Bet. 2001/02:FIU19 Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.2001/02:102)

Beredningskedjan

riksdagens skrivelse Rskr. 2001/02:325 rskr 2001/02 325

Bet. 2001/02:FIU19
Utskottsbetänkanden · FIU

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.2001/02:102)

2002-05-30 · 39 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2001/02:FIU19, Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.2001/02:102)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU19

Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.2001/02:102)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet regeringens

skrivelse 2001/02:102 Utvecklingen inom den

kommunala sektorn. I skrivelsen lämnar regeringen en

översiktlig redovisning av verksamheterna och

ekonomin i kommuner och landsting.

Utskottet vill nu liksom tidigare framhålla att

den årliga skrivelsen om utvecklingen inom den

kommunala sektorn är ett viktigt inslag i

återrapporteringen av resultatinformation till

riksdagen.

I betänkandet behandlar utskottet 4

kommittémotioner med 33 yrkanden som väckts med

anledning av skrivelsen samt 1 yrkande som väckts

med anledning av 2002 års ekonomiska vårproposition.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen

till handlingarna.

I betänkandet finns 9 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under rubriken Utskottets överväganden föreslår

utskottet att riksdagen fattar följande beslut:

1. Skrivelsen om utvecklingen inom den

kommunala sektorn

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2001/02:102 till handlingarna.

2. Förändringar av utjämningssystemet

2002

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 16

samt

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

Reservation 1 (m)

3. Kommunala bolag

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

Reservation 2 (m, fp)

4. Statistik om sjukvårdens produktivitet

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

Reservation 3 (m, kd, fp)

5. Kommunernas miljöarbete

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

11.

Reservation 4 (fp)

6. Tidigare behandlade motionsyrkanden vad

avser skolan

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

Reservation 5 (fp)

7. Tidigare behandlade motionsyrkanden i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkandena 1-3 och 5-12,

2001/02:Fi46 av Per Landgren m.fl. (kd),

2001/02:Fi47 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) samt

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkandena 1, 2, 4, 5 samt 8-10.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (c)

Reservation 9 (fp)

Stockholm den 30 maj 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

(m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek

(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och

Hans Hoff (s).

2001/02

FiU19

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels skrivelse 2001/02:102 Utvecklingen inom den

kommunala sektorn,

dels de motioner som väckts med anledning av ärendet

enligt förteckningen i bilaga 1 och

dels ett motionsyrkande om utjämningssystemet som

väckts med anledning av proposition 2001/02:100 2002

års ekonomiska vårproposition enligt bila-ga 1.

Yttranden från andra utskott

Yttranden över skrivelsen samt motioner i de delar

som berör respektive utskotts beredningsområde har

inkommit från

- konstitutionsutskottet (protokoll 2001/02:42, 14

§)

- socialförsäkringsutskottet (protokoll 2001/02:38,

4 §)

- socialutskottet (2001/02:SoU6y),

- utbildningsutskottet (2001/02:UbU3y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 2-5.

Bostadsutskottet har avstått från att yttra sig.

Utskottets överväganden

I betänkandet behandlas 4 motioner som väckts med

anledning av skrivelsen. I avsnitt 1 behandlas i

huvudsak sådana yrkanden som tar upp frågor som

diskuteras i skrivelsen eller inte har behandlats av

riksdagen under innevarande riksdagsår. Andra

motionsyrkanden är identiska eller överensstämmer

till stor del med yrkanden som behandlats under

detta riksdagsår. Dessa yrkanden behandlas gemensamt

under en och samma beslutspunkt i avsnitt 2.

1 Yrkanden som behandlas i

anslutning till skrivelsen

1.1 Skrivelsen om utvecklingen inom

den kommunala sektorn

Skrivelsen

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat sig om

betydelsen av en väl fungerande uppföljning av den

kommunala sektorn. Regeringens årliga skrivelse,

Utvecklingen inom den kommunala sektorn, utgör med

sin övergripande redovisning av läget i

kommunsektorn ett viktigt inslag i

återrapporteringen av resultatinformation till

riksdagen.

Kommunernas ekonomiska resultat för 2001 uppgår

enligt preliminära uppgifter till 11,5 miljarder

kronor, vilket är en förbättring med 2,8 miljarder

kronor sedan år 2000. Räknas de extraordinära

posterna bort uppgår resultatet till 3,8 miljarder

kronor. Detta är mindre än året innan och innebär

att den positiva resultatutvecklingen som pågått

sedan 1996 bröts år 2001. De kraftiga

kostnadsökningarna 2001 medförde att resultatet för

kommunerna försämrades trots en gynnsam

intäktsutveckling. Nettokostnaderna ökade med ca 15

miljarder kronor per år under perioden 1998-2000 men

med hela 26 miljarder kronor 2001. Det är framför

allt inom utbildningsområdet och inom äldre- och

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

handikappomsorgen som kostnaderna ökat.

En analys av skillnaderna mellan olika

kommungrupper visar att de större kommunerna

sammantaget har bättre resultat och att de mindre

kommunerna, framför allt i glesbygden, har sämre

resultat. Det tycks inte finnas något tydligt

samband mellan befolkningsförändring och resultat,

även om kommuner med befolkningsökning visar ett

något bättre resultat än de med minskande

befolkning. Enligt Svenska Kommunförbundets rapport

från 2001, Växa och krympa, är sambandet svagt

mellan befolkningsförändring och ekonomiskt resultat

trots att både minskande och ökande befolkning leder

till högre kostnader.

Landstingen uppvisade ett underskott efter

extraordinära poster på 3,4 miljarder kronor 2001,

vilket är ett något mindre underskott än året innan.

Antalet landsting med underskott har minskat, men i

de landsting som uppvisar underskott har dessa ökat

mätt i kronor per invånare. Underskotten i Stockholm

och Skåne motsvarar tillsammans nästan hela

landstingssektorns underskott 2001. Kostnaderna har

ökat kraftigast inom primärvården, men även

kostnaderna för läkemedel har ökat betydligt.

Nettokostnaderna för tandvård har dock legat i det

närmaste stilla sedan 1995.

Antalet anställda i kommuner och landsting

inklusive timavlönade var år 2000 drygt 1 miljon

personer, varav tre fjärdedelar i kommunerna.

Omräknat till årsarbetare är antalet anställda

822 000.

Sedan 2001 redovisar SCB statistik om sjukfrånvaro

inom den offentliga sektorn. Av statistiken framgår

att kommunerna har den högsta sjukfrånvaron, följda

av landstingen. Staten har den lägsta sjukfrånvaron,

också lägre än den privata sektorn. En del av den

högre sjukfrånvaron i kommuner och landsting kan

sannolikt förklaras av att köns- och

åldersstrukturen skiljer sig från övriga sektorer.

I skrivelsen görs en analys av utjämningssystemets

effekter fördelade på län. Regeringen konstaterar

att om man ser till summan av generella statsbidrag,

inkomstutjämning, kostnadsutjämning och

införandetillägg är alla län mottagare av bidrag

från staten. Stockholms län är det enda som har en

skattekraft över riksgenomsnittet och är därför

bidragsgivare till inkomstutjämningen. Övriga län

tar emot bidrag från inkomstutjämningen även om det

finns kommuner med en skattekraft över

riksgenomsnittet även i dessa län. De sammantagna

inkomsterna för kommuner och landsting, dvs. summan

av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning

varierar från 49 000 till 58 000 kr per invånare.

Dessa skillnader förklaras främst av skillnader i

utdebitering eftersom skillnader i skattekraft i hög

grad jämnas ut av den mycket långtgående

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

inkomstutjämningen. Vid samma utdebitering i alla

län skulle skillnaderna i skatteinkomster efter

utjämning ligga i intervallet 99-103 % av

genomsnittet. Utjämningssystemet är ett av de

viktigaste verktygen som staten har för att kommuner

och landsting i hela landet skall ges likvärdiga

förutsättningar att bedriva sin verksamhet,

oberoende av invånarnas inkomster och strukturella

förhållanden.

Skrivelsen innehåller vid sidan av presentationen

av kommunsektorns ekonomi också en genomgång av de

olika kommunala verksamheterna. Regeringen skriver

att förhållandena inom hälso- och sjukvården bl.a.

kännetecknas av en god medicinsk kvalitet, men att

det finns upplevda brister vad gäller tillgänglighet

och svårigheter att rekrytera och behålla personal.

Vad gäller äldreomsorgen skriver regeringen att de

ökade resurser som tillkommit under senare år främst

har gått till äldre med omfattande vårdbehov.

Andelen äldre som får hjälp i ordinärt och särskilt

boende har varit i stort sett oförändrat de senaste

åren. Det råder fortsatt brist på platser inom

särskilda boendeformer vilket, leder till att

personer som bedöms ha behov av särskilt boende ändå

får avslag på ansökningar om sådant boende. Det

finns ett fortsatt stort behov av att rekrytera

personal till äldreomsorgen. Det pågår också ett

omfattande utvecklingsarbete inom den kommunala

äldreomsorgen. Bland annat arbetar många kommuner

med att utveckla system för kvalitetssäkring och

kvalitetsutveckling och för att förbättra stödet

till anhöriga.

Regeringen konstaterar att det finns brister inom

handikappomsorgen. Hälften av kommunerna saknar

fortfarande ett handikappolitiskt program trots att

regeringen i den nationella handlingsplanen för

handikappolitiken anser att arbetet med att skapa

ett tillgängligt samhälle bör prioriteras.

Länsstyrelsernas tillsyn visar vidare att det finns

stora brister i kommunernas sätt att sköta

handläggningen och dokumentationen av utredningar

och beslut som rör enskilda personer.

Kostnaderna för socialbidrag liksom antalet

hushåll som får socialbidrag fortsätter att minska,

vilket förklaras av det förbättrade läget på

arbetsmarknaden. Antalet biståndshushåll och

biståndsmottagare var år 2000 nästan nere på samma

nivå som 1991.

Behovstäckningen inom förskolan var god även 2001.

Skolverket presenterar i rapporten Plats utan

oskäligt dröjsmål att 97 % av kommunerna i maj 2001

kunde erbjuda plats i förskola eller familjedaghem

till september samma år utan oskäliga väntetider.

Beredskapen att tillhandahålla plats i januari var

dock inte lika god.

Andelen elever som gick ut grundskolan våren 2001

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

med behörighet att läsa ett nationellt program på

gymnasiet var densamma som år 2000, ca 90 %. Andelen

elever som nått godkänt i alla ämnen sjönk år 2001

till 74 %, från 76 % år 2000 och 77 % år 1999. Av de

elever som våren 2001 lämnade år 3 i gymnasieskolan

hade 79,1 % slutbetyg, vilket var 3,5 procentenheter

mindre än åren innan. Av dem som hade slutbetyg hade

dock 84,6 % behörighet för universitets- och

högskolestudier, vilket var 4,3 procentenheter mer

än år 2000.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att den årliga skrivelsen

om utvecklingen inom den kommunala sektorn är ett

viktigt inslag i återrapporteringen av

resultatinformation till riksdagen. Skrivelsen ger

enligt utskottets uppfattning en bred och fyllig

beskrivning av utvecklingen i kommunsektorn och

pekar såväl på områden med goda förhållanden i den

kommunala verksamheten och ekonomin, som på områden

som kräver förbättringar.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

regeringens skrivelse 2001/02:102 Utvecklingen inom

den kommunala sektorn till handlingarna.

1.2 Förändringar av

utjämningssystemet 2002

Motionerna

I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 16

och motion Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande

4 föreslås förändringar av utjämningssystemet med

verkan år 2002. Motionärerna anser att effekten av

alla positiva, relativa förändringar i skattekraft

skall få behållas till 100 %. Kommuner som förlorar

skattekraft skall få behålla sin nuvarande

bidragsnivå trots bortfallet av skattekraft.

Motionärerna föreslår också särskilda regler för

landsting i syfte att förhindra att skenande

avgifter till utjämningssystemet slår mot

landstingens möjligheter att erbjuda god sjukvård.

Ett landsting skall under 2002 erlägga högst 10 % av

sin relativa skattekraft i inkomstutjämningsavgift

och, från 2003, högst 7 %. Motionärerna anser att

regeringen bör få i uppdrag att lägga fram förslag

om detta i tilläggsbudget under hösten 2002.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka den stora betydelse

utjämningssystemet har för att skapa likvärdiga

ekonomiska förutsättningar för landets kommuner och

landsting. De förändringar som motionärerna föreslår

skulle innebära ökade klyftor mellan landstingen,

vilket utskottet inte anser vara acceptabelt.

Förslagen innebär också ett brott mot

grundprinciperna i utjämningssystemet, och utskottet

slog i höstas fast (bet. 2001/02:FiU3, s. 34) att

någon omprövning av systemets grundprinciper inte är

aktuell.

Därmed avstyrker utskottet motionerna Fi42 (m)

yrkande 16 och Fi45 (m) yrkande 4.

1.3 Kommunala bolag

Motionen

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

att användandet av bolagsformen inom kommunal

förvaltning skapar flera problem, t.ex. att

medborgarnas demokratiska insyn försvåras och att

det kan uppstå intressekonflikter mellan bolagets

och kommuninnevånarnas bästa. Bolagen kan också

komma att gå med förlust, vilket kan få negativa

återverkningar på hela kommunens ekonomi och därmed

drabba den övriga kommunala servicen. Bolagen

används dessutom för skatteplanering genom att

bolagsvinster som normalt skulle beskattas kan föras

över till andra ändamål. Mot denna bakgrund begär

motionärerna en utredning om möjligheterna för

kommunerna att klara sina uppgifter utan att använda

kommunala bolag (yrkande 6).

Finansutskottets ställningstagande

I betänkande 2001/02:FiU3 (s. 36-39) behandlades

yrkanden om att kommuner i princip inte skall

bedriva verksamhet i bolagsform. Utskottet hänvisade

då till konstitutionsutskottets behandling av

yrkanden med samma innebörd (bet. 2000/01:KU6),

vilka avstyrktes av konstitutionsutskottet.

Finansutskottet ställer sig nu liksom i höstas bakom

konstitutionsutskottets bedömningar och anser

därutöver inte att det finns anledning att begära en

sådan utredning som motionärerna förespråkar.

Därmed avstyrker utskottet motion Fi48 (fp)

yrkande 6.

1.4 Statistik om sjukvårdens

produktivitet

Motionen

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs

att svårigheterna att göra korrekta jämförelser av

produktiviteten inom vården har ökat. Detta får dock

inte leda till, framhåller motionärerna, att

produktivitetsmätningarna upphör eller att riksdagen

och andra ansvariga får ett bristfälligt underlag

för de politiska bedömningarna. Regeringen bör

därför tillsammans med Landstingsförbundet verka för

att produktivitetsutvecklingen i vården från 1998,

dvs. det år då de officiella

produktivitetsmätningarna upphörde, blir bättre

belyst (yrkande 7).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har inhämtat från

Landstingsförbundet att det statistiska underlaget

för mätningar av produktiviteten inom hälso- och

sjukvården har brister. Landstingsförbundet har

emellertid, tillsammans med landstingen, under

senare år genomfört ett omfattande utvecklingsarbete

för att komma till rätta med bristerna i

statistiken. Landstingsförbundet räknar med att

kunna göra produktivitetsmätningar med acceptabel

kvalitet inom ett par år. Socialutskottet anser mot

denna bakgrund att riksdagen inte behöver ta några

initiativ i frågan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att det är angeläget att

statistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet är

sådan att den ger goda möjligheter att utvärdera

verksamheten och ta fram bra beslutsunderlag för

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

riksdagen och övriga ansvariga. Mot bakgrund av det

omfattande utvecklingsarbete som pågår anser

utskottet emellertid, i likhet med socialutskottet,

att riksdagen inte har någon anledning att ta

initiativ i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motion Fi48 (fp)

yrkande 7.

1.5 Kommunernas miljöarbete

Motionen

Karin Pilsäter m.fl. (fp) skriver i motion Fi48 att

erfarenheten av de lokala investeringsprogrammen

inte är god. På många håll har bidragen använts till

projekt av mycket tveksamt värde för miljö- och

naturvården och är exempel på metoder som inte ger

medborgarna valuta för sina skattepengar. Regeringen

tänker sig nu att de lokala investeringsprogrammen

skall upphävas, men de skall i stället ersättas av

något som kallas klimatinvesteringsprogram. Detta

nya program utgör enligt motionärerna, liksom de

tidigare lokala investeringsprogrammen, till stor

del bara en ny form av maskerade byggsubventioner.

Detta bör tillkännages för regeringen.

Finansutskottets ställningstagande

I motsvarande skrivelse våren 2001 (skr.

2000/01:102) redogjorde regeringen för kommunernas

miljöarbete och framhöll då att kommunernas insatser

verksamt bidrar till att förbättra miljötillståndet

i landet och att detta sker dels genom lokalt

miljöarbete, dels genom tillsyn och kontroll med

stöd av bl.a. miljöbalken. För en utförlig

beskrivning av arbetet med de lokala

investeringsprogrammen hänvisade regeringen till

skrivelsen Hållbara Sverige - uppföljning av

åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling.

Utskottet anser att det miljöarbete som kommunerna

bedriver, bl.a. med stöd av de lokala

investeringsprogrammen, är mycket värdefullt och

bidrar till att förbättra miljötillståndet i landet.

Utskottet delar således inte motionärernas syn på de

lokala investeringsprogrammen och de föreslagna

klimatinvesteringsprogrammen för 2003 och 2004, och

ser ingen anledning att göra något tillkännagivande

i frågan. Därmed avstyrker utskottet motion Fi48

(fp) yrkande 11.

2 Tidigare behandlade

motionsyrkanden

Inledning

Till skrivelse 2001/02:102 har det väckts ett antal

motioner med yrkanden som är identiska eller i hög

grad överensstämmer med yrkanden som riksdagen

avstyrkt minst en gång under innevarande riksdagsår.

Det har heller inte tillkommit nya omständigheter

som enligt utskottets bedömning ger anledning att

ändra riksdagens tidigare beslut. Dessa yrkanden

återfinns i nedanstående tabell. Flera av yrkandena

kommenteras i de yttranden som finansutskottet fått

från konstitutionsutskottet,

socialförsäkringsutskottet, socialutskottet och

utbildningsutskottet. Yttrandena återges i bilagorna

2-5.

Finansutskottets ställningstagande

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

Samtliga yrkanden som tas upp i nedanstående tabell

avstyrks av finansutskottet med hänvisning till att

likalydande eller i hög grad överensstämmande

yrkanden har avslagits av riksdagen minst en gång

under innevarande riksdagsår. Motiven till avslagen

anges i den tidigare behandlingen av respektive

yrkande och upprepas därför inte i detta betänkande.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ompröva

tidigare beslut.

Därmed avstyrker utskottet nedanstående

motionsyrkanden:

-----------------------------------------------------

|Motions- |Yrkandetext |Behandlades|

Reservation |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:KU14|res. 5

|(m) |tillkännager för | |(m, kd,

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2000/01:FiU29,|res.

14 |

|(m) |tillkännager för |avsnitt |(m) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

3 |

|(m) |tillkännager för |avsnitt 4 |(m) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

3 |

|(m) |tillkännager för |avsnitt 4 |(m) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:SoU13,|res.

14 |

|(m) |tillkännager för |s. 16-28, |(m, kd,

|yrkande 6 |regeringen som sin |40-41 |c, fp)|

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:SoU14,|res.

2 |

|(m) |tillkännager för |s. 8-11 |(m) |

-----------------------------------------------------

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

|Motions- |Yrkandetext |Behandlades|

Reservation |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:SoU12,|res.

2 |

|(m) |tillkännager för |s. 7-17 |och 8,|

| |mening vad i motionen| |(m) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:SoU7,|res.

10 |

|(m) |tillkännager för |s. 13-16 |(m, kd,

|yrkande 9 |regeringen som sin |2001/02:SoU1,|c,

fp) |

| |mening vad i motionen|s. 56-62, |Sy1 (m)

| |anförs om |83-84, 86 | |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:UbU10,|res.

4 |

|(m) |tillkännager för |s. 16 |(m, kd)

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:UbU1,|Sy1

(m) |

|(m) |tillkännager för |s. 25 | |

|yrkande 11|regeringen som sin |2001/02:UbU6,|res.

1 |

| |mening vad i motionen|s. 7-9 |(m) |

| |anförs om kvaliteten |2001/02:UbU7,| |

| |i skolan. |s. 13 |res. 1|

| | | |(m, kd)

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi45 |Riksdagen |2001/02:UbU10,|res.

7 |

|(m) |tillkännager för |s. 57 |(m, fp)

| |mening vad i motionen|2001/02:SfU15|res.

1 |

| |anförs om åtgärder | |(m) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi46 |Riksdagen begär att |2001/02:SkU16|res.

2 |

|(kd) |regeringen lägger |s. 7-12 |(kd) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi46 |Riksdagen |2001/02:BoU4|res. 1

|(kd) |tillkännager för | |(m, kd,

-----------------------------------------------------

|Motions- |Yrkandetext |Behandlades|

Reservation |

-----------------------------------------------------

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

|Mot. Fi46 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

9 |

|(kd) |tillkännager för |avsnitt 7 |(kd) |

| |och | | |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi46 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

4 |

|(kd) |tillkännager för |avsnitt 4 |(kd) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi46 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

10 |

|(kd) |tillkännager för |avsnitt 10 |(m, kd)

| |val. | | |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi46 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

9 |

|(kd) |tillkännager för |avsnitt 7 |(kd) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi47 |Riksdagen |2001/02:FiU26|res.

5 |

|(c) |tillkännager för | |(c) |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|yrkande 3 |regeringen som sin |2000/01:FiU3,|res.

5 |

| |mening vad i motionen|s. 39 |(c) |

-----------------------------------------------------

|Motions- |Yrkandetext |Behandlades|

Reservation |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi47 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

9 |

|(c) |tillkännager för |avsnitt 7 |(kd) |

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:SoU12,|res.

9, |

|(fp) |tillkännager för |s. 7-17 |15, 23,

| |mening vad i motionen| |(fp) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:SoU1,|Sy4 |

|(fp) |tillkännager för |s. 61-62 |(fp) |

| |för | | |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:UbU1,|res.

1 |

|(fp) |tillkännager för |s. 25 |(m) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:UbU10,|res.

2 |

|(fp) |tillkännager för |s. 49-51 |(fp) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:SoU15|res.

17 |

|(fp) |tillkännager för |s. 37-39 |(fp) |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen beslutar om|2001/02:FiU3,|Sy6 |

|(fp) |hur vinster av |avsnitten 3|(fp) |

|yrkande 8 |kommunal |och 9 |res. 10

| |skatteplanering genom| |(m, fp)

| |ut. | | |

-----------------------------------------------------

|Motions- |Yrkandetext |Behandlades|

Reservation |

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

5 |

|(fp) |tillkännager för |avsnitt 4 |(fp) |

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

-----------------------------------------------------

|Mot. Fi48 |Riksdagen |2001/02:FiU3,|res.

5 |

|(fp) |tillkännager för |avsnitt 4 |(fp) |

-----------------------------------------------------

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Förändringar av utjämningssystemet 2002 -

punkt 2 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 16

samt

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att vissa absolut nödvändiga förändringar

av utjämningssystemet bör genomföras omedelbart. Ett

allvarligt tillväxtfientligt inslag i dagens

utjämningssystem är att kommuner och landsting med

växande relativ skattekraft inte till någon del får

behålla inkomsterna av denna tillväxt medan de helt

belastas av dess kostnader. Inom ramen för i

grunden oförändrad utjämningsgrad måste därför på

sätt vi föreslagit de senaste åren

inkomstutjämningen ändras så att effekten av alla

positiva, relativa förändringar i skattekraft får

behållas till 100 %. Kommuner som förlorar

skattekraft skall samtidigt inte drabbas av sänkta

bidrag. Denna förändring bör tillämpas fr.o.m. 2002.

Den skenande utjämningsavgiften slår hårt mot

t.ex. landstings möjligheter att erbjuda god

sjukvård. I avvaktan på ett nytt system måste detta

ändras genom att en spärr införs för

inkomstutjämning för landsting. Vi föreslår därför

att ett landsting under 2002 högst skall erlägga

10 % av sin relativa skattekraft, och fr.o.m. 2003

högst 7 %.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motionerna Fi42 (m) yrkande 16 samt Fi45 (m) yrkande

2. Kommunala bolag - punkt 3 (m, fp)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter

(fp).

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att kommunal verksamhet inte annat än i

rena undantagsfall skall drivas i bolagsform.

Bolagsformen skapar en mängd problem. Medborgarnas

möjligheter till insyn begränsas. Det kan uppstå

konflikter mellan kommunens och bolagets intressen

där styrelseledamöternas uppgift är att försvara

bolagets intresse även om kommunen har kontroll över

bolaget. Det finns också ekonomiska risker med

bolag, och detta kan gå ut över den kommunala

verksamheten. Till skillnad från verksamhet som

bedrivs i förvaltningsform är de kommunala bolagen

skyldiga att betala statlig skatt. För att undvika

detta används kommunala koncernbildningar och andra

former av avancerad skatteplanering, vilket vi

bestämt vänder oss mot. Vi anser att det är

angeläget att utreda möjligheterna att klara de

kommunala uppgifterna utan användning av kommunala

bolag.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi48

(fp) yrkande 6.

3. Statistik om sjukvårdens produktivitet -

punkt 4 (m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 7.

Ställningstagande

Förändringar i sjukdoms- och behandlingpanoramat de

senaste åren har tyvärr ökat svårigheterna att göra

korrekta mätningar av produktivitetens utveckling

inom vården. Med hänvisning till detta har man efter

1997 upphört med officiella produktivitetsmätningar.

Vi anser att det är otillfredsställande att en så

betydelsefull fråga som sjukvårdens produktivitet

lämnas utanför arbetet med statistik och

utvärdering. Regeringen bör tillsammans med

Landstingsförbundet verka för att

produktivitetsutvecklingen i vården från 1998 och

framåt blir bättre belyst.

Detta föreslår vi att riksdagen tillkännager som

sin mening för regeringen. Därmed tillstyrker vi

delvis motion Fi48 (fp) yrkande 7.

4. Kommunernas miljöarbete - punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

11.

Ställningstagande

Erfarenheten av de lokala investeringsprogrammen är

inte god. På många håll har de använts till projekt

med mycket tveksamt värde för miljö- och

naturvården. Regeringen föreslår nu att programmen

upphör och ersätts av s.k. lokala

klimatinvesteringsprogram. Jag anser att de

föreslagna programmen i likhet med de tidigare

investeringsprogrammen till stor del utgör en form

av maskerade byggsubventioner och att det är

olyckligt att regeringen inte förmår presentera

effektivare åtgärder för att stimulera det lokala

miljöarbetet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening. Med det anförda föreslår jag att

riksdagen bifaller motion Fi48 (fp) yrkande 11.

5. Tidigare behandlade motionsyrkanden vad

avser skolan -

punkt 6 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att en betydande förändring av

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun bör ske

på skolans område. Andelen elever som inte uppnår

målen för grundskolan har ökat till 26 % och andelen

som inte får slutbetyg från gymnasiet har ökat till

21 %. Enligt Skolverkets senaste siffror är andelen

ännu högre - hela 27 % av eleverna får inte

slutbetyg, och om man dessutom räknar med dem som

hoppar av når endast 59 % upp till gymnasieskolans

mål. Utbildningen är inte heller likvärdig över

landet. Statistiken visar att resurserna till skolan

varierar avsevärt mellan olika kommuner. Folkpartiet

har av detta dragit slutsatsen att det inte räcker

med att lägga om skolpolitiken utan att situationen

även kräver ett förändrat system för finansiering.

Staten måste därför stå för finansieringen av skolan

så att alla skolor ges lika möjlighet att klara av

sitt uppdrag. En nationell skolpeng bör införas som

innebär att en peng betalas ut till den skola som

eleven själv väljer. Detta kommer att säkerställa

att skolorna tilldelas likvärdiga ekonomiska

resurser över hela landet baserat på den enskilda

skolans behov. Skolpeng betyder inte att varje elev

tilldelas lika mycket resurser. För Folkpartiet är

det en självklar utgångspunkt att de som behöver

skolan mest också skall få mest resurser. Skolpengen

skall innehålla dels en elevpeng som är lika för

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

alla, dels en del som fördelas efter socioekonomiska

behov i en kommun eller stadsdel med stora sociala

utmaningar och dels ytterligare en del som fördelas

efter individuella behov, t.ex. språkträning för

elever med utländsk bakgrund eller särskilda behov

på grund av funktionsnedsättningar.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen

bifaller motion Fi48 (fp) yrkande 3.

6. Tidigare behandlade motionsyrkanden i övrigt

- punkt 7 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna

Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

1-3 samt 5-12 och avslår motionerna

2001/02:Fi46 av Per Landgren m.fl. (kd),

2001/02:Fi47 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) samt

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena

1, 2, 4, 5 och 8-10.

Ställningstagande

Vi vidhåller uppfattningarna som Moderata

samlingspartiet gav uttryck för i de reservationer

och särskilda yttranden som tas upp i tabellen på

sidorna 12-16.

Beträffande utjämningssystemet anser vi att en

utredning bör tillsättas med uppgift att skyndsamt

presentera ett nytt utjämningssystem. Det nya

systemet skall tillgodose ett antal krav. Det skall

stimulera tillväxt och kostnadseffektivitet i alla

kommuner och landsting. Det skall vara statligt

finansierat så att staten, och inte kommunsektorn,

ger bidrag till kommuner och landsting med för sina

uppgifter otillräcklig skattekraft, och det skall

givetvis vara grundlagsenligt. Det skall också vara

avsevärt enklare i sin uppbyggnad än dagens

ogenomträngliga system. Utformningen av ett nytt

system underlättas om vissa uppgifter som i dag

finansieras genom kommunerna, främst skolan, får en

nationell finansiering. En översyn bör göras av

vilka uppgifter som i framtiden bör ha nationell

finansiering.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motion Fi45 (m) yrkandena 1-3 och 5-12. Övriga här

aktuella motionsyrkanden avstyrks.

7. Tidigare behandlade motionsyrkanden i övrigt

- punkt 7 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:Fi46 av Per Landgren m.fl. (kd) och

avslår motionerna

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

1-3 och 5-12,

2001/02:Fi47 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) samt

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena

1, 2, 4, 5 och 8-10.

Ställningstagande

Vi vidhåller uppfattningarna som Kristdemokraterna

gav uttryck för i de reservationer som tas upp i

tabellen på sidorna 12-16.

Därmed föreslår vi att riksdagen bifaller motion

Fi46 (kd). Övriga här aktuella motionsyrkanden

avstyrks.

8. Tidigare behandlade motionsyrkanden i övrigt

- punkt 7 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:Fi47 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) och

avslår motionerna

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

1-3 och 5-12,

2001/02:Fi46 av Per Landgren m.fl. (kd) samt

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena

1, 2, 4, 5 och 8-10.

Ställningstagande

Jag vidhåller uppfattningarna som Centerpartiet har

gett uttryck för i de reservationer som tas upp i

tabellen på sidorna 12-16.

Vad gäller utjämningssystemet (yrkande 3) anser vi

att det skall finnas en långtgående utjämning mellan

kommunerna, såväl av inkomster som utgifter.

Nuvarande tekniska konstruktion, t.ex. faktorn som

skall kompensera för befolkningsminskning, leder

emellertid till oönskade effekter som kan upplevas

som tillväxthämmande. Jag anser att det är rimligt

att göra en översyn av utjämningssystemet.

Utredningen bör ges i särskilt uppdrag att se över

den tekniska konstruktionen och förekomsten av

negativa marginaleffekter samt belysa följderna av

att de faktorer i utjämningssystemet som är att

betrakta som regionalpolitik förstatligas.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen

bifaller motion Fi47 (c). Övriga här aktuella

motionsyrkanden avstyrks.

9. Tidigare behandlade motionsyrkanden i övrigt

- punkt 7 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller

riksdagen motion

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena

1, 2, 4, 5 samt 8-10 och avslår motionerna

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkandena

1-3 och 5-12,

2001/02:Fi46 av Per Landgren m.fl. (kd) samt

2001/02:Fi47 av Rolf Kenneryd m.fl. (c).

Ställningstagande

Jag vidhåller uppfattningarna som Folkpartiet gav

uttryck för i de reservationer och särskilda

yttranden som tas upp i tabellen på sidorna 12-16.

Därmed föreslår jag att riksdagen bifaller motion

Fi48 (fp) yrkandena 1, 2, 4, 5 samt 8-10. Övriga här

aktuella motionsyrkanden avstyrks.

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Förändringar av utjämningssystemet 2002 -

punkt 2 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).

Det goda målet med utjämningssystemet är att alla

kommuner och landsting skall ha likvärdiga

ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. En

invånare i Sverige skall få lika god sjukvård och

kommunal service oavsett var han eller hon bor. Vi

står helt bakom detta mål. Det finns emellertid

flera problem med utjämningssystemet i dess

nuvarande utformning. Systemet motverkar tillväxt

och förnyelse genom sina höga marginaleffekter.

Kostnadsutjämningen är mycket komplicerad och svår

att få förståelse för bland medborgarna, och lider

dessutom av bristande träffsäkerhet. Vi är också

kritiska mot att systemet är inomkommunalt och anser

att systemets konstruktion inte är förenlig med

grundlagens intentioner om kommunal självstyrelse.

Vi anser därför att en parlamentarisk utredning bör

utarbeta ett statligt solidariskt finansierat

utjämningssystem med det tvåfaldiga målet att skapa

likvärdiga förutsättningar för kommunal service

genom en utjämning av strukturellt betingade

kostnader och skattekraft i landet samt att skapa

reella förutsättningar och incitament för kommuner

och landsting att expandera och stå på egna ben.

Systemet skall således garantera medborgare samma

rätt till likvärdig kommunal service till ungefär

samma kostnad i hela landet.

2. Tidigare behandlade motionsyrkanden vad

avser skolan -

punkt 6 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm

och Gunnar Axén (alla m).

Moderata samlingspartiet har under lång tid

förespråkat en nationell, statligt finansierad

skolpeng som följer eleven och betalas ut till den

skola eleven väljer. Vårt förslag presenterades

bl.a. i motionerna 2001/02:Ub233 (yrkande 11),

2001/02:Ub541 (yrkande 20) och 2001/02:Sk433

(yrkande 5). Vi noterar nu med tillfredsställelse

att Folkpartiet också för första gången föreslår att

en nationell skolpeng införs.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2001/02:102 Utvecklingen inom

den kommunala sektorn.

Följdmotioner

2001/02:Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt kommunal

självstyrelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommuners

avancerade skatteplanering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det inomkommunala

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

utjämningssystemets negativa konsekvenser för

tillväxt var den än förekommer i Sverige.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förändringar i dagens utjämningssystem

med verkan för 2002, vilka skall stimulera till

tillväxt i hela landet, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening behovet av ett nytt statligt finansierat

utjämningssystem i enlighet med vad som anförs i

motionen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgängligheten

till sjukvård och behovet av en nationell

vårdgaranti.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tandvården.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om äldreomsorgens

kvalitet och behovet av valfrihet och av en

nationell äldrepeng.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handikappomsorgen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om maxtaxan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvaliteten i

skolan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

motverka negativ segregation i invandrartäta

områden.

2001/02:Fi46 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag beträffande avveckling av den statliga

fastighetsskatten och förslag om att kommunerna

skall ta ut en fastighetsanknuten serviceavgift.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

försäljningar av bostadsbolag och att de inte

skall motverkas av staten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att precisera,

lagfästa och institutionalisera

finansieringsprincipen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv

till utredningen om det kommunala

utjämningssystemet eller tillsättning av en

parlamentarisk utredning för att se över

utjämningssystemet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunal

upphandling och eget val.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riktade bidrag.

2001/02:Fi47 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förstärka den

kommunala skattebasen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principerna för en

översyn av det kommunala skatteutjämningssystemet.

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statsbidrag

till kommunerna skall ges som fria medel och inte

specialdestineras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

finansieringsprincipen skall följas strikt.

2001/02:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens och

kommunernas uppgifter vad gäller äldrevårdens

utveckling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens och

kommunernas uppgifter vad gäller

tillgänglighetsreform för funktionshindrade.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de framtida

principerna för statligt och kommunalt

finansieringsansvar för skolväsendet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolan och

folkhälsoarbetet, såvitt avser droginformation.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun såvitt

gäller missbrukarvården.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredningar

beträffande kommunala aktiebolag.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statistik

beträffande sjukvårdens produktivitetsutveckling.

8. Riksdagen beslutar om hur vinster av kommunal

skatteplanering genom koncernbidrag mellan bolag

skall neutraliseras när statsbidrag betalas ut.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skatteutjämningsutredningen bör ges nya

direktiv för grundlig reformering av inkomst- och

kostnadsutjämningssystemet i enlighet med

motionens riktlinjer.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skatteutjämningsutredningen bör ges

direktiv att utreda förutsättningar för och

konsekvenser av att överföra utjämningssystemet i

statlig finansiering.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om användningen av

projektbidrag som byggsubventioner och bidrag till

kommunalt miljöarbete.

Motionsyrkande väckt med anledning

av proposition 2001/02:100 2002 års

ekonomiska vårproposition

2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m):

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förändringar i dagens utjämningssystem

med verkan för 2002, vilka skall stimulera till

tillväxt i hela landet, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

BILAGA 2

Konstitutionsutskottets protokollsutdrag

2001/02:42

BILAGA 3

Socialförsäkringsutskottets protokollsutdrag

2001/02:38

BILAGA 4

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets yttrande

2001/02:SoU6y

------------------------

Utvecklingen inom den

kommunala sektorn

---------------------------------------------------

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 18 april 2002 beslutat att

bereda bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig

över regeringens skrivelse 2001/02:102 om utvecklingen

inom den kommunala sektorn och de motioner som har

väckts med anledning av skrivelsen och som berör

utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar yttrandet till avsnitten 3

Hälso- och sjukvård, 4.1 Äldreomsorg, 4.2

Handikappomsorg och 4.3.5 Missbrukarvård samt motio-

nerna Fi45 (m) yrkandena 6-9 och Fi48 (fp) yrkandena 1,

2, 5 och 7.

I skrivelsen lämnar regeringen en översiktlig

redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner

och landsting har utvecklats de senaste åren.

Redovisningen av den ekonomiska utvecklingen innefattar

i huvudsak utvecklingen av kommunsektorns andel i

samhällsekonomin och av sektorns finansiella sparande,

resultatutvecklingen för kommuner och landsting samt

kommunala koncerner, sysselsättningsutvecklingen,

kommunala entreprenader och köp av verksamhet samt

effekter av det utjämningssystem som infördes år 1996.

Vidare presenteras hur kostnaderna fördelades mellan

olika kommunala verksamheter 2000. Redovisningen av

utvecklingen i den kommunala verksamheten omfattar i

första hand de obligatoriska verksamheterna skola, vård

och omsorg och syftar till att beskriva hur dessa

utvecklas i förhållande till de nationella mål som

riksdag och regering har formulerat.

Redovisningen i den kommunala verksamheten avser i

huvudsak förhållandena t.o.m. verksamhetsåret 2000.

Socialutskottet

Hälso- och sjukvård

I regeringens skrivelse konstateras i de sammanfattande

slutsatserna avseende avsnitt 3 Hälso- och sjukvård

följande.

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och

vård på lika villkor för hela befolkningen. Den

sammantagna bilden av förhållandena inom hälso- och

sjukvården kännetecknas bland annat av en god medicinsk

kvalitet, upplevda brister vad gäller tillgängligheten

och svårigheter att rekrytera och behålla personalen.

Under 2001 legitimerades ett rekordstort antal läkare.

Sedan 1996 har det skett en ökning med ca 20 500

årsarbetskrafter inom landstingens hälso- och sjukvård.

Trots detta fortsätter mängden vakanser att vara stor.

De totala kostnaderna för hälso- och sjukvårdsändamål

uppgick 2000 till 163 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 5,8 % från föregående år. Kostnaderna för

sjukvården per invånare varierar mellan de olika

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

landstingen. Skillnader finns också avseende vård-

tidernas längd och vårdnivån.

Tandhälsan blir allt bättre hos befolkningen. Under

de senaste decennierna har förbättringarna varit störst

vad gäller barn och ungdomar.

Det skrivs ut en större mängd läkemedel till kvinnor,

men kostnaden per förskrivet läkemedel är högre för män

än för kvinnor. År 2001 uppgick kostnaderna för

läkemedelsförmånen till knappt 17 miljarder kronor, en

ökning med drygt 7 % jämfört med 2000.

I motion Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om tillgängligheten till sjukvård och

behovet av en nationell vårdgaranti (yrkande 6).

Motionärerna anför att den bristande tillgängligheten i

första hand inte är en resursfråga utan en

organisationsfråga och en fråga om mångfald, konkurrens

och prestation, dvs. riktiga incitament för att bedriva

god och effektiv sjukvård. Det är en fundamental

rättighet att få vård av god kvalitet när man behöver

den. Att patienterna kan ta med sig resurserna till en

annan vårdgivare gör att vårdgarantin kan ses som ett

första steg mot en obligatorisk hälsoförsäkring. Vidare

begärs i motionen ett tillkännagivande om tandvården

(yrkande 7). Motionärerna anför att det finns ett stort

behov av ett förbättrat högkostnadsskydd i tandvården.

Det högkostnadsskydd för äldre över 65 år som

regeringen inför är åldersdiskriminerande, urholkar

kostnadsmedvetandet och är vilseledande. Motionärerna

anför vidare att ett generöst högkostnadsskydd för alla

bör införas omedelbart. Skyddet skall omfatta alla med

ett omfattande behov av kostsam tandvård och vara både

enkelt och lättförståeligt. En självrisk för enkla och

vanliga tandvårdsarbeten gör vidare att de disponibla

medlen kan användas effektivt till dem med stora behov.

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om statistik beträffande sjukvårdens

produktivitetsutveckling (yrkande 7). Motionärerna

pekar på att det är inte tillfredsställande att en för

patienter och offentliga finanser så betydelsefull

fråga som sjukvårdens produktivitet lämnas utanför

arbetet med statistik och utvärdering. De metodproblem

som vållas av förändringar i både sjukdomsmönster och

medicinsk teknik bör man försöka övervinna, i stället

för att ta dem till förevändning för att låta riksdag

och andra ansvariga nöja sig med ett bristfälligt

underlag för de politiska bedömningarna. Motionärerna

anser att regeringen tillsammans med Landstingsför-

bundet bör verka för att produktivitetsutvecklingen i

vården från 1998 och framåt blir bättre belyst.

Bakgrund och pågående arbete

Från Landstingsförbundet har inhämtats att anledningen

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

till att några mätningar av hälso- och sjukvårdens

produktivitet inte har redovisats sedan 1998 är att det

statistiska underlaget brister. Prestationsutvecklingen

inom sluten vård kan beskrivas på ett ganska

rättvisande sätt genom att uppgifter om diagnos, ålder,

operation m.m. registreras, så att det blir möjligt att

ta hänsyn till variationen i vårdtyngd/resursåtgång.

Det statistiska underlaget för beskrivning av öppen

vård och hemsjukvård har däremot stora brister. Besök i

dagsjukvård, exempelvis dagkirurgiska operationer och

hemsjukvårdsbesök, registreras som vanliga

mottagningsbesök, trots betydande skillnader i re-

sursåtgång. Besök hos andra personalkategorier än

läkare registreras vidare ofullständigt i många

landsting. Att alltfler behandlingar sker inom öppen

vård och inom hemsjukvård har fått till följd att

mätningarna av produktivitet har blivit alltmer

missvisande. Vidare har inhämtats att

Landstingsförbundet tillsammans med landstingen, för

att bl.a. möjliggöra bättre produktivitetsmätningar,

under senare år har genomfört ett omfattande

utvecklingsarbete för att få fram bättre hälso- och

sjukvårdsstatistik. Från och med statistikinsamlingen

från landstingen år 2002 höjs ambitionsnivån i

landstingsstatistiken och prestationer och kostnader

för bl.a. öppen vård och hemsjukvård kommer att

redovisas mer fullständigt. Landstingsförbundet räknar

med att inom ett par år kunna göra

produktivitetsmätningar med acceptabel kvalitet.

Socialutskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om tillgänglighet och vårdgaranti har

nyligen behandlats och avstyrkts i betänkande

2001/02:SoU13 (s. 16-28 och s. 40-41), vilket

debatterades i riksdagens kammare i går, den 15 maj. I

betänkande 2001/02:SoU14 behandlades och avstyrktes

bl.a. motioner rörande utformningen av ett

högkostnadsskydd inom tandvården (s. 8-11, rskr.

2001/02:206). Socialutskottet har inte ändrat

uppfattning i dessa frågor och föreslår därför att

finansutskottet avstyrker bifall till motion Fi45 (m)

yrkandena 6 och 7.

Socialutskottet delar motionärernas uppfattning i

motion Fi48 (fp) yrkande 7 att statistik beträffande

produktivitetsutvecklingen inom sjukvården är väsent-

lig. Enligt uppgift har, av bl.a. strukturella och

organisatoriska skäl, mätningarna av produktivitet

blivit alltmer missvisande. För att möjliggöra bättre

produktivitetsmätningar har därför Landstingsförbundet

tillsammans med landstingen genomfört ett omfattande

utvecklingsarbete för att få fram bättre hälso- och

sjukvårdsstatistik. Landstingsförbundet räknar med att

inom ett par år kunna göra produktivitetsmätningar med

acceptabel kvalitet. Socialutskottet anser inte att

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

något initiativ från riksdagens sida behövs och

föreslår därför att finansutskottet avstyrker bifall

till motionsyrkandet.

Äldreomsorg

I regeringens skrivelse konstateras i de sammanfattande

slutsatserna avseende avsnitt 4.1 Äldreomsorg följande.

Andelen äldre som får kommunal äldreomsorg, i ordinärt

eller särskilt boende, har varit i stort sett

oförändrad under de senaste åren. De utökade resurserna

som tillkommit verksamheter inom vård och omsorg har

under senare år främst gått till äldre med omfattande

vårdbehov. Hemtjänstens "volym", dvs. antal timmar vård

och omsorg, har ökat. Resurstillskottet syns därför

inte i ett ökande antal eller en ökande andel äldre

personer med kommunal vård och omsorg.

I många av landets kommuner råder platsbrist inom

särskilda boendeformer. Detta leder till långa

väntetider för många äldre som fått beslut om plats i

särskilt boende.

Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom den

kommunala äldreomsorgen. Bland annat arbetar många

kommuner med att utveckla system för kvalitetssäkring

och kvalitetsutveckling och att förbättra stödet till

anhöriga.

Personalen inom äldreomsorgen har under senare år

ökat, men det finns ett fortsatt stort

rekryteringsbehov. Flertalet av landets kommuner har

stora rekryteringsproblem.

Äldreomsorg där driften överlåtits till privata

entreprenörer fortsätter att öka. År 2000 erhöll 9,4 %

av äldreomsorgstagarna hjälp från privata vårdgivare.

År 2000 uppgick kommunernas kostnader för äldreomsorg

till drygt 67 miljarder kronor.

I motion Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om äldreomsorgens kvalitet och behovet

av valfrihet och av en nationell äldrepeng (yrkande 8).

Motionärerna anför att det på äldreomsorgens område

finns ett stort behov av en förstärkt statlig tillsyn.

En fristående statlig myndighet skall ansvara för

godkännande och kvalitet inom all vård och omsorg.

Vidare anför motionärerna att den största

kvalitetsfaktorn och garantin för god vård är att man

själv som äldre har rätt och möjlighet att välja den

vårdgivare som man är nöjd med och att man samtidigt

skall kunna välja bort den vård man inte är nöjd med.

Med en äldrepeng kan man flytta vart man vill i landet

utan ny biståndsansökan, och vårdgivaren kommer att

ersättas med den kostnad som omsorgen om den äldre

kostar. Därvid garanteras såväl valfrihet och mångfald

som kvalitet.

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om statens och kommunernas uppgifter

vad gäller äldrevårdens utveckling (yrkande 1).

Motionärerna anför att även om äldreomsorgen är ett i

huvudsak kommunalt ansvarsområde bör staten och

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

kommunerna samverka för att utveckla och kvalitetssäkra

äldreomsorgen för framtiden. De närmaste åren bör

staten med stimulansbidrag och utvecklingspengar främja

utvecklingsarbetet. Motionärerna anför vidare att de

statliga stimulansbidragen bör medverka till att

omsorgsgaranti, individuell valfrihet mellan olika

utförare (s.k. äldrepeng) samt kommunala äldreombudsmän

införs på bred front i äldrevården.

Socialutskottets ställningstagande

Motionsyrkanden gällande den framtida utformningen och

finansieringen av äldreomsorgen har nyligen behandlats

och avstyrkts i betänkande 2001/02: SoU12 (s. 7-21,

prot. nr 2001/02:97). Utskottet har inte ändrat

inställning i dessa frågor. Socialutskottet anser att

finansutskottet bör avstyrka bifall till motionerna

Fi45 (m) yrkande 8 och Fi48 (fp) yrkande 1.

Handikappomsorg

I regeringens skrivelse konstateras i de sammanfattande

slutsatserna avseende avsnitt 4.2 Handikappomsorg

följande.

Hälften av kommunerna saknar fortfarande ett

handikappolitiskt program. Enligt den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken bör arbetet med

att skapa ett tillgängligt samhälle prioriteras. Liksom

tidigare brister det dock fortfarande i detta avseende,

särskilt för barn med funktionshinder.

Antalet klagomål inom området omsorg om personer med

funktionshinder har ökat mer än inom andra sociala

tillsynsområden. Resultatet av länsstyrelsernas tillsyn

visar att verksamheten för personer med funktionshinder

behöver förbättras för att tillgodose den enskildes

rättssäkerhet och verksamhetens laglighet. Antalet icke

verkställda domar och icke verkställda kommunala beslut

ligger på samma nivå som året innan. Svårigheterna att

rekrytera personal består. Det är fortsatt brist på

bostäder med särskild service och utbyggnaden sker inte

i den takt som behövs. Kommunernas intresse att starta

verksamheter med personliga ombud blev större än

förväntat.

Antalet personer yngre än 65 som var beviljade

hemtjänst är i stort sett oförändrat, men antalet

hjälptimmar har ökat med ca 5 %. Antalet personer med

funktionshinder yngre än 65 år som bodde permanent i

bostad med särskild service är i stort sett oförändrat

jämfört med tidigare år.

Det totala antalet personer med LSS-insatser har ökat

med 2 %. Den insats som ökat mest är ledsagarservice,

medan insatsen råd och stöd har minskat. Andelen

personer med psykiska funktionshinder som hade insatser

enligt LSS av kommunen har ökat med ca 9 %. Nästan en

tredjedel av alla insatser gällde barn och ungdomar.

Kommunernas kostnader för insatser till

funktionshindrade har ökat med 11 %. Den mest

kostnadskrävande insatsen är personlig assistans enligt

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

(LSS) och lagen om assistansersättning (LASS).

I motion Fi45 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om handikappomsorgen (yrkande 9).

Motionärerna anför att stödet till funktionshindrade

inte ger det utrymme för individuella lösningar som

borde finnas. Stödet till funktionshindrade skall vara

flexibelt och ge den enskilde stor valfrihet. Staten

bör ta det grundläggande ansvaret för att alla

funktionshindrade - oavsett i vilken kommun de bor -

skall ha samma rätt till den frihet och det oberoende

som rätten till personlig assistans innebär.

Motionärerna anför vidare att de olika formerna av stöd

till funktionshindrade och arbetshandikappade inte

alltid är samordnade. En hjälpmedelsgaranti bör införas

och hjälpmedelsverksamheten avmonopoliseras. Det

ekonomiska ansvaret för assistansersättningen bör

enligt motionärerna återgå till staten. Schablonise-

ringen av ersättningen bör slopas, och reglerna kring

ersättningen bör återgå till vad som gällde före den 1

september 1997.

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om statens och kommunens uppgifter vad

gäller en tillgänglighetsreform för funktionshindrade

(yrkande 2). Motionärerna pekar på att när det gäller

funktionshindrade finns det flera stora frågor som

berör de ekonomiska relationerna mellan stat och

kommuner. De mest betydelsefulla reformbehoven är att

återupprätta 90-talets handikappreform och att de

närmaste åren genomföra en genomgripande

tillgänglighetsreform, där ansvaret för åtgärderna

skall ligga lokalt men där staten skall vara pådrivande

med stimulansbidrag och riktlinjer.

Socialutskottets ställningstagande

Motionsyrkanden rörande mål och inriktning för

handikappolitiken samt hjälpmedel har senast behandlats

och avstyrkts i betänkande 2001/02:SoU7 (s. 6-16, prot.

nr 2001/02:73). Vidare behandlade och avstyrkte

utskottet i betänkande 2001/02:SoU1 motionsyrkanden om

assistansersättning (s. 56-60, 83-84 och 106-108). I

samma betänkande behandlades motionsyrkanden om en

tillgänglighetsreform (s. 61-62 och 86, rskr.

2001/02:94 och 95). Utskottet har inte ändrat

inställning i dessa frågor. Socialutskottet anser att

finansutskottet bör avstyrka bifall till motionerna

Fi45 (m) yrkande 9 och Fi48 (fp) yrkande 2.

Missbrukarvård

I regeringens skrivelse konstateras i de sammanfattande

slutsatserna avseende avsnitt 4.3.5 Missbrukarvård

följande.

Missbrukarvården har genomgått stora förändringar sedan

början av 1990-talet. Tvångsvården har minskat

kraftigt, samtidigt som öppenvården har kommit att

spela en allt större roll. Drygt 80 % av samtliga

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

vårdinsatser den 1 november 2000 ägde rum i

öppenvården. Andelen var densamma året innan.

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun såvitt gäller missbrukarvården (yrkande 5).

Motionärerna anför att det ekonomiska ansvaret för

missbrukarvården alltjämt bör ligga hos kommunerna. Då

staten ansvarar för narkotikapolitiken med dess inslag

av tvång, bör den också ta ett visst ekonomiskt ansvar

och då när det gäller tvångsvården. Kommunernas och

statens ansvar för missbrukarvården bör regleras så att

kommunerna tvingas redovisa de åtgärder som vidtagits

för var och en av de missbrukare som kan bli aktuella

för tvångsvård. Enligt motionärerna bör, efter en

avstämning av att kommunen följt alla

socialtjänstlagens bestämmelser, staten garantera de

huvudsakliga kostnaderna för tvångsvården.

Socialutskottets ställningstagande

Ett motionsyrkande med innebörden att staten bör ta det

ekonomiska huvudansvaret för LVM-vården av

narkotikamissbrukare har nyligen behandlats och

avstyrkts i betänkande 2001/02:SoU15 (s. 34 och 37,

rskr. 2001/02:193). Utskottet har inte ändrat

inställning i denna fråga. Socialutskottet anser att

finansutskottet bör avstyrka bifall till motion Fi48

(fp) yrkande 5.

Stockholm den 16 maj 2002

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit

i beslutet: Ingrid Burman (v),

Chris Heister (m), Susanne

Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Conny Öhman (s),

Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Lars U Granberg

(s), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Elisebeht Markström (s),

Catherine Persson (s), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson

(kd), Cristina Husmark Pehrsson

(m), Kenneth Johansson (c),

Kerstin Heinemann (fp) och Lotta

N Hedström (mp).

Avvikande meningar

1. Tillgänglighet och vårdgaranti

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson

(kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson

Den bristande tillgängligheten är inte i första hand en

resursfråga utan en organisationsfråga och en fråga om

mångfald, konkurrens och prestation, dvs. riktiga

incitament för att bedriva god och effektiv sjukvård.

Vi anser att det är en fundamental rättighet att få

vård av god kvalitet när man behöver den. Vi vill

därför omedelbart införa en nationell vårdgaranti som

innebär att ingen skall behöva vänta längre än tre

månader på operation eller behandling. Klarar inte det

egna landstinget av att ge vård inom den tiden, skall

man kunna få vården utförd hos ett annat landsting

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

eller hos en privat vårdgivare. Vårdgarantin kan enligt

vår uppfattning bidra till att riva gränser mellan

landstingen och mellan olika sjukhus på ett sätt som

förbättrar resursutnyttjandet. Med en vårdgaranti

synliggör man för landstingen och för de enskilda

sjukhusen och klinikerna en del av de kostnader som

köerna i vården för med sig. Genom att inte ta emot

patienter går sjukhusen och den aktuella kliniken miste

om pengar och uppmuntras att förändra verksamheten så

att köer inte uppstår. Vi hänvisar vidare till vår

reservation nr. 14 i betänkande 2001/02:SoU13 Hälso-

och sjukvårdsfrågor m.m. Finansutskottet bör med bifall

till motion Fi45 (m) yrkande 6 tillkännage för

regeringen vad vi här har anfört.

2. Högkostnadsskydd i tandvården

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund,

och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:

Det finns ett stort behov av ett förbättrat

högkostnadsskydd i tandvården. Vi anser att det

högkostnadsskydd för äldre över 65 år som regeringen

inför är åldersdiskriminerande, urholkar kostnadsmedve-

tandet och är vilseledande. Ett generöst hög-

kostnadsskydd för alla bör införas omedelbart. Skyddet

skall omfatta alla med ett omfattande behov av kostsam

tandvård och vara både enkelt och lättförståeligt. En

självrisk för enkla och vanliga tandvårdsarbeten gör

att de disponibla medlen kan användas effektivt till

dem med stora behov. Finansutskottet bör därför med

bifall till motion Fi45 (m) yrkande 7 tillkännage för

regeringen vad vi här har anfört.

3. Sjukvårdens

produktivitetsutveckling

Kerstin Heinemann (fp) anför:

Jag anser att det är otillfredsställande att en för

patienter och offentliga finanser så betydelsefull

fråga som sjukvårdens produktivitet lämnas utanför

arbetet med statistik och utvärdering. De metodproblem

som vållas av förändringar i både sjukdomsmönster och

medicinsk teknik bör man försöka övervinna, i stället

för att ta dem till förevändning för att låta riksdag

och andra ansvariga nöja sig med ett bristfälligt

underlag för de politiska bedömningarna. Jag anser att

regeringen tillsammans med Landstingsförbundet bör

verka för att produktivitetsutvecklingen i vården från

1998 och framåt blir bättre belyst. Finansutskottet bör

därför med bifall till motion Fi48 (fp) yrkande 7

tillkännage för regeringen vad jag här har anfört.

4. Äldreomsorg

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund

och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:

Äldre människors möjlighet att leva och bo

självständigt liksom respekten för äldre personers

självbestämmande och integritet är fortsatt

bristfällig. Vi anser inte heller att rättssäkerheten

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

inom äldreomsorgen är tillfredsställande. Det finns på

äldreomsorgens område ett stort behov av en förstärkt

statlig tillsyn. Den uppgift som i dag faller på

kommunerna - att övervaka sin egen verksamhet såväl som

de privata entreprenörerna - fungerar uppenbarligen

inte. I stället bör en fristående statlig myndighet

träda in i kommunens ställe och ansvara för godkännande

och kvalitet inom vård och omsorg.

Även med en väl fungerande tillsyn är den största

kvalitetsfaktorn och garantin för god vård ändå den som

innebär att man själv som äldre har rätt och möjlighet

att välja vårdgivare och att också kunna välja bort den

vård man inte är nöjd med. Med den nationella äldrepeng

vi förespråkar kommer äldre att kunna flytta vart de

vill i landet utan en ny biståndsansökan. Vidare kommer

vårdgivaren att ersättas med den kostnad som omsorgen

om den äldre kostar. Därmed garanteras valfrihet,

mångfald och kvalitet. Finansutskottet bör därför med

bifall till motion Fi45 (m) yrkande 8 tillkännage för

regeringen vad vi här har anfört.

5. Äldreomsorg

Kerstin Heinemann (fp) anför:

Jag anser, även om äldreomsorgen är ett i huvudsak kom-

munalt ansvarsområde, att staten och kommunerna bör

samverka för att utveckla och kvalitetssäkra

äldreomsorgen för framtiden. De närmaste åren bör

staten med stimulansbidrag och utvecklingspengar främja

utvecklingsarbetet. Jag anser vidare att de statliga

stimulansbidragen bör medverka till att omsorgsgaranti,

individuell valfrihet mellan olika utförare (s.k.

äldrepeng) samt kommunala äldreombudsmän införs på bred

front i äldrevården. Omsorgsgarantin bör vara ett

system på kommunal nivå för kvalitetssäkring och stöd

för personalen i att upprätthålla god vård.

Omsorgsgarantin skall vidare klart ange vad åtagandet

är när det gäller rätt till bland annat värdigt

omhändertagande, fungerande hemtjänst och färdtjänst,

medicinsk kompetens i äldrevården, hjälpmedel i rätt

tid, fungerande trygghetslarm m.m.

Enligt min uppfattning skall omsorgsgarantin också

innehålla en rätt att bo i eget rum för alla som inte

vill dela rum i särskilt boende. Finansutskottet bör

därför med bifall till motion Fi48 (fp) yrkande 1

tillkännage för regeringen vad jag här har anfört.

6. Handikappomsorg

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund

och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:

Enligt vår uppfattning präglas fortfarande synen på

funktionshindrades livssituation i alltför hög

utsträckning av ett synsätt där den enskilde

funktionshindrade förväntas att anpassa sig efter den

form av insatser som erbjuds. Vår utgångspunkt är den

motsatta: Stödet till funktionshindrade skall vara

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

flexibelt och ge den enskilde stor valfrihet. Av det

skälet har vi bl.a. föreslagit ett särskilt bostadsstöd

för att funktionshindrade skall kunna bo kvar i sina

särskilt anpassade bostäder. Vi har också föreslagit

ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna för

insatser för psykiskt funktionshindrade. Vi vill att

stödet till insatser i skolan skall avregleras och

göras mer individanpassat. Vi har vidare motsatt oss

nedläggningen av bl.a. specialskolor för

multihandikappade barn.

En viktig utgångspunkt för handikappolitiken bör

enligt vår uppfattning vara att staten tar det

grundläggande ansvaret för att alla funktionshindrade,

oavsett i vilken kommun de bor, skall ha samma rätt

till den frihet och det oberoende som rätten till

personlig assistans innebär.

Det delade ansvaret för stöd till funktionshindrade

och arbetshandikappade medför att satsningarna inte

alltid är samordnade. För många människor som är i

behov av stöd leder splittringen dessutom till att man

måste ha kontakt med många tjänstemän på många olika

myndigheter.

Regeringen har tillsatt en kommitté som skall utreda

frågan om en kommunal utjämning för kostnader avseende

LSS i ett längre tidsperspektiv. Vi har föreslagit att

det ekonomiska ansvaret för assistansersättningen

återgår till staten. Vi anser vidare att

schabloniseringen av ersättningen skall slopas och att

reglerna kring ersättningen i princip skall återgå till

vad som gällde före den 1 september 1997, samt att

rätten till personlig assistans under skoltid och vid

vistelse på dagcenter etc. skall återinföras. Dessutom

anser vi att frågan om en mer flexibel utformning av

rätten till personlig assistans skall utredas.

Vi föreslår också att en hjälpmedelsgaranti införs.

En hjälpmedelsgaranti skulle öka valfriheten för den

enskilde och därutöver främja utbudet av olika former

av hjälpmedel. I dagsläget finns inte en marknad för

hjälpmedel, eftersom landstinget ofta är den enda

köparen. En avmonopolisering av hjälpmedelsverksamheten

och införandet av en hjälpmedelsgaranti skulle

stimulera utvecklingen av fler, bättre och billigare

hjälpmedel, samtidigt som den skulle påskynda

introduktionen av dessa på marknaden. Inledningsvis bör

en hjälpmedelsgaranti omfatta de resurser som finns

anvisade under bilstödet till handikappade och

texttelefoner. Finansutskottet bör därför med bifall

till motion Fi45 (m) yrkande 9 tillkännage för

regeringen vad vi här har anfört.

7. Handikappomsorg

Kerstin Heinemann (fp) anför:

När det gäller funktionshindrade finns det flera stora

frågor som berör de ekonomiska relationerna mellan stat

och kommuner. De mest betydelsefulla reformbehoven är

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

att återupprätta 90-talets handikappreform och att de

närmaste åren genomföra en genomgripande

tillgänglighetsreform, där ansvaret för åtgärderna

skall ligga lokalt men där staten skall vara pådrivande

med stimulansbidrag och riktlinjer. Statens

nettokostnad för att upphäva de inskränkningar som

gjordes 1996 har beräknats till 300 miljoner per år.

Jag anser att det är viktigt att detta behov beaktas i

budgetarbetet för 2003 och åren därefter. Detsamma

gäller den genomgripande tillgänglighetsreformen, där

jag liksom tidigare förordar en engångssatsning på

sammanlagt 5 miljarder kronor, fördelad över de

närmaste åren. Kostnadsbedömningen är densamma som

Boverket gjort. Denna satsning bör komma i gång under

2003. Finansutskottet bör därför med bifall till motion

Fi48 (fp) yrkande 2 tillkännage för regeringen vad jag

här har anfört.

8. Missbrukarvård

Kerstin Heinemann (fp) anför:

Jag anser att det ekonomiska ansvaret för den

frivilliga missbrukarvården alltjämt bör ligga hos

kommunerna. Eftersom staten ansvarar för

narkotikapolitiken med dess inslag av tvång bör staten

emellertid, enligt min mening, ta ett visst ekonomiskt

ansvar för tvångsvården. Efter det att en kommun

redovisat vilka åtgärder som vidtagits för en

missbrukare och visat att den följt bestämmelserna i

socialtjänstlagen bör staten garantera de huvudsakliga

kostnaderna för tvångsvården. Finansutskottet bör

därför med bifall till motion Fi48 (fp) yrkande 5

tillkännage för regeringen vad jag här har anfört.

BILAGA 5

Utbildningsutskottets yttrande

2001/02:UbU3y

-------------------------

Utvecklingen inom den

kommunala sektorn

-------------------------

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 18 april 2002

beslutat att bereda bl.a.

utbildningsutskottet tillfälle att avge

yttrande över regeringens skrivelse

2001/02:102 Utvecklingen inom den kommunala

sektorn jämte motioner i de delar som berör

utbildningsutskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det

följande, mot bakgrund av relevanta delar av

regeringens skrivelse, motionerna

2001/02:Fi45 (m) yrkandena

10-12 och 2001/02:Fi48 (fp) yrkandena 3-4.

Förskola och barnomsorg

Skrivelsen

Regeringen redogör i skrivelsen för

förhållanden inom förskola och barnomsorg

varvid man bl.a. redovisar att

behovstäckningen inom förskolan i de flesta

fall är god, även om vissa kommuner uppger

att de har svårigheter med den framtida

beredskapen. Regeringen pekar på att

kostnaden per barn i verksamheterna varierar

stort mellan olika delar av landet. I många

kommuner har man försökt styra barnens

närvaro till vissa tider och minimera den

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

totala omsorgstiden. Skilda regler i de

kommunala taxesystemen har inneburit stora

skillnader i barnomsorgskostnader för

familjerna. Uppgifterna i skrivelsen härrör

från förhållandena fram till och med 2001.

Regeringen framhåller att från och med 2002

infördes maxtaxa inom förskoleverksamheten

och skolbarnomsorgen i alla kommuner utom

två och att maxtaxan innebär ett avgiftstak

i verksamheterna.

Motionen

Moderaterna invänder i motion 2001/02:Fi45

(m) yrkande 10 mot genomförandet av reformen

om maxtaxa. Man anser bl.a. att reformen är

underfinansierad och att den innebär att

offentlig barnomsorg gynnas. En bredare

reform som haft inriktningen på att ge alla

barnfamiljer ökade möjligheter att välja

kommunal barnomsorg, andra former av

barnomsorg eller att själva söka sina

lösningar, hade varit bättre. Maxtaxan

gynnar ensidigt dem som efterfrågar

samhälleligt finansierad barnomsorg.

Moderaterna framhåller också att i och med

införandet av maxtaxan begränsas eller

minskar möjligheten att påverka barnens

vistelsetid. Effekten av reformen har blivit

att barnens vistelsetid ökat och kvaliteten

i barnomsorgen påverkats negativt.

Utskottets bedömning

Utskottet vill erinra om att i samband med

riksdagens beslut om maxtaxans införande

2002 beslutades också om att dels avsätta

3,4 miljarder kronor för att täcka det

totala kommunala intäktsbortfallet av

maxtaxan, dels bereda kommunerna som inför

maxtaxa möjligheten att få del av årliga

medel på 500 miljoner kronor för

kvalitetssäkring av verksamheten. Medlen

skall användas för personalförstärkningar

och kompetensutveckling av personal.

Utskottet anser att det är för tidigt att

uttala sig om reformens effekter vad gäller

antalet barn och vistelsetider. De studier

som hittills genomförts ger ingen tydlig

bild. Den 1 mars 2003 kommer Skolverket att

presentera sin uppföljning av maxtaxan och

de övriga reformerna inom barnomsorgen, dvs.

förskoleverksamhet för arbetslösas och

föräldraledigas barn. Rapporten kommer att

innehålla en redovisning av kvantitativa,

kvalitativa och ekonomiska effekter av

förändringarna inom barnomsorgen. Det är

enligt utskottets uppfattning för tidigt att

spekulera i fråga om konsekvenserna av

maxtaxan. Utskottet vill också peka på

tidigare behandling av maxtaxans effekter,

senast i betänkande 2001/02:UbU10 (s. 16).

Med hänvisning till ovanstående anser

utskottet att finansutskottet bör avstyrka

motionsyrkandet.

Skolans finansiering och

resultat

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen resultaten

från grund- och gymnasieskolan vad avser

andelen elever som uppnår behörighet till

gymnasieskolan respektive till högskolan.

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

Andelen behöriga till gymnasieskolans

nationella program av det totala antalet

elever som avslutade år 9 våren 2001 är i

stort sett oförändrad jämfört med året

innan. Däremot har andelen elever som inte

uppnått målen i ett eller flera ämnen ökat

något från 24,3 till 25,7 %. Våren 2001

lämnade 79,2 % av eleverna i år 3

gymnasieskolan med slutbetyg, en minskning

med 3,5 procentenheter sedan läsåret

1999/2000. Av alla elever med slutbetyg hade

84,6 % behörighet för universitets- och

högskolestudier, en ökning sedan föregående

läsår med 4,3 procentenheter. Störst var

ökningen på programmen med yrkesämnen, i

genomsnitt 6,7 procentenheter. Knappt 92 %

av alla elever gick på något av de 17

nationella programmen eller ett

specialutformat program. Av eleverna i år 1

gick knappt 15 % på det individuella

programmet. Regeringen pekar också på

Skolverkets attitydundersökning som visar

att de flesta elever trivs och känner sig

trygga i skolan men att alltfler elever i

såväl grundskolan som gymnasieskolan också

känner sig allt mer stressade.

Motioner

Folkpartiet hävdar i motion 2001/02:Fi48

(fp) yrkande 3 att det behövs betydande

förändringar av ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun när det gäller det

ekonomiska ansvaret för skolan. Ett tecken

på att kommunerna inte klarar av skolan är

enligt Folkpartiet att hela 27 % av eleverna

inte får slutbetyg på gymnasiet. Vidare har

kommunaliseringen av skolan inneburit att

utbildningen inte är likvärdig över landet

utan skillnaderna mellan kommunerna är

stora. Folkpartiet anser att staten måste

stå för finansieringen av skolan och att en

nationell skolpeng skall införas. Skolpengen

skall utbetalas till den skola som eleven

väljer och variera utifrån elevens behov och

skolans förutsättningar.

I motion 2001/02:Fi45 (m) yrkande 11 begär

Moderaterna ett tillkännagivande om

kvaliteten i skolan. Enligt Moderaterna

finns det anledning att känna oro inför

utvecklingen i grundskolan. Andelen elever

som inte uppnått målen i grundskolan har

ökat mellan 2001 och 2002. I Pisa-

undersökningen hamnar Sverige enligt OECD på

26 plats av 31 när det gäller ordning och

reda i skolan och enligt Moderaterna är det

illavarslande att elevernas arbetsmiljö är

så dålig. Man pekar också på att 30 % av

kommunerna inte upprättat

kvalitetsredovisning. Av dessa var det

dessutom bara 67 % som svarade mot

förordningens krav. Vidare hävdar

Moderaterna att det från såväl regeringens

sida som från politiker och tjänstemän i

kommunerna finns ett motstånd mot att

friskolor etablerar sig. Erfarenheterna av

friskolor är dock genomgående goda och

etableringen av friskolor borde tvärtom

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

stimuleras. När en friskola etablerar sig i

en kommun kan man konstatera att den

kommunala skolan påverkats positivt.

Moderaterna hänvisar också till skollagens

regler om att likvärdiga villkor skall gälla

för skolan i Sverige och invänder att

kostnaderna för grundskolan varierar

kraftigt mellan enskilda kommuner.

Moderaterna anser att det finns anledning

att känna oro även när det gäller

gymnasieskolan. Cirka 20 % av eleverna

lämnade gymnasieskolan våren 2001 utan

slutbetyg. Av de elever som fick slutbetyg

från gymnasieskolan hade 84,6 %

grundläggande behörighet för universitets-

och högskolestudier. Ett av problemen är

enligt Moderaterna den teoretisering som

skett av gymnasieskolan i och med att alla

elever skall ha högskolebehörighet. Detta

utestänger många elever med "praktisk"

begåvning samtidigt som det likriktar

utvecklingen av gymnasieskolan.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att rådande

ansvarsfördelning mellan stat, kommun och

skola är adekvat. Enligt gällande styrsystem

skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor. Bäst

lämpade att fatta beslut som berör lokala

förhållanden och enskilda skolor är de som

närmast berörs, dvs. kommunen respektive

skolorna själva. När det gäller frågan om

införandet av skolpeng har utskottet vid ett

flertal tillfällen behandlat och avstyrkt

detta. Riksdagen har varje gång avslagit

yrkandena, senast i samband med behandlingen

av betänkande 2001/02:UbU10 (s. 25).

Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Införandet av en nationell skolpeng ger

enligt utskottets uppfattning inte de

grundläggande förutsättningarna för att

kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet

för alla elever skall kunna uppfyllas.

Resurser till skolans verksamhet skall

enligt utskottets uppfattning fördelas med

utgångspunkt i behov som enskilda elever,

olika grupper av elever och skolor faktiskt

har. Det är därför inte rimligt att införa

en central resursfördelning. Utskottet vill,

liksom vid tidigare behandling av frågan,

betona att skolans verksamhet måste vara

utformad så att den genom stöd och stimulans

ger varje elev möjlighet att nå målen och i

övrigt utvecklas efter sina förutsättningar.

När det gäller skolans resultat vill

utskottet inledningsvis framhålla att

elevernas kunskaper måste stå i centrum i

skolans verksamhet. Det är inte acceptabelt

att så många elever inte når målen.

Utskottet konstaterar dock att många

insatser nu görs för att uppnå en ökad

måluppfyllelse. Genom riksdagens beslut

(bet. 2000/01:UbU1, s. 41-42) om bidrag till

personalförstärkningar i skola och

fritidshem pågår sedan hösten 2001 en stor

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

ekonomisk satsning på skolan. Under en

femårsperiod ökar resurserna med sammanlagt

17,5 miljarder. Skolverket har en viktig

uppgift tillsammans med kommunerna att

förstärka kvalitetsarbetet så att

måluppfyllelsen kan förbättras. Utskottet

vill betona lärarnas roll i genomförandet av

en skola med höjd kvalitet. Den nya

lärarutbildningen ger bl.a. en starkare

anknytning till forskningen inom det

utbildningsvetenskapliga området.

Vad gäller högskolebehörighet som mål för

gymnasieskolan och frågan om praktisk och

teoretisk inriktning av gymnasieskolan,

hänvisar utskottet till det pågående arbetet

i Gymnasiekommittén (dir. 2000:35).

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast

den 16 december 2002. Utskottet hänvisar

också till tidigare behandling av denna

fråga i betänkande 2001/02:UbU9 (s. 12).

Även frågan om elevernas arbetsmiljö har

behandlats under innevarande riksmöte (bet.

2001/02:UbU6, s. 7-9). I betänkandet

understryker utskottet att en god

arbetsmiljö i skolan är en viktig

förutsättning för elevernas lärande och

deras psykiska och fysiska hälsa. Utskottet

avstyrkte dock ett antal yrkanden som rörde

arbetsmiljön med hänvisning till dels att

regeringen har för avsikt att initiera en

översyn av arbetsmiljölagen, dels att

Skollagskommittén har i uppdrag att se över

frågor om arbetsmiljön (dir. 1999:15).

Kommittén skall redovisa sitt arbete senast

den 16 december 2002. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu.

Utskottet vill slutligen hänvisa till

betänkande 2001/02:UbU7 (s. 13) när det

gäller friskolornas ställning. Utskottet

framhöll där att en grundläggande

förutsättning när det gäller att skapa en

skola för alla är att villkoren för

friskolor och offentliga skolor görs

rättvisa och likvärdiga. Riksdagens beslut

med anledning av detta betänkande innebar

förtydliganden av regelsystemet i enlighet

härmed.

Med hänvisning till ovanstående anser

utskottet att finansutskottet bör avstyrka

motionsyrkandena.

Information om droger

Motionen

Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Fi48

(fp) yrkande 4 att det är betydligt lättare

att få tag på narkotika i dag än vad fallet

var för fem-tio år sedan. Eftersom

drogmissbruket och alkoholkonsumtionen

tilltar är det oroväckande när alltfler barn

inte längre får någon information om

alkohol. Detta kan enligt Folkpartiet bidra

till en förvärrad situationen även inom den

kommunala sektorn under kommande år.

Samtliga elever i mellanstadiet måste få

droginformation, men även andra bör komma i

fråga. Varje skola bör därför, i samarbete

med föräldrar, socialtjänst och polis,

åläggas att införa en drogpolicy i syfte att

upptäcka och åtgärda narkotikamissbruk.

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

Utskottets bedömning

Utskottet har nyligen behandlat motioner

rörande skolans ansvar för ANT-information

(bet. 2001/02:UbU10, s. 49-51). Utskottet

underströk då skolans viktiga roll när det

gäller sådan information. Vidare hänvisade

utskottet till läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) där

det anges att rektor har ett särskilt ansvar

för att ämnesövergripande kunskapsområden

integreras i undervisningen. Sådana områden

är exempelvis riskerna med tobak, alkohol

och andra droger. Vidare hänvisades till

pågående arbete med att förbättra ANT-

undervisningen i skolan. Utskottet gör ingen

annan bedömning i frågan nu. Med hänvisning

till ovanstående anser utskottet att

finansutskottet bör avstyrka

motionsyrkandet.

Utbildning och integration

Skrivelsen

Regeringen redovisar i skrivelsen att de

flesta kommuner anordnar svenska för

invandrare (sfi) i egen regi, oftast i

anslutning till den kommunala

vuxenutbildningen. Andelen kommuner som

lägger ut verksamheten på annan anordnare,

t.ex. folkhögskola eller studieförbund,

fortsätter att öka svagt. Skolverket har

fått i uppdrag att utarbeta förslag till nya

kursplaner för sfi samt stödja projekt

rörande nya samarbetsformer mellan sfi och

andra aktörer inom verksamheten för

integration av invandrare. Skolverket skall

vidare, i samråd med Högskoleverket och

Svenska kommunförbundet, undersöka hur sfi

för högutbildade invandrare kan anordnas i

högskolemiljö. Regeringen redovisar också

studieresultaten från sfi. Av dem som

påbörjade sina studier läsåret 1998/99 hade

37 % avslutat sina studier genom att uppnå

den s.k. sfi-nivån läsåret 2000/01, 6 %

avslutat utbildningen utan sfi, 46 %

avbrutit utbildningen och 10 % fortsatt sina

studier.

Motionen

I motion 2001/02:Fi45 (m) yrkande 12

framhåller Moderaterna att språket är

avgörande och en av hörnpelarna för

samhällsaktivitet och sociala relationer. I

stället för dagens sfi bör enligt

Moderaterna ett checksystem införas. Genom

ett sådant system ges individen makt och

möjlighet att, utifrån sina egna behov,

hitta en utbildning som passar. Vidare anser

man att Sverige måste bättre ta tillvara

kunskaper och utbildning som invandrade

personer har med sig. Valfriheten måste öka

i kombination med en resursöverföring direkt

riktad mot utsatta grupper genom en

individuell kompetensutvecklingspeng. På så

vis kan individen själv efterfråga de

tjänster som han eller hon anser sig behöva.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid ett flertal tillfällen

behandlat frågan om införandet av s.k. sfi-

check, senast i betänkande 2001/02:UbU10 (s.

57) och i ett yttrande över regeringens

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

skrivelse om integrationspolitiken

(2001/02:UbU2y, s. 3). Utskottet avstyrkte

då införandet av en sfi-check. Riksdagen

beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet finner ingen anledning att nu

ändra uppfattning.

Vad gäller frågan om att tillvarata

invandrade personers kunskaper och

utbildning har denna fråga också nyligen

behandlats av utskottet (2001/02:UbU2y, s.

7-8). Utskottet framhöll då betydelsen av

ett väl fungerande system för validering av

utbildning och andra kunskaper. Utskottet

pekade på den validering av utbildningar som

görs av bl.a. Högskoleverket. Vad gäller

validering av yrkeskunskaper hänvisade

utskottet till att regeringen har för avsikt

att presentera en proposition i denna fråga

under riksmötet 2002/03. Utskottet ser ingen

anledning att nu ändra sitt

ställningstagande. Med hänvisning till

ovanstående anser utskottet att

finansutskottet bör avstyrka

motionsyrkandet.

Stockholm den 16 maj 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har

deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie

Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Yvonne Andersson

(kd), Majléne Westerlund

Panke (s), Per Bill (m),

Torgny Danielsson (s),

Tomas Eneroth (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Catharina

Elmsäter-Svärd (m), Gunnar

Goude (mp), Ulf Nilsson

(fp), Agneta Lundberg (s),

Anders Sjölund (m) och

Nils-Erik Söderqvist (s).

Avvikande meningar

1. Förskola och barnomsorg

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders

Sjölund (m).

Moderaterna anser att reformen om maxtaxa är

underfinansierad. Maxtaxans införande

innebär också att offentlig barnomsorg

gynnas varvid många av de alternativa

driftformerna inom barnomsorgen med egna

avgiftssystem och mycket eget arbete

missgynnas. Det hade varit bättre med en

bredare reform som hade haft inriktningen

att ge alla barnfamiljer ökade möjligheter

att välja kommunal barnomsorg, andra former

av barnomsorg eller att själva söka sina

lösningar. I och med införandet av maxtaxan

begränsas eller minskar dessutom möjligheten

för kommunerna att påverka t.ex. barnens

vistelsetid inom barnomsorgen. Effekten av

maxtaxan har redan blivit att barnens

vistelsetid ökat och kvaliteten i

barnomsorgen har påverkats negativt.

Riksdagen bör således bifalla motion

2001/02:Fi45 yrkande 10.

2. Skolans finansiering och

resultat

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson

(fp) och Anders Sjölund (m).

Moderaterna och Folkpartiet anser att en

betydande förändring av ansvarsfördelningen

mellan stat och kommun bör ske på skolans

område. Andelen elever som inte uppnår målen

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

för grundskolan har ökat till 26 % och

andelen som inte får slutbetyg från

gymnasiet har ökat till 21 %. Enligt

Skolverkets senaste siffror är det ännu

högre - hela 27 % av eleverna får inte

slutbetyg. Vi har av detta dragit slutsatsen

att kommunerna inte klarar skolan.

Utbildningen är inte heller likvärdig över

landet. Skolverket visar att det är stora

skillnader mellan kommunerna. Staten måste

därför stå för finansieringen av skolan så

att alla skolor ges lika möjlighet att klara

av sitt uppdrag. En nationell skolpeng bör

införas som innebär att en peng betalas ut

till den skola som eleven själv väljer.

Pengen skall variera utifrån elevens behov

och skolans förutsättningar. Riksdagen bör

således bifalla motion 2001/02:Fi48 yrkande

Moderaterna och Folkpartiet anser att

finns anledning att känna oro för

utvecklingen i grundskolan. Det är

nödvändigt med en serie reformer i syfte att

förbättra grundskolans resultat. Andelen

elever i grundskolan som inte uppnått målen

i ett eller flera ämnen har ökat från 24,3 %

våren 2000 till 25,7 % våren 2001.

Regeringen framhåller att Sverige enligt

OECD:s Pisa-undersökning hävdar sig väl i

jämförelse med andra nationer när det gäller

läsförståelse, matematik och

naturvetenskapligt kunnande. Att Sverige

hamnar på plats 26 av 31 när det gäller

ordning och reda i skolan väljer regeringen

dock att förbigå med tystnad. Det är mycket

illavarslande att arbetsmiljön i skolan är

så dålig. Vidare har 30 % av kommunerna inte

upprättat kvalitetsredovisning för år 2000.

Av dessa 207 redovisningar var det dessutom

bara 67 % som svarade mot förordningens

krav.

Vi hävdar också att det finns ett motstånd

mot att friskolor etableras, inte minst hos

regeringen. Motståndet är också stort i

många kommuner, såväl bland politiskt

förtroendevalda som bland tjänstemän.

Erfarenheterna av friskolor är dock

genomgående goda. Inte minst det faktum att

när en friskola etablerar sig i en kommun

har man kunnat konstatera att den kommunala

skolan påverkats positivt. Detta borde leda

till att utvecklingen mot fler friskolor

stimuleras och inte motarbetas som i dag. Vi

vill också peka på skollagens regler att

likvärdiga villkor skall gälla för skolan i

Sverige. Samtidigt varierar kostnaderna

kraftigt för grundskolan mellan enskilda

kommuner. Till en del kan variationerna

förklaras av olikheter i investeringar,

sociala faktorer, åldersstrukturer,

geografiska faktorer, kommunernas storlek

m.m. Enligt vår mening finns också orsakerna

att söka bland annat i vilka prioriteringar

som gjorts, fastighetsbolag på obestånd,

höga administrativa kostnader och dåligt

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

kommunalpolitiskt ledarskap, politisk

detaljstyrning, brist på upphandling samt

dålig ekonomi i kommunerna.

Moderaterna och Folkpartiet anser också

att situationen i gymnasieskolan ger

anledning till oro. Cirka 20 % av eleverna

lämnade gymnasieskolan våren 2001 utan

slutbetyg. Av de elever som fick slutbetyg

från gymnasieskolan hade 84,6 %

grundläggande behörighet för universitets-

och högskolestudier. Vi vill också peka på

att det individuella programmet i dag är det

tredje största "programmet", vilket är

oroande och visar att skolan inte klarar av

en viktig del av sin uppgift. Ett av

problemen är den teoretisering som skett av

gymnasieskolan i och med att målet är att

alla elever skall ha högskolebehörighet. Det

utestänger många elever med "praktisk"

begåvning samtidigt som det likriktar

utvecklingen i gymnasieskolan. Riksdagen bör

således bifalla motion 2001/02:Fi45 yrkande

11.

3. Information om droger

av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet vill peka på att drogmissbruket

och alkoholkonsumtionen tilltar. I dag är

det betydligt lättare för unga att få tag i

narkotika än vad fallet var för fem år

sedan. Därför anser jag att det är

oroväckande när barn inte längre får någon

information om alkohol och narkotika. Detta

kan bidra till en förvärrad situation även

inom den kommunala sektorn under kommande

år. Utvecklingen måste vändas och varje elev

har rätt att gå i en drogfri skola. Samtliga

elever i mellanstadiet måste få

droginformation. Även andra ålderskategorier

bör dock också komma i fråga för

informationsinsatser och alla skolor bör

därför åläggas att, i samarbete med

föräldrar, socialtjänst och polis, införa en

drogpolicy i syfte att upptäcka och åtgärda

narkotikamissbruk. Riksdagen bör således

bifalla motion 2001/02:Fi48 yrkande 4.

4. Utbildning och integration

av Beatrice Ask (m), Per Bill (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson

(fp) och Anders Sjölund (m).

Moderaterna och Folkpartiet hävdar att

språket är avgörande och en av hörnpelarna

för samhällsaktivitet och sociala

relationer. I stället för dagens

svenskundervisning för invandrare bör ett

checksystem införas vilket innebär att

betalningen följer elevens val och där olika

utbildningsanordnare kan verka. Dagens

svenskundervisning för invandrare måste

bygga på ett individualiserat synsätt, då

invandrares skiftande bakgrund och

förutsättningar varierar starkt. Genom ett

sådant system ges individen makt och

möjlighet att, utifrån sina egna behov,

hitta en utbildning som passar. Vi anser

också att Sverige bättre måste ta tillvara

kunskaper och utbildning som invandrade

personer har med sig. Nya vägar måste prövas

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

och valfriheten måste öka i kombination med

en resursöverföring direkt riktad mot

utsatta grupper genom en individuell

kompetensutvecklingspeng. På så vis kan

individen själv efterfråga de tjänster som

han eller hon anser sig behöva. Riksdagen

bör således bifalla motion 2001/02:Fi45

yrkande 12.