Bet. 2001/02:JUU26

Justitieutskottets betänkande

2001/02:JUU26

Medling med anledning av brott

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:126 Medling med anledning av

brott och två motioner som har väckts med anledning

av propositionen. Förslagen i propositionen syftar

främst till att tillgodose kraven på rättssäkerhet

när medling med anledning av brott anordnas av stat

eller kommun. Syftet med medlingen är främst att

gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets

konsekvenser och att brottsoffret skall ges en

möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet.

Medlingen skall vara frivillig för båda parter.

Frågorna om medlingens ställning i den rättsliga

processen och hur medlingsverksamheten skall

organiseras behöver enligt regeringen övervägas

ytterligare, varför några förslag inte läggs i dessa

delar. I motionerna framställs yrkanden bl.a. om

vilka brott som skall kunna bli föremål för medling

och om medlingens rättsverkningar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna.

I ärendet finns fem reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Medlingens inriktning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

2. Brott som skall omfattas av

medlingsinstitutet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 4.

Reservation 2 (m)

3. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag (2002:000) om medling med anledning av

brott, med den ändringen att ordet "till" i 8 §

ersätts med ordet "för",

b) lag om ändring i lagen (1964:167) med

särskilda bestämmelser unga lagöverträdare, samt

c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:126

Medling med anledning av brott.

4. Åtalsunderlåtelse

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju26 yrkande 2.

Reservation 3 (kd)

5. Finansiering av medlingsverksamheten

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju26 yrkande 1.

6. Fristående nationell enhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 3.

Reservation 4 (m)

7. Familjerådslag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju27 yrkande 2.

Reservation 5 (m)

Stockholm den 16 maj 2002

På justitieutskottets vägnar

Ingvar Johnsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingvar

Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta

Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv

(kd), Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Helena

Zakariasén (s), Morgan Johansson (s), Ragnwi

Marcelind (kd), Anita Sidén (m), Kia Andreasson

(mp), Gunnel Wallin (c), Johan Pehrson (fp), Göran

Norlander (s) och Lennart Bolander (m).

2001/02

JuU26

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 16 april 1998 att tillkalla

en särskild utredare med uppdrag att utreda och

analysera frågan om medlingens roll i rättssystemet.

Utredaren skulle i detta sammanhang även belysa

frågan om familjerådslag. Utredaren skulle - om

arbetet gav anledning till det - lämna förslag till

sådan lagstiftning som övervägandena ledde fram till

(dir. 1998:30). Utredningen, som antog namnet

Utredningen om medling vid ungdomsbrott, avlämnade i

november 2000 sitt betänkande Medling vid

ungdomsbrott (SOU 2000:105).

Betänkandet har remissbehandlats. En

sammanställning över remissyttrandena finns

tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju

2000/6270).

I propositionen behandlar regeringen utredningens

förslag om medling vid ungdomsbrott.

Lagrådet framför i sitt yttrande vissa synpunkter

på förslaget till lag om medling med anledning av

brott och förordar införandet av en bestämmelse om

sekretess vid medling. Regeringen har i allt

väsentligt beaktat Lagrådets synpunkter.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om

medling med anledning av brott. Lagen har karaktär

av ramlag för medlingsverksamhet som anordnas i

kommunal eller statlig regi. Syftet med regleringen

är främst att tillgodose kraven på rättssäkerhet när

medling med anledning av brott anordnas av stat

eller kommun. Med medling avses i lagen att en

gärningsman och ett brotts-offer möts inför en

opartisk medlare med anledning av ett brott för att

tala om brottet. Förslaget innebär i huvudsak

följande. Medling kan komma i fråga för gärningsmän

i alla åldrar. För gärningsmän under tolv år får

dock medling ske endast om det finns synnerliga

skäl. Syftet med medlingen är främst att

gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets

konsekvenser och att brottsoffret skall ges en

möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet.

Det bör även vara möjligt att låta mötet utmynna i

någon form av avtal mellan parterna. Medlingen skall

vara frivillig för båda parter. Om medling befinns

vara lämpligt i det enskilda fallet bör inget brott

som är polisanmält och erkänt uteslutas från

medling. Medling bör kunna äga rum i alla stadier av

rättsprocessen.

När det gäller frågorna om medlingens ställning i

den rättsliga processen och hur medlingsverksamheten

skall organiseras, gör regeringen bedömningen att

ytterligare överväganden krävs. Regeringen föreslår

därför inte nu någon reglering i dessa delar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2002.

Utskottets överväganden

Medling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen dels

bifaller propositionen, dels avslår

motionsyrkanden om brottsoffrets ställning

och att sexualbrott skall undantas från

medlingsinstitutet. Jämför reservationerna 1

och 2 (båda m).

Inledning

Det är svårt att finna en exakt och rättvisande

definition av vad medling är. Medling kan sägas vara

en alternativ metod för konfliktlösning. Medling

innebär i huvudsak att de tvistande parterna möts

inför en oberoende medlare och att de vid detta möte

försöker uppnå en lösning på konflikten.

Den rättsfilosofi som medling med anledning av

brott främst grundar sig på kallas Restorative

Justice, vilket kan översättas med reparativ

rättvisa. Den filosofin kan definieras som en

process i vilken de som berörs av ett brott samlas

för att tillsammans avgöra hur man skall hantera de

direkta följderna av brottet och dess eventuella

framtida verkningar.

Regeringen föreslår en särskild lag om medling med

anledning av brott. Medling bör enligt regeringens

uppfattning användas i större utsträckning än i dag,

främst för unga lagöverträdare. Lagen har karaktären

av ramlag och har som främsta syfte att tillgodose

grundläggande krav på rättssäkerhet i den offentliga

medlingsverksamheten. I propositionen läggs inte

några förslag om medlingens ställning i den

rättsliga processen. Frågan om någon offentlig

myndighet, t.ex. socialtjänsten, skall ha ett

obligatoriskt ansvar för medlingsverksamheten har

inte heller fått någon lösning. Dessa frågor bör

enligt regeringen utredas ytterligare.

Den föreslagna lagen gäller medling som anordnas

av staten eller av en kommun (1 §). Med medling

avses att en gärningsman och en målsägande möts

inför en opartisk medlare för att tala om brottet

och följderna av detta

(2 och 4 §§). Medling skall ske i bägge parters

intressen och målet med den skall vara att minska de

negativa följderna av brottet. Medlingen skall syfta

till att dels gärningsmannen får ökad insikt om

brottets konsekvenser, dels målsäganden ges

möjligheter att bearbeta sina upplevelser av brottet

(3 §).

Medlingen skall vara frivillig för både

gärningsmannen och brottsoffret. För att ett brott

skall kunna bli föremål för medling skall det ha

anmälts till polisen, och gärningsmannen måste

därutöver ha erkänt i vart fall delaktighet i detta.

Medling får användas endast om det med hänsyn till

samtliga omständigheter framstår som lämpligt. Är

gärningsmannen under 12 år får medling ske endast om

det föreligger synnerliga skäl (5 §).

Medlingsförfarandet, som kan initieras såväl under

förundersökningen som efter lagakraftvunnen dom,

skall bedrivas skyndsamt (6 §). Både gärningsmannen

och målsäganden skall informeras om och förberedas,

i den omfattning som behövs, inför medlingen (7 §).

Vid medlingsmötet skall parternas respektive

vårdnadshavare, om det inte finns särskilda skäl mot

det, ges möjlighet att närvara. Även andra personer

kan ges tillfälle att närvara vid medlingen, om det

är förenligt med dess syfte och det i övrigt kan

anses vara lämpligt (8 §).

Vid medlingsmötet skall målsäganden ges möjlighet

att berätta om sin upplevelse av brottet och vilka

följder det fört med sig. Gärningsmannen får

tillfälle att berätta varför han eller hon begick

brottet och om sin situation. Målsäganden kan

framställa önskemål om någon form av gottgörelse för

brottet och gärningsmannen kan be målsäganden om

ursäkt för sitt handlande (9 §).

Medlaren är under vissa förutsättningar skyldig

att hjälpa parterna att träffa en överenskommelse om

någon form av gottgörelse för målsäganden med

anledning av brottet (10 § första stycket).

Om gärningsmannen inte uppfyller sina åligganden

enligt avtalet skall medlaren, om det inte är

obehövligt, genast underrätta åklagaren om detta

(10 § andra stycket).

I propositionen föreslås även att det i dels lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare skall införas en bestämmelse om att

socialnämnd skall underrättas om den misstänkte

tillfrågats om att delta i medling samt dennes

inställning härtill, dels sekretesslagen (1980:100)

införs en bestämmelse om att sekretess gäller i

verksamhet enligt den föreslagna lagen.

Medlingens inriktning och omfattning

I motion Ju27 (m) yrkas att brottsoffrets och inte

gärningsmannens intressen skall komma i första

rummet vid medling samt att sexualbrott skall

undantas från medlingsinstitutet.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat

sig positivt om medling för unga lagöverträdare och

välkomnar därför regeringens förslag (se bl.a. bet.

1998/99:JuU19 s. 8 f.).

Medling kan vara till nytta både för

gärningsmannen och för brottsoffret. Gärningsmannen

kan komma till insikt om brottets konsekvenser för

såväl egen som för brottsoffrets del, och medlingen

kan därigenom vara ett sätt att minska risken för

återfall i brott.

Medlingen är frivillig för båda parter och syftar

bl.a. till att brottsoffret skall ges en möjlighet

att bearbeta sina upplevelser av brottet. Både

gärningsmannen och brottsoffret skall inför

medlingssammanträdet informeras om syftet med mötet

och vad som kommer att hända vid detta. Brottsoffret

har en ovillkorad rätt att inte delta i medling och

behöver inte uppge något skäl för detta. Ett

brottsoffer som är orolig över de psykiska eller

fysiska effekter ett medlingssammanträde skulle

kunna innebära kan således neka att delta i

medlingsverksamhet.

Vad gäller frågan om vilka brott som kan bli

föremål för medling bör, som regeringen angett,

påpekas att medling inte är möjligt vid s.k.

brottsofferlösa brott, exempelvis narkotikabrott.

Enligt utskottets uppfattning kan medling, oavsett

brottets svårhetsgrad, vara ett sätt att få

gärningsmannen att komma till insikt om

skadeverkningarna av sitt beteende.

Vid vissa typer av brott kan medling dock vara

direkt olämpligt. I vissa fall kan redan ett

erbjudande till brottsoffret att delta i medling

innebära en ytterligare kränkning för denne. Det kan

alltså vid vissa allvarliga och integritetskränkande

brott ibland finnas skäl att avstå från att kontakta

brottsoffret för att erbjuda medling, om inte

brottsoffret uttryckt önskemål eller på annat sätt

tagit initiativ till medling. Detta gäller i första

hand vid sexualbrott i allmänhet och vid våldsbrott

riktade mot nära anhöriga. Enligt utskottets

bedömning talar försiktighetsskäl i och för sig

starkt mot att sexualbrott kan bli föremål för

medling, men utskottet anser ändå inte att det i lag

helt skall uteslutas att medling kan ske vid någon

typ av brott. När det gäller offer för sexualbrott

måste dock mycket noggranna överväganden göras innan

frågan om medling tas upp med målsäganden. I sådana

fall måste det även ställas synnerligen höga krav på

medlarens omdöme och kompetens.

När ett brott befinns vara lämpligt för medling

skall, som ovan redovisats, gärningsmannen och

brottsoffret mötas inför en medlare. När målsäganden

inte är en fysisk person kommer gärningsmannen i

stället att möta en representant för målsäganden vid

medlingen. Enligt utskottets mening är det viktigt

att den person som företräder målsäganden har en

verksamhetsrelevant befattning, så att denne har

kunskap om och möjlighet att förmedla brottets

effekter för målsäganden till gärningsmannen.

Utskottet har ingen erinran mot hur den föreslagna

lagen har utformats. Utskottet erinrar också om att

ett brottsoffer alltid har rätt att neka till att

delta i medling. Det finns mot den bakgrunden ingen

anledning att utesluta vissa brott från lagens

tillämpningsområde. Som utskottet nyss anfört måste

det ställas synnerligen höga krav på medlarens

omdöme och kompetens vid sexualbrott. Utskottet

avstyrker motion Ju27 i dessa delar.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla

propositionen, dock bör en språklig justering göras

i 8 § i lagen om medling med andledning av brott.

Åtalsunderlåtelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att åtalsunderlåtelse skall

kunna meddelas en gärningsman under 18 år som

har deltagit i medling. Jämför reservation 3

(kd).

I motion Ju26 (kd) yrkas att åtalsunderlåtelse bör

kunna meddelas när gärningsmannen är under 18 år och

denne har deltagit i medling.

I propositionen lämnas inte några förslag om

medlingens ställning i rättsprocessen. Regeringen

gör den bedömningen att ytterligare överväganden

erfordras avseende frågan om medlingens ställning i

rättsprocessen.

Särskilda bestämmelser om åtalsunderlåtelse för

unga gärningsmän finns i 17 § lagen (1964:167) med

särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. En

omständighet som åklagaren kan beakta vid den

prövningen är om gärningsmannen har deltagit i

medling. Detta skall dock inte vara av avgörande

betydelse vid bedömningen om åtalsunderlåtelse skall

meddelas (se prop. 1994/95:12 s. 78).

Utskottet vill för sin del anmärka att svaret på

den fråga som aktualiserats i motionen ingalunda är

självklart. Målsäganden saknar normalt inflytande

över den rättsliga processen. En ändring härvidlag -

något som skulle bli fallet om deltagande i medling

tilläts påverka åtalsfrågan - kräver noggranna

överväganden. Utskottet är inte berett att nu ta

ställning. Utskottet avstyrker motion Ju26 i denna

del.

Organisation och finansiering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden rörande organisation,

styrning och finansiering av

medlingsverksamheten. Jämför reservation 4

(m).

I motion Ju26 (kd) begärs att det av riksdagens

beslut tydligt skall framgå hur finansieringen av

medlingen skall ske och vilka omprioriteringar som

därvid måste göras.

Regeringen anför i propositionen att de föreslagna

bestämmelserna i lagen om medling med anledning av

brott inte torde medföra några kostnadsökningar.

Utskottet, som konstaterar att

medlingsverksamheten är en frivillig verksamhet,

delar denna bedömning.

Emellertid är det angeläget att

medlingsverksamheten kommer till stånd i tillräcklig

omfattning. För att åstadkomma detta avser

regeringen att genom omdispositioner inom

utgiftsområde 4 avsätta ett belopp, 18 miljoner

kronor årligen, som beräknas motsvara kostnaderna

för en obligatorisk medlingsverksamhet i enlighet

med utredningens förslag. Beloppet bör, enligt vad

som anförs i propositionen, huvudsakligen användas

till att fördelas mellan kommunerna i form av

finansiellt stöd till medlingsverksamhet för unga

lagöverträdare. Regeringen avser att föra över

beloppet till Brottsförebyggande rådet, som skall

ges i uppdrag att fördela bidragen (prop. s. 32).

Utskottet noterar först att det av regeringens

redovisning framgår att resultatet i slutändan blir

att medel överförs från utgiftsområde 4 till

kommunerna. Utskottet räknar med att

medlingsverksamheten kommer att ha en

brottsförebyggande effekt som på sikt sänker

kostnaderna inom utgiftsområde 4 samtidigt som

kommunernas kostnader ökar. Utskottet vill därför

inte motsätta sig detta. Utskottet anmärker dock att

regeringen inte utan riksdagens medverkan kan höja

ett anslag (se 9 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen).

Utskottet utgår därför från att regeringen

återkommer med förslag i denna del. Något

ytterligare uttalande med anledning av det här

behandlade yrkandet i motion Ju26 torde inte vara

erforderligt.

Motion Ju26 i här behandlad del får därmed anses

vara tillgodosedd.

I motion Ju27 (m) yrkas att det skall inrättas en

fristående nationell enhet för resursfördelning,

kvalitetssäkring och uppföljning av

medlingsverksamheten. Motionärerna motsätter sig att

denna uppgift läggs på Brottsföre-

byggande rådet.

Utskottet har för sin del svårt att se att det

skulle vara rimligt att inrätta en ny myndighet för

det angivna ändamålet. I stället bör uppgifterna med

resursfördelning, kvalitetssäkring och uppföljning

läggas på en befintlig myndighet. Utskottet delar

regeringens uppfattning att uppgifterna nu bör

läggas på Brottsförebyggande rådet. I samband med

att ansvaret för medlingsprocessen övervägs

ytterligare kan detta ställningstagande omprövas om

det finns anledning till det. Motion Ju27 i denna

del avstyrks.

Familjerådslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att utreda familjerådslag

som en alternativ påföljd för unga

brottslingar, att utdömas i kombination med

villkorlig dom eller skyddstillsyn. Jämför

reservation 5 (m).

I motion Ju27 (m) yrkas att regeringen skall utreda

familjerådslag som en alternativ påföljd för unga

brottslingar att utdömas i kombination med

villkorlig dom eller skyddstillsyn.

I propositionen redovisas att familjerådslag

uppvisar många likheter med medling för unga

lagöverträdare, men även skillnader. Ett

familjerådslag kan dock hållas även utan

brottsoffrets medverkan. Syftet med familjerådslag

för ungdomar som har begått brott är att engagera

den unges föräldrar, släkt och andra i det privata

nätverket för att förhindra fortsatt brottslighet

och komma till rätta med övriga problem i den unges

livssituation. Den utvidgade familjen får härigenom

ett ökat ansvar och dess idéer och resurser tas till

vara.

Familjerådslag har prövats i två projekt i Sverige

med olika inriktning. Enligt en utvärdering av

projektet är erfarenheterna goda. Det synes som om

denna typ av familjerådslag kan vara positiv för

unga lagöverträdares rehabilitering.

Familjerådslag kan enligt regeringen framstå som

särskilt lämpligt när den unge har en svår social

situation. Det kan även vara lämpligt att hålla

familjerådslag om den unge återfaller i brott efter

att ha deltagit i vanlig medling. Detta är dock en

fråga som måste bedömas i varje särskilt fall.

Medling och familjerådslag är metoder som enligt

regeringens bedömning kan komplettera varandra. Ett

medlingsmöte kan även ha inslag av familjerådslag

genom att andra personer än vårdnadshavare kan

närvara, om det är lämpligt och förenligt med syftet

med medlingen.

Som framgår av propositionen avser regeringen att

inom kort ta initiativ till en fullständig översyn

av påföljdssystemet för unga lagöverträdare (prop.

s. 30). Utgångspunkterna är härvid att påföljder för

unga gärningsmän skall ha ett pedagogiskt och

tydligt innehåll samt att socialtjänsten även i

fortsättningen skall ha huvudansvaret för unga som

begår brott. Direktiven bereds för närvarande inom

Justitiedepartementet, och utskottet har erfarit att

regeringen i direktiven kommer att ge den kommande

utredningen ett brett mandat att, inom de nyss

nämnda ramarna, föreslå förändringar i

påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Utskottet

vill inte föregripa utredningens ställningstaganden.

Utskottet avstyrker motion Ju27 i denna del.

Reservationer

1. Medlingens inriktning (punkt 1)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita

Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 1.

Ställningstagande

Medling kan vara rehabiliterande för både

brottsoffer och gärningsman.

Tyngdpunkten i regeringens förslag ligger på

medlingens positiva effekter för gärningsmannen.

Enligt vår mening skall i stället brottsoffret

sättas i fokus. Brottsoffret få aldrig användas som

ett medel att rehabilitera gärningsmannen - inte ens

om brottsoffret själv skulle vilja ta på sig det

ansvaret.

En förändring av den föreslagna lagen så att den

fokuserar mer på brottsoffret kan till en del

tillgodoses genom en omarbetning av lagtexten.

Det får ankomma på regeringen att återkomma med

lagförslag i enlighet med vad vi nu har anfört.

2. Brott som skall omfattas av

medlingsinstitutet (punkt 2)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita

Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringens om sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 4.

Ställningstagande

Det finns brott som innefattar en sådan grad av

kränkning att det inte torde vara möjligt för en

gärningsman att kunna förklara sitt beteende för

brotts-offret på ett sätt som gör medling

meningsfull. Detta torde särskilt gälla sexualbrott;

vid sådana brott är den fysiska och psykiska

kränkningen av offret särskilt allvarlig. Att

därefter möta gärningsmannen vid ett medlingsmöte

riskerar att ytterligare skada brottsoffret.

Regeringen anger visserligen att noggranna

överväganden skall göras innan frågan om medling tas

upp vid denna typ av brottslighet. Frågan överlämnas

dock åt rättstillämpningen, och det finns risk att

lagen blir svårtillämpad. Vi anser att sexualbrott

skall undantas från medlingsinstitutet.

Det får ankomma på regeringen att återkomma med

lagförslag i enlighet med vad vi nu har anfört.

3. Åtalsunderlåtelse (punkt 4)

av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju26 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har tidigare motionerat om

betydelsen av medling och framhållit vikten av att

medlingsinstitutet bör utvecklas. För att förstärka

medlingsinstitutet bör det finnas en möjlighet för

åklagaren att meddela åtalsunderlåtelse för

straffmyndiga under 18 år som har deltagit i

medling.

Det får ankomma på regeringen att återkomma med

lagförslag i enlighet med vad vi nu har anfört.

4. Fristående nationell enhet (punkt 6)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita

Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Brottsförebyggande rådet ges

i uppdrag att fördela finansieringsbidrag samt svara

för frågor om utbildning, metodutveckling och

kvalitetssäkring rörande medling.

Enligt vår mening skall Brottsförebyggande rådet

inte åläggas ytterligare arbetsuppgifter innan de

befintliga har renodlats. Vi håller i detta avseende

med Föreningen för medling i Sverige, som föreslår

att en fristående nationell enhet skall inrättas med

uppgift att granska verksamheten, fördela bidrag och

sköta uppföljning och kvalitetssäkring.

Det får ankomma på regeringen att i kommande

förslag om hur medlingsverksamheten skall vara

organiserad återkomma med förslag i enlighet med vad

som nu har anförts.

5. Familjerådslag (punkt 7)

av Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m), Anita

Sidén (m) och Lennart Bolander (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Ju27 yrkande 2.

Ställningstagande

Familjerådslag är enligt vårt förmenande ett bra

sätt att förankra normer hos unga gärningsmän samt

att involvera familjen och påminna

familjemedlemmarna om deras ansvar för den unges

utveckling.

På Nya Zeeland har man sedan år 1989 tillämpat ett

system i form av så kallade familjegruppskonferenser

som syftar till att lära den unge brottslingen att

ta ansvar för sina handlingar. Bland fördelarna med

familjegruppskonferenser kan särskilt framhållas att

den unge tvingas se sin egen roll, att föräldrarna

involveras som huvudaktörer i den unges liv och att

andra personer i den unges närhet engageras.

En svensk version skulle kunna utformas som en

alternativ påföljd för unga brottslingar, att

utdömas i kombination med villkorlig dom eller

skyddstillsyn.

Det får ankomma på regeringen att utreda hur en

sådan ordning skulle kunna utformas och därefter

återkomma med lagförslag till riksdagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:126 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag (2002:000) om medling med anledning av brott,

2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda

bestämmelser om unga lagöverträdare, samt

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2001/02:Ju26 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det tydligt

skall framgå hur medling skall finansieras och

vilka omprioriteringar som därmed måste göras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör finnas

möjlighet att kunna meddela åtalsunderlåtelse om

den unge deltagit i medling.

2001/02:Ju27 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om medling med

anledning av brott.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjerådslag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

fristående nationell enhet för resursfördelning,

kvalitetssäkring och uppföljning.

4. Riksdagen beslutar att medling med anledning av

brott inte skall kunna komma i fråga vid

sexualbrott, samt att detta skall anges i lagtexten

i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag