Bet. 2001/02:FIU14

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU14

Riksdagens revisorers förslag angående Statensändamålsfastigheter – hyressättning och förvaltning(försl. 2001/02:RR12)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

förslagen i Riksdagens revisorers skrivelse

2001/02:RR12 Statens ändamålsfastigheter –

hyressättning och förvaltning och de två motioner

som väckts med anledning av revisorernas förslag.

Därutöver behandlas 17 motionsyrkanden från 11

motioner som väckts under den allmänna motionstiden.

Sammanlagt 21 motionsyrkanden behandlas i

betänkandet.

Revisorerna anser att regeringen i sin styrning av

de berörda verken och bolagen inte har

vidarebefordrat riksdagens synpunkter på ett

tillfredsställande sätt. Revisorerna föreslår även

att regeringen i sitt budgetarbete bör beakta

möjligheter till effektiviseringar i myndigheternas

lokalutnyttjande, och att ett särskilt expertorgan

inrättas för att yttra sig om vilken hyresmodell som

är lämplig för en specifik fastighet.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande med

anledning av revisorernas och motionärernas förslag

med innebörden att den utredning som skall

tillsättas om hyressättningen för statens

ändamålsfastigheter inom kulturområdet och

universitets- och högskoleområdet, utformas så att

den på ett allsidigt sätt behandlar samtliga förslag

i revisorernas skrivelse. Därmed tillstyrker

utskottet delvis revisorernas förslag samt delvis de

motionsyrkanden som behandlas i anslutning därtill.

Med anledning av en motion gör utskottet också ett

tillkännagivande om att regeringen bör överväga om

hänsyn till det rörliga friluftslivet och

turistnäringen kan vara skäl att behålla mark i

statlig ägo.

Utöver revisorernas skrivelse behandlas också

motionsförslag som rör avkastningskrav för

ändamålsfastigheter, byggande av studentbostäder,

ändrat ansvar för fastigheter för försvarsändamål,

myndigheternas lokalansvar och kompensation för höja

hyror. Samtliga motionsyrkanden under dessa punkter

avstyrks av utskottet. I betänkandet finns sex

reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagens revisorers förslag om

hyressättning och förvaltning av statens

ändamålsfastigheter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om inriktningen av

den planerade utredningen av hyressättning för

statliga ändamålslokaler inom kulturområdet och

universitets- och högskoleområdet. Riksdagen

bifaller därmed delvis revisorernas förslag

2001/02:RR12 samt delvis motionerna

2001/02:Fi8 av Per Bill m.fl. (m),

2001/02:Fi9 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 2

och 3,

2001/02:Fi245 av Marianne Carlström (s) yrkandena

1–3,

2001/02:Fi282 av Annelie Enocsson m.fl. (m, kd)

yrkandena 1–3 och

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

yrkande 23.

2. Avkastningskrav på ändamålsfastigheter

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi204 av Harald Nordlund (fp) och

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande

18.

Reservation 1 (c)

3. Studentbostäder

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi210 av Owe Hellberg och Sten Lundström

(v) och

2001/02:Fi258 av Martin Nilsson m.fl. (s).

Reservation 2 (v)

4. Ändrat ansvar för fastigheter för

försvarsändamål

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m)

yrkandena 2 och 3.

Reservation 3 (m, kd)

5. Försäljning av statlig mark

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om friluftsliv och

turism som skäl att behålla mark i statlig ägo.

Riksdagen bifaller därmed delvis motion

2001/02:Fö259 av Ola Rask m.fl. (s) yrkandena 1

och 2.

Reservation 4 (m, kd)

Reservation 5 (c)

6. Myndigheternas lokalansvar

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi265 av Agneta Ringman m.fl. (s).

7. Kompensation för höjda hyror

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi9 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1

och

2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd)

yrkande 8.

Reservation 6 (kd)

Stockholm den 21 februari 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth

(v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna

Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström

(s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén

(m), Yvonne Ruwaida (mp), Rose-Marie Frebran (kd),

Agne Hansson (c) och Camilla Dahlin-Andersson (fp).

2001/02

FiU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Betänkandet behandlar frågor om statliga s.k.

ändamålsfastigheter. I december 2001 överlämnade

Riksdagens revisorer sin skrivelse 2001/02:RR12

Statens ändamålsfastigheter – hyressättning och

förvaltning till riksdagen. Skrivelsen innehåller 5

yrkanden som behandlas i detta betänkande. Med

anledning av revisorernas skrivelse har 2

följdmotioner väckts. Under allmänna motionstiden

fick finansutskottet därutöver 11 motioner med 17

yrkanden som behandlas i betänkandet.

Nya riktlinjer för fastighetsförvaltningen

År 1992 (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8)

beslutade riksdagen om en genomgripande

fastighetsreform som sedan trädde i kraft den 1

januari 1993. Det övergripande syftet med reformen

var att göra lokalförsörjningen effektivare och att

skapa en effektivare fastighets- och

förmögenhetsförvaltning. Myndigheterna fick ansvar

att inom sina ramar själva sköta lokalförsörjningen.

Fastighetsförvaltningen fick också en ny

organisation. Byggnadsstyrelsen avvecklades. I

stället skulle fastighetsförvaltningen skötas av två

bolag och två verk. Vasakronan AB, Akademiska Hus

AB, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

De nya riktlinjerna som beslutades av riksdagen

innebar bl.a. följande:

· Fastighetsförvaltningen skulle skiljas från

brukandet av lokaler och mark.

·

· En mer rättvisande bild skulle ges av mark- och

lokalkostnaderna i statsbudgeten.

·

· Fastighetsförvaltningen skulle bedrivas med ett,

så långt som möjligt, marknadsmässigt

avkastningskrav.

·

· Fastighetsförvaltningen skulle bedrivas i

separata resultatenheter som så långt möjligt

formas efter olika fastigheters särart.

·

1. Statens ägarroll skulle renodlas. Graden av

kapitalbindning och avkastningen på kapitalet bör

fortlöpande prövas.

2.

· Styrelsens och den verkställande ledningens

ansvar för fastighetsförvaltning skulle klaras ut

på ett bättre sätt än vad som är möjligt inom

myndighetsformen. Förvaltningen borde därför

företrädesvis bedrivas i bolagsform.

·

· De fastigheter som av historiska eller andra skäl

inte kunde överföras till bolag borde, oavsett

nuvarande förvaltare, omfattas av en samordnad

förvaltning i myndighetsform.

·

Utvärdering av fastighetsreformen

I början av 1996 tillkallade regeringen en utredare

med uppgift att utvärdera den nya organisationen,

och om syftena med fastighetsreformen uppnåtts.

Frågan om statens ändamålsfastigheter behandlades i

ett delbetänkande som lämnades i december samma år

(SOU 1996:187) där utredningen föreslog att en

speciell modell skulle användas vid hyressättning av

ändamålsfastigheter. Utredningen ansåg följande:

Kontrakten skall vara långsiktiga, och

hyreskontrakten bör utformas så att hyresgästen bär

den risk som är knuten till ändrade ambitioner för

verksamheten. Fastighetsägaren skall inte bli

lidande om hyresgästen förändrar verksamheten och

vill lämna lokalerna. Hyresgästen skall å andra

sidan ha rätt att hyra lokalerna så länge man vill,

till en hyra som utgår från byggnadskostnaderna.

Hyresgästen skall också ha rätt till en del av

byggnadernas värde i alternativ användning när man

lämnar lokalerna. Risken för fastighetsägaren blir

därmed relativt låg, vilket motiverar ett lägre

avkastningskrav på investeringen.

Hyran skall bestämmas utifrån ett antal separata

komponenter som markhyra, kapitalkostnader samt

drift och underhåll vilka inte får överstiga

marknadsnivån. Markhyran skall spegla markens värde

i alternativ användning med följden att hyran blir

högre i attraktiva lägen. Det skall råda öppenhet

mellan parterna. Hyresgäst och hyresvärd bör

gemensamt utforma förvaltningsplaner, och

hyresgästen bör ges möjlighet att delta i

upphandlingprocesser kring nybyggnader och

renoveringar.

Utredningen ansåg att förslagen innebar klarare

principer för hyressättning och att kostnaderna för

hyresförhandlingar därmed gavs förutsättningar att

minska. En klar ansvars- och riskfördelning bör

också leda till ökat kostnadsmedvetande vid

fastighetsinvesteringar och i den löpande

fastighetsskötseln.

Proposition med anledning av utvärderingen

(prop. 1997/98:137)

I mars 1998 överlämnade regeringen proposition

1997/98:137 om fastighetsförvaltning och

lokalförsörjning till riksdagen. I propositionen

slog regeringen fast att gällande riktlinjer för den

statliga fastighetsförvaltningen skulle ligga fast.

Utredningens förslag till hyres- och kontraktsmodell

för ändamålsfastigheter avvisades av regeringen.

Regeringen ansåg att det var rimligt att hyresgästen

betalar en större del av investeringen under

kontraktstiden ju mer specialutformad fastigheten

var, men att det måste avgöras i förhandlingar

mellan hyresgäst och hyresvärd i varje enskilt fall.

I stället för att införa en särskild hyres- och

kontraktsmodell för ändamålsfastigheter underströk

regeringen att parterna skulle ha möjlighet att

förhandla fritt i varje situation. Gränsen mellan

vad som är en ändamålsfastighet respektive

kommersiell fastighet är mycket svår att dra, ansåg

regeringen.

I propositionen framhöll regeringen vidare att

förvaltningen av ändamålsfastigheter bör inriktas på

att stödja den myndighet som använder lokalerna och

att ett självklart mål var att optimera kundnyttan.

Regeringen ansåg också att förvaltningen av

ändamålsfastigheter skulle ske på ett

kostnadseffektivt sätt, generera avkastning, och att

avkastningskravet skulle bestämmas utifrån

affärsmässiga principer med beaktande av

risktagande. Dessutom underströk regeringen vikten

av en öppen och aktiv dialog mellan hyresgäster och

fastighetsägare, särskilt i fråga om

ändamålslokaler.

Riksdagsbehandlingen av proposition 1997/98:137

Vid riksdagsbehandlingen delade finansutskottet

(bet. 1997/98:FiU25) regeringens uppfattning att det

inte var önskvärt att genomföra utredningens förslag

till modell för hyressättningen. Hyressättningen i

ändamålsfastigheter borde enligt utskottet få en

flexibel tillämpning. Utskottet såg propositionen

som ett förtydligande i synsättet på ägande och

hyressättning i ändamålslokaler jämfört med

riksdagens beslut från 1992. Riksdagen gjorde också

ett tillkännagivande om att direktiven till aktuella

verk och bolag borde utformas så att

fastighetsverksamheten är ett stöd till verksamheten

som bedrivs i lokalerna. I betänkandet utvecklade

utskottet begreppet stöd till verksamheten jämfört

med propositionen.

Regeringens arbetsgrupp

I november 2000 tillsattes en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet för att se över hyressättningen i

vissa statliga ändamålsfastigheter, i första hand

kulturinstitutionerna. Arbetsgruppen gjorde

bedömningen, i rapporten som färdigställdes i

februari 2001, att det saknades behov av att

utveckla ytterligare hyresmodeller för

kulturinstitutioner och att Fastighetsverkets

tillämpning av olika hyresmodeller på det hela taget

var rimlig. Gruppen pekade dock ut fem

institutioner, Kungliga operan, Kungliga dramatiska

teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet

och Historiska museet, som man mot bakgrund av

riksdagens och regeringens uttalanden ansåg borde ha

kostnadsbaserade i stället för marknadsliknande

hyror. En sådan förändring föreslogs i

budgetpropositionen för 2002, vilket innebar att

hyran sammantaget för dessa institutioner sänktes

med 19,1 miljoner kronor. Arbetsgruppen konstaterade

att för att upprätthålla statsfinansiell neutralitet

behövde statsutgifterna minskas med samma belopp,

företrädesvis inom det berörda utgiftsområdet.

Inkomna skrivelser

Skrivelser i ärendet har inkommit från Chalmers

tekniska högskola AB och Kungliga Tekniska högskolan

samt Akademiska Hus AB.

Utskottets överväganden

1 Riksdagens revisorers förslag om

hyressättning och förvaltning av

statens ändamålsfastigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillkännager för regeringen att den

planerade utredningen om hyressättning i statliga

ändamålsfastigheter bör ta upp och behandla de fem

förslag som revisorerna lämnar i sin skrivelse

2001/02:RR12 Statens ändamålsfastigheter –

hyressättning och förvaltning. Därmed tillstyrker

utskottet revisorernas förslag delvis. Även

motionerna tillstyrks delvis.

Riksdagens revisorer överlämnade i december 2001 sin

skrivelse 2001/02:RR12 Statens ändamålsfastigheter –

hyressättning och förvaltning till riksdagen.

Startskottet för revisorernas granskning var ett

förslag från kulturutskottet om att granska

hyressättningen för kulturinstitutionerna. Efter en

förstudie valde revisorerna dock att göra en bredare

granskning. Granskningen utvidgades till att omfatta

Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket,

Akademiska Hus AB och Specialfastigheter Sverige AB.

I skrivelsen lämnar revisorerna fem förslag. De

tre första handlar om att revisorerna anser att

regeringen i sin styrning av de berörda verken och

bolagen inte har vidarebefordrat riksdagens

synpunkter på ett tillfredsställande sätt. Det

fjärde förslaget avser att regeringen i sitt

budgetarbete bör beakta möjligheter till

effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande.

Som femte punkt föreslår revisorerna att ett

särskilt expertorgan inrättas för att yttra sig om

vilken hyresmodell som är lämplig för en specifik

fastighet.

Vidarebefordran av riksdagens uttalanden

(revisorernas förslag 1–3)

Revisorerna framhåller i skrivelsen att det är

riksdagens uppfattning att i sådana fall där

hyresgästen har begränsade alternativ och därmed är

beroende av en statlig hyresvärd är självkostnad den

naturliga utgångspunkten för hyressättningen. Det är

också riksdagens uppfattning att hyreskontraktens

utformning skall vara föremål för förhandlingar och

överenskommelser mellan parterna. Revisorerna

framhåller att riksdagens uppfattning i dessa frågor

inte vidarebefordrats till de berörda verken och

bolagen i regeringens styrdokument. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen (förslag 1).

Revisorerna framhåller också att det är riksdagens

uppfattning att hyresgästen skall ha god insyn i

förvaltningen och att det innebär öppen redovisning

av kostnaderna för drift, underhåll och kapital,

oavsett om marknadshyra eller kostnadshyra

tillämpas. Detta har heller inte vidarebefordrats av

regeringen (förslag 2).

Ytterligare en av riksdagens synpunkter är att

förvaltningsplaner skall upprättas gemensamt av

hyresvärd och hyresgäst. Denna synpunkt bör

regeringen klargöra för de berörda verken och

bolagen (förslag 3).

Effektiviseringar i lokalutnyttjandet

(revisorernas förslag 4)

Revisorerna pekar på att när myndigheterna tog över

ansvaret för lokalförsörjningen justerades deras

anslag så att de skulle täcka lokalkostnaderna.

Någon omprövning av myndigheternas lokalbehov

gjordes dock inte, vilket innebar att myndigheter

med höga lokalkostnader gynnades visavi dem med låga

lokalkostnader. Revisorerna anser att regeringen bör

uppmärksamma konsekvenserna av detta och ta upp en

dialog med de myndigheter som uppenbarligen gynnades

eller missgynnades när systemet infördes. En

prövning av lokaler och lokalbehov bör kunna göras

inte bara för nya, utan även för befintliga

myndigheter. Revisorerna anser att regeringen i

budgetprocessen bör beakta möjligheter till

effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande.

Detta bör tillkännages för regeringen.

Inrättande av ett expertorgan (revisorernas

förslag 5)

Revisorerna anser att vissa myndigheter enligt

riksdagens riktlinjer är berättigade till

kostnadshyra. Regeringen har pekat ut fem

institutioner (se ovan) och föreslagit att dessa

skall ha kostnadshyra. Revisorerna anser dock att

regeringens förslag är inkonsekvent och därför inte

långsiktigt hållbart. I stället krävs tydliga

riktlinjer för när kostnadshyra skall gälla.

Revisorerna anser att ett statligt expertorgan bör

inrättas inom eller i nära anslutning till

Regeringskansliet. Vid konflikter om vilken

hyresmodell, kostnadshyra eller marknadshyra, som

bör tillämpas skall parterna ha möjlighet att

inhämta ett yttrande från expertorganet i det

enskilda fallet. Expertorganets roll skall enligt

förslaget endast vara rådgivande. Frågan om hyrans

nivå när modellen väl är fastlagd bör även

fortsättningsvis hanteras i hyresnämnden.

Motionerna

I motion Fi8 av Per Bill m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen bör se till att

Akademiska Hus AB följer riksdagens regler om

hyressättning. Motionärerna säger att riksdagen har

beslutat att Akademiska Hus AB skall tillämpa

självkostnadshyra när hyresgästen, som universitet

och högskola, är beroende av en statlig hyresvärd,

samt att hyreskontraktet skall vara föremål för

förhandling. Riksdagens revisorer konstaterar nu,

framhåller motionärerna, att Akademiska Hus AB inte

följer detta beslut utan sätter marknadshyror för i

stort sett samtliga sina fastigheter. Dessutom,

framhåller motionärerna, attraheras företag att

flytta närmare framgångsrika universitet, vilket i

sig driver upp hyrorna som därmed urholkar

universitetens resurser. Akademiska Hus måste

skyndsamt rätta sig efter reglerna om hyror till

självkostnadspris.

Mats Odell m.fl. (kd) pekar i motion Fi9 på att

det råder stor osäkerhet om vad som skall definieras

som en ändamålsfastighet. Någon entydig definition

kommer inte att finnas, men det bör inte hindra att

principerna görs tydligare än i dag, anser

motionärerna. Den definition som utredningen (SOU

1996:187) föreslog bör vara allmänt gällande för de

statliga fastighetsbolagen (yrkande 2). Revisorernas

förslag om ett expertorgan för samråd om

hyressättning avvisas av motionärerna (yrkande 3).

Om regeringen sätter upp tydliga kriterier för vad

som är en ändamålsfastighet och vidarebefordrar

riksdagens intentioner om hyressättning av statliga

lokar kommer ett sådant expertorgan inte att

behövas, anser motionärerna.

I motionerna Fi245 av Marianne Carlström (s) och

Fi282 av Annelie Enochson m.fl. (m, kd) begärs ett

tillkännagivande om tydligare utformning av

riktlinjerna för hyressättning för Akademiska Hus

vad avser placeringsfastigheter jämfört med

ändamålsfastigheter (yrkande 1). Det är

utomordentligt angeläget, anser motionärerna, att

regeringen utarbetar närmare riktlinjer vad

beträffar gränsdragningen mellan

placeringsfastigheter och ändamålsfastigheter.

Motionärerna anser också att lokaler inom

sammanhållna områden som hyrs ut till högskolor och

universitet, s.k. campusområden, bör betraktas som

ändamålsfastigheter eftersom de sammanhållna

lokalerna är en förutsättning för att verksamheten

skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt (yrkande

2). Enligt motionärerna skall Akademiska Hus inte

använda en marknadsanpassad hyressättning när det

gäller ändamålsfastigheter, dvs. byggnader som har

liten alternativ användning, och som är

specialanpassade för sitt ändamål. Den princip som

bör gälla är att hyrorna för sådana fastigheter

skall täcka kapitalkostnaderna under en byggnads

livslängd, och en skälig avkastning på eget kapital,

dvs. hyran skall vara en självkostnadshyra (yrkande

3).

Matz Hammarström m.fl. (mp) anser i motion Kr422

att de pengar som ges av de minskade

hyreskostnaderna skall få behållas av

kulturinstitutionerna. Det var ju själva vitsen med

sänkningarna, anför motionärerna och begär ett

tillkännagivande (yrkande 23) om att regeringen bör

överväga om framtida minskade hyreskostnader

verkligen skall minska anslagen till

kulturinstitutionerna.

Finansutskottets ställningstagande

I proposition 1997/98:137 gjorde regeringen

bedömningen att de gällande reglerna för den

statliga fastighetsförvaltningen och

lokalförsörjningen skulle ligga fast. Beträffande

hyressättningen i ändamålslokaler gjorde regeringen

en annan bedömning än utredningen (SOU 1996:187).

Utredningen föreslog att en viss modell för hyror

och kontrakt skulle användas för

ändamålsfastigheter. Regeringen ansåg emellertid att

det inte var lämpligt att införa en sådan modell

utan underströk att parterna skulle ha möjlighet att

förhandla fritt i varje enskild situation. I

propositionen framhölls också att inriktningen av

förvaltningen av ändamålsfastigheter bör vara att

stödja den myndighet som använder lokalerna i sin

verksamhet och att ett självklart mål var att

optimera kundnyttan. Kundnyttan skulle dock inte

drivas dithän att fastighetskapitalet inte

genererade erforderlig avkastning och successivt

urholkades i värde. Bolag och verk som äger

ändamålsfastigheter skall bedriva verksamheten på

ett kostnadseffektivt sätt, och verksamheten skall

generera avkastning utan att högre hyror behöver tas

ut än vad marknaden i övrigt betalar för jämförbara

lokaler, ansåg regeringen. Avkastningskraven skulle

bestämmas enligt affärsmässiga principer med

beaktande av risktagande. Regeringen framhöll också

i propositionen att det var viktigt med en öppen och

aktiv dialog mellan fastighetsägare och hyresgäster,

särskilt beträffande ändamålslokaler.

Riksdagen ställde sig bakom att principerna för

fastighetsreformen i början av 1990-talet skulle

ligga fast (bet. 1997/98:FiU25). Vidare gjorde

riksdagen ett tillkännagivande om att direktiven

till aktuella verk och bolag borde utformas så att

de går ut på att fastighetsverksamheten är ett stöd

till den verksamhet som bedrivs i lokalerna.

Utskottet skrev bl.a. att hyreskontraktets

utformning bör vara föremål förhandlingar mellan

parterna och instämde i regeringens syn att direktiv

för ändamålsfastigheter bör ha sin grund i optimal

kundnytta och kostnadseffektivitet. Riksdagen

uttryckte även som sin bestämda uppfattning att

hyresgästen skall ha god insyn i förvaltningen och

att en naturlig följd av detta är att krav ställs på

öppenhet i redovisningen av de olika hyresdelarna,

både de delar som avser drift och underhåll och de

olika komponenter som ingår i kapitalkostnaden.

Utskottet vidhåller uppfattningarna från 1997/98,

men vill tillägga att öppenhet kring de olika

hyresdelarna bara är tillämplig i de fall

kostnadshyra används. Om hyran i stället är

marknadsbaserad innebär öppenheten snarare att

hyresgästen skall ha god insyn i hyrorna för de

jämförelseobjekt som är relevanta.

I betänkandet uttalade riksdagen också att när

hyresgästen har begränsade alternativ och därmed är

beroende av en statlig hyresvärd är det naturligt

att utgångspunkten för hyressättningen är

självkostnad.

Utskottet erfar att det inom Regeringskansliet för

närvarande utformas direktiv till en utredning som

skall få till uppgift att se över en fortsatt

utveckling av hyressättningen för

ändamålsfastigheter inom kultur-, universitets- och

högskolesektorn. Utredningen kommer enligt planerna

att vara parlamentariskt sammansatt. Kommittén skall

bl.a.

· föreslå utifrån vilka principer hyresvärd och

hyresgäst skall fastställa att hyran bör beräknas

utifrån en kalkylmodell för ändamålsfastigheter,

·

· utreda och lämna förslag till hur staten skall

förstärka styrningen av myndigheternas mål på

effektivt lokalutnyttjande på kort och lång sikt,

·

· ur styrningssynpunkt utreda behovet av en

differentierad kapitalkostnad inom gruppen

ändamålsfastigheter och mellan ändamåls- och

kommersiella fastigheter.

·

Utskottet anser att det är angeläget att regeringen

tillsätter den nämnda utredningen och att frågorna

om hyressättningsprinciper för statens

ändamålsfastigheter skyndsamt får en hållbar och för

alla intressenter acceptabel lösning. Direktiven

till utredningen bör enligt utskottets mening

utformas så att samtliga fem förslag som väckts av

revisorerna blir allsidigt belysta och behandlade.

Utskottet understryker också betydelsen av att

utredningen blir parlamentariskt sammansatt. Vad

utskottet anfört med anledning av revisorernas

förslag bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas

förslag.

Begreppet ändamålsfastigheter rymmer fastigheter

av mycket skilda slag, och verksamheterna som

bedrivs i dem är mycket varierande. Det är främst

inom två områden, kulturområdet och universitets-

och högskoleområdet, som det föreligger problem med

hyressättningen. Problemen kring hyressättnings-

principer inom dessa båda områden kan vara av olika

slag, och utskottet är därför inte främmande för att

de också kan ges olika lösningar.

I motion Fi8 (m) begärs ett tillkännagivande om

att regeringen bör se till att Akademiska Hus AB

följer riksdagens regler om hyressättning och därmed

tillämpar självkostnadshyra när hyresgästen är

beroende av en statlig hyresvärd.

I motionerna Fi9 (kd), Fi245 (s) och Fi282 (m, kd)

pekas på svårigheterna att klart definiera begreppet

ändamålsfastighet. Denna fråga diskuterades relativt

ingående i utredningsbetänkandet från 1996. Någon

entydig definition togs dock inte fram utan

utredaren ansåg att gränsen mellan en kommersiell

fastighet och en ändamålsfastighet är flytande.

Enligt utskottets bedömning är det knappast möjligt

att på ett entydigt sätt definiera vad en

ändamålsfastighet är. Utskottet anser det naturligt

att den kommande utredningen tar upp frågan om hur

begreppet ändamålsfastighet kan avgränsas.

I motion Kr422 (mp) föreslås att regeringen bör

överväga att kulturinstitutionerna får behålla

medlen från en hyressänkning. Utskottet anser liksom

tidigare att om det finns önskemål att öka de

statliga medlen till kulturinstitutionernas

verksamhet bör deras anslag höjas i den årliga

budgetberedningen, snarare än att verksamheten

subventioneras indirekt genom lägre hyror. Trots

detta vill inte utskottet utesluta att utredningen

skall kunna ta upp även denna fråga.

I det specifika fallet med de fem institutioner

som gavs en kostnadsbaserad, och därmed lägre hyra

enligt förslag i budgetpropositionen för 2002,

sänktes visserligen anslagen med hänvisning till

hyressänkningen, men samtidigt höjdes anslagen för

institutionernas verksamhet. Sammantaget innebar

detta att institutionerna i praktiken till största

delen fick behålla pengarna från hyressänkningen för

att använda dem i sin verksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförts om

inriktningen av den planerade utredningen om

hyressättning för ändamålsfastigheter inom

kulturområdet och universitets- och högskoleområdet.

Med det anförda tillstyrker utskottet delvis

revisorernas förslag 2001/02:RR12, samt delvis

motionerna Fi8 (m), Fi9 (kd) yrkandena 2 och 3,

Fi245 (s), Fi282 (m, kd) och Kr422 (mp) yrkande 23.

2 Avkastningskrav på

ändamålsfastigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om att

sänka lokalkostnader för kulturinstitutioner

för att på så sätt frigöra medel för

verksamheten. Jämför reservation 1 (c).

Motionerna

Nya former för finansiering av lokalkostnader måste

utarbetas och detta bör tillkännages för regeringen,

anser Harald Nordlund (fp) i motion Fi204. Det är

inte rimligt att lägga avkastningskrav på t.ex.

riksmuseer, nationalscener och riksbibliotek. Dessa

lokaler, tillsammans med nationalparker m.m., är

tillgångar som måste bevaras utan tanke på den

omedelbara avkastningen. I dag ligger hyror och

avkastningskrav på en nivå som gör det omöjligt för

institutionerna att bedriva sin verksamhet.

Synsättet att lägga avkastningskrav på ideella,

grundvetenskapliga och nationella värden måste

enligt motionären ersättas med ett mer vidsynt och

framåtsyftande synsätt.

Agne Hansson (c) föreslår i motion Kr279 att

regeringen bör utreda frågan om att bilda ett bolag

för sina kulturfastigheter för att på så sätt sänka

hyrorna och frigöra en större del av kulturanslaget

till verksamheten (yrkande 18).

Finansutskottets ställningstagande

Beträffande motionerna Fi204 (fp) och Kr279 (c) vill

utskottet påminna om att principerna bakom

fastighetsreformen 1993 innebär att det av staten

tillskjutna kapitalet skall generera rimlig

avkastning med hänsyn till risktagande och att de

verkliga kostnaderna för statens fastigheter skall

återspeglas i statsbudgeten på ett så korrekt sätt

som möjligt. I samband med att nuvarande system

infördes justerades anslagen för förändrade

hyreskostnader så att myndigheternas eller

institutionernas verksamhet inte skulle påverkas. I

analogi med detta är det rimligt att justera ned

anslagen om avkastningskraven sänks. Att sänka

avkastningskravet på Statens fastighetsverk, och

därmed hyrorna i fastighetsverkets lokaler, innebär

nämligen i realiteten inte att några resurser

frigörs, utan bara att det statliga stödet till de

berörda institutionerna tar sig formen av lägre

statsinkomster i stället för högre statsutgifter. En

sådan förändring strider såväl mot budgetlagen som

mot intentionerna i fastighetsreformen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Fi204 (fp) och Kr279 (c) yrkande 18.

3 Studentbostäder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsförslag om att

ändra ägardirektiven till Akademiska Hus AB

för att öka byggandet av studentbostäder.

Jämför reservation 2 (v).

Motionerna

Martin Nilsson (s) framhåller i motion Fi258 att

bostadssituationen för universitetsstudenter är

besvärlig, särskilt i de större städerna. Kommunerna

har visserligen ansvaret för bostadsförsörjningen,

men även staten har ett ansvar. Detta ansvar skulle

staten kunna ta genom att ändra ägardirektiven till

Akademiska Hus så att man också bidrar till

försörjningen av små hyreslägenheter och

studentbostäder, särskilt i storstadsområdena. Detta

bör tillkännages för regeringen.

Ett liknande tillkännagivande begärs i motion

Fi210 av Owe Hellberg och Sten Lundström (båda v).

Staten bör utnyttja alla tillgängliga verktyg för

att skapa fler studentbostäder. Ägardirektiven till

Akademiska Hus bör därför ändras så att uppdraget

omfattar att bygga och förvalta bostäder för

studenter och forskare, anser motionärerna. Det

huvudsakliga uppdraget bör vara att bygga bostäder

med rimliga hyror i anslutning till universitetens

och högskolornas campusområden.

Finansutskottets ställningstagande

Akademiska Hus äger och förvaltar lokaler som

används av högskolor och universitet. Bostäder ingår

inte i bolagets fastighetsbestånd och så har aldrig

varit avsikten. Det förhållandet att Akademiska Hus

genererar avkastning innebär inte att det finns

någon form av fria resurser för byggande av

studentbostäder. Om regeringen önskar att ge

statliga bidrag till byggande av studentbostäder bör

detta prövas inom den ordinarie budgetprocessen så

att utgifterna kan vägas mot andra statliga

utgifter. Att skapa sådant stöd genom att sänka

avkastningskravet på Akademiska Hus skulle enligt

utskottets uppfattning både innebära ett kringgående

av budgetlagens krav på bruttoredovisning och

riskera en otydligare uppgift för bolaget.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna Fi210 (v) och Fi258 (s).

4 Ändrat ansvar för fastigheter för

försvarsändamål

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

ompröva förvaltningsansvaret för fastigheter

som disponeras för försvarsändamål och att

pröva alternativ till nuvarande ordning.

Jämför reservation 3 (m, kd).

Motionen

I motion Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m) föreslås

att riksdagen beslutar att ompröva

förvaltningsansvaret för fastigheter som disponeras

för försvarsändamål. Försvarsmakten bör, till

skillnad från i dag, vara statens ägarföreträdare.

Fastigheterna som används av Försvarsmakten ägs och

förvaltas i dag av Fortifikationsverket som tar hyra

efter marknadsmässiga principer. Någon egentlig

marknad kan knappast sägas existera eftersom den

lokalt ansvariga chefen är hänvisad till att bedriva

verksamheten på den plats som riksdagen bestämmer.

Den lokala nivån har störst kunskap om verksamheten

och bör också ha största möjliga ansvar. Den lokala

nivån bör därför få ansvar också för fastigheternas

utnyttjande (yrkande 2). Ett internhyressystem bör

tillämpas så att brukaren blir medveten om de

verkliga kostnaderna för fastigheterna och därmed

får incitament för god hushållning.

Motionärerna begär också ett tillkännagivande

(yrkande 3) om att ett antal förslag värderas som

alternativ till nuvarande ordning vid omprövning av

förvaltningsansvaret.

· Gör Försvarsmakten till statens ägarföreträdare

för de fastigheter som disponeras för försvarets

verksamhet.

·

· Låt alla kostnader, såväl för investeringar som

för förvaltning, drift och underhåll, belasta

Försvarsmaktens årliga ram på samma sätt som för

övriga anläggningstillgångar för

förvaltningsändamål.

·

· Konkurrensutsätt drift, underhåll och

förvaltning.

·

· Konkurrensupphandla projektering vid

investeringar i fastighetsbestånden.

·

· Överför behövlig fortifikatorisk kompetens till

Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets

materielverk.

·

Avveckla Fortifikationsverket.

Finansutskottets ställningstagande

Motionärerna föreslår att försvarets fastigheter bör

förvaltas av Försvarsmakten i stället för av

Fortifikationsverket och att ansvaret för

fastigheterna bör delegeras så långt ned i

organisationen som möjligt.

Utskottet konstaterar att en sådan förändring som

motionärerna föreslår innebär ett väsentligt avsteg

från en av huvudprinciperna bakom 1993 års

fastighetsreform – att skilja ägande från brukande.

Det fanns flera skäl för en sådan uppdelning, bl.a.

att åstadkomma en så långt som möjligt rättvisande

bild i statsbudgeten av vad olika verksamheter

verkligen kostar, att öka kompetensen och

professionaliteten inom fastighetsförvaltningen och

att minska risken att fastighetsskötseln blir

eftersatt till förmån för den löpande verksamheten.

Principen att skilja ägande från brukande fick stöd

i utvärderingen av fastighetsreformen och har heller

inte ifrågasatts i revisorernas rapport. Utskottet

vill understryka att principerna för

fastighetsreformen från 1993 ligger fast.

Motionärerna hävdar att Fortifikationsverket

sätter hyra enligt marknadsmässiga principer trots

att någon egentlig marknad knappast kan anses

existera. Utskottet vill påpeka att

Fortifikationsverket använder sig av kostnadsbaserad

hyressättning enligt en modell som summerar fem

delkomponenter för varje objekt, där schabloner

används för de olika komponenterna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fö4 (m)

yrkandena 2 och 3.

5 Försäljning av statlig mark

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillkännager att regeringen bör

överväga om friluftsliv och turism skulle

kunna vara skäl att behålla mark i statlig

ägo. Därmed tillstyrker utskottet delvis

förslagen i motionen.

Jämför reservationerna 4 (m, kd) och 5 (c).

Motionen

I motion Fö259 av Ola Rask m.fl. (s) anförs att

enligt gällande direktiv skall mark som förvaltande

myndighet inte längre behöver för sin verksamhet

säljas till marknadsvärde. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att sådan mark inte skall säljas

innan kommunen, landstinget eller annan

samhällsinriktad organisation, t.ex.

Skärgårdsstiftelsen, getts möjlighet att med

fortsatt statligt ägande förvalta marken så att den

kan utnyttjas för angelägna allmänna ändamål som

t.ex. friluftsliv och turism (yrkande 1).

Förvaltningen av sådana områden bör överföras till

stiftelser som Skärgårdsstiftelsen, alternativt

kommuner eller landsting. Förvaltningsuppdraget bör

innebära ett helhetsansvar omfattande ledning,

skötsel, vård, reparationer samt

uthyrningsverksamhet. Om exempelvis försvaret

behöver utnyttja mark under en del av året kan detta

lösas genom att marken hyrs ut av förvaltaren vid

dessa tillfällen (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Motionärerna anser att reglerna för försäljning av

statlig mark bör ändras så att olika allmännyttiga

användningsområden för marken prövas innan en

försäljning till marknadspris äger rum. Utskottet

ser det som naturligt att berörda verk undersöker

alternativa användningar av marken innan den

avyttras på den öppna marknaden. Hänsyn till t.ex.

kulturminnesvården och naturvården kan vara skäl att

behålla marken i statlig ägo. Utskottet anser att

regeringen bör överväga om också hänsyn till det

rörliga friluftslivet och turistnäringen skulle

kunna vara skäl för staten att behålla mark i sin

ägo, och om förvaltningsansvaret i sådana fall kan

ges till stiftelser, kommuner eller landsting. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening.

Därmed tillstyrker utskottet delvis motion Fö259

(s).

6 Myndigheternas lokalansvar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att

myndigheter bör undersöka möjligheterna att

hitta billigare lokaler med hänvisning till

att myndigheterna är fria att välja mindre

kostsamma lokaler för att på så sätt frigöra

medel för sin verksamhet.

Motionen

I motion Fi265 av Agneta Ringman m.fl. (s) anförs

att det inte kan vara rimligt att en stor del av

statliga institutioners anslag går åt till hyror i

attraktiva lägen i Stockholms innerstad, och tar

Taltidningsnämnden som exempel. Det är naturligtvis

inte möjligt att genom regleringar begränsa

hyreshöjningarna, framhåller motionärerna. Lösningen

måste i stället vara att institutionerna undersöker

möjligheterna att hitta billigare lokaler i

Stockholmsområdet eller på andra orter som kan

erbjuda lägre lokalhyror. Detta bör tillkännages för

regeringen.

Finansutskottets ställningstagande

Motionären begär ett tillkännagivande om att

statliga institutioner med höga lokalhyror i

Stockholms innerstad bör undersöka möjligheterna att

hitta billigare lokaler i Stockholmsområdet eller på

andra orter som kan erbjuda lägre lokalhyror.

Utskottet vill påminna om att ansvaret för

lokalförsörjningen sedan 1993 är delegerat till

myndigheterna och att dessa, såvida inte

verksamheten av olika skäl är bunden till vissa

lokaler, är fria att välja mindre kostsamma lokaler

för att på så sätt frigöra medel för sin verksamhet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion

Fi265 (s).

7 Kompensation för höjda hyror

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående förändringar av

prisomräkningen avstyrker utskottet

motionsförslag om kompensationen till

myndigheterna för stigande hyror.

Jämför reservation 6 (kd).

Motionerna

Mats Odell m.fl. (kd) anser i motion Fi9 att den

ekonomiska kompensationen till myndigheterna för

stigande hyror har urholkats. Genom att sänka

anslagen till flera myndigheter som lyckats

förhandla ned sina hyror, har regeringen fråntagit

myndigheterna incitament att sänka sina

hyreskostnader, och därigenom förfelat syftet med

den ursprungliga reformen. Detta bör tillkännages

för regeringen (yrkande 1).

I motion Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd)

föreslås att regeringen bör återkomma med besked om

hyressituationen för samtliga kulturinstitutioner

(yrkande 8). Motionärerna anser att de hyror som

Statens fastighetsverk tar ut inte är realistiska

eftersom de bygger på marknadsprinciper trots att

många institutioner inte har någon verklig möjlighet

att flytta. Kompensationen till myndigheterna för

ökade hyror har i många fall urholkats, och

regeringen har även tagit bort incitamenten att

förhandla ned hyror genom att sänka anslagen om

hyran förhandlats ned.

Finansutskottets ställningstagande

I motionerna Fi9 (kd) och Kr417 (kd) hävdas att

kompensationen till myndigheterna för ökade hyror i

många fall har urholkats. Vad gäller prisomräkningen

av anslagen konstaterar utskottet att Statskontoret,

som levererar underlag till regeringen, använder sig

av s.k. rikthyror vilka är avsedda att spegla

marknadshyror på olika orter. Myndigheten får

kompensation i enlighet med rikthyrorna, dvs. för

hur den lokala marknadshyran utvecklas. För

ändamålsfastigheter används emellertid en annan

modell. Hyresdelen av anslagen under en pågående

hyresperiod räknas upp med 70 % av ökningen i

konsumentprisindex. Regeringen bedömer att detta

system fungerar tillfredsställande under en pågående

hyresperiod, men vid omförhandling av kontrakten

finns inte någon mekanism som kompenserar

hyresgästen för eventuella prisökningar motiverade

av marknadsprisernas utveckling. För att komma till

rätta med detta problem har Statskontoret fått i

uppdrag att lämna det underlag som behövs för att en

tillfredsställande omräkning av anslagen skall kunna

göras i samband med att hyresavtalen för

kulturinstitutionernas ändamålslokaler tecknas om.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi9

(kd) yrkande 1 och Kr417 (kd) yrkande 8.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Avkastningskrav på ändamålsfastigheter –

punkt 2 (c)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 av Agne

Hansson m.fl. (c) yrkande 18.

Ställningstagande

I dag betalar flera mer än hälften av sina anslag i

hyra. Jag anser att regeringen bör utreda frågan om

att bilda ett bolag, Statens kulturfastigheter, för

att på så sätt kunna frigöra en större del av

kulturanslaget för verksamheten.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen

bifaller motion Kr279 (c) yrkande 18.

2. Studentbostäder – punkt 3 (v)

av Johan Lönnroth (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi210 av Owe

Hellberg och Sten Lundström (v).

Ställningstagande

På flera av landets högskoleorter råder brist på

studentbostäder, vilket riskerar att sätta käppar i

hjulet för åtskilliga studenter. Blivande studenter

kan t.o.m. tvingas avstå från sin studieplats därför

att de inte kan få någon bostad. Vi anser att det är

viktigt att staten tar ansvar för att skapa goda

studiemiljöer, vilket inkluderar goda bostäder med

rimliga hyror. Ägardirektiven till Akademiska Hus AB

bör därför ändras så att uppdraget omfattar att

bygga och förvalta bostäder för studenter och

forskare.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen

bifaller motion Fi210 (v).

3. Ändrat ansvar för fastigheter för

försvarsändamål – punkt 4 (m, kd)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m)

och Rose-Marie Frebran (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Fö4 av Henrik

Landerholm m.fl. (m) yrkande 3.

Ställningstagande

Fastigheterna som används av Försvarsmakten ägs och

förvaltas i dag av Fortifikationsverket som i dag

har en hyressättning vars principer kan diskuteras.

Någon egentlig marknad kan knappast sägas existera

eftersom den lokalt ansvariga chefen är hänvisad

till att bedriva verksamheten på den plats som

riksdagen bestämmer. Den lokala nivån har störst

kunskap om verksamheten och bör också ha största

möjliga ansvar.

Vi anser att de synpunkter som förs fram i motion

Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m) skall värderas

som alternativ till nuvarande ordning vid omprövning

av förvaltningsansvaret. Mot denna bakgrund anser vi

att den utredning som regeringen avser att tillsätta

inte bör begränsas till kulturområdet och högskole-

och universitetsområdet utan också bör inkludera de

fastigheter som används till försvarsändamål och

förvaltas av Fortifikationsverket.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motion Fö4 (m) yrkande 3.

4. Försäljning av statlig mark – punkt 5 (m,

kd)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m)

och Rose-Marie Frebran (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen avslår motion 2001/02:Fö259 av Ola Rask

m.fl. (s).

Ställningstagande

Vi anser att nuvarande regler kring försäljning av

statlig mark inte behöver tas under övervägande.

Statlig mark som den förvaltande myndigheten inte

längre behöver för sin verksamhet skall i dag som

princip försäljas på ett marknadsmässigt sätt. Det

är enligt vår mening inte lämpligt att kommuner

eller landsting sätts att förvalta statlig egendom

för att denna skall kunna användas för friluftsliv

eller turism.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen

avslår motion Fö259 (s).

5. Försäljning av statlig mark – punkt 5 (c)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen avslår motion 2001/02:Fö259 av Ola Rask

m.fl. (s).

Ställningstagande

Jag ser det som naturligt att berörda verk

undersöker alternativa användningar av marken innan

den avyttras på den öppna marknaden. Hänsyn till

t.ex. kulturminnesvården och naturvården kan vara

skäl att behålla marken i statlig ägo. Jag anser

inte att det är nödvändigt med ett tillkännagivande

om att även friluftsliv och turism skall kunna vara

skäl att behålla mark i statlig ägo.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen avslår

motion Fö259 (s).

6. Kompensation för höjda hyror – punkt 7 (kd)

av Per Landgren (kd) och Rose-Marie Frebran (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi9 av Mats

Odell m.fl. (kd) yrkande 1 och 2001/02:Kr417 av

Inger Davidson m.fl. (kd) yrkande 8.

Ställningstagande

När dagens hyressystem för ändamålsfastigheter

infördes kompenserades myndigheterna för de

prishöjningar som förändringen innebar. Med åren har

emellertid denna kompensation urholkats och sedan

1994/95 ges ingen automatisk kompensation för ökade

hyreskostnader. Dessutom har regeringen berövat

myndigheterna incitament att förhandla ned sina

hyror eftersom regeringen i flera fall sänkt

anslagen med lika mycket som den sänkta hyran. Detta

har enligt vår mening förfelat syftet med den

ursprungliga fastighetsreformen, vilket inte är

acceptabelt.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motionerna Fi9 (kd) yrkande 1 och Kr417 (kd) yrkande

8.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Förslag 2001/02:RR12

Med hänvisning till de motiveringar som framförts

under Revisorernas överväganden föreslår Riksdagens

revisorer att riksdagen fattar följande beslut.

Självkostnad vid begränsade alternativ

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.1 om

självkostnad som utgångspunkt för hyressättningen

och förhandlingar om hyreskontraktets utformning.

God insyn i förvaltningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.2 om god

insyn i förvaltningen.

Gemensamt upprättade förvaltningsplaner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.3 om

gemensamt upprättade förvaltningsplaner.

Effektiviseringar i myndigheters

lokalutnyttjande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.4 om

effektiviseringar i myndigheters lokalutnyttjande.

Expertorgan för samråd och hyressättning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt 2.5 om ett

statligt expertorgan för samråd om hyressättning.

Följdmotioner

2001/02:Fi8 av Per Bill m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen bör tillse

att Akademiska Hus AB följer riksdagens regler om

hyressättning.

2001/02:Fi9 av Mats Odell m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om incitament för

hyressänkning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

en tydligare definition av begreppet

ändamålsfastighet.

3. Riksdagen avslår revisorernas förslag om

införande av expertorgan för samråd om

hyressättning.

Motion med anledning av proposition

2001/02:10

2001/02:Fö4 av Henrik Landerholm m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar att ompröva

förvaltningsansvaret för de fastigheter som

disponeras för försvarsändamål, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativ till

nuvarande ordning vid omprövningen av

förvaltningsansvaret.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fi204 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lönsamhet för institutioner

för kultur och vetenskap.

2001/02:Fi210 av Owe Hellberg och Sten Lundström

(v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring av ägardirektiven till Akademiska Hus

så att uppdraget omfattar byggande av

studentbostäder i anslutning till växande

campusområden.

2001/02:Fi245 av Marianne Carlström (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydligare

utformning av riktlinjerna för hyressättning för

Akademiska Hus, vad avser placeringsfastigheter

jämfört med ändamålsfastigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

ändamålsfastigheter även bör avse de sammanhållna

områden som hyrs ut till högskolor och universitet

och från vilka avflyttning inte kan ske utan

menlig inverkan på högskolans eller universitetets

utbildningsverksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principerna för

den hyra som bör gälla för ändamålsfastigheter.

2001/02:Fi258 av Martin Nilsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om nya ägardirektiv till

de statliga fastighetsbolagen i syfte att öka

byggandet av studentbostäder och mindre hyresrätter.

2001/02:Fi265 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att pressa

hyrorna i statliga institutioner.

2001/02:Fi282 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydligare

utformning av riktlinjerna för Akademiska Hus

hyressättning vad avser placeringsfastigheter

jämfört med ändamålsfastigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

ändamålsfastigheter även skall avse de

sammanhållna områden som uthyrs till högskolor och

universitet och från vilka avflyttning inte kan

ske utan menlig inverkan på högskolans eller

universitetets utbildningsverksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om principerna för den hyra som

skall gälla för ändamålsfastigheter.

2001/02:Fö259 av Ola Rask m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statligt ägd

mark ej kan försäljas om berörda intressenter

(kommuner, landsting, stiftelser, länsstyrelser

m.m.) kan använda marken för annan allmännyttig

verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gällande

förvaltning och avgifter för nyttjande av statlig

mark.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

18. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning för att belysa frågan om bildande av ett

bolag för de kulturfastigheter som staten äger.

2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kulturinstitutionernas hyror.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör överväga om framtida minskade

hyreskostnader verkligen skall minska anslagen

till kulturinstitutionerna.

Elanders Gotab, Stockholm 2002