Bet. 2001/02:JUU19

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU19

Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:86 om Sveriges antagande av

beslut om inrättande av Eurojust samt en

följdändring i lagen om immunitet och privilegier.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna det

i propositionen intagna utkastet till beslut om

inrättande av Eurojust som syftar bl.a. till att

effektivisera åklagarsamarbetet inom unionen och

därmed förstärka kampen mot den grova

brottsligheten. Utskottet behandlar två

följdmotioner med yrkanden om bl.a. avslag på

propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna.

I ärendet finns tre reservationer.

Lagändringen föreslås träda i kraft den dag

regeringen bestämmer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Godkännande av beslut om inrättande av

Eurojust

Riksdagen godkänner utkastet till beslut om

inrättande av Eurojust. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:86 i denna del och avslår

motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och

2001/02:Ju8 yrkande 1.

Reservation 1 (v, mp)

2. Ändring i lagen om immunitet och

privilegier

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall med den ändringen att

det i bilagan till lagen punkt 65 efter ordet

"direktören" tilläggs orden "för Eurojust".

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:86

i denna del och avslår motionerna 2001/02:Ju7 i

denna del och 2001/02:Ju8 yrkande 2.

Reservation 2 (mp)

3. Översyn av privilegier och immunitet

inom EU

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju8 yrkande 3.

Reservation 3 (mp)

Stockholm den 12 februari 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta

Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström

(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström

(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),

Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi

Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Jeppe Johnsson (m),

Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c) och Johan

Pehrson (fp).

Bakgrund

Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i

Tammerfors den 15-16 oktober 1999 medlemsstaterna

att inrätta en enhet (Eurojust) bestående av

nationella åklagare, förundersökningsdomare eller

polismän med motsvarande behörighet, som avdelats

från varje medlemsstat i enlighet med dess

rättssystem. Eurojusts uppgift skall enligt

slutsatserna från mötet i Tammerfors vara att

underlätta en bra samordning av de nationella

åklagarmyndigheterna och stödja brottsutredningar

som gäller organiserad brottslighet, särskilt

grundade på Europols analyser, samt att bedriva ett

nära samarbete med det europeiska rättsliga

nätverket, framför allt för att förenkla

framställningar om internationell rättslig hjälp.

Europeiska rådet anmodade medlemsstaterna att anta

det nödvändiga rättsliga instrumentet före utgången

av år 2001.

Eurojusts roll i det europeiska rättsliga

samarbetet kom att understrykas ytterligare genom

ett tillägg till Fördraget om Europeiska unionen

efter Europeiska rådets uppgörelse i Nice i december

2000. I tillägget anges att Eurojust är ett av

medlen för att uppnå det övergripande målet om en

hög säkerhetsnivå för unionens medborgare i frågor

som rör frihet, säkerhet och rättvisa. Europeiska

ministerrådet uppmanas i tillägget att, på olika

närmare angivna sätt, uppmuntra till straffrättsligt

samarbete genom Eurojust.

Sverige, Portugal, Frankrike och Belgien tog den

20 juli 2000 initiativ till Europeiska unionens

beslut om inrättande av Eurojust och av en

provisorisk Eurojustenhet i syfte att stärka kampen

mot den grova organiserade brottsligheten.

Ministerrådet nådde den 6 december 2001 en

principöverenskommelse om innehållet i beslutet om

inrättande av Eurojust. Inför

principöverenskommelsen lämnade regeringen sedvanlig

information till och samråd ägde rum med EU-nämnden

och med utskottet.

Ärendet och dess beredning

Till grund för regeringens förslag ligger ett inom

Justitiedepartementet utarbetat förslag till

proposition som Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,

Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten,

Brottsförebyggande rådet och Tullverket beretts

tillfälle att lämna synpunkter på.

Regeringens lagförslag och den svenska versionen

av utkastet till beslut om inrättande av Eurojust

finns i bilagorna 2 och 3. I den slutgiltiga

versionen av beslutet kommer artiklarna att

omnumreras och språkliga justeringar kan komma att

göras.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen

godkänner det utkast till beslut om inrättande av

Eurojust som utarbetats inom Europeiska unionen på

initiativ av Sverige, Portugal, Frankrike och

Belgien. Enligt beslutet skall Eurojust vara ett

mellanstatligt samarbetsorgan utan egna befogenheter

till myndighetsutövning. Eurojusts behörighetsområde

skall vara att arbeta mot grov gränsöverskridande

brottslighet som berör två eller flera

medlemsstater. I propositionen föreslår regeringen

vidare en ändring i lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall som innebär att

Europeiska gemenskapernas protokoll om immunitet och

privilegier skall tillämpas på den administrativa

direktören och på personal som är anställd av

Eurojust. Lagförslaget föreslås träda i kraft den

dag regeringen bestämmer.

2001/02

JuU19

Utskottets överväganden

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Godkännande av beslut om inrättande av

Eurojust (punkt 1)

av Alice Åström (v), Yvonne Oscarsson (v) och Kia

Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:86 såvitt avser

förslaget att riksdagen skall godkänna utkastet till

beslut om inrättande av Eurojust. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och

2001/02:Ju8 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt vår mening saknas det en helhetssyn när det

gäller samarbetet inom EU avseende polisiära och

straffrättsliga frågor. Ett sådant nära samarbete

mellan medlemsstaterna som nu i snabb takt

institutionaliseras på straffrättens område borde

föregås av en allmän och offentlig debatt i

medlemsstaterna. Man skulle kunna uttrycka saken så

att en rättsväsendets federation byggs allt

snabbare, men det sker i det tysta. Vi anser att

denna ordning inte bör accepteras. I stället för att

godkänna beslutet om inrättande av Eurojust bör

riksdagen ta initiativ till en offentlig debatt om

förutsättningar och gränser för det straffrättsliga

samarbetet i vid bemärkelse inom unionen. Härtill

kommer att vi har anmärkningar mot det formella

förfarandet när det gäller att godkänna utkast till

beslut.

Den planerade utvidgningen av EU minskar inte oron

för att vårt polis- och rättsväsende kan komma att

förändras i en icke önskvärd riktning.

På grund av vad vi anfört ovan anser vi att

regeringens proposition i denna del bör avslås.

2. Ändring i lagen om immunitet och privilegier

(punkt 2)

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och 2001/02:Ju8

yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening finns det inte tillräckliga skäl

att upprätthålla systemet med immunitet och

privilegier inom EU. Propositionen bör därför avslås

i denna del.

3. Översyn av privilegier och immunitet inom EU

(punkt 3)

av Kia Andreasson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju8 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt min mening finns det goda förutsättningar för

EU-institutioner - liksom för diplomatiska

beskickningar och internationella organisationer -

att utföra sitt arbete inom medlemsstaterna inom EU.

Det finns därför inte någon anledning att

upprätthålla systemet med immunitet och privilegier

inom EU, ett system som bl.a. tillerkänner enskilda

tjänstemän skattebefrielse. Enligt min mening är

detta system otidsenligt. Det får därför ankomma på

regeringen att snarast ta initiativ i syfte att inom

EU söka få till stånd en bred översyn av systemet

med immunitet och privilegier inom EU.

Bilagor

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:86 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

1. godkänner utkastet till beslut om inrättande

av Eurojust,

2.

3. antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall.

4.

Propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen dels bifaller

propositionen, med en språklig justering i

regeringens förslag till lag om ändring i lagen om

immunitet och privilegier i vissa fall, dels avslår

motionsyrkanden om avslag på propositionen. Jämför

reservationerna 1 (v, mp) och 2 (mp).

Eurojust skall enligt utkastet till beslut bestå av

en nationell medlem från varje medlemsstat som har

utstationerats i enlighet med medlemsstatens

rättsordning (artikel 2). Den nationelle medlemmen

skall vara åklagare, domare eller polistjänsteman

med motsvarande behörighet och skall, med avseende

på sin rättsliga ställning, lyda under den

nationella lagstiftningen i sin

ursprungsmedlemsstat. All information som utbyts

mellan Eurojust och medlemsstaterna skall gå genom

den nationelle medlemmen. Varje medlemsstat skall

fastställa karaktären på och omfattningen av de

rättsliga befogenheter som den ger sin nationelle

medlem på sitt eget territorium. Den skall också

fastställa rätten för en nationell medlem att agera

gentemot utländska rättsliga myndigheter, i enlighet

med de internationella åtaganden som staten har

undertecknat (artikel 7).

Eurojusts allmänna behörighet framgår av artikel

5, punkt 1. Den omfattar de typer av brottslighet

och de brott för vilka Europol alltid har behörighet

att agera i enlighet med artikel 2 i

Europolkonventionen av den 26 juli 1995. Den

allmänna behörigheten omfattar även

databrottslighet, bedrägeri och korruption, liksom

alla straffbara gärningar som berör Europeiska

gemenskapernas ekonomiska intressen, penningtvätt,

miljöbrott och sådan medverkan i en kriminell

organisation som avses i den gemensamma åtgärden

(98/733/RIF) av den 21 december 1998. Vidare

omfattas andra brott som begås i samband med de

brott som anges i denna punkt. Även vid andra typer

av brott än de som nyss nämnts kan Eurojust på

begäran av en nationell myndighet och i enlighet med

målen för Eurojust medverka i utredningar och

rättsliga åtgärder (artikel 5, punkt 2).

Utkastet till beslut om inrättande av Eurojust

innehåller en rad regler som tar sikte på enskildas

integritetsskydd, bl.a. vilka uppgifter som får

registreras, skydd för känsliga personuppgifter,

ansvar för registrering, kontroll och

rättelse samt regler om användning av data och om

sekretess. I artikel 10 fastslås att Eurojust skall

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

garantera en skyddsnivå för personuppgifter

motsvarande åtminstone den som följer av principerna

i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 och

senare ändringar av denna som skall tillämpas mellan

medlemsstaterna.

Eurojust skall upprätta och upprätthålla ett nära

samarbete med bl.a. Europol och med Europeiska byrån

för bedrägeribekämpning (OLAF). För att kunna

uppfylla sina mål får Eurojust vidare ta kontakter

och utbyta erfarenheter av icke-operativ art med

andra organ, särskilt med internationella

organisationer. De grundläggande beståndsdelarna i

samarbetet med Europol skall fastställas i ett

särskilt avtal som rådet skall godkänna (artikel

16a).

Eurojusts ordförande skall varje år lämna

ministerrådet en redogörelse för Eurojusts

verksamhet och förvaltning. För detta ändamål skall

en årsrapport upprättas om Eurojusts verksamhet och

om de problem rörande kriminalpolitiken inom

Europeiska unionen som har uppdagats genom Eurojusts

verksamhet. I denna rapport får Eurojust även

formulera förslag till förbättringar av det

straffrättsliga samarbetet. Rådets ordförandeskap

skall varje år översända en rapport till

Europaparlamentet om bl.a. Eurojusts arbete (artikel

20).

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner

utkastet till beslut om inrättande av Eurojust och

antar en följdändring som föreslås i lagen

(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall.

I motionerna Ju7 och Ju8 yrkas avslag på

propositionen. I motion Ju7 tas i första hand sikte

på olika frågor om Eurojusts behörighet och om

offentlighet och sekretess. I motion Ju8 uttrycks en

allmän tveksamhet till en utvidgning av det

straffrättsliga samarbetet inom unionen. Vidare

anförs att ett godkännande skulle innebära ett brott

mot reglerna i 10 kap. 2 § regeringsformen och att

utkastet, i vart fall, är i så preliminärt skick att

det inte bör ligga till grund för ett beslut.

Som utskottet framhållit i andra sammanhang skapar

den ökade gränsöverskridande brottsligheten behov av

andra samarbetsformer än de som finns i dag.

Brottsutredningar är ofta så komplicerade och

omfattande att det är nödvändigt att myndigheter

från flera länder samordnar sina insatser för att

förundersökningar skall kunna bedrivas så effektivt

som möjligt.

Redan i dag samarbetar medlemsstaternas

brottsutredande myndigheter med varandra. För

svenskt vidkommande sker detta inom ramen för de

svenska förundersökningsreglerna. Bestämmelserna i

utkastet till beslut syftar till att stimulera och

förbättra samordningen av utredningar och rättsliga

åtgärder samt samarbetet mellan de behöriga

nationella myndigheterna i medlemsstaterna. Ett

ytterligare mål är att på andra sätt stödja

medlemsstaternas behöriga myndigheter att

effektivisera sina utredningar och rättsliga

åtgärder (artikel 4). Beslutet kommer på detta sätt

att innebära förbättringar beträffande det

straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna

när det gäller den gränsöverskridande

brottsligheten. Utskottet delar regeringens

bedömning att samarbetet inom Eurojust leder till en

effektivare bekämpning av den internationella och

gränsöverskridande brottsligheten samt till

effektivare lagföring.

Riksdagens godkännande krävs innan Sverige kan

rösta för att beslutet om inrättandet av Eurojust

skall antas i ministerrådet. Utskottet har tidigare

behandlat frågan om godkännande av beslut som

därefter skall antas (bet. 1999/2000:JuU20 s. 6).

Utskottet uttalade då bl.a. att om det då aktuella

av riksdagen godkända utkastet till rambeslut

överensstämmer med det beslut som sedan fattas av

rådet, måste det anses att regeringen ingår denna

för riket bindande internationella överenskommelse

med riksdagens godkännande. Utskottet har ingen

annan uppfattning i detta ärende.

Inrättandet av Eurojust innebär i första hand att

åklagarsamarbetet inom unionen effektiviseras.

Samarbetet inom Eurojust, dvs. Eurojusts behörighet,

kommer inte att sträcka sig längre än vad den

svenska lagstiftningen redan medger. Redan i dag

bedrivs ett omfattande åklagarsamarbete med stöd av

gällande regler. Något behov av lagändringar i dessa

delar föreligger såvitt nu kan bedömas inte. Det

sagda leder utskottet till slutsatsen att

inrättandet av Eurojust i sig inte påverkar den

svenska möjligheten till åklagarsamarbete inom

unionen. Däremot kommer de fasta former som följer

med inrättandet att underlätta och effektivisera

samarbetet. Detta är enligt utskottets mening

eftersträvansvärt.

När det gäller andra frågor som aktualiseras i

motionerna, t.ex. om offentlighet och sekretess i

Eurojusts register och rapporteringsrutiner till

rådet och Europaparlamentet, konstaterar utskottet

att den lösning som valts ligger i linje med vad som

redan gäller för Europol. Utskottet ser inget hinder

mot att den ordningen accepteras också i detta fall.

I regeringens förslag till lag om ändring i lagen

om immunitet och privilegier i vissa fall bör en

språklig justering göras.

Vad som nu anförts innebär att utskottet

tillstyrker propositionen, med en språklig justering

i förslaget till lag om ändring i lagen om immunitet

och privilegier i vissa fall. Motionerna Ju7 och Ju8

i motsvarande delar avstyrks.

Översyn av privilegier och immunitet inom EU

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att regeringen skall ta initiativ

till en bred översyn av systemet med privilegier och

immunitet inom EU. Jämför reservation 3 (mp).

I motion Ju8 (mp) begärs att regeringen snarast

skall ta initiativ till en bred översyn av systemet

med privilegier och immunitet inom EU.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande för ett

par månader sedan (bet. 2001/02:JuU5 s. 3-4).

Utskottet hänvisade då till en promemoria, Immunitet

och privilegier för tjänstemän och övriga anställda

i EG - En inventering (Ds 1998:55), som upprättats

inom Utrikesdepartementet.

I promemorian konstaterades att det fortsatt

föreligger ett behov av immunitet och privilegier.

Som skäl anfördes att harmoniseringen och

tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftningar

inte kommer att nå dithän att behov av denna typ av

bestämmelser inte längre föreligger. Detta innebär

att så länge den nuvarande ordningen består, där

gemenskapssamarbetet snarare är av mellanstatlig än

federativ karaktär, torde det även fortsättningsvis

finnas ett behov av den typ av regleringar som

immunitet och privilegier innebär. I promemorian

anmärks också att de privilegier och den immunitet

som åtnjuts av tjänstemän och andra anställda inom

gemenskapen inte avviker från vad som är gängse för

tjänstemän i internationella organisationer.

Mot bakgrund av de slutsatser som drogs i

promemorian - och till syftet med lagstiftningen,

nämligen att garantera organisationerna

förutsättningar att kunna utföra sitt arbete - fanns

det enligt utskottets mening inte anledning för

riksdagen att då vidta några ytterligare åtgärder.

Utskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända

betänkande att den då aktuella motionen skulle

avslås.

Utskottet gör samma bedömning nu. Utskottet

föreslår att motion Ju8 i denna del avslås.

Följdmotioner

2001/02:Ju7 av Alice Åström m.fl. (v):

Riksdagen avslår proposition 2001/02:86 Sveriges

antagande av beslut om inrättande av Eurojust och

ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall.

2001/02:Ju8 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

1. Riksdagen avslår regeringens begäran om beslut

att inrätta Eurojust och därtill hörande gemensam

oberoende tillsynsmyndighet.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att snarast ta

initiativ för att få till stånd en bred översyn av

systemet med immunitet och privilegier inom EU.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utkast till beslut om inrättande av Eurojust