Bet. 2001/02:JUU16

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU16

Lag om grupprättegång

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet proposition

2001/02:107 Lag om grupprättegång samt en motion som

väckts med anledning av propositionen och en motion

från allmänna motionstiden 2001. Förslaget innebär

att det som ett komplement till det vanliga

rättegångsförfarandet införs en lag om

grupprättegång vid allmän domstol och särskilda

bestämmelser om grupprättegång i miljöbalken. Med

grupptalan avses att någon utan rättegångsfullmakt

för talan för medlemmarna i en grupp.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag och avslår motionerna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

I ärendet finns en reservation (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Grupprättegång

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

grupprättegång och lag om ändring i miljöbalken.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:Ju12

och 2001/02:Ju246 yrkande 6.

Reservation (m)

Stockholm den 25 april 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Ingemar

Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-Marie

Fagerström (s), Jeppe Johnsson (m), Helena

Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Kia Andreasson

(mp), Johan Pehrson (fp), Göran Norlander (s) och

Sture Arnesson (v).

2001/02

JuU16

Utskottets överväganden

I propositionen föreslår regeringen att en ny

taleform - grupptalan - skall införas. Förslaget

innebär att det som ett komplement till det vanliga

rättegångsförfarandet införs en lag om

grupprättegång vid allmän domstol och särskilda

bestämmelser om grupprättegång i miljöbalken.

Med grupptalan avses att någon utan

rättegångsfullmakt för talan för medlemmarna i en

grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i målet och

behöver inte medverka aktivt. En dom i målet gäller

för och mot alla som ingår i gruppen.

Grupptalan skall enligt förslaget kunna väckas av

enskilda personer, organisationer eller myndigheter.

För att ha rätt att väcka enskild grupptalan skall

käranden vara medlem i den grupp han eller hon vill

företräda. Organisationstalan skall på konsument-

och miljörättens områden kunna väckas av ideella

föreningar. I fråga om offentlig grupptalan meddelar

regeringen särskilda föreskrifter om talerätt för

myndigheter. De tingsrätter som är

fastighetsdomstolar skall vara behöriga att

handlägga en grupprättegång.

En grupprättegång skall tillåtas endast om det

finns gemensamma tvistefrågor, om grupptalan är det

bästa tillgängliga processalternativet, om käranden

är lämplig som företrädare för gruppen samt om vissa

ytterligare särskilda processförutsättningar är

uppfyllda.

Enligt förslaget skall grupptalan omfatta de

gruppmedlemmar som inom en viss tid efter det att

talan har väckts anmält till domstolen att de önskar

omfattas av kärandens talan. Gruppmedlemmarna skall

underrättas om att en grupprättegång har inletts.

Underrättelsen skall ske på det sätt domstolen

finner lämpligt. Domstolen kan förelägga en part att

ombesörja underrättelsen.

En förlikning som ingås av käranden förutsätter

rättens godkännande för att bli gällande mot

gruppmedlemmarna. Lagförslaget innehåller särskilda

bestämmelser om bl.a. individuella förhållanden,

byte av kärande, avbrytande av grupprättegången och

uppskov med prövningen av en viss fråga. I stor

utsträckning skall dock rättegångsbalkens regler

vara tillämpliga också i en grupprättegång. Det

gäller t.ex. bestämmelserna om pågående rättegång

(lis pendens), förening av mål (kumulation), inträde

i rättegången (intervention), säkerhetsåtgärder samt

förberedelse och huvudförhandling i tvistemål.

Domar och beslut i en grupprättegång skall enligt

förslaget kunna överklagas i samma utsträckning som

avgöranden i en vanlig rättegång. Därutöver skall

det finnas särskilda möjligheter att överklaga domar

och beslut som meddelas i en process där det förs en

grupptalan.

Rättegångsbalkens kostnadsregler för tvistemål

skall gälla även i en grupprättegång, vilket innebär

att gruppmedlemmar som inte är parter saknar ansvar

för rättegångskostnader. Undantag skall dock gälla

om gruppmedlemmen av försummelse eller liknande skäl

orsakar kostnader. Dessutom skall käranden ur

inprocessade medel kunna tillgodogöra sig ersättning

för rättegångskostnader som inte blir ersatta av

svaranden.

Enskild grupptalan och organisationstalan skall

föras genom ombud som är advokat, om inte särskilda

skäl ger anledning till annat. Den som vill väcka

grupptalan skall kunna träffa avtal med ombudet om

att arvodet skall bestämmas med hänsyn till utgången

av tvisten (s.k. riskavtal). Ett sådant avtal skall

dock gälla mot gruppmedlemmarna endast om det har

godkänts av en domstol.

Den nya lagen om grupprättegång föreslås träda i

kraft den 1 januari 2003.

I motion Ju12 (m) yrkas avslag på propositionen då

det enligt motionärerna saknas behov av den

föreslagna lagstiftningen. Vidare anser motionärerna

att införandet av grupprättegång kan leda till

negativa konsekvenser för näringslivet.

Utskottet delar för sin del regeringens bedömning

att det föreligger ett behov av att införa den nya

processformen. I det moderna samhället inträffar

olika händelser som ger upphov till att många

personer kan rikta likadana eller likartade anspråk

mot någon annan, s.k. gruppanspråk. Sådana anspråk

är i dag svåra att göra gällande vid domstol eller

på annat sätt. Inte minst gäller detta när varje

enskilt anspråk har ett mindre ekonomiskt värde.

Bristerna i rättsskyddet inskränker sig då inte till

att den enskilda medborgaren drabbas av en

rättsförlust. Att överträdelser av materiella

bestämmelser lämnas opåtalade i för stor

utsträckning medför dessutom att domstolarna inte

kan utöva sin handlingsdirigerande,

prejudikatskapande och rättsutfyllande funktion. Det

av regeringen framlagda förslaget om grupptalan

syftar till att på ett övergripande och generellt

sätt komma till rätta med dessa brister i det

processuella rättsskyddet, vilket utskottet finner

angeläget.

I propositionen framhåller regeringen att

införandet av en möjlighet att föra grupptalan inte

kan förväntas påverka viljan att investera i Sverige

för den som gör en seriös företagsekonomisk analys.

Det hänvisas till att i de provinser i Kanada och

delstater i Australien där grupptalan har införts de

senaste decennierna har farhågorna om störningar och

påfrestningar på näringslivet inte besannats. Det är

samhällen som liknar Sverige i fråga om t.ex.

befolkningsmängd, processbenägenhet samt process-

och skadeståndsrätt (prop. s. 31). Utskottet finner

inte anledning till någon annan bedömning.

Mot bakgrund av det sagda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Ju12.

I motion Ju246 (v), som väcktes under den allmänna

motionstiden, yrkas att regeringen snarast bör lägga

fram förslag om att införa grupptalan. Denna motion

är således numera tillgodosedd.

Det sagda innebär att utskottet anser att

riksdagen skall bifalla propositionen.

Reservation

Grupprättegång

av Fredrik Reinfeldt (m), Maud Ekendahl (m),

Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande

lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:107 samt motion

2001/02:Ju246 yrkande 6. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Ju12.

Ställningstagande

Regeringen föreslår införandet av en ny processform

i det svenska rättssystemet - en möjlighet till

grupprättegång. Enligt vår mening förmår regeringen

inte visa att det föreligger ett verkligt behov av

lagstiftning på detta område. Regeringen kan inte

redogöra för någon grupp som har lidit

rättsförluster på grund av att den inte kunnat få

sina anspråk prövade i domstol. Behovsanalysen visar

i stället att det redan i dag finns tillräckliga

medel för enskilda att få små anspråk tillgodosedda.

Det kan också ifrågasättas om det är lämpligt att

Sverige som första land i Europa inför grupptalan.

Det finns stor risk för att förekomsten av

processformen kommer att påverka den utländska

investeringsviljan negativt. Sverige riskerar också

att hamna i ett läge där man från utlandet söker sig

hit för att driva grupptalan. Sådan talan kommer att

utgöra en avsevärd konkurrensnackdel för det privata

företagandet, vilket i slutänden drabbar de svenska

konsumenterna. Vi befarar dessutom att de stora

organisationerna, som t.ex. Konsumentombudsmannen

och Naturskyddsföreningen, kommer att utnyttja

grupptalan för att få en möjlighet att sätta kraft

bakom sina krav på företagen genom hot om processer.

Enligt vår mening är det märkligt att regeringen

väljer att föreslå en reform av denna typ, där

behovet förmodligen är mycket litet och

konsekvenserna oöverblickbara samtidigt som

samhället fylls av enskilda som drabbats av inbrott,

misshandel och rån. Flertalet av dessa får aldrig

sina mål prövade i domstol.

Mot bakgrund av det sagda anser vi att regeringens

proposition bör avslås. Därmed bifalles motion Ju12.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:107 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om grupprättegång,

2. lag om ändring i miljöbalken.

Följdmotion

2001/02:Ju12 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

Riksdagen avslår proposition 2001/02:107.

Motion från allmänna motionstiden

2001/02:Ju246 av Alice Åström m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förslag om

grupptalan snarast läggs fram för riksdagen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag