Bet. 2001/02:KRU1

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid (prop. 2001/02:1)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen i vad avser

fördelningen på anslag inom utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid för år 2002. Regeringens

förslag till fördelning på anslag och partiernas olika

budgetförslag redovisas i bilaga 3 i betänkandet.

Förutom motionsyrkanden med anknytning till budgeten

för år 2002 behandlar utskottet vissa motionsyrkanden

som inte har en direkt anknytning till

medelsanvisningen för budgetåret 2002, men som rör

sådana frågor som tas upp i budgetpropositionen eller i

budgetmotionerna.

Utskottet har genom protokollsutdrag meddelat

finansutskottet att kulturutskottet tillstyrker

regeringens förslag till ram för år 2002 för

utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2001/02:FiU1 har

finansutskottet den 9 november 2001 tillstyrkt

regeringens förslag till utgiftsramar för år 2002,

bl.a. ram för utgiftsområde 17, vilken föreslås uppgå

till drygt 8,1 miljarder kronor. Riksdagen väntas fatta

beslut om utgiftsramar den 21 november 2001.

Utskottets majoritet, bestående av representanter för

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna, tillstyrker i betänkandet regeringens förslag

till medelsfördelning på anslag inom ramen för

utgiftsområde 17 med undantag för sex anslag.

Fördelningen på anslag, anslagens storlek och de sex

avvikelserna från regeringens förslag redovisas i

bilaga 4 i betänkandet. Avvikelserna innebär att

anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete minskas med 2,5 miljoner kronor avseende

medel till regeringens respektive Kulturrådets

disposition,

anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten,

Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus ökas

med 1 miljon kronor avseende Riksteatern,

anslaget 28:18 Främjande av hemslöjden ökas med 0,5

miljoner kronor,

anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, som

regeringen har föreslagit skall öka med 56 miljoner

kronor, ökas i stället med 46 miljoner kronor, dvs. en

minskning med 10 miljoner kronor,

anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter ökas med

1 miljon kronor avseende Svenskt visarkiv (inom Statens

musiksamlingar) samt

anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

ökas med 10 miljoner kronor.

Representanterna i kulturutskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna har efter det att

finansutskottet den 9 november tillstyrkt regeringens

förslag till ram för utgiftsområde 17 avstått från att

delta i utskottets beslut om anslag för budgetåret 2002

(punkt 71) och erinrar i särskilda yttranden (nr 4-7)

om huvuddragen i sina respektive budgetförslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa

bemyndiganden för regeringen att fatta beslut som

medför utgifter efter år 2002.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om att

inrätta en ny myndighet - ett forum för levande

historia - för frågor som rör demokrati, tolerans och

mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.

Bland de satsningar som görs i den av utskottet

tillstyrkta budgeten kan inledningsvis nämnas insatser

för att förstärka resurserna för nationella

minoriteter, mångkultur, amatörteater och kultur i

arbetslivet.

Förstärkningar beräknas för Operan och Dramaten, för

insatser utanför Storstockholm, för regional musik- och

dansteater, mindre länsteatrar och länsmusiken i

Stockholm, de fria teater-, dans- och musikgrupperna

samt skådebanerörelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om att ansvaret för finskspråkig

teater skall flyttas över från Riksteatern till Statens

kulturråd.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall göra

ett tillkännagivande för regeringen om att

Göteborgsoperan skall höra till de institutioner som

avses få del av medelsförstärkningen under anslaget

till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Statens insatser för att förbättra konstnärernas

villkor är en fortsatt prioriterad fråga och en

förstärkning av medlen för individuell

visningsersättning tillstyrks. Likaså tillstyrks en

förstärkning av bidraget till Folkrörelsernas

Konstfrämjande.

Utskottet tillstyrker att medel beräknas för en

mötesplats för form och design. Regeringen avser att ge

Föreningen Svensk Form i uppdrag att vara den

institution som tar ansvar för verksamheten.

En ökning för kulturmiljövården föreslås bl.a. för

ökade insatser beträffande byggnadsminnen,

industrisamhällets kulturarv, utvecklingsarbete, m.m.

Ett ökat bidrag till kulturmiljövårdsorganisationer

tillstyrks.

I enlighet med riksdagens tidigare beslut införs

fr.o.m. budgetåret 2002 ett särskilt anslag för

kyrkoantikvarisk ersättning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medlen

till centrala och regionala museer skall öka nästa

budgetår.

Utskottet anser att regeringen bör göra en översyn av

magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet

med utgångspunkt i ett förslag som tagits fram av

Statens fastighetsverk och museet. Riksdagen föreslås

göra ett tillkännagivande för regeringen att resultaten

av en sådan översyn bör presenteras för riksdagen under

innevarande riksmöte.

Regeringens förslag att anvisa medel för en

filmvårdscentral i Grängesberg tillstyrks. Utskottet

föreslår samtidigt att riksdagen tillkännager för

regeringen att frågan om filmvårdscentralens framtida

huvudmannaskap skall analyseras ytterligare och att

regeringen senast i nästa budgetproposition skall

återkomma beträffande filmvårdscentralens framtida

organisationsmodell. Bland de olika alternativ till

huvudman som bör prövas hör Statens Filminstitut, som

bör få ett tidsbegränsat uppdrag som huvudman för år

2002.

Regeringens förslag om nya regler för grundbidraget

inom statsbidragssystemet för ungdomsorganisationerna

tillstyrks av utskottet.

Genom en omfördelning av medel från idrottsanslaget

förstärks anslaget till friluftsorganisationerna enligt

regeringens förslag.

Riksdagen beslöt våren 2001 om villkor och riktlinjer

för de tre public service-företagen Sveriges Radio AB

(SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR) under nästa tillståndsperiod

(2002-2005). Riksdagen godkände att ett särskilt

distributionskonto skall inrättas för att hantera

kostnaderna för TV-distribution i samband med

övergången från analog till digital

distributionsteknik. Utskottet tillstyrker nu

regeringens förslag att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att för år 2002 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för att täcka underskott på

distributionskontot.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring

i kulturminneslagen (1988:950) med en redaktionell

ändring, lagen (1990:886) om granskning och kontroll av

filmer och videogram samt radio- och TV-lagen

(1996:844).

I betänkandet finns 47 reservationer och 10 särskilda

yttranden.

Regeringens förslag i budgetpropositionen om

beslutanderätt när det gäller inkomstgarantier till

konstnärer har godkänts av riksdagen den 14 november

2001 (bet. 2001/02:KrU5, rskr. 2001/02:20).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Finansutskottet har i sitt betänkande 2001/02:FiU1

daterat den 9 november 2001 godtagit den av regeringen

föreslagna ramen för utgiftsområde 17 om 8 106 670 000

kronor. Riksdagen planeras besluta om utgiftsramar den

21 november 2001. Kulturutskottets förslag till

riksdagsbeslut under punkt 71 beträffande anvisande av

medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för

2002 hörande frågor görs under förutsättning av

riksdagens bifall till finansutskottets betänkande

2001/02:FiU1 i den del som avser utgiftsområde 17.

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under

Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

Vissa övergripande kulturpolitiska frågor

1.Förändrade kulturpolitiska mål

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

2.Ytterligare ett kulturpolitiskt mål

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 1.

Reservation 2 (mp)

3.De nationella kulturpolitiska målen i lokala

och regionala avtal m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701 yrkande

4 och 2001/02: Kr422 yrkandena 2 och 3.

Reservation 3 (mp)

4.Utgångspunkterna för kulturpolitiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande 1.

Reservation 4 (m)

5.Kulturpolitiska satsningar inom alla politikområden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr342 yrkande 4.

Reservation 5 (v)

6.Kulturell infrastruktur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr342 yrkande 8.

Reservation 6 (v)

7.En utredning om den statligt stödda kulturen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 1.

Reservation 7 (m, c)

8.Uppdrag till Statens kulturråd och Svenska

Kommunförbundet om kommunernas kulturarbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 2.

Reservation 8 (c)

9.Kultur riktad till barn och ungdom

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 8.

Reservation 9 (c)

10.Syftet med Stiftelsen Framtidens kultur

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr346 yrkande

7 och 2001/02:Kr419 yrkande 7.

Reservation 10 (fp)

11.Statens kulturråds och Stiftelsen Framtidens kulturs

resurser för utvecklingsverksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701 yrkande

6 och 2001/02: Kr422 yrkande 4.

Reservation 11 (mp)

Forum för levande historia

12.Forum för levande historia

Riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta en ny

myndighet för frågor som rör

demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i

Förintelsen. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 4 och avslår

motionerna 2001/02:

Kr232, 2001/02:Kr260, 2001/02:Kr417 yrkande 12 och 2001/02:U347 yrkande 9.

Reservation 12 (m, kd, c, fp)

Allmän kulturverksamhet

13.Tornedalsteaterns utveckling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr252

och 2000/01:Kr308.

Reservation 13 (v)

14.Regional verksamhet för mångkultur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr422

yrkande 33 och 2001/02:A317 yrkande 28.

Reservation 14 (v)

Reservation 15 (mp)

15.Information till invandrargrupper om

kulturbidragssystemet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr293 yrkande 3.

Reservation 16 (v)

16.Projektet Kultur i skolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 9.

Reservation 17 (c)

17.Ett nationellt uppdrag till Museum Anna Nordlander

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr219 och

2001/02:Kr279 yrkande 14.

Reservation 18 (c)

18.Ett nationellt uppdrag till Bildens hus i Sundsvall

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr279 yrkande 15,

2001/02:Kr326 och 2001/02:Kr392 .

Reservation 19 (c)

19.Ett nationellt uppdrag till Röhsska museet i Göteborg

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 16.

Reservation 20 (c)

20.Ett nationellt uppdrag till Textilmuseet i Borås

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr305

och 2001/02:Kr310.

21.Musik som nytt ämnesområde för nationella uppdrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande 9.

Reservation 21 (v)

22.Dans som nytt ämnesområde för nationella uppdrag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr352

yrkande 9, 2001/02:Kr418 yrkande 8 och 2001/02:Kr422

yrkande 22 i denna del.

Reservation 22 (v, kd, mp)

23.Världskultur som nytt ämnesområde för

nationella uppdrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 22 i denna del.

Reservation 23 (mp)

24.Kvinnors roll och perspektiv som nytt

ämnesområde för nationella uppdrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 54.

Reservation 24 (mp)

25.Tiden för de nationella uppdragen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 21.

Reservation 25 (mp)

Teater, dans och musik

26.Skådebanerörelsen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr309,

2000/01:Kr310 och 2000/01:Kr507.

27.De fria teatergrupperna m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345

yrkande 24 och 2000/01:Kr701 yrkande 15.

28.Dalhalla festspelsscen i Rättvik

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr224,

2001/02:Kr418 yrkande 3 och 2001/02:Kr422 yrkande 29.

Reservation 26 (kd, c, mp)

29.Fonogramstödet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 28.

Reservation 27 (mp)

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

30.Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkandena 11 och 12.

31.Bemyndigande för regeringen att beställa talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 28:12 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och

informationsmaterial som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor

under 2003. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 6.

Bild och form samt konsthantverk

32.Bemyndigande för regeringen att beställa konstverk

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

ramanslaget 28:16 Konstnärlig

gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som inklusive

tidigare åtaganden medför

utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2003-2005. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 7.

Kulturmiljö

33.Ändring i lagen om kulturminnen m.m.

Riksdagen antar i bilaga 2 till betänkandet intagna förslag till

lag om ändring i lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m. med den ändringen att orden "B.

Ekonomiska gränsvärden tillämpliga

på vissa kategorier under" skall ändras till "B. Ekonomiska

gränsvärden tillämpliga på vissa

kategorier under A". Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 17 punkt 1.

34.Bemyndigande för regeringen att besluta om bidrag till

kulturmiljövård

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om

anslaget 28:27 Bidrag till

kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 100

000 000 kronor under

2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17

punkt 8.

35.Det kyrkliga kulturarvet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 4, 2001/02:Kr234 och

2001/02:Kr417 yrkande 3.

Reservation 28 (m, kd, c)

Museer och utställningar

36.Organisationen vid Statens museer för världskultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande 9.

37.Magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet framför om

magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2001/02:Kr301, 2001/02:

Kr307, 2001/02:Kr382 yrkande 2 och 2001/02:Kr383 yrkande 2 och

avslår motionerna 2000/01:Kr273,

2000/01:Kr327, 2001/02:Kr382 yrkande 1, 2001/02:Kr383 yrkande 1 och 2001/02

:422 yrkande 51.

38.Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr383 yrkande 3.

39.Brandskyddet i museer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr210, 2001/02:Kr246 och 2001/02:

Kr313.

Reservation 29 (m)

40.Ny myndighetsstruktur på museiområdet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 3 och 2001/02:

Kr340 yrkande 15.

Reservation 30 (m)

41.Permanent stöd till Akvarellmuseet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 52.

Reservation 31 (mp)

42.Vikten av form och design

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 13 och 2001/02:

Kr226 (m) yrkande 1.

Reservation 32 (m)

43.Bemyndigande för regeringen att besluta om bidrag till stöd till

icke-statliga

kulturlokaler

Riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget 28:33

Stöd till icke-statliga

kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 7 000

000 kronor under 2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 17

punkt 9.

44.Översyn och redovisning beträffande stödet till icke-statliga

kulturlokaler

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr414 yrkande 5 och 2001/02:

Kr422 yrkande 48.

Film

45.Ett nationalarkiv för den rörliga bilden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr365 yrkande 4.

46.Huvudmannaskap för filmvårdscentralen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

framför om huvudmannaskap för

filmvårdscentralen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr365

yrkandena 1 och 2.

47.Teknisk kompetens vid filmvårdscentralen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr365 yrkande 3.

Reservation 33 (v, c)

48.Filmvårdscentralens samverkan med bibliotek och museer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr365 yrkande 5.

Reservation 34 (v, c)

Trossamfund

49.Islamic Center i Malmö

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr399.

50.Sjukhuskyrkan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr328.

Reservation 35 (kd, c, fp)

Mediefrågor

51.Ändring i lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag till lag om

ändring i lagen (1990:886) om

granskning och kontroll av filmer och videogram. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 17 punkt 3.

Radio- och TV-frågor

52.Ändring i radio- och TV-lagen

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till betänkandet intagna förslag

till lag om ändring i

radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 17

punkt 2.

53.Distributionskonto

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om lån i

Riksgäldskontoret i syfte att täcka

underskott på distributionskontot för finansiering av kostnader för

TV-distribution intill ett

belopp på 335 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:1 utgiftsområde 17

punkt 10.

54.Ett framtida statligt stöd till Öppna kanaler

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr325, 2001/02:Kr338 yrkande 3,

2001/02:Kr400 yrkande 4 och

2001/02:Kr422 yrkande 61.

Reservation 36 (v)

Reservation 37 (mp)

Ungdomspolitik

55.Statsbidraget till ungdomsorganisationer

Riksdagen godkänner regeringens förslag om statsbidraget till

ungdomsorganisationer. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 11.

56.Statsbidrag till generationsövergripande verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr293 yrkande 4, 2000/01:Kr345

yrkande 43, 2000/01:Kr516,

2000/01:Kr701 yrkande 12, 2001/02:Kr247 yrkande 3, 2001/02:Kr256 och 2001/

02:Kr422 yrkande 25.

Reservation 38 (v)

Reservation 39 (kd)

Reservation 40 (mp)

57.Statsbidraget till de politiska ungdomsorganisationerna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr203 och 2001/02:K407.

Reservation 41 (fp)

Folkrörelsepolitik

58.AB Svenska Spels stöd till idrotten

Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels

bolagsstämma 2002 verkar för att

bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på

60 000 000 kronor. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 12.

59.Översyn av bidraget till allmänna samlingslokaler ur

handikappsynpunkt

Riksdagen avslår motion 2001/02:So240 yrkande 18.

Reservation 42 (m, c)

60.Formerna för översynen av de allmänna samlingslokalerna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr280.

Reservation 43 (c)

Utbildningspolitik

61.Bemyndigande för regeringen att besluta om stöd till

funktionshindrade vid

folkhögskolor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om det

obetecknade anslaget 25:2 Bidrag

till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, besluta om stöd

för funktionshindrade vid

folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000 000 kronor efter 2002.

Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 13.

62.Det nationella ansvaret för folkbildningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr225.

Reservation 44 (v)

63.Betydelsen av folkhögskolornas ideella profiler

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr263.

64.Statsbidragsfördelningen mellan studieförbunden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr276.

65.Utrymme för ungdomars kulturaktivitet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande 7.

Reservation 45 (c)

66.Vissa samordningsvinster

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkandena 4 och 5.

Reservation 46 (m)

67.Kompletterande skolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr413.

68.Examinationsrätt för folkhögskolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub549 yrkande 4.

69.En särskild demokratisatsning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr414 yrkande 2.

Reservation 47 (kd)

70.Kvalificerad musikutbildning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr415.

Medelsanvisning

71.Medelsanvisningen för år 2002, m.m.

a) Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid år 2001

Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:Kr216 och 2001/02:Kr308

yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2001/02:1 utgiftsområde 17

punkt 14 samt motionerna

2001/02:Kr281, 2001/02:Kr283, 2001/02:Kr343 i denna del, 2001/02:Kr349,

2001/02:Kr412, 2001/02:Kr414

yrkande 7, 2001/02:

Kr416 yrkande 5 i denna del, 2001/02:N265 yrkande 8 och 2001/02:

So616 yrkande 7.

b) Finskspråkig teater

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

framför om överförande av ansvaret

för finskspråkig teater från Riksteatern till Statens kulturråd och om

finansiering av verksamheten från

de medel för de nationella minoriteternas kultur och språk som beräknas

under anslaget 28:2 Bidrag till

allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte

och samarbete. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr308 yrkande 3.

c) Göteborgsoperan

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad utskottet framför om

Göteborgsoperan. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:Kr308 yrkande 2 och bifaller

delvis motionerna 2001/02:Kr258 i denna

del, 2001/02:Kr311, 2001/02:Kr336 och

2001/02:422 yrkande 30.

d) Riksdagen avslår de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.

Stockholm den 15 november 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd)*, Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood

(m)*, Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta

L Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m)*, Eva Arvidsson

(s), Jan Backman (m)*, Paavo Vallius (s), Lars Wegendal

(s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd)*, Roy

Hansson (m)*, Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c)*

och Lennart Kollmats (fp)*.

*Ledamoten har inte deltagit i beslutet under punkt 71

i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

2001/02

KrU1

Utskottets överväganden

1 Inledning

1.1 Behandlade ärenden

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

förslag i budgetpropositionen för år 2002 under

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

med ett undantag, nämligen frågan om överflyttning från

regeringen till Konstnärsnämnden och Styrelsen för

Sveriges författarfond av beslutanderätten när det

gäller inkomstgarantier till konstnärer (prop.

2001/02:1 punkt 5, s. 69-70). Ändringen avses träda i

kraft den 1 december 2001. Utskottet har därför

behandlat denna fråga i ett särskilt betänkande (bet.

2001/02:KrU5). Riksdagen har den 14 november 2001

beslutat att bifalla regeringens förslag (prot.

2001/02:26, rskr. 2001/02:20).

I anslutning till regeringens förslag i

budgetpropositionen behandlar utskottet motioner, vilka

till större delen väckts under allmänna motionstiden

hösten 2001. En mindre del av de motioner som behandlas

i betänkandet har väckts under riksmötet 2000/01.

1.2 Inhämtande av information m.m.

Under ärendets beredning har på kulturutskottets

begäran information lämnats av chefen för

Kulturdepartementet Marita Ulvskog och andra

företrädare för Kulturdepartementet. Vidare har på

kulturutskottets begäran information lämnats av

statsrådet Ingegerd Wärnersson och andra företrädare

för Utbildningsdepartementet. Informationen har rört

dels frågor med anknytning till budgetpropositionen

(utgiftsområde 17), dels frågor med anknytning till

kultur- och mediefrågor respektive folkbildningsfrågor

i EU.

Vidare har representanter för Riksdagens revisorer på

kulturutskottets begäran lämnat information om

revisorernas rapport Statens ändamålsfastigheter -

hyressättning och förvaltning (2001/02:2).

Företrädare för följande organisationer har uppvaktat

utskottet:

Svenska Oberoende Musikproducenter (SOM), Bildkonst

Upphovsrätt i Sverige (BUS), Teaterförbundet och

Teatercentrum.

Ett antal skrivelser m.m. med anledning av

budgetpropositionen har inkommit och anmälts i

utskottet.

1.3 Betänkandets disposition

Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den

ordning som används i budgetpropositionens

utgiftsområde 17 (volym 9).

I betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de

politikområden i vilka statsbudgeten under

utgiftsområde 17 är indelad, nämligen

Kulturpolitik (politikområde 28)

Mediepolitik (politikområde 27)

Ungdomspolitik (politikområde 29)

Folkrörelsepolitik (politikområde 30)

Utbildningspolitik under utgiftsområde 17

(politikområde 25)

Forskningspolitik under utgiftsområde 17

(politikområde 26)

Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17

(politikområde 2).

Under politikområde 28 Kulturpolitik har utskottet som

underrubriker i stort sett bibehållit den tidigare, och

i förra årets budgetproposition slopade, under-

indelningen i verksamhetsområden för att det skall bli

lättare att få en överblick över de 39 anslag som ingår

i kulturpolitikområdet.

Förslag i motioner om nya anslag har inordnats under

egna rubriker inom respektive politikområde.

2 Kulturpolitik (politikområde 28)

2.1 Vissa övergripande kulturpolitiska frågor

2.1.1 Målen för kulturpolitiken

Bakgrund

Riksdagen fastställde hösten 1996 sju nationella

kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1

s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa mål ersatte 1974

års kulturpolitiska mål.

Målen för kulturpolitiken skall vara

att värna yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för att använda den,

att verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

samt till eget skapande,

att främja kulturell mångfald, konstnärlig

förnyelse och kvalitet och därigenom motverka

kommersialismens negativa verkningar,

att ge kulturen förutsättningar att vara en

dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället,

att bevara och bruka kulturarvet,

att främja bildningssträvandena,

att främja internationellt kulturutbyte och möten

mellan olika kulturer inom landet.

Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även om

övergripande mål på anslagsnivå för myndigheter och

institutioner och om övergripande mål för vissa

statsbidrag.

Mål för vissa områden har också beslutats. Sådana finns

t.ex. intagna i arkivlagen (1990:782) och i lagen

(1999:932) om stöd till trossamfund. Sektors-

övergripande mål har godkänts för statens arbete med

arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117,

bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Vidare har mål

för arbetet för kulturmiljön godkänts av riksdagen

(prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr.

1999/2000:196).

Motionerna

I motion 2001/02:Kr419 (fp) hemställs att riksdagen

skall begära att regeringen lägger fram förslag till en

sådan ändring av kulturpolitiken som förordas i

motionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår att de

nuvarande sju kulturpolitiska målen skall ersättas med

förändrade kulturpolitiska mål avseende frihet,

kvalitet och mångfald, vilket även skall innebära att

en kursomläggning görs inom kulturpolitiken.

Kulturpolitiken får enligt motionen inte reduceras

till ett verktyg för att lösa problem såsom

arbetslöshet, regional obalans och bristande

jämställdhet. Kulturen skall erbjuda visioner,

reflektion, fördjupning och livsglädje. Den stora öppna

horisont som kulturen öppnar inför människorna utgör en

grogrund för tolerans och skapande möten.

Kulturpolitiken får och kan inte sträva efter att

styra kulturlivets utveckling. Den skall däremot ge

starka impulser, bestämt försvara de demokratiska

principerna om tanke- och yttrandefrihet samt garantera

förutsättningarna ekonomiska och organisatoriska för

en sund vardag när det gäller produktion, distribution

och mottagning av kultur, anförs det i motionen.

Kulturpolitiken måste struktureras av konkreta och

mätbara mål. Det måste gå att avgöra om kulturpolitiken

uppnått sitt syfte eller inte. De kulturpolitiska mål

som fastställdes under 1990-talet erbjuder enligt

motionen liten vägledning, varför de måste förändras

för att uppnå större klarhet.

Frihet, mångfald och kvalitet är grundprinciperna i

den liberala kulturpolitiken och skall enligt motionen

läggas till grund för kulturpolitiken för att skapa

goda förutsättningar för ett fritt, utmanande och

ständigt förnyande kulturliv, tillgängligt för alla. I

motionen utvecklas denna syn på kulturpolitiken vidare.

I motion Kr422 (mp) yrkas att riksdagen skall besluta

om ytterligare ett nationellt kulturpolitiskt mål. Det

nya målet för kulturpolitiken skall vara "att verka för

en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att hantera

sitt liv med minskat beroende av myndigheter och snävt

marknadstänkande" (yrkande 1). Kulturpolitiken skall

främja ett personligt ansvarstagande för naturen,

miljön och vår omgivning så att ett större ekologiskt

medvetande uppnås.

I två motioner, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 4 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 2 och 3, hemställs att

hänsyn skall tas till de nationella kulturpolitiska

målen i lokala och regionala avtal och att

kulturaspekten bör utgöra ett centralt inslag vid

utvecklingen av lokala tillväxtavtal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner om att riksdagen på utskottets

förslag vid varje riksmöte efter det att de nu gällande

nationella kulturpolitiska målen antogs hösten 1996

avslagit motionsyrkanden om nya eller ändrade

kulturpolitiska mål (se senast i bet. 2000/01:KrU1 s.

23).

Utskottet anser nu - liksom vid tidigare tillfällen -

att det är angeläget att 1996 års nationella

kulturpolitiska mål får gälla under en längre tid, så

att de på samma sätt som 1974 års mål får

genomslagskraft inte endast inom det kulturpolitiska

området utan även inom andra sektorer både inom och

utanför det statliga området. Utskottet avstyrker

därmed motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 1 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 1.

De nationella kulturpolitiska målen är av

sektorsövergripande karaktär. De skall vara styrande

för statlig verksamhet och är avsedda att vara

vägledande utanför det statliga området. Utskottet

anser att det vare sig är möjligt eller lämpligt att

föreskriva att de nationella kulturpolitiska målen

skall vara ett icke förhandlingsbart inslag i alla

regionala och lokala avtal eller vid utvecklingen av

lokala tillväxtavtal. Utskottet anser att det finns en

växande insikt om att kulturen är en betydelsefull

kraft i samhällets utveckling, vilket bör kunna

avspeglas t.ex. i de sammanhang som nämns i motionerna.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra ett sådant

uttalande som begärs i motionerna. Riksdagen bör därför

avslå motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 4 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 2 och 3.

2.1.2 Utgångspunkterna för kulturpolitiken

Motionen

I motion 2001/02:Kr205 (m) framhålls att en ny tid

kräver en ny kulturpolitik (yrkande 1). Sedan riksdagen

1996 fattade ett principbeslut om inriktningen av

kulturpolitiken, dvs. för fem år sedan, har mycket hänt

inom kulturen. Internet är snart var mans dagliga

redskap, MPEG har förändrat vårt sätt att lyssna på

musik, ICQ har över 100 miljoner användare jorden runt

som kommunicerar med varandra i realtid och byter

freeware, bilder och mycket annat med varandra, digital

TV kommer snart att finnas i de flesta hushåll och DVD-

spelare börjar ta över videons roll. Utvecklingen inom

den nya tekniken går hissnande fort. Denna utveckling

är av godo och bör inte begränsas och försvåras.

Motionärerna framhåller att kulturen har blivit

alltmer gränslös. Kulturyttringarna blir också fler.

Gästspel av teatergrupper från andra världsdelar,

konstutställningar med konstnärer från hela världen och

författare från andra språkområden är tillgängliga för

alltfler. Nationalstatens definition av kultur och

kulturarv måste med nödvändighet förändras.

Kultur och kulturhistoria är en del av vårt liv.

Motionärerna poängterar att vi har en skyldighet att

bevara det som vi erhållit i arv. Kulturen måste också

utvecklas så att dagens generationer överlämnar sin

kultur och sin kulturhistoria till nästa generation.

Att så sker är enligt motionärernas mening inte bara

ett privilegium, utan lika mycket en skyldighet.

Motionärerna efterlyser en strategi för en mer

dynamisk kulturpolitik. En strategi som tar hänsyn till

att kulturlandskapet i Sverige och världen förändras

i en allt snabbare takt. Funktionshindrades självklara

rätt till tillgång på ett rikt och varierat kulturliv

betonas också.

Staten skall enligt motionen koncentrera sina

kulturpolitiska insatser till i princip tre områden:

Befrämja barn- och ungdomskultur.

Värna vårt gemensamma kulturarv.

Ge landets kulturskapare ordentliga förutsättningar

för sitt konstnärsarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt yrkanden

motsvarande det som nu är aktuellt i motion

2001/02:Kr205 (m) yrkande 1 med hänvisning till att

motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på

kulturpolitiken, dels framfört synpunkter av mera

programmatisk karaktär som utskottet inte funnit skäl

att närmare diskutera (senast i bet. 2000/01:KrU1 s.

25-26). Utskottet har vidare hänvisat till den

diskussion om statens ansvar som fördes i

Kulturutredningens slutbetänkande (SOU 1995:84 s.

93-129). Utredningen markerade bl.a. att det är viktigt

att många tar ett direkt och personligt ansvar för

kulturen och att det offentliga inte bör ta ansvar för

det som idéburna rörelser eller andra kan göra lika bra

eller bättre. Utredningen anförde även att andra

kulturella intressen kan tillgodoses genom en väl

fungerande marknad. Utredningen uttryckte det

offentligas ansvar genom förslagen till kulturpolitiska

mål och diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på

frågan om motiven för offentliga åtaganden och frågan

om hur ändamålsenligt och nödvändigt det statliga

kulturstödet är. Utskottet har senast vid 2000/01 års

riksmöte uttryckt att det i vart fall inte vid denna

tidpunkt skulle vara en meningsfull resursinsats att

söka åstadkomma en sådan precisering av statens ansvar

på kulturområdet som motionärerna efterlyser. Utskottet

har i sammanhanget framhållit att det inte heller

skulle vara möjligt att få en mera långtgående

uppslutning kring ett sådant preciseringsförslag.

Utskottet anser att prövning av statens ansvar får -

för olika kultursektorer - göras med utgångspunkt i

fastställda nationella kulturpolitiska mål.

Utskottet vill framhålla att samhällets och kulturens

förutsättningar, liksom människors möjligheter att vara

delaktiga och aktivt medverkande i kulturens yttringar,

snabbt förändras bl.a. mot bakgrund av den snabba

tekniska utvecklingen inom medie- och IT-områdena och

att detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den

nu aktuella motionen utan på olika sätt och utifrån

skilda politiska bedömningar även i den kulturpolitik

som förordas av övriga partier i riksdagen.

Utskottet redovisade under hösten 1999 (bet.

1999/2000:KrU2 s. 6-7) vissa förhållanden beträffande

den tekniska utvecklingens betydelse för kultur och

medier och framhöll att den nationella IT-strategin (se

regeringens skr. 1998/99:2) syftar till att stimulera

användningen av informationsteknik på ett sätt som

befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.

Utskottet hänvisar till sina tidigare

ställningstaganden och avstyrker motion 2001/02:Kr205

(m) yrkande 1.

2.1.3 Kulturpolitiska utredningar

Motionerna

I motion 2001/02:Kr342 (v) konstateras att det är en

stor uppgift att se till att alla i hela landet får

tillgång till kultur och yttrandefrihet i enlighet med

1996 års kulturpolitiska mål. I motionen tas särskilt

upp de frågor som rör vissa strukturella problem inom

kulturområdet, vilka enligt motionärernas mening bör

lösas om de kulturpolitiska målen skall kunna uppnås.

Motionärerna anför att en förutsättning för att

kulturpolitiska satsningar skall nå ut till alla

invånare i landet är att sådana satsningar ingår inom

alla politikområden t.ex. förskola, skola och vård,

samhällsplanering och bostadspolitik,

integrationspolitik, socialpolitik, kriminalpolitik och

brottsförebyggande verksamhet. Detta kräver ett nytt

sätt att tänka och att lägga upp budgetarbetet. Staten

måste gå i bräschen för att detta tänkande även skall

få genomslag på den lokala nivån.

Motionärerna exemplifierar med sådan kunskap på olika

områden som numera finns om kulturens betydelse. Kultur

i vården ger effekter på patienternas hälsa. Där skolan

inrymmer rikligt med kulturella element - dans, musik,

teater, skönlitteratur - går även lärandet lättare.

Juridikstudenter i Jönköping får exempelvis bättre

studieresultat när de läst ett stort antal

skönlitterära böcker jämsides med facklitteraturen. Vid

Kungl. Musikhögskolan utbildas konstnärer för att

arbeta i förskola, grundskola och gymnasium.

Bostadsmiljöer och andra sociala sammanhang behöver

konst, musik och kulturella upplevelser av olika slag.

Det finns enligt motionen gott om exempel på hur

kulturella upplevelser kan föra samman människor från

olika kulturer och med olika etnisk bakgrund. Detta

arbete bärs ofta upp av enstaka kvinnor eller män som

är besjälade av sin idé och sin uppgift.

Riksdagen bör enligt motionen uppdra åt regeringen

att göra en översyn av dessa frågor och sedan återkomma

med förslag till hur medel för kultursatsningar skall

kunna integreras i alla politikområden i budgeten

(yrkande 4).

I samma motion anförs vidare att kulturlivet kan göras

effektivare och starkare om resurserna utnyttjas på ett

mera medvetet och samordnat sätt. Det finns enligt

motionärernas mening i dag ett problem med inbördes

konkurrerande och/eller dåligt samordnad kulturell

infrastruktur. Motionärerna anför att detta exempelvis

gäller de tre riksorganisationerna Rikskonserter,

Riksteatern och Riksutställningar i förhållande till

länsmusik, länsteatrar och länsmuseer. Även

länskonsulenternas och arrangörsföreningarnas roller

och förhållande till övrig struktur måste tydliggöras.

Regeringen bör utreda hur den i motionen förordade

effektiviseringen bäst kan ske. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna (yrkande 8).

I motion 2001/02:Kr279 (c) anförs att kulturen inte

endast stärker vår framtidstro och samhörighet utan att

den också är en drivkraft för människors kreativitet

och vilja att utveckla det egna samhället.

En långsiktig kulturpolitik bör ge utrymme för nya

lösningar, nya idéer och nya organisationsformer.

Utöver den kulturella infrastrukturen med institutioner

och myndigheter bör också den "nya" delen av

kulturlivet med filmfestivaler, rockkonserter, m.m.,

som är mera tillfälliga, oreglerade och kortsiktiga och

som står för förnyelse och utveckling, främjas. Ett

lysande exempel på "morgondagens" kulturrörelse är

enligt motionen Södra Teatern i Stockholm med

internationella teater- och dansgästspel, världsmusik,

pop och rock, seminarier, föreläsningar, debatter och

musikklubbar.

Det är viktigt att få en diskussion kring hur den

nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår

föränderliga omvärld. För att se om de kulturpolitiska

prioriteringarna följer människors prioriteringar anser

motionärerna att regeringen bör göra en utredning om

den statligt stödda kulturen. Utredningen skall belysa

utbud och efterfrågan och undersöka om de statliga

bidragen till kulturinstitutioner, sett under ett antal

år, givit en ökning och breddning av publiken.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen

att en utredning i dessa frågor bör tillsättas (yrkande

1).

I samma motion framhålls även att kulturpolitiken

påverkar de flesta andra politikområden. Det finns dock

mycket kvar att göra för att öka samspelet mellan

kulturpolitiken och andra samhällsområden. Exempel

finns på kommuner där kulturfrågor lyfts in på andra

områden. En lokal kulturpolitik för framtiden kan inte

enbart vara en fråga om att förvalta det kommunen redan

har. De politiska besluten måste enligt motionen

inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett

levande, lokalt kulturliv i alla delar av landet - ett

kulturliv med mångfald, hög kvalitet och plats för både

amatörers skapande och professionella konstnärers

gästspel och medverkan. Den lokala kulturen måste göras

synlig. Regeringen bör enligt motionen ge ett gemensamt

uppdrag till Kulturrådet och Kommunförbundet

beträffande kommunernas kulturarbete för att under en

treårsperiod utveckla kommunernas samverkansformer,

förändringsarbete och erfarenhetsutbyte samt utveckla

vägledning för kommunerna (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser - liksom motionärerna bakom motion

2001/02:Kr342 (v) - att det är viktigt att de

kulturpolitiska målen genomsyrar andra politikområden

och att detta också tar sig uttryck i kulturpolitiska

satsningar av olika slag inom alla politikområden.

Utskottet konstaterar att detta också är avsikten med

de kulturpolitiska målen. De skall vara styrande för

statlig verksamhet och vägledande för landstingens och

kommunernas verksamhet.

Det är väsentligt att kunskapen om kulturens

betydelse inom andra politikområden utvecklas, sprids

och kommer till praktisk användning. Utskottet anser

att det inom det statliga området bör åligga de

centrala myndigheterna att, utifrån de mål som

specifikt gäller deras respektive verksamhetsområden,

främja en sådan utveckling som motionärerna beskriver.

Dessa myndigheter besitter också en sådan ingående

kunskap inom sina respektive områden om behoven av och

tillgången på kulturella verksamheter integrerade i

verksamheten att de bör kunna bedöma i hur stor

omfattning och på vilket sätt de kulturella inslagen

bör utvecklas. Utskottet är inte övertygat om att en

stor och omfattande, särskild utredning av det slag som

förordas i motionen skulle ha möjlighet att tillägna

sig denna kunskap om varje berört politikområde och

samtidigt ha den överblick som skulle behövas för

utredningsarbetet.

Kulturrådet har inlett årets omvärldsanalys (Om

världen 2001) med att konstatera att kulturen

diskuteras i nya sammanhang, t.ex. i samband med hälsa

och turism, att den blivit ett verktyg i

utvecklingsstrategier för näringslivet och att den

behandlas i samband med regionalpolitik och

globalisering. Kulturrådet sammanfattar utvecklingen

med att kulturen håller på att ta sig in mot centrum

för samhällsutvecklingen. Kulturrådet anför att det är

angeläget att få en diskussion kring hur den nationella

kulturpolitiken kan anpassas till en föränderlig

omvärld, hur en större öppenhet och flexibilitet kan

bidra till ett dynamiskt samspel - inte bara med andra

kulturaktörer utan också med andra politikområden.

För att uppnå sådana resultat som eftersträvas av

motionärerna bör enligt utskottets uppfattning centrala

myndigheter utifrån sina kunskaper på sina respektive

områden kunna samverka i olika former med kulturområdet

och med den centrala myndigheten inom kulturområdet,

Statens kulturråd. Ett exempel på sådan samverkan på

central nivå är den som pågår på regeringens uppdrag

mellan Kulturrådet och Skolverket. Utskottet påminner i

sammanhanget också om att Folkhälsoutredningen (Hälsa

på lika villkor, SOU 2000:91) behandlat frågan om

sambandet mellan kultur och hälsa.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 2001/02:Kr342 (v) yrkande 4 om en utredning om

kultursatsningar på andra politikområden.

Frågan om kulturlivets strukturer är ett inslag i den

kontinuerliga och systematiska uppföljning och

utvärdering som Kulturrådet genomför område för område.

Resultaten av dessa uppföljningar och utvärderingar

läggs till grund för rådets analyser och förslag till

regeringen. I årets omvärldsanalys (Om världen 2001)

sägs bl.a. att staten måste vara pådrivande i en

utveckling som syftar till utbyte och samverkan mellan

de regionala institutionerna och även kunna verka för

att utbudet från de centrala institutionerna sprids

till olika delar av landet. I budgetpropositionen

redovisar regeringen en årlig analys av fördelningen

över landet av de statliga kultursatsningarna (utg.omr.

17 s. 58-64).

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel har pågått i tre regioner, Skåne,

Kalmar och Gotlands län, sedan den 1 juli 1997.

Försöksverksamheten har utvärderats av den

parlamentariska regionkommittén (PARK-kommittén), som

lade fram sina förslag i betänkandet Regionalt

folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85). På

grundval av betänkandet och remissyttranden har

regeringen under hösten 2001 lagt fram sina förslag om

framtida organisation för samverkan inom länen (prop.

2001/02:7). Förslagen innebär bl.a. att fördelningen av

kulturbidrag skall återföras till Statens kulturråd.

Kulturrådet skall enligt propositionen öka sitt

deltagande i pågående regionala processer genom samråd

och samverkan. Därigenom skall regionalt inflytande ges

över hur statliga kulturbidrag används i länet. I

motioner har föreslagits dels fortsatt

försöksverksamhet, dels ändringar i regeringens

förslag. Ärendena bereds nu inom

konstitutionsutskottet. Frågan om den framtida

kulturella strukturen torde påverkas av de kommande

besluten med anledning av regeringens proposition

2001/02:7.

Mot bakgrund av Kulturrådets allmänna uppföljnings-

och utvärderingsuppdrag och den nu pågående beredningen

inom riksdagen av regeringens förslag om framtida

organisation av samverkan i länen (prop. 2001/02:7)

anser utskottet att riksdagen inte bör begära att

regeringen skall tillsätta en särskild utredning om den

kulturella strukturen i landet. Motion 2001/02:

Kr342 (v) yrkande 8 avstyrks.

Beträffande yrkandet i motion 2001/02:Kr279 (c) om en

utredning om den statligt stödda kulturen vill

utskottet anföra följande.

Utskottet påminner om att till Kulturrådets

huvuduppgifter hör att följa utvecklingen inom

kulturområdet i stort, ge regeringen ett samlat

underlag för den statliga kulturpolitiken och biträda

vid genomförandet av denna. Rådet skall också utveckla

metoder för mål- och resultatstyrning inom

kulturområdet. Som utskottet redovisat i det föregående

genomför Kulturrådet en kontinuerlig och systematisk

uppföljning och utvärdering område för område. Detta

arbete syftar till att måluppfyllelse och effekter av

bidragsfördelningen skall kunna bedömas. I arbetet

ingår undersökningar av spridningen av det statligt

stödda kulturutbudet och publikundersökningar. Sådana

görs också inom institutionerna. På riksdagens begäran

lämnar regeringen, som nämnts, varje år en redovisning

och analys av utvecklingen av den regionala

fördelningen av statens stöd till kultur.

Kulturrådet diskuterar i sin omvärldsanalys år 2001

de utvecklingstendenser på olika områden som på olika

sätt påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken.

Rådet konstaterar t.ex. att nya arenor, nya arrangörer,

informella spelplatser och nya konstformer uppstår,

oftast utan offentligt stöd. Kulturrådet sammanfattar

med att kulturpolitiken i dag står inför flera viktiga

vägval. Genom de frågeställningar som presenteras i

omvärldsanalysen avser Kulturrådet att stimulera debatt

om kulturens betydelse som dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället.

Utskottet förutsätter självfallet att Kulturrådet i

sina fortsatta utvärderingar belyser bl.a. de

frågeställningar om förnyelse, delaktighet och

spridning av kulturen som lyfts fram i motionen. Någon

särskild utredning om den statligt stödda kulturen i

enlighet med motionen är enligt utskottets mening inte

nödvändig. Motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 1 avstyrks.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion

2001/02:Kr279 (c) om att det är viktigt att

samverkansformer och erfarenhetsutbyte mellan

kommunerna och vägledning för kommunernas kulturarbete

utvecklas. Utskottet utgår från att sådant arbete pågår

på många håll i landet och att Kommunförbundet

stimulerar denna verksamhet och stöder den genom

rapporter, utredningar och statistik. I detta arbete

kan även resultaten av Kulturrådets utvärderings- och

analysarbete och den statistik och de rapporter som

Kulturrådet publicerar användas. Den samverkan som

Kulturrådet och Kommunförbundet finner nödvändig kan

genomföras utan att riksdagen gör något uttalande om

ett uppdrag från regeringen i frågan. Utskottet

föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen

avslår motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 2.

2.1.4 Kultur riktad till barn och ungdomar

Motionen

Enligt motion 2001/02:Kr279 (c) är det främst i

kommunerna som förutsättningarna skapas för barns

kulturverksamhet. De påpekar att stora nedskärningar

har gjorts under 1990-talet i kommuner och landsting,

inte minst i verksamheter för barn och ungdomar.

Motionärerna understryker samtidigt att barnkulturen

inte bör diskrimineras i den nationella kulturpolitiken

i förhållande till vuxenkulturen. Därför bör riksdagen

som sin mening tillkännage för regeringen att 25 % av

de statliga kulturanslagen bör avsättas för kultur för

barn och ungdomar (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat

motionsyrkanden om att 25 % av de statliga bidragen

skall avsättas för kultur riktad till barn och ungdom,

senast vid föregående riksmöte (bet. 2000/01:KrU1 s.

29-30). Utskottet behandlade frågor om barns och

ungdomars rätt till kultur även i sitt ungdomspolitiska

betänkande hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU4 s. 44-45).

Utskottet påminde därvid bl.a. om att barns och ungas

rätt till eget skapande och deltagande i kulturlivet

var ett genomgående tema när riksdagen hösten 1996

beslöt om en långsiktig kulturpolitik och om nationella

kulturpolitiska mål. Dessa mål gäller hela befolkningen

i landet, således även barn och unga.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på alla

institutioner, organisationer m.m. som fördelar eller

får statligt kulturstöd att beakta att de

kulturpolitiska målen omfattar barns och ungas rätt

till delaktighet i kultur och till eget skapande. Det

förefaller utskottet mindre lämpligt att införa en

generell regel om att en särskild procentsats av alla

statliga kulturbidrag skall avsättas för barns och

ungas kultur. Verksamheter är olika, förutsättningarna

skiljer sig åt, bidragsmottagarna är av mycket skilda

slag och har skiftande uppdrag. Utskottet anser därför

att riksdagen bör avslå motion 2001/02:Kr279 (c)

yrkande 8. Samtidigt vill utskottet framhålla att det

är viktigt att diskussionen om prioritering av barns

och ungas kultur fortgår, t.ex. när det gäller

fortsatta sådana särskilda satsningar på kultur för

barn och unga som gjorts sedan år 1996 och sådana

frågor om kulturlivets prioritering av barn och unga

som Kulturrådet berört i sin senaste omvärldsanalys.

2.1.5 Stiftelsen Framtidens kultur

Motionerna

I två motioner, 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7 och

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 7, hemställs att riksdagen

som sin mening skall ge regeringen till känna att det

ursprungliga syfte och den självständiga ställning som

Stiftelsen Framtidens kultur hade från början skall

återställas. Motionärerna anser att stiftelsens syfte

har förfelats genom att stiftelsens medel enligt deras

mening har blivit en integrerad del av den statliga

bidragsgivningen.

Enligt två andra motioner, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande

6 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 4, bör riksdagen som

sin mening tillkännage för regeringen behovet av en

bättre fördelning av medel som disponeras för

långsiktigt hållbar verksamhet (varmed menas medel till

Kulturrådets förfogande) och medel till mera temporär

verksamhet (dvs. medel som disponeras av Framtidens

kultur för tidsbegränsade projekt).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade senast i sitt betänkande

1999/2000:KrU9 (s. 13-15) frågor som rör Stiftelsen

Framtidens kultur. Utskottet redovisade då kort

bakgrunden till bildandet av stiftelsen och dess

uppdrag enligt stiftelseförordnandet. Regeringen utser

och entledigar stiftelsens styrelse och bestämmer vem

som skall vara ordförande. Stiftelsen skall under minst

tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och

nyskapande kulturprojekt, stimulera det regionala

kulturlivet i vid mening samt stärka tillväxt och

utveckling. Vid riksdagsbehandlingen av frågan om

bildandet av stiftelsen sades bl.a. att det förutsattes

att regionala och lokala intressen skulle engageras och

bidra till projekten för att satsningarna skulle ge

bestående effekter.

Utskottet framhöll vid 1999/2000 års riksmöte att

stiftelsen är en självständig juridisk person och att

dess förmögenhet skall förvaltas enligt föreskrifterna

i stiftelseförordnandet samt att ändamålet med

stiftelsen inte kan ändras.

Utskottet redovisade att bidragsansökningar

kvalitetsprövas genom en ad hoc-grupp med externa

sakkunniga samt med stöd av sektorsmyndigheterna på

området, nämligen Kulturrådet, Riksarkivet och

Riksantikvarieämbetet. Utskottet redovisade även

stiftelsens prioriteringsarbete.

Utskottet anser - på samma grunder som angavs våren

2000 - att riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande

som begärs i motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7

och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 7, varför de avstyrks.

Våren 2000 behandlade utskottet även frågan om

relationen mellan de utvecklingsmedel som disponeras av

Kulturrådet och av Framtidens kultur (bet.

1999/2000:KrU9). Utskottet konstaterade bl.a. att både

Kulturrådet och Konstnärsnämnden disponerar medel under

olika anslag för utvecklingsverksamhet. Vidare anförde

utskottet att utveckling ingår som en integrerad del i

verksamheten hos andra institutioner m.m. som får

statliga medel. Utskottet konstaterade att det inte är

lätt att urskilja vilka statliga medel som kan sägas

motsvara de medel som disponeras av Framtidens kultur

och som går till utveckling, om en jämförelse skulle

göras. Utskottet påpekade att beräkningen av medel som

skall stå till Kulturrådets disposition måste göras

varje år i det ordinarie budgetarbetet. Det måste då

ske en avvägning mot andra resursbehov. Utskottet

hänvisar i övrigt till vad som anfördes i betänkande

1999/2000:KrU9 och avstyrker de nu aktuella motionerna

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 6 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 4.

2.2 Forum för levande historia

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att en ny myndighet

skall inrättas för frågor som rör demokrati, tolerans

och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i

Förintelsen. Verksamheten skall syfta till att stärka

människors vilja att aktivt verka för alla människors

lika värde (prop. s. 65).

Bakgrunden till förslaget är betänkandet Forum för

levande historia (SOU 2001:5), som utarbetats av en

kommitté med uppgift att utreda etablerandet av ett

Forum för levande historia (Ku 1999:09). Vidare grundas

förslaget på den verksamhet som hittills bedrivits inom

ramen för projektet Levande historia som för närvarande

förs vidare av en ny kommitté med namnet Forum för

levande historia (2001:01).

I propositionen anförs att det permanenta uppdraget

för Forum för levande historia skall vara att främja

arbete med, diskussion om och reflektion över

demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i

samtiden utifrån historiska perspektiv, utifrån

Förintelsen och utifrån svensk nutidshistoria. Ingen

svensk institution har i dag ett sådant uppdrag.

Forumet skall, genom utställningar och konstnärliga

uttrycksformer som musik, bildkonst, dans, teater, film

och litteratur, genom utbildning, föreläsningar och

debatt, bidra till ett fördjupat historiemedvetande.

Vidare informerar regeringen om att det inom

Regeringskansliet pågår ett arbete för att ta fram en

nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter,

vilken kommer att redovisas för riksdagen under hösten

2001. En viktig del i denna handlingsplan är FN:s

årtionde för utbildning i de mänskliga rättigheterna.

Det framtida forumet kan spela en roll när det gäller

sådana utbildningsinsatser och i den kommande

uppföljningen av förverkligandet av handlingsplanen.

Forum för levande historia bör enligt regeringen ha

sitt säte i Stockholm men verka i hela landet genom

samverkan med ett brett spektrum av aktörer, bl.a. med

kulturinstitutioner, skolor, universitet och högskolor,

folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser.

Barn och ungdom i grund- och gymnasieskolan är särskilt

viktiga att nå genom forumets verksamhet. Följaktligen

utgör även lärare och andra vuxna i barns och ungdomars

närmiljö centrala målgrupper. Forum för levande

historia skall aktivt främja högtidlighållandet av

Förintelsens minnesdag genom olika initiativ riktade

till såväl det offentliga Sverige som föreningsliv,

organisationer och enskilda.

Myndigheten skall inrättas år 2003. Regeringen avser

att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att

lämna förslag till närmare utformning av myndighetens

organisation och arbetsformer.

Under anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter

anger regeringen att den för år 2003 avser att beräkna

40 miljoner kronor för inrättande av myndigheten Forum

för levande historia (prop. s. 101).

Motionerna

Motionsförslag har väckts om organisationsformen för

Forum för levande historia, om utvidgning av

myndighetens uppdrag och om inrättande av ett museum

över ondska.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) anser

liksom regeringen att samhället har en viktig uppgift

när det gäller att sprida kunskap om Förintelsen och

främja diskussionen om demokrati och mänskliga

rättigheter. De är emellertid inte övertygade om att en

särskild myndighet bör inrättas för ändamålet.

Verksamheten skulle kunna organiseras som en ideell

förening, i vilken staten, näringslivet och de stora

folkrörelserna innefattas. Ett annat alternativ är att

verksamheten involveras i någon eller några av de

befintliga instanser som redan arbetar med dessa

frågor, t.ex. något av universitetens centrum för

förintelseforskning. En förstärkning av arbetet för

demokrati och mänskliga rättigheter måste - anser

motionärerna - också inrymma kunskaper om andra brott

mot mänskligheten som t.ex. de kommunistiska regimernas

brott under 1900-talet. I motionen föreslås därför att

frågan skall utredas ytterligare (yrkande 12). Ett

förslag från Kristdemokraterna i motion 2001/02:Kr416

(kd) yrkande 5 rörande finansieringen av Forum för

levande historia behandlas i ett senare avsnitt i detta

betänkande under anslaget 28:29 Centrala museer:

Myndigheter.

I motion 2001/02:Kr232 (m) föreslås att även de

illdåd som begåtts i kommunismens namn skall

uppmärksammas av den blivande myndigheten.

Förslaget i motion 2001/02:U347 (fp) syftar till att

uppdraget för Forum för levande historia skall breddas

och fördjupas, så att det även inbegriper frågor om

religiös intolerans, en företeelse som har en lång

historia och som måste läggas till listan av

ideologiska förintelsemaskiner (yrkande 9).

I motion 2001/02:Kr260 (m) föreslås att regeringen

skall lägga fram förslag om att inrätta ett centralt

museum över mänsklig ondska. I ett sådant museum kan

offren för nazismens judeutrotning, för kommunismens

förföljelser, för terrorismens våldsdåd, för folkmord

och för etniska rensningar manifesteras för kommande

generationer.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det av stort värde att

en särskild mötesplats skapas för att aktivt verka för

alla människors lika värde och för att behandla frågor

om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med

utgångspunkt i Förintelsen. De kontakter med hela

utbildningsväsendet som Forum för levande historia

skall ha bör kunna innebära att forumet får en bred bas

och kan fungera som en mötesplats för såväl

specialister som en bred allmänhet. Förutsättningarna

bör därmed också vara goda för att forumet skall kunna

nå ut till hela landet med sin verksamhet. I samarbetet

med universitet och högskolor bör forumet bl.a. ta del

av information och kunskaper och aktivt medverka till

att dessa förmedlas till allmänheten i den anda som

anges i högskolelagen (1992:1434). Det är angeläget att

forskningsresultaten görs tillgängliga och förståeliga

också för medborgarna, särskilt för den unga

generationen.

Utskottet vill framhålla att forumets verksamhet

självfallet inte är avsett att på något sätt fungera

som styrande gentemot den fria och objektiva

forskningen.

Vidare vill utskottet understryka vikten av att

forumet i sitt arbete med utställningar, debatter och

seminarier m.m. samarbetar med folkrörelser och andra

organisationer. Därmed bör en bred förankring av

verksamheten kunna skapas och olika samhällsskikt och

åldrar i befolkningen kunna nås.

Då det gäller förslaget i motion 2001/02:Kr417 (kd)

yrkande 12 i den del som syftar till att frågan om

organisationsform skall utredas ytterligare vill

utskottet anföra följande.

Utskottet anser i likhet med regeringen att den

lämpligaste organisationsformen och utgångspunkten för

forumet är myndighetsformen. Frågan om valet av

organisationsform har utretts av Kommittén med uppgift

att utreda etablerandet av ett Forum för levande

historia (Ku 1999:09) och redovisats i betänkandet

Forum för levande historia (SOU 2001:5). Kommittén

anger en rad förutsättningar såsom grundläggande för

forumets verksamhet (bet. s. 147). Några av dem återges

här:

Oberoende och trovärdighet i forumets kritiskt vetenskapliga

förhållningssätt.

En tydlig profil som helt och fullt utvecklas med hänsyn till forumets

egen verksamhet.

Stabil och långsiktigt hållbar ekonomi skall ge forumet möjlighet

till hög kvalitet både i den

långsiktiga planeringen och i de snabba insatser som verksamheten kan komma

att fordra.

Ett nationellt och internationellt anseende skall kunna byggas upp och

vidmakthållas.

Verksamheten skall präglas av flexibilitet och öppenhet för både

aktuella händelser och nya

diskussionsämnen.

En organisatorisk enkelhet skall främja en smidig samverkan med

andra organ, nationellt och

internationellt.

Kommittén som kommit fram till slutsatsen att de grundläggande

förutsättningarna för forumets verksamhet

bäst tillgodoses genom att en fristående statlig myndighet inrättas

anför även följande.

För myndighetsformen talar generellt möjligheterna till öppenhet

och insyn. Också behovet av

organisatorisk stabilitet kan ofta lösas bäst genom myndighetsformen.

Framtida verksamhet vid forumet är

därtill anslagsberoende och en mycket betydande del av investeringar

och sannolikt också andra

grundkostnader kommer att bli beroende av anslag inom ramen för

statsbudgeten. Enligt regeringens

proposition Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst bör anslagsberoende

statlig verksamhet, som inte

är utsatt för konkurrens, i huvudsak bedrivas i myndighetsform. Till

fördelarna med en egen myndighet

hör också att Forum för Levande historia får en självständig ställning

genom att den inte inordnas i en

redan pågående organisation.

Enligt utskottets uppfattning är skälen till den av

regeringen valda myndighetsformen övertygande. Det

finns därför inte någon anledning att ytterligare

utreda organisationsformen för Forum för levande

historia som föreslås i motion 2001/02:Kr417 (kd)

yrkande 12 i denna del.

Förslagen i motionerna 2001/02:Kr232 (m),

2001/02:Kr417 (kd) yrkande 12 i denna del och

2001/02:U347 (fp) syftar till att forumets uppdrag

skall utvidgas och inbegripa även andra kränkningar av

människovärdet än Förintelsen. Enligt utskottets

uppfattning synes en sådan vidgning av uppdraget vara i

överensstämmelse med regeringens planer för det

permanenta uppdraget såsom det redovisas i

budgetpropositionen. I sammanhanget kan nämnas att

Kommittén för levande historia under hösten 2001

genomför seminarier på temat Sovjetkommunismens brott

mot mänskligheten. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Även förslaget i motion 2001/02:Kr260 (m) att inrätta

ett museum över ondskan avstyrks. Utskottet vill peka

på att den nya myndighetens uppdrag bl.a. innefattar

utställningsverksamhet, vilket delvis bör tillgodose

motionärens förslag. Genom bredden på uppdraget kommer

emellertid forumet att verka i flera olika sammanhang

och över många olika samhällssektorer i hela landet,

vilket innebär att myndighetens uppdrag inte kan

jämställas med ett museums.

Med hänvisning till vad som här har anförts föreslår

utskottet att riksdagen skall godkänna regeringens

förslag att en ny myndighet skall inrättas för frågor

som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter

med utgångspunkt i Förintelsen samt avslå motionerna

2001/02:Kr232 (m), 2001/02:Kr260 (m), 2001/02:Kr417

(kd) yrkande 12 och 2001/02:U347 (fp) yrkande 9.

2.3 Anslagen till allmän kulturverksamhet

(28:1-28:4)

2.3.1 Statens kulturråd (28:1)

Inledning

Statens kulturråd skall som central

förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa

utvecklingen och ge ett samlat underlag för den

statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med

genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en

skyldighet att verka för samordning av och effektivitet

i de statliga åtgärderna.

Propositionen

Kulturrådet föreslås få en förstärkning av

förvaltningsanslaget med 1 miljon kronor för att ge

myndigheten möjlighet till kompetensutveckling inom

ansvarsområdet.

Regeringen föreslår att anslaget för 2002 skall uppgå

till 38 967 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del

och 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 4, 25 och 34 i denna

del föreslås en minskning av anslaget med sammanlagt 7

000 000 kronor, varav 2 miljoner kronor avser Kulturnät

Sverige som föreslås finansieras utan statliga medel. I

motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 1 föreslås en

minskning av anslaget med 19 000 000 kronor. I motion

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del föreslås att

anslaget inte skall förstärkas med 1 000 000 kronor,

vilket regeringen föreslagit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat

frågan om Kulturrådets ställning, uppdrag och anslag,

senast hösten 2000 i betänkande 2000/01:KrU1 (s.

42-43). Utskottet vidhåller - liksom föregående år -

den uppfattning som redovisades i betänkande

1997/98:KrU1 (s. 65-66), nämligen att det behövs en

central myndighet på kulturområdet. Denna centrala

myndighet har vid sidan av bidragsfördelningsuppgiften

även ett omfattande ansvar för bl.a. uppföljning och

utvärdering. Utskottet gör - liksom föregående år - den

bedömningen att Kulturnät Sverige bör drivas med hjälp

av offentliga medel. Utskottet avstyrker med hänvisning

till det anförda motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande

1, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 4, 25 och 34 i denna

del, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del samt

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del. Riksdagen bör

anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.

2.3.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete (28:2)

Inledning

Under anslaget beräknas medel till en rad skilda

ändamål på kulturområdet, bl.a. medel till Statens

kulturråds disposition för tillfälliga insatser av

utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är

kulturpolitiskt angelägna. Medel beräknas till

organisationer inom kulturområdet, däribland

mångkulturella organisationer. Vidare beräknas medel

för bidrag till internationellt-kulturellt

kulturutbyte, till kultur i arbetslivet, till

länsbildningsförbund och länskonstnärer, till

funktionshindrades deltagande i kulturlivet samt till

samisk kultur. Det beräknas också medel som står till

regeringens disposition.

Propositionen

Regeringen redovisar i inledningen till politikområde

28 (utg.omr. 17 s. 35) sin bedömning att det behövs

ökade resurser för att främja de nationella

minoriteternas språk och kultur. Under anslaget

beräknas för ändamålet 7 miljoner kronor, som avses

inrymma allmänt kulturstöd, bl.a. med inriktning på

barn och unga, projektstöd till Tornedalsteatern i

Pajala, finskspråkig kulturverksamhet, stöd till romsk

kultur samt förstärkt bidrag till samisk kultur.

Regeringen uttalar att det kommer att behövas

ytterligare insatser på olika områden för att

vidareutveckla kulturpolitiken för minoriteterna.

Förslagen under anslaget skall ses som ett första steg.

Regeringen påminner också om att försöksverksamheten

med Forum för världskultur åren 1999-2000 visat att

många sällan eller aldrig kommer i kontakt med den

kulturella mångfald som senare decenniers invandring

tillfört samhället. Befintliga institutioner och

organisationer måste öppna dörrarna för det

mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. De

insatser som behövs bör ha en stark lokal och regional

förankring. En decentraliserad organisation av

regionala konsulenter för mångkultur med Kulturrådet

som samordnande instans förordas. För ändamålet

beräknas 3 miljoner kronor under anslaget för

budgetåret 2002. Vidare avses Kulturrådet få disponera

1,3 miljoner kronor under förvaltningsanslaget (28:1)

för centrala utbildnings- och utvecklingsinsatser på

det mångkulturella området.

Förstärkningar föreslås med 2 miljoner kronor för

kultur i arbetslivet och med 0,8 miljoner kronor för

Amatörteaterns Riksförbund.

Liksom tidigare år föreslår regeringen att medel

skall anvisas för tillfälligt stöd till vissa

institutioner. Sammanlagt 4,5 miljoner kronor beräknas

för år 2002, varav 2,5 miljoner kronor avser

Göteborgsoperan och 1 miljon kronor vardera

Drottningholms slottsteater och Dalhalla festspelsscen

i Rättvik.

Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 161

107 000 kronor under anslaget för budgetåret 2002.

Motionerna

I tre motioner föreslås ändringar av anslagsbeloppet.

I motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) hemställs att

riksdagen skall anvisa ett med 2,5 miljoner kronor

minskat belopp (yrkande 1 i denna del). Minskningen

avses finansiera ökningar av tre andra anslag inom

utgiftsområdet. (Utskottet behandlar dessa delar av

yrkande 1 i motionen under anslagen 28:5 Bidrag till

Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter

och Dansens Hus, 28:18 Främjande av hemslöjden och

28:29 Centrala museer: Myndigheter.) Minskningen av det

nu aktuella anslaget skall fördelas med 1,25 miljoner

kronor på medel beräknade för anslagsposten Till

Statens kulturråds disposition för

utvecklingsverksamhet och bidrag till allmän

kulturverksamhet samt med 1,25 miljoner kronor på medel

beräknade för anslagsposten Till regeringens

disposition.

En minskning av anslaget med 80 miljoner kronor

föreslås i motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 2. Enligt

motionärernas mening bör flera av de verksamheter som

ryms inom anslaget inte vara statliga uppgifter. Det

som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte

alltid kunna räkna med att överleva genom statliga

bidrag.

Enligt motion 2001/02:Kr416 (kd) bör anslaget räknas

upp med 1 miljon kronor för att göra det möjligt att

förstärka bidraget till Amatörkulturens

centralorganisationer utöver vad som föreslås i

budgetpropositionen (yrkande 5 i denna del).

Riksdagen bör enligt motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp)

som sin mening tillkännage för regeringen att ansvaret

för finskspråkig teaterverksamhet bör föras över från

Riksteatern till Statens kulturråd och att verksamheten

bör inrymmas i de medel som regeringen beräknar under

det nu aktuella anslaget för de nationella

minoriteternas kultur och språk (yrkande 3).

Det behövs enligt motion 2001/02:A317 (v) regionala

stödpunkter för att sprida det mångkulturella och

världskulturella perspektivet (yrkande 28).

Kulturkonsulenttjänster bör inrättas för att

verksamheten inom några år skall kunna täcka hela

landet.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) hemställs att den

verksamhet som bedrevs av Forum för världskultur och

som Kulturrådet ansvarar för sedan år 2001 skall

spridas över hela landet (yrkande 33). Verksamhet bör

byggas upp på sex olika ställen, däribland Stockholm,

Göteborg och Malmö.

I två motioner väckta under allmänna motionstiden vid

föregående riksmöte, 2000/01:Kr252 (v) och

2000/01:Kr308 (s), behandlas frågan om hur staten kan

stödja amatörteaterföreningen Tornedalsteatern, vars

verksamhet bl.a. syftar till att bevara och utveckla

det nationella minoritetsspråket meänkieli. I den

förstnämnda motionen framhålls att teatern blivit en

gemensam plattform för många olika kulturyttringar,

såsom teater, dans, musik, bildkonst, film och

skrivande. Motionärerna föreslår att regeringen skall

återkomma med förslag till hur Tornedalsteatern skall

kunna utvecklas till en nationalscen. I den andra

motionen begärs att staten skall stödja utvecklingen av

teatern så att den bl.a. kan få en fast scen.

Kulturrådet bör enligt motion 2000/01:Kr293 (v) ges i

uppdrag att genomföra insatser för information till

invandrargrupper och föreningar om hur

kulturbidragssystemet fungerar (yrkande 3).

Skolverket och Kulturrådet bör enligt motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 9 få ett förlängt uppdrag av

regeringen att fortsätta driva projektet Kultur i

skolan under treårsperioden 2002-2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen uttalat att

medlen under anslaget till allmän kulturverksamhet m.m.

går till verksamheter inom många av kulturpolitikens

områden och att dessa områden skulle drabbas på ett

mycket kännbart sätt om en sådan minskning av anslaget

skulle göras som föreslagits i tidigare motioner från

Moderata samlingspartiet. Utskottet hänvisar till sina

tidigare uttalanden (senast i bet. 2000/01:KrU1 s. 46)

och avstyrker motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 2 i

vilket föreslås en minskning med 80 miljoner kronor för

budgetåret 2002.

Utskottet tillstyrker de förstärkningar under

anslaget som föreslås i propositionen beträffande

regionala insatser på det mångkulturella området (3

miljoner kronor), en satsning på de nationella

minoriteternas kultur (7 miljoner kronor), Kultur i

arbetslivet (2 miljoner kronor), bidraget till

Amatörteaterns Riksförbund (0,8 miljoner kronor) samt

beträffande tillfälliga stöd till Göteborgsoperan (2,5

miljoner kronor), Drottningholms slottsteater (1 miljon

kronor) och Dalhalla festspelsscen (1 miljon kronor).

Enligt Kulturrådets anslagsframställning har

Amatörteaterns Riksförbunds ekonomi drastiskt

försämrats sedan bidraget från Riksteatern upphört.

Utskottet anser det därför väl motiverat att bidraget

till denna organisation i enlighet med

budgetpropositionen ökas med 800 000 kronor för

budgetåret 2002. Utskottet kan däremot inte, inom ramen

för utgiftsområdet, tillstyrka en ytterligare

förstärkning av medlen avsedda för bidrag till centrala

amatörorganisationer, varför motion 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 5 i denna del avstyrks.

Utskottet har vid sina överväganden funnit att en

omfördelning av medel bör göras inom utgiftsområdet i

enlighet med motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1.

Riksdagen bör i enlighet härmed under det nu aktuella

anslaget anvisa ett med 2,5 miljoner kronor minskat

belopp om 158 607 000 kronor. Denna minskning skall av

regeringen fördelas med 1,25 miljoner kronor avseende

medel beräknade för anslagsposten Till Statens

kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet och

bidrag till allmän kulturverksamhet samt med 1,25

miljoner kronor avseende medel beräknade för

anslagsposten Till regeringens disposition.

Utskottet har vid flera tillfällen haft att behandla

frågor om finskspråkig teater i landet och kunnat

konstatera att det inte har varit utan problem att

tillgodose behoven av sådan teater - för både barn och

vuxna - och att det behövs goda kontakter med publiken

och organisationer som företräder språkgruppen för att

fånga upp önskemål och informera om utbud. Utskottet

anser att, när nu Kulturrådet får ett större ansvar för

att stödja de nationella minoriteternas språk och

kultur, det ansvar som hittills legat på Riksteatern

beträffande finskspråkig teater bör föras över till

Kulturrådet i enlighet med vad som föreslås i motion

2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 3. Stöd till

verksamhet med finskspråkig teater bör inrymmas inom de

särskilda medel som beräknas under anslaget för stöd

till de nationella minoriteternas språk och kultur.

Utskottet noterar att regeringen anser att det kommer

att behövas ytterligare insatser på olika områden för

att utveckla kulturpolitiken för minoriteterna och att

den satsning som nu föreslås i budgetpropositionen

skall ses som ett första steg. Mot denna bakgrund anser

utskottet att den av utskottet tillstyrkta satsningen

på finskspråkig teater inte bör komma att inskränka

möjligheterna att stödja de i propositionen redovisade

bidragsändamålen. Riksdagen bör med bifall till motion

2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 3 som sin mening

tillkännage för regeringen vad utskottet anfört om

ansvaret för och finansieringen av finskspråkig teater.

De båda motionerna från föregående riksmöte om

utveckling på olika sätt av Tornedalsteatern bör i viss

mån bli tillgodosedda genom förslaget i

budgetpropositionen om stöd till främjande av de

nationella minoriteternas kultur och språk, däribland

genom projektstöd till Tornedalsteatern. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr252

(v) och 2000/01:Kr308 (s).

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens

förslag att förstärka anslaget i syfte att börja bygga

upp en decentraliserad organisation av regionala

konsulenter för mångkultur med Kulturrådet som

samordnande instans. Regeringen framhåller att den

befintliga verksamheten med länskonsulenter på olika

konstområden är en väl fungerande modell för de nya

verksamheten. Regeringen skall besluta om tjänsternas

antal och fördelningen av dem efter förslag från

Kulturrådet. Utskottet anser att syftet med motionerna

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 33 och 2001/02:A317 (v)

yrkande 28 bör bli tillgodosett genom regeringens

förslag. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta

ställning till omfattningen på den fortsatta

utbyggnaden av verksamheten under kommande år. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet båda

motionsyrkandena.

Det ankommer på bidragsfördelande myndigheter att

informera om de olika stöd och bidrag som de fördelar

och att se till att de som så behöver får svar på

frågor och råd om ansökningsförfarandet. Det är viktigt

att invandrade grupper ges samma möjligheter som

befolkningen i övrigt och på samma grunder får ta del

av det allmänna kulturstöd som finns. Utskottet anser

att riksdagen inte bör detaljstyra hur detta skall

främjas av myndigheterna. Utskottet avstyrker härmed

motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 3 om ett särskilt

uppdrag till Kulturrådet beträffande information till

invandrargrupper om kulturbidragssystemet.

Regeringen har givit Kulturrådet i uppdrag att se till

att arbetet med kultur i skolan stärks och

vidareutvecklas på nationell nivå. Arbetet skall

bedrivas i nära samverkan med myndigheter,

institutioner och organisationer inom utbildnings- och

kulturområdet. Kulturrådet skall gemensamt med Statens

skolverk samordna detta arbete. Initiativ bör tas för

att stimulera fortsatt utvecklingsarbete som fokuserar

på det lokala utvecklingsarbetet i skolan. Arbetet har

senast återrapporterats i Kulturrådets årsredovisning

för år 2000. Därvid har också angivits att Kulturrådet

och Skolverket har gett ett uppdrag till SIPU

Utvärdering AB att utvärdera de gemensamma insatserna

och samarbetet mellan de båda myndigheterna.

Kulturrådet har också tagit upp frågan om kultur i sin

Omvärldsanalys år 2001 under rubriker som Barns rätt

till konst och kulturliv, Kultur i skolmiljö och

utanför skolan samt Skolans och lärarnas samarbete med

kulturinstitutionerna och kulturlivet. I analysen

framhålls bl.a. kulturen som en del i lärandet och det

poängteras att den inte får isoleras från det

vardagliga arbetet i skolan eller i lärarutbildningen.

Vid kulturminister Marita Ulvskogs möte med utskottet

den 23 oktober informerades utskottet, som svar på en

fråga, om att Kulturrådet och Skolverket avses att få

ett fortsatt uppdrag när det gäller kultur i skolan.

Mot denna bakgrund anser utskottet att yrkandet i

motion 2001/02:Kr279 (c) om fortsatt sådant uppdrag

inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionens yrkande 9 avstyrks därmed.

2.3.3 Nationella uppdrag (28:3)

Inledning.12

Under anslaget beräknas medel för treåriga, nationella

uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional

filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst,

museiverksamhet, formgivning och design samt

barnkulturforskning. Riksdagen beslutar om

ämnesområdena, medan regeringen utser innehavarna.

Innehavarna av uppdragen disponerar årligen vardera 1

miljon kronor.

INNEHAVARNA AV DE ÅTTA ÄMNESOMRÅDENA FÖR NATIONELLA UPPDRAG

ÄR FÖR

NÄRVARANDE:

--------------------------------------------------------------

Ämnesområde Innehavare Treårs-

period

beslutas av utses av regeringen

riksdagen

--------------------------------------------------------------

Barn- och Gottsunda Teater i Uppsala 2000-2002

ungdomsteater

--------------------------------------------------------------

Regional Filmpool Nord i Luleå 2000-

filmverksamhet 2002

--------------------------------------------------------------

Ungdomskultur Cirkus Cirkör i Botkyrka 2000-2002

--------------------------------------------------------------

Musik Sveriges Musik- och 2000-2002

Kulturskoleråd (SMOK)

--------------------------------------------------------------

Samtidskonst Bildmuseet i Umeå 2000-2002

--------------------------------------------------------------

Museiverksamhet Kalmar läns museum 2000-2002

--------------------------------------------------------------

Formgivning och Föreningen Svensk Form 1999-2001

design

--------------------------------------------------------------

Barnkulturforskning Regionteatern Blekinge- 2001-2003

Kronoberg

--------------------------------------------------------------

Propositionen

Regeringen föreslår att inriktningen på de nationella

uppdragen skall ligga fast och informerar om sin avsikt

att under perioden 2002-2004 ge Föreningen Svensk Form

ett fortsatt nationellt uppdrag inom området

formgivning och design.

Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor skall

anslås för de åtta nationella uppdragen under år 2002.

Motionerna

I ett antal motionsyrkanden framställs förslag på nya

innehavare av nationella uppdrag och ytterligare medel.

Förslagen har sammanställts i nedanstående tabell.

-------------------------------------------------------------

Motionsnr, Ämnesområde Innehavare Utgift,

parti och beslutas av utses av regeringen kr

yrkandenr riksdagen

-------------------------------------------------------------

Kr343 (c) i 1 Röhsska museet i 1 000 000

denna del Göteborg

-------------------------------------------------------------

Kr343 (c) i 1 Bildens Hus i 1 000 000

denna del Sundsvall

-------------------------------------------------------------

Kr343 (c) i 1 Museum Anna 1 000 000

denna del Nordlander

-------------------------------------------------------------

Kr419 (fp) yrk. 2 Textilmuseet i Se nedan

13 Borås

-------------------------------------------------------------

Kr419 (fp) yrk. 2 Textilmuseet i 1 000 000

34 i denna del Borås

-------------------------------------------------------------

Fi294 (fp) yrk. 1 000 000

18 i denna del

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

1) I motionen formulerat "...nationellt uppdrag inom sina

respektive områden".

2) I motionen formulerat "...utveckla verksamheten...".

-------------------------------------------------------------

I ytterligare ett antal motionsyrkanden föreslås nya

inriktningar och/eller nya innehavare utan att medel

till detta yrkas för år 2002. Förslagen har

sammanställts i nedanstående tabell.

-------------------------------------------------------------

Motionsnr, Ämnesområde3 Innehavare

parti och beslutas av riksdagen utses av regeringen

yrkandenr

-------------------------------------------------------------

Kr219 (fp, c) (kvinnokonst) Museum Anna Nordlander

-------------------------------------------------------------

Kr279 (c) (kvinnokonst) Museum Anna Nordlander

yrk. 14

-------------------------------------------------------------

Kr279 (c) (bildkonst) Bildens Hus i

yrk. 15 Sundsvall

-------------------------------------------------------------

Kr279 (c) (design) Röhsska museet i

yrk. 16 Göteborg

-------------------------------------------------------------

Kr305 (c) (textil tradition och Textilmuseet i Borås

design)

-------------------------------------------------------------

Kr310 (s) (textilarvet) Textilmuseet i Borås

-------------------------------------------------------------

Kr326 (c) (fotografi) Bildens Hus i

Sundsvall

-------------------------------------------------------------

Kr350 (v) Musik

yrk. 9

-------------------------------------------------------------

Kr352 (v) Dansområdet (med

yrk. 9 inriktning på barn

och ungdom)

-------------------------------------------------------------

Kr392 (s) (fotografi) Bildens Hus i

Sundsvall

-------------------------------------------------------------

Kr418 (kd) Danskonstområdet

yrk. 8

-------------------------------------------------------------

Kr422 (mp) Världskultur

yrk 22 i

denna del

-------------------------------------------------------------

Kr422 (mp) Dans

yrk 22 i

denna del

-------------------------------------------------------------

Kr422 (mp) (kvinnors roll och (ett framtida

yrk. 54 perspektiv) kvinnomuseum)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

3) Ämnesområde inom parentes har endast angivits i

motionstexter och ej i motionsyrkanden.

-------------------------------------------------------------

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 21 föreslås att

tiden för de nationella uppdragen skall utökas till fem

år.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för åtta nationella uppdrag och är

således inte berett att nu utöka antalet uppdrag.

Utskottet föreslår i enligt härmed att riksdagen vid

medelsanvisningen avslår motionerna 2001/02:Kr343 (c) i

denna del, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 13 och 34 i

denna del samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna

del.

När det gäller nya innehavare av nationella uppdrag

vill utskottet erinra om att det är regeringen som

utser innehavarna av uppdragen. Utskottet finner ingen

anledning att ändra på denna ordning, varför motionerna

2001/02:Kr219 (fp, c), 2001/02:Kr279 (c) yrkandena 14,

15 och 16, 2001/02:

Kr305 (c), 2001/02:Kr310 (s), 2001/02:Kr326 (c) och

2001/02:Kr392 (s) avstyrks.

Riksdagen kan visserligen ändra ett ämnesområde för ett

nationellt uppdrag inför en ny treårsperiod, men finner

inte skäl att nu fatta beslut om detta. Utskottet

instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att

det är angeläget med ett nationellt uppdrag inom

dansområdet. Utskottet vill återigen påminna om vad

utskottet anfört de två senaste åren beträffande

ämnesområdet Danskonst (bet. 1999/2000:KrU1 s. 29 och

2000/01:KrU1 s. 50):

Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har

lyckats väl med att locka en ung

publik. Ett nationellt uppdrag kan få stor betydelse för att bredda

intresset ytterligare och nå nya

publikgrupper.

Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet

inrättas med motiveringen att

dansen får en allt större betydelse och att verksamheten på dansområdet

växer och utvecklas i hela

landet.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen

åter prövar behovet av ett nationellt uppdrag

inom dansens område, t.ex. när inriktningen

av nationella uppdrag omprövas eller när det blir aktuellt

att öka antalet uppdrag.

Motionerna 2001/02:Kr352 (v) yrkande 9, 2001/02:Kr418

(kd) yrkande 8 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 22 i

denna del avstyrks därmed.

Även motionerna 2001/02:Kr350 (v) yrkande 9 om

ämnesområdet musik samt motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkandena 22 i denna del och 54 om ämnesområdena

världskultur respektive kvinnors roll och perspektiv

avstyrks.

Slutligen, när det gäller förslaget i motion

2001/02:Kr422 (mp) att utöka tiden för de nationella

uppdragen till fem år, vidhåller utskottet den

ståndpunkt som uttalades i samband med beslutet om att

inrätta nationella uppdrag, nämligen att det inte finns

något hinder att förlänga ett redan utdelat treårigt

uppdrag (1996/97:KrU1 s. 49). Utskottet anser att tre

år är en väl avvägd tidsperiod för ett nationellt

uppdrag och föreslår därför att riksdagen avslår motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 21.

2.3.4 Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel (28:4)

Inledning

En försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län

genomförs under tiden den 1 juli 1997- den 31 december

2002. I dessa tre försökslän har regionala

självstyrelseorgan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens

kulturråd övertagit befogenheten att besluta om

fördelningen av statsbidrag till regional

kulturverksamhet.

Sedan budgetpropositionen avlämnades har regeringen i

proposition 20001/02:7 Regional samverkan och statlig

länsförvaltning lämnat förslag som bl.a. innebär att

den pågående försöksverksamheten med ändrad regional

ansvarsfördelning skall ersättas av en ny ordning som

skall kunna tillämpas i samtliga län och som innebär

att kommuner och landsting får möjlighet att bilda

samverkansorgan fr.o.m. år 2003. Ett samverkansorgan

skall bl.a. ha till uppgift att besluta om användningen

av vissa statliga medel för regional utveckling. På

kulturområdet innebär emellertid förslaget att

fördelningen av kulturbidrag skall återföras till

Kulturrådet efter försöksverksamhetens slut.

Kulturrådet skall enligt de intentioner som framkommer

i propositionen öka sitt deltagande i pågående

regionala processer genom samråd och samverkan.

Erfarenheterna av denna samverkan mellan statliga och

kommunala organ bör enligt regeringen kunna tas till

vara i det fortsatta arbetet. Detta ger ett regionalt

inflytande över hur statliga kulturbidrag används i

länet och ger också möjlighet till samplanering med de

bidrag som ges av kommuner och landsting för samma

ändamål (prop. s. 50-51).

Propositionen jämte motioner bereds för närvarande av

konstitutionsutskottet.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2002

skall anvisas 162 815 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

2.4 Anslagen till teater, dans och musik

(28:5-28:7)

2.4.1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,

Svenska rikskonserter och Dansens Hus (28:5)

Inledning

Från anslaget lämnas bidrag till fem riksinstitutioner

på teater-, dans- och musikområdet, nämligen till de

två nationalscenerna Operan och Dramaten samt till

Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus.

Propositionen

Hyressättningen för vissa ändamålsfastigheter har

ändrats med resultat att hyreskostnaden minskat. I

budgetpropositionen beräknas motsvarande minskning på

anslagen avseende dessa minskade hyreskostnader.

Under anslaget föreslås att Operan skall få en

förstärkning av bidraget med 6,5 miljoner kronor för

att kärnverksamheten skall kunna värnas då prognoserna

visat på ett betydande underskott för åren 2001 och

2002. Resultatförbättrande åtgärder motsvarande 15

miljoner kronor fr.o.m. år 2002 planeras inom Operan.

Regeringen utgår från att Operabaletten skall behålla

en sådan numerär som gör en bred repertoar möjlig.

Operan tillförs vidare 1 miljon kronor engångsvis för

år 2002 för riktade insatser i syfte att nå publik

utanför Storstockholmsområdet.

Dramaten föreslås få ett ökat bidrag med 4,6 miljoner

kronor som avser särskilda investeringsmedel för

teknisk utrustning och renoveringar. Även Dramaten

föreslås tillföras 1 miljon kronor engångsvis för år

2002 för riktade insatser i syfte att nå publik utanför

Storstockholmsområdet.

Riksteatern, som är organiserad som en ideell

förening med lokala och regionala arrangörsföreningar

och en central enhet för producerande, främjande och

förmedlande uppgifter, redovisar enligt

budgetpropositionen ett överskott på 2,7 miljoner

kronor för år 2000. Regeringen anför att Riksteatern

har en solid ekonomi och höga produktionsvolymer,

varför bidraget föreslås minska med 3,8 miljoner

kronor. Regeringen meddelar att den har för avsikt att

föra en dialog med Riksteatern i fråga om villkor som

är förbundna med statsbidraget på en rad olika områden.

Det finns enligt regeringens mening skäl för att få

till stånd ett klarare och mer renodlat uppdrag för

Riksteatern.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar extra

medel, 2 miljoner kronor, till Rikskonserter för vissa

riktade insatser. Samarbetet i Norrbottens län och på

andra håll i landet bör intensifieras för att förbättra

den regionala spridningen av insatserna. Den

mångkulturella musiken bör utvecklas.

Bidraget till Dansens Hus föreslås inte förändras

utöver pris- och löneomräkning.

Sammanlagt föreslås att anslaget skall föras upp med

805 811 000 kronor.

Motionerna

I tre motioner föreslås en ökning av anslaget till

förmån för bidraget till Riksteatern.

Enligt motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i

denna del bör anslaget räknas upp med 1 miljon kronor i

förhållande till regeringens förslag. Motionärerna

framhåller bl.a. att Riksteaterns aktivt uppsökande

verksamhet bidrar till att människor i många delar av

landet får möjligheter att ta del av teater av god

kvalitet. Motionärerna anser att det är fel att, som

regeringen föreslår, minska anslaget med motiveringen

att Riksteatern har en bra verksamhet med höga

besökssiffror. För att Riksteatern skall kunna fullgöra

sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt bör

anslaget återställas till en rimlig nivå.

I motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås att riksdagen

skall återställa regeringens neddragning av bidraget

till Riksteatern och därför anvisa ett med 3,8 miljoner

kronor ökat anslag.

Den föreslagna minskningen av bidraget till

Riksteatern bör enligt motion 2001/02:Kr349 (s) inte

genomföras. Regeringens förslag om anslagsminskning ger

enligt motionärens mening fel signal från statsmakterna

om att kvalificerad kulturverksamhet på orter långt

ifrån storstadsområdena inte längre är prioriterad. En

omfördelning av medel inom kulturområdet till förmån

för ökat bidrag till Riksteatern bör därför göras.

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 3 anförs att Sverige

i dag har ett i princip heltäckande nät av länsteatrar

som även turnerar. Mot denna bakgrund föreslår

motionärerna att vuxenteaterverksamheten vid

Riksteatern bör upphöra med undantag av

specialensembler såsom Cullbergbaletten och Tyst

teater. Verksamheten vid Rikskonserter med produktion,

fonogramutgivning m.m. bör omprövas. I motionen

föreslås att anslaget bör minskas med sammantaget 180

miljoner kronor, vilket bör avse Riksteaterns och

Rikskonserters verksamhet.

I motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del och

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 1 hemställs att anslaget

skall ökas med 1 miljon kronor avsett för Dansens Hus.

Motionärerna framhåller att Dansens Hus har fått

kraftiga hyreshöjningar och att verksamheten kan

äventyras om inte det statliga bidraget ökas.

I motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 16 föreslås en

sådan förändring av uppdraget för Riksteatern att den

egna teaterproduktionen upphör och förs över till läns-

och stadsteatrar. Kvar skulle bli uppdrag att samordna

andra teatrars turnéer och att vara huvudman för

specialensembler som Cullbergbaletten, Tyst teater och

Unga Riks. Därigenom skulle Riksteatern få ett mindre

medelsbehov, varför bidraget för år 2002 föreslås

minskas med 27 miljoner kronor. Vidare föreslås en

minskning av bidraget till Rikskonserter med 10

miljoner kronor. Verksamheten vid Operan, Dramaten och

Dansens Hus behöver enligt motionen utvecklas (yrkande

19 i denna del). Bidragen föreslås ökas med 3 miljoner

kronor till var och en av de två förstnämnda

institutionerna. Vidare föreslås en ökning med 2

miljoner kronor till Dansens Hus. Sammantaget innebär

dessa förslag en minskning av anslaget med 29 miljoner

kronor (yrkande 34 i denna del), vilket även är

föreslaget i motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i

denna del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att resultatet av de ändrade

principerna för hyressättningen för vissa

ändamålsfastigheter resulterat i lägre hyreskostnader

och att bidragen till Operan och Dramaten i

budgetpropositionen minskats i motsvarande mån.

Som redovisats under avsnittet Inledning har

utskottet begärt att få information om Riksdagens

revisorers fortsatta arbete med frågor som rör

hyressättningen för ändamålsfastigheter. Representanter

för revisorerna har den 18 oktober 2001 informerat om

sin rapport Statens ändamålsfastigheter - hyressättning

och förvaltning (Rapport 2001/02:2). Revisorernas

slutliga ställningstagande och förslag kommer efter

remissbehandling att utformas i en skrivelse till

riksdagen.

Utskottet kommer noga att följa frågan om

kulturfastigheternas hyror.

Utskottet anser att regeringens förslag om förstärkning

av bidraget till Operan och om särskilda

investeringsmedel till Dramaten är väl motiverade.

Utskottet anser också att det är värdefullt med de

extra medel som föreslås gå till Operan, Dramaten och

Rikskonserter för riktade insatser av olika slag.

Utskottet finner det dock inte möjligt att, som

föreslås i motioner, för år 2002 föreslå ytterligare

medelstilldelning till de båda nationalscenerna.

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år

haft att ta ställning till motionsförslag om

genomgripande förändringar i uppdragen för Riksteatern

och Rikskonserter och till förslag om därmed

sammanhängande neddragningar av de statliga bidragen.

Utskottet anser nu - liksom tidigare - att sådana

förändringar av de uppdrag som gavs de båda

institutionerna hösten 1996 inte bör ske (senast i bet.

2000/01:KrU1 s. 54). Utskottet avstyrker därmed de nu

aktuella motionsyrkandena om minskade bidrag till de

båda institutionerna.

Då det gäller bidraget till Riksteatern anser

utskottet att Riksteaterns produktion, turnerande

verksamhet, regionala och lokala arrangörsverksamhet

m.m. är ett viktigt inslag i arbetet med att stimulera

den kulturella tillgängligheten och att göra det

möjligt för människor i stora delar av landet att få

tillgång till teater av god kvalitet. Utskottet delar

således inte regeringens uppfattning att de skäl som

anförs i propositionen kan tas till intäkt för att göra

en sådan nedskärning av bidraget som görs i

budgetpropositionen. Utskottet föreslår att riksdagen

bifaller förslaget i motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp)

att öka bidraget till Riksteatern med 1 miljon kronor i

förhållande till regeringens förslag. För att kunna

finansiera denna ökning inom ramen för utgiftsområdet

har utskottet föreslagit en minskning på anslaget 28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete.

Under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete har utskottet föreslagit

riksdagen att som sin mening tillkännage för regeringen

att uppdraget att ansvara för finskspråkig teater skall

flyttas över från Riksteatern till Statens kulturråd.

Utskottet har noterat att regeringen i

budgetpropositionen informerar om att en dialog skall

tas upp med Riksteatern om de villkor om verksamhet på

olika områden som är förbundna med statsbidraget.

Syftet är att åstadkomma ett klarare och mer renodlat

uppdrag. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar

resultaten av denna översyn för riksdagen i nästa års

budgetproposition.

Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare

omfördelningar görs inom utgiftsområdet för att

finansiera de motionsförslag som gjorts om ökat bidrag

till Dansens Hus. I budgetpropositionen sägs att

Dansens Hus bör sträva efter en alternativ

lokalanvändning för att frigöra verksamhetsmedel.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande

1 i denna del anvisar ett med 1 miljon kronor ökat

belopp, avseende Riksteatern, under anslaget 28:5

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska

rikskonserter och Dansens Hus om 806 811 000 kronor.

Därmed bör riksdagen delvis bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning samt motion 2001/02:Kr349 (s).

Yrkandet om en ytterligare ökning avseende Riksteatern

i motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del avstyrks.

Utskottet avstyrker också förslag om ändrade

anslagsbelopp i motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 3,

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, 2001/02:Kr418

yrkande 1, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 16, 19 i denna

del och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande

18 i denna del.

2.4.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (28:6)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för statsbidrag till

länsmusikverksamhet samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner. Med anledning av den

pågående försöksverksamheten i Kalmar, Gotlands och

Skåne län med regional fördelning av kulturpolitiska

medel beräknas medel för kulturinstitutioner i dessa

län även under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med

ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel.

Utvecklingsbidrag för regionala institutioner i

samtliga län beräknas under detta anslag.

Propositionen

Regeringen anser att det är angeläget att den regionala

infrastrukturen på scenkonstområdet får en förstärkt

ekonomisk bas och erinrar om att Kulturrådets

institutionsöversyner visar att de regionala musik- och

dansteatrarna samt de mindre länsteatrarna har särskilt

angelägna behov (prop. s. 25). I enlighet med denna

bedömning beräknar regeringen en förstärkning av

anslaget med 20 miljoner kronor för att möjliggöra

ökade insatser för i första hand musik- och dansteatrar

samt mindre länsteatrar. Medelsberäkningen inkluderar

förstärkta insatser för institutioner i Kalmar,

Gotlands och Skåne län.

I sammanhanget påminner regeringen om att

Göteborgsoperan behöver förnya tekniken och bygga om

vissa scenutrymmen i operahuset, varför ett särskilt,

engångsvis anvisat, investeringsstöd på 2,5 miljoner

kronor för upprustningsåtgärder föreslås under anslaget

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och samarbete.

För ett treårigt försök med länsmusikverksamhet i

Stockholms län beräknas drygt 4 miljoner kronor under

detta anslag för år 2002.

Regeringen föreslår att det under anslaget för år

2002 skall anvisas 647 150 000 kronor.

Motionerna

I flera här aktuella motionsyrkanden föreslås en

uppräkning av anslaget utöver regeringens förslag.

En ökning om 30 miljoner kronor föreslås i motionerna

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del och i

2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del. Av den

föreslagna ökningen bör enligt yrkande 20 i motion

2001/02:Kr419 (fp) 5 miljoner kronor gå till

Göteborgsoperan. Resten av ökningen, dvs. 25 miljoner

kronor, bör användas för att förstärka de regionala

teatrarnas respektive länsmusikinstitutionernas anslag

(yrkandena 17 respektive 21 i samma motion).

I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås att anslaget

skall ökas med 5 miljoner kronor (yrkande 5 i denna

del). Av motion 2001/02:Kr418 (kd) framgår att ökningen

är avsedd bl.a. för Göteborgsoperan (yrkande 2).

I en rad motioner behandlas frågor om

medelsanvändningen under anslaget.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp)

föreslår att riksdagen skall besluta att även

Göteborgsoperan skall inräknas bland de institutioner

som avses få del av den av regeringen föreslagna

medelsförstärkningen. Av motionen framgår inte hur

stort beloppet skall vara (yrkande 2).

Även förslagen i motionerna 2001/02:Kr311 (m, kd, c,

fp), 2001/02:Kr336 (s) och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande

30 syftar till att statsbidraget till Göteborgsoperan

skall förstärkas.

I motion 2001/02:Kr258 (m, c) redovisas att

Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg sedan flera

år har ett samarbete, vilket är skäl till att dessa

båda institutioner bör beaktas vid fördelningen av det

utökade verksamhetsstödet.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) uttalas att det statliga

bidraget till Länsteatern på Gotland är för lågt och

följaktligen bör räknas upp (yrkande 32).

I samma motion, 2001/02:Kr422 (mp), sägs att

Norrlands Musik- och Dansteater (NMD), som verkar över

ett stort geografiskt område, har behov av att

utvecklas och därför bör få sitt statliga bidrag utökat

(yrkande 31).

I motion 2000/01:Kr249 (kd), som väcktes under

allmänna motionstiden år 2000, syftar förslaget till

att förstärka bidraget till Norrlandsoperan, mot

bakgrund av de speciella förhållanden som operan

arbetar under.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar den ökning av anslaget om 20

miljoner kronor som regeringen har föreslagit under

förevarande anslag. Utskottet - som hänvisar till det

statsfinansiella läget - är emellertid inte berett att

tillstyrka förslagen i motionerna 2001/02:Kr416 (kd),

2001/02:Kr418 (kd), 2001/02:Kr419 (fp) och

2001/02:Fi294 (fp) om ytterligare uppräkning av

anslaget.

Genom den satsning som nu görs på den regionala

teater-, dans- och musikverksamheten bör flera av de

bidragsberättigade institutionerna som under anslaget

erhåller statsmedel kunna få sina bidrag uppräknade.

Utskottet är inte berett att förorda någon av de

institutioner som nämns i följande motioner, nämligen

Norrlandsoperan i motion 2000/01:Kr249 (kd),

Länsteatern i Skaraborg i motion 2001/02:Kr258 (m) i

denna del och Norrlands Musik- och Dansteater och

Länsteatern på Gotland i motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkandena 31 och 32. Det ankommer på Kulturrådet att -

med utgångspunkt i de förutsättningar som regeringen

angivit - pröva om de nu nämnda institutionernas bidrag

bör ökas.

Då det gäller Länsteatern på Gotland kan tilläggas

att försöksverksamheten med regionalt självstyre och

fördelning av de statliga regionala kulturmedlen kommer

att pågå även under år 2002 i Kalmar, Gotlands och

Skåne län. Medel för denna verksamhet anvisas under

anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel. Som nämnts i det

föregående är medelsökningen om 20 miljoner kronor

under nu aktuellt anslag, 28:6 Bidrag till regional

musikverksamhet, avsedd även för insatser för

institutioner i de tre försökslänen. Hur stor andel av

uppräkningen som beräknats för de tre länen framgår

inte av propositionen. Utskottet konstaterar att

Kulturrådet disponerar medlen under anslaget. Det

ankommer därför på regeringen eller på Kulturrådet att

avgöra hur stor andel av medelsuppräkningen som skall

avsättas för de tre försökslänen.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning

till det anförda att riksdagen i enlighet med

regeringens förslag skall anvisa 647 150 000 kronor

under anslaget. Därmed bör riksdagen avslå motionerna

2000/01:Kr249 (kd), 2001/02:Kr258 (m, c) i denna del,

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, 2001/02:Kr418

(kd) yrkande 2, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 17, 20, 21

och 34 i denna del, 2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 31 och

32 och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del.

Utskottet har - då det gäller frågan om statsbidraget

till Göteborgsoperan - kommit fram till att det finns

starka skäl som talar för att Göteborgsoperan skall få

del av den föreslagna medelsökningen.

Kulturrådet har i sin rapport Från Sevilla till

Duvemåla (1998:4) uttalat att det sannolikt krävs en

högre offentlig finansiering av Göteborgsoperan för att

verksamheten vid institutionen även i fortsättningen

skall bli framgångsrik. Med den betydelse som

verksamheten i Göteborg har för musikteaterns

utveckling i det nationella perspektivet finns det

starka skäl för en höjning av statsbidragsnivån, menar

Kulturrådet. Utskottet delar den uppfattning som

Kulturrådet uttryckt och konstaterar dessutom att

musikteater är en dyr och personalintensiv konstform.

Utskottet anser, med hänvisning till det anförda, att -

i enlighet med vad som föreslås i yrkande 2 i motion

2001/02:Kr308 (s, v, mp) - en viss andel av

medelsökningen av anslaget skall tillfalla

Göteborgsoperan. Utskottet är inte berett att precisera

hur stor ökningen skall vara. Det bör i stället ankomma

på Kulturrådet att besluta om hur stor uppräkning av

bidraget som bör göras vid fördelningen av

anslagsmedlen och därvid beakta vad utskottet anfört.

Riksdagen bör således med bifall till motion

2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 2 och med delvis

bifall till motionerna 2001/02:Kr258 (m, c) i denna

del, 2001/02:Kr311 (m, kd, c, fp), 2001/02:Kr336 (s)

och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 30 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2.4.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och

musikändamål (28:7)

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande

musikföreningar, stöd till produktion och distribution

av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av

nationellt intresse såsom Drottningholms slottsteater,

Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella

Vadstena-Akademien, Marionetteatern och Orionteatern,

bidrag till Musikaliska akademien för lokalhyra och

viss administration, bidrag till skådebaneverksamhet

samt bidrag till Eric Sahlström-institutet i Tobo. Från

anslaget lämnas även särskilda bidrag till Musikaliska

akademien och Svenska tonsättares internationella

musikbyrå (STIM-Svensk Musik) för notutgivning,

information m.m.

Tabell 4.22 Anslagets fördelning 2001

Propositionen

De fria grupperna svarar för en betydande del av

teater-, dans- och musikutbudet. Inte minst genom

turnerande verksamhet skapar de möjlighet för människor

i alla delar av landet att ta del av kvalificerad

scenkonst. Gruppernas ekonomi är emellertid ansträngd.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bidragen

till fria teater-, dans- och musikgrupper ökar med 20

miljoner kronor. Vidare föreslås en förstärkning av

stödet till skådebaneverksamhet med 1 miljon kronor.

Förstärkningen är avsedd för Riksskådebanan, som i

samarbete med Konstfrämjandet planerar uppsökande

kulturverksamhet i storstädernas ytterområden.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till sammanlagt 134 000 000 kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 4 föreslås en ökning

av anslaget med 10 000 000 kronor för att förbättra de

fria teatergruppernas villkor. Motionärerna föreslår

också att stödet till skådebanerörelsen skall upphöra

och att de sålunda frigjorda medlen, 5 200 000 kronor,

förs över till de fria teatergrupperna, som således

föreslås få en sammanlagd förstärkning med drygt 15

miljoner kronor. Även motionärerna bakom motion

2001/02:Kr343 (c) i denna del yrkar på en ökning av

anslaget med 10 000 000 kronor till förmån för de fria

teatergrupperna.

I motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 18 och 34 i

denna del och motion Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del

föreslås en ökning av anslaget med sammanlagt 8 500 000

kronor, varav 7 000 000 kronor avser de fria

teatergrupperna och 1 500 000 kronor Sveriges

Teatersamlingar/Drottningholms teatermuseum, som får

bidrag under anslaget 28:32, Bidrag till vissa museer.

Enligt motionerna 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i

denna del och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6 bör anslaget

tillföras 1 000 000 kronor för en ökning av

fonogramstödet.

I motionerna 2000/01:Kr309 (s), 2000/01:Kr310 (s) och

2000/01:Kr507 (s) yrkande 2 föreslås att

skådebaneverksamheten skall få ett ökat ekonomiskt

stöd. I motion 2000/01:Kr507 (s) yrkande 1 begärs att

riksdagen ger regeringen till känna det positiva

sambandet mellan kultur och hälsa, varvid det

betydelsefulla arbete som skådebanornas kulturombud

utför särskilt framhålls.

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr345 (kd)

yrkande 24 och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 15 föreslår

att bidraget till de fria teatergrupperna skall öka.

Dalhalla festspelsscen i Rättvik bör enligt

motionerna 2001/02:Kr224 (fp), 2001/02:Kr418 (kd)

yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 29 få ett

permanent statsbidrag och inte som hittills engångsvis

anvisade bidrag.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 28 föreslås en

utvärdering av effekterna av den 40-procentiga

nedskärningen av fonogramstödet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser med tillfredsställelse att de fria

teater-, dans- och musikgrupperna samt

skådebaneverksamheten i budgetpropositionen föreslås få

ökade ekonomiska resurser. Utskottet noterar också att

Drottningholmsteatern och Dalhalla festspelsscen

föreslås få ett extra bidrag för år 2002 under anslaget

28:2. Motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 4,

2001/02:Kr343 (c) i denna del, 2001/02:Kr419 (fp)

yrkandena 18 och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294 (fp)

yrkande 18 i denna del om ytterligare ökning av

anslaget avstyrks eftersom de i vissa delar bör

tillgodoses genom regeringens förslag i så måtto att de

fria grupperna får en förhållandevis stor

resursförstärkning nästa budgetår.

Utskottet vill avvakta Kulturrådets utvärdering av

försöksverksamheten med nya modeller för bidrag till

fonogram under åren 2001-2003 innan frågan om ökade

medel till fonogram övervägs. Motionerna 2001/02:Kr416

(kd) yrkande 5 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6 bör

därför avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda

regeringens förslag till medelsanvisning, nämligen att

134 000 000 kronor skall anvisas under anslaget.

Skådebanerörelsen gör, enligt utskottets mening,

viktiga insatser för att öka kulturens tillgänglighet

och för att bredda deltagandet i kulturlivet. Utskottet

välkomnar därför de extra medel som regeringen för år

2002 föreslagit till skådebanerörelsen. Med hänvisning

till det anförda finner utskottet att de under förra

riksmötet väckta motionerna 2000/01:Kr309 (s),

2000/01:Kr310 (s) och 2000/01:Kr507 (s) yrkande 2 är

tillgodosedda varför de avstyrks. Det positiva

sambandet mellan kultur och hälsa redovisades i

november förra året i Nationella folkhälsokommitténs

slutliga förslag till regeringen, Hälsa på lika villkor

(SOU 2000:91). Utskottet finner förslaget i motion

2000/01:Kr507 (s) yrkande 1 tillgodosett, varför

yrkandet avstyrks.

Motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 24 och

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 15, väckta hösten 2000, bör

enligt utskottets mening nu vara tillgodosedda genom

den ökning av bidraget till de fria teatergrupperna

m.m. som föreslås av regeringen. Utskottet avstyrker

därför dessa motionsyrkanden.

Det permanenta statsbidrag till Dalhalla festspelsscen

i Rättvik som föreslås i motionerna 2001/02:Kr224 (fp),

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 29 kan utskottet inte ställa sig bakom.

Ytterligare erfarenhet av denna speciella verksamhet

bör avvaktas innan denna fråga övervägs. Utskottet

avstyrker således motionsyrkandena.

Regeringen har uppdragit åt Statens kulturråd att

analysera effekterna på fonogramutgivningen inom olika

genrer av försöksverksamheten med fonogramstöd i friare

former inom en totalt sett minskad medelsram. I

uppdraget ingår en utvärdering av hur nedskärningen av

bidraget påverkat bidragsgivningen. Motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 28 är således tillgodosett

och avstyrks.

2.5 Anslagen till bibliotek, litteratur och

kulturtidskrifter

(28:8-28:14)

2.5.1 Bidrag till biblioteksverksamhet (28:8)

Inledning

Från anslaget utgår statsbidrag till länsbibliotek, tre

lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett

depåbibliotek. Syftet med bidraget till den regionala

biblioteksverksamheten är i första hand att fjärrlån

skall kunna förmedlas och att utvecklingsverksamhet

skall kunna stödjas. Medel under detta anslag fördelas

av Statens kulturråd.

Propositionen

I inledningen till politikområdet anförs att

utbildningsväsendets expansion har inneburit ett ökat

behov av biblioteksservice, inte minst för

vuxenstuderande (prop. s. 29). För att främja

tillgången till biblioteksservice för denna grupp

föreslår regeringen att 3 miljoner kronor skall

beräknas under anslaget. Finansiering sker genom att

det under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda anslaget 25:16 Bidrag

till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

minskas med motsvarande belopp.

Anslagets benämning Bidrag till regional

biblioteksverksamhet ändras fr.o.m. år 2002 till Bidrag

till biblioteksverksamhet. Skälet till den ändrade

benämningen uppges vara att anslaget genom regeringens

förslag även kommer att inrymma stöd till kommunala

folkbibliotek.

Regeringen föreslår att det under anslaget för 2002

skall anvisas 40 434 000 kronor.

Motionen

I motion 2001/02:Kr340 (m) föreslås en minskning av

anslaget med 11 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. I motionen anförs bl.a. att den

datatekniska utvecklingen kommer att innebära en

förenkling och rationalisering av

fjärrlåneverksamheten, vilket bör medföra lägre

kostnader för den regionala biblioteksverksamheten

(yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av

att vuxenstuderande har tillgång till

biblioteksservice. Det belopp, 3 miljoner kronor, som

nu föreslås för detta ändamål under förevarande anslag

är enligt utskottets uppfattning en markering av den

roll som biblioteken har inom utbildningsväsendet.

Då det gäller motionsförslaget att minska anslaget

med 11 miljoner kronor erinrar utskottet om sitt

ställningstagande till ett yrkande med samma innehåll

under föregående riksmöte. Utskottet anförde då

följande.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att

folkbiblioteken utnyttjar de

möjligheter som finns att effektivisera fjärrlåneverksamheten med hjälp

av datatekniken. Utskottet har

inhämtat att s.k. elektronisk effektuering sker i viss utsträckning.

Således förekommer det att

tidskriftsartiklar m.m. efter optisk läsning (scanning) bifogas ett e-

brev och kan levereras till

låntagaren snabbt och till låg kostnad för biblioteket. Vanligare

är dock alltjämt att artiklar

distribueras med telefax eller med vanlig post. Utskottet vill

understryka att fjärrlånen till

övervägande del avser hantering och distribution av böcker med åtföljande

kostnader. I en framtid - då

boken möjligen kommer att vara elektroniskt publicerad - är det

givetvis fullt tänkbart att även

fjärrlån av böcker kan ske elektroniskt.

Enligt utskottets uppfattning skulle en minskning av anslaget i

enlighet med förslaget i motionen

drabba låntagarna hårt.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning i frågan.

Därmed avstyrks motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 5.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

2.5.2 Litteraturstöd (28:9)

Inledning

Under anslaget anvisas medel bl.a. för stöd till

utgivning och distribution av litteratur, stöd till

läsfrämjande insatser, utgivning av en barnbokskatalog

och marknadsföring av utgivningsstödd litteratur. Inom

ramen för utgivningsstödet utgår även medel bl.a. för

utgivning dels av klassisk litteratur för skolans

behov, dels av August Strindbergs samlade verk. Vidare

utgår från anslaget stöd för inköp av litteratur till

folk- och skolbibliotek, stöd till En bok för alla AB

för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till

lågpris samt stöd till Expertkommittén för översättning

av finsk facklitteratur till svenska.

I budgetpropositionen anförs bl.a. följande i fråga om bokmomsen (utg.omr.

17 s. 28 och 29).

En sänkning av mervärdesskatten är ett relativt trubbigt instrument i

jämförelse med de riktade insatser

som görs genom statens nuvarande litteraturpolitiska stöd.

Kulturdepartementet har därför låtit

analysera de kulturpolitiska konsekvenserna av en eventuellt sänkt

mervärdesskatt på böcker. Analysen

har redovisats i en rapport hösten 2000. I rapporten dras

bl.a. slutsatsen att en

mervärdesskattesänkning förutsätter, för att bli kulturpolitiskt

effektiv, att förlag, bokhandel,

bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden långsiktigt

engagerar sig för att de troliga

omedelbara prissänkande effekterna av en skattesänkning blir bestående.

Regeringen fäster därför stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt

verkligen får fullt och bestående

genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker. På

motsvarande sätt måste även

konsumentpriset på tidskrifter påverkas för att skattesänkningen i denna

del skall anses motiverad.

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en skrivelse till

Kulturdepartementet uttalat sin vilja

och avsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på böcker låta

prissänkningen gå vidare till

konsument. Regeringen avser dessutom att tillsätta en kommission med

uppdrag att följa och granska

prisutvecklingen efter den 1 januari 2002. I kommissionen kommer

företrädare för bl.a. förläggare,

bokhandlare, författare och läsare att ingå.

Sedan budgetpropositionen avlämnades har regeringen i

prop. 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på böcker och

tidskrifter, m.m. föreslagit att momsen på böcker,

tidskrifter, kartor, notblad etc. skall sänkas från 25

till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2002. Den

reducerade skattesatsen skall även gälla för varor som

genom teckenspråk, punktskrift eller på liknande sätt

gör skrift eller annan information tillgänglig för

personer med läshandikapp. Propositionen bereds i

riksdagen inom skatteutskottet.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2002

skall anvisas 91 917 000 kronor.

Motionerna

I tre motioner föreslås en minskning av anslaget.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) föreslår

att anslaget skall minskas med 30 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Enligt

motionärerna bör utgivningsstödet minskas samt

utgivningen av En bok för alla upphöra (yrkande 6).

Även i motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås en minskning

av anslaget, nämligen med 24 miljoner kronor. I

motionen anförs att statligt ekonomiskt stöd till

vuxenböcker inte bör prioriteras (motionen i denna

del).

I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås att bidraget för

En bok för alla skall minskas med 2 miljoner kronor och

att stödet för läsfrämjande verksamhet skall ökas med 1

miljon kronor (yrkande 5 i denna del). Sammanlagt

innebär motionsyrkandet att anslaget skall minskas med

1 miljon kronor.

I en motion, 2001/02:Kr309 (v), lämnas förslag som

rör prisutvecklingen på böcker och tidskrifter med

anledning av den från det kommande årsskiftet sänkta

mervärdesskatten på dessa medier. I motionen föreslås

att den av regeringen aviserade bokkommissionen skall

få i uppdrag att ta fram ett bokprisindex eller

motsvarande i syfte att följa bokprisutvecklingen

(yrkande 11). Vidare föreslås i samma motion att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att

prisutvecklingen för tidskrifter skall bevakas och

följas upp samt att en kartläggning skall göras av hur

sänkningen påverkar försäljningen av tidskrifter inom

olika genrer. De lägre priserna som momssänkningen

möjliggör skulle, menar motionärerna, kunna få oönskade

följder när det gäller spridning av pornografi och

våldsskildringar till barn och ungdom (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt

yrkanden som syftar till en minskning av stödet till En

bok för alla (senast i bet. 2000/01:KrU1 s. 62). Liksom

tidigare år anser utskottet att den verksamhet som

bedrivs av En bok för alla med spridning av

kvalitetslitteratur till lågpris och med

lässtimulerande insatser, utgör en betydelsefull del av

satsningarna på litteratur, språk och läsande.

Utskottet kan inte finna att det finns godtagbara skäl

att dra in det statliga stödet till verksamheten,

vilket föreslås i motion Kr340 (m). Utskottet är inte

heller berett att minska medelstilldelningen till En

bok för alla som föreslås i motion 2001/02:Kr416 (kd).

Vidare anser utskottet att en minskning av anslaget,

som föreslås i motionerna 2001/02:Kr343 (c) och

2001/02:Kr340 (m), skulle drabba olika stödformer som

avser vuxenlitteratur respektive utgivningsstödet.

Enligt utskottets synsätt skulle sådana neddragningar

motverka de intentioner som finns med litteraturstödet

och som bl.a. syftar till att öka tillgängligheten till

litteraturen och främja läsandet. Utskottet anser

slutligen att det inte finns skäl att omfördela medel

inom anslaget till förmån för läsfrämjande insatser,

vilket föreslås i motion 2001/02:Kr416 (kd).

Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att

regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks och

att motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 6,

2001/02:Kr343 (c) i denna del och 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 5 i denna del avstyrks.

Då det gäller förslagen i motion 2001/02:Kr309 (v) om

prisutvecklingen på böcker och tidskrifter vill

utskottet framhålla att det är av central betydelse i

sammanhanget att staten får ett användbart underlag för

att kunna studera de effekter som skattesänkningen på

böcker och tidskrifter kommer att få på prissättningen.

Det är självklart önskvärt att skattesänkningen får ett

motsvarande genomslag på varans pris och att en

kulturpolitisk effekt därigenom kan uppnås som innebär

att tillgången till litteraturen gynnas och läsandet

främjas. Som nämnts i det föregående har företrädare

för den svenska bokbranschen uttalat sin vilja att

sänkningen skall gå vidare till konsumenterna.

Utskottet är medvetet om att det är en komplicerad

uppgift att utarbeta ett användbart och tillförlitligt

bokprisindex, bl.a. med hänsyn till svårigheten att

över åren finna jämförbara objekt. Många faktorer ingår

i de mätningar som måste göras när prisutvecklingen på

detta område skall granskas. En av de faktorer som kan

nämnas här är kostnadsutvecklingen inom bokbranschen

som bl.a. innefattar priset på papper, tryckning m.m.

Enligt utskottets uppfattning är det av kultur- och

litteraturpolitiska skäl angeläget att regeringen

snarast tillsätter en kommission som skall få i uppdrag

att granska prisutvecklingen efter den 1 januari 2002

(prop. s. 29). Yrkande 11 i motion 2001/02:Kr309 (v)

synes därmed vara tillgodosett.

Den fråga som tas upp i yrkande 12 i samma motion

handlar bl.a. om hur prissänkningar kan komma att

påverka försäljningen av tidskrifter inom olika genrer.

Utskottet erinrar om att förhållanden som rör köp- och

läsvanor hos olika kategorier medborgare behandlas inom

ramen för det allmänna uppdrag som Kulturrådet har på

litteraturområdet och som bl.a. inkluderar

framställning av statistik om handeln med böcker i vid

bemärkelse, dvs. bokutgivning, tidskriftsutgivning,

hushållens läsvanor etc. (Jämför prop. 1997/98:86 s.

32, bet. 1997/98:KrU15 s. 12.)

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

yrkandena 11 och 12 i motion 2001/02:Kr309 (v) inte bör

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkandena

avstyrks.

2.5.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)

Inledning

Från anslaget utgår produktionsstöd och utvecklingsstöd

till kulturtidskrifter. Inom utvecklingsstödet utgår

även verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder.

Fr.o.m. år 1999 utgår dessutom ett särskilt

prenumerationsstöd till biblioteken.

Propositionen

Regeringen föreslår att 20 650 000 kronor skall anvisas

under anslaget för år 2002.

Motionerna

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör

medelsanvändningen under anslaget.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkas att stödet till

kulturtidskrifternas återkommande evenemang skall öka

(yrkande 43).

I samma motion, 2001/02:Kr422 (mp), yrkas att

Kulturrådet inom ramen för stödet till

kulturtidskrifter även skall ge stöd till elektroniska

tidskrifter (yrkande 44).

Utskottets ställningstagande

Stöd utgår från detta anslag enligt förordningen

(1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter för

dels produktionsstöd, dels utvecklingsstöd.

I förra årets budgetproposition bedömde regeringen

att det inom ramen för kulturtidskriftsstödets

utvecklingsmedel borde ges visst utrymme för ekonomiskt

stöd till kulturtidskrifter för årligt återkommande

evenemangsverksamhet. Prövningen av sådana årliga

bidrag borde följa tidskriftsstödets grundprincip,

vilket innebär att verksamheten skall hålla hög

kvalitet och att kulturtidskrifternas intäkter inte

beräknas täcka deras kostnader. Regeringen avsåg att

låta påbörja en sådan försöksverksamhet under en

treårsperiod med utvärdering av Kulturrådet (prop.

2000/01, utg.omr. 17, s. 68). Av regleringsbrevet för

år 2001 som regeringen därefter utfärdade framgår att

anslaget även får användas för försöksverksamhet med

årliga evenemangsbidrag.

Utskottet har inhämtat att Kulturrådet för år 2001

inte har fördelat några medel för ändamålet under detta

anslag men avser att göra det för år 2002. För

fullständighetens skull bör nämnas att bestämmelserna i

förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd

medger att anordnare av poesi- och berättarfestivaler

och andra litterära evenemang i Sverige kan erhålla

statligt bidrag från litteraturstödet (1 § 3). Några

kulturtidskrifter har erhållit sådant stöd.

Utskottet anser att riksdagen inte skall uttala sig

om storleken på det belopp som bör avsättas för

kulturtidskrifternas evenemang. Det bör ankomma på

regeringen att avgöra beloppets storlek eller att

överlåta avgörandet på Kulturrådet. Yrkande 43 i motion

2001/02:Kr422 (m) avstyrks därmed.

Förslaget i motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 44

syftar till att elektroniska tidskrifter skall kunna

erhålla bidrag inom ramen för kulturtidskriftsstödet.

Ett liknande yrkande avstyrktes av utskottet våren

2001. Utskottet anförde då bl.a. följande (bet.

2000/01:KrU5 s. 27).

Vid sina överväganden med anledning av förslaget om produktionsstöd

för elektroniskt publicerade

tidskrifter har utskottet noterat att Kulturrådet aktualiserat en

diskussion om att inom ramen för stöd

till kulturtidskrifter även kunna stödja elektroniskt publicerade

tidskrifter (se Om världen 2000,

Kulturrådets omvärldsanalys). Stödet till kulturtidskrifterna regleras i

dag i förordningen om statligt

stöd till kulturtidskrifter. Föreskrifter finns även i Statens

kulturråds författningssamling (KRFS

2000:1). Det ankommer på regeringen och ansvarig myndighet att klargöra

möjligheterna för elektroniskt

publicerade tidskrifter att få statligt stöd inom ramen för gällande

regelverk eller om en ändrad

reglering behövs.

Utskottet, som inte ändrat inställning i frågan,

avstyrker motion 2001/02:

Kr422 (mp) yrkande 44.

Det anförda innebär att utskottet föreslår att

riksdagen skall anvisa medel under anslaget för år 2002

i enlighet med regeringens förslag och avslå motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 43 och 44.

2.5.4 Stöd till bokhandeln (28:11)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för kreditstöd,

sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt

katalogdatorstöd.

Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvisas

under anslaget för år 2002.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 7 föreslås att

stödet till bokhandeln skall avvecklas. Som skäl anges

att stödet är konkurrenssnedvridande, eftersom nya

distributionsformer såsom internetbokhandlar inte kan

ta del av stödet. Även motionärerna bakom motion

2001/02:Kr343 (c) föreslår att stödet skall upphöra

(motionen i motsvarande del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under tidigare riksmöten avstyrkt

motionsyrkanden med samma syfte som i här aktuella

yrkanden (senast bet. 2000/01:KrU1 s. 65).

Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. erinrat om

att det statliga stödet till bokhandeln syftar till att

öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i

bokhandeln och att vidmakthålla och om möjligt

förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät.

Vidare har utskottet anfört följande.

Utskottet vill i sammanhanget peka på det kulturpolitiska värdet i att även

små och medelstora orter har

en bokhandel. Bokhandeln kan fungera som en kulturell mötesplats, där

kunderna konkret kan ta i och

bläddra i böckerna och där det finns personal som kan bistå dem i

deras inköp. Det statliga stödet

bidrar till att bokhandelsbeståndet är väl spritt i landet och till att

allmänheten kan få tillgång till

ett brett utbud av litteratur på eller i närheten av hemorten. Som

konstateras i det nu aktuella

motionsyrkandet är internetbokhandlar inte stödberättigade, något

som för övrigt även gäller

bokklubbarna. Utskottet kan inte heller se något skäl till att vidga

stödändamålen till att även avse

internetbokhandlar.

Utskottet har inte funnit skäl att ändra uppfattning i

frågan och avstyrker därför motionerna 2001/02:Kr340

(m) yrkande 7 och 2001/02:Kr343 (c) i denna del och

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

för år 2002.

2.5.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:12)

Inledning

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en

statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek

skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades

behov av litteratur. Biblioteket skall framställa och

låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja

punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd till

främst kommunala bibliotek.

Propositionen

Av propositionen framgår att förberedelserna för

digital produktion har präglat verksamheten vid TPB

under år 2000. Introduktionen av DAISY-talböcker och

digitala spelare har påbörjats på bibliotek,

syncentraler och andra platser. För överföringen av

analoga titlar till DAISY-format förstärktes TPB:s

anslag med 2 miljoner kronor för år 2001.

Regeringen föreslår att 63 557 000 kronor skall

anvisas under anslaget för år 2002.

Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att göra beställningar av talböcker,

punktskriftsböcker och informationsmaterial som,

inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på högst

4 miljoner kronor under år 2003.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås en ökning av

anslaget med 10 miljoner kronor utöver regeringens

förslag (motionen i denna del).

I motion 2001/02:Kr340 (m) föreslås en ökning av

anslaget med 9 801 000 kronor utöver regeringens

förslag. Ökningen ligger enligt motionärerna väl i

linje med vad Moderata samlingspartiet föreslår på

andra områden när det gäller satsningar på

funktionshindrade (yrkande 8). I samma motion,

2001/02:Kr340 (m), yrkas att en del av den föreslagna

utökningen av anslaget skall användas för att göra den

digitala tekniken, som benämns DAISY, mer tillgänglig

(yrkande 9). Av motionen framgår att motionärerna anser

att DAISY-talboksspelaren bör godkännas som fritt

hjälpmedel.

Utskottets ställningstagande

DAISY-projektet (Digital Audiobased Information System)

syftar till att det samlade talboksbeståndet under en

period fram till år 2010 skall överföras till en ny

teknisk standard. DAISY-talböckerna är inspelade på cd-

rom-skivor. Den som vill lyssna på en DAISY-talbok

måste ha tillgång antingen till en särskild

talboksspelare eller till en dator som är utrustad med

ett särskilt läsprogram, Playback 2000. För närvarande

finns talboksspelarna i två fabrikat, nämligen Plextalk

och Victor. Båda spelarna finns i en mer avancerad och

i en enkel modell. TPB verkar för att såväl enskilda

som landsting, bibliotek, skolor, organisationer och

sjukhem skall införskaffa spelare.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall

landstinget erbjuda dem som är bosatta inom landstinget

hjälpmedel för funktionshindrade. Varje

sjukvårdshuvudman avgör om en produkt skall

klassificeras som hjälpmedel och kunna förskrivas som

sådant till den enskilde.

Regeringen har nyligen utfärdat direktiv till en

särskild utredare som skall analysera vissa frågor på

hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder.

Bland de frågor som skall analyseras märks bl.a. de

förändrade förutsättningarna inom området genom

utvecklingen då det gäller informations- och

kommunikationsteknik och digital teknik. I direktiven

nämns bl.a. det nya digitala talbokssystemet. Bland

annat sägs att 4 % av befolkningen har rätt att låna

talböcker samt att TPB beräknar att cirka 75 000-90 000

av dessa är aktiva berättigade talboksläsare. Det har

dock visat sig att landstingens syncentraler i

varierande grad skriver ut de nya talboksspelarna som

hjälpmedel (dir. 2001:81).

Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt att den

pågående övergången till ny teknik på talboksområdet

leder fram till att användarna får tillgång till

teknisk apparatur som är lätt att använda och har ett

överkomligt pris. Den utredning som skall analysera

frågor på hjälpmedelsområdet torde av allt att döma

även komma att belysa frågor som rör det nya

talbokssystemet.

Utskottet erinrar om att detta anslag för år 2001

förstärktes med 2 miljoner kronor för digitalisering av

talböcker (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 27).

Utskottet är inte berett att förorda en uppräkning av

anslaget för år 2002 som föreslagits i nu aktuella

motioner. Därmed tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning för år 2002 under anslaget

och avstyrker motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkandena 8

och 9 samt 2001/02:Kr343 (c) i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

bemyndigande för regeringen att beställa talböcker,

punktskriftsböcker och informationsmaterial som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4

000 000 kronor under 2003.

2.5.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur (28:13)

Propositionen

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur (Centrum för lättläst/LL-stiftelsen) har

till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för

begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker

(LL-böcker). Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte och

inom ramen för ett avtal som träffats mellan staten och

stiftelsen. Gällande avtal avser perioden den 1 januari

2000-den 31 december 2002.

Regeringen föreslår att det under anslaget skall

anvisas 14 433 000 kronor för år 2002.

Motionerna

I två motioner, 2001/02:Kr356 (kd) yrkande 3 och

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del, föreslås att

anslaget skall tillföras 1 miljon kronor utöver vad

regeringen föreslagit, dvs. sammanlagt 15 433 000

kronor. I den förstnämnda motionen yrkas att ökningen

skall användas till en brett upplagd

informationskampanj som skall presentera utgivningen

från Centrum för lättläst som idé och göra det möjligt

för stiftelsen att nå ut till fler målgrupper och till

allmänheten.

Utskottets ställningstagande

Av den resultatbedömning som görs i propositionen

framgår bl.a. att produktionen av lättlästa böcker

ligger på en jämn nivå och att utgivningen är

variationsrik både i fråga om genrer och

svårighetsgrader. Den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR

utkommer en gång i veckan och har en stor och bred

läsekrets. Genomsnittsupplagan har ökat stadigt under

senare år, och även tidningens Internetversion har fått

alltfler läsare. Även verksamheten med läsombud har

fortsatt att växa och har inneburit att alltfler

personer med utvecklingsstörning har fått möjlighet att

upptäcka litteraturen (prop. s. 49, avsnittet 4.6

Resultatbedömning).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet -

liksom då samma fråga behandlades under föregående

riksmöte - att den marknadsföring som sker i dag är

tillfyllest för närvarande. Utskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag till medelsanvisning för år

2002 och avstyrker motionerna 2001/02:Kr356 (kd)

yrkande 3 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del.

2.5.7 Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden (28:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska

språknämndens och Sverigefinska språknämndens

verksamheter.

Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden

är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska

språket i tal och skrift och med denna kunskap som

utgångspunkt ge råd till språkanvändarna för att främja

gott språkbruk. Sverigefinska språknämnden skall vårda

och utveckla finska språket i Sverige.

Regeringen föreslår att 4 825 000 kronor anvisas

under anslaget för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning för år 2002.

2.6 Anslagen till bild och form samt konsthantverk

(28:15-28:19)

2.6.1 Statens konstråd (28:15)

Propositionen

Statens konstråd har till uppgift att verka för att

konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i

samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till

statens byggnader och andra lokaler för statlig

verksamhet. Konstrådet skall också medverka till att

konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som

brukas av staten. Vidare skall Konstrådet sprida

kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.

Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 6

337 000 kronor för år 2002.

Motionen

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 10 föreslås att

Statens konstråd skall minska sin verksamhet och därmed

sina kostnader. Anslaget bör således, enligt

motionärerna, minska med 2 000 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet bedömer att regeringens förslag till

medelsanvisning är väl avvägt, varför motion

2001/02:Kr340 (m) yrkande 10 avstyrks och regeringens

förslag tillstyrks.

2.6.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma

miljön (28:16)

Inledning

Under anslaget beräknas medel för konstförvärv

beslutade av Statens konstråd samt medel som fördelas

av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa

samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.

Fram till den 1 juli 2001 har dessutom bidrag

utbetalats enligt förordningen (1987:316) om bidrag

till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, en

anslagspost som upphörde den 1 juli.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att göra beställningar av konstverk som,

inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på högst

15 miljoner kronor under åren 2003-2005.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 40 438 000 kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 11 föreslås en

minskning av anslaget med 11 000 000 kronor.

Motionärerna anser att staten bör renodla sitt ansvar

för olika kulturverksamheter och inte ta ansvar för

konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer än

statliga.

Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr419 (fp)

yrkandena 23 och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294 (fp)

yrkande18 i denna del vill minska anslaget med 10

miljoner kronor. Motionärerna anser att design och

utsmyckning av föremål i det offentliga rummet

förtjänar en större satsning. Motionärerna anser

emellertid att kommuner och landsting bör öka sitt

kostnadsansvar och att staten kan minska sitt

kostnadsansvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

bemyndigande för regeringen att beställa konstverk.

Utskottet anser att staten bör ta ansvaret för den

gemensamma miljön och förutsätter samtidigt att

landsting och kommuner fortsätter att ta en betydande

del av kostnadsansvaret för konstnärlig utsmyckning och

utformning av denna miljö. Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag till medelsanvisning.

Motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 11, 2001/02:Kr419

(fp) yrkandena 23 och 34 i denna del samt 2001/02:Fi294

(fp) yrkande18 i denna del avstyrks.

2.6.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:17)

Inledning

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta initiativ till,

planera, samordna och göra insatser för att främja

hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på

annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt

verksamhetsområde fördela statligt stöd till

hemslöjdsfrämjande verksamhet. Nämnden står vidare som

samordnare för hemslöjdskonsulentverksamheten och har

bemyndigande att pröva frågan om huvudmannaskap för

konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK)

svarar för nämndens medelsförvaltning och

personaladministration.

Propositionen

Regeringen framhåller att nämnden under året, liksom

föregående år, har prioriterat barn- och

ungdomsverksamheten. I alltfler län har denna

verksamhet blivit en viktig del av den ordinarie

verksamheten. Under året arrangerade nämnden en

uppskattad rikskonferens, Visa mig - Ungt möte med

slöjd, som riktade sig till organisationer och

föreningar inom området. Målet att tillvarata och

förnya hemslöjdens material- och teknikkunskap,

formspråk, tradition och kvalitet har bl.a. kommit till

uttryck genom utställningar, kurser, symposier och

olika utvecklingsprojekt. Forskningsarbetet befinner

sig i ett uppbyggnadsskede, och under året har stor

vikt lagts på kontinuitet och uppföljning av pågående

projekt.

Regeringen finner att inriktningen på verksamheten

bör ligga fast och föreslår att anslaget för år 2002

skall uppgå till 1 539 000 kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslås en

ökning med en miljon kronor av anslaget till förmån för

nämndens barn- och ungdomsverksamhet. Motionärerna

bakom motion 2001/02:Kr360 (s) yrkande 2 föreslår en

ökning av anslaget för att täcka kansliets

personalkostnader. I motion 2001/02:Kr361 (c, kd, fp) i

denna del yrkas en ökning av anslaget med 700 000

kronor. De olika ökningsförslagen föreslås bli

finansierade genom omprioriteringar inom utgiftsområde

17.

Utskottets ställningstagande

Nämnden utför ett mycket angeläget arbete, speciellt

viktig är verksamheten för barn och ungdomar samt

brobygget mellan hemslöjden och forskarvärlden.

Utskottet har emellertid inte funnit det möjligt att,

inom givna ramar, tillstyrka en ökning av anslaget

utöver den pris- och löneomräkning som regeringen

föreslår. Utskottet avstyrker således motionerna

2001/02:Kr343 (c) i denna del, 2001/02:Kr360 (s)

yrkande 2 och 2001/02:Kr361 (c, kd, fp) i denna del och

tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.

2.6.4 Främjande av hemslöjden (28:18)

Propositionen

Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för

bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska

Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom

hemslöjdsområdet.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 18 087 000 kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i denna del

föreslås en ökning av anslaget med 500 000 kronor för

att stärka hemslöjdens roll som kulturspridare.

Enligt motionerna 2001/02:Kr360 (s) yrkandena 1 och 3

samt 2001/02:

Kr361 (c, kd, fp) i denna del har anslaget under de

senaste sju åren urholkats, eftersom priser och löner

har ökat mer än anslaget. Verksamheten, däremot, har

genomförts med stor intensitet trots ekonomiska

svårigheter. Motionärerna yrkar på en ökning av

anslaget. Något belopp anges emellertid inte i motion

2001/02:Kr360 (s). I motion 2001/02:Kr361 (c, kd, fp)

föreslås att anslaget skall öka med 700 000 kronor.

Även i motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 50 föreslås,

utan att ange ett belopp, en förstärkning av anslaget

till hemslöjdsverksamheten med motiveringen att den

ideella rörelsen bör stödjas.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande

12 förordar att Svensk Form, Svenska Institutet och

hemslöjdsverksamheten skall slås samman. Anslaget till

hemslöjden bör enligt motionen minska med 2 000 000

kronor och skall uppgå till 16 087 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion

2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i denna del,

2001/02:Kr360 (s) yrkandena 1 och 3, 2001/02:Kr361 (c,

kd, fp) i denna del samt 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 50,

att anslaget bör räknas upp. Konsulentmedlen har

urholkats under de senaste åren, vilket negativt

påverkar hemslöjdens roll som kulturspridare. Utskottet

tillstyrker motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) yrkande 1 i

denna del och föreslår att riksdagen beslutar att

anslaget 28:18 Främjande av hemslöjden skall ökas med

500 000 kronor till 18 587 000 kronor. Därmed bör även

de önskemål om förstärkningar som förs fram i

motionerna 2001/02:Kr360 (s) yrkandena 1 och 3,

2001/02:Kr361 (c, kd, fp) i denna del samt

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 50 bli tillgodosedda.

Yrkandena avstyrks därmed.

Utskottet kan följaktligen inte tillstyrka förslaget

till anslagsminskning i motion 2001/02:Kr340 (m)

yrkande 12.

2.6.5 Bidrag till bild- och formområdet (28:19)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag till

organisationer m.m. på bild- och formområdet, bl.a.

verksamhetsstöd till Sveriges Konstföreningars

Riksförbund, Folkrörelsernas Konstfrämjande och

Föreningen Svensk Form. Under anslaget anvisas också

medel för bidrag till Akademien för de fria konsterna.

Vidare lämnas ett särskilt verksamhetsstöd till vissa

utställare, ett utrustningsbidrag till konstnärliga

kollektivverkstäder samt utställningsersättning till

konstnärer i samband med utställningar.

Propositionen

Regeringen anser att utställningsarrangörerna spelar en

viktig roll för att göra bild- och formkonsten

tillgänglig för så många människor som möjligt. En av

de arrangörer som arbetar för att öka intresset och

spridandet av bild- och formkonst till nya

publikgrupper i samhället är Folkrörelsernas

Konstfrämjande. I samarbete med Riksskådebanan planerar

Konstfrämjandet nu att bedriva uppsökande verksamhet i

bl.a. storstädernas ytterområden. För att projektet

skall få önskad omfattning behöver basverksamheten

förstärkas. Regeringen föreslår därför att 1 000 000

kronor skall tillföras anslaget i syfte att öka

verksamhetsstödet till Folkrörelsernas Konstfrämjande.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 29 708 000 kronor.

Motionen

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 13 föreslås att

verksamhetsstödet till Folkrörelsernas Konstfrämjande

inte skall öka och att anslaget således inte skall

tillföras 1 000 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är bra

för bild- och formområdets utveckling att inbrytningar

i nya publikgrupper görs i enlighet med

delaktighetsmålet för kulturpolitiken. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag att öka anslaget

med 1 000 000 kronor till förmån för verksamhetsstödet

till Folkrörelsernas Konstfrämjande. Utskottet

avstyrker därmed motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 13

och tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

2.7 Anslagen till ersättningar och bidrag till

konstnärer (28:20-28:21)

2.7.1 Konstnärsnämnden (28:20)

Inledning

Målet för Konstnärsnämnden är att främja bild-, form-,

ton-, scen- och filmkonstnärers möjlighet att ägna sig

åt kvalificerat konstnärligt arbete samt att främja

internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda

gästateljéer. Nämnden skall bidra till ökade kunskaper

om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden

samt besluta om statliga ersättningar och bidrag till

konstnärer.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att

Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges

författarfond på sina respektive områden skall besluta

om innehavare av inkomstgaranti till konstnärer. Den

ordning som gäller för närvarande innebär att

Konstnärsnämnden och Sveriges författarfonds styrelse

lämnar in gemensamma förslag till regeringen om

innehavare av inkomstgaranti varefter regeringen fattar

beslut i ärendena. Ändringen av beslutanderätten

föreslås i propositionen träda i kraft den 1 december

2001. Utskottet har i betänkande 2001/02:KrU5

tillstyrkt ändringen. Riksdagen biföll regeringens

förslag den 14 november 2001 (prot. 2001/02:26, rskr.

2001/02:20).

Propositionen

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att

statens insatser för att förbättra konstnärernas

villkor är en fortsatt prioriterad fråga inom

kulturpolitiken. Syftet är enligt regeringen att skapa

sådana villkor för de professionella konstnärerna att

de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört

konstnärligt arbete.

Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 10 735

000 kronor under anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning är regeringen i

anslagsfrågan och föreslår att riksdagen beslutar att

anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens

förslag.

2.7.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

(28:21)

Inledning

Under anslag 28:21 Ersättningar och bidrag till

konstnärer beräknas medel till visningsersättning som

fördelas av Konstnärsnämnden och till individuell

visningsersättning som fördelas av

upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS). Dessutom beräknas medel för bidrag till

konstnärer som fördelas av Konstnärsnämnden respektive

Sveriges författarfond.

Propositionen

Enligt regeringen behöver senare års insatser för

bildkonstnärer nu följas av en förstärkning av den

individuella visningsersättningen med 2 miljoner kronor

till sammanlagt 16,4 miljoner kronor per år.

Regeringen har den 9 augusti 2001 godkänt en

överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om

biblioteksersättningen för åren 2002 och 2003. Enligt

denna skall grundbeloppet för hemlån av originalverk

vara 109 öre år 2002 och 112 öre år 2003. Detta innebär

en höjning med totalt 5 öre jämfört med nivån för år

2001. Den totala biblioteksersättningen för år 2002

beräknas till drygt 115 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 268

795 000 kronor under anslaget.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) anser att

anslaget skall minska med 50 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Deras förslag går

sammanfattningsvis ut på att yrkesverksamma konstnärer

genom åtgärder på andra områden i större utsträckning

skall kunna få ersättning för utfört arbete i stället

för bidrag (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner inte anledning till annan

medelsberäkning än den som gjorts i propositionen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till

medelsanvisning för budgetåret 2002 och avstyrker

därmed motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 14 om en

minskning av anslaget.

2.8 Anslagen till arkiv (28:22-28:25)

2.8.1 Riksarkivet och landsarkiven (28:22)

Inledning

Riksarkivet och landsarkiven är statliga

arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga

arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I

Riksarkivet ingår bl.a. Krigsarkivet, Svensk

arkivinformation och Arkion. Krigsarkivet fullgör

uppgiften som arkivmyndighet för de myndigheter som

lyder under Försvarsdepartementet.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med

uppgift att se över vissa arkivfrågor (Ku 2001:02).

Utredaren skall bl.a. överväga frågor som rör det

statliga arkivväsendets organisation, samverkan mellan

statlig och kommunal arkivverksamhet, enskilda arkiv

samt användandet av informationsteknik och

digitalisering. Vidare skall en översyn göras av

lämpliga former för bevarande av dokument på

minoritetsspråken. Utredaren skall redovisa sitt

uppdrag senast den 31 maj 2002.

Propositionen

Regeringen framhåller att Riksarkivets och

landsarkivens omfattande verksamhet har gett goda

resultat. Regeringen konstaterar att insatserna skapar

förutsättningar för insyn i den offentliga

förvaltningen och stöder forskningen. Regeringen

föreslår en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor

bl.a. för att skapa förutsättningar för insatser i

fråga om enskilda arkiv. För leveranser av

arkivmaterial tillförs anslaget ca 1,3 miljoner kronor

från berörda myndigheter. För mikrofilmning av

kyrkobokföringshandlingar sker en överföring på 944 000

kronor från utgiftsområde 3.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 265 049 000 kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr218 (m) föreslås omprioriteringar

inom utgiftsområdet till förmån för ökat bidrag till

Emigrantregistret/Kinship Center i Karlstad. Även

motionären bakom 2001/02:Kr273 (kd) föreslår att

Emigrantregistret i Karlstad skall tilldelas ökade

ekonomiska resurser. I motion 2001/02:Kr369 (fp)

föreslås en ökning av statsbidraget till

Sverigefinländarnas arkiv.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen anslår medel till Riksarkivet. En viss del av

medlen får användas för bidrag till enskilda arkiv.

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv fattar beslut om

fördelning av dessa bidrag. Emigrantregistret i

Karlstad och Sverigefinländarnas arkiv är två av de

arkiv som får bidrag efter beslut av Riksarkivets nämnd

för enskilda arkiv. Utskottet finner inte skäl att

ändra på den rådande ordningen för bidragsfördelning

till enskilda arkiv, varför motionerna 2001/02:Kr218

(m), 2001/02:Kr273 (kd) och 2001/02:Kr369 (fp)

avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

2.8.2 Bidrag till regional arkivverksamhet (28:23)

Propositionen

Syftet med bidraget är att främja den regionala

arkivverksamheten, att få ett nät av väl fungerande

regionala arkivinstitutioner runtom i landet och att

bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala

kulturpolitiken. Medlen fördelas av Riksarkivet genom

Nämnden för enskilda arkiv.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 4 799 000 kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5

(i denna del) och motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 5

begär en ökning av anslaget med 1 000 000 kronor i

syfte att förbättra folkrörelsearkivens ekonomiska

situation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att inom ramen för

utgiftsområdet förorda en omprioritering av medel till

förmån för en ökning av anslaget. Utskottet avstyrker

därför motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 (i denna

del) och motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 5 och

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

2.8.3 Språk- och folkminnesinstitutet (28:24)

Propositionen

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har till uppgift

att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut

material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn

och personnamn. Vidare skall institutet avge yttranden

i ärenden om fastställande av ortnamn och granska

förslag till namn på allmänna kartor samt yttra sig i

fråga om personnamn. För att ge SOFI förutsättningar

att bibehålla en hög standard på de resultat som uppnås

föreslår regeringen att anslaget höjs med 650 000

kronor fr.o.m. år 2002.

Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 26

610 000 kronor för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

2.8.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:25)

Propositionen

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att

fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt

biografiskt lexikon.

Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 3

927 000 kronor för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

2.9 Anslagen till kulturmiljö (28:26-28:28)

2.9.1 Riksantikvarieämbetet (28:26)

Inledning

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och

kulturarvet. RAÄ skall bl.a. värna om kulturvärdena i

bebyggelsen och i landskapet, bevaka

kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande

samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Till

RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet

med att bygga upp kunskapen och bedriva informations-

och rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer,

kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall också

medverka i det internationella arbetet samt följa det

regionala kulturmiljöarbetet och biträda

länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa

frågor. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska

undersökningar och svara för konservering samt vård av

kulturminnen och kulturföremål.

Propositionen

Anslaget

RAÄ fördelar bidrag till ideella organisationer inom

kulturmiljövårdens område. För budgetåret 2001 avsattes

2,5 miljoner kronor för detta ändamål. Att det finns

medborgare som engagerar sig i den egna kulturmiljön är

enligt regeringen en viktig grund för

kulturmiljöarbetet. När nu såväl medlemsantalet i

organisationerna på kulturmiljövårdens området som

organisationernas intresse för att vidareutveckla sina

verksamheter ökar vill regeringen stödja det ökade

ideella engagemanget. Regeringen föreslår därför en

ökning av anslaget med 1 miljon kronor fr.o.m. år 2002

för detta ändamål.

Regeringen har i propositionen Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) slagit

fast en rad mål med stor inverkan på

kulturmiljöarbetet. Bland annat rör detta insatser för

god bebyggd miljö, levande sjöar, vattendrag, kust och

skärgård. RAÄ är den myndighet som har det övergripande

ansvaret för miljömålsfrågor relaterade till

kulturmiljön. Regeringen föreslår därför att 1,2

miljoner kronor per år förs över från utgiftsområde 20,

anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. till RAÄ under åren

2002-2004.

Regeringen föreslår att 165 587 000 kronor skall

anvisas under anslaget.

Ändringar i kulturminneslagen

Den 14 maj 2001 antog Europaparlamentet och Europeiska

unionens råd ett direktiv (2001/38/EG) om ändring av

bilagan till direktiv 93/7/EEG om återlämnande av

kulturföremål som olagligen förts bort från en

medlemsstats territorium. Medlemsstaterna skall

genomföra direktivet senast den 31 december 2001.

I 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

(kulturminneslagen) finns bestämmelser om återlämnande

av kulturföremål. I en bilaga till lagen anges de

kategorier av föremål som - under vissa förutsättningar

- kan komma att återlämnas. För föremålskategorierna

gäller olika värdegränser som är angivna i svensk

valuta.

Den ändring av direktivet som nu beslutats innebär

att värdegränserna också skall anges i euro.

Av direktivet framgår att för de medlemsstater som

inte har euro som valuta skall de värden som uttrycks i

euro omräknas till nationella valutor till växelkursen

den 31 december 2001 publicerad i Europeiska

gemenskapernas officiella tidning (EGT). Omräkning

skall därefter ske vartannat år.

Regeringen föreslår att beloppen i euro skall framgå

av bilagan till 6 kap. kulturminneslagen (KML) och att

omräkningen till svenska kronor skall framgå av

förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m.

Regeringen föreslår vidare att uttrycket

"värdegränsen 0 (noll)" i bilagan till KML ersätts med

uttrycket "oavsett värde".

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till

ändringar i KML med viss redaktionell ändring.

Utskottets ändringsförslag av formell natur framgår av

utskottets förslag till riksdagsbeslut. Regeringens

lagförslaget finns i bilaga 2.

2.9.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:27)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för att bevara och

tillgängliggöra kulturmiljön. Medel får utgå även för

bl.a. vissa arkeologiska undersökningskostnader samt

till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier.

Medlen får användas även när det finns särskilda skäl

för att täcka kostnader för att ta till vara fornfynd.

Vidare utgår bidrag till ombyggnad, renovering och

underhåll av kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse.

Propositionen

För att möjliggöra ökade insatser på kulturmiljöområdet

föreslår regeringen att anslaget tillförs 56 miljoner

kronor fr.o.m. år 2002. Ökningen skall enligt

regeringen göra det möjligt att möta de krav som

nytillkomna enskilda byggnadsminnen och ett bredare

miljötänkande ställer. Av medlen föreslås 3,5 miljoner

kronor gå till satsningar på industrisamhällets

kulturarv och 4 miljoner kronor till s.k.

arbetslivsmuseer.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 288 938

000 kronor skall anvisas under anslaget för budgetåret

2002.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget

28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag

som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på

högst 100 miljoner kronor under åren 2003-2005.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr216 (s, v, mp)

föreslår att anslaget Bidrag till kulturmiljövård skall

minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag i syfte att finansiera en ökning av

anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

(yrkande 2).

I motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslår

motionärerna att anslaget Bidrag till kulturmiljövård

bör minskas med 31 999 000 kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) föreslår

att ideella organisationer, t.ex. hembygds- och

fornminnesföreningar, skall tilldelas ytterligare 1

miljon kronor genom en omfördelning inom

kulturmiljövårdsanslagen (yrkande 2).

Med anledning av att anslaget Bidrag till

kulturmiljövård räknas upp jämfört med föregående år,

föreslår motionären bakom motion 2001/02:Kr377 (v) att

medel skall avsättas för att rusta upp Mälsåkers slott.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslår motionärerna att

Dacapos hantverksskola i Mariestad skall tilldelas 2

miljoner kronor ur anslaget Bidrag till kulturmiljövård

för att utveckla arbetsmaterial och bygga upp ett

nationellt arkiv för bygghantverk (yrkande 47).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att insatserna

bör stärkas på kulturmiljöområdet och att anslaget

därför bör höjas. Utskottet anser dock att ökningen kan

stanna vid 46 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor

mindre än vad regeringen har föreslagit. Anslaget bör

således uppgå till 278 938 000 kronor. Utskottet

bifaller därmed motion 2001/02:Kr216 (s, v, mp) yrkande

2 och avslår motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del.

När det gäller motionsförslagen att öka bidraget till

ideella organisationer inom kulturmiljövårdens område

och att avsätta medel för rusta upp Mälsåkers slott

vill utskottet påminna om att medel för dessa ändamål

kan utgå från anslaget 28:26 Riksantikvarieämbetet och

att det är ämbetet som fördelar medel i enlighet med

regeringens regleringsbrev. Utskottet är inte berett

att under anslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård

göra ett uttalande om att medel bör avsättas för de

ändamål som framförts i motionerna eller att överföra

medel till anslaget 28:26 för dessa ändamål. Utskottet

avstyrker därmed motionerna 2001/02:Kr417 (kd) yrkande

2 och 2001/02:Kr377 (v).

När det gäller motionsyrkandet 2001/02:Kr422 (mp)

rörande Dacapos hantverksskola (yrkande 47) påminner

utskottet om att det ankommer på Riksantikvarieämbetet

att göra prioriteringar inom anslaget i enlighet med de

regler som gäller för användningen av anslagsmedlen.

Utskottet avstyrker motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande

47.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget

28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag

som, inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på

högst 100 miljoner kronor under åren 2003-2005.

2.9.3 Kyrkoantikvarisk ersättning (28:28)

Inledning

Från och med år 2002 skall Svenska kyrkan få en viss

ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade

kostnader i samband med vård och underhåll av de

kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning).

Bakgrunden till ersättningen är att bevarandet av de

kyrkliga kulturvärdena är en angelägenhet för hela

samhället och svenska folket samt att det inte är

rimligt att den totala kostnaden för detta

allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans medlemmar

(se prop. 1995/96:80). Ersättningen som avser

kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och

begravningsplatser skall fördelas av Svenska kyrkan

efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.

År 2002 uppgår ersättningen, i enlighet med

riksdagens beslut år 1999, till 50 miljoner kronor

(prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:

176).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget anvisar

50 miljoner kronor för år 2002.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) framhåller

vikten av att staten tar sitt ansvar för att bevara det

värdefulla kulturarv som våra kyrkor utgör (yrkande 4).

Samma åsikt förs fram i motion 2001/02:Kr417 (kd) där

motionärerna också anför att den ersättning, 50

miljoner kronor, som tilldelas under anslaget är

alltför låg (yrkande 3).

I motion 2001/02:Kr234 (m) föreslår motionären att

regeringen snarast bör lägga fram en ny plan för

åtgärder för det kyrkliga kulturarvets bevarande.

Motionären påpekar att Kommittén angående det kyrkliga

kulturarvet i sitt betänkande från år 1997 angav att

behovet av åtgärder bedömdes vara så stort att ca 450

miljoner kronor per år i 1997 års penningvärde borde

anvisas och att detta var en bedömning i underkant.

Dessutom ansåg utredningen att det vid en

kontrollstation efter några år borde avgöras om och hur

anslaget skulle ändras. Motionären anser att regeringen

bör korrigera sitt misstag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 4 och

2001/02:Kr417 (kd) yrkande 3 att det är av stor

vikt att staten tar sitt ansvar för att bevara det

värdefulla kulturarv som våra kyrkor utgör. Ett

led i detta ansvarstagande är riksdagens beslut år

1999 angående den kyrkoantikvariska ersättningen

för åren 2002-2009. Beslutet innebär en stegvis

höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen från

50 miljoner kronor år 2002 till 460 miljoner

kronor år 2009. Utskottet finner inte anledning

att riva upp beslutet. Inte heller finns det

anledning att utarbeta en ny plan för åtgärder på

området, vilket begärs i motion 2001/02:Kr234 (m).

Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar

att anvisa medel under anslaget i enlighet med

regeringens förslag. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 4,

2001/02:Kr234 (m) och 2001/02:Kr417 (kd) yrkande

3.

2.10 Anslagen till museer och utställningar

(28:29-28:35)

2.10.1 Centrala museer: Myndigheter (28:29)

Inledning

Under anslaget beräknas medel för följande museer,

vilka samtliga är statliga myndigheter: Statens

historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens

Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens

museer för världskultur, Statens sjöhistoriska museer,

Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens

försvarshistoriska museer, Moderna museet samt

myndigheten Livrustkammaren, Skoklosters slott och

Hallwylska museet.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under anslaget Centrala

museer: Myndigheter för år 2002 skall anvisas 689 124

000 kronor.

Flera av de centrala museimyndigheterna föreslås få

anslagsförstärkningar, vilka här återges i korthet.

Statens historiska museum föreslås tilldelas 500 000

kronor engångsvis för att museet skall få fortsatt

möjlighet att pröva förutsättningarna för fri entré.

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

föreslås få en anslagshöjning med 3,5 miljoner kronor

fr.o.m. år 2002 för att förbättra säkerheten samt

utveckla verksamheten.

Naturhistoriska riksmuseet föreslås få ett

engångsbelopp på 5 miljoner kronor för att åstadkomma

en förbättrad förvaring åt bl.a. Linnés botaniska

samlingar. Dessutom sker en tillfällig ökning av

museets anslag med 4 miljoner kronor, för att

kompensera en tidigare neddragning. Vidare nämns i

propositionen att en särskild översyn skall göras inom

Kulturdepartementet bland annat av Naturhistoriska

riksmuseets magasinsbehov (prop. s. 33).

För Statens museer för världskultur föreslås en

förstärkning med 5 miljoner kronor. Förstärkningen

avser främst verksamheten vid Medelhavsmuseet,

Östasiatiska museet och Etnografiska museet.

Statens sjöhistoriska museer föreslås få en

anslagshöjning på 2 miljoner kronor, i första hand för

verksamheten vid Marinmuseum i Karlskrona. I

tilläggsbudgeten för 2001 föreslås dessutom en

förstärkning av anslaget till Statens sjöhistoriska

museer om 1,5 miljoner kronor, för att täcka

kostnaderna för den flytt av ledning och kansli som

riksdagen uttalat bör ske.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet föreslås få en anslagshöjning om 1 miljon kronor

för att ges förutsättningar för en fortsatt utveckling

av verksamheten.

Arkitekturmuseet föreslås få en nivåhöjning av

anslaget med sammanlagt 2 miljoner kronor fr.o.m. år

2002.

Moderna museet har sedan 1999 tillförts sammanlagt 10

miljoner kronor i ökade verksamhetsmedel. Regeringen

föreslår nu att museet får ytterligare en

anslagsförstärkning med 2,5 miljoner kronor för att

museet skall kunna befästa sin ställning som en ledande

institution på den samtida konstens område.

Regeringen informerar under anslaget om att de ändrade

principerna för hyressättning för ändamålsfastigheter

beräknas minska lokalkostnaderna för Statens historiska

museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

och Naturhistoriska riksmuseet med 926 000 kronor, 3

547 000 kronor respektive 3 430 000 kronor.

Myndigheternas anslag har minskats med motsvarande

belopp.

Regeringen anför att översynsarbetet inom

museiområdet har gett vid handen att inga ytterligare

strukturella förändringar bör ske för närvarande (prop.

s. 42).

Regeringen bedömer att samarbete kring bl.a.

magasinering kan ge goda utvecklingsmöjligheter för

museisektorn. Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet har

redovisat en plan för inventerings- och analysarbete

beträffande de centrala museernas magasin för samlingar

(prop. s. 43). Ett särskilt uppdrag har getts till

Kulturrådet att tillsammans med de centrala museerna

utarbeta en strategi för att förbättra säkerheten vid

museerna. I detta arbete ingår en översyn av såväl

stöld- som brandsäkerhet.

Motionerna

I en rad motionsyrkanden föreslås dels höjningar, dels

sänkningar av anslagsnivån.

I motionerna 2001/02:Kr419 (fp), yrkande 34 i denna

del, och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del

föreslås en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Av ökningen avser

enligt motion 2001/02:Kr419 (fp) 1,5 miljoner kronor

Statens visarkiv inom myndigheten Statens

musiksamlingar samt 3 miljoner kronor Moderna museet

(yrkandena 19 och 34 i motsvarande delar).

I motion 2001/02:Kr308 (s, v, mp) föreslås en ökning

av anslaget med 1 miljon kronor avsedd för Svenskt

visarkiv inom myndigheten Statens musiksamlingar. I

motionen framhålls bl.a. att det är angeläget att

Visarkivet kompenseras för den hyreshöjning som träder

i kraft vid kommande årsskifte (yrkande 1 i denna del).

Även i motion 2001/02:Kr343 (c) föreslås av anslaget

skall öka med 1 miljon kronor, en nivåhöjning som är

avsedd för Svenskt visarkiv.

I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås en minskning av

anslaget med 15 miljoner kronor. Av motionen framgår

det att minskningen avser Forum för levande historia

(yrkande 5 i denna del).

I motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslås att regeringen

inom ramen för anslaget skall omfördela medlen så att

följande museer kan få ökat stöd, nämligen Marinmuseum

i Karlskrona samt Östasiatiska museet, Etnografiska

museet, Medelhavsmuseet, Livrustkammaren,

Arkitekturmuseet och Nationalmuseum i Stockholm

(yrkande 53 i denna del).

Med hänvisning till Svenskt visarkivs höga

hyreskostnader föreslås i motion 2001/02:N17 (c) att

Visarkivet skall utlokaliseras till Dalarna,

förslagsvis Falun, där hyreskostnaderna är lägre

(yrkande 6).

I en motion, 2001/02:Kr417 (kd), behandlas frågan om

organisationen vid Statens museer för världskultur.

Motionärerna anser att det alltjämt finns skäl att

ifrågasätta sammanslagningen av de tre

Stockholmsmuseerna Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet

och Folkens Museum Etnografiska (numera Etnografiska

museet) och Etnografiska museet i Göteborg, vilka sedan

den 1 januari 1999 ingår i den nya museimyndigheten

Statens museer för världskultur. Tendenser finns till

att Stockholmsmuseernas verksamhet påverkas genom ett

minskat antal utställningar, menar motionärerna

(yrkande 9).

I en rad motioner, väckta dels under allmänna

motionstiden år 2000, dels under allmänna motionstiden

år 2001, behandlas frågor som rör magasinsförhållandena

vid Naturhistoriska riksmuseet.

I motionerna 2000/01:Kr273 (s) och 2000/01:Kr327 (m,

kd, fp, c, mp) från hösten 2000 samt motionerna

2001/02:Kr382 (mp) yrkande 1 och 2001/02:Kr383 (mp)

yrkande 1 från hösten 2001 nämns att Statens

fastighetsverk har tagit fram ett förslag till

generalprogram som - genom en bergrumslösning för

samlingarna - ger mer kostnadseffektiva lokaler och

förutsättningar för en bättre arbetsmiljö för museets

personal. Förslaget till generalprogram har överlämnats

till Kulturdepartementet. Förslagen i samtliga här

aktuella yrkanden syftar till att regeringen snarast

skall lämna tillstånd till projektering av den

nödvändiga ombyggnaden.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) från hösten 2001 föreslås

att regeringen skall låta utreda om kommande

hyreshöjningar för Naturhistoriska riksmuseet på grund

av ombyggnationer kan pareras med motsvarande

budgetförstärkning (yrkande 51).

I fyra motioner från hösten 2001, nämligen

2001/02:Kr301 (m, kd, c, fp, mp), 2001/02:Kr307 (s),

2001/02:Kr382 (mp) yrkande 2 och 2001/02:Kr383 (mp)

yrkande 2, nämns den särskilda översyn som skall göras

inom Kulturdepartementet rörande Naturhistoriska

riksmuseets magasinsbehov. I samtliga här aktuella

motioner begärs att regeringen skyndsamt skall redovisa

för riksdagen vilka åtgärder som skall vidtas efter den

aviserade översynen.

Frågan om Naturhistoriska riksmuseets

departementstillhörighet behandlas i motion

2001/02:Kr383 (mp). I motionen sägs att det vid

Riksmuseet bedrivs mer forskning än vid alla övriga

museer tillsammans samt att mycket av forskningen och

verksamheten vid museet bedrivs under

Miljödepartementets ledning. Motionärerna föreslår

därför att ansvaret för Riksmuseet inom

Regeringskansliet skall föras över från

Kulturdepartementet till Miljödepartementet (yrkande

3).

I tre motioner behandlas frågor om brandskyddet i

museer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr210 (m) hävdar

att brandskyddet i många museer är under all kritik. I

motionen föreslås därför att regeringen skall lägga

fram förslag till en strategi för att förbättra

brandskyddet på våra museer.

Ett liknande men mer långtgående syfte har motion

2001/02:Kr246 (m), vari föreslås att regeringen

skyndsamt skall återkomma till riksdagen med en

aktionsplan för hur vårt gemensamma kulturarv skall

skyddas. Även i motion 2001/02:Kr313 (m) föreslås en

skyndsam utredning av behoven av förebyggande

brandskyddsåtgärder i våra historiska byggnader. I den

senare motionen yrkas även att medel för dessa åtgärder

skall fördelas snarast.

I två motioner behandlas frågan om behovet av en ny

myndighetsstruktur på museiområdet.

Förslaget i motion 2001/02:Kr340 (m) syftar till att

regeringen skall lägga fram ett samlat förslag till ny

struktur på museiområdet. I motionen anförs bl.a. att

det är otillfredsställande att regeringen inte förmått

redovisa en översyn av strukturen inom området (yrkande

15).

Yrkande 3 i motion 2001/02:Kr205 (m) handlar om den

statliga museipolitiken och syftar i huvudsak till att

den statliga museisektorn skall få en tydligare

struktur. I motionen sägs bl.a. att

myndighetsfunktionerna på området kan samordnas,

samtidigt som den utåtriktade verksamheten präglas av

decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av

stödfunktioner, såsom administration, lönehantering,

magasinering och konservering, kan lösas genom gemensam

upphandling.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslagen till medelsanvisning anser

utskottet liksom regeringen att det är angeläget att en

fortsatt god utveckling kan säkerställas för de

statliga museerna. Bland annat i detta syfte har - som

redovisats i det föregående - regeringen föreslagit

förstärkningar för flera av de statliga museerna.

Utskottet, som välkomnar de av regeringen föreslagna

förstärkningarna, anser emellertid att det är motiverat

att - som föreslås i motionerna 2001/02:Kr308 (s, v,

mp) och 2001/02:Kr343 (c) - öka anslagsnivån med

ytterligare 1 miljon kronor utöver regeringens förslag

i syfte att kompensera Svenskt visarkiv för den

förestående hyreshöjningen vid kommande årsskifte.

Någon höjning av anslagsnivån därutöver som yrkas i

motionerna 2001/02:Kr419 (fp) och 2001/02:Fi294 (fp) är

utskottet inte berett att föreslå. Utskottet avstyrker

förslaget i motion 2001/02:N17 (c) om utlokalisering av

Visarkivet.

Förslaget i motion 2001/02:Kr416 (kd) om en minskning

av anslaget med 15 miljoner kronor syftar till att

Forum för levande historia inte skall erhålla något

bidrag för år 2002. Utskottet konstaterar att medel

inte har beräknats under anslaget för år 2002 för Forum

för levande historia. Motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande

5 i denna del avstyrks.

Av propositionen framgår regeringens förslag till

medelsfördelning till de statliga centrala

museimyndigheterna under detta anslag (prop. s. 100,

tabell 4.73). Utskottet är inte berett att - i enlighet

med yrkandet i motion 2001/02:Kr422 (mp) - föreslå att

regeringen skall göra omprioriteringar inom anslaget

till förmån för de i motionen nämnda museerna.

Sammantaget föreslår utskottet att riksdagen skall

anvisa 690 124 000 kronor.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr308

(s, v, mp) yrkande 1 i denna del och 2001/02:Kr343 (c)

i denna del, tillstyrker delvis regeringens förslag och

avstyrker motionerna 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i

denna del, 2001/02:Kr419 (fp) yrkandena 19 och 34, båda

yrkandena i denna del, 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 53 i

denna del, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del

samt 2001/02:N17 (c) yrkande 6.

Utskottet har uppmärksammat att problemen med mögel i

Moderna museets och Arkitekturmuseets byggnad nu

resulterat i att museerna måste stängas för att

åtgärder skall kunna vidtas. Utskottet avser att i

början av år 2002 låta sig informeras om problemen och

dessas konsekvenser för museernas verksamhet, personal,

samlingar, ekonomi m.m.

Organisationen vid Statens museer för världskultur tas

upp i motion 2001/02:Kr417 (kd). Enligt utskottets

uppfattning finns det inte fog för de farhågor som

kommer till uttryck i motionen och som innebär att det

skulle finnas risk för att de tre Stockholmsbaserade

museerna Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och

Östasiatiska museet, som ingår i myndigheten Statens

museer för världskultur, ekonomiskt skulle få stå

tillbaka för den satsning som görs på det nya museet i

Göteborg. Liksom motionärerna konstaterar utskottet att

den nivåhöjning om 5 miljoner kronor som föreslås i

årets budgetproposition för myndigheten främst är

avsedd för de tre Stockholmsmuseerna. Denna satsning

ligger helt i linje med det tillkännagivande som

riksdagen på utskottets initiativ gjorde hösten 1998

(bet. 1998/99:KrU1 s. 59, rskr. 1998/99:55). Utskottet

uttalade då bl.a. följande.

Utskottet vill slå fast att den verksamhet som

bedrivs vid de fyra enheter som skall ingå i den nya

myndigheten skall ges likvärdiga förutsättningar i

vad avser personal, utvecklingsmöjligheter för

personalen, utställningar m.m.

Vidare ansåg utskottet att det var självklart att

verksamhetsbidraget för den nya museimyndigheten skulle

förstärkas när det nya museets byggnad i Göteborg står

klar år 2003. I årets - liksom i föregående års -

budgetproposition aviseras också en sådan förstärkning

av anslaget i nästa års budgetproposition och som

således avser år 2003.

Med hänvisning till det anförda finns det enligt

utskottets synsätt inte någon anledning att befara att

en satsning på det nya museet i Göteborg skulle

innebära att de tre Stockholmsmuseerna som ingår i

myndigheten missgynnas. Det finns mot den angivna

bakgrunden inte heller någon anledning att ifrågasätta

myndighetens organisation. Därmed avstyrks motion

2001/02:

Kr417 (kd) yrkande 9.

I en rad motioner behandlas frågor som rör

magasinsförhållandena vid Naturhistoriska riksmuseet.

Av en skrivelse i juni år 2001 från Riksmuseet till

Kulturdepartementet liksom av här aktuella motioner

framgår det att museet är i starkt behov av nya

magasinslokaler för sina samlingar och av en bättre

arbetsmiljö för de anställda. Riksmuseet har

tillsammans med Statens fastighetsverk gjort en

förstudie av behovet av och möjligheterna att anlägga

ett bergrumsmagasin i anslutning till museet. Ett

sådant magasin skulle skapa möjligheter till säker,

klimatiserad förvaring av samlingsmaterialet och

frigöra ytor i museet som skulle kunna göra det möjligt

att åtgärda allvarliga brister i arbetsmiljön. De båda

myndigheterna har även utarbetat ett generalprogram för

hela museets bygg- och lokalplanering. Vidare har

museet hemställt att regeringen skall medge att museet

får fortsätta planering och projektering av

bergrumsmagasinet och övriga ombyggnadsåtgärder.

Av budgetpropositionen framgår att en särskild

översyn skall göras inom Kulturdepartementet av

Naturhistoriska riksmuseets magasinsbehov samt att 5

miljoner kronor engångsvis föreslås anvisade för år

2002 för att åstadkomma en förbättrad förvaring åt

bl.a. Linnés botaniska samlingar.

Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till

att det finns skäl för den oro som uttrycks i här

aktuella motioner beträffande säkerheten för museets

samlingar. De lokaler, där samlingarna nu förvaras, har

stora brister som innebär risker av olika slag för

samlingarnas bevarande. En analys som museet gjorde

tillsammans med Kammarkollegiet år 1997 visar att den

allt överskuggande risken för samlingarna är brand. Det

finns enligt utskottet även skäl att beakta de

förhållanden som rör arbetsmiljön för de anställda vid

museets forskningsavdelning och materialets

tillgänglighet för forskarna.

Enligt utskottets uppfattning är det därför välkommet

att en särskild översyn nu görs inom

Kulturdepartementet av magasinsbehoven vid museet.

Utskottet anser att arbetet med översynen bör ske i

nära samarbete med museet. Stor uppmärksamhet bör ägnas

åt olika aspekter på samlingarnas säkerhet och

tillgänglighet. Översynen bör pröva olika förslag till

utformning och lokalisering av framtida magasin för

samlingarna med utgångspunkt i befintligt förslag från

Statens fastighetsverk och Riksmuseet. Förslagen bör

tillfredsställa de krav som kan finnas exempelvis i

fråga om klimat samt brand- och stöldsäkerhet.

Översynen bör syfta till permanenta lösningar som har

ett långsiktigt perspektiv och som tillgodoser de krav

som staten har rätt att ställa på museet i enlighet med

de av riksdagen fastlagda kulturpolitiska målen och de

av regeringen uppställda verksamhetsmålen för

bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad för

museet. I översynen bör även arbetsmiljön för de

anställda uppmärksammas.

Sammantaget bör översynen syfta till att de

lokalmässiga förutsättningarna vid museet blir sådana

att samlingarna kan förvaras på ett tillfredsställande

sätt och användas av forskare och andra på ett

rationellt och välfungerande sätt.

Utskottet anser att resultaten av översynen och de

åtgärder som regeringen anser nödvändiga med anledning

härav - liksom kostnadsberäkningar,

finansieringsförslag m.m. - skall redovisas för

riksdagen under innevarande riksmöte.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2001/02:Kr301 (m, kd, c,

fp, mp), 2001/02:Kr307 (s), 2001/02:Kr382 (mp) yrkande

2 och 2001/02:Kr383 (mp) yrkande 2 samt avslår

motionerna 2000/01:Kr273 (s), 2000/01:Kr327 (m, kd, fp

c, mp), 2001/02:Kr382 (mp) yrkande 1, 2001/02:Kr383

(mp) yrkande 1 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 51.

Förslaget i motion 2001/02:Kr383 (mp) om

Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet

bör avslås av riksdagen. Enligt 7 kap. 1 §

regeringsformen skall det för beredning av

regeringsärenden finnas ett regeringskansli i vilket

ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Det är

regeringen som fördelar ärendena mellan departementen.

Motion 2001/02:Kr383 (mp) yrkande 3 avstyrks således.

I tre nu aktuella motioner behandlas frågan om

brandskyddet i museer och kulturhistoriskt värdefulla

byggnader.

Med anledning av motionsyrkandena erinrar utskottet

om att det av budgetpropositionen framgår att

Kulturrådet tillsammans med de centrala museerna fått i

uppdrag att utarbeta en strategi för att förbättra

säkerheten vid museerna. I detta arbete ingår en

översyn av såväl stöld- som brandsäkerhet. Kulturrådet

skall även vara samordnande vid museernas eventuella

upphandling av säkerhetssystem m.m. Insatser för att

förbättra säkerheten i såväl utställnings- som

magasinslokaler har redan påbörjats på vissa museer

(prop. s. 43).

Den strategi som Kulturrådet nu färdigställt och i

dagarna redovisat för regeringen innehåller en

lägesbeskrivning och analys, förslag samt konkreta

riktlinjer.

I strategin föreslås

att museernas arbete med att förbättra sina kunskaper om säkerhetsarbete

bör fortsätta,

att museerna även fortsättningsvis skall ansvara för egna

säkerhetsanalyser och utforma insatser i den

egna organisationen,

att Kulturrådet bör ge råd och stöd till museerna i deras arbete med att

förbättra museisäkerheten och ha

en dialog med museerna om säkerhetsfrågor, samt

att Kulturrådet bör samordna det nationella arbetet med museisäkerhet

och fördjupa kunskaperna om

brottsutvecklingen på området.

Utskottet konstaterar att den redovisade strategin

innehåller rekommendationer som avser olika slags

säkerhetsfrågor och således inte endast rör sig om

brandskydd. Av redovisningen framgår vidare att

Kammarkollegiet kommer att använda rekommendationerna

när kollegiet bedömer det säkerhetsskydd som krävs för

att utställningsanordnare skall beviljas

utställningsgaranti i enlighet med förordningen

(1998:200) om statliga utställningsgarantier.

Utskottet utgår från att regeringen utifrån

Kulturrådets redovisning kommer att vidta de åtgärder

som befinns vara lämpliga i det fortsatta arbetet för

att förbättra säkerheten vid museerna. Det förslag som

framförts i motion Kr210 (m) beträffande en strategi

för att förbättra brandskyddet i våra museer synes

därmed i allt väsentligt kunna bli tillgodosett.

Utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med

säkerhetsfrågorna även beaktar de behov som i övrigt

finns av att skydda vårt kulturarv och som berörs i

motionerna 2001/02:Kr246 (m) och 2001/02:Kr313 (m).

Motionerna 2001/02:Kr210 (m), 2001/02:Kr246 (m) och

2001/02:Kr313 (m) avstyrks.

Med anledning av förslagen om ny myndighetsstruktur på

museiområdet i motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 3 och

2001/02:340 yrkande 15 vill utskottet framhålla

följande.

Våren 2000 uttalade kulturutskottet att det var

angeläget att den då sedan länge pågående översynen av

myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skulle

slutföras. Därvid borde museernas ekonomi och deras

möjligheter till ytterligare samverkan m.m. analyseras

(bet. 1999/2000:KrU11, s. 4). Riksdagen gav som sin

mening regeringen till känna vad utskottet anfört

(rskr. 1999/2000:177).

I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1,

utgiftsområde 17, sid. 36) redogjorde regeringen för de

strukturella och organisatoriska förändringar som

gjorts inom det statliga museiområdet sedan regeringens

kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3) lades

fram för riksdagen. Vidare redogjorde regeringen för

hur det fortsatta arbetet med en översyn inom

museisektorn bedrevs. Regeringen uttalade att den bl.a.

avsåg att genomföra en särskild granskning av de

centrala museernas magasinssituation och möjligheterna

till ökad samordning inom museisektorn, t.ex. när det

gäller vård av samlingarna. IT och kompetensutveckling

skulle också beaktas i översynen. Regeringen avsåg att

löpande hålla riksdagen informerad om detta arbete.

Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att

regeringen anser att ytterligare strukturella

omvandlingar inte bör ske inom museiområdet för

närvarande. Vidare framgår att Riksantikvarieämbetet

och Kulturrådet fått i uppdrag att redovisa en plan för

inventerings- och analysarbete beträffande de centrala

museernas magasin för samlingar. Uppdraget har

redovisats till regeringen. I samband med detta har

också samordningsaspekter inom området granskats (prop.

s. 42-43).

Vidare har regeringen - som redovisats i det

föregående - föreslagit en rad medelsförstärkningar

till olika museer under detta anslag för att

säkerställa en fortsatt god utveckling då det gäller

att bevara, förmedla och bygga upp kulturarvet.

Utskottet har tidigare under hösten 2001 ägnat

uppmärksamhet åt frågan om myndighetsstrukturen på

museiområdet med anledning av att

konstitutionsutskottet berett kulturutskottet tillfälle

att yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:75

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

till regeringen. Utskottet som bl.a. granskat

regeringens handläggning av det ovan redovisade ärendet

beslutade att det inte fanns anledning att yttra sig

över skrivelsen.

Enligt utskottets uppfattning har regeringen - som

den utlovat - fortlöpande lämnat redovisning till

utskottet för frågor som har anknytning till

myndighetsstrukturen på museiområdet. Utskottet anser

för sin del att det inte finns skäl att begära att

regeringen skall lämna förslag till nya strukturella

omvandlingar på museiområdet. Därmed avstyrks

motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 3 och

2001/02:Kr340 (m) yrkande 15.

2.10.2 Centrala museer: Stiftelser (28:30)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för följande centrala

museer, vilka är stiftelser: Nordiska museet, Skansen,

Tekniska museet och Arbetets museum.

Regeringen föreslår att det under anslaget skall

anvisas 195 304 000 kronor för år 2002.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) föreslås en minskning av

anslaget med 11 341 000 kronor i förhållande till

regeringens förslag. Minskningen avser Arbetets museum.

I motionen anförs att museet bedriver en verksamhet

liknande den som återfinns hos ett stort antal

kulturhistoriska museer samt vid ca 1 000

arbetslivsmuseer. Vidare framhålls att Arbetets museum

har skapats på initiativ av olika intressegrupper som

inte sett till att verksamheten har de medel som behövs

för att fortleva av egen kraft (yrkande 16).

I motion 2001/02:Kr422 (mp) föreslås att regeringen

inom ramen för anslaget skall omfördela medlen så

Skansen kan få ökat stöd (yrkande 53 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att

verksamheten vid Arbetets museum har stort intresse

både nationellt och internationellt (senast i bet.

2000/01:KrU1 s. 84). Utskottet har alltjämt samma

uppfattning i frågan. Det bör tilläggas att Arbetets

museum har en aktiv roll i flera nätverk rörande den

industrihistoriska verksamheten i landet. Museet

samarbetar med en stor mängd olika institutioner,

föreningar m.m. och kan därigenom vara aktivt i

samhällsdebatten. Utskottet avstyrker därför motion

2001/02:Kr340 (m) yrkande 16.

Enligt utskottets uppfattning är den nivå på anslaget

som regeringen föreslår väl avvägd.

Utskottet är inte berett att - i enlighet med

yrkandet i motion 2001/02:

Kr422 (mp) - föreslå att regeringen skall göra

omprioriteringar inom anslaget till förmån för Skansen.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen i enlighet

med regeringens förslag bör anvisa 195 304 000 kronor

under detta anslag för år 2002. Riksdagen bör således

avslå motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 16 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 53 i denna del.

2.10.3 Bidrag till regionala museer (28:31)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för regionala museer samt

för lönebidragsanställda vid dessa museer.

Med anledning av försöksverksamheten med regional

fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Gotlands

och Skåne län beräknas medel för regionala

institutioner, däribland regionala museer, under

anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel.

Bidrag fördelas, utom när det gäller museernas

verksamhet med kulturmiljövård i Kalmar, Gotlands och

Skåne län, av Statens kulturråd efter samråd med

Riksantikvarieämbetet. Bidrag till museerna för

kulturmiljövård i Kalmar, Gotlands och Skåne län

fördelas av Riksantikvarieämbetet efter samråd med

Statens kulturråd och de regionala

självstyrelseorganen.

Propositionen

Regeringen anför bl.a. att de regionala museerna

bedriver en omfattande verksamhet som innefattar

regionernas kulturarv, konstutveckling, samhälle och

miljö (prop. s. 32). De regionala museernas kunskaps-

och kompetensnivå är viktig inte minst i samband med

infrastrukturplanering och samhällsplanering som berör

kulturmiljö, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m.

Regeringen föreslår att anslaget till de regionala

museerna fr.o.m. år 2002 skall förstärkas med 17

miljoner kronor. Av detta belopp föreslås 2 miljoner

kronor avsättas till det särskilda utvecklingsbidraget.

Regeringen föreslår att det under anslaget skall

anvisas 137 356 000 kronor för år 2002.

Motionerna

I motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i

motsvarande del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i

motsvarande del föreslås att anslaget skall ökas med 17

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av motion

2001/02:Kr419 (fp) framgår att 2 miljoner kronor av den

föreslagna ökningen bör gå till driften av Nordiska

akvarellmuseet i Tjörns kommun. Akvarellmuseet har på

kort tid etablerat sig som en betydelsefull

konstinstitution. Det är, menar motionärerna, viktigt

att Sverige markerar sin positiva inställning till

museet och medverkar till dess drift via statsbudgeten

(yrkande 14).

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr416 (kd) anser

att regeringen lägger för litet resurser på den

regionala kulturen. I motionen föreslås därför en

ökning av anslaget med 5 miljoner kronor (yrkande 5 i

denna del).

Utskottets ställningstagande

Enligt bestämmelserna i förordningen (1996:1598) om

statsbidrag till regional kulturverksamhet får

statsbidrag lämnas till regionala och lokala

institutioner som regeringen har förklarat berättigade

till sådant stöd (1 §). Vidare anges i samma förordning

att syftet med det statliga stödet till regionala

museer är att stödja museerna i deras uppgift att samla

in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens

kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och

miljön i övrigt. Bidraget skall ge museerna möjlighet

att ta det ansvar för kulturmiljöarbetet som vilar på

dem (4 §).

Som framgår av Kulturrådets rapport Regionala museer

och nationell kulturpolitik har de regionala museerna

genomgått en stark utveckling de senaste decennierna

och blivit en drivande och positiv kraft i det svenska

museiväsendet (rapport 2001:2). Samspelet mellan

institutionerna, deras huvudmän och staten är en av de

främsta orsakerna till museernas nuvarande ställning.

Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att en

nivåhöjning av anslaget med 17 miljoner kronor nu kan

göras. Därmed bör det vara möjligt att - som sägs i

propositionen - stärka och vidareutveckla de regionala

museernas roll som en drivande och positiv kraft i

regionerna. Utskottet är inte berett att föreslå en

ytterligare höjning av anslaget i enlighet med nu

aktuella motionsyrkanden.

Förslaget att Akvarellmuseet på Tjörn skall erhålla

medel under detta anslag har avstyrkts av utskottet vid

tidigare tillfällen, senast hösten 2000 (bet.

2000/01:KrU1 s. 85). Utskottet hänvisade då bl.a. till

att - när initiativ tas till nya museer - det är

initiativtagarnas ansvar att investeringar och drift

kan finansieras. Utskottet har alltjämt samma

uppfattning i denna fråga.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelsanvisning för år 2002

under detta anslag. Motionerna 2001/02:Kr419 (fp)

yrkandena 14 och 34 i denna del, 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 5 i denna del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18

i denna del avstyrks.

2.10.4 Bidrag till vissa museer (28:32)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal

museer och andra institutioner, nämligen

Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms

teatermuseum, Millesgården, Thielska galleriet,

Föremålsvård i Kiruna, Strindbergsmuseet, Rooseum,

Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och

Zornsamlingarna.

Propositionen

I propositionen redogör regeringen för Kulturarvs-IT,

en treårig försöksverksamhet som med medel anvisade

under utgiftsområde 13 påbörjades år 1999 i syfte att

erbjuda personer med arbetshandikapp arbete och att öka

tillgängligheten till kulturarvet. Stiftelsen

Föremålsvård i Kiruna är samordnare för den del av

verksamheten som bedrivs i Kiruna, Grängesberg och

Ulriksfors (prop. s. 34). Stiftelsen utför inom

satsningen uppdrag åt i första hand de centrala

kulturinstitutionerna, medan Riksantikvarieämbetet

samordnar den del av satsningen som berör de regionala

museerna.

Regeringen föreslår att satsningen förlängs t.o.m. år

2002 (se prop. 2001/02:1 utg.omr. 13). För att täcka de

kostnader som detta innebär föreslås att Stiftelsen

Föremålsvård anvisas ett engångsbelopp om 3 miljoner

kronor för år 2002.

Vidare gör regeringen i propositionen bedömningen att

etablerandet av en Mötesplats för form och design,

lokaliserad till Stockholm, bör inledas under år 2002.

Bedömningen bygger på vad som föreslagits i

betänkandena Mötesplats för form och design (SOU

1999:123) och Statens insatser för form och design (SOU

2000:75).

En utförlig redogörelse för den verksamhet som skall

bedrivas vid mötesplatsen lämnas i propositionen (s.

68-69). Bland annat anser regeringen att mötesplatsen

skall vara ett utställnings- och kunskapscentrum inom

form- och designområdet och att verksamheten bör bygga

på tillfälliga utställningar som skapas i samverkan med

t.ex. museer och arkiv, universitet och högskolor,

företag och designfrämjande organisationer.

Utställningarna skall även kunna visas på andra platser

i landet.

Verksamheten vid mötesplatsen skall fungera som ett

kunskapscentrum och stimulera till forskning och

dokumentation inom designområdet inför utställningar

och som underlag till läromedel. Institutionen skall

även ha ett bildarkiv och ett bibliotek inom området.

Mötesplatsen skall samverka med myndigheter,

institutioner och organisationer i landet och stimulera

till regionala initiativ på området. Mötesplatsen bör

inrättas under år 2002.

Föreningen Svensk Form har redan i stora delar de

förutsättningar och den regionala spridning som krävs

för att etablera en Mötesplats inom form- och

designområdet. Föreningen har sedan länge även ett

samarbete med flera andra nationella och

internationella kulturinstitutioner, organisationer

m.fl. inom området. Mot bakgrund av detta anser

regeringen att det är lämpligt att Föreningen Svensk

Form ges i uppdrag att vara den institution som tar

ansvar för verksamheten vid en Mötesplats för form och

design.

Regeringen föreslår för detta ändamål att anslaget

skall förstärkas med 5 miljoner kronor.

Sammanlagt föreslår regeringen att det under anslaget

Bidrag till vissa museer för år 2002 skall anvisas 39

215 000 kronor.

Motionerna

Förslag om ökning av anslaget samt om användningen av

medlen under anslaget behandlas i en rad motioner.

I motion 2001/02:Kr416 (kd) föreslås att anslaget

skall öka med 2 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Ökningen är avsedd för Nordiska Akvarellmuseet

på Tjörn och Drottningholms teatermuseum (yrkande 5 i

denna del).

Förslag om att Akvarellmuseet skall erhålla stöd för

ett treårigt pilotprojekt som nordiskt centrum för

konstpedagogisk utveckling framförs i motion

2001/02:Kr390 (c, fp), dock utan angivande av något

belopp för ändamålet.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkas att regeringen skall

överväga att ge ett permanent stöd till Akvarellmuseet

(yrkande 52).

Frågor som rör inrättandet av en mötesplats för form

och design tas upp i flera yrkanden.

I motionerna 2001/02:Kr205 (m) och 2001/02:Kr226 (m)

föreslås att det skall finnas olika mötesplatser där

företag, designer och formgivare kan mötas och

inspireras, dels för att vidga kunskaperna kring design

och hantverk, dels för att öka tillgängligheten också

för allmänheten. Det är, menar motionärerna, angeläget

att inte låsa fast ansvaret för form och design på en

institution. I stället bör man ta till vara den

kompetens som redan finns på flera håll i landet

(yrkandena 14 respektive 4).

I motion 2001/02:Kr241 (m) föreslås att Röhsska

museet skall få möjlighet att utveckla sin centrala

roll i förnyelsen av designsektorn i Sverige och bli

mötesplats för form och design. Motionärerna påminner

om att Röhsska museet redan har ett nätverksansvar på

form- och designområdet.

Även i motion 2001/02:Kr419 (fp) föreslås att

mötesplatsen för form och design skall förläggas till

Röhsska museet i Göteborg. I motionen framhålls bl.a.

att museet har en välrenommerad verksamhet inom området

och samarbetar med Högskolan för Design och

Konsthantverk (yrkande 24).

Förslaget i motion 2001/02:Kr337 (s) innebär att en

fortsatt satsning på form och design bör göras i

Göteborgsområdet, som har särskilt goda förutsättningar

i detta hänseende, eftersom det finns flera olika

institutioner verksamma inom form och design där. Bland

annat nämns Röhsska museet såsom enda museum med en

renodlad form- och designprofil.

Två yrkanden syftar till att staten skall satsa medel

på regionala form- och designcentrum.

I motion 2001/02:N212 (s) framhålls att flera

riksintressanta initiativ har tagits på regional nivå

på designområdet. Det gäller inte minst Bergslagens

Industridesignforum. Forumet driver ett nationellt

utvecklingsarbete med inriktning på

strukturomvandlingen i Bergslagen. Behovet av statliga

medel är stort, enligt motionärerna, som dock inte

framställer något krav på ekonomiskt bidrag (yrkande

3).

Förslaget i motion 2001/02:Kr397 (s) syftar till att

Form- och designcentrum i Värmland skall stödjas och

utgöra en modell för regionala form- och designcentrum.

Frågor om form och design av mer övergripande art

behandlas i två motioner.

I motionerna 2001/02:Kr205 (m) och Kr226 (m)

framhålls vikten av form och design. Med dagens stora

utbud av likartade produkter får form och design en

ökad betydelse. Design är enligt motionärerna ett

viktigt konkurrensmedel (yrkandena 13 respektive 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker förslaget i motion 2001/02:Kr416

(kd) yrkande 5 i denna del om medelsökning av anslaget

till förmån för Akvarellmuseet och Drottningholms

teatermuseum. Utskottet har i ett tidigare avsnitt i

detta betänkande avstyrkt ett motionsyrkande som syftar

till att Nordiska akvarellmuseet skall tillföras medel

under anslaget till regionala museer (28:30). Utskottet

hänvisar än en gång till att - när initiativ tas till

nya museer - det är initiativtagarnas ansvar att

investeringar och drift kan finansieras.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka att

medel inom anslaget skall anvisas för att påbörja ett

treårigt pilotprojekt för konstpedagogisk utveckling

vid Akvarellmuseet som föreslås i motion 2001/02:Kr390

(c, fp). Ett förverkligande av förslaget skulle

innebära att en omfördelning görs inom ramen för

anslaget. Utskottet kan inte överblicka konsekvenserna

av en sådan omfördelning.

Även förslaget i motion 2001/02:Kr422 (mp) att

regeringen skall överväga att ge ett permanent stöd

till Akvarellmuseet (yrkande 52) avstyrks.

I propositionen föreslås att särskilda medel skall

anvisas för att inrätta en mötesplats för form och

design. Utskottet vill med anledning härav och av de

motioner som väckts om satsningar på andra mötesplatser

än den som anges i propositionen anföra följande.

År 1998 tog riksdagen ställning till frågor rörande

en samlad statlig politik för arkitektur, formgivning

och design genom att anta sektorsövergripande mål för

området (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr.

1997/98:25). Utskottet ansåg - och anser alltjämt - att

arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar

som vi ständigt och oundvikligen kommer i kontakt med

och som påverkar vårt välbefinnande. Utskottet vill än

en gång understryka vikten av att hög kvalitet på dessa

områden innefattar en väl sammanvägd helhet av

funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga,

sociala och estetiska krav. De förslag som framförs i

motionerna 2001/02:Kr205 (m) yrkande 13 och

2001/02:Kr226 (m) yrkande 1 om vikten av form och

design synes i allt väsentligt vara tillgodosedda.

Yrkandena avstyrks.

Utskottet konstaterar således att vardagslivet - i

betydligt högre grad än vad man i allmänhet är medveten

om - är präglat av den formgivning som omger oss i

byggnader, hushållsapparater, bilar, skrivna texter i

böcker och andra publikationer, skyltar, logotyper etc.

Det finns ett stort behov av att många olika slags

produkter har en ändamålsenlig och samtidigt estetisk

utformning. Verksamheten vid Föreningen Svensk Form

syftar till att främja god formgivning av svenska

produkter, verka för förbättrad gestaltning av bostad

och allmän miljö samt sprida kunskap om god form.

Ändamålet med föreningen står därmed i överensstämmelse

med de behov som redovisats ovan inom detta område. Som

framgår av budgetpropositionen har föreningen gjort en

rad insatser för att utveckla kvaliteten på och öka

spridningen av svensk form och design (prop. s. 68-69).

Utskottet anser liksom regeringen att föreningen är en

lämplig institution för uppdraget. Det är därför

glädjande att en mötesplats för form och design nu kan

inrättas år 2002 i Stockholm och knytas till Föreningen

Svensk Form.

I sammanhanget bör nämnas att föreningen under

perioden 1999-2001 innehar ett nationellt uppdrag på

formområdet. Regeringen avser - som redovisats under

anslaget 28:3 Nationella uppdrag - att förlänga

uppdraget för ytterligare tre år.

Slutligen vill utskottet understryka att en satsning

på en mötesplats för form och design i Stockholm inte

får innebära att all den kompetens som finns vid flera

andra institutioner i landet inte tas till vara.

Statliga satsningar görs inom flera departements

verksamhetsområden. Här kan nämnas att det inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

anvisas medel för det nätverksansvar för konsthantverk

och formgivning som tilldelades Röhsska museet fr.o.m.

år 1997. Vidare kan nämnas att Nationalmuseum har ett

ansvar då det gäller konsthantverk från äldre tid till

nutid samt att de mål som regeringen satt upp för

Nämnden för hemslöjdsfrågor bl.a. innefattar

arkitektur, formgivning och design.

Det anförda leder fram till att utskottet anser att

riksdagen skall anvisa medel under anslaget i enlighet

med regeringens förslag, vilket inkluderar 5 miljoner

kronor för en mötesplats för form och design och 3

miljoner kronor för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna i

samband med satsningen på Kulturarvs-IT. Riksdagen bör

därmed avslå motionerna 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i

denna del och 2001/02:Kr390 (c, fp), som syftar till

medelsökningar. Riksdagen bör vidare i samband med

medelsanvisningen avslå motionerna 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 14 och 2001/02:Kr226 (m) yrkande 4 som syftar

till att någon särskild mötesplats för form och design

inte skall fastställas nu. Riksdagen bör också avslå de

motionsyrkanden i vilka det föreslås satsningar på

andra mötesplatser för form och design, nämligen

motionerna 2001/02:Kr241 (m), 2001/02:Kr337 (s),

2001/02:Kr397 (s), 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 24 och

2001/02:N212 (s) yrkande 3.

2.10.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

(28:33)

Inledning

Stöd kan ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad

av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon

annan än staten. Bidrag kan också ges till

standardhöjande reparationer och handikappanpassning

samt till utbyte eller komplettering av inventarier

till sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas innan

aktuella byggnadsarbeten påbörjas och utbetalas när

arbetena är avslutade, ibland flera år efter

bidragsbeslutet.

Utskottet har inhämtat att det under år 2001 inkommit

ansökningar om stöd för ca 40 kulturlokalsprojekt

avseende sammanlagt drygt 90 miljoner kronor.

Ansökningarna har lett till att tio projekt erhållit

bidrag på sammanlagt 10 miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för år 2002 anvisar

10 miljoner kronor under anslaget.

Dessutom föreslår regeringen att riksdagen, i fråga om

ramanslaget 28:33 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler, bemyndigar regeringen att besluta om

bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter

på högst 7 miljoner kronor under åren 2003-2005.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) anser motionärerna att

regeringens förslag om bidrag till icke-statliga

kulturlokaler skall avslås eftersom det enligt dem inte

är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för

lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt

anslag till investeringar i lokaler. Anslaget skall

därför inte tillföras några medel, och kostnaderna för

handikappanpassning bör enligt motionärerna bestridas

från anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg (yrkande 17).

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr414 (kd) anser att

det finns anledning att göra en översyn av storleken på

anslaget med tanke på det stora behov som finns.

Riksdagen bör därför begära att regeringen låter göra

en sådan översyn (yrkande 5). I avvaktan på att en

översyn görs och för att redan nu göra nödvändiga

handikappanpassningar av lokalerna möjliga föreslår

motionärerna i en annan motion, 2001/02:Kr416 (kd), att

2 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall

tillföras anslaget år 2002 (yrkande 5 i denna del).

I motion 2001/02:Kr422 (mp) påtalar motionärerna att

anslaget under flera år har urholkats och yrkar därför

på en redovisning från regeringens sida om hur icke-

statliga kulturlokaler i framtiden skall skötas

(yrkande 48).

Utskottets ställningstagande

Att behovet av stöd till icke-statliga kulturlokaler är

stort framgår inte minst av det stora antalet

ansökningar om bidrag. Den stora efterfrågan gör att

det är angeläget att fortsätta anvisa medel under

anslaget. Utskottet är emellertid inte berett att inom

givna budgetramar förorda en medelsanvisning som

överstiger den som regeringen har föreslagit. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag till

medelsanvisning och avstyrker motionerna 2001/02:Kr340

(m) yrkande 17 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna

del.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar

regeringen att besluta om bidrag som inklusive tidigare

åtaganden medför utgifter på högst 7 miljoner kronor

under åren 2003-2005.

Beträffande den översyn och redovisning beträffande

stödet till icke-statliga kulturlokaler som

motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr414 (kd)

yrkande 5 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 48 efterlyser

vill utskottet erinra om att Boverket i mars 1998

redovisade ett regeringsuppdrag som gällde att utreda

de framtida behoven av stöd till icke-statliga

kulturlokaler. Uppdraget utfördes i samverkan med RAÄ

och Statens kulturråd. Boverket föreslog bl.a. att

bidragssystemet skulle förstärkas och att mer hänsyn

skulle tas till projektens arkitektoniska kvalitet vid

fördelning av medel.

Med hänvisning till den översyn som gjorts och då

utskottet inte finner anledning att på nytt se över

stödet till icke-statliga kulturlokaler avstyrker

utskottet motionerna 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 5 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 48.

2.10.6 Riksutställningar (28:34)

Inledning

Myndigheten Riksutställningar har till uppgift att

främja utställnings- och konstbildningsverksamheten

genom att förmedla och anordna utställningar, biträda

med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla

och förnya utställningen som medium för

kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Propositionen

Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 500 000

kronor för att myndigheten skall kunna utveckla

verksamheten med vandringsutställningar i mobila rum.

Regeringen föreslår att det under detta anslag skall

anvisas 39 717 000 kronor för år 2002.

Motionerna

Förslag om minskning av anslaget till Riksutställningar

har framförts i tre motioner. I motion 2001/02:Kr340

(m) föreslås att anslaget skall minskas med 25 miljoner

kronor (yrkande 18). I motionerna 2001/02:Fi294 (fp)

yrkande 18 i denna del och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande

11 och yrkande 34 i denna del föreslås en minskning med

5 miljoner kronor. Både motion 2001/02:Kr340 (m) och

motion 2001/02:Kr419 (fp) syftar främst till att

Riksutställningar skall minska antalet egna

produktioner och i stället koncentrera sig på att bistå

övriga delar av museiväsendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som avstyrkt liknande motioner tidigare år,

anser alltjämt att Riksutställningars verksamhet har

stor regional- och kulturpolitisk betydelse.

Inriktningen av verksamheten bör därför enligt

utskottets mening ligga fast. Utskottet avstyrker

därmed motionerna 2001/02:Kr340 (m) yrkande 18,

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 11 och yrkande 34 i denna

del samt 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del och

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

2.10.7 Statliga utställningsgarantier och inköp av

vissa kulturföremål (28:35)

Inledning

Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som

har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt

värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas

med offentliga samlingar. Den som anordnar en

tillfällig utställning som skall visas i Sverige under

vissa förutsättningar kan få en statlig

utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också

lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands.

Propositionen

Av propositionen framgår att anslaget utnyttjades år

2000 för ett bidrag till Statens museer för

världskultur för kostnader i samband med

införskaffandet och uppförandet av en nytillverkad

totempåle på Folkens museum - etnografiska i Stockholm.

Den äldre totempåle som nu finns i samlingarna kommer,

enligt ett tidigare regeringsbeslut, att överlämnas

till Kitamaat Village Council i British Columbia.

Regeringen föreslår att det under anslaget anvisas

oförändrat 80 000 kronor för år 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

2.11 Anslaget till film (28:36)

2.11.1 Filmstöd (28:36)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för statens stöd till

svensk filmproduktion m.m. samt för Konstnärsnämndens

filmstöd.

Propositionen

Regeringen anser att en filmvårdscentral för s.k. icke-

fiktiv film skall etableras i Grängesberg. Regeringens

bedömning bygger i huvudsak på vad som föreslagits i

betänkandet Bevara dokumentärfilmens kulturarv (SOU

1999:41). Som skäl för bedömningen anför regeringen

bl.a. att det finns en mängd värdefull film runt om i

landet som ingen har ett samlat ansvar för. Det handlar

om icke-fiktiv film, dvs. dokumentärfilm av olika art

och karaktär, lokala hembygdsfilmer, industrifilmer,

folkrörelsefilmer, kortfilmer och undervisningsfilmer.

Eftersom ett samlat ansvar saknas inom detta område

riskerar filmerna - och därmed en viktig del av vårt

kulturarv - att förstöras. Därför är det angeläget att

åtgärder vidtas. Mot denna bakgrund bedömer regeringen

att en filmvårdscentral för icke-fiktiv film bör

inrättas (prop. utg.omr. 17 s. 67).

Filmvårdscentralen skall ta hand om, bevara och

tillgängliggöra film, erbjuda olika vårdtekniska

tjänster m.m. samt arbeta med arkivering av film och

videoband. Verksamheten bör byggas upp etappvis. De

moment som inledningsvis bör prioriteras är insamling,

identifiering, registrering och olika

bevarandeåtgärder. Vissa moment kan utföras av

exempelvis de regionala museerna, men en samordning

skall även i sådana fall ske från filmvårdscentralen.

Enligt regeringens bedömning bör filmvårdscentralen

etableras i Grängesberg, vilket har mycket stor

betydelse ur såväl kulturpolitiskt som

regionalpolitiskt perspektiv bl.a. genom att ett 20-tal

nya arbetstillfällen kan skapas i regionen.

Filmvårdscentralen bör inrättas under år 2002 och vara

en integrerad del av en befintlig institutions

verksamhet.

Regeringen anser att en sammantagen bedömning av

olika alternativ visar att Filminstitutet är en lämplig

institution för att ansvara för en filmvårdscentral i

Grängesberg. En sådan uppgift ligger dock inte i

Filminstitutets filmpolitiska uppdrag. Regeringen avser

därför att ge ett särskilt uppdrag till Filminstitutet

att hantera även icke-fiktiv film.

Regeringen föreslår att särskilda medel utanför

filmavtalets ram skall anvisas för ändamålet. För det

första året, dvs. år 2002, föreslås att 5 miljoner

kronor skall anvisas härför.

Regeringen avser att tillsätta en

organisationskommitté med uppgift att lämna förslag

till närmare utformning av arbetsformer. Den skall i

detta sammanhang samarbeta med bl.a. Ludvika kommun och

Svenska Filminstitutet.

Sammanlagt föreslår regeringen att det under anslaget

för filmstöd för år 2002 skall anvisas 209 738 000

kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr365 (v, c) behandlas frågor om

huvudmannaskap för filmvårdscentralen m.m. Motionärerna

bakom motionen anser i likhet med regeringen att en

sådan central skall inrättas i Grängesberg och byggas

upp etappvis. Frågan om huvudmannaskapet bör emellertid

stå öppen tills vidare. Organisationskommittén bör få i

uppdrag att i nära samarbete med Ludvika kommun lägga

förslag om ett tillfälligt huvudmannaskap som skall

fungera till dess att en myndighetsstruktur för ett i

motionen förordat nationalarkiv för den rörliga bilden

är klar (yrkande 1). Motionärerna föreslår också att

organisationskommittén skall få i uppdrag att samarbeta

med folkrörelser och museer (yrkande 2).

I motion 2001/02:Kr365 (v, c) föreslås att

laboratorieteknisk och annan teknisk kompetens skall

byggas upp och hållas vid liv vid filmvårdscentralen.

Detta är, menar motionärerna, extra viktigt i en tid av

hastiga teknikskiften (yrkande 3).

Ett motionsyrkande behandlar frågor som rör ett

blivande nationalarkiv för den rörliga bilden.

Förslaget i yrkande 4 i motion 2001/02:Kr365 (v, c)

syftar till att en utredning skall göras av

förutsättningarna för att bygga ut filmvårdscentralen i

Grängesberg till ett sådant nationalarkiv.

Regeringen bör redan i nästa års budgetproposition

komma med förslag till hur ett filmarkiv skall samverka

med bibliotek och museer (yrkande 5).

Förslaget i motion 2001/02:N17 (c) syftar till att en

nationell satsning skall göras på ett centralt

filmarkiv i Grängesberg. Arkivet skall bl.a. innehålla

gammal film och hembygdsfilm (yrkande 4).

Yrkande 64 i motion 2001/02:Kr422 (mp) syftar till

att verksamheten vid filmvårdscentralen i Grängesberg

skall få möjlighet att utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill, i anslutning till vad regeringen anför

i budgetpropositionen, understryka betydelsen av att

ett första steg nu kan tas för att etablera en

filmvårdscentral i Grängesberg och därigenom väsentligt

underlätta möjligheterna att bevara de delar av vårt

svenska filmkulturella arv, som inte är inriktade på

konstnärligt uttryck. Genom den föreslagna satsningen

kan en räddningsaktion av dokumentärfilm, som finns i

hela landet, påbörjas i större skala. Kommande

generationer ges därmed en möjlighet att ta del av ofta

ovärderliga tidsdokument från en svunnen epok. Många

frågor av olika dignitet återstår dock för regeringen

att behandla innan verksamhetens innehåll, inriktning

och form slutgiltigt kan fastställas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget

för en filmvårdscentral. Vidare innebär det anförda att

förslaget i motion 2001/02:N17 (c) yrkande 4 att en

nationell satsning skall göras på en filmvårdsarkiv i

Grängesberg i allt väsentligt är tillgodosett, varför

yrkandet avstyrks. Även förslaget i motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 64 att filmvårdscentralen

skall få möjlighet att utvecklas avstyrks. Som

redovisats i det föregående avser regeringen nämligen

att verksamheten skall byggas ut etappvis.

Då det gäller förslagen i motion 2001/02:Kr365 (v, c)

om inrättande m.m. av ett nationalarkiv för den rörliga

bilden vill utskottet anföra följande.

Beståndet av icke-fiktiv film i Sverige är mycket

omfattande. Beräkningar som gjorts visar att det i

landet torde finnas mellan 600 000 och 1 700 000

"titlar", på olika filmbredder och baser, eller mellan

40 och 60 miljoner meter film av olika slag, mer eller

mindre i behov av åtgärder för att bevaras och bli

tillgängliga (SOU 1999:41 s. 6, 37-38). I dessa siffror

ingår inte den äldre film som finns hos SVT och

Filminstitutet. Det arbetsfält som filmvårdscentralen i

Grängesberg skall röra sig över är således mycket

stort. Utskottet konstaterar att verksamheten enligt

propositionen är avsedd att byggas ut i etapper. Därmed

bör många av de krav som kan ställas då det gäller

insamling, registrering, bevarande m.m. inom området

icke-fiktiv film efter hand kunna tillgodoses. Det får

tid efter annan bedömas i vilken mån det finns resurser

för denna utbyggnad och därmed även i vilken takt den

kan ske.

Utskottet anser att avgränsningen av uppdraget - som

således inriktas på den icke-fiktiva filmen - är väl

motiverad. Vidare bör en sådan etappvis uppbyggnad som

förordas kunna ge filmvårdscentralen goda möjligheter

att vidareutveckla verksamheten i lämplig takt. Således

har utskottet inte låtit sig övertygas om att det är

lämpligt att - som föreslås i motion 2001/02:Kr365 (v,

c) - låta utreda förutsättningarna för att bygga ut

filmvårdscentralen till ett nationalarkiv för rörliga

bilder. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen gör

något uttalande av den innebörd som avses i motionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkande 4.

Då det gäller frågan om huvudmannaskap för

filmvårdscentralen vill utskottet anföra följande.

Utskottet har vid sina överväganden tagit intryck av

den del av förslaget i motion 2001/02:Kr365 (v, c) som

syftar till att frågan om huvudmannaskap för

filmvårdscentralen bör kunna hållas öppen tills vidare.

Utskottet anser att de resonemang som förs i

budgetpropositionen om en framtida huvudman är alltför

knapphändiga och därför behöver fördjupas och

förtydligas. I sammanhanget vore det värdefullt om

några av de förslag som förts fram remissvägen

samtidigt kan få en genomlysning utifrån ekonomiska och

praktiska utgångspunkter liksom utifrån

effektivitetssynpunkt. Regeringen bör därför

ytterligare pröva olika alternativ, bland vilka

Filminstitutet också ingår, till framtida huvudman för

filmvårdscentralen i Grängesberg. I detta arbete bör

kontakter tas med museer, hembygds- och folkrörelser,

bildningsförbund, Ludvika kommun m.fl.

För att etablerandet av filmvårdscentralen inte skall

fördröjas genom utskottets förslag i fråga om

huvudmannaskapet vill utskottet framhålla att det finns

skäl för regeringen att ge ett tidsbegränsat uppdrag

till Filminstitutet som avser år 2002 och som innebär

att Filminstitutet under det året kan fungera som

huvudman för verksamheten. Frågan om ett framtida

permanent huvudmannaskap bör, som utskottet förordat,

under tiden analyseras ytterligare, så att regeringen

senast i nästa års budgetproposition kan återkomma till

riksdagen beträffande filmvårdscentralens framtida

organisationsmodell.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Därmed godkänner

riksdagen delvis motion 2001/02:Kr365 (v, c) yrkandena

1 och 2.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion

2001/02:Kr365 (v, c) att det är angeläget att teknisk

kompetens av olika slag byggs upp och hålls vid liv vid

filmvårdscentralen. Utskottet utgår från att det vid

filmvårdscentralen kommer att finnas kompetens av

skiftande slag. Det kan gälla kunskaper som hänger

samman med filmmaterialets förändring, teknikutveckling

m.m. Utskottet anser att motionsyrkandet inte bör

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkande 3

i motion 2001/02:Kr365 (v, c) avstyrks.

Likaledes avstyrker utskottet yrkande 5 i motion

2001/02:Kr365 (v, c). Det finns inte någon anledning

att riksdagen skall begära förslag från regeringen om

hur ett filmarkiv, som utskottet tolkat såsom

filmvårdscentralen i Grängesberg, skall samarbeta med

bibliotek och museer.

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag

till medelsanvisning, dvs. att riksdagen skall anvisa

209 738 000 kronor under anslaget.

Slutligen bör i detta sammanhang nämnas att

kulturminister Marita Ulvskog på utskottets begäran den

23 oktober 2002 lämnade information om kulturfrågor i

EU, bl.a. på filmområdet och det audiovisuella området.

Utskottet har därefter tagit del av regeringens

faktapromemoria om Europeiska kommissionens meddelande

om film (2001/02:FPM13). Av faktapromemorian framgår

att syftet med kommissionens meddelande är att avgöra

vilka åtgärder som kan vidtas för att öka spridningen

av europeiska audiovisuella produkter i Europa, främst

med inriktning på biofilm.

Utskottet har - med hänvisning till vad som här har

anförts rörande en filmvårdscentral i Grängesberg och

bevarande av det filmkulturella arvet - noterat att

kommissionen i sitt meddelande framfört åsikten att det

finns behov av att agera för att bevara vårt

audiovisuella arv, särskilt vad gäller cinematografiska

verk (biofilm). Det anses dock inte föreligga någon

efterfrågan på ett europeiskt arkiv, utan arkiv bör i

stället organiseras nationellt eller regionalt.

Kommissionen kommer att undersöka hur situationen ser

ut i samtliga medlemsstater.

2.12 Anslaget till forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:37)

2.12.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kulturområdet (28:37)

Propositionen

Anslaget används för projekt inom Statens kulturråds,

ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets

samt Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden.

Vidare belastas anslaget med del av kostnaderna för

grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska

riksmuseet.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 37 004 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Under rubriken "Forskningspolitik under utgiftsområde

17 (politikområde 26)" behandlar utskottet anslaget

26:1 Statens ljud- och bildarkiv.

2.13 Anslagen till trossamfund (28:38-28:39)

2.13.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund (28:38)

Propositionen

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har

till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till

trossamfund.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 2 544 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

2.13.2 Stöd till trossamfund (28:39)

Propositionen

Målet för det statliga stödet till trossamfund är att

bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden

att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös

verksamhet i form av gudstjänst, själavård,

undervisning och omsorg.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 50 750 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 (i denna

del) och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 (i denna del)

föreslås en ökning av anslaget med 10 000 000 kronor.

Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr414 (kd)

yrkande 6 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 (i denna

del) föreslår att anslaget skall tillföras ytterligare

3 000 000 kronor för att öka lokalbidraget. Enligt

motion 2001/02:Kr328 (c) bör stödet till sjukhuskyrkan

ses över i syfte att trygga denna angelägna verksamhet.

I motion 2001/02:Kr399 (s) yrkas att Islamic Center i

Malmö skall bli statsbidragsberättigat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag till

medelsanvisning bör bifallas av riksdagen, varför

motionerna Fi294 (fp) yrkande 18 (i denna del),

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 (i denna del),

2001/02:Kr414 (kd) yrkande 6 och 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 5 (i denna del) avstyrks och regeringens

förslag till medelsanvisning tillstyrks av utskottet.

Det är regeringen som beslutar vilka trossamfund som

är bidragsberättigade och Samarbetsnämnden för

statsbidrag till trossamfund som fördelar

statsbidraget. Ett av kriterierna för att ett

trossamfund skall bli statsbidragsberättigat är att

samfundet bedriver verksamhet på flera platser i

landet. Islamic Center i Malmö bedriver, enligt

Samarbetsnämnden, lokal församlingsverksamhet i Malmö

utan att ha någon verksamhet på andra platser i landet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 2001/02:Kr399 (s).

Beträffande förslaget i motion 2001/02:Kr328 (c) om

en översyn av frågan om bidrag till Sjukhuskyrkan

hänvisar utskottet till den ståndpunkt, som utskottet

redovisade i 2001/02:KrU2 s. 23, nämligen att det ännu

är för tidigt att göra en översyn av Samarbetsnämndens

statsbidragsfördelning, eftersom de nya reglerna varit

i kraft under så kort tid. Motion 2001/02:Kr328 (c)

avstyrks. 4.96 Härledning av nivån 2002-2004-2004

2.14 Övrigt inom kulturpolitiken

2.14.1 Kulturfond

Motionen

I motion 2001/02:Kr340 (m) återkommer Moderata

samlingspartiet med ett förslag om att 120 miljoner

kronor skall anvisas under ett nytt anslag benämnt

Kulturfond (yrkande 19). Fonden skall ha till uppgift

att stödja nyskapande verksamhet som inte på annat sätt

får stöd med offentliga medel. Medel skall anvisas från

fonden motsvarande de resurser som mobiliserats genom

bidrag, sponsorsinsatser eller på annat sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid sin behandling av motsvarande

motionsyrkande alltsedan riksmötet 1996/97 hänvisat

till förekomsten av vissa kulturfonder och ansett att

det inte är motiverat med ett riksdagsinitiativ

beträffande en sådan typ av fond som nu åter föreslås.

Utskottet anser - liksom vid tidigare tillfällen - att

användningen av medel som utgår över statsbudgeten inte

bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som

förordas i motionen. Utskottet föreslår att riksdagen

avslår 2001/02:Kr340 (m) yrkande 19.

2.14.2 Möte mellan kulturer

Motionerna

I två motioner, nämligen 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34

i denna del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna

del, hemställs att riksdagen skall anvisa 4 miljoner

kronor under ett nytt anslag benämnt Möte mellan

kulturer. Av den förstnämnda motionen framgår att 1

miljon kronor av dessa medel avses gå till

minoritetsgruppers arkiv. Sådana arkiv kan enligt

motionen vara avgörande för en minoritetsgrupps vardag

och för utvecklingen av den egna kulturen. Återstående

3 miljoner kronor avses användas för utveckling av

kulturpolitiken för invandrare och minoriteter. De

behöver få ett större utrymme i svenskt kulturliv och

ökat stöd för att värna sina språkliga och kulturella

identiteter, vilket i sin tur bör kunna öka

möjligheterna till dialog och kommunikation mellan

olika grupper i samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först framhålla att de nationella

kulturpolitiska målen gäller för alla i samhället,

således även för minoriteter och invandrare. Det

ankommer på ansvariga instanser att beakta detta vid

beslut om inriktningen av medelsanvändningen inom

kulturområdet. För att därutöver särskilt stödja

minoriteters och invandrares kultur beräknas medel

under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete. Dessa medel förstärks genom

förslag i årets budgetproposition (utgiftsområde 17 s.

35-36 och 73). För främjande av de nationella

minoriteternas språk och kultur beräknas 7 miljoner

kronor för budgetåret 2002. Detta anges vara ett första

steg. Vidare beräknas 3 miljoner kronor för verksamhet

med regionala konsulenter för mångkultur. Inom

Kulturrådets förvaltningsanslag (28:1) avsätts dessutom

1,3 miljoner kronor för centrala utbildnings- och

utvecklingsinsatser på det mångkulturella området.

Utskottet anser att det inom ramen för utgiftsområdet

inte finns utrymme för den ytterligare satsning på

minoriteters och invandrares kultur nästa år som

föreslås i motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i

denna del och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna

del, varför de avstyrks.

3 Mediepolitik (politikområde 27)

3.1 Inledning

Riksdagen fattade våren 2001 beslut om riktlinjer för

de tre public service-företagen Sveriges Television AB

(SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR) under kommande

tillståndsperiod som sträcker sig från den 1 januari

2002 t.o.m. den 31 december 2005 (prop. 2000/01:94,

bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Beslutet innebär

bl.a. att radio och TV i allmänhetens tjänst skall ges

en stark ställning under perioden. På några punkter

förtydligas och förstärks programföretagens uppdrag.

Det gäller bl.a. mångfald i nyhets- och

samhällsbevakning, fördjupat kulturansvar, insatser för

nationella minoriteter och andra språkliga och etniska

grupper samt insatser för att göra program tillgängliga

för funktionshindrade. UR skall i större utsträckning

än i dag koncentrera sina insatser på

utbildningsprogram. Kraven på redovisning och revision

förtydligas och skärps.

En kommitté skall få i uppdrag att utvärdera den

försöksverksamhet med digital ljudradio som pågått

sedan år 1995. Kommittén bör enligt vad regeringen

anger i budgetpropositionen också få i uppdrag att

analysera den digitala radions framtidsförutsättningar.

Genom riksdagens beslut fastställdes också

medelstilldelningen för år 2002 för de tre

programföretagen och TV-avgiftens storlek. För år 2002

kommer SR, SVT och UR att tilldelas sammanlagt 6 265

miljoner kronor. Fr.o.m. den 1 januari 2002 uppgår TV-

avgiften till 1 740 kronor per år, vilket innebär en

höjning med 6 kronor per månad. Riksdagen beslutade

också att ett särskilt distributionskonto skall

inrättas för kostnader för TV-distribution i samband

med övergången till digital sändningsteknik. Utskottet

kommer att i det följande ta ställning till regeringens

förslag rörande storleken på den kreditram för år 2002

som skall knytas till distributionskontot.

3.2 Anslagen inom mediepolitiken (27:1-27:4)

3.2.1 Statens biografbyrå (27:1)

Inledning

Statens biografbyrå skall granska filmer och videogram

som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller

offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas

även filmer och videogram för enskilt bruk.

Biografbyrån fastställer även åldersgränser för filmer.

Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer

samt om visningsförbud.

Biografbyrån har i samråd med Ekonomistyrningsverket

gjort en översyn av nivån på de olika avgifterna och

inkommit med ett förslag till regeringen angående höjda

avgifter.

Propositionen

Regeringen bedömer att de ökade kostnaderna för

Biografbyråns verksamhet motiverar en höjning av

avgifterna för att nå en överensstämmelse mellan

intäkter och kostnader. Regeringen föreslår därför att

tidsavgiften för Statens biografbyrås granskning höjs

från 15 kronor till 17 kronor per spelminut vid normal

visningshastighet. Regeringen föreslår vidare att

avgiften för varje tillståndskort utöver det första

höjs från 1 000 kronor till 1 100 kronor. För filmer

och videogram med speltider understigande fem minuter

föreslås avgiften för varje tillståndskort utöver det

första höjas från 75 kronor till 82 kronor. Regeringen

anger att skälen till dessa förslag är att avgifterna

skall motsvara kostnaderna. Förslagen föranleder en

ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll

av filmer och videogram. Lagtexten finns i bilaga 2

till detta betänkande.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 9 363 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del

och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del föreslås

att anslaget skall minskas med 4 500 000 kronor.

Minskningen motiveras med ett förslag i motion

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 12, om att filmcensur för

vuxna skall avskaffas. (Motion 2001/02:

Kr419 (fp) yrkande 12 har remitterats till

konstitutionsutskottet, som behandlar censurfrågor.)

Utskottets ställningstagande

Avgifterna för granskningen skall motsvara kostnaderna.

Statens anslag till Biografbyrån avser

förvaltningskostnader för tillsynen. Det är emellertid

inte möjligt att minska Biografbyråns

tillsynsverksamhet innan filmcensuren har avskaffats.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del och

2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till

ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll

av filmer och videogram.

Ett av målen för Biografbyråns tillsyn är att se till

att alla filmer och videogram som visas offentligt,

utom de i granskningslagen undantagna, har genomgått

byråns granskning. Ett andra delmål är att "förekomsten

av olaga våldsskildringar på videogrammarknaden skall

motverkas". Biografbyrån anför i sin årsredovisning,

att det första av delmålen, nämligen

granskningsverksamheten, kan anses vara uppfyllt. Byrån

framhåller emellertid att det är omöjligt att finna

belägg för att tillsynsorganisationen motverkar olaga

våldsskildringar på videomarknaden. Utskottet framhöll

redan i förra årets budgetbetänkande (2000/01:KrU1 s.

102) att en meningsfull mål- och resultatdialog måste

kunna ha sin utgångspunkt i mål som på olika sätt går

att följa upp och anmälde sitt intresse för en

redovisning av regeringens dialog med Biografbyrån om

målformuleringarna och deras tillämpning.

Budgetpropositionen innehåller ingen sådan redovisning.

Utskottet förutsätter emellertid att dialogen redovisas

under det kommande året.

3.2.2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och

Finland (27:2)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom

AB har för rundradiosändningar i Storstockholmsområdet

av finländska TV-program, de kostnader Sveriges

Television AB har för tillhandahållande och överföring

av en svensk programkanal till Finland, de kostnader

Comhem AB har för tillhandahållande av den finländska

programkanalen till kabelnät på ett antal orter i

Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i

samband med utsändning av den finländska programkanalen

i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på

överenskommelser mellan riksförbundet och

förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder

vissa rättighetshavarorganisationer. Det svenskfinska

televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om

ömsesidighet.

Propositionen

Systemet med rundradiosändningar av den finländska

programkanalen över Storstockholmsområdet och

tillhandahållande av programkanalen för

kabeldistribution på ett antal orter i Sverige bör

enligt regeringen bibehållas tills vidare. Regeringen

har noterat att Comhem AB i sitt budgetunderlag har

redovisat ett betydligt lägre medelsbehov för år 2001

jämfört med föregående år. De lägre kostnaderna beror

på att Comhem AB successivt gått över till digital

distribution.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 19 262 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

3.2.3 Bidrag till dokumentation om den

mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt

mediesamarbete (27:3)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i

samarbetsorganet Audiovisuella Eureka och forsknings-

och statistikinstitutet Europeiska Audiovisuella

Observatoriet. Regeringen föreslår att anslaget för år

2002 skall uppgå till 821 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

3.2.4 Forskning och dokumentation om

medieutvecklingen (27:4)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordicom-

Sverige vid Göteborgs universitet för information om

forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik

m.m.

Propositionen

Regeringen bedömer att verksamheten vid Nordicom-

Sverige utgör en viktig resurs för sammanställning och

spridning av lättillgänglig information om forskning om

medier och kommunikation. Nordicom har under senare år

inte fått någon kompensation för ökade kostnader.

Vidare har verksamhetens omfattning vuxit bl.a. som en

följd av förändringar på medieområdet. Regeringen

föreslår därför att anslaget höjs med 300 000 kronor

fr.o.m. år 2002.

Regeringen föreslår att anslaget för 2002 skall uppgå

till 1 615 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

3.3 Radio- och TV-frågor

3.3.1 Ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844)

Propositionen

Regeringen föreslår att 9 kap. radio- och TV-lagen

(1996:844) skall upphävas och ersättas med ett nytt

kapitel. Som skäl för förslaget anger regeringen bl.a.

följande.

I januari 2000 överlämnade regeringen en proposition om kommersiell

lokalradio (prop. 1999/2000:55) till

riksdagen. I propositionen föreslogs att två nya bestämmelser, 9 kap.

10 och 11 §§, skulle införas i

radio- och TV-lagen. När lagförslaget utformades togs inte hänsyn till

att en bestämmelse betecknad 9

kap. 10 § redan fanns i lagen. Riksdagen har i maj 2001 antagit

förslagen i propositionen (bet.

2000/01:KU22, rskr. 2000/01:222). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli

2001.

- - -

Regeringen föreslår därför att 9 kap. radio- och TV-lagen ändras så

att den gällande lydelsen av

bestämmelserna klargörs. Förslaget innebär alltså inte någon ändring i sak.

Av lagtekniska skäl upphävs

hela nuvarande 9 kap. och ersätts med ett nytt kapitel. Förslaget innebär

att bestämmelserna i 9 kap.

1-9 och 11 §§ motsvarar de nuvarande bestämmelserna med samma beteckning.

De två bestämmelserna som nu

betecknas 9 kap. 10 § motsvaras av de föreslagna 9 kap. 10 och 12 §§.

Regeringens lagförslag framgår av bilaga 2 i detta

betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

ändringar i radio- och TV-lagen.

3.3.2 Distributionskonto för finansiering av

kostnader för TV-distribution

Propositionen

I propositionen erinrar regeringen om att riksdagen

beslutat att ett särskilt distributionskonto för

finansiering av kostnader för TV-distribution skall

inrättas (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr.

2000/01:268). Bland annat anförs följande.

Bakgrunden är att distributionskostnaderna för

televisionen under kommande tillståndsperiod kommer att

vara höga på grund av att distributionen sker

parallellt med både äldre analog och ny digital

sändningsteknik. För att utjämna kostnaderna över tiden

inrättas ett distributionskonto till vilket medel förs

från rundradiokontot som på sikt motsvarar kostnaderna

för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från

distributionskontot förs medel till programföretagen

som motsvarar kostnaderna för TV-distribution via både

analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det

successivt ökande underskott på distributionskontot som

uppkommer under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i

Riksgäldskontoret. När TV-sändningarna i det analoga

marknätet upphör skall betalningarna från

rundradiokontot till distributionskontot fortsätta till

dess att underskottet är återbetalt.

Förslaget innebär att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att för budgetåret 2002 besluta om lån i

Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på

distributionskontot intill ett belopp av 335 000 000

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

3.3.3 Öppna kanaler

Bakgrund

Möjligheten för medborgarna att genom ideella

organisationers radio- och TV-sändningar komma till

tals och delta i samhällsdebatten regleras i radio- och

TV-lagen (1996:844). I enlighet med bestämmelserna i

lagens 8 kap. 5 § är ett lokalt kabelsändarföretag en

sådan juridisk person som har bildats för att bedriva

lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika

intressen och meningsriktningar komma till tals i sin

verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin

sändningsverksamhet sträva efter vidast möjliga

yttrandefrihet och informationsfrihet. Radio- och TV-

verkets förordnande av lokala kabelsändarföretag skall

avse högst tre år.

Enligt 8 kap. 2 § i samma lag skall var och en som

äger eller annars förfogar över en anläggning för

trådsändning, där TV-program vidaresänds till

allmänheten och varifrån sändningarna når fler än 100

bostäder i varje kommun där han eller hon har en sådan

anläggning, kostnadsfritt tillhandahålla ett särskilt

bestämt utrymme för sändningar av TV-program från ett

eller flera av Radio- och TV-verket utsedda företag

(lokala kabelsändarföretag).

Vidare framgår av skriften Medieutveckling 2001,

utgiven av Radio- och TV-verket, att ett lokalt

kabelsändarföretags sändningar normalt är begränsade

till en kommun (s. 112). Radio- och TV-verket förordnar

vanligtvis endast ett lokalt kabelsändarföretag i en

kommun, men kan förordna fler. Verket kan också meddela

förordnande som omfattar mer än en kommun. I dag är 29

lokala kabelsändarföretag förordnade av Radio- och TV-

verket.

Tio av de lokala kabelsändarföretagen är

medlemmar i Riksförbundet Öppna kanaler i

Sverige. Förbundet är en allmännyttig

ideell förening, öppen för icke-

kommersiella lokala TV-kanaler. Förbundets

mål är bl.a. att bidra till utvecklandet av

en kommunikations- och medieinfrastruktur

som tillvaratar och stärker demokratiska

grundvärden som yttrandefrihet,

informationsfrihet, offentlighet,

tankefrihet och jämlikhet. För att uppnå

målen verkar förbundet bl.a. för utveckling

och tillämpning av s.k. public access för

att stärka demokrati, yttrandefrihet och

offentlighet. (Uppgifterna har hämtats från

förbundets hemsida.)

Med närradio avses lokala ljudradiosändningar för

föreningslivet. Närradion är framför allt de lokala

ideella föreningarnas radio och är tänkt som ett

språkrör för dessa. För att sända närradio behövs

tillstånd av Radio- och TV-verket.

Uppgifterna i det följande har hämtats från Radio-

och TV-verkets skrift Medieutvecklingen 2001, s. 88.

Försöksverksamhet med närradiosändningar startade i april 1979.

Verksamheten blev permanent den 1

januari 1986 och fram till 1988 ökade antalet tillståndshavare

kontinuerligt. Därefter har utvecklingen

gått i motsatt riktning. Det totala antalet tillståndshavare har på några

år halverats, från ca 2 200

tillståndshavare under 1991 till ca 1 210 i maj 2001.

Följande juridiska personer kan ges tillstånd att sända närradio:

lokala ideella föreningar som bildats för att sända program i

närradion eller som bedriver annan

verksamhet inom sändningsområdet,

församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan,

obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och högskolor

och

sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för

gemensamma närradioändamål, dvs.

närradioföreningar.

- - -

I mars 2001 utgör religiösa föreningar, liksom våren 2000, ungefär en

fjärdedel av alla tillståndshavare

för närradion. En stor del av de religiösa föreningarna tillhör samfund

utanför Svenska kyrkan. Även

invandrarföreningar, politiska föreningar och närradioföreningar utgör

relativt stora grupper av

föreningskategorierna.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera riksmöten tagit ställning till

och avstyrkt motionsyrkanden som syftar till att stödja

verksamheten med Öppna kanaler (senast i bet.

2000/01:KrU8 s. 72). Utskottet har därvid framhållit

att den kabelsändarverksamhet som bedrivs av ideella

organisationer som Riksförbundet Öppna kanaler har stor

betydelse för grundläggande demokratiska värden såsom

yttrandefriheten. Utskottet har emellertid ansett att

det i första hand bör vara en fråga för kommuner och

landsting att stödja dessa föreningars verksamhet.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr419 (fp) anförs att Öppna kanaler är

att betrakta som medborgar-TV, där vanliga människor

och föreningar kan komma till tals. De uppbär inte

något statlig stöd utan finansieras genom

medlemsavgifter, ideella insatser och sporadiskt genom

kommunala bidrag. I motionen föreslås att Öppna kanaler

skall ges ett årligt statligt bidrag på 5 miljoner

kronor fr.o.m. år 2002 (yrkande 34 delvis). Även i

motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del

föreslås att 5 miljoner kronor skall anvisas för Öppna

kanaler fr.o.m. år 2002.

I fyra motioner framförs förslag som bl.a. syftar

till ett framtida statligt stöd till Öppna kanaler.

I motionerna 2001/02:Kr400 (mp) och 2001/02:Kr422

(mp) föreslås att regeringen skall överväga att inrätta

ett framtida stöd för Öppna kanaler (yrkandena 4 resp.

61). Vidare yrkas i motion 2001/02:Kr325 (s) att Öppna

kanaler dels skall få ett statligt stöd, dels skall

tillförsäkras en frekvens i hela landet i det digitala

markbundna TV-nätet. Slutligen föreslås i motion

2001/02:Kr338 (v) att regeringen skall utreda

möjligheterna till statlig finansiering av

allemansradio och allemans-TV eller - som det sägs i

motionen - Öppna kanaler, vilket är en redan inarbetad

beteckning (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Från demokratisk utgångspunkt är det av stort värde att

medborgarna har möjlighet att deltaga och utöva

inflytande i samhällslivet och i den politiska

processen. Sådana möjligheter för medborgarna öppnas

t.ex. genom den verksamhet som bedrivs av lokala

kabelsändarföretag såsom Öppna kanaler, där medborgarna

själva kan få komma till tals och där de kan följa

debatterna i de politiskt beslutande församlingarna,

både i Sverige och i EU-parlamentet. I ett öppet

samhälle grundat på demokratiska principer är det av

stort värde att sådana organisationer medverkar till

vidast möjliga yttrande- och informationsfrihet.

Utskottets synsätt är helt i överensstämmelse med det

av riksdagen fastställda målet för mediepolitiken som

bl.a. skall vara att stödja yttrandefrihet, mångfald,

massmediernas oberoende och tillgänglighet.

Utskottet har noterat att Kulturdepartementet - i

syfte att öka kunskapen om den lokala TV-verksamheten

och dess förutsättningar när det gäller produktion och

distribution - kommer att ta initiativ till en hearing

som skall ses som ett steg mot en fördjupad dialog om

framtiden för Öppna kanaler och andra lokala

kabelsändarföretag (se prop. s. 114). Utskottet utgår

från att de förslag om statlig finansiering som

framförs i här aktuella motioner kommer att

aktualiseras i det sammanhanget. Detta innebär inte

någon ändring i utskottets tidigare framförda åsikt,

nämligen att kommuner och landsting har ett ansvar för

att stödja de ideella föreningar som ägnar sig åt

radio- och TV-verksamhet regionalt och lokalt. Vidare

anser utskottet att även frågan om frekvenstilldelning

i det digitala markbundna TV-nätet, som nämns i motion

2001/02:Kr325 (s), bör kunna belysas i den aviserade

hearingen. Det ankommer därefter på regeringen att med

utgångspunkt bl.a. från de erfarenheter som utvunnits

genom hearingen överväga vilka framtida åtgärder som

bör vidtas i dessa hänseenden.

Även frågor om s.k. allemansradio - som närmast torde

motsvaras av den verksamhet som bedrivs av ideella

närradioföreningar - bör vara intressanta att diskutera

utifrån ett demokratiskt perspektiv, bl.a. med

hänvisning till de likheter och skillnader som finns

mellan de båda medieformerna. Utskottet, som erinrar om

att ärenden om närradio inom riksdagen bereds av

konstitutionsutskottet, anser sig dock kunna uttala att

det är naturligt att frågor om ett eventuellt

ekonomiskt statligt stöd till såväl allemansradio som

allemans-TV diskuteras samlat i ett sammanhang.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

förslaget i motionerna 2001/02:Kr419 (fp) och

2001/02:Fi294 (fp) att ett årligt statligt bidrag skall

införas för Öppna kanaler fr.o.m. år 2002 (yrkandena 34

i denna del respektive 18 i denna del).

Utskottet kan inte heller tillstyrka motionsförslag

som bl.a. syftar till ett framtida statligt stöd till

Öppna kanaler. Därmed avstyrks således motionerna

2001/02:Kr325 (s), 2001/02:Kr338 (v) yrkande 3,

2001/02:Kr400 (mp) yrkande 4 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 61.

4 Ungdomspolitik (politikområde 29)

4.1 Anslagen inom ungdomspolitiken (29:1-29:2)

4.1.1 Ungdomsstyrelsen

Inledning

Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro.

Regeringen förordade i propositionen att ett system

skulle införas med en generell, sektorsövergripande och

målstyrd ungdomspolitik som inkluderar uppföljning och

analys.

Riksdagen godkände tre nya mål för ungdomspolitiken:

Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.

Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.

Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till

vara som en resurs.

Ungdomsstyrelsen skall verka för att målen för den

nationella ungdomspolitiken uppfylls. Regeringen

utformar de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens

verksamhet. Regeringen har med utgångspunkt i de tre

målen beslutat om 41 delmål för ungdomspolitiken, vilka

fungerar som en utgångspunkt för uppföljning och analys

av den samlade ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall

göra en mera fördjupad analys vart fjärde år. Goda

exempel tas fram av Ungdomsstyrelsen för att illustrera

olika former av konkret verksamhet som bidrar till att

ungdomspolitikens mål uppnås.

Propositionen

Sedan riksdagen antog nya mål för ungdomspolitiken har

ambitionshöjningen beträffande Ungdomsstyrelsen

uppgifter, bl.a. i fråga om uppföljning och analys av

den sektorsövergripande ungdomspolitiken inom både den

statliga och kommunala sektorn, följts av

förstärkningar av myndighetens förvaltningsanslag. För

budgetåret 2002 föreslår regeringen en höjning av

anslaget med ytterligare 1 miljon kronor till 17 418

000 kronor genom en omfördelning av medel från anslaget

29:2 Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m.

Motionen

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 22 hemställs att

anslaget skall minskas med 16 miljoner kronor som en

följd av att det i motionen också föreslås en

neddragning av de statsbidrag till

ungdomsorganisationerna som Ungdomsstyrelsen har att

hantera.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har även tidigare år haft att ta ställning

till ett motsvarande motionsyrkande om minskning av

anslaget. Vid föregående riksmöte avstyrktes yrkandet

bl.a. med hänvisning till Ungdomsstyrelsens ökade

uppgifter att följa upp och analysera den förda

ungdomspolitiken både på det statliga och det kommunala

området (bet. 2000/01:KrU1 s. 110-111). Utskottet

hänvisade även till att det är viktigt att

Ungdomsstyrelsen kan stödja kommunerna i deras arbete

inom ungdomsområdet. Utskottet anser att riksdagen bör

avslå motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 22.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ökad

medelsanvisning under anslaget.

Regeringen redovisar under anslaget 30:2 Bidrag till

allmänna samlingslokaler att Ungdomsstyrelsen även

under år 2002 avses få disponera medel från detta

anslag för informationsinsatser och utredningsarbete

avseende ungdomars nyttjande av samlingslokaler. För år

2001 disponerar styrelsen 4 miljoner kronor för

ändamålet.

4.1.2 Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet m.m. (29:2)

Inledning

Anslaget disponeras för statsbidrag till

ungdomsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om

statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd

till nationell och internationell ungdomsverksamhet.

EU:s samarbete på ungdomsområdet regleras i

Amsterdamfördraget (artikel 149). Av fördragsartikeln

framgår att målen för gemenskapens insatser bl.a. skall

vara att främja rörligheten för studerande och lärare

samt att främja utvecklingen av ungdoms- och

ungdomsledarutbyte.

Ett nytt sjuårigt ungdomsprogram, Ungdom, påbörjades

under år 2000 och sträcker sig fram t.o.m. december

2006. Programmet omfattar delprogrammen Ungdom för

Europa (ungdomsutbyte), Europeisk volontärtjänst,

Ungdomsinitiativ, Programsamverkan och Stödaktiviteter.

Inom kommissionen pågår ett arbete med att utarbeta

en vitbok om ungdomspolitik, ungdomars möjlighet till

inflytande och liknande. Enligt kommissionens tidsplan

skall vitboken överlämnas till rådet under hösten 2001.

Information i frågan kommer att lämnas till utskottet i

början av år 2002.

Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att

Sveriges prioriteringar på det ungdomspolitiska området

inom EU-samarbetet gäller ungdomars arbetsmarknad och

ungdomsutbyten. Sverige betonar även vikten av

ungdomars delaktighet och inflytande inom unionen samt

tillvaratagandet av ungdomars egna initiativ som en

resurs (utg.omr. 17, politikområde 29).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget skall föras upp med 88

889 000 kronor för år 2002, vilket innebär en minskning

med 1 miljon kronor. Minskningen finansierar en

motsvarande ökning av Ungdomsstyrelsens

förvaltningsanslag (29:1).

Riksdagen godkände våren 1994 det nu gällande

statsbidragssystemet för statens bidrag till

ungdomsorganisationerna (prop. 1993/94:135, bet.

1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:234). Bidraget består av

grundbidrag och särskilt bidrag.

Grundbidraget består av ett fast bidrag och ett

rörligt bidrag. Genom dispens kan grundbidrag beviljas

vissa organisationer som annars enligt förordningen

inte skulle kunna få sådant bidrag.

Särskilt bidrag får lämnas till en organisation om

dess ungdomsverksamhet eller en viss tillfällig

verksamhet bland ungdomar är av sådan karaktär att den

särskilt bör främjas eller om det finns annat särskilt

skäl för sådant bidrag.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att

det nuvarande grundbidraget skall ersättas med ett

nytt. Regeringen anser att målen för statsbidraget till

ungdomsorganisationerna inte skall förändras.

Det nya grundbidraget skall bestå av tre olika nivåer

på kraven för bidrag. Syftet skall vara att en stor del

av de ungdomsorganisationer som i dag får statsbidrag i

form av särskilt bidrag för sin reguljära verksamhet i

stället skall kunna få statsbidrag för denna verksamhet

inom grundbidragssystemet. Nybildade

ungdomsorganisationer kommer då att kunna komma in i

systemet. Vidare kommer ungdomsorganisationers

situation att kunna beaktas.

Det nuvarande särskilda bidraget skall behållas.

Därigenom kommer det att alltjämt finnas en

kompletterande stödform.

Regeringen anger att även det nya

grundbidragssystemet kommer att innebära begränsningar

när det gäller bidragsmöjlighet för vuxenstyrda

organisationer som helt eller delvis bedriver

verksamhet för ungdomar. De generationsövergripande

organisationer som genom dispens fått statsbidrag skall

även fortsättningsvis kunna söka dispens.

De nya statsbidragsreglerna skall tillämpas från och

med år 2004 och därmed ligga till grund för

Ungdomsstyrelsens beslut under år 2003 om sådana bidrag

för år 2004.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 23 föreslås

riksdagen anvisa ett med 72 miljoner kronor minskat

anslag. Motionärerna anser att en omprövning av

bidraget är nödvändig då de flesta

ungdomsorganisationer har fått minskat medlemsantal,

medan ungdomsaktiviteter som inte får bidrag drar till

sig nya grupper av ungdomar.

Frågan om komplettering av statsbidragssystemet

behandlas i ett antal motioner.

Enligt fyra motioner väckta hösten 2000, nämligen

2000/01:Kr293 (v) yrkande 4, 2000/01:Kr345 (kd) yrkande

43, 2000/01:Kr516 (s) och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande

12, och tre motioner väckta under allmänna motionstiden

2001, nämligen 2001/02:Kr247 (mp) yrkande 3,

2001/02:Kr256 (v) och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 25,

bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen

att bidragsreglerna för statligt bidrag till

ungdomsorganisationer bör tillåta

generationsövergripande verksamhet av olika slag.

I två motioner, 2001/02:Kr203 (kd) och 2001/02:K407

(fp), hemställs om ändrade bidragsregler för de

politiska ungdomsförbunden. Bidragen bör avse dels ett

fast bidrag som är lika för alla organisationerna, dels

ett rörligt bidrag baserat på partiernas mandat i

riksdagen. I motion 2001/02:K407 (fp) anförs att ett

bidrag fördelat enligt medlemsantal strider mot

regeringsformens anonymitetsskydd för människors

politiska åsikt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det av regeringen föreslagna nya

grundbidragssystemet för statligt bidrag till

ungdomsorganisationer bör införas, då det bl.a.

underlättar för nybildade organisationer att kunna

komma in i systemet. Det är viktigt att förändra

statsbidragssystemet så att det inte hämmar

föreningslivets utveckling och förnyelse.

Utskottet anser vidare att de övergripande målen från

år 1994 för statsbidragssystemet skall vara

oförändrade. Det betyder att målen även

fortsättningsvis skall vara att främja demokratisk

fostran, jämlikhet och jämställdhet, att medverka till

en meningsfull fritid för barn och ungdomar samt att

engagera fler ungdomar i föreningslivet. Det skall

således även fortsättningsvis aktivt prövas om

beviljade statsbidrag till en ungdomssorganisations

verksamhet bidrar till att uppfylla målen för bidraget.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det

föreslagna nya grundbidragssystemet, som skall börja

tillämpas vid bidragsgivningen för år 2004.

Utskottet har vid sin prövning av frågan om en

komplettering av statsbidragssystemet med regler, som

gör bidrag till generationsövergripande verksamhet

möjligt mera generellt, funnit att ett sådant system

bl.a. skulle innebära många praktiska

avgränsningsproblem och även kräva ett ökat anslag. I

motionerna har inte några konkreta lösningar på dessa

problem förts fram. Inte heller har några

kostnadsuppskattningar gjorts.

Utskottet anser att det är ett mycket viktigt inslag

i ungdomsorganisationernas verksamhet att ungdomarna

själva har ett ansvar och att organisationerna inte är

vuxenstyrda. Det skall vara ungdomarnas egna intressen

och behov som styr verksamheten. Ungdomarna skall inte

erbjudas verksamhet som valts för dem av vuxna.

Utskottet anser dock - liksom regeringen - att de

generationsövergripande organisationer som genom

dispens fått bidrag även fortsättningsvis skall kunna

söka dispens.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr293 (v)

yrkande 4, 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 43, 2000/01:Kr516

(s) och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 12 samt

2001/02:Kr247 (mp) yrkande 3, 2001/02:Kr256 (v) och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 25.

Vid riksmötet 1999/2000 behandlade utskottet motioner

om statsbidraget till de politiska

ungdomsorganisationerna (bet. 1999/2000:KrU4 s. 42-43).

Både konstitutionsutskottet, som yttrade sig till

kulturutskottet över förslagen, och kulturutskottet

ansåg att om storleken på bidraget skulle göras

beroende av ett partis riksdagsmandat skulle detta

innebära att huvudtankarna i gällande system frångicks.

Det är nämligen omfattningen av organisationens egen

verksamhet som skall avgöra bidragets storlek. Med

hänvisning till de båda utskottens tidigare uttalande

avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna

2001/02:Kr203 (kd) och 2001/02:K407 (fp).

Utskottet anser att bidraget till

ungdomsorganisationerna är en viktig del av

ungdomspolitiken då det är ett stöd till ungdomars eget

engagemang och möjligheter till inflytande. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion

2001/02:Kr340 (m) yrkande 23 om en minskning av

anslaget med 72 miljoner kronor.

4.2 Övrigt inom ungdomspolitiken

4.2.1 KUL-bidrag

Motionen

I motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 4 återkommer

Centerpartiet med ett förslag om att ett särskilt

anslag benämnt KUL-bidrag skall inrättas för stöd till

ungdomars kultur. Motionärerna föreslår att anslaget

skall föras upp med 100 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande om

införande av ett nytt anslag, KUL-bidrag, vid

föregående riksmöte (bet. 2000/01:KrU1 s. 112). Med

hänvisning till vad utskottet där anförde, bl.a. om att

barn och ungdomar självfallet omfattas av det

kulturpolitiska målet om allas delaktighet i kulturen

och att de allt sedan år 1996 är prioriterade inom

kulturpolitiken och bör få del av de bidrag som lämnas

under kulturanslagen, avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 4.

5 Folkrörelsepolitik (politikområde

30)

5.1 Anslagen inom folkrörelsepolitiken (30:1-30:4)

5.1.1 Stöd till idrotten (30:1)

Inledning

Från anslaget utgår bidrag till Sveriges

Riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som bedrivs

av förbundet och till förbundet anslutna

organisationer.

De övergripande syftena med statsbidraget är att

stödja verksamhet som

bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för

motion och idrott samt deras

möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande,

gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion,

syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i

idrottsverksamhet,

främjar integration och god etik,

bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja

en god hälsa hos alla människor

(prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52).

I propositionen anges att det under år 2000 har

genererats ett överskott från det värdeautomatspel som

AB Svenska Spel har koncession på att bedriva. Av

överskottet har 200 miljoner kronor tillförts

idrottsrörelsen under år 2001. Denna siffra kan

jämföras med det överskott på 93 miljoner kronor som

genererades från överskottet från värdeautomaterna och

som tillfördes idrottsrörelsen år 2000.

Propositionen

För att tillmötesgå behovet av förstärkta insatser och

resurser inom idrottsforskningen avser regeringen att

även år 2002 tillföra ökade medel till detta ändamål

inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.

Mot bakgrund av den positiva utvecklingen av

överskottet från värdeautomatspelet och av att det

lokala aktivitetsstödet under år 2002 inte omfattar

ungdomar över 20 år, bedömer regeringen att utrymme kan

skapas inom anslaget, i den del som disponeras för

lokalt aktivitetsstöd, för att stärka stödet till

specialidrottsförbunden.

En överföring på 2 miljoner kronor föreslås av

regeringen från anslaget 30:1 Stöd till idrotten till

anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer.

Anslaget för år 2002 föreslås av regeringen anvisas

455 240 000 kronor.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att

regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2002

verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till

idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslår

motionärerna att anslaget skall ökas med 7 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna påpekar att många barn i dag inte är

aktiva i någon idrottsförening. Ökningen av medlen bör

enligt motionärerna användas till att bekosta

skolgårdar och allmänna grönområden så att dessa kan

locka barnen till spontanidrott.

I motionerna 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 34 i denna del,

2001/02:Kr427 (fp) yrkande 9 och 2001/02:Fi294 (fp)

yrkande 18 i denna del föreslår motionärerna en höjning

av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. De extra medlen skall enligt

motionärerna gå till idrottsforskning,

dopningsbekämpning samt till integrations- och

jämställdhetsfrämjande insatser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning

som överstiger den som regeringen har föreslagit.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår

motionerna 2001/02:Kr343 (c) i denna del, 2001/02:Kr419

(fp) yrkande 34 i denna del, 2001/02:Kr427 (fp) yrkande

9 och 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 18 i denna del samt

beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet med

regeringens förslag. Utskottet vill i sammanhanget

påminna om att det är viktigt att kommunerna bl.a.

genom sin planering ser till att det finns grönområden,

skolgårdar och lekplatser som stimulerar barnen till

rörelselekar och spontanidrott.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en del av

överskottet från AB Svenska Spels verksamhet skall

lämnas som ett samlat bidrag till idrotten även för

budgetåret 2002. Riksdagen bör därför enligt utskottets

mening godkänna att regeringen på AB Svenska Spels

bolagsstämma år 2002 verkar för att bolagsstämman

beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag

på 60 miljoner kronor.

5.1.2 Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)

Inledning

Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp,

ny- eller ombyggnad, standardhöjande reparationer eller

för handikappanpassning som utförs utan samband med

andra bidragsberättigande åtgärder.

Inom anslaget avsätts dessutom medel till

Ungdomsstyrelsen för fördelning av bidrag för

informationsinsatser och utredningsarbete avseende

ungdomars nyttjande av samlingslokaler.

I propositionen uppges att regeringen avser att se

över stödformen bl.a. vad gäller stödets effekter och

lokalernas betydelse för medborgarnas möjligheter till

deltagande och inflytande i samhällslivet och i de

politiska processerna. Utskottet har inhämtat att

regeringen avser att under hösten 2001 besluta om

direktiv för en utredning.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

anvisar 19 miljoner kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr216 (s, v, mp)

föreslår att anslaget skall ökas med 10 miljoner kronor

i förhållande till regeringens förslag och att under

anslaget således skall anvisas 29 miljoner kronor.

Motionärerna påpekar bl.a. att samlingslokalerna är en

av de viktiga grundpelarna i vårt demokratiska samhälle

och att samhället måste erbjuda en infrastruktur av

allmänna samlingslokaler för det engagemang som den

ideella sektorn genererar (yrkande 1).

Även motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr283 (kd),

2001/02:Kr414 (kd) yrkande 7, 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 5 i denna del och 2001/02:N265 (kd) yrkande 8

föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Motionärerna

framhåller att bidragen är väsentliga inte minst ur ett

lokalt och regionalt utvecklingsperspektiv samt att

samlingslokalerna ofta är den enda samlingspunkten för

barn- och ungdomsarbete samt för kulturverksamhet.

Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr288 (c) och

2001/02:Kr343 (c) i denna del föreslår att samhället

bör stödja upprustning och standardhöjningar av

allmänna samlingslokaler med ytterligare 21 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag, dvs. 40

miljoner kronor till anslaget sammanlagt. Motionärerna

framhåller att statsbidraget till de allmänna

samlingslokalerna skall ses som del av satsningarna på

att hela Sverige skall leva och utvecklas.

I motion 2001/02:Kr411 (c) vill motionären att anslaget

skall räknas upp till 50 miljoner kronor, dvs. 31

miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.

Motionären understryker att tillgången till

samlingslokaler är grundläggande för

landsbygdsutvecklingen.

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr412 (s) bör

stödet utökas och utvecklas.

Motionärerna bakom motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c,

fp, mp) anser att frivilligorganisationerna bör stöttas

och att detta bör ske genom en förstärkning av anslaget

till allmänna samlingslokaler (yrkande 7).

I motion 2001/02:Kr281 (s) framhålls vikten av att

statliga medel även i fortsättningen finns för byggande

av allmänna samlingslokaler.

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) bör

anslaget avskaffas. Motionärerna anser det vara en

kommunal uppgift att tillgodose behovet av

samlingslokaler. Bidraget till handikappanpassning av

lokalerna bör enligt motionärerna anslås från ett annat

utgiftsområde (yrkande 24).

I motion 2001/02:Kr209 (c) föreslås att medel under

anslaget skall avsättas för att de hörselskadades

problem skall uppmärksammas och åtgärdas (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion 2001/02:So240 (c) hemställer

att en översyn av bidraget görs ur handikappsynpunkt

(yrkande 18).

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr280 (c) bör

den översyn som skall ske göras i en parlamentariskt

sammansatt kommitté och utföras i former som gör att

företrädare för förenings- och kulturliv kan följa

arbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med flertalet motionärer att

de allmänna samlingslokalerna är av stor betydelse för

en rad olika organisationer och är en viktig

grundpelare i det demokratiska samhället.

Samlingslokaler i hela landet bidrar till att stärka

den lokala identiteten, gemenskapen och demokratin. Om

dessa viktiga värden skall kunna vidmakthållas och

utvecklas krävs det enligt utskottet goda mötesplatser.

För att göra detta möjligt anser utskottet att anslaget

bör tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Riksdagen bör därför med bifall till motion

2001/02:Kr216 (s, v, mp) yrkande 1 och delvis bifall

till regeringens förslag och till motionerna

2001/02:Kr281 (s), 2001/02:Kr283 (kd), 2001/02:Kr412

(s), 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 7, 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 5 i denna del, 2001/02:N265 (kd) yrkande 8 och

2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 7 samt med

avslag på motionerna 2001/02:Kr288 (c), 2001/02:Kr340

(m) yrkande 24, 2001/02:Kr343 (c) i denna del och

2001/02:Kr411 (c) anvisa 29 miljoner kronor.

Beträffande yrkandet i motion 2001/02:Kr209 (c) om

hjälpmedel för hörselskadade i allmänna samlingslokaler

anser utskottet att det får ankomma på Boverket att

pröva och mot varandra väga ansökningar om bidrag till

de olika ändamål som kan finansieras inom anslaget.

Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr209 (c)

yrkande 2.

Beträffande den översyn av bidraget ur

handikappsynpunkt som efterlyses i motion 2001/02:So240

(c) utgår utskottet från att en sådan översyn kommer

att ske när regeringen nu ser över stödformen.

Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:So240 (c)

yrkande 18.

Som angetts ovan har regeringen för avsikt att

tillkalla en särskild utredare för att undersöka och

analysera frågor rörande allmänna samlingslokaler.

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att ha

synpunkter på sammansättningen och utredningens

bedrivande i enlighet med motionärernas hemställan i

motion 2001/02:Kr280 (c). Utskottet förutsätter dock

att utredningsarbetet kommer att ske i sådana former

att företrädare för förenings- och kulturliv kan följa

arbetet. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2001/02:Kr280 (c).

5.1.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet (30:3)

Inledning

Bidraget skall användas till kostnader för

kvinnoorganisationernas centrala verksamhet samt för

förnyelse och utveckling av verksamheten.

Målet för statsbidraget är att stärka kvinnornas

ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet

mellan kvinnor och män.

En särskild utredare som har sett över statsbidraget

till kvinnoorganisationer överlämnade år 2000

betänkandet Statligt stöd till kvinnoorganisationer och

jämställdhet (SOU 2000:18). Betänkandet bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Propositionen

År 2002 förs ett engångsbelopp om 1,5 miljoner kronor

över från utgiftsområde 14, anslaget 24:2 Särskilda

jämställdhetsåtgärder. Under utgiftsområde 14 anförs

att beloppet avses användas för stöd till s.k.

paraplyorganisationer.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

anvisar 4 932 000 kronor.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) anser att

den största delen av stödet till kvinnoorganisationerna

bör flyttas till utgiftsområde 14. Anslaget bör därmed

minska med 3,4 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 25).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att stödet till kvinnoorganisationerna

fyller en viktig funktion för att upprätthålla och

vidareutveckla kvinnors position i det svenska

samhället. I avvaktan på regeringens ställningstagande

till betänkandet Statligt stöd till

kvinnoorganisationer och jämställdhet (SOU 2000:18)

anser utskottet i likhet med regeringen att anslaget

engångsvis bör ökas med 1,5 miljoner kronor. Utskottet

tillstyrker därmed regeringens förslag till

medelsanvisning och avstyrker motion 2001/02:Kr340 (m)

yrkande 25.

5.1.4 Stöd till friluftsorganisationer (30:4)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för att ge bidrag till

friluftsorganisationer.

Stödet till friluftsorganisationerna ingick till och

med år 1999 som en del av anslaget Stöd till idrotten.

Från och med år 2000 utgör statens stöd ett eget anslag

riktat direkt till främjandeverksamheten.

Under år 1999 genomförde en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet en översyn av statens stöd till

friluftsorganisationer (Ds 1999:78). Arbetsgruppen

föreslog bland annat att det dåvarande statliga

friluftsstödet som anvisats via idrottsanslaget i

fortsättningen skulle kunna utgå under ett särskilt

anslag till ideella organisationer som bedriver eller

främjar friluftsliv och i övrigt fyller de villkor som

ställs. Det statliga stödet borde enligt arbetsgruppen

i första hand ges i form av organisationsbidrag.

Organisationerna skall själva lägga fast målet för sin

verksamhet. I de fall staten och organisationerna är

överens om att viss verksamhet är särskilt angelägen

att driva bör staten enligt arbetsgruppen även kunna ge

verksamhetsbidrag.

Propositionen

För att stärka friluftslivet och dess organisationer

föreslår regeringen att anslaget 30:4 Stöd till

friluftsorganisationer ökar med 2 miljoner kronor från

och med år 2002. Finansieringen sker genom överföring

från anslaget 30:1 Stöd till idrotten.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 anvisas

15 miljoner kronor.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr340 (m) anser att

stödet till friluftsorganisationer skall minskas med 4

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag

(yrkande 26).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning beträffande

stödets storlek och tillstyrker i enlighet härmed

regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker

motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 26.

5.2 Övrigt inom folkrörelsepolitiken

5.2.1 Utveckling av den ideella sektorn

Tidigare riksdagsbehandling

Stöd till ideell verksamhet infördes fr.o.m. budgetåret

1993. Stödet skulle stimulera organisationer som bedrev

barn- och ungdomsverksamhet att starta eller ta över

verksamheter som bedrevs i offentlig regi. Syftet var

att utveckla generationsövergripande verksamheter i nya

former. Anslaget uppgick till 17 800 000 kronor (prop.

1992/93:100 bil. 14 s. 113-114, bet. 1992/93:KrU12,

rskr. 1992/93:196). Året därpå tillsatte regeringen

Beredningen för främjande av den ideella sektorns

utveckling (C 1993:A). Syftet var att initiera olika

utrednings- och forskningsprojekt för att utveckla den

ideella sektorn och att se över rollfördelningen mellan

ideell, offentlig och privat sektor (prop. 1993/94:100

bil. 14 s. 23-25).

Riksdagen beslutade med anledning av förslag i

budgetpropositionen hösten 1996 att stödet fr.o.m. år

1997 skulle riktas i större utsträckning och främst ges

till sådana projekt som bedömdes som strategiskt

intressanta för en demokratisk utveckling. Regeringen

betonade i propositionen särskilt intresset av att få

till stånd projekt i storstädernas förortsområden. Med

hänsyn till att anslaget fick en förändrad inriktning

bytte anslaget namn till Stöd till demokratiutveckling.

Anslaget uppgick till 8 133 000 kronor (prop. 1996/97:1

utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU1 s. 206, rskr.

1996/97:132).

I 1998 års budgetproposition föreslogs av regeringen

och beslutades av riksdagen att anslaget Stöd till

demokratiutveckling skulle föras över från

utgiftsområde 17 till utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar. Stödet skulle ingå i ett nytt anslag

benämnt Integrationsåtgärder. Anslaget skulle enligt

regeringen disponeras för åtgärder för att stimulera

integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som

förebygger och motverkar diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Anslaget tilldelades

68 097 000 kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2001/02:Kr414 (kd)

yrkande 1 och 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del

framhåller bl.a. att den ideella sektorn är en kraft

och en tillgång i det kulturella nätverket som inte kan

dirigeras uppifrån, men som kan stödjas på ett positivt

sätt av statsmakterna. Motionärerna vill se en nystart

på det nationella stödet för utveckling av den ideella

sektorn och anser därför att ett nytt anslag bör

inrättas som bör tillföras 5 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla

vikten av den verksamhet som sker inom den sociala

ekonomin eller den s.k. tredje sektorn, dit bl.a.

ideella föreningar, vissa stiftelser, kooperativ och

liknande sammanslutningar brukar hänföras. Utskottet är

dock inte berett att som motionärerna föreslår

tillstyrka att medel omfördelas från andra anslag inom

givna ramar för utgiftsområde 17 i syfte att för

budgetåret 2002 införa ett nytt anslag för de ändamål

som tas upp i motionen. Utskottet avstyrker därför

motionerna 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 1 och

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del.

6 Utbildningspolitik under

utgiftsområde 17 (politikområde 25)

6.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken

(25:1-25:3)

6.1.1 Bidrag till folkbildningen (25:1)

Inledning

Regeringen redovisar under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning sina insatser, sin

resultatbedömning samt analys och slutsatser

beträffande folkbildningen (prop. 2001/02:1, volym 8,

s. 77-85). Förslaget om medelsanvisning under anslaget

återfinns emellertid under utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid.

Den redan i föregående års budgetproposition

aviserade utredningen för att genomföra en statlig

utvärdering av folkbildningen har nu tillsatts av

regeringen (dir. 2001:74). Uppdraget skall redovisas

senast den 15 mars 2004.

Propositionen

Den särskilda satsningen på vuxenutbildning,

Kunskapslyftet, avslutas som projekt den 1 juli 2002.

Riksdagen har godkänt att ett nytt riktat statsbidrag

införs fr.o.m. 2003, vilket den 1 januari 2006 inordnas

i det generella folkbildningsanslaget (prop.

2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:

229). För år 2002 beräknas medel för ca 8 700 platser

vid folkhögskolor inom den särskilda satsningen på

vuxenutbildning.

Till utvecklings- och försöksverksamhet inom

folkhögskolor och studieförbund beräknar regeringen 10

000 000 kronor. Till föreningen Nordisk folkhögskola i

Genève föreslås medel motsvarande föregående års

tilldelning. För utveckling av läromedel som riktar sig

till studerande som har teckenspråk som första språk

har ca 1,4 miljoner kronor beräknats under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,

anslaget 25:14 Nationellt centrum för flexibelt

lärande. En motsvarande minskning av anslaget Bidrag

till folkbildningen har gjorts.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 2 522 556 000 kronor.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr340 (m) yrkandena 20 och 21 föreslås

att anslaget minskas med sammanlagt 1 200 miljoner

kronor. Minskningen föranleds dels av att bidraget till

folkhögskolorna föreslås bli överfört till

utgiftsområde 16, dels av en besparing på 300 miljoner

kronor.

Ett antal motionsyrkanden har anknytning till den

nyligen tillsatta statliga Folkbildningsutredningen.

I motion 2001/02:Kr225 (v) yrkas att en arbetsgrupp

bör tillsättas för att se över kommunernas,

landstingens och statens ekonomiska ansvar för

folkbildningen och för att få till stånd en dialog

parterna emellan om vad det nationella ansvaret för

folkbildningen innebär. I motion 2001/02:Kr263 (kd)

yrkande 1 framhålls att den ideella sektorns betydelse

för utvecklingen av folkhögskolorna bör belysas i

utredningen. En större intervjuuppföljning bör enligt

motion 2001/02:Kr263 (kd) yrkande 2 göras om vad

folkhögskolan har betytt för den enskildes

livskvalitet. Enligt motion 2001/02:Kr276 (m) bör

kriterierna för statsbidragsfördelningen mellan

studieförbunden ändras. Motion 2001/02:Kr279 (c)

yrkande 7 syftar till att Folkbildningsrådet skall

överlägga med studieförbunden och folkhögskolorna om

ett större utrymme för ungdomarnas kulturaktivitet inom

folkbildningen.

I motion 2001/02:Kr205 (m) yrkandena 4 och 5 föreslås

att utredningen får i uppdrag att se över frågan om det

finns samordningsvinster att göra vid en

samorganisering av studieförbund och

amatörkulturorganisationer på samma sätt som i Dansk

Folkeoplysnings Samråd i Danmark.

I motion 2001/02:Kr413 (mp) yrkas en översyn av

möjligheterna att kunna betrakta kompletterande skolor

som folkbildning, vilket skulle medföra att de skulle

kunna få statsbidrag genom Folkbildningsrådet. Enligt

motion 2001/02:Ub549 (kd) yrkande 4 bör folkbildningen

inte glömmas bort när det gäller det livslånga

lärandet. Vidare bör även andra

vuxenutbildningsanordnare än komvux ges rätt att

utfärda betyg.

I motion 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 2 hemställs om en

folkbildningssatsning om demokrati.

Enligt motion 2001/02:Kr415 (s) behövs extra medel

till kvalificerade musikutbildningar vid folkhögskolor.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är regeringens förslag till

anslagsnivå för år 2002 väl avvägd. Utskottet vidhåller

den uppfattning som redovisats i tidigare års

betänkanden (senast i 2000/01:KrU1 s. 123), nämligen

att en sådan avsevärd besparing på anslaget som

föreslås i motion 2001/02:Kr340 (m) yrkande 21

allvarligt skulle motverka syftet med statsbidraget.

Utskottet vidhåller också sin tidigare redovisade

uppfattning om att medelsanvisningen till

folkbildningen inte bör delas upp mellan två

utgiftsområden på det sätt som föreslås i motionens

yrkande 20. Yrkandena avstyrks av utskottet, som

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

De förslag om olika slag av översyn av folkbildningen

som framförs i motionerna 2001/02:Kr225 (v),

2001/02:Kr263 (kd) yrkandena 1 och 2, 2001/02:Kr276 (m)

och 2001/02:Kr279 (c) yrkande 7 bör enligt utskottets

mening vara tillgodosedda genom direktiven (dir.

2001:74) för den nyligen tillkallade utredningen för

statlig utvärdering av folkbildningen. Yrkandena

avstyrks därmed.

De förslag om att utreda eventuella

samordningsvinster med att sammanföra studieförbund och

amatörkulturorganisationer som framförs i motion

2001/02:Kr205 (m) yrkandena 4 och 5 avstyrks.

Studieförbundens och amatörkulturorganisationernas

samarbete bör enligt utskottets mening kunna fortgå

utan en speciell statlig reglering.

Utskottet anser att det är viktigt att värna om

folkbildningens särprägel och vill betona att den är

fri och frivillig, att den inte är bunden av någon

läroplan eller några centralt fastställda kursplaner

samt att den bygger på deltagarnas fria

kunskapssökande. Några betyg eller examina bör därför

inte införas inom folkbildningen. Den speciella

yrkesutbildning som erbjuds genom kompletterande

utbildning bör av nyss nämnda skäl enligt utskottets

mening inte heller införas i folkbildningen. Den

examinationsrätt som föreslås i motion 2001/02:Ub549

(kd) yrkande 4 liksom förslaget i motion 2001/02:Kr413

(mp) om en översyn av kompletterande skolor avstyrks

därför av utskottet.

När det gäller yrkandet om en särskild

demokratisatsning, som framförs i motion 2001/02:Kr414

(kd) yrkande 2, avstyrker utskottet yrkandet med

hänvisning till den uppfattning som utskottet

redovisade i sitt betänkande 2000/01:KrU7 s. 17.

Anordnarna av det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet skall i enlighet

med sin verksamhetsform, arbetsmetod,

ideologiska profil och pedagogiska metod

själva lägga fast målen för sin

verksamhet och anordna statsbidragsstödd

verksamhet inom de gränser som de av

riksdagen fastlagda syftena med statsbidraget

ger. Riksdagen eller regeringen bör därför

inte göra något uttalande eller ge något

uppdrag som gäller en särskild demokratisatsning

inom ramen för folkbildningsbidraget.

Tre yrkanden om ett särskilt bidrag till kvalificerad

musikutbildning behandlades senast i vårens

folkbildningsbetänkande (2000/2001:KrU7). Utskottet

vidhåller den uppfattning som anfördes då.

Utskottet påminner om att riksdagen år

1999 avstyrkte motionsyrkanden om

bibehållande av det särskilda

bidraget till kvalificerad musikutbildning.

Beslutet motiverades med att principerna

från år 1991 om Folkbildningsrådets

ansvar för bidragsfördelningen inte borde

ändras. Utskottet anförde vidare att även

kommuner och landsting bidrar till

verksamheten vid folkhögskolorna och att

de kan välja att ge extra resurser till

sådan verksamhet som de bedömer som

särskilt viktig.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr415 (s).

6.1.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen (25:2)

Inledning

Under anslaget anslås medel till Statens institut för

särskilt utbildningsstöd (Sisus) för vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen. Från anslaget

finansieras sedan den 1 januari 2001 assistansinsatser

för samtliga studerande inom folkhögskolan som har

behov av assistans. Vidare anslås medel till Tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet,

som ansvarar för fördelningen av statsbidrag till

folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,

tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt

teckenspråkslärarutbildning.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2002, i fråga om det obetecknade anslaget

25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen, besluta om stöd för funktionshindrade

vid folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000

000 kronor efter 2002.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 74 843 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att

besluta om stöd till funktionshindrade vid

folkhögskolor som innebär utgifter på högst 10 000 000

kronor efter år 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

6.1.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)

Propositionen

Under anslaget anslås medel för kontakttolkutbildning

vid folkhögskolor och studieförbund. Enligt regeringens

uppfattning bör bidrag inom ramen för det befintliga

anslaget också kunna ges till kontakttolkutbildning i

minoritetsspråk.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2002 skall

uppgå till 9 416 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning.

7 Forskning under utgiftsområde 17

(politikområde 26)

7.1 Anslaget till Statens ljud- och bildarkiv

(26:1)

Inledning

Statens ljud- och bildarkiv skall genom att samla in,

bevara och tillhandahålla offentliggjorda

ljudupptagningar och rörliga bilder möjliggöra

forskning om svensk kultur och samhälle samt bidra till

att bevara kulturarvet.

Propositionen

Regeringen konstaterar att Statens ljud- och bildarkiv

under en längre tid har verkat med nuvarande uppgifter

och verksamhetsinriktning och anför att det regelverk

som styr verksamheten, framför allt pliktexemplarslagen

(1993:1392), har varit i huvudsak oförändrat en längre

tid. 1990-talets stora förändringar i utbud, struktur,

teknologi och distributionsformer inom ljud- och

bildmedier medför, enligt regeringen, att det kan

finnas ett behov av att anpassa villkoren för

leveransplikt av ljud- och bildmedier till dagens

mediesituation. Regeringen avser därför att tillsätta

en utredning för att göra en översyn och utvärdering av

Statens ljud- och bildarkivs uppgifter och det

regelverk som styr verksamheten (utg.omr. 16, s. 253).

Regeringen föreslår (utg.omr. 17) att anslaget för år

2002 skall uppgå till

39 670 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Under rubriken Kulturpolitik (politikområde 28)

behandlar utskottet anslaget 28:37 Forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

8 Finansiella system och tillsyn under

utgiftsområde 2 (politikområde 2)

8.1 Anslaget till Lotteriinspektionen (2:1)

Inledning

Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet

för frågor som rör spel och lotterier som anordnas för

allmänheten.

Enligt budgetpropositionen avser regeringen att under

år 2002 inleda en översyn av inspektionens finansiering

och organisation. I översynen kommer också de förslag

till förändring av Lotteriinspektionens verksamhet och

organisation som föreslås i betänkandena Föreningslivet

på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) och Från

tombola till Internet (SOU 2000:50) att övervägas.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år

2002 med förslag kring den framtida myndighetens

uppgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 33 797

000 kronor under anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1.Förändrade kulturpolitiska mål (punkt 1)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att kulturpolitiken aldrig får reduceras till

ett verktyg för att lösa andra problem i samhället

såsom arbetslöshet, regional obalans, bristande

jämställdhet eller liknande. Kulturens värde kan och

får inte mätas endast i konkreta mål som t.ex.

arbetstillfällen.

Kulturpolitiken får och kan inte sträva efter att

styra kulturlivets utveckling. Den skall däremot ge

starka impulser, bestämt försvara de demokratiska

principerna om tanke- och yttrandefrihet samt garantera

förutsättningarna ekonomiska och organisatoriska för

en sund vardag när det gäller produktion, distribution

och mottagande av kultur. Därför måste kulturpolitiken

struktureras av konkreta och mätbara mål - det måste

kunna gå att avgöra om kulturpolitiken uppnått sitt

syfte eller inte. I dag finns det stora brister inom

detta område, vilket Folkpartiet liberalerna tidigare

påpekat. De kulturpolitiska mål som fastställdes under

90-talet måste förändras för att uppnå större klarhet.

Frihet, mångfald och kvalitet är grundprinciperna i

den liberala kulturpolitiken. En framåtsyftande

kulturpolitik, som skapar goda förutsättningar för ett

fritt, utmanande och ständigt förnyande kulturliv,

tillgängligt för alla, är nödvändig för ett gott

samhälle och bör ha dessa grundprinciper som mål.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 1 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad jag här har anfört om

förändrade mål för kulturpolitiken.

2.Ytterligare ett kulturpolitiskt mål (punkt 2)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 1.

Ställningstagande

Miljöpartiet framför i motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 1 att kulturpolitik även skall främja ett

personligt ansvarstagande för naturen, miljön och vår

omgivning, så att ett större ekologiskt medvetande

uppnås. Som kulturpolitisk grund finns de av riksdagen

fastställda kulturpolitiska målen. Miljöpartiet står

bakom dessa mål, men föreslår i motionen att de skall

kompletteras med ytterligare ett mål, nämligen "att

verka för en hållbar livsstil som utvecklar förmågan

att hantera sitt liv med minskat beroende av

myndigheter och snävt marknadstänkande".

Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr422

(mp) yrkande 1 tillkännage för regeringen som sin

mening att ytterligare ett mål bör gälla för

kulturpolitiken.

3.De nationella kulturpolitiska målen

i lokala och regionala avtal m.m. (punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 4 och bifaller

delvis motion 2001/02:Kr422 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att det är av avgörande betydelse

för den enskilda människan att de av riksdagen

fastställda nationella kulturmålen fortfarande gäller

när flera län bildar stora regioner. Lokalt

självbestämmande får aldrig innebära att kulturen skall

behöva konkurrera med äldrevården, om skatten

exempelvis sänks. De nationella målen värnar

yttrandefriheten, den kulturella mångfalden och

kulturarvet. Eget skapande, ett rikt kulturutbud och

ett levande kulturarv ger förutsättningen för kritiskt

tänkande och självständigt handlande individer. Därför

bör de nationella målen inte vara förhandlingsbara i

lokala avtal.

Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr701

(mp) yrkande 4 och med delvis bifall till motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 2 och 3 tillkännage för

regeringen som sin mening vad jag här har anfört om de

nationella kulturpolitiska målen i lokala och regionala

avtal m.m.

4.Utgångspunkterna för kulturpolitiken (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén,

Jan Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 1.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiets kulturpolitik utvecklas i

motion 2001/02:Kr205 (m). Där framhålls att en ny tid

kräver en ny kulturpolitik. Sedan riksdagen 1996 senast

fattade ett principbeslut om inriktningen av

kulturpolitiken, dvs. för fem år sedan, har mycket hänt

inom kulturen. Internet är snart var mans dagliga

redskap, MPEG har förändrat vårt sätt att lyssna på

musik, ICQ har över 100 miljoner användare jorden runt

som kommunicerar med varandra i realtid och byter

freeware, bilder och mycket annat med varandra, digital

TV kommer snart att finnas i de flesta hushåll och DVD-

spelare börjar ta över videons roll.

Kulturpolitiken bör vidare utgå från att kulturen har

blivit alltmer gränslös. Gästspel av teatergrupper från

andra världsdelar, konstutställningar med konstnärer

från hela världen och författare från andra

språkområden är tillgängliga för alltfler.

Vi föreslår bl.a. mot denna bakgrund en strategi för

en mer dynamisk kulturpolitik. Det är en strategi som

tar hänsyn till att kulturlandskapet i Sverige och

världen förändras i en allt snabbare takt. Staten

måste renodla sitt kulturansvar. Staten skall göra

mindre, men det som den skall göra skall göras mycket

bättre än vad fallet är i dag och med inriktningen på

sådant som ingen annan kan göra. Funktionshindrades

självklara rätt till tillgång på ett rikt och varierat

kulturliv betonas också.

Vår utgångspunkt är att staten skall koncentrera sina

kulturpolitiska insatser till i princip tre områden:

Befrämja barn- och ungdomskultur.

Värna vårt gemensamma kulturarv.

Ge landets kulturskapare ordentliga

förutsättningar för sitt konstnärsarbete.

Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 1 tillkännage för regeringen som sin mening att

utgångspunkterna för kulturpolitiken bör vara det som

anförs i motionen och som vi här lämnat en kort

sammanfattning av.

5.Kulturpolitiska satsningar inom alla politikområden (punkt 5)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr342 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det är en förutsättning för att de

kulturpolitiska satsningarna skall nå ut till alla

invånare i landet att dessa satsningar ingår i alla

politikområden. Det gäller självklart förskola, skola

och vård, men även samhällsplanering och

bostadspolitik, integrationspolitik, socialpolitik,

kriminalpolitik och brottsförebyggande verksamhet osv.

Om vi skall åstadkomma en integrering av kulturen i

övriga politikområden krävs ett nytt sätt att tänka och

att lägga upp budgetarbetet. Här måste staten gå i

bräschen och bli en förebild för den lokala nivån.

Som anförs i motion 2001/02:Kr342 (v) ger kulturen i

vården effekter på patienternas hälsa. Där skolan

inrymmer rikligt med kulturella element - dans, musik,

teater, skönlitteratur - går även lärandet lättare.

Konst, musik och kulturella upplevelser av olika slag

behövs i bostadsmiljöer och andra sociala sammanhang

för att t.ex. föra samman människor från olika kulturer

och med olika etnisk bakgrund.

Riksdagen bör enligt vår mening uppdra åt regeringen

att göra en översyn av dessa frågor och därefter

återkomma till riksdagen med förslag till hur medel för

kultursatsningar skall kunna integreras i alla

politikområden i budgeten.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr342 (v) yrkande 4 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad vi här har anfört om

kulturpolitiska satsningar inom alla politikområden.

6.Kulturell infrastruktur (punkt 6)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr342 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi instämmer i vad som anförs i motion 2001/02:Kr342

(v) om att det i dag finns ett problem med inbördes

konkurrerande och/eller dåligt samordnad kulturell

infrastruktur. Detta gäller exempelvis de tre

riksorganisationerna Rikskonserter, Riksteatern och

Riksutställningar i förhållande till länsmusik,

länsteatrar och länsmuseer. Även länskonsulenternas och

arrangörsföreningarnas roller och förhållande till

övrig struktur måste tydliggöras. Kulturlivet kan göras

effektivare och starkare om resurserna utnyttjas på ett

mera medvetet och samordnat sätt. Regeringen bör därför

utreda hur detta bäst kan ske.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr342 (v) yrkande 8 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad vi här har anfört om en

utredning om den kulturella infrastrukturen.

7.En utredning om den statligt stödda kulturen (punkt 7)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Birgitta

Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 1.

Ställningstagande

En långsiktig kulturpolitik bör, som framförs i motion

2001/02:Kr279 (c), ge utrymme för nya lösningar, nya

idéer och nya organisationsformer. Den måste även

omfatta den "nya" delen av kulturlivet med

filmfestivaler, rockkonserter m.m., som är mera

tillfälliga, oreglerade och kortsiktiga och som står

för förnyelse och utveckling. Ett exempel på

"morgondagens" kulturrörelse är Södra Teatern i

Stockholm med internationella teater- och dansgästspel,

världsmusik, pop och rock, seminarier, föreläsningar,

debatter och musikklubbar.

Vi anser att det är viktigt att få en diskussion

kring hur den nationella kulturpolitiken kan anpassas

till vår föränderliga omvärld. För att se om de

kulturpolitiska prioriteringarna följer människors

prioriteringar bör regeringen göra en utredning om den

statligt stödda kulturen. Utredningen skall belysa

utbud och efterfrågan och undersöka om de statliga

bidragen till kulturinstitutioner, sett under ett antal

år, givit en ökning och breddning av publiken.

Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr279

(c) yrkande 1 som sin mening tillkännage för regeringen

att en utredning i dessa frågor bör tillsättas.

8.Uppdrag till Statens kulturråd och

Svenska Kommunförbundet om kommunernas

kulturarbete (punkt 8)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 2.

Ställningstagande

Som framhålls i motion 2001/02:Kr279 (c) kan en lokal

kulturpolitik för framtiden inte enbart vara en fråga

om att förvalta det en kommun har, driva bibliotek,

museer eller fördela bidrag. En framgångsrik

kulturpolitik måste också angå och engagera många

människor. Kulturlivet i en kommun kan inte skapas

enbart av kulturpolitiker och kommunala tjänstemän,

inte heller av professionellt verksamma konstnärer och

artister. Kultur skapas i samspel mellan människor som

lever och fungerar i någon form av relation till

varandra och sin omgivning.

Centerpartiet anser att Kulturrådet och Svenska

Kommunförbundet under en treårsperiod bör få ett

gemensamt regeringsuppdrag för att stimulera

utvecklingsarbetet med kultur. Det bör handla om att

utveckla långsiktiga insatser som samverkansformer,

förändringsarbete, erfarenhetsutbyte, information om

kulturprojekt landet runt och om olika möjligheter för

kommunerna att få stöd och vägledning i sitt

kulturarbete.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 2 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad jag här har anfört om

kommunernas kulturarbete.

9.Kultur riktad till barn och ungdom (punkt 9)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 8.

Ställningstagande

Kulturen skall utformas och genomföras på ungdomars

egna villkor och oberoende av vuxnas ambitioner. Vuxna

måste våga ta steget och släppa fram ungas idéer och

inte bromsa ungdomarna, som har egna idéer och vill

något eget. Ungdomar skall inte degraderas till rollen

som deltagare i olika kulturprojekt utan i stället ha

rollen som initiativtagare. Det är en viktig ungdoms-

politisk uppgift att skapa ett ökat utrymme för

ungdomars eget skapande och för ung kultur.

De två största bidragsgivarna till ung kultur är

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Tyvärr händer

det inte alltför sällan att det är just ungdomens

statliga försvarare, som släpper igenom

"behandlingsprojekt" som reducerar den unga kulturen

till "en förebyggande insats". Regeringen bör få i

uppdrag att göra en översyn av Ungdomsstyrelsens och

Allmänna arvsfondens bidragsgivning vad gäller ung

kultur med utgångspunkt i vad som anförs i motion

2001/02:Kr279 (c).

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 8 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad jag här har anfört om ung

kultur.

10.Syftet med Stiftelsen Framtidens kultur (punkt 10)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 7

och 2001/02:Kr419 yrkande 7.

Ställningstagande

Stiftelsen Framtidens kultur skapades som ett

självständigt organ för att uppmuntra förnyelse av

kulturlivet. I likhet med vad som anförs i motionerna

2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7 och 2001/02:Kr419 (fp)

anser jag att delar av stiftelsens syfte nu har

förfelats, då stiftelsens pengar blivit en integrerad

del av den statliga bidragsgivningen. Det kan inte vara

avsikten att stiftelsen skall vara en del av det

statliga etablissemanget för bl.a. kompletterande

bidrag till nationalscenerna såsom delvis blivit fallet

nu. Stiftelsen Framtidens kulturs ursprungliga syfte

och självständiga ställning måste återupprättas.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

2000/01:Kr346 (fp) yrkande 7 och 2001/02:Kr419 (fp)

yrkande 7 skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här har anfört om syftet med Stiftelsen

Framtidens kultur.

11.Statens kulturråds och Stiftelsen Framtidens kulturs

resurser för utvecklingsverksamhet

(punkt 11)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 6

och 2001/02:Kr422 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att de medel Kulturrådet har till

sitt förfogande för att främja den bäriga och

långsiktiga kulturen måste relateras till storleken på

de medel som avsätts till mera temporära kulturprojekt

och som fördelas av Stiftelsen Framtidens kultur.

Skillnaden i medelstillgång dem emellan är i dag

alldeles för stor. Som anförs i motionerna

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 6 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 4 bör en bättre fördelning åstadkommas mellan

bidragen till den långsiktiga verksamheten och bidragen

till de mera temporära projekten.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 6 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 4 tillkännage för regeringen som sin mening vad

jag här har anfört om Kulturrådets och Stiftelsen

Framtidens kulturs resurser för utvecklingsverksamhet.

12.Forum för levande historia (punkt 12)

av Inger Davidson (kd), Elisabeth

Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Dan Kihlström(kd),

Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c)

och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 12,

bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr232 och

2001/02:U347 yrkande 9 samt avslår proposition

2001/02:1 utgiftsområde 17 punkt 4 och motion

2001/02:Kr260.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med regeringen att det är angeläget

att kunskapen om Förintelsen sprids och att

diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter

främjas. Vi är emellertid inte övertygade om att det är

nödvändigt att - som regeringen föreslår - inrätta en

särskild myndighet för detta ändamål. Vår tveksamhet

delas av en stor del av de remissinstanser som yttrat

sig över förslagen i utredningsbetänkandet Forum för

levande historia (SOU 2001:5).

I enlighet med vad som framförs i yrkande 12 i motion

2001/02:Kr417 (kd) anser vi att verksamheten i stället

skulle kunna organiseras som en ideell förening

innefattande staten, näringslivet och de stora

folkrörelserna eller involveras i någon eller några av

de befintliga instanser som redan arbetar med dessa

frågor, såsom något av universitetens centrum för

förintelseforskning. Vi föreslår därför att

organisationsfrågan skall bli föremål för ytterligare

överväganden av regeringen innan beslut fattas. Oavsett

vilken organisationsform som blir resultatet av

regeringens överväganden anser vi att det uppdrag som

skall utföras skall vara brett formulerat och

inbegripa, förutom Förintelsen, även andra brott mot

mänskligheten.

Det bör t.ex. tydligt framgå att uppdraget även skall

innefatta de illdåd som begåtts i kommunismens namn,

vilket nämns i motion 2001/02:Kr232 (m). Likaledes bör

- som nämns i motion 2001/02:U347 (fp) yrkande 9 - den

religiösa intoleransen, som många gånger resulterat i

massmord och etnisk rensning, uppmärksammas i detta

sammanhang.

Det anförda innebär att vi föreslår att riksdagen

skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi

här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion

2001/02:Kr417 (kd) yrkande 12, delvis bifalla

motionerna 2001/02:Kr232 (m) och 2001/02:U347 (fp)

yrkande 9 samt avslå proposition 2001/02:1

utgiftsområde 17 punkt 4 och motion 2001/02:Kr260 (m).

13.Tornedalsteaterns utveckling (punkt 13)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr252 och bifaller

delvis motion 2000/01:Kr308.

Ställningstagande

I motion 2000/01:Kr252 (v) redovisas att

Tornedalsteatern arbetar för att bevara och utveckla

kulturen och det tornedalsfinska språket, meänkieli.

Teatern har, efter 15 års arbete, blivit en

paraplyorganisation, en kulturnod, till vilken ett

stort antal kulturprojekt, skolor, föreningar och

kulturföretagare är knutna. Den utgör en gemensam

plattform för många olika kulturyttringar, exempelvis

dans, musik, bildkonst, film, skrivande och naturlig

teaterkonst.

Vi anser att det behövs ett samarbete mellan lokal,

regional, nationell och EU-nivå för att finansiera

Tornedalsteaterns fortsatta utveckling.

Tornedalsteatern är enligt vår mening en organisation

som skulle kunna axla ansvaret för en framtida

tornedalsk nationalscen, där staten bör spela en viktig

roll på samma sätt som för de två andra

nationalscenerna.

Den satsning på Tornedalsteatern som nu görs i årets

budgetproposition ser vi som ett första steg på vägen

mot en nationalteater. Det är dock nödvändigt att

regeringens fortsatta satsningar på Tornedalskulturen

bl.a. har som mål att Tornedalsteatern skall bli den

nationalscen som förordas i motion 2000/01:Kr252 (v).

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr252 (v) och med delvis bifall till motion

2000/01:Kr308 (s) skall tillkännage för regeringen som

sin mening vad vi här har anfört om Tornedalsteaterns

utveckling.

14.Regional verksamhet för mångkultur (punkt 14)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha

följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 28 och

avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande 33.

Ställningstagande

Vi anser att det bör vara en viktig uppgift för de

kulturkonsulenter för mångkultur som fr.o.m. år 2002

kommer att finnas i regionerna att se till att de

invandrade kvinnornas likaväl som männens kulturella

kapacitet och erfarenheter tas till vara. Som anförs i

budgetpropositionen är en förutsättning för det

statliga stödet till en kulturkonsulentorganisation för

mångkulturen att tjänsternas regionala huvudmän skjuter

till lika stort belopp som statsbidraget (prop.

2001/02:1, utg.omr. 17 s. 35). På detta sätt förutsätts

dessa ta sin del av såväl det ekonomiska som det

politiska ansvaret. På några års sikt bör verksamheten

enligt vår mening byggas ut till att täcka landet som

helhet i enlighet med vad som anförs i motion

2001/02:A317 (v) yrkande 28.

Vi föreslår att riksdagen med delvis bifall till

motion 2001/02:A317 (v) yrkande 28 och med avslag på

motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 33 skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här har anfört om

regional verksamhet för mångkultur.

15.Regional verksamhet för mångkultur (punkt 14)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 33 och

avslår motion 2001/02:A317 yrkande 28.

Ställningstagande

Kulturen bidrar till att skapa förståelse över

språkgränser och motverkar på så vis rasism och

främlingsfientlighet. Därför är det extra angeläget att

satsa på världskulturen. Kulturrådet bör framdeles ges

resurser att bygga upp sådan mångkulturell verksamhet

som tidigare drevs av Forum för världskultur. Detta bör

ske på sex olika ställen i landet, där Stockholm,

Göteborg och Malmö är givna orter.

Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr422

(mp) yrkande 33 och med avslag på motion 2001/02:A317

(v) yrkande 28 tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här har anfört om regional verksamhet

för mångkultur.

16.Information till invandrargrupper

om kulturbidragssystemet (punkt 15)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr293 yrkande 3.

Ställningstagande

Många aktiva kulturföreningar består helt eller delvis

av människor födda och uppvuxna i andra länder. Att

etablera sig i ett främmande land är alltid svårt. För

dem som kommit från länder med en politisk och

kulturell struktur som är helt olik den svenska kan det

vara oöverstigligt att skriva en bidragsansökan till

exempelvis Kulturrådet. Vänsterpartiet föreslår därför

i motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 3 att Kulturrådet

bör ges i uppdrag att genomföra en informationsinsats

gentemot invandrargrupper och föreningar i syfte att

öka deras kunskap om hur kulturbidragen hanteras och

fördelas i det svenska samhället. Insatsen bör även

omfatta utbildning i hur man skriver en ansökan om

bidrag.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr293 (v) yrkande 3 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad vi här har anfört om

information till invandrargrupper om

kulturbidragssystemet.

17.Projektet Kultur i skolan (punkt 16)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 9.

Ställningstagande

Skolan är vår största och viktigaste kulturinstitution

i samhället eftersom den i stort sett omfattar alla

barn och ungdomar.

Kultur och estetiska ämnen har svårt att hävda sig i

dagens skola trots att den skapande verksamheten med

framgång kan användas i inlärningsprocessen och borde

vara en självklar del av utbildningen. Centerpartiet

anser att skapande verksamhet bör vara en integrerad

del av alla barns skolgång, vilket framhålls i motion

2001/02:Kr279 (c).

Det är positivt att Skolverket och Kulturrådet under

en treårsperiod har haft ett gemensamt regeringsuppdrag

att samordna de nationella insatserna för att stimulera

utvecklingsarbetet med kultur i skolan. Till slutet av

2001 skall långsiktiga strategier utvecklas för att

kultur i förskola och skola kultur som en del av

lärandet skall ingå i kommunernas och skolornas

planering och utvecklingsarbete. Det handlar om att

utveckla långsiktiga insatser som samverkansformer,

metodutveckling, förändringsarbete, kunskapsspridning,

erfarenhetsutbyte m.m. för att stimulera skolor att

arbeta med kultur i olika former. Genom Kulturfönstret

på Skoldatanätet lämnas information om kulturprojekt

landet runt och om olika möjligheter att få stöd och

vägledning för skolornas kulturarbete.

Jag anser att Skolverket och Kulturrådet bör få ett

förlängt regeringsuppdrag för att fortsätta att driva

projektet Kultur i skolan under nästa treårsperiod,

från år 2002 till år 2004.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 9 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad jag här har anfört om

projektet Kultur i skolan.

18.Ett nationellt uppdrag till

Museum Anna Nordlander (punkt 17)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 18. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr219 och

2001/02:Kr279 yrkande 14.

Ställningstagande

Jag anser att Museum Anna Nordlander har utvecklat

arbetsmetoder, byggt upp samarbetskanaler och nätverk

som bör tas tillvara och utvecklas. Därför anser jag

att regeringen - när ett existerande uppdrags

ämnesområde skall omprövas eller ett nytt uppdrag

inrättas - bör föreslå riksdagen att ämnesområdet får

en inriktning mot kvinnokonst med syfte att efter

riksdagsbeslutet utse museet till innehavare av detta

nationella uppdrag. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här

framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla

motionerna 2001/02:Kr219 (c, fp) och 2001/02:Kr279 (c)

yrkande 14.

19.Ett nationellt uppdrag till

Bildens hus i Sundsvall (punkt 18)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 19. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr279 yrkande 15,

2001/02:Kr326 och 2001/02:Kr392.

Ställningstagande

Bildens hus i Sundsvall är ett kunskapscentrum som

vänder sig till såväl allmänheten som olika

utbildningsinstitutioner. Folkhögskolor och

studieförbund i länet har bildat ett nätverk med

Bildens hus som nav. Jag anser att denna verksamhet är

av nationellt intresse. Regeringen bör därför - när ett

existerande uppdrags ämnesområde skall omprövas eller

ett nytt uppdrag inrättas - föreslå riksdagen att

ämnesområdet får en inriktning mot fotografi med syfte

att efter riksdagsbeslutet utse Bildens hus till

innehavare av detta nationella uppdrag. Jag föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad jag här framfört. Därmed bör riksdagen

således bifalla motionerna 2001/02:Kr279 (c) yrkande

15, 2001/02:Kr326 (c) och 2001/02:Kr392 (s).

20.Ett nationellt uppdrag till

Röhsska museet i Göteborg (punkt 19)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 20. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 16.

Ställningstagande

Röhsska museet i Göteborg har stor kompetens på

designområdet. Därför anser jag att regeringen - när

ett existerande ämnesområde skall omprövas eller ett

nytt uppdrag inrättas och när riksdagen har fattat

beslut om detta - bör utse museet till innehavare av

detta nationella uppdrag. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här

framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 16.

21.Musik som nytt ämnesområde för

nationella uppdrag (punkt 21)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 21. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheten att dela ut nationella uppdrag

bör användas i ökad utsträckning för att stödja ett

svenskt musikliv med kvalitet, bredd och mångfald. Vi

anser att ett nationellt uppdrag för ämnesområdet musik

skall inrättas. Vi föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad vi här framfört.

Därmed bör riksdagen således bifalla motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 9.

22.Dans som nytt ämnesområde

för nationella uppdrag (punkt 22)

av Inger Davidson (kd), Charlotta

L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd) och Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha

följande lydelse:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 22. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr352 yrkande 9,

2001/02:Kr418 yrkande 8 och 2001/02:Kr422 yrkande 22 i

denna del.

Ställningstagande

Svensk dans genomgår för närvarande en stark

konstnärlig utveckling. Intresset för danskonsten har

ökat de senaste åren, särskilt hos den unga publiken.

Utskottet har under de senaste två åren uttryckt sitt

starka intresse för ett nationellt uppdrag inom

ämnesområdet danskonst, dock utan att föreslå riksdagen

att göra ett tillkännagivande för regeringen i frågan.

Vi anser att inrättandet av ett sådant uppdrag inte bör

skjutas upp ytterligare. Vi anser att regeringen bör

förelägga riksdagen förslag om ett nationellt uppdrag

för ämnesområdet dans, gärna med inriktning på

danskonst för barn och ungdomar. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här framfört. Därmed bör riksdagen således

bifalla motionerna 2001/02:Kr352 (v) yrkande 9,

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 8 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 22 i denna del.

23.Världskultur som nytt ämnesområde för nationella

uppdrag (punkt 23)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 23. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 22 i

denna del.

Ställningstagande

Jag anser att det saknas ett nationellt uppdrag för

ämnesområdet världskultur och anser därför att

regeringen bör föreslå riksdagen att ett sådant skall

inrättas. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framfört. Därmed

bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 22 i denna del.

24.Kvinnors roll och perspektiv som nytt

ämnesområde för nationella uppdrag (punkt 24)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 24. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 54.

Ställningstagande

Jag anser att ett nationellt uppdrag för ämnesområdet

kvinnors roll och perspektiv bör inrättas och att

regeringen utser ett kvinnomuseum som innehavare av

uppdraget. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framfört. Därmed

bör riksdagen således bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 54.

25.Tiden för de nationella uppdragen (punkt 25)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 25. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 21.

Ställningstagande

Det tar lång tid att bygga upp nätverk och sprida

kunskap; därför anser jag att tidsperioden för

nationella uppdrag skall förlängas till fem år. Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad jag här framfört. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 21.

26.Dalhalla festspelsscen i Rättvik (punkt 28)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha

följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 26. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr224,

2001/02:Kr418 yrkande 3 och 2001/02:Kr422 yrkande 29.

Ställningstagande

Dalhalla festspelsscen är en unik utomhusscen, som

attraherar inte bara den vana teater- och operapubliken

utan även den mer ovana publiken. Vi anser att Dalhalla

mycket väl motsvarar de kvalitetskrav som kan ställas

på en musikteaterinstitution och anser att den skall

betraktas som en scen av nationellt intresse och därmed

tillförsäkras ett årligt stöd. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här framfört. Därmed bör riksdagen bifalla

motionerna 2001/02:Kr224 (fp), 2001/02:Kr418 (kd)

yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 29.

27.Fonogramstödet (punkt 29)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 27. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 28.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen skyndsamt skall utvärdera

effekterna av den pågående försöksverksamheten med

fonogramstöd i friare former inom en totalt sett

minskad medelsram. Jag föreslår att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här

framfört. Därmed bör riksdagen således bifalla motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 28.

28.Det kyrkliga kulturarvet (punkt 35)

av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha

följande lydelse:

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 28. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 4

och 2001/02:Kr234 samt bifaller delvis motion

2001/02:Kr417 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill särskilt understryka det ansvar som staten nu

har för att bevara det värdefulla kulturarv som våra

kyrkor utgör. Kommittén angående det kyrkliga

kulturarvet angav i sitt betänkande från år 1977 att

behovet av åtgärder bedömdes vara så stort att ca 450

miljoner kronor per år i 1997 års penningvärde borde

anvisas och att detta var en bedömning i underkant.

Dessutom ansåg utredningen att det vid en

kontrollstation efter några år borde avgöras om och hur

anslaget skulle ändras. Vi anser att regeringen bör

korrigera det misstag som gjorts i den plan för

bevarande av det kyrkliga kulturarvet som riksdagen

godkände år 1999. Regeringen bör snarast lägga fram

förslag till en ny plan för åtgärder för det kyrkliga

kulturarvets bevarande.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 4

och 2001/02:Kr234 (m) samt bifaller delvis motion

2001/02:Kr417 (kd) yrkande 3.

29.Brandskyddet i museer och kulturhistoriskt

värdefulla byggnader (punkt 39)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde ha

följande lydelse:

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 29. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr210,

2001/02:Kr246 och 2001/02:Kr313.

Ställningstagande

Vi konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion

2001/02:Kr210 (m) att brandskyddet vid våra museer är

under all kritik, något som även gäller för många andra