Bet. 2001/02:FIU17

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU17

Förändringar i kommunkontosystemet(prop. 2001/02:112)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens

förslag om en förändrad

finansieringsmodell för

kommunkontosystemet, dels förslag om ökad

kontroll av systemet. Från

kommunkontosystemet utbetalas

ersättningar som kompenserar kommuner och

landsting för ingående mervärdesskatt i

icke skattepliktig verksamhet. Systemet

finansieras genom att kommuner och

landsting betalar avgifter som är avsedda

att täcka uttagen. Den föreslagna

finansieringsmodellen innebär att

avgifterna som kommuner och landsting

betalar avskaffas och att uttagen ur

systemet sker från statsbudgetens

inkomstsida. I samband med omläggningen

kommer de generella statsbidragen att

justeras ned motsvarande den slopade

avgiften. Utskottet gör en precisering

angående principerna för finansiering av

framtida ökningar av uttagen ur

kommunkontosystemet. Utvecklingen av

uttagens omfattning kommer framöver att

vägas in som en faktor i den årliga

bedömningen av de generella statsbidragen

till kommuner och landsting.

I betänkandet föreslås vissa

bestämmelser som möjliggör kontroll i

systemet. Riksskatteverket får förelägga

kommuner och landsting att lämna

uppgifter för kontroll av rätten till

ersättning. Om uppgifterna i en ansökan

om ersättning behöver kontrolleras genom

en avstämning mot räkenskaperna, får

Riksskatteverket komma överens med

kommunen eller landstinget om att en

sådan kontroll skall göras vid besök.

Kommuner och landsting skall lämna en

årsuppgift efter utgången av varje

kalenderår. Riksskatteverket skall få

möjlighet att göra revision hos en kommun

eller ett landsting. Vidare föreslås att

omprövning av ersättningsbeslut får ske

inom tre år. Regler om överklagande till

allmän förvaltningsdomstol införs.

Slutligen föreslås regler om kostnads-

och intäktsränta med en räntesats som

motsvarar basräntan i

skattebetalningslagen (1997:483).

De nya bestämmelserna föreslås träda i

kraft den 1 januari 2003.

Utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag. I betänkandet behandlas också 3

motioner med sammanlagt 6 motionsyrkanden

som väckts med anledning av

propositionen. Därutöver behandlas även

ett motionsyrkande som väckts med

anledning av regeringens skrivelse

2001/02:102 Utvecklingen i den kommunala

sektorn. Utskottet avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förändrad finansiering av

kommunkontosystemet

Riksdagen godkänner regeringens

förslag om riktlinjer för ny

finansiering av kommunkontosystemet.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:112 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Åtgärder för förbättrad

kontroll

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(1995:1518) om mervärdesskattekonton

för kommuner och landsting, lag om

ändring i lagen (2002:38) om ändring i

lagen (1995:1518) om

mervärdesskattekonton för kommuner och

landsting, lag om ändring i lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m. samt lag

om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483). Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:112 yrkandena

2.1–2.4.

3. Finansiering av

kontrollåtgärderna

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl.

(c) yrkande 2.

Reservation 2 (kd, c)

4. Förenkling av

administration och kontroll

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl.

(c) yrkande 3.

Reservation 3 (c)

5. Konkurrensneutralitet

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi23 av Per Landgren m.fl.

(kd),

2001/02:Fi24 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m),

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl.

(c) yrkande 1 samt

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) yrkande 12.

Reservation 4 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 16 maj 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell

(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),

Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),

Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s),

Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne

Ruwaida (mp), Karin Pilsäter (fp), Lars

Bäckström (v) och Agne Hansson (c).

2001/02

FiU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 26 oktober 2000

att tillsätta en arbetsgrupp inom

Finansdepartementet med uppgift att se

över kommunkontosystemet. Arbetsgruppens

uppdrag bestod i att analysera och belysa

frågan om finansieringen av systemet,

belysa de omfördelningseffekter systemet

ger upphov till samt att ta fram

alternativa modeller för att hantera

frågan om återbetalning av ingående

mervärdesskatt. Arbetsgruppen överlämnade

i maj 2001 rapporten Finansieringen av

Kommunkontosystemet – en översyn (Ds

2001:30). Rapporten har remissbehandlats

och det hölls ett remissmöte den 1 juni

2001.

Den 21 december 2000 bemyndigade

regeringen det statsråd som ansvarar för

frågor om kommunal ekonomi att tillkalla

en särskild utredare med uppgift att

utreda frågan om kontroll och omprövning

av beslut om utbetalning i

kommunkontosystemet. Med stöd av

bemyndigandet förordnades samma dag en

särskild utredare. I juni 2001

överlämnade utredaren betänkandet

Kontroll i kommunkontosystemet (SOU

2001:50). Betänkandet har

remissbehandlats.

Förslagen i propositionen har tagits

fram i samråd med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet.

Under beredningen har två skrivelser,

en från Kommun- och Landstingsförbunden

samt en från Västerås och Eskilstuna

kommuner, inkommit till utskottet.

Remiss till Lagrådet

De föreslagna nya bestämmelserna om

överklagande i lagen (1995:1518) om

mervärdesskattekonton för kommuner och

landsting och om efterbeskattning i

skattebetalningslagen (1997:483) tillhör

det område som normalt bör granskas av

Lagrådet. I den först nämnda lagen

föreslås bl.a. att prövningstillstånd

krävs för att kammarrätten skall få pröva

beslut av länsrätten. Krav på

prövningstillstånd är numera huvudregel

vid överklagande hos kammarrätten.

Bestämmelsen är av så enkel beskaffenhet

att Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse. Detsamma gäller den föreslagna

ändringen i skattebetalningslagen.

Förslagen i motionerna återges i bilaga

1.

Lagförslagen fogas till betänkandet som

bilaga 2.

Utskottets överväganden

1. Förändrad finansiering av

kommunkontosystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag i proposition 2001/02:112

yrkande 1 om förändrad finansiering av

kommuners och landstings ersättning för

mervärdesskatt i icke skattepliktig

verksamhet. Förslaget innebär att

ersättningen redovisas på

statsbudgetens inkomstsida samtidigt

som de generella statsbidragen

reduceras.

Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Regeringen pekar i propositionen på att

dagens kommunkontosystem har brister.

Systemet medför vissa oönskade

omfördelningseffekter mellan kommuner och

mellan landsting. Riksrevisionsverkets

kartläggning av omfördelningseffekterna

av systemet (RRV 2001:6) visar att

kommunkontosystemet av allt att döma

föranleder en systematisk och långsiktig

omfördelning av medel mellan kommuner.

Avgiften till systemet försämrar dessutom

kommunernas planeringsförutsättningar.

Den avgift som kommuner och landsting

betalar till systemet fastställs av RSV

senast den 10 september. Om avgiften

avviker från den förväntade kan detta

innebära att omprioriteringar måste göras

i ett sent skede av budgetprocessen.

Avgiften sätts utifrån en prognos över de

totala uttagen ur systemet, vilket gör

det svårt att undvika att över- eller

underskott uppstår. Den sista december

2000 skrev staten av en fordran på

kommunsektorn på 3,8 mdkr som uppstått

genom att avgifterna under en rad år

varit lägre än uttagen.

Syftet med kommunkontosystemet är att

åstadkomma konkurrensneutralitet i

kommunernas och landstingens val mellan

entreprenad och egen regi inom verksamhet

som inte medför skattskyldighet.

Regeringen konstaterar i propositionen

att systemet löser de flesta, men inte

alla, problem med denna

konkurrensneutralitet.

Regeringen föreslår nu att kommunernas

och landstingens ersättning för ingående

moms i icke skattepliktig verksamhet

redovisas på statsbudgetens inkomstsida.

Detta innebär att ersättningarna hanteras

på motsvarande sätt som inom det

ordinarie momssystemet. Avgiften som

kommuner och landsting betalar till

systemet föreslås avskaffas. Förslaget

innebär att problemen för kommunernas

budgetarbete med sena besked om avgiften

försvinner, liksom problemen med över-

och underskott i systemet. Beträffande

omfördelningseffekterna skriver

regeringen att problemen med att nya

sådana effekter uppstår försvinner genom

den föreslagna finansieringen.

För att finansiera den avskaffade

momsavgiften föreslås att det generella

statsbidraget sänks. Utgångspunkten för

den föreslagna finansieringsmodellen är

att kostnaderna för mervärdesskatt i icke

skattepliktig verksamhet även i framtiden

skall bäras av kommuner och landsting.

Utgångspunkten för sänkningen av

statsbidragen är att den skall baseras på

kostnadsnivån för uttagen föregående år.

Detta enligt samma princip som användes

när systemet infördes 1996, och

statsbidragen höjdes med 23 miljarder

kronor.

Regeringen avser att i

budgetpropositionen för 2003 föreslå en

preliminär sänkning baserad på avgiften

för 2002 vilken uppgår till ca 31

miljarder kronor. I samband med att

kommunkontosystemet infördes 1996 gjordes

en uppjustering av statsbidraget baserat

på kostnadsnivån på uttagen åren innan.

Den preliminära justering som kommer att

föreslås i budgetpropositionen för 2003

skall göras enligt samma princip, dvs.

sänkningen av statsbidragen kommer att

baseras på avgiften för 2002. I början av

2003 finns de definitiva beloppen och en

slutreglering kan då göras av

statsbidragen för 2004.

Kommuner och landsting skall enligt

propositionen som princip även framöver

bära kostnaderna för moms i icke

skattepliktig verksamhet. Omläggningen

innebär dock att eventuella framtida

volymökningar inom systemet leder till

minskade inkomster för staten, i stället

för som nu ökade avgifter för

kommunsektorn. För att principen att

kostnaderna för mervärdesskatt i icke

skattepliktig verksamhet skall bäras av

kommuner och landsting inte skall

urholkas i takt med stigande volym,

kommer utvecklingen av uttagen ur

systemet att vägas in i den årliga

bedömningen av de generella

statsbidragen.

Regeringen kommer också att föreslå att

utgiftstaket sänks genom en teknisk

justering med ett belopp som motsvarar

sänkningen av statsbidraget.

Finansutskottets ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen en ny

finansieringsmodell för kommunernas och

landstingens kostnader för mervärdesskatt

i icke skattepliktig verksamhet.

Enligt finansutskottets bedömning leder

propositionens förslag till väsentliga

förbättringar. Genom att de avgifter som

kommuner och landsting betalar in till

systemet tas bort förbättras

planeringsförutsättningarna för sektorn

avsevärt. Genom att avgifterna tas bort

försvinner också problemet med att nya

omfördelningseffekter uppstår.

I det nya systemet kommer en eventuell

fortsättning av volymökningen i

kommunkontosystemet att leda till en

inkomstminskning för staten i stället för

en avgiftsökning för kommunsektorn.

Regeringen har i propositionen angivit

att utgångspunkten för den föreslagna

finansieringsmodellen är att kostnaderna

för mervärdesskatt i icke skattepliktig

verksamhet även i framtiden skall bäras

av kommuner och landsting. Regeringen har

därför också föreslagit att statsbidragen

preliminärt skall räknas ned med 31

miljarder kronor för 2003.

Utskottet kan ställa sig bakom denna

nedräkning av statsbidragen för 2003 med

31 miljarder kronor. När det gäller det

inkomstbortfall för staten som skulle

följa av framtida ökningar av uttagen ur

systemet vill utskottet emellertid

framhålla att det inte kan vara en

utgångspunkt för fastställande av

statsbidragen att detta inkomstbortfall

skall finansieras av kommuner och

landsting genom en reducering av

statsbidragen.

Utskottet vill i stället framhålla att

huvudprincipen enligt propositionen är

att det skall införas en statlig

finansiering av kommunkontosystemet,

vilket innebär att uttagen från systemet

sker över statsbudgetens inkomstsida.

Utskottet konstaterar dock samtidigt

att staten har ett berättigat intresse av

att göra samlade bedömningar av det

samhällsekonomiska utrymmet för den

kommunala konsumtionen. Vid eventuella

framtida ökningar av uttagen ur systemet

till följd av volymförändringar i

kommunkontosystemet bör behovet av

förändrade statsbidrag därför ses i ett

större sammanhang och ingå som en del av

en helhetsbedömning av kommunsektorns

behov av statsbidrag. Ökade uttag ur

kommunkontosystemet kan därvid vara en

återhållande faktor för statsbidragens

utveckling. I en helhetsbedömning bör

hänsyn även tas till eventuella

omfördelningseffekter mellan kommuner och

mellan landsting.

Utskottet anser att redovisningen av

beräkningen av de generella statsbidragen

bör göras på ett sådant sätt att det

klart framgår hur statsbidragen påverkats

av förändrade uttag ur

kommunkontosystemet. Därmed blir det

också möjligt för riksdagen att bedöma

hur kostnaderna för mervärdesskatt i icke

skattepliktig verksamhet bör fördelas

mellan kommunsektorn och staten.

Med den precisering som utskottet ovan

gjort angående principerna för

finansieringen av framtida ökningar av

uttagen ur kommunkontosystemet och med

understrykande av att huvudprincipen är

en statlig finansiering av

kommunkontosystemet tillstyrker utskottet

regeringens förslag till nya riktlinjer

för finansiering av kommunkontosystemet.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 i

proposition 2001/02:112, dvs.

propositionens första dels-sats.

2. Åtgärder för förbättrad kontroll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag om att förbättra möjligheterna

till kontroll inom kommunkontosystemet.

Propositionen

I dag saknas en kontrollfunktion i

kommunkontosystemet. Riksskatteverket kan

inte göra någon materiell prövning av en

ansökan om ersättning eftersom det saknas

lagstöd för detta. Även möjligheterna

till formell prövning är begränsade.

Möjligheter till omprövning och rättelse

kan bara göras vid uppenbara

felaktigheter i beslut.

Kontrollmöjligheter skulle öka systemets

trovärdighet och underlätta en mer

enhetlig tolkning av systemet.

Sammantaget anser regeringen att

möjligheterna till kontroll i systemet

behöver förbättras.

Förutsättningar för rätt till ersättning

Det råder i dag viss otydlighet kring

vilken mervärdesskatt som kommuner och

landsting kan söka ersättning för ur

kommunkontosystemet. Lagen stadgar att

rätt till ersättning ges för sådan

mervärdesskatt som inte dragits av enligt

mervärdesskattelagen. Av förarbeten

framgår dock att avsikten var att

ersättning skulle kunna sökas för sådan

mervärdesskatt som inte är avdragsgill

enligt mervärdesskattelagen, men detta

har inte kommit till tydligt uttryck i

lagtexten. Detta kan innebära att

mervärdesskatt som borde redovisas mot

det ordinarie mervärdesskattesystemet i

stället redovisas mot

kommunkontosystemet. För att förtydliga

gränsen mellan de båda systemen föreslår

nu regeringen en lagändring i enlighet

med förarbetenas intentioner. För de fall

det inte går att fastställa vilket system

mervärdesskatten skall redovisas mot får

en schablonfördelning användas. För att

inte orsaka kommunerna betungande

administrativt merarbete föreslår

regeringen att kommunerna skall få

använda en schablon i sådana fall då

fördelningen mellan de båda systemen inte

går att fastställa.

Ansökningens innehåll och

uppgiftsskyldighet för kommuner och

landsting

Regeringen föreslår att ansökan om

ersättning från kommunkontosystemet skall

lämnas enligt fastställt formulär senast

två år efter utgången av det kalenderår

ersättningen avser, annars anses

ersättningen ha fastställts till noll

kronor. Skulle ansökan komma senare så

kan detta omprövas. På så sätt behålls i

praktiken en generös ansökningstid. För

att förbättra möjligheterna till kontroll

av utbetalningar och öka möjligheterna

att följa utvecklingen på kontona bör

kommunerna lämna uppgifter om de

verksamheter från vilka

mervärdesskattekostnaderna härrör i

samband med ansökan. Riksskatteverket ges

också rätt att förelägga kommunerna att

lämna sådan information. Riksskatteverket

bör ges möjlighet att vid ett besök i

kommunen kontrollera uppgifter i en

ansökan genom att stämma av mot kommunens

räkenskaper. En skattemyndighet skall

också ha rätt att genomföra besöket på

Riksskatteverkets uppdrag.

Årsuppgift

Efter utgången av året skall kommunerna,

enligt regeringens förslag, lämna

årsuppgift till Riksskatteverket, dels om

den mervärdesskatt som inte får dras av

enligt mervärdesskattelagen, dels om

schablonbelopp som ersätts från

kommunkontosystemet. En sådan

kontrolluppgift ger information om

huruvida kommunens bokföring

överensstämmer med de belopp som betalats

ut till kommunen från

kommunkontosystemet. Årsuppgiften skall

vara undertecknad. För att minimera det

extra arbete som årsuppgiften innebär för

kommunen bör uppgiftslämnandet så långt

som möjligt anpassas till de tider som

gäller för den årliga revisionen.

Fördjupad utredning – revision

Redovisningen av mervärdesskatt i

kommunkontosystemet bör likställas med

redovisningen i det ordinarie

mervärdesskattesystemet.

Revisionsreglerna för kommunkontosystemet

bör också knytas an till bestämmelserna i

skattebetalningslagen. Enligt denna lag

får skattemyndigheten besluta om

skatterevision för att kontrollera att

deklarations- och annan

uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och

fullständigt eller att förutsättningar

finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som

kan antas uppkomma. Regeringen föreslår

nu att lagen om mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting får motsvarande

regler. Riksskatteverket ges ansvar för

kontrollen av kommunkontosystemet på

samma sätt som man har ansvaret för det

ordinarie momssystemet. Riksskatteverket

får dock uppdra åt en skattemyndighet att

utföra revisionen. En bestämmelse

föreslås också införas om att kommunen

skall vara Riksskatteverket behjälpligt

vid revisionen.

Omprövning

Beslut om utbetalning ur

kommunkontosystemet fattas i dag i

huvudsak med stöd av förvaltningslagen

där omprövning bara kan göras om ett

beslut är uppenbart felaktigt. Bland

annat de föreslagna revisionsreglerna

ställer dock krav på ökade möjligheter

till omprövning så att fel som framkommer

vid revision kan rättas. Sådana

bestämmelser finns bl.a. i 4 kap.

taxeringslagen (1990:324) och i 21 kap.

skattebetalningslagen (1997:483).

Regeringen föreslår att omprövning får

ske på kommunens initiativ inom tre år

efter utgången av det år ersättningen

avser och i vissa fall även efter denna

tid. Regeringen föreslår också att

efterbeskattning skall kunna ske i vissa

fall samt regler kring vilka

ersättningsperioder ett omprövningsbeslut

skall hänföras till.

Överklagande

I likhet med vad som gäller i det

ordinarie mervärdesskattesystemet bör

beslut om revision inte vara

överklagbara. Inte heller beslut att

förelägga en kommun att lämna uppgift som

behövs för att kontrollera rätten till

ersättning bör gå att överklaga. Övriga

beslut bör kunna överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Överklagande av

länsrättens beslut tas upp till prövning

endast om kammarrätten meddelat

prövningstillstånd. Regeringen föreslår

också att ett ersättningsbeslut skall

gälla genast om inte annat föreskrivs

särskilt.

Räntor

De föreslagna revisions- och

omprövningsreglerna motiverar att

kostnads- och intäktsränta tillämpas i

kommunkontosystemet för att skapa

neutralitet i systemet. Räntesatsen bör

vara så stabil som möjligt och regeringen

föreslår därför att den skall motsvara

basräntan i skattebetalningslagen.

Samtliga förslag föreslås träda i kraft

den 1 januari 2003.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning finns

starka skäl som talar för att

kontrollmöjligheterna inom

kommunkontosystemet bör förstärkas.

Möjligheterna för beslutsmyndigheten att

i dag kontrollera underlaget för

kommunernas ansökan om utbetalning ur

systemet liksom ompröva tidigare beslut

är mycket begränsade, trots att systemet

omsätter över 30 miljarder kronor

årligen. Även möjligheterna till

rättelser av tidigare beslut är mycket

begränsade. En förbättrad kontroll skulle

också bidra till att tydliggöra

eventuella brister i systemet och skapa

förutsättningar för en enhetligare

tillämpning av systemet. Detta skulle

sannolikt också öka systemets

trovärdighet.

Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag i proposition

2001/02:112 yrkandena 2.1–2.4, dvs.

propositionens andra dels-sats.

3. Finansiering av kontrollåtgärderna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag

om att kostnaderna för administration

av kontrollen av kommunkontosystemet

skall finansieras av staten.

Jämför reservation 2 (kd, c).

Propositionen

Förslagen om kontroll av

kommunkontosystemet beräknas ge ökade

kostnader för skatteförvaltningen med

högst 3 miljoner kronor. Eftersom de

ökade kostnaderna avser hanteringen av

kommunkontosystemet kommer de att

finansieras genom en justering av nivån

på de generella statsbidragen.

Justeringen kommer att göras i samband

med den minskning av statsbidragen på ca

31 miljarder kronor som föranleds av den

föreslagna finansieringsmodellen.

Motionen

I motion Fi25 (c) framhålls att den

skärpta kontrollen kommer att medföra

ökade kostnader för såväl kommuner och

landsting som för skatteförvaltningen.

Eftersom den ökade kontrollen ligger i

statens intresse bör den också

finansieras av staten, och inte genom en

nedjustering av statsbidragen till

kommuner och landsting framhåller

motionärerna (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning bör det

ligga i allas intresse att redovisningen

av mervärdesskatt i kommunkontosystemet

görs på ett korrekt sätt. Tyvärr har det

dock förekommit felaktigheter i

redovisningen som visar att en ökad

kontroll av systemet är motiverad i

avvaktan på att samtliga kommuner och

landsting har utvecklat

redovisningssystem som svarar mot högt

ställda krav på korrekt redovisning av

mervärdesskatt i kommunkontosystemet.

Utskottet anser mot denna bakgrund att

det kan finnas skäl att öka kontrollen.

Hur kostnaden skall fördelas får

övervägas i samband med

budgetbehandlingen under hösten 2002.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion Fi25 (c) yrkande 2.

4. Förenkling av administration och

kontroll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag

om att utreda möjligheterna för

kommuner och landsting att dra av

ingående mervärdesskatt i ett och samma

mervärdesskattesystem.

Jämför reservation 3 (c).

Motionen

Motionärerna anser i motion Fi25 (c) att

den naturliga fortsättningen på att

staten tar över finansieringen av

kommunkontosystemet är att inleda ett

arbete med att förenkla administrationen

och kontrollen av systemet. Inriktningen

bör vara att söka möjligheter för

kommuner och landsting att dra av

ingående moms i ett och samma statligt

finansierade system (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

För att skapa konkurrensneutralitet i

valet mellan att upphandla icke

skattepliktiga tjänster från externa

entreprenörer eller producera dem i egen

regi, infördes 1991 en generell

avdragsrätt för ingående mervärdesskatt

för kommuner och landsting i det

ordinarie mervärdesskattesystemet. Vid

Sveriges inträde i EU var dock denna

avdragsrätt inte möjlig att behålla

eftersom den stred mot EG:s sjätte

mervärdesskattedirektiv.

Kommunkontosystemet infördes 1996 för att

inom ramen för EG:s mervärdesskatteregler

så långt som möjligt ändå upprätthålla

konkurrensneutraliteten.

En förändring av kommunkontosystemet

med den inriktning som motionärerna

förespråkar förutsätter en förändring av

EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv.

Denna fråga behandlades av utskottet

hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3 s. 20–24).

Utskottet ställde sig då bakom

regeringens bedömning att en förändring

av direktivet inte var rimlig inom en

överskådlig framtid, och skrev vidare att

man utgick från att regeringen bevakar

möjligheterna till förändringar av

direktivet i framtiden.

Utskottet anser inte att det finns

förutsättningar att inleda en sådan

utredning som motionärerna önskar.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion Fi25 (c) yrkande 3.

5. Konkurrensneutralitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om

att begära utredning av

kommunkontosystemets förmåga att skapa

konkurrensneutralitet. Utskottet

avstyrker också motionsförslag om att

tillkännage för regeringen att den bör

verka för en förändring av EG:s sjätte

mervärdesskattedirektiv.

Jämför reservation 4 (m, kd, c, fp).

Propositionen

Regeringen skriver i propositionen att

kommunkontosystemet löser merparten av de

konkurrensneutralitetsproblem inom

kommunsektorn som momsbestämmelserna

skapar. Det finns dock återstående

problem. Regeringen nämner att

inlåsningseffekter kan uppstå för privata

huvudentreprenörer som inte får dra av

moms som underentreprenörer debiterar.

Regeringen nämner också problemen då

privat och offentlig verksamhet

konkurrerar inom verksamhet som inte

medför skattskyldighet. Detta problem har

särskilt uppmärksammats inom tandvården.

Propositionen innehåller inga förslag

som har någon effekt på

kommunkontosystemets förmåga att skapa

konkurrensneutralitet.

Motionerna

I motion Fi24 (m) påpekas att

propositionen inte innehåller några

förslag för att rätta till

kommunkontosystemets snedvridande

effekter, trots att regeringen redan för

två år sedan aviserade att man avsåg att

ytterligare analysera behovet av sådana

förändringar. Motionärerna anser att

missgynnandet av privata entreprenörer

tillåts fortgå och föreslår ett

tillkännagivande om att regeringen bör

verka för att EG:s sjätte momsdirektiv

förändras så att det blir möjligt att

uppnå rättvisa konkurrensvillkor mellan

privat och offentligt driven verksamhet.

Kristdemokraterna anser i motion Fi23

(kd) att det är otillräckligt att som

regeringen gör – bara konstatera att det

föreligger problem med

konkurrensneutraliteten utan att göra

något åt dem – och föreslår att

regeringen skall utreda alternativ för

att rätta till problemen. Motionärerna

anser att möjligheten att införa s.k.

uttagsbeskattning inom

kommunkontosystemet behöver utredas.

I dag finns ett antal problem med

konkurrenssnedvridning mellan privat och

offentlig verksamhet, t.ex. för privata

huvudentreprenörer, som inte åtgärdas av

regeringen i den aktuella propositionen.

Centerpartiet anser i motion Fi25 (c) att

regeringen bör lämna förslag som

åstadkommer den konkurrensneutralitet som

kommunkontosystemet syftar till.

Folkpartiet anför i motion Fi48 (fp)

att förändringarna som föreslås i

propositionen inte löser de problem som

finns med kommunkontosystemet. Systemet

behöver reformeras för att uppnå

konkurrensneutralitet såväl mellan

kommuner som mellan kommunalt finansierad

verksamhet i privat respektive egen regi

(yrkande 12).

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen aviserade våren 2000 i

proposition 1999/2000:115 att man avsåg

att återkomma med ett uppdrag om att

analysera systemets effekter när det

gäller konkurrensneutraliteten. I

föreliggande proposition upprepar

regeringen denna avsikt. Det finns därför

enligt utskottets mening inte någon

anledning att begära en utredning om

kommunkontosystemets effekter på

konkurrensneutraliteten.

Beträffande en förändring av EG:s

sjätte mervärdesskattedirektiv uttalade

utskottet hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3

s. 20–24) att en förändring av direktivet

inte var rimlig inom en överskådlig

framtid, och att utskottet utgick från

att regeringen bevakar möjligheterna till

förändringar av direktivet i framtiden.

Utskottet ser ingen anledning att för

närvarande göra några ytterligare

uttalanden i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion Fi23 (kd), Fi24 (m), Fi25 (c)

yrkande 1 och Fi48 (fp) yrkande 12:

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1.Förändrad finansiering av

kommunkontosystemet – punkt 1 (m, kd,

c, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark

(m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m), Per Landgren (kd),

Gunnar Axén (m), Karin Pilsäter (fp)

och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner utskottets förslag om

riktlinjer för ny finansiering av

kommunkontosystemet. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2001/02:112

yrkande 1.

Ställningstagande

Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning

men anser att sista stycket borde ha

följande lydelse:

Med den precisering som utskottet ovan

gjort angående principerna för

finansieringen av framtida ökningar av

uttagen ur kommunkontosystemet och med

understrykande av att huvudprincipen är

en statlig finansiering av

kommunkontosystemet tillstyrker utskottet

delvis regeringens förslag till nya

riktlinjer för finansiering av

kommunkontosystemet. Utskottet

tillstyrker därmed delvis yrkande 1 i

proposition 2001/02:112, dvs.

propositionens första dels-sats.

2.Finansiering av kontrollåtgärderna –

punkt 3 (kd, c)

av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd)

och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservation

2. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 2.

Ställningstagande

Den ökade administrationen och kontrollen

som följer av förslagen i detta

betänkande kommer att medföra högre

kostnader för såväl kommuner och

landsting som skatteförvaltningen. Den

ökade kontrollen ligger i statens

intresse och därför anser vi att staten,

och inte kommuner och landsting, skall

stå för de ökade kostnaderna.

Med det anförda föreslår vi att

riksdagen bifaller motion Fi25 (c) yrkan-

de 2.

3.Förenkling av administration och

kontroll – punkt 4 (c)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservation

2. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör inleda ett

arbete med att förenkla kontrollen och

administrationen av kommunkontosystemet.

Inriktningen på ett sådant arbete bör

vara att söka möjligheter för kommuner

och landsting att kunna dra av ingående

mervärdesskatt i ett och samma statligt

finansierade system.

Med det anförda föreslår jag att

riksdagen bifaller motion Fi25 (c) yrkan-

de 3.

4.Konkurrensneutralitet – punkt 5 (m,

kd, c, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark

(m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m), Per Landgren (kd),

Gunnar Axén (m), Karin Pilsäter (fp)

och Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservation

4. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna

2001/02:Fi24 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

2001/02:Fi23 Per Landgren m.fl. (kd)

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

yrkande 1 samt

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 12.

Ställningstagande

Huvudproblemet med kommunkontosystemet är

enligt vår uppfattning att det inte fullt

ut åstadkommer den konkurrensneutralitet

som det syftar till. Problemet tar sig

flera uttryck, bl.a. i form av

inlåsningseffekter för

huvudentreprenörer, som inte kan dra av

mervärdesskatt som underentreprenörer

debiterar, och att de

schablonersättningar som tillämpas i

systemet inte alltid motsvarar den

verkliga mervärdesskatten. Vi anser att

det är oacceptabelt att privata

entreprenörer som arbetar med

välfärdstjänster inte får verka på samma

villkor som gäller offentliga

tjänsteproducenter.

I propositionen konstaterar regeringen

att det finns problem med

konkurrensneutraliteten men föreslår ändå

inget för att åstadkomma en lösning på

problemen. Detta är givetvis högst

otillfredsställande.

Problemen med kommunkontosystemets

konkurrenssnedvridande effekter

uppmärksammades redan 1999 i en statlig

utredning (SOU 1999:133), och regeringen

aviserade för två år sedan (prop.

1999/2000:115) att man avsåg att

analysera frågan ytterligare. Det är

anmärkningsvärt att regeringen trots

detta fortfarande väljer att inte ta tag

i frågan.

Vi anser att regeringen utan dröjsmål

bör utreda frågan om kommunkontosystemets

effekter på konkurrensneutraliteten

mellan verksamhet i egen regi och på

entreprenad, i syfte att så snart som

möjligt återkomma till riksdagen med

förslag som fullt ut skapar

konkurrensneutralitet. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening.

Med det anförda föreslår vi att

riksdagen delvis bifaller motionerna Fi23

(kd), Fi24 (m), Fi25 (c) yrkande 1 och

Fi48 (fp) yrkande 12.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. dels godkänner riktlinjerna för ny

finansiering av kommunkontosystemet

(avsnitt 5.2),

2. dels antar regeringens förslag till

2.1 lag om ändring i lagen (1995:1518)

om mervärdesskattekonton för

kommuner och landsting,

2.2 lag om ändring i lagen (2002:38)

om ändring i lagen (1995:1518) om

mervärdesskattekonton för kommuner

och landsting,

2.3 lag om ändring i lagen (1965:269)

med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.,

2.4 lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483).

Följdmotioner

2001/02:Fi23 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag till ändring av

kommunkontosystemet och momsreglerna så

att problemen med den bristande

konkurrensneutraliteten undanröjs, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Fi24 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

behovet av att uppnå

konkurrensneutralitet mellan offentligt

och privat driven verksamhet.

2001/02:Fi25 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag som åstadkommer

den konkurrensneutralitet mellan

verksamhet i egen regi och entreprenad

som kommunkontosystemet syftar till.

2. Riksdagen beslutar att staten och inte

kommuner och landsting skall stå för de

ökade kostnader som förslagen i

propositionen medför för

skattemyndigheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

förenklingar av regelverk och

administration av kommunkontosystemet.

Motion väckt med anledning av regeringens

skrivelse 2001/02:102

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp):

12. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reform av kommunkontosystemet

för att åstadkomma konkurrensneutralitet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag