Bet. 2001/02:FIU2

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i betänkandet

regeringens förslag till fördelning av

utgifter på anslag inom utgiftsområdet.

Utskottet biträder också regeringens

förslag till investeringsplaner och

låneramar för Statens fastighetsverk och

Fortifikationsverket liksom förslaget att

Premiepensionsmyndigheten skall beviljas

en rörlig kredit på 500 miljoner kronor

även för 2002. Vidare föreslås bl.a. att

Premiepensionsmyndigheten,

Insättningsgarantinämnden och

Kärnavfallsfonden skall ges rätt att göra

placeringar även i skuldförbindelser

utfärdade av staten.

Ett antal motioner med anknytning till

utgiftsområdet behandlas också i

betänkandet. Motionerna avstyrks.

I betänkandet finns fem reservationer

och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen för 2002 inom

utgiftsområde 2

Riksdagen anvisar för budgetåret

2002 anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning,

enligt efterföljande specifikation.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 13

och 14 samt avslår motionerna

2001/02:Fi220 av förste vice talmannen

Anders Björck och Christel Anderberg

(m),

2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c),

2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl.

(kd) yrkandena 2-4,

2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m),

2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m) samt

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 10 i denna del.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (c)

Reservation 3 (fp)

2. Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner regeringens

förslag till investeringsplan för

Statens fastighetsverk samt bemyndigar

regeringen att i enlighet med

propositionens förslag besluta om att

Fastighetsverket får ta upp lån inom

en ram på högst 7 miljarder kronor i

Riksgäldskontoret för investeringar

m.m. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2

punkterna 6 och 8.

3. Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner regeringens

förslag till investeringsplan för

Fortifikationsverket samt bemyndigar

regeringen att i enlighet med

propositionens förslag besluta om att

Fortifikationsverket får ta upp lån

inom en ram på högst 5 085 miljoner

kronor i Riksgäldskontoret för

investeringar m.m. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9.

4. Rörlig kredit för

Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen bemyndigar regeringen att

för 2002 besluta om en rörlig kredit i

Riksgäldskontoret om högst 500

miljoner kronor för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av

likviditet i handeln med fondandelar.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 12.

5. Kapitalhöjning i

Europarådets utvecklingsbank

Riksdagen godkänner att Sverige

medverkar i kapitalhöjning i

Europarådets utvecklingsbank. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 10.

6. Tillgångshantering inom

Riksgäldskontoret

Riksdagen antar de av regeringen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:1537)

om finansiering av framtida utgifter

för använt kärnbränsle m.m.,

2. lag om ändring i lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension,

3. lag om ändring i lagen (2000:981)

om fördelning av socialavgifter,

4. lag om ändring i lagen (1995:1571)

om insättningsgaranti,

5. lag om ändring i lagen (1999:158)

om investerarskydd.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 punkterna 1-5.

7. Hantering av äldre

garantier till vissa bolag

Riksdagen bemyndigar regeringen att

ersätta de ekonomiska förpliktelser

staten har i form av

kapitaltäckningsgaranti till Statens

bostadslåneaktiebolag och

grundfondförbindelse till Statens

bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

(publ.), med garantier till SBAB

(publ.) intill ett belopp av 10

miljarder kronor med löptiden 10 år.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 11.

8. Finansinspektionens

finansiering

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl.

(kd) yrkande 1.

Reservation 4 (kd)

9. Företagens

uppgiftslämnande

Riksdagen avslår motion

2001/02:N345 av Ewa Thalén Finné och

Leif Carlson (m).

Reservation 5 (m)

10. Generationsräkenskaper

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi202 av Amanda Agestav och

Magnus Jacobsson (kd).

Stockholm den 29 november 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell

(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),

Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m),

Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m),

Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne

Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter

(fp) och Tommy Waidelich (s).

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Belopp i 1 000-tal kronor

Politikområde Reservanternas

Utskott förslag i

Anslag ets förhållande till

utskottets

förslag

förslag

Res. Res. Res.

1 2 3

(m) (c) (fp)

0 Effektiv statsförvaltning

1

1 Konjunkturinstitute 45 683

t (ram)

2 Riksrevisionsverket 157 268 -2

(ram) 000

3 Ekonomistyrningsver 60 006

ket (ram)

4 Statskontoret (ram) 71 470

5 Täckning av

merkostnader för

lokaler (ram) 420

6 Statistiska 394 439 -50 -12

centralbyrån (ram) 000 000

7 Folk- och 78 000 -78 -45 -78

bostadsstatistik 000 000 000

(res.)

8 Kammarkollegiet 26 914

(ram)

9 Nämnden för

offentlig

upphandling (ram) 7 443 -3

722

1 Statens kvalitets-

0 och kompetensråd

(ram) 12 057 -6 -12

029 057

1 Ekonomiska rådet 2 285

1 (ram)

1 Utvecklingsarbete 17 370 -17

2 (ram) 370

1 Arbetsgivarpolitisk 2 458

3 a frågor (ram)

1 Statliga 7 381

4 tjänstepensioner 000

m.m. (ram)

0 Finansiella system och tillsyn

2

1 Finansinspektionen 141 853 -9

(ram) 000

2 Insättningsgarantin 8 224

ämnden (ram)

3 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnad

er (ram) 252 875 -10

000

4 Bokföringsnämnden 7 521

(ram)

5 Avgift för

Stadshypotekskassan

s grundfond (ram) 0

6 Insatser i

internationella

finansieringsinstit 60 000

utioner (ram)

7 Avsättning för 0

garantiverksamhet

(ram)

9 Övrig verksamhet

0

1 Riksdagens 27 122 -4

revisorer (ram) 000

Summa för 8 754 -141 -107 -78

utgiftsområdet 408 751 427 000

2001/02

FiU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har tidigare på förslag av

finansutskottet beslutat om ramar för

vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I

detta betänkande tar utskottet ställning

till hur anslagen på utgiftsområde 2

skall fördelas inom den ram som lagts

fast för detta utgiftsområde.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen föreslår regeringen

att riksdagen godkänner den föreslagna

fördelningen av anslag inom utgiftsområde

2 liksom förslagen till

investeringsplaner för Statens

fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Regeringen inhämtar i detta sammanhang

också riksdagens bemyndigande att få

besluta om dels låneramar för dessa båda

myndigheter, dels en rörlig kredit för

Premiepensionsmyndigheten. Vidare

föreslår regeringen att riksdagen

godkänner att Sverige medverkar i en

kapitalhöjning i Europarådets

utvecklingsbank (CEB) och antar fem

lagförslag som ger

Insättningsgarantinämnden (IGN),

Premiepensionsmyndigheten (PPM) och

Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) rätt

att göra placeringar även i

skuldförbindelser utfärdade av staten.

Regeringen föreslår slutligen också att

den skall bemyndigas att ersätta vissa

äldre garantier utfärdade för SBAB och

Statens bostadslånebolag med

tidsbegränsade garantier anpassade till

den nya garantimodell som numera

tillämpas.

I anslutning till dessa förslag

behandlar utskottet också ett antal

motioner väckta under allmänna

motionstiden.

Förslagen i propositionen och

motionerna återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Ekonomisk styrning inom utgiftsområdet

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet konstaterar att kvaliteten på

redovisningen av mål och resultat för

utgiftsområdet har förbättrats i årets

budgetproposition. Vissa delmål behöver

dock preciseras. Arbetet med att ta

fram lämpliga resultatindikatorer bör

fortsätta och det är också angeläget

att mål- och resultatbedömningar samt

budgetförslag kopplas ihop och ses som

en integrerad helhet.

Utskottets bedömning

Riksdagen beslutade i samband med

behandlingen av förra årets

budgetproposition om mål för de båda

politikområden som ingår i

utgiftsområdet, dvs. politikområdena

Effektiv statsförvaltning och Finansiella

system och tillsyn. Med

politikområdesindelningen ville

regeringen få till stånd en bättre

koppling mellan mål, kostnader och

resultat.

Finansutskottet erinrade i det

sammanhanget om att utskottet vid

upprepade tillfällen slagit fast att

målen för en verksamhet måste vara

välformulerade, mätbara och

uppföljningsbara för att

resultatstyrningen skall bli meningsfull

och målen skall kunna ställas i relation

till kostnaderna. Det var, framhöll

utskottet, också av värde om målen

uttrycks i sådana termer att de kan bilda

utgångspunkt för politiska prioriteringar

och diskussioner.

Av förra årets budgetproposition

framgick också att regeringen hade för

avsikt att precisera målen och göra dem

mer konkreta, mätbara och

uppföljningsbara i samband med att

regleringsbreven utformas för

myndigheternas verksamheter. Utskottet

ansåg emellertid att målen borde

formuleras på ett sådant sätt att de är

konkreta, mätbara och uppföljningsbara

redan när riksdagen skall ta ställning

till hur stora resurser som skall

tillföras en viss verksamhet. I annat

fall framstår det inte som meningsfullt

för riksdagen att pröva tilldelningen av

resurser mot uppställda mål.

Redovisningen av mål och regeringens

bedömning av uppnådda resultat har i

budgetpropositionen för 2002 byggts ut

och förbättrats. I politikområdet

Effektiv statsförvaltning ingår

verksamheter av vitt skilda slag, och för

att ge en bättre överblick har

presentationen av politikområdet delats

upp i sex olika delområden. För varje

delområde görs en genomgång av hur

verksamheten inom delområdet skall bidra

till att målet för politikområdet uppnås.

Politikens inriktning inom delområdet

redovisas liksom de insatser som gjorts

inom och utanför delområdet. Vidare görs

en bedömning av uppnådda resultat innan

genomgången avslutas med en analys och

slutsatser. Detta upplägg höjer

kvaliteten på framställningen och ger ett

fylligare underlag för den ekonomiska

resultatstyrningen.

För riksdagen är det viktigt att mål-

och resultatbedömningar kopplas ihop med

budgetförslagen och kan ses som en

integrerad helhet. Utskottet konstaterar

emellertid att de anslagsförändringar som

regeringen föreslår inte betingas av

eventuella brister som uppdagats i

samband med uppföljningen, utan grundas

på mer traditionella budgetpolitiska

prioriteringar. För att underlätta en

meningsfull uppföljning är det önskvärt

att några av delmålen får en tydligare

formulering. Detta är en förutsättning

för att göra det möjligt för ett parti

som vill öka eller minska anslaget att

lättare kunna bedöma hur målet bör

omformuleras för att en annan

viljeinriktning också skall komma till

uttryck i målformuleringen. För

delområdet Statliga arbetsgivarfrågor

anges exempelvis målet vara "en samordnad

statlig arbetsgivarpolitik som

säkerställer att relevant kompetens finns

för att åstadkomma efterfrågat resultat".

Det vore här önskvärt med en tydligare

målformulering och kompletterande mått

som gör det möjligt för riksdagen att

följa upp målet på ett meningsfullt sätt.

Redovisningen av mål- och

resultatstyrningen inom utgiftsområde 2

är alltså i årets budgetproposition mer

ambitiös och klart bättre än tidigare år.

Propositionen är också disponerad på ett

sådant sätt att budgetförslaget följer

direkt på mål- och resultatbedömningen.

Ännu har det dock inte skett en koppling

mellan å ena sidan mål- och

resultatbedömningen och å andra sidan

själva budgetförslaget. Det återstår

således åtskilligt arbete för att

precisera delmål, ta fram lämpliga

resultatindikatorer samt att koppla ihop

mål- och resultatbedömningar med

budgetförslag.

I propositionen (avsnitten 5.4 och 5.6.2)

kommenteras också den fallstudie1 om

styrningen av Finansinspektionen som

finansutskottet redovisade i förra årets

betänkande. Av propositionen framgår att

regeringen har för avsikt att med ledning

av utskottets förslag fortsätta arbetet

med att utveckla uppföljningen av mål och

resultat. Syftet är att övergripande mål

skall brytas ner i mätbara och

uppföljningsbara delmål för att

resultatstyrningen skall bli meningsfull

och kunna relateras till kostnaderna.

Utskottet noterar med tillfredställelse

det positiva gensvar som utskottets

förslag rönt. Det hade emellertid varit

värdefullt om man i propositionen även

redovisat en plan över det fortsatta

utvecklingsarbetets inriktning och

utsträckning i tiden.

Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till

fördelning av anslag inom utgiftsområde

2.

De i sammanhanget väckta motionerna

avstyrks.

Jämför reservationerna 1-3 och

särskilda yttrandena 1 och 2

Propositionen

I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning ingår de båda

politikområdena Effektiv statsförvaltning

och Finansiella system och tillsyn.

Vidare ingår det fristående anslaget 90:1

Riksdagens revisorer, som regeringen inte

förfogar över.

Utgiftsområdet föreslås i

budgetpropositionen bli utökat genom att

man till det överför verksamhetsområdet

Staten som arbetsgivare från

utgiftsområde 14 Arbetsliv. Eftersom

detta verksamhetsområde bl.a. innefattar

anslaget för statliga tjänstepensioner

kommer som en följd härav omslutningen på

utgiftsområdet att öka med 7 383,4

miljoner kronor.

Regeringens förslag till

medelsanvisning för hela utgiftsområdet

uppgår till 8 754,4 miljoner kronor.

Nivån motsvarar den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet och

fördelar sig på anslag på det sätt som

framgår av efterföljande tabell

(punkterna 13 och 14). Av tabellen

framgår också vilka alternativa

anslagsnivåer som förordas av

oppositionspartierna.

Tabell. Förslag till fördelning av

utgifter på utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2002

Belopp i 1 000-tal kronor

I det följande återges först de förslag i

propositionen och motionerna som har

effekt på utgiftsområdets medelsbehov

varefter utskottet redovisar sin syn på

förslagen under rubriken Finansutskottets

samlade ställningstagande till anslagen

inom utgiftsområde 2.

Politikområdet Effektiv statsförvaltning

Verksamheten inom politikområdet syftar

till att effektivisera och utveckla

statsförvaltningen. Ett tiotal stabs- och

servicemyndigheter har detta som sin

huvuduppgift.

Politikområdet omfattar de helt eller

delvis anslagsfinansierade myndigheterna

Konjunkturinstitutet,

Riksrevisionsverket,

Ekonomistyrningsverket, Statskontoret,

Kammarkollegiet, Statistiska

centralbyrån, Nämnden för offentlig

upphandling samt Statens kvalitets- och

kompetensråd. Dessutom ingår de

avgiftsfinansierade myndigheterna Statens

fastighetsverk, Fortifikationsverket,

Arbetsgivarverket och Statens

pensionsverk.

Revisionens iakttagelser

Revisionen har inte haft några synpunkter

på årsredovisningarna för de myndigheter

som hör till politikområdet utan bedömt

dem i allt väsentligt rättvisande.

RRV har däremot i sin årliga rapport

framfört vissa generella och principiellt

viktiga frågor som rör politikområdet och

bl.a. pekat på problem i samband med att

myndigheter ombildas eller avvecklas.

Målet för politikområdet

Målet för politikområdet fastställdes i

samband med behandlingen av

budgetpropositionen för 2001. Det

övergripande målet för hela

politikområdet är att skapa en effektiv

statsförvaltning som i sin helhet

kännetecknas av hög produktivitet, god

kvalitet och bra service till nytta för

beslutsfattare, medborgare och

näringsliv.

Politikområdet är indelat i sex

delområden och för varje delområde anges

i propositionen hur verksamheten inom

delområdet skall bidra till att politik

områdets mål uppnås.

Delområdet Revisionsverksamhet omfattar

den verksamhet som Riksrevisionsverket

bedriver. Inom detta delområde gäller att

målet för politikområdet uppnås genom

granskningar av hög kvalitet och genom

beslutsunderlag som bidrar till att

förbättra effektiviteten i statligt

finansierad verksamhet.

Delområdet Ekonomisk styrning och

utveckling av statsförvaltningen omfattar

verksamhet vid Ekonomistyrningsverket,

Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden

för offentlig upphandling samt Statens

kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten

inom delområdet skall bidra till

politikområdesmålet genom att ge ett

efterfrågestyrt, ändamålsenligt och

kostnadseffektivt stöd till

Regeringskansliet och statliga

myndigheter.

Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor

omfattar Arbetsgivarverket, Statens

pensionsverk och vissa nämnder inom det

arbetsgivarpolitiska området. Målet för

delområdet är en statlig

arbetsgivarpolitik som säkerställer att

relevant kompetens finns för att

åstadkomma efterfrågat resultat.

Delområdet Statistik omfattar

Statistiska centralbyrån. Målet på

statistikens område är lättillgänglig

statistik av god kvalitet. Detta mål

skall nås samtidigt som uppgiftslämnandet

hålls nere, produktiviteten i stati

stikproduktionen förbättras och lämnade

uppgifter skyddas. I propositionen anges

som lämpliga resultatindikatorer för att

mäta måluppfyllelsen

kvalitetsutvecklingen i

statistikproduktionen, uppgiftslämnarnas

kostnader, produktivitetsutvecklingen,

andelen statistikprodukter som kan nås

genom Internet och allmänhetens

förtroende för statistiken.

Delområdet Prognos- och

uppföljningsverksamhet omfattar

Ekonomistyrningsverket,

Konjunkturinstitutet och Ekonomiska

rådet. Målet för området uppnås genom

tillförlitliga och väldokumenterade

prognoser och analyser över den

samhällsekonomiska och statsfinansiella

utvecklingen. I propositionen anges som

lämpliga indikatorer för att bedöma

måluppfyllelsen dels mått på prognosernas

tillförlitlighet, dels avnämarnas

synpunkter på analyserna, prognoserna och

utfallsredovisningarna.

Delområdet Fastighetsförvaltning

omfattar Statens fastighetsverk,

Fortifikationsverket och Statskontoret.

Målet för politikområdet uppnås genom en

kostnadseffektiv statlig kapital- och

fastighetsförvaltning. Det skall ske med

rimligt risktagande samt med likvärdig

avkastning och service i jämförelse med

andra alternativ. För fastighetsverket

gäller som mål att hyresgästerna skall

ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga

lokaler samt att verket skall uppfattas

som en serviceinriktad hyresvärd.

Konjunkturinstitutet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1

Konjunkturinstitutet förs upp med 45,7

miljoner kronor för 2002. Anslaget har

därvid räknats upp med 1,7 miljoner

kronor, varav 0,7 miljoner kronor är pris-

och löneomräkning samt 1,0 miljoner

kronor är ett resurstillskott för att

täcka ökade kostnader för

enkätundersökningar och för att

säkerställa kvaliteten på

Konjunkturinstitutets årliga rapport om

de samhällsekonomiska förutsättningarna

för lönebildningen.

Intäkterna från Konjunkturinstitutets

avgiftsbelagda verksamhet beräknas nästa

år uppgå till 1,5 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2

Riksrevisionsverket förs upp med 157,3

miljoner kronor för 2002.

Till detta kommer intäkterna från

Riksrevisionsverkets avgiftsbelagda

verksamhet som nästa år beräknas uppgå

till 74 miljoner kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna välkomnar i motion

Fi276 att en ny, stark och oberoende

revisionsmyndighet inrättas under

riksdagen i enlighet med förslaget

1999/2000:RS1 Riksdagen och den statliga

revisionen. En successivt högre andel

avgiftsfinansiering och den förestående

sammanslagningen med Riksdagens revisorer

2004 torde enligt motionärerna kunna leda

till besparingar under åren framöver. I

motionen förslås att de båda

myndigheternas verksamhet skall samordnas

fr.o.m. andra halvåret 2002 (yrkande 3),

och detta väntas tillsammans med övriga

förslag ge en besparing på 7,3 miljoner

kronor 2002. Eftersom motionärerna

samtidigt föreslår att man till

Riksrevisionsverket skall omfördela 13

miljoner kronor från Riksdagens

revisorers anslag bör man enligt deras

mening räkna upp anslaget med netto (13-

7,3=) 5,7 miljoner kronor (yrkande 4).

Centerpartiet föreslår i motion Fi263

att anslaget till Riksrevisionsverket

skall minskas med 2 miljoner kronor.

Ekonomistyrningsverket

Propositionen

Ekonomistyrningsverkets verksamhet

finansieras dels med anslag, dels med

avgifter. Regeringen föreslår att

ramanslaget 1:3 Ekonomistyrningsverket

skall vara oförändrat och föras upp med

60,0 miljoner kronor för 2002. Vid

beräkningen av anslaget har dock en pris-

och löneomräkning gjorts med 1,1 miljoner

kronor samt en slutjustering av

kompensationen för avtalspensioner med -

0,4 miljoner kronor.

Med anslagsmedel finansieras huvuddelen

av verksamheten som omfattar prognoser,

utfall och ekonomisk statistik,

utvecklingsarbete kring ekonomistyrning,

normering, budgetprocessen m.m. samt viss

rådgivning och stöd till regeringen.

Intäkterna från Ekonomistyrningsverkets

uppdragsverksamhet beräknas nästa år

uppgå till 140,3 miljoner kronor. Den

avgiftsfinansierade verksamheten avser

bl.a. regeringsuppdrag, utbildning och

rådgivning, ekonomi- och

personaladministrativa system samt

internationella uppdrag. Det ekonomiska

målet för den avgiftsfinansierade

verksamheten är full kostnadstäckning.

Statskontoret

Propositionen

Statskontorets verksamhet finansieras

dels med anslag, dels med avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:4

Statskontoret skall vara oförändrat och

föras upp med 71,5 miljoner kronor för

2002. Vid beräkningen av anslaget har

dock en pris- och löneomräkning gjorts

med 1,3 miljoner kronor samt en

slutjustering av kompensationen för

avtalspensioner med 1,8 miljoner kronor.

Intäkterna från Statskontorets

avgiftsfinansierade verksamhet beräknas

nästa år uppgå till 47,9 miljoner kronor,

varav 31,3 miljoner kronor utgör intäkter

från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter

som Statskontoret förfogar över.

Motionen

Kristdemokraterna anser i motion Fi276

bl.a. att den del av Statskontorets

verksamhet som är inriktad på att

effektivisera statsförvaltningen bör

koncentreras till RRV och att ett - som

motionärerna uttrycker det - vässat

Statskontor borde kunna samordnas med

Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår

därför att anslaget för nästa år minskas

med 16,5 miljoner kronor (yrkande 4).

Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:5

Täckning av merkostnader för lokaler förs

upp med 0,4 miljoner kronor för 2002,

dvs. med ett 8,4 miljoner kronor lägre

belopp än vad som ursprungligen anvisats

i årets statsbudget. På tilläggsbudget

för innevarande år har emellertid

anslaget därefter minskats från 8,8 till

1,8 miljoner kronor.

De utgifter som belastar anslaget är

hyror för vissa tomma lokaler för vilka

staten har betalningsansvar till dess att

avtalen går att avveckla. De huvudsakliga

faktorer som styr utgifterna på området

är avtalskonstruktionerna samt

möjligheterna att hyra ut lokalerna i

andra hand. Statskontoret disponerar

anslaget.

Statistiska centralbyrån

Propositionen

Statistiska centralbyråns (SCB)

verksamhet finansieras till knappt

hälften av anslag och i övrigt av

avgifter. Regeringen föreslår att

ramanslaget 1:6 Statistiska centralbyrån

skall uppgå till 394,4 miljoner kronor

för 2002. Vid beräkningen av anslaget har

en pris- och löneomräkning gjorts med 6,7

miljoner kronor samt en slutjustering av

premierna avtalsförsäkringar med 4,1

miljoner kronor. Därutöver har anslaget

tillförts 11,6 miljoner kronor för att

påskynda en förstärkning av kvaliteten på

välfärdsstatistiken, den ekonomiska

statistiken och befolkningsstatistiken.

Motionerna

Moderata samlingspartiet ifrågasätter i

motion Fi287 i hur stor utsträckning

skattemedel skall avsättas för att

finansiera en ökad statistikproduktion.

Enligt motionärerna bör SCB:s uppgifter

begränsas. För att säkerställa

efterfrågan är det enligt motionärernas

mening rimligt att eftersträva en ökad

grad av avgiftsfinansiering. Anslaget bör

därför minskas med 50 miljoner kronor

nästa år.

Kristdemokraterna föreslår i motion

Fi276 att man bör tillsätta en utredning

för att se över SCB:s organisation.

Motionärerna vill fullfölja den

statistikreform som beslutades av 1993/94

års riksdag och som innebar att ansvaret

för statistikproduktionen i viss

utsträckning fördes över på s.k.

statistikansvariga myndigheter. En

uppdelning av SCB skulle enligt

motionärerna kunna innebära att en del

ges ansvarar för myndighetsuppgifter, en

del ombildas till stabsenhet och ges

ansvar för bl.a. databaser och produktion

av anslagsfinansierad officiell

basstatistik samt att ytterligare en del

organiseras som ett fristående

statistikbolag. Kristdemokraterna anser

också att ett från SCB fristående råd för

Sveriges officiella statistik bör bildas.

I motionen föreslås att anslaget minskas

med 15 miljoner kronor (yrkande 4).

Centerpartiet föreslår i motion Fi263

att anslaget till SCB skall minskas med

12 miljoner kronor.

Folk- och bostadsstatistik

Propositionen

Regeringen föreslår att 78 miljoner

kronor anvisas på anslaget 1:7 Folk- och

bostadsstatistik för 2002. Vid utgången

av 2000 fanns på ett särskilt

reservationsanslag uppfört på

statsbudgeten ett anslagssparande på 184

miljoner kronor. Den höga nivån

sammanhänger med att förberedelsearbetet

har senarelagts.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi287 genomförandet av en

registerbaserad folk- och bostadsräkning.

Motionärerna anser därför att några medel

inte skall anvisas på anslaget.

I motion Fi279 föreslår samma

motionärer att riksdagen skall besluta

att inte genomföra någon folk- och

bostadsräkning 2005.

I motion Fi220 föreslår förste vice

talmannen Anders Björck och Christel

Anderberg (m) att SCB skall lägga ned

såväl folk- och bostadsräkningen (yrkande

1) som yrkesregistret (yrkande 3) samt

att Lantmäteriverket skall lägga ned sitt

riksomfattande lägenhetsregister (yrkande

2).

Kristdemokraterna framhåller i motion

Fi276 att partiet motsatt sig

tillvägagångssättet vad gäller

yrkesregister. Motionärerna är även

skeptiska till omfattningen av den nu

planerade undersökningen och föreslår med

hänvisning härtill att anslaget för 2002

minskas med 30 miljoner kronor (yrkande

4).

Centerpartiet anser i motion Fi263 att

det bör genomföras en folk- och

bostadsräkning. Eftersom denna

undersökning har senarelagts har ett

stort reservationsbelopp byggts upp på

anslaget. Motionärerna bedömer att de

reserverade och anslagna medlen

överstiger anslagsbehovet för att kunna

genomföra en registerbaserad folk- och

bostadsräkning. De föreslår därför att en

engångsvis indragning på 45 miljoner

kronor skall göras på anslaget.

Folkpartiet anser i motion Fi260 att

planeringen av en folk- och

bostadsräkning bör stoppas (yrkande 1)

och att några medel inte bör anvisas för

detta ändamål (yrkande 2). Det senare

yrkandet framför Folkpartiet också i

motion Fi294 (yrkande 10 i denna del).

Kammarkollegiet

Propositionen

Kammarkollegiets verksamhet finansieras

till helt övervägande del med avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8

Kammarkollegiet förs upp med 26,9

miljoner kronor för 2002. Det är efter

pris- och löneomräkning m.m. 4 miljoner

kronor mindre än i år. Av minskningen

skall 3 miljoner kronor delfinansiera

verksamheten vid den nybildade

Valmyndigheten och 1 miljon kronor bidra

till att förstärka kvaliteten i SCB:s

befolkningsstatistik.

Intäkterna från den avgiftsfinansierade

verksamheten beräknas nästa år uppgå till

205,8 miljoner kronor.

Motionen

Kristdemokraterna vill i motion Fi276

undersöka om inte kollegiets hantering av

arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras

över till Riksskatteverket och om inte en

samordning med t.ex. Statskontoret kan ge

ytterligare effektiviseringsvinster.

Anslaget bör enligt motionärerna minskas

med 6,9 miljoner kronor 2002 (yrkande 4).

Nämnden för offentlig upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9

Nämnden för offentlig upphandling förs

upp med 7,4 miljoner kronor för 2002.

Av propositionen framgår också (avsnitt

4.9.3) att Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) för närvarande är

föremål för översyn. Med hänsyn till den

offentliga upphandlingens omfattning och

möjligheterna till effektiviseringar är

det enligt regeringen viktigt att det

finns en ändamålsenlig tillsynsfunktion

för den offentliga upphandlingen.

Regeringen anser att inriktningen och

omfattningen av NOU:s verksamhet skall

vara oförändrad i avvaktan på regeringens

ställningstagande till tillsynens

framtida organisation. Detta betyder

bl.a. att NOU skall prioritera

tillsynsverksamheten.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion Fi287 att NOU skall slås samman

med Konkurrensverket som ombildas till en

ny myndighet benämnd Konkurrens- och

upphandlingsverket. De

samordningsfördelar som uppnås ger enligt

motionärerna vissa besparingar. För 2002

föreslår de att anslaget halveras och

således minskas med 3,7 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår i motion

Fi276 att NOU vid halvårsskiftet 2002

skall ombildas till en självständig del

av Konkurrensverket (yrkande 2). Den av

regeringen föreslagna anslagsnivån för

2002 bör enligt motionärerna höjas till

10 miljoner kronor, varav dock 6 miljoner

kronor skall överföras till

Konkurrensverket. I motionen yrkas

emellertid på att anslaget halveras och

således förs upp med 3,7 miljoner kronor

(yrkande 4).

Statens kvalitets- och kompetensråd

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10

Statens kvalitets- och kompetensråd förs

upp med 12,1 miljoner kronor för 2002.

Statens kvalitets- och kompetensråd

skall stödja och stimulera arbetet med

kvalitetsutveckling och

kompetensförsörjning inom den statliga

förvaltningen. Verksamheten finansieras

huvudsakligen med anslag, men till viss

del även med avgiftsintäkter.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion

Fi287 att rådet bör avvecklas och

föreslår att anslaget för 2002 halveras

och således minskas med 6,0 miljoner

kronor.

Kristdemokraterna föreslår i motion

Fi276 att hela anslaget till rådet dras

in (yrkande 4).

Centerpartiet uppger i motion Fi263 att

partiet tidigare motsatt sig att rådet

inrättats. Motionärerna föreslår därför

att anslaget avvecklas.

Ekonomiska rådet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11

Ekonomiska rådet förs upp med 2,3

miljoner kronor för 2002.

Ekonomiska rådet som är knutet till

Finansdepartementet består av sex

nationalekonomiska forskare samt

Konjunkturinstitutets generaldirektör som

adjungerad medlem.

Motionen

Kristdemokraterna bedömer i motion Fi276

att den typ av insatser som rådet

bedriver bör kunna rymmas under andra

anslag. Motionärerna föreslår därför att

anslaget avvecklas (yrkande 4).

Utvecklingsarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12

Utvecklingsarbete minskas med 2,4

miljoner kronor och förs upp med 17,4

miljoner kronor för 2002.

Anslaget används för att finansiera

insatser som avser budget- och

verksamhetsutveckling och har på senare

år framför allt bekostat det

utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen

för VESTA (Verktyg för ekonomisk styrning

i staten). Syftet med VESTA-projektet är

att skapa ett integrerat statligt

koncernsystem för prognos, budgetering,

resultatstyrning och

betalningsinformation.

Motionerna

Kristdemokraterna erinrar i motion Fi276

om att det utvecklingsarbete som anslaget

skall finansiera gäller metoder för

styrning och uppföljning av statens

resurser, något som enligt motionärerna

nu sköts av t.ex. RRV och ESV. Bland

annat med hänvisning härtill föreslås i

motionen att anslaget minskas med 10

miljoner kronor 2002 (yrkande 4).

Centerpartiet anser i motion Fi263 att

verksamhetsutveckling samt

utvecklingsinsatser för myndigheternas

ledning bör rymmas inom respektive

myndighets ramanslag. I motionen föreslås

därför att anslaget avvecklas.

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket hör fr.o.m. nästa

budgetår till politikområdet. Dess

verksamhet är inte anslagsfinansierad.

Merparten av verkets inkomster (drygt

90 %) utgörs i stället av medlemsavgifter

från myndigheter. Till en del finansieras

verksamheten också med vissa direkta

avgifter samt från regeringens särskilda

anslag Arbetsgivarpolitiska frågor.

Medlemsavgiften utgår för närvarande med

0,1 % av medlemsmyndigheternas

bruttolönesumma men kommer nästa år att

sänkas till 0,09 %.

Arbetsgivarpolitiska frågor

Regeringen föreslår att anslaget 1:13

Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp med

2,5 miljoner kronor för 2002. Anslaget

har fram t.o.m. innevarande budgetår

redovisats på utgiftsområde 14 Arbetsliv

och där benämnts Stabsuppgifter vid

Arbetsgivarverket. Den nya benämningen

motiveras av att regeringen kan komma att

efterfråga uppgifter inom det

arbetsgivarpolitiska området även från

annat håll än Arbetsgivarverket.

De utgifter som belastar anslaget är

bl.a. arvoden för vissa nämnder,

beredskapsuppgifter, medlemsavgifter för

vissa samnordiska institutioner samt

kostnader för utgivning av

Arbetsgivarverkets författningssamling

och för utmärkelsen För nit och redlighet

i rikets tjänst.

Statliga tjänstepensioner

Regeringen föreslår att anslaget 1:14

Statliga tjänstepensioner m.m. förs upp

med 7 381 miljoner kronor för 2002.

Anslaget har fram t.o.m. innevarande

budgetår redovisats på utgiftsområde 14

Arbetsliv.

Anslaget belastas med utgifter för

personalpensionsförmåner och särskild

löneskatt på pensionskostnader m.m.

Personalpensionsförmånerna styrs av

kollektivavtal och medelsbehovet på

anslaget av antalet förmånstagare,

medelvärdet av den statliga

kompletteringspensionen samt av

basbeloppets förändringar.

Politikområdet Finansiella system och

tillsyn

Politikområdet omfattar reglering och

tillsyn av det finansiella systemet,

statsskuldsförvaltning, statliga

garantier, insättarskydd, statens in- och

utlåning samt kassahållning,

premiepensionssystemet, internationellt

finansiellt samarbete, kompletterande

redovisningsnormer samt tillsyn av

spelmarknaden.

De myndigheter som ingår i

politikområdet är de helt eller delvis

anslagsfinansierade myndigheterna

Finansinspektionen,

Insättningsgarantinämnden,

Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden.

Dessutom ingår den avgiftsfinansierade

Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår

den på utgiftsområde 17 uppförda

Lotteriinspektionen.

Revisionens iakttagelser

RRV har inte haft några synpunkter på

årsredovisningarna för de myndigheter som

ingår i politikområdet utan bedömer dem i

allt väsentligt som rättvisande.

Finansinspektionen,

Insättningsgarantinämnden,

Premiepensionsmyndigheten och

Lotteriinspektionen har fått betyget

fullt tillfredsställande i

Ekonomistyrningsverkets EA-värdering.

Riksgäldskontoret fick EA-omdömet

tillfredsställande.

De revisionsorgan som granskar Nordiska

investeringsbanken (NIB), Europeiska

utvecklingsbanken (ERBD) och Europarådets

utvecklingsbank (CEB) har bedömt att

dessa institutioners årsredovisningar för

2000 är rättvisande.

Målet för politikområdet

Målet för politikområdet fastställdes i

samband med beslut om budgetproposition

för 2001. Målet är

- att det finansiella systemet skall vara

effektivt och tillgodose såväl samhällets

krav på stabilitet som konsumenternas

intresse av ett gott skydd,

- att tillsynen skall bedrivas effektivt,

- att kostnaderna för statsskulden

långsiktigt minimeras samtidigt som

risken beaktas samt

- att statens finansförvaltning bedrivs

effektivt.

Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1

Finansinspektionen förs upp med 141,9

miljoner kronor för 2002. Utöver pris-

och löneomräkning motsvarar det ett

resurstillskott på 1,9 miljoner kronor.

För att kunna förbereda genomförandet av

de nya kapitaltäckningsreglerna, tillförs

Finansinspektionen 8,2 miljoner kronor

fr.o.m. 2002.

Finansinspektionens verksamhet

finansieras med anslag, och baserat på

dess storlek tar inspektionen årligen ut

en obligatorisk tillsynsavgift samt

ansökningsavgifter för prövning av olika

typer av ärenden. Inspektionen tar också

ut en avgift för marknadsövervakning.

Inkomsterna från avgifterna redovisas på

inkomsttitel.

Därutöver uppbär Finansinspektionen

vissa administrativa avgifter från

Bokföringsnämnden och

Insättningsgarantinämnden som inte har

samband med tillsynsverksamheten och som

inspektionen själv får disponera. För

nästa år beräknas dessa inkomster uppgå

till 8,7 miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi263 att

anslaget till Finansinspektionen skall

minskas med 9 miljoner kronor.

Insättningsgarantinämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2

Insättningsgarantinämnden förs upp med

8,2 miljoner kronor för 2002.

Insättningsgarantinämnden (IGN)

administrerar det statliga

insättningsgarantisystemet samt det

statliga investerarskyddet. De institut

som omfattas av dessa båda system skall

också svara för deras finansiering.

Avgiftsinkomsterna redovisas mot

inkomsttitel och ett belopp motsvarande

anslaget till IGN avräknas från dessa

inkomster. För 2002 beräknas inkomsterna

uppgå till 401 miljoner kronor.

Överskottet placeras på räntebärande

konto i Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

förs upp med 252,9 miljoner kronor för

2002.

Anslaget disponeras för löne-,

systemutvecklings-, lokal- och övriga

förvaltningskostnader. Anslaget

disponeras även för att täcka de

omkostnader för upplåning och

låneförvaltning samt direkta kostnader

för statens betalningssystem som fram

t.o.m. 2000 finansierades via ett

särskilt anslag B4 Riksgäldskontoret:

Vissa kostnader för upplåning och

låneförvaltning.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi263

att anslaget minskas med 10 miljoner

kronor. Motionärerna erinrar om att

statens kostnader för statsskuldsräntor

redovisas vid sidan av utgiftstaket,

vilket enligt vad som uppges i motionen

däremot inte gäller för

Riksgäldskontorets provisionskostnader

för kronskulden. Centerpartiet vill i

sitt budgetalternativ amortera

statsskulden snabbare än regeringen,

vilket minskar upplåningsbehovet.

Motionärerna anser därför att anslaget

kan minskas i den föreslagna

omfattningen.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4

Bokföringsnämnden förs upp med 7,5

miljoner kronor för 2002. Nivån är

förutom en mindre pris- och löneomräkning

densamma som i år.

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

förs upp med 0 kronor för 2002.

I februari 1997 sålde regeringen

statens innehav av aktier i Stadshypotek

AB till Svenska Handelsbanken. Efter

försäljningen har Konungariket Sveriges

Stadshypotekskassa haft i uppgift att

förvalta en återstående obligationsskuld.

När skulden är reglerad skall kassan

likvideras. För att trygga utestående lån

finns en grundfond i form av en statlig

garantiförbindelse. Staten har åtagit sig

att svara för avgiften för denna

garantiförbindelse, och för att

synliggöra denna subvention har avgiften

förts upp som ett anslag. Avgiften

motsvarar 1 % av grundfondens storlek.

Den kvarstående upplåningen genom

Stadshypotekskassan har minskat i

snabbare takt än beräknat, vilket slagit

igenom på grundfondens och därmed också

avgiftens storlek som båda minskat

snabbt. Till följd härav har ett

anslagssparande byggts upp under flera

år, och detta anslagssparandet har bl.a.

kunnat användas för att finansiera

efterföljande års avgifter för

grundfonden.

Insatser i internationella

finansieringsinstitutioner

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6

Insatser i internationella

finansieringsinstitutioner förs upp med

oförändrat 60 miljoner kronor för 2002.

Fram t.o.m. innevarande år benämndes

detta anslag Bidrag till kapitalet i

Europeiska utvecklingsbanken. Namnbytet

motiveras av att anslaget fått ett vidgat

ändamål genom att det numera också

används för att finansiera

medlemsavgiften till Europarådets

utvecklingsbank (CEB) samt genom att det

fr.o.m. 2002 skall kunna belastas om

garantier till internationella

finansieringsinstitut behöver infrias.

Sverige skall enligt tidigare beslut

medverka i en höjning av grundkapitalet i

Europeiska utvecklingsbanken och teckna

andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av

detta belopp skall sammanlagt 22,5 %

betalas in i åtta lika stora poster

fördelade på lika många år. Varje sådan

årlig post uppgår således till 6,4

miljoner euro, eller 60 miljoner kronor.

Avsättning för garantiverksamhet

Sedan 1998 styrs den statliga

garantigivningen av nya principer.

Omläggningen genomfördes för att

kostnaderna för statens garantigivning

skulle bli synliga och för att

verksamheten långsiktigt skulle bli

finansiellt självbärande. I det nya

garantisystemet förutsätts avgifterna

täcka såväl den förväntade risken för ett

infriande av en garanti som de

administrativa kostnaderna. Tas inte full

avgift ut betraktas mellanskillnaden som

en subvention, vilken skall belasta ett

anslag på budgeten. Sådana anslagsmedel

skall liksom influtna garantiavgifter

föras till en garantireserv i

Riksgäldskontoret, och där användas för

att täcka infriandet av garantier.

Kvarstående garantier som utfärdats

enligt äldre regler - s.k. äldre

garantier - har nu invärderats i det nya

garantisystemet och avgiftsbelagts i

enlighet med de nya principerna. I två

fall med anknytning till utgiftsområdet

har regeringen ansett att full avgift

inte skall tas ut, och på tilläggsbudget

för 2001 har riksdagen därför nyligen

beslutat att föra upp ett nytt ramanslag

- Avsättning för garantiverksamhet - och

belasta det med ett belopp motsvarande

subventionsinslaget för dessa båda

åtaganden.2

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:7

Avsättning för garantiverksamhet förs upp

med 0 kr för 2002.

Premiepensionsmyndigheten

Propositionen

Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till

politikområdet, men dess verksamhet är

inte anslagsfinansierad. Sedan oktober

2000 täcks utgifterna för PPM:s

administration dels med avgifter som tas

ut från pensionsspararnas

premiepensionskonton, dels med lån i

Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov

och anläggningstillgångar. Avgiften får

högst uppgå till 0,3 % per år av de

sammanlagda tillgodohavandena på

pensionsspararnas konton.

Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 305

miljoner kronor 2002.

Ofördelat anslag

Målet för området

I budgetpropositionen redovisas inget mål

för Riksdagens revisorers verksamhet

2002.

Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagens revisorer har till uppgift att

på riksdagens vägnar granska statlig

verksamhet. Riksdagsstyrelsen har

föreslagit att ramanslaget 90:1

Riksdagens revisorer skall föras upp med

27,1 miljoner kronor för 2002.

Vid beräkningen av anslaget har en pris-

och löneomräkning gjorts med 0,4 miljoner

kronor samt en slutjustering för

avtalsförsäkringar med -0,9 miljoner

kronor. Anslaget har därutöver räknats

upp med 1,2 miljoner kronor, men denna

ökning finansieras genom en lika stor

minskning av det på utgiftsområde 1

uppförda anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader.

Motionerna

Moderata samlingspartiet erinrar i motion

Fi287 om den nya fristående

revisionsmyndighet som skall bildas 2003.

De samordningsfördelar som uppnås genom

den nya organisationen gör det motiverat

att successivt trappa av anslaget till

Riksdagens revisorer. Motionärerna

föreslår därför att anslaget för 2002

minskas med 4 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår i motion

Fi276 att Riksdagens revisorers

verksamhet skall samordnas med

Riksrevisionsverkets (RRV) fr.o.m. andra

halvåret 2002. Som en följd härav

föreslår motionärerna att hälften av

revisorernas anslag skall överföras till

RRV (yrkandena 3 och 4).

Finansutskottets samlade

ställningstagande till anslagen inom

utgiftsområde 2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning omfattar utgifter för

ett antal centrala myndigheter, kostnader

för vissa garantiåtaganden samt

kapitaltillskott till ett internationellt

kreditinstitut. Dessutom ingår fr.o.m.

nästa år också utgifterna för statliga

tjänstepensioner.

Av utgiftsområdets 22 anslag fördelar

sig 21 på två politikområden. Ett anslag

- anslaget till Riksdagens revisorer -

har inte hänförts till något politik

område.

De i budgetpropositionen föreslagna

anslagen summerar sig till 8 754,4

miljoner kronor, dvs. samma nivå som

riksdagen i första steget av

budgetprocessen lagt fast som ram för

utgiftsområdet (bet. 2001/02:FiU1).

Förslag till alternativa anslagsnivåer

har framförts av Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna. Samtliga dessa alternativ

ryms inom den fastställda utgiftsramen

och innebär att de samlade utgifterna på

utgiftsområdet begränsas med alltifrån 78

till 142 miljoner kronor.

Utskottet har på de närmast föregående

sidorna redovisat hur regeringen önskar

fördela anslagen på utgiftsområdet och

vilka av oppositionspartiernas förslag

som har effekt på denna fördelning. I

motionerna föreslås alternativa nivåer

för sammanlagt 12 av utgiftsområdets 22

anslag. Utskottet övergår nu till att

redovisa sin samlade syn på

anslagsfördelningen. Prövningen inriktas

i första hand på de förslag där skilda

meningar framkommit.

Kristdemokraterna anser att

Riksrevisionsverket bör kunna öka sin

avgiftsfinansiering och att den

förestående sammanslagningen med

Riksdagens revisorer kan leda till vissa

besparingar. Partiet vill därför minska

RRV:s och RR:s anslag med sammanlagt 7,3

miljoner kronor nästa år. I motionen

anges inte vilken del av RRV:s verksamhet

som omfattas av kravet på en ökad

avgiftsfinansiering. Dessutom gäller att

RRV:s avgiftsbelagda verksamhet i stor

utsträckning avser uppdrag som genomförs

för regeringens eller andra myndigheters

räkning. Under 2000 var det mindre än

20 % av RRV:s intäkter som kom från annat

håll än staten. En ökad

avgiftsfinansiering kan därför möjligen

minska belastningen på RRV:s anslag men

ger knappast en besparing på

statsbudgeten i dess helhet.

Riksdagens samtliga partier har

enhälligt beslutat att en ny

revisionsmyndighet skall inrättas under

första halvåret 2003. Tre utredningar har

därefter tillsatts för att se över frågor

med anknytning till samgåendet, däribland

en organisationsutredning som enligt sina

direktiv skall utgå ifrån att samgåendet

mellan Riksrevisionsverket och Riksdagens

revisorer skall genomföras under första

halvåret 2003. Organisationsutredningen

skall ha slutfört sitt arbete senast den

30 november 2002. På vilken grund

Kristdemokraterna anser att man kan

tillgodoräkna sig besparingseffekter av

ett samgående redan innan

organisationsutredningen lagt fram sitt

betänkande framgår inte.

Även Centerpartiet vill minska anslaget

till Riksrevisionsverket om än med endast

2 miljoner kronor. Partiet preciserar

dock inte närmare sitt förslag.

Med hänsyn härtill finner utskottet

ingen anledning att frångå regeringens

förslag till medelsanvisning för RRV.

Kristdemokraterna föreslår att

Statskontorets anslag för nästa år skall

minskas med 16,5 miljoner kronor. Genom

att föra över delar av Statskontoret till

RRV - som i Kristdemokraternas

budgetalternativ redan fått sitt anslag

nedskuret med närmare 6 miljoner kronor -

och samordna kvarvarande delar med

Kammarkollegiet räknar Kristdemokraterna

med att kunna begränsa Statskontorets

anslag med 23 % nästa år.

Utskottet vill med anledning härav

erinra om att Statskontoret liksom

Riksrevisionsverket och

Ekonomistyrningsverket fungerar som

regeringens stabsmyndigheter.

Statskontoret svarar därvid främst för

utrednings- och utvärderingsverksamhet.

När Riksrevisionsverket om något år går

upp i den nya, fristående

revisionsmyndigheten kommer detta att få

återverkningar även på de båda övriga

stabsmyndigheternas arbetsuppgifter.

Enligt utskottets mening ter det sig

naturligt att man därvid samlat prövar

hur stabsmyndigheternas stöd till

regeringen skall vara organiserat i

framtiden. Utskottet är med hänsyn

härtill inte berett att frångå

regeringens förslag till medelsberäkning

för Statskontoret.

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet

föreslår att Statistiska centralbyråns

anslag nästa år skall minskas med 50, 15

respektive 12 miljoner kronor. Moderata

samlingspartiet är rent generellt

kritiskt till att skattemedel i så stor

utsträckning används för att finansiera

en ökad statistikproduktion och vill

därför begränsa SCB:s uppgifter samt öka

avgiftsfinansieringen. Kristdemokraterna

föreslår att 1993/94 års statistikreform

fullföljs och att ansvaret för

statistikproduktionen i ökad utsträckning

förs över på statistikansvariga

myndigheter. Centerpartiet föreslår utan

närmare motivering att SCB:s anslag

begränsas med 12 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening fullgör SCB en

viktig uppgift genom att på ett opartiskt

sätt redovisa tillförlitlig statistik som

är ett nödvändigt underlag för statens,

kommunernas och näringslivets planering.

Utskottet finner för egen del att det i

propositionen föreslagna

medelstillskottet till SCB är väl avvägt

mot bakgrund av de krav som ställs på

SCB. Utskottet ser därför ingen anledning

att ompröva förslaget att 394,4 miljoner

kronor skall anvisas till SCB för 2002.

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet vill helt eller delvis

begränsa anslaget till Folk- och

bostadsstatistik. Kristdemokraterna vill

minska anslaget med 30 miljoner kronor

medan Centerpartiet som är för folk- och

bostadsstatistik vill göra en

engångsindragning från anslaget på 45

miljoner kronor. De båda övriga partierna

motsätter sig helt att ett anslag förs

upp i budgeten.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och vill understryka att arbetet

med folk- och bostadsstatistik måste

läggas upp på ett sådant sätt att

individernas integritet skyddas. Inte

minst gäller det personer som av olika

skäl har berättigade behov av att gömma

sig.

Kristdemokraterna anser att

Kammarkollegiets hantering av arvs-, gåvo-

och stämpelskatt kan föras över till

Riksskatteverket och ifrågasätter om inte

en samordning med Statskontoret kan ge

ytterligare effektivitetsvinster.

Kristdemokraterna föreslår med denna

motivering att Kammarkollegiets anslag

skall minskas med en fjärdedel.

Finansutskottet avstyrker detta

förslag.

Moderata samlingspartiet samt

Kristdemokraterna föreslår att anslaget

till Nämnden för offentlig upphandling

halveras. NOU:s verksamhet är för

närvarande föremål för översyn.

Regeringen anser att inriktningen och

omfattningen av verksamheten skall vara

oförändrad i avvaktan på regeringens

ställningstagande till tillsynens

framtida organisation.

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning och avstyrker de båda

förslagen.

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet vill

alla avveckla Statens kvalitets- och

kompetensråd. Moderata samlingspartiet

föreslår av denna anledning att anslaget

för nästa år halveras. De båda övriga

partierna vill däremot helt avskaffa

anslaget.

Kvalitets- och kompetensrådet har till

uppgift att stimulera myndigheternas

kompetensförsörjning samt främja

kvalitetsarbetet inom förvaltningen.

Enligt utskottets mening fyller Kvalitets-

och kompetensrådet en uppgift som extern

pådrivare och idégivare i frågor som rör

kompetensförsörjningen och kvalitets

arbetet inom den statliga förvaltningen.

Kvalitets- och kompetensrådet inrättades

i början av 1999 och har således mindre

än tre års verksamhet bakom sig. Enligt

utskottets mening har rådet en viktig

uppgift att fylla, och det har inte

framkommit något som skulle ge anledning

att krympa eller avveckla rådets

verksamhet.

Kristdemokraterna föreslår att det till

Finansdepartementet knutna Ekonomiska

rådet avvecklas och att något anslag för

detta ändamål inte förs upp i budgeten.

Utskottet vill med anledning härav

erinra om att Ekonomiska rådet fungerar

som initiativtagare till forskning och

som en länk mellan Finansdepartementet

respektive Konjunkturinstitutet och den

nationalekonomiska forskningen. De

konferenser, seminarier och möten som

Ekonomiska rådet ordnar ger enligt

regeringen ett gediget underlag för den

ekonomiska politikens utformning. Rådet

har också en viktig uppgift som rådgivare

till Konjunkturinstitutet i vetenskapliga

frågor, särskilt inom området

makroekonomi, modellbyggande och

miljöekonomi. Mot bakgrunden härav är

utskottet inte berett att föreslå någon

avveckling av det ekonomiska rådet.

Kristdemokraterna och Centerpartiet

föreslår att anslaget för

Utvecklingsarbete minskas med 10 miljoner

kronor respektive avvecklas. Det

utvecklingsarbete som anslaget är avsett

att finansiera sköts enligt

Kristdemokraterna nu av t.ex. RRV och

ESV. Centerpartiet hävdar att

verksamhetsutveckling samt

utvecklingsinsatser för myndigheternas

ledning bör rymmas inom respektive

myndighets ramanslag.

Såsom framgått av den tidigare lämnade

redogörelsen är detta anslag inte avsett

för generella utvecklingsinsatser utan

används i första hand för att finansiera

det s.k. VESTA-projektet, ett brett

upplagt projekt som tillkommit för att få

till stånd ett integrerat statligt

koncernsystem för prognoser, budgetering,

resultatstyrning och

betalningsinformation. Avsikten är att

hela statsförvaltningen skall inordnas i

detta system. I projektet har de olika

partigrupperna i finansutskottet

medverkat genom en parlamentarisk

referensgrupp som knutits till projektet.

Finansutskottet har tidigare ställt sig

bakom det utvecklingsarbete som bedrivs

inom VESTA-projektets ram och finner inte

anledning att nu ompröva detta

ställningstagande. Utskottet biträder

därför regeringens förslag till

medelsberäkning på anslaget.

Centerpartiet föreslår utan närmare

motivering att anslaget till

Finansinspektionen skall minskas med 9

miljoner kronor.

Finansutskottet avstyrker detta

förslag.

Centerpartiet föreslår att anslaget för

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

skall minskas med 10 miljoner kronor.

Motivet härför sägs vara att statsskulden

kommer att minska snabbare med

Centerpartiets förslag till inriktning av

budgetpolitiken, vilket i sin tur

begränsar utgifterna för provisioner för

kronskulden.

Utskottet vill med hänsyn härtill

erinra om att provisionskostnaderna för

kronskulden belastar utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor fr.o.m. 2001. Några

provisionskostnader finns således inte

längre uppförda bland Riksgäldskontorets

förvaltningskostnader. Detta framhöll

utskottet redan i förra årets betänkande

då Centerpartiet med samma motivering

också föreslog att anslaget för

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

skulle begränsas.

Utskottet avstyrker därför än en gång

Centerpartiets förslag beträffande detta

anslag.

Moderata samlingspartiet föreslår att

anslaget till Riksdagens revisorer skall

minskas med 4 miljoner kronor. I avvaktan

på den förestående sammanslagningen av

Riksrevisionsverket och Riksdagens

revisorer bör Riksdagens revisorers

anslag trappas ned. Kristdemokraterna

anser att revisorernas och RRV:s

verksamhet bör samordnas fr.o.m. andra

halvåret 2002 och föreslår därför att

hälften av revisorernas anslag förs över

till RRV.

Enligt finansutskottets mening kan det

vid ett eventuellt samgående mellan RRV

och Riksdagens revisorer finnas anledning

att se över de båda myndigheternas

anslagstilldelning. Det bör dock ske

först efter det att formerna för ett

sådant samgående närmare klarlagts. Såsom

tidigare nämnts kommer den

organisationsutredning som skall se över

dessa frågor att ha slutfört sitt arbete

i november 2002, och enligt riksdagens

tidigare, enhälliga beslut skall den nya

revisionsmyndigheten bildas först under

första halvåret 2003.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet

Moderata samlingspartiets och

Kristdemokraternas förslag.

Sammanfattningsvis biträder alltså

utskottet regeringens förslag till

fördelning av anslagen inom utgiftsområde

2 (punkterna 13 och 14). Samtliga motions

yrkanden som behandlas i detta sammanhang

avstyrks, dvs. motionerna Fi220 (m),

Fi260 (fp), Fi263 (c), Fi276 (kd)

yrkandena 2-4, Fi279 (m), Fi287 (m) samt

Fi294 (fp) yrkande 10 i denna del.

Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner regeringens förslag till

investeringsplan och låneram för

Fastighetsverket.

Propositionen

Statens fastighetsverk är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att

förvalta det fastighetsbestånd som

regeringen bestämmer. Verksamheten

finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

godkänna en i propositionen (avsnitt

4.14.15, punkt 8) redovisad

investeringsplan för Statens

fastighetsverk. Vidare föreslås att

Fastighetsverkets låneram i

Riksgäldskontoret för investeringar skall

vara 7 miljarder kronor även nästa år

(punkt 6).

I budgetpropositionen redovisas

följande investeringsplan för Statens

fastighetsverk.

Investeringsplan för Statens

fastighetsverk

Miljoner kronor

Anska Progn BudgeBeräk Beräk

ffat os t nat nat

t.o.m 2001 2002 2003 2004

.

2000

Inrikes 529, 218,2 357,9 357,5 199,9

4

Utrikes 20,9 20,1 18,1 15,0 10,0

Mark 8,7 23,1 12,4 6,8 3,5

Summa 559, 261,4 388,4 379,3 213,4

investering 0

ar

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag

till investeringsplan och låneram för

Statens fastighetsverk. Det innebär att

utskottet tillstyrker punkterna 6 och 8 i

propositionen.

Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner regeringens förslag till

investeringsplan och låneram för

Fortifikationsverket.

Propositionen

Fortifikationsverket är central

förvaltningsmyndighet med huvuduppgift

att förvalta statens försvarsfastigheter.

Verksamheten finansieras fullt ut med

avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

godkänna en i propositionen (avsnitt

4.14.16, punkt 9) redovisad

investeringsplan för

Fortifikationsverket. Vidare föreslås att

låneramen för Fortifikationsverket i

Riksgäldskontoret nästa år skall höjas

med ca 1 miljard kronor till 5,1

miljarder kronor. Av den nya låneramen

skall 4,9 miljarder kronor få användas

för investeringar i mark, anläggningar

och lokaler samt 0,2 miljarder kronor för

investeringar i anläggningstillgångar för

förvaltningsändamål (punkt 7).

I budgetpropositionen redovisas

följande investeringsplan för

Fortifikationsverket.

Investeringsplan för Fortifikationsverket

Miljoner kronor

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag

till investeringsplan och låneram för

Fortifikationsverket. Det innebär att

utskottet tillstyrker punkterna 7 och 9 i

propositionen.

Rörlig kredit för

Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner regeringens förslag om en

rörlig kredit för

Premiepensionsmyndighetens handel med

fondandelar.

Propositionen

I propositionen (avsnitt 5.9.8) föreslås

att regeringen även för 2002 skall

bemyndigas att tilldela

Premiepensionsmyndigheten (PPM) en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret på högst 500

miljoner kronor. Den rörliga krediten är

avsedd att tillgodose PPM:s behov av

likviditet vid handeln med fondandelar

(punkt 12). Krediten skall täcka ojämna

likviditetsflöden vid denna handel.

Regeringen har för avsikt att utvärdera

det fortsatta behovet av den särskilda

krediten.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag

att Premiepensionsmyndigheten beviljas en

rörlig kredit på 500 miljoner kronor i

Riksgäldskontoret även för 2002. Det

innebär att utskottet tillstyrker punkt

12 i propositionen.

Kapitalhöjning i Europarådets

utvecklingsbank

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att riksdagen skall godkänna

att Sverige medverkar i en

kapitalhöjning i Europarådets

utvecklingsbank.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall

godkänna att Sverige medverkar i en

kapitalhöjning i Europarådets

utvecklingsbank, CEB (avsnitt 5.5.1,

punkt 10).

CEB:s styrelse fattade i november 1999

beslut om att höja bankens eget kapital

med 1 847 miljoner euro. Efter höjningen

uppgår det egna kapitalet därmed till

3 248 miljoner euro.

Enligt tidigare ordning skall 11,04 %

av bankens eget kapital utgöras av

direkta överföringar från

medlemsländerna. Resterande del täcks av

garantier som medlemsländerna har ställt

ut. Förhållandet mellan direkta

överföringar och garantiåtaganden skall

efter den beslutade kapitalhöjningen vara

oförändrat.

Avsikten är att 11,04 % av den nu

föreslagna kapitalhöjningen skall

finansieras genom en överföring från

bankens reservfond. Styrelsebeslutet

leder således inte till några

betalningsförpliktelser för

medlemsländerna, endast till ett utökat

garantiåtagande.

Sveriges kapitalandel i CEB är 2,57 %.

Skall vi efter den beslutade höjningen

behålla denna andel bör vi teckna kapital

för ytterligare 47,5 miljoner euro.

Eftersom 11,04 % härav finansieras på

annat sätt räcker det om Sverige utökar

sin garanti med 42,3 miljoner euro. Efter

kapitalhöjningen kommer i så fall det

svenska garantiåtagandet i CEB att uppgå

till 74,3 miljoner euro, motsvarande ca

686 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag. Det innebär att utskottet

tillstyrker punkt 10 i propositionen.

Tillgångshantering inom Riksgäldskontoret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att Insättningsgarantinämnden,

Premiepensionsmyndigheten och

Kärnavfallsfonden skall ges rätt att

placera i skuldförbindelser utfärdade

av staten.

Propositionen

Insättningsgarantinämnden (IGN),

Premiepensionsmyndigheten (PPM) och

Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) har

tillsammans tillgångar på ca 60 miljarder

kronor placerade på räntebärande konto i

Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår

(avsnitt 5.8) att dessa myndigheter,

fr.o.m. den 1 juli 2002, skall ges rätt

att placera även i skuldförbindelser

utfärdade av staten (punkterna 1-5).

Riksgäldskontoret fungerar som

internbank i statsförvaltningen, vilket

innebär att myndigheter är hänvisade till

kontoret för lån av medel och för

placering av överskott. De

tillgodohavanden som Riksgäldskontoret

hanterar i detta samanhang är i de flesta

fall av begränsad omfattning.

De placeringar som IGN, PPM och KAF har

i Riksgäldskontoret är dock av en annan

karaktär. Gemensamt för dessa myndigheter

är dels att de förvaltar medel som

samlats in i särskild ordning och som är

avsatta för särskilda ändamål vid sidan

av statsbudgeten, dels att de hanterar

stora belopp. Förvaltningsansvaret av

medlen ligger antingen hos myndigheten

eller hos anlitade externa förvaltare.

Myndigheterna kan i det här avseendet

anses bedriva en långsiktig

tillgångsförvaltning.

Enligt regeringens mening är

placeringar i Riksgäldskontoret

förknippade med problem för myndigheter

med omfattande eller aktiv

tillgångshantering, främst beroende på

det sätt på vilket Riksgäldskontoret

fastställer räntor, vilket kan leda till

mindre avvikelser från rådande

marknadsräntor. Vid förvaltningen av

stora tillgångar kan även små avvikelser

från marknadsräntan få stor effekt.

Risken för fel prissättning blir särskilt

påtaglig vid reala placeringar eftersom

realobligationsmarknaden inte har samma

likviditet som den nominella marknaden.

Problemen ökar ytterligare i det fall en

myndighet avser att bedriva en aktiv

förvaltning av sina tillgångar och

utvärdera sina placeringar mot något

marknadsvärdesbaserat riktmärke.

IGN, PPM och KAF skiljer sig från

övriga myndigheter även i ett

principiellt avseende eftersom eventuella

avvikelser i Riksgäldskontorets

räntesättning i slutändan kan sägas vara

av betydelse för aktörer utanför staten.

I PPM:s fall är det exempelvis

premiepensionstagarna som gynnas eller

missgynnas av en icke marknadsmässig

avkastning på de tillfälliga

placeringarna i Riksgäldskontoret genom

högre eller lägre utbetalning av

premiepensionsmedel. I IGN:s och KAF:s

fall är det berörda finansiella institut

respektive kärnkraftsindustrin och i

sista hand elkonsumenterna som gynnas

eller missgynnas. Eventuella felaktiga

prissättningar är således inte enbart en

fråga om omfördelning eller

internprissättning inom staten.

Om IGN, PPM och KAF ges rätt att göra

placeringar även i statspapper väntas

enligt propositionen drygt 40 miljarder

kronor komma att omfördelas från

placeringar på räntebärande kontor i

Riksgäldskontoret till

statspappersmarknaden. Eftersom

placeringarna uteslutande görs i svenska

statspapper kommer omläggningen varken

att påverka den konsoliderade

bruttoskulden enligt EU:s definition

eller det finansiella sparandet, ej

heller vad som i budgetpropositionen

benämns den konsoliderade statsskulden.

Däremot kommer den okonsoliderade

statsskulden - dvs. statsskulden

redovisad enligt Riksgäldskontorets

definition - att öka med det belopp som

placeringarna omfattar. Det sammanhänger

med att Riksgäldskontorets inlåning från

myndigheter inte ingår i

statsskuldsdefinitionen medan däremot

statspapper gör det. Skillnaden mellan

konsoliderad och okonsoliderad statsskuld

skulle därmed öka från ca 3 miljarder

kronor till ca 43 miljarder kronor.

Regeringen har därför för avsikt att i

ökad utsträckning använda den

konsoliderade statsskulden som det

rättvisande måttet på fordringarna på

staten.

Förändringen kommer inledningsvis inte

att påverka statens lånebehov eller

budgetsaldot nämnvärt. Detta beror på att

Riksgäldskontorets skuld till dessa

myndigheter i allt väsentligt bilateralt

byts från en kassaskuld till en

värdepappersskuld utan att någon

kassatransaktion äger rum.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag. Det innebär att utskottet

tillstyrker punkterna 1-5 i

propositionen.

Hantering av äldre garantier till vissa

bolag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att regeringen skall bemyndigas

att ersätta de ekonomiska förpliktelser

staten har i form av

kapitaltäckningsgaranti till Statens

bostadslåneaktiebolag och

grundfondförbindelse till Statens

bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

(publ.), med tidsbegränsade garantier

till SBAB (publ.).

Propositionen

Staten har tidigare utfärdat en

grundfondförbindelse till Statens

bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

(publ.) samt en kapitaltäckningsgaranti

till Statens bostadslåneaktiebolag. För

att dessa åtaganden skall kunna hanteras

i enlighet med den nya garantimodellen

föreslår regeringen att den skall

bemyndigas att ersätta dem med

tidsbegränsade garantier till SBAB på upp

till 10 miljarder kronor (avsnitt 5.8,

punkt 11). Garantiramen skall varje år

minskas med 1 miljard kronor och alltså

vara helt avvecklad efter tio år. En

riskrelaterad avgift skall tas ut för

garantin, och enligt regeringen finns det

därför ingen anledning att anvisa något

anslag motsvarande subventionseffekten.

Utfärdande av den nya garantin medför

vidare att SBAB kan ändra koncernstruktur

utan hinder av nu gällande

kapitaltäckningsgaranti.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag. Det innebär att utskottet

tillstyrker punkt 11 i propositionen.

Finansinspektionens finansiering

Utskottets förslag i korthet

I en motion föreslås att

Finansinspektionen skall få

tillgodogöra sig avgiftsinkomster

direkt. Utskottet avstyrker motionen

eftersom förslaget strider mot

budgetlagens krav på bruttoredovisning

av offentligrättsliga avgifter.

Jämför reservation 4

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276

yrkande 1 att man skall utreda om inte

Finansinspektionens verksamhet kan

finansieras på ett effektivare sätt.

Motionärerna anser att Finansinspektionen

som tillsynsmyndighet på sikt bör kunna

avgiftsfinansiera sin verksamhet genom

att tillåtas debitera finansinstituten

direkt för sina kostnader.

Finansutskottets ställningstagande

I propositionen tar regeringen (avsnitt

5.6.2) upp frågan om Finansinspektionens

avgiftssystem. Regeringen skriver där

följande:

Finansinspektionen tilldelas årligen ett

ramanslag över statsbudgeten. Baserat på

anslagets storlek och inbetalade

ansökningsavgifter tar inspektionen ut

en obligatorisk tillsynsavgift enligt

förordningen (1995:1116) om finansiering

av Finansinspektionens verksamhet.

Ansökningsavgifterna tas ut i enlighet

med avgiftsförordningen (1992:191) som

gäller för ett stort antal statliga

myndigheter. Avgiften för

marknadsövervakning tas ut enligt

bestämmelserna i lagen (2000:1087) om

anmälningsskyldighet för vissa innehav

av finansiella instrument.

Finansinspektionens kostnad för

prövningen av vissa ärenden överstiger

väsentligt de avgifter som inspektionen

tar ut enligt avgiftsförordningen.

Inspektionens avgifter bör därför

anpassas till aktuell kostnadsnivå och

vara skilda från avgiftsförordningens

bestämmelser. Finansinspektionen har

därför haft regeringens uppdrag att

inkomma med ett förslag om reformering

av ansökningsavgifterna. Förslaget

redovisas i rapporten Förslag till en ny

avgiftsreglering på Finansinspektionens

ansvarsområde (Fi2001/1136). Förslaget

innebär att en ny förordning utfärdas

som reglerar Finansinspektionens

avgifter vid prövning av olika ärenden

samt att aktuella bestämmelser i

anslutning till avgiftsförordningen

upphävs.

Förslaget har remissbehandlats. Av de

som besvarat remissen har samtliga

tillstyrkt förslaget eller lämnat det

utan erinran. Mot denna bakgrund avser

regeringen besluta nya avgiftsregler för

Finansinspektionen, som skall träda i

kraft från och med 2002.

Motionärerna föreslår att

Finansinspektionen på sikt skall få

debitera finansinstituten direkt för sina

kostnader. Utskottet behandlade ett

likalydande motionsyrkande i betänkande

2000/01:FiU2. På förslag från utskottet

avslog riksdagen motionen. I betänkandet

konstaterade utskottet att de avgifter

som betalas till Finansinspektionen är

offentligrättsliga avgifter. Utskottet

skrev (s. 34): "Enligt 9 § i budgetlagen

(1996:1059) skall offentligrättsliga

avgifter som beräknas av riksdagen

redovisas mot inkomsttitlar. I 17 § samma

lag föreskrivs att statens inkomster och

utgifter skall budgeteras och redovisas

brutto på statsbudgeten. Av förarbetena

till budgetlagen (prop. 1995/96:220 s.

94) framgår att det inte finns något

undantag från bruttoprincipen beträffande

inkomster som redovisas mot

inkomsttitlar. Sådana inkomster skall

därför alltid budgeteras och redovisas

brutto." Utskottet ansåg att

motionärernas förslag innebar ett avsteg

från budgetlagens krav på

bruttoredovisning. Utskottet fann ingen

anledning att frångå budgetlagens krav.

Utskottet anser inte att det har

framkommit något som föranleder utskottet

att frångå sitt tidigare

ställningstagande. Motion Fi276 (kd)

yrkande 1 avstyrks således.

Företagens uppgiftslämnande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen inte

gör något tillkännagivande om

småföretagens uppgiftslämnande inom

Intrastatsystemet eftersom detta

regleras på multilateral basis av EU:s

ministerråd.

Den i frågan väckta motionen avstyrks.

Jämför reservation 5

Motionen

I motion N345 av Ewa Thalén Finné och

Leif Carlson (m) konstateras att kravet

på importerande småföretag att lämna

statistikuppgifter inom s.k. Intrastat är

så detaljerat att det leder till

godtyckliga förenklingar av

produktbeskrivningar hos företagen. Detta

medför att statistiken inte blir korrekt.

Motionärerna anser att antalet

klassificeringar inom Intrastat måste

minska till mer generella huvudgrupper.

Detta skulle bidra till ett av huvudmålen

för företagspolitiken, nämligen att

förenkla det administrativa arbetet för

företagen och göra uppgiftslämnandet

relevant.

Utskottets ställningstagande

I och med medlemskapet i EU upphörde

möjligheten att från tulldokument hämta

statistiskt underlag för handeln med

övriga EU-länder. Inom EU har man som

ersättning utvecklat ett statistiksystem

- Intrastat - som trädde i kraft 1993 för

att i stället direkt från företagen samla

in uppgifterna om införsel och utförsel

av varor mellan medlemsländerna.

Intrastatsystemet är baserat på

grundläggande EU-förordningar som gäller

i samtliga EU-länder. Den praktiska

tillämpningen skiljer sig dock något

mellan medlemsländerna.

EU:s ministerråd har konstaterat att

information om varuhandeln mellan

medlemsländerna är väsentlig för att

kunna visa den inre marknadens

utveckling. Informationen måste baseras

på detaljerade varuuppgifter för att

kunna belysa olika sektorer av

näringslivet. I rådets förordning (EEG)

3330/91 regleras uppgiftslämnandet i

Intrastat. Bland annat skall den

åttasiffriga koden enligt den kombinerade

nomenklaturen (KN) anges för varje typ av

vara. Varje medlemsland skall månadsvis

leverera Intrastatuppgifterna på den

finaste varunivån till EU:s

statistikkontor Eurostat.

Utskottet har förståelse för att

uppgiftslämnararbetet i Intrastat är

stort och svårigheten att redovisa

tillförlitliga uppgifter fördelade på 10

500 varukoder är uppenbar. Kvaliteten i

statistiken på den finaste nivån

ifrågasätts ibland, men statistiken

efterfrågas trots det av många användare,

bl.a. inom näringslivet. Man har på EU-

nivån gjort några försök att förenkla

varunomenklaturen i Intrastat men inte

lyckats med detta. Enskilda medlemsländer

har ingen möjlighet att på nationell nivå

minska antalet klassificeringar i sin

statistikinsamling så länge EU med stöd

av förordning kräver in uppgifterna

enligt KN:s åttasiffernivå.

Enligt vad utskottet erfarit tillämpas

s.k. trösklar för att minska

uppgiftslämnarbördan för de små

företagen. De företag vilkas utförsel

eller införsel under en 12-månadersperiod

överstiger tröskelvärdet är skyldiga att

lämna uppgifter. I Sverige är

tröskelvärdet 1,5 miljoner kronor sedan

1998, vilket innebär att alla företag med

årlig införsel eller utförsel som

understiger denna tröskel slipper helt

att lämna Intrastatuppgifter.

Utskottet vill samtidigt erinra om att

Statistiska centralbyrån i olika

sammanhang föreslagit förenklingar i

Intrastat, inklusive ett helt nytt system

för statistiken. Förslagen har dock stött

på kraftigt motstånd från andra

medlemsländer.

Med det anförda avstyrker utskottet

motion N345 (m).

Generationsräkenskaper

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att det inte bör

införas några årliga

generationsräkenskaper. Den i frågan

väckta motionen avstyrks.

Motionen

I motion Fi202 av Amanda Agestav och

Magnus Jacobsson (kd) framhålls att det

är av stor vikt att samhället ständigt

ser över stödet till och inkomsterna från

olika generationer. Det är inte rimligt

att en generation får ta del av hela

kakan och efterföljande generationer får

nöja sig med de eventuella smulor som

finns kvar. Den samhällsekonomiska

målsättningen för ett hållbart system

måste vara att varje generation över en

livscykel betalar sina kostnader för de

trygghetssystem och de förmåner som

medborgare har. Motionärerna föreslår

därför riksdagen att begära hos

regeringen en årlig översyn av

generationsräkenskaperna.

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet har vid flera tillfällen

behandlat förslag om

generationsräkenskaper3. Utskottet vill

erinra om att en studie av frågor

angående generationsräkenskaper har

utförts av Konjunkturinstitutet. I

institutets rapport

Generationsräkenskaper (Ds 1995:70)

konstaterades att varje försök att

värdera hur olika generationer påverkas

av sådana faktorer som utlandsskulden,

pensionsskulden, statsskulden,

miljöskulden och den sociala skulden

stöter på stora principiella och

statistiska svårigheter. Särskild

uppmärksamhet ägnades åt den s.k.

Kotlikoffmodellen för

generationsräkenskaper, men i rapporten

redovisades också flera invändningar mot

denna modell.

Utskottet har från Finansdepartementet

inhämtat att Konjunkturinstitutets

rapport inte lett till något fortsatt

utvecklingsarbete för att skapa årliga

generationsräkenskaper i

budgetpropositionen. Det innebär

emellertid inte att frågan har förblivit

outredd. Långtidsutredningen lade

särskild vikt vid den demografiska

utvecklingens betydelse för

välfärdssystemen, tillväxten och

sysselsättningen (SOU 2000:7). I en

bilaga ägnas särskild uppmärksamhet åt

den åldrande befolkningens konsekvenser

för svensk ekonomi (bilaga 9).

Pensionsreformen har också inneburit att

generationsfrågan kommit upp till

belysning. Vidare har Expertgruppen för

studier i offentlig ekonomi, ESO, i

rapporten 40-talisternas uttåg (Ds

2000:13) presenterat nya demografiskt

baserade prognoser för den ekonomiska

utvecklingen i Sverige.

Ett brett underlag till diskussionen om

välfärdspolitikens förutsättningar och

dess utmaningar har också överlämnats i

Välfärdsbokslutet över 1990-talet från

Kommittén Välfärdsbokslut. I kommitténs

slutbetänkande (SOU 2001:79) ges en

utförlig beskrivning av de demografiska

utmaningarna för den svenska

socialpolitiska modellens framtida

inriktning.

Utskottet anser det viktigt att

regeringen utförligt och metodiskt

analyserar välfärdsfördelningen mellan

generationerna. I detta arbete kan

generationsräkenskaperna vara av värde.

Utskottet finner det dock inte motiverat

att man varje år behöver ta fram sådana

räkenskaper. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion Fi202 (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2

- punkt 1 (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,

Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla

m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning på

det sätt som framgår av det med

reservation 1 (m) betecknade förslaget i

den specifikation som följer efter

utskottets förslag till beslut. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Fi220 av förste vice talmannen

Anders Björck och Christel Anderberg (m),

2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m),

2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

liksom proposition 2001/02:1

utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och

14 delvis samt avslår motionerna

2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c),

2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkandena 2-4 och

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 10 i denna del.

Ställningstagande

Den 21 november 2001 beslöt en majoritet

i riksdagen bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att för 2002 fastställa

såväl nivå för utgiftstaket som ramar för

de olika utgiftsområdena. Beslutet

innefattade också en beräkning av

statsbudgetens inkomster för 2002 liksom

de skatteförändringar som påverkar detta

års inkomster.

För budgetåret 2002 gäller därmed att

de samlade utgifterna på utgiftsområde 2

inte får överstiga 8 754,4 miljoner

kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Moderata samlingspartiets

förslag på utgiftsområdet understiger

klart denna nivå och kan således tas upp

till behandling.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser

att anslagen inom utgiftsområde 2 bör

begränsas med sammanlagt 141,8 miljoner

kronor på det sätt som framgår av den

moderata motionen Fi287.

De ständigt höjda anslagen till

Statistiska centralbyrån (SCB) fortsätter

att öka. Statistikinsamlingen har med

åren tenderat att bli ett självändamål.

Enligt vår mening bör SCB:s uppgifter

minskas och fokuseras på väl avvägda

behov. Dessutom bör en större del av

verksamheten avgiftsfinansieras för att

öka medvetenheten om de verkliga behoven.

Vi vill dessutom inte avdela några

medel till en folk- och bostadsräkning

2005. Genom åren har vi konsekvent

avvisat den registerbaserade folk- och

bostadsräkningen eftersom det innebär en

risk för att den personliga integriteten

åsidosätts. Med registerbaserade

undersökningar följer också en risk för

"missbruk" av de uppgifter som

sammanställs utan att människor kan

påverka äktheten i de uppgifter som

lämnas. Medborgarnas möjlighet till insyn

minskar. Det är vår uppfattning att

välfärden för den enskilda människan i

större utsträckning skall bestämmas av

den enskildes val och mindre av

politikers och myndigheters behov av

kontroll över samhällsplaneringen. Det är

mot den bakgrunden som vi går emot

förslaget och anser att människors vardag

bör styras utifrån tidens egna

förutsättningar och behov och mindre

utifrån statistik. Riksdagen bör därför

besluta att inte genomföra någon folk-

och bostadsräkning 2005. Vi tillstyrker

de motioner som för fram förslag av detta

slag, däribland de båda moderata

motionerna Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl.

och Fi220 av förste vice talmannen Anders

Björck och Christel Anderberg.

Vidare anser vi att Nämnden för

offentlig upphandling bör sammanföras med

Konkurrensverket och ombildas till en ny

myndighet, Konkurrens- och

upphandlingsverket, som med större kraft

och effektivitet kan svara för en

tillfredsställande tillsynsverksamhet.

Det gör det samtidigt möjligt att minska

anslaget med 3,7 miljoner kronor.

Statens kvalitets- och kompetensråd bör

enligt vår mening avvecklas, och vidare

anser vi att anslaget till Riksdagens

revisorer bör minskas med tanke på det

förestående samgåendet med

Riksrevisionsverket.

Vi tillstyrker alltså det moderata

förslaget till anslagsfördelning för

utgiftsområde 2 som redovisas i motion

Fi287 (m) där 5 av de 22 anslag som finns

uppförda på utgiftsområdet föreslås bli

minskade med sammanlagt 141,8 miljoner

kronor enligt följande.

Vi avstyrker därmed delvis

propositionens förslag och övriga här

aktuella motioner.

Tabell. Moderata samlingspartiets förslag

till anslagsförändringar på utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2002

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regeri Anslag

ngens sför-

försla ändrin

g g (m)

1:6 Statistiska 394 -50

centralbyrån 439 000

1:7 Folk- och 78 -78

bostadsstatistik 000 000

1:9 Nämnden för 7 443 -3 722

offentlig

upphandling

1:10 Statens 12 -6 029

kvalitets- och 057

kompetensråd

90:1 Riksdagens 27 -4 000

revisorer 122

Summa 8 754 -141

408 751

2.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2

- punkt 1 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning på

det sätt som framgår av det med

reservation 2 (c) betecknade förslaget i

den specifikation som följer efter

utskottets förslag till beslut. Därmed

bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c)

liksom proposition 2001/02:1

utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och

14 delvis samt avslår motionerna

2001/02:Fi220 av förste vice talmannen

Anders Björck och Christel Anderberg (m),

2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkandena 2-4,

2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m),

2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

samt

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 10 i denna del.

Ställningstagande

Riksdagen har den 21 november 2001 i

första steget av budgetprocessen ställt

sig bakom regeringens, Vänsterpartiets

och Miljöpartiet de grönas budgetförslag

för år 2002. Det innebär att riksdagen

för detta år nu har låst såväl utgiftstak

som ramar för de 27 utgiftsområdena samt

fattat beslut om de skatte- och

avgiftsförändringar som skall träda i

kraft nästa år.

För budgetåret 2002 gäller därmed att

de samlade utgifterna på utgiftsområde 2

inte får överstiga 8 754,4 miljoner

kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Centerpartiets förslag på

utgiftsområdet understiger klart denna

nivå och kan således tas upp till

behandling.

Jag anser således att anslagen inom

utgiftsområde 2 bör begränsas med 107,4

miljoner kronor på det sätt som framgår

av den centerpartistiska motionen Fi263.

Anslagen för Riksrevisionsverket,

Statistiska centralbyrån och

Finansinspektionen bör alltså minskas med

2, 12 respektive 9 miljoner kronor.

Vidare bör enligt min mening Statens

kvalitets- och kompetensråd helt

avvecklas liksom anslaget för

utvecklingsarbete.

På utgiftsområdet vill Centerpartiet

också minska anslaget till

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

liksom anslagen till Riksrevisionsverket,

Finansinspektionen och Statistiska

centralbyrån. En engångsvis indragning

från anslaget för Folk- och

bostadsstatistik bör enligt vår mening

också göras med tanke på den

anslagsreserv som byggts upp.

Av de 22 anslag som finns uppförda på

utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i

sammandrag att 7 ändras på följande sätt.

Tabell. Centerpartiets förslag till

anslagsförändringar på utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2002

Belopp i 1 000 kronor

Anslag Regeri Anslag

ngens sför-

försla

g ändrin

g (c)

1:2 157 -2 000

Riksrevisionsverket 268

1:6 Statistiska 394 -12

centralbyrån 439 000

1:7 Folk- och 78 -45

bostadsstatistik 000 000

1:10 Statens kvalitets- 12 -12

och kompetensråd 057 057

1:12 Utvecklingsarbete 17 -17

370 370

2:1 141 -9 000

Finansinspektionen 853

2:3 252 -10

Riksgäldskontoret: 875 000

Förvaltningskostnader

Summa 8 754 -107

408 427

3.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2

- punkt 1 (fp)

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning på

det sätt som framgår av det med

reservation 3 (fp) betecknade förslaget i

den specifikation som följer efter

utskottets förslag till beslut. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Fi220 av förste vice talmannen

Anders Björck och Christel Anderberg (m),

2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m),

2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

delvis och

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 10 i denna del

liksom proposition 2001/02:1

utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och

14 samt avslår motionerna

2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c) och

2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd)

yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Jag anser att den planerade folk- och

bostadsräkningen inte bör genomföras.

Folkpartiet liberalerna har hela tiden

motsatt sig planerna på en sådan

undersökning. Allt förberedelsearbete bör

omedelbart avbrytas, och

reservationsanslaget 1:7 Folk- och

bostadsstatistik bör utgå i sin helhet

och innestående

reservationsmedelsbehållningar avvecklas.

Jag föreslår alltså att riksdagen

bifaller de båda folkpartistiska

motionerna Fi260 och Fi294 yrkande 10 i

denna del.

4.Finansinspektionens finansiering -

punkt 8 (kd)

av Mats Odell och Per Landgren (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs i reservation

4 om Finansinspektionens finansiering.

Riksdagen bifaller därmed motion

2001/02:Fi276 yrkande 1.

Ställningstagande

Finansinspektionens verksamhet är helt

avgiftsfinansierad, men inspektionen får

inte tillgodogöra sig de avgifter den tar

ut. Dessa redovisas i stället mot en

inkomsttitel på statsbudgeten och

inspektionen tilldelas ett anslag som är

lika stort som de samlade avgifterna.

Principen är därvid den att det är

Finansinspektionens samlade anslagsbehov

som styr hur stora avgifter som varje år

skall tas ut. Får inspektionen ett

resurstillskott påverkas således inte

statskassan, eftersom ett ökat ramanslag

innebär ökade avgifter för institut under

tillsyn.

Vi vill starkt ifrågasätta denna

rundgång mellan avgifter och anslag. På

sikt bör enligt vår mening

Finansinspektionen få rätt att själv

debitera finansinstituten direkt för sin

verksamhet enligt den modell som

tillämpas i Storbritannien och som även

gäller för annan statlig verksamhet.

Utvecklingen inom finansmarknaderna

ställer höga krav på alla aktörer,

inklusive Finansinspektionen. Om

inspektionen själv får förfoga över sina

intäkter kan verksamheten snabbt anpassas

till uppkomna behov när så är nödvändigt

utan att man behöver gå omvägen via

statsbudgeten.

Enligt vår mening bör regeringen utreda

om inte Finansinspektionens verksamhet

kan finansieras på ett mer effektivt sätt

än i dag. I första hand tänker vi oss att

Finansinspektionen på angivet sätt skall

frikopplas från statsbudgeten, varvid

utgiftstaket självklart får justeras ned

med ett belopp motsvarande det nuvarande

anslaget.

Vi föreslår alltså att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening

vad vi har framfört om

Finansinspektionens finansiering. Detta

innebär att riksdagen bifaller motion

Fi276 yrkande 1.

5. Företagens uppgiftslämnande -

punkt 9 (m)

6.

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,

Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla

m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 9 borde ha följande betydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att småföretagens

uppgiftslämnande inom Intrastatsystemet

måste förenklas. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:N345.

Ställningstagande

Företag som importerar är i dag tvingade

att lämna statistikuppgifter inom det

s.k. Intrastatsystemet. Kraven på dessa

statistikuppgifter är så detaljerade att

många företag tvingas göra egna

förenklingar i beskrivningen av sina

produkter för att klara av

uppgiftslämnandet. Det är således i

praktiken inte möjligt att specificera

produkter i den grad som i dag krävs inom

Intrastat. Statistiken blir därför inte

så korrekt som det var tänkt.

Vi anser att företagens administration

av statistiklämnandet måste förenklas. Vi

föreslår därför att antalet

klassificeringar inom Intrastat minskas

till mer generella huvudgrupper som skall

utgöra tillräckligt underlag för all

sorts statistik som kan behövas. Detta

skulle bidra till ett av huvudmålen för

företagspolitiken, att förenkla det

administrativa arbetet för företagen och

göra uppgiftslämnandet relevant. Enligt

vår mening bör regeringen verka för att

denna fråga på nytt tas upp på EU-nivån.

Vi föreslår alltså att riksdagen

bifaller Moderata samlingspartiets motion

N345.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt

i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2

av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda

v).

Vår uppfattning är att den ekonomiska

expertis som regeringen anser sig behöva

bör knytas direkt till Regeringskansliet.

Forskningspengar bör ges direkt till

universiteten där också prioriteringar av

forskningsprojekt skall göras. Ekonomiska

rådet, som är knutet till

Finansdepartementet och som består av sex

nationalekonomiska forskare, är ett

avsteg från denna princip. Vi anser

därför att Ekonomiska rådet bör

avvecklas.

2.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2

av Mats Odell och Per Landgren (båda

kd).

Riksdagen har den 21 november 2001 i

första steget av budgetprocessen ställt

sig bakom regeringens, Vänsterpartiets

och Miljöpartiet de grönas budgetförslag

för år 2002. Det innebär att riksdagen

för detta år nu har låst såväl utgiftstak

som ramar för de 27 utgiftsområdena samt

fattat beslut om de skatte- och

avgiftsförändringar som skall träda i

kraft nästa år.

För budgetåret 2002 gäller därmed att

de samlade utgifterna på utgiftsområde 2

inte får överstiga 8 754,4 miljoner

kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Kristdemokraternas förslag på

utgiftsområdet understiger denna nivå och

kan således formellt tas upp till

behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första

steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning

än den vi önskat, avstår vi från att

redovisa något formellt motförslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag

till utgiftstak, anslagsfördelning och

skatteförändringar - bör nämligen ses som

ett sammanhållet paket där någon eller

några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning

och anser att anslagen inom utgiftsområde

2 borde ha begränsats med netto 103,7

miljoner kronor på det sätt som framgår

av den kristdemokratiska motionen Fi276.

I den föreslår vi att såväl Ekonomiska

rådet som Statens kvalitets- och

kompetensråd avvecklas. Deras uppgifter

kan ombesörjas på annat sätt. Vi vill

också omfördela Statskontorets och

Kammarkollegiets arbetsuppgifter och

räknar med att det skall minska

budgetbelastningen. Regeringens satsning

på utvecklingsarbete vill vi halvera

eftersom frågor av detta slag i dag sköts

av RRV och ESV. Även anslaget till folk-

och bostadsräkningen vill vi minska,

främst med hänsyn till att vi motsätter

oss det sätt på vilket yrkesregistret har

hanterats och ställer oss skeptiska till

omfattningen av den nu planerade

undersökningen. Statistiska centralbyråns

verksamhet bör ombildas och

statistikproduktionen bör i viss

utsträckning föras över på

statistikansvariga myndigheter. Det

minskar behovet av anslagsmedel.

Riksrevisionsverket skall enligt ett

utredningsförslag gå samman med

Riksdagens revisorer. Enligt vår mening

bör de båda myndigheternas verksamhet

samordnas redan fr.o.m. andra halvåret

2002, vilket tillsammans med en ökad

avgiftsfinansiering av RRV:s verksamhet

kan väntas begränsa medelsbehovet för RRV

och RR med sammanlagt 7 miljoner kronor.

Med tanke på den mycket omfattande

offentliga upphandling som förekommer i

Sverige har Nämnden för offentlig

upphandling alltför begränsade resurser.

Vi ökar därför anslaget till nämnden men

föreslår samtidigt att nämnden fr.o.m.

andra halvåret 2002 ombildas till en

självständig del av Konkurrensverket. Det

av oss föreslagna resurstillskottet

tillförs därför Konkurrensverket på

utgiftsområde 24 Näringsliv.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002

utgiftsområde 2 föreslår regeringen4

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1537) om finansiering av framtida

utgifter för använt kärnbränsle m.m.

(avsnitten 2.1 och 5.8),

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension (avsnitten 2.2 och 5.8),

3. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(2000:981) om fördelning av

socialavgifter (avsnitten 2.3 och 5.8),

4. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti

(avsnitten 2.4 och 5.8),

5. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1999:158) om investerarskydd

(avsnitten 2.5 och 5.8),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen

att besluta om att Statens

fastighetsverk får ta upp lån inom en

ram av högst 7 000 000 000 kr i

Riksgäldskontoret för investeringar

m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 4.14.15),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen

att besluta om att Fortifikationsverket

får ta upp lån inom en ram av högst 5

085 000 000 kr i Riksgäldskontoret för

investeringar m.m. i enlighet med vad

regeringen förordar (avsnitt 4.14.16),

8. att riksdagen godkänner

investeringsplan för Statens

fastighetsverk i enlighet med vad

regeringen förordar (avsnitt 4.14.15),

9. att riksdagen godkänner

investeringsplan för

Fortifikationsverket i enlighet med vad

regeringen förordar (avsnitt 4.14.16),

10. att riksdagen godkänner Sveriges

medverkan i kapitalhöjning i

Europarådets utvecklingsbank (avsnitt

5.5.1),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen

att ersätta de ekonomiska förpliktelser

staten har i form av

kapitaltäckningsgaranti till Statens

bostadslåneaktiebolag och

grundfondförbindelse till Statens

bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

(publ.), med garantier till SBAB

(publ.) intill ett belopp av 10 000 000

000 kr med löptiden 10 år (avsnitt

5.8),

12. att riksdagen bemyndigar regeringen

att för 2002 besluta om en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret om högst 500

000 000 kr för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av

likviditet i handeln med fondandelar

(avsnitt 5.9.8),

13. att riksdagen för budgetåret 2002

anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning,

såvitt avser anslag som står till

regeringens disposition, enligt

följande uppställning: (se yrkande 14)

14. att riksdagen för budgetåret 2002

anvisar anslag under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning,

såvitt avser anslag som är avsedda för

riksdagen eller dess myndigheter, enligt

följande uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Ansla Regeri

gstyp ngens

försla

g

1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 45

683

1:2 Riksrevisionsverket (ram) 157

268

1:3 Ekonomistyrningsverket (ram) 60

006

1:4 Statskontoret (ram) 71

470

1:5 Täckning av (ram) 420

merkostnader för lokaler

1:6 Statistiska (ram) 394

centralbyrån 439

1:7 Folk- och (res. 78

bostadsstatistik5 ) 000

1:8 Kammarkollegiet (ram) 26

914

1:9 Nämnden för offentlig (ram) 7 443

upphandling

1:10 Statens kvalitets- och (ram) 12

kompetensråd 057

1:11 Ekonomiska rådet (ram) 2 285

1:12 Utvecklingsarbete (ram) 17

370

1:13 Arbetsgivarpolitiska (ram) 2 458

frågor6

1:14 Statliga (ram) 7 381

tjänstepensioner m.m. 000

2:1 Finansinspektionen (ram) 141

853

2:2 (ram) 8 224

Insättningsgarantinämnden

2:3 Riksgäldskontoret: (ram) 252

Förvaltningskostnader 875

2:4 Bokföringsnämnden (ram) 7 521

2:5 Avgift för (ram) 0

Stadshypotekskassans

grundfond

2:6 Insatser i (ram) 60

internationella 000

finansieringsinstitutioner7

2:7 Avsättning för (ram) 0

garantiverksamhet

90:1 Riksdagens revisorer8 (ram) 27

122

Summa 8 754

408

Motioner från allmänna motionstiden

I detta sammanhang behandlar utskottet

nedan uppräknade motioner i vilka

föreslås att riksdagen fattar följande

beslut.

2001/02:Fi202 av Amanda Agestav och

Magnus Jacobsson (kd)

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om

att regeringen i samband med

budgetpropositionen varje år bör

presentera generationsräkenskaper.

2001/02:Fi220 av förste vice talman

Anders Björck och Christel Anderberg (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att Statistiska centralbyrån skall

lägga ned folk- och bostadsräkningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att Lantmäteriet skall lägga ned det

riksomfattande lägenhetsregistret.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att Statistiska centralbyrån skall

lägga ned yrkesregistret.

2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

stopp för planering av folk- och

bostadsräkningen.

2. Riksdagen anvisar till 1:7 Folk- och

bostadsstatistik för budgetåret 2002

78 000 000 kr mindre än vad regeringen

föreslagit eller således 0 kr.

2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 2

samhällsekonomi och finansförvaltning:

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regerin Anslagsfö

gens r-

förslag

ändring

(c)

1:2 157 -2 000

Riksrevisionsverket 268

1:6 Statistiska 394 -12 000

centralbyrån 439

1:7 Folk- och 78 000 -45 000

bostadsstatistik

1:10 Statens kvalitets- 12 057 -12 057

och kompetensråd

1:12 Utvecklingsarbete 17 370 -17 370

2:1 Finansinspektionen 141 -9 000

853

2:3 Riksgäldskontoret: 252 -10 000

Förvaltningskostnader 875

Summa 8 754 -107 427

408

2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag till ändring av Finans

inspektionens möjligheter till en

effektivare finansiering av sin

verksamhet i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att Nämnden för offentlig upphandling

skall samordnas med Konkurrensverket

fr.o.m. andra halvåret 2002.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att Riksdagens revisorers verksamhet

skall samordnas med Riksrevisionsverket

fr.o.m. andra halvåret 2002.

4. Riksdagen beslutar att för budgetåret

2002 anvisa anslagen under utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag enligt uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regering Anslagsf

ens ör-

förslag ändring

(kd)

1:2 157 300 +5 700

Riksrevisionsverket9

1:4 Statskontoret10 71 500 -16 500

1:6 Statistiska 394 400 -15 000

centralbyrån

1:7 Folk- och 78 000 -30 000

bostadsstatistik

1:8 Kammarkollegiet11 26 900 -6 900

1:9 Nämnden för 7 400 -3 700

offentlig upphandling12

1:10 Statens kvalitets- 12 100 -12 100

och kompetensråd

1:11 Ekonomiska rådet 2 300 -2 300

1:12 Utvecklingsarbete 17 400 -10 000

90.1 Riksdagens 27 100 -13 000

revisorer

Summa 8 754 -103 800

400

2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m):

Riksdagen beslutar att inte genomföra

folk- och bostadsräkning (FoB) 2005.

2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m):

Riksdagen beslutar att för budgetåret

2002 anvisa anslagen under utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

med följande förändringar i förhållande

till regeringens förslag i enlighet med

vad som anförs i motionen.

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regeringe Anslagsf

ns ör-

förslag ändring

(m)

1:6 Statistiska 394 439 -50 000

centralbyrån

1:7 Folk- och 78 000 -78 000

bostadsstatistik

1:9 Nämnden för 7 443 -3 722

offentlig upphandling

1:10 Statens kvalitets- 12 057 -6 029

och kompetensråd

90:1 Riksdagens 27 122 -4 000

revisorer

Summa 8 754 408 -141 751

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp):

10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning och

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommunerna enligt uppställningen i bilaga

2 (i denna del).

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regeringe Anslagsf

ns ör-

förslag ändring

(fp)

1:7 Folk- och 78 000 -78 000

bostadsstatistik

Summa 8 754 408 -78 000

2001/02:N345 av Ewa Thalén Finné och Leif

Carlson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

förenklingar för småföretagare vad gäller

lämnandet av statistik.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt

kärnbränsle m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 a § lagen

(1992:1537) om finansiering av fram-tida

utgifter för använt kärnbränsle m.m.13

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 a §

Kärnavfallsfondens Kärnavfallsfondens

medel skall medel skall

placeras på konto i placeras på

Riksgäldskontoret. räntebärande konto

i Riksgäldskontoret

eller i

skuldförbindelser

utfärdade av

staten.

Medlen i Kärnavfallsfonden skall

förvaltas så att kraven på en god avkast-

ning och en tillfredsställande

betalningsberedskap tillgodoses.

Avkastningen på fondens medel skall

läggas till kapitalet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2002.

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 och 2

§§ samt 14 kap. 3 och 4 §§ lagen

(1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

1 §14

Premiepensionsmynd Premiepensionsmynd

igheten skall igheten skall

ansvara för ansvara för

förvaltningen av de förvaltningen av de

av-giftsmedel som av-giftsmedel som

enligt 6 § lagen enligt 6 § lagen

(2000:981) om (2000:981) om

fördelning av fördelning av

socialavgifter socialavgifter och

skall placeras på 8 § lagen

konto hos (1998:676) om

Riksgäldskontoret statlig

till dess att de ålderspensionsavgif

förs över enligt 2 t skall föras till

§ till annan Riksgäldskontoret,

förvaltning. till dess att

Myndigheten skall medlen förs över

träffa avtal med enligt 2 § till

kontoret om annan förvaltning.

förräntning och Medlen skall under

andra villkor för den tillfälliga

placeringen av förvaltningen av

medlen. Myndigheten Premiepensionsmyndi

skall sträva efter gheten vara

att med ett lågt placerade på

risktagande och med räntebärande konto

hänsyn till kravet i Riksgäldskontoret

på eller i

betalningsberedskap skuldförbindelser

uppnå så god utfärdade av

avkastning på staten.

medlen som möjligt. Premiepensionsmyndi

gheten skall sträva

efter att med ett

lågt risktagande

och med hänsyn till

kravet på

betalningsberedskap

uppnå så god

avkastning på

medlen som möjligt.

Avkastningen skall fördelas mellan

pensionsspararna i förhållande till stor-

leken av vars och ens fastställda

pensionsrätt.

2 §15

När pensionsrätt När pensionsrätt

för premiepension för premiepension

för en för en

pensionssparare har pensionssparare har

fastställts, skall fastställts, skall

Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi

gheten föra över gheten föra över

medel som motsvarar medel som motsvarar

pensionsrätten samt pensionsrätten samt

avkastningen enligt avkastningen enligt

1 § andra stycket 1 § andra stycket

från till förvaltning i

Riksgäldskontoret

till förvaltning i

1. värdepappersfonder eller

utländska fondföretag som avses i 3 §,

eller

2.

3. Premiesparfonden eller

Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde

AP-fonden enligt lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

4.

Om pensionsspararen har tagit ut

premiepension i form av livränta enligt

9 kap. 2 § skall medlen i stället föras

över till Premiepensionsmyndighetens liv-

ränteverksamhet.

14 kap.

3 §16

Om ett beslut Om ett beslut

innebär att innebär att

fastställd fastställd

pensionsrätt för pensionsrätt för

premiepension har premiepension har

höjts, skall höjts, skall

Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi

gheten föra över gheten föra över

medel som motsvarar medel som motsvarar

det uppräknade det uppräknade

beloppet enligt 2 § beloppet enligt 2 §

från den från den

tillfälliga tillfälliga

förvaltningen hos förvaltningen

Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 §

till fonder på det till fonder på det

sätt som anges i 8 sätt som anges i 8

kap. 4 § tredje kap. 4 § tredje

stycket. Om stycket. Om

pensionsspararen pensionsspararen

har börjat ta ut har börjat ta ut

premiepension i premiepension i

form av livränta form av livränta

enligt 9 kap. 2 §, enlig 9 kap. 2 §,

skall beloppet i skall beloppet i

stället föras över stället föras över

till till

Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi

ghetens ghetens

livränteverksamhet. livränteverksamhet.

4 §

Om ett beslut Om ett beslut

innebär att innebär att

fastställd fastställd

pensionsrätt för pensionsrätt för

premiepension har premiepension har

sänkts, skall sänkts, skall

Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi

gheten föra över gheten föra över

medel som motsvarar medel som motsvarar

det uppräknade det uppräknade

beloppet enligt 2 § beloppet enligt 2 §

till den till den

tillfälliga tillfälliga

förvaltningen hos förvaltningen

Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 §

från den eller de från den eller de

fonder i vilka fonder i vilka

medel har placerats medel har placerats

för för

pensionsspararens pensionsspararens

räkning. Fonderna räkning. Fonderna

skall tas i anspråk skall tas i anspråk

i förhållande till i förhållande till

värdet av innehavet värdet av innehavet

i varje fond. Har i varje fond. Har

pensionsspararen pensionsspararen

tagit ut tagit ut

premiepension i premiepension i

form av livränta form av livränta

enligt 9 kap. enligt 9 kap. 2 §,

skall beloppet i

2 §, skall beloppet stället betalas av

i stället betalas Premiepensionsmyndi

av gheten med

Premiepensionsmyndi omräkning av

gheten med fastställda

omräkning av livräntebelopp.

fastställda

livräntebelopp.

Om beloppet inte täcks av

tillgodohavandet på pensionsspararens

premie-pensionskonto, skall det

resterande beloppet återkrävas av

spararen om sänk-ningen av pensionsrätten

beror på att den pensionsgrundande

inkomsten av annat förvärvsarbete har

sänkts eller på att pensionsrätt inte

borde ha tillgodo-räknats till följd av

bestämmelserna i 4 kap. 4 § om bristande

eller underlåten avgiftsbetalning. I

andra fall skall det resterande beloppet

återkrävas endast om pensionsspararen

genom att lämna oriktiga uppgifter eller

genom att un-derlåta att fullgöra en

uppgifts- eller anmälningsskyldighet har

orsakat att pensionsrätt för

premiepension har fastställts felaktigt

eller med ett för högt belopp.

Om det finns särskilda skäl får

Premiepensionsmyndigheten helt eller del-

vis efterge krav på återbetalning enligt

andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2002.

3 Förslag till lag om ändring i

lagen (2000:981) om fördelning av

socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen

(2000:981) om fördelning av

socialavgifter skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. Föreslagen lydelse

2001/02:SfU5

6 §

Den andel av influtna

ålderspensionsavgifter som beräknas

utgöra avgifter för inkomster som

överstiger 8,07 gånger det för året

gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap.

6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension skall föras till staten.

Den andel av Den andel av

avgifterna som avgifterna som

beräknas motsvara beräknas motsvara

pensionsrätt för pensionsrätt för

premiepension för premiepension för

samma år skall samma år skall

föras till föras till

Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret

för tillfällig för tillfällig

förvaltning. förvaltning enligt

8 kap. 1 § första

stycket lagen

(1998:674) om

inkomstgrundad

ålderspension.

Återstoden av avgifterna skall föras till

Första-Fjärde AP-fonderna för för-

valtning enligt lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2002.

4 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Nämnden skall Nämnden skall,

placera inbetalda sedan nämndens

avgifter på ett förvaltningskostnad

räntebärande konto er för garantin har

i Riksgäldskontoret räknats av, placera

sedan nämndens inbetalda avgifter

förvaltningskostnad på räntebärande

er för garantin har konto i

räknats av. Riksgäldskontoret

eller i

skuldförbindelser

utfärdade av

staten.

I den utsträckning behållna avgiftsmedel

inte räcker till för att betala ut er-

sättningar får nämnden låna medel i

Riksgäldskontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2002.

5 Förslag till lag om ändring i

lagen (1999:158) om investerarskydd

Härigenom föreskrivs att 31 § lagen

(1999:158) om investerarskydd skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §

Avgifter och andra Avgifter och andra

medel som In- medel som In-

sättningsgarantinäm sättningsgarantinäm

nden förvaltar nden förvaltar

skall placeras på skall placeras på

räntebärande konto räntebärande konto

i i Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret. eller i

Medlen får endast skuldförbindelser

användas för utfärdade av

utbetalning av staten. Medlen får

ersättning enligt endast användas för

denna lag samt för utbetalning av

att täcka kostnader ersättning enligt

för denna lag samt för

tillhandahållande att täcka kostnader

av för

investerarskyddet tillhandahållande

och nämndens av

administrationskost investerarskyddet

nader för skyddet. och nämndens

administrationskost

Om de medel som nader för skyddet.

finns på konto hos

Riksgäldskontoret Om medlen inte

inte räcker till räcker till för att

för att betala ut betala ut

ersättningar eller ersättningar eller

om ersättningar om ersättningar

inte kan betalas på inte kan betalas på

annat sätt, får annat sätt, får

Insättningsgarantin Insättningsgarantin

ämnden låna medel i ämnden låna medel i

Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

_______________________________

1 Statens styrning och

resultatuppföljning av

Finansinspektionens verksamhet (URD

2000/01:2) som finns redovisad som en

bilaga till betänkandet 2000/01:FiU2.

2 De garantiåtaganden för vilka full

avgift inte skall tas ut avser dels

Venantius AB, dels Sverige Hus i Sankt

Petersburg, eller A/O Dom Shvetsii. Se

vidare budgetpropositionen (prop.

2001/02:1), Reviderad finansplan avsnitt

9.3.2, samt utg.omr. 2 avsnitt 5.8.

3 Se betänkandena 1993/94:FiU15,

1994/95:FiU13 och 2000/01:FiU2.

4 Förslag 14 framläggs av

riksdagsstyrelsen.

5 Tidigare benämnt Folk- och

bostadsräkning.

6 Tidigare benämnt Stabsuppgifter vid

arbetsgivarverket.

7 Tidigare benämnt Bidrag till kapitalet

i Europeiska utvecklingsbanken.

8 Anslag avsett för riksdagen eller dess

myndigheter.

9 RRV:s verksamhet föreslås slås samman

och samordnas med Riksdagens revisorers

fr.o.m. andra halvåret 2002. Av

Riksdagens revisorers anslag överförs 13

miljoner kronor 2002 (halva

verksamheten), 27,8 miljoner kronor 2003

och 28,3 miljoner kronor 2004 till RRV.

10 Statskontorets verksamhet föreslås

samordnas med Kammarkollegiet.

11 Kammarkollegiets verksamhet föreslås

samordnas med Statskontorets.

12 NOU:s verksamhet föreslås slås samman

och samordnas med Konkurrensverkets

fr.o.m. andra halvåret 2002. Vi ökar

anslagen jämfört med regeringen med 2,6

miljoner kronor 2002, 4,9 miljoner kronor

2003 och 7,2 miljoner kronor 2004. Av

detta överförs 6,3 miljoner kronor 2002

(halva verksamheten), 12,5 miljoner

kronor 2003 och 15 miljoner kronor 2004

till Konkurrensverket.

13 Lagen omtryckt 1995:1544.

14 Senaste lydelse 2000:986.

15 Senaste lydelse 2000:197.

16 Senaste lydelse 1999:390.