Beredningskedjan
- behandlar Prop. 2001/02:100 2002 års ekonomiska vårproposition
- riksdagens skrivelse Rskr. 2001/02:326 rskr 2001/02 326
- ändrar SFS 2002:683
Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002 (prop.2001/02:100)
2002-05-30 · 181 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2001/02:FIU21, Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002 (prop.2001/02:100)
Dokumentets text
Finansutskottets betänkande
2001/02:FIU21
Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002 (prop.2001/02:100)
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2002
(prop. 2001/02:100, avsnitt 7). Utskottet
tillstyrker regeringens förslag. Förslaget innebär
att anvisade medel ökar med 6 451 miljoner kronor
netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår
till 9 370 miljoner kronor och de föreslagna
minskningarna uppgår till 2 919 miljoner kronor.
Vidare tillstyrks regeringens förslag om bl.a. nya
och ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska
förpliktelser. Utskottet föreslår ett
tillkännagivande till regeringen rörande
ersättningar för viltskador.
Bland de över 100 anslag inom 22 utgiftsområden
som behandlas i betänkandet kan följande nämnas.
I syfte att inför valet informera medborgare med
utländskt medborgarskap som har rösträtt i 2002 års
kommunala val anvisas 30 miljoner kronor. Staten bör
få förvärva det s.k. Norra Bancohuset i Gamla stan i
Stockholms kommun. Vasallen AB, som har till uppgift
att utveckla försvarsfastigheter, skall få förvärva
kommunala bostadsfastigheter för omvandling till
företagslokaler eller andra lämpliga ändamål. För
att ge kriminalvården förutsättningar att möta det
ökade platsbehovet anvisas 150 miljoner kronor.
Vidare anvisas 10 miljoner kronor för att bekämpa
narkotikamissbruket inom kriminalvården.
Verksamhetsområdet det civila försvaret skall
finansieras från ett anslag för Krisberedskaps-
myndighetens förvaltningsutgifter, ett anslag
avseende förvaltningsutgifter för Styrelsen för
psykologiskt försvar samt ett samlat anslag för
övriga utgifter inom verksamhetsområdet. Antalet
asylsökande under innevarande år kommer enligt
aktuella prognoser att överstiga tidigare gjorda
bedömningar. För att inte handläggningstider och
väntetider i Migrationsverkets mottagandesystem
skall öka höjs flera anslag inom politikområdet
Migrationspolitik med sammanlagt 680 miljoner
kronor.
15 miljoner kronor anvisas för ett riktat stöd
till organisationer och föreningar, inkl.
klientorganisationer, som verkar förebyggande och
stödjande inom alkohol- och narkotikaområdet. 50
miljoner kronor tillförs bidrag till bilstöd till
handikappade. För att utveckla kvinnojourernas
verksamhet anslås 10 miljoner kronor. Anslaget för
sjukpenning och rehabilitering höjs med 2,5
miljarder kronor. Bidraget till
lönegarantiersättning ökar med 970 miljoner kronor.
108 miljoner kronor anvisas till den särskilda
vuxenutbildningsinsatsen. Det motsvarar 6 000
utbildningsplatser, och syftet är att dämpa
effekterna av den tidigare beslutade neddragningen
av vuxenutbildningsinsatsen på sådana orter som
berörts av vinterns varsel och friställningar inom
tillverkningsindustrin eller har särskilt svag
efterfrågan på arbetskraft.
Investeringsbidraget till studentbostäder utökas
och förlängs. Investeringsbidraget för nybyggnad av
hyresbostäder förlängs. Regeringen bemyndigas, i
enlighet med tidigare riksdagsbeslut, att vidta
åtgärder i fråga om omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. En ny myndighet med uppgift att ge
fortsatt statligt stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag inrättas och den befintliga
Bostadsdelegationen avvecklas i samband med att den
nya myndigheten inrättas. Staten ges möjlighet att
förvärva bostadsfastigheter av kommunala
bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för
att utveckla eller avveckla bostäderna. Regeringen
bemyndigas att ställa ut kreditgarantier för lån
till kommunala bostadsföretag om högst 3 miljarder
kronor samt att ställa ut kreditgarantier om högst 1
miljard kronor för lån som kooperativa
hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation eller
förvärv av fastigheter för ombildning till
kooperativ hyresrätt.
En ny lag införs som ger kommuner rätt att ge
ekonomiskt och annat stöd till enskilda också på
grund av statligt bidrag till
klimatinvesteringsprogram, och inte bara med
anledning av de lokala investeringsprogrammen.
Luftfartsverket får rätt att ta upp lån i och
utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på
8 miljarder kronor. Regeringen avser att under år
2002 lägga fram en proposition med förslag om att en
särskild djurskyddsmyndighet inrättas för att
förstärka djurskyddet. För att finansiera eventuella
kostnader för en omlokalisering av verksamhet vid
inrättandet av myndigheten anvisas 15 miljoner
kronor.
Omslutningen i det kommunala utjämningssystemet
blir nära 2,9 miljarder kronor högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för 2002 vilket
innebär en höjning av anslaget för statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting med
samma belopp.
Utskottet föreslår, i enlighet med miljö- och
jordbruksutskottets yttrande, ett tillkännagivande
inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. Utskottet förutsätter att
regeringen i arbetet med förslaget till statsbudget
för budgetåret 2003 uppmärksammar huruvida
anslagsnivån för anslaget 42:6 Ersättningar för
viltskador m.m. står i överensstämmelse med de
faktiska förhållandena och det eventuella behovet av
en justering. Därmed tillstyrks delvis en motion.
Övriga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats 16 reservationer och 4
särskilda yttranden av företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
respektive Folkpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Beräkningsunderlag
Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
2. Statens fastighetsverk - förvärvande av
fastighet samt ny investeringsplan
Riksdagen godkänner att staten förvärvar
fastigheten Proserpina 4 i Stockholms kommun och
godkänner en ny investeringsplan för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad regeringen
förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 5 samt avslår motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3.
Reservation 2 (m)
3. Vidgat uppdrag för Vasallen AB
Riksdagen godkänner att det bolag som har i
uppgift att utveckla försvarsfastigheter även
skall få förvärva och utveckla kommunala
bostadsfastigheter i enlighet med vad regeringen
förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 6 samt avslår motionerna
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 4
samt
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4.
Reservation 3 (m, kd, fp)
Reservation 4 (c)
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
4. Civilt försvar (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 6 Totalförsvar
uppförda ramanslaget 6:21 Civilt försvar, besluta
om avtal och beställningar avseende
beredskapsåtgärder och andra åtgärder som syftar
till att motstå svåra påfrestningar på samhället
i fred, vilka inklusive tidiga gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 445 000 000 kr efter
2002. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 7.
Utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd
5. Biståndsverksamhet (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd uppförda reservationsanslaget 8:1
Biståndsverksamhet, göra utfästelser och
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 26 148 000 000 kr efter
2002. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 8.
6.Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och export-
kreditgarantier
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd uppförda reservationsanslaget 9:2
Avsättning för förlustrisker vad avser garantier
för finansiellt stöd och exportkreditgarantier,
ställa ut garantier för finansiellt stöd till
länder i Central- och Östeuropa som inklusive
tidigare ställda garantier uppgår till ett belopp
om högst 950 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 9.
Utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
7. Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar uppförda ramanslaget 12:7 Från EU-
budgeten finansierade insatser för asylsökande
och flyktingar, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 15 000 000 kr under 2003.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:100
punkt 10.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
8. Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006 (förskottsutbetalningar)
Riksdagen godkänner att från det under utgifts-
område 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006 förskottsutbetalningar får göras i de
fall som regeringen förordar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 11.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
9. Kreditgarantier för bostadsföretag i
samband med obeståndshantering
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002
till ett belopp om högst 500 000 000 kr ställa ut
kreditgarantier för bostadsföretag i samband med
obeståndshantering i enlighet med vad regeringen
förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 12.
10. Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda
ramanslaget 31:7 Investeringsbidrag för
anordnande av bostäder för studenter, besluta om
stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 125 000 000 kr under
2003. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 13 samt avslår motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 10.
Reservation 5 (m)
11. Investeringsbidrag för nybyggnad av hyres-
bostäder (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda
ramanslaget 31:12 Investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 2 500 000 000 kr under
2003-2006. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 14 samt avslår motionerna
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 5,
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9
samt
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3.
Reservation 6 (m, kd, c, fp)
12. Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002
vidta de åtgärder i fråga om omstrukturering av
kommunala bostadsföretag som regeringen förordar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:100
punkt 15 samt avslår motionerna
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkande 6,
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkandena 11-13,
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena
11-13 samt
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 4
(i denna del).
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)
Reservation 10 (fp)
Utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling
13. Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 2000-2006 (förskottsutbetalningar)
Riksdagen godkänner att från det under utgift-
sområde 19 Regional utjämning och utveckling
uppförda ramanslaget 33:6 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000-2006
förskottsutbetalningar får göras i de fall som
regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 16.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
14. Lag om rätt för kommuner att ge stöd till
åtgärder i vissa investeringsprogram
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i
vissa investeringsprogram. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 4 samt
avslår motionerna
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 8 samt
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (fp)
15. Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppförda ramanslaget 26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering,
upphandling och genomförande av forskningsprojekt
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 110 000 000 kr under 2003,
högst 90 000 000 kr under 2004, högst 75 000 000
kr under 2005, högst 45 000 000 kr under 2006 och
högst 40 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 17.
Utgiftsområde 21 Energipolitik
16. Åtgärder för effektivare energianvändning
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 21 Energipolitik
uppförda ramanslaget 35:4 Åtgärder för
effektivare energianvändning. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 19.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
17. Kreditgaranti för Green Cargo AB:s
åtagande gentemot Nordisk Renting AB
Riksdagen bemyndigar regeringen att låta
Riksgäldskontoret ställa ut en kreditgaranti på
högst 170 000 000 kr för Green Cargo AB:s
åtagande gentemot Nordisk Renting AB. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:100 punkt
20.
18. Luftfartsverkets finansiella befogenheter
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 ge
Luftfartsverket finansiella befogenheter i
enlighet med vad regeringen förordar. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:100 punkt
21.
19. Rikstrafiken: Trafikupphandling
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppförda ramanslaget 36:13 Rikstrafiken:
Trafikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 3 700 000 000 kr under
2003-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 22.
Utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
20. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002,
för det under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 12 100 000 kr efter 2002, varav
8 200 000 kr under 2003 och 3 900 000 kr under
2004. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 23.
21. Ersättning för viltskador (motionsförslag)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om anslaget 42:6
Ersättningar för viltskador m.m. under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion
2001/02:Fi43 av Carl G Nilsson (m).
22. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd
till fisket m.m. (förskottsutbetalningar)
Riksdagen godkänner att från det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:10
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m. förskottsutbetalningar får göras i de
fall som regeringen förordar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 24.
23. Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur (förskotts-
utbetalningar)
Riksdagen godkänner att från det under utgifts-
område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
förskottsutbetalningar får göras i de fall som
regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 25.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner
24. Bidrag för särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting (anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner uppförda reservationsanslaget 91:2
Bidrag för särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 26.
Ramar för utgiftsområden samt anslag
25. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgifts-
områden samt anvisar ändrade och nya anslag i
enlighet med bifogad specifikation. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:100 punkt
27
samt avslår motionerna
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkandena
7 och 8,
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkandena 5-7, 9, 10 och 14,
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena
5-8, 14, 15, 17 och 18 samt
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena
1, 2, 4 (i denna del), 5 och 6.
Reservation 13 (m)
Reservation 14 (kd)
Reservation 15 (c)
Reservation 16 (fp)
Stockholm den 30 maj 2002
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm
(m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek
(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och
Hans Hoff (s).
---------------------------------------------
---------------------------------------------
Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya anslag
för budgetåret 2002
Belopp i tusental kronor
---------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Regeringens förslag
Anslag
----------------------------------------------------------------------------
Belopp Förändring Ny ram/ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget ram/anslag
2002
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 7 284 122 126 600 7 410 722
----------------------------------------------------------------------------
46:1 Allmänna val 215 000 55 000 270 000
----------------------------------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet m.m. 4 998 149 75 400 5 073 549
----------------------------------------------------------------------------
90:6 Stöd till politiska partier 145 200 -3 800 141 400
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
2 Samhällsekonomi och 8 754 408 0 8 754 408
finansförvaltning
----------------------------------------------------------------------------
1:1 Konjunkturinstitutet 45 683 -2 825 42 858
----------------------------------------------------------------------------
1:6 Statistiska centralbyrån 394 439 2 825 397 264
----------------------------------------------------------------------------
2:1 Finansinspektionen 141 853 540 142 393
----------------------------------------------------------------------------
2:2 Insättningsgarantinämnden 8 224 -540 7 684
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
Skatt, tull och exekution 8 057 645 1 652 8 059 297
----------------------------------------------------------------------------
3:2 Skattemyndigheterna 4 966 115 1 652 4 967 767
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
4 Rättsväsendet 23 640 161 300 23 802 123
823
----------------------------------------------------------------------------
4:5 Domstolsväsendet m.m. 3 617 192 1 300 3 618 492
----------------------------------------------------------------------------
4:6 Kriminalvården 4 122 603 160 000 4 282 603
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
6 Totalförsvar 45 810 -3 750 45 806 344
094
----------------------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap 20 338 658 -3 750 20 334 908
och fredsfrämjande truppinsatser
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
6:3 Funktionen Civil ledning 536 317 -258 367 277 950
----------------------------------------------------------------------------
6:4 Funktionen Försörjning med 66 682 -35 341 31 341
industrivaror
----------------------------------------------------------------------------
6:5 Funktionen Befolkningsskydd och 570 547 -285 274 285 273
räddningstjänst
----------------------------------------------------------------------------
6:6 Funktionen Psykologiskt försvar 22 330 -10 665 11 665
----------------------------------------------------------------------------
6:7 Funktionen Ordning och säkerhet 24 484 -12 242 12 242
----------------------------------------------------------------------------
6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård 153 599 -92 065 61 534
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
6:9 Funktionen Telekommunikationer 205 970 -102 985 102 985
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
6:10 Funktionen Postbefordran 1 239 -239 1 000
----------------------------------------------------------------------------
6:11 Funktionen Transporter 157 994 -78 997 78 997
----------------------------------------------------------------------------
6:12 Funktionen Energiförsörjning 291 924 -145 962 145 962
----------------------------------------------------------------------------
6:19 Krisberedskapsmyndigheten 0 59 000 59 000
----------------------------------------------------------------------------
6:20 Styrelsen för psykologiskt 0 5 400 5 400
försvar
----------------------------------------------------------------------------
6:21 Civilt försvar 0 957 737 957 737
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
7 Internationellt bistånd 15 043 -200 000 14 843 822
822
----------------------------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 13 796 752 -200 000 13 596 752
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Regeringens förslag
Anslag
----------------------------------------------------------------------------
Belopp Förändring Ny ram/ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget ram/anslag
2002
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
8 Invandrare och flyktingar 5 238 643 672 000 5 910 643
----------------------------------------------------------------------------
10:4 Hemutrustningslån 12 451 -10 000 2 451
----------------------------------------------------------------------------
10:5 Ombudsmannen mot etnisk 13 908 2 000 15 908
diskriminering
----------------------------------------------------------------------------
12:1 Migrationsverket 490 079 60 000 550 079
----------------------------------------------------------------------------
12:2 Mottagande av asylsökande 1 652 364 560 000 2 212 364
----------------------------------------------------------------------------
12:4 Utlänningsnämnden 75 854 20 000 95 854
----------------------------------------------------------------------------
12:5 Offentligt biträde i 77 028 20 000 97 028
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
utlänningsärenden
----------------------------------------------------------------------------
12:6 Utresor för avvisade och 70 043 20 000 90 043
utvisade
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
9 Hälsovård, sjukvård och social 31 128 282 950 31 411 860
omsorg 910
----------------------------------------------------------------------------
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen 17 624 000 219 000 17 843 000
----------------------------------------------------------------------------
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård 310 224 -4 700 305 524
----------------------------------------------------------------------------
13:5 Hälso- och sjukvårdens 24 980 -1 250 23 730
ansvarsnämnd
----------------------------------------------------------------------------
13:6 Socialstyrelsen 460 736 -5 100 455 636
----------------------------------------------------------------------------
14:2 Bidrag till WHO 39 371 650 40 021
----------------------------------------------------------------------------
14:5 Smittskyddsinstitutet 161 034 -650 160 384
----------------------------------------------------------------------------
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder 86 554 15 000 101 554
----------------------------------------------------------------------------
16:7 Bilstöd till handikappade 164 000 50 000 214 000
----------------------------------------------------------------------------
18:1 Bidrag till utveckling av 80 378 10 000 90 378
socialt arbete m.m.
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 108 357 2 503 750 110 860
och 018 768
handikapp
----------------------------------------------------------------------------
19:1 Sjukpenning och rehabilitering 45 705 022 2 500 000 48 205 022
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
19:6 Ersättning för kroppsskador 58 900 3 750 62 650
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
13 Arbetsmarknad 58 915 266 000 59 181 236
236
----------------------------------------------------------------------------
22:4 Särskilda insatser för 7 139 492 -704 000 6 435 492
arbetshandikappade
----------------------------------------------------------------------------
22:11 Bidrag till 388 000 970 000 1 358 000
lönegarantiersättning
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
14 Arbetsliv 1 047 542 4 500 1 052 042
----------------------------------------------------------------------------
23:1 Arbetsmiljöverket 566 611 -5 150 561 461
----------------------------------------------------------------------------
23:2 Arbetslivsinstitutet 310 085 9 150 319 235
----------------------------------------------------------------------------
23:7 Ombudsmannen mot diskriminering 4 394 500 4 894
på grund av sexuell läggning
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
15 Studiestöd 22 567 335 -222 000 22 345 335
----------------------------------------------------------------------------
25:2 Studiemedel m.m. 11 604 520 -276 000 11 328 520
----------------------------------------------------------------------------
25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 3 378 664 54 000 3 432 664
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
16 Utbildning och 41 446 -54 000 41 392
universitetsforskning 670 670
----------------------------------------------------------------------------
25:17 Bidrag till den särskilda 2 951 656 108 000 3 059 656
vuxenutbildningsinsatsen
----------------------------------------------------------------------------
25:19 Bidrag till kvalificerad 664 082 -162 000 502 082
yrkesutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:20 Uppsala universitet: 994 037 10 290 1 004 327
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:22 Lunds universitet: 1 270 187 17 600 1 287 787
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:24 Göteborgs universitet: 1 219 897 11 910 1 231 807
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:26 Stockholms universitet: 779 616 5 604 785 220
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:30 Linköpings universitet: 944 429 26 784 971 213
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Regeringens förslag
Anslag
----------------------------------------------------------------------------
Belopp Förändring Ny ram/ny
enligt av anslagsnivå
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
statsbudget ram/anslag
2002
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: 823 050 -33 600 789 450
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:40 Växjö universitet: 352 712 -13 400 339 312
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:42 Örebro universitet: 451 121 14 380 465 501
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning 501 251 -54 175 447 076
----------------------------------------------------------------------------
25:46 Blekinge tekniska högskola: 223 878 -3 400 220 478
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:50 Högskolan i Kalmar: 324 203 -13 400 310 803
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:52 Mälardalens högskola: 437 916 27 280 465 196
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:56 Högskolan i Borås: 273 760 18 627 292 387
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:57 Högskolan Dalarna: 302 014 -17 000 285 014
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:58 Högskolan på Gotland: 83 947 -7 945 76 002
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:59 Högskolan i Gävle: 289 781 6 750 296 531
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:70 Södertörns högskola: 224 211 -9 000 215 211
Grundutbildning
----------------------------------------------------------------------------
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på 1 755 175 4 750 1 759 925
högskoleområdet m.m.
----------------------------------------------------------------------------
25:73 Särskilda utgifter inom 592 045 7 945 599 990
universitet och högskolor m.m.
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
17 Kultur, medier, trossamfund och 8 106 670 -1 652 8 105 018
fritid
----------------------------------------------------------------------------
28:39 Stöd till trossamfund 50 750 -1 652 49 098
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
18 Samhällsplanering, 9 529 248 170 000 9 699 248
bostadsförsörjning och byggande
----------------------------------------------------------------------------
31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar 185 000 -80 000 105 000
som främjar ekologisk hållbarhet
----------------------------------------------------------------------------
31:13 Statens bostadsnämnd 0 10 000 10 000
----------------------------------------------------------------------------
31:14 Omstrukturering av kommunala 0 240 000 240 000
bostadsföretag
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
20 Allmän miljö- och naturvård 3 124 563 2 638 3 127 201
----------------------------------------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella 38 924 638 39 562
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader
----------------------------------------------------------------------------
34:1 Naturvårdsverket 311 035 2 000 313 035
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
21 Energi 2 132 055 0 2 132 055
----------------------------------------------------------------------------
35:2 Bidrag för att minska 251 000 -75 000 176 000
elanvändning
----------------------------------------------------------------------------
35:9 Skydd för småskalig elproduktion 210 000 75 000 285 000
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
22 Kommunikationer 24 468 615 4 100 24 472 715
----------------------------------------------------------------------------
36:8 Ersättning till viss kanaltrafik 62 660 4 100 66 760
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
36:9 Bidrag till sjöfarten 212 500 -300 212 200
----------------------------------------------------------------------------
36:10 Rederinämnden: Administration 2 500 300 2 800
----------------------------------------------------------------------------
37:4 Ersättning till SOS Alarm 144 000 6 000 150 000
Sverige AB för alarmeringstjänst
enligt avtal
----------------------------------------------------------------------------
37:5 Informationsteknik: 25 000 -6 000 19 000
Telekommunikation m.m.
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
Utgiftsområde Regeringens förslag
Anslag
----------------------------------------------------------------------------
Belopp Förändring Ny ram/ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget ram/anslag
2002
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
23 Jord- och skogsbruk, fiske med 10 838 984 -81 500 10 757 484
anslutande näringar
----------------------------------------------------------------------------
42:5 Bekämpande av smittsamma 107 100 3 000 110 100
husdjurssjukdomar
----------------------------------------------------------------------------
42:6 Ersättningar för viltskador m.m. 84 000 3 500 87 500
----------------------------------------------------------------------------
42:7 Djurskyddsmyndigheten 13 000 15 000 28 000
----------------------------------------------------------------------------
43:1 Statens jordbruksverk 310 104 15 000 325 104
----------------------------------------------------------------------------
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet 17 000 -7 500 9 500
----------------------------------------------------------------------------
43:17 Bidrag till vissa 37 089 4 500 41 589
internationella organisationer
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö 2 203 000 -115 000 2 088 000
och struktur
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
24 Näringsliv 3 410 185 -20 000 3 390 185
----------------------------------------------------------------------------
38:20 Kostnader för omstrukturering av 25 000 -20 000 5 000
vissa statligt ägda företag m.m.
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
25 Allmänna bidrag till kommuner 98 898 2 838 000 101 736
914 914
----------------------------------------------------------------------------
91:2 Bidrag till särskilda insatser i 487 000 -60 000 427 000
vissa kommuner och landsting
----------------------------------------------------------------------------
91:3 Statligt utjämningsbidrag till 20 861 414 2 898 000 23 759 414
kommuner
och landsting
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
Summa anslagsförändringar på 6 450 588
tilläggsbudget
----------------------------------------------------------------------------
Redogörelse
för ärendet
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
Ärendet och dess beredning
I den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 2001/02:100, avsnitt 7,
punkterna 4-17, 19-27) föreslår
regeringen ändringar på
tilläggsbudget. Med anledning av
regeringens förslag har 5
motioner väckts.
Förslagen i propositionen och i motionerna
återges i bilaga 1 till detta
betänkande.
Det lagförslag som regeringen
lägger fram i propositionen
återges i bilaga 2.
En sammanställning av regeringens
och partiernas förslag till
ändrade och nya anslag finns i
bilaga 3.
Finansutskottet har berett
berörda utskott tillfälle att
yttra sig över de förslag i
propositionen och i motionerna
som rör respektive utskotts område.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet
(2001/02:KU5y)
- justitieutskottet
(protokollsutdrag
2001/02:29.6)
- försvarsutskottet
(2001/02:FöU3y)
- socialförsäkringsutskottet
(2001/02:SfU8y)
- socialutskottet
(2001/02:SoU5y)
- utbildningsutskottet
(2001/02:UbU4y)
- trafikutskottet
(protokollsutdrag
2001/02:26.5)
- miljö- och
jordbruksutskottet
(2001/02:MJU4y)
- näringsutskottet
(protokollsutdrag
2001/02:29.6)
- arbetsmarknadsutskottet
(2001/02:AU5y)
- bostadsutskottet
(2001/02:BoU5y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 4-14.
Skatteutskottet, utrikesutskottet
och kulturutskottet har beslutat att
inte avge något yttrande över
tilläggsbudgeten.
2001/02
FiU21
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen
kan riksdagen för löpande
budgetår på tilläggsbudget
göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra
anslag och anvisa nya
anslag. Anslagsförändringarna
i regeringens förslag till
tilläggsbudget innebär att
anvisade medel ökar med 6 451
miljoner kronor netto. De
föreslagna ökningarna av
anslagen uppgår till 9 370
miljoner kronor och de
föreslagna minskningarna
uppgår till 2 919 miljoner
kronor. 94 anslag inom 21
utgiftsområden berörs av dessa
förändringar.
Vidare föreslår regeringen bl.a. nya och ändrade
bemyndiganden att ingå
ekonomiska förpliktelser.
Förslagen i propositionen
har tagits fram i samarbete
mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet.
Utskottet
behandlar inledningsvis en
motion om tilläggsbudgetens
beräkningsunderlag.
Därefter behandlas
förslagen i propositionen
och i motionerna utgiftsområdesvis.
Enligt riksdagsordningen
5 kap. 12 § fjärde stycket
får beslut om anslag för
löpande budgetår som innebär att
en utgiftsram påverkas inte
fattas innan beslut om
godkännande av ändrad utgiftsram
fattats. I utskottets förslag
till riksdagsbeslut
tas således förslagen i
propositionen och i motionerna
om ändrade ramar och anslag upp i
en punkt, punkt 25.
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
Beräkningsunderlag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att regeringen skall
återkomma med ett nytt beräkningsunderlag.
Jämför reservation 1 (m, kd).
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren
m.fl. (m) anförs att
tilläggsbudgeten är ovanligt
omfattande. Enligt
motionärerna beror detta på
att regeringen inte tagit
konsekvenserna av sin brist på
politik för att hejda ökningen
av sjukskrivningar och
förtidspensioneringar.
Den budgeteringsmarginal
som när den första gången
fastställdes var 33,7 miljarder
krymps nu till 0,9 miljarder
kronor.
Motionärerna tar upp höjningen av
arbetslöshetsersättningen
som regeringen beslutade om
efter det att vårpropositionen
lämnades till riksdagen.
Utgiftstaket överskrids om a-
kassan höjs i enlighet med vad
regeringen har sagt offentligt.
Enligt motionärerna är
dessutom prognoserna för
hur ekonomin utvecklas de
närmaste åren fortsatt dystra.
Sammantaget är, enligt
motionärerna, det underlag som
ligger till grund för
bedömningen i vårpropositionen
missvisande och inte lämpligt
att använda som underlag för
tilläggsbudgeten och ännu mindre
på längre sikt.
Regeringen bör därför snarast
återkomma till riksdagen med
ett nytt beräkningsunderlag
som går att använda som
underlag för riksdagens
beslut.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan inte dela
motionärernas uppfattning att
underlaget för vårpropositionen
är missvisande. Regeringen har
på sedvanligt sätt redovisat
sin bedömning av utvecklingen
under innevarande år
och vilka åtgärder som är
motiverade på tilläggsbudget.
Beträffande höjningen av
arbetslöshetsersättningen
vill utskottet framhålla att
tillgängliga prognoser visar
att redan anslagna medel
för 2002 räcker för att täcka
höjningen från den 1 juli 2002.
När det gäller budgeteringsmarginalen
vill utskottet erinra om att i
tilläggsbudgeten föreslås det
statliga utjämningsbidraget
till kommuner och landsting
höjas med 2,9 miljarder
kronor. Inkomsterna från
den utjämningsavgift
kommuner och landsting
betalar till staten redovisas
på statsbudgetens inkomstsida.
Systemet är i princip
självfinansierat och
statsbudgetens saldo påverkas
därmed inte.
Höjningen av utjämningsbidraget
skulle kunna motivera en
beräkningsteknisk uppräkning av
utgiftstaket med 2,9 miljarder
kronor innevarande år.
Regeringen avser att behandla
tekniska justeringar i
ett sammanhang och återkommer
därför med en samlad bedömning
i budgetpropositionen.
Om detta belopp räknas in i
budgeteringsmarginalen är denna nära 4
miljarder kronor.
Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda
motion Fi42 (m) yrkande 1.
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
Tilläggsbudget per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
46:1 Allmänna val
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 215 miljoner kronor. Personer med utländskt
medborgarskap har enligt vallagen (1997:157) rösträtt vid och är
valbara i val till kommunala församlingar. Inför 1998 års val
anvisade riksdagen 12,4 miljoner kronor som regeringen fördelade
till riksdagspartierna för information till invandrare (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). I 1998 års
val sjönk ändå valdeltagandet även för kategorin röstberättigade
med utländskt medborgarskap. Regeringen anser därför att 30
miljoner kronor bör tillföras för ändamålet inför 2002 års val.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 90:6 Stöd till
politiska partier minskas med 3,8 miljoner kronor. Detta innebär
inte att stödet till de politiska partierna minskar.
Från anslaget 46:1 Allmänna val betalas även kostnader för
administrationen av de allmänna valen. En del i detta är
förtidsröstningen på Posten AB:s postkontor. Mot bakgrund av de
struktur- förändringar som Posten AB för närvarande genomgår
bedömer regeringen att kostnaderna för att bibehålla den höga
ambitionsnivån för poströstningen kommer att bli högre än tidigare
beräknat. Regeringen anser därför att ytterligare 25 miljoner
kronor bör tillföras för ändamålet.
Sammantaget föreslås att anslaget 46:1 Allmänna val ökas med 55
miljoner kronor.
Motionen
Enligt motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) är förslaget att
tillföra 30 miljoner kronor med avsikten att genom en
informationskampanj riktad till invandrare öka valdeltagandet
bland utländska medborgare som har rösträtt tveksamt ur flera
synvinklar. Till exempel preciserar inte regeringen vad pengarna
skall användas till, vilka de skall fördelas till eller vilka som
skall genomföra informationskampanjen. Dessutom ankommer det på de
politiska partierna att verka för ett högt valdeltagande. Staten
skall inte behöva bidra med pengar till sådan verksamhet.
Slutligen är det inte säkert att ökade resurser till
informationskampanjer löser problemet med lågt valdeltagande.
Redan inför valet 1998 anvisade riksdagen drygt 12 miljoner kronor
som regeringen fördelade till riksdagspartierna för information
till invandrare. Trots denna information sjönk valdeltagandet. Mot
denna bakgrund avvisar motionärerna förslaget om 30 miljoner
kronor till en informationskampanj.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande (KU5y) att det är
angeläget att valdeltagandet även bland personer med utländskt
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
medborgarskap ökar. Trots att riksdagen inför 1998 års val
anvisade 12,4 miljoner kronor för riksdagspartiernas information
till invandrare sjönk valdeltagandet också i denna grupp.
Konstitutionsutskottet delar mot denna bakgrund regeringens
bedömning att ett högre belopp bör tillföras inför 2002 för
ändamålet att öka valdeltagandet bland röstberättigade med
utländskt medborgarskap och att finansieringen delvis bör ske
genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med
3,8 miljoner kronor. Konstitutionsutskottet tillstyrker mot denna
bakgrund och med hänsyn till att 25 miljoner kronor bör tillföras
för att bibehålla den höga ambitionsnivån för poströstningen att
anslaget 46:1 Allmänna val sammantaget ökas med 55 miljoner
kronor. Motionen avstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna del). Motion Fi42 (m)
yrkande 18 (i denna del) avstyrks.
90:5 Regeringskansliet m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 4 998 149 000 kr. Regeringen anför att
försvagningen av den svenska kronan mot framför allt den
amerikanska dollarn för utrikesrepresentationen har medfört en
kursförlust uppgående till 75 400 000 kr. Regeringen anser att
anslaget 90:5 Regerings- kansliet m.m. bör ökas med detta belopp.
Motionerna
Två motioner vänder sig mot regeringens förslag.
I motion Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) begärs att riksdagen
avslår förslaget. Enligt motionen borde regeringen under hösten
2001 ha kunnat förutse att kursförlusten skulle bli omfattande. En
valutaförlust som uppgår till 75 400 000 kr endast för
utrikesrepresentationen 2001 indikerar att en stor andel av
Regeringskansliets totala anslag på 3 281 054 000 kr används till
utlandsrepresentation. Regeringskansliet har därtill enligt
motionen omfattande tillgångar efter anslagssparande som skulle
kunna täcka den uppkomna valutaförlusten.
Också i motion Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c) begärs att den av
regeringen föreslagna höjningen inte skall genomföras.
Motionärerna framhåller att sedan budgetpropositionen för 2002
presenterades hösten 2001 har kronan stärkts såväl gentemot euron
som mot det handelsviktade TCW-indexet. I slutet av september 2001
låg TCW-index på ca 146. Sedan dess har kronan stärkts och TCW-
index låg i april 2002 på ca 133. Mot den bakgrunden är det enligt
motionärerna anmärkningsvärt att regeringen går till riksdagen för
att begära extraanslag till Regeringskansliet för vad som närmast
måste betraktas som en felbudgetering. Mot bakgrund av att
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
Regeringskansliet expanderat kraftigt de senaste åren och inte
gjort någon neddragning av verksamheten efter arbetet med
ordförandeskapet i EU är det enligt motionen rimligt att
utrikesförvaltningens kursförlust klaras inom den ram som
tilldelats i budgetpropositionen för 2002.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande (KU5y) om att
anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. finansierar
Regeringskansliets förvaltningskostnader, kommittéväsendet, andra
utredningar m.m. Anslaget fördelas mellan Statsrådsberedningen
(statsministerns kansli), de tio departementen, Regeringskansliets
förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror m.m.). I
statsbudgeten för 2002 har anvisats 4 998 149 000 kr på anslaget.
Anslaget finansierar från och med den 1 januari 2002 även
förvaltningskostnaderna för Utrikesdepartementet och de 104
utlandsmyndigheterna (2001-07-01) samt de drygt 400
honorärkonsulaten. Anslaget för 2001 var för Regeringskansliet
m.m. utom utrikesförvaltningen 3 281 054 000 kr och för
utrikesförvaltningen 1 858 893 000 kr.
Genom tilläggsbudget hösten 2001 hade anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen tillförts 31 425 000 kr. Försvagningen av den
svenska kronan framför allt mot den amerikanska dollarn hade
enligt regeringen medfört en valutakursförlust uppgående till 38
miljoner kronor, och ökningen hänförde sig till detta sedan hänsyn
tagits till en justering till utrikesförvaltningens nackdel på
grund av premier för avtalsförsäkringar. Vid utgången av år 2001
fanns ett anslagssparande på 139 240 000 kr på anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. och 4 836 000 kr på anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen, vilket enligt uppgift från Regeringskansliet
i huvudsak hänför sig till retroaktiva lönekostnader m.m.,
uppskjutna investeringar, kapitalkostnader och fakturor för
utgifter från föregående år.
TCW-index (Total Competitiveness Weights), som är ett sätt att
mäta kronans värde mot en korg av andra valutor, har den 19
november 1992 som startdatum, då index var lika med 100. TCW
bygger på genomsnittliga aggregerade flöden av bearbetade varor
för 21 länder. Vikterna tar hänsyn till såväl export, import-, som
"tredjelandseffekter". Under september 2001 varierade TCW mellan
139 och 146 och den 14 maj 2002 var TCW 136,5. US- dollarns värde
har under samma period sjunkit från 10,60 till 10,26 SEK och euron
från 9,67 till 9,30 SEK.
Konstitutionsutskottet gör när det gäller anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. inte någon annan bedömning än regeringen.
Försvagningen av den svenska kronan har medfört ett behov av att
tillföra anslaget 75,4 miljoner kronor. Konstitutionsutskottet
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
tillstyrker således regeringens förslag att anslaget skall ökas
med detta belopp. Motionerna avstyrks följaktligen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna del). Därmed avstyrks
motionerna Fi38 (c) yrkande 8 (i denna del) och Fi44 (kd)
yrkandena 1 och 6 (i denna del).
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:6 Statistiska centralbyrån
Propositionen
Konjunkturinstitutet har statistikansvar för enkäten om
Näringslivets investeringar. Denna statistik har numera relativt
liten betydelse för Konjunktur- institutets prognosarbete.
Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskapsprogram är i
stället den helt dominerande användaren av investeringsenkäten.
Därför anser regeringen att ansvaret för investeringsenkäten skall
flyttas från Konjunkturinstitutet till SCB. Anslaget 1:6
Statistiska centralbyrån bör därför tillföras 2 825 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet
minskas med motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
2:1 Finansinspektionen
Propositionen
Inom Finansinspektionen pågår ett arbete med att införa ett
riskhanteringssystem som syftar till att utveckla tillsynen för de
väsentligaste instituten, att möjliggöra en årlig samlad
riskbedömning samt att anpassa tillsynen till de nya reglerna för
kapitaltäckning. Ytterligare medel behövs för att slutföra
arbetet.
Finansinspektionen har en aktiv roll i Euro- peiska
värdepapperstillsynskommittén. Arbetet inom kommittén kommer att
bli betydande när en ny EU-reglering inom finansmarknadsområdet
arbetas fram. Inspektionen behöver ytterligare medel för detta
arbete.
Anslaget 2:1 Finansinspektionen bör därför ökas med 540 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Insättning-
sgarantinämnden minskas med motsvarande belopp.
Finansieringsåtgärden påverkar inte nämndens verksamhet under
2002.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
Statens fastighetsverk - förvärvande av fastighet samt ny
investeringsplan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av att
staten förvärvar fastigheten Proserpina 4 i Stockholms kommun och
godkännande av en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk.
Motionen avstyrks.
Jämför reservation 2 (m).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att staten förvärvar
fastigheten Proserpina 4 - det s.k. Norra Bancohuset - i Gamla
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
stan i Stockholms kommun. Fastigheten tillhörde under lång tid
staten. Byggnaderna inom kvarteret Proserpina löstes in successivt
av Riksbanken i slutet av 1700- talet. Banken hade en del av sin
verksamhet där fram till 1907. Riksarkivet övertog därefter
lokalerna. Fastigheten såldes av Byggnadsstyrelsen i mitten av
1980-talet. Staten har nu möjlighet att förvärva fastigheten.
Regeringen anser att det är av stort intresse att fastigheten,
som enligt Riksantikvarieämbetet uppfyller kriterierna för att
kunna räknas till det nationella kulturarvet, åter kommer i
statens ägo. Därigenom skapas också värdefulla lokalutrymmen för
staten i Stockholms innerstad.
Statens fastighetsverk och Norra Bancohuset HB, dotterbolag till
Drott AB, har ingått ett avtal, villkorat av regeringens
godkännande, avseende förvärv av det s.k. Norra Bancohuset för en
köpeskilling om 145 miljoner kronor. Denna anskaffning ingår inte
i den investeringsplan som riksdagen godkänt. En ny
investeringsplan enligt nedanstående tabell behöver därför
godkännas. Förslaget innebär att beloppet för Inrikes fastigheter
2002 höjs med 145 miljoner kronor.
Investeringsplan för Statens fastighetsverk
Miljoner kronor
------------------------------------------------------------
Investerat Prognos Budget Beräknat Beräknat
2000 2001 2002 2004
2003
------------------------------------------------------------
Inrikes 280 218 503 358 200
------------------------------------------------------------
Utrikes 26 20 18 15 10
------------------------------------------------------------
Mark 11 23 12 7 4
------------------------------------------------------------
Summa 317 261 533 380 214
investeringar
------------------------------------------------------------
Lån 317 261 533 380 214
------------------------------------------------------------
Summa 317 261 533 380 214
finansiering
------------------------------------------------------------
Finansieringen av
förvärvet av
fastigheten ryms
inom den låneram
för
Fastighetsverkets
investeringar på
högst 7 miljarder
kronor som
riksdagen
bemyndigat
regeringen att
besluta om.
Motionen
I motion Fi42 av Bo
Lundgren m.fl. (m)
avvisas regeringens
förslag. Enligt
motionärerna anger
regeringen inte
någon egentlig
anledning till
affären annat än
att det är av stort
intresse att
fastigheten åter
kommer i statens
ägo. Även om
regeringen anför
att värdefullt
lokalutrymme för
staten i Stockholms
innerstad skapas
anges inte vad
detta för staten
värdefulla
lokalutrymme skall
användas till. Det
kan knappast räknas
till statens
kärnuppgifter att
äga fastigheter.
Motionärerna
motsätter sig
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
affären då det inte
anförs någon
konkret anledning
till affären annat
än själva ägandet i
sig. Förslag till
ny investeringsplan
avslås också.
Kompletterande
uppgifter
Av Statens
fastighetsverks
hemställan till
regeringen (2001-
02-15) om förvärv
av fastigheten
framgår att
Fastighetsverket
tidigare har fört
diskussioner med
det handelsbolag
som äger
fastigheten men har
då ansett priset
vara för högt.
Efter diskussioner
hösten 2001 har
Fastighetsverket
nått en
överenskommelse som
verket anser
marknadsmässig.
Ett förvärv av
fastigheten kan,
enligt
Fastighetsverkets
hemställan,
motiveras med den
historiska
samhörighet
byggnaden har med
det av verket
förvaltade Södra
Bancohuset inte
minst genom den bro
som förbinder
byggnaderna. Ett
ytterligare motiv
för att förvärva
fastigheten är att
verket ser ett
behov av
ytterligare
kontorslokaler i
Gamla stan för egen
del samt för andra
statliga
myndigheter. Genom
en förvaltning av
båda Bancohusen
skapas en större
uthyrningsenhet vid
Järntorget vilken
ökar möjligheterna
till olika
uthyrningsalternativ.
Samtidigt skapas
förutsättningar för
Fastighetsverket
att på sikt lämna
inhyrda lokaler och
få den egna
personalen samlad
vid Järntorget.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker, med
hänvisning till de
kompletterande
uppgifterna,
propositionen
(punkt 5) och
avstyrker därmed
motion Fi42 (m)
yrkande 3.
Vidgat uppdrag
för Vasallen AB
Utskottets
förslag i
korthet
Utskottet
tillstyrker
regeringens
förslag att det
bolag som har
till uppgift
att utveckla
försvarsfastigheter
även skall få
förvärva
kommunala
bostadsfastigheter
för omvandling
till
företagslokaler
eller andra
lämpliga
ändamål.
Motionerna
avstyrks.
Jämför
reservationerna
3 (m, kd, fp)
och 4 (c).
Propositionen
I samband med 1997
års ekonomiska
vårproposition
beslutades att ett
aktiebolag skulle
bildas för att
utveckla
försvarsfastigheter
som avvecklades
genom 1996 års
försvarsbeslut
(prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20,
rskr. 1996/97:284).
Skälet till detta
var bl.a. att det
var viktigt att en
professionell
organisation för
fastighetsutveckling
gavs finansiell
uthållighet och
affärsmässiga
incitament för
utveckling av
fastigheterna. Det
bolag som bildades
- Vasallen AB -
skulle i samarbete
med kommuner och
lokalt näringsliv
utveckla och
förädla fastig-
heterna för att
slutligen sälja dem
på kommersiella
villkor.
I propositionen
Allmännyttiga
bostadsföretag,
m.m. (prop.
2001/02:58, bet.
2001/02:BoU4, rskr.
2001/02:160) angavs
att staten bör få
möjlighet att
förvärva bostads-
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
fastigheter av
kommunala
bostadsföretag för
att utveckla eller
avveckla
bostäderna.
Regeringen angav
att huvudambitionen
måste vara att
ansvaret för
planering och
genomförande av de
åtgärder som kan
bli aktuella vid en
rekonstruktion av
ett kommunalt
bostadsföretag
ligger kvar hos
kommunen. Det kan
dock i vissa
situationer finnas
organisationer som
genom sin särskilda
kompetens har
bättre
förutsättningar än
kommunen eller det
kommunala bostads-
företaget att
genomföra de
åtgärder som blir
aktuella. En
möjlighet som
angavs var att
Vasallen AB övertar
de
bostadsfastigheter
som inte längre
behövs för
bostadsändamål.
Regeringen anför
att inom Vasallen
AB finns en stor
erfarenhet av att
finna ny användning
för lokaler som
blivit överflödiga
vid
regementsnedläggningar.
Bolaget äger stor
kännedom om lokala
förutsättningar för
att utveckla
fastigheter för ny
kommersiell
användning.
Omvandling av
bostäder på
regementsområdena
ingår ibland som en
del av detta
arbete. Bolagets
geografiska
verksamhetsområden
överensstämmer i
flera fall med de
regioner som har
särskilda problem
med
befolkningsminskning
och höga vakanser i
de kommunala
bostadsföretagen.
Sammantaget ger
detta Vasallen AB
god kunskap om de
lokala
förutsättningarna
att hitta ny
användning för
tomma lokaler.
Regeringen anser
mot denna bakgrund
att Vasallen AB
även bör ges
möjlighet att på
kommersiella
villkor förvärva
kommunala
bostadshus för
omvandling till
företagslokaler
eller andra
lämpliga ändamål
för att sedan sälja
dessa på
kommersiella
villkor.
Motionerna
I motion Fi42 av Bo
Lundgren m.fl. (m)
ifrågasätts starkt
om Vasallens
kompetens på det
aktuella området är
sådan att förslaget
är motiverat.
Motionärerna anser
att privata
intressenter med
största säkerhet
har lika stor -
förmodligen större
- kompetens vad
gäller kännedom
dels om den
geografiska
regionens situation
när det gäller
möjlig
affärsverksamhet,
dels vad gäller hur
själva lokalerna
bör vara
förskaffade för att
passa olika
kommersiella
projekt.
Motionärerna
motsätter sig
således förslaget.
I motion Fi38 av
Agne Hansson m.fl.
(c) anförs att
kommunerna måste
tillåtas ta sitt
rättmätiga ansvar
för utformningen av
bostadspolitiken
utan inblandning
från statlig nivå.
I stället för att
på olika sätt lätta
på regelverket ser
sig regeringen
tvungen att
"hjälpa" kommunerna
med att
omstrukturera
bostadsbolagen.
Motionärerna yrkar
avslag på
förslaget.
Finansutskottets
ställningstagande
Som framgår av
vårpropositionen
har regeringen
redan tidigare
pekat på att
fördelarna med att
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
utnyttja Vasallen
AB i detta
sammanhang.
Utskottet delar
regeringens
uppfattning att
Vasallen AB har god
kunskap om de
lokala
förutsättningarna
att hitta ny
användning för
tomma lokaler och
tillstyrker att
bolaget får
förvärva kommunala
bostadsfastigheter
för omvandling till
företagslokaler
eller andra
lämpliga ändamål.
Med hänvisning
till det anförda
tillstyrks således
propositionen
(punkt 6) samt
avstyrks motionerna
Fi38 (c) yrkande 4
och Fi42 (m)
yrkande 4.
Utgiftsområde
3 Skatt, tull
och exekution
3:2
Skattemyndigheterna
Propositionen
Skattemyndigheterna
skall kompenseras
för kostnaderna för
att administrera
uttag av avgifter
till registrerade
trossamfund (prop.
1998/99:124 avsnitt
7.1). Kostnaderna
för uppbördshjälpen
kan beräknas till
21 kr per person.
Regeringen har
beslutat om
uppbördshjälp för
sju trossamfund.
Enligt uppgift
uppgår antalet
personer där
skattemyndigheterna
svarar för
uppbörden år 2002
till 78 668
stycken. Regeringen
föreslår därför att
anslaget 3:2
Skattemyndigheterna
ökas med 1 652 000
kr. Finansiering
sker genom
utgiftsminskning
under ett annat
utgiftsområde.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker
propositionens
förslag (punkt 27 i
denna del).
Utgiftsområde
4
Rättsväsendet
4:5
Domstolsväsendet
m.m.
Propositionen
I propositionen
Redovisningen av
Svenska kyrkans
fastigheter i
fastighetsregistrets
inskrivningsdel
(prop. 2001/02:136)
föreslås att frågor
om lagfart för
fastigheter som
tillhör Svenska
kyrkan och dess
organisatoriska
delar skall
regleras. Syftet är
att göra det
möjligt för kyrkan
att på ett enkelt
sätt få lagfart på
sin fasta egendom
samt att åstadkomma
en mera fullständig
redovisning i
fastighetsregistrets
inskrivningsdel.
Reformen medför
ökat arbete och
kostnadsökningar
för
inskrivningsmyndigheterna,
särskilt som kyr-
kans
lagfartsärenden
ofta är mer komp-
licerade än vanliga
lagfartsärenden.
Anslaget 4:5 Dom-
stolsväsendet m.m.
behöver därför
tillföras 3 200 000
kr. Den väntade
ökningen av antalet
inskrivningsärenden
beräknas medföra
inkomster i form av
expeditionsavgifter
som bedöms täcka
denna tillfälliga
resursförstärkning.
Ändringar i lagen
(1991:1128) om
psykiatrisk
tvångsvård och
lagen (1991:1129)
om rättspsykiatrisk
tvångsvård har
medfört ökade
kostnader för
domstolsväsendet
för förordnanden av
sakkunniga.
Regeringen anser
därför att anslaget
4:5
Domstolsväsendet
m.m. behöver
tillföras
12 200 000 kr varav
2 000 000 kr avser
år 2000, 5 100 000
kr avser år 2001
och 5 100 000 kr
avser år 2002.
Finansiering sker
genom
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
utgiftsminskning
under ett annat
utgiftsområde.
Riksdagen har
beslutat (prop.
2000/01:88, bet.
2000/01:JuU24,
rskr. 2000/01:223)
att Sjöfartsverket
skall svara för
sjöfartsregistret i
stället för
Stockholms
tingsrätt.
Verksamheten
flyttades i
december 2001.
Anslaget 4:5 Dom-
stolsväsendet m.m.
bör med anledning
härav minskas med
4 100 000 kr.
För att
finansiera ökade
utgifter inom
kriminalvården
anser regeringen
att anslaget 4:5
Domstolsväsendet
m.m. bör minskas
med 10 000 000 kr.
Sammantaget
innebär detta att
regeringen föreslår
att anslaget 4:5
Domstolsväsendet
m.m. skall ökas med
1 300 000 kr.
De olika förändringarna
inom anslaget
sammanfattas i följande
tabell.
Ökningar och
minskningar inom
anslaget 4:5
Domstolsväsendet m.m.
Belopp i tusental kronor
------------------------------------------------------
Skäl till förändringen Förändring av
anslag
------------------------------------------------------
Inskrivningsärenden Svenska kyrkan +3 200
------------------------------------------------------
Förordnanden av sakkunniga +12 200
------------------------------------------------------
Summa ökning +15 400
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
Sjöfartsregistret förs till -4 100
Sjöfartsverket
------------------------------------------------------
Finansiering av ökade utgifter inom -10 000
kriminalvården
------------------------------------------------------
Summa minskning -14 100
------------------------------------------------------
Nettoförändring +1 300
------------------------------------------------------
Justitieutskottets
yttrande
Justitieutskottet, som
har yttrat sig i form
av protokollsutdrag,
tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker, i likhet
med justitieutskottet,
propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
4:6 Kriminalvården
Propositionen
Beläggningen inom
anstalter och häkten
fortsätter att öka.
Kriminalvården kan inte
möta volymökningarna
inom nuvarande
anslagsram. För att ge
kriminalvården
förutsättningar att
möta det ökade
platsbehovet anser
regeringen att anslaget
behöver tillföras 150
miljoner kronor.
I propositionen
Nationell
narkotikahandlingsplan
(prop. 2001/02:91)
föreslås att en
särskild satsning görs
för att bekämpa
narkotikamissbruket
inom kriminalvården
under åren 2002-2004.
Som ett led häri
behöver kriminalvårdens
resurser nu förstärkas
med 10 miljoner kronor.
Sammantaget föreslår
regeringen att anslaget
4:6 Kriminalvården ökas
med 160 miljoner
kronor. Finansiering
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
sker delvis genom att
anslaget 4:5
Domstolsväsendet m.m.
minskas med 10 miljoner
kronor.
Justitieutskottets
yttrande
Justitieutskottet, som
har yttrat sig i form
av protokollsutdrag,
tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker, i likhet
med justitieutskottet,
propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
Utgiftsområde 6
Totalförsvar
6:1
Förbandsverksamhet,
beredskap och
fredsfrämjande
truppinsatser m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget 6:1
Förbandsverksamhet,
beredskap och freds-
främjande truppinsatser
m.m. minskas med
3 750 000 kr för att
finansiera en ökning av
utgifterna under ett
annat utgiftsområde.
Försvarsutskottets
yttrande
Försvarsutskottet anför
i sitt yttrande (FöU3y)
att man inte har något
att erinra mot
regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker, i likhet
med försvarsutskottet,
propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
6:19
Krisberedskapsmyndigheten
Propositionen
Regeringen har i
propositionen
Samhällets säkerhet
m.m. (prop.
2001/02:158) föreslagit
att den nya Kris-
beredskapsmyndigheten
skall inrättas den 1
juli 2002. Till följd
av detta behöver ett
nytt ramanslag 6:19
Krisberedskapsmyndigheten
på 59 miljoner kronor
anvisas. Finansiering
sker genom att anslaget
6:3 Funktionen Civil
ledning minskas.
Försvarsutskottets
yttrande
Försvarsutskottet
tillstyrker i sitt
yttrande (FöU3y)
regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker, i likhet
med försvarsutskottet,
propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
6:20 Styrelsen för
psykologiskt försvar
Propositionen
Regeringen har i
propositionen
Samhällets säkerhet
m.m. (prop.
2001/02:158) angett att
verksamhetsområdet Det
civila försvaret bör
finansieras från ett
anslag för
Krisberedskapsmyndighetens
förvaltningsutgifter,
ett anslag för
förvaltningsutgifter
vid Styrelsen för
psykologiskt försvar
samt ett samlat anslag
för övriga utgifter
inom
verksamhetsområdet.
Till följd av detta
behöver ett nytt
ramanslag 6:20
Styrelsen för
psykologiskt försvar på
5 400 000 kr anvisas.
Finansiering sker genom
att anslaget 6:6
Funktionen Psykologiskt
försvar minskas.
Försvarsutskottets
yttrande
Försvarsutskottet
tillstyrker i sitt
yttrande (FöU3y)
regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet
tillstyrker, i likhet
med försvarsutskottet,
propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
6:21 Civilt försvar
(anslag samt
bemyndigande)
Utskottets förslag
i korthet
Utskottet
tillstyrker
regeringens förslag
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
att den bemyndigas
att under 2002, för
det under
utgiftsområde 6
Totalförsvar
uppförda
ramanslaget 6:21
Civilt försvar,
besluta om avtal
och beställningar
avseende
beredskapsåtgärder
och andra åtgärder
som syftar till
motstå svåra
påfrestningar på
samhället i fred,
vilka inklusive
tidigare gjorda
åtaganden medför
utgifter på högst
445 miljoner kronor
efter 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att
ett nytt ramanslag 6:21
Civilt försvar på
957 737 000 kr anvisas.
I propositionen
hänvisas till att
riksdagen har beslutat
att Överstyrelsen för
civil beredskap skall
läggas ned den 30 juni
2002 (prop. 2001/02:10,
bet. 2001/02:FöU2,
rskr. 2001/02:91).
Anslaget 6:3 Funktionen
Civil ledning skall
därför minskas.
Regeringen har vidare
i propositionen
Samhällets säkerhet
m.m. (prop.
2001/02:158) angett att
verksamhetsområdet Det
civila försvaret bör
finansieras från ett
anslag för
Krisberedskaps-
myndighetens
förvaltningsutgifter,
ett anslag avseende
förvaltningsutgifter
för Styrelsen för
psykologiskt försvar
samt ett samlat anslag
för övriga utgifter
inom
verksamhetsområdet.
Till följd av detta behöver
ett nytt ramanslag 6:21
Civilt försvar anvisas.
Ändamålet för detta nya
anslag skall motsvara de
ändamål som i dag finns för
de anslag inom
verksamhetsområdet Det
civila försvaret som finns
uppförda i statsbudgeten
exklusive
förvaltningsutgifter för
Krisberedskapsmyndigheten
och Styrelsen för
psykologiskt försvar.
Regeringen avser att även
finansiera utgifter för
Gotsamprojektet och för
vissa särskilda
investeringar i etermedier
från detta anslag.
Sammantaget innebär
regeringens förslag att
anslagen avseende det civila
försvaret bör förändras i
enlighet med följande
tabell.
Ökningar och minskningar av
anslag
Belopp i tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslag Ökning av
anslag
-------------------------------------------------------------
6:19 Krisberedskapsmyndigheten +59 000
-------------------------------------------------------------
6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar +5 400
-------------------------------------------------------------
6:21 Civilt försvar +957 737
-------------------------------------------------------------
Summa +1 022 137
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Anslag Minskning av
anslag
-------------------------------------------------------------
6:3 Funktionen Civil ledning -258 367
-------------------------------------------------------------
6:4 Funktionen Försörjning med industrivaror -35 341
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------------
6:5 Funktionen Befolkningsskydd och -285 274
räddningstjänst
-------------------------------------------------------------
6:6 Funktionen Psykologiskt försvar -10 665
-------------------------------------------------------------
6:7 Funktionen Ordning och säkerhet -12 242
-------------------------------------------------------------
6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård, m.m. -92 065
-------------------------------------------------------------
6:9 Funktionen Telekommunikationer, m.m. -102 985
-------------------------------------------------------------
6:10 Funktionen Postbefordran -239 000
-------------------------------------------------------------
6:11 Funktionen Transporter -78 997
-------------------------------------------------------------
6:12 Funktionen Energiförsörjning -145 962
-------------------------------------------------------------
Summa -1 022 137
-------------------------------------------------------------
Regeringen bör vidare bemyndigas att
besluta om avtal och beställningar
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på
högst 445 miljoner kronor efter år
2002. Summan motsvarar
bemyndiganden som för 2002 lämnats
för ramanslagen 6:3 Funktionen
Civil ledning, 6:4 Funktionen
Försörjning med industrivaror, 6:5
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst, 6:8 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m., 6:9
Funktionen Telekommunikationer
m.m. och 6:11 Funktionen
Transporter.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) anförs att sammanslagningen av
anslagen 6:3-6:12 till ett enda
anslag innebär en försämring av
spårbarheten och minskar därmed
riksdagens inflytande över det
civila försvaret. I kommande
budgetarbete bör därför den
funktionella indelningen redovisas
som anslagsposter inom anslaget
6:21 Civilt försvar.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet anför i sitt
yttrande (FöU3y) att regeringens
förslag ligger i linje med vad
riksdagen har beslutat. Genom att
skapa myndighetsanslag för
Krisberedskapsmyndigheten
respektive för Styrelsen för
psykologiskt försvar samt ett
anslag för finansiering av
utgifter för civilt försvar - 6:21
Civilt försvar - förverkligas
intentionerna i riksdagens
försvarsbeslut för 2002-2004 inom
krisberedskapsområdet. Åtgärder
inom beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred
och höjd beredskap kommer att
koordineras bättre både när det
gäller verksamhet och
finansiering.
Från det nya anslaget
finansieras dels åtgärder som inom
ramen för höjd beredskap stärker
förmågan att motstå väpnat
angrepp, dels vissa investeringar
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
för att motstå och hantera svåra
påfrestningar i fred.
Försvarsutskottet anser det
rimligt att anslag som anvisas för
höjd beredskap också skall kunna
användas för insatser som stärker
beredskapen att möta svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Med anledning av den väckta
motionen påpekar försvarsutskottet
att man vid åtskilliga tillfällen
har behandlat frågor som rör
styrning och uppföljning av
verksamheten inom totalförsvaret.
Härvid har försvarsutskottet (i
bet. 1998/99:FöU1) bl.a. betonat
behovet av att förbättra
riksdagens beslutsunderlag. Mål
för verksamheten skall kunna
preciseras och medelsanvändningen
ändamålsbestämmas. Inom ramen för
riksdagens finansmakt (9 kap. 2 §
RF) beslutar riksdagen såväl om
ekonomiska resurser som om vad
medlen skall användas till.
Försvarsutskottet konstaterar
att motionärernas önskemål ligger
i linje med vad utskottet tidigare
anfört. Försvarsutskottet bedömer
inte - mot bakgrund av utskottets
tidigare uttalanden - att ett
tillkännagivande till regeringen
skall behövas för att riksdagen
skall få ett relevant ekonomiskt
beslutsunderlag även framgent när
det gäller civilt försvar.
Motionen behöver därför inte
bifallas.
Försvarsutskottet tillstyrker
vidare det begärda bemyndigandet
avseende ramanslaget 6:21 Civilt
försvar. Summan motsvarar de
bemyndiganden som riksdagen lämnat
för 2002.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med försvarsutskottet,
propositionens förslag om ändrade
anslag (punkt 27 i denna del).
Motion Fi42 (m) yrkande 5
avstyrks.
Vidare tillstyrks, också i
enlighet med försvarsutskottets
ställningstagande, propositionens
förslag om bemyndigande avseende
det nya ramanslaget 6:21 Civilt
försvar (punkt 7).
Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet
Propositionen
Regeringen anser att anslaget 8:1
Biståndsverksamhet skall minskas
med 200 miljoner kronor för att
bidra till att finansiera utgifter
inom ett annat utgiftsområde.
Avräkningen från biståndsramen för
flyktingkostnader bör öka med
200 miljoner kronor.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
Biståndsverksamhet
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
regeringen bemyndigas att för
anslaget 8:1
Biståndsverksamhet under 2002
ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på
högst 26 148 miljoner kronor
efter 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att den
bemyndigas att för
reservationsanslaget 8:1
Biståndsverksamhet under 2002
besluta om att ingå ekonomiska
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 26 148 miljoner
kronor efter 2002.
Förhandlingar om påfyllnad av
den internationella
utvecklingsfonden och den
afrikanska utvecklingsfonden pågår
för närvarande. Vidare medför den
svenska kronans försvagade
ställning i förhållande till den
amerikanska dollarn att ett utökat
bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser behövs för det
multilaterala utvecklings-
samarbetet. Totalt behöver be-
myndigandet ökas med 200 miljoner
kronor för att Sverige skall kunna
behålla sin andel i respektive
fond.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 8).
9:2 Avsättning för
förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd
och exportkreditgarantier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att den
bemyndigas att under 2002 för
reservationsanslaget 9:2
Avsättning för förlustrisker
vad avser garantier för
finansiellt stöd och
exportkreditgarantier ställa
ut garantier för finansiellt
stöd till länder i Central-
och Östeuropa, som inklusive
tidigare ställda garantier
uppgår till högst
950 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att den
bemyndigas att under 2002 för
reservationsanslaget 9:2
Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier
ställa ut garantier för
finansiellt stöd till länder i
Central- och Östeuropa, som
inklusive tidigare ställda
garantier uppgår till högst
950 miljoner kronor.
Sedan 1996 finns en nordisk
miljöinvesteringslåneordning (MIL)
på 100 miljoner ecu vid Nordiska
investeringsbanken (NIB) för att
skapa förbättrade förutsättningar
för finansiering av miljöprojekt i
Nordens närområden. Den
ursprungliga MIL-ramen är nu så
gott som fullt utnyttjad. För att
kunna fortsätta beredningen av nya
angelägna projekt och för att NIB
aktivt skall kunna gå med i det
planerade partnerskapet för
miljöfinansiering inom den
Nordliga dimensionen (NDEP) har
NIB föreslagit en utvidgning av
ramen från 100 miljoner euro till
300 miljoner euro för att täcka
bankens finansieringsbehov i
Nordens närområden inom
miljösektorn under de närmaste fem
åren.
Under förutsättning att ett
beslut om höjning av NIB:s
garantiram fattas av de nordiska
regeringarna behöver regeringens
bemyndigande att ställa ut
garantier för finansiellt stöd
till länder i Central- och
Östeuropa utökas. De lån som
tidigare ställts ut under MIL-
ramen har överflyttats till
projektinvesteringslåneordningen
och skapar utrymme för nya lån.
Regeringens bemyndigande att
ställa ut garantier måste därför
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
avse hela ramen. Sveriges andel av
NIB:s garantiram uppgår till 34,2
%, dvs. 102,6 miljoner euro,
motsvarande högst 950 miljoner
kronor. Riksgäldskontoret kommer
att besluta om en årlig
garantiavgift som skall belasta
anslaget 9:2 Avsättning för
förlustrisker vad avser garantier
för finansiellt stöd och export-
kreditgarantier.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 9).
Utgiftsområde 8
Invandrare och
flyktingar
10:5 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering
Propositionen
Antalet anmälningar till
Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) om etnisk
diskriminering i arbetslivet har
fortsatt att öka kraftigt under
2001, och utvecklingen under det
första kvartalet 2002 tyder på en
fortsatt ökning. För att DO skall
kunna fullgöra sina uppgifter
behövs utökade resurser. Anslaget
10:5 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering bör därför ökas med
2 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker i sitt yttrande
(SfU8y) regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
12:1 Migrationsverket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år
finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 490 079 000 kr.
Antalet asylsökande under
innevarande år kommer enligt
aktuella prognoser att överstiga
tidigare gjorda bedömningar,
främst på grund av den rörlighet
som Schengensamarbetet innebär,
men också av faktorer som ligger
utanför Schengenområdet. För att
inte handläggningstider och
väntetider i Migrationsverkets
mottagandesystem skall öka, bör
anslaget 12:1 Migrationsverket
ökas med 60 miljoner kronor.
Regeringen följer noggrant
utvecklingen på anslaget och avser
att vid behov återkomma i frågan.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) påpekas att Migrationsverket
tillförs nya medel i
tilläggsbudgeten men att dessa är
långtifrån tillräckliga. Årets
beräknade underskott är ingen
engångsföreteelse utan förutses
öka de kommande åren. För att
möjliggöra en human
flyktingmottagning utan långa
väntetider anser motionärerna att
mer medel måste tillföras senast i
budgetpropositionen. I motionen
föreslås ett tillkännagivande om
det anförda.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet påpekar
i sitt yttrande (SfU8y) att man
vid ett flertal tillfällen, senast
i betänkande 2001/02:SfU13, har
konstaterat bl.a. att det är
mycket viktigt att genomföra
åtgärder i syfte att förkorta
handläggningstiderna, inte enbart
för att långa handläggningstider
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
är kostsamma på grund av att de
sökande under tiden vistas i
Migrationsverkets mottagandesystem
utan också med hänsyn till den
psykiska press som sökandena under
tiden tvingas leva under. I
samband med behandlingen av
budgeten för 2002 angavs i
betänkande 2001/02:SfU2 att
Migrationsverkets
förvaltningsanslag skulle ökas med
ca 50 miljoner kronor från 2002,
något som
socialförsäkringsutskottet
välkomnade.
Socialförsäkringsutskottet
uttalade att Migrationsverket
genom denna längre planeringsram
fick bättre förutsättningar att
korta handläggningstiderna och
därigenom påverka även kostnaderna
i mottagandesystemet.
Socialförsäkringsutskottet ansåg
emellertid, mot bakgrund av det
markant ökade antalet öppna
ärenden och det ökade antalet
asylsökande, att ett eventuellt
behov av ytterligare medel genom
tilläggsbudget borde övervägas
redan under våren för att på så
sätt underlätta Migrationsverkets
planeringsmöjligheter.
Socialförsäkringsutskottet
konstaterar att antalet
asylsökande under innevarande år
enligt aktuella prognoser kommer
att överstiga tidigare gjorda
bedömningar främst på grund av den
rörlighet som Schengensamarbetet
innebär, men också av faktorer som
ligger utanför Schengenområdet.
För att inte handläggningstider
och väntetider i Migrationsverkets
mottagandesystem skall öka
instämmer
socialförsäkringsutskottet i
regeringens bedömning att anslagen
för Migrationsverket respektive
Utlänningsnämnden bör utökas under
innevarande budgetår.
Socialförsäkringsutskottet, som
förutsätter att regeringen vid
behov återkommer med ytterligare
förslag på tilläggsbudget,
avstyrker motionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del). Motion Fi42 (m)
yrkande 6 avstyrks.
12:2 Mottagande av asylsökande
Propositionen
Inströmningen av asylsökande har
ökat till följd av Sveriges
operativa inträde i
Schengensamarbetet och en markant
ökning av antalet asylsökande från
Irak. Sammantaget har detta
medfört att fler personer än
beräknat tas emot i
Migrationsverkets
mottagandesystem. Anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande bör
därför ökas med 560 miljoner
kronor. Finansiering sker delvis
genom att utgifterna minskas inom
ett annat utgiftsområde.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker i sitt yttrande
(SfU8y) regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
12:4 Utlänningsnämnden
Propositionen
Antalet asylsökande under
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
innevarande år kommer enligt
aktuella prognoser att överstiga
tidigare gjorda bedömningar främst
på grund av Sveriges operativa
inträde i Schengensamarbetet. Som
en följd av regeringens förslag
att utöka Migrationsverkets
förvaltningsanslag anser
regeringen det även motiverat att
öka Utlänningsnämndens resurser
för att förkorta
handläggningstiderna hos nämnden
och därmed minska väntetiderna i
Migrationsverkets
mottagandesystem. Anslaget 12:4
Utlänningsnämnden bör därför ökas
med 20 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker, som framgått ovan
under 12:1 Migrationsverket, i
sitt yttrande (SfU8y) regeringens
förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
12:5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden
Propositionen
Antalet asylsökande har ökat och
därmed ökar också utgifterna för
offentligt biträde i utlännings-
ärenden. Anslaget 12:5 Offentligt
biträde i utlänningsärenden bör
därför ökas med 20 miljoner
kronor.
Antalet personer som kommer att
tas emot av kommuner bedöms bli
färre än vad som tidigare
beräknats. Anslaget 10:4
Hemutrustningslån kan därför
minskas med 10 miljoner kronor och
bidra till att finansiera ökningen
av utgifter för offentligt
biträde.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker i sitt yttrande
(SfU8y) regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
12:6 Utresor för avvisade och
utvisade
Propositionen
Antalet verkställda utresor har
ökat, vilket lett till högre
kostnader och en större
anslagsförbrukning än tidigare
beräknat. Anslaget 12:6 Utresor
för avvisade och utvisade behöver
därför tillföras 20 miljoner
kronor.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker i sitt yttrande
(SfU8y) regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
12:7 Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att den
bemyndigas att under 2002 för
ramanslaget 12:7 Från EU-
budgeten finansierade
insatser för asylsökande och
flyktingar ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst
15 miljoner kronor under år
2003.
Propositionen
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
EG-kommissionen har inrättat en
europeisk flyktingfond som skall
underlätta för EU-länderna att ta
emot asylsökande och flyktingar.
Medlen skall användas för att
utveckla mottagandesystemet för
asylsökande, för
integrationsinsatser och för att
hjälpa personer att återvända
eller återvandra till sitt
hemland. Fonden arbetar med ett
programår i taget. Hälften av det
beviljade projektstödet betalas ut
när ett projekt inleds. Efter
halva projekttiden betalas
ytterligare 30 % ut efter att
rapport lämnats och godkänts.
Resterande 20 % betalas ut efter
godkänd slutredovisning av
projektet. Slutredovisningen skall
göras senast tre månader efter
avslutat projekt. Regeringen
behöver ett bemyndigande som
innebär att beslut kan fattas
under 2002 som medför utgifter
under år 2003. Bemyndigandet bör
omfatta högst 15 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker i sitt yttrande
(SfU8y) regeringens förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 10).
Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen
Propositionen
Det finns en överenskommelse
mellan staten och landstingen om
hur kostnaderna för
läkemedelsförmånen skall delas.
Kostnaderna för 2001 har
överskridit överenskommet belopp
med ca 300 miljoner kronor, och
staten skall enligt avtalet kom-
pensera landstingen med ca 150
miljoner kronor.
År 1998 omklassificerades vissa
varor från läkemedel till
medicintekniska produkter.
Kostnaderna för dessa produkter
skall därmed inte längre ingå i
läkemedelsförmånen utan bäras av
landstingen. Landstingen bör
kompenseras för denna kostnad
genom det generella statsbidraget.
Ersättningen till landstingen, som
har uppgått till 69 miljoner
kronor per år, har emellertid
under 1999-2001 betalats från
anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen enligt en
överenskommelse mellan staten och
landstingen. Även för 2002 bör
ersättningen få belasta detta
anslag. Anslaget behöver därmed
ökas med 69 miljoner kronor. Från
och med 2003 avses landstingen
kompenseras genom det generella
statsbidraget till landstingen.
Anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen bör enligt
regeringen således ökas med
sammanlagt 219 miljoner kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens
förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med socialutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård, 13:5 Hälso- och
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
sjukvårdens ansvarsnämnd, 13:6
Socialstyrelsen, 14:2 Bidrag
till WHO samt 14:5
Smittskyddsinstitutet
Propositionen
För att bidra till finansieringen
av ökning av utgifterna inom ett
annat utgiftsområde minskas
anslaget 13:3 Bidrag till hälso-
och sjukvård med 4 700 000 kr,
anslaget 13:5 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd med
1 250 000 kr samt anslaget 13:6
Socialstyrelsen med 5 100 000 kr.
Regeringen föreslår vidare att
anslaget 14:2 Bidrag till WHO
skall ökas med 650 000 kr. Sverige
betalar ett årligt bidrag till WHO
i början av året. Bidraget är
fastställt i amerikanska dollar.
På grund av den oförutsett höga
dollarkursen har inte hela
bidraget för 2002 kunnat betalas
från anslaget utan en
kompletterande betalning om
59 954 amerikanska dollar måste
göras för år 2002. Finansiering
sker genom att anslaget 14:5
Smittskyddsinstitutet minskas med
650 000 kr.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) avvisas minskningarna av
anslagen till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),
Socialstyrelsen och till
Smittskyddsinstitutet.
Motionärerna anför att det är
väsentligt både för enskilda
patienter och för sjukvården i
stort att Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd ges förutsättningar
att snabbt och med hög kvalitet
utreda de anmälningar som
inkommer. En neddragning av
anslaget äventyrar patientens rätt
och säkerhet. De anser vidare att
regeringens socialpolitik brister
i trovärdighet eftersom
Socialstyrelsen som fått den
primära medicinska tillsynen,
ansvar för utvärdering,
uppföljning och kunskapsspridning
samt flera andra ansvarsområden i
uppgift av regeringen samtidigt är
föremål för regeringens sparbeting
under pågående verksamhetsår. Inte
heller neddragningen på
Smittskyddsinstitutet kan
motionärerna acceptera. I andra
sammanhang har motionärerna
redovisat fördelarna med att
folkhälsoarbetet drivs lokalt och
regionalt. De anser att de
besparingar som föreslagits på de
tre myndigheterna i stället bör
göras på Statens
folkhälsoinstitut. Detta skulle
innebära att patientsäkerheten
upprätthålls samtidigt som
resurserna till folkhälsoinsatser
går till de verksamheter där de
gör störst nytta. Motionärerna
begär således att regeringen
återkommer med förslag om
minskning av anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut med 7 miljoner
kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens
förslag och avvisar därmed
motionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med socialutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del). Därmed avstyrks motion
Fi42 (m) yrkandena 17 (i denna
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
del) och 18 (i denna del).
14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder
Propositionen
År 2001 antogs en nationell
handlingsplan för att förebygga
alkoholskador (prop. 2000/01:20,
bet. 2000/01:SoU8, rskr.
2000/01:144). Syftet med
handlingsplanen är att lägga fast
grundvalarna för en alkoholpolitik
som leder till minskad alkohol-
konsumtion och begränsar alkohol-
skadorna. Under våren 2002
behandlas också en särskild
nationell handlingsplan mot
narkotika (prop. 2001/02:91, bet.
2001/02:SoU15). Syftet med
handlingsplanerna är bl.a. att
lägga fast målen för samhällets
insatser mot alkohol- och
narkotikamissbruket och att
utveckla målinriktade och
samordnade förebyggande insatser
på kommunal nivå.
Frivilliga organisationer på
alkohol- och narkotikaområdet
utför insatser av betydande värde
och omfattning. Det förebyggande,
uppsökande, rådgivande och
motivationsskapande arbetet är
omfattande, och en allt större del
av opinionsbildning,
kunskapsspridning och förebyggande
insatser sker genom de frivilliga
organisationerna.
Regeringen bedömer att det inom
ramen för det utvecklingsarbete
som nu sker på alkohol- och
narkotikaområdet finns behov av
ett riktat stöd till
organisationer och föreningar,
inklusive klientorganisationer,
som verkar förebyggande och
stödjande inom alkohol- och
narkotikaområdet. Medlen skall
utgå till särskilda satsningar
inom det förebyggande alkohol- och
narkotikaområdet och fördelas av
Socialstyrelsen efter direktiv
från regeringen.
Regeringen föreslår med
hänvisning till det anförda att
anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder ökas med 15 miljoner
kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens
förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med socialutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
16:7 Bilstöd till handikappade
Propositionen
Bidrag till bilstöd är ett viktigt
medel för att uppnå regeringens
mål för handikappolitiken. För att
förkorta väntetiderna för att få
bidrag anser regeringen att
ytterligare 50 miljoner kronor
behövs för bidrag till bilstöd
till handikappade. Anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade bör
därför ökas med detta belopp.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om en
hjälpmedelsgaranti. Motionärerna
anser att en hjälpmedelsgaranti
skall införas. Den konkreta
utformningen av
hjälpmedelsgarantin måste bli
föremål för särskild utredning där
noggranna analyser och avvägningar
görs. Redan nu bör dock en statlig
hjälpmedelsgaranti prövas genom
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
att bilstödet och s.k. alternativ
telefoni slås samman till ett nytt
anslag. Den förstärkning av
bilstödet som regeringen föreslår
välkomnas av motionärerna, men
förstärkningen bör i stället
tillföras den hjälpmedelsgaranti
som motionärerna föreslår.
Kostnaden för hjälpmedelsgarantin
kommer att rymmas inom nuvarande
ramar.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet välkomnar i sitt
yttrande (SoU5y) regeringens
förslag att förstärka anslaget
16:7 Bilstöd till handikappade.
Socialutskottet anför att man
återigen avvisar motionsförslag om
att slå samman anslagen 16:6
Bidrag till utrustning för
elektroniska kommunikationer och
16:7 Bilstöd till handikappade
till en statlig
hjälpmedelsgaranti. Motionen
avstyrks således. Propositionen
tillstyrks.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med socialutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del). Motion Fi42 (m)
yrkande 7 avstyrks.
18:1 Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
Propositionen
I statsbudgeten finns för bidrag
till utveckling av socialt arbete
m.m. uppfört ett ramanslag på
80 378 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 18:1 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m.
tillförs 10 miljoner kronor för
att utveckla kvinnojourernas
verksamhet. Insatser som syftar
till skydd och hjälp till kvinnor
som blivit utsatta för våld
behöver kontinuerligt utvecklas.
De särskilda behov som flickor och
kvinnor med utländsk bakgrund,
kvinnor med funktionshinder samt
kvinnor med missbruksproblem kan
ha, skall särskilt uppmärksammas.
Medlen bör också kunna användas
för att vidareutveckla
kvinnojourernas befintliga
organisationer och nya insatser
till stöd för våldsutsatta
kvinnor. Verksamheten i
storstäderna bör prioriteras, och
samverkan och samfinansiering
skall ske med berörda kommuner så
att kontinuitet och långsiktighet
kan säkerställas.
Motionen
I motion Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
begär att regeringen återkommer
med förslag till ny tilläggsbudget
innefattande ytterligare medel
till anslag 18:1 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m.
på 10 miljoner kronor utöver vad
som föreslås i propositionen. När
det gäller svårt utsatta kvinnor,
som drabbas av närståendes våld
och missbruk m.m., har
motionärernas tidigare förslag
halvt tillmötesgåtts av regeringen
då den i tilläggsbudgeten föreslår
ett ökat anslag för bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m.
Motionärerna anser dock att
budgetförstärkningen bör vara 20
miljoner kronor. Om anslaget
utökas med 20 och inte med 10
miljoner kronor behövs inte den av
regeringen förordade
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
inskränkningen till främst
storstadsområdena.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet framhåller i sitt
yttrande (SoU5y) att man vidhåller
sin ståndpunkt att det arbete som
kvinnojourerna utför är av stort
värde och att kvinnojourerna utgör
ett betydelsefullt komplement till
socialtjänstens verksamhet på
området. Socialutskottet ser
därmed positivt på regeringens
förslag att öka anslaget.
Socialutskottet anser att särskild
uppmärksamhet bör ges åt de
särskilda behov som flickor och
kvinnor med utländsk bakgrund,
kvinnor med funktionshinder samt
kvinnor med missbruksproblem kan
ha. Socialutskottet har inget att
erinra mot att verksamheten i
storstäderna prioriteras.
Socialutskottet vill dock återigen
betona att det utökade stödet inte
får leda till att kommunernas
engagemang minskar. Kommunerna bör
enligt socialutskottet även
fortsättningsvis ha det primära
ansvaret för att stödja
kvinnojourerna. Socialutskottet,
som finner den av regeringen
föreslagna anslagsförstärkningen
välavvägd, tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker därmed
motionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med socialutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del). Motion Fi39 (fp)
yrkande 6 avstyrks.
Utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
Propositionen
I statsbudgeten finns för
sjukpenning och rehabilitering
uppfört ett ramanslag på
45 805 miljoner kronor.
Sjukfrånvaron fortsätter att öka
vilket får till följd att
utgifterna för sjukpenning ökar
även för 2002. De medel som
anvisades på statsbudgeten för
2002 har därför visat sig vara
otillräckliga.
De prognoser som ligger till
grund för regeringens bedömning är
dock osäkra och kan komma att
justeras under året. Regeringen
kommer att följa utvecklingen noga
för att bedöma om den föreslagna
ökningen är tillräcklig. Anslaget
19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. behöver nu
ökas med 2 500 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) begärs att regeringen
återkommer med ytterligare förslag
till tilläggsbudget innefattande
en ökning med 250 miljoner kronor
till anslaget 19:8 Allmänna
försäkringskassor samt en
minskning med 500 miljoner kronor
av anslaget 19:4
Arbetsskadeersättningar. Eftersom
försäkringskassorna numera inte
hinner med annat än
sjukpenningutbetalningar får
personer i behov av rehabilitering
vänta flera månader på lämplig
åtgärd. Detta minskar chansen för
att rehabiliteringen skall lyckas.
Motionärerna anser därför att
försäkringskassorna på
tilläggsbudget för 2002 bör få
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
ytterligare 250 miljoner kronor
för rehabiliteringsarbete. Som
finansiering föreslås att beslutet
om att ändra bevisreglerna i
arbetsskadeförsäkringen fr.o.m.
den 1 juli 2002 upphävs. Därmed
kan anslaget 19:4 minskas med 500
miljoner kronor.
I motion Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) begärs att regeringen
återkommer med förslag till
ytterligare tilläggsbudget
innefattande en ökning med 190
miljoner kronor till anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m. Enligt motionärerna bör dessa
medel avsättas till
rehabiliteringsutredningar i syfte
att förhindra att människor blir
långtidssjukskrivna och t.o.m.
förtidspensionerade innan de fått
rätt diagnos och rätt åtgärd.
Dessutom bör den av regeringen
föreslagna ökningen av anslaget
19:1 avsättas till rehabilitering
och aktiva åtgärder i stället för
att användas för utbetalning av
passivt stöd.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i
sitt yttrande (SfU8y) att man
tidigare har uttryckt sin stora
oro över den alarmerande ökningen
av sjukfrånvaron, bl.a. i höstens
budgetbetänkande (bet.
2001/02:SfU1 s. 51). Dessvärre kan
socialförsäkringsutskottet
konstatera att sjukfrånvaron
alltjämt ökar. Av
statistikuppgifter från
Riksförsäkringsverket (RFV)
avseende sjukfrånvaron i mars 2002
framgår bl.a. att 353 000 personer
erhöll ersättning från
sjukförsäkringen i form av
sjukpenning eller
rehabiliteringsersättning under
mars 2002. Av dessa var 222 000
eller 63 % kvinnor och 131 000
eller 37 % män. Av de personer som
var sjukskrivna i slutet av
januari 2002 hade 116 000 varit
sjukskrivna i mer än ett år. Det
var drygt 3 500 personer fler än
månaden innan och drygt 20 400
fler än i januari 2001. Det senare
är en ökning med 21 %. Av
Riksförsäkringsverkets
budgetunderlag för åren 2003-2005
framgår att antalet långa sjukfall
(365 dagar eller mer) ökade med ca
19 000 mellan åren 1999 och 2000,
vilket innebär en ökning med 27 %.
Mellan åren 2000 och 2001 var
ökningen av antalet långa sjukfall
ca 22 000, vilket motsvarar en
ökning på 24 %. Även om den
relativa ökningstakten således har
avtagit kan
socialförsäkringsutskottet
konstatera att antalet långa
sjukfall fortsätter att öka. Även
antalet
förtidspensioner/sjukbidrag ökar.
För innevarande budgetår har
till anslaget 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. anvisats 45
705 miljoner kronor.
Riksförsäkringsverket har i
budgetunderlaget föreslagit ett
tilläggsanslag på 5 697 miljoner
kronor för 2002. Enligt RFV:s
prognos kommer utgiften för
anslaget för 2002 att uppgå till
49 709 miljoner kronor.
Regeringen har nu föreslagit att
anslaget för 2002 skall ökas med
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
2,5 miljarder kronor. Det nya
anslagsbeloppet kommer därmed att
uppgå till 48 205 miljoner kronor.
De prognoser som ligger till grund
för bedömningen är dock osäkra och
kan enligt regeringen komma att
justeras under året.
Regeringens arbete med att
minska den arbetsrelaterade
ohälsan bedrivs inom ramen för det
s.k. elvapunktsprogrammet som
syftar till att sätta den
försäkrade i centrum och att göra
arbetsgivarens ansvar för ohälsan
tydligare. Programmet omfattar
åtgärder för bättre arbetsmiljö,
en förnyelse av rehabiliteringen
och ekonomiska incitament för att
minska sjukskrivningar. Det
betonas att det är särskilt
viktigt att i en strategi för
hälsa i arbetslivet uppmärksamma
kvinnors hälsa. Eftersom problemen
med långa sjukskrivningar är
särskilt stora bland anställda i
den offentliga sektorn, där en
stor del av de anställda utgörs av
kvinnor, innefattar programmet
också försök att minska ohälsan
hos några av de stora offentliga
arbetsgivarna. Även formerna för
sjukskrivningsprocessen ingår som
en del i åtgärdsprogrammet.
Flera utredningar och uppdrag
har påbörjats inom ramen för
elvapunktsprogrammet. Av
vårpropositionen framgår att
arbetet med elvapunktsprogrammet
fortsätter, att det vid behov
kommer att förändras samt att
regeringen har för avsikt att
lämna förslag till riksdagen i
höst.
Vidare har Utredningen om en
handlingsplan för ökad hälsa i
arbetslivet överlämnat sitt
slutbetänkande Handlingsplan för
ökad hälsa i arbetslivet (SOU
2002:5). Utredningen har lämnat en
rad förslag som innefattar bl.a.
mål och ansvarsområden för berörda
aktörer, rehabiliteringsunderlag
och rehabiliteringsplan,
obligatorisk redovisning av
sjukfrånvaron, särskilda insatser
på arbetsplatser med hög
sjukfrånvaro, företagshälsovård,
begränsning av sjukpenningperioden
till ett år och en förlängning av
sjuklöneperioden. Betänkandet har
remissbehandlats och bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Socialförsäkringsutskottet hyser
goda förhoppningar om att det
arbete som bedrivs inom ramen för
elvapunktsprogrammet kommer att ge
resultat även om det kommer att ta
tid och därför knappast får någon
effekt på sjukpenningkostnaderna
för 2002. Särskilt viktigt är det
att få till stånd en fungerande
rehabiliteringsverksamhet eftersom
de senaste årens ökning av antalet
sjukfall har lett till att
rehabiliteringsverksamheten hos
försäkringskassorna inte fungerat
på avsett sätt.
Försäkringskassorna har i stor
utsträckning varit tvungna att
prioritera passiva
sjukpenningutbetalningar framför
andra arbetsuppgifter.
Det finns för närvarande få
tecken som tyder på att
sjukfrånvaron skulle vara på väg
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
att minska.
Socialförsäkringsutskottet befarar
därför att utgifterna kan komma
att uppgå till det belopp RFV
beräknat.
Socialförsäkringsutskottet är
emellertid med hänsyn till
svårigheten att redan nu bedöma
utgiftsutvecklingen för hela 2002
inte berett att i dagsläget
föreslå att ytterligare medel på
tilläggsbudget tillförs anslaget
19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
Socialförsäkringsutskottet anser
således att regeringens förslag i
denna del får godtas. Därmed kan
utskottet inte ställa sig bakom en
ordning som innebär att
användningen av tilläggsanslaget
enligt vad som anges i motion Fi38
(c) villkoras till att avse enbart
rehabilitering. Inte heller anser
utskottet att det finns skäl för
riksdagen att på det sätt som
anges i motion Fi42 (m) ändra sitt
nyligen fattade beslut om ändrade
bevisregler i
arbetsskadeförsäkringen fr.o.m.
den 1 juli 2002 (prop. 2001/02:81,
bet. 2001/02:SfU10, rskr.
2001/02:213).
I övrigt förutsätter
socialförsäkringsutskottet att
regeringen återkommer i höst om
det finns behov av att på
tilläggsbudget för 2002 anslå
ytterligare medel för
försäkringskassornas
administration respektive
rehabiliteringsverksamhet eller om
ytterligare medel behöver
tillföras sjukpenninganslaget.
Socialförsäkringsutskottet vill
tillägga att riksdagen så sent som
hösten 2001 beslöt att tillföra
försäkringskassornas
administration (anslaget 19:8) 100
miljoner kronor utöver vad
regeringen hade föreslagit i
budgetpropositionen för 2002 (bet.
2001/02:SfU1, rskr. 2001/02:84).
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del). Motionerna Fi38 (c)
yrkande 7 (i denna del) och Fi42
(m) yrkande 17 (i denna del)
avstyrks.
19:6 Ersättning för
kroppsskador
Propositionen
Regeringen har i propositionen
Bättre villkor för totalförsvars-
pliktiga (prop. 2001/02:11)
föreslagit att lägsta
livränteunderlag för de
totalförsvarspliktiga skall
bestämmas till fem prisbasbelopp.
Regeringen erfar dock att
riksdagen kan komma att besluta
att livränteunderlaget skall uppgå
till sju prisbasbelopp fr.o.m. den
1 juli 2002.
Anslaget 19:6 Ersättning för
kroppsskador behöver med anledning
av detta ökas med 3 750 000 kr.
Finansiering sker genom
utgiftsminskning under ett annat
utgiftsområde.
Socialförsäkringsutskottets
yttrande
Socialförsäkringsutskottet
konstaterar i sitt yttrande
(SfU8y) att riksdagen numera har
beslutat att livränteunderlaget
för totalförsvarspliktiga som
skadats under grundutbildning
eller repetitionsutbildning skall
utgöra minst sju prisbasbelopp
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
fr.o.m. den 1 juli 2002 (bet.
2001/02:FöU3, rskr. 2001/02:205).
Socialförsäkringsutskottet har
inte något att erinra mot
regeringens förslag till
tilläggsbudget i denna del.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
Utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsförsäkringen
Propositionen
Regeringen avser att höja
ersättningen i arbetslöshets-
försäkringen under 2002 under
förutsättning att det
statsfinansiella läget medger
detta.
Kompletterande uppgifter
Regeringen beslutade den 25 april
2002 att ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen skall
höjas den 1 juli 2002. Det s.k.
golvet höjs med 50 kr till 320 kr
medan det s.k. taket höjs med 50
kr till 730 kr under de 100 första
ersättningsdagarna. Taket för
ersättning från den 101:a
ersättningsdagen höjs med 100 kr
till 680 kr. Ersättningsnivåerna i
aktivitetsstödet är desamma som i
arbetslöshetsförsäkringen.
Motionen
I motion Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) yrkas att regeringen bör
återkomma till riksdagen med
förslag till ytterligare
tilläggsbudget innefattande en
minskning av anslaget 22:2 Bidrag
till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd med 1 500 miljoner
kronor. Motionärerna förordar att
det anslagsutrymme som enligt
regeringen skall användas för att
höja ersättningsnivåerna i
arbetslöshetsförsäkringen i
stället används till att förbättra
budgetsaldot och betala av på
statsskulden.
Arbetsmarknadsutskottets
yttrande
Arbetsmarknadsutskottet påpekar i
sitt yttrande (AU5y) att
regeringen i vårpropositionen
angav att ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen skulle
höjas under förutsättning att det
statsfinansiella läget medger
detta. Före ett ställningstagande
till frågan om höjd ersättning
ville dock regeringen enligt
vårpropositionen avvakta en
pågående uppföljning av
ändringarna i ersättningsreglerna
från den 5 februari 2001. Det bör
påpekas att det enligt lagen
(1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring är
regeringen som beslutar om såväl
högsta som lägsta
dagpenningbelopp.
Den nyssnämnda uppföljningen,
som gjorts av AMS, är nu slutförd
(skrivelse 2002-04-23 till
Näringsdepartementet). I starkt
sammandrag drar styrelsen
slutsatsen att regelförändringarna
har lett till ökad yrkesmässig
rörlighet, till ett starkare fokus
på geografisk rörlighet, till att
arbetsförmedlingen oftare
ifrågasätter rätten till
ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen samt att
fler arbetslösa sökande uppger att
de i sina kontakter med
arbetsförmedlingen upprättat en
handlingsplan i syfte att finna
arbete på den reguljära
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
arbetsmarknaden. AMS betonar i
uppföljningen att stora
informationsinsatser har gjorts
för att inom verket föra ut en
gemensam policy i hela landet när
det gäller tillämpning av det nya
regelverket.
AMS uppföljning tyder enligt
arbetsmarknadsutskottets
uppfattning på att de
regelförändringar som nu varit i
kraft drygt 14 månader haft avsedd
effekt. Det är dock enligt
arbetsmarknadsutskottet viktigt
att det görs ytterligare
uppföljningar och utvärderingar av
regeländringarna. Utskottet ser
positivt på att AMS-rapporten
gjort det möjligt att dra
slutsatsen att det finns ett
ekonomiskt utrymme för att höja
ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen för alla
och att höjningen kan ske inom
befintliga anslagsramar.
De förestående höjningarna av
ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen stärker
enligt arbetsmarknadsutskottets
uppfattning försäkringens
legitimitet. De ekonomiska
förutsättningarna förbättras för
samtliga arbetslösa som får
ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen.
Höjningen av ersättningstaket
innebär att fler arbetslösa än i
dag kommer att få ut
arbetslöshetsersättning
motsvarande 80 % av inkomsten.
Likaså höjs ersättningen för
långtidsarbetslösa och andra som
haft mer än 100 ersättningsdagar.
I och med att det s.k. golvet i
försäkringen också höjs får även
de personer som uppbär lägsta
ersättning i försäkringen en
viktig förstärkning av sin
ekonomi.
Med det anförda anser
arbetsmarknadsutskottet att
finansutskottet bör avstyrka
motionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i
likhet med
arbetsmarknadsutskottet, motion
Fi38 (c) yrkande 7 (i denna del).
22:6 Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2000-2006
(förskottsutbetalningar)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
förskottsutbetalningar av
medel från ramanslaget 22:6
Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2000-2006 får
göras i de fall som
regeringen förordar.
Propositionen
I samband med genomförandet av
strukturfondsprogrammen i Sverige
har det framkommit att vissa typer
av projektanordnare, t.ex. ideella
föreningar och lokala kooperativ,
har haft svårigheter att starta
och driva verksamheten på grund av
svag likviditet. Regeringen
beslutade därför i december 2000
om en försöksverksamhet med
förskottsutbetalningar av medel
från olika strukturfonder för
projekt beslutade under 2001 inom
målprogrammen samt
gemenskapsinitiativen.
Mot bakgrund av erfarenheterna
av programmens genomförande och
försöksverksamheten under 2001 med
förskottsutbetalningar anser
regeringen att det är angeläget
att möjligheten till förskotts-
utbetalningar kvarstår.
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
Förskottsutbetalningar av medel
från ramanslaget 22:6 Europeiska
socialfonden m.m. för perioden
2000-2006 bör således få göras
till beslutade projekt som drivs
av ideella föreningar, lokala
kooperativ (ekonomiska
föreningar), allmännyttiga
stiftelser eller lokala utveck-
lingsgrupper. I villkoren ingår en
beloppsgräns för förskottsbelopp
och krav på prövning av projektets
ekonomiska bärkraft.
Arbetsmarknadsutskottets
yttrande
Arbetsmarknadsutskottet anför i
sitt yttrande (AU5y) att man ser
positivt på regeringens förslag
och tillstyrker således förslaget.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (punkt 11).
22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning samt 22:4
Särskilda insatser för
arbetshandikappade
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år
finns för anslaget 22:11 Bidrag
till lönegarantiersättning uppfört
ett ramanslag på 388 miljoner
kronor. Antalet konkurser har
under föregående år varit större
än förväntat. Utbetalningarna
under de första månaderna för
innevarande år tyder på att denna
höga nivå kvarstår, vilket
påverkar utgifterna för
lönegarantiersättning. Regeringen
beräknar därför att 970 miljoner
kronor behöver tillföras anslaget.
Finansiering sker genom att
anslaget 22:4 Särskilda insatser
för arbetshandikappade minskas med
704 miljoner kronor och genom
minskning av utgifterna inom andra
utgiftsområden.
Det är viktigt att höja
sysselsättningsnivån för de
arbetshandikappade. Regeringen
kommer att följa utvecklingen och
vid behov återkomma.
Motionerna
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) avvisas regeringens förslag om
att minska anslaget 22:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappade
med 704 miljoner kronor för att
finansiera en höjning av anslaget
22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning. Det är
enligt motionärerna orättfärdigt
att i första hand låta
besparingarna gå ut över en av de
mest utsatta grupperna i
samhället. Motionärerna är dock
beredda att förstärka anslaget
22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning genom
överföring från andra
utgiftsområden i enlighet med
regeringens förslag. Några
ytterligare tillskott till
anslaget erfordras inte i nuläget.
I motion Fi44 av Mats Odell
m.fl. (kd) tillstyrks regeringens
förslag om en ökning av anslaget
22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning. Regeringens
förslag till finansiering av
anslagsökningen tillstyrks däremot
endast delvis. Det är enligt
motionärerna rimligt med en viss
minskning av anslaget 22:4
Särskilda insatser för
arbetshandikappade, eftersom
anslagssparandet från förra året
uppgår till 647,8 miljoner kronor.
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
Den av regeringen föreslagna
neddragningen av anslaget 22:4 med
704 miljoner kronor är dock
alltför stor, och motionärerna
vill tillföra anslaget 75,4
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
I motion Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) avvisas regeringens
förslag om att minska anslaget
22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade för att
finansiera en höjning av anslaget
22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning. De statliga
insatserna för att stärka
handikappades ställning är mycket
viktiga och måste alltid
prioriteras. Regeringen bör
återkomma med annat förslag till
finansiering.
Arbetsmarknadsutskottets
yttrande
Arbetsmarknadsutskottet påpekar i
sitt yttrande (AU5y) att som
framgår av vårpropositionen
antalet konkurser under föregående
år har varit större än förväntat.
Detta har lett till ökade
utbetalningar av
lönegarantiersättning under årets
första månader. Av den statistik
över konkurser under första
kvartalet 2002 som publicerades av
Institutet för tillväxtpolitiska
studier (ITPS) den 8 maj 2002
framgår att antalet anställda i
företag i konkurs var betydligt
större under första kvartalet i år
jämfört med motsvarande period
förra året. Ökningen uppgick till
44 % jämfört med samma period i
fjol.
Arbetsmarknadsutskottet
instämmer mot denna bakgrund i
regeringens uppfattning att
ytterligare medel behöver
tillföras anslaget 22:11 Bidrag
till lönegarantiersättning.
Arbetsmarknadsutskottet
tillstyrker vidare regeringens
förslag att anslagshöjningen skall
finansieras genom bl.a. en
minskning av anslaget 22:4
Särskilda insatser för
arbetshandikappade.
På det sistnämnda anslaget finns
för närvarande ett betydande
anslagssparande från föregående
budgetår. Enligt vad
arbetsmarknadsutskottet erfarit
kommer regeringen att besluta att
detta får tas i anspråk av AMS.
Det finns därmed enligt regeringen
inte någon risk för att
medelsbrist skall uppstå på
anslaget 22:4. Inte heller
föreligger enligt regeringen någon
risk för att verksamhetsmålet
rörande sysselsättning för
arbetshandikappade äventyras till
följd av en tillfällig
anslagsminskning.
Enligt AMS:s första
kvartalsrapport 2002 för
Arbetsmarknadsverket har det
nämnda verksamhetsmålet mer än väl
uppfyllts under första kvartalet
2002. Målet är att i genomsnitt
minst 59 000 arbetshandikappade
personer per månad skall ha
lämplig sysselsättning under 2002
för beloppet som tilldelas under
anslaget 22:4. Enligt AMS ökar
antalet personer i särskilda
program för arbetshandikappade,
och första kvartalet 2002 var i
genomsnitt 59 035 personer
sysselsatta i sådana program.
Motsvarande verksamhetsmål
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
budgetåret 2001 var 57 000
personer. Enligt årsredovisningen
uppnåddes målet.
Arbetsmarknadsutskottet delar
regeringens uppfattning att det är
viktigt att höja
sysselsättningsnivån för dem som
är arbetshandikappade. Det är en
fråga som utskottet tagit upp i en
rad sammanhang, senast i
betänkande 2001/02:AU4. Mot denna
bakgrund är det enligt
arbetsmarknadsutskottet positivt
att det verksamhetsmål rörande
sysselsättning för
arbetshandikappade som har slagits
fast för 2002 ger uttryck för en
höjd ambitionsnivå.
Arbetsmarknadsutskottet noterar
att regeringen enligt
vårpropositionen kommer att följa
utvecklingen och vid behov
återkomma till riksdagen i frågan.
Två kommittéer har nyligen
tillsatts av regeringen med
uppgift att behandla en rad frågor
om arbetsmarknaden för
arbetshandikappade. Den ena
kommittén har till uppgift att
behandla styrningen och
inriktningen av Samhalls
verksamhet (dir. 2002:34) medan
den andra skall analysera de
arbetsmarknadspolitiska programmen
för personer med nedsatt
arbetsförmåga (dir. 2002:22). De
båda kommittéerna har tillsatts
efter uttalanden av
arbetsmarknadsutskottet i
budgetbetänkandet hösten 2000
(bet. 2000/01:AU1).
Arbetsmarknadsutskottet anför
att man biträder regeringens
förslag om att öka anslaget 22:11
Bidrag till lönegarantiersättning
och tillfälligt minska anslaget
22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade. Motionerna
avstyrks.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del). Därmed avstyrks
motionerna Fi39 (fp) yrkande 5,
Fi42 (m) yrkande 18 (i denna del)
samt Fi44 (kd) yrkande 2 och
yrkande 6 (i denna del).
Utgiftsområde 14
Arbetsliv
23:2 Arbetslivsinstitutet
Propositionen
Riksdagen godkände nyligen (prop.
2001/02:1 utg.omr. 14 avsnitt
4.8.2, bet. 2001/02:AU1, rskr.
2001/02:115) en överföring av
delar av fyra laborativa program
på arbetslivets område från
Arbetslivsinstitutet till
närliggande forskning inom
högskolan. Arbetslivsinstitutet
får tillfälligt ökade kostnader
under 2002 i samband med att delar
av forskningsprogrammen flyttas.
Institutet behöver tillföras
ytterligare medel för detta.
Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket
minskas med 4 650 000 kr för att
finansiera de extra kostnader som
uppstår i samband med flytten av
de laborativa programmen. Dessutom
minskas detta anslag med 500 000
kr för att finansiera ökningen av
anslaget 23:7 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO). Anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket skall alltså
minskas med sammanlagt
5 150 000 kr.
Regeringen bereder för
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
närvarande frågan om att överföra
ytterligare ett program från
Arbetslivsinstitutet, nämligen
Belastningsskadecentrum (BSC),
till högskolan. BSC disponerar
medel för samarbetsavtal.
Regeringen anser att verksamheten
vid BSC i ökad utsträckning bör
finansieras med externa medel.
Under en övergångsperiod anser
dock regeringen att BSC bör
tillföras anslagsmedel utöver de
medel som beräknats under
Arbetslivsinstitutet. Under 2002
behövs 4 500 000 kr.
Regeringen föreslår således att
anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
sammantaget ökas med 9 150 000 kr.
Arbetsmarknadsutskottets
yttrande
Arbetsmarknadsutskottet framhåller
i sitt yttrande (AU5y) när det
gäller Arbetslivsinstitutets
verksamhet och
arbetslivsforskningen att man i
betänkande 2001/02:AU1 betonade
att det är väsentligt att det
finns en forskning av hög kvalitet
som kan granska hela arbetslivet.
För detta krävs bl.a. en väl
fungerande organisation som kan
stödja och vara pådrivande i
utvecklingsarbetet och i
kunskapsspridningen. Det är
viktigt att arbetet med att få
till stånd en effektiv
organisation kan fullföljas.
Arbetsmarknadsutskottet
tillstyrker propositionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
23:7 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO)
Propositionen
En av de viktigaste uppgifterna
för Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) är att informera
om sin verksamhet. HomO har i dag
små möjligheter att bekosta
informationssatsningar annat än
genom sin webbplats. Myndigheten
bör därför tillföras ytterligare
500 000 kr för att producera
trycksaker m.m. Anslaget 23:7
Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning (HomO)
föreslås således ökas med 500 000
kr.
Finansiering sker genom att
anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket
minskas med motsvarande belopp.
Arbetsmarknadsutskottets
yttrande
Arbetsmarknadsutskottet
tillstyrker propositionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med
arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
Utgiftsområde 15
Studiestöd
25:2 Studiemedel m.m.
Propositionen
Regeringen anför att den ökade
satsningen på vuxenutbildning som
föreslås under utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning medför att
kostnaderna för studiemedel ökar
med 54 miljoner kronor. Anslaget
behöver ökas med detta belopp. För
att bidra till finansieringen av
utgifter under andra
utgiftsområden minskas anslaget
samtidigt med 330 miljoner kronor.
Sammantaget innebär detta att
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. bör
minskas med 276 miljoner kronor.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (UbU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med utbildningsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del).
25:4 Vuxenstudiestöd m.m.
Propositionen
I statsbudgeten finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag om
3 378 664 000 kr. Den ökade
satsningen på vuxenutbildning som
regeringen föreslår under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning medför att
kostnaderna för vuxenstudiestöd
ökar med 54 miljoner kronor
Anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.
behöver därför ökas med
54 miljoner kronor.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) anför motionärerna att i och
med att de inte ställer sig bakom
regeringens förslag om förlängning
av Kunskapslyftet accepterar de
inte heller höjningen av anslaget
25:4 Vuxenstudiestöd m.m.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (UbU4y) regeringens
förslag och avstyrker motionen.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med utbildningsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del) och avstyrker motion
Fi42 (m) yrkande 18 (i denna del).
Utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning
25:17 Bidrag till den särskilda
vuxenutbildningsinsatsen
(Kunskapslyftet) och 25:19
Bidrag till kvalificerad yrkes-
utbildning
Propositionen
Riksdagen har beslutat (prop.
2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15,
rskr. 2000/01:229) om en
avtrappning av antalet
utbildningsplatser inom den
särskilda vuxenutbildningsinsatsen
i två steg till den nivå för
statens stöd till den kommunala
vuxenutbildningen som skall gälla
från 2003. Som en följd av att
kommunerna fortfarande i hög grad
planerar verksamheten läsårsvis,
kommer en dominerande del av
minskningen att ske mellan
vårterminen och höstterminen 2002.
För att dämpa effekterna av
neddragningen på orter, som
berörts av vinterns varsel och
friställningar inom
tillverkningsindustrin eller har
särskilt svag efterfrågan på
arbetskraft, föreslår regeringen
att medel motsvarande ytterligare
6 000 utbildningsplatser,
108 miljoner kronor, tillförs
anslaget 25:17 Bidrag till den
särskilda vuxen-
utbildningsinsatsen. I
statsbudgeten för innevarande år
har till detta anslag anvisats 2
951 656 000 kr.
För att finansiera höjningen av
anslaget 25:17 Bidrag till den
särskilda vuxenutbildningsinsatsen
samt ökningen av utgifterna under
ett annat utgiftsområde minskas
anslaget 25:19 Bidrag till
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
kvalificerad yrkesutbildning med
sammanlagt 162 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) avvisas regeringens förslag
till långsammare takt av
utfasningen av Kunskapslyftet. I
gengäld bör antalet platser inom
kvalificerad yrkesutbildning
utökas. Motionärerna motsätter sig
de föreslagna förändringarna av
anslagen.
I motion Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) påpekas att det i
propositionen inte närmare
analyseras om det är
volymåtgärder, såsom den särskilda
vuxenutbildningssatsningen, eller
mer kvalificerad utbildning som
behövs på orter som drabbats av
varsel och friställningar av
arbetskraft. Enligt motionärerna
verkar det vara numerären, och
därmed arbetslöshetsstatistiken,
som är det viktiga. Motionärerna
anser att riksdagen inte skall
bevilja något tillskott på
tilläggsbudget till Kunskapslyftet
(anslaget 25:17) och inte heller
godkänna anslagsminskningen i
fråga om kvalificerad
yrkesutbildning (anslaget 25:19).
I motion Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) anförs att riksdagen
bör avslå regeringens förslag att
minska anslaget för bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning.
Denna utbildning behöver tvärtom
byggas ut, eftersom behovet av
icke akademisk eftergymnasial
utbildning är stort.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt
yttrande (UbU4y) att man i likhet
med regeringen finner det viktigt
att förstärka kommunernas
möjligheter att erbjuda de
personer som friställts efter
vinterns varsel en
utbildningsplats inom
Kunskapslyftet.
Utbildningsutskottet ställer sig
därför bakom förslaget i
propositionen att tillföra medel
för ytterligare 6 000 platser
under hösten 2002.
Finansieringen avses ske genom
en minskning av anslaget för
bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning. Regeringen lämnar
i propositionen ingen information
om vilken påverkan en sådan
anslagsminskning får på
omfattningen av den kvalificerade
yrkesutbildningen. I en till
utbildningsutskottet inkommen
promemoria, utarbetad den 7 maj
inom Utbildnings- och
Finansdepartementen, har gjorts
vissa förtydliganden och
kommentarer till förslagen om
tilläggsbudget för utgiftsområdena
15 och 16. I promemorian utsägs
att den av regeringen föreslagna
minskningen om 162 miljoner kronor
på anslaget 25:19 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning inte
bedöms påverka utbildningsvolymen.
Om så är erforderligt avser
regeringen att delvis kompensera
neddragningen genom att 108
miljoner kronor av uppkommet
anslagssparande från budgetåret
2001 får disponeras. Därmed
bedömer regeringen att
verksamheten kan klaras på avsedd
nivå.
Utbildningsutskottet påminner om
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
att riksdagen, i samband med
behandlingen av propositionen
Kvalificerad yrkesutbildning våren
2001, gjorde ett tillkännagivande
till regeringen om att det är
angeläget att antalet platser inom
kvalificerad yrkesutbildning på
sikt utökas, eftersom intresset
och behovet av denna utbildning är
stort i hela landet (prop.
2000/01:63, bet. UbU14, rskr.
197). Mot bakgrund av nämnda
riksdagsuttalande utgår
utbildningsutskottet från att den
föreslagna neddragningen av
anslaget för bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning
kompenseras på sätt som
förutskickats från Utbildnings-
och Finansdepartementen.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utbildningsutskottet
propositionen och avstyrker
motionerna.
Finansutskottets
ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i
likhet med utbildningsutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i
denna del) och avstyrker
motionerna Fi38 (c) yrkande 8 (i
denna del), Fi39 (fp) yrkande 7
och Fi42 (m) yrkande 18 (i denna
del).
Omfördelning mellan anslag till
högre utbildning
Propositionen
I syfte att åstadkomma ett bättre
utnyttjande av platser inom högskolornas
grundutbildning föreslås en omfördelning
av platser och anslagsmedel. Det har
visat sig att den fördelning av platser
som tidigare gjorts inte byggde på en
korrekt bedömning av kapacitet och
efterfrågan på högre utbildning. Genom
att omfördela anslagen mellan högskolorna
kan den totala utbildningsvolymen inom
högskolornas grundutbildning ökas under
2002. Ökningarna och minskningarna skall
fördelas mellan anslag på det sätt som
framgår av följande tabell.
Ökningar och minskningar av anslag
Belopp i tusental kronor
------------------------------------------------------------
Ökning av anslag
-----------------------------------------------------------
25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning +10 290
-----------------------------------------------------------
25:22 Lunds universitet: Grundutbildning +17 600
-----------------------------------------------------------
25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning +11 910
-----------------------------------------------------------
25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning +5 604
-----------------------------------------------------------
25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning +26 784
-----------------------------------------------------------
25:42 Örebro universitet: Grundutbildning +14 380
-----------------------------------------------------------
25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning +27 280
-----------------------------------------------------------
25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning +18 627
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
-----------------------------------------------------------
25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning +6 750
-----------------------------------------------------------
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på +4 750
högskoleområdet m.m.
-----------------------------------------------------------
Summa +143 975
------------------------------------------------------------
Minskning av
anslag
-----------------------------------------------------------
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: -33 600
Grundutbildning
-----------------------------------------------------------
25:40 Växjö universitet: Grundutbildning -13 400
-----------------------------------------------------------
25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning -54 175
-----------------------------------------------------------
25:46 Blekinge tekniska högskola: -3 400
Grundutbildning
-----------------------------------------------------------
25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning -13 400
-----------------------------------------------------------
25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning -17 000
-----------------------------------------------------------
25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning -9 000
-----------------------------------------------------------
Summa -143 975
-----------------------------------------------------------
Vidare föreslår regeringen att anslaget
25:73 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. skall tillföras
7 945 000 kr genom en omfördelning från
anslaget 25:58 Högskolan på Gotland:
Grundutbildning, vilket alltså minskas
med samma belopp.
Som skäl för omfördelningen anförs att
ett antal högskolor under budgetåret 2001
haft fler helårsstudenter och utfört fler
helårsprestationer än vad som kunnat
ersättas inom det särskilda åtagandet för
NT-utbildning, dvs. naturvetenskaplig och
teknisk utbildning för studerande med
särskilt vuxenstudiestöd. Det omfördelade
beloppet motsvarar den produktion som
inte kunnat ersättas med 2001 års anslag.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet instämmer i sitt
yttrande (UbU4y) med regeringen att det
är angeläget att anvisade medel för högre
utbildning utnyttjas fullt ut och att
inga utbildningsplatser står outnyttjade.
Propositionen tillstyrks således.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utbildningsutskottet, propositionens
förslag (punkt 27 i denna del).
Utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid
28:39 Stöd till trossamfund
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 50 750 000 kr. Anslaget minskas med
1 652 000 kr för att finansiera ökade
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
utgifter under ett annat utgiftsområde.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
understryks vikten av att Sjukhuskyrkan
inte får minskade anslag som resultat av
detta. Motionärerna har dock inget att
erinra mot överflyttningen.
Finansutskottets ställningstagande
Kulturutskottet meddelar finansutskottet
i ett protokollsutdrag att man avstår
från att yttra sig mot bakgrund av att
propositionens förslag inte innebär en
reell minskning av det statliga bidraget
till trossamfunden. Enligt
kulturutskottets protokollsutdrag är
förslaget endast en årligen återkommande
teknisk överföring från det aktuella
anslaget till 3:2 Skattemyndigheterna
(under utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution) för den uppbördshjälp som
tros- samfund får från
skattemyndigheterna.
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del) och avstyrker motion Fi42 (m)
yrkande 8.
Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande
Kreditgarantier för bostadsföretag i
samband med obeståndshantering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den skall bemyndigas
att under 2002 till ett belopp om
högst 500 miljoner kronor ställa ut
kreditgarantier för bostadsföretag
i samband med obeståndshantering.
Propositionen
Regeringen har genomfört några av de
förslag som lämnades i betänkandet
Statsgarantier för investeringar i
bostäder - en utvärdering av BKN-systemet
(SOU 2000:13). Statens bostadskreditnämnd
(BKN) beslutar sålunda sedan februari
2002 om garantiavgiftens storlek för att
skapa en differentierad och riskrelaterad
avgiftssättning. Även utländska
kreditgivare kan sedan februari 2002 få
kreditgaranti vid finansiering av
bostäder i Sverige.
Regeringen föreslår nu ytterligare en
åtgärd i övergången till mer
försäkringsmässiga bedömningar och
värderingar i BKN:s garantigivning. BKN
avses få möjlighet att i
obeståndshanteringen fördjupa den
ursprungliga kreditgarantin så att en ny
långivare kan lämna ett bottenlån av
samma omfattning som den tidigare
långivaren. Förslaget innebär att BKN ges
bättre möjlighet att begränsa de samman-
lagda kostnaderna för administration och
ersättningar. Regeringen föreslår att den
bemyndigas att under 2002 till ett belopp
om högst 500 miljoner kronor ställa ut
kreditgarantier i obeståndshanteringen så
att en ny långivare kan lämna ett lika
stort bottenlån som den tidigare
långivaren.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU5y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 12).
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
31:7 Investeringsbidrag för
anordnande av bostäder för studenter
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
under 2002, för det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
uppförda ramanslaget 31:7 Invester-
ingsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter, besluta om
stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
125 miljoner kronor under 2003. En
motion avstyrks.
Jämför reservation 5 (m).
Propositionen
Den snabba utbyggnaden av antalet
utbildningsplatser vid universitet och
högskolor har ökat efterfrågan på
studentbostäder betydligt mer än vad
regeringen tidigare beräknat. Regeringen
föreslår därför att det tillfälliga
investeringsbidraget för anordnande av
bostäder för studenter utökas och
förlängs. Investeringsbidrag bör kunna
lämnas för ny- och ombyggnadsprojekt som
påbörjas före utgången av december 2003.
Vidare gäller att projektet skall
färdigställas inom ett och ett halvt år
från påbörjandet.
Regeringen föreslår såldes att den
bemyndigas att under 2002 för anslaget
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 125 miljoner
kronor under 2003.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
avvisas regeringens förslag.
Investeringsbidraget bör tas bort år
2002. Redan beviljade projekt skall dock
erhålla utlovat bidrag. Motionärernas
målsättning är att byggandet av
studentbostäder möjliggörs utan
subventioner. För att detta skall
möjliggöras måste ett flertal politiska
förändringar genomföras.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande
(BoU5y) att man delar regeringens
bedömning när det gäller behovet av
studentbostäder. Den kraftiga utbyggnaden
av antalet studieplatser vid universitet
och högskolor har lett till att
efterfrågan på studentbostäder inte kan
tillgodoses på ett stort antal
studieorter. Det framstår mot den
bakgrunden som en både nödvändig och
lämplig åtgärd att förlänga och utöka
bidragsgivningen på det sätt som
regeringen föreslår. De hittillsvarande
erfarenheterna av investeringsbidragen
visar också att de har haft stor
betydelse för att påskynda en ökning av
antalet studentbostäder. Bostadsutskottet
tillstyrker således propositionen och
avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 13) och avstyrker motion Fi42 (m)
yrkande 10.
31:11 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet
Propositionen
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
Efterfrågan på bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet har varit lägre än
vad regeringen beräknat. Hittills har
bidrag om ca 18 miljoner kronor
beviljats. Riktlinjerna för bidraget ses
över i syfte att effektivisera stöd-
formen.
I statsbudgeten för innevarande år
finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 185 miljoner kronor.
Anslaget 31:11 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet kan minskas med
80 miljoner kronor, vilket bidrar till
att finansiera utgiftsökningar inom
utgiftsområdet.
Motionen
I motion Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
avvisas regeringens förslag. Motionärerna
anser nämligen att de nya förslag som
neddragningen skall finansiera, dvs. de
nya anslagen 31:13 Statens bostadsnämnd
och 31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag, inte bör genomföras.
Därmed behöver inte det nu aktuella
anslaget minskas.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande
(BoU5y) att man inte har underlag för
någon annan bedömning än regeringen när
det gäller möjligheterna att göra den
föreslagna besparingen på anslaget för
bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet. Besparingen
bör därför komma till stånd för att ge
utrymme för en ökad satsning på byggande
av studentbostäder och på
omstruktureringen av kommunala
bostadsföretag. Regeringens förslag
tillstyrks och motionen avstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 27 i denna del). Motion Fi38 (c)
yrkande 8 (i denna del) avstyrks.
31:12 Investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
under 2002, för ramanslaget 31:12
Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 2,5
miljarder kronor under 2003-2006.
Motionerna avstyrks.
Jämför reservation 6 (m, kd, c och
fp).
Propositionen
Riksdagen har beslutat (prop.
2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, rskr.
2000/01:279) att införa ett
investeringsbidrag för byggande av hyres-
bostäder. Avsikten var att lämna
investeringsbidrag för byggande av
hyresbostäder som uppgick till sammanlagt
2,5 miljarder kronor under fem år varav
1,3 miljarder kronor beräknades för åren
2002-2004. Regeringen anförde att den
tänkte återkomma i frågan.
Regeringens tidigare bedömning om en
sysselsättningsökning i
tillväxtregionerna, ett lågt
bostadsbyggande och en liten andel hyres-
rätter i nyproduktionen kvarstår. I dag
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
råder bostadsbrist i 77 kommuner med
tillsammans hälften av landets
befolkning. Det fortsatt låga
bostadsbyggandet kan bli en hämsko för
den ekonomiska tillväxten i
tillväxtregionerna och i landet som
helhet. Bidragsgivningen bör därför
enligt tidigare intentioner utsträckas i
tiden.
Riksdagen har nyligen beslutat om
upplåtelseformen kooperativ hyresrätt.
Samtidigt infördes en ny lag om
kooperativ hyresrätt. När
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder infördes fanns inte
kooperativ hyresrätt som permanent
upplåtelseform. Regeringen anser att
kooperativ hyresrätt också skall kunna få
investeringsbidrag.
I statsbudgeten för innevarande år
finns uppfört ett ramanslag på
99 miljoner kronor för investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder. Något
bemyndigande för regeringen att ingå
ekonomiska förpliktelser har inte
lämnats.
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2002 för anslaget 31:12
Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 2,5 miljarder
kronor under åren 2003-2006.
Motionerna
I tre motioner yrkas avslag på
regeringens förslag.
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att anslaget bör tas bort i sin
helhet. Redan beviljade projekt skall
dock erhålla utlovat bidrag. Regeringen
borde ägna sig åt att skapa bättre
allmänna förutsättningar för byggande, i
stället för att ge byggsubventioner som
enbart permanentar problemen inom
byggsektorn. Investeringsbidrag är
kortsiktiga, kostnadsdrivande och
konkurrenshämmande. Motionärerna vill
ändra förutsättningarna för byggande
bl.a. genom sänkt skattetryck, ett friare
hyressättningssystem och förenklade
regler så att nyproduktion av hyresrätter
möjliggörs utan skattemedel.
Enligt motion Fi44 av Mats Odell m.fl.
(kd) har bidraget varit ett misslyckande.
Det låga antalet ansökningar visar att
det dömts ut av dem det vänder sig till.
Bidragets krångliga och kortsiktiga
utformning skapar osäkerhet, och det är
otillräckligt för att skapa lönsamhet för
byggande i framför allt Stockholm. Vad
som i stället behövs är förutsägbara
spelregler och genomgripande reformer som
innebär avskaffad fastighetsskatt, sänkt
byggmoms, förbättrad konkurrensbevakning,
förändrad hyreslagstiftning och en
smidigare planprocess. Det måste göras
långsiktigt lönsamt att bygga och äga
hyresfastigheter. Regeringen bör därför
inte ges det begärda bemyndigandet.
Också i motion Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) avvisas vad som kallas
regeringens kortsiktiga anslag. För att
göra det lättare att bygga hyresrätter
vill motionärerna avskaffa
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
fastighetsskatten på flerfamiljshus,
avskaffa uttagsskatten på
fastighetsskötsel och göra
hyressättningen mer flexibel i
nyproducerade hus. Detta är enligt
motionärerna en långsiktig politik för
att stimulera byggande av fler
hyreslägenheter.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande
(BoU5y) att vägledande för införandet av
investeringsbidragen för hyresbostäder
var dels att uppnå ett tillräckligt
byggande av bostäder med hyresrätt, dels
behovet av att stimulera ett byggande som
leder till rimliga boendekostnader. Den
situation som i dag råder på
bostadsmarknaden på många orter innebär
att det finns ett fortsatt behov av att
på olika sätt stimulera byggandet av
hyresbostäder. Inte minst gäller detta
bostäder med rimliga hyror. Att nu
avbryta bidragsgivningen på det sätt som
motionärerna föreslår skulle enligt
bostadsutskottets mening inte bara leda
till en ökad bostadsbrist utan också
kunna hämma den ekonomiska tillväxten.
Enligt bostadsutskottets mening bör
därför bidragsgivningen utsträckas i
tiden på det sätt som regeringen
föreslår. Regeringens förslag tillstyrks
således medan motionerna avstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 14). Motionerna Fi38 (c) yrkande
5, Fi42 (m) yrkande 9 samt Fi44 (kd)
yrkande 3 avstyrks.
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
under 2002 vidta de åtgärder i
fråga om omstrukturering av
kommunala bostadsföretag som
regeringen förordar. Motionerna
avstyrks. Jämför reservationerna 7
(m), 8 (kd), 9 (c) och 10 (fp).
Propositionen
Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:58,
bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) om
fortsatt statligt stöd till
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Beslutet innebär att en
ny myndighet med uppgift att ge fortsatt
statligt stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag skall inrättas
från den 1 juli 2002. Den befintliga
Bostadsdelegationen skall avvecklas i
samband med att den nya myndigheten
inrättas. Vidare skall staten ges
möjlighet att förvärva bostadsfastigheter
av kommunala bostadsföretag i samverkan
med aktuella kommuner för att utveckla
eller avveckla bostäderna.
Med anledning av riksdagens tidigare
beslut återkommer nu regeringen med
förslag till de bemyndiganden m.m. som
erfordras för att genomföra beslutet.
Sammanfattningsvis innebär regeringens
förslag följande.
1. Ett nytt ramanslag 31:14
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag på 240 miljoner kronor
anvisas.
2.
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
3. Ett nytt ramanslag 31:13 Statens
bostadsnämnd på 10 miljoner kronor
anvisas.
4.
5. Regeringen bemyndigas att bilda ett
eller flera bolag med uppgift att äga
och förvalta eller avveckla
bostadsföretag och fastigheter som
övertas från kommuner. Den bemyndigas
även att skjuta till aktiekapital
m.m. med medel från anslaget.
6.
7. Regeringen bemyndigas att under 2002
ställa ut kreditgarantier för lån
till kommunala bostadsföretag till
ett belopp om högst 3 miljarder
kronor inklusive tidigare gjorda
åtaganden. Garantierna får motsvara
högst 95 % av det bokförda värdet på
ett företags fastigheter när
garantiavtalet träffas.
8.
9. Regeringen bemyndigas att under 2002
ställa ut kreditgarantier för lån som
kooperativa hyresrättsföreningar tar
upp för nybyggnation eller förvärv av
fastigheter för ombildning till
kooperativ hyresrätt intill ett
belopp om högst 1 miljard kronor
inklusive tidigare gjorda åtaganden.
Garantierna får motsvara högst 95 %
av en fastighets marknadsvärde när
garantiavtalet träffas.
10.
Regeringen har tidigare preliminärt
bedömt att den ekonomiska ram som den nya
myndigheten inledningsvis kan komma att
behöva motsvarar ca 3 miljarder kronor
under en period t.o.m. 2004. Regeringen
aviserar mot den bakgrunden sin avsikt
att i den kommande budgetpropositionen
återkomma i fråga om anslagets omfattning
och finansiering utöver de 240 miljoner
kronor som nu föreslås bli uppförda på
det nya anslaget.
Motionerna
Regeringens förslag avvisas i fyra
motioner.
Enligt motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) har de kommunala bostadsföretagen
byggts upp med hjälp av statliga medel
utan att hänsyn har tagits till reellt
behov och efterfrågan. Regeringens
förslag innebär att denna havererade
politik nu skall redas upp genom att
regeringen ges bemyndigande att betala ut
nya subventioner. Några sådana
bemyndiganden bör enligt motionen inte
ges. Därmed behöver inte heller någon ny
nämnd inrättas för verksamheten, varför
regeringens förslag avstyrks också på
denna punkt. Enligt motionärerna kan det
inte helt uteslutas att staten skall ta
ett ansvar för de problem som uppstått på
grund av svårligen förutsedda
förändringar i befolkningsunderlaget och
tidigare bedriven subventionspolitik. En
tillfällig delegation bör därför inrättas
för att fortsätta Bostadsdelegationens
arbete. Utgångspunkten för den
tillfälliga delegationens arbete bör vara
att stöd skall kunna utgå endast till
kommuner som uttömt sina resurser genom
att ta ansvar för sitt bostadsbolag, men
ändå har kvarvarande problem.
Omstruktureringar skall ske på
marknadsmässig grund. När delegationens
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
arbete är avslutat skall kommunen inte
längre äga det kommunala
bostadsföretaget. För att finansiera
denna tillfälliga verksamheten bör 40
miljoner kronor anslås.
Enligt motion Fi44 av Mats Odell m.fl.
(kd) kan behovet av statligt stöd till
bostadsmarknaden i vissa kommuner med
svag efterfrågan inte ifrågasättas.
Däremot bör inte detta stöd ges den
utformning som regeringen nu föreslår.
Regeringens förslag till bemyndiganden
bör därför avslås. Som en följd finns
inte heller något behov av att inrätta en
ny myndighet eller att inrätta ett anslag
med den utformning som regeringen
föreslagit. Även vad gäller
medelsanvisningen bör regeringens förslag
avvisas.
I stället för det förslag som
regeringen lägger fram bör enligt
motionärerna ett stöd till
bostadsmarknader i kommuner med svag
efterfrågan införas. Stödet bör vara
öppet för alla fastighetsägare i vissa
särskilt utsatta kommuner och
administreras av Boverket. För denna
verksamhet bör inrättas ett särskilt
anslag om 250 miljoner kronor benämnt
Stöd till bostadsmarknader i kommuner med
svag efterfrågan. Det bör ankomma på
regeringen att snarast återkomma med ett
förslag med denna utformning.
I motion Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
anförs att det i många kommuner är
nödvändigt med en omstrukturering och
förnyelse av de kommunala bostadsbolagen.
För att så skall bli fallet måste
kommunerna tillåtas ta sitt ansvar för
utformningen av bostadspolitiken utan
inblandning från staten. Någon statlig
myndighet som skall administrera denna
omstrukturering, som till betydande del
innebär att bostäder rivs, bör därför
inte inrättas. Motionärerna avvisar denna
passiva avvecklingspolitik.
Småortssverige skall utvecklas, inte
rivas, anförs motionärerna. I motionen
avvisas regeringens förslag vad gäller
såväl de begärda bemyndigandena som de
två nya anslagen på statsbudgeten.
Enligt motion Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) präglas bostadsmarknaden redan
i dag av bristande konkurrens och alltför
mycket statlig inblandning. Några
ytterligare statliga insatser med den
utformning och omfattning som regeringen
föreslår bör därför inte komma i fråga.
Ett ytterligare skäl för att avvisa
förslagen är enligt motionen att staten
inte bör ägna sig åt näringsverksamhet.
Förslaget att inrätta en ny myndighet
saknar helt den tydlighet och precisering
av statens och kommunernas roll som är
nödvändig vid denna typ av verksamhet.
Regeringens förslag till nya anslag på
statsbudgeten bör därför avvisas. Inte
heller bör regeringen ges de begärda
bemyndigandena.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet erinrar inledningsvis i
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
sitt yttrande (BoU5y) om de principbeslut
som riksdagen redan fattat när det gäller
insatser för omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Riksdagen har på förslag
av bostadsutskottet tidigare i vår ställt
sig bakom ett principförslag från
regeringen som avser fortsatta insatser
för omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Riksdagens
ställningstagande innebär att en ny
myndighet med uppgift att ge fortsatt
statligt stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag skall inrättas.
Det innebär vidare att staten skall få
möjlighet att förvärva bostadsfastigheter
av kommunala bostadsföretag i samverkan
med berörda kommuner för att utveckla
eller avveckla bostäderna. De förslag som
nu läggs fram är sålunda endast ett sätt
att fullfölja tidigare riksdagsbeslut.
Regeringens förslag tillstyrks redan på
denna grund.
Det finns ett väl dokumenterat och känt
behov av att vidta åtgärder av olika slag
och omfattning för att underlätta
omstruktureringen av vissa kommunala
bostadsföretag. Även flera av motionerna
ger uttryck för denna uppfattning.
Däremot finns det ingen enighet om vilka
åtgärder som bör vidtas eller vilken
omfattning de bör ha. Bostadsutskottet
har tidigare uttalat att statens insatser
måste anpassas till de behov och till de
förutsättningar som föreligger i varje
enskilt fall. Bostadsdelegationens
hittillsvarande arbete har också visat på
att detta är en framkomlig väg. Det
framstår mot den bakgrunden som lämpligt
att en ny myndighet, Statens
bostadsnämnd, nu inrättas för att
fullfölja den omstruktureringsprocess som
redan inletts.
När det gäller hur arbetet skall
bedrivas och vilka medel som skall
anvisas för verksamheten är det
naturligtvis viktigt att flera olika
möjligheter står till förfogande. Inte
minst är detta en förutsättning för den
individuella anpassning av åtgärderna som
utskottet uttalat sig för ovan.
Bostadsutskottet kan mot den bakgrunden
konstatera att regeringens förslag ger
utrymme för att sätta in ett flertal
olika åtgärder. Som framgår av förslaget
kan det röra sig om allt från
kreditgarantier och tillskott av
aktiekapital till övertagande av
fastigheter eller hela bostadsföretag.
Förutsättningar för en anpassning till
lokala behov och förhållanden torde
därmed föreligga.
Bostadsutskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker
motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
att regeringen bemyndigas att under 2002
vidta de åtgärder i fråga om omstruk-
turering av kommunala bostadsföretag som
regeringen förordar. Således tillstyrks
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
propositionen (punkt 15) medan motionerna
Fi38 (c) yrkande 6, Fi39 (fp) yrkandena
11-13, Fi42 (m) yrkandena 11-13 samt Fi44
(kd) yrkande 4 (i denna del) avstyrks.
I likhet med bostadsutskottet ställer
sig också finansutskottet bakom
regeringens förslag om nya anslag. Därmed
tillstyrks propositionen (punkt 27 i
denna del). Motionerna Fi38 (c) yrkande 8
(i denna del), Fi39 (fp) yrkandena 9 och
10, Fi42 (m) yrkandena 14, 15 och 18 (i
denna del) samt Fi44 (kd) 4 (i denna
del), 5 och 6 (i denna del) avstyrks.
Utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling
33:6 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000-2006
(förskottsutbetalningar)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
förskottsutbetalningar av medel
från ramanslaget 33:6 Europeiska
regionala utvecklingsfonden
perioden 2000-2006 får göras i de
fall som regeringen förordar.
Propositionen
I samband med genomförandet av
strukturfondsprogrammen i Sverige har det
framkommit att vissa typer av
projektanordnare, t.ex. ideella
föreningar och lokala kooperativ, har
haft svårigheter med att starta och driva
verksamheten på grund av svag likviditet.
Regeringen beslutade därför i december
2000 om en försöksverksamhet med
förskottsutbetalningar av medel från
olika strukturfonder för projekt
beslutade under 2001 inom målprogrammen
samt gemenskapsinitiativen.
Mot bakgrund av erfarenheterna av
programmens genomförande och försöks-
verksamheten under 2001 med förskotts-
utbetalningar anser regeringen att det är
angeläget att möjligheten till förskotts-
utbetalningar kvarstår.
Förskottsutbetalningar av medel från
ramanslaget 33:6 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000-2006 bör
således få göras till beslutade projekt
som drivs av ideella föreningar, lokala
kooperativ (ekonomiska föreningar),
allmännyttiga stiftelser eller lokala
utvecklingsgrupper. I villkoren ingår en
beloppsgräns för förskottsutbetalningar
och krav på prövning av projektens
ekonomiska bärkraft.
Näringsutskottet
Näringsutskottet har beslutat att inte
avge yttrande. I stället meddelar
näringsutskottet finansutskottet genom
protokollsutdrag att propositionen
tillstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 16).
Utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Lag om rätt för kommuner att ge stöd
till åtgärder i vissa
investeringsprogram
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om en ny lag som ger
kommuner rätt att ge ekonomiskt och
annat stöd till enskilda också på
grund av statligt bidrag till
klimatinvesteringsprogram.
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
Motionerna avstyrks. Jämför
reservationerna 11 (m) och 12 (fp).
Propositionen
Sedan 1997 kan svenska kommuner ansöka om
bidrag till s.k. lokala
investeringsprogram. Totalt har rege-
ringen beräknat drygt 6,5 miljarder
kronor för investeringsstöd fram t.o.m.
år 2003. Hittills har 144 kommuner och 2
kommunalförbund beviljats sammanlagt 5,9
miljarder kronor i bidrag. Företag,
enskilda och organisationer kan också få
del av pengarna om kommunen inkluderar
deras projekt i sitt investeringsprogram.
Kommuner får i princip inte ge stöd till
enskilda personer om det inte finns
särskilt rättsligt stöd för detta. När
det gäller näringslivet kan kommuner och
landsting genomföra åtgärder för att
allmänt främja näringslivet, men inte
lämna stöd till enskilda näringsidkare om
det inte finns synnerliga skäl, jfr 2
kap. 8 § andra stycket kommunallagen
(1991:900). När de lokala
investeringsprogrammen infördes stiftades
därför en särskild lag för att möjliggöra
för kommunerna att ge stöd till enskilda
i samband med åtgärder i lokala
investeringsprogram (1993:1323).
Regeringen anför att det nya
klimatinvesteringsstödet, som skall
införas under år 2002, liksom de lokala
investeringsprogrammen skall utgå ifrån
det kommunala perspektivet och i första
hand bör ges till samlade program med
åtgärder som minskar utsläppen av
växthusgaser (se bl.a. prop. 2001/02:1
utg. omr. 18, bet. 2001/02:BoU1, rskr.
2001/02:67). Kommuner bör kunna fördela
bidrag till enskilda, företag och andra
aktörer på samma sätt som för de lokala
investeringsprogrammen.
Regeringen föreslår därför en ny lag
som ger en kommun rätt att lämna
ekonomiskt och annat stöd till enskilda
också på grund av statligt bidrag till
klimatinvesteringsprogram. Den nya lagen,
som föreslås träda i kraft den 1 augusti
2002, ersätter lagen (1997:1323) om rätt
för kommuner att ge stöd till åtgärder i
lokala investeringsprogram som ökar den
ekologiska hållbarheten i samhället, som
därför skall upphävas.
Motionerna
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkas avslag på regeringens förslag till
lag om rätt för kommuner att ge stöd till
enskilda för åtgärder i vissa
investeringsprogram. Enligt motionärerna
är det viktigt att inte urholka
kommunallagens princip om att kommuner
inte skall ge stöd till enskilda.
Också i motion Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkas avslag på regeringens
förslag. Motionärerna till att olika
studier har visat att de lokala
investeringsprogrammen inte har fungerat
särskilt bra i praktiken. Det nya
klimatinvesteringsstödet är för diffust
och motionärerna anser att det är
förtäckta byggsubventioner.
Miljö- och jordbruksutskottets
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag och avstyrker motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 4) och
avstyrker motionerna Fi39 (fp) yrkande 8
och Fi42 (m) yrkande 2.
26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader
Propositionen
För att korrigera en felaktighet i pris-
och löneomräkningen för anslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areela
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader föreslår regeringen
att anslaget ökas med 638 000 kr.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del).
26:2 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den, för anslaget 26:2
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning, får ett ökat
bemyndigande att under år 2002
fatta beslut som medför utgifter
för åren 2003-2007.
Propositionen
Anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning fick 2002 en förstärkning på
80 miljoner kronor, vilket innebär att
större åtaganden om ekonomiska
förpliktelser behöver kunna göras.
Regeringen bör därför få ett ökat
bemyndigande att under år 2002 fatta
beslut som medför utgifter för åren
2003-2007. Bemyndigandet bör höjas med
80 miljoner kronor till 360 miljoner
kronor. Hela ökningen fördelas på
perioden 2003-2005. Regeringen föreslås
således bemyndigas att under år 2002 för
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 110 miljoner kronor under 2003,
högst 90 miljoner kronor under 2004,
högst 75 miljoner kronor under 2005,
högst 45 miljoner kronor under 2006 och
högst 40 miljoner kronor under 2007.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 17).
34:1 Naturvårdsverket
Propositionen
Ett projekt för myggbekämpning i nedre
Dalälven har inletts 2001. Under 2001
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
bidrog staten med 4 miljoner kronor.
Innevarande år avsågs kostnaderna
finansieras av kommunerna och med EU-
medel. Ansökan om EU-medel har dock
avslagits och i denna situation anser
regeringen att staten och kommunerna bör
dela på kostnaderna så att projektet kan
slutföras. Anslaget 34:1 Naturvårdsverket
bör därför ökas med 2 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att utgifterna
inom ett annat utgiftsområde minskas.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del).
Utgiftsområde 21
Energipolitik
35:4 Åtgärder för effektivare
energianvändning (anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av
regeringen föreslagna användningen
av anslaget 35:4 Åtgärder för
effektivare energianvändning.
Propositionen
Genom ett initialt stöd från Save II, ett
energieffektiviseringsprogram inom EU,
har ett stort antal regionala
energikontor bildats i Europa. För
närvarande finns 12 kontor i Sverige.
Energikontoren är viktiga när det gäller
att föra ut information på energiområdet.
EU-finansieringen är tillfällig, och
kontoren förväntas efter en tid kunna
finansiera sin verksamhet på annat sätt.
Denna omställning är just nu aktuell för
flertalet energikontor. Inom 1997 års
energipolitiska program finns begränsade
möjligheter att stödja energikontorens
basverksamhet mer långsiktigt.
I regeringens proposition Samverkan för
en trygg, effektiv och miljövänlig
energiförsörjning (prop. 2001/02:143)
föreslås fr.o.m. 2003 en ökad satsning på
lokal och regional energirådgivning. För
att säkerställa en kontinuitet i de
regionala energikontorens verksamhet
behöver under innevarande år möjligheten
finnas att med ökade medel stödja
energikontorens verksamhet. Regeringen
anser att ytterligare 5 miljoner kronor
bör få användas för detta ändamål och att
motsvarande mindre resurser används för
kommunal energirådgivning. Detta innebär
att en mindre avvikelse behöver göras i
förhållande till den ursprungliga
inriktningen av åtgärderna enligt 1997
års energipolitiska proposition (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272).
Riksdagen har anvisat 115 miljoner
kronor till detta anslag för innevarande
budgetår. Regeringen föreslår således nu
att ytterligare 5 miljoner kronor bör få
användas för Information, utbildning m.m.
och 5 miljoner kronor mindre bör användas
för Kommunal energirådgivning.
Näringsutskottet
Näringsutskottet har beslutat att inte
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
avge yttrande. I stället meddelar
näringsutskottet finansutskottet genom
protokollsutdrag att propositionen
tillstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 19).
35:9 Skydd för småskalig elproduktion
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 210 miljoner kronor. För de bidrag som
avser sista kvartalet 2002 bedömer
regeringen att ytterligare 75 miljoner
kronor behövs för att klara de
utbetalningar som sker första kvartalet
2003. I januari 2003 avses ett system med
handel av elcertifikat träda i kraft som
bl.a. ersätter nuvarande stöd till
småskalig elproduktion. Innan
elcertifikatsystemet träder i kraft är
det emellertid viktigt att de
elproduktionsanläggningar som nu är
berättigade till bidrag ges rimliga
övergångsregler. Anslaget 35:9 Skydd för
småskalig elproduktion bör således höjas
med 75 miljoner kronor, och bidrag bör
kunna utgå för hela kalenderåret 2002.
Därmed undviks att osäkerhet skapas i
samband med övergång till ett nytt
stödsystem. Finansiering sker genom att
anslaget 35:2 Bidrag för minskad
elanvändning minskas med motsvarande
belopp.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
avvisas regeringens förslag med
hänvisning till att det under
övergångsperioden skulle ge dubbla
stödsystem. Motionärerna anger även
prisutvecklingen på elmarknaden som ett
skäl till att avslå förslaget.
Näringsutskottet
Näringsutskottet har beslutat att inte
avge yttrande. I stället meddelar
näringsutskottet finansutskottet genom
protokollsutdrag att propositionen
tillstyrks. Av material från
näringsutskottet framgår att det enligt
uppgift inte finns någon risk för dubbla
stödsystem.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 27 i denna del). Därmed avstyrks
motion Fi42 (m) yrkande 18 (i denna del).
Utgiftsområde 22
Kommunikationer
Kreditgaranti för Green Cargo AB:s
åtagande gentemot Nordisk Renting AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
genom Riksgäldskontoret ställa ut
en kreditgaranti på högst
170 miljoner kronor för Green Cargo
AB:s åtagande gentemot Nordisk
Renting AB.
Propositionen
Green Cargo AB är ett av staten helägt
aktiebolag som bildades vid årsskiftet
2000/2001 i samband med bolagiseringen av
affärsverket Statens järnvägar. I Green
Cargo bedrivs verksamhet i form av
godstransporter, framför allt på järnväg.
Green Cargo omsätter ca 6,5 miljarder
kronor och har ca 4 000 anställda. Under
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
år 2001, som var Green Cargos första
verksamhetsår, uppmärksammades ett avtal
mellan staten genom affärsverket Statens
järnvägar och Nordisk Renting avseende
finansiering av ett flertal fastigheter
inom Green Cargo. Avtalet löper ut den 30
juni 2021. För att avtalet med Nordisk
Renting skall kunna överföras från staten
till Green Cargo och affärssamarbetet
mellan Green Cargo och Nordisk Renting
därmed skall kunna bestå i oförändrad
omfattning behöver riksdagen godkänna att
staten genom Riksgäldskontoret får ställa
ut en kreditgaranti på högst 170 miljoner
kronor för Green Cargos förpliktelser
gentemot Nordisk Renting. För denna
garanti tas en riskavspeglande avgift ut
som fastställs av Riksgäldskontoret.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 20).
36:8 Ersättning till viss kanaltrafik
m.m.
Propositionen
Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:88,
bet. 2000/01:JuU24, rskr. 2000/01:223)
att Sjöfartsverket skall svara för
sjöfartsregistret i stället för
Stockholms tingsrätt. Lagen trädde i
kraft den 1 december 2001. Kostnaderna
för överflyttning och drift under
december 2001 har beräknats till 4,1
miljoner kronor och regeringen föreslår
att anslaget 36:8 Ersättning till viss
kanaltrafik m.m. ökas med detta belopp.
Finansiering sker genom utgiftsminskning
under ett annat utgiftsområde. Eftersom
kostnaderna för den fortsatta driften av
registret ännu inte kan bedömas med
tillräcklig precision avser regeringen
att återkomma i denna fråga.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
36:10 Rederinämnden: Administration
Propositionen
Anslaget 36:10 Rederinämnden:
Administration uppfördes för första
gången i budgetpropositionen för 2002 för
att Rederinämndens
administrationskostnader skulle kunna
redovisas på ett tydligt sätt när det nya
sjöfartsstödet infördes. Anslagsbehovet
uppskattades till 2 500 000 kr.
Rederinämnden har sedan dess kunnat ta
fram noggrannare beräkningar för sina
administrationskostnader. Regeringen
anser att anslaget 36:10 Rederinämnden:
Administration behöver ökas med
300 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget 36:9 Bidrag till sjöfarten
minskas med motsvarande belopp.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
Luftfartsverkets finansiella
befogenheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
under 2002 låta Luftfartsverket få
rätt att ta upp lån i och utanför
Riksgäldskontoret inom en total ram
på 8 miljarder kronor.
Propositionen
Luftfartsverket (LFV) har under den
senaste treårsperioden beslutat att
genomföra stora investeringar på framför
allt Arlanda flygplats. Tillsammans med
en vikande flygmarknad har detta
resulterat i ett väsentligt försämrat
kassaflöde. För att möta de försämrade
marknadsförutsättningarna har LFV
beslutat om ett åtgärdsprogram som bl.a.
innebär att betydande delar av ännu inte
påbörjade investeringar på Arlanda skjuts
på framtiden. Åtgärdsprogrammet omfattar
även resultatförbättrande åtgärder
motsvarande 10 % av verkets omsättning,
eller ca 500 miljoner kronor. Trots dessa
åtgärder bedöms att LFV kommer att
tangera låneramen under 2002. Regeringen
anser därför att LFV:s låneram behöver
höjas från 6 miljarder kronor till
8 miljarder kronor. Regeringen föreslås
således bemyndigas att under 2002 låta
Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i
och utanför Riksgäldskontoret inom en
total ram på 8 miljarder kronor.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 21).
36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
under 2002 för ramanslaget 36:13
Rikstrafiken: Trafikupphandling
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 3,7
miljarder kronor under åren
2003-2008.
Propositionen
Under arbetet med budgetpropositionen för
2002 bedömde regeringen att Rikstrafiken
inte skulle behöva utnyttja hela anslaget
för upphandlingar under de kommande sju
åren. Regeringen begärde därför att under
2002 få ingå ekonomiska förpliktelser
som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,
innebär utgifter på endast högst 3,2
miljarder kronor t.o.m. 2008. Senare har
andra bedömningar gjorts. Dessutom har de
aviserade flygupphandlingarna nu kunnat
tas med i beräkningsunderlaget.
Regeringen anser därför att
bemyndiganderamen avseende anslaget 36:13
Rikstrafiken: Trafikupphandling nu
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
behöver höjas till 3,7 miljarder kronor.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 22).
37:4 Ersättning till SOS Alarm
Sverige AB för alarmeringstjänst
enligt avtal
Propositionen
Anslaget för ersättning till SOS Alarm
Sverige AB har visat sig vara
otillräckligt för att företaget skall
kunna fullgöra sin uppgift. En
förstärkning är nödvändig för att
alarmfunktionen i samhället skall fungera
tillfredställande. Anslaget 37:4
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal bör därför
ökas med 6 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget
37:5 Informationsteknik:
Telekommunikation m.m. minskas med
6 miljoner kronor. Denna minskning är
möjlig i och med att staten fr.o.m. maj
2002 inte längre upphandlar
telegramtjänst. Omkring 3,3 miljoner
kronor hade beräknats för detta ändamål
under återstoden av året.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 27 i denna del).
Utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att
under 2002 för ramanslaget 42:3
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder ingå
ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 12 100 000
kr efter 2002, varav högst
8 200 000 kr under 2003 och
3 900 000 kr under 2004.
Propositionen
För att verksamheten skall kunna planeras
och genomföras på ett rationellt sätt är
det nödvändigt att beslut fattats om
fleråriga projekt inom området
djurskyddsfrämjande åtgärder. Det
nuvarande bemyndigandet om 8 200 000 kr
är fullt utnyttjat och nya projekt kan
därför inte påbörjas. Bemyndigandet att
ingå ekonomiska förpliktelser bör därför
ökas med 3 900 000 kr och sträckas ut ett
år i tiden.
Regeringen föreslår således att den
bemyndigas att under 2002 för ramanslaget
42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder ingå ekono-
miska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 12 100 000 kr efter 2002, varav
högst 8 200 000 kr under 2003 och
3 900 000 kr under 2004.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 23).
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
Propositionen
För att kunna tillgodose EU:s krav på
kontrollprogram för BSE (galna ko-sjukan)
hos nötdjur och fr.o.m. den 1 januari
2002 förekomsten av scrapie hos får och
getter, behöver ytterligare medel anvisas
för den svenska finansieringen. Anslaget
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar bör därför ökas med
3 miljoner kronor. Finansiering sker
genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet minskas.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del). Utskottet återkommer till anslaget
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
nedan.
42:6 Ersättningar för viltskador m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 84 miljoner kronor. För att möjliggöra
att samma ersättningsnivåer som beslutats
för 2002 vad avser järv skall kunna
tillämpas även för lo vid ersättning för
rovdjur anser regeringen att anslaget
42:6 Ersättningar för viltskador m.m.
behöver ökas med 3,5 miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del).
Ersättning för viltskador
(motionsförslag)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår, i enlighet med
miljö- och jordbruksutskottets
uppfattning, att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen
att den i arbetet med förslaget
till statsbudget för budgetåret
2003 uppmärksammar huruvida
anslagsnivån för anslaget 42:6
Ersättningar för viltskador m.m.
står i överensstämmelse med de
faktiska förhållandena och det
eventuella behovet av en justering.
Därmed tillstyrks delvis en motion.
Motionen
I motion Fi43 av Carl G Nilsson (m)
anförs att ersättning för viltskador vad
beträffar rennäringen bör utgå efter en
bedömning av det faktiska värdet av de
renar som förloras. En schablonbaserad
beräkning kan inte enbart grundas på
slaktvärdet utan bör även ta hänsyn till
bl.a. avelsvärde. I motionen föreslås ett
tillkännagivande om att anslaget till
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
ersättning för rovdjursskador på ren
eller tamboskap skall innebära full
ersättning per djur och att ersättning
skall utgå oavsett hur många de skadade
djuren är.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
När det gäller de i motionen framförda
synpunkterna beträffande
ersättningsmöjligheterna för viltskador
erinrar miljö- och jordbruksutskottet om
riksdagens behandling våren 2001 av
regeringens proposition om en
sammanhållen rovdjurspolitik (prop.
2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr.
2000/01:174). Riksdagen godtog i huvudsak
vad regeringen anfört om att ett
författningsreglerat ersättningssystem
för skador på rennäringen av rovdjur
skulle införas. Med anledning av
riksdagens beslut har regeringen utfärdat
viltskadeförordningen (2001:724).
Riksdagen godtog även vad regeringen
anförde om att i huvudsak bibehålla
nuvarande regler i fråga om bidrag och
ersättningar för andra skador av vilt än
på ren. Vid sin behandling av
propositionen våren 2001 utgick miljö-
och jordbruksutskottet från att
utgångspunkten för regeringens
anslagsberäkning när det gäller
ersättning för viltskador skulle vara de
faktiska förhållandena i fråga om
belastningen på anslaget. Miljö- och
jordbruksutskottet, vars uppfattning
kvarstår, förutsätter att regeringen i
arbetet med förslaget till statsbudget
för budgetåret 2003 uppmärksammar
huruvida anslagsnivån står i
överensstämmelse med de faktiska
förhållandena och det eventuella behovet
av en justering. Det anförda, som även
ligger i linje med de synpunkter som
redovisas i motion Fi43 (m), bör ges
regeringen till känna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar miljö- och
jordbruksutskottets uppfattning.
Finansutskottet förutsätter således att
regeringen i arbetet med förslaget till
statsbudget för budgetåret 2003
uppmärksammar huruvida anslagsnivån för
anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador
m.m. står i överensstämmelse med de
faktiska förhållandena och det eventuella
behovet av en justering.
Vad finansutskottet anfört bör
riksdagen som sin mening tillkännage för
regeringen. Därmed tillstyrks delvis
motion Fi43 (m).
42:7 Djurskyddsmyndigheten
Propositionen
Regeringen kommer under 2002 att lägga
fram en proposition med förslag om att en
särskild djurskyddsmyndighet inrättas för
att förstärka djurskyddet. För att
finansiera eventuella kostnader för en
omlokalisering av verksamhet vid
inrättandet av myndigheten anser
regeringen att anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med
15 miljoner kronor. I statsbudgeten för
innevarande år finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 13 miljoner
kronor.
Motionerna
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att djurskyddet inte förbättras av
att nya administrativa enheter skapas.
Det är inte fler myndigheter och fler
byråkrater som behövs för att gällande
djurskyddsregler och lagar skall följas
utan det är själva tillsynen och
kontrollen som behöver bli bättre.
Regeringens förslag avvisas således.
Enligt motion Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) blir djurskyddstillsynen inte
bättre av att man inrättar en egen
myndighet utanför Jordbruksverket.
Regeringens förslag till ökningar av
anslaget med 15 miljoner kronor avvisas
därmed. Motionärerna anför att det är den
lokala djurskyddstillsynen som behöver
utvecklas, och det görs bäst genom att
kommunerna ges möjlighet att samarbeta.
Regeringen bör vidare återkomma med ny
tilläggsbudget med förslag om minskning
av anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten
med 13 miljoner kronor.
I motion Fi39 av Lars Leijonborg m.fl.
anförs att regeringens förslag om en ny
djurskyddsmyndighet innebär att de
livsmedelsproducerande djuren alltjämt
kommer att falla under Jordbruksverkets
ansvar. Enligt motionärerna bör de
livsmedelsproducerande djuren i stället
omfattas av en ny
livsmedelssäkerhetsmyndighet som en del
av livsmedelskedjan. Ett helt nytt system
för livsmedelssäkerhet bör införas,
samordnat inom EU. Regeringens förslag
att anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten
ökas med 15 miljoner kronor avvisas
således.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet framhåller
i sitt yttrande (MJU4y) att för att möta
de senaste årens ökande intresse och
engagemang i djurskyddsfrågor från såväl
enskilda människor som organisationer och
för att utreda hur djurskyddet skall
organiseras i Sverige tillsatte
regeringen den 19 april 2000 utredningen
Hur djurskyddet skall vara organiserat
(dir. 2000:31). Uppdraget redovisades den
30 november 2000 i betänkandet Ett
förbättrat djurskydd (SOU 2000:108).
Regeringen har tidigare aviserat en
proposition om inrättande av en särskild
djurskyddsmyndighet så snart
remissbehandlingen av betänkandets
förslag är avslutad. Härigenom skall
djurskyddet förstärkas och ytterligare
fokus kunna läggas på djurskydds- och
djurhälsofrågor. I 2001 års ekonomiska
vårproposition beräknades ett medelsbehov
om 13 miljoner kronor för år 2001 och 20
miljoner kronor vardera för åren 2002 och
2003. Miljö- och jordbruksutskottet
anslöt sig därvid till regeringens
bedömning när det gällde tillkommande
medelsbehov för en ny
myndighetsorganisation för djurskyddet
(yttr. 2000/01:MJU1y). I samband med
riksdagens behandling av statsbudgeten
för år 2002 vidhöll miljö- och
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
jordbruksutskottet sitt ställningstagande
och tillstyrkte regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten. Som framgår av
vårpropositionen avser regeringen att
under år 2002 lägga fram en proposition
med förslag om att en särskild
djurskyddsmyndighet inrättas för att
förstärka djurskyddet. För att finansiera
eventuella kostnader för en
omlokalisering av verksamhet vid
inrättandet av myndigheten anser miljö-
och jordbruksutskottet i likhet med
regeringen att anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med 15
miljoner kronor. Motionerna avstyrks
därmed.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del). Därmed avstyrks motionerna Fi38 (c)
yrkandena 7 (i denna del) och 8 (i denna
del), Fi39 (fp) yrkande 14 (i denna del)
samt Fi42 (m) yrkande 18 (i denna del).
I motionerna Fi38 (c) och Fi39 (fp) tas
också Statens livsmedelsverk upp.
Utskottet återkommer till
Livsmedelsverket nedan.
43:1 Statens jordbruksverk
Propositionen
Trots tidigare resursförstärkningar och
omprioriteringar vid länsstyrelserna och
Jordbruksverket har de svenska åtagandena
i arbetet med återkrav av bl.a.
miljöersättningar inte kunnat slutföras
under 2001. Åtaganden inom miljö- och
landsbygdsprogrammet har också försenats
och det finns en risk att
återkravshanteringen under 2002 kommer
att eftersättas om inte ytterligare
resurser tillförs verksamheten.
Jordbruksverket bör därför tillföras
ytterligare medel för att förbättra
verkets och länsstyrelsernas admi-
nistrativa rutiner samt för fjärranalyser
och återkravsarbete. Sammanlagt behöver
15 miljoner kronor tillföras anslaget.
Finansiering sker genom att anslaget 44:1
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur minskas.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del).
43:10 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.
(förskottsutbetalningar)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
förskottsutbetalningar av medel
från ramanslaget 43:10 Från EG-
budgeten finansierade strukturstöd
till fisket m.m. får göras i de
fall som regeringen förordar.
Propositionen
I samband med genomförandet av
strukturfondsprogrammen i Sverige har det
framkommit att vissa typer av
projektanordnare, t.ex. ideella
föreningar och lokala kooperativ, har
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
haft svårigheter med att starta och driva
verksamheten på grund av svag likviditet.
Regeringen beslutade därför i december
2000 om en försöksverksamhet med
förskottsutbetalningar av medel från
olika strukturfonder för projekt
beslutade under 2001 inom målprogrammen
samt gemenskapsinitiativen.
Mot bakgrund av erfarenheterna av
programmens genomförande och
försöksverksamheten under 2001 med
förskottsutbetalningar anser regeringen
det angeläget att möjligheten till
förskottsutbetalningar kvarstår.
Förskottsutbetalningar av medel från
ramanslaget 43:10 Från EG-budgeten
finansierade strukturstöd till fisket
m.m. bör således få göras till beslutade
projekt som drivs av ideella föreningar,
lokala kooperativ (ekonomiska
föreningar), allmännyttiga stiftelser
eller lokala utvecklingsgrupper. I
villkoren ingår en beloppsgräns för för-
skottsutbetalningar och krav på prövning
av projektens ekonomiska bärkraft.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 24).
43:17 Bidrag till vissa
internationella organisationer m.m.,
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
samt 43:12 Statens livsmedelsverk
Propositionen
Under anslaget 43:17 Bidrag till vissa
internationella organisationer m.m.
anvisas medel främst för Sveriges
medlemskap i Food and Agriculture
Organization (FAO). Avgiften är uttryckt
i amerikanska dollar, och till följd av
valutakursernas utveckling har kost-
naderna ökat väsentligt i svenska kronor.
Ytterligare medel behöver därför
tillföras, och regeringen föreslår
således att anslaget ökas med 4,5
miljoner kronor. Finansieringen sker
genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet minskas med 4,5
miljoner kronor. Detta anslag minskas med
ytterligare 3 miljoner kronor för att
finansiera ökningen av anslaget 42:5
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar. Effekterna av
finansieringsåtgärden är att ett
begränsat antal mindre projekt inom
livsmedelsområdet inte kan tilldelas
resurser under innevarande år.
Motionerna
I motion Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
avvisas neddragningen av anslag 43:16
Åtgärder inom livsmedelsområdet med 7,5
miljoner kronor. Motionärerna anser att
det är ett stort resursslöseri att först
anslå projektmedel och sedan dra tillbaka
dem på tilläggsbudget. Anslagen till
projekt och tillsyn inom
livsmedelsområdet är dessutom
uppenbarligen redan för snålt tilltagna
att döma av Livsmedelsverkets ekonomiska
kris. Vidare framhåller motionärerna att
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
Livsmedelsverkets ekonomiska kris måste
avhjälpas genom att anslaget 43:12
Statens livsmedelsverk ökas med 20,5
miljoner kronor på tilläggsbudget. Denna
anslagsökning gör att Livsmedelsverket
inte behöver vidta de drastiska
personalminskningar som blir följden av
att regeringen avslagit verkets ansökan
om ett extra anslag på 20 miljoner
kronor. Regeringen bör således återkomma
med ny tilläggsbudget med förslag om att
tillföra Livsmedelsverket 20,5 miljoner
kronor.
I motion Fi39 av Lars Leijonborg m.fl.
anförs att i avvaktan på en omläggning
som innebär ett helt nytt system för
livsmedelssäkerhet behöver
Livsmedelsverket på kort sikt tillföras
10 miljoner kronor. Livsmedelsverket är i
akut behov av ökade resurser för att
kunna fullfölja sitt arbete med kostråd
och livsmedelskontroll. Regeringen bör
således återkomma med ny tilläggsbudget
med förslag om att tillföra
Livsmedelsverket 10 miljoner kronor.
Motionärerna anser också att
konsumentpolitiken behöver förstärkas
genom att de fristående
konsumentorganisationernas anslag ökar.
Regeringen bör återkomma med ny
tilläggsbudget med förslag om att
tillföra anslaget 40:5 Åtgärder på
konsumentområdet under utgiftsområde 24
Näringsliv 5 miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag. Miljö- och jordbruksutskottet är
inte berett att i detta sammanhang
förorda någon riksdagens åtgärd med
anledning av de i motionerna framförda
kraven beträffande Livsmedelsverkets
resurser. Motionerna avstyrks således.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del). Motionerna Fi38 (c) yrkandena 7 (i
denna del) och 8 (i denna del) och Fi39
(fp) yrkande 14 (i denna del) avstyrks.
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
Propositionen
För att finansiera ökade utgifter inom
detta och andra utgiftsområden minskas
anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur med 115 miljoner
kronor. Minskningen påverkar inte
genomförandet av miljö- och landsbygds-
programmet som löper under perioden
2000-2006, eftersom anslagssparande från
den tidigare programperioden finns att
tillgå.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del).
44:2 Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
struktur (förskottsutbetalningar)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
förskottsutbetalningar av medel
från ramanslaget 44:2 Från EG-
budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur får
göras i de fall som regeringen
förordar.
Propositionen
I samband med genomförandet av
strukturfondsprogrammen i Sverige har det
framkommit att vissa typer av
projektanordnare, t.ex. ideella
föreningar och lokala kooperativ, har
haft svårigheter med att starta och driva
verksamheten på grund av svag likviditet.
Regeringen beslutade därför i december
2000 om en försöksverksamhet med
förskottsutbetalningar av medel från
olika strukturfonder för projekt
beslutade under 2001 inom målprogrammen
samt gemenskapsinitiativen.
Mot bakgrund av erfarenheterna av
programmens genomförande och försöks-
verksamheten under 2001 med förskotts-
utbetalningar anser regeringen det
angeläget att möjligheten till
förskottsutbetalningar kvarstår.
Förskottsutbetalningar av medel från
ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur bör således få göras
till beslutade projekt som drivs av
ideella föreningar, lokala kooperativ
(ekonomiska föreningar), allmännyttiga
stiftelser eller lokala
utvecklingsgrupper. I villkoren ingår en
beloppsgräns för förskottsutbetalningar
och krav på prövning av projektens
ekonomiska bärkraft.
Miljö- och jordbruksutskottets
yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU4y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 25).
Utgiftsområde 24 Näringsliv
38:20 Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. uppfört
ett ramanslag på 25 miljoner kronor. För
att finansiera ökning av utgifterna under
ett annat utgiftsområde föreslår
regeringen att anslaget 38:20 Kostnader
för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m. minskas med 20
miljoner kronor.
Motionen
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
föreslås att anslaget helt skall tas bort
redan innevarande år. Kostnaderna för de
eventuella omstruktureringar av statligt
ägda företag som sker, skall bekostas av
företagen själva. Motionärerna föreslår
således att riksdagen begär att
regeringen återkommer med förslag på ny
tilläggsbudget med en ytterligare
minskning av anslaget med 5 miljoner
kronor.
Näringsutskottet
Näringsutskottet har beslutat att inte
avge yttrande. I stället meddelar
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
näringsutskottet finansutskottet genom
protokollsutdrag att propositionen
tillstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 27 i denna del). Därmed avstyrks
motion Fi42 (m) yrkande 17 (i denna del).
Utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner
91:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting (anslag
samt anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att anslaget 91:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting skall få
användas även för att bistå kom-
muner som haft betydande kostnader
till följd av översvämningar under
2000.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 91:2
Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting minskas med 60
miljoner kronor för att finansiera
ökningen av utgifterna inom andra
utgiftsområden.
Vidare föreslår regeringen att anslaget
skall få användas även för att bistå kom-
muner som haft betydande kostnader till
följd av översvämningar under 2000. Ett
antal kommuner som drabbades av
översvämningar i juli 2000 har redan
erhållit stöd. Under senare delen av 2000
drabbades ytterligare några kommuner av
översvämningar. Regeringen bör också
under 2002 ha möjlighet att besluta om
ersättning till sådana kommuner som inte
redan erhållit stöd och som drabbades av
översvämningar under 2000. Utan ett
sådant stöd finns det risk för att
verksamheten i berörda kommuner påverkas
negativt.
Regeringen bedömer att högst 55
miljoner kronor av anslaget behöver
användas för att bistå kommuner, som har
haft betydande kostnader till följd av
översvämningarna år 2000.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag om minskning av
det berörda anslaget (punkt 27 i denna
del). Vidare tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av anslaget (punkt 26).
91:3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
Propositionen
Det kommunala utjämningssystemet syftar
till att ge kommuner och landsting
likvärdiga ekonomiska förutsättningar.
Detta sker genom en utjämning för
skillnader i skatteunderlag (inkomst-
utjämning) och för strukturellt betingade
kostnadsskillnader (kostnadsutjämning).
Utgifterna för utjämningsbidraget
belastar anslaget 91:3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och
landsting. Inkomsterna från den
utjämningsavgift kommuner och landsting
betalar till staten redovisas på
statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i
princip självfinansierat och
statsbudgetens saldo påverkas därmed
inte.
Storleken på utjämningsbidraget
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
respektive utjämningsavgiften fastställs
slutligt under budgetåret, varför
avvikelser kan förekomma i förhållande
till det av riksdagen beslutade anslaget.
De definitiva beräkningarna av Statis-
tiska centralbyrån avseende bidragsåret
2002 visar att omslutningen i
utjämningssystemet blir drygt 2 898
miljoner kronor högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för
2002. Orsaken är främst nominella
ökningar av skatteunderlaget samt att
skillnaden i skatteunderlaget per
invånare hos kommuner och landsting har
ökat.
Regeringen föreslår således att
anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag
till kommuner och landsting ökas med
2 898 miljoner kronor. Finansiering sker
genom att den utjämningsavgift som
kommuner och landsting betalar in till
staten ökar i motsvarande omfattning.
Höjningen av utjämningsbidraget skulle
kunna motivera en beräkningsteknisk upp-
räkning av utgiftstaket med 2,9 miljarder
kronor innevarande år. Regeringen avser
att behandla tekniska justeringar i ett
sammanhang och återkommer därför med en
samlad bedömning i budgetpropositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 27 i denna
del).
Finansutskottets
sammanställning av ändrade
ramar för utgiftsområden samt
av ändrade och nya anslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till ändrade ramar för
utgiftsområden. Vidare tillstyrker
utskottet regeringens förslag till
ändrade och nya anslag. Motionerna
avstyrks.
Jämför reservationerna 13 (m), 14
(kd), 15 (c) och 16 (fp).
Propositionen
Regeringens förslag till ändrade anslag
har redovisats per utgiftsområde i det
föregående. Förslaget innebär att
anvisade medel ökar med 6 451 miljoner
kronor netto. De föreslagna ökningarna av
anslagen uppgår till 9 370 miljoner
kronor och de föreslagna minskningarna
uppgår till 2 919 miljoner kronor.
Motionerna
Motionernas förslag om ändringar på
tilläggsbudget, inklusive begäran om att
regeringen skall återkomma med förslag,
har redovisats i anslutning till de olika
anslagen ovan.
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
har, jämfört med propositionen, netto
föreslagits minskningar med 585 miljoner
kronor (varav ökningar med 1 123 miljoner
kronor och minskningar med 1 708 miljoner
kronor).
I motion Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)
uppgår både ökningar och minskningar till
325,4 miljoner kronor. Netto har således
samma förändring som regeringen
föreslagits.
I motion Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
har netto föreslagits minskningar med 1
501,4 miljoner kronor (varav ökningar med
460 miljoner kronor och minskningar med 1
961,4 miljoner kronor).
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
I motion Fi39 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) har netto ökningar med 626 miljoner
kronor föreslagits (varav ökningar med
891 miljoner kronor och minskningar med
265 miljoner kronor).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående
tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har i
samtliga dessa fall ställt sig bakom
regeringens förslag och avstyrkt
motionerna. Utskottet tillstyrker således
att riksdagen anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med regeringens
förslag. Vidare tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner regeringens förslag
till ändrade ramar för utgiftsområden.
Därmed tillstyrks propositionens förslag
(punkt 27). Motionerna Fi38 (c) yrkandena
7 och 8, Fi39 (fp) yrkandena 5-7, 9, 10
och 14, Fi42 (m) yrkandena 5-8, 14, 15,
17 och 18 samt Fi44 (kd) yrkandena 1, 2,
4 (i denna del), 5 och 6 avstyrks.
Utskottets förslag framgår av punkt 25 i
utskottets förslag till riksdagsbeslut
jämte den där efterföljande
specifikationen över ändrade ramar på
utgiftsområden och ändrade och nya
anslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Beräkningsunderlag, punkt 1 (m,
kd)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m),
Per Landgren (kd) och Gunnar Axén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen begär att regeringen lägger
fram ett nytt relevant beräkningsunderlag
i enlighet med vad som framförs i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkande 1.
Ställningstagande
Tilläggsbudgeten är ovanligt omfattande.
Det beror på att regeringen inte tagit
konsekvenserna av sin brist på politik
för att hejda ökningen av sjukskrivningar
och förtidspensioneringar. Den
budgeteringsmarginal som när den första
gången fastställdes var 33,7 miljarder
krymps nu till 0,9 miljarder kronor.
Detta är ett tydligt tecken på att
regeringen inte förmått kontrollera
kostnadsutvecklingen.
Vikten av budgetdisciplin
Regeringen har skaffat sig utrymme för
att expandera de offentliga utgifterna
genom att anslå stora
budgeteringsmarginaler. Vi har årligen
varit kritiska mot detta förfarande,
eftersom det minskar betydelsen av
utgiftstaken och i sig är
kostnadsdrivande. Utvecklingen har givit
oss rätt. I stället för att begränsa
utgiftsökningarna har regeringen slagit
sig till ro i budgeteringsmarginalens
hägn. Redan beslutade utgifter har
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
tillåtits öka och nya utgifter har
tillkommit. Detta har kunnat ske mot
bakgrund av de ökade skatteintäkter som
den höga konjunkturen medfört. Nu har
tillväxten i Sverige sjunkit, vilket får
effekt på statens intäkter de närmaste
åren.
I stället för att använda tidsfristen
som högkonjunkturen gav till att göra de
offentliga finanserna mindre
konjunkturkänsliga genom sänkta utgifter
och sänkta skatter har regeringen snarare
ökat dem genom att höja utgiftsnivån.
I en tid av hög arbetslöshet förenad
med en mycket snabb ökning av
sjukfrånvaron är det än viktigare att se
till att utgifterna hålls nere så att det
finns resurser att möta ytterligare ökad
arbetslöshet. Efter det att
vårpropositionen lämnats till riksdagen
har regeringen under löpande
motionsperiod via medierna låtit
bekantgöra att den ämnar föreslå en
höjning av nivån i a-kassan, vilken
beräknas kosta 3 miljarder kronor per år.
Höjningen skall träda i kraft redan vid
halvårsskiftet. Som nämnts ovan återstår
av den budgeteringsmarginal riksdagen
beslutat endast 0,9 miljarder kronor för
innevarande år.
Det är orimligt att de ekonomiska
förutsättningarna förändrats så mycket
att det är motiverat att, endast tio
dagar efter det att propositionen
lämnades till riksdagen, revidera
tilläggsbudgeten. Om regeringen avser att
höja a-kassan med det innehåll den
presenterat betyder det att utgiftstaket
överskrids.
Hål och tricksande - skenande kostnader i
systemen
Den bild som regeringen presenterar i
vårpropositionen är långt ifrån
fullständig. Det byggs för närvarande upp
stora miljardunderskott i den offentliga
ekonomin. Mest tydligt är att
långtidssjukskrivningarna ökat dramatiskt
och fortsätter att öka. Som en följd av
att regeringen saknar politik för att
möta de alltfler och längre
sjukskrivningarna ökar också antalet
människor som förtidspensioneras bort
från arbetslivet. Det är emellertid inte
det enda område där regeringen har
bristande kontroll över utvecklingen.
Flyktingmottagningen och
läkemedelsanvändningen är andra exempel.
Bristen på kontroll leder till
ackumulerade underskott som rullas
framåt. Dessa måste förr eller senare
betalas.
Vidare förekommer manipulationer av
tidpunkter för utbetalningar som
vidtagits för att klara utgiftstaken och
annat budgettricksande. Dit hör
utbetalningen av EU-stödet till
jordbruket. Dit hör omvandlingen av
bidrag till riktade skattesänkningar,
t.ex. den tillfälliga nedsättningen av
arbetsgivaravgifter till kommunsektorn.
Dit hör höjda utgiftstak när
utjämningssystemet sväller och dit hör
inte minst lånefinansieringen av
infrastruktursatsningarna.
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
Budgettricksandet rör sig om avsevärda
belopp. Ett tiotal miljarder kronor som
påverkar den statliga utgiftsnivån döljs
på detta sätt. I praktiken har regeringen
därmed accepterat utgiftshöjningar som
innebär att utgiftstaken sprängs.
Sämre förutsättningar också detta år
Prognoserna för hur ekonomin utvecklas de
närmaste åren är fortsatt dystra.
Tillväxttakten är fortsatt låg. Kronan
visar inga tecken på att återhämta sig i
den omfattning som regeringen
förutsätter. Detta har också fått
återverkningar i tilläggsbudgeten.
Anslagen till utrikesförvaltningen måste
revideras upp enbart av detta skäl,
medlemsavgifterna till
Världshälsoorganisationen (WHO) och Food
and Agriculture Organization (FAO)
likaså. Skall den svenska ambitionsnivån
vad gäller internationella insatser
bibehållas kommer anslagen att behöva
höjas.
Allt detta tillsammans gör att det
underlag som ligger till grund för
bedömningen i vårpropositionen är
missvisande och inte lämpligt att använda
som underlag för tilläggsbudgeten eller
på längre sikt. Detta är särskilt
allvarligt, eftersom statens
underliggande underskott nu ökar mycket
snabbt. Enligt Ekonomistyrningsverket
kommer det underliggande underskottet i
statens finanser att uppgå till närmare
60 miljarder kronor år 2003.
Riksdagen bör därför med delvis bifall
till motion Fi42 (m) yrkande 1 begära att
regeringen snarast återkommer till
riksdagen med ett nytt beräkningsunderlag
som går att använda som underlag för
riksdagens beslut.
2. Statens fastighetsverk -
förvärvande av fastighet samt ny
investeringsplan, punkt 2 (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande av att staten förvärvar
fastigheten Proserpina 4 i Stockholms
kommun och regeringens förslag om
godkännande av en ny investeringsplan för
Statens fastighetsverk. Därmed avslår
riksdagen proposition 2001/02:100 punkt 5
samt bifaller motion 2001/02:Fi42 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att staten skall
förvärva fastigheten Proserpina 4, det
s.k. Norra Bancohuset, beläget i Gamla
stan i Stockholm. Regeringen anger inte
någon egentlig anledning till affären
annat än att det är av stort intresse att
fastigheten åter kommer i statens ägo.
Regeringen skriver vidare: "Därigenom
skapas också värdefullt lokalutrymme för
staten i Stockholms innerstad."
Det anges emellertid inte vad detta för
staten värdefulla lokalutrymme skall
användas till. Det kan knappast räknas
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
till statens kärnuppgifter att äga
fastigheter. Då det inte anförs någon
konkret anledning till affären annat än
själva ägandet i sig, motsätter vi oss
affären. Beloppet som Statens
fastighetsverk får använda för inrikes
fastigheter för 2002 bör således inte
höjas med 145 miljoner kronor. Förslaget
till ny investeringsplan avslås därmed.
Motion Fi42 (m) yrkande 3 tillstyrks.
3. Vidgat uppdrag för Vasallen AB,
punkt 3 (m, kd, fp)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m),
Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m) och
Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande av att det bolag som har i
uppgift att utveckla försvarsfastigheter
även skall få förvärva och utveckla
kommunala bostadsfastigheter samt
godkänner vad som anförs i reservation 3.
Därmed avslår riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 6 och motion
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
yrkande 4 samt bifaller delvis motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att uppdraget för
Vasallen AB vidgas. Förslaget innebär att
bolaget i framtiden även skall kunna
förvärva kommunala bostadshus för
omvandling till företagslokaler för att
sedan sälja dessa på kommersiella
villkor. Det kan ifrågasättas om det är
lämpligt att Vasallens uppdrag vidgas på
detta sätt. Vi anser att privata
intressenter med största säkerhet har
lika stor - förmodligen större -
kompetens och kännedom om de regionala
förutsättningarna. Vi motsätter oss
således regeringens förslag. Motion Fi42
(m) yrkande 4 tillstyrks delvis medan den
andra i detta sammanhang aktuella
motionen inte behöver föranleda någon
riksdagens åtgärd.
4. Vidgat uppdrag för Vasallen AB,
punkt 3 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande av att det bolag som har i
uppgift att utveckla försvarsfastigheter
även skall få förvärva och utveckla
kommunala bostadsfastigheter samt
godkänner vad som anförs i reservation 4.
Därmed avslår riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 6 och motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 4 samt bifaller motion
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
yrkande 4.
Ställningstagande
Den grundläggande orsaken till problemen
i de kommunala bostadsföretagen är att
kommunerna inte har tillåtits att ta sitt
ansvar för hur den lokala
bostadspolitiken skall bedrivas. I
stället för att låta de lokala behoven
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
och förutsättningarna få genomslag har
statsmakterna genom regleringar och påbud
och olika former av stöd sökt styra alla
kommuner i samma riktning.
Vad som nu erfordras är en strategi som
gör det möjligt för kommunerna att
genomföra en nödvändig omstrukturering
och förnyelse av de kommunala
bostadsbolagen. Vägledande för denna nya
strategi måste vara att kommunerna skall
tillåtas ta sitt ansvar för utformningen
av den lokala bostadspolitiken utan
inblandning från staten. Det innebär att
kommunernas frihet måste öka. Regelverket
måste lättas upp. Viktiga inslag i den
nya strategin bör vara slopad
fastighetsskatt på hyreshus och ett
borttagande av uttagsskatten på
fastighetsförvaltning - allt i syfte att
ge förutsättningar för en bra och
effektiv förvaltning av hyresbostäder.
Regeringens förslag bör avslås av
riksdagen. Motion Fi38 (c) yrkande 4
tillstyrks medan den andra i detta
sammanhang aktuella motionen inte behöver
föranleda någon riksdagens åtgärd.
5. Investeringsbidrag för anordnande
av bostäder för studenter
(bemyndigande), punkt 10 (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att under
2002, för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande uppförda ramanslaget 31:7
Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter, besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 125 000 000 kr
under 2003. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 13 samt
bifaller motion 2001/02:Fi42 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkande 10.
Ställningstagande
Det är vår bestämda uppfattning att alla
bostäder bör kunna byggas utan statliga
subventioner. Naturligtvis gäller detta
också för studentbostäder. För att detta
skall bli möjligt fordras emellertid en
total omläggning av bostads- och
skattepolitiken. Vi vill erinra om att
Moderata samlingspartiet också tidigare
under detta riksmöte har lagt fram en rad
förslag med denna inriktning.
Utgångspunkten för förslagen är att de
syftar till att göra det billigare och
enklare att bygga och förvalta bostäder.
Sammanfattningsvis innebär detta att
skatterna på byggande och boende måste
sänkas, konkurrensen inom byggsektorn
förbättras och planprocessen göras
snabbare, effektivare och billigare.
Förutom dessa generella insatser bör
åtgärder vidtas som mera direkt avser att
öka tillgången på bostäder för studenter.
Det kan bl.a. ske genom att det blir
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
skattefritt att hyra ut en del av den
egna stadigvarande bostaden. Dessutom bör
en inventering av statens
fastighetsbestånd genomföras för att
undersöka vilka fastigheter som med enkla
medel kan göras om till studentbostäder.
Mot den nu redovisade bakgrunden bör
anslaget för bidrag till studentbostäder
omedelbart avvecklas och bidragsgivningen
upphöra. Något bemyndigande till
regeringen att bevilja nya bidrag bör
därför inte lämnas. De projekt som redan
erhållit beslut om bidrag bör emellertid
få dessa utbetalade. Motion Fi42 (m)
yrkande 10 tillstyrks således medan
propositionen avstyrks.
6. Investeringsbidrag för nybyggnad
av hyresbostäder (bemyndigande),
punkt 11 (m, kd, c, fp)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m),
Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Lena
Ek (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att under
2002, för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande uppförda ramanslaget 31:12
Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 2 500 000 000 kr
under 2003-2006. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 14 och
bifaller motionerna 2001/02:Fi38 av Agne
Hansson m.fl. (c) yrkande 5, 2001/02:Fi42
av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9 och
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 3.
Ställningstagande
Investeringsbidraget för byggande av
hyresbostäder utgör enligt vår mening
endast ett nytt exempel på hur regeringen
genom kortsiktiga åtgärder försöker komma
till rätta med problem som inte låter sig
lösas på annat sätt än genom en total
omläggning av bostadspolitiken. Vad som
erfordras är inte ytterligare bidrag och
regleringar utan en generellt utformad
politik som ger stabila och långsiktiga
förutsättningar för ett tillräckligt
byggande och för en rationell och
effektiv bostadsförvaltning - åtgärder
som i slutändan kommer de boende till
godo genom bra bostäder till rimliga
kostnader.
Självklara inslag i den långsiktiga
bostadspolitik vi förespråkar är sänkt
skatt på byggande och boende, en
reformerad hyreslagstiftning, en
förenklad plan- och byggprocess liksom
åtgärder för en ökad konkurrens i
byggsektorn. Samtidigt måste inslaget av
onödiga regleringar och påbud i övrigt
minska. Det är vår bestämda uppfattning
att en bostadspolitik med dessa
utgångspunkter leder till ett
eftersträvat bostadsbyggande och till ett
ökat inflytande för bostadskonsumenterna.
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
Med hänvisning till vad vi anfört ovan
avstyrker vi regeringens förslag vad
gäller bidraget till hyresbostäder.
Motionerna Fi38 (c) yrkande 5, Fi42 (m)
yrkande 9 samt motion Fi44 (kd) yrkande 3
tillstyrks därmed.
7. Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag, punkt 12 (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att under
2002 vidta de åtgärder i fråga om
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag som regeringen förordar
samt godkänner vad som anförs i
reservation 7. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 15 och
motionerna 2001/02:Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) yrkande 6, 2001/02:Fi39 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 11-13 och
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 4 (i denna del) samt bifaller
motion 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkandena 11-13.
Ställningstagande
Sedan 1998 har staten betalat ut inte
mindre än omkring 4 miljarder kronor till
kommuner med bostadsöverskott - utan att
de grundläggande problemen har lösts.
Trots detta vill nu regeringen att
utbetalningarna skall fortsätta. Det
skall enligt förslaget ske genom att en
ny myndighet inrättas med uppgift att ge
fortsatt statligt stöd till
omstruktureringar av kommunala
bostadsföretag. Utöver de redan
utbetalade 4 miljarder kronorna gör
regeringen bedömningen att ytterligare 3
miljarder kronor skall satsas. Om
regeringen skulle få som den vill -
vilket vi motsätter oss - skulle därmed
inte mindre än 7 miljarder kronor komma
att satsas på kommunernas bostadsföretag
under perioden 1998-2004. Dessutom räknar
regeringen med att utbetalningarna kommer
att fortsätta även därefter.
De kommunala bostadsföretagen har
byggts upp med hjälp av skattebetalarnas
pengar utan att någon hänsyn har tagits
till det reella behovet och till den
efterfrågan som har funnits. Det är mot
den bakgrunden inte underligt att många
av dessa företag nu har problem. Av detta
bör man naturligtvis inte dra slutsatsen
att skattebetalarnas pengar nu också
skall användas till att reda upp den
situation som en havererad bostadspolitik
har åstadkommit. Regeringens förslag bör
därför avvisas i sin helhet i enlighet
med förslagen i motion Fi42 (m).
Följderna av den hittillsvarande
bostadspolitiken gör emellertid att det
inte helt kan uteslutas att staten bör ta
ett ansvar för vissa problem i de
kommunala bostadsföretagen. Det kan gälla
problem som uppstått på grund av
förändringar i befolkningsunderlaget som
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
varit svåra att förutse eller som en
följd av den bedrivna
subventionspolitiken. Mot den bakgrunden
bör en tillfällig delegation ges i
uppdrag att fortsätta
Bostadsdelegationens arbete. Det bör dock
betonas att verksamheten skall vara
tillfällig och att den måste baseras på
klara och tydliga riktlinjer.
Det fortsatta begränsade stöd som vi nu
förordar måste utformas så att det inte
snedvrider konkurrensen på bostads- och
lokalmarknaderna. Utgångspunkten bör vara
att stödet endast skall gå till kommuner
som uttömt sina egna resurser genom att
ta ansvar för bostadsbolaget, men som
trots detta har kvarstående problem. Det
primära syftet med stödet bör vara att
trygga den kommunala kärnverksamheten.
Omstruktureringarna skall ske på
marknadsmässiga grunder och försäljning
av hela bostadsföretaget eller delar av
det skall kunna ske till olika
intressenter. En förutsättning för stöd
bör vara att det kommunala ägandet i
bostadsföretaget avvecklas helt. För att
belysa stödets effekter på
hyressättningen m.m. skall det öppet
redovisas i sin helhet, oavsett i vilken
form det utgått.
Vad vi nu anfört innebär att
regeringens förslag avstyrks medan motion
Fi42 (m) yrkandena 11-13 tillstyrks.
Övriga i sammanhanget aktuella motioner
avstyrks.
8. Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag, punkt 12 (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att under
2002 vidta de åtgärder i fråga om
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag som regeringen förordar
samt godkänner vad som anförs i
reservation 8. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 15 och
motionerna 2001/02:Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) yrkande 6, 2001/02:Fi39 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 11-13 och
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkandena 11-13 samt bifaller motion
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 4 (i denna del).
Ställningstagande
Redan när regeringen lade fram ett
principförslag om att inrätta en särskild
myndighet med uppgift att ge stöd till
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag motsatte vi oss detta. Vår
uppfattning på denna punkt står fast. Den
kris som den förda bostadspolitiken
skapat i många kommunala bostadsföretag
kan inte lösas på det sätt som regeringen
nu föreslår. Vad som erfordras är inte
nya bidrag eller nya påbud och
regleringar, utan en radikal omläggning
av hela bostadspolitiken. I enlighet med
vad som anförs i motion Fi44 (kd) bör
regeringens förslag därför avvisas i sin
helhet.
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
Samtidigt som vi motsätter oss
regeringens förslag tvingas vi konstatera
att behovet av statligt stöd till
bostadsmarknaden i vissa kommuner med
svag efterfrågan inte kan ifrågasättas -
detta som en följd av regeringens
hittillsvarande politik. Utgångspunkten
för stödet bör dock inte vara långtgående
statliga insatser eller en statlig
detaljreglering. Samhällets insatser bör
i stället syfta till att på olika sätt
underlätta kommunernas möjligheter att
bära sitt bostadspolitiska ansvar. Enkelt
uttryckt bör stödet innebära att staten
ger möjligheterna och att kommunerna
väljer vilka av dem de vill använda. Som
en del i en sådan strategi bör bl.a.
dagens utjämningssystem utvecklas till
ett statligt utjämningssystem där
befolkningsutvecklingen får ett större
genomslag.
I stället för det förslag som
regeringen lägger fram bör ett stöd till
bostadsmarknader i kommuner med svag
efterfrågan införas - ett stöd som står i
bättre överensstämmelse med det kommunala
självstyret. Stödet bör vara öppet för
alla fastighetsägare i vissa särskilt
utsatta kommuner. För att minska den
politiska styrningen bör verksamheten
administreras av Boverket. För ändamålet
bör inrättas ett särskilt anslag om 250
miljoner kronor benämnt Stöd till
bostadsmarknader i kommuner med svag
efterfrågan. Det bör ankomma på
regeringen att snarast återkomma med ett
förslag med denna utformning.
Vad vi nu anfört innebär att
regeringens förslag avstyrks medan motion
Fi44 (kd) yrkande 4 (i denna del)
tillstyrks. Övriga i sammanhanget
aktuella motioner avstyrks.
9. Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag, punkt 12 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att under
2002 vidta de åtgärder i fråga om
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag som regeringen förordar
samt godkänner vad som anförs i
reservation 9. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 15 och
motionerna 2001/02:Fi39 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 11-13,
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkandena 11-13 och 2001/02:Fi44 av Mats
Odell m.fl. (kd) yrkande 4 (i denna del)
samt bifaller motion 2001/02:Fi38 av Agne
Hansson m.fl. (c) yrkande 6.
Ställningstagande
Den grundläggande orsaken till problemen
i de kommunala bostadsföretagen är att
kommunerna inte har tillåtits att ta sitt
ansvar för hur den lokala
bostadspolitiken skall bedrivas. I
stället för att låta de lokala behoven
och förutsättningarna få genomslag har
statsmakterna genom regleringar och påbud
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
och olika former av stöd sökt styra alla
kommuner i samma riktning. Dessa problem
löses naturligtvis inte genom att
regeringen nu vill inrätta en statlig
nämnd som skall bestämma hur den enskilda
kommunen skall agera för att kunna
omstrukturera sitt kommunala
bostadsföretag. Hur detta skall
genomföras måste beslutas i kommunen med
utgångspunkt i de behov och förhållanden
som råder där. Regeringens förslag
avstyrks redan på denna grund.
Vad som nu erfordras är en strategi som
gör det möjligt för kommunerna att
genomföra en nödvändig omstrukturering
och förnyelse av de kommunala
bostadsbolagen. Vägledande för denna nya
strategi måste vara att kommunerna skall
tillåtas ta sitt ansvar för utformningen
av den lokala bostadspolitiken utan
inblandning från staten. Det innebär att
kommunernas frihet måste öka. De regler
som förhindrar kommunerna att bestämma
över sina bolag måste bort. Regelverket
måste även på andra sätt lättas upp.
Andra viktiga inslag i den nya strategin
bör vara slopad fastighetsskatt på
hyreshus och ett borttagande av
uttagsskatten på fastighetsförvaltning -
allt i syfte att ge förutsättningar för
en bra och effektiv förvaltning av
hyresbostäder.
I stället för att genomdriva en politik
som i slutändan leder till att bostäder
rivs eller försvinner på annat sätt på
många mindre orter måste mottot vara:
Småortssverige skall utvecklas, inte
rivas. I enlighet med vad som föreslås i
motion Fi38 (c) yrkande 6 bör därför
regeringens förslag avvisas i sin helhet
av riksdagen. Övriga i sammanhanget
aktuella motioner avstyrks.
10. Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag, punkt 12 (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att under
2002 vidta de åtgärder i fråga om
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag som regeringen förordar
samt godkänner vad som anförs i
reservation 10. Därmed avslår riksdagen
proposition 2001/02:100 punkt 15 och
motionerna 2001/02:Fi38 av Agne Hansson
m.fl. (c) yrkande 6, 2001/02:Fi42 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkandena 11-13 och
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 4 (i denna del) samt bifaller
motion 2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkandena 11-13.
Ställningstagande
Ett utmärkande drag för den svenska
bostadsmarknaden är bristen på konkurrens
och en mycket långtgående statlig
inblandning. Några ytterligare statliga
insatser med den utformning och
omfattning som regeringen föreslår bör
därför inte komma i fråga. Vad som
erfordras är i stället sänkta skatter på
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
byggande och boende och en avreglering
som gör det möjligt att bygga och
förvalta såväl hyresbostäder som andra
bostäder. Genom att skapa stabila och
långsiktiga regler som inte i detalj styr
bostadsmarknaden ges förutsättningar för
en bostadsproduktion som svarar mot de
behov och den efterfrågan som finns. Det
förslag som regeringen nu lagt fram går i
rakt motsatt riktning, varför det
avstyrks.
Förutom att ett genomförande av
regeringens förslag skulle leda till att
bostadsmarknaden regleras ytterligare
skulle en följd bli ett betydande
statligt innehav av bostäder. Det är
naturligtvis orimligt att staten tar över
bostadsfastigheter från kommunala
bostadsföretag på en rad orter för att
sedan förvalta dem - oklart på vilket
sätt och i vilka former. Mot denna tanke
kan resas dels den principiella
invändningen att staten inte bör ägna sig
åt näringsverksamhet, dels att det inte
torde vara möjligt för någon
fastighetsförvaltare att på ett
rationellt sätt förvalta ett sådant
bostadsbestånd ens för en kortare tid.
Med det nu anförda tillstyrks motion
Fi39 (fp) yrkandena 11-13. Propositionen
samt övriga motioner avstyrks.
11. Lag om rätt för kommuner att ge
stöd till åtgärder i vissa
investeringsprogram, punkt 14 (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om rätt för kommuner att ge stöd till
åtgärder i vissa investeringsprogram samt
godkänner vad som anförs i reservation
11. Därmed avslår riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 4 och motion
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 8 samt bifaller motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens förslag till lag om rätt för
kommuner att ge stöd till åtgärder i
vissa investeringsprogram bör avslås av
riksdagen. Man bör ej urholka
kommunallagens princip om att kommuner
inte skall ge stöd till enskilda. Således
avstyrks propositionen. Motion Fi42 (m)
yrkande 2 tillstyrks medan den andra i
detta sammanhang aktuella motionen inte
behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.
12. Lag om rätt för kommuner att ge
stöd till åtgärder i vissa
investeringsprogram, punkt 14 (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om rätt för kommuner att ge stöd till
åtgärder i vissa investeringsprogram.
Därmed avslår riksdagen proposition
2001/02:100 punkt 4 och motion
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 2 samt bifaller motion
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 8.
Ställningstagande
Riksdagen bör avslå regeringens förslag
till lag om rätt för kommuner att ge stöd
till åtgärder i vissa
investeringsprogram. Olika studier har
visat att dessa program inte fungerar
särskilt bra i praktiken. Anslaget för
klimatinvesteringsprogram är för diffust
och kan anses utgöra förtäckta
byggsubventioner. Motion Fi39 (fp)
yrkande 8 tillstyrks medan den andra i
detta sammanhang aktuella motionen inte
behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.
13. Ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag, punkt 25
(m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden, anvisar ändrade och nya
anslag samt begär att regeringen skall
återkomma med förslag i enlighet med
Moderata samlingspartiets förslag i
efterföljande specifikation. Vidare
tillkännager riksdagen för regeringen som
sin mening vad som framförs i reservation
13 om anslaget 6:21 Civilt försvar samt
om en hjälpmedelsgaranti. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Fi42 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkandena 5, 7, 14, 15
och 17, bifaller delvis motion
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 18 och proposition 2001/02:100
punkt 27 samt avslår motionerna
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c)
yrkandena 7 och 8, 2001/02:Fi39 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7, 9,
10 och 14, 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkandena 6 och 8 samt
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkandena 1, 2, 4 (i denna del), 5 och 6.
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag för budgetåret 2002
-------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
--------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Regeringens M:s
enl. förslag förslag
Anslag statsbudget
2002
--------------------------------------------------------------------------
Förändr. Ny ram/ny jämfört
avanslagsnivåmed reg.
ram/anslag förslag
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 7 284 122 +126 000 7 410 722 -30 000
--------------------------------------------------------------------------
46:1 Allmänna val 215 000 +55 000 270 000 -30 000
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
9 Hälsovård, sjukvård och social 31 128 +282 950 31 411 ±0
omsorg 910 860
--------------------------------------------------------------------------
13:5 Hälso- och sjukvårdens 24 980 -1 250 23 730 +1 250
ansvarsnämnd
--------------------------------------------------------------------------
13:6 Socialstyrelsen 460 736 -5 100 455 636 +5 100
--------------------------------------------------------------------------
14:4 Statens folkhälsoinstitut 122 403 122 403 -7 000*
--------------------------------------------------------------------------
14:5 Smittskyddsinstitutet 161 034 -650 160 384 +650
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handi-
108 357 +2 503 110 860 -250 000
kapp 018 750 768
--------------------------------------------------------------------------
19:4 Arbetsskadeersättningar 7 607 476 7 607 476 -500
000*
--------------------------------------------------------------------------
19:8 Allmänna försäkringskassor 5 289 175 5 289 175 +250
000*
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
13 Arbetsmarknad 58 915 +266 000 59 181 ±0
236 236
--------------------------------------------------------------------------
22:4 Särskilda insatser för 7 139 492 -704 000 6 435 492 +704 000
arbetshandikappade
--------------------------------------------------------------------------
22:11Bidrag till 388 000 +970 000 1 358 000 -704 000
lönegarantiersättning
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
15 Studiestöd 22 567 -222 000 22 345 -54 000
335 335
--------------------------------------------------------------------------
25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 3 378 664 +54 000 3 432 664 -54 000
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
16 Utbildning och 41 446 -54 000 41 392 +54 000
universitetsforskning 670 670
--------------------------------------------------------------------------
25:17Bidrag till den särskilda
vuxenutbildningsinsatsen
2 951 656 +108 000 3 059 656 -108 000
--------------------------------------------------------------------------
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
25:19Bidrag till kvalificerad 664 082 -162 000 502 082 +162 000
yrkesutbildning
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
9 529 248 +170 000 9 699 248 -210 000
byggande
--------------------------------------------------------------------------
31:13Statens bostadsnämnd 0 +10 000 10 000 -10 000
--------------------------------------------------------------------------
31:14Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
0 240 000 240 000 -200 000
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande
10 838 -81 500 10 757 -15 000
näringar 984 484
--------------------------------------------------------------------------
42:7 Djurskyddsmyndigheten 13 000 +15 000 28 000 -15 000
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
24 Näringsliv 3 410 185 -20 000 3 390 185 -5 000
--------------------------------------------------------------------------
38:20Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag
m.m. 25 000 -20 000 5 000 -5 000*
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
Summa förändringar i förhållande till -510
regeringens förslag 000**
--------------------------------------------------------------------------
* Begäran om att regeringen skall återkomma med förslag på
tilläggsbudget.
** Summan inkluderar begäran om att regeringen skall återkomma med
förslag på tilläggsbudget.
Ställningstagande
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ur flera synvinklar är förslaget om en
ökning med 30 miljoner kronor i syfte att
genom en informationskampanj öka
valdeltagandet bland personer med
utländskt medborgarskap tveksamt. Dels
gäller det att regeringen inte preciserat
vad pengarna skall användas till, vilka
de skall fördelas till eller vilka som
skall genomföra informationskampanjen.
Dels är förslaget tveksamt mot bakgrund
av att det ankommer på de politiska
partierna att verka för ett högt
valdeltagande, vilket innebär att staten
inte skall behöva bidra med pengar till
en sådan verksamhet. Till detta kommer
att det mot bakgrund av erfarenheterna
från valet 1998 kan ifrågasättas om ökade
resurser till informationskampanjer löser
problemet med lågt valdeltagande.
Valdeltagandet bland röstberättigade med
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
svenskt medborgarskap sjönk nämligen
trots att riksdagen anvisade drygt 12
miljoner kronor som regeringen fördelade
till riksdagspartierna för information
till invandrare. Regeringens förslag om
30 miljoner kronor till en
informationskampanj bör således avslås.
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Den föreslagna sammanslagningen av
anslagen 6:3-6:12 inom utgiftsområde 6
Totalförsvar till ett enda anslag (6:21
Civilt försvar) medför enligt vår mening
en försämring av spårbarheten och minskar
därmed riksdagens inflytande över det
civila försvaret. Med den föreslagna
ordningen kommer finansmakten när det
gäller civilt försvar att flyttas från
riksdagen till regeringen, eller till en
myndighet under regeringen. Riksdagens
insyn i och inflytande över
medelsanvändningen kommer att begränsas
jämfört med nuvarande ordning. För att i
någon mån ge riksdagen möjlighet att
bedöma hur på sikt ca 2 miljarder kronor
per år närmare avses att disponeras anser
vi därför att regeringen i kommande
budgetarbeten bör redovisa den
funktionella indelningen i olika
anslagsposter inom ramanslaget 6:21
Civilt försvar. Detta bör riksdagen som
sin mening tillkännage för regeringen.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
Vi anser att en hjälpmedelsgaranti bör
införas. Den konkreta utformningen av
hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för
en särskild utredning där noggranna
analyser och avvägningar görs. Redan nu
bör dock en statlig hjälpmedelsgaranti
prövas genom att anslagen 16:6 Bidrag
till utrustning för elektronisk
kommunikation och 16:7 Bilstödet till
handikappade förs samman till ett nytt
anslag för en statlig hjälpmedelsgaranti
omfattande de hjälpmedel som i dagsläget
finansieras med statliga anslag. Den
förstärkning av bilstödet som regeringen
nu föreslår välkomnar vi, men den bör
föras till det nya anslaget för en
hjälpmedelsgaranti. Detta bör riksdagen
som sin mening tillkännage för
regeringen.
Vi avvisar förslaget att minska anslagen
13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
(HSAN) med 1 250 000 kr, anslaget 13:6
Socialstyrelsen med 5 100 000 kr och
anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet med
650 000 kr. Vi föreslår i stället en
minskning av anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut med 7 000 000 kr. Vi
anser det väsentligt både för enskilda
patienter och för sjukvården i stort att
HSAN ges förutsättningar att snabbt och
med hög kvalitet utreda de anmälningar
som inkommer. En neddragning av anslaget
äventyrar patientens rätt och säkerhet.
Vidare anser vi att regeringens
socialpolitik brister i trovärdighet då
den myndighet som fått den primära
medicinska tillsynen och ansvaret för
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
utvärdering, uppföljning och
kunskapsspridning m.m. samtidigt är
föremål för regeringens sparbeting under
pågående verksamhetsår. Detta kommer att
innebära att Socialstyrelsens
uppföljningsansvar urholkas. Inte heller
neddragningen på Smittskyddsinstitutet
kan vi acceptera. De medel som dras in
från Smittskyddsinstitutet avser
regeringen att använda till en
fyllnadsinbetalning av Sveriges
medlemsavgifter till WHO. I själva verket
är betalningen endast en kompensation för
den svaga kronkursen. Därmed tvingas
Smittskyddsinstitutet betala för
regeringens misslyckade ekonomiska
politik. Vi vill erinra om att Moderata
samlingspartiet i tidigare motioner har
redovisat fördelarna med att
folkhälsoarbetet drivs lokalt och
regionalt. Följaktligen har vi föreslagit
ett särskilt anslagsområde för detta
ändamål. Mot denna bakgrund anser vi att
den besparing som regeringen vill göra på
HSAN, Socialstyrelsen och
Smittskyddsinstitutet för pågående
verksamhetsår lämpligen kan göras på
anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
Vi anser att regeringen hittills inte har
tagit den kraftigt ökande sjukfrånvaron
och därmed den förskräckande utvecklingen
av sjukförsäkringsutgifterna på
tillräckligt stort allvar. Det enda
regeringen har presenterat hittills är
ett s.k. elvapunktsprogram som knappast
är rätt metod för att komma till rätta
med problemen. Enligt regeringen skall
konkreta förslag läggas fram till
riksdagen först i höst. Det innebär att
ytterligare ett antal människor hinner
bli långtidssjukskrivna eller
förtidspensionerade.
Den första åtgärd som regeringen borde
vidta är att ge försäkringskassorna mer
resurser för rehabiliteringsverksamheten.
Eftersom försäkringskassorna numera inte
hinner med annat än att betala ut
sjukpenning får personer i behov av
rehabilitering vänta flera månader på
lämplig åtgärd. Detta minskar chansen för
att rehabiliteringen skall lyckas.
Försäkringskassorna hinner heller inte
ägna sig åt kontroll av fusk, vilket gör
att legitimiteten för sjukförsäkringen
urholkas. Enligt vår uppfattning bör
regeringen återkomma till riksdagen med
förslag om att på tilläggsbudget för 2002
öka försäkringskassornas anslag (19:8
Allmänna försäkringskassor) med 250
miljoner kronor. Medlen bör användas för
att anställa fler
rehabiliteringshandläggare. Ett lämpligt
sätt att finansiera detta är att
riksdagen upphäver sitt tidigare beslut
att fr.o.m. den 1 juli 2002 ändra
bevisreglerna i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring. Regeringen har
själv beräknat att denna förändring
kommer att öka utgifterna för anslaget
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
19:4 Arbetsskadeersättningar med 500
miljoner kronor, varför åtgärden innebär
en besparing på utgiftsområdet med 250
miljoner kronor.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Vi avvisar regeringens förslag om att
spara 704 miljoner kronor på anslaget
till lönebidrag och annat stöd till
arbetshandikappade. Det är enligt vår
mening orättfärdigt att i första hand
låta besparingarna gå ut över en av de
mest utsatta grupperna i samhället. Vi
förordar därför att anslaget 22:4
Särskilda insatser för arbetshandikappade
lämnas orört.
Vi är beredda att förstärka anslaget
22:11 Bidrag till lönegarantiersättning
med 266 miljoner kronor genom överföring
från andra utgiftsområden i enlighet med
regeringens förslag. Något ytterligare
tillskott erfordras enligt vår mening
inte i nuläget. Genom en omläggning av
den ekonomiska politiken bör det vara
möjligt att redan under innevarande år
nedbringa antalet konkurser. En ny
bedömning av anslagsutfallet får göras
under hösten.
Utgiftsområdena 15 Studiestöd samt 16
Utbildning och universitetsforskning
Vi avvisar regeringens förslag till
långsammare takt när det gäller
utfasningen av Kunskapslyftet och
motsätter oss de föreslagna
förändringarna av anslagen. Enligt vår
mening bör antalet studerande inom
Kunskapslyftet vara lägre än enligt
regeringens förslag. I gengäld bör
antalet platser inom kvalificerad
yrkesutbildning utökas. Regeringens
förslag om ändringar av anslagen 25:4
Vuxenstudiestöd m.m., 25:17 Bidrag till
den särskilda vuxenutbildningsinsatsen
och 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning bör således avslås.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Vi har ovan i reservation 7 redovisat
Moderata samlingspartiets argument mot
regeringens förslag beträffande
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. I enlighet med
ställningstagandet där avstyrks också
regeringens förslag att två nya anslag
anvisas till Statens bostadsnämnd och för
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag.
I reservation 7 har vi vidare
föreslagit att en tillfällig delegation
bör ges i uppdrag att fortsätta
Bostadsdelegationens arbete. 40 miljoner
kronor bör avsättas för detta syfte.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
Regeringens förslag att höja anslaget
42:7 Djurskyddsmyndigheten med
15 miljoner kronor bör avslås. Enligt vår
mening förbättras inte djurskyddet av att
nya administrativa enheter skapas. Det är
själva tillsynen och kontrollen som
behöver bli bättre.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Tilläggsbudgeten innehåller ingenting som
skapar ett bättre svenskt företagsklimat,
som ökar nyföretagandet eller gör Sverige
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
attraktivare för företag och arbetskraft.
Det enda som egentligen sker inom
näringsområdet är att anslaget 38:20
Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m. minskas från
25 miljoner kronor till 5 miljoner
kronor.
Regeringens skäl är att "finansiera
ökning av utgifterna under ett annat
utgiftsområde". Detta kan ses som en
signal om att staten för lång tid
framöver cementerar sitt ägande och inte
avser att ändra det förhållandet att man
är Sveriges största företagare räknat i
både omsättning och antalet anställda.
Men i vårpropositionen fastslås samtidigt
att försäljningen av statligt
aktieinnehav enligt plan skall uppgå till
15 miljarder kronor årligen. Det är dock
mycket oklart vilka företag som är
aktuella för försäljning.
Vi anser att anslaget 38:20 helt skall tas
bort redan innevarande år. Kostnaderna
för de eventuella omstruktureringar av
statligt ägda företag som sker skall
bekostas av företagen själva. Regeringen
bör återkomma med förslag på
tilläggsbudget att minska anslaget till
noll.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt av
ändrade och nya anslag
Vi har i denna reservation redovisat
Moderata samlingspartiets förslag till
ändrade anslag på tilläggsbudget,
inklusive förslag om att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag. Vi
har också ställt oss bakom att riksdagen
som sin mening skall tillkännage för
regeringen vad som anförs i Moderata
samlingspartiets motion om anslaget 6:21
Civilt försvar samt om en
hjälpmedelsgaranti. Därmed ställer vi oss
bakom motion Fi42 (m) yrkandena 5, 7, 14,
15, 17 och 18. Övriga motioner avstyrks.
I de delar Moderata samlingspartiets
förslag inte innebär att regeringens
förslag avstyrks kan propositionen
accepteras.
14. Ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag, punkt 25
(kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden, anvisar ändrade och nya
anslag samt begär att regeringen skall
återkomma med förslag i enlighet med
Kristdemokraternas förslag i
efterföljande specifikation. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi44 av
Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1, 2, 4
(i denna del), 5 och 6, bifaller delvis
proposition 2001/02:100 punkt 27 samt
avslår motionerna 2001/02:Fi38 av Agne
Hansson m.fl. (c) yrkandena 7 och 8,
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkandena 5-7, 9, 10 och 14 samt
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkandena 5-8, 14, 15, 17 och 18.
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
-----------------------------------------------------------------------------
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag för budgetåret 2002
-------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
----------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde BeloppRegeringens förslag Kd:s
enl. förslag
Anslag statsbudget
2002
----------------------------------------------------------------------------
Förändr. Ny ram/ny jämfört
avanslagsnivå med reg.
ram/anslag förslag
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 7 284 122 +126 000 7 410 722 -75 400
----------------------------------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet m.m. 4 998 149 +75 400 5 073 549 -75 400
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
13 Arbetsmarknad 58 915 +266 000 59 181 +75 400
236 236
----------------------------------------------------------------------------
22:4 Särskilda insatser för 7 139 -704 000 6 435 492 +75 400
arbetshandikappade 492
----------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
9 529 248 +170 000 9 699 248 ±0
byggande
----------------------------------------------------------------------------
31:13Statens bostadsnämnd 0 +10 000 10 000 -10 000
----------------------------------------------------------------------------
31:14Omstrukturering av kommunala 0 +240 000 240 000 -240 000
bostadsföretag
----------------------------------------------------------------------------
31:15Nytt anslag: Stöd till
bostadsmarknader i kommuner med
svag efterfrågan 0 0 0 +250 000*
----------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------
Summa förändringar i förhållande till ±0**
regeringens förslag
-------------------------------------------------------------------------------
* Begäran om att regeringen skall återkomma med förslag på tilläggsbudget.
** Summan inkluderar begäran om att regeringen skall återkomma med förslag på
tilläggsbudget.
-------------------------------------------------------------------------------
Ställningstagande
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Det finns starka skäl att ifrågasätta den av
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
regeringen begärda anslagsökningen för kursförluster
inom utrikesrepresentationen. Regeringen borde under
hösten 2001 ha förutsett vilka kursförluster som
skulle uppkomma under 2001. Till detta kommer att
kronan sedan budgetpropositionen presenterades hösten
2001 har stärkts gentemot såväl euron som det
handelsviktade TCW-indexet. Mot bakgrund av att
Regeringskansliet expanderat kraftigt de senaste åren
och någon neddragning av verksamheten inte skett
efter EU-ordförandeskapet samt med hänsyn till
anslagssparandet borde kursförlusten kunna rymmas
inom det anslag som tilldelades med anledning av
budgetpropositionen för 2002. Regeringens förslag om
en ökning av anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. med
75,4 miljoner kronor bör följaktligen avslås.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Vi anser i likhet med regeringen att anslaget 22:11
Bidrag till lönegarantiersättning måste ökas på grund
av ett ökat antal konkurser. Vi tillstyrker
regeringens förslag att ökningen bör uppgå till 970
miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslagsökningen finansieras
genom att anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade minskas med 704 miljoner kronor.
Vi anser att detta till viss del är rimligt eftersom
anslagssparandet på anslaget 22:4 budgetåret 2001
uppgick till nära 648 miljoner kronor. Regeringens
förslag i vårpropositionen innebär dock att medlen
för åtgärder för arbetshandikappade minskar med 56,2
miljoner kronor netto. En sådan anslagsminskning
finner vi oacceptabel. Vi anser att anslaget bör
tillföras 75,4 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Förstärkningen skulle innebära
ett välbehövligt resurstillskott på 19 miljoner
kronor för insatser för arbetshandikappade.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Vi har ovan i reservation 8 redovisat
Kristdemokraternas argument mot regeringens förslag
beträffande omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. I enlighet med ställningstagandet där
avstyrks också regeringens förslag att två nya anslag
anvisas till Statens bostadsnämnd och för
omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
I reservation 8 har vi vidare anfört att i stället
för det förslag som regeringen lägger fram bör ett
stöd till bostadsmarknader i kommuner med svag
efterfrågan införas - ett stöd som står i bättre
överensstämmelse med det kommunala självstyret. För
ändamålet bör inrättas ett särskilt anslag om 250
miljoner kronor benämnt Stöd till bostadsmarknader i
kommuner med svag efterfrågan. Det bör ankomma på
regeringen att snarast återkomma med ett förslag med
denna utformning.
Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
utgiftsområden samt av ändrade och nya anslag
Vi har i denna reservation ställt oss bakom
Kristdemokraternas förslag till ändrade anslag på
tilläggsbudget, inklusive förslag om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med förslag. Därmed
tillstyrks motion Fi44 (kd) yrkandena 1, 2, 4 (i
denna del), 5 och 6. Övriga motioner avstyrks. I de
delar Kristdemokraternas förslag inte innebär att
regeringens förslag avstyrks kan propositionen
accepteras.
15. Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag, punkt 25 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden, anvisar ändrade och nya a
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag f
-------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
---------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s
enl. förslag förslag
Anslag statsbudget
2002
---------------------------------------------------------------------------
Förändr. Ny ram/ny jämfört
avanslagsnivå med reg.
ram/anslag förslag
----------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
1 Rikets styrelse 7 284 122 +126 000 7 410 722 -75 400
---------------------------------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet m.m. 4 998 149 +75 400 5 073 549 -75 400
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 108 357 +2 503 110 860 +190 000
och handi- 018 750 768
kapp
---------------------------------------------------------------------------
19:1 Sjukpenning och rehabilitering 45 705 +2 500 48 205 +190 000*
m.m. 022 000 022
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
13 Arbetsmarknad 58 915 +266 000 59 181 -1 500
236 236 000
---------------------------------------------------------------------------
22:2 Bidrag till 36 023 36 023 -1 500
arbetslöshetsersättning och 000 000 000*
aktivitetsstöd
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
16 Utbildning och 41 446 -54 000 41 392 +54 000
universitetsforskning 670 670
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------------------------
25:17Bidrag till den särskilda 2 951 656 +108 000 3 059 656 -108 000
vuxenutbildningsinsatsen
---------------------------------------------------------------------------
25:19Bidrag till kvalificerad 664 082 -162 000 502 082 +162 000
yrkesutbildning
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering, 9 529 248 +170 000 9 699 248 -170 000
bostadsförsörjning och
byggande
---------------------------------------------------------------------------
31:11Bidrag till
bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet 185 000 -80 000 105 000 +80 000
---------------------------------------------------------------------------
31:13Statens bostadsnämnd 0 +10 000 10 000 -10 000
---------------------------------------------------------------------------
31:14Omstrukturering av kommunala 0 +240 000 240 000 -240 000
bostadsföretag
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
23 Jord- och skogsbruk, fiske med 10 838 -81 500 10 757 ±0
anslutande 984 484
näringar
----------------------------------------------------------------------------
42:7 Djurskyddsmyndigheten 13 000 +15 000 28 000 -28 000**
----------------------------------------------------------------------------
43:12 Statens livsmedelsverk 126 759 126 759 +20 500*
----------------------------------------------------------------------------
43:16 Åtgärder inom 17 000 -7 500 9 500 +7 500
livsmedelsområdet
----------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
Summa förändringar i förhållande till -1 501
regeringens förslag 400***
---------------------------------------------------------------------------
* Begäran om att regeringen skall återkomma med förslag på
tilläggsbudget.
** Avseende anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten innebär förslaget i
reservation
dels avslag på
regeringens höjning på 15 miljoner kronor, dels att regeringen skall
återkomma
med förslag på tilläggs-
budget om en minskning med 13 miljoner kronor.
*** Summan inkluderar begäran om att regeringen skall återkomma med
förslag på tilläggsbudget.
---------------------------------------------------------------------------
Ställningstagande
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Det finns starka skäl att ifrågasätta den av regeringen begärda anslagsökningen
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
för kursförluster inom utrikesrepresentationen. Regeringen borde under hösten
2001 ha förutsett vilka kursförluster som skulle uppkomma under 2001. Till
detta kommer att kronan sedan budgetpropositionen presenterades hösten 2001 har
stärkts gentemot såväl euron som det handelsviktade TCW-indexet. Mot bakgrund
av att Regeringskansliet expanderat kraftigt de senaste åren och någon
neddragning av verksamheten inte skett efter EU-ordförandeskapet samt med
hänsyn till anslagssparandet borde kursförlusten kunna rymmas inom det anslag
som tilldelades med anledning av budgetpropositionen för 2002. Regeringens
förslag om en ökning av anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. med 75,4 miljoner
kronor bör följaktligen avslås.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Regeringen har på tilläggsbudget föreslagit att anslaget 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. ökas med 2,5 miljarder kronor för 2002 för att täcka de
ökande kostnaderna för sjukpenning. I stället för att anslå ytterligare medel
för de passiva sjukpenningutbetalningarna bör tilläggsanslaget genom en
finansiell samordning av resurserna avsättas till rehabilitering och aktiva
åtgärder. Dessutom bör anslaget 19:1 ökas med ytterligare 190 miljoner kronor
för rehabiliteringsutredningar för att minska antalet långtidssjukskrivna och
motverka att fler blir förtidspensionerade utan att få rätt diagnos och rätt
hjälp. Med aktiva åtgärder kan de ökade kostnaderna för ohälsan bringas under
kontroll och på sikt minskas.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Efter att regeringen avlämnade 2002 års ekonomiska vårproposition till
riksdagen har den beslutat att höja såväl golv som tak i
arbetslöshetsförsäkringen från den 1 juli i år. Dessa höjningar beräknas kosta
1,5 miljarder kronor för innevarande år och 3 miljarder kronor för 2003 och
2004. Enligt regeringen kan höjningen finansieras inom ramen för det befintliga
anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Från
Centerpartiets sida har vi inga principiella invändningar mot att höja
ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Däremot är vi principiellt
motståndare till att staten tar på sig utgiftsökningar och finansierar dessa
med lånade medel. För att föra en ansvarsfull och långsiktig ekonomisk politik
och inte tvinga fram drastiska besparingar efter valet anser vi att tak och
golv i arbetslöshetsförsäkringen bör vara oförändrade.
De medel som regeringen avser använda för att höja ersättningsnivåerna i
arbetslöshetsförsäkringen bör enligt vår uppfattning i stället gå till att
förbättra budgetsaldot och till att göra avbetalningar på statsskulden. Vi
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare
tilläggsbudget innefattande en minskning med 1,5 miljarder kronor på anslaget
22:2. Anslagsminskningen bör göras utan någon motsvarande utgiftsökning.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Regeringens motiv för att tillföra 6 000 platser till den särskilda
vuxenutbildningssatsningen är att fler platser skall kunna tillskapas på orter
som berörts av vinterns varsel och friställningar. Någon närmare analys av om
det är volymåtgärder, såsom den särskilda vuxenutbildningssatsningen, eller mer
kvalificerad utbildning som behövs gör inte regeringen. Det verkar vara
numerären, och därmed arbetslöshetsstatistiken, som är det viktiga.
Arbetsmarknadspolitiken skall inriktas på att få människor i arbete, och inte
på att frisera statistik. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om tillskott
av medel till Kunskapslyftet (anslaget 25:17) och förslaget om minskning av
anslaget för bidrag till kvalificerad yrkesutbildning (anslaget 25:19).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Förslaget om att minska anslaget till bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet läggs uppenbarligen fram enbart för att regeringen
skall kunna göra tillfälliga satsningar på de kommunala bostadsföretag som i
dag har problem. Jag menar att det är ett kortsiktigt agerande som inte bör
vara vägledande för bostadspolitiken. Från Centerpartiets sida har vi därför
motsatt oss att staten går in med nya anslag och nya medel till de kommunala
bostadsföretagen. De problem som många av dessa bostadsföretag har måste lösas
på annat sätt, genom en omläggning av bostadspolitiken. Mot den bakgrunden
finns det ingen anledning att göra den besparing i stödet till ekologiskt
byggande som regeringen föreslår. Det finns enligt min mening tvärtom all
anledning att på olika sätt medverka till att vi får ett byggande och boende
som är långsiktigt ekologiskt hållbart. I enlighet med förslaget i motion Fi38
(c) bör regeringens förslag till minskat anslag därför avvisas.
Jag har ovan i reservation 9 redovisat Centerpartiets argument mot regeringens
förslag beträffande omstrukturering av kommunala bostadsföretag. I enlighet med
ställningstagandet där avstyrks också regeringens förslag att två nya anslag
anvisas till Statens bostadsnämnd och för omstrukturering av kommunala
bostadsföretag.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Riksdagen bör avslå regeringens förslag beträffande anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten. Centerpartiet anser att djurskyddstillsynen inte blir
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
bättre av att man inrättar en egen myndighet utanför Jordbruksverket. Det är
den lokala djurskyddstillsynen som behöver utvecklas. Vidare bör regeringen
återkomma på tilläggsbudget med en ytterligare minskning av anslaget med 13
miljoner kronor.
Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma på tilläggsbudget med en
ökning av anslaget 43:12 Statens livsmedelsverk med 20,5 miljoner kronor.
Sistnämnda anslagsökning gör att Livsmedelsverket inte behöver vidta de
drastiska personalminskningar som blir följden av att regeringen avslagit
verkets ansökan om ett extra anslag på 20 miljoner kronor.
Regeringens förslag att minska anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
med 7,5 miljoner kronor bör avslås. Centerpartiet motsätter sig denna
neddragning. Det är ett stort resursslöseri att först anslå projektmedel och
sedan dra tillbaka dem på tilläggsbudget. Vidare är anslagen till projekt och
tillsyn inom livsmedelsområdet enligt Centerpartiet redan för snålt tilltagna.
Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden samt av
ändrade och nya anslag
Jag har i denna reservation ställt mig bakom Centerpartiets förslag till
ändrade anslag på tilläggsbudget, inklusive förslag om att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag. Därmed tillstyrks motion Fi38 (c)
yrkandena 7 och 8. Övriga motioner avstyrks. I de delar våra förslag inte
innebär att regeringens förslag avstyrks kan propositionen accepteras.
16. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt
25 (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden, anvisar ändrade och nya a
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag f
-------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
----------------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Regeringens förslag Fp:s
enl. förslag
Anslag statsbudget
2002
---------------------------------------------------------------------------
Förändr. Ny ram/ny jämfört
avanslagsnivåmed reg.
ram/anslag förslag
----------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
9 Hälsovård, sjukvård och social 31 128 +282 950 31 411 +10 000
omsorg 910 860
---------------------------------------------------------------------------
18:1 Bidrag till utveckling av 80 378 +10 000 90 378 +10 000*
socialt arbete m.m.
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
13 Arbetsmarknad 58 915 + 266 000 59 181 +704 000
236 236
---------------------------------------------------------------------------
22:4 Särskilda insatser för 7 139 492 -704 000 6 435 492 +704 000
arbetshandikappade
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
16 Utbildning och 41 446 -54 000 41 392 +162 000
universitetsforskning 670 670
---------------------------------------------------------------------------
25:19Bidrag till kvalificerad 664 082 -162 000 502 082 +162 000
yrkesutbildning
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
9 529 248 +170 000 9 699 248 -250 000
byggande
---------------------------------------------------------------------------
31:13Statens bostadsnämnd 0 +10 000 10 000 -10 000
---------------------------------------------------------------------------
31:14Omstrukturering av kommunala 0 +240 000 240 000 -240 000
bostadsföretag
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande
10 838 -81 500 10 757 -5 000
näringar 984 484
---------------------------------------------------------------------------
42:7 Djurskyddsmyndigheten 13 000 +15 000 28 000 -15 000
---------------------------------------------------------------------------
43:12Statens livsmedelsverk 126 759 126 759 +10 000*
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
24 Näringsliv 3 410 185 -20 000 3 390 185 +5 000
---------------------------------------------------------------------------
40:5 Åtgärder på konsumentområdet 36 025 36 025 +5 000*
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------
Summa förändringar i förhållande till +626
regeringens förslag 000**
-----------------------------------------------------------------------------
* Begäran om att regeringen skall återkomma med förslag på tilläggsbudget.
** Summan inkluderar begäran om att regeringen skall återkomma med förslag
på tilläggsbudget.
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
-----------------------------------------------------------------------------
Ställningstagande
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Jag kan konstatera att regeringen delvis tillmötesgått Folkpartiets önskemål
kvinnor som drabbas av närståendes våld och missbruk m.m. genom förslaget i t
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ytterligare 10
budgetförstärkningen bör vara 20 miljoner kronor; då skulle inte den av rege
främst storstadsområdena behövas. Regeringen bör återkomma med förslag till ny
anslag på 10 miljoner kronor till anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Från Folkpartiets sida motsätter vi oss den föreslagna neddragningen av
arbetshandikappade för att finansiera en ökning av anslaget 22:11 Bidrag t
konjunkturen är bra eller dålig så har de handikappade alltid en svår s
insatserna för att stärka handikappades ställning är därför mycket viktiga
möjlighet att utföra ett efterfrågat arbete ökar livskvaliteten. Inget är så po
möjligheten till ett eget arbete. Detta gäller särskilt för personer so
handikapp som hindrar eller begränsar dem i arbetet.
Vi folkpartister anser att regeringens plötsliga neddragning av anslaget till
arbetshandikappade är helt oacceptabel. Riksdagen bör begära att regeringe
finansiering av ett medelstillskott till anslaget 22:11.
En annan fråga där det finns anledning att rikta kritik mot regeringens ager
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Kort tid efter att vårpropos
regeringen beslutat om höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Bes
för 2002 eftersom kostnaderna för höjningen beräknas uppgå till 1,5 miljarder k
Det borde därmed ha tagits upp redan i vårpropositionen.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Jag motsätter mig en minskning av anslaget till den kvalificerade yrkesutbild
byggas ut, eftersom behovet av icke-akademisk eftergymnasial utbildning ä
regeringens förslag till ändring av anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrk
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Jag har ovan i reservation 10 redovisat Folkpartiets argument mot regeringens
kommunala bostadsföretag. I enlighet med ställningstagandet där avstyrks ocks
anvisas till Statens bostadsnämnd och för omstrukturering av kommunala bostadsf
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om höjning med 15 miljoner
Djurskyddsmyndigheten. Regeringens förslag om en ny djurskyddsmyndighet inne
alltjämt kommer att falla under Jordbruksverkets ansvar. Enligt Folkpartiets m
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
djuren omfattas av en ny livsmedelssäkerhetsmyndighet som en del av livs
livsmedelssäkerhet bör införas, samordnat inom EU.
Regeringen bör återkomma i ny tilläggsbudget med förslag om att Livsmedel
Livsmedelsverket är i akut behov av resurser för att kunna fullfölja sitt arbet
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Konsumentpolitiken behöver förstärkas genom att de fristående konsumentorganis
således återkomma i ny tilläggsbudget med förslag om höjning av anslaget 4
miljoner kronor.
Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden samt av än
Jag har i denna reservation ställt mig bakom Folkpartiets förslag till ändra
förslag om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag. Därmed ti
9, 10 och 14. Övriga motioner avstyrks. I de delar Folkpartiets förslag inte
kan propositionen accepteras.
Särskilda yttranden
1. Sjukförsäkringen (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda kd).
Under senare tid har vi allt oftare fått larmrapporter om att sjukfrånvaron
dramatiskt. Den svenska ekonomin utsätts därmed för stora påfrestningar samt
åratal på rehabiliteringsinsatser. Regeringens handlingsförlamning inför d
sjukskrivningar utgör är påfallande. Den ena utredningen har avlöst den andra u
förslag har regeringen ännu inte presenterat. Det enda regeringen har åstad
Även om programmets alla punkter skulle genomföras fullt ut kommer den ökande s
Vi har under lång tid framhållit rehabiliteringens avgörande roll för att få mä
juli 2001 hade vi önskat att de förslag som lämnats av Gerhard Larsson i utr
arbete - en reform med individen i centrum (SOU 2000:78) hade genomf
rehabiliteringsförsäkring med betoning på aktiv rehabilitering i stället för pa
med nuvarande ordning. Den nya, förstärkta rehabiliteringsförsäkringen skall in
och mer kraftfulla medel för aktiva insatser och ges en mer fristående stä
Vidare skall individen ges ett reellt inflytande i rehabiliteringsprocessen ge
rättigheter gentemot försäkringsgivare och rehabiliteringsaktörer. Vi har i Kri
avsatt 6,75 miljarder kronor avseende tre år för finansiering av en krafti
Enligt vår mening bör regeringen med det snaraste lägga fram et
rehabiliteringsförsäkring med den inriktning vi nu har redovisat.
2. Sjukförsäkringen (c)
av Lena Ek (c).
Den ökande ohälsan är ett av samhällets största problem de kommande åren. På n
kostnaden, mer än fördubblats. Regeringens politik på området har havererat.
statens kostnad för ohälsan kommer att uppgå till närmare 120 miljarder kronor
samhällsekonomiska kostnaden är i sin tur ännu mycket större.
Ohälsan är inte bara ett ekonomiskt problem. Framför allt ligger mycket mänskli
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
Kostnaden är alltså ett problem för samhället, men det mänskliga problemet är s
Ett mål bör därför sättas upp för att komma till rätta med ohälsan. En rimlig
ungefär de ohälsotal som rådde 1997. Det handlar alltså om att halvera ohälsan
mål bör vara uppnått 2008.
Folkhälsoarbetet måste förebygga sjukdom och främja hälsa. Vissa faktorer so
eller mer uttalade i vissa sociala grupper och i vissa geografiska områden.
uppmärksammas så att de kan mötas med adekvata åtgärder. Ojämlika l
Folkhälsoarbetet måste därför vara en central del i allt samhällsarbete. F
medborgare.
Centerpartiet anser att kostnaderna för de höga ohälsotalen måste mötas
rehabiliteringsgaranti. Långa kötider inom sjukvården hindrar aktiva
sjukskrivningstiderna.
Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartie
nationell vårdgaranti från och med den 1 januari 2003. Den nationella vå
uttalad rätt att få vård inom senast tre månader efter det att behovet fastslag
att ge vård i tid har patienten rätt att på hemlandstingets bekostnad få sin
hos en annan vårdgivare. Den nationella vårdgarantin skall omfatta alla medicin
Centerpartiet anser att de som drabbats av ohälsa måste erbjudas rehabilitering
en samordning mellan de sektorer som kan erbjuda hjälp med rehabilitering
rehabilitering, och det gäller även de sjukdomsgrupper som ges lite
Rehabiliteringsinsatserna får heller inte vara beroende av ålder, kön, fun
Centerpartiet har föreslagit en rehabiliteringsgaranti. Den innebär
rehabiliteringsersättning senast efter tre månaders sjukskrivning.
Ohälsan i arbetslivet måste mötas på de enskilda arbetsplatserna. Arbetsliv
varierande, stimulerande och utvecklande arbete och möjligheter att påverka si
inom den offentliga sektorn. Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för
sjuktalen. En bra arbetsmiljö motverkar stressrelaterade sjukdomar.
Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Till största delen beror detta sannolikt
arbetsmarknaden i stort återspeglas i ohälsan. Kvinnor är överrepresenterade i
liten kontroll över uppgifter och tid. Färre kvinnor är chefer och fler a
dagligen, antingen fysiskt eller psykiskt.
För att åstadkomma en förändring krävs förslag som förbättrar jämställdheten på
som gör det lättare att förena familjeliv och yrkesarbete. Att bredda kvinnors
företagande som genom mångfald i offentlig sektor skapar större konkurrens
arbetsgivarna, ofta i offentlig sektor, att ta tag i ohälsoproblemen.
3. Sjukförsäkringen (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Majoriteten i socialförsäkringsutskottet anser sig kunna hysa goda förhoppninga
elvapunktsprogrammet skall ge resultat, men konstaterar samtidigt att det komme
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
någon effekt på sjukpenningkostnaderna för 2002. Eftersom det finns få tecke
vara på väg att minska befarar dock socialförsäkringsutskottet att utgifte
Riksförsäkringsverket (RFV) beräknat, dvs. ett betydligt högre belopp än vad r
majoritet har inte anmält någon avvikande uppfattning i förhållande till majori
Det är beklagligt att majoriteten nöjer sig med att invänta resultatet
hittills bara resulterat i just ett program och tillsättandet av en del utredni
förslag som har förutsättningar att minska sjukfrånvaron och de dramatiskt ökan
presenterats.
Vad majoriteten borde ha gjort är att kräva både förebyggande insatser - int
"räcka till" - och snabbare vård för dem som ändå blir sjuka. Människors ställ
måste få mer inflytande över bl.a. sina arbetstider och den egna arbetsmi
hälsoarbetet för att hindra att den negativa stressen skapar eller fö
sjukskrivningar med psykosociala diagnoser. Företagshälsovården behöver f
stressrelaterade sjukdomarna och ett nytt system införas för rehabilitering
minska väntetider i vården behövs finansiell samordning mellan försäkringskassa
förslag jämte flera andra utvecklas närmare i Folkpartiets motioner 200
vårproposition (prop. 2001/02:100) och 2001/02:Sf34 som väckts med anledning av
4. Behandlingen av arbetslöshetsförsäkringen i tilläggsbudgeten (m, kd, fp)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna Åkerhielm
och Karin Pilsäter (fp).
Vi är starkt kritiska mot regeringens tillvägagångssätt när det gäller hant
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Bara tio dagar efter att vårproposi
regeringen beslut om höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Red
kostnaderna för höjningen uppgå till 1 500 miljoner kronor. Vi menar att
påverkar förutsättningarna för statsbudgeten och att det därmed skulle ha framg
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 2001/02:100, 2002 års vårproposition,
när det gäller tilläggs
budget till
statsbudgeten för budgetåret 2002 att riksdagen
4. antar regeringens förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till
åtgärder i vissa invest
eringsprogram
(avsnitten 3.2 och 7.2.17),
5. godkänner att staten förvärvar fastigheten Proserpina 4 i Stockholms kommun
och godkänner en ny inves
teringsplan för
Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.2.2),
6. godkänner att det bolag som har i uppgift att utveckla
försvarsfastigheter även skall få förvärva
och utveckla
kommunala bostadsfastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
7.2.2),
7. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 6
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
Totalförsvar uppförda ramanslage
t 6:21 Civilt
försvar, besluta om avtal och beställningar avseende beredskapsåtgärder och
andra åtgärder som syftar till
att motstå
svåra påfrestningar på samhället i fred, vilka inklusive tidiga gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 44
5 000 000
kronor efter 2002 (avsnitt 7.2.5),
8. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde
7 Internationellt
bistånd uppförda
reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, göra utfästelser och åtaganden
som inklusive tidigare gjo
rda åtaganden
medför utgifter på högst 26 148 000 000 kronor efter 2002 (avsnitt 7.2.6),
9. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde
7 Internationellt
bistånd uppförda
reservationsanslaget 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt
stöd och
exportkreditgarantier, ställa ut garantier för finansiellt stöd till länder i
Central- och Östeuropa s
om inklusive
tidigare ställda garantier uppgår till ett belopp om högst 950 000 000 kronor
(avsnitt 7.2.6),
10. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar upp
förda ramanslaget
12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar, ingå ekonomiska förpli
ktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor
under 2003 (avsnitt 7.2.7
),
11. godkänner att från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda
ramanslaget 22:6 Europeiska so
cialfonden m.m.
för perioden 2000-2006 förskottsutbetalningar får göras i de fall som regeringen
förordar (avsnitt 7.2.10
),
12. bemyndigar regeringen att under 2002 till ett belopp om högst 500 000 000
kronor ställa ut kre
ditgarantier för
bostadsföretag i samband med obeståndshantering i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 7.2.15)
,
13. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostad
sförsörjning och
byggande uppförda ramanslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter, beslut
a om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 125 000 000 kronor
under 2003 (avsnitt 7.2.
15),
14. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostads
försörjning och
byggande uppförda ramanslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder, besluta om stöd
som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 500 000 000 kronor under
2003-2006 (avsnitt 7.2.15)
,
15. bemyndigar regeringen att under 2002 vidta de åtgärder i fråga om
omstrukturering av kommunala bo
stadsföretag som
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
regeringen förordar (avsnitt 7.2.15),
16. godkänner att från det under utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling uppförda ram
anslaget 33:6
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006
förskottsutbetalningar får göras i de fall
som regeringen
förordar (avsnitt 7.2.16),
17. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och nat
urvård uppförda
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning, ingå
ekonomiska
förpliktelser i samband med planering, upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inkl
usive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 110 000 000 kronor under 2003, högst
90 000 000 kronor under 20
04, högst 75
000 000 kronor under 2005, högst 45 000 000 kronor under 2006 och högst
40 000 000 kronor unde
r 2007 (avsnitt
7.2.17),
(18. yrkandet utgår)
19. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21
Energipolitik uppförda ram
anslaget 35:4
Åtgärder för effektivare energianvändning (avsnitt 7.2.18),
20. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa ut en
kreditgaranti på högst 170 000 000 kr
onor för Green
Cargo AB:s åtagande gentemot Nordisk Renting AB (avsnitt 7.2.19),
21. bemyndigar regeringen att för 2002 ge Luftfartsverket finansiella
befogenheter i enlighet
med vad regeringen
förordar (avsnitt 7.2.19),
22. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda ra
manslaget 36:13
Rikstrafiken: Trafikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åt
aganden medför
utgifter på högst 3 700 000 000 kronor under 2003-2008 (avsnitt 7.2.19),
23. bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fisk
e med anslutande
näringar uppförda ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder, fatta beslut som
inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 12 100 000 kronor efter
2002, varav 8 200 000 krono
r under 2003
och 3 900 000 kronor under 2004 (avsnitt 7.2.20),
24. godkänner att från det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande n
äringar uppförda
ramanslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
förskottsutbetalningar f
år göras i de
fall som regeringen förordar (avsnitt 7.2.20),
25. godkänner att från det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande n
äringar uppförda
ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur förskottsut
betalningar
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
får göras i de fall som regeringen förordar (avsnitt 7.2.20),
26. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till komm
uner uppförda
reservationsanslaget 91:2 Bidrag för särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting (avsnitt 7.2.22
),
27. godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med s
pecifikation i
tabell 2.1.
Följdmotioner
2001/02:Fi38 av Agne Hansson m.fl. (c):
4. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att det bolag som har till
uppgift att utveckla för
svarsfastigheter
även skall få förvärva och utveckla kommunala bostadsfastigheter.
5. Riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om ett bemyndigande att
besluta om stöd för investe
ringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder.
6. Riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om ett bemyndigande att under
2002 vidta den typ av åtg
ärder regeringen
förordar i fråga om omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ytterligare
tilläggsbudget innefattande en
ökning med 190
miljoner kronor till anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering och 20 500
000 kr till ansla
get 43:12 Statens
Livsmedelsverk samt en minskning med 1 500 000 000 kr av anslaget 22:2
Bidrag till arbetslöshet
sersättning och
aktivitetsstöd och av anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten med 13 000 000 kr
utöver vad som föreslås i pr
opositionen.
8. Riksdagen beslutar att, med undantag av de ändringar som begärs i
yrkande 7, godkänna ändr
ade ramar för
utgiftsområden och anslag i enlighet med specifikationen i avsnitt 15.
2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
5. Riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten att minska
anslaget 22:4 Särskilda
insatser för
arbetshandikappade samt begär att regeringen återkommer i ny tilläggsbudget
med förslag till annan fi
nansiering av
22:11 Bidrag till lönegarantiersättning.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ny
tilläggsbudget innefattande ytterlig
are anslag till
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. på 10 000 000 kr utöver vad som
föreslås i propositionen.g
are anslag tilla ú °Ëøÿx
@agen begär att regeringen återkommer med förslag till ny tilläggsbudget
innefatt
ande ytterligare anslag tilll ú x
(Ëøÿz @g till utveckling av socialt arbete m.m. på 10 000 000 kr utöver va
d som föreslås i propositionen.,,5),4øú @Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. på 10 000 000 kr
utöver vad som föreslås i propositionen.gare anslag tilln ú þÿÿ8Êøÿ @agen
begär att regeringen återkommer m
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
ed förslag till ny tilläggsbudget innefattande ytterligare anslag tillv ú
°Éøÿþÿÿz @ gjorda åtaganden medf
ör utgifter på högst 2 500 000 000 kronor under 2003-2006 (avsnitt
7.2.15),5),),ijøú C °ú °ú ) yrkandena 5-
7, 9, 10 och 14, bifaller delvis proposition 2001/02:100 punkt 27 samt avslår
motionerna 2001/02:Fi38
av Agne Hansson m.fl. (c) yrkandena 7 och 8, 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkandena 5-8, 1
4, 15, 17 och 18 samt 2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1, 2, 4 (i
denna del), 5 och 6
.regeà ó
°
°ú rkomma med förslag i enlighet med Folkpartiets förslag i efterföljande
specifikation. Därmed bi
faller riksdagen motion 2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena
5-7, 9, 10 och 14, bifa
ller delvis proposition 2001/02:100 punkt 27 samt avslår motionerna 2001/02:Fi38
av Agne Hansson m.fl
. (c) yrkandena 7 och 8, 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 5-8,
14, 15, 17 och 18 samt
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1, 2, 4 (i denna del), 5 och 6.
C
7. Riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten att minska
anslaget 25:19 Bidrag ti
ll kvalificerad
yrkesutbildning.
8. Riksdagen avslår förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till
åtgärder i vissa investeringspro
gram.
9. Riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten att inrätta ett nytt
ramanslag, 31:13 Statens
bostadsnämnd.
10. Riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten att inrätta ett
nytt ramanslag, 31:14 Oms
trukturering av
kommunala bostadsföretag.
11. Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen skall bemyndigas att
bilda ett eller flera
bolag med uppgift
att äga och förvalta eller avveckla bostadsbolag och fastigheter som övertas
från kommuner.
12. Riksdagen avslår regeringens förslag att ställa ut kreditgarantier för lån
till kommunala bostadsföre
tag till ett
belopp om högst 3 miljarder kronor.
13. Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas ställa ut
kreditgarantier för lån s
om kooperativa
hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation m.m.
14. Riksdagen avslår regeringens förslag i tilläggsbudgeten att öka anslaget
42:7 Djurskyddsmyndigheten
med 15 miljoner
kronor samt begär att regeringen återkommer med förslag i ny tilläggsbudget att
Livsmedelsverket tillförs
10 miljoner
kronor samt de fristående konsumentorganisationerna tillförs 5 miljoner kronor.
2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett nytt relevant
beräkningsunderlag.
2. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om rätt för
kommuner att ge stöd till åtg
ärder i vissa
investeringsprogram.
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
3. Riksdagen avslår förslaget till ny investeringsplan för Statens
fastighetsverk.
4. Riksdagen avslår förslaget om vidgat uppdrag för Vasallen AB.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
anslaget Civilt försvar
.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
flyktingmottagning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en hjälpmedelsgaranti.r
.gärder i vissaa ú x
°Ëøÿ @agen beslutar avslå regeringens förslag till lag om rätt för
kommuner att g
e stöd till åtgärder i vissar ú x
(Ëøÿz @agen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anför
s om anslaget Civilt försvar.rogram.øú @7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i mo
tionen anförs om en hjälpmedelsgaranti.r.gärder i vissan ú 8Êøÿþÿÿ @agen
beslutar avslå regeringens förslag
till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissaa ú
°Éøÿþÿÿz @agen tillkännager för reg
eringen som sin mening vad i motionen anförs om anslaget Civilt
försvar..ogram.øú C °ú °ú ) yrkandena 5-7,
9, 10 och 14, bifaller delvis proposition 2001/02:100 punkt 27 samt avslår
motionerna 2001/02:Fi38 av
Agne Hansson m.fl. (c) yrkandena 7 och 8, 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkandena 5-8, 14,
15, 17 och 18 samt 2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1, 2, 4 (i
denna del), 5 och 6.re
geà ó
°
°ú rkomma med förslag i enlighet med Folkpartiets förslag i efterföljande
specifikation. Därmed bifal
ler riksdagen motion 2001/02:Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 5-7,
9, 10 och 14, bifalle
r delvis proposition 2001/02:100 punkt 27 samt avslår motionerna 2001/02:Fi38 av
Agne Hansson m.fl. (
c) yrkandena 7 och 8, 2001/02:Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 5-8, 14,
15, 17 och 18 samt 20
01/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1, 2, 4 (i denna del), 5 och 6.
C
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
stödet till sjukhuskyrk
an.
9. Riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att besluta om
stöd under anslaget 31:1
2 Nybyggnad av
hyresbostäder.
10. Riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att besluta om stöd
under anslaget 31:7 Invest
eringsbidrag för
anordnandet av bostäder för studenter.
11. Riksdagen avslår regeringens begäran att få ställa ut kreditgarantier för
lån till kooperativa hyresför
eningar.
12. Riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att ställa ut
kreditgarantier för lån
till kommunala
bostadsföretag.
13. Riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att vidta åtgärder
i fråga om omstrukturerin
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
g av kommunala
bostadsföretag.
14. Riksdagen avslår förslaget om att inrätta en ny myndighet, Statens
bostadsnämnd, i enlighet med v
ad som anförs i
motionen.
15. Riksdagen beslutar inrätta en tillfällig delegation som fortsättning på
Bostadsdelegationens arbete
i enlighet med
vad som anförs i motionen.
(16. Behandlas i bet. 2001/02:FiU19 Utvecklingen inom den kommunala sektorn.)
17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ytterligare förslag till
tilläggsbudget innefattande
en ökning med
250 000 000 kr till anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor samt minskning med
7 000 000 kr av anslage
t 14:4 Statens
folkhälsoinstitut, med 500 000 000 kr av anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar
och med 5 000 000 kr av
anslaget 38:20
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
18. Riksdagen godkänner, med undantag för de ändringar som begärs i yrkande
17, ändrade ramar för utgif
tsområden och
ändrade anslag, enligt följande tabell:
--------------------------------------------------------------
Förändringar
gentemot
förslagen i
tilläggsbudgeten
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde förändring av
ram/anslag
Anslag tusentals kronor
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde -30
1 Rikets 000
styrelse
--------------------------------------------------------------
46:1 -30
Allmänna 000
val
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 0
9
Hälsovård,
sjukvård
och social
omsorg
--------------------------------------------------------------
13:5 Hälso- 1 250
och
sjukvårdens
ansvarsnämnd
--------------------------------------------------------------
13:6 5 100
Socialstyrelsen
--------------------------------------------------------------
14:5 650
Smittskyddsinstitutet
--------------------------------------------------------------
14:4 -7
Statens 000
folkhälsoinstitut
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde -250
10 000
Ekonomisk
trygghet
vid sjukdom
och
handikapp
--------------------------------------------------------------
19:4 -500
Arbetsskadeersättningar 000
--------------------------------------------------------------
19:8 250
Allmänna 000
försäkringskassor
--------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Utgiftsområde
13
Arbetsmarknad
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
--------------------------------------------------------------
22:4 704
Särskilda 000
insatser
för
arbetshandikappade
--------------------------------------------------------------
22:11 -704
Bidrag till 000
lönegarantiersättning
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde -54
15 000
Studiestöd
--------------------------------------------------------------
25:4 -54
Vuxenstudiestöd 000
m.m.
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 54
16 000
Utbildning
och
universitetsforskning
--------------------------------------------------------------
25:17 -108
Bidrag till 000
den
särskilda
vuxenutbildningssatsningen
--------------------------------------------------------------
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 162
000
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde -210
18 000
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
och
byggande
---------------------------------------------------------------
31:13 -10
Statens 000
bostadsnämnd
-------------------------------------------------------------
31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag -200
000
---------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 21 Energipolitik -75
000
---------------------------------------------------------------
35:9 -75
Skydd för 000
småskalig
elproduktion
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
Utgiftsområde -15
23 Jord- 000
och
skogsbruk,
fiske med
anslutande
näringar
---------------------------------------------------------------
42:7 -15
Djurskyddsmyndigheten 000
---------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------
Utgiftsområde -5
24 000
Näringsliv
---------------------------------------------------------------
38:20 -5
Kostnader 000
för
omstrukturering
av vissa
statligt
ägda
företag
m.m.
---------------------------------------------------------------
2001/02:Fi43 av Carl G Nilsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att anslaget till ersät
tning för rovdjursskador på ren eller
tamboskap skall innebära full ersättning per djur och skall utgå oavsett hur
många de skadade djuren är.t
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
ú ýÿÿ`Íøÿb @agen avslår förslaget till ny investeringsplan för Statens
fastighetsverk...----àú r @tamboskap s
kall innebära full ersättning per djur och skall utgå oavsett hur många de
skadade djuren är.ðú x @Fi43
av Carl G Nilsson (m):ilsson (m):-------------------------------- 17, ändrade
ramar för utgiftsområden
ochh ú ÿÿÿ0Ìøÿ @ tamboskap skall innebära full ersättning per djur och
skall utgå oavsett hur många de skadad
e djuren är. ocha ú °Ëøÿx
@dagen godkänner, med undantag för de ändringar som begärs i yrkande 17,
ändrade
ramar för utgiftsområden ochh ú (Ëøÿx
z @agen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anför
s om stödet till sjukhuskyrkan..ram.øú @tamboskap skall innebära full
ersättning per djur och skall utgå
oavsett hur många de skadade djuren är. djuren är. ochn ú þÿÿýÿÿ @dagen
godkänner, med undantag för de ändri
ngar som begärs i yrkande 17, ändrade ramar för utgiftsområden och0 ú þÿÿ°Éøÿz
@agen tillkännager för regerin
gen som sin mening vad i motionen anförs om stödet till sjukhuskyrkan.gram.øú r
@tamboskap skall innebär
a full ersättning per djur och skall utgå oavsett hur många de skadade djuren
är.ðú Ó °ú °ú rsskador på ren
ellerå r « "
°ú n tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anslaget till
ersättning för rovdjursskador på ren ellerska $
°ú « @Riks @n
tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att anslaget till ersättning för rovdjursskador på ren
ellern 2C
@Riks @n til
lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anslaget
till ersättning för rovd
jursskador på ren eller2:FÛ
Ó ¸"
°ú n tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
att anslaget till ersättning för rovdjursskador på ren ellerll ; P#
°ú
dena 1, 2, 4 (i denna del), 5 oc
h 6. Ó
2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag att öka anslag 90:5 Regeringskansliet
med 75 400 000 kr.
2. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 utöka anslaget 24:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappa
de med 75 400 000 kr.
3. Riksdagen avslår propositionens förslag att regeringen bemyndigas att för
anslag 31:12 Investering
sbidrag för nybyggnad av hyresbostäder
besluta om stöd som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 500
000 000 kr under 2003-200
6.
4. Riksdagen avslår propositionens förslag att regeringen bemyndigas att
vidta de åtgärder i fråga
om omstrukturering av kommunala
bostadsföretag som regeringen förordar och avslår därmed de nya anslagen 31:13
Statens bostadsnämnd och
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag.
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om åtgärder för stöd ti
ll bostadsmarknader i kommuner med
svag efterfrågan.
6. Riksdagen godkänner, med undantag för den ändring som begärs i yrkande 5,
de ändrade ramar för utgif
tsområden samt anvisar nya anslag i
enlighet med specifikation i följande:
-------------------------------------------------------------------
Anslag Regeringens Anslags- Ny ram
förslag iförändringar kronor
tilläggsbudget kronor
för 2002
kronor
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 1 7 410 722 -75 400 7 335 322
000 000 000
------------------------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet 5 073 549 -75 400 4 998 149
000 000 000
------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 13 59 181 236 75 400 59 256 636
000 000 000
------------------------------------------------------------------
22:4 Särskilda insatser för 6 435 492 75 400 6 510 892
arbetshandikappade 000 000 000
------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 18 9 699 248 0 9 699 248
000 000
------------------------------------------------------------------
31:13 Statens bostadsnämnd 10 000 000 -10 000 0
000
------------------------------------------------------------------
31:14 Omstrukturering av
kommunala bostads-
240 000 000 -240 000 0
företag 000
------------------------------------------------------------------
Nytt anslag: Stöd till
bostadsmarknader i
0 250 000 250 000
kommuner 000 000
med svag efterfrågan
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investe
Härigenom föreskrivs följande.
En kommun som fått statligt bidrag för åtgärder i lokala investeringsprogram
får, trots bestämmelserna i kommunallagen (1991:900), använda det för att ge ek
bidraget.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002, då lagen (1997:1323) om rätt för k
hållbarheten i samhället skall upphöra att gälla.
Bilaga 3
Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om ändrade ramar
anslag för budgetåret 2002
-------------------------------------------------------------------------------
Belopp i tusental kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag BudgetRegeringensRegeringens
hittills förslag nivå m kd c fp
Fi42 Fi44 Fi38 Fi39
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
1 46:1 Allmänna val 215 000 55 000 270 000 -30 00
-------------------------------------------------------------------------------
1 90:5 Regeringskansliet m.m. 4 998 149 75 400 5 073 549
-------------------------------------------------------------------------------
1 90:6 Stöd till politiska partier 145 200 -3 800 141 400
-------------------------------------------------------------------------------
2 1:1 Konjunkturinstitutet 45 683 -2 825 42 858
-------------------------------------------------------------------------------
2 1:6 Statistiska centralbyrån 394 439 2 825 397 264
-------------------------------------------------------------------------------
2 2:1 Finansinspektionen 141 853 540 142 393
-------------------------------------------------------------------------------
2 2:2 Insättningsgarantinämnden 8 224 -540 7 684
-------------------------------------------------------------------------------
3 3:2 Skattemyndigheterna 4 966 115 1 652 4 967 767
-------------------------------------------------------------------------------
4 4:5 Domstolsväsendet m.m. 3 617 192 1 300 3 618 492
-------------------------------------------------------------------------------
4 4:6 Kriminalvården 4 122 603 160 000 4 282 603
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m.
20 338 -3 750 20 334
658 908
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:3 Funktionen Civil ledning 536 317 -258 367 277 950
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:4 Funktionen Försörjning med 66 682 -35 341 31 341
industrivaror
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och 570 547 -285 274 285 273
räddningstjänst
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:6 Funktionen Psykologiskt försvar 22 330 -10 665 11 665
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:7 Funktionen Ordning och säkerhet 24 484 -12 242 12 242
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård 153 599 -92 065 61 534
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:9 Funktionen Telekommunikationer 205 970 -102 985 102 985
m.m.
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:10 Funktionen Postbefordran 1 239 -239 1 000
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:11 Funktionen Transporter 157 994 -78 997 78 997
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:12 Funktionen Energiförsörjning 291 924 -145 962 145 962
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:19 Krisberedskapsmyndigheten 0 59 000 59 000
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar 0 5 400 5 400
-------------------------------------------------------------------------------
6 6:21 Civilt försvar 0 957 737 957 737
-------------------------------------------------------------------------------
7 8:1 Biståndsverksamhet 13 796 -200 000 13 596
752 752
-------------------------------------------------------------------------------
8 10:4 Hemutrustningslån 12 451 -10 000 2 451
-------------------------------------------------------------------------------
8 10:5 Ombudsmannen mot etnisk 13 908 2 000 15 908
diskriminering
-------------------------------------------------------------------------------
8 12:1 Migrationsverket 490 079 60 000 550 079
-------------------------------------------------------------------------------
8 12:2 Mottagande av asylsökande 1 652 364 560 000 2 212 364
-------------------------------------------------------------------------------
8 12:4 Utlänningsnämnden 75 854 20 000 95 854
-------------------------------------------------------------------------------
8 12:5 Offentligt biträde i 77 028 20 000 97 028
utlänningsärenden
-------------------------------------------------------------------------------
8 12:6 Utresor för avvisade och utvisade 70 043 20 000 90 043
-------------------------------------------------------------------------------
9 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen 17 624 219 000 17 843
000 000
-------------------------------------------------------------------------------
9 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård 310 224 -4 700 305 524
-------------------------------------------------------------------------------
9 13:5 Hälso- och sjukvårdens 24 980 -1 250 23 730 +1 25
ansvarsnämnd
-------------------------------------------------------------------------------
9 13:6 Socialstyrelsen 460 736 -5 100 455 636 +5 10
-------------------------------------------------------------------------------
9 14:2 Bidrag till WHO 39 371 650 40 021
-------------------------------------------------------------------------------
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
9 14:4 Statens folkhälsoinstitut 122 403 122 403 -
000[1]*
-------------------------------------------------------------------------------
9 14:5 Smittskyddsinstitutet 161 034 -650 160 384 +65
-------------------------------------------------------------------------------
9 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder 86 554 15 000 101 554
-------------------------------------------------------------------------------
9 16:7 Bilstöd till handikappade 164 000 50 000 214 000
-------------------------------------------------------------------------------
9 18:1 Bidrag till utveckling av socialt 80 378 10 000 90 378
arbete m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
10 19:1 Sjukpenning och rehabilitering 45 705 2 500 48 205
m.m. 022 000 022
-------------------------------------------------------------------------------
10 19:4 Arbetsskadeersättningar 7 607 476 7 607 476 -50
000*
-------------------------------------------------------------------------------
10 19:6 Ersättning för kroppsskador 58 900 3 750 62 650
-------------------------------------------------------------------------------
10 19:8 Allmänna försäkringskassor 5 289 175 5 289 175 +25
000[2]*
-------------------------------------------------------------------------------
13 22:2 Bidrag till 36 023 36 023
arbetslöshetsersättning och 000 000
aktivitetsstöd
-------------------------------------------------------------------------------
13 22:4 Särskilda insatser för 7 139 492 -704 000 6 435 492 +704 00
arbetshandikappade
-------------------------------------------------------------------------------
13 Bidrag till lönegarantiersättning 388 000 970 000 1 358 000 -704 00
22:11
-------------------------------------------------------------------------------
14 23:1 Arbetsmiljöverket 566 611 -5 150 561 461
-------------------------------------------------------------------------------
14 23:2 Arbetslivsinstitutet 310 085 9 150 319 235
-------------------------------------------------------------------------------
14 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning (HomO)
4 394 500 4 894
-------------------------------------------------------------------------------
15 25:2 Studiemedel m.m. 11 604 -276 000 11 328
520 520
-------------------------------------------------------------------------------
15 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 3 378 664 54 000 3 432 664 -54 00
-------------------------------------------------------------------------------
16 Bidrag till den särskilda 2 951 656 108 000 3 059 656 -108 00
25:17 vuxenutbildningsinsatsen
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------------------------------
16 Bidrag till kvalificerad 664 082 -162 000 502 082 +162 00
25:19 yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Uppsala universitet: 994 037 10 290 1 004 327
25:20 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Lunds universitet: Grundutbildning 1 270 187 17 600 1 287 787
25:22
-------------------------------------------------------------------------------
16 Göteborgs universitet: 1 219 897 11 910 1 231 807
25:24 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Stockholms universitet: 779 616 5 604 785 220
25:26 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Linköpings universitet: 944 429 26 784 971 213
25:30 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Kungl. Tekniska högskolan: 823 050 -33 600 789 450
25:34 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Växjö universitet: Grundutbildning 352 712 -13 400 339 312
25:40
-------------------------------------------------------------------------------
16 Örebro universitet: 451 121 14 380 465 501
25:42 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Mitthögskolan: Grundutbildning 501 251 -54 175 447 076
25:44
-------------------------------------------------------------------------------
16 Blekinge tekniska högskola: 223 878 -3 400 220 478
25:46 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Högskolan i Kalmar: 324 203 -13 400 310 803
25:50 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Mälardalens högskola: 437 916 27 280 465 196
25:52 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Högskolan i Borås: Grundutbildning 273 760 18 627 292 387
25:56
-------------------------------------------------------------------------------
16 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 302 014 -17 000 285 014
25:57
-------------------------------------------------------------------------------
16 Högskolan på Gotland: 83 947 -7 945 76 002
25:58 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 289 781 6 750 296 531
25:59
-------------------------------------------------------------------------------
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
16 Södertörns högskola: 224 211 -9 000 215 211
25:70 Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
16 Enskilda utbildningsanordnare på
25:72 högskoleområdet m.m.
1 755 175 4 750 1 759 925
-------------------------------------------------------------------------------
16 Särskilda utgifter inom
25:73 universitet och högskolor m.m.
592 045 7 945 599 990
-------------------------------------------------------------------------------
17 Stöd till trossamfund 50 750 -1 652 49 098
28:39
-------------------------------------------------------------------------------
18 Bidrag till bostadsinvesteringar
31:11 som främjar ekologisk hållbarhet
185 000 -80 000 105 000 +80 000
-------------------------------------------------------------------------------
18 Statens bostadsnämnd 0 10 000 10 000 -10 00
31:13
-------------------------------------------------------------------------------
18 Omstrukturering av kommunala 0 240 000 240 000 -200 00
31:14 bostadsföretag
-------------------------------------------------------------------------------
18 Nytt anslag: Stöd till
31:15 bostadsmarknader i kommuner med
svag efterfrågan 2
000[3]*
-------------------------------------------------------------------------------
20 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader 38 924 638 39 562
-------------------------------------------------------------------------------
20 34:1 Naturvårdsverket 311 035 2 000 313 035
-------------------------------------------------------------------------------
21 35:2 Bidrag för att minska elanvändning 251 000 -75 000 176 000
-------------------------------------------------------------------------------
21 35:9 Skydd för småskalig elproduktion 210 000 75 000 285 000 -75 00
-------------------------------------------------------------------------------
22 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik 62 660 4 100 66 760
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
22 36:9 Bidrag till sjöfarten 212 500 -300 212 200
-------------------------------------------------------------------------------
22 Rederinämnden: Administration 2 500 300 2 800
36:10
-------------------------------------------------------------------------------
22 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige
AB för alarmeringstjänst enligt
avtal 144 000 6 000 150 000
-------------------------------------------------------------------------------
22 37:5 Informationsteknik: 25 000 -6 000 19 000
Telekommunikation m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
23 42:5 Bekämpande av smittsamma 107 100 3 000 110 100
husdjurssjukdomar
-------------------------------------------------------------------------------
23 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. 84 000 3 500 87 500
-------------------------------------------------------------------------------
23 42:7 Djurskyddsmyndigheten 13 000 15 000 28 000 -15 00
000** 000
-------------------------------------------------------------------------------
23 43:1 Statens jordbruksverk 310 104 15 000 325 104
-------------------------------------------------------------------------------
23 Statens livsmedelsverk 126 759 126 759
43:12
-------------------------------------------------------------------------------
23 Åtgärder inom livsmedelsområdet 17 000 -7 500 9 500
43:16
-------------------------------------------------------------------------------
23 Bidrag till vissa internationella 37 089 4 500 41 589
43:17 organisationer m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
23 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö 2 203 000 -115 000 2 088 000
och struktur
-------------------------------------------------------------------------------
24 Kostnader för omstrukturering av
38:20 vissa statligt ägda företag m.m.
25 000 -20 000 5 000 -5 000*
-------------------------------------------------------------------------------
24 40:5 Åtgärder på konsumentområdet 36 025 36 025
-------------------------------------------------------------------------------
25 91:2 Bidrag till särskilda insatser i 487 000 -60 000 427 000
vissa kommuner och landsting
-------------------------------------------------------------------------------
25 91:3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
20 861 2 898 23 759
414 000 414
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa*** 235 621 6 450 242 072 -585 00
528 588 116 400 000
-------------------------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:* Begäran i motioner om att regeringen skall
återkomma med förslag på tilläggsbudget.
[2]:* Begäran i motioner om att regeringen skall återkomma med förslag
på tilläggsbudget.
[3]:* Begäran i motioner om att regeringen skall återkomma med förslag
på tilläggsbudget.
[4]:* Begäran i motioner om att regeringen skall
återkomma med förslag på tilläggsbudget.
** Avseende anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten yrkar
Centerpartiet dels avslag på regeringens höjning på 15
miljoner kronor, dels att regeringen skall återkomma med
förslag på
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
tilläggsbudget om en minskning med 13 miljoner kronor.
*** Summan inkluderar partiernas begäran i motioner om
att regeringen skall återkomma med förslag på
tilläggsbudget.
Bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande
2001/02:KU5y
Tilläggsbudget för år
2002
Utgiftsområde 1 Rikets
styrelse
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 april 2002 beslutat att
bereda övriga utskott tillfälle att yttra sig över
2002 års ekonomiska vårproposition (prop.
2001/02:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2002 (yrkandena 4-27) och de motioner som
kan komma att väckas, allt i de delar som berör
respektive utskotts beredningsområde.
Konstitutionsutskottet begränsar sig i detta yttrande
till förslagspunkt 27 i propositionen, såvitt avser
utgiftsområde 1 och de motionsyrkanden som behandlar
detta utgiftsområde.
Propositionen
I proposition 2001/02:100 yrkande 27 föreslås att
riksdagen godkänner ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag för budgetåret 2002 i enlighet
med specifikation i tabell. Enligt tabellen höjs
anslagen inom utgiftsområde 1 med sammanlagt 126 600
000 kr.
För anslaget 46:1 Allmänna val föreslås en ökning
med 55 miljoner kronor till 270 miljoner kronor. Som
skäl för detta anges att trots att riksdagen inför
1998 års val anvisade 12 400 000 kr till
riksdagspartierna för information till invandrare
sjönk valdeltagandet även för kategorin
röstberättigade med utländsk medborgarskap.
Regeringen anser därför att 30 miljoner kronor bör
tillföras ändamålet inför 2002 års val.
Finansieringen sker delvis genom att anslaget 90:6
Stöd till politiska partier minskas med 3 800 000 kr
till 141 400 000 kr. Enligt regeringen innebär detta
inte att stödet till de politiska partierna minskar.
Mot bakgrund av de strukturförändringar som Posten AB
för närvarande genomgår bedömer regeringen vidare att
kostnaderna för att bibehålla den höga ambitionsnivån
för poströstningen kommer att bli högre än tidigare
beräknat. Regeringen anser därför att ytterligare 25
miljoner kronor bör tillföras för detta ändamål.
För anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår
regeringen en ökning med 75 400 000 kr till 5 073 549
000 kr. Regeringen hänvisar till att försvagningen av
den svenska kronan mot framför allt US-dollar för
utrikesrepresentationen medfört en kursförlust
motsvarande den föreslagna ökningen.
Motionerna
Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion 2001/02:Fi42
(yrkande 18 i denna del) att riksdagen såvitt avser
anslaget 46:1 Allmänna val godkänner ett anslag som
är 30 miljoner kronor lägre än vad regeringen
föreslagit. Regeringens förslag att tillföra 30
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
miljoner kronor med avsikten att genom en
informationskampanj riktad till invandrare öka
valdeltagandet bland utländska medborgare som har
rösträtt är enligt motionärerna tveksamt ur flera
synvinklar. Till exempel preciserar inte regeringen
vad pengarna skall användas till, vilka de skall
fördelas till eller vilka som skall genomföra
kampanjen. Motionärerna framhåller att det ankommer
på de politiska partierna att verka för ett högt
valdeltagande och att staten inte skall behöva bidra
med pengar till sådan verksamhet. Dessutom är det
inte säkert att ökade resurser till
informationskampanjer löser problemet med lågt
valdeltagande. Trots att drygt 12 miljoner kronor
inför 1998 års val fördelades till riksdagspartierna
för information till invandrare sjönk valdeltagandet.
Mot den bakgrunden bör förslaget om 30 miljoner
kronor till en informationskampanj avvisas.
Två motioner vänder sig mot regeringens förslag att
anslaget 90:5 Regeringskansliet skall ökas med 75 400
000 kr som kompensation för kursförlust. I motion
2001/02:Fi44 (yrkande 1) av Mats Odell m.fl. (kd)
begärs att riksdagen avslår förslaget. Enligt
motionen borde regeringen under hösten 2001 ha kunnat
förutse att kursförlusten skulle bli omfattande. En
valutaförlust som uppgår till 75 400 000 kr endast
för utrikesrepresentationen 2001 indikerar att en
stor andel av Regeringskansliets totala anslag på 3
281 054 000 kr används till utlandsrepresentation.
Regeringskansliet har därtill enligt motionen
omfattande tillgångar efter anslagssparande som
skulle kunna täcka den uppkomna valutaförlusten.
Också i motion 2001/02:Fi38 (yrkande 8 i denna del)
av Agne Hansson m.fl. (c) begärs att den av
regeringen föreslagna höjningen inte skall
genomföras. Motionärerna framhåller att sedan
budgetpropositionen för 2002 presenterades hösten
2001 har kronan stärkts såväl gentemot euron som mot
det handelsviktade TCW-indexet. I slutet av september
2001 låg TCW-index på ca 146. Sedan dess har kronan
stärkts och TCW-index låg i april 2002 på ca 133. Mot
den bakgrunden är det enligt motionärerna
anmärkningsvärt att regeringen går till riksdagen för
att begära extraanslag till Regeringskansliet för vad
som närmast måste betraktas som en felbudgetering.
Mot bakgrund av att Regeringskansliet expanderat
kraftigt de senaste åren och inte gjort någon
neddragning av verksamheten efter arbetet med
ordförandeskapet i EU är det enligt motionen rimligt
att utrikesförvaltningens kursförlust klaras inom den
ram som tilldelats i budgetpropositionen för 2002.
Bakgrund
Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. finansierar
Regeringskansliets förvaltningskostnader,
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget
fördelas mellan Statsrådsberedningen (statsministerns
kansli), de tio departementen, Regeringskansliets
förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror
m.m.). I statsbudgeten för 2002 har anvisats 4 998
149 000 kr på anslaget. Anslaget finansierar från och
med den 1 januari 2002 även förvaltningskostnaderna
för Utrikesdepartementet och de 104
utlandsmyndigheterna (2001-07-01) samt de drygt 400
honorärkonsulaten. Anslaget för 2001 var för
Regeringskansliet m.m. utom utrikesförvaltningen 3
281 054 000 kr och för utrikesförvaltningen 1 858 893
000 kr.
Genom tilläggsbudget hösten 2001 hade anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen m.m. tillförts 31 425 000 kr.
Försvagningen av den svenska kronan framför allt mot
US-dollar hade enligt regeringen medfört en
valutakursförlust uppgående till 38 miljoner kronor,
och ökningen hänförde sig till detta sedan hänsyn
tagits till en justering till utrikesförvaltningens
nackdel på grund av premier för avtalsförsäkringar.
Vid utgången av år 2001 fanns ett anslagssparande på
139 240 000 kr på anslaget 90:5 Regeringskansliet
m.m. och 4 836 000 kr på anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen, vilket enligt uppgift från
Regeringskansliet i huvudsak hänför sig till
retroaktiva lönekostnader m.m., uppskjutna
investeringar, kapitalkostnader och fakturor för
utgifter från föregående år.
TCW-index (Total Competitiveness Weights), som är
ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av
andra valutor, har den 19 november 1992 som
startdatum, då index var lika med 100. TCW bygger
på genomsnittliga aggregerade flöden av bearbetade
varor för 21 länder. Vikterna tar hänsyn till såväl
export, import-, som "tredje lands-effekter". Under
september 2001 varierade TCW mellan 139 och 146 och
den 14 maj 2002 var TCW 136,5. US-dollarns värde
har under samma period sjunkit från 10,60 till
10,26 SEK och euron från 9,67 till 9,30 SEK.
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Det är enligt konstitutionsutskottets mening
angeläget att valdeltagandet även bland personer med
utländskt medborgarskap ökar. Trots att riksdagen
inför 1998 års val anvisade 12,4 miljoner kronor för
riksdagspartiernas information till invandrare sjönk
valdeltagandet också i denna grupp.
Konstitutionsutskottet delar mot denna bakgrund
regeringens bedömning att ett högre belopp bör
tillföras inför 2002 för ändamålet att öka
valdeltagandet bland röstberättigade med utländskt
medborgarskap och att finansieringen delvis bör ske
genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier
minskas med 3,8 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
och med hänsyn till att 25 miljoner kronor bör
tillföras för att bibehålla den höga ambitionsnivån
för poströstningen att anslaget 46:1 Allmänna val
sammantaget ökas med 55 miljoner kronor. Motion Fi42
(m) yrkande 18 i denna del avstyrks följaktligen.
När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
gör konstitutionsutskottet inte någon annan bedömning
än regeringen. Försvagningen av den svenska kronan
har medfört ett behov av att tillföra anslaget 75,4
miljoner kronor. Konstitutionsutskottet tillstyrker
regeringens förslag att anslaget skall ökas med detta
belopp. Motionerna Fi44 (kd) yrkande 1 och Fi38 (c)
yrkande 8 i denna del avstyrks följaktligen.
Stockholm den 16 maj 2002
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats
Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson
(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius
(m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c) och Helena
Bargholtz (fp).
Avvikande meningar
1. Anslaget 46:1 Allmänna val
Per Unckel (m), Inger René (m), Lars Hjertén (m) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
Ur flera synvinklar är förslaget om en ökning med 30
miljoner kronor i syfte att genom en
informationskampanj öka valdeltagandet bland personer
med utländskt medborgarskap tveksamt. Dels gäller det
att regeringen inte preciserat vad pengarna skall
användas till, vilka de skall fördelas till eller
vilka som skall genomföra informationskampanjen. Dels
är förslaget tveksamt mot bakgrund av att det
ankommer på de politiska partierna att verka för ett
högt valdeltagande, vilket innebär att staten inte
skall behöva bidra med pengar till en sådan
verksamhet. Till detta kommer att det mot bakgrund av
erfarenheterna från valet 1998 kan ifrågasättas om
ökade resurser till informationskampanjer löser
problemet med lågt valdeltagande. Valdeltagandet
bland röstberättigade med svenskt medborgarskap sjönk
nämligen trots att riksdagen anvisade drygt 12
miljoner kronor som regeringen fördelade till
riksdagspartierna för information till invandrare.
Regeringens förslag om 30 miljoner kronor till en
informationskampanj bör, som yrkas i motion Fi42
yrkande 18 i denna del (m), avslås.
2. Anslaget 90:5 Regeringskansliet
Ingvar Svensson (kd), Björn von der Esch (kd) och Åsa
Torstensson (c) anför:
Det finns starka skäl att ifrågasätta den begärda
anslagsökningen för kursförluster inom
utrikesrepresentationen. Regeringen borde under
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
hösten 2001 ha förutsett vilka kursförluster som
skulle uppkomma under 2001. Till detta kommer att
kronan sedan budgetpropositionen presenterades hösten
2001 har stärkts gentemot såväl euron som det
handelsviktade TCW-indexet. Mot bakgrund av att
Regeringskansliet expanderat kraftigt de senaste åren
och någon neddragning av verksamheten inte skett
efter EU-ordförandeskapet samt med hänsyn till
anslagssparandet borde kursförlusten kunna rymmas
inom det anslag som tilldelades med anledning av
budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1).
Regeringens förslag om en ökning av anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. med 75,4 miljoner kronor bör
följaktligen med bifall till motionerna Fi44 yrkande
1 (kd) och Fi38 yrkande 8 i denna del (c) avslås.
Bilaga 5
Justitieutskottets protokollsutdrag
2001/02:29.6
Bilaga 6
Försvarsutskottets yttrande
2001/02:FöU3y
Tilläggsbudget år 2002
avseende utgiftsområde 6
- Totalförsvar
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över förslag till
tilläggsbudget för budgetåret 2002 i proposition
2001/02:100 jämte motioner.
Propositionen
Regeringen föreslår att utgiftsområde 6 Totalförsvar
reduceras med 3,75 miljoner kronor för att finansiera
en ökning av utgifterna under ett annat
utgiftsområde.
Regeringen föreslår därför att ramanslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser m.m. - som under innevarande budgetår
är uppfört med drygt 20 miljarder kronor - minskas
med 3 750 000 kr.
Regeringen föreslår vidare att tre nya ramanslag förs
upp på statsbudgeten år 2002. Det är
1 6:19 Krisberedskapsmyndigheten ( 59
miljoner kronor)
2
3 6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar
(5,4 miljoner kronor)
4
5 6:21 Civilt försvar (957,7 miljoner
kronor)
6
För att finansiera de nya föreslagna ramanslagen
reduceras utgifterna under ett stort antal andra
anslag.
Skälen för regeringens förslag är att riksdagen har
beslutat att Överstyrelsen för civil beredskap skall
läggas ned den 30 juni 2002 (prop. 2001/02:10, bet.
2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91). Anslaget 6:3
Funktionen Civil ledning skall därför minskas.
Regeringen har vidare i propositionen Samhällets
säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158) angett att
verksamhetsområdet Det civila försvaret bör
finansieras från ett anslag för Krisberedskaps-
myndighetens förvaltningsutgifter, ett anslag
avseende förvaltningsutgifter för Styrelsen för
psykologiskt försvar samt ett samlat anslag för
övriga utgifter inom verksamhetsområdet.
Till följd av detta behöver ett nytt ramanslag 6:21
Civilt försvar anvisas. Ändamålet för detta nya
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
anslag skall motsvara de ändamål som i dag finns för
de anslag inom verksamhetsområdet det civila
försvaret som finns uppförda i statsbudgeten
exklusive förvaltningsutgifter för
Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för
psykologiskt försvar. Regeringen avser att även
finansiera utgifter för Gotsamprojektet och för vissa
särskilda investeringar i etermedier från detta
anslag.
Det innebär att anslagen avseende det civila
försvaret bör förändras enligt nedanstående tabell.
-----------------------------------------------------------------------
Anslag Ökning
av anslag
Kronor
-----------------------------------------------------------------------
6:19 Krisberedskapsmyndigheten 59 000 000
-----------------------------------------------------------------------
6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar 5 400 000
-----------------------------------------------------------------------
6:21 Civilt försvar 957 737 000
-----------------------------------------------------------------------
Summa 1 022 137 000
-----------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
Anslag Minskning av
anslag
Kronor
-----------------------------------------------------------------------
6:3 Funktionen Civil ledning 258 367 000
-----------------------------------------------------------------------
6:4 Funktionen Försörjning med industrivaror 35 341 000
-----------------------------------------------------------------------
6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst 285 274 000
-----------------------------------------------------------------------
6:6 Funktionen Psykologiskt försvar 10 665 000
-----------------------------------------------------------------------
6:7 Funktionen Ordning och säkerhet 12 242 000
-----------------------------------------------------------------------
6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård, m.m. 92 065 000
-----------------------------------------------------------------------
6:9 Funktionen Telekommunikationer, m.m. 102 985 000
-----------------------------------------------------------------------
6:10 Funktionen Postbefordran 239 000
-----------------------------------------------------------------------
6:11 Funktionen Transporter 78 997 000
-----------------------------------------------------------------------
6:12 Funktionen Energiförsörjning 145 962 000
-----------------------------------------------------------------------
Summa 1 022 137 000
-----------------------------------------------------------------------
Regeringen föreslår vidare att regeringen bemyndigas att under 2002, för
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
ramanslaget 6:21 Civilt
försvar besluta om avtal och beställningar avseende beredskapsåtgärder och
andra
åtgärder som syftar till att motstå svåra påfrestningar på samhället i fred,
som
inklusive tidigare avtal och beställningar som ingåtts med stöd av
bemyndiganden
för anslagen 6:3 Funktionen Civil ledning, 6:4 Funktionen Försörjning
med
industrivaror, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, 6:8
Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m., 6:9 Funktionen Telekommunikationer m.m. och
6:11
Funktionen Transporter medför utgifter på högst 445 000 000 kr efter 2002.
Summan
motsvarar bemyndiganden som för 2002 lämnats för dessa ramanslag.
Motionen
I motion 2001/02:Fi42 (m parti) framhåller Moderata samlingspartiet att
den
föreslagna sammanslagningen av anslagen 6:3-6:12 till ett enda anslag medför
en
försämring av spårbarheten och minskar därmed riksdagens inflytande över det
civila
försvaret. I kommande budgetarbete bör regeringen därför redovisa den
funktionella
indelningen i olika anslagsposter inom ramanslaget 6:21 Civilt försvar (yrkande
5).
Försvarsutskottets ställningstagande
Riksdagen har i december år 2001 beslutat (bet. 2001/02:FöU2) att Överstyrelsen
för
civil beredskap skall läggas ned den 30 juni år 2002. En ny myndighet
med
planeringsuppgifter vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på
samhället i
fred kommer att inrättas - Krisberedskapsmyndigheten. Riksdagen har även
beslutat
att den s.k. funktionsindelningen av det civila försvaret skall upphöra och
därmed
den anslagsstruktur som ansluter till funktionsindelningen. Den nu
gällande
anslagsstrukturen inom utgiftsområdet behöver göras om mot bakgrund av
den
beslutade reformeringen av budgetsystemet.
Regeringens förslag till tilläggsbudget för år 2002 ligger i linje med
vad
riksdagen har beslutat. Genom att skapa myndighetsanslag
för
Krisberedskapsmyndigheten respektive för Styrelsen för psykologiskt försvar
samt
ett anslag för finansiering av utgifter för civilt försvar - 6:21 Civilt
försvar -
förverkligas intentionerna i riksdagens försvarsbeslut för 2002-2004
inom
krisberedskapsområdet. Åtgärder inom beredskapen mot svåra påfrestningar
på
samhället i fred och höjd beredskap kommer att koordineras bättre både när
det
gäller verksamhet och finansiering.
Från det nya anslaget finansieras dels åtgärder som inom ramen för höjd
beredskap
stärker förmågan att motstå väpnat angrepp, dels vissa investeringar för att
motstå
och hantera svåra påfrestningar i fred. Utskottet anser det rimligt att anslag
som
anvisas för höjd beredskap också skall kunna användas för insatser som
stärker
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
beredskapen att möta svåra påfrestningar på samhället i fred.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2001/02:Fi42 (m parti) att
regeringen
i kommande budgetarbete bör redovisa en funktionell indelning i olika
anslagsposter
inom ramanslaget 6:21 Civilt försvar (yrkande 5). Den föreslagna
sammanslagningen
av anslagen 6:3-6:12 till ett enda anslag medför enligt Moderata
samlingspartiet
en försämring av spårbarheten och minskar därmed riksdagens inflytande över
det
civila försvaret.
Utskottet har vid åtskilliga tillfällen behandlat frågor som rör styrning
och
uppföljning av verksamheten inom totalförsvaret. Härvid har utskottet (i
bet.
1998/99:FöU1) bl.a. betonat behovet av att förbättra riksdagens
beslutsunderlag.
Mål för verksamheten skall kunna preciseras och
medelsanvändningen
ändamålsbestämmas. Inom ramen för riksdagens finansmakt (9 kap. 2 § RF)
beslutar
riksdagen såväl om ekonomiska resurser som om vad medlen skall användas till.
Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål ligger i linje med vad
utskottet
tidigare anfört. Utskottet bedömer inte - mot bakgrund av utskottets
tidigare
uttalanden - att ett tillkännagivande till regeringen skall behövas för
att
riksdagen skall få ett relevant ekonomiskt beslutsunderlag även framgent när
det
gäller civilt försvar. Motionen behöver därför inte bifallas.
Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till tilläggsbudget för
år
2002.
Utskottet tillstyrker vidare att regeringen bemyndigas att under 2002,
för
ramanslaget 6:21 Civilt försvar, besluta om avtal och beställningar
avseende
beredskapsåtgärder och andra åtgärder som syftar till att motstå
svåra
påfrestningar på samhället i fred, inklusive tidigare gjorda åtaganden, som
medför
utgifter på högst 445 000 000 kr efter 2002. Summan motsvarar de bemyndiganden
som
riksdagen lämnat för 2002.
Utskottet har inget att erinra mot att utgiftsområdet och anslaget
6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser reduceras med
3,75
miljoner kronor för att finansiera en ökning av utgifterna under ett
annat
utgiftsområde.
Stockholm den 16 maj 2002
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone
Tingsgård
(s), Christer Skoog (s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö
(kd),
Olle Lindström (m), Ola Rask (s), Rolf Gunnarsson (m), Håkan Juholt (s),
Berndt
Sköldestig (s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök
(m),
Lars Ångström (mp), Erik Arthur Egervärn (c) och Runar Patriksson (fp).
Avvikande mening
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla
m)
anför:
Den föreslagna sammanslagningen av anslagen 6:3-6:12 till ett enda anslag
medför
enligt vår mening en försämring av spårbarheten och minskar därmed
riksdagens
inflytande över det civila försvaret. Med den föreslagna ordningen
kommer
finansmakten när det gäller civilt försvar att flyttas från riksdagen
till
regeringen, eller till en myndighet under regeringen. Riksdagens insyn i
och
inflytande över medelsanvändningen kommer att begränsas jämfört med
nuvarande
ordning. För att i någon mån ge riksdagen möjlighet att bedöma hur - på sikt ca
2
miljarder kronor per år - närmare avses att diponernas anser vi därför
att
regeringen i kommande budgetarbeten bör redovisa den funktionella indelningen
i
olika anslagsposter inom ramanslaget 6:21 Civilt försvar (yrkande 5). Detta
bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bilaga 7
Socialförsäkringsutskottets yttrande
2001/02:SfU8y
Tilläggsbudget för 2002 -
utgiftsområdena 8 och 10
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 april 2002 beslutat att bereda övriga berörda
utskott
tillfälle att yttra sig över 2002 års ekonomiska vårproposition (2001/02:100)
om
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2002 (yrkandena 4-27) och
de
motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör respektive
utskotts
beredningsområde. Vårpropositionen är resultatet av ett samarbete
mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
De delar utskottet yttrar sig över är regeringens förslag om tilläggsbudget
för
budgetåret 2002 avseende utgiftsområdena 8 och 10 (punkt 27) och förslag om
ett
bemyndigande för regeringen (punkt 10). Utskottet yttrar sig vidare i
motsvarande
delar över motionerna 2001/02:Fi38 yrkande 7 och 2001/02:Fi42 yrkandena 6 och
17.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Propositionen
Antalet asylsökande under innevarande år kommer enligt aktuella prognoser
att
överstiga tidigare gjorda bedömningar, främst på grund av den rörlighet
som
Schengensamarbetet innebär, men också av faktorer som ligger
utanför
Schengenområdet. En markant ökning av antalet asylsökande från Irak har skett.
För
att inte handläggningstider och väntetider i Migrationsverkets
mottagandesystem
skall öka föreslår regeringen att anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med
60
miljoner kronor. Regeringen, som noggrant följer utvecklingen på anslaget,
avser
att vid behov återkomma i frågan. Även anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör ökas
med
20 miljoner kronor.
Vidare föreslår regeringen med anledning av den ökande inströmningen
av
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
asylsökande att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 560
miljoner
kronor. Finansiering sker delvis genom att utgifterna minskas inom ett
annat
utgiftsområde.
Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden föreslås ökas med
20
miljoner kronor som en följd av det ökade antalet asylsökande. Antalet personer
som
kommer att tas emot av kommuner bedöms bli färre än vad som tidigare
beräknats,
varför finansieringen delvis kan ske genom att anslaget 10:4
Hemutrustningslån
minskas med 10 miljoner kronor.
Antalet verkställda utresor har ökat, vilket lett till högre kostnader och
en
större anslagsförbrukning än tidigare beräknat. Regeringen föreslår därför
att
anslaget 12:6 Utresor för avvisade och utvisade tillförs 20 miljoner kronor.
Antalet anmälningar till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) om
etnisk
diskriminering i arbetslivet har fortsatt att öka kraftigt under 2001,
och
utvecklingen under det första kvartalet 2002 tyder på en fortsatt
ökning.
Regeringen föreslår därför att anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering
ökas med 2 miljoner kronor.
Mot bakgrund härav föreslås att ramen för utgiftsområde 8 ökas med 672
miljoner
kronor.
EU-kommissionen har inrättat en europeisk flyktingfond som skall underlätta
för
EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar. Medlen skall användas för
att
utveckla mottagandesystemet för asylsökande, för integrationsinsatser och för
att
hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland. Det
beviljade
projektstödet betalas ut i olika omgångar och slutligt efter
godkänd
slutredovisning av projektet. Beslut som fattas under 2002 kan således
medföra
utgifter under 2003. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under
2002
för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
och
flyktingar ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden
medför utgifter på högst 15 miljoner kronor under 2003.
Motion
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande
om
flyktingpolitiken. I motionen anförs att Migrationsverket tillförs nya medel
i
tilläggsbudgeten för 2002 men att detta inte är tillräckligt. Årets
beräknade
underskott är ingen engångsföreteelse utan förutses öka de kommande åren. För
att
möjliggöra en human flyktingmottagning utan långa väntetider anser motionärerna
att
mer medel måste tillföras senast i budgetpropositionen.
Utskottet
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande
2001/02:SfU13,
konstaterat bl.a. att det är mycket viktigt att genomföra åtgärder i syfte
att
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
förkorta handläggningstiderna, inte enbart för att långa handläggningstider
är
kostsamma på grund av att de sökande under tiden vistas i
Migrationsverkets
mottagandesystem utan också med hänsyn till den psykiska press som sökandena
under
tiden tvingas leva under. I samband med behandlingen av budgeten för 2002
angavs i
betänkande 2001/02:SfU2 att Migrationsverkets förvaltningsanslag skulle ökas med
ca
50 miljoner kronor från 2002, något som utskottet välkomnade. Utskottet
uttalade
att Migrationsverket genom denna längre planeringsram fick bättre
förutsättningar
att korta handläggningstiderna och därigenom påverka även kostnaderna
i
mottagandesystemet. Utskottet ansåg emellertid, mot bakgrund av det markant
ökade
antalet öppna ärenden och det ökade antalet asylsökande, att ett eventuellt
behov
av ytterligare medel genom tilläggsbudget borde övervägas redan under våren för
att
på så sätt underlätta Migrationsverkets planeringsmöjligheter.
Utskottet konstaterar att antalet asylsökande under innevarande år
enligt
aktuella prognoser kommer att överstiga tidigare gjorda bedömningar främst på
grund
av den rörlighet som Schengensamarbetet innebär, men också av faktorer som
ligger
utanför Schengenområdet. För att inte handläggningstider och väntetider
i
Migrationsverkets mottagandesystem skall öka instämmer utskottet i
regeringens
bedömning att anslagen för Migrationsverket respektive Utlänningsnämnden bör
utökas
under innevarande budgetår. Utskottet delar också bedömningen att anslagen
12:2
Mottagande av asylsökande och 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden
bör
utökas till följd av det ökade antalet asylsökande. Utskottet har inget att
erinra
mot regeringsförslagen avseende anslagen 12:6 Utresor för avvisade och
utvisade,
10:4 Hemutrustningslån och 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Utskottet, som förutsätter att regeringen vid behov återkommer med
ytterligare
förslag på tilläggsbudget, avstyrker motion Fi42 yrkande 6 och
tillstyrker
regeringens förslag om tilläggsbudget för utgiftsområde 8 Invandrare
och
flyktingar. Utskottet tillstyrker även förslaget om att regeringen bemyndigas
att
under 2002 för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser
för
asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 miljoner kronor under 2003.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Propositionen
Enligt propositionen fortsätter sjukfrånvaron att öka, vilket får till följd
att
utgifterna för sjukpenning ökar även för 2002. De medel som anvisades
på
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
statsbudgeten för 2002 har därför visat sig vara otillräckliga. De prognoser
som
ligger till grund för regeringens bedömning är dock osäkra och kan komma
att
justeras under året. Regeringen avser att följa utvecklingen noga för att bedöma
om
den nu föreslagna ökningen är tillräcklig. Regeringen föreslår att anslaget
19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2,5 miljarder kronor för 2002.
Regeringen har erfarit att riksdagen kan komma att besluta om
att
livränteunderlaget för totalförsvarspliktiga skall utgöra sju prisbasbelopp
i
stället för de fem prisbasbelopp som regeringen föreslagit i proposition
2001/02:11
Bättre villkor för totalförsvarspliktiga. Med anledning härav behöver
anslaget
ökas. Regeringen föreslår därför att anslaget 19:6 Ersättning för kroppsskador
ökas
med ca 3,7 miljoner kronor.
Mot bakgrund härav föreslås att ramen för utgiftsområde 10 ökas med 2 503 750
000
kr.
Motionerna
Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Fi42 yrkande 17 (delvis) att
regeringen
återkommer med ytterligare förslag till tilläggsbudget innefattande en ökning
med
250 miljoner kronor till anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor samt en
minskning
med 500 miljoner kronor av anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar.
Eftersom
försäkringskassorna numera inte hinner med annat än sjukpenningutbetalningar
får
personer i behov av rehabilitering vänta flera månader på lämplig åtgärd.
Detta
minskar chansen för att rehabiliteringen skall lyckas. Motionärerna anser
därför
att försäkringskassorna på tilläggsbudget för 2002 bör få ytterligare 250
miljoner
kronor för rehabiliteringsarbete. Som finansiering föreslås att beslutet om
att
ändra bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen fr.o.m. den 1 juli 2002
upphävs.
Därmed kan anslaget 19:4 minskas med 500 miljoner kronor.
Agne Hansson m.fl. (c) begär i motion Fi38 yrkande 7 (delvis) att
regeringen
återkommer med förslag till ytterligare tilläggsbudget innefattande en ökning
med
190 miljoner kronor till anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Enligt
motionärerna bör dessa medel avsättas till rehabiliteringsutredningar i syfte
att
förhindra att människor blir långtidssjukskrivna och till och
med
förtidspensionerade innan de fått rätt diagnos och rätt åtgärd. Dessutom bör den
av
regeringen föreslagna ökningen av anslaget 19:1 avsättas till rehabilitering
och
aktiva åtgärder i stället för att användas för utbetalning av passivt stöd.
Utskottet
Utskottet har tidigare uttryckt sin stora oro över den alarmerande ökningen
av
sjukfrånvaron, bl.a. i höstens budgetbetänkande (bet. 2001/02:SfU1, s.
51).
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
Dessvärre kan utskottet konstatera att sjukfrånvaron alltjämt ökar. Av
RFV:s
statistikuppgifter avseende sjukfrånvaron i mars 2002 framgår bl.a. att 353
000
personer erhöll ersättning från sjukförsäkringen i form av sjukpenning
eller
rehabiliteringsersättning under mars 2002. Av dessa var 222 000 eller 63 %
kvinnor
och 131 000 eller 37 % män. Av de personer som var sjukskrivna i slutet av
januari
2002 hade 116 000 varit sjukskrivna i mer än ett år. Det var drygt 3 500
personer
fler än månaden innan och drygt 20 400 fler än i januari 2001. Det senare är
en
ökning med 21 %. Av RFV:s budgetunderlag för åren 2003-2005 framgår att
antalet
långa sjukfall (365 dagar eller mer) ökade med ca 19 000 mellan åren 1999 och
2000,
vilket innebär en ökning med 27 %. Mellan åren 2000 och 2001 var ökningen
av
antalet långa sjukfall ca 22 000, vilket motsvarar en ökning på 24 %. Även om
den
relativa ökningstakten således har avtagit kan utskottet konstatera att
antalet
långa sjukfall fortsätter att öka. Även antalet förtidspensioner/sjukbidrag
ökar.
För innevarande budgetår har till anslaget 19:1 anvisats 45 705 miljoner
kronor.
RFV har i budgetunderlaget föreslagit ett tilläggsanslag på 5 697 miljoner
kronor
för 2002. Enligt RFV:s prognos kommer utgiften för anslaget för 2002 att uppgå
till
49 709 miljoner kronor.
Regeringen har nu föreslagit att anslaget för 2002 skall ökas med 2,5
miljarder
kronor. Det nya anslagsbeloppet kommer därmed att uppgå till 48 205
miljoner
kronor. De prognoser som ligger till grund för bedömningen är dock osäkra och
kan
enligt regeringen komma att justeras under året.
Regeringens arbete med att minska den arbetsrelaterade ohälsan bedrivs inom
ramen
för det s.k. elvapunktsprogrammet som syftar till att sätta den försäkrade
i
centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för ohälsan tydligare.
Programmet
omfattar åtgärder för bättre arbetsmiljö, en förnyelse av rehabiliteringen
och
ekonomiska incitament för att minska sjukskrivningar. Det betonas att det
är
särskilt viktigt att i en strategi för hälsa i arbetslivet uppmärksamma
kvinnors
hälsa. Eftersom problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora
bland
anställda i den offentliga sektorn, där en stor del av de anställda utgörs
av
kvinnor, innefattar programmet också försök att minska ohälsan hos några av
de
stora offentliga arbetsgivarna. Även formerna för sjukskrivningsprocessen ingår
som
en del i åtgärdsprogrammet.
Flera utredningar och uppdrag har påbörjats inom ramen för
elvapunktsprogrammet.
Av vårpropositionen framgår att arbetet med elvapunktsprogrammet fortsätter,
att
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
det vid behov kommer att förändras samt att regeringen har för avsikt att
lämna
förslag till riksdagen i höst.
Vidare har Utredningen om en handlingsplan för ökad hälsa i
arbetslivet
överlämnat sitt slutbetänkande Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet
(SOU
2002:5). Utredningen har lämnat en rad förslag som innefattar bl.a. mål
och
ansvarsområden för berörda aktörer, rehabiliteringsunderlag
och
rehabiliteringsplan, obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron, särskilda
insatser
på arbetsplatser med hög sjukfrånvaro, företagshälsovård, begränsning
av
sjukpenningperioden till ett år och en förlängning av sjuklöneperioden.
Betänkandet
har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet hyser goda förhoppningar om att det arbete som bedrivs inom ramen
för
elvapunktsprogrammet kommer att ge resultat även om det kommer att ta tid
och
därför knappast får någon effekt på sjukpenningkostnaderna för 2002.
Särskilt
viktigt är det att få till stånd en fungerande rehabiliteringsverksamhet
eftersom
de senaste årens ökning av antalet sjukfall har lett till
att
rehabiliteringsverksamheten hos försäkringskassorna inte fungerat på avsett
sätt.
Försäkringskassorna har i stor utsträckning varit tvungna att prioritera
passiva
sjukpenningutbetalningar framför andra arbetsuppgifter.
Det finns för närvarande få tecken som tyder på att sjukfrånvaron skulle vara
på
väg att minska. Utskottet befarar därför att utgifterna kan komma att uppgå
till
det belopp RFV beräknat. Utskottet är emellertid med hänsyn till svårigheten
att
redan nu bedöma utgiftsutvecklingen för hela 2002 inte berett att i
dagsläget
föreslå att ytterligare medel på tilläggsbudget tillförs anslaget 19:1
Sjukpenning
och rehabilitering m.m. Utskottet anser således att regeringens förslag i denna
del
får godtas. Därmed kan utskottet inte ställa sig bakom en ordning som innebär
att
användningen av tilläggsanslaget enligt vad som anges i motion Fi38
yrkande 7
villkoras till att avse enbart rehabilitering. Inte heller anser utskottet att
det
finns skäl för riksdagen att på sätt anges i motion Fi42 yrkande 17 ändra
sitt
nyligen fattade beslut om ändrade bevisregler i arbetsskadeförsäkringen fr.o.m.
den
1 juli 2002 (prop. 2001/02:81, bet. 2001/02:SfU10, rskr. 2001/02:213).
I övrigt förutsätter utskottet att regeringen återkommer i höst om det
finns
behov av att på tilläggsbudget för 2002 anslå ytterligare medel
för
försäkringskassornas administration respektive rehabiliteringsverksamhet eller
om
ytterligare medel behöver tillföras sjukpenninganslaget.
Utskottet vill tillägga att riksdagen så sent som hösten 2001 beslöt att
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
tillföra
försäkringskassornas administration (anslaget 19:8) 100 miljoner kronor utöver
vad
regeringen hade föreslagit i budgetpropositionen för 2002 (bet. 2001/02:SfU1,
rskr.
2001/02:84).
Såvitt gäller anslaget 19:6 Ersättning för kroppsskador konstaterar utskottet
att
riksdagen numera har beslutat att livränteunderlaget för totalförsvarspliktiga
som
skadats under grundutbildning eller repetitionsutbildning skall utgöra minst
sju
prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2002 (bet. 2001/02:FöU3, rskr.
2001/02:205).
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till
tilläggsbudget i
denna del.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till tilläggsbudget
för
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och
avstyrker
motionerna Fi42 yrkande 17 (delvis) och Fi38 yrkande 7 (delvis).
Stockholm den 16 maj 2002
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg
(fp),
Margit Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann
(v),
Mariann Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander
(s),
Sven-Erik Sjöstrand (v), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Birgitta
Carlsson (c), Margareta Cederfelt (m), Magda Ayoub (kd) och Désirée
Pethrus
Engström (kd).
Avvikande meningar
1. Margit Gennser, Göran Lindblad, Cecilia Magnusson och Margareta Cederfelt
(alla
m) anser:
Utgiftsområde 10
Vi anser att regeringen hittills inte har tagit den kraftigt ökande
sjukfrånvaron
och därmed den förskräckande utvecklingen av sjukförsäkringsutgifterna
på
tillräckligt stort allvar. Det enda regeringen har presenterat hittills är ett
s.k.
elvapunktsprogram som knappast är rätt metod för att komma till rätta
med
problemen. Enligt regeringen skall konkreta förslag läggas till riksdagen
först i
höst. Det innebär att ytterligare ett antal människor hinner
bli
långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade.
Den första åtgärd som regeringen borde vidta är att ge försäkringskassorna
mer
resurser för rehabiliteringsverksamheten. Eftersom försäkringskassorna numera
inte
hinner med annat än att betala ut sjukpenning får personer i behov
av
rehabilitering vänta flera månader på lämplig åtgärd. Detta minskar chansen för
att
rehabiliteringen skall lyckas.
Försäkringskassorna hinner heller inte ägna sig åt kontroll av fusk, vilket gör
att
legitimiteten för sjukförsäkringen urholkas. Enligt vår uppfattning bör
regeringen
återkomma till riksdagen med förslag om att på tilläggsbudget för 2002
öka
försäkringskassornas anslag 19:8 med 250 miljoner kronor. Medlen bör användas
för
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
att anställa fler rehabiliteringshandläggare. Ett lämpligt sätt att
finansiera
detta är att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut att fr.o.m. den 1 juli
2002
ändra bevisreglerna i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Regeringen
har
själv beräknat att denna förändring kommer att öka utgifterna för anslaget
19:4
Arbetsskadeersättningar med 500 miljoner kronor, varför åtgärden innebär
en
besparing på utgiftsområdet med 250 miljoner kronor. Riksdagen bör med bifall
till
motion Fi42 yrkande 17 (delvis) som sin mening ge regeringen detta till känna.
2. Birgitta Carlsson (c) anser:
Utgiftsområde 10
Regeringen har på tilläggsbudget föreslagit att anslaget 19:1 Sjukpenning
och
rehabilitering m.m. ökas med 2,5 miljarder kronor för 2002 för att täcka de
ökande
kostnaderna för sjukpenning. I stället för att anslå ytterligare medel för
de
passiva sjukpenningutbetalningarna bör tilläggsanslaget genom en
finansiell
samordning av resurserna avsättas till rehabilitering och aktiva åtgärder.
Dessutom
bör anslaget 19:1 ökas med ytterligare 190 miljoner kronor
för
rehabiliteringsutredningar för att minska antalet långtidssjukskrivna och
motverka
att fler blir förtidspensionerade utan att få rätt diagnos och rätt hjälp.
Med
aktiva åtgärder kan de ökade kostnaderna för ohälsan bringas under kontroll och
på
sikt minskas. Riksdagen bör med bifall till motion Fi38 yrkande 7 (delvis) som
sin
mening ge regeringen detta till känna.
Särskilda yttranden
1. Magda Ayoub och Désirée Pethrus Engström (båda kd) anför:
Utgiftsområde 10
Under senare tid har vi allt oftare fått larmrapporter om att sjukfrånvaron
och
sjukförsäkringens kostnader ökar dramatiskt. Den svenska ekonomin utsätts
därmed
för stora påfrestningar samtidigt som enskilda människor får vänta i åratal
på
rehabiliteringsinsatser. Regeringens handlingsförlamning inför de utmaningar
som
det ökande antalet sjukskrivningar utgör är påfallande. Den ena utredningen
har
avlöst den andra under de senaste åren, men några konkreta förslag har
regeringen
ännu inte presenterat. Det enda regeringen har åstadkommit är det
s.k.
elvapunktsprogrammet. Även om programmets alla punkter skulle genomföras fullt
ut
kommer den ökande sjukfrånvaron inte att hejdas.
Vi har under lång tid framhållit rehabiliteringens avgörande roll för att få
människor tillbaka igif
-rade och nya. ú °Ëøÿx
@dagen godkänner, med undantag för de ändringar som begärs i yrkande 17,
ändrade ram
ar för utgiftsområden ochh ú (Ëøÿ0 z @om stöd som inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter på högst 2 500 0
00 000 kr under 2003-2006..ram.øú þÿÿ¸Êøÿ @ 000 414
414 000 414a. ú þÿÿýÿÿ @dagen
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
godkänner, med undantag för de ändringar so
m begärs i yrkande 17, ändrade ramar för utgiftsområden och0 ú ¸ °Éøÿz @
under lång tid framhållit rehabilit
eringens avgörande roll för att få människor tillbaka i6.gram.øú r @Vi
har under lång tid framhålli
t rehabiliteringens avgörande roll för att få människor tillbaka i.ðú ¸
ØÈøÿ @-20 000 5 000 -5
000* 25 000 -20 000
5 000 -5 000*0 ú PÈøÿ
@agen beslutar att för budgetåret 2002 utöka anslaget 24:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappade med
75 400 000 kr.ik ú # À)
°ú 0 000 kr.att ans# Xÿÿÿ @agen beslutar att
för budgetåret 2002 utöka anslaget 24:4 Särskild
a insatser för arbetshandikappade med 75 400 000 kr. a ú xÿÿÿHþÿÿ @
25 000 -20 000 5 000 -5 000* ú
` Æøÿ @
000[3]* ú ÐúÿÿHüÿÿz @om stöd som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 2 500 000 000 kr under 2
003-2006.rag føú û
°ú À)
------------------------------------------
----------------------------------------------------------------- ¢ @« ª @
ª @
-----------------------------------------------------------------
--------------------
----------------------
À)
S
« Ø%
À)
c
è(
#
à &
#
som begärs i yrkande 5, de ändrade ramar för utgiftsområ
arbete. Redan den 1 juli 2001 hade vi önskat att de förslag som lämnats av
Gerhard
Larsson i utredningsbetänkandet Rehabilitering till arbete en reform med
individen
i centrum (SOU 2000:78) hade genomförts. Förslaget innebär en
sammanhållen
rehabiliteringsförsäkring med betoning på aktiv rehabilitering i stället för
passiv
sjukskrivning, som är det normala med nuvarande ordning. Den nya,
förstärkta
rehabiliteringsförsäkringen skall innehålla en rätt till rehabiliteringsstöd
och
mer kraftfulla medel för aktiva insatser och ges en mer fristående
ställning i
förhållande till statsbudgeten. Vidare skall individen ges ett reellt
inflytande i
rehabiliteringsprocessen genom att han eller hon får vissa lagfästa
rättigheter
gentemot försäkringsgivare och rehabiliteringsaktörer. Vi har i vår
budgetmotion
hösten 2001 avsatt 6,75 miljarder kronor avseende tre år för finansiering av
en
kraftigt förbättrad rehabiliteringsförsäkring. Enligt vår mening bör regeringen
med
det snaraste lägga fram ett förslag om en ny sammanhållen
rehabiliteringsförsäkring
med den inriktning vi nu har redovisat.
2. Bo Könberg (fp) anför:
Utgiftsområde 10
Utskottsmajoriteten anser sig kunna hysa goda förhoppningar om att
regeringens
arbete med det s.k. elvapunktsprogrammet skall ge resultat, men
konstaterar
samtidigt att det kommer att ta tid och därför knappast får någon effekt
på
sjukpenningkostnaderna för 2002. Eftersom det finns få tecken som tyder på
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
att
sjukfrånvaron skulle vara på väg att minska befarar dock utskottet att
utgifterna
kan komma att uppgå till det belopp RFV beräknat, dvs. ett betydligt högre
belopp
än vad regeringen föreslagit.
Det är beklagligt att utskottet nöjer sig med att invänta resultatet
av
regeringens arbete. Det arbetet har hittills bara resulterat i just ett program
och
tillsättandet av en del utredningar och arbetsgrupper. Några konkreta förslag
som
har förutsättningar att minska sjukfrånvaron och de dramatiskt
ökande
sjukpenningkostnaderna har ännu inte presenterats.
Vad utskottet borde ha gjort är att kräva både förebyggande insatser - inte
minst
för att ge fler möjlighet att "räcka till" - och snabbare vård för dem som
ändå
blir sjuka. Människors ställning måste stärkas i arbetslivet, och de måste få
mer
inflytande över bl.a. sina arbetstider och den egna arbetsmiljön. Det behövs
vidare
en ny ansats i hälsoarbetet, för att hindra att den negativa stressen skapar
eller
förvärrar ohälsa och leder till långa sjukskrivningar med psykosociala
diagnoser.
Företagshälsovården behöver få en starkare roll i kampen mot de
stressrelaterade
sjukdomarna och ett nytt system införas för rehabilitering av redan
sjukskrivna
personer. För att minska väntetider i vården behövs finansiell samordning
mellan
försäkringskassan och bl.a. hälso- och sjukvården. Dessa förslag jämte flera
andra
utvecklas närmare i Folkpartiets motioner 2001/02:Fi39 med anledning av 2002
års
vårproposition (prop. 2001/02:100) och 2001/02:Sf34 som väckts med anledning
av
händelse av större vikt.
Bilaga 8
Socialutskottets yttrande
2001/02:SoU5y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2002
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 april 2002 berett bl.a. socialutskottet tillfälle
att
yttra sig över 2002 års ekonomiska vårproposition (2001/02:100) om
tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 2002 (yrkandena 4-27) jämte de motioner som
kan
komma att väckas i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget till tilläggsbudget
för
budgetåret 2002 såvitt avser utgiftsområde 9 samt motionerna Fi42 av Bo
Lundgren
m.fl. (m) yrkandena 7, 17 delvis och 18 delvis och Fi39 av Lars Leijonborg
m.fl.
(fp) yrkande 6.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen ökas
med
219 000 000 kr. Regeringen hänvisar till att det finns en överenskommelse
mellan
staten och landstingen om hur kostnaderna för läkemedelsförmånen skall
delas.
Kostnaderna för 2001 har överskridit överenskommet belopp med ca 300
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
miljoner
kronor och staten skall enligt avtalet kompensera landstingen med ca 150
miljoner
kronor.
Vidare redovisas att år 1998 omklassificerades vissa varor från läkemedel
till
medicintekniska produkter. Kostnaderna för dessa produkter skall därmed inte
längre
ingå i läkemedelsförmånen utan bäras av landstingen. Landstingen bör
kompenseras
för denna kostnad genom det generella statsbidraget. Ersättningen till
landstingen,
som har uppgått till 69 miljoner kronor per år, har emellertid under
1999-2001
betalats från anslaget enligt en överenskommelse mellan staten och
landstingen.
Även för 2002 bör ersättningen få belasta detta anslag. Anslaget behöver
därmed
ökas med 69 miljoner kronor. Från och med 2003 avses landstingen kompenseras
genom
det generella statsbidraget till landstingen.
Under anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård föreslås att anslaget
minskas
med 4 700 000 kr för att bidra till finansiering av utgifterna inom ett
annat
utgiftsområde. Även anslag 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
föreslås
minskas av samma skäl. Minskningen föreslås bli 1 250 000 kr.
Även under anslag 13:6 Socialstyrelsen föreslås att anslaget minskas
med
5 100 000 kr för att bidra till finansieringen av ökning av utgifterna inom
ett
annat utgiftsområde.
Anslag 14:2 Bidrag till WHO föreslås ökas med 650 000 kr. Sverige betalar
ett
årligt bidrag till WHO i början av året. Bidraget fastställs i US-dollar. På
grund
av den oförutsett höga dollarkursen har inte hela bidraget kunnat betalas
från
anslaget utan en kompletterande betalning om 59 954 US-dollar måste göras för
år
2002, anför regeringen. Finansiering föreslås ske genom att anslag
14:5
Smittskyddsinstitutet minskas med motsvarande belopp.
Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder föreslås ökas med 15 000 000 kr.
Skälen
för regeringens förslag är att en nationell handlingsplan för att
förebygga
alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01: 144) antogs
år
2001. Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för
en
alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsar
alkohol-
skadorna. Under våren 2002 behandlas också en särskild nationell handlingsplan
mot
narkotika (prop. 2001/02:91, bet. 2001/02: SoU15). Syftet med handlingsplanerna
är
bl.a. att lägga fast målen för samhällets insatser mot alkohol- och
narkotika-
missbruket och att utveckla målinriktade och samordnade förebyggande insatser
på
kommunal nivå.
Frivilliga organisationer på alkohol- och narkotikaområdet utför insatser
av
betydande värde och omfattning. Det förebyggande, uppsökande, rådgivande
och
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
motivationsskapande arbetet är omfattande och en allt större del
av
opinionsbildning, kunskapsspridning och förebyggande insatser sker genom
de
frivilliga organisationerna, heter det i propositionen.
Regeringen bedömer att det inom ramen för det utvecklingsarbete som nu sker
på
alkohol- och narkotikaområdet finns behov av ett riktat stöd till
organisationer
och föreningar, inkl. klientorganisationer, som verkar förebyggande och
stödjande
inom alkohol- och narkotikaområdet.
Regeringen föreslår att medlen skall utgå till särskilda satsningar inom
det
förebyggande alkohol- och narkotikaområdet och fördelas av Socialstyrelsen
efter
direktiv från regeringen.
I propositionen föreslås också att anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade
ökas
med 50 000 000 kr. Regeringen anför att bidrag till bilstöd är ett viktigt
medel
för att uppnå regeringens mål för handikappolitiken. För att förkorta
väntetiderna
för att få bidrag anser regeringen att ytterligare 50 miljoner kronor bör
tillföras
för år 2002.
Slutligen föreslås att anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt
arbete
m.m. ökas med 10 000 000 kr. Regeringen anför att insatser som syftar till
skydd
och hjälp till kvinnor som blivit utsatta för våld kontinuerligt behöver
utvecklas.
Regeringen anser därför att anslaget bör tillföras ytterligare medel för
att
utveckla kvinnojourernas verksamhet. De särskilda behov som flickor och kvinnor
med
utländsk bakgrund, kvinnor med funktionshinder samt kvinnor med
missbruksproblem
kan ha skall särskilt uppmärksammas. Medlen bör också kunna användas för
att
vidareutveckla kvinnojourernas befintliga organisationer och nya insatser till
stöd
för våldsutsatta kvinnor. Verksamheten i storstäderna bör prioriteras och
samverkan
och samfinansiering skall ske med berörda kommuner så att kontinuitet
och
långsiktighet kan säkerställas.
Motioner
I motion Fi42 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening
ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om en hjälpmedelsgaranti (yrkande
7).
Motionärerna anser att en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den
konkreta
utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för särskild utredning
där
noggranna analyser och avvägningar görs. Redan nu bör dock en
statlig
hjälpmedelsgaranti prövas genom att bilstödet och s.k. alternativ telefoni
slås
samman till ett nytt anslag. Den förstärkning av bilstödet som regeringen
föreslår
välkomnas av motionärerna, men förstärkningen bör i stället tillföras
den
hjälpmedelsgaranti som motionärerna föreslår.
Motionärerna avvisar förslaget att minska anslaget 13:5 Hälso- och
sjukvårdens
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
ansvarsnämnd (HSAN) med 1 250 000 kr, anslaget 13:6 Socialstyrelsen med 5 100
000
kr och anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet med 650 000 kr. De föreslår i stället
en
minskning av anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut med 7 000 000 kr (yrkandena
17
delvis och 18 delvis). Motionärerna anför att det är väsentligt både för
enskilda
patienter och för sjukvården i stort att HSAN ges förutsättningar att snabbt
och
med hög kvalitet utreda de anmälningar som inkommer. En neddragning av
anslaget
äventyrar patientens rätt och säkerhet. De anser vidare att
regeringens
socialpolitik brister i trovärdighet eftersom den myndighet som fått den
primära
medicinska tillsynen, ansvar för utvärdering, uppföljning och
kunskapsspridning
samt flera andra ansvarsområden i uppgift av regeringen samtidigt är föremål
för
regeringens sparbeting under pågående verksamhetsår. Inte heller neddragningen
på
Smittskyddsinstitutet kan motionärerna acceptera. I andra sammanhang
har
motionärerna redovisat fördelarna med att folkhälsoarbetet drivs lokalt
och
regionalt. De anser att de besparingar som föreslagits på de tre
myndigheterna i
stället bör göras på Statens folkhälsoinstitut. Detta skulle innebära
att
patientsäkerheten upprätthålls samtidigt som resurserna till folkhälsoinsatser
går
till de verksamheter där de gör störst nytta.
I motion Fi39 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen begär
att
regeringen återkommer med förslag till ny tilläggsbudget innefattande
ytterligare
anslag till Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. på 10 000 000 kr
utöver
vad som föreslås i propositionen (yrkande 6). När det gäller svårt utsatta
kvinnor,
som drabbas av närståendes våld och missbruk m.m. har motionärernas
tidigare
förslag halvt tillmötesgåtts av regeringen då den i tilläggsbudgeten föreslår
ett
ökat anslag för bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Motionärerna
anser
dock att budgetförstärkningen bör vara 20 miljoner kronor. Om anslaget utökas
med
20 och inte med 10 miljoner kronor behövs inte den av regeringen
förordade
inskränkningen till främst storstadsområdena.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt att det arbete som kvinnojourerna utför är
av
stort värde och att kvinnojourerna utgör ett betydelsefullt komplement
till
socialtjänstens verksamhet på området. Utskottet ser därmed positivt på
regeringens
förslag att öka anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. med
10
miljoner kronor för att vidareutveckla kvinnojourernas befintliga
organisationer
och nya insatser till stöd för våldsutsatta kvinnor. Utskottet anser att
särskild
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
uppmärksamhet bör ges åt de särskilda behov som flickor och kvinnor med
utländsk
bakgrund, kvinnor med funktionshinder samt kvinnor med missbruksproblem kan
ha.
Utskottet har inget att erinra mot att verksamheten i storstäderna
prioriteras.
Utskottet vill dock återigen betona att det utökade stödet inte får leda till
att
kommunernas engagemang minskar. Kommunerna bör enligt utskottet
även
fortsättningsvis ha det primära ansvaret för att stödja kvinnojourerna.
Utskottet,
som finner den av regeringen föreslagna anslagsförstärkningen
välavvägd,
tillstyrker att anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m.
tillförs ytterligare 10 miljoner kronor och avstyrker därmed motion Fi39
(fp)
yrkande 6.
Utskottet välkomnar också regeringens förslag att förstärka anslaget 16:7
Bilstöd
till handikappade med 50 miljoner kronor för att förkorta väntetiderna för att
få
bidrag. Utskottet avvisar återigen motionsförslag om att slå samman anslagen
16:6
Bidrag till utrustning för elektroniska kommunikationer och 16:7 Bilstöd
till
handikappade till en statlig hjälpmedelsgaranti. Motion Fi42 (m) yrkande 7
avstyrks
således. Den av regeringen föreslagna anslagsförstärkningen om 50 miljoner
kronor
till 16:7 Bilstöd till handikappade tillstyrks.
Utskottet tillstyrker också att anslaget 14:2 Bidrag till WHO ökas med 650 000
kr
och anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet minskas med samma belopp för att
finansiera
Sveriges bidrag till WHO. Utskottet har inget att erinra mot de av
regeringen
föreslagna minskningarna på anslagen 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
och
13:6 Socialstyrelsen och avvisar därmed förslaget i motion Fi42 (m) yrkandena
17
delvis och 18 delvis att i stället för dessa minskningar på anslagen 13:5
Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd, 13:6 Socialstyrelsen och 14:5
Smittskyddsinstitutet
minska anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut med motsvarande belopp.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
utan
tillstyrker sammanfattningsvis förslaget till tilläggsbudget för statsbudgeten
för
budgetåret 2002 såvitt avser utgiftsområde 9.
Stockholm den 16 maj 2002
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chris Heister
(m),
Susanne Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Conny Öhman (s), Chatrine
Pålsson
(kd), Leif Carlson (m), Lars U Granberg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m),
Elisebeht Markström (s), Catherine Persson (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson
(kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann
(fp)
och Lotta N Hedström (mp).
Avvikande meningar
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
- Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och Cristina
Husmark
Pehrsson (alla m) anför:
-
Vi anser att en hjälpmedelsgaranti bör införas. Den konkreta utformningen
av
hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för en särskild utredning där
noggranna
analyser och avvägningar görs. Redan nu bör dock en statlig
hjälpmedelsgaranti
prövas genom att anslagen 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation
och 16:7 Bilstödet till handikappade förs samman till ett nytt anslag för
en
statlig hjälpmedelsgaranti omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras
med
statliga anslag. Den förstärkning av bilstödet som regeringen nu föreslår
välkomnar
vi, men den bör föras till det nya anslaget för en hjälpmedelsgaranti.
Vi avvisar förslaget att minska anslagen 13:5 Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd
(HSAN) med 1 250 000 kr, anslaget 13:6 Socialstyrelsen med 5 100 000 kr
och
anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet med 650 000 kr. Vi föreslår i stället
en
minskning av anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut med 7 000 000 kr. Vi anser
det
väsentligt både för enskilda patienter och för sjukvården i stort att HSAN
ges
förutsättningar att snabbt och med hög kvalitet utreda de anmälningar som
inkommer.
En neddragning av anslaget äventyrar patientens rätt och säkerhet. Vidare anser
vi
att regeringens socialpolitik brister i trovärdighet då den myndighet som fått
den
primära medicinska tillsynen och ansvaret för utvärdering, uppföljning
och
kunskapsspridning m.m. samtidigt är föremål för regeringens sparbeting
under
pågående verksamhetsår. Detta kommer att innebära att
Socialstyrelsens
uppföljningsansvar urholkas. Inte heller neddragningen på Smittskyddsinstitutet
kan
vi acceptera. De medel som dras in från Smittskyddsinstitutet avser regeringen
att
använda till en fyllnadsinbetalning av Sveriges medlemsavgifter till WHO. I
själva
verket är betalningen endast en kompensation för den svaga kronkursen.
Därmed
tvingas Smittskyddsinstitutet betala för regeringens misslyckade
ekonomiska
politik. Vi har i tidigare motioner redovisat fördelarna med att
folkhälsoarbetet
drivs lokalt och regionalt. Följaktligen har vi föreslagit ett
särskilt
anslagsområde för detta ändamål. Mot denna bakgrund anser vi att den besparing
som
regeringen vill göra på HSAN, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet
för
pågående verksamhetsår lämpligen kan göras på anslaget 14:4
Statens
folkhälsoinstitut.
Finansutskottet bör med bifall till motion Fi42 (m) yrkandena 7, 17 delvis och
18
delvis tillkännage för regeringen vad vi här har anfört.
- Kerstin Heinemann (fp) anför:
-
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
Jag kan konstatera att regeringen delvis tillmötesgått Folkpartiets önskemål
om
ytterligare resurser till utsatta kvinnor som drabbas av närståendes våld
och
missbruk m.m. genom förslaget i tilläggsbudgeten om att tillföra anslaget
18:1
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ytterligare 10 miljoner kronor.
Jag
anser dock att budgetförstärkningen bör vara 20 miljoner kronor; då skulle inte
den
av regeringen nu föreslagna inskränkningen till främst storstadsområdena
behövas.
Jag anser att finansutskottet med bifall till motion Fi39 (fp) yrkande 6 bör
ge
regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till ny tilläggsbudget
innefattande
ytterligare anslag på 10 miljoner kronor till anslag 18:1 Bidrag till utveckling
av
socialt arbete m.m.
Bilaga 9
Utbildningsutskottets yttrande
2001/02:UbU4y
Tilläggsbudget för år 2002
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 april 2002 beslutat att bereda övriga utskott
tillfälle
att yttra sig över 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:
100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2002 och de motioner
som
kan komma att väckas, allt i de delar som berör respektive
utskotts
beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det följande yrkande 27 i propositionen,
såvitt
avser utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och
universitetsforskning,
samt motionerna 2001/02:Fi38 (c) yrkande 8 (delvis), 2001/02:
Fi39 (fp) yrkande 7 och 2001/02:Fi42 (m) yrkande 18 (delvis).
Fler platser till Kunskapslyftet, m.m.
Propositionen
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
I statsbudgeten för innevarande budgetår är under anslaget 25:17 Bidrag till
den
särskilda vuxenutbildningsinsatsen anvisat 2 951 656 000 kr.
Regeringen hänvisar till vad som anfördes i propositionen Vuxnas lärande
och
utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) om en avtrappning i två
steg
av antalet utbildningsplatser inom den särskilda vuxenutbildningsinsatsen
-
Kunskapslyftet - till den nivå för statens stöd till den
kommunala
vuxenutbildningen som skall gälla från år 2003. Som en följd av att
kommunerna
fortfarande i hög grad planerar verksamheten läsårsvis kommer en dominerande del
av
minskningen att ske mellan vårterminen och höstterminen 2002.
I syfte att dämpa effekterna av neddragningen av Kunskapslyftet på orter
som
berörts av vinterns varsel och friställningar inom tillverkningsindustrin eller
har
särskilt svag efterfrågan på arbetskraft föreslår regeringen nu att
medel
motsvarande 6 000 utbildningsplatser, eller 108 miljoner kronor, skall
tillföras
anslaget. För att finansiera medelstillskottet för Kunskapslyftet (och
ökat
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
vuxenstudiestöd enligt nedan) minskas anslaget 25:19 Bidrag till
kvalificerad
yrkesutbildning med 162 miljoner kronor från nuvarande ramanslag på ca 664
miljoner
kronor.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Den ökade satsningen på vuxenutbildning inom Kunskapslyftet som regeringen
föreslår
medför att kostnaderna för studiemedel och vuxenstudiestöd inom utgiftsområde
15
ökar med vardera 54 miljoner kronor.
Enligt regeringen bör därför anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. tillföras
54
miljoner kronor. De ökade kostnaderna för studiemedel kan däremot finansieras
utan
medelstillskott.
Samtidigt föreslås att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. om drygt 11,6
miljarder
kronor minskas med 276 miljoner kronor för att bidra till finansieringen
av
utgifter inom andra utgiftsområden.
Motioner
Moderata samlingspartiet avvisar i motion 2001/02:Fi42 yrkande 18
(delvis)
regeringens förslag till långsammare takt när det gäller utfasningen
av
Kunskapslyftet. Moderaterna anser att antalet studerande inom Kunskapslyftet
skall
vara mindre än enligt regeringens förslag. I gengäld bör antalet platser
inom
kvalificerad yrkesutbildning utökas. Ställningstagandet innebär att
Moderaterna
inte accepterar höjningen av anslagen 25:17 Bidrag till den
särskilda
vuxenutbildningsinsatsen och 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. med 108 respektive
54
miljoner kronor och inte heller neddragningen av anslaget 25:19 Bidrag
till
kvalificerad yrkesutbildning med 162 miljoner kronor.
Centerpartiet anmärker i motion 2001/02:Fi38 yrkande 8 (delvis) att det
i
propositionen inte närmare analyseras om det är volymåtgärder, såsom den
särskilda
vuxenutbildningssatsningen, eller mer kvalificerad utbildning som behövs på
orter
som drabbats av varsel och friställningar av arbetskraft. Enligt
motionärerna
verkar det vara numerären, och därmed arbetslöshetsstatistiken, som är det
viktiga.
De anser att riksdagen inte skall bevilja något tillskott på tilläggsbudget
till
Kunskapslyftet (anslaget 25:17) och inte heller godkänna anslagsminskningen i
fråga
om kvalificerad yrkesutbildning (anslaget 25:19).
Enligt Folkpartiet i motion 2001/02:Fi39 yrkande 7 bör riksdagen
avslå
regeringens förslag att minska anslaget för bidrag till
kvalificerad
yrkesutbildning. Denna utbildning behöver tvärtom byggas ut, eftersom behovet
av
icke akademisk eftergymnasial utbildning är stort.
Utbildningsutskottets bedömning
I likhet med regeringen finner utskottet det viktigt att förstärka
kommunernas
möjligheter att erbjuda de personer som friställts efter vinterns varsel
en
utbildningsplats inom Kunskapslyftet. Utskottet ställer sig därför bakom
förslaget
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
i propositionen att tillföra medel för ytterligare 6 000 platser under hösten
2002.
Finansieringen avses ske genom en minskning av anslaget för bidrag
till
kvalificerad yrkesutbildning. Regeringen lämnar i propositionen ingen
information
om vilken påverkan en sådan anslagsminskning får på omfattningen av
den
kvalificerade yrkesutbildningen. I en till utbildningsutskottet
inkommen
promemoria, utarbetad den 7 maj inom Utbildnings- och Finansdepartementen,
har
gjorts vissa förtydliganden och kommentarer till förslagen om tilläggsbudget
för
utgiftsområdena 15 och 16. I promemorian utsägs att den av regeringen
föreslagna
minskningen om 162 miljoner kronor på anslaget 25:19 Bidrag till
kvalificerad
yrkesutbildning inte bedöms påverka utbildningsvolymen. Om så är erforderligt
avser
regeringen att delvis kompensera neddragningen genom att 108 miljoner kronor
av
uppkommet anslagssparande från budgetåret 2001 får disponeras. Därmed
bedömer
regeringen att verksamheten kan klaras på avsedd nivå.
Utskottet påminner om att riksdagen, i samband med behandlingen av
propositionen
Kvalificerad yrkesutbildning våren 2001, gjorde ett tillkännagivande
till
regeringen om att det är angeläget att antalet platser inom
kvalificerad
yrkesutbildning på sikt utökas, eftersom intresset och behovet av denna
utbildning
är stort i hela landet (prop. 2000/01:63, bet. UbU14, rskr. 197). Mot bakgrund
av
nämnda riksdagsuttalande utgår utskottet från att den föreslagna neddragningen
av
anslaget för bidrag till kvalificerad yrkesutbildning kompenseras på sätt
som
förutskickats från Utbildnings- och Finansdepartementen.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att
finansutskottet
bör föreslå riksdagen att godkänna ändrade ramar för utgiftsområdena 15 och 16
samt
ändringar av anslagen 25:2 Studiemedel m.m., 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.,
25:17
Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen och 25:19 Bidrag
till
kvalificerad yrkesutbildning i enlighet med regeringens förslag. Därmed
bör
finansutskottet avstyrka motionerna 2001/02:Fi38 yrkande 8 (delvis),
2001/02:Fi39
yrkande 7 och 2001/02:Fi42 yrkande 18 (delvis).
Omfördelning mellan anslag till högre utbildning
Propositionen
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
I syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande av platser inom
högskolornas
grundutbildning föreslår regeringen en omfördelning av platser och
anslagsmedel.
Enligt regeringen har det visat sig att den fördelning av platser som
tidigare
gjorts inte byggde på en korrekt bedömning av kapacitet och efterfrågan på
högre
utbildning. Genom att omfördela medel mellan högskolorna kan den
totala
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
utbildningsvolymen inom högskolornas grundutbildning ökas under år 2002.
Ökningarna
och minskningarna skall enligt regeringens förslag fördelas mellan anslag på
det
sätt som framgår nedan. Totalt omfördelas ca 144 miljoner kronor.
Nuvarande ramanslag och föreslagen ökning (tkr)
25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning 994 037 + 10 290
25:22 Lunds universitet: Grundutbildning1 270 187 + 17 600
25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning1 219 897 + 11 910
25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning 779 616 + 5 604
25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning 944 429 + 26 784
25:42 Örebro universitet: Grundutbildning 451 121 + 14 380
25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning 437 916 + 27 280
25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning 273 760 + 18 627
25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 289 781 + 6 750
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på1 755 175 + 4 750
högskoleområdet m.m.
Summa143 975
Nuvarande ramanslag och föreslagen minskning (tkr)
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning823 050 - 33 600
25:40 Växjö universitet: Grundutbildning352 712 - 13 400
25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning 501 251 - 54 175
25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning223 878 - 3 400
25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning324 203 - 13 400
25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning302 014 - 17 000
25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning224 211 - 9 000
Summa143 975
Vidare föreslår regeringen att anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.än
--rade och nya. ú °Ëøÿx
@dagen godkänner, med undantag för de ändringar som begärs i yrkande 17,
ändrade ra
mar för utgiftsområden ochh ú (Ëøÿ0 z @om stöd som inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter på högst 2 500
000 000 kr under 2003-2006..ram.øú þÿÿ¸Êøÿ @ 000 414
414 000 414a. ú þÿÿýÿÿ @dagen
godkänner, med undantag för de ändringar s
om begärs i yrkande 17, ändrade ramar för utgiftsområden och0 ú ¸ °Éøÿz @
föreslår regeringen att anslaget
25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.6.gram.øú r
@Vidare föreslår regeringen att
anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m..ðú ¸
ØÈøÿ @-20 000 5 000 -
5 000* 25 000 -20 000
5 000 -5 000*0 ú P
Èøÿ¨ @agen beslutar att för budgetåret 2002 utöka anslaget 24:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappade m
ed 75 400 000 kr.ik ú # À)
°ú 0 000 kr.att ans# Xÿÿÿ @agen beslutar
att för budgetåret 2002 utöka anslaget 24:4 Särsk
ilda insatser för arbetshandikappade med 75 400 000 kr. a ú xÿÿÿHþÿÿ @
25 000 -20 000 5 000 -5 000*
ú ` Æøÿ @
000[3]* ú ÐúÿÿHüÿÿz @om stöd som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 2 500 000 000 kr unde
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
r 2003-2006.rag føú û
°ú À)
---------------------------------------
-------------------------------------------------------------------- ¢ @« ª
@ ª @
--------------------------------------------------------------
--------------------
-------------------------
À)
S
« Ø%
À)
c
è(
#
à &
#
som begärs i yrkande 5, de ändrade ramar för utgiftso
skall tillföras 7 945 000 kr genom en omfördelning från anslaget 25:58 Högskolan
på
Gotland: Grundutbildning, vilket alltså minskas med samma belopp.
Som skäl för omfördelningen anförs att ett antal högskolor under budgetåret
2001
haft fler helårsstudenter och utfört fler helårsprestationer än vad som
kunnat
ersättas inom det särskilda åtagandet för NT-utbildning, dvs. naturvetenskaplig
och
teknisk utbildning för studerande med särskilt vuxenstudiestöd. Det
omfördelade
beloppet motsvarar den produktion som inte kunnat ersättas med 2001 års anslag.
Utbildningsutskottets bedömning
Utskottet instämmer med regeringen att det är angeläget att anvisade medel
för
högre utbildning utnyttjas fullt ut och att inga utbildningsplatser
står
outnyttjade. Enligt utbildningsutskottets mening bör finansutskottet
föreslå
riksdagen att godkänna föreslagen omfördelning av medel mellan anslag till
högre
utbildning.
Stockholm den 16 maj 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig
(v), Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s),
Per
Bill (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling
Wälivaara (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp), Ulf Nilsson
(fp),
Agneta Lundberg (s), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s) och
Birgitta
Sellén (c).
Avvikande meningar
1. Fler platser till Kunskapslyftet, m.m.
av Beatrice Ask (m), Per Bill (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Anders
Sjölund (m).
Vi avvisar regeringens förslag till långsammare takt när det gäller utfasningen
av
Kunskapslyftet och motsätter oss de föreslagna förändringarna av anslagen.
Enligt
vår mening bör antalet studerande inom Kunskapslyftet vara lägre än
enligt
regeringens förslag. I gengäld bör antalet platser inom
kvalificerad
yrkesutbildning utökas. Finansutskottet bör således föreslå att riksdagen
med
bifall till motion 2001/02:Fi42 yrkande 18 (delvis) avslår regeringens förslag
om
ändringar av anslagen 25:4 Vuxenstudiestöd m.m., 25:17 Bidrag till den
särskilda
vuxenutbildningsinsatsen och 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.
2. Fler platser till Kunskapslyftet, m.m.
av Birgitta Sellén (c).
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
Regeringens motiv för att tillföra 6 000 platser till den
särskilda
vuxenutbildningssatsningen är att fler platser skall kunna tillskapas på orter
som
berörts av vinterns varsel och friställningar. Någon närmare analys av om det
är
volymåtgärder, såsom den särskilda vuxenutbildningssatsningen, eller
mer
kvalificerad utbildning som behövs gör inte regeringen. Det verkar vara
numerären,
och därmed arbetslöshetsstatistiken, som är det viktiga. Jag anser
att
arbetsmarknadspolitiken skall inriktas på att få människor i arbete, och inte
på
att frisera statistik. Enligt min mening bör finansutskottet föreslå att
riksdagen
avslår förslaget om tillskott av medel till Kunskapslyftet (anslaget 25:17)
och
förslaget om minskning av anslaget för bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning
(anslaget 25:19). Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Fi38 yrkande
8
(delvis).
3. Fler platser till Kunskapslyftet, m.m.
av Ulf Nilsson (fp).
Jag motsätter mig en minskning av anslaget till den
kvalificerade
yrkesutbildningen. Denna utbildning behöver tvärtom byggas ut, eftersom behovet
av
icke akademisk eftergymnasial utbildning är stort. Riksdagen bör således
avslå
regeringens förslag till ändring av anslaget 25:19 Bidrag till
kvalificerad
yrkesutbildning och därmed bifalla motion 2001/02:Fi39 yrkande 7.
Bilaga 104
Trafikutskottets protokollsutdrag
2001/02:26.5
Bilaga 11
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
2001/02:MJU4y
2002 års ekonomiska vårproposition
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 april 2002 beslutat att bereda övriga berörda
utskott
tillfälle att yttra sig över 2002 års ekonomiska vårproposition (prop.
2001/02:100)
i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2002 (yrkandena
4-27)
jämte motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i
propositionen
som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena Allmän miljö- och
naturvård
(utgiftsområde 20) samt Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
(utgiftsområde 23). I anslutning till yttrandet behandlas även 4 följdmotioner
med
sammanlagt 10 yrkanden.
Utskottet
I propositionen föreslås under utgiftsområde 20 att anslaget 26:1
Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader ökas
med
638 000 kr. För att korrigera en felaktighet i pris- och löneom- räkningen
för
anslaget 26:1 bör enligt regeringen anslaget ökas med angivet belopp.
Vidare
föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2002 för ramanslaget
26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
ingå
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på
högst 110 000 000 kr under år 2003, högst 90 000 000 kr under år 2004, högst 75
000
000 kr under år 2005, högst 45 000 000 kr under år 2006 och högst 40 000 000
kr
under år 2007. Enligt regeringen fick anslaget år 2002 en förstärkning på 80
000
000 kr, vilket innebär att större åtaganden om ekonomiska förpliktelser
behöver
kunna göras. Regeringen bör därför få ett ökat bemyndigande att under år 2002
fatta
beslut som medför utgifter för åren 2003-2007. Bemyndigandet bör höjas med 80
000
000 kr till 360 000 000 kr. Hela ökningen fördelas på perioden 2003-2005.
Anslaget
34:1 Naturvårdsverket föreslås ökas med 2 000 000 kr. Ett projekt
för
myggbekämpning i nedre Dalälven har inletts år 2001. Under detta år bidrog
staten
med 4 000 000 kr. Innevarande år avsågs kostnaderna finansieras av kommunerna
och
med EU-medel. Ansökan om EU-medel har dock avslagits och i denna situation
anser
regeringen att staten och kommunerna bör dela på kostnaderna så att projektet
kan
slutföras. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kr. Finansiering sker genom
att
utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas. Regeringen föreslår vidare en
ny
lag som ger en kommun rätt att lämna ekonomiskt och annat stöd till enskilda,
också
på grund av statligt bidrag till klimatinvesteringsprogram. Lagen ersätter
lagen
(1997:1323) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i
lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället som
därför
skall upphävas.
Under utgiftsområde 23 föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2002
för
ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ingå
ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
12
100 000 kr efter år 2002, varav högst 8 200 000 kr under år 2003 och 3 900 000
kr
under år 2004. Enligt regeringen är det nödvändigt att beslut fattas om
fleråriga
projekt inom området djurskyddsfrämjande åtgärder för att verksamheten skall
kunna
planeras och genomföras på ett rationellt sätt. Det nuvarande bemyndigandet
är
fullt utnyttjat och nya projekt kan därför inte påbörjas. Bemyndigandet att
ingå
ekonomiska förpliktelser bör därför ökas med 3 900 000 kr och sträckas ut ett
år i
tiden. Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 3 000
000
kr. För att kunna tillgodose EU:s krav på kontrollprogram för BSE (galna
ko-sjukan)
hos nötdjur och fr.o.m. den 1 januari 2002 förekomsten av scrapie hos får
och
getter behöver ytterligare medel anvisas för den svenska finansieringen.
Ökningen
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
finansieras genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
minskas.
Anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 3 500 000 kr.
Enligt
regeringen behövs ökningen för att möjliggöra att samma ersättningsnivåer
som
beslutats för år 2002 vad avser järv skall kunna tillämpas även för lo
vid
ersättning för rovdjur. Regeringen kommer under år 2002 att lägga fram
en
proposition med förslag om att en särskild djurskyddsmyndighet inrättas för
att
förstärka djurskyddet. För att finansiera eventuella kostnader för
en
omlokalisering av verksamhet vid inrättandet av myndigheten anser regeringen
att
anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med 15 000 000 kr. Trots
tidigare
resursförstärkningar och omprioriteringar vid länsstyrelserna och
Jordbruksverket
har de svenska åtagandena i arbetet med återkrav av bl.a. miljöersättningar
inte
kunnat slutföras under år 2001. Åtaganden inom miljö- och landsbygdsprogrammet
har
också försenats och det finns en risk att återkravshanteringen under år 2002
kommer
att eftersättas om inte ytterligare resurser tillförs verksamheten.
Enligt
regeringen bör Jordbruksverket därför tillföras ytterligare medel för att
förbättra
verkets och länsstyrelsernas administrativa rutiner samt för fjärranalyser
och
återkravsarbete. Sammanlagt behöver 15 000 000 kr tillföras anslaget.
Finansiering
sker genom att anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
minskas.
Vidare föreslås att förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 43:10 Från
EG-
budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. får göras till
beslutade
projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska
föreningar),
allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. Anslaget 43:17
Bidrag
till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 4 500 000 kr. Under
detta
anslag anvisas medel främst för Sveriges medlemskap i Food and
Agriculture
Organization (FAO). Avgiften är uttryckt i USD och till följd av
valutakursernas
utveckling har kostnaderna ökat väsentligt i svenska kronor. Ytterligare
medel
behöver därför tillföras anslaget. Finansieringen sker genom att anslaget
43:16
Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 4 500 000 kr. Detta anslag minskas
med
ytterligare 3 000 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 42:5 Bekämpande
av
smittsamma husdjurssjukdomar. För att finansiera ökade utgifter inom detta
och
andra utgiftsområden minskas anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö
och
struktur med 115 000 000 kr. Minskningen påverkar inte genomförandet av miljö-
och
landsbygdsprogrammet som löper under perioden 2000-2006, eftersom
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
anslagssparande
från den tidigare programperioden finns att tillgå. Vidare föreslås
att
förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får göras till beslutade projekt
som
drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska
föreningar),
allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.
Enligt motion Fi42 (m) yrkande 2 bör riksdagen avslå regeringens förslag till
lag
om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram.
Enligt
motionärerna bör man ej urholka kommunallagens princip om att kommuner inte
skall
ge stöd till enskilda. När det gäller inrättandet av en
djurskyddsmyndighet
framhåller motionärerna att djurskyddet inte förbättras av att nya
administrativa
enheter skapas. Det är själva tillsynen och kontrollen som behöver bli
bättre.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om en höjning av anslaget
(yrkande
18 delvis).
Enligt motion Fi38 (c) är det den lokala djurskyddstillsynen som
behöver
utvecklas. Djurskyddstillsynen blir inte bättre av att man inrättar en
egen
myndighet utanför Jordbruksverket. Riksdagen bör avslå regeringens
förslag
beträffande anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten (yrkande 8 delvis).
Vidare
motsätter sig Centerpartiet regeringens förslag om en neddragning av anslaget
43:16
Åtgärder inom livsmedelsområdet. Enligt motionärerna är det ett stort
resursslöseri
att först anslå projektmedel och sedan dra tillbaka dem på tilläggsbudget.
Vidare
är anslagen till projekt och tillsyn inom livsmedelsområdet redan för
snålt
tilltagna. Regeringens förslag att minska anslaget med 7 500 000 kr bör
avslås
(yrkande 8 delvis). Vidare yrkas att regeringen återkommer med förslag
till
ytterligare tilläggsbudget innefattande en minskning av anslaget
42:7
Djurskyddsmyndigheten med 13 000 000 kr och en ökning med 20 500 000 kr
till
anslaget 43:12 Statens Livsmedelsverk. Sistnämnda anslagsökning gör
att
Livsmedelsverket inte behöver vidta de drastiska personalminskningar som
blir
följden av att regeringen avslagit verkets ansökan om ett extra anslag på
20
miljoner kronor (yrkande 7 delvis).
Även i motion Fi39 (fp) yrkande 8 föreslås att riksdagen avslår
regeringens
förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i
vissa
investeringsprogram. Enligt motionärerna har olika studier visat att dessa
program
inte fungerar särskilt bra i praktiken. Anslaget för klimatinvesteringsprogram
är
för diffust och kan anses utgöra förtäckta byggsubventioner. Vidare bör
riksdagen
avslå regeringens förslag när det gäller anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten.
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
Regeringens förslag om en ny djurskyddsmyndighet innebär att
de
livsmedelsproducerande djuren alltjämt kommer att falla under
Jordbruksverkets
ansvar. Enligt motionärerna bör de livsmedelsproducerande djuren i stället
omfattas
av en ny livsmedelssäkerhetsmyndighet som en del av livsmedelskedjan. Ett helt
nytt
system för livsmedelssäkerhet bör införas, samordnat inom EU (yrkande 14
delvis). I
motionen framhålls vidare att Livsmedelsverket är i akut behov av resurser för
att
kunna fullfölja sitt arbete med kostråd och livsmedelskontroll. Regeringen
bör
därför återkomma i ny tilläggsbudget med förslag om att Livsmedelsverket
tillförs
10 miljoner kronor (yrkande 14 delvis).
Enligt motion Fi43 (m) skall anslaget till ersättning för rovdjursskador på
ren
eller tamboskap innebära full ersättning per djur och ersättning skall utgå
oavsett
hur många de skadade djuren är.
När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 20 vill utskottet
anföra
följande. Sedan 1997 kan svenska kommuner ansöka om bidrag till s.k.
lokala
investeringsprogram. Totalt har drygt 6,5 miljarder kronor beräknats
för
investeringsstöd fram till och med år 2003. Hittills har 144 kommuner och
två
kommunalförbund beviljats sammanlagt 5,9 miljarder kronor i bidrag.
Företag,
enskilda och organisationer kan också få del av pengarna om kommunen
inkluderar
deras projekt i sitt investeringsprogram. Kommuner får i princip inte ge stöd
till
enskilda personer om det inte finns särskilt rättsligt stöd för detta. När
det
gäller näringslivet kan kommuner och landsting genomföra åtgärder för att
allmänt
främja näringslivet, men inte lämna stöd till enskilda näringsidkare om det
inte
finns synnerliga skäl, jfr 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (1991:900).
När
de lokala investeringsprogrammen infördes stiftades därför en särskild lag för
att
möjliggöra för kommunerna att ge stöd till enskilda i samband med åtgärder i
lokala
investeringsprogram (1993:1323). Som regeringen framhåller skall det
nya
klimatinvesteringsstödet, som införs under år 2002, liksom de
lokala
investeringsprogrammen utgå ifrån det kommunala perspektivet och bör i första
hand
ges till samlade program med åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser
(se
bl.a. prop. 2001/02:1 utg.omr. 18, bet. 2001/02:BoU1, rskr. 2001/02:67).
Utskottet
anser i likhet med regeringen att kommuner bör kunna fördela bidrag till
enskilda,
företag och andra aktörer på samma sätt som för de lokala
investeringsprogrammen.
Därmed bör en ny lag införas som ger en kommun rätt att lämna ekonomiskt och
annat
stöd till enskilda också på grund av statligt bidrag
till
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
klimatinvesteringsprogram. Därmed avstyrker utskottet motionerna Fi42 (m)
yrkande 2
och Fi39 (fp) yrkande 8.
Som framgår av propositionen finns en felaktighet i pris- och löneomräkningen
för
anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader. Anslaget behöver därför korrigeras och därmed ökas med
638
000 kr. Som regeringen redovisar fick anslaget 26:2 Forskningsrådet för
miljö,
areella näringar och samhällsbyggande: Forskning år 2002 en förstärkning
på
80 000 000 kr, vilket innebär att större åtaganden om ekonomiska
förpliktelser
behöver kunna göras. Regeringen bör därför få ett ökat bemyndigande att under
år
2002 fatta beslut som medför utgifter för åren 2003-2007. Bemyndigandet bör
höjas
med 80 000 000 kr till 360 000 000 kr. Hela ökningen fördelas på
perioden
2003-2005. Ett projekt för myggbekämpning i nedre Dalälven har inletts under
år
2001. Som redovisas i propositionen bidrog staten under detta år med 4 000 000
kr.
Innevarande år avsågs kostnaderna finansieras av kommunala medel och med
EU-medel.
Eftersom denna ansökan om EU-medel nu har avslagits anser utskottet i likhet
med
regeringen att staten och kommunerna bör dela på kostnaderna så att projektet
kan
slutföras. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kr. Finansiering sker genom
att
utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag
under
utgiftsområde 20.
När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 23 vill utskottet
anföra
följande. Beträffande ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
finns
i statsbudgeten för innevarande år för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
22
603 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå
ekonomiska
förpliktelser på högst 8 200 000 kr. Enligt regeringen är det
nuvarande
bemyndigandet fullt utnyttjat och nya projekt kan därför inte påbörjas. För
att
verksamheten skall kunna planeras och genomföras på ett rationellt sätt är
det
nödvändigt att beslut fattas om fleråriga projekt inom området
djurskyddsfrämjande
åtgärder. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att bemyndigandet att
ingå
ekonomiska förpliktelser bör ökas med 3 900 000 kr och sträckas ut ett år i
tiden.
För att kunna tillgodose EU:s krav på kontrollprogram för BSE (galna ko-sjukan)
hos
nötdjur och fr.o.m. den 1 januari 2002 förekomsten av scrapie hos får och
getter,
behöver ytterligare medel anvisas för den svenska finansieringen. Anslaget
42:5
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör därför, som regeringen
föreslår,
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
ökas med 3 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder
inom
livsmedelsområdet minskas.
Under anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. anvisas medel avseende
bl.a.
ersättning för viltskador. Som regeringen föreslår bör anslaget ökas med 3 500
000
kr. Härigenom möjliggörs att samma ersättningsnivåer som beslutats för år 2002
vad
avser järv skall kunna tillämpas även för lo vid ersättning för rovdjur. När
det
gäller de i motion Fi43 (m) framförda synpunkterna
beträffande
ersättningsmöjligheterna för viltskador erinrar utskottet om riksdagens
behandling
våren 2001 av regeringens proposition om en sammanhållen rovdjurspolitik
(prop.
2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174). Riksdagen godtog i huvudsak
vad
regeringen anfört om att ett författningsreglerat ersättningssystem för skador
på
rennäringen av rovdjur skulle införas. Med anledning av riksdagens beslut
har
regeringen utfärdat viltskadeförordningen (2001:724). Riksdagen godtog även
vad
regeringen anförde om att i huvudsak bibehålla nuvarande regler i fråga om
bidrag
och ersättningar för andra skador av vilt än på ren. Vid sin behandling
av
propositionen våren 2001 utgick utskottet från att utgångspunkten för
regeringens
anslagsberäkning när det gäller ersättning för viltskador skulle vara de
faktiska
förhållandena i fråga om belastningen på anslaget. Utskottet, vars
uppfattning
kvarstår, förutsätter att regeringen i arbetet med förslaget till statsbudget
för
budgetåret 2003 uppmärksammar huruvida anslagsnivån står i överensstämmelse med
de
faktiska förhållandena och det eventuella behovet av en justering. Det anförda,
som
även ligger i linje med de synpunkter som redovisas i motion Fi43 (m), bör
ges
regeringen till känna.
För att möta de senaste årens ökande intresse och engagemang i
djurskyddsfrågor
från såväl enskilda människor som organisationer och för att utreda hur
djurskyddet
skall organiseras i Sverige tillsatte regeringen den 19 april 2000 utredningen
Hur
djurskyddet skall vara organiserat (dir. 2000:31). Uppdraget redovisades den
30
november 2000 i betänkandet Ett förbättrat djurskydd (SOU 2000:108). Regeringen
har
tidigare aviserat en proposition om inrättande av en särskild
djurskyddsmyndighet
så snart remissbehandlingen av betänkandets förslag är avslutad. Härigenom
skall
djurskyddet förstärkas och ytterligare fokus kunna läggas på djurskydds-
och
djurhälsofrågor. I 2001 års ekonomiska vårproposition beräknades ett medelsbehov
om
13 miljoner kronor för år 2001 och 20 miljoner kronor vardera för åren 2002
och
2003. Utskottet anslöt sig därvid till regeringens bedömning när det
gällde
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
tillkommande medelsbehov för en ny myndighetsorganisation för djurskyddet
(yttr.
2000/01:MJU1y). I samband med riksdagens behandling av statsbudgeten för år
2002
vidhöll utskottet sitt ställningstagande och tillstyrkte regeringens förslag
om
medelstilldelning under anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten. Som framgår
av
propositionen avser regeringen att under år 2002 lägga fram en proposition
med
förslag om att en särskild djurskyddsmyndighet inrättas för att
förstärka
djurskyddet. För att finansiera eventuella kostnader för en omlokalisering
av
verksamhet vid inrättandet av myndigheten anser utskottet i likhet med
regeringen
att anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med 15 000 000 kr.
Därmed
avstyrker utskottet motionerna Fi42 (m) yrkande 18 i berörd del, Fi38 (c)
yrkandena
7 och 8 i berörda delar samt Fi39 (fp) yrkande 14 i berörd del.
Som regeringen anför bör Jordbruksverket tillföras ytterligare medel för
att
förbättra verkets och länsstyrelsernas administrativa rutiner samt
för
fjärranalyser och återkravsarbete. Trots tidigare resursförstärkningar
och
omprioriteringar vid länsstyrelserna och Jordbruksverket har de svenska
åtagandena
i arbetet med återkrav av bl.a. miljöersättningar inte kunnat slutföras under
2001.
Åtaganden inom miljö- och landsbygdsprogrammet har också försenats och det finns
en
risk att återkravshanteringen under år 2002 kommer att eftersättas om
inte
ytterligare resurser tillförs verksamheten. Som redovisas i propositionen har
det i
samband med genomförandet av strukturfondsprogrammen i Sverige framkommit att
vissa
typer av projektanordnare, t.ex. ideella föreningar och lokala kooperativ, har
haft
svårigheter med att starta och driva verksamheten på grund av svag
likviditet.
Regeringen beslutade därför i december 2000 om en försöksverksamhet
med
förskottsutbetalningar av medel från olika strukturfonder för projekt
beslutade
under år 2001 inom målprogrammen samt gemenskapsinitiativen. Mot bakgrund
av
erfarenheterna av programmens genomförande och försöksverksamheten under år
2001
med förskottsutbetalningar anser regeringen det angeläget att möjligheten
till
förskottsutbetalningar kvarstår. Utskottet delar denna
uppfattning.
Förskottsutbetalningar bör därför få göras till beslutade projekt som drivs
av
ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar),
allmännyttiga
stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. I villkoren bör ingå en
beloppsgräns
för förskottsutbetalningar och krav på prövning av projektens ekonomiska
bärkraft.
Sammanfattningsvis bör således förskottsutbetalningar av medel från
ramanslagen
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. och 44:2 Från
EG-
budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur få göras
till
beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ
(ekonomiska
föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.
Under
anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. anvisas
medel
främst för Sveriges medlemskap i Food and Agriculture Organization (FAO).
Som
regeringen anför har kostnaderna för medlemskapet ökat väsentligt
varför
ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Finansieringen sker genom
att
anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 4 500 000 kr.
Som
redovisats ovan minskas detta anslag med ytterligare 3 000 000 kr för
att
finansiera ökningen av anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar.
Därmed avstyrker utskottet motion Fi38 (c) yrkande 8 i berörd del. Utskottet
är
inte heller berett att i detta sammanhang förorda någon riksdagens åtgärd
med
anledning av de i motionerna Fi38 (c) yrkande 7 i berörd del och Fi39 (fp)
yrkande
14 i berörd del framförda kraven beträffande Livsmedelsverkets resurser. För
att
finansiera ökade utgifter inom utgiftsområde 23 och andra utgiftsområden
bör
anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 115 000
000
kr. Som anförs i propositionen påverkar minskningen inte genomförandet av
miljö-
och landsbygdsprogrammet som löper under perioden 2000-2006,
eftersom
anslagssparande från den tidigare programperioden finns att tillgå.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag
under
utgiftsområde 23.
Stockholm den 16 maj 2002
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s),
Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s),
Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),
Per-
Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald
Nordlund
(fp), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Willy Söderdahl (v) och
Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
Avvikande meningar
1. Tilläggsbudget för budgetåret 2002, m.m.
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Per-Samuel Nisser (m) och Lars Lindblad
(m) anför:
Kommuners rätt att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram
Vi anser att regeringens förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd
till
åtgärder i vissa investeringsprogram bör avslås av riksdagen. Man bör ej
urholka
kommunallagens princip om att kommuner inte skall ge stöd till enskilda.
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
Djurskyddsmyndighet
Regeringens förslag att höja anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten med 15 000 000
kr
bör avslås. Enligt vår mening förbättras inte djurskyddet av att nya
administrativa
enheter skapas. Det är själva tillsynen och kontrollen som behöver bli bättre.
2. Tilläggsbudget för budgetåret 2002, m.m.
Eskil Erlandsson (c) anför:
Djurskyddsmyndighet
Riksdagen bör avslå regeringens förslag beträffande anslaget
42:7
Djurskyddsmyndigheten. Centerpartiet anser att djurskyddstillsynen inte blir
bättre
av att man inrättar en egen myndighet utanför Jordbruksverket. Det är den
lokala
djurskyddstillsynen som behöver utvecklas. Vidare bör regeringen återkomma
på
tilläggsbudget med en ytterligare minskning av anslaget med 13 000 000 kr.
Statens livsmedelsverk
Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma på tilläggsbudget med en ökning
av
anslaget 43:12 Statens livsmedelsverk med 20 500 000 kr. Sistnämnda
anslagsökning
gör att Livsmedelsverket inte behöver vidta de drastiska personalminskningar
som
blir följden av att regeringen avslagit verkets ansökan om ett extra anslag på
20
miljoner kronor.
Åtgärder inom livsmedelsområdet
Regeringens förslag att minska ifrågavarande anslag med 7 500 000 kr bör
avslås.
Centerpartiet motsätter sig denna neddragning. Det är ett stort resursslöseri
att
först anslå projektmedel och sedan dra tillbaka dem på tilläggsbudget. Vidare
är
anslagen till projekt och tillsyn inom livsmedelsområdet enligt Centerpartiet
redan
för snålt tilltagna.
3. Tilläggsbudget för budgetåret 2002, m.m
Harald Nordlund (fp) anför:
Kommuners rätt att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram
Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om rätt för
kommuner
att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram. Olika studier har visat
att
dessa program inte fungerar särskilt bra i praktiken. Anslaget
för
klimatinvesteringsprogram är för diffust och kan anses utgöra
förtäckta
byggsubventioner.
Djurskyddsmyndighet
Riksdagen bör avslå regeringens förslag när det gäller anslaget
42:7
Djurskyddsmyndigheten. Regeringens förslag om en ny djurskyddsmyndighet innebär
att
de livsmedelsproducerande djuren alltjämt kommer att falla under
Jordbruksverkets
ansvar. Enligt Folkpartiets mening skall de livsmedelsproducerande djuren
omfattas
av en ny livsmedelssäkerhetsmyndighet som en del av livsmedelskedjan. Ett helt
nytt
system för livsmedelssäkerhet bör införas, samordnat inom EU.
Statens livsmedelsverk
Regeringen bör återkomma i ny tilläggsbudget med förslag om att
Livsmedelsverket
tillförs 10 miljoner kronor. Livsmedelsverket är i akut behov av resurser för
att
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
kunna fullfölja sitt arbete med kostråd och livsmedelskontroll.
Bilaga 12
Näringsutskottets protokollsutdrag
2001/02:29.6
Bilaga 13
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
2001/02:AU5y
Tilläggsbudget för 2002 -
utgiftsområdena 13 och 14
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 16 april 2002 berett bl.a.
arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att yttra sig över 2002 års ekonomiska vårproposition (prop.
2001/02:100)
om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2002 och motioner som kan
komma
att väckas i de delar som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Utskottet yttrar sig i det följande över dels propositionens avsnitt 7 i de
delar
som avser utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv, dels motionerna
Fi38
yrkande 7 i denna del (c), Fi39 yrkande 5 (fp), Fi42 yrkande 18 i denna del (m)
och
Fi44 yrkandena 2 och 6 i denna del (kd).
1 Inledning
Regeringen föreslår att riksdagen, i fråga om tilläggsbudgeten för budgetåret
2002,
godkänner ändrade ramar för utgiftsområdena 13 och 14 samt godkänner ändrade
anslag
i enlighet med nedanstående tabell (regeringens förslag punkt 27 delvis).
Dessa
förslag tas upp i yttrandet liksom förslag om godkännande av att från det
under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:6 Europeiska
socialfonden
m.m. för perioden 2000-2006 får göras förskottsutbetalningar i de fall
som
regeringen förordar (regeringens förslag 11).
Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
|Utgiftsområde/anslag Belopp Förändring Ny|
| enligt av ram/ny|
| statsbudgetenram/an-
anslagsnivå |
| slag |
-----------------------------------------------------------
|13 Arbetsmarknad 58 915 266 000 59 181|
| 236 236|
-----------------------------------------------------------
| 22:4 Särskilda insatser 7 139 -704 6 435|
| för 492 000 492|
| arbetshandikappade |
-----------------------------------------------------------
| 22:11 Bidrag till 388 000 970 000 1 358|
| lönegarantiersättning 000|
-----------------------------------------------------------
|14 Arbetsliv 1 047 4 500 1 052|
| 542 042|
-----------------------------------------------------------
| 23:1 Arbetsmiljöverket 566 611 -5 150 561 461|
-----------------------------------------------------------
| 23:2 Arbetslivsinstitutet 310 085 9 150 319 235|
-----------------------------------------------------------
| 23:7 Ombudsmannen mot 4 394 500 4 894|
| diskriminering |
| p.g.a. sexuell |
| läggning |
-----------------------------------------------------------
2 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik som innefattar
platsförmedling, arbetsma
rknadspolitiska program, bidrag till
arbetslöshetsersättning, särskilda insatser för arbetshandikappade samt
lönegarantiersättning. Vidare i
ngår bl.a. bidrag till Samhall AB
samt förvaltningskostnader för Arbetsmarknadsverket (AMV), Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (Ifau) och Rådet för
Europeiska socialfonden i Sverige.
2.1 Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Propositionen
Regeringen avser att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen år 2002 under
förutsättning att det stats
finansiella läget medger detta.
Bakgrund
Regeringen beslutade den 25 april 2002 att ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen skall höjas den 1 jul
i 2002. Det s.k. golvet höjs med 50 kr till 320 kr medan det
s.k. taket höjs med 50 kr till 730 kr under de 100 första ersättningsdagarna.
Taket för ersättning från
den 101:a ersättningsdagen
höjs med 100 kr till 680 kr. Ersättningsnivåerna i aktivitetsstödet är desamma
som i arbetslöshetsförsäkring
en.
Motion
Centerpartiet anser i motion Fi38 yrkande 7 i denna del att regeringen bör
återkomma till riksd
agen med förslag till ytterligare
tilläggsbudget innefattande en minskning av anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktiv
itetsstöd med 1 500 miljoner kronor.
Centerpartiet förordar att det anslagsutrymme som enligt regeringen
skall användas för
att höja ersättningsnivåerna i
arbetslöshetsförsäkringen i stället används till att förbättra budgetsaldot och
betala av på statsskulden.t
en.føú X @et höjs med 50 kr till 730 kr under de 100 första
ersättningsdagarna. Taket för ersättning från
den 101:a ersättningsdagen me ú pÿÿÿhþÿÿ @et höjs med 50 kr till 730 kr under
de 100 första ersättningsdagarna.
Taket för ersättning från den 101:a ersättningsdagen ju ú ØýÿÿÈ @et
höjs med 50 kr till 730 kr under de
100 första ersättningsdagarna. Taket för ersättning från den 101:a
ersättningsdagennin ú K P*
#
t för
ersättning från den 101:a ersättningsdagender K z
@arbetslöshetsförsäkringen i stället används till att förb
ättra budgetsaldot och betala av på statsskulden.ngen.føú hôÿÿ ôÿÿR @aget 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersätt
ning och aktivitetsstödÐú xóÿÿÂøÿR @ionen22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstödÐú àòÿÿ ãÿÿJ @
144 000 6 000 150 000-Èú @Âøÿ¨üÿÿ @et höjs
med 50 kr till 730 kr under de
100 första ersättningsdagarna. Taket för ersättning från den 101:a
ersättningsdagen3]* ú 8ýÿÿ°Áøÿ @et h
öjs med 50 kr till 730 kr under de 100 första ersättningsdagarna. Taket för
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
ersättning från den 101:a e
rsättningsdagen me ú # °ú '
rtiet förordar att det anslagsutrymme som
enligt regeringen skall a
nvändas för att höja ersättningsnivåerna irliga [
Ø,
'
rtiet förordar att det anslagsutrymme
som enligt regeringen skall användas för att höja
ersättningsnivåerna ierna @Cent
@rtiet förordar att det anslagsutrymme som enligt regeringen skall
användas för att
höja ersättningsnivåerna iingsn3
+ è*
'
C
è*
'
è*
'
ó
@Cent @rtiet förordar att det anslagsutrymme
Utskottets ställningstagande
Som framgått angav regeringen i vårpropositionen (prop. 2001/02:100) att
ersättningen i arbetslöshe
tsförsäkringen skulle höjas under
förutsättning att det statsfinansiella läget medger detta. Före ett
ställningstagande till frågan om höjd
ersättning ville dock regeringen
enligt vårpropositionen avvakta en pågående uppföljning av ändringarna i
ersättningsreglerna från den 5 fe
bruari 2001. Det bör påpekas att
det enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är regeringen som
beslutar om såväl högsta som lägsta
dagpenningbelopp.
Den nyssnämnda uppföljningen, som gjorts av AMS, är nu slutförd (skrivelse
2002-04-23 till Näringsdep
artementet). I starkt sammandrag
drar styrelsen slutsatsen att regelförändringarna har lett till ökad
yrkesmässig rörlighet, till et
t starkare fokus på geografisk
rörlighet, till att arbetsförmedlingen oftare ifrågasätter rätten till
ersättning från arbetslöshetsförsäkri
ngen samt att fler arbetslösa
sökande uppger att de i sina kontakter med arbetsförmedlingen upprättat
en handlingsplan i syf
te att finna arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. AMS betonar i uppföljningen att stora informationsinsatser har
gjorts för att inom
verket föra ut en gemensam policy i
hela landet när det gäller tillämpning av det nya regelverket.
AMS uppföljning tyder enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning på att de
regelförändringar som nu var
it i kraft drygt 14 månader haft
avsedd effekt. Det är dock enligt utskottet viktigt att det görs ytterligare
uppföljningar och utvärderi
ngar av regeländringarna. Utskottet
ser positivt på att AMS-rapporten gjort det möjligt att dra slutsatsen att det
finns ett ekonomiskt ut
rymme för att höja ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen för alla och att höjningen kan ske inom befintliga
anslagsramar.
De förestående höjningarna av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
stärker enligt utskottets
uppfattning försäkringens
legitimitet. De ekonomiska förutsättningarna förbättras för samtliga
arbetslösa som får ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen.
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
Höjningen av ersättningstaket innebär att fler arbetslösa än i dag kommer att få
ut arbetslöshetsersättning
motsvarande 80 % av inkomsten.
Likaså höjs ersättningen för långtidsarbetslösa och andra som haft mer
än 100 ersättningsdagar. I oc
h med att det s.k. golvet i
försäkringen också höjs får även de personer som uppbär lägsta ersättning i
försäkringen en viktig förstärkning a
v sin ekonomi.
Med det anförda anser arbetsmarknadsutskottet att finansutskottet bör avstyrka
motion Fi38 yrkande 7 i
denna del (c).
2.2 Anslagen 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade respektive 22:11
Bidrag till lönegarantiers
ättning
Propositionen
Anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 970 miljoner kronor.
Finansiering sker genom
att anslaget 22:4 Särskilda insatser
för arbetshandikappade minskas med 704 miljoner kronor samt genom överföring
från anslag inom andra utg
iftsområden.
Motioner
Moderaterna avvisar enligt motion Fi42 yrkande 18 i denna del regeringens
förslag om att minska
anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade med 704 miljoner kronor för att finansiera en höjning av
anslaget 22:11 Bidrag
till lönegarantiersättning. Partiet
tillstyrker dock regeringens förslag om att minska anslag inom andra
utgiftsområden med 266 miljoner k
ronor för att finansiera en ökning av
anslaget 22:11. Moderaterna anser inte att ytterligare medelstillskott
för närvarande behöv
s på anslaget 22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning.
Kristdemokraterna tillstyrker i motion Fi44 yrkandena 2 och 6 i denna del
förslaget i vårproposition
en om att öka anslaget 22:11 Bidrag
till lönegarantiersättning med 970 miljoner kronor. Regeringens förslag till
finansiering av anslags
ökningen tillstyrks däremot endast
delvis.
Det är enligt Kristdemokraterna rimligt med en viss minskning av anslaget
22:4 Särskilda insat
ser för arbetshandikappade eftersom
anslagssparandet förra året uppgick till närmare 648 miljoner kronor. Den av
regeringen föreslagna nedd
ragningen av anslaget 22:4 med 704
miljoner kronor är dock allför stor och partiet vill tillföra anslaget 75,4
miljoner kronor mer än reger
ingens förslag.
Folkpartiet avvisar i motion Fi39 yrkande 5 regeringens förslag om att minska
anslaget 22:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappade för
att finansiera en höjning av anslaget 22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning. Regeringen bör i en n
y tilläggsbudget lämna förslag till
annan finansiering av en ökning av anslaget 22:11.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av vårpropositionen har antalet konkurser under föregående år
varit större än förväntat.
Detta har lett till ökade
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
utbetalningar av lönegarantiersättning under årets första månader. Av
den statistik över konkurse
r under första kvartalet 2002 som
publicerades av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) den 8 maj 2002
framgår att antalet a
nställda i företag i konkurs var
betydligt större under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period
förra året. Ökningen uppgick til
l 44 % jämfört med samma period
i fjol.
Arbetsmarknadsutskottet instämmer mot denna bakgrund i regeringens uppfattning
att ytterligare medel
behöver tillföras anslaget 22:11
Bidrag till lönegarantiersättning. Utskottet tillstyrker vidare regeringens
förslag att anslagshöjning
en skall finansieras bl.a. genom en
minskning av anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade.
På det sistnämnda anslaget finns för närvarande ett betydande anslagssparande
från föregående budgetår.
Enligt vad utskottet erfarit
kommer regeringen att besluta att detta får tas i anspråk av AMS. Det finns
därmed enligt regeringen i
nte någon risk för att medelsbrist
skall uppstå på anslaget 22:4. Inte heller föreligger enligt regeringen någon
risk för att verksamhets
målet rörande sysselsättning för
arbetshandikappade äventyras till följd av en tillfällig anslagsminskning.
Enligt AMS:s första kvartalsrapport 2002 för Arbetsmarknadsverket har det
nämnda verksamhetsmålet
mer än väl uppfyllts under första
kvartalet 2002. Målet är att i genomsnitt minst 59 000 arbetshandikappade
personer per månad skall ha l
ämplig sysselsättning under 2002 för
beloppet som tilldelas under anslaget 22:4. Enligt AMS ökar antalet personer i
särskilda program
för arbetshandikappade, och första
kvartalet 2002 var i genomsnitt 59 035 personer sysselsatta i sådana
program. Motsvarande ver
ksamhetsmål budgetåret 2001 var 57 000
personer. Enligt årsredovisningen uppnåddes målet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att höja
sysselsättningsnivån för dem som
är arbetshandikappade. Det är en
fråga som utskottet tagit upp i en rad sammanhang, senast i betänkande
2001/02:AU4. Mot denna bakgrund
är det enligt utskottet positivt att
det verksamhetsmål rörande sysselsättning för arbetshandikappade som har
slagits fast för 2002 ger utt
ryck för en höjd ambitionsnivå.
Utskottet noterar att regeringen enligt vårpropositionen kommer att följa
utvecklingen och vid behov åt
erkomma till riksdagen i frågan.
Två kommittéer har nyligen tillsatts av regeringen med uppgift att behandla en
rad frågor om arbetsmar
knaden för arbetshandikappade. Den
ena kommittén har till uppgift att behandla styrningen och inriktningen av
Samhalls verksamhet
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
(dir. 2002:34) medan den andra skall
analysera de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med nedsatt
arbetsförmåga (dir. 2002:22).
De båda kommittéerna har tillsatts
efter uttalanden av arbetsmarknadsutskottet i budgetbetänkandet hösten 2000
(bet. 2000/01:AU1).
Arbetsmarknadsutskottet biträder regeringens förslag om att öka anslaget
22:11 och tillfälligt minsk
a anslaget 22:4 och föreslår att
finansutskottet tillstyrker detta. Därmed föreslås också att finansutskottet
avstyrker motionerna Fi3
9 yrkande 5 (fp), Fi42 yrkande 18 i
denna del (m) och Fi44 yrkandena 2 och 6 i denna del (kd).
2.3 Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
Propositionen
Förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 22:6 Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2000-2
006 får göras till beslutade projekt
som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar),
allmännyttiga stiftelser el
ler lokala utvecklingsgrupper.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet ser positivt på regeringens förslag om att det skall
vara möjligt att göra för
skottsutbetalningar till ideella
föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga
stiftelser och lokala utvec
klingsgrupper. Utskottet, som kan
konstatera att det inte har väckts några motioner med anledning av
regeringens förslag om förskottsu
tbetalningar av medel från anslaget
22:6, biträder propositionens yrkande 11 och föreslår att finansutskottet
tillstyrker detta.
3 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och
Jämställdhetspolitik.
Inom utgiftsområde 14 är det endast politikområdet Arbetslivspolitik som berörs
av förslagen i tilläggsbu
dgeten. Detta område innefattar
verksamhetsområdena arbetsmiljö, kunskap och kompetens, arbetsrätt,
icke-diskriminering samt medlin
g och lönebildning. Till området hör
bl.a. myndigheterna Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Arbetsdomstolen,
Ombudsmannen mot diskr
iminering på grund av sexuell läggning
(HomO) och Medlingsinstitutet samt verksamhet som avser Internationella
arbetsorganisationen (ILO).
3.1 Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
Propositionen
Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 9,15 miljoner kronor. Anslaget 23:1
Arbetsmiljöverket min
skas med totalt 5,15 miljoner kronor,
varav 4,65 miljoner kronor avser ett tillfälligt medelstillskott till
Arbetslivsinstitutet för att
täcka ökade kostnader under 2002 i
samband med att delar av forskningsprogrammen flyttas till högskolan.
Institutets anslag behöver ocks
å tillföras ytterligare 4,5 miljoner
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
kronor för att förstärka institutets program Belastningsskadecentrum
(BSC). Medelstillskottet b
ehövs i avvaktan på ett avgörande om
centrumets framtida lokalisering och finansiering.
Arbetsmiljöverkets anslag minskas förutom för att finansiera flytten av
Arbetslivsinstitutets forskning
sprogram också för att finansiera
en ökning av anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (se nedan).
Utskottets ställningstagande
När det gäller Arbetslivsinstitutets verksamhet och arbetslivsforskningen
betonade arbetsmarknadsutsko
ttet i betänkande 2001/02:AU1 att det
är väsentligt att det finns en forskning av hög kvalitet som kan granska
hela arbetslivet. För de
tta krävs bl.a. en väl fungerande
organisation som kan stödja och vara pådrivande i utvecklingsarbetet och i
kunskapsspridningen. Det är
viktigt att arbetet med att få till
stånd en effektiv organisation kan fullföljas.
Arbetsmarknadsutskottet noterar att det inte har väckts några motioner rörande
regeringens förslag om m
edelstillskott till anslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet respektive finansiering av tillskottet genom nedskärning
av anslaget 23:1.
Arbetsmarknadsutskottet föreslår att
finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuella delar.
3.2 Anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO)
Propositionen
Anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) ökas med 0
,5 miljoner kronor för att ge bättre
möjligheter att genomföra informationsinsatser på andra sätt än genom
myndighetens webbplats. Anslagsöknin
gen finansieras genom motsvarande
minskning av anslaget 22:1 Arbetsmiljöverket.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet, som konstaterar att inga motioner har väckts i fråga
om ökning av anslaget 2
3:7 respektive motsvarande minskning av anslaget 22:1, biträder
regeringens förslag i aktuell del och föreslår att finansutskottet tillstyrker
detta.
Stockholm den 16 maj 2002
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Hans
Andersson (v), Margareta An
dersson (c), Björn Kaaling (s), Kent
Olsson (m), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s),
Kristina Zakrisson (s), C
amilla Sköld Jansson (v), Maria Larsson
(kd), Henrik Westman (m), Barbro Feltzing (mp), Elver Jonsson (fp), Anders
Karlsson (s), Anna Kinber
g (m) och Rosita Runegrund (kd).
Avvikande meningar
1. Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
av Margareta Andersson (c) som anför följande.
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
Efter att regeringen avlämnade 2002 års ekonomiska vårproposition till
riksdagen har den beslutat
att höja såväl golv som tak i
arbetslöshetsförsäkringen från den 1 juli i år. Dessa höjningar beräknas
kosta 1,5 miljarder kronor för
innevarande år och 3 miljarder
kronor för 2003 och 2004. Enligt regeringen kan höjningen finansieras inom
ramen för det befi
ntliga anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Från Centerpartiets sida har vi inga
principiella invändninga
r mot att höja ersättningsnivåerna
i arbetslöshetsförsäkringen. Däremot är vi principiellt motståndare till att
staten tar på sig utgiftsökn
ingar och finansierar dessa med
lånade medel. För att föra en ansvarsfull och långsiktig ekonomisk politik och
inte tvinga fram drastis
ka besparingar efter valet anser vi
att tak och golv i arbetslöshetsförsäkringen bör vara oförändrade.
De medel som regeringen avser använda för att höja ersättningsnivåerna i
arbetslöshetsförsäkringen bör enlig
t vår uppfattning i stället gå
till att förbättra budgetsaldot och till att göra avbetalningar på
statsskulden. Vi anser att regering
en bör återkomma till riksdagen med
förslag till ytterligare tilläggsbudget innefattande en minskning med 1,5
miljarder kronor på anslage
t 22:2. Anslagsminskningen bör göras
utan någon motsvarande utgiftsökning.
Finansutskottet bör enligt vårt förmenande tillstyrka vår motion Fi38 yrkande 7
i denna del.
2. Anslagen 22:4 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade respektive 22:11
Bidrag till lönegarantiersättn
ing
av Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m) och Anna Kinberg (m)
som anför följande.
Vi avvisar regeringens förslag om att spara 704 miljoner kronor på anslaget till
lönebidrag och annat
stöd till arbetshandikappade. Det är
enligt vår mening orättfärdigt att i första hand låta besparingarna gå ut över
en av de mest utsatta gr
upperna i samhället. Vi förordar
därför att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade lämnas orört.
Vi är beredda att förstärka anslaget 22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning med 266 miljoner krono
r genom överföring från andra
utgiftsområden i enlighet med regeringens förslag. Något ytterligare
tillskott erfordras enligt v
år mening inte i nuläget. Genom en
omläggning av den ekonomiska politiken bör det vara möjligt att redan under
innevarande år nedbringa ant
alet konkurser. En ny bedömning av
anslagsutfallet får göras under hösten.
Enligt vår uppfattning bör finansutskottet tillstyrka motion Fi42 yrkande 18 i
denna del.
3. Anslagen 22:4 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade respektive 22:11
Bidrag till lönegarantiersättn
ing
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
av Maria Larsson (kd) och Rosita Runegrund (kd) som anför följande.
Vi anser i likhet med regeringen att anslaget 22:11 Bidrag till
lönegarantiersättning måste ökas på grund
av ett ökat antal konkurser. Vi
tillstyrker regeringens förslag att ökningen bör uppgå till 970 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslagsökningen finansieras genom att anslaget 22:4
Särskilda insatser för ar
betshandikappade minskas med 704
miljoner kronor. Vi anser att detta till viss del är rimligt eftersom
anslagssparandet på anslaget 2
2:4 budgetåret 2001 uppgick till nära
648 miljoner kronor. Regeringens förslag i vårpropositionen innebär dock att
medlen för åtgärder för arb
etshandikappade minskar med 56,2
miljoner kronor netto. En sådan anslagsminskning finner vi oacceptabel. Vi
anser att anslaget bör
tillföras 75,4 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Förstärkningen skulle innebära ett
välbehövligt resurstillskott på 1
9 miljoner kronor för insatser
för arbetshandikappade.
Finansutskottet bör enligt vår uppfattning tillstyrka motion Fi44 yrkandena 2
och 6 i denna del.
4. Anslaget 22:4 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, m.m.
av Elver Jonsson (fp) som anför följande.
Från Folkpartiets sida motsätter vi oss den föreslagna neddragningen av
anslaget 22:4 Särskilda insa
tser för arbetshandikappade för att
finansiera en ökning av anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning.
Oavsett om konjunkturen är bra
eller dålig så har de handikappade
alltid en svår situation på arbetsmarknaden. De statliga insatserna för att
stärka handikappades stäl
lning är därför mycket viktiga och
måste alltid prioriteras. Att få möjlighet att utföra ett efterfrågat arbete
ökar livskvaliteten. Inget
är så positivt - ekonomiskt och
mänskligt - som möjligheten till ett eget arbete. Detta gäller särskilt för
personer som är funktionshindr
ade och som har olika handikapp
som hindrar eller begränsar dem i arbetet.
Vi folkpartister anser att regeringens plötsliga neddragning av anslaget till
lönebidrag och andra
insatser för arbetshandikappade är
helt oacceptabel. Vi förordar att finansutskottet tillstyrker motion Fi39
yrkande 5 och att regering
en genom ett tillkännagivande uppmanas
att återkomma med ett annat förslag till finansiering av ett medelstillskott
till anslaget 22:11.
En annan fråga där det finns anledning att rikta kritik mot regeringens agerande
gäller anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.
Kort
tid efter att vårpropositionen avlämnades till riksdagen har regeringen beslutat
om
höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet har stor inverkan
på
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
statsbudgeten för 2002 eftersom kostnaderna för höjningen beräknas uppgå till
1,5
miljarder kronor redan under innevarande budgetår. Det borde därmed ha tagits
upp
redan i vårpropositionen.
Särskilt yttrande
Behandlingen av arbetslöshetsförsäkringen i tilläggsbudgeten
Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Maria Larsson (kd), Henrik Westman (m),
Anna Kinberg (m) och R
osita Runegrund (kd) anför:
Vi är starkt kritiska mot regeringens tillvägagångssätt när det gäller
hanteringen av anslaget 22:2 Bidr
ag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd. Bara tio dagar efter att vårpropositionen
avlämnades till riksdagen fa
ttade regeringen beslut om höjda
ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Redan under innevarande budgetår
beräknas kostnaderna för
höjningen uppgå till 1 500
miljoner kronor. Vi menar att ett beslut av denna dignitet väsentligt
påverkar förutsättningarna f
ör statsbudgeten och att det därmed
skulle ha framgått av vårpropositionen.
Bilaga 14
Bostadsutskottets yttrande
2001/02:BoU5y
Tilläggsbudget för år 2002 - utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat att bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att
yttra sig över 2002
års ekonomiska vårproposition (prop.
2001/02:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2002 (punkterna
4-27) jämte motioner, a
llt i de delar som berör utskottets
beredningsområde.
Utskottet behandlar i detta yttrande propositionens förslag till tilläggsbudget
vad avser utgiftsområde
18 (punkterna 12-15 samt 27,
delvis). Vidare tar bostadsutskottet ställning till förslagen i
partimotionerna 2001/02:Fi38
(c) yrkandena 5, 6 och 8 i denna del,
2001/02:Fi39 (fp) yrkandena 9-13 och 2001/02:Fi42 (m) yrkandena 9-15 och 18 i
denna del samt motion
2001/02: Fi44 (kd) yrkandena 3-5 och 6
i denna del.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om
anslagsförändringar på til
läggsbudget för 2002 avseende
utgiftsområde 18. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om
bemyndiganden beträf
fande kreditgarantier i Statens
Bostadskreditnämnds obeståndshantering, utökade investeringsbidrag till
studentbostäder, förlängning av i
nvesteringsbidragen för nybyggnad
av hyresbostäder samt åtgärder för omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
Motstående motionsförslag a
vstyrks.
Till yttrandet har fogats sju avvikande meningar.
Bostadsutskottets överväganden
Inledning
Regeringens förslag om tilläggsbudget för budgetåret 2002 innebär att
statsbudgetens totala omfattning öka
r med drygt 6 450 miljoner kronor
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
i förhållande till den hösten 2001 beslutade budgeten. Även för utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostads
försörjning och byggande innebär
förslaget en ökning av det totala anslagsbeloppet. Ökningen, som uppgår till
170 miljoner kronor, me
dför att anslagen på utgiftsområdet
sammanlagt kommer att uppgå till knappt 9 700 miljoner kronor. Anslagsökningen
uppkommer genom att
två nya anslagsposter föreslås. Det
gäller dels anslaget 31:13 Statens bostadsnämnd på 10 miljoner kronor, dels
anslaget 31:14 Omstrukturer
ing av kommunala bostadsföretag på
240 miljoner kronor. Samtidigt föreslås att anslaget 31:11 Bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet skall minskas
med 80 miljoner kronor.
Utskottet tar i det följande ställning till förslagen i proposition och motioner
i anslutning till resp
ektive anslagspost.
Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 18
31:5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet
Statens bostadskreditnämnd (BKN) utfärdar kreditgarantier för lån
till bostadsinveste
ringar. Nämnden skall bedriva
kreditgarantiverksamheten affärsmässigt inom regelsystemet. För att skapa en
differentierad och riskre
laterad avgiftssättning beslutar BKN
sedan februari 2002 om garantiavgiftens storlek. Som en ytterligare övergång
till mer försäkringsmäs
siga bedömningar och värderingar i
verksamheten föreslår regeringen att BKN skall få möjlighet att i
obeståndshanteringen fördjupa den ursp
rungliga kreditgarantin så att en
ny långivare kan lämna ett lika stort bottenlån som den tidigare långivaren.
Mot den redovisade bakgrunden begär regeringen att den skall bemyndigas att
under 2002 till ett belo
pp om högst 500 miljoner kronor
ställa ut kreditgarantier i obeståndshanteringen för detta ändamål.
Förslaget, som inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet.
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter
Den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser vid universitet och
högskolor har ökat efter
frågan på studentbostäder. Regeringen
föreslår därför att det tillfälliga investeringsbidraget till byggande av
studentbostäder skall utökas o
ch förlängas. Investeringsbidrag
bör enligt förslaget kunna lämnas för ny- och ombyggnadsprojekt som påbörjas
före utgången av december 2
003. Vidare skall gälla att
projektet färdigställs inom ett och ett halvt år från påbörjandet. För
verksamheten begär regeringen att
den skall bemyndigas att under
2002, för det under utgiftsområde 18 uppförda ramanslaget 31:7
Investeringsbidrag för anordnade av bost
äder för studenter, besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 125 miljoner
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
kronor under 2003.
Regeringens förslag avvisas i Moderata samlingspartiets partimotion
2001/02:Fi42 yrkande 10. In
vesteringsbidragen för byggande av
bostäder bör i stället tas bort redan 2002. Redan beviljade bidrag skall
dock betalas ut. Enligt
motionen bör målsättningen vara att
studentbostäder skall kunna byggas utan subventioner. För att detta skall bli
möjligt måste bl.a. skatt
erna på byggande och boende sänkas,
konkurrensen inom byggsektorn öka och planprocessen snabbas upp.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller behovet av
studentbostäder. Den kraftiga utbyggna
den av antalet studieplatser vid
universitet och högskolor har lett till att efterfrågan på studentbostäder
inte kan tillgodoses på
ett stort antal studieorter. Det
framstår mot den bakgrunden som en både nödvändig och lämplig åtgärd att
förlänga och utöka bidragsgivningen p
å det sätt som regeringen
föreslår. De hittillsvarande erfarenheterna av investeringsbidragen visar också
att de har haft stor b
etydelse för att påskynda en ökning
av antalet studentbostäder. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill
regeringens förslag. Part
imotion 2001/02:Fi42 (m) yrkande 10
avstyrks.
31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet
Efterfrågan på bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet
har enligt regeringe
n varit lägre än beräknat. Hittills
har endast bidrag på omkring 18 miljoner kronor beviljats. Anslaget kan enligt
förslaget i tilläggsbudg
eten därför minskas med 80 miljoner
kronor. Samtidigt aviserar regeringen att riktlinjerna för bidraget skall ses
över i syfte att effekti
visera stödformen.
Regeringens förslag till minskat anslag avvisas i Centerpartiets partimotion
2001/02:Fi38 yrkande 8 i
denna del. Det sker med hänvisning
till att någon besparing inte erfordras eftersom de förslag som den är
avsedd att delvis finansie
ra inte bör genomföras. Det gäller
förslagen beträffande investeringsbidragen till hyresbostäder samt
omstruktureringen av de kommunala bo
stadsföretagen.
Utskottet har inte underlag för någon annan bedömning än regeringen när det
gäller möjligheterna att göra
den föreslagna besparingen på
anslaget för bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet.
Besparingen bör därför ko
mma till stånd för att ge utrymme
för en ökad satsning på byggande av studentbostäder och på omstruktureringen av
kommunala bostadsföreta
g. Regeringens förslag tillstyrks
och partimotion 2001/02:Fi38 (c) yrkande 8 i denna del avstyrks.
31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
Riksdagen beslutade våren 2001 att införa ett investeringsbidrag för byggande av
hyresbostäder. Avsikte
n var att lämna investeringsbidrag
för byggande av hyresbostäder som uppgick till sammanlagt 2 500 miljoner kronor
under fem år, varav 1 3
00 miljoner kronor för åren 2002-
-2004.
Enligt regeringen råder det bostadsbrist i 77 kommuner med tillsammans hälften
av landets invånare. D
et fortsatta låga bostadsbyggandet
kan mot den bakgrunden bli en hämsko för den ekonomiska tillväxten.
Bidragsgivningen bör enligt tidig
are intentioner därför utsträckas i
tiden. Möjligheten att erhålla bidrag bör enligt förslaget omfatta även
kooperativ hyresrätt - detta mo
t bakgrund av att den kooperativa
hyresrätten nu har permanentats som upplåtelseform.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att den skall bemyndigas
att under 2002, för det
under utgiftsområde 18 uppförda
ramanslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, besluta
om stöd som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 2 500 miljoner kronor under perioden 2003-2006.
Regeringens förslag avvisas i partimotionerna 2001/02:Fi38 (c) yrkande 5 och
2001/02:Fi42 (m) yrk
ande 9 samt motion 2001/02:Fi44 (kd)
yrkande 3. Det sker bl.a. med hänvisning till att kortsiktiga bidrag av denna
typ inte bör förekomma
. Gemensamt för motionerna är att de
förordar andra åtgärder för att underlätta byggandet av hyresbostäder. Det
gäller bl.a. sänkt skatt på b
yggande och boende, förändrad
hyreslagstiftning och ökad konkurrens i byggsektorn.
Vägledande för införandet av investeringsbidragen för hyresbostäder var
dels att uppnå ett tillräck
ligt byggande av bostäder med
hyresrätt, dels behovet av att stimulera ett byggande som leder till
rimliga boendekostnader.
Den situation som i dag råder på
bostadsmarknaden på många orter innebär att det finns ett fortsatt behov av
att på olika sätt stimuler
a byggandet av hyresbostäder. Inte
minst gäller detta bostäder med rimliga hyror. Att nu avbryta bidragsgivningen
på det sätt som mot
ionärerna föreslår skulle enligt
utskottets mening inte bara leda till en ökad bostadsbrist utan också kunna
hämma den ekonomiska tillv
äxten. Enligt utskottets mening bör
därför bidragsgivningen utsträckas i tiden på det sätt som regeringen
föreslår. Regeringens förslag t
illstyrks. Motstående förslag i
partimotionerna 2001/02:Fi38 (c) yrkande 5 och 2001/02:Fi42 (m) yrkande 9 samt
motion 2001/02:Fi44 (
kd) yrkande 3 avstyrks.
31:13 Statens bostadsnämnd samt
31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
Riksdagen har tidigare i vår beslutat (prop. 2001/02:58, bet. BoU4) om
fortsatt statligt stöd
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
till omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Beslutet innebär att en ny myndighet med uppgift att ge
fortsatt statligt s
töd till omstrukturering av kommunala
bostadsföretag skall inrättas från den 1 juli 2002. Den befintliga
Bostadsdelegationen skall avvec
klas i samband med att den nya
myndigheten inrättas. Vidare skall staten ges möjlighet att förvärva
bostadsfastigheter av kommuna
la bostadsföretag i samverkan med
aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.
Med anledning av riksdagens tidigare beslut återkommer nu regeringen med
förslag till de bemynd
iganden m.m. som erfordras för att
genomföra beslutet.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande.
1. Ett nytt ramanslag 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag på 240
miljoner kronor anvisa
s.
2.
3. Ett nytt ramanslag 31:13 Statens bostadsnämnd på 10 miljoner kronor anvisas.
4.
5. Regeringen bemyndigas att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga
och förvalta eller av
veckla bostadsföretag och fastigheter
som övertas från kommuner. Den bemyndigas även att skjuta till aktiekapital m.m.
med medel från anslaget
.
6.
7. Regeringen bemyndigas att under 2002 ställa ut kreditgarantier för lån till
kommunala bostadsföreta
g till ett belopp om högst 3 000
miljoner kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. Garantierna får
motsvara högst 95 % av det b
okförda värdet på ett företags
fastigheter när garantiavtalet träffas.
8.
9. Regeringen bemyndigas att under 2002 ställa ut kreditgarantier för lån
som kooperativa hyresrätts
föreningar tar upp för nybyggnation
eller förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt intill
ett belopp om högst 1
000 miljoner kronor inklusive
tidigare gjorda åtaganden. Garantierna får motsvara högst 95 % av en fastighets
marknadsvärde när garanti
avtalet träffas.
10.
Regeringen har tidigare preliminärt bedömt att den ekonomiska ram som den nya
myndigheten inledningsvi
s kan komma att behöva motsvarar ca 3
miljarder kronor under en period t.o.m. 2004. Regeringen aviserar mot den
bakgrunden sin avsikt
att i den kommande budgetpropositionen
återkomma i fråga om anslagets omfattning och finansiering utöver de 240
miljoner kronor som nu föreslås
bli uppförda på det nya anslaget.
Regeringens förslag avvisas i fyra motioner.
Enligt Centerpartiets partimotion 2001/02:Fi38 är det i många kommuner
nödvändigt med en omstrukturer
ing och förnyelse av de kommunala
bostadsbolagen. För att så skall bli fallet måste kommunerna tillåtas ta sitt
ansvar för utformningen av
bostadspolitiken utan inblandning
från staten. Någon statlig myndighet som skall administrera denna
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
omstrukturering, som till betydan
de del innebär att bostäder rivs, bör
därför inte inrättas. I stället måste regelverket ändras och förutsättningarna i
övrigt anpassas så att det
blir möjligt att förvalta
hyresbostäder. Vägledande för agerandet måste vara: "Småorts-sverige ska
utvecklas inte rivas."
Med hänvisning till det anförda avvisas i motionen regeringens förslag såväl vad
gäller de begärda bemyndig
andena - yrkande 6 - som att
föra upp två nya anslag på statsbudgeten - yrkande 8 i denna del.
Bostadsmarknaden präglas, enligt Folkpartiets partimotion 2001/02:Fi39, redan
i dag av bristande k
onkurrens och alltför mycket statlig
inblandning. Några ytterligare statliga insatser med den utformning och
omfattning som regeringen f
öreslår bör därför inte komma i fråga.
Ett ytterligare skäl för att avvisa förslagen är enligt motionen att staten
inte bör ägna sig åt närings
verksamhet. Regeringens förslag
till nya anslag på statsbudgeten bör därför avvisas - yrkandena 9 och 10. Inte
heller bör regeringen g
es det begärda bemyndigandena -
yrkandena 11-13.
De kommunala bostadsföretagen har enligt Moderata samlingspartiets partimotion
2001/02:Fi42 byggts up
p med hjälp av statliga medel utan
att hänsyn har tagits till reellt behov och efterfrågan. Regeringens förslag
innebär att denna haverera
de politik nu skall redas upp genom
att regeringen ges bemyndigande att betala ut nya subventioner. Några sådana
bemyndiganden bör enligt
motionen inte ges - yrkandena 11-13.
Därmed behöver inte heller någon ny nämnd inrättas för verksamheten, varför
regeringens förslag avstyrks o
ckså på denna punkt - yrkandena
14 samt 18 i denna del.
Enligt motionen kan det inte helt uteslutas att staten skall ta ett ansvar för
de problem som uppst
ått på grund av svårligen förutsedda
förändringar i befolkningsunderlaget och tidigare bedriven
subventionspolitik. En tillfällig dele
gation bör därför inrättas för att
fortsätta Bostadsdelegationens arbete - yrkande 15. Utgångspunkten för den
tillfälliga delegationens arb
ete bör vara att stöd skall kunna
utgå endast till kommuner som uttömt sina resurser genom att ta
ansvar för sitt bostadsbola
g, men ändå har kvarvarande problem.
Omstruktureringar skall ske på marknadsmässig grund. När delegationens arbete är
avslutat skall kommun
en inte längre äga det kommunala
bostadsföretaget. För att finansiera denna tillfälliga verksamheten bör 40
miljoner kronor anslås - yrkan
de 18 i denna del.
Behovet av statligt stöd till bostadsmarknaden i vissa kommuner med
svag efterfrågan kan en
ligt motion 2001/02:Fi44 (kd) inte
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
ifrågasättas. Däremot bör inte detta stöd ges den utformning som regeringen nu
föreslår. Regeringens försla
g till bemyndiganden bör därför
avslås - yrkande 4. Som en följd finns inte heller något behov av att inrätta
en ny myndighet eller
att inrätta ett anslag med den
utformning som regeringen föreslagit. Även vad gäller medelsanvisningen bör
regeringens förslag avvisas -
yrkande 6 i denna del.
I stället för det förslag som regeringen lägger fram bör ett stöd till
bostadsmarknader i kommuner med sva
g efterfrågan införas - yrkande
5. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i vissa särskilt utsatta
kommuner och administreras av B
overket. För denna verksamhet bör
inrättas ett särskilt anslag om 250 miljoner kronor benämnt Stöd till
bostadsmarknader i kommuner med s
vag efterfrågan. Det bör ankomma på
regeringen att snarast återkomma med ett förslag med denna utformning.
Med anledning av vad som föreslagits i propositionen och i motionerna
beträffande åtgärder f
ör omstrukturering av kommunala
bostadsföretag vill utskottet anföra följande.
Utskottet vill inledningsvis erinra om de principbeslut som riksdagen
redan fattat när det gäll
er insatser för omstrukturering av
kommunala bostadsföretag. Som framgår ovan har riksdagen på förslag av
bostadsutskottet tidigare i vår s
tällt sig bakom ett principförslag
från regeringen som avser fortsatta insatser för omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Riksdag
ens ställningstagande innebär att en
ny myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföreta
g skall inrättas. Det innebär vidare
att staten skall få möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala
bostadsföretag i samverkan med
berörda kommuner för att utveckla
eller avveckla bostäderna. De förslag som nu läggs fram är sålunda endast
ett sätt att fullfölja tidiga
re riksdagsbeslut. Regeringens
förslag tillstyrks redan på denna grund.
Det finns ett väl dokumenterat och känt behov av att vidta åtgärder av olika
slag och omfattning för att
underlätta omstruktureringen av
vissa kommunala bostadsföretag. Även flera av motionerna ger uttryck för
denna uppfattning. Därem
ot finns det ingen enighet om vilka
åtgärder som bör vidtas eller vilken omfattning de bör ha. Utskottet har
tidigare uttalat att statens in
satser måste anpassas till de behov
och till de förutsättningar som föreligger i varje enskilt fall.
Bostadsdelegationens hittillsvarande
arbete har också visat på att detta
är en framkomlig väg. Det framstår mot den bakgrunden som lämpligt att en ny
myndighet, Statens bostadsn
ämnd, nu inrättas för att fullfölja
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
den omstruktureringsprocess som redan inletts.
När det gäller hur arbetet skall bedrivas och vilka medel som skall anvisas för
verksamheten är det natu
rligtvis viktigt att flera olika
möjligheter står till förfogande. Inte minst är detta en förutsättning för den
individuella anpassning av åt
gärderna som utskottet uttalat
sig för ovan. Utskottet kan mot den bakgrunden konstatera att regeringens
förslag ger utrymme för att s
ätta in ett flertal olika åtgärder.
Som framgår av förslaget kan det röra sig om allt från kreditgarantier och
tillskott av aktiekapital til
l övertagande av fastigheter eller
hela bostadsföretag. Förutsättningar för en anpassning till lokala behov och
förhållanden torde därmed förel
igga.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda regeringens förslag i dess
helhet vad avser åtgärder
för omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Motstående förslag i partimotionerna 2001/02:Fi38 (c) yrkandena
6 och 8 i denna del,
2001/02:Fi39 (fp) yrkandena 9-13 och
2001/02:Fi42 (m) yrkandena 11-15 och 18 i denna del samt motion 2001/02:Fi44
(kd) yrkandena 4, 5 och
6 i denna del avstyrks.
Stockholm den 16 maj 2002
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Bengt-Ola Ryttar (
s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg
(v), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (-), Carina Moberg (s), Anders
Ygeman (s), Siw Wittgren
-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie
Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor
Stenmark (c), Yvonne Ångst
röm (fp) och Ewa Thalén Finné (m).
Avvikande meningar
1. 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (m, -)
Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa Thalén Finné (m) och Sten Andersson
(-) anför:
Det är vår bestämda uppfattning att alla bostäder bör kunna byggas utan
statliga subventioner. Natur
ligtvis gäller detta också för
studentbostäder. För att detta skall bli möjligt fordras emellertid en
total omläggning av bostads
- och skattepolitiken. Vi har också
tidigare under detta riksmöte lagt fram en rad förslag med denna inriktning.
Utgångspunkten för förslag
en är att de syftar till att göra
det billigare och enklare att bygga och förvalta bostäder. Sammanfattningsvis
innebär detta att skatt
erna på byggande och boende måste
sänkas, konkurrensen inom byggsektorn förbättras och planprocessens göras
snabbare, effektivare och bill
igare.
Förutom dessa generella insatser bör åtgärder vidtas som mera direkt avser
att öka tillgången på bostäder
för studenter. Det kan bl.a.
ske genom att det blir skattefritt att hyra ut en del av den egna
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
stadigvarande bostaden. D
essutom bör en inventering av statens
fastighetsbestånd genomföras för att undersöka vilka fastigheter som med enkla
medel kan göras om till st
udentbostäder.
Mot den nu redovisade bakgrunden bör anslaget för bidrag till
studentbostäder omedelbart avvecklas
och bidragsgivningen upphöra. I
enlighet med förslaget i Moderata samlingspartiets partimotion 2001/02:Fi42
yrkande 10 bör något bemy
ndigande till regeringen att bevilja
nya bidrag därför inte lämnas. De projekt som redan erhållit beslut om bidrag
bör emellertid få dessa utbe
talade.
2. 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (c)
Rigmor Stenmark (c) anför:
Förslaget om att minska anslaget till bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet
läggs uppenbarligen fram enbart för
att regeringen skall kunna göra tillfälliga satsningar på de kommunala
bostadsföretag som i dag har
problem. Jag menar att det är ett
kortsiktigt agerande som inte bör vara vägledande för bostadspolitiken. Från
Centerpartiets sida har vi
därför motsatt oss att staten går
in med nya anslag och nya medel till de kommunala bostadsföretagen. De problem
som många av dessa bost
adsföretag har måste lösas på annat
sätt, genom en omläggning av bostadspolitiken. Mot den bakgrunden finns det
ingen anledning att göra de
n besparing i stödet till ekologiskt
byggande som regeringen föreslår. Det finns enligt min mening tvärtom all
anledning att på olika sätt med
verka till att vi får ett byggande
och boende som är långsiktigt ekologiskt hållbart. I enlighet med förslaget i
Centerpartiets partimotion
2001/02:Fi38 yrkande 8 i denna del
bör regeringens förslag till minskat anslag därför avvisas.
3. 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder (m, kd, c, fp, -)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik
Skårman (m), Rigmor Ste
nmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-) anför:
Investeringsbidraget för byggande av hyresbostäder utgör enligt vår mening
endast ett nytt exempel
på hur regeringen genom kortsiktiga
åtgärder försöker komma till rätta med problem som inte låter sig lösas på annat
sätt än genom en total omläggn
ing av bostadspolitiken. Vad
som erfordras är inte ytterligare bidrag och regleringar utan en generellt
utformad politik som ger s
tabila och långsiktiga förutsättningar
för ett tillräckligt byggande och för en rationell och effektiv
bostadsförvaltning - åtgärder som i slu
tändan kommer de boende till godo
genom bra bostäder till rimliga kostnader.
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
Självklara inslag i den långsiktiga bostadspolitik vi förespråkar är sänkt skatt
på byggande och boende, en
reformerad hyreslagstiftning,
en förenklad plan- och byggprocess liksom åtgärder för en ökad konkurrens i
byggsektorn. Samtidigt måste
inslaget av onödiga regleringar
och påbud i övrigt minska. Det är vår bestämda uppfattning att en
bostadspolitik med dessa utgångspunkt
er leder till ett eftersträvat
bostadsbyggande och till ett ökat inflytande för bostadskonsumenterna.
Med hänvisning till vad vi anfört ovan avstyrker vi regeringens förslag
vad gäller bidraget
till hyresbostäder. Förslagen i
partimotionerna 2001/02:Fi38 (c) yrkande 5 och 2001/02:Fi42 (m) yrkande 9 samt
motion 2001/02:Fi44 (
kd) yrkande 3 tillstyrks därmed.
4. 31:13 Statens bostadsnämnd samt
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag (m, -)
Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa Thalén Finné (m) och Sten Andersson
(-) anför:
Sedan 1998 har staten betalat ut inte mindre än omkring 4 miljarder kronor till
kommuner med bostadsöv
erskott - utan att de grundläggande
problemen har lösts. Trots detta vill nu regeringen att utbetalningarna skall
fortsätta. Det skall en
ligt förslaget ske genom att en ny
myndighet inrättas med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till
omstruktureringar av kommunala bosta
dsföretag. Utöver de redan utbetalade
4 miljarder kronorna gör regeringen bedömningen att ytterligare 3 miljarder
kronor skall satsas. O
m regeringen skulle få som den vill -
vilket vi motsätter oss - skulle därmed inte mindre än 7 miljarder kronor
komma att satsas på kommun
ernas bostadsföretag under perioden
1998-2004. Dessutom räknar regeringen med att utbetalningarna kommer att
fortsätta även därefter.
De kommunala bostadsföretagen har byggts upp med hjälp av skattebetalarnas
pengar utan att någon
hänsyn har tagits till det reella
behovet och till den efterfrågan som har funnits. Det är mot den bakgrunden inte
underligt att många av
dessa företag nu har problem. Av
detta bör man naturligtvis inte dra slutsatsen att skattebetalarnas pengar nu
också skall användas till
att reda upp den situation som en
havererad bostadspolitik har åstadkommit. Regeringens förslag bör därför
avvisas i sin helhet i
enlighet med förslagen i Moderata
samlingspartiets partimotion 2001/02:Fi42 yrkandena 11-14 samt 18 i denna del.
Följderna av den hittillsvarande bostadspolitiken gör emellertid att det inte
helt kan uteslutas att
staten bör ta ett ansvar för vissa
problem i de kommunala bostadsföretagen. Det kan gälla problem som uppstått
på grund av förändringar i
befolkningsunderlaget som varit
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
svåra att förutse eller som en följd av den bedrivna subventionspolitiken.
Mot den bakgrunden bör en
tillfällig delegation ges i uppdrag
att fortsätta Bostadsdelegationens arbete. Det bör dock betonas att
verksamheten skall vara tillfälli
g och att den måste baseras på klara
och tydliga riktlinjer.
Det fortsatta begränsade stöd som vi nu förordar måste utformas så att det inte
snedvrider konkurrensen p
å bostads- och lokalmarknaderna.
Utgångspunkten bör vara att stödet endast skall gå till kommuner som uttömt
sina egna resurser genom att
ta ansvar för bostadsbolaget, men
som trots detta har kvarstående problem. Det primära syftet med stödet bör vara
att trygga den kommunala
kärnverksamheten.
Omstruktureringarna skall ske på marknadsmässiga grunder och försäljning av hela
bostadsföretaget eller d
elar av det skall kunna ske till
olika intressenter. En förutsättning för stöd bör vara att det kommunala
ägandet i bostadsföretaget avveck
las helt. För att belysa stödets
effekter på hyressättningen m.m. skall det öppet redovisas i sin helhet, oavsett
i vilken form det utgåt
t.
Vad vi nu anfört om en tillfällig fortsättning på Bostadsdelegationens arbete
bör riksdagen, i enli
ghet med förslaget i Moderata
samlingspartiets partimotion 2001/02:Fi42 yrkande 15, tillkännage för regeringen
som sin mening. I den
mån övriga motionsyrkanden inte kan
anses tillgodosedda med våra ställningstaganden avstyrks de.
5. 31:13 Statens bostadsnämnd samt
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anför:
Redan när regeringen lade fram ett principförslag om att inrätta en särskild
myndighet med uppgift a
tt ge stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag motsatte vi oss detta. Vår uppfattning på denna punkt
står fast. Den kris som
den förda bostadspolitiken skapat i
många kommunala bostadsföretag kan inte lösas på det sätt som regeringen nu
föreslår. Vad som erfordras är
inte nya bidrag eller nya påbud
och regleringar, utan en radikal omläggning av hela bostadspolitiken. I enlighet
med förslagen i motio
n 2001/02:Fi44 (kd) yrkandena 4 och 6
i denna del bör regeringens förslag därför avvisas i sin helhet.
Samtidigt som vi motsätter oss regeringens förslag tvingas vi konstatera
att behovet av statligt
stöd till bostadsmarknaden i vissa
kommuner med svag efterfrågan inte kan ifrågasättas - detta som en följd av
regeringens hittillsvarande
politik. Utgångspunkten för stödet
bör dock inte vara långtgående statliga insatser eller en statlig
detaljreglering. Samhällets insatser
bör i stället syfta till att på
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
olika sätt underlätta kommunernas möjligheter att bära sitt bostadspolitiska
ansvar. Enkelt uttryckt b
ör stödet innebära att staten ger
möjligheterna och att kommunerna väljer vilka av dem de vill använda.
Som en del i sådan strateg
i bör bl.a. dagens utjämningssystem
utvecklas till ett statligt utjämningssystem där befolkningsutvecklingen får ett
större genomslag.
I stället för det förslag som regeringen lägger fram bör ett stöd till
bostadsmarknader i kommuner med
svag efterfrågan införas - ett
stöd som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet
bör vara öppet för alla fas
tighetsägare i vissa särskilt
utsatta kommuner. För att minska den politiska styrningen bör verksamheten
administreras av Boverke
t. För ändamålet bör inrättas ett
särskilt anslag om 250 miljoner kronor benämnt Stöd till bostadsmarknader i
kommuner med svag efterf
rågan. Det bör ankomma på regeringen
att snarast återkomma med ett förslag med denna utformning.
Vad vi nu med anslutning till förslaget i motion 2001/02:Fi44 (kd) yrkande 5
anfört om stöd till bo
stadsmarknader i kommuner med svag
efterfrågan bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. I den mån
övriga motionsyrkanden in
te kan anses tillgodosedda genom
våra ställningstaganden avstyrks de.
6. 31:13 Statens bostadsnämnd samt
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag (c)
Rigmor Stenmark (c) anför:
Den grundläggande orsaken till problemen i de kommunala bostadsföretagen är att
kommunerna inte har til
låtits att ta sitt ansvar för hur
den lokala bostadspolitiken skall bedrivas. I stället för att låta de lokala
behoven och förutsättninga
rna få genomslag har statsmakterna
genom regleringar och påbud och olika former av stöd sökt styra alla kommuner i
samma riktning. Dessa p
roblem löses naturligtvis inte genom
att regeringen nu vill inrätta en statlig nämnd som skall bestämma hur den
enskilda kommunen skall ag
era för att kunna omstrukturera sitt
kommunala bostadsföretag. Hur detta skall genomföras måste beslutas i kommunen
med utgångspunkt i de be
hov och förhållanden som råder där.
Regeringens förslag avstyrks redan på denna grund.
Vad som nu erfordras är en strategi som gör det möjligt för kommunerna att
genomföra en nödvändig omstr
ukturering och förnyelse av de
kommunala bostadsbolagen. Vägledande för denna nya strategi måste vara att
kommunerna skall tillåtas ta
sitt ansvar för utformningen av den
lokala bostadspolitiken utan inblandning från staten. Det innebär att
kommunernas frihet måste öka. De r
egler som förhindrar kommunerna att
bestämma över sina bolag måste bort. Regelverket måste även på andra sätt
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
lättas upp. Andra viktiga insl
ag i den nya strategin bör vara
slopad fastighetsskatt på hyreshus och ett borttagande av uttagsskatten på
fastighetsförvaltning - all
t i syfte att ge förutsättningar för
en bra och effektiv förvaltning av hyresbostäder.
I stället för att genomdriva en politik som i slutändan leder till att bostäder
rivs eller försvinner på a
nnat sätt på många mindre orter
måste mottot vara: Småortssverige skall utvecklas, inte rivas. I enlighet med
vad som föreslås i Cent
erpartiets partimotion 2001/02:Fi38
yrkandena 6 och 8 i denna del bör därför regeringens förslag avvisas i sin
helhet av riksdagen.
7. 31:13 Statens bostadsnämnd samt
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag (fp)
Yvonne Ångström (fp) anför:
Ett utmärkande drag för den svenska bostadsmarknaden är bristen på
konkurrens och en mycket långtgåe
nde statlig inblandning. Några
ytterligare statliga insatser med den utformning och omfattning som regeringen
föreslår bör därför inte k
omma i fråga. Vad som erfordras är
i stället sänkta skatter på byggande och boende och en avreglering som gör det
möjligt att bygga och förva
lta såväl hyresbostäder som andra
bostäder. Genom att skapa stabila och långsiktiga regler som inte i
detalj styr bostadsmar
knaden ges förutsättningar för en
bostadsproduktion som svarar mot de behov och den efterfrågan som finns.
Det förslag som reger
ingen nu lagt fram går i rakt motsatt
riktning, varför det avstyrks.
Förutom att ett genomförande av regeringens förslag skulle leda till att
bostadsmarknaden regleras y
tterligare skulle en följd bli ett
betydande statligt innehav av bostäder. Det är naturligtvis orimligt att staten
tar över bostadsfastigh
eter från kommunala bostadsföretag
på en rad orter för att sedan förvalta dem - oklart på vilket sätt och i
vilka former. Mot denna tanke
kan resas dels den principiella
invändningen att staten inte bör ägna sig åt näringsverksamhet, dels att det
inte torde vara möjligt för n
ågon fastighetsförvaltare att på
ett rationellt sätt förvalta ett sådant bostadsbestånd ens för en kortare tid.
Med det nu anförda ställer jag mig bakom förslaget i Folkpartiets partimotion
2001/02:Fi39 yrkandena 9-
13 om att regeringens förslag skall
avslås i sin helhet.