att utreda

organisationen av Nämnden för offentlig upphandling

(NOU) m.m. Den 12 maj 1999 beslutade regeringen -

efter ett tillkännagivande från riksdagen - att ge

utredningen en parlamentarisk sammansättning,

tilläggsdirektiv (dir. 1999:34) och förlängd

utredningstid t.o.m. december 2000. Enligt

tilläggsdirektiven skall kommittén lämna ett

delbetänkande omfattande det uppdrag som kommittén

fått genom direktiv 1998:58. Utredningen, som

antagit namnet Upphandlingskommittén, överlämnade i

december 1999 delbetänkandet (SOU 1999:139)

Effektivare offentlig upphandling - För fortsatt

välfärd, trygghet och tillväxt.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har

remissbehandlats. I proposition 1999/2000:128

Offentlig upphandling i informationssamhället tar

regeringen upp vissa av kommitténs förslag. I

propositionen föreslogs ett antal åtgärder för att

förbättra och förenkla regelverket, bl.a. att anbud

och anbudsansökningar skall kunna lämnas genom

elektronisk överföring. För att öka små och

medelstora företags möjligheter att delta i

offentlig upphandling har det fr.o.m. den 1 juli

2001 införts mer långtgående krav på annonseringar

av upphandlingar under tröskelvärdena. På förslag

från finansutskottet biföll riksdagen regeringens

förslag (bet. 2000/01:FiU8, rskr. 2000/01:25).

Upphandlingskommittén har i mars 2001 överlämnat

sitt slutbetänkande (SOU 2001:31) Mera värde för

pengarna. Betänkandet har remissbehandlats.

Kommittén har bl.a. föreslagit att den

upphandlande enheten vid upphandling av tjänster

avseende hälso- och sjukvård eller socialtjänst

skall få ställa som krav att utförandet av tjänsten

endast får överlämnas till ett bolag, en förening,

en stiftelse eller annan som driver verksamheten

utan syfte att skapa vinst åt ägare eller

motsvarande intressent. Sådant avtal skulle inte

heller få slutas med företag som bildats med stöd av

kommunallagen.

Regeringen har den 21 december 2000 tillsatt en

utredning om medborgerligt inflytande m.m. vid

förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården

(S 2000:08). Enligt direktiven skall utredaren

utreda förutsättningarna för att införa särskilda

tröghetsregler vid beslut om stora förändringar av

ägar- eller driftsformer inom vården samt lämna

förslag till sådana regler (dir. 2000:103).

Utredaren skall särskilt beakta intresset av att

upprätthålla en verksamhet som är tillgänglig för

alla efter behov. Utredarens förslag skall syfta

till att det demokratiska inflytandet över

beslutsprocessen vid överlåtelse av driftsansvaret

för den offentligt finansierade vården stärks.

Regeringen har vidare den 21 februari 2002

beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag

att utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för

icke vinstutdelande verksamhet (dir. 2002:30).

Kännetecknande för ett sådant bolag skall vara att

det har ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst

och att det finns särskilda begränsningar när det

gäller bolagets rätt att dela ut vinst till ägare

och andra. Dessa begränsningar skall innebära

antingen ett fullständigt förbud mot vinstutdelning

eller att aktieägarna endast har rätt till en på

visst sätt begränsad avkastning på satsat kapital.

Upparbetade överskott skall användas för att

utveckla den verksamhet som bolaget bedriver. Det

nya slaget av aktiebolag skall skapas genom

särbestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385). Det

skall vara utformat så att det utan svårighet - och

utan att det uppstår några konkurrensnackdelar för

andra företagsformer - kan infogas i skilda slag av

företagsstrukturer. Utredaren skall lämna de

författningsförslag som behövs för att skapa

aktiebolag av beskrivet slag. Utredaren skall vidare

utröna behovet av andra slag av särbestämmelser som

kan göra företagsformen attraktiv och peka ut

tänkbara incitament att bedriva verksamhet i den nya

företagsformen. Utredaren skall även analysera vilka

konsekvenser sådana särregler och incitament kan ha

för företag som bedriver verksamhet i annan form.

Affärsmässighetsbegreppet

Grundprincipen i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling (LOU) är att offentlig upphandling skall

göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter

som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt

(1 kap. 4 § LOU). Anbudsgivare, anbudssökande och

anbud skall vidare behandlas utan ovidkommande

hänsyn.

LOU genomför EG:s upphandlingsdirektiv. Innebörden

av affärsmässighetsbegreppet utvecklades i

förarbetena till LOU (prop. 1992/93:88). Där

uttalades att avsikten var att genom LOU införa

upphandlingsregler som låg så nära de EG-rättsliga

reglerna som möjligt. Detta för att undvika att

andra och kanske t.o.m. hårdare regler skulle gälla

i svenska upphandlingar än i upphandlingar som sker

i övriga medlemsländer (a. prop. s. 38). EG:s

regelverk avser att åstadkomma en öppen och

konkurrensutsatt upphandlingsmarknad för alla

betydande sektorer inom upphandlingen. De svenska

reglerna ansågs vid LOU:s införande inte innehålla

några strängare krav på hur upphandlingen skall

genomföras än vad som följer av EG-rätten (jfr t.ex.

a. prop. s. 37). Genom kraven i 1 kap. 4 § LOU på

konkurrens, affärsmässighet och på att upphandlingen

skall ske utan ovidkommande hänsyn ansågs de

grundläggande principerna i EG-rätten att

upphandling skall genomföras i konkurrens och utan

diskriminering genomförda i svensk rätt (a. prop.

s. 40 och s. 59-60).

I EG-direktiven och i LOU uttrycks

affärsmässigheten genom kravet på att grunden för

antagande av ett anbud skall vara att anbudet avser

det lägsta priset. Alternativt kan det anbud som är

det ekonomiskt mest fördelaktiga antas (1 kap. 22 §

och 6 kap. 12 § LOU). När en upphandlande enhet

skall avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest

fördelaktiga anbudet skall den ta hänsyn till

samtliga omständigheter som pris, leveranstid,

driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella

och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd,

miljöpåverkan m.m. En diskriminerande upphandling

innebär att affärsmässigheten sätts åt sidan till

förmån för i sammanhanget ovidkommande hänsyn.

Konkurrensen uppnås genom krav på att upphandlande

enheter inte godtyckligt får förkasta anbud. Enheten

måste kunna motivera såväl varför ett avtal slöts i

ett fall som varför övriga anbud förkastades.

Tolkningen av affärsmässighetsbegreppet i LOU

skall således göras mot bakgrund av vad som anfördes

i förarbetena till lagen om innebörden av

bestämmelsen i 1 kap. 4 § LOU och syftet med lagen.

Pågående arbete inom EU

Det pågår ett omfattande arbete inom EU med

upphandlingsfrågor. Offentlig upphandling är ett

område som enligt kommissionens handlingsplan för

den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har

i ett meddelande om offentlig upphandling (KOM[98]

143) anfört att reglerna bör göras enklare, mer

flexibla och anpassade efter förändringarna på

marknaden. Genom Amsterdamfördraget betonas att

miljöhänsyn skall integreras i alla gemenskapens

politikområden för att en hållbar utveckling skall

uppnås. I kommissionens förslag till det sjätte

miljöhandlingsprogrammet, som omfattar perioden

2001-2010, anges offentlig upphandling som ett

område som i väsentlig utsträckning kan bidra till

en miljövänligare marknad genom att upphandlarna

inför miljöprestanda bland upphandlingskriterierna.

I juli 2001 presenterade kommissionen ett

tolkningsmeddelande angående möjligheterna att ta

miljöhänsyn vid offentlig upphandling,

KOM(2001) 274. I tolkningsmeddelandet analyseras och

anges de möjligheter som enligt gällande

gemenskapslagstiftning finns för att integrera

miljöhänsyn i offentlig upphandling. Enligt

meddelandet ges möjligheterna att ta miljöhänsyn i

första hand i det inledande stadiet, nämligen när

man fattar beslutet om vad som skall upphandlas.

Dessa beslut omfattas inte av bestämmelserna i

upphandlingsdirektiven, men faller under fördragets

bestämmelser om fri rörlighet för varor och

tjänster, och i synnerhet principerna om icke-

diskriminering och proportionalitet.

Upphandlingsdirektiven ger i sig olika möjligheter

att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling, främst

när de tekniska specifikationerna, urvalskriterierna

och tilldelningskriterierna för ett kontrakt

fastställs. De upphandlande enheterna kan även

ställa ytterligare krav om dessa är förenliga med

fördragets bestämmelser. I meddelandet anför

kommissionen att den planerar att utarbeta en

handbok om grön offentlig upphandling med praktiska

exempel på hur miljövänliga anbudsförfaranden kan

genomföras i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Handboken skall presenteras under våren eller hösten

2002. I EG-domstolen (C-513/99 Stagecoach Finland Oy

Ab mot Helsingfors stad och HKL-Bussiliikene) har

ett mål anhängiggjorts som rör frågan om mer

"globala" hänsyn kan tas vid val av

utvärderingskriterium. Domen skall enligt domstolens

planer meddelas under våren 2002.

I oktober 2001 presenterade kommissionen ett

tolkningsmeddelande

om möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig

upphandling, KOM(2001) 566. Meddelandet syftar till

att klargöra i vilken omfattning gällande

gemenskapslagstiftning tillåter att sociala hänsyn

beaktas vid offentlig upphandling. De nu gällande

direktiven om offentlig upphandling innehåller inga

särskilda bestämmelser om befrämjande av sociala mål

i samband med offentlig upphandling. Kommissionen

anser dock att gällande gemenskapsrätt på området

för offentlig upphandling erbjuder ett antal

möjligheter som - om de utnyttjas på lämpligt sätt -

gör det möjligt att nå de eftersträvade målen. I

tolkningsmeddelandet redovisas för var och en av de

olika faserna i ett upphandlingsförfarande om och i

vilken utsträckning sociala hänsyn kan tas.

Kommissionen presenterade i maj 2000 ett förslag

till direktiv om samordning av förfarandena vid

offentlig upphandling av varor, tjänster och

byggentreprenader och ett förslag till direktiv om

samordning av förfarandena vid upphandling på

områdena vatten, energi och transporter. De tre

direktiven inom den klassiska sektorn har

sammanförts till ett direktiv. Flera värdefulla

sakliga ändringar genomförs, t.ex. förenklingar av

tröskelvärdena och möjligheten att utnyttja

elektronisk kommunikation inom

upphandlingsprocessen. Direktivförslagen skall

enligt planerna beslutas i december 2002.

Regeringen har presenterat sina synpunkter på

direktivförslagen i en promemoria. Regeringen anser

att förslagen är väsentliga för att den inre

marknaden skall fungera bättre. Konsolideringen för

den klassiska sektorn, varigenom tre direktiv läggs

samman till ett underlättar tillämpningen av

reglerna. Vidare innebär förslagen en redaktionell

omarbetning av direktivtexterna som medför ökad

användarvänlighet. Även reglerna som medger

elektronisk upphandling medför en modernisering och

förenkling av reglerna. Vad gäller miljöhänsyn i

offentlig upphandling är den svenska ståndpunkten

att tekniska specifikationer för miljöhänsyn skall

kunna formuleras genom att hänvisa till

kriteriedokumenten för europeiska, transnationella

eller nationella miljömärken. Möjligheterna att

referera till miljömärken vid offentlig upphandling

har diskuterats under en lång tid. Kommissionen ger

visst utrymme för detta i sitt tolkningsmeddelande

genom möjligheten att hänvisa till kriterier för

miljömärken. Regeringen anser att detta är positivt

men att det inte räcker. Dessutom finns det risk,

eftersom tolkningsmeddelandet endast redogör för

kommissionens syn på direktiven, att det fortfarande

råder tveksamheter kring vad som gäller. Därför

anser regeringen att det måste framgå av direktiven

att denna möjlighet finns. Den oklara situationen

har försvårat för upphandlande enheter att hänvisa

till miljömärken vid offentlig upphandling. Sverige

har i rådsarbetsgruppen aktivt arbetat för att

direktiven skall förtydligas och ändras. I huvudsak

har följande förslag framförts. I artikel 6 i EG-

fördraget föreskrivs det att miljöskyddskraven skall

integreras i utformningen och genomförandet av

gemenskapens politik och verksamhet, särskilt i

syfte att främja en hållbar utveckling. Det här

direktivet bör därför göra det möjligt för den

offentliga upphandlingen att bidra till skyddet av

miljön och till främjandet av en hållbar utveckling.

Vidare skall det i artikeln om tekniska

specifikationer göras tillägget att tekniska

specifikationer avseende miljöaspekter kan utformas

genom hänvisning till dokument om kriterier för

europeisk, transnationell eller nationell

miljömärkning. Reglerna om anbudsgivarnas tekniska

förmåga bör tillföras en bestämmelse som ger den

upphandlande enheten rätt att kräva att anbudsgivare

anger sitt miljöledningssystem. Slutligen har

Sverige framfört att, i artikeln angående

tilldelningsgrunder, orden "för den upphandlande

myndigheten" skall utgå och "är direkt förbundna med

föremålet för upphandlingen" skall ersättas med

"avser upphandlingen". Detta överensstämmer med

gällande upphandlingsdirektiv. Sverige har också

framfört att ordet "miljöegenskaper" skall ersättas

med "miljöhänsyn i ett livscykelperspektiv".

Vad gäller sociala hänsyn i offentlig upphandling

så anser regeringen att i syfte att garantera att

arbetstagare som utför arbete under ett offentligt

kontrakt har arbets- och anställningsvillkor som

ligger i nivå med de villkor som är etablerade inom

den bransch och inom det område där arbetet utförs

bör ett förtydligande i upphandlingsdirektiven

införas. Det bör dock inte föreligga en absolut

skyldighet, utan det bör i stället vara en

angelägenhet för medlemsstaterna att avgöra hur

långtgående en sådan skyldighet skall vara.

Regeringen har i en promemoria den 24 april 2002

presenterat förhandlingarna i rådsarbetsgruppen.

Sverige har koncentrerat en stor del av arbetet i

gruppen på frågorna om miljöhänsyn och sociala

hänsyn i offentlig upphandling. Sverige stöder

därför förslagen som avser miljöhänsyn och sociala

hänsyn i upphandling. Kommissionen och de övriga

medlemsstaterna har gått Sverige till mötes på flera

punkter. De förslag där Sverige inte har stöd av

någon annan medlemsstat har Sverige nu släppt sina

reservationer. Det gäller möjligheten för en

upphandlande enhet att ställa krav på att en

arbetsgivare som tilldelas ett upphandlingskontrakt

skall tillämpa arbets- och anställningsvillkor som

är allmänt vedertagna inom den bransch och i det

land där arbetet utförs. Det gäller också ett

förslag till tillägg i ingressen som erinrar om

ILO:s konvention nr 94 och att direktivets

bestämmelser inte påverkar tillämpningen av

konventionens bestämmelser. Slutligen vad gäller

artikeln angående tilldelningsgrunder har Sverige

fått stöd för sin uppfattning av ytterligare tre

medlemsstater. Ett kompromissförslag, som innebär

att det i en beaktandesats anges i vilken

utsträckning hänsyn till allmänintresset kan vägas

in mot att förslagets mer restriktiva ordalydelse

antas, har diskuterats. Direktivet för den klassiska

sektorn skall beslutas den 21 maj 2002 vid

ministerrådsmötet för den inre marknaden.

Utskottets överväganden

Den framtida tillsynen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förordar att det görs en förnyad

prövning av Nämnden för offentlig

upphandlings ställning i samband med

utredningen om myndighetsstrukturen när det

gäller konsument- och konkurrensfrågor.

Utskottet tillstyrker delvis motion N365

(mp). Utskottet avstyrker motioner om

sanktionssystemets utformning, eftersom

frågan är föremål för beredning inom

Regeringskansliet. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Nämnden för offentlig upphandling

Regeringen gör bedömningen att Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) skall ansvara för den statliga

tillsynen av offentlig upphandling.

Upphandlingskommittén föreslog att NOU skulle slås

samman med Konkurrensverket som ombildas till en ny

myndighet och att myndigheten benämnd Konkurrens-

och upphandlingsverket skall ledas av en styrelse

eller ett insynsråd.

Regeringen anser att det måste finnas en effektiv

och ändamålsenlig tillsynsorganisation. Det primära

syftet för organisationen skall vara att

upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens

principer följs. Det är vidare viktigt att

myndigheten ger upphandlande enheter och

leverantörer vägledning om hur lagstiftningen skall

tillämpas. Regeringen anser att det inte finns

tillräckliga skäl för att föra över NOU:s uppgifter

till Konkurrensverket. Konkurrensfrågor har mycket

gemensamt med upphandlingsfrågor men i praktiken

torde tillsynen av offentlig upphandling kräva en

helt annan angreppsvinkel än den inriktning mot

kontroll och förbud som följer av konkurrenslagen.

Det krävs att den statliga tillsynsmyndigheten har

särskild kunskap när den handlägger ärenden och

lämnar information som rör kommuner och landsting.

Namnet NOU är väl inarbetat både internationellt och

inom landet och regeringen anser att det är viktigt

att det behålls. Behovet av en särskild myndighet

för bevakning av upphandlingsområdet och för tillsyn

av att upphandlingsreglerna följs i dag är enligt

regeringens bedömning lika stort som när nämnden

inrättades år 1993. Regeringen anser att

nämndmyndighetsformen är den mest ändamålsenliga för

den statliga tillsynen av den offentliga

upphandlingen.

Sanktioner

I proposition 1999/2000:128 Offentlig upphandling i

informationssamhället angav regeringen att det av

flera skäl är angeläget att bestämmelserna om

offentlig upphandling följs. Av propositionen

framgår att frågan om tillsynsmyndighetens

befogenheter bör beredas ytterligare. När det

gäller bl.a. sanktionssystemets närmare utformning

och frågan om talerätt i s.k. överprövningsmål

väcktes vissa frågor av remissinstanserna vid

behandling av kommitténs förslag om

marknadsskadeavgift i delbetänkandet. Regeringen

anser i likhet med kommittén och remissinstanserna

att det bl.a. bör införas en möjlighet att kunna

ingripa vid otillåten direktupphandling. Beredningen

i denna del är inte avslutad och regeringen avser

att återkomma med förslag under hösten 2002.

Motionerna

I motion Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 4

föreslås att Nämnden för offentlig upphandling skall

bli en enhet under Konkurrensverket. I motion Fi33

av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 begärs att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag om

att Nämnden för offentlig upphandling och

Konkurrensverket skall slås samman till en

myndighet. I motion Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkandena 1 i denna del, 2 och 3 yrkas avslag på

förslaget att låta organisationen av Nämnden för

offentlig upphandling vara oförändrad. Motionärerna

anser att Nämnden för offentlig upphandling och

Konkurrensverket bör slås ihop till en gemensam

myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket. I

motion Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 8,

motion Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3

samt motion Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande

7 anser motionärerna att tillsynsmyndigheten måste

ges bättre förutsättningar att klara sin uppgift.

Enligt motionärerna bör tillsynsmyndigheten ges

bättre sanktionsmöjligheter och en ny organisation.

NOU bör slås samman med Konkurrensverket till ett

konkurrens- och upphandlingsverk. I motion N365 av

Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande 16 föreslås att

regeringen bör tillsätta en utredning för att se

över effekterna av att bilda ett nytt konkurrens-

och upphandlingsverk. I motion Fi209 av Marianne

Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) förespråkas att

regeringen bör lägga fram förslag som stärker

tillsynen över den offentliga upphandlingen.

Motionärerna i motion Fi267 (m) yrkande 9, motion

Fi232 (fp) yrkande 4 samt motion N365 (mp) yrkande

15 anser att konkurrens- och upphandlingsverket

skall få möjlighet att föra talan om s.k. marknads-

skadeavgift vid länsrätt. I motion Fi267 (m) yrkande

10 och motion Fi232 (fp) yrkande 5 anser

motionärerna att branschorganisationer även skall

ges talerätt i upphandlingsmål. I motion Fi28 av

Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) yrkas

att sanktionsmöjligheter införs mot upphandlande

enheter som gång på gång bryter mot

upphandlingsreglerna. I motion Fi35 av Gunnar

Hökmark m.fl. (m) yrkandena 4 och 5 samt i motion

Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena 11 och

12 anser motionärerna att möjligheterna för en

förfördelad leverantör att erhålla skadestånd bör

förbättras och att preskriptionstiden i skadestånds-

och marknadsskademål bör förlängas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det måste finnas en effektiv och

ändamålsenlig tillsynsorganisation. Organisationens

viktigaste uppgift är att upphandlingslagstiftningen

och gemenskapsrättens principer följs. Behovet av

tillsyn och bevakning av upphandlingsfrågorna är

stort. Myndighetsstrukturen när det gäller

konsument- och konkurrensfrågor är för närvarande

under utredning i Regeringskansliet. Utskottet

förordar att det i samband med dessa överväganden

görs en förnyad prövning av NOU:s ställning med

inriktning bl.a. på att ta vara på de fördelar som

kan finnas med en kontroll- och tillsynsfunktion via

en förvaltningsmyndighet och utvecklingsfunktioner i

eventuellt andra former. Detta bör riksdagen som sin

mening tillkännage för regeringen. Därmed

tillstyrker utskottet delvis motion N365 (mp)

yrkande 16. Utskottet avstyrker motionerna Fi30 (kd)

yrkande 4, Fi33 (fp) yrkande 1, Fi35 (m) yrkandena 1

i denna del, 2 och 3, Fi267 (m) yrkande 8 , Fi232

(fp) yrkande 3, Fi299 (kd) yrkande 7 samt Fi209 (c,

m, fp, kd).

I propositionen anförs att regeringen anser att

det bl.a. bör införas en möjlighet att kunna ingripa

vid otillåten direktupphandling. Utskottet anser att

det är viktigt att regeringen snarast återkommer i

denna fråga, och har erfarit att regeringen avser

att presentera förslag för riksdagen under hösten

2002. Därmed tillgodoses i huvudsak syftet med

motionerna N365 (mp) yrkande 15, Fi267 (m) yrkandena

9-12, Fi232 (fp) yrkandena 4 och 5, Fi28 (m) samt

Fi35 (m) yrkandena 4 och 5. Någon särskild åtgärd

från riksdagen synes inte nödvändig, varför

motionerna avstyrks.

Översyn av LOU m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner med

hänvisning till att det inte behövs någon

ytterligare åtgärd för att införliva

bestämmelserna i EG-fördraget eller de

grundläggande EG-rättsliga principerna.

Jämför reservation 2 (kd).

Motionerna

I motion Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 6

föreslås att de fem grundläggande principerna i den

europeiska gemenskapen om offentlig upphandling bör

föras in i LOU. I motion N370 av Alf Svensson m.fl.

(kd) yrkande 13 föreslår motionärerna att LOU bör

ses över i syfte att förverkliga principerna om

affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att flera remissinstanser

har föreslagit att bestämmelsen i 1 kap. 4 § LOU

kompletteras eller ersätts med en bestämmelse att

upphandling skall göras enligt gemenskapsrätten samt

principerna om likabehandling, icke-diskriminering,

ömsesidigt erkännande, öppenhet, förutsebarhet och

proportionalitet.

Bestämmelserna i EG-fördraget och bestämmelser i

den s.k. sekundärrätten, t.ex. i skilda EG-direktiv,

gäller som svensk rätt i och med att de

grundläggande fördragen införlivades med svensk rätt

genom lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska unionen. Bestämmelserna

gäller med den effekt de har enligt EG-rätten. Någon

ytterligare åtgärd för att införliva bestämmelserna

i EG-fördraget eller grundläggande EG-rättsliga

principer är inte nödvändig. De grundläggande

principerna om likabehandling, icke-diskriminering,

ömsesidigt erkännande, öppenhet, förutsebarhet och

proportionalitet har för upphandlingsärenden vidare

konkretiserats i upphandlingsdirektivens

bestämmelser rörande exempelvis annonsering,

objektiva kriterier för uteslutning av leverantörer

samt tilldelning av upphandlingskontrakt.

Direktivbestämmelserna har genomförts genom LOU (jfr

NJA 1998 s. 873).

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att

det skulle vara främmande att i LOU ange att de

nämnda principerna skall gälla vid tillämpning av

lagen. En hänvisning till de nämnda principerna

skulle vidare inte innebära ett förtydligande av

möjligheten att vid offentlig upphandling ta sociala

eller arbetsmarknadspolitiska hänsyn eller

miljöhänsyn, eftersom sådana hänsyn, med undantag

från principerna om icke-diskriminering och

likabehandling, har sin grund i andra än de ovan

nämnda principerna.

Utskottet anser vidare i likhet med regeringen att

det inte behövs någon ytterligare åtgärd för att

införliva bestämmelserna i EG-fördraget eller de

grundläggande EG-rättsliga principerna. Motionerna

Fi299 (kd) yrkande 6 och N370 (kd) yrkande 13

avstyrks därför.

Borttagande av begreppet

affärsmässighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion om borttagande av

begreppet affärsmässighet.

Jämför reservation 3 (v).

Motionen

I motion A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 15

begärs att begreppet "affärsmässighet" utmönstras ur

LOU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att ett borttagande av

affärsmässighetsbegreppet kan skapa problem och

avstyrker motion A316 (v) yrkande 15.

Kriterier för miljömärken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

att upphandlande enheter får hänvisa till

kriterier för miljömärken, om kriterierna för

märket har utarbetats på grundval av

vetenskaplig information. Utskottet anser

dock att det är viktigt att regeringen

fortsätter sitt arbete med att verka för att

EG:s regler och andra internationella regler

på sikt ändras så att det blir möjligt att ta

större hänsyn till miljön vid upphandling.

Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Utskottet

avstyrker med hänvisning till detta ett antal

motioner om olika miljökrav vid upphandling.

Jämför reservationerna 4 (m), 5 (kd), 6

(c) och 7 (fp).

Propositionen

I propositionen föreslås att det i LOU förtydligas

att en upphandlande enhet i de tekniska

specifikationerna får hänvisa till kriterier för

miljömärken, om kriterierna för märket har

utarbetats på grundval av vetenskaplig information.

Förslaget innebär inte någon ändring av gällande

rätt, utan är ett förtydligande. Det innebär att det

skall vara möjligt att t.ex. ställa krav på att de

produkter som upphandlas uppfyller kriterierna för

miljömärkning. Kriterierna skall vara förenliga med

EG-fördragets grundläggande principer och

upphandlingsdirektiven. Kriterierna får t.ex. inte

utformas så att de strider mot exempelvis principen

om icke-diskriminering eller principerna om fri

rörlighet av varor eller tjänster.

De upphandlande enheterna får godta inte enbart

intyg på miljömärkning som bevis vad gäller sådana

typer av miljökrav som baseras på

miljömärkningskriterier. De kan även godta andra

typer av bevis, t.ex. testrapporter.

Motionerna

I motion Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2

anförs att om lagen om offentlig upphandling

förhindrar intagandet av miljökriterier bör lagen

ändras. I motion Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkandena 1 och 2 anförs att en upphandlande enhet,

förutom i de tekniska specifikationerna, även skall

få hänvisa till kriterier för miljömärken i

specifikationerna av hur en vara eller tjänst

produceras. Motionärerna begär att regeringen

återkommer med tydliga regler för vilka miljökrav

som är möjliga att ställa i ett

upphandlingsförfarande. I motion MJ519 av Alf

Svensson m.fl. (kd) yrkande 18 förespråkas att

regeringen inom EU aktivt bör verka för att

upphandlingsdirektiven ändras så att de medger höga

krav på miljöhänsyn vid all offentlig upphandling. I

motion N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande

14 begärs att regeringen bör arbeta för att förändra

EG-rätten så att all offentlig upphandling skall

kunna ske utifrån principen om en långsiktigt

hållbar utveckling. I motion MJ519 (kd) yrkande 19

krävs att regeringen inom EU verkar för att

direktiven ändras så att det även blir möjligt att

väga in energiförbrukning i transportledet. I motion

MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp) yrkande

19 anförs att det bör klargöras vilka miljökrav som

får ställas vid offentlig upphandling. I motion

Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 anför

motionärerna att det är mycket viktigt att de

upphandlande enheterna gör noggranna

kravspecifikationer där olika typer av kvalitetskrav

ställs, t.ex. miljökrav. I motion MJ528 av Ester

Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkande 3 anförs att LOU

måste ändras så att det klart framgår att det finns

möjlighet att välja ekologiska alternativ. I motion

Fi211 av Harald Nordlund (fp) anförs att de regler

som i dag gäller för kommunal upphandling motverkar

genomförandet av åtagandena i Agenda 21. Motionären

anser att frågan hur direktiven i Agenda 21 skall

kunna följas vid kommunal upphandling måste

regeringen klara ut inom EU. I motion Fi227 av Ewa

Larsson och Ingegerd Saarinen (mp) föreslås att

regeringen bör påverka svenska myndigheter och bolag

att endast köpa bra miljöval-märkt el. Motionärerna

anser att även riksdagen endast bör köpa bra

miljöval-märkt el. I motion Fi35 av Gunnar Hökmark

m.fl. (m) yrkande 1 i denna del yrkas avslag på

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det vara av absolut grundläggande

betydelse att det skall finnas goda möjligheter att

ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Det är

därför viktigt att de upphandlande enheterna

använder sig av de möjligheter som finns enligt

gällande bestämmelser. Frågan i vilken utsträckning

som upphandlande enheter får ställa miljökrav har

diskuterats under många år i Sverige. Utskottet

anser det därför tillfredsställande att regeringen

föreslår att det i LOU skall förtydligas att de

upphandlande enheterna i de tekniska

specifikationerna får hänvisa till kriterier för

miljömärken. Det är mycket viktigt att reglerna är

tydliga för att undvika tolkningssvårigheter.

Av kommissionens tolkningsmeddelande angående

möjligheterna att ta miljöhänsyn vid offentlig

upphandling, KOM(2001) 274 framgår att en

upphandlande enhet får ställa krav på grön el i de

tekniska specifikationerna. Enheten får dock inte

kräva att elektriciteten skall vara producerad med

hjälp av vindkraft, vattenkraft eller solenergi.

Enheten får däremot ställa krav på att den kommer

från förnybara energikällor. Specifikationerna får

således inte utformas så att de strider mot

exempelvis principen om icke-diskriminering eller

principerna om fri rörlighet av varor eller

tjänster. De skall vara förenliga med de för

offentlig upphandling grundläggande

gemenskapsrättsliga principerna och EG-fördragets

regler om den inre marknaden.

Det framgår vidare att upphandlande enheter får

ställa krav på att livsmedel är ekologiskt odlade.

Enheten kan i den tekniska specifikationen beskriva

vad de avser med ekologiskt odlade livsmedel genom

att använda sig av de tekniska specifikationerna som

finns i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24

juni 1991 om ekologisk produktion av

jordbruksprodukter och livsmedel.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att

miljöhänsyn i större utsträckning skall kunna tas

vid offentlig upphandling. Utskottet anser dock att

det är viktigt att regeringen fortsätter sitt arbete

med att verka för att EG:s regler och andra

internationella regler på sikt ändras så att det

blir möjligt att ta större hänsyn till miljön vid

upphandling. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen.

Därmed tillstyrker utskottet delvis motion N365

(mp) yrkande 14. Utskottet avstyrker motionerna Fi32

(c) yrkandena 1 och 2, Fi34 (mp) yrkande 2, Fi35 (m)

yrkande 1 i denna del, Fi211 (fp), Fi227 (mp), Fi232

(fp) yrkande 7, MJ518 (mp) yrkande 19, MJ519 (kd)

yrkandena 18 och 19 samt MJ528 (kd) yrkande 3.

Särskilda kontraktsvillkor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

en upphandlande enhet får ställa särskilda

krav på hur ett uppdrag i ett

upphandlingskontrakt skall utföras. Utskottet

föreslår ett tillkännagivande till regeringen

om att Sverige även fortsättningsvis bör

arbeta för att det skall vara möjligt att ta

sådana sociala och arbetsmarknadspolitiska

hänsyn som står i överensstämmelse med EG-

fördragets bestämmelser vid tilldelningen av

ett upphandlingskontrakt och att detta måste

framgå av direktiven. Utskottet avstyrker med

hänvisning till detta motionerna.

Jämför reservationerna 8 (m, kd), 9 (c)

och 10 (fp).

Propositionen

Det är möjligt att enligt LOU ställa villkor om

sociala och arbetsmarknadspolitiska hänsyn vid

offentlig upphandling i den utsträckning som LOU och

EG-rätten medger. Regeringen föreslår dock att det i

LOU tydliggörs att upphandlande enheter får ställa

särskilda kontraktsvillkor. Den föreslagna

bestämmelsen har inte någon motsvarighet i något

direktiv och innebär ingen ändring av gällande rätt.

I kommissionens förslag till nya direktiv för

offentlig upphandling (KOM[2000] 275 slutlig) anges

emellertid i en ingress att villkor för kontraktets

utförande är förenliga med direktivet, förutsatt att

de inte är direkt eller indirekt diskriminerande i

förhållande till anbudsgivare i andra medlemsländer

och förutsatt att de angetts i annonsen om

upphandling. Vidare anges att de särskilt kan

användas för att befrämja sysselsättning för

människor som är socialt utsatta eller utslagna

eller att motverka arbetslöshet. Det följer även av

kommissionens tolkningsmeddelande om möjligheterna

att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling att

den tolkar nu gällande direktiv på sådant sätt.

Av propositionen framgår att enligt regeringens

mening kan ett väsentligt syfte med villkoren vara

att föreskriva särskilda arbets- eller

anställningsvillkor för det arbete som skall

utföras. Kontraktsvillkoren kan således innefatta

kollektivavtalsbestämmelser från sådana

kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen eller i

den bransch som tjänsten eller bygg- eller

anläggningsarbetet i fråga avser.

Regeringen påpekar att den upphandlande enheten

bör kontrollera efterlevnaden av villkoret och

överväga vilka sanktioner som skall knytas till

villkoret för den händelse leverantören inte följer

villkoret, såsom ett i kontraktet förutbestämt vite

eller hävning.

I budgetpropositionen för 2002 redovisas att

regeringen för att minska diskrimineringen i

arbetslivet har ambitionen att i den kommande

upphandlingspropositionen föreslå att

antidiskrimineringsklausuler införs från den 1 juli

2002 (prop. 2001/02:1, volym 1, avsnitt 1.5).

För att ge de upphandlande enheterna och

leverantörerna ledning avseende vilken typ av

kontraktsvillkor som kan användas i kontrakt som

tilldelas i offentlig upphandling har regeringen i

januari 2002 gett Nämnden för offentlig upphandling

i uppdrag att ta fram exempel på

antidiskrimineringsklausuler. Det gäller exempel på

villkor för att främja likabehandling i arbetslivet

oavsett kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt

ursprung eller trosbekännelse, funktionshinder eller

sexuell läggning. Klausulerna skall också utgöra

exempel på åtaganden av en leverantör att följa

diskrimineringsförbud i lag och därtill kopplade

rättsföljder om leverantören överträder ett

diskrimineringsförbud. Klausulerna skall vara

förenliga med LOU och EG-fördragets bestämmelser.

NOU skall utföra uppdraget i samråd med JämO, DO,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning och Handikappombudsmannen. Samråd skall

också ske med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet samt näringslivsorganisationer

och fackliga organisationer.

Motionerna

I motion Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman

(s), motion Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s)

och motion A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

16 förespråkas att LOU bör ändras så att det skall

kunna ställas krav på att anbudsgivare tecknat

kollektivavtal. I motion Fi251 av Anders Ygeman och

Lena Sandlin-Hedman (s) yrkandena 1 och 2 föreslås

att kollektivavtalsbärande fackföreningar skall ha

rätt att yttra sig över underlaget vid offentlig

upphandling. Motionärerna föreslår också att lagen

(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet även

skall omfatta sådan verksamhet som upphandlas enligt

LOU. I motion Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och

Hillevi Larsson (s) anser motionärerna att de

fackliga organisationernas inflytande och insyn i

upphandlingsprocessen måste stärkas. I motion Fi34

av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1 föreslås att all

offentlig upphandling skall förenas med

antidiskrimineringsklausuler. I motion Fi248 av

Marie Granlund (s) anförs att det bör införas en

möjlighet att använda antidiskrimineringsklausuler

vid offentlig upphandling. I motion Ju395 av Anders

Ygeman m.fl. (s) yrkande 3 föreslås att det bör ges

möjlighet att väga in ett socialt ansvarstagande vid

upphandling.

I motion Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 3

yrkas att propositionen avslås i den del som ger en

upphandlande enhet rätt att ställa särskilda villkor

som skall gälla för uppdragets utförande även om

villkoren inte har ett samband med de behov som

skall tillgodoses. I motion Fi33 av Karin Pilsäter

m.fl. (fp) yrkande 2 krävs att de krav som den

upphandlande enheten ställer skall vara kopplade

till och ha ett direkt samband med den upphandlade

varan eller tjänsten. I motion Fi35 av Gunnar

Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i denna del yrkas avslag

på regeringens förslag.

I motion Fi231 av Carina Hägg (s) förespråkas

att regering och riksdag alltid skall ställa

krav på porrfrihet vid upphandling av hotellrum

och konferensanläggningar.

Utskottets ställningstagande

Det är möjligt att enligt LOU ställa villkor om

sociala och arbetsmarknadspolitiska hänsyn vid

offentlig upphandling i den utsträckning EG-rätten

medger det.

Särskilda kontraktsvillkor kan användas i olika

syften. Av propositionen framgår att

kontraktsvillkoren kan innefatta

kollektivavtalsbestämmelser från kollektivavtal som

gäller på arbetsplatsen eller i den bransch som

tjänsten eller bygg- eller anläggningsarbetet i

fråga avser. En upphandlande enhet kan också använda

sig av antidiskrimineringsklausuler. Det gäller

t.ex. villkor för att främja likabehandling i

arbetslivet oavsett kön, ras, hudfärg, nationellt

eller etniskt ursprung eller trosbekännelse,

funktionshinder eller sexuell läggning.

I rådsarbetsgruppen som behandlar de nya

upphandlingsdirektiven har Sverige framfört att det

skall vara möjligt att ta sådana sociala och

arbetsmarknadspolitiska hänsyn som står i

överensstämmelse med EG-fördragets bestämmelser vid

tilldelningen av ett upphandlingskontrakt och att

detta måste framgå av direktiven. Utskottet anser

att Sverige även fortsättningsvis bör arbeta för en

sådan förändring. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen.

Det bör enligt regeringen även förtydligas i

direktiven att en upphandlande myndighet kan ställa

krav på att en arbetsgivare som tilldelas ett

upphandlingskontrakt skall tillämpa arbets- och

anställningsvillkor som är allmänt vedertagna inom

den bransch och i det land där arbetet utförs.

Mot bakgrund av vad som anförts i propositionen i

övrigt ser utskottet inte något skäl för riksdagen

att ta något initiativ med anledning av de motioner

som väckts inom området. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Fi27 (s), Fi32 (c) yrkande 3,

Fi33 (fp) yrkande 2, Fi34 (mp) yrkande 1, Fi35 (m)

yrkande 1 i denna del, Fi224 (s), Fi226 (s), Fi231

(s), Fi248 (s), Fi251 (s), Ju395 (s) yrkande 3 samt

A316 (v) yrkande 16.

ILO:s konvention nummer 94

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att regeringen bereder

frågan om ratificering av ILO:s konvention nr

94 och avstyrker därför motion om

ratificering av konventionen.

Motion

I motion A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 17

föreslås att Sverige bör ratificera ILO:s konvention

nr 94.

Utskottets ställningstagande

I rådsarbetsgruppen som behandlar de nya

upphandlingsdirektiven har Sverige framfört att ett

förtydligande bör införas som garanterar att

arbetstagare som utför arbete under ett offentligt

kontrakt har arbets- och anställningsvillkor som

ligger i nivå med de villkor som är etablerade inom

den bransch och inom det område där arbetet utförs.

Detta ligger för övrigt helt i linje med

bestämmelserna i ILO:s konvention nr 94. Det bör

dock inte föreligga en absolut skyldighet, utan det

bör i stället vara en angelägenhet för

medlemsstaterna att avgöra hur långtgående en sådan

skyldighet skall vara.

Det bör enligt regeringen vidare i ingressen föras

in en punkt som erinrar om ILO:s konvention nr 94

och att direktivets bestämmelser inte påverkar

tillämpningen av konventionens bestämmelser. För att

garantera att även medlemsstaterna som inte

ratificerat konventionen skall kunna använda sig av

dylika klausuler kan man gå ett steg längre och slå

fast att direktivet inte heller hindrar

medlemsstaterna från att ratificera konventionen. På

så sätt slår man fast att arbetsklausuler liknande

dem som föreskrivs i konventionen inte strider mot

upphandlingsdirektiven, samtidigt som man undviker

detaljreglering. Vidare överlåter man på de enskilda

medlemsstaterna att avgöra i vilken utsträckning de

vill använda sig av sådana arbetsklausuler. Syftet

med en sådan bestämmelse är att klargöra rättsläget

samtidigt som man tillförsäkrar möjligheten att

ställa krav på att grundläggande anställnings- och

arbetsvillkor efterlevs.

ILO-konvention nr 94 rör arbetsklausuler i

kontrakt där en offentlig myndighet är part. I

proposition 1950:188 behandlas frågan om Sverige

skulle ratificera konventionen. I propositionen

anfördes att konventionen saknade intresse för

Sveriges del, eftersom konventionens villkor och

bestämmelser regleras genom kollektivavtal i

Sverige. Därtill kom att konventionen innehöll vissa

formella föreskrifter som tedde sig främmande för

svenska förhållanden. Riksdagen biföll

propositionens förslag.

Kommissionen har förklarat att Sverige har rätt

att ratificera ILO:s konvention nr 94 och frågan

bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till att frågan om ILO:s konvention

nr 94 bereds avstyrker utskottet motion A316 (v)

yrkande 17.

Direktupphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att bestämmelsen om

direktupphandling på grund av synnerliga skäl

skall ändras så att den inte framstår som

onödigt restriktiv. Utskottet anser däremot

att effekterna av en fastställd gräns för

direktupphandling behöver analyseras vidare.

Utskottet avstyrker regeringens förslag om

att direktupphandling skall medges när

upphandlingens värde understiger fem

prisbasbelopp. Nuvarande ordning med lågt

värde för direktupphandling bör därför

behållas tills vidare. Det innebär att vissa

motioner delvis tillstyrks.

Jämför reservationerna 11 (m, kd), 12 (c)

och 13 (fp).

Propositionen

Enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1992:1528)

om offentlig upphandling (LOU) skall upphandling

göras genom förenklad upphandling eller

urvalsupphandling. Direktupphandling får användas

bl.a. om upphandlingens värde är lågt.

Upphandlingskommittén och flertalet

remissinstanser anser att lagtexten bör förtydligas

på så sätt att en värdegräns införs som anger vad

som skall avses med lågt värde och att sju

prisbasbelopp är ett lämpligt gränsvärde. En del

remissinstanser anser att det av kommittén

föreslagna värdet är för högt och att alltför många

upphandlingar därmed skulle undandras konkurrens-

utsättning.

Regeringen anser att det är värdefullt med ett

förtydligande i lagtexten som anger exakt upp till

vilket värde direktupphandling medges. Regeringen

och majoriteten av remissinstanserna anser att en

högre gräns för direktupphandling ökar

effektiviteten i offentlig upphandling genom att

resurserna kan koncentreras på större upphandlingar.

Flera remissinstanser anser att ett så högt

gränsvärde för direktupphandling som sju

prisbasbelopp undandrar ett alltför stort antal

upphandlingar från LOU. Ett stort antal

upphandlingar som har stor betydelse för mindre

företag skulle därmed undantas från

konkurrensutsättning. Regeringen anser att en rimlig

gräns upp till vilken direktupphandling medges är

fem prisbasbelopp, vilket för år 2002 motsvarar 189

500 kr. Det medför ett enklare förfarande utan att

alltför stora värden undantas från det mer

formbundna förfarandet i 6 kap. LOU. Att flera

upphandlingar jämfört med dagens regler faller

utanför dessa regler skall inte medföra godtycklig

behandling av anbud eller anbudsgivare. Huvudregeln

om affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU gäller även för

direktupphandlingar liksom principen om

likabehandling och de för offentlig upphandling

bärande gemenskapsrättsliga principerna i övrigt.

Regeringen anser att skälen för en förenkling av

reglerna genom en gräns för direktupphandling

överväger de eventuella nackdelar som förslaget kan

medföra för mindre företag.

Med hänsyn till att gränsen för direktupphandling

fastställs till fem prisbasbelopp anser regeringen

att det inte finns det någon anledning att i

lagtexten koppla rätten till direktupphandling till

lågt värde. Paragrafen föreslås ändras på så sätt

att direktupphandling medges om upphandlingens värde

understiger fem prisbasbelopp.

Vidare föreslås att bestämmelsen kompletteras med

en uttrycklig regel som anger att en upphandling

inte får delas upp i syfte att underskrida direkt-

upphandlingsgränsen. Det föreslås att regeln att

upphandlande enheter skall fastställa riktlinjer för

direktupphandling görs obligatorisk. Riktlinjerna

kan bl.a. innehålla bestämmelser om vem som har rätt

att fatta beslut om direktupphandling. De bör också

innehålla regler med värdegränser som anger när

anbud skall infordras för olika typer av varor och

tjänster.

Slutligen för att det inte skall betraktas som ett

kringgående av regelsystemet bör rimligen upprepade

upphandlingar av samma slag under ett år räknas

samman. Om summan överstiger fem prisbasbelopp skall

förenklad upphandling eller urvalsupphandling

tillämpas.

Regeringen är medveten om risken att de

besparingar som uppnås hos de upphandlande

enheterna, till följd av en höjning av

direktupphandlingsbeloppet, kan raderas ut av den

kostnadsökning som kan bli följden av en bristande

konkurrensutsättning. Regeringen är också mån om att

inte småföretagen drabbas eller att

etableringshinder skapas. Mot bakgrund av detta

avser därför regeringen att följa upp utfallet av

förslaget. Detta skall ske senast två år efter att

ändringen har trätt i kraft.

Motionerna

I motion Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1

och 2 anför motionärerna att propositionstexten om

undantagsregler för direktupphandling lämnar alltför

stort utrymme för misstolkningar och missbruk. De

anser att begreppet "lågt värde" borde gälla som

gräns för direktupphandling. I motion Fi31 av Karin

Falkmer (m) yrkande 1 anförs att fyra prisbasbelopp

är en alltför hög gräns. I motion Fi32 av Rolf

Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4 yrkas att propositionen

avslås i den del som föreslår ett höjt belopp för

möjligheten att göra direktupphandling. I motion

Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande 5 anser

motionärerna att regeringen bör ta ett tydligare

ansvar för den upphandling av verksamheter och

tjänster som staten företar så att upphandlingarna

görs med bästa tillgängliga information vad avser

teknikutveckling. I motion Fi240 av Margit Gennser

(m) anser motionären att det finns ett behov av att

skapa bättre utrymme för direktupphandling när det

gäller offentliga forskningsinstituts upphandling av

unika forskarinsatser. I motion Fi35 av Gunnar

Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i denna del yrkas avslag

på regeringens förslag. I motion Kr422 av Matz

Hammarström m.fl. (mp) yrkande 10 anförs att LOU

bl.a. styr upphandling av konst. I 6 kap. 2 b §

finns en regel om när det är möjligt att

direktupphandla. Motionärerna anser att denna

undantagsregel är alltför vidsträckt. De anser att

regeringen bör återkomma med förslag till

korrigering av bestämmelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att effekterna av en fastställd

gräns för direktupphandling behöver analyseras

ytterligare. Nuvarande bestämmelser som anger att

direktupphandling får medges om det är fråga om lågt

värde bör därför behållas tills vidare. Det innebär

att de upphandlande enheterna liksom hittills har

möjlighet att fastställa olika gränser för

direktupphandling på olika områden och för olika

typer av upphandlingar. Någon ändring av nuvarande

bestämmelse om riktlinjer för användningen av

direktupphandling krävs därmed inte. Utskottet anser

dock i likhet med regeringen att bestämmelsen om

direktupphandling på grund av synnerliga skäl skall

ändras så att den inte framstår som onödigt

restriktiv. Med det anförda tillstyrker utskottet

delvis regeringens förslag och motionerna Fi30 (kd)

yrkandena 1 och 2, Fi31 (m) yrkande 1, Fi32 (c)

yrkande 4 och Fi35 (m) yrkande 1 i denna del.

Motionerna Fi240 (m), Kr422 (mp) yrkande 10 och

Ub533 (m) yrkande 5 avstyrks.

Lokal upphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det

inte är möjligt för en upphandlande enhet att

ta lokala hänsyn vid offentlig upphandling.

Ett sådant förfarande strider mot såväl

bestämmelserna i lagen om offentlig

upphandling som mot upphandlingsdirektiven

och de EG-rättsliga principerna om

likabehandling och förbud mot diskriminering.

Det finns dock vissa möjligheter att inom

regelverkets ram förbättra förutsättningarna

för lokala leverantörer att lämna anbud.

Utskottet avstyrker därför motionerna.

Jämför reservationerna 14 (kd, c) och 15

(fp).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det inte är möjligt

för en upphandlande enhet att ta lokala hänsyn vid

offentlig upphandling. Det strider mot såväl

bestämmelserna i 1 kap. 4 § LOU att upphandling

skall göras med utnyttjande av de

konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt

genomföras affärsmässigt som mot

upphandlingsdirektiven och de EG-rättsliga

principerna om likabehandling och förbud mot

diskriminering.

Stödköpsförfaranden strider vidare mot EG-

fördragets statsstödsregler och kommunallagens

(1991:900) bestämmelser om stöd till enskild

näringsidkare.

Av propositionen framgår att det däremot finns

vissa möjligheter att inom regelverkets ram

förbättra förutsättningarna för lokala leverantörer

att lämna anbud.

Regeringen gör bedömningen att det indirekt är

möjligt att gynna lokala leverantörer om gynnandet

inte har samband med en enskild upphandling.

Kommuner kan inom ramen för sin näringslivskompetens

se till att lokala företag kommer i åtnjutande av

det stöd som kommunen bedömer vara nödvändigt för

att öka dess konkurrenskraft. En konkurrens- och

upphandlingsstrategi som går ut på att göra det

möjligt för mindre och medelstora företag att delta

i offentlig upphandling är således möjlig förutsatt

att reglerna i LOU iakttas och att exempelvis

upphandlingen inte delas upp i strid med

bestämmelserna i lagen.

Motionerna

I motion Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3

anförs att lagen om offentlig upphandling bör

utformas så att man kan stödja det lokala

näringslivet. I motion N314 av Agne Hansson m.fl.

(c) yrkande 4 föreslås att möjligheterna att

genomföra en upphandling i mindre delar bör

förbättras. Härigenom förbättras möjligheterna för

den sociala ekonomins aktörer att delta i lokala

upphandlingar. I motion N373 av Göran Hägglund m.fl.

(kd) yrkande 9 föreslås att när kommuner och

landsting upphandlar stora volymer så bör

upphandlingarna, om det är praktiskt möjligt och

ekonomiskt försvarbart, delas upp i mindre delar så

att fler företag kan lägga anbud. I motion Fi232

(fp) yrkande 6 föreslår motionärerna att det bör

införas restriktioner mot gynnande av företag i den

egna kommunen.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anfört ovan är det viktigt att beakta

de små företagens situation. Det är emellertid inte

möjligt för en upphandlande enhet att ta lokala

hänsyn vid offentlig upphandling, eftersom det

strider mot såväl bestämmelserna i lagen om

offentlig upphandling som mot upphandlingsdirektiven

och de EG-rättsliga principerna om likabehandling

och förbud mot diskriminering. Det finns dock vissa

möjligheter att inom regelverkets ram förbättra

förutsättningarna för lokala leverantörer att lämna

anbud, vilket enligt utskottet kan vara önskvärt

inte minst i samband med stora byggentreprenader.

Likaså finns möjligheter att dela upp en upphandling

i mindre delar för att på så vis underlätta för små

företag att delta. Syftet får dock inte vara att

kringgå reglerna om beloppsgränser i LOU. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna Fi34 (mp)

yrkande 3, Fi232 (fp) yrkande 6, N314 (c) yrkande 4

och N373 (kd) yrkande 9.

Verksamhet i egen regi och

obligatorisk upphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en rad motionsförslag om

att införa obligatorisk upphandling.

Jämför reservationerna 16 (m) och 17 (kd).

Motionerna

I motionerna Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkandena 2 och 3 samt N312 av Per Westerberg m.fl.

(m) yrkande 12 föreslås att LOU bör kompletteras så

att det införs ett krav på att all verksamhet där

förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens.

I praktiken innebär detta att all verksamhet som

inte är myndighetsutövning eller finansieras via

olika sorters pengasystem skall upphandlas i

konkurrens. LOU bör också kompletteras med ett krav

på att affärsmässighet skall gälla vid avbrytande av

upphandling. För tiden intill dess att all

verksamhet konkurrensupphandlas anser motionärerna

att en lagstadgad utmaningsrätt bör gälla. Den skall

innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla

varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i

konkurrens när en företagare så begär. I motion

Fi267 (m) yrkandena 6 och 7 samt motion N312 (m)

yrkande 8 anför motionärerna att det finns många

exempel på hur kommuner gynnar den egna verksamheten

genom skattesubventionering och underprissättning.

De anser därför att en lag om konkurrensneutralitet

vid offentlig prissättning bör införas med krav på

att offentlig näringsverksamhet skall redovisas

skild från annan verksamhet. De föreslår vidare att

det i LOU skall införas en regel som gör offentlig

näringsverksamhet olaglig om den inte beslutas

formellt av staten, kommuner eller landsting.

I motion Fi298 Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 7

föreslås att all kommunal verksamhet som inte är

myndighetsutövning eller strategiska ledningsfunk-

tioner bör konkurrensutsättas genom upphandling i de

fall det är fråga om gemensamma servicetjänster. I

de fall det är fråga om individuella servicetjänster

är modeller med eget val det verktyg motionärerna

anser bäst klara av att skapa valfrihet, mångfald

och hög kvalitet. Motionärerna i motion Fi299 av Per

Landgren m.fl. (kd) yrkande 5 föreslås att

regeringen snarast bör lägga fram ett förslag som

skapar konkurrensneutralitet mellan offentliga och

privata utförare av icke skattepliktig verksamhet.

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i princip i LOU.

Enligt 1 kap. 4 § LOU skall upphandling göras med

utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns

och även i övrigt genomföras affärsmässigt.

Lagen reglerar inte det fall då en myndighet

väljer att inte upphandla tjänster utan bedriver

verksamheten i egen regi.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615)

om ingripande mot otillbörligt beteende avseende

offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett

behov som inte kan fyllas genom LOU eller

konkurrenslagen. Lagen omfattar ett system med

rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämplig

form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande

beteenden. Den prövning av oberoende part som

systemet skapar syftar till att hos företagen väcka

förtroende för att de skall få en objektiv och

rättvis behandling i samband med offentlig

upphandling.

Regeringen beslutade i slutet av år 1997 att

inrätta Rådet för konkurrens på lika villkor mellan

offentlig och privat sektor (Konkurrensrådet). Rådet

är sammansatt av ordförande jämte fyra

representanter från vardera sektorn. Enligt

direktiven är rådets uppgift att, med beaktande av

sektorernas olika grundförutsättningar, söka

undanröja konkurrenskonflikter mellan dem. Rådet

skall vidare behandla enskilda klagomål samt

utveckla och informera om tillämpningen av de

riktlinjer som rådet har enats om (dir. 1997:145).

Enligt direktiven skulle rådet senast vid utgången

av år 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och de

resultat som uppnåtts. Detta har rådet gjort i

betänkandet (SOU 2000:117) Konkurrens på lika

villkor mellan offentlig och privat sektor. Genom

tilläggsdirektiv (dir. 2001:102) har rådets arbete

förlängts till den 30 juni 2002.

Riksdagen fattade under hösten 2000 beslut om

riktlinjer för konkurrens- politiken (prop.

1999/2000:149, bet. 2000/01:NU4, rskr. 2000/01:16).

Däri ingår bl.a. att när offentliga aktörer agerar

på konkurrensmarknader får detta inte ske på ett

sådant sätt att det privata företagandet hämmas samt

att myndighetsuppgifter skall hållas isär från

kommersiell verksamhet. I propositionen finns ett

avsnitt om konkurrensproblem i gränslandet mellan

offentlig och privat sektor. I propositionen anför

regeringen att frågan om lagstiftning innebärande

att konkurrenssnedvridande effekter av offentlig

näringsverksamhet skall kunna bli föremål för

rättslig prövning skall beredas inom

Regeringskansliet. I promemorian (Ds 2001:17)

Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och

privat sektor presenteras ett förslag till

lagteknisk lösning. Frågorna bereds inom

Regeringskansliet.

Utskottet har senast i betänkande 2000/01:FiU8

behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet

uttalade bl.a. att utskottet ansåg att det var

självklart att kommunerna skall kunna bedriva

verksamhet i egen regi om de så önskar. Utskottet

har alltjämt samma uppfattning, att det bör ankomma

på kommunerna att bestämma om man vill bedriva

verksamheten i egen regi. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Fi267 (m) yrkandena 2, 3, 6 och

7, Fi298 yrkande 7, Fi299 yrkande 5 samt N312

yrkandena 8 och 12.

Köp mellan kommun och kommunalt

företag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att frågan om köp mellan

kommun och kommunalt företag behöver beredas

ytterligare. Motionerna avstyrks därför.

Jämför reservation 18 (m, kd, fp).

Propositionen

Kommittén har föreslagit att lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling (LOU) kompletteras med en ny

bestämmelse med innebörden att alla typer av

upphandlingar inom den klassiska sektorn från eller

till ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 §

kommunallagen (1991:900) eller ett interkommunalt

företag som ägs av kommuner eller landsting kan ske

direkt under förutsättning att leverantören är en

upphandlande enhet enligt LOU och att åtgärden

innebär uppenbara och dokumenterade

samordningsfördelar för den part som upphandlar

varan, tjänsten eller byggentreprenaden.

EG-direktiven om offentlig upphandling och EG-

domstolens praxis ger inte någon tydlig anvisning om

rättsläget vad gäller rätten för kommun att göra

anskaffningar utan upphandling från sitt helägda

bolag. Remissinstanserna har olika uppfattningar i

frågan. Flera remissinstanser har dessutom anfört

att den av kommittén föreslagna förutsättningen för

regelns tillämpning, att det skall medföra

dokumenterade och uppenbara samordningsfördelar, är

alltför otydlig och svårtillämpad.

Regeringen anser att frågan med hänsyn till det

anförda bör beredas ytterligare.

Motionerna

I motion Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

2 och motion Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkande 1 i denna del vänder sig motionärerna mot

Upphandlingskommitténs förslag om att köp skall få

ske mellan kommuner och kommunala bolag utan krav på

upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att frågan

om kommuners köp från kommunala bolag bör beredas

vidare. I avvaktan härpå ser inte utskottet

anledning att göra något uttalande. Motionerna Fi35

(m) yrkande 1 i denna del och Fi232 (fp) yrkande 2

avstyrks därför av utskottet.

Avknoppning

Utskottets förslag i korthet

Motionerna avstyrks med hänvisning till att

beredningen av kommitténs förslag fortsätter.

Jämför reservation 19 (m, kd, fp).

Propositionen

Kommittén har föreslagit att det införs en regel i 6

kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

(LOU) som ger en upphandlande enhet rätt att sluta

avtal om överlämnande av verksamhet utan föregående

upphandling med anställda eller av anställda bildad

juridisk person i fråga om uppgift som de anställda

fullgjort (avknoppningsstöd). Ett avtal om

överlåtelse av verksamhet skall, enligt förslaget,

gälla under högst fem år. Frågor som gäller

avknoppad verksamhet har också behandlats av

utredningen om sjukvårdsupphandling i betänkandet

Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster (SOU

1999:149). Betänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Regeringen anser att frågan om

rätt för upphandlande enheter att ge

avknoppningsstöd därför bör anstå. Beredningen av

kommitténs förslag i denna del kommer således att

fortsätta.

Motionerna

I motion Fi267 (m) yrkande 5 anför motionärerna att

upphandlingsreglerna skapar betydande problem vid

avknoppning av offentlig verksamhet framför allt på

B-tjänsternas område. Med avknoppning menar

motionärerna att en offentlig myndighet lämnar ett

entreprenaduppdrag till ett företag som ägs och

drivs av tidigare offentliga anställda i

verksamheten. Motionärerna anser att avknoppning

ökar konkurrensen genom att marknadsstrukturen

förändras i riktning mot flera alternativ och mindre

fåtalsdominans. Motionärerna anser därför att B-

tjänster under tröskelvärdena bör undantas från LOU.

Vidare bör avknoppade enheter kunna undantas från

upphandling under en tid av högst tre år. I motion

Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 9 anser

motionärerna att LOU bör ändras för att kunna stödja

avknoppning av verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till att frågorna om stöd till

avknoppning av verksamheter fortfarande är under

beredning i Regeringskansliet anser utskottet att

motionerna Fi267 (m) yrkande 5 och Fi298 (kd)

yrkande 9 bör avslås av riksdagen.

Den offentliga upphandlingens

funktionssätt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att flera av

Upphandlingskommitténs förslag bör prövas av

de pågående utredningarna. Med hänsyn härtill

avstyrks motionerna.

Jämför reservation 20 (m, kd, fp).

Motionerna

Motionärerna i motion Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m) yrkande 1 samt motion Fi232 av Karin Pilsäter

m.fl. (fp) yrkande 1 anser att ett antal av de

förslag som Upphandlingskommittén presenterar i sitt

slutbetänkande kraftigt skulle försämra den

offentliga upphandlingens funktionssätt. Som exempel

nämns förslaget att man skall kunna utesluta

vinstdrivande företag inom hälso- och sjukvård samt

socialtjänsten från att delta i upphandlingar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det värdefullt att flera av

Upphandlingskommitténs förslag prövas i utredningen

om medborgerligt inflytande m.m. vid förändringar av

ägar- eller driftsformer inom vården (S 2000:8) och

utredningen angående frågor om ett nytt slag av

aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet (dir.

2000:30). Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

motionerna Fi267 (m) yrkande 1 och Fi232 (fp)

yrkande 1.

Krav på att verksamheten drivs utan

vinstsyfte

Utskottets förslag i korthet

Någon särskild åtgärd med anledning av

motionerna är enligt utskottets mening inte

nödvändig varför de avstyrks.

Jämför reservation 21 (m).

Motionerna

I motion Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande 1

förespråkas att utredningen om medborgerligt

inflytande m.m. vid förändringar av ägar- eller

driftsformer inom vården (S 2000:08) och den

särskilda utredaren med uppdrag att utreda frågor om

ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande

verksamhet (dir. 2002:30) bör ges tilläggsdirektiv

om undantag för vinstsyftande företag vid

upphandling av vård och omsorg. I motion N365 av

Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande 18 anförs att

LOU bör ändras så att en upphandlande enhet vid

upphandling av sjukvård och socialtjänst skall kunna

ge icke vinstdrivande företag uppdraget att driva

verksamhet.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion N365 (mp) yrkande 18

konstaterar utskottet att det redan i dag är möjligt

för en upphandlande enhet vid upphandling av

sjukvård och socialtjänst att ge icke vinstdrivande

företag uppdraget att driva verksamhet förutsatt att

det inte handlar om myndighetsutövning. Någon

särskild åtgärd med anledning av motionen är därför

inte nödvändig, varför den avstyrks.

Utskottet har erfarit att utredningen om

medborgerligt inflytande m.m. vid förändringar av

ägar- eller driftsformer inom vården (S 2000:08)

kommer att ta upp frågan om rätt för upphandlare att

undanta vinstsyftande företag från anbudsgivningar

inom vård och omsorg. Någon särskild åtgärd med

anledning av motion Fi29 är därför inte nödvändig,

varför den avstyrks.

Kundvalssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att

frågan bör utredas särskilt och avstyrker

därför motionerna.

Jämför reservation 22 (m, kd, fp).

Propositionen

Regeringen delar Upphandlingskommitténs bedömning

att frågan om kundvalssystem inom äldreomsorg,

sjukvård, barnomsorg m.m. bör utredas i särskild

ordning.

Motionerna

I motion Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande 2

anser motionärerna att regeringen skyndsamt bör

utreda frågan om upphandlingar inom s.k. pengsystem

och återkomma med förslag. Motionärerna i motion

Fi267 (m) yrkande 4 anser att regeringen bör lägga

fram förslag till ändring av LOU så att det

tydliggörs att s.k. kundvalssystem inte omfattas av

kravet på upphandling. I motion A316 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) yrkande 14 anförs att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag som gör att

varken lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet eller LOU kan kringgås via s.k.

kundvalssystem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att frågan

om kundvalssystem inom äldreomsorg, sjukvård,

barnomsorg m.m. bör utredas i särskild ordning.

Motionerna Fi29 (v) yrkande 2, Fi267 (m) yrkande 4

samt A316 (v) yrkande 14 avstyrks därmed av

utskottet.

Rätten till överprövning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

överklaganden av länsrättens beslut tas upp

till prövning endast om kammarrätten meddelar

prövningstillstånd. Utskottet avstyrker

motion Fi31 (m).

Jämför reservation 23 (m, kd).

Propositionen

I propositionen föreslås att prövningstillstånd

skall krävas för att kammarrätten skall pröva ett

överklagande av länsrättens beslut.

Motionen

I motion Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 2 påpekas att

förslaget att det krävs prövningstillstånd

inskränker rätten till överprövning.

Utskottets ställningstagande

Krav på prövningstillstånd kan numera anses som

huvudregel vid överklagande hos kammarrätten (jfr

prop. 1994/95:27 och prop. 1995/96:22). Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi31

(m) yrkande 2.

Konsekvensanalys

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att det i propositionen

finns ett särskilt konsekvensanalysavsnitt

och avstyrker därför motionerna.

Jämför reservation 24 (m, kd).

Propositionen

I propositionen finns ett avsnitt som behandlar

förslagens ekonomiska och andra konsekvenser.

Motionerna

I motion Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 3

påpekas att det är en bristfällig konsekvensanalys

av regeringens förslag. I motion Fi31 av Karin

Falkmer (m) yrkande 3 anförs att de föreslagna

reglerna inte har gjorts

till föremål för någon konsekvensanalys enligt

Simplexförordningen (1998:1820).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det i propositionen finns

ett särskilt avsnitt där det bl.a. framgår att en

utvärdering av förslagen om hänvisning till

miljömärken samt värdegränsen vid direktupphandling

skall göras senast två år efter att bestämmelsen

trätt i kraft. Utskottet anser att detta är en

tillfredsställande ordning och avstyrker motionerna

Fi30 (kd) yrkande 3 samt Fi31 (m) yrkande 3.

Enklare regler m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om förenklade

regler med hänvisning till pågående beredning

av olika förslag.

Jämför reservationerna 25 (kd, fp) och 26

(c).

Motionerna

I motion Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5

begärs att regeringen skall återkomma med ett

förslag om ett förenklat, icke direktivstyrt,

regelverk för upphandling under tröskelvärdet på 200

000 euro. I motion Fi232 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) yrkande 8 anförs att reglerna för företagens

deltagande i den offentliga upphandlingen inte får

vara för krångliga så att de i praktiken utestänger

små och medelstora företag. För att underlätta för

små företag så anser motionärerna att regelverket

för upphandlingar under tröskelvärdena bör ses över.

I motion Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)

anförs att de små företagens problem vid upphandling

bör uppmärksammas. Motionärerna föreslår att det bör

införas en möjlighet att positivt särbehandla små

företag vid offentlig upphandling. I motion Fi237 av

Hillevi Larsson (s) föreslås att LOU bör förändras

så att det inte är möjligt för en upphandlande enhet

att utestänga offentliga förvaltningar från att

delta i upphandlingar. Vidare föreslås att en

utredning bör tillsättas för att utarbeta förslag

till obligatorisk utbildning för upphandlare.

Utskottets ställningstagande

Upphandlingskommittén skulle enligt sina direktiv

(dir. 1998:58) göra en översyn av bestämmelserna i 6

kap. lagen om offentlig upphandling. I december 1999

avlämnade kommittén ett delbetänkande, Effektivare

offentlig upphandling - för fortsatt välfärd,

trygghet och tillväxt (SOU 1999:139). Kommittén

föreslog en rad förenklingar och lättnader för de

upphandlande enheterna. I proposition 1999/2000:128

Offentlig upphandling i informationssamhället tar

regeringen upp vissa av kommitténs förslag. I

propositionen föreslogs ett antal åtgärder för att

förbättra och förenkla regelverket, bl.a. att anbud

och anbudsansökningar skall kunna lämnas genom

elektronisk överföring. För att öka små och

medelstora företags möjligheter att delta i

offentlig upphandling har det fr.o.m. den 1 juli

2001 införts mer långtgående krav på annonseringar

av upphandlingar under tröskelvärdena. På förslag

från finansutskottet biföll riksdagen regeringens

förslag (bet. 2000/01:FiU8, rskr. 2000/01:25).

Ett flertal utbildningar om offentlig upphandling

ges av Landstingsförbundet och Kommunförbundet. På

senare år har också utbildning på akademisk nivå

initierats. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna Fi32 (c) yrkande 5,

Fi232 (fp) yrkande 8, Fi237 (s) samt Fi280 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Den framtida tillsynen m.m. - punkt 1 (m,

kd, c, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m), Lena Ek (c) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1 om den framtida

tillsynen. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna

2001/02:Fi28 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth

Nyström (m),

2001/02:Fi30 av Per Landgren (kd) yrkande 4,

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del och yrkandena 2-5,

2001/02:Fi209 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp,

kd),

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena

3-5,

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

8-12,

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 7

samt avslår motion

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

Propositionen visar med all önskvärd tydlighet att

regeringen inte tar frågan om en effektiv offentlig

upphandling på allvar. Viktiga förslag lyser med sin

frånvaro. Regeringens bristande hantering av frågan

om offentlig upphandling kostar skattebetalarna över

20 miljarder kronor varje år. Pengar som slösas bort

till ingen nytta utan enbart som ett resultat av att

den offentliga upphandlingen inte bedrivs så

effektivt som den borde.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har i en

utredning visat att skärpta regler för offentlig

upphandling och förbättrade sanktionsmöjligheter mot

dem som bryter mot lagen kan spara över 20 miljarder

skattekronor per år. En väl fungerande offentlig

upphandling bidrar dessutom till att skapa ett

bättre näringslivsklimat. Därför är det allvarligt

att regeringen under flera år avstått från att vidta

åtgärder för att förbättra den offentliga

upphandlingen.

Svenska Kommunförbundet har varnat för kommunernas

ekonomiska utveckling. Utgifterna ökar snabbare än

inkomsterna och fr.o.m. nästa år väntas

kommunsektorn gå med kraftiga och ökande underskott.

Därför är det viktigt att kommunerna kan använda

skattemedlen på ett effektivt sätt genom t.ex. en

väl fungerande konkurrensupphandling, där både

kommunala verksamheter och privata entreprenörer kan

delta på lika villkor.

Framväxten av fler företag och entreprenörer inom

välfärdssektorn är viktig eftersom det leder till

både fler arbetstillfällen och att de som arbetar

inom t.ex. vård, skola och omsorg ges en större

möjlighet att välja arbetsgivare. Erfarenheterna

visar att där det är möjligt för yrkesverksamma,

inte minst för kvinnor, att välja arbetsgivare inom

välfärdssektorn förbättras både lönevillkor och

anställningsförhållanden. Detta är således

ytterligare viktiga argument för att skapa en väl

fungerande offentlig upphandling.

Vi anser till skillnad från regeringen att NOU och

Konkurrensverket bör slås samman till en ny

myndighet: Konkurrens- och upphandlingsverket.

Upphandlingskommittén föreslog att

tillsynsmyndigheten skulle få utökade befogenheter

och resurser samtidigt som kommittén föreslog att

NOU skulle slås ihop med Konkurrensverket. Flera

tunga remissinstanser, t.ex. Statskontoret,

Ekonomistyrningsverket, Kommerskollegium och

Riksrevisionsverket, tillstyrker detta förslag.

Regeringen väljer dock att bortse från möjligheterna

att skapa en effektivare tillsyn över den offentliga

upphandlingen genom en sammanslagning av de båda

myndigheterna.

Det råder en bred enighet om behovet av en

effektiv statlig tillsyn över offentlig upphandling.

Samtidigt är det uppenbart att nuvarande ordning

inte är tillfredsställande. Kritik har framförts mot

nuvarande organisationsform. Det är en olämplig

myndighetsstruktur, och myndigheten saknar

sanktionsmöjligheter.

Vi anser att det vore en stor fördel med en

samordning av den offentliga tillsynen. Ett

samgående mellan NOU och Konkurrensverket visar

klart och entydigt att lagen om offentlig

upphandling i första hand är en

konkurrenslagstiftning. Med hänsyn till den

specifika arten av ärenden och till de frågor som

skall handläggas är det dock lämpligt att

verksamheten inom Konkurrensverkets ramar ges ett

stort mått av självständighet. Vi anser att

regeringen snarast bör återkomma med ett nytt

förslag till organisation av tillsynen.

Vi anser vidare att lagen är tandlös eftersom en

upphandlande enhet kan bryta mot reglerna hur många

gånger som helst utan att drabbas av sanktioner. Vi

anser att sanktioner måste införas för att förbättra

tillsynsfunktionen. Vidare vore det motiverat att ge

NOU möjlighet till talerätt i s.k. överprövningsmål.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

att NOU skall bli en enhet under Konkurrensverket.

Vi anser också att riksdagen bör begära att

regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU

så att skadeståndsmöjligheterna förbättras och att

preskriptionstiden förlängs till två år. Detta

innebär att riksdagen delvis bör bifalla motionerna

Fi28 (m), Fi30 (kd), Fi33 (fp), Fi35 (m) yrkande 1 i

denna del och yrkandena 2-5, Fi209 (c, m, fp, kd),

Fi232 (fp) yrkandena 3-5, Fi267 (m) yrkandena 8-12,

Fi299 (kd) yrkande 7 och avslå motion N365 (mp)

yrkandena 15 och 16.

2. Översyn av LOU m.m. - punkt 2 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2 om översyn av LOU.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 6

samt

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs ett samlat grepp om

upphandlingsproblematiken i syfte att förverkliga de

idéer om affärsmässighet, konkurrens och icke-

diskriminering som ligger till grund för lagen om

offentlig upphandling (LOU).

Vi anser att det i LOU skall införas de fem

grundläggande EG-rättsliga principerna.

För att effektivt och trovärdigt kunna använda den

öppna marknadsekonomin som medel för en fredligare

och säkrare värld måste Sverige förbättra den egna

lagstiftningen och efterlevnaden av styrande

principer för marknadsekonomi och lagstiftning.

Detta gäller inte minst den offentliga

upphandlingen.

På grund av att ekonomin enligt vårt synsätt är

ett medel och måste styras av ett grundläggande

etiskt förhållningssätt (det vi kallar för social

marknadsekonomi) men också på grund av den

beloppsmässigt stora omfattningen är det av

väsentlig betydelse att statsmakterna skapar ett

institutionellt och legalt ramverk, som borgar för

öppenhet, konkurrens, affärsmässighet och

objektivitet. Målet skall vara att offentlig

upphandling skall göras utifrån ett gott

förvaltarskap med invånarnas gemensamma medel.

Upphandlingen av varor och tjänster skall kombinera

kostnadseffektivitet och hög kvalitet. Detta kan

åstadkommas genom en öppen konkurrens för såväl egen

som extern regi, för att näringslivet skall kunna

bidra till en vitalisering och effektivisering av

den kommunala servicen. Nu gällande regler är

svåröverskådliga och har en hög detaljeringsgrad. Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi har framfört om att de

grundläggande EG-rättsliga principerna skall införas

i LOU. Detta innebär att riksdagen bör bifalla

motionerna Fi299 (kd) yrkande 6 och N370 (kd)

yrkande 13. Övriga motioner avstyrks.

3. Borttagande av begreppet affärsmässighet

- punkt 3 (v)

av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 3 om borttagande av

begreppet affärsmässighet. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkande 15.

Ställningstagande

Huvudregeln i lagen om offentlig upphandling (1

kap. 4 §) om att upphandling skall ske

affärsmässigt är en bestämmelse som inte finns i EG-

rätten. Vi anser att bestämmelsen snävar in

villkoren till att bli rent företagsekonomiska.

Målen med offentlig verksamhet är i huvudsak

sociala. Begreppet bör därför utmönstras ur lagen.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om att

begreppet affärsmässighet utmönstras ur lagen om

offentlig upphandling. Detta innebär att riksdagen

bör bifalla motion A316 (v) yrkande 15.

4. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 4 om kriterier för

miljömärken och avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi35 av

Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna del

samt motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 1

och 2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp),

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

7,

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)

yrkande 19,

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena

18 och 19,

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

yrkande 3 samt

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande

14.

Ställningstagande

Vi anser att miljömässiga krav på företags

verksamhet bör regleras generellt i särskild

lagstiftning och inte som ett krav i samband med

offentlig upphandling. Vi föreslår därför att

riksdagen avslår regeringens förslag i denna del och

i stället bifaller motion Fi35 (m) yrkande 1 i denna

del. Övriga motioner avstyrks.

5. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 5 om kriterier för

miljömärken och avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena

18 och 19 samt

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

yrkande 3 och avslår proposition 2001/02:142 punkt 2

i denna del samt motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 1

och 2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp),

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

7,

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)

yrkande 19 samt

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande

14.

Ställningstagande

I EG:s direktiv om upphandling gäller generellt sett

att den upphandlande enheten skall välja det anbud

som är mest ekonomiskt fördelaktigt. Miljöhänsyn

nämns inte uttryckligen i gällande lagstiftning.

Huruvida en produkt är miljövänlig är inte mätbart

på samma sätt som priset. Upphandlande enheter får

utforma kontrakt på det sätt de anser bäst ur

miljösynpunkt. Detta får dock inte leda till att

anbudsgivare från andra medlemsstater missgynnas.

Vi kräver att regeringen i EU verkar för att de

nya upphandlingsdirektiven medger att upphandlande

enheter får ställa höga, i sammanhanget relevanta,

krav på miljöhänsyn vid all offentlig upphandling.

Vi anser att reglerna skall göra det möjligt att

ställa krav på lägsta energiförbrukning i

transportledet. Färre transporter och kortare

färdsträckor är mycket angeläget för att minska

utsläppen av växthusgaserna. Därför måste det i

direktiven införas möjlighet att väga in sträckan

produkten har färdats. Vi anser således att

regeringen i EU bör verka för en ändring enligt

detta.

Vi anser vidare att lagen om offentlig upphandling

bör förtydligas så att det klart framgår att det är

möjligt att vid upphandling ställa krav på att

produkter är ekologiskt odlade och att det inte är

gentekniskt modifierade livsmedel. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi har framfört om att regeringen i EU verkar

för att direktiven för offentlig upphandling medger

höga krav på miljöhänsyn och att regeringen verkar

för att det i direktiven införs möjlighet att väga

in energiförbrukning i transportledet. Motionerna

MJ519 (kd) yrkandena 18 och 19 och MJ528 (kd)

yrkande 3 bör bifallas av riksdagen. Övriga här

aktuella motioner bör avslås.

6. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 6 om kriterier för

miljömärken och avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi32 av

Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 och avslår

proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna del samt

motionerna

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp),

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

7,

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)

yrkande 19,

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena

18 och 19,

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

yrkande 3 samt

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande

14.

Ställningstagande

Möjligheten att ta miljöhänsyn vid offentlig

upphandling är oerhört betydelsefull för att

åstadkomma en hållbar utveckling. Genom de stora

värden som varje år handlas upp av offentliga

beställare är möjligheten att påverka utvecklingen i

en positiv riktning uppenbar. Tillsammans med de

företag som har ett förebyggande miljöarbete i sina

verksamheter utgör offentliga beställare en viktig

grund till de volymer som behövs för att skapa nya

marknader för miljöanpassade produkter och tjänster.

Jag anser att det inte bör vara svårare för

offentliga upphandlare än för företag att ställa

miljökrav på sina leverantörer. Därför är det bra

att regeringen förtydligar att en upphandlande enhet

i de tekniska specifikationerna får hänvisa till

kriterier för miljömärken. Men jag anser att det

inte är tillräckligt. Eftersom hänvisningen till

miljömärken uppenbarligen bara gäller de tekniska

specifikationerna till en vara eller tjänst kvarstår

det oklarheter i vilken utsträckning upphandlande

enheter kan ställa krav på hur en vara eller tjänst

produceras. Vill man handla upp ekologisk mat måste

man också kunna hänvisa till processen. Jag anser

att riksdagen bör besluta att en upphandlande enhet,

förutom i de tekniska specifikationerna, även får

hänvisa till kriterier för miljömärken i

specifikationerna av hur en vara eller tjänst

produceras.

Jag anser vidare att regeringen har begränsat

möjligheten att hänvisa till miljömärken eftersom

kriterierna skall ha utarbetats på grundval av

vetenskaplig information. Då begreppet vetenskaplig

information inte definieras närmare är det inte lätt

för en upphandlande enhet att veta vilka miljökrav

som får ställas. Därför bör riksdagen uppdra åt

regeringen att återkomma med tydliga regler för

vilka miljökrav som är möjliga att ställa i ett

upphandlingsförfarande. Det anförda innebär att jag

tillstyrker motion Fi32 (c) yrkandena 1 och 2 och

avstyrker övriga motioner.

7. Kriterier för miljömärken - punkt 4 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 7 om kriterier för

miljömärken och avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 §.

Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi232 av

Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7 och avslår

proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna del samt

motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 1

och 2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 2,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del,

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp),

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp),

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)

yrkande 19,

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena

18 och 19,

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

yrkande 3 samt

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande

14.

Ställningstagande

Även om upphandling syftar till att nå lägsta

möjliga pris innebär inte detta att kvaliteten,

bl.a. i miljöhänseende, behöver eftersättas. Det är

fullt möjligt, och rimligt, att vid upphandling

kräva god kvalitet. Det viktiga allmänna arbetet med

att t.ex. förbättra miljön och öka jämställdheten

måste fortsätta, men främjas mer effektivt av de

särskilda lagar som finns inom respektive område än

av upphandlingslagen, som har helt andra syften. De

miljökrav som ställs skall ha ett direkt samband med

varan eller tjänsten. Det är viktigt att fortsätta

arbetet med att verka för att EG:s regler och andra

internationella regler på sikt ändras så att det

blir möjligt att ta större hänsyn till miljön vid

upphandling. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen.

Jag tillstyrker motion Fi232 (fp) yrkande 7 samt

avstyrker övriga motioner.

8. Särskilda kontraktsvillkor - punkt 5 (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 8 och avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 1

kap. 18 b § och 6 kap. 10 a §. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark

m.fl. (m) yrkande 1 i denna del och avslår

proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna del samt

motionerna

2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 3,

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,

2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),

2001/02:Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi

Larsson (s),

2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),

2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),

2001/02:Fi251 av Anders Ygeman och Lena Sandlin-

Hedman (s) yrkande 1,

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 3

samt

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 16.

Ställningstagande

Vi anser att arbetsmarknadspolitiska, sociala och

miljömässiga krav på olika företags verksamhet bör

regleras generellt i särskild lagstiftning liksom

redan sker i dag och inte genom från fall till fall

definierade krav i samband med offentlig

upphandling. Denna ordning innebär fasta politiska

spelregler för samtliga företag, oavsett om de

deltar i offentliga upphandlingar eller ej, samt att

onödiga fördyringar undviks och innebär en bättre

hushållning med skattebetalarnas pengar.

Erfarenheten av gällande regler är nämligen att

många upphandlande enheter ställer omfattande och i

sammanhanget irrelevanta krav vid

anbudsförfrågningar. Detta leder till mycket krångel

och ökade kostnader för i synnerhet de små företag

som deltar i upphandlingarna. Många avstår t.o.m.

från att delta i anbudsupphandlingarna eftersom

kostnaderna för att delta är för höga för att det

skall vara motiverat. Detta betyder både sämre

villkor för företagandet och att de upphandlande

enheterna inte alltid erhåller bästa möjliga anbud -

skattebetalarnas pengar slösas bort till ingen

nytta.

Vi anser i likhet med Lagrådet att eftersom ingen

saklig ändring av gällande rätt avses åstadkommas

bör de båda bestämmelserna inte införas i lagen.

Lagrådet manar till försiktighet med att gripa in

med nationell lagstiftning när det gäller den sorts

EG-rättsliga frågeställningar som det handlar om i

detta fall.

Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens

förslag i denna del och i stället bifaller motion

Fi35 (m) yrkande 1 i denna del. Övriga

motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.

9. Särskilda kontraktsvillkor - punkt 5 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 9 och avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 1

kap. 18 b § och 6 kap. 10 a §. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl.

(c) yrkande 3 och avslår proposition 2001/02:142

punkt 2 i denna del samt motionerna

2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del,

2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),

2001/02:Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi

Larsson (s),

2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),

2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),

2001/02:Fi251 av Anders Ygeman och Lena Sandlin-

Hedman (s) yrkande 1,

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 3

samt

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 16.

Ställningstagande

Förslaget innebär att en upphandlande enhet skall få

ställa särskilda kontraktsvillkor som skall gälla

för uppdragets utförande. Dessa villkor behöver inte

ha någon direkt koppling till de behov som skall

tillgodoses genom upphandlingen. Som exempel på

särskilda kontraktsvillkor som kan ställas lyfter

regeringen fram krav på kollektivavtal.

I LOU tydliggörs att upphandlande enheter får

ställa särskilda kontraktsvillkor. Förslaget innebär

inte någon ändring av gällande rätt eller något

förtydligande av vilken typ av krav som får ställas.

"Förtydligandet" grundar sig i stället på tämligen

vaga motivuttalanden och bidrar därför inte till att

klargöra för upphandlande enheter var gränserna går

för vad som kan tillåtas som särskilda

kontraktsvillkor. Jag anser att rättsläget inte blir

tydligare bara för att regeringen har gett Nämnden

för offentlig upphandling i uppdrag att ta fram

vägledande exempel på sådana

antidiskrimineringsklausuler som kan användas som

särskilda villkor i upphandlingskontrakt. Jag anser

att risken är uppenbar att förslaget öppnar för

godtycke och enbart kommer att försvåra

upphandlingsprocessen, vilket kommer att drabba små

företag särskilt hårt.

Jag föreslår att riksdagen avslår regeringens

förslag i denna del och i stället bifaller motion

Fi32 (c). Övriga motionsyrkanden bör avslås av

riksdagen.

10. Särskilda kontraktsvillkor - punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 10 och avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 1

kap. 18 b § och 6 kap. 10 a §. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter

m.fl. (fp) yrkande 2 och avslår proposition

2001/02:142 punkt 2 i denna del samt motionerna

2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 3,

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del,

2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s),

2001/02:Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi

Larsson (s),

2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s),

2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s),

2001/02:Fi251 av Anders Ygeman och Lena Sandlin-

Hedman (s) yrkande 1,

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 3

samt

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 16.

Ställningstagande

Grunden för den offentliga upphandlingen är att den

skall ske i konkurrens, affärsmässigt och objektivt.

Den är därmed ett uttryck av EG-direktiven om icke-

diskriminering, likabehandling, transparens och

proportionalitet. Syftet med upphandlingen är att

inköpet av varan eller tjänsten skall ske till bästa

möjliga kvalitet till lägsta möjliga pris. Rätt

utförd blir upphandlingen till gagn för

skattebetalarna, men också för de företag som på

lika villkor kan tävla om att få leverera sina varor

eller tjänster. Jag anser att denna grundläggande

innebörd inte får tappas bort eller suddas ut. Jag

anser vidare att det är viktigt att leverantörer

följer gällande lagstiftning och att den

upphandlande enheten kan ställa krav så länge som

dessa är kopplade till och har ett direkt samband

med den upphandlade varan eller tjänsten. Det är

viktigt att inte öppna dörren för krav som inte har

med själva upphandlingen att göra. Inte minst

drabbar en komplicerad upphandlingsprocess, med i

sammanhanget ovidkommande krav, de små företagen.

Följden kan bli att leverantörer i allt större

utsträckning avstår från att delta i upphandlingar,

vilket leder till fördyringar.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om att

de krav som den upphandlande enheten ställer skall

vara kopplade till och ha ett direkt samband med den

upphandlade varan eller tjänsten. Detta innebär att

riksdagen bifaller motion Fi33 (fp) yrkande 2.

Övriga motioner avstyrks.

11. Direktupphandling - punkt 7 (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 11 och avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 6

kap. 2 §. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1

och 2,

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del,

2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande

5 och avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna

del samt motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4

och

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande

10.

Ställningstagande

Förslaget att direktupphandling får ske upp till fem

basbelopp (189 500 kr) anser vi lämnar alltför stort

utrymme för misstolkningar och missbruk.

Vi anser att regeringen bagatelliserar resultatet

av förslaget att upphandlande enheter får

direktupphandla om värdet understiger fem

prisbasbelopp.

Mindre företag är beroende av de värdemässigt

mindre upphandlingarna. En värdegräns om fem

prisbasbelopp inte bara undandrar ett än större

antal företag än tidigare från anbudsgivning. Den

lämnar även myndigheter - och Regeringskansliet -

möjlighet att utan kontroll och sanktion medvetet

favorisera vissa företag.

Vi anser att begreppet "lågt värde" bör behållas

om det i förarbeten eller lagtext klart framgår att

upphandlingskostnaderna, dvs. de administrativa

kostnaderna och tidsförloppet, måste stå i rimlig

relation till värdet av det som upphandlas.

Strykningen av preciseringen "synnerliga skäl" i 6

kap. 2 § LOU öppnar också för mer misstolkning och

missbruk. Till detta kommer att

upphandlingsförfaranden även vid småbelopp som dessa

bevisligen kan ha stor betydelse för en effektiv

hantering av de gemensamma skattemedlen och en lika

stor betydelse för småföretagsamheten i kommunen

eller landstinget.

Regeringen lägger fram detta förslag oaktat att

även regeringen begriper att "avsedda" besparingar

hos de upphandlande enheterna kan komma att raderas

ut av "den kostnadsökning som kan bli följden av en

bristande konkurrensutsättning" och att värdegränsen

kan medföra att det skapas ytterligare

etableringshinder.

Regeringen säger sig därför ännu en gång ha för

avsikt att "följa upp utfallet av förslaget" senast

två år efter det att förslaget trätt i kraft.

Vi anser att risken är uppenbar att förslaget

kommer att drabba småföretagen hårt genom att de

faktiska möjligheterna till direktupphandling ökar.

Propositionen saknar en genomarbetad

konsekvensanalys av hur företagen påverkas av

förslagen, och vi anser att detta är skäl nog att

avslå regeringens förslag på denna punkt. Vi

föreslår således att riksdagen avslår regeringens

förslag i denna del och i stället delvis bifaller

motionerna Fi30 (kd), Fi31 (m), Fi35 (m) yrkande 1 i

denna del, Fi240 (m) och Ub533 (m). Övriga yrkanden

bör avslås av riksdagen.

12. Direktupphandling - punkt 7 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 12 och avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 6

kap. 2 §. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4

och avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna

del samt motionerna

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1

och 2,

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del,

2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande

10 samt

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande

5.

Ställningstagande

Regeringens motiv för att sätta en högre gräns för

direktupphandling är att detta skulle öka

effektiviteten i offentlig upphandling genom att

resurserna kan koncentreras på större upphandlingar.

Jag anser att det inte är gränsen för när

direktupphandling får ske som är felaktig och gör

offentlig upphandling ineffektiv. Felet är att

Sverige, när LOU infördes, valde att tillämpa EG:s

upphandlingsdirektiv för upphandling såväl över som

under tröskelvärdet på 200 000 euro.

EG:s upphandlingsdirektiv, som LOU genomför,

gäller för upphandlingar över tröskelvärdena medan

det överlåts åt varje nation att själv besluta om

regler för de mindre omfattande upphandlingarna.

Därför var det olyckligt att Sverige valde att

reglera all upphandling i samma lag oavsett värde.

Motivet som anfördes i proposition 1993/94:79 var

att vissa enkla generella regler skulle gälla såväl

över som under tröskelvärdena. Problemet är bara att

LOU förändrats ett flertal gånger sedan dess.

Reglerna är snarare detaljerade än generella, och

lagen har med rätta under åren kritiserats för att

vara snårig och svår att tillämpa.

Med förslaget att direktupphandling skall tillåtas

upp till ett värde av fem prisbasbelopp kommer lagen

att innehålla två trösklar, 200 000 euro respektive

fem basbelopp, och tre regelverk, vilket knappast

ger enklare eller mer överskådlig hantering. Jag

föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag i

denna del. Därmed bifaller riksdagen motion Fi32 (c)

yrkande 4. Övriga motionsyrkanden bör avslås av

riksdagen.

13. Direktupphandling - punkt 7 (fp)

av Karin Pilsäter.

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13 och antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 6

kap. 2 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:142 punkt 2 i denna del samt avslår

motionerna

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 1

och 2,

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 1,

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 4,

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del,

2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m),

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkande

10 samt

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) yrkande

5.

Ställningstagande

Jag anser att direktupphandling skall få ske om

värdet understiger fem prisbasbelopp. Det är viktigt

att riktlinjerna för direktupphandling innehåller

krav på obligatoriskt skriftlig dokumentation så att

direktupphandlingen kan följas upp, utvärderas och

kontrolleras. Detta innebär att riksdagen bifaller

propositionens förslag i denna del. Här aktuella

motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.

14. Lokal upphandling - punkt 8 (kd, c)

av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Lena Ek

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 4 och

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 9

och avslår motionerna

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3 samt

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

6.

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget att kommuner och

landsting samordnar och effektiviserar sina

upphandlingar och inköp så att också mindre företag

kan vara med och lägga anbud. När större volymer

skall upphandlas bör därför dessa, om det är

praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart, delas

upp i mindre delar så att fler företag kan lägga

bud. Detta är viktigt för att undvika problem i

samband med att lokala upphandlingar genomförs. Vi

anser att lagen om offentlig upphandling skall

ändras så att det blir möjligt för kommuner och

landsting att i större utsträckning än i dag kunna

dela upp större upphandlingar i mindre delar. Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi har framfört om att förbättra

möjligheterna för små företag vid offentlig

upphandling av stora volymer. Detta innebär att

riksdagen delvis bifaller motionerna N314 (c)

yrkande 4 och N373 (kd) yrkande 9. Övriga

motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.

15. Lokal upphandling - punkt 8 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 15. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter

m.fl. (fp) yrkande 6 och avslår motionerna

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkande 3,

2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 4

samt

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 9.

Ställningstagande

Många kommunala företrädare menar att det ligger i

kommunernas intresse att gynna företag i den egna

kommunen. Jag anser att detta sätter konkurrensen ur

spel och riskerar skattebetalarnas pengar. Det

ligger knappast i människors intresse att gynna

mindre konkurrenskraftiga företag inom den egna

kommungränsen på andra företags bekostnad.

Välfärdsförlusterna av detta är uppenbara. Jag anser

att reglerna bör bli tydligare i detta avseende. En

god upphandlingskultur i stat och kommun är av stor

betydelse för de små och medelstora företagen. Det

är t.ex. mer vanligt att anbud begärs in genom

skrivelse och inte genom annonsering bara för att

inköparna väljer att vända sig till redan kända

leverantörer. Om kommunen utformar sina anbud så att

småföretagare i praktiken ges möjlighet att delta i

upphandlingsförfarandet samt även aktivt verkar för

att söka privata alternativ till offentligt

producerade tjänster, skulle framväxten av små

företag starkt gynnas. Med hjälp av den lokala

upphandlingen kan villkor för ett blomstrande lokalt

näringsliv skapas t.ex. genom att anbuden kan delas

upp i mindre enheter och att kombinationsverksamhet

uppmuntras.

Vad gäller de individuella servicetjänsterna bör

olika modeller för eget val vara huvudalternativet.

Att medborgaren får välja innebär en sorts ständig

utmaning av verksamheten genom att alla företag som

uppfyller vissa givna kvalitetsvillkor kan attrahera

kommuninvånare att välja just deras verksamhet. Vad

jag framför här bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Jag tillstyrker således

motion Fi232 (fp) yrkande 6 och avstyrker övriga

motioner.

16. Verksamhet i egen regi och obligatorisk

upphandling -

punkt 9 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 16. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

2, 3, 6 och 7 samt

2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena 8

och 12

samt avslår motionerna

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 7

och

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 5.

Ställningstagande

Konkurrensupphandlingen har visat sig leda till

betydande besparingar inom de områden av den

offentliga sektorn där denna metod används. Vidare

leder konkurrensupphandlingen till förnyelse och en

ökad mångfald inom bl.a. välfärdssektorn, vilket i

sin tur gynnar kvaliteten på tjänsterna och

utvecklar utbudet. Därmed förbättras medborgarnas

välfärd. Ett brett utbud av entreprenörer gynnar

också de som är yrkesverksamma inom dessa områden

eftersom utbudet av möjliga arbetsgivare ökar,

vilket även stimulerar till bättre arbetsvillkor. Vi

anser därför att LOU bör kompletteras med ett krav

på att all verksamhet där förutsättningar finns

skall upphandlas i konkurrens. I praktiken betyder

detta att all verksamhet som inte är

myndighetsutövning eller finansieras via olika

sorters pengsystem, där konkurrensmomentet är

inbyggt i det individuella valet av en tjänst, skall

upphandlas i konkurrens. Detta innebär att LOU

kommer att gälla även vid inköp från

egenregiverksamhet. LOU bör vidare kompletteras med

ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid

avbrytande av upphandling.

Intill dess att all verksamhet

konkurrensupphandlas enligt ovan anser vi att en

lagstadgad utmaningsrätt bör gälla. Den skall

innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla

varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i

konkurrens när en företagare så begär. Enskilda och

företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana

den offentliga sektorns verksamhet. Förutom ökad

effektivitet och konkurrens öppnas stora möjligheter

till fri företagsamhet inom det som tidigare varit

offentliga monopol. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi

har framfört om att riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag till ändring av LOU så att det

införs ett krav på konkurrensupphandling av all

offentlig verksamhet exklusive myndighetsutövning i

enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen

bör vidare begära att regeringen lägger fram förslag

till ändring av LOU så att det införs en

utmaningsrätt för företag i enlighet med vad som

anförs i motionen. Riksdagen bör begära att

regeringen lägger fram lagförslag om förbud mot

offentlig näringsverksamhet och regler om

konkurrensneutralitet i enlighet med vad som anförs

i motionerna. Detta innebär att riksdagen bör

bifalla motionerna Fi267 (m) yrkandena 2, 3, 6 och 7

samt N312 (m) yrkandena 8 och 12. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

17. Verksamhet i egen regi och obligatorisk

upphandling -

punkt 9 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 17. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 7

och

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 5

samt avslår motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

2, 3, 6 och 7 samt

2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena 8

och 12.

Ställningstagande

Vi anser det exempelvis vara helt felaktigt att vid

upphandling sortera bort verksamheter som, liksom

samtliga dagens entreprenader, drivs i någon form av

vinstsyfte. Dessutom vore det helt fel ur

konkurrenssynpunkt att låta kommuner och landsting

slippa göra en upphandling om de vill köpa varor och

tjänster från sina egna bolag.

Det viktigaste perspektivet är hur medborgaren i

så hög grad som möjligt skall kunna påverka sin

situation och välja det alternativ av gemensamt

finansierad service som passar honom eller henne

bäst, samtidigt som tryggheten och kvaliteten är

god. Kommuner och landsting bör därför anpassa sin

verksamhet så att detta kan uppnås. Därför anser vi

bl.a. att all kommunal verksamhet som inte är

myndighetsutövning eller strategiska

ledningsfunktioner bör konkurrensutsättas genom

upphandling i de fall det är fråga om gemensamma

servicetjänster. I de fall det är fråga om

individuella servicetjänster är modeller med eget

val det verktyg vi anser bäst klarar att skapa

valfrihet, mångfald och hög kvalitet.

All konkurrensutsättning eller införandet av

system för eget val kan förstås inte ske på en gång.

Varje enskild verksamhetsförändring måste planeras

noga. Kommuninvånarna bör ges möjlighet att fritt

välja utförare av individuella servicetjänster genom

olika typer av modeller för eget val. Detta gäller

t.ex. barnomsorg, skola, hemtjänst och äldreboende.

Inom hälso- och sjukvården bör försök med

patientpeng i första hand provas när det gäller

tjänster inom öppen vård som t.ex. barnhälsovård,

primärvård, mödravård och sjukgymnastik.

Kommunens organisation bör vara sådan att

myndighetsutövning skiljs från övrig verksamhet.

Dessutom bör det "sorteras ut" vad som är gemensam

service och vad som är individuell service.

Kvalitetsaspekterna vid förfrågningsunderlagens

utformning när verksamheter skall upphandlas måste

värnas och ackrediteringssystem för olika typer av

entreprenadföretag (vård- och omsorgsgivare m.m.)

bör användas som ett alternativ till detaljreglerade

förfrågningsunderlag vid upphandlingar och för att

auktorisera företag som vill ingå i ett system för

eget val. En fortlöpande kvalitetsuppföljning och

granskning av verksamheterna är betydelsefull, inte

minst ur ett trygghetsperspektiv för den enskilde.

Upphandling av varor och tjänster bör ta hänsyn

till mindre företags möjlighet att lägga anbud.

Utbetalningsvillkoren vid upphandling eller i ett

system för eget val bör göras så gynnsamma som

möjligt i syfte att möjliggöra även för mindre

företag att kunna lägga anbud eller att nyetableras.

Kommunalt och statligt ägande av företag bör

avvecklas på marknader där privata företag redan

konkurrerar, eller skulle kunna konkurrera, och där

inte sociala eller hälsomässiga restriktioner

motiverar ett offentligt ägande.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi har framfört om

kommunal upphandling och eget val. Detta innebär att

vi tillstyrker motionerna Fi298 (kd) yrkande 7 och

Fi299 (kd) yrkande 5 och avstyrker övriga här

aktuella motioner.

18. Köp mellan kommun och kommunalt företag -

punkt 10

(m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 18 om köp mellan kommun

och kommunalt bolag. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1 i

denna del samt

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

2.

Ställningstagande

Regeringen aviserar i propositionen att den avser

att återkomma med förslag om att göra det möjligt

för upphandlande enheter att genomföra

direktupphandlingar vid köp mellan kommun och

kommunalt ägt företag, samt förslag om att kunna

utesluta vinstdrivande företag från att lämna anbud

vid vissa upphandlingar. Skulle dessa förslag bli

verklighet kommer ett sällan skådat slöseri med

skattemedel att bli verklighet. Mot bakgrund av att

det finns 1 500 kommunala bolag, med en total

omsättning på ca 120 miljarder kronor, är det

uppenbart hur kommuner genom ett gynnande av egna

företag kan åsamka skattebetalarna betydande

merkostnader. Vi anser att man inte bör införa

möjligheter för kommuner och landsting att undanta

sina egna bolag från upphandling. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen redan nu som

sin mening vad vi har framfört om att denna form av

regleringar inte bör införlivas i lagstiftningen.

Detta innebär att vi delvis tillstyrker motion Fi35

(m) yrkande 1 i denna del och motion Fi232 (fp)

yrkande 2.

19. Avknoppning - punkt 11 (m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 19 om avknoppning.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 5

samt

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 9.

Ställningstagande

För att stödja en utveckling av mångfald måste

förändringar av regelverk och lagstiftning

genomföras. Lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling är t.ex. dåligt anpassad för upphandling

av hälso- och sjukvårdstjänster. Direktupphandling

kan endast ske i utomordentligt begränsad

omfattning, vilket kan försvåra för kommun och

landsting/region att inledningsvis stödja avknoppade

verksamheter. Trots att lagen inte säger något om

avtalstider, rekommenderar Nämnden för offentlig

upphandling ofta alltför korta avtal med privata

vårdgivare, vilket försvårar för patienter att få en

långvarig relation till sin vårdgivare eller att ge

vårdgivaren rimliga avskrivningstider för de stora

investeringar som behövs för en vårdinrättning.

Vissa regler i LOU kan i dag skapa konkurrens i

samband med avknoppning av offentlig verksamhet. Vår

uppfattning är att nuvarande upphandlingsregler i

själva verket kan ha förhindrat en ökad konkurrens

genom att försvåra avknoppningar inom framför allt

B-tjänsternas område (t.ex. utbildnings-, social-

samt hälso- och sjukvårdstjänster). Avknoppning ökar

konkurrensen genom att marknadsstrukturen förändras

i riktning mot flera alternativ och mindre

fåtalsdominans. Att göra vissa avsteg från reglerna

i dessa sammanhang kan enligt vår uppfattning vara

affärsmässigt och torde i flertalet fall inte heller

kunna ha någon nämnvärd negativ effekt på handeln

mellan EG:s medlemsstater. B-tjänster under

tröskelvärdena bör därför undantas från LOU. Att

tidigare offentliganställd personal får överta en

verksamhet kan dessutom i praktiken ofta vara en

förutsättning för att en viss verksamhet skall kunna

konkurrensutsättas. Nuvarande upphandlingsregler

garanterar enligt vår uppfattning bara att

konkurrensen utnyttjas när konkurrensupphandling

sker, inte att omfattningen av konkurrensupphandling

ökar. Avknoppade offentliga enheter inom de områden

där konkurrensen i dag är begränsad bör därför kunna

undantas från konkurrensupphandling under en tid av

högst tre år. Vi föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad vi har framfört om

åtgärder för ökad konkurrens inom vissa

samhällssektorer. Vi anser därmed att riksdagen

delvis bör bifalla motionerna Fi267 (m) yrkande 5

och Fi298 (kd) yrkande 9.

20. Den offentliga upphandlingens funktionssätt

- punkt 12

(m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen

vad som anförs i reservation 20 om den offentliga

upphandlingens funktionssätt. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 1

samt

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

1.

Ställningstagande

Vi anser att Upphandlingskommittén i sitt

slutbetänkande föreslår flera åtgärder som kraftigt

skulle försämra den offentliga upphandlingens

funktionssätt och därmed möjligheten att hushålla

med skattebetalarnas pengar om de genomförs.

Kommittén har bl.a. föreslagit att man skall kunna

utesluta vinstdrivande verksamhet inom hälso- och

sjukvård samt socialtjänst från att delta i

upphandlingar, något som skulle leda till minskad

konkurrens, merkostnader för skattebetalarna och ett

försämrat företagsklimat. Förslaget skulle medföra

en klart försämrad upphandling och måste därför

avvisas. Det skulle motverka mångfalden i sjukvården

och därmed kvaliteten och valfriheten. Det är

obegripligt att kommitténs majoritet kan påstå att

en sådan begränsning av antalet möjliga leverantörer

tvärtom leder till ökad konkurrens.

Läkare, tandläkare, sjukgymnaster och andra

privata vårdgivare är en stor tillgång för svensk

hälso- och sjukvård. Mycket av utvecklingen och

förnyelsen i vårdsektorn sker i dessa företag.

Förslaget att de skall hindras från att delta i

upphandlingar för att de är "vinstdrivande" visar

att Socialdemokraterna fortfarande är negativa till

de privata alternativen i offentlig sektor och

opåverkade av människors önskemål om valfrihet.

Syftet med kommitténs förslag, att offentlig

upphandling skall kunna användas som instrument för

att främja andra samhälleliga mål, är vällovligt,

men metoden fel. Svårigheterna att upprätthålla

kraven på likabehandling och affärsmässighet i

upphandlingen skulle vara betydande. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om upphandlingens funktionssätt.

Därmed anser vi att riksdagen bör delvis bifalla

motionerna Fi267 (m) yrkande 1 och Fi232 (fp)

yrkande 1.

21. Krav på att verksamheten drivs utan

vinstsyfte - punkt 13, motiveringen (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Ställningstagande

Vi anser att det inte bör finnas

undantagsmöjligheter som diskriminerar vinstdrivande

verksamhet i samband med offentlig upphandling.

Möjligheten att utestänga vissa entreprenörer från

anbudsgivning innebär att man inte uppnår maximal

hushållning med skattemedel samtidigt som man går

miste om en mångfald som bidrar till att utveckla

både kvaliteten och utbudet inom välfärdssektorn.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna

Fi29 yrkande 1 och N365 yrkande 18.

22. Kundvalssystem - punkt 14 (m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 22 om kundvalssystem.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 4

och avslår motionerna

2001/02:Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v) yrkande 2

samt

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 14.

Ställningstagande

Det råder i dag oklarhet om s.k. kundvalssystem, där

den offentliga subventionen av en viss verksamhet

sker genom att medborgarna själva får välja t.ex.

skola eller barnomsorg och sedan får den finansierad

av kommunen med ett fast belopp, omfattas av LOU

eller inte. Enligt en utredning faller

kundvalssystemen klart utanför LOU, och därmed

skulle dessa system inte omfattas av kravet på

konkurrensupphandling. Upphandlingskommittén

framhåller dock i sitt slutbetänkande den motsatta

uppfattningen. Vår uppfattning är dock att LOU inte

omfattar kundvalssystem.

Kundvalssystemen innebär en kraftigt ökad

valfrihet för medborgarna. Det är viktigt att de

själva kan välja barnomsorg, skola eller äldreomsorg

eftersom det ökar makten över den egna vardagen och

därmed möjligheten att skapa ett väl fungerande och

tryggt vardagsliv. Konkurrensen är inbyggd i

kundvalssystemet och kommer till uttryck i form av

högsta möjliga kvalitet på de tjänster den enskilda

väljer utifrån hans eller hennes egna önskemål. Man

skulle kunna uttrycka det som att varje enskilt val

som sker inom ramen för ett kundvalssystem är en

konkurrensupphandling. Därmed är kundvalssystemen

minst lika ekonomiskt effektiva som offentlig

konkurrensupphandling.

Mot bakgrund av att det trots allt råder oklarhet

om hur LOU skall tolkas på denna punkt och att det

finns exempel på att man ansett LOU gälla även för

kundvalssystemen anser vi att det bör tydliggöras i

lagen att den inte omfattar olika former av

kundvalssystem. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi

har framfört om att regeringen lägger fram förslag

till ändring av LOU så att det tydliggörs att s.k.

kundvalssystem inte omfattas av kravet på offentlig

upphandling. Vi föreslår att riksdagen delvis

bifaller motion Fi267 (m) yrkande 4 och avslår

motionerna Fi29 (v) yrkande 2 och A316 (v) yrkande

14.

23. Rätten till överprövning - punkt 15 (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 23 om rätten till

överprövning och avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling såvitt avser 7 kap. 4 §. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 2 och

avslår proposition 2001/02:142 punkt 2 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår en inskränkning i rätten till

överprövning av upphandlande enheters beslut genom

att tillåta direktupphandling intill en värdegräns

om fem prisbasbelopp. Regeringen inskränker därmed

ytterligare rätten till överprövning av upphandlande

enheters beslut genom förslaget om

prövningstillstånd för att kammarrätten skall pröva

ett överklagande av länsrätts beslut. Utskottet

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som har framförts om rätten till

överprövning. Detta innebär att utskottet delvis

tillstyrker motion Fi31 (m) yrkande 2.

24. Konsekvensanalys - punkt 16 (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 24 om konsekvensanalys.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 3

samt

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m) yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt nuvarande bestämmelser skall alla statliga

utredningar göra konsekvensanalyser av sina förslag.

Upphandlingskommittén har inte följt denna

bestämmelse. Eftersom den offentliga upphandlingen

rör mycket stora belopp är detta mycket allvarligt.

Denna bestämmelse är helt nonchalerad ur såväl

statens övergripande samhällsekonomiska synvinkel

som småföretagarens synvinkel.

Regeringen har försökt att rätta till denna

försummelse genom ett särskilt kapitel om ekonomiska

och andra konsekvenser i propositionen. Analysen är

dock genomgående vag, och inga konkreta beräkningar

presenteras och inte heller några analyser enligt

t.ex. Simplexförordningen (1998:1820). Snarare säger

sig regeringen vara medveten om att t.ex. den

föreslagna preciseringen av

direktupphandlingsbeloppet "kan riskera att fördyra

upphandlingen genom att konkurrensen försämras" (s.

89). Regeringen kommenterar vidare att flera

remissinstanser påpekat att mindre företag riskerar

att gå miste om uppdrag och att nystartade företag,

som ej är kända på marknaden, riskerar detsamma i än

högre grad och därmed äventyrar sin etablering.

Regeringen erkänner således risken med

beloppsgränsen på fem prisbasbelopp, men säger sig

med det angivna beloppet för direktupphandling vilja

"öka effektiviteten i offentlig upphandling".

Samtidigt påpekas det i propositionen att

besparingar på grund av denna ökade effektivitet

"kan raderas ut av den kostnadsökning som kan bli

följden av en bristande konkurrensutsättning".

Detta förhållande speglar även en uppenbar,

medveten och upprepad nonchalans för gällande rätt i

det att regeringen inte verkar för att t.ex.

Simplexförordningen skall tillämpas. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi har framfört om att de föreslagna reglerna

inte har gjorts till föremål för någon

konsekvensanalys t.ex. enligt Simplexförordningen

(1998:1820). Vi föreslår att riksdagen delvis

bifaller motionerna Fi30 (kd) yrkande 3 och Fi31 (m)

yrkande 3.

25. Enklare regler m.m. - punkt 17 (kd, fp)

av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd), och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 25 om enklare regler.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 8

och avslår motionerna

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5,

2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s) samt

2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s).

Ställningstagande

För att underlätta för småföretagen bör

upphandlingen under bl.a. EG:s tröskelvärde ses

över. Småföretagen har rent allmänt svårare än

storföretagen att hantera administrativa krav och

regleringar. En god upphandlingskultur i stat och

kommun är av stor betydelse för de små och

medelstora företagen. Det är t.ex. mer vanligt att

anbud begärs in genom skrivelse och inte genom

annonsering bara för att inköparna väljer att vända

sig till redan kända leverantörer. Om kommunen

utformar sina anbud så att småföretagare i praktiken

ges möjlighet att deltaga i upphandlingsförfarandet

samt även aktivt verkar för att söka privata

alternativ till offentligt producerade tjänster,

skulle framväxten av små företag starkt gynnas. Med

hjälp av den lokala upphandlingen kan villkor för

ett blomstrande lokalt näringsliv skapas, t.ex.

genom att anbuden kan delas upp i mindre enheter och

att kombinationsverksamhet uppmuntras.

Vad vi anför bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening om småföretagens

möjligheter att lämna anbud och delta i

entreprenader. Detta innebär att vi delvis

tillstyrker motion Fi232 (fp) yrkande 8 och

avstyrker övriga motioner.

26. Enklare regler m.m. - punkt 17 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 26 om enklare regler.

Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5

och avslår motionerna

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

8,

2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s) samt

2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s).

Ställningstagande

I stället för att införa nya beloppsgränser för när

man kan göra direktupphandling bör möjligheterna att

förenkla och effektivisera den offentliga

upphandlingen sökas i att helt enkelt dela upp

regelverket för upphandling över respektive under

tröskelvärdet på 200 000 euro. Den möjligheten finns

eftersom EG:s upphandlingsdirektiv enbart gäller för

upphandlingar över tröskelvärdet, medan det är upp

till varje nation att själv besluta om reglerna för

de mindre omfattande upphandlingarna. Med ett

regelverk för den direktivstyrda upphandlingen och

ett enklare regelverk för den icke direktivstyrda

upphandlingen finns det stora möjligheter att göra

den offentliga upphandlingen enklare och effektivare

såväl för de offentliga upphandlarna som för

företagen.

Ett förenklat regelverk för upphandling under

tröskelvärdet kommer att vara av stor betydelse för

små kommuner och kommundelar.

Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med

förslag om ett förenklat, icke direktivstyrt,

regelverk för upphandling under tröskelvärdet på

200 000 euro, i enlighet med vad som i anförs i

motion Fi32 (c) yrkande 5. Övriga motioner avstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Direkt upphandling - punkt 7 (s, v)

av Jan Bergqvist (s), Bengt Silfverstrand (s),

Johan Lönnroth (v), Sonia Karlsson (s), Carin

Lundberg (s), Siv Holma (v), Tommy Waidelich (s)

och Hans Hoff (s).

Vi vill understryka att det kan finnas flera

fördelar med en fastställd gräns för när en

upphandlande enhet får direktupphandla. Med dagens

system kan den upphandlande enheten inom vida

gränser själv avgöra vad som skall betraktas som

lågt värde. I praktiken varierar innebörden av

begreppet lågt värde kraftigt. I huvudsak sker denna

variation inom ett intervall mellan ett

prisbasbelopp och fem prisbasbelopp. Men den

nuvarande ordningen ställer inte upp något absolut

hinder för att även gå över fem prisbasbelopp.

Mot denna bakgrund kan det vara motiverat att göra

ett förtydligande i lagen om offentlig upphandling

och att därvid ange exakt upp till vilket värde

direktupphandling medges. Det gäller då att finna en

bra balans där man skapar ett skäligt utrymme för

ett enklare förfarande utan att man undantar alltför

stora värden från det mera formbundna förfarandet i

kapitel 6 i Lagen om offentlig upphandling.

Som Upphandlingskommittén föreslagit bör en sådan

gräns för direktupphandling kompletteras med en

uttrycklig regel som anger att en upphandling inte

får delas upp i syfte att underskrida

upphandlingsgränsen. För att det inte skall

betraktas som ett kringgående av regelsystemet bör

rimligen upprepade upphandlingar av samma slag under

ett år räknas samman. Om summan överstiger den

fastställda gränsen skall förenklad upphandling

eller urvalsupphandling tillämpas.

Det kan också finnas skäl att införa en regel som

medger direktupphandling i de fall kostnaderna för

en upphandling överstiger värdet av upphandlingen.

Behovet av en sådan regel är givetvis beroende av

till vilken nivå man skulle fastställa en gräns för

en direktupphandling.

Det har förekommit en diskussion där det uttryckts

farhågor för att de små företagens situation skulle

försvagas om man fastställer ett högt gränsvärde för

direktupphandling. Upphandlingskommittén underströk

för sin del att ett fastställt belopp öppnar

möjligheten att i större utsträckning utforma och

tillämpa lokala riktlinjer vid mindre upphandlingar.

Därtill kommer att alla upphandlingar oavsett värde

är underkastade kraven på objektivitet, flera

aktörer och rimlig anbudsfrist.

Vi står bakom utskottets ställningstagande som

innebär att effekterna av en fastställd gräns för

direktupphandling behöver analyseras ytterligare

bl.a. för att säkerställa att en sådan gräns inte

ger negativa effekter för de små företagen i

förhållande till de stora företagen.

2. Kundvalssystem - punkt 14 (v)

av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v).

Vi anser att regeringen bör utreda frågan om

upphandling inom s.k. kundvalssystem och återkomma

med förslag. Det är viktigt att frågan utreds

skyndsamt mot bakgrund av att flera kommuner redan

infört systemet i bl.a. äldreomsorg. Vi anser att

vinstsyftande företag inom vård och omsorg är ett

hot mot den generella välfärden. Upphandlare skall

ha rätt att undanta vinstsyftande företag från att

lämna anbud inom vård och omsorg. Vi anser vidare

att förslaget skall vara utformat på ett sådant sätt

att varken lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet eller lagen om offentlig upphandling kan

kringgås.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig

upphandling.

Motioner väckta med anledning av

proposition 142

2001/02:Fi27 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förändring i lagen om

offentlig upphandling.

2001/02:Fi28 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth

Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sanktionsmöjligheter mot

upphandlande enheter som gång på gång bryter mot

upphandlingsreglerna.

2001/02:Fi29 av Lennart Beijer m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv

om undantag för vinstsyftande företag vid

upphandling av vård och omsorg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skyndsamt bör utreda frågan om upphandlingar inom

s.k. pengsystem och återkomma med förslag.

2001/02:Fi30 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen framförs om en sänkning

av gränsen för direktupphandling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen framförs om att

begreppet "lågt värde" borde gälla som gräns, i

stället för fem prisbasbelopp.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen framförs om saknaden av

en konsekvensanalys.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen framförs om att Nämnden

för offentlig upphandling (NOU) skall bli en enhet

under Konkurrensverket.

2001/02:Fi31 av Karin Falkmer (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegränsen vid

direktupphandling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

överprövning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de föreslagna

reglerna inte har gjorts till föremål för någon

konsekvensanalys enligt Simplexförordningen

(1998:1820).

2001/02:Fi32 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att en upphandlande enhet,

förutom i de tekniska specifikationerna, även får

hänvisa till kriterier för miljömärken i

specifikationerna av hur en vara eller tjänst

produceras.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

tydliga regler för vilka miljökrav som är möjliga

att ställa i ett upphandlingsförfarande.

3. Riksdagen avslår propositionen i den del som ger

en upphandlande enhet rätt att ställa särskilda

villkor som skall gälla för uppdragets utförande

även om villkoren inte har ett samband med de

behov som skall tillgodoses.

4. Riksdagen avslår propositionen i den del som

föreslår ett höjt belopp för möjligheten att göra

direktupphandling.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om ett förenklat, icke direktivstyrt,

regelverk för upphandling under tröskelvärdet på

200 000 euro, i enlighet med vad som i motionen

anförs.

2001/02:Fi33 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om att Nämnden för offentlig

upphandling och Konkurrensverket slås samman till

en myndighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de krav som

den upphandlande enheten ställer skall vara

kopplade till och ha ett direkt samband med den

upphandlade varan eller tjänsten.

2001/02:Fi34 av Yvonne Ruwaida (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att all offentlig upphandling skall förenas

med antidiskrimineringsklausuler.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lagen om offentlig

upphandling och miljökriterier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att lagen om offentlig upphandling bör

utformas så att man kan stödja det lokala

näringslivet.

2001/02:Fi35 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår propositionens förslag till

ändringar i lagen om offentlig upphandling i

enlighet med vad som anförs i propositionen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att låta

organisationen av Nämnden för offentlig

upphandling vara oförändrad i enlighet med vad som

anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slå ihop

Nämnden för offentlig upphandling och

Konkurrensverket till en gemensam myndighet,

Konkurrens- och upphandlingsverket.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med

vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet

med vad som anförs i motionen.

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:Fi209 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp,

kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att lägga fram

förslag som stärker tillsynen över den offentliga

upphandlingen.

2001/02:Fi211 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kommunal upphandling och

Agenda 21.

2001/02:Fi224 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förändringar i lagen om

offentlig upphandling.

2001/02:Fi226 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi

Larsson (s) :

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att de fackliga

organisationernas inflytande och insyn i

upphandlingsprocessen stärks.

2001/02:Fi227 av Ewa Larsson och Ingegerd Saarinen

(mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att påverka

svenska myndigheter och bolag att till hundra

procent köpa bra miljö-märkt el.

2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad

i motionen anförs om att riksdagen själv endast

skall köpa bra miljö-märkt el.

2001/02:Fi231 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om porrfria hotell.

2001/02:Fi232 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om privata

vårdgivares möjligheter att lämna anbud.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte införa

möjligheter för kommuner och landsting att undanta

sina egna bolag från upphandling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förslag till

en ny organisation av tillsynen över den

offentliga upphandlingen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

förslag om en marknadsskadeavgift.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

branschorganisationers talerätt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om restriktioner mot

gynnande av företag i den egna kommunen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljö- och

kvalitetskrav.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om småföretagens

möjligheter att lämna anbud och delta i

entreprenader.

2001/02:Fi237 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att lagstiftningen bör förändras så att det

blir omöjligt för en offentlig upphandlare att

utestänga offentliga förvaltningar från att delta

i upphandlingen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en utredning bör tillsättas för att

utarbeta förslag till obligatorisk utbildning för

offentliga upphandlare.

2001/02:Fi240 av Margit Gennser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att skapa ett

bättre utrymme för direktupphandling, när det gäller

offentliga forskningsinstituts upphandling av unika

forskarinsatser.

2001/02:Fi248 av Marie Granlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att kunna använda

offentlig upphandling antidiskriminerande.

2001/02:Fi251 av Anders Ygeman och Lena Sandlin-

Hedman (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

kollektivavtalsbärande fackförening skall ha rätt

att yttra sig över underlaget vid en offentlig

upphandling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att MBL skall

omfatta även sådan verksamhet som upphandlas

enligt LOU.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det införs en

lagstiftning liknande den danska vad det gäller

offentlig upphandling, så att krav på

kollektivavtal kan ställas.

2001/02:Fi267 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de förslag i

Upphandlingskommitténs slutbetänkande som leder

till en försämrad offentlig upphandling.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det införs ett

krav på konkurrensupphandling av all offentlig

verksamhet exklusive myndighetsutövning i enlighet

med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det införs en

utmaningsrätt för företag i enlighet med vad som

anförs i motionen.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det tydliggörs

att s.k. kundvalssystem inte omfattas av kravet på

offentlig upphandling i enlighet med vad som

anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för ökad

konkurrens inom vissa samhällssektorer.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag om förbud mot offentlig

näringsverksamhet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag med regler om konkurrensneutralitet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slå ihop

Nämnden för offentlig upphandling och

Konkurrensverket till en gemensam myndighet,

Konkurrens- och upphandlingsverket.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att en

marknadsskadeavgift införs som en

sanktionsmöjlighet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att det införs

talerätt för branschorganisationer i enlighet med

vad som anförs i motionen.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med

vad som anförs i motionen.

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av LOU så att

preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2001/02:Fi280 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmärksamma

de små företagens problem vid upphandling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunal

upphandling och eget val.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en anpassning av

lagen om offentlig upphandling.

2001/02:Fi299 av Per Landgren m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

snarast bör lägga fram förslag till riksdagen som

skapar konkurrensneutralitet mellan offentliga och

privata utförare av icke skattepliktig verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i den svenska

lagen om offentlig upphandling införa de fem

grundläggande principerna i den europeiska

gemenskapens lagstiftning om offentlig

upphandling.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Nämnden för

offentlig upphandling (NOU) snarast i samband med

en resursförstärkning bör förändras till en

självständig del av Konkurrensverket.

2001/02:Ju395 av Anders Ygeman m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att väga in ett

socialt ansvarstagande vid upphandling såväl

nationellt som internationellt.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till korrigering av 6 kap. 2 § LOU.

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvaret vad

gäller offentlig upphandling.

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lagen om offentlig

upphandling.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

EU verkar för direktiv för offentlig upphandling

med höga krav på miljöhänsyn.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

EU verkar för att det i direktiven till

upphandlingsreglerna med miljöhänsyn införs

möjlighet att väga in energiförbrukning i

transportledet.

2001/02:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förtydligande

av lagen om offentlig upphandling.

2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändringar i LOU.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

utmaningsrätt.

2001/02:N314 av Agne Hansson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

möjligheten att genomföra en upphandling i mindre

delar för att förbättra möjligheterna för den

sociala ekonomins aktörer att delta i lokala

upphandlingar.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbeta för en

förändrad EG-rätt vad gäller principerna för

offentlig upphandling.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

möjligheter att kunna beivra kommuners allvarliga

överträdelser mot reglerna i lagen om offentlig

upphandling.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

effekten av att bilda ett nytt konkurrens- och

upphandlingsverk.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

kommunstyrelser, när det gäller sjukvård,

socialtjänst, s.k. B-tjänster enligt LOU, skall

kunna ge icke vinstdrivande företag uppdraget att

driva viss verksamhet.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändringar i lagen om offentlig

upphandling i syfte att förverkliga principerna om

affärsmässighet, konkurrens och icke-

diskriminering.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om små företags

möjligheter vid offentlig upphandling av stora

volymer.

2001/02:A316 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att medbestämmandelagen och lagen om

offentlig upphandling ses över angående

kundvalsmodeller m.m. enligt vad i motionen

anförs.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att begreppet affärsmässighet utmönstras ur

lagen om offentlig upphandling.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att upphandlande enhet skall kunna

efterfråga kollektivavtal vid upphandling enligt

lagen om offentlig upphandling.

17. Riksdagen beslutar att Sverige ratificerar ILO:s

konvention nr 94.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

· Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen

(1980:100)

·

·

·

·

·

·

·

·

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1528)

om offentlig upphandling

·

BILAGA 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till ändring i

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

6 kap.

2 §[1]7

-----------------------------------------------------

Upphandling skall göras genom förenklad upphandling

eller urvalsupphandling.

-----------------------------------------------------

Direktupphandling får Direktupphandling får

dock användas om dock användas om

upphandlingens värde upphandlingens värde är

understiger fem lågt eller om det finns

prisbasbelopp enligt synnerliga skäl. Enheten

lagen (1962:381) om skall vid behov

allmän försäkring eller fastställa riktlinjer för

om det finns synnerliga användning av

skäl. En upphandling får direktupphandling.

inte delas upp i syfte

att värdet skall

underskridas.

-----------------------------------------------------

Den upphandlande enheten

skall fastställa

riktlinjer för användning

av direktupphandling.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:7 Senaste lydelse 2000:877.