Bet. 2001/02:FIU7

Finansutskottets betänkande

2001/02:FIU7

AP-fondernas verksamhet 2000

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet regeringens

skrivelse 2000/01:131 Redovisning av AP-fondernas

verksamhet 2000. I skrivelsen lämnar regeringen en

redovisning av AP-fondernas utveckling under förra

året samt en utvärdering av fondernas mål och

resultat under perioden 1996-2000. AP-fondernas

marknadsvärderade resultat uppgick under 2000 till

28,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan

pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav

under året ett överskott på 5,5 miljarder kronor.

Kostnaden för administrationen av pensionssystemet

uppgick till 1,1 miljarder kronor och som en följd

av det reformerade ålderspensionssystemet levererade

buffertfonderna 45 miljarder kronor till staten.

Sammantaget innebar detta att AP-fondernas samlade

fondkapital under förra året minskade med 12,6

miljarder kronor, från 746,5 miljarder kronor i

slutet av 1999 till 733,9 miljarder kronor i slutet

av 2000.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till

handlingarna.

Utskottet behandlar också åtta motioner med

anknytning till de s.k. buffertfonderna, Sjätte AP-

fonden, premiepensionssystemet och etiska regler för

statens ägande. Två motioner har väckts med

anledning av skrivelsen medan sex motioner väckts

under allmänna motionstiden. Utskottet föreslår att

motionerna avslås.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet 2000

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2000/01:131 till handlingarna.

2. Buffertfondernas kapital

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla

Wahlén (v) yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkandena 6-8.

Reservation 1 (v)

3. Effekter av AP-fondernas nya

placeringsregler

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

1.

Reservation 2 (m, kd) - motiv.

4. Sjätte AP-fonden

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

2,

2001/02:Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m),

2001/02:Fi262 av Karl Gustav Abramsson och

Rinaldo Karlsson (s) samt

2001/02:Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd).

Reservation 3 (m)

5. Avgifter i premiepensionssystemet

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi284 av Leif Jakobsson (s).

6. Etiska regler vid statligt ägande

Riksdagen avslår motion

2001/02:Fi216 av Marie Engström m.fl. (v).

Reservation 4 (v)

Stockholm den 22 november 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart

Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm

(m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv

Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c) och Tommy Waidelich

(s).

2001/02

FiU7

(skr. 2000/01:131) m.m.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I skrivelsen 2000/01:131 Redovisning av AP-fondernas

verksamhet 2000 lämnar regeringen en redovisning av

AP-fondernas utveckling under förra året samt en

utvärdering av fondernas mål och resultat under

perioden 1996-2000. Med anledning av skrivelsen har

två motioner väckts. Under allmänna motionstiden

väcktes ytterligare sex motioner som behandlas i

betänkandet. Förslagen i motionerna återges i bilaga

1.

Utskottets överväganden

AP-fondernas verksamhet 2000

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar lägga regeringens

skrivelse 2000/01:131 Redovisning av AP-

fondernas verksamhet år 2000 till

handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna

pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet under

2000. Redovisningen innehåller bl.a. en

sammanställning av fondernas årsredovisningar och en

utvärdering av fondernas förvaltning av

fondkapitalet. I likhet med tidigare år har

konsultföretaget William Mercer Ltd tagit fram

underlag för utvärderingen.

Till följd av reformeringen av pensionssystemet

beslutades och genomfördes under 2000 (prop.

1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:

181) en omfattande förändring av AP-fondsystemets

organisation. Fyra nya s.k. buffertfonder - Första,

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna - bildades av

de tidigare första till femte fondstyrelserna.

Förändringen trädde i kraft den 1 maj 2000.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet

under 2000 omfattar Första, Andra, Tredje, Fjärde

och Sjätte AP-fonderna. Första och Andra AP-fonderna

utvärderas tillsammans eftersom de tidigare

första-tredje fondstyrelserna under 2000

samförvaltades av Första AP-fondens kansli. Andra

AP-fondens kansli, med placering i Göteborg, byggdes

upp under förra året och ansvaret för förvaltningen

av fondens kapital övertogs först vid årsskiftet

2000/01. I samband med beslutet om omorganisation av

AP-fondsystemet beslutades även om nya

placeringsregler för buffertfonderna. De nya

reglerna trädde dock i kraft först vid årsskiftet

2000/01 och har därför inte påverkat utvärderingen

av förra årets verksamhet. Sjunde AP-fonden, som

verkar inom det s.k. premiereservsystemet, omfattas

inte mer än marginellt av utvärderingen bl.a.

eftersom Sjunde AP-fonden startade sin förvaltning

först sent på hösten 2000.

AP-fondernas sammantagna s.k. marknadsvärderade

resultat (direktavkastningen plus realiserade och ej

realiserade värdeförändringar av kapitalet) uppgick

under 2000 till 28,1 miljarder kronor, visar

sammanställningen av fondstyrelsernas

årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och

pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott

på 5,5 miljarder kronor. Kostnaden för

administrationen av pensionssystemet uppgick till

1,1 miljarder kronor (administrationskostnaderna

ökade med ca 300 miljoner jämfört med 1999 bl.a.

till följd av omorganisationen och förberedelserna

inför de nya placeringsreglerna) och som en följd av

det reformerade ålderspensionssystemet levererade

buffertfonderna 45 miljarder kronor till staten.

Sammantaget innebar detta att AP-fondernas samlade

fondkapital under förra året minskade med 12,6

miljarder kronor, från 746,5 miljarder kronor i

slutet av 1999 till 733,9 miljarder kronor i slutet

av 2000.

Fondernas marknadsvärderade resultat motsvarar en

nominell avkastning på 3,8 % av det totala

fondkapitalet. Räknas inflationen bort ger det en

real avkastning under 1999 på 2,4 %. De senaste fem

åren, dvs. perioden 1996-2000 vilket är den period

som regeringen har som utgångspunkt i sin

utvärdering, har avkastningen för Första-Fjärde samt

Sjätte AP-fonderna legat på i genomsnitt 9,4 % per

år. Den reala avkastningen låg under samma period på

8,5 % per år.

Det marknadsvärderade resultatet för Första och

Andra AP-fonderna (de tidigare första till tredje

fondstyrelserna) blev 43,7 miljarder kronor under

2000, vilket motsvarar en avkastning på nominellt

8,9 % och realt 7,4 % av fondkapitalet. Det är en

kraftig resultatförbättring jämfört med 1999 och

uppgången beror framför allt på sjunkande såväl

svenska som utländska obligationsräntor under 2000.

Tillgångarna i Första och Andra AP-fonden, som

tillsammans var den absolut största fonden i AP-

systemet förra året (se figur 1), var till mer än 83

% placerade i nominella svenska och utländska

obligationer. Under utvärderingsperioden 1996-2000

har avkastningen för de två fonderna tillsammans

legat på i genomsnitt 7,9 % per år nominellt och 7,0

% realt.

Till följda av den svaga aktiemarknaden blev

Tredje AP-fondens (den tidigare femte

fondstyrelsens) marknadsvärderade resultat för 2000

minus 300 miljoner kronor, vilket motsvarar en

nominell avkastning på fondens kapital på -1,5 %.

Även om avkastningen var negativ var resultatet hela

7 procentenheter bättre än utvecklingen på de

marknader där fonden placerat sina medel, enligt de

jämförelseindex som används i förvaltningen. De

senaste fem åren har avkastningen i genomsnitt legat

på 24,5 % per år. Det är 0,7 procentenheter lägre än

jämförelseindex, som visar en avkastning på 25,2 %

per år under perioden 1996-2000. Målet för Tredje

AP-fonden har varit att överträffa jämförelseindex

med 0,8 procentenheter per år över en rullande

femårsperiod.

Den Fjärde AP-fonden (den tidigare fjärde

fondstyrelsen) gav under förra året ett resultat på

minus 14,9 miljarder kronor. Det motsvarar en

nominell avkastning på -10,1 %, några tiondelar

bättre än jämförelseindex. Under de senaste fem åren

har Fjärde AP-fonden gett en nominell avkastning på

i genomsnitt 23,1 % per år. Jämförelseindex gav

under samma period en avkastning på 24,5 % per år.

Trots ett negativt resultat utvecklades även

Sjätte AP-fonden bättre än jämförelseindex under

förra året. Resultatet av förvaltningen blev minus

246 miljoner kronor, vilket ger en nominell

avkastning på -1,3 %. Jämförelseindex sjönk med 11,9

% under samma period. Det finns i skrivelsen inga

uppgifter om fondens utveckling under femårsperioden

1996-2001, eftersom fonden startade sin verksamhet

1996 och att verksamheten successivt byggdes upp

under de närmaste åren därefter.

Uppgifterna för Sjunde AP-fonden är ytterst

begränsade eftersom fonden påbörjade sin förvaltning

på hösten 2000. Förvaltningen av den s.k.

Premiesparfonden startade i början av november 2000,

och avkastningen under årets sista två månader

uppgick till -7,4 %, något sämre än jämförelseindex

som under samma period sjönk med 6,7 %.

Förvaltningen av den s.k. Premievalsfonden

påbörjades i slutet av september 2000 med en

avkastning under återstoden av 2000 på -8 %, även

det något sämre än jämförelseindex som under

perioden sjönk med 7,6 %.

Figur 1. Storleken på AP-fonderna 2000

(fondkapital i miljarder kronor)

Som framgår av figur 1 hade de samförvaltade Första

och Andra AP-fonderna det största fondkapitalet

under 2000, med ett sammanlagt kapital på drygt 560

miljarder kronor. Nästa störst var Fjärde AP-fonden

med ett kapital på drygt 132 miljarder kronor, följd

av Tredje AP-fonden med ett fondkapital på knappt 23

miljarder kronor. Kapitalet i Sjätte AP-fonden

uppgick i slutet av 2000 till drygt 18 miljarder

kronor. I tabell 1 nedan sammanfattas regeringens

bedömning av fondernas resultat. I skrivelsen

behandlar regeringen även fondernas organisation och

mål. Någon mer genomgripande utvärdering görs

emellertid inte eftersom det för närvarande pågår

ett omfattande arbete i fonderna med att formulera

nya mål för verksamheten utifrån fondernas nya roll

i pensionssystemet och de nya placeringsregler som

började gälla vid årsskiftet 2000/01. I skrivelsen

refereras dock en studie av AP-fondernas

organisation vad avser t.ex. arbetssätt,

rapportering och effektivitet som konsultföretaget

William Mercer Ltd gjort. I studien framgår bl.a.

att samtliga fonder fäster stor vikt vid

riskkontroll av verksamheten, med bl.a. oberoende

kontrollfunktioner som rapporterar direkt till VD:n

och styrelsen. Det övergripande intrycket är enligt

skrivelsen att alla nödvändiga kontrollfunktioner

finns på plats och att fondernas verksamhet därför

bedrivs under önskvärt säkra former. Enligt

skrivelsen utmärker sig Sjunde AP-fonden genom en

särskilt effektiv organisation.

-----------------------------------------------------------

|Tabell 1. Sammanfattning av regeringens bedömning av |

|fondernas förvaltning |

-----------------------------------------------------------

| |Resultat av förvaltningen |

-----------------------------------------------------------

|Första | |

|och | |

| |Fondernas resultat är tillfredsställande på kort|

|Andra |sikt och neutralt på lite längre sikt, eftersom|

| |den totala avkastningen i fjol var bättre än det|

| AP- |sammanvägda jämförelseindexet och utvecklades i|

|fonderna|nivå med jämförelseindex perioden 1996-2000.|

| |Förvaltningen av svenska nominella obligationer|

| |har varit framgångsrik de senaste åren samtidigt|

| |som förvaltningen av fastigheter varit|

| |långsiktigt positiv för fondernas samlade|

| |resultat. Förvaltningen av utländska obligationer

|

| |visar dock på både sämre resultat jämfört med|

| |jämförelseindex och på större avvikelser mot|

| |jämförelseindex. |

| | |

-----------------------------------------------------------

|Tredje | |

| | |

| AP- |Fonden lyckades väl i sin förvaltning under förra

|

|fonden |året. Även om avkastningen var negativ var den|

| |mycket högre än jämförelseindex. Fondens|

| |långsiktiga mål att överträffa jämförelseindex|

| |med 0,8 procentenheter per år har inte uppnåtts|

| |under perioden 1996 till 2000. Avkastningen har i

|

| |genomsnitt legat ca 1 procentenhet per år under|

| |jämförelseindex. Målet har dock infriats under de

|

| |senaste två åren. |

| | |

-----------------------------------------------------------

|Fjärde | |

| | |

| AP- |Fondens resultat var neutralt under förra året |

|fonden |eftersom avkastningen på fondkapitalet låg i nivå

|

| |med jämförelseindex. Fondens långsiktiga mål att|

| |överträffa jämförelseindex med 1 procentenhet per

|

| |år har inte uppnåtts, bl.a. till följd av ett|

| |svagt resultat för fonden under 1998. |

| | |

-----------------------------------------------------------

|Sjätte | |

| | |

| AP- |Avkastningen förra året var negativ men avsevärt|

|fonden |bättre än jämförelseindex. Resultatet beror|

| |framför allt på en god avkastning på onoterade|

| |aktier och den del av den noterade|

| |aktieportföljen som benämns aktiva innehav.|

| |Utvärdering av fondens långsiktiga mål kan ännu|

| |inte göras, men regeringen är positiv till att|

| |fonden i kapitalförvaltningen skärpt målet, från|

| |att uppnå till att överträffa jämförelseindex.|

| |Hur stor överavkastningen skall vara återstår|

| |dock att kvantifiera. |

| | |

-----------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2000/01:131

Redovisning av AP-fondernas verksamhet år 2000 och

föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Buffertfondernas kapital

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna Sf332 (v) och Fi250

(v) om buffertfondernas kapitalstyrka, att

fonderna bör användas för näringspolitiska syften

samt att nya skattesubventionerade fonder bör

införas.

Jämför reservation 1 (v).

Motionerna

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att den

automatiska stabiliseringen av det nya pensionssystemet

kräver en stark buffertfond. Enligt motionärerna bör

därför buffertfonderna vara större än vad som planerats i

pensionsöverenskommelsen (yrkande 7). Får vi en dålig

ekonomisk utveckling samtidigt som många går i pension

kommer pensionssystemet att utsättas för en stor press.

Riksdagen har beslutat att en kontroll av buffertfondernas

storlek skall göras 2004. Men till följd av det nuvarande

osäkra konjunkturläget bör enligt motionärerna en analys

genomföras redan 2002 över buffertfondernas utveckling

2002-2004. Kontrollstationen 2004 bör i stället analysera

och redogöra för hur mycket buffertfonderna behöver

förstärkas för att inte den s.k. bromsen skall slå till

(yrkande 6). För att bl.a. klara framtidens

pensionskostnader måste en hög sysselsättning

upprätthållas. För att nå detta krävs bl.a. en aktiv och

målmedveten näringspolitik. Medlen i buffertfonderna bör i

framtiden i större utsträckning kunna utnyttjas för

näringspolitik. Fondernas placeringsregler måste

förändras, vilket inte minst är viktigt från en

valutapolitisk utgångspunkt. En del av buffertfondernas

kapital bör t.ex. kunna användas som aktiekapital i ett

mer planerat ägande för regional företagsutveckling

(yrkande 8).

I motion Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla Wahlén (v)

anförs att det med anledning av det nya pensionssystemet

och nya placeringsregler som tillåter stora

kapitalplaceringar utomlands finns ett stort behov av en

analys av hur fondernas placeringsregler påverkar

kapitalrörelser mellan länder, det långsiktiga

ägaransvaret, den svenska ekonomin och de svenska

löntagarna. Pensionsfonderna skall ge så hög avkastning

som möjligt men det saknas enligt motionärerna strategier

för hur våra gemensamma pensionspengar skall bidra till

ett mer långsiktigt ägande. Det finns ingen ambition att

utveckla den svenska ekonomin, erbjuda riskvilligt eller

långsiktigt kapital till nytta för det svenska

näringslivet och svensk produktion. Det finns inte heller

några ambitioner att gynna löntagarna, de framtida

pensionärerna eller den inhemska sysselsättningen (yrkande

1). I Kanada finns en s.k. solidaritetsfond. Placeringar i

fonden gynnas skattemässigt och kraven på fondens

placeringar är, utöver kravet om en acceptabel avkastning,

att pengarna satsas i företag som har en god arbetsmiljö,

ett utvecklat miljöarbete, jämställdhet osv. Sedan 1995

har fonden startat lokala och regionala fonder. Fram till

1997 hade satsningarna i dessa fonder skapat ca 57 000

arbeten. Regeringen bör enligt motionärerna stimulera

möjligheterna att skapa sådana regionala och lokala fonder

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Prognoser om framtiden innehåller alltid ett stort mått av

osäkerhet. Det gäller enligt utskottets mening även

bedömningarna och beräkningarna av det kapital som

buffertfonderna behöver för att fylla sin funktion som

buffert i ålderspensionssystemet. Därför beslutade också

riksdagen, i samband med beslutet om principerna för

överföring från Allmänna pensionsfonden till staten och

omorganisationen av Allmänna pensionsfonden (prop.

1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19), att en kontroll av

buffertfondernas styrka och den slutliga storleken på

överföringen av medel från AP-fonden till staten skulle

genomföras 2004. Om analysen 2004 visar att ytterligare

medel kan överföras till statskassan, utan att den

automatiska balanseringen, den s.k. bromsen, aktiveras

före 2050, bör en ytterligare överföring till staten ske

den 1 januari 2005, enligt beslutet. Enligt utskottets

mening har inga nya uppgifter framkommit som föranleder en

omprövning av beslutet att genomföra en kontroll 2004.

I ovan nämnda betänkande, 1999/2000:FiU19, behandlade

utskottet även yrkanden om att medlen i AP-fonderna i

större utsträckning bör användas för näringspolitiska

åtgärder. Nu, som då, anser utskottet att det är viktigt

att målen för AP-fondernas förvaltning är så formulerade

att tillgångarna förvaltas till största möjliga nytta för

försäkringen för inkomstgrundad ålderspension samt att

avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till

risken i placeringarna. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motion Sf332 (v) yrkandena 6-8 samt motion Fi250

(v) yrkande 1.

När det gäller den kanadensiska s.k. solidaritetsfonden

kan utskottet konstatera att flera svenska organisationer

har studerat fondens konstruktion och resultat, bl.a.

Landsorganisationen, LO. Utskottet är emellertid inte

berett att tillstyrka skattesubventioner för att inrätta

fonder av kanadensisk typ i Sverige. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Fi250 (v) yrkande 2.

Effekter av AP-fondernas nya

placeringsregler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslagen i motion Fi1 (fp)

bl.a. med motiveringen att Finansdepartementet i

den kommande redogörelsen för AP-fondernas

verksamhet 2001 avser att göra en analys av AP-

fondernas tillgångar och effekterna på

valutakursen.

Jämför reservation 2 (m, kd).

Motion

I motion Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att AP-

fondernas omstrukturering av sina portföljer mot ett

större innehav av utländska tillgångar ofta anges som en

förklaring till den senaste tidens svaga utveckling för

den svenska kronan. Enligt motionärerna bör regeringen nu

genomföra en analys av vad AP-fondernas

portföljomläggningar har betytt och potentiellt kan betyda

för valutakursens utveckling (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Efter att ha varit relativt stabil från sommaren 1999 till

sommaren 2000 började värdet på den svenska kronan att

sjunka under hösten 2000. Försvagningen har fortsatt under

2001, till ett värde mot det s.k. TCW-index vid mitten av

november på omkring 139 - en försvagning med ca 11 % sedan

början av september 2000. De ändrade placeringsreglerna

för AP-fonderna har förts fram som en orsak till den lågt

värderade kronan. AP-fondernas nya placeringsregler, som

började gälla från den 1 januari 2001, ger fonderna en

större möjlighet än tidigare att placera pensionskapitalet

i utländska tillgångar. Högst 40 % av en fonds tillgångar

får, enligt det nya regelverket, exponeras mot valutarisk.

För att begränsa eventuella effekter på valutakursen

infördes samtidigt en begränsningsregel om att

exponeringen får öka med 5 procentenheter per år från den

gräns på 10 % som gällde vid utgången av 2000. Under 2001

får således högst 15 % av en fonds tillgångar exponeras

mot valutarisk. En genomgång av AP-fondernas

halvårsrapporter som utskottet gjort visar att

exponeringen mot valutarisk ökat från i genomsnitt ca 3 %

i början av året till i genomsnitt omkring 10 % vid

halvårsskiftet 2001.

Utskottet kan konstatera att det finns en mängd olika

faktorer som påverkar värderingen av ett lands valuta. På

lång sikt avgörs värdet framför allt av grundläggande

ekonomiska faktorer, som t.ex. skillnad i tillväxt mot

andra länder, konkurrenskraft och bytesbalans, dvs.

resultatet av de samlade affärerna med utlandet. I det

kortare perspektivet kan dock valutakursen påverkas av

t.ex. konjunktursvängningar eller förändringar i

finansiella flöden till följd av strukturella förändringar

på marknaderna, som t.ex. förändringen av AP-fondernas

placeringsregler. Utskottets genomgång av buffertfondernas

halvårsrapporter visar att fonderna under första halvåret

köpt utländska tillgångar - utländska aktier och utländska

räntebärande värdepapper - för motsvarande omkring 195

miljarder kronor (i siffran ingår en omvärdering av

tillgångar som tidigare haft undantag och inte inräknats i

utlandsramen). De utländska tillgångarna uppgick vid

halvårsskiftet till i genomsnitt omkring 50 % av fondernas

totala tillgångar. Av utlandsköpen var emellertid ca 85 %

av köpen, omkring 166 miljarder kronor, valutasäkrade. Det

betyder att endast en begränsad del AP-fondernas köp av

utländska tillgångar under första halvåret varit direkt

valutapåverkande. Utskottet har gått igenom en rad olika

analyser och rapporter om orsakerna till kronans

försvagning under det senaste året. Det flesta drar

slutsatsen att försvagningen framför allt beror på den

kraftiga internationella konjunkturförsvagningen -

minskade exportintäkter - och utländska försäljningar av

svenska aktier till följd av börsnedgången, men att även

AP-fondernas och PPM-fondernas köp av utländska tillgångar

bidragit, om än i en begränsad omfattning.

Enligt utskottets mening är det viktigt att noga följa

AP-fondernas utlandsplaceringar och deras eventuella

effekter på marknadernas värdering av kronan. Enligt

uppgifter från Finansdepartementet avser man också i den

kommande redogörelsen för AP-fondernas verksamhet för 2001

att göra en analys av AP-fondernas portföljomläggning och

dess effekter på valutakursen samt hur fonderna tar hänsyn

till denna typ av effekter i placeringsverksamheten. Med

det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi1 (fp)

yrkande 1.

Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att regeringen för

närvarande bereder frågor kring Sjätte AP-fonden.

Motionerna Fi262 (s), Fi2 (m), Fi277 (kd) och Fi1

(fp) avstyrks därför.

Jämför reservation 3 (m).

Motionerna

I motion Fi262 av Karl Gustav Abrahamsson och Rinaldo

Karlsson (s) framhålls att Sjätte AP-fonden, under den

korta den varit verksam, fått en stark ställning på

marknaden. Det gäller inte minst satsningen på den

operativa verksamheten av direktinvesteringar i små och

medelstora företag. För att fonden skall kunna följa dessa

investeringar långsiktigt krävs att Sjätte AP-fonden får

samma utlandsmandat som de övriga AP-fonderna. Den ökade

internationaliseringen gör det viktigt att även Sjätte AP-

fonden kan arbeta på den internationella arenan. Eftersom

alltfler företagsförvärv betalas med aktier innebär

dagens regler att Sjätte AP-fondens ägande i dessa företag

successivt kommer att minska.

I motion Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att Sjätte

AP-fonden tillkom 1996 och att syftet var att öka

tillgången på riskkapital för mindre, nystartade och

onoterade företag. Någon skyldighet att inleverera medel

till pensionssystemet föreskrevs inte. Motionärerna

konstaterar att endast en mindre del av fondens kapital

placerats i onoterade bolag. Detta visar enligt

motionärerna att fondens uppdrag var feltänkt från början.

Erfarenheterna av statligt företagande och inte minst

statlig riskkapitalverksamhet är inte goda. Sjätte AP-

fondens tillgångar bör därför föras över till staten. För

att undvika marknadsstörningar kan innehaven av

börsnoterade aktier dessförinnan bytas mot obligationer.

De onoterade aktierna förs till ett riskkapitalbolag under

Finansdepartementet, som sedan snarast möjligt

privatiseras på samma sätt som en gång skedde med Atle och

Bure.

I motion Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att

Sjätte AP-fonden i likhet med övriga AP-fonder bör få ett

s.k. utlandsmandat att placera en mindre del av kapitalet

på utländska marknader. Anledningen är att utlandsmandat

ses som ett viktigt led i Sjätte AP-fondens strategi plus

att det innebär att pensionspengarna placeras på bästa

sätt bl.a. genom en större riskspridning. Sjätte AP-

fondens strategi är att vara med under ett bolags hela

utvecklings- och expansionsfas. Den sista fasen läggs ofta

utanför Sverige för att komma åt en större marknad. Utan

utlandsmandat måste strategin förändras. Fonden har i dag

dispens att äga aktier i svenska bolag som köpts av

utländska bolag och som flyttar utomlands. Dispensen

gäller inte om ett svenskt bolag flyttar utomlands, utan

endast om ett utländskt bolag köper ett svenskt och det

f.d. svenska bolaget fortfarande finns kvar på den svenska

börsen. Eftersom alltfler köp i dag sker med aktier

försvinner Sjätte AP-fondens ägande successivt. Det är

endast vid kontant betalning som Sjätte AP-fonden kan vara

kvar i det uppköpta bolaget.

I motion Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att

Sjätte AP-fonden inte ingår i fempartiuppgörelsen om

pensionssystemet. Fonden startade som en främmande fågel i

systemet, med helt andra uppgifter som riskkapitalfond,

med viss inriktning mot små och medelstora företag. Enligt

motionärerna bör inte staten bedriva näringspolitik genom

att pensionspengar förvaltas på detta sätt.

Pensionspengarna skall i stället förvaltas i enlighet med

de riktlinjer som fastställts för Första till Fjärde AP-

fonderna. Sjätte AP-fondens kapital ingår i det totala

belopp som buffertfonderingen skall omfatta. Därför bör,

enligt motionärerna, Sjätte AP-fonden inordnas i

buffertsystemet genom att dess nuvarande direktiv ersätts

med direktiven och placeringsreglerna för Första till

Fjärde AP-fonderna. Det bör också övervägas i vilken form

en samordning med Andra AP-fonden kan ske. Enligt

motionärerna innebär förslaget att Sjätte AP-fonden

bibehålls men att ett utlandsmandat tillförs (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om

bl.a. ett införande av ett s.k. utlandsmandat för Sjätte

AP-fonden och en avveckling av Sjätte AP-fonden, senast i

betänkande 2000/01:FiU20 Vissa frågor om AP-fonderna.

Utskottet kan i likhet med tidigare konstatera att frågor

rörande Sjätte AP-fonden för närvarande övervägs inom

Finansdepartementet. Utskottet är därför inte berett att

nu föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionerna. Motionerna Fi262 (s), Fi2 (m), Fi277 (kd) och

Fi1 (fp) yrkande 2 avstyrks således.

Avgifter i premiepensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion Fi284 (s) om en

differentiering av grundavgiften i

premiepensionssystemet.

Motion

I motion Fi284 av Leif Jakobsson (s) anförs att det i

premiepensionssystemet används ett datasystem som i

princip skall klara att alla löntagare flyttar sina

pensionsmedel mellan de hundratals fonder som finns i

systemet. Kostnaderna för detta system tas i dag ut av

samtliga pensionssparare oavsett om man använder det eller

inte. De som i premiepensionsvalet medvetet valt att inte

välja och därmed överlåtit till Sjunde AP-fonden att

förvalta deras pengar utnyttjar inte valmöjligheten och

bör därför inte belastas med kostnaderna från detta day

trader-liknande system. De som använder systemet borde

också vara de som betalar för det. En möjlig lösning vore,

enligt motionären, att avgifterna differentierades på så

sätt att alla betalar för registerhållning etc., men att

endast de som gör ett aktivt val belastas med kostnaderna

för valsystemet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att avgifterna i

premiepensionssystemet är effektiva och rättvisa. När det

gäller den grundavgift för systemet som alla

pensionssparare betalar kan utskottet konstatera att ett

datasystem för köp och försäljning av fondandelar är

nödvändigt, oavsett om det används för fondbyte eller ej.

Till exempel behövs system för försäljning av fondandelar

för utbetalning av pensioner eller uttag av avgifter. Det

innebär att möjligheten att byta fonder inte på ett

avgörande sätt ökar kraven på eller kostnaden för

köp-sälj-systemet.

Enligt uppgifter från Premiepensionsmyndigheten (PPM)

sker det i genomsnitt 300 till 400 fondbyten per dag. Det

är betydligt färre byten än vad PPM hade väntat sig vid

uppbyggnaden av systemet, och siffran skall sättas i

relation till att det finns omkring 5 miljoner

pensionskonton i systemet.

Enligt utskottets mening finns det ett värde i att

pensionsspararen fritt kan välja mellan ett brett urval av

fonder. Även den som medvetet avstår från att välja gör

ett val genom att pensionspremierna via köp-sälj-systemet

styrs till Premiesparfonden. Genom möjligheten till byte

kan personen sedan byta till annan fond om han eller hon

skulle bli missnöjd med t.ex. Premiesparfondens resultat

eller placeringsfilosofi. Enligt utskottets mening skulle

dessutom en differentiering av grundavgiften mellan dem

som väljer och s.k. icke-väljare, med dagens begränsade

omfattning av fondbyten, riskera att leda till en ökning

av de administrativa kostnaderna som inte skulle stå i

relation till den eventuella nyttan av en förändring av

avgifterna. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Fi284 (s).

Etiska regler vid statligt ägande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att AP-fonderna inlett ett

omfattande arbete med att formulera och

implementera etiska regler i

placeringsverksamheten. Även i regeringen pågår

ett arbete med att formulera etiska principer för

det statliga ägandet. Utskottet avstyrker motion

Fi216 (v).

Jämför reservation 4 (v).

Motionen

I motion Fi216 av Marie Engström m.fl. (v) anförs att

staten är en stor aktör på den finansiella marknaden, dels

via AP-fondernas innehav av noterade aktier och

obligationer, dels via de noterade innehaven i den

statliga bolagssfären. Staten är delägare i OM-Gruppen och

har därigenom intressen i såväl Stockholmsbörsen som den

elektroniska aktiebörsen Jiway. Nyligen har uppdagats att

det på Jiway har handlats aktier i pornografiska bolag

utan några restriktioner. Enligt motionärerna är det

nödvändigt att staten ser över och utarbetar mer precisa

regler som syftar till att staten mer uttryckligt inte

skall förknippas med företag som t.ex. kan ha samröre med

våld, droger, prostitution, barnarbete eller undermåliga

arbetsförhållanden. Det gäller när staten direkt eller

indirekt agerar som placerare via t.ex. PPM och de fonder

som finns där, men även som delägare i finansiella

handelsplatser. Det är också viktigt att staten genom sitt

ägar- eller delägarskap i olika företag aktivt påtalar

vikten av att man gör etiska ställningstaganden och

handlar därefter.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att statens

ägande, statens placeringar på olika marknader och statens

agerande i bolag genom t.ex. styrelserepresentanter styrs

av högt ställda krav på etik och moral. Staten är en stor

aktör i näringslivet genom bl.a. ägande eller delägande i

olika bolag och genom AP-fondernas placeringar i

värdepapper och aktier. Detta innebär enligt utskottets

mening att staten genom sitt agerande bl.a. är en viktig

normgivare för etiken och moralen i resten av näringslivet

och samhället.

I samband med beslutet våren 2000 att organisera om

Allmänna pensionsfonden beslutades att de fyra nya s.k.

buffertfonderna och Sjunde AP-fonden årligen skulle

fastställa en verksamhetsplan, i vilken bl.a. en

beskrivning av vilka miljö- och etikhänsyn fonden skulle

ta i placeringsverksamheten skulle ingå. Utskottet kan

konstatera att alla AP-fonderna, inklusive Sjätte AP-

fonden (som enligt lagen inte är tvungen att utforma

regler över etik- och moralfrågor), under våren påbörjat

arbetet med att utforma de etiska riktlinjerna.

Utskottet har gått igenom de olika fondernas

riktlinjer. Genomgången visar att fonderna grovt sett kan

delas upp i två grupper beroende på hur riktlinjerna

utformats. Andra, Fjärde och Sjätte AP-fonderna använder

lagstiftningen som utgångspunkt för hur etik- och

miljöfrågorna skall beaktas i placeringsverksamheten.

Företag som upprepat eller medvetet bryter mot

grundläggande etiska och miljömässiga krav, huvudsakligen

i form av lagar och förordningar, utesluts ur fondernas

portföljer om inte kontakter med bolaget ger vid handen

att korrigerande åtgärder vidtagits. Andra AP-fonden anger

t.ex. i sina riktlinjer att exempel på god etik är ett

avståndstagande från kriminalitet, tagande av muta,

prostitution, illegal drog- och narkotikaverksamhet,

barnarbete samt respekt för seriösa affärsmetoder,

demokratiska principer och mänskliga rättigheter.

Första, Tredje och Sjunde AP-fonderna lägger däremot i

sina etiska riktlinjer större tonvikt vid internationella

konventioner som Sverige undertecknat. I Sjunde AP-fondens

riktlinjer framhålls t.ex. att aktieplaceringar endast

skall göras i företag som på ett godtagbart sätt följer

kraven i de internationella konventioner som Sverige

undertecknat samt att företag som är verksamma i Sverige

måste följa svensk lag. De konventioner som avses är

framför allt konventioner om de mänskliga rättigheterna,

barnkonventionen, ILO-konventionen, internationella

miljökonventioner och konventioner mot mutor och

korruption. Bolags eventuella överträdelser från de

uppsatta reglerna skall enligt fonderna bedömas utifrån

prövningar av domstol eller internationell

prövningsinstans.

När det gäller uppföljning av reglerna anger Första och

Sjunde AP-fonderna att de skall använda konsulter som

utifrån de uppställda etikreglerna noga skall följa

bolagen i fondernas portföljer. I Sjunde AP-fondens fall

handlar det om en löpande granskning av 2 000-2 500 bolag.

Övriga AP-fonder avser att följa utvecklingen via

mediernas rapportering. Andra AP-fonden anger också att

man avser att verka för att bolag som man placerar i skall

upprätta etiska riktlinjer och utveckla aktiva etiska

förhållningssätt.

Enligt utskottets mening är det tillfredsställande att

AP-fonderna på ett tydligt sätt börjat arbeta med

formuleringen och implementeringen av de etiska

riktlinjerna för placeringsverksamheten. När det gäller

statens direkta ägande i noterade eller onoterade bolag

kan dock utskottet konstatera att det saknas skriftliga

riktlinjer. I proposition 1995/96:141 om aktiv förvaltning

av statens företagsägande anges emellertid att det är en

viktig uppgift för staten att se till att företagens

verksamhet bedrivs på ett sätt som motsvarar högt ställda

krav på etik och moral. Enligt uppgifter från

Näringsdepartementet pågår inom departementet en beredning

av dessa frågor och enligt planeringen skall etik- och

moralfrågorna behandlas i verksamhetsberättelsen för

företag med statligt ägande 2001.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

staten formulerar etiska och moraliska riktlinjer för det

statliga ägandet och det statliga agerandet i olika bolag.

I avvaktan på pågående arbete anser utskottet att det för

tillfället inte finns anledning att göra ett särskilt

tillkännagivande i frågan. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Fi216 (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Buffertfondernas kapital (punkt 2)

av Johan Lönnroth (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 6-8

och

2001/02:Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla Wahlén (v)

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det osäkert om det nya

pensionssystemet är hållbart i framtiden. Till följd av

bl.a. den automatiska balanseringen av pensionssystemet,

den s.k. bromsen, bör buffertfonderna tillföras mer

kapital än vad som planerats i pensionsöverenskommelsen.

En kontroll av buffertfondernas storlek skall enligt

pensionöverenskommelsen göras 2004, men då skall framför

allt storleken på överföringen från AP-fonderna till

staten slutligt fastställas. Hittills har sammanlagt

omkring 245 miljarder kronor förts över till staten, på

grund av att kostnaderna för t.ex. förtidspensioner förts

över från AP-fondsystemet till statsbudgeten.

Till följd av den demografiska utvecklingen och den

nuvarande mycket svaga konjunkturen anser vi att det redan

2002 behöver göras en analys av buffertfondernas

utveckling 2002-2004. Den redan beslutade

kontrollstationen 2004 bör ägnas åt analyser av hur mycket

buffertfonderna behöver förstärkas för att vi bättre skall

klara framtida påfrestningar i systemet och undvika att

bromsen slår till. Enligt vår mening kan en förstärkning

ske genom en tillfällig avgiftsökning.

Vi anser vidare att den viktigaste metoden för att klara

framtidens pensionskostnader är att upprätthålla en hög

sysselsättning i den svenska ekonomin. Det förutsätter

bl.a. ett starkt svenskt näringsliv. För att nå det målet

krävs en aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt vår

mening bör därför medlen i buffertfonderna i större

utsträckning kunna utnyttjas för näringspolitik. Fondernas

placeringsregler måste förändras, vilket inte minst är

viktigt från en valutapolitisk utgångspunkt. En del av ett

utökat kapital hos buffertfonderna bör dessutom kunna

användas som aktiekapital i ett mer planerat ägande för

regional utveckling. För att ytterligare stödja den

näringspolitiska utvecklingen bör regeringen också studera

möjligheterna att via skattesystemet stimulera en

uppbyggnad av den typ av regionala och lokala fonder som

finns i Kanada inom ramen för den s.k. Solidaritetsfonden.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi anfört om buffertfonderna och en

aktiv näringspolitik. Vi tillstyrker därmed motionerna

Sf332 (v) yrkandena 6-8 och Fi250 (v) yrkandena 1 och 2.

2. Effekter av AP-fondernas nya placeringsregler

(punkt 3, motiveringen)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart

Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren (kd) och

Gunnar Axén (m).

Ställningstagande

Vi anser att det stycke under finansutskottets

ställningstagande på s. 11 som börjar med "Utskottet kan

konstatera" och slutar med "om än i en begränsad

omfattning" borde ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det finns en mängd olika

faktorer som påverkar värderingen av ett lands valuta. På

lång sikt avgörs värdet framför allt av grundläggande

ekonomiska faktorer, som t.ex. skillnad i tillväxt mot

andra länder, konkurrenskraft och bytesbalans, dvs.

resultatet av de samlade affärerna med utlandet. I det

kortare perspektivet kan dock valutakursen påverkas av

t.ex. konjunktursvängningar eller förändringar i

finansiella flöden till följd av strukturella förändringar

på marknaderna, som t.ex. förändringen av AP-fondernas

placeringsregler. Utskottets genomgång av buffertfondernas

halvårsrapporter visar att fonderna under första halvåret

köpt utländska tillgångar - utländska aktier och utländska

räntebärande värdepapper - för motsvarande omkring 195

miljarder kronor (i siffran ingår en omvärdering av

tillgångar som tidigare haft undantag och inte inräknats i

utlandsramen). De utländska tillgångarna uppgick vid

halvårsskiftet till i genomsnitt omkring 50 % av fondernas

totala tillgångar. Av utlandsköpen var emellertid ca 85 %

av köpen, omkring 166 miljarder kronor, valutasäkrade. Det

betyder att endast en begränsad del AP-fondernas köp av

utländska tillgångar under första halvåret varit direkt

valutapåverkande. Utskottet har gått igenom en rad olika

analyser och rapporter om orsakerna till kronans

försvagning under det senaste året. Flertalet drar

slutsatsen att försvagningen framför allt beror på den

kraftiga internationella konjunkturförsvagningen -

minskade exportintäkter - och utländska försäljningar av

svenska aktier till följd av börsnedgången, men att även

AP-fondernas och PPM-fondernas portföljomläggningar

bidragit. Till dessa förklaringar skall enligt utskottets

mening också läggas Sveriges höga kapitalbeskattning och

bristen på tillväxtreformer, vilket uppmuntrar till

utflöde av kapital och påverkar kronan negativt. Dessutom

är tydligt att mindre valutor, som den svenska kronan,

drabbats hårdare av det senaste årets valutaoro än större

valutor, som t.ex. US-dollarn eller euron.

3. Sjätte AP-fonden (punkt 4)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna

Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motion

2001/02:Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

och avslår motionerna

2001/02:Fi262 av Karl Gustav Abramsson och Rinaldo

Karlsson (s),

2001/02:Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd) och

2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är det privata sparandet som är grunden

för näringslivets riskkapitalförsörjning. Det är inte

statens uppgift att genom ett stort offentligt sparande

tillhandahålla riskkapital. Ett stort statligt inslag

riskerar att skada riskkapitalmarknaden, bl.a. genom att

strikt ekonomiska överväganden ibland kan tvingas ge vika

för politiska syften och önskemål.

När den sjätte fondstyrelsen skapades 1996 angavs att

syftet var att öka tillgången på riskkapital för mindre,

nystartade och onoterade företag. Sjätte fonden skulle

inte heller ha någon skyldighet att leverera in medel till

pensionssystemet.

En genomgång av fondens redovisning visar att endast en

begränsad del av Sjätte AP-fondens kapital har placerats i

onoterade bolag. Detta i kombination med att fonden inte

har krav på sig att delta i finansieringen av pensionssy-

stemet visar att Sjätte AP-fonden är och har varit en

främmande fågel i AP-fondsystemet, bl.a. med sitt uppdrag

som placerare i små, onoterade bolag. Erfarenheterna av

statlig riskkapitalverksamhet är inte goda.

Riskkapitalförsörjningen bör ske genom privata fonder och

företag och inte genom en offentlig myndighet i

mångmiljardklassen.

Därför bör Sjätte AP-fondens tillgångar föras över till

staten. För att undvika marknadsstörningar kan innehaven

av börsnoterade aktier dessförinnan bytas mot

obligationer. De onoterade aktierna förs till ett

riskkapitalbolag under Finansdepartementet, som sedan

snarast möjligt privatiseras på sätt som en gång skedde

med Atle och Bure.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi anfört om Sjätte AP-fonden. Vi

tillstyrker därmed motion Fi2 (m) och avstyrker motionerna

Fi262 (s), Fi277 (kd) och Fi1 (fp) yrkande 2.

4. Etiska regler vid statligt ägande

(punkt 6)

av Johan Lönnroth (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Fi216 av Marie Engström m.fl. (v).

Ställningstagande

Vi anser att det stycke under finansutskottets

ställningstagande på s. 18 som börjar med "Enligt

utskottets uppfattning" och slutar med "avstyrker

utskottet motion Fi216 (v)" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det emellertid

angeläget att regeringen omgående påbörjar ett mer

omfattande arbete med att formulera precisa etiska och

moraliska riktlinjer för statens ägande och det statliga

agerandet i olika bolag. I likhet med AP-fonderna bör

riktlinjerna ta sin utgångspunkt i lagstiftningen och de

olika internationella konventioner som Sverige

undertecknat, som t.ex. konventioner för mänskliga

rättigheter, barnkonventionen, ILO-konventionen,

internationella miljökonventioner och konventioner mot

mutor och korruption etc. Vad utskottet ovan anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Därmed tillstyrker utskottet motion Fi216.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttrande. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Sjätte AP-fonden

av Mats Odell (kd) och Per Landgren (kd).

Vi tycker att det är positiv att det i Regeringskansliet

nu pågår en beredning av frågor kring Sjätte AP-fonden.

Enligt vår mening bör denna beredning bl.a. utmynna i att

Sjätte AP-fonden i likhet med övriga AP-fonder får ett

s.k. utlandsmandat så att fonden kan placera en mindre del

av kapitalet på utländska marknader.

Anledningen är att ett utlandsmandat är ett viktigt led

i Sjätte AP-fondens strategi och att det innebär att

pensionspengarna placeras på bästa sätt, bl.a. genom en

större riskspridning. Sjätte AP-fondens strategi är att

vara med under ett bolags hela utvecklings- och

expansionsfas. Den sista fasen läggs ofta utanför Sverige

för att komma åt en större marknad. Utan utlandsmandat

måste strategin förändras. Fonden har i dag dispens att

äga aktier i svenska bolag som köpts av utländska bolag

och som flyttar utomlands. Dispensen gäller inte om ett

svenskt bolag flyttar utomlands, utan endast om ett

utländskt bolag köper ett svenskt och det f.d. svenska

bolaget fortfarande finns kvar på den svenska börsen.

Eftersom alltfler köp i dag sker med aktier försvinner

Sjätte AP-fondens ägande successivt. Det är endast vid

kontant betalning som Sjätte AP-fonden kan vara kvar i det

uppköpta bolaget.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2000/01:131 Redovisning av AP-

fondernas verksamhet år 2000.

Motioner med anledning av skrivelsen

2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om analys av effekterna på den

svenska valutakursen av omstruktureringen av AP-

fondernas portföljer.

2. Riksdagen beslutar att Sjätte AP-fondens nuvarande

direktiv och placeringsregler upphör och att fonden

fullt ut inordnas i buffertfondsystemet, med samma

direktiv och placeringsregler. Detta bör ske genom en

samordning med Andra AP-fonden.

2001/02:Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

Riksdagen beslutar att tillgångarna i Sjätte AP-fonden - efter utbyte

av börsnoterade aktier mot obligationer - skall föras över

till staten, varefter de onoterade aktierna placeras i ett

riskkapitalbolag under Finansdepartementet samt att detta

riskkapitalbolag sedan privatiseras i enlighet med vad som

anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fi216 av Marie Engström m.fl. (v)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av etiska regler i statens

ägarpolitik.

2001/02:Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla Wahlén (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att det finns behov av analys rörande på vilket sätt de

olika pensionsfondernas placeringsregler,

avkastningskrav m.m. påverkar kapitalrörelser mellan

länder, det långsiktiga ägaransvaret och effekterna för

svensk ekonomi och de svenska löntagarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att det finns ett behov av att stimulera tillkomsten av

regionala och lokala solidaritetsfonder i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2001/02:Fi262 av Karl Gustav Abramsson och Rinaldo

Karlsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Sjätte AP-fondens behov av samma

utlandsmandat som övriga AP-fonder.

2001/02 :Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utlandsmandat för Sjätte AP-fonden.

2001/02:Fi284 av Leif Jakobsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen

anförs om avgifterna till Premiepensionsmyndigheten.

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en analys över

buffertfondernas utveckling åren 2002-2004.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av utökat kapital i

buffertfonderna.

3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen

anförs om att buffertfondkapitalet skall placeras

utifrån näringspolitiska överväganden.