Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Avskaffande av medborgarskapskrav för advokaterm.fl.

2002-05-07 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2001/02:JUU20, Avskaffande av medborgarskapskrav för advokaterm.fl.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU20

Avskaffande av medborgarskapskrav för advokaterm.fl.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Avskaffande av medborgarskapskrav för

advokater m.fl.

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i rättegångsbalken,

b) lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i

allmän flottled,

c) lag om ändring i lagen (1952:166) om

häradsallmänningar och

d) lag om ändring i lagen (1952:167) om

allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:92

Avskaffande av medborgarskapskrav för advokater

m.fl.

Stockholm den 7 maj 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik

Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson

(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),

Ingemar Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-Marie

Fagerström (s), Jeppe Johnsson (m), Morgan Johansson

(s), Yvonne Oscarsson (v), Anita Sidén (m), Kia

Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson

(fp), Göran Norlander (s) och Rolf Åsbjörnsson (kd).

2001/02

JuU20

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

propositionen.

Den parlamentariskt sammansatta kommittén Kommittén

om medborgarskapskrav (dir. 1999:4 och 2000:3)

överlämnade i december 2000 betänkandet

Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU

2000:106).

Betänkandet har remissbehandlats. En

sammanställning av remissyttrandena finns

tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr

N2001/319/IM).

Förslagen i propositionen bygger på betänkandet

och remissbehandlingen av det.

I propositionen föreslås en ändring i

rättegångsbalkens regler om vem som får antas som

ledamot av Sveriges advokatsamfund. Ändringen

innebär att det nuvarande kravet på svenskt

medborgarskap eller medborgarskap i en annan stat

inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES) avskaffas.

Propositionen innehåller också förslag om att

kravet på svenskt medborgarskap tas bort för

ledamöter i flottningsstyrelser enligt lagen

(1919:426) om flottning i allmän flottled,

allmänningsstyrelser enligt lagen (1952:166) om

häradsallmänningar samt allmänningsstyrelser och

ekonominämnder enligt lagen (1952:167) om

allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2002. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Det svenska advokatväsendet regleras i 8 kap.

rättegångsbalken. Advokat, i svensk mening, är

endast den som är ledamot av Sveriges

advokatsamfund. För att få antas som ledamot av

Sveriges advokatsamfund krävs bl.a. att den sökande

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

är svensk medborgare eller medborgare inom en annan

stat inom EU eller Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet. Detsamma skall enligt riksdagens

beslut gälla medborgare i Schweiz (se bet.

2000/01:UU6,

rskr. 2000/01:137, SFS 2001:57). Det har därefter

gjorts en ändring i

SFS 2001:57 (se bet. 2000/01:LU21, rskr.

2000/01:246, SFS 2001:364). Ändringen i

rättegångsbalken rörande medborgare i Schweiz skulle

träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Regeringen har nyligen bestämt det datumet till den

1 juni 2002 (se SFS 2002:144).

Kravet på svenskt medborgarskap för att antas som

ledamot av advokatsamfundet har tidigare motiverats

främst med den viktiga roll som advokater spelar

inom det svenska rättsväsendet (prop. 1985/86:7 s.

25 och prop. 1992/93:64 s. 39). Ett krav på svenskt

medborgarskap ansågs syfta till att tillgodose ett

berättigat intresse av erforderliga kunskaper om

svenska rättsförhållanden och insikter i det svenska

samhället. Enligt regeringen kan det dock

ifrågasättas om ett sådant krav är lämpligt eller

ens nödvändigt för att tillgodose ett sådant

intresse.

Ett annat tidigare åberopat skäl mot att helt

avskaffa medborgarskapskravet för advokater har

varit upprätthållandet av den s.k.

reciprocitetsprincipen (se prop. 1992/93:64 s. 39).

Principen bygger, i nu aktuellt hänseende, på tanken

att medborgarskapskravet inte bör tas bort i Sverige

om vi inte har garantier för att svenska advokater

inte möts av medborgarskapskrav i andra länder. Det

är numera endast ett fåtal länder som har sådana

krav, varför det inte heller framstår som motiverat

att på denna grund behålla medborgarskapskravet.

Avslutningsvis kan också nämnas att

advokatsamfundets styrelse i enskilda fall får medge

undantag från medborgarskapskravet (8 kap. 2 § andra

stycket rättegångsbalken). I modern tid har dispens

sökts och medgetts endast i enstaka fall.

I svensk lagstiftning finns medborgarskapskrav

uppställda, förutom för advokater, för bl.a.

ledamöter av styrelser eller nämnder enligt lagen

(1919:426) om flottning i allmän flottled, lagen

(1952:166) om häradsallmänningar och lagen

(1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och

Dalarna.

Kravet på svenskt medborgarskap har inte

motiverats särskilt i lagen om flottning i allmän

flottled.

Bakgrunden till kravet på svenskt medborgarskap i

övriga här aktuella fall är att utlänningars förvärv

av fast egendom och naturtillgångar i Sverige under

lång tid har varit föremål för statlig begränsning

och kontroll. Numera är dock utlänningar likställda

med svenska medborgare när det gäller rätten att

förvärva fast egendom.

Utskottet vill framhålla att målsättningen på sikt

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

bör vara att utlänningar bosatta i Sverige i största

möjliga utsträckning skall åtnjuta lika rättigheter

som svenska medborgare. En utgångspunkt för

integrationspolitiken är att alla som bor i Sverige

skall ha lika rättigheter, skyldigheter och

möjligheter. Det är därför enligt utskottets mening

angeläget att olika hinder i yrkes- och

samhällslivet för personer med utländsk bakgrund i

möjligaste mån undanröjs.

Utskottet delar regeringens bedömning att det

genom de övriga krav som är uppställda för inträde i

advokatsamfundet finns en garanti för att endast

personer med erforderlig erfarenhet och skicklighet

antas som ledamöter av samfundet.

Medborgarskapskravet för advokater kan alltså

slopas. Även vad gäller övriga förslag i

propositionen delar utskottet regeringens bedömning

att medborgarskapskravet bör tas bort i respektive

lag. Utskottet tillstyrker propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:92 har regeringen

(Näringsdepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2.

3. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i

allmän flottled,

4.

5. lag om ändring i lagen (1952:166) om

häradsallmänningar samt

6.

lag om ändring i lagen (1952:167) om

allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag