Bet. 2001/02:KRU10

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU10

Film

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2001/02. I flera

motioner tas frågor upp med anknytning till 2000 års

filmavtal. Motionsyrkandena handlar om att

filmavtalet skall utvärderas, att frågan om resurser

till nya regionala filmcentrum skall tas upp i den

nu påbörjade avstämningen av filmavtalet, att

förslag ges till hur begreppet kvalitetsfilm skall

definieras och tillämpas samt att utfallet av

folkrörelsernas filmverksamhet skall ses över.

Vidare behandlas motionsyrkanden om att en satsning

skall göras på de nationella minoriteterna inom

filmens område och att projektet Film i Sameland och

Tornedalen skall förverkligas. Övriga filmfrågor som

behandlas är förslag om att inrätta en

utvecklingsfond, att finansiera en årligt utkommande

filmkatalog, att offentlighetsprincipen bör gälla

för Svenska institutet och att beteendevetenskaplig

kompetens bör säkerställas då beslut skall fattas om

åldersgräns på film. Slutligen behandlas en fråga om

ideella kulturföreningars verksamhet och

entreprenad.

Samtliga dessa motioner har avstyrkts.

I betänkandet finns åtta reservationer och två

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utvärdering av 2000 års filmavtal

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande

12.

Reservation 1 (m, fp)

2. Regionala filmcentrum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande

11.

Reservation 2 (kd)

3. Kvalitetsbegreppet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande

12.

Reservation 3 (kd)

4. Folkrörelsernas filmverksamhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr315.

5. En satsning på de nationella

minoriteterna inom filmens område

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande

5.

Reservation 4 (v)

6. Projektet Film i Sameland och

Tornedalen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr420

yrkande 4 samt 2001/02:

Kr422 yrkande 63.

Reservation 5 (mp)

7. Inrättande av en utvecklingsfond

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

62.

Reservation 6 (fp, mp)

8. Filmkatalog

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr222.

9. Handlingsoffentlighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande

13.

Reservation 7 (kd)

10. Kammarrättens samråd med beteendevetare

inför beslut om åldersgräns på film

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr429 yrkande

3.

Reservation 8 (kd)

11. Ideella kulturföreningars verksamhet

och entreprenad

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr330.

Stockholm den 19 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Eva Arvidsson (s),

Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal

(s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti

(fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg

(kd).

Filmavtalet

Genom riksdagens beslut hösten 1996 om att anta nya

mål för kulturpolitiken kom de nationella

kulturpolitiska målen att utgöra grunden även för

den nationella filmpolitiken (jämför prop.

1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41, rskr.

1996/97:129). Statens insatser på filmområdet är

knutna till den avtalsmodell som funnits i Sverige

sedan år 1963 och som alltjämt råder. Nu gällande

avtal, 2000 års filmavtal, avser tiden den 1 januari

2000 t.o.m. den 31 december 2004. De avtalsslutande

parterna är, förutom staten, filmbranschen, dvs.

Sveriges Biografägareförbund, Folkets

Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen

Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening och

Föreningen Sveriges Filmproducenter, samt TV-

företagen Sveriges Television AB (SVT) och TV 4 AB

(jämför prop. 1989/99:131, bet. 1999/2000:KrU5,

rskr. 1999/2000:13). Enligt 13 § i filmavtalet

skall Svenska Filminstitutet använda de medel som

tillförts institutet för följande ändamål:

1. Produktionsstöd till svensk film

2. Stöd till distribution och visning av film i

hela landet

3. Stöd till filmkulturell verksamhet m.m.

Produktionsstödet till svensk film omfattar

förhandsstöd (till långfilm, barn- och ungdomsfilm,

kort- och dokumentärfilm samt utvecklingsstöd),

publikrelaterat stöd samt upphovsmannastöd. Peter

Hald, vice vd för Svenska Filminstitutet, har den 13

september 2001 meddelat följande angående det

publikrelaterade stödet.

Svenska Filminstitutet kan inte längre garantera

utbetalning av PRS till filmer som anmäls från

och med 2001-09-13.

Stödet har en begränsad budget som

Filminstitutet inte har befogenhet att öka och

den fortsatta framgången för svensk film har

inneburit att många filmer anmäls och att de

filmer som haft premiär i hög utsträckning varit

berättigade till sina maximala stödbelopp, vilket

tillsammans inneburit att de anslagna medlen för

avtalsperioden redan intecknats.

Filminstitutet kommer fortsatt att ta emot

anmälningar från de producenter som beslutar sig

för att starta inspelningar, trots att ingen

garanti om framtida utbetalning av PRS kan ges.

Om ytterligare medel kan tillföras stödformen och

om de filmer som redan garanterats PRS ej uppnår

sina maximala belopp kommer dessa medel att

garanteras anmälda filmer enligt en turlista som

baserar sig på anmälningsdatum.

För att anmälan skall anses inlämnad måste

samtliga dokument som krävs enligt bestämmelserna

bifogas och filmen måste ha premiär inom ett år

från anmälningsdatum. För en film som av

särskilda skäl har en lång produktionstid kan

styrelsen bevilja undantag från ettårsregeln. De

stödbelopp som filmerna är berättigade till

fastställs som tidigare av Filminstitutet i

enlighet med filmavtalets bestämmelser.

Filminstitutet arbetar, i kontakt med

kulturdepartementet och producentföreningen, på

alternativ till att förbättra den uppkomna

situationen. I det arbetet ingår en översyn av

stödets nuvarande procentsatser och övriga stöd.

EU och filmpolitiken

Kulturminister Marita Ulvskog har på utskottets

begäran den 23 oktober 2001 lämnat information om

kulturfrågor i EU, bl.a. på filmområdet och det

audiovisuella området. Utskottet har därefter tagit

del av regeringens faktapromemoria om Europeiska

kommissionens meddelande om film (2001/02:FPM13). Av

faktapromemorian framgår att syftet med

kommissionens meddelande[1] är att avgöra vilka

åtgärder som kan vidtas för att förbättra

produktionen och öka spridningen av europeiska

audiovisuella produkter i Europa, främst med

inriktning på biofilm (jämför bet. 2001/02:KrU1 s.

100). Som uppföljning till meddelandet planerar

kommissionen ett antal studier, främst rörande

klassificeringsmetoder, finansiella flöden inom den

audiovisuella sektorn och bevarande av det

audiovisuella arvet.

Av faktapromemorian framgår även att det i dag

finns ett antal olika nationella stödsystem som

syftar till att genom audiovisuella produktioner

säkra den nationella eller regionala kulturen. Stöd

som snedvrider konkurrens är förbjudet enligt

artikel 87.1 i EG-fördraget. Artikel 87.3 medger

dock undantag för stöd som främjar kultur. Då det

under år 1997 framförts klagomål mot det franska

stödsystemet för filmproduktion, vilket ansågs skapa

problem genom krav på s.k. territorialisering (att

en viss andel av filmbudgeten måste spenderas inom

landet), har kommissionen därför fastställt vissa

kriterier som skall vara uppfyllda för att ett

stödsystem skall bli godkänt. Det medges att en viss

nivå av territorialisering kan vara nödvändig för

att den kunskap och expertis som finns inom landet

skall kunna bevaras. Högsta tillåtna nivå för s.k.

territorialisering skall beslutas så snart

kommissionen avslutat sin pågående granskning av

medlemsstaternas stödsystem.

Kommissionen bekräftar att svåra filmer och

lågbudgetfilmer kan erhålla högre statligt stöd än

50 %, samt att medlemsstaterna själva definierar

begreppen svår film och lågbudgetfilm. En högre

stödnivå än 50 % skall också accepteras för filmer

som anses gynna spridandet av vissa språk och

kulturer. Dessa bestämmelser är giltiga åtminstone

t.o.m. juni 2004, under förutsättning att de inte

visar sig störa konkurrensförhållandena inom EU.

Kommissionens meddelande föranleder, enligt

faktapromemorian, inga ändringar av det gällande

svenska filmstöd som regleras genom 2000 års

filmavtal. Meddelandet innehåller inte heller några

faktiska förslag på nationell nivå och innebär

således inga finansiella åtaganden. Sverige

välkomnar syftet med kommissionens meddelande och

framhåller att det är bra att kommissionen antagit

ett integrerat synsätt och därmed analyserar

samtliga verksamheter inom den audiovisuella

industrin, från produktion till visningsverksamhet.

Sverige uppskattar att kommissionen klargör vilka

riktlinjer som gäller för statligt stöd, men betonar

vikten av att den audiovisuella sektorn främst ses

som en grundläggande kulturell aktivitet. Det

framhålls även vara viktigt att åtgärder som vidtas

som en följd av de studier och översyner som

planeras inte inverkar menligt på möjligheterna att

bedriva en nationell kulturpolitik.

Den 5 november 2001 antogs en resolution enhälligt

i ministerrådet - resolution om utvecklingen av den

audiovisuella sektorn - vilken berörde flera av de

frågor som tagits upp i meddelandet, refererat ovan.

Inför kommande ministerrådsmöte den 23 maj 2002 om

kultur och audiovisuella frågor har aviserats att

kommissionens meddelande om film kommer att utgöra

en informationspunkt för mötet.

Övrig information

Utskottet har under våren 2002 informerats av

representanter från Statens biografbyrå om frågor

inom myndighetens verksamhetsområde.

**FOOTNOTES**

[1]: Dokumentbeteckning: KOM (2001) 534 slutlig.

Meddelande från kommissionen till rådet,

Europaparlamentet, Ekonomiska och Sociala Kommittén och

Regionkommittén om vissa rättsliga aspekter på biofilm och

annan audiovisuell produktion.

2001/02

KrU10

Utskottets överväganden

Filmfrågor med anknytning till 2000

års filmavtal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

- utvärdering av 2000 års filmavtal, jämför

reservation 1 (m, fp),

- regionala filmcentrum, jämför reservation 2

(kd),

- kvalitetsbegreppet, jämför reservation 3

(kd),

- folkrörelsernas filmverksamhet,

- en satsning på de nationella minoriteterna

inom filmens område, jämför reservation 4 (v)

och

- projektet Film i Sameland och Tornedalen,

jämför reservation 5 (mp).

Utvärdering av 2000 års filmavtal

Motionen

I motion Kr205 (m) begärs en utvärdering av 2000 års

filmavtal. Motionärerna anser att detta bör göras i

syfte att se om det nya filmavtalet levt upp till de

mål som regering och riksdag fastställde genom sina

beslut hösten 1999. Detta bör göras under år 2002

och redovisas för riksdagen under första kvartalet

2003 (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Begäran om en utvärdering av nu gällande filmavtal

har tidigare behandlats i betänkande 1999/2000:KrU1

(s. 66-67). Utskottets mening var då att man

förutsatte att filmavtalet kommer att utvärderas i

god tid före utgången av avtalsperioden, dvs. före

den 31 december 2004.

I filmavtalet finns inskrivet att parterna får

påkalla överläggningar om villkoren i avtalet då

detta varit i kraft i två år. Sådana s.k.

kontrollstationsförhandlingar har inletts i januari

2002 mellan Kulturdepartementet och övriga parter.

En utvärdering av 2000 års filmavtal kommer dessutom

att göras av Filminstitutet.

Utskottet har uppmärksammat att det

publikrelaterade stödet till filmproduktion är

intecknat för resten av innevarande avtalsperiod,

något som skapat oro inom filmbranschen.

Med anledning av de överläggningar som nu pågår

mellan parterna i filmavtalet samt den utvärdering

som görs av Filminstitutet finner utskottet att det

i nuläget inte finns skäl att av regeringen begära

någon ytterligare utvärdering av 2000 års filmavtal

och av hur det tillämpas. Utskottet utgår från att

en större utvärdering kommer att göras i god tid

före den nuvarande avtalsperiodens slut. Motion

Kr205 (m) yrkande 12 avstyrks med hänvisning till

det anförda.

Regionala filmcentrum

Motionen

I motion Kr418 (kd) anförs att frågan om resurser

till nya regionala filmcentrum bör tas upp vid

avstämningen av filmavtalet (de s.k.

kontrollstationerna). Motionärerna framför att

Filminstitutet saknar möjlighet att ge ekonomiskt

stöd till de nya regionala filmcentrum som nu kommit

i gång med egen verksamhet (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Stödet till regionala resurscentrum syftar till att

främja regional och lokal filmkultur med tyngdpunkt

på insatser med inriktning på barn- och

ungdomsverksamhet. Stödet skall stimulera utveckling

av filmverksamhet över hela landet. För

verksamhetsåret 2002 har sammanlagt 18 700 000

kronor fördelats till 20 regionala resurscentrum för

film och video samt regionala

filmproduktionscentrum. I den angivna summan är

inräknat både stöd från Filminstitutet och det

regionala projektstöd om 700 000 kronor som delats

ut av Stiftelsen Framtidens kultur till tre av de

regionala aktörerna. Filminstitutet har i sitt

budgetunderlag för år 2002 ansökt om ökade medel för

fortsatt utbyggnad av regionala resurscentrum. Några

ytterligare medel utöver det överenskomna i

filmavtalet har emellertid inte anvisats av

riksdagen för år 2002.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är angeläget att frågan om regionala filmcentrum

ingår i den pågående avstämningen av filmavtalet och

i den översyn av filmavtalet som görs av

Filminstitutet. Riksdagen bör dock inte göra något

uttalande under pågående avtalsperiod t.ex. om hur

regionala filmcentrum runt om i landet skall

stödjas. Slutsatser om hur avtalet fungerat och

tillämpats får dras när en utvärdering görs mot

slutet av avtalsperioden. Motion Kr418 (kd) yrkande

11 avstyrks därmed.

Kvalitetsbegreppet

Motionen

I motion Kr418 (kd) framförs att definitionen av

kvalitetsbegreppet bör tydliggöras inför nästa

filmavtalsperiod. Motionärerna pekar på den

formulering i filmavtalet som säger att det statliga

filmstödet skall gå till svensk kvalitetsfilm och

menar att detta kräver en diskussion om vad kvalitet

står för då det tas som utgångspunkt för hur

filmstödet fördelas. Regeringen bör därför snarast

återkomma till riksdagen med förslag till hur

begreppet "kvalitetsfilm" skall definieras och

tillämpas (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om sitt ställningstagande i

frågan om kvalitetsdefinition hösten 1999 (bet.

1999/2000:KrU5 s. 6). Ett yrkande liknande det nu

aktuella avstyrktes då med hänvisning till att det

inte är lämpligt att riksdagen fastställer en

definition av kvalitetsbegreppet. Utskottet

konstaterar nu, liksom då, att kvalitetsbegreppet

ingalunda är entydigt. Det kan t.ex. i lika hög grad

handla om konstnärlig kvalitet som om teknisk

kvalitet eller upplevd kvalitet. Tankar kring

kvalitetsbegreppet har utvecklats bl.a. i

Kulturutredningens betänkande Kulturpolitikens

inriktning (SOU 1995:84 s. 88). Eftersom

uppfattningen om vad som är kvalitet ständigt

förändras, samtidigt som ett av de kulturpolitiska

mål riksdagen fastställt syftar till bl.a.

konstnärlig förnyelse och kvalitet, vill utskottet

framhålla vikten av att det ständigt förs en

livaktig diskussion om vad som är kvalitet.

Utskottet vill även åter erinra om sin tidigare

ståndpunkt, att det måste vara självklart att

filmkonsulenter och övriga ansvariga vid

Filminstitutet i sin yrkesutövning följer den

tekniska och konstnärliga utvecklingen på området

och att de därmed har goda möjligheter att ständigt

hålla diskussionen levande om kvalitetsbegreppets

innehåll. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr418 (kd) yrkande 12.

Folkrörelsernas filmverksamhet

Motionen

I motion Kr315 (s) framhålls vikten av att även de

minsta barnen får tillgång till ett utbud av

kvalitetsfilm som kan visas över hela landet.

Motionärerna menar att de ideella organisationernas

roll i detta sammanhang inte bör underskattas. Den

filmverksamhet för barn som Filminstitutet initierat

- Knattebio i klubbform - borde vara möjlig att

bedriva i samarbete med de ideella folkrörelserna,

såsom Unga Örnar, Folkets Hus och Våra gårdars barn.

Motionärerna anser vidare att det vore mera

framtidsinriktat om de bidrag som ges också kunde

avse film som visas på dvd, storbildsvideo m.m. I

motionen begärs att riksdagen skall tillkännage för

regeringen vad som i motionen anförs om

folkrörelsernas möjlighet att bedriva

filmverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare tagit ställning till ett

yrkande liknande det nu aktuella (senast i bet.

2000/01:KrU2 s. 9-10) och då framhållit att det är

viktigt att de minsta barnen får tillgång till ett

utbud av kvalitetsfilm som kan visas över hela

landet. Utskottet uttalade att det borde vara

möjligt för Filminstitutet att i samarbete med de

nämnda organisationerna distribuera och visa de

filmer som ingår i Knattefilmspaketet. Utskottet har

inhämtat att visningsorganisationerna kan ansöka om

att få visa detta paket och att så också sker.

Utskottet finner att det vore önskvärt att se över

resultatet av ett sådant samarbete, inom

filmavtalets ram, med avseende på de ideella

folkrörelsernas möjlighet att bedriva filmverksamhet

för barn. Utskottet förutsätter att kommande

utvärdering av hur avtalet fungerat och tillämpats

innefattar både denna fråga och frågan om sådana nya

former av filmdistribution som nämns i motionen.

Utskottet anser dock att motionen inte bör föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida under pågående

avtalsperiod. Motion Kr315 (s) avstyrks med

hänvisning till det anförda.

En satsning på de nationella minoriteterna inom

filmens område

Motionen

I motion Kr420 (v) framförs en begäran om att

regeringen skall ta initiativ till samtal med

Svenska Filminstitutet om möjligheterna att göra en

kulturpolitisk satsning på de nationella

minoriteterna inom filmens område (yrkande 5).

Motionärerna framhåller att en framtida

filmproduktion på minoritetsspråken hör till de

viktigaste satsningarna för att stärka språket hos

unga kvinnor och män. Förutom att stärka identiteten

och språket hos den egna gruppen kommunicerar filmen

också med andra grupper. Motionärerna anför att de

nationella minoriteternas behov aldrig

aktualiserades vid filmavtalets tillkomst, varför

detta nu måste repareras i efterhand. Om inget

utrymme finns inom avtalets ram bör andra

möjligheter övervägas. Motionärerna menar att det

behövs en belysning av filmproduktion och

distribution samt tillgång till film för de

nationella minoriteterna. Om resultatet av

diskussioner och genomlysning blir att detta stöd

måste läggas utanför filmavtalet bör det prövas om

stödet ändå kan hanteras av Svenska Filminstitutet.

Utskottets ställningstagande

År 1999 gav regeringen Statens kulturråd i uppdrag

att utreda hur de nationella minoriteternas kultur

(samisk, finsk, tornedalsfinsk, romsk samt judisk

kultur) skall få ett tillräckligt utrymme i svenskt

kulturliv. I Kulturrådets rapport De nationella

minoriteterna och kulturlivet (2001:4) framgår bl.a.

att satsningar inom film och rörlig bild är av stor

betydelse. Filminstitutet har därför, på begäran av

Kulturrådet, bifogat ett yttrande till utredningen

där det framförs att filmkulturella åtgärder inte

var föremål för diskussion i

filmavtalsförhandlingarna. Det är därför inte

möjligt att inom nu gällande filmavtal specifikt

göra några filmkulturella satsningar på de

nationella minoriteterna. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att den aktuella motionen i

nuläget inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Motion Kr420 (v) yrkande 5 avstyrks

därmed.

Projektet Film i Sameland och Tornedalen

Motionerna

I motion Kr420 (v) framförs en begäran om att

regeringen skall ta initiativ till samtal med

Kulturrådet och Svenska Filminstitutet om

förutsättningarna för att förverkliga projektet Film

i Sameland och Tornedalen (yrkande 4). I motion

Kr422 (mp) framförs att samisk och tornedalsk

filmproduktion bör ges positiv särbehandling i form

av särskilt avsatta medel (yrkande 63).

Utskottets ställningstagande

Som anförts i tidigare avsnitt är det i dag inte

möjligt att - inom ramen för 2000 års filmavtal -

låta filmproduktion med anknytning till viss

nationell minoritet ges positiv särbehandling i form

av särskilt avsatta medel. Filminstitutet har därför

i sitt budgetunderlag för 2002 äskat 2 miljoner

kronor för att projektet Film i Sameland och

Tornedalen skall kunna förverkligas. Utskottet har

inhämtat att Filminstitutet har för avsikt att

återkomma med förslaget i budgetunderlaget för år

2003. Frågan bör således övervägas i kommande

budgetarbete, varför motionerna Kr420 (v) yrkande 4

och Kr422 (mp) yrkande 63 avstyrks.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- inrättande av en utvecklingsfond, jämför

reservation 6 (fp, mp),

- filmkatalog,

- handlingsoffentlighet, jämför reservation 7

(kd),

- kammarrättens samråd med beteendevetare

inför beslut om ål-dersgräns på film, jämför

reservation 8 (kd) och

- ideella kulturföreningars verksamhet och

entreprenad.

Inrättande av en utvecklingsfond

Motionen

I motion Kr422 (mp) hänvisar motionärerna till

betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion

(SOU 1997:172) och förslaget i detta om att en fond

skall inrättas för att ytterligare stödja svensk

kvalitetstelevision producerad utanför de sändande

bolagen. Motionärerna anser att regeringen skall ta

fasta på förslaget och yrkar att en utvecklingsfond

för fria filmare skall inrättas (yrkande 62).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat ett liknande

yrkande (senast i bet. 2000/01:

KrU2 s. 8) och då framhållit att riksdagen inte

skall föregripa regeringens överväganden med

anledning av det utredningsförslag till vilket

motionärerna i sitt yrkande anknyter. Därtill har

utskottet påmint om att 2000 års filmavtal

innehåller bestämmelser om stöd till produktion av

långfilm, barn- och ungdomsfilm samt dokumentärfilm.

Inom ramen för filmavtalet finns även ett s.k.

utvecklingsstöd (19 §) som omfattar projektstöd till

manusförfattare, producenter och regissörer,

växthusverksamhet för unga filmskapare, stöd till

fortbildning för etablerade filmskapare samt

företagsstöd till oberoende producenter. Utskottet

har nu inhämtat uppgift om att det utredningsförslag

den aktuella motionen anknyter till inte längre är

aktuell som underlag för några förslag från

regeringen. Därvid hänvisas till propositionen om

radio och TV i allmänhetens tjänst (2000/01:94).

Utskottet avstyrker motion Kr422 (mp) yrkande 62.

Filmkatalog

Motionen

I motion Kr222 (v) föreslår motionärerna att

riksdagen skall begära förslag från regeringen om

finansiering av en årligt utkommande filmkatalog

över alla kort- och dokumentärfilmer som producerats

i landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har från Filminstitutet inhämtat att

behovet av en filmkatalog av det slag motionärerna

föreslår i stor utsträckning bör kunna tillgodoses

genom den filmkatalog, Svenska bilder, som årligen

utkommer i samband med filmfestivalen i Göteborg.

Filminstitutet framhåller samtidigt att det saknas

en barnfilmskatalog och att planer finns på att

försöka få fram en nordisk barnfilmskatalog. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr222 (v).

Handlingsoffentlighet

Motionen

I motion Kr418 (kd) framförs att

offentlighetsprincipen bör gälla för Svenska

Filminstitutet liksom för andra stiftelser och

förbund som fördelar statliga medel. Motionärerna

anser att riksdagen borde ställa krav på att

offentlighetsprincipen skall gälla de delar av

verksamheten som rör statliga medel (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har, liksom tidigare framförts i

betänkande 1999/2000:KrU5 (s. 16), förståelse för

motionärernas yrkande. Samtidigt är utskottet

medvetet om den speciella situation som gäller för

Filminstitutet och som innebär att en mycket stor

del av den totala verksamheten finansieras med medel

som inte är statliga. Utskottet förutsätter att

Filminstitutet så långt det är möjligt tillämpar

öppenhet i sin verksamhet. Motion Kr418 (kd) yrkande

13 avstyrks därmed.

Kammarrättens samråd med beteendevetare inför

beslut om åldersgräns på film

Motionen

I motion Kr429 (kd) föreslås att riksdagen som sin

mening skall tillkännage för regeringen vikten av

film- och beteendevetenskaplig kompetens vid

bestämning av åldersgräns på film (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Statens biografbyrå sätter åldersgränser på filmer

som skall visas offentligt i Sverige. En film kan

vara barntillåten eller tillåten från sju, elva

eller femton år. Besluten om åldersgräns grundar sig

på om framställningen kan vålla "psykisk skada för

den aktuella åldersgruppen". Beslut som fattats av

Statens biografbyrå angående åldersgräns på film kan

överklagas av filmens producent till kammarrätten.

Enligt 22 § lagen (1990:886) om granskning och

kontroll av videogram består kammarrätten av tre

lagfarna ledamöter samt två särskilda ledamöter vid

prövning av mål enligt denna lag. Av de särskilda

ledamöterna skall en ha särskilda kunskaper om film

och en i beteendevetenskap. Även om en av de

särskilda ledamöterna är frånvarande får målet

avgöras om tre av kammarrättens ledamöter är ense om

domslutet. I praktiken innebär detta att beslut kan

fattas utan att någon särskild ledamot med kunskaper

i beteendevetenskap eller film deltar. Den nuvarande

ordningen, där Biografbyråns beslut kan överklagas

till kammarrätten, tillkom år 1991 i samband med att

lagen (1990:886) om granskning och kontroll av

videogram antogs av riksdagen.

I en riksdagsdebatt den 25 januari 2001 besvarade

kulturminister Marita Ulvskog den interpellation som

riksdagsledamoten Lennart Kollmats (fp) ställt om

vilka åtgärder hon tänkte vidta för att stärka

kompetensen i filmgranskningsärenden som rör

barnpublik (ip 2000/01:180). I interpellationssvaret

hänvisades till att Våldsskildringsrådet bl.a.

skulle pröva erfarenheterna av att kammarrätten

avgör filmärenden sedan Statens biografbyrås beslut

har överklagats. Vidare framförde kulturministern

att man efter Våldsskildringsrådets granskning

skulle överväga om lagstiftningen på området behövde

ses över. Våldsskildringsrådet har nu i sin rapport

(dnr 3/2002) till regeringen om erfarenheter av

regeln om vuxenmedverkan på biograf angivit att det

kan finnas skäl att diskutera balansen mellan

juridisk expertis, barnexpertis och filmexpertis vid

kammarrätten och att även åter beakta de resonemang

i frågan som fördes i Våldsskildringsutredningens

betänkande från år 1989 (SOU 1989:28). Då frågan

härmed aktualiserats utgår utskottet från att

regeringen noga överväger behovet av att lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av videogram

ses över i detta hänseende. Utskottet avstyrker

därmed motion Kr429 (kd) yrkande 3.

Ideella kulturföreningars verksamhet och

entreprenad

Motionen

I motion Kr330 (v) framför motionären en begäran om

att lagstiftningen bör ses över vad det gäller

ideella kulturföreningars möjlighet att bedriva sin

verksamhet, då kommun och landsting lägger ut

liknande verksamhet på entreprenad. I motionen

framförs att kommun och landsting inte bör kunna

lägga ut på entreprenad en verksamhet som redan

bedrivs av en ideell förening. Bakgrunden till

motionen är en konflikt i Helsingborgs kommun

rörande filmverksamhet på Röda Kvarn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat information i det aktuella

fallet. I Helsingborgs kommun invigs under våren

2002 ett nytt kulturhus där olika kulturverksamheter

skall inrymmas. En del av dessa kulturverksamheter

rymdes tidigare i det samlade kulturhus som Röda

Kvarn utgjorde, vilket Helsingborgs kommun hyrt av

privat fastighetsägare. Då det nya kulturhuset inte

har någon biografsalong hyr kommunen även

fortsättningsvis Röda Kvarn, nu ombyggd till en

permanent biograf. Kommunen har ingått ett

samarbetsavtal med Triangelfilm AB som skall driva

biografen affärsmässigt. Av samarbetsavtalet framgår

följande: "Triangelfilm skall också upplåta, om

utrymme finns, biografen till ideella organisationer

inom filmområdet i Helsingborg (exempelvis Folkets

Bio och Filmstudion) till självkostnadspris."

Utskottet anser att det aktuella yrkandet i motion

Kr330 (v) om en översyn av i motionen icke

preciserad lagstiftning, angående ideella

föreningars rätt att bedriva verksamhet i en av

kommunen hyrd fastighet, bör avslås av riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Utvärdering av 2000 års filmavtal (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Roy

Hansson (m), Ana Maria Narti (fp) och Anne-

Katrine Dunker (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att det med anledning av den kritik som

framkommit angående 2000 års filmavtal finns skäl

för riksdagen att av regeringen begära en

utvärdering redan under år 2002 av 2000 års

filmavtal, att redovisas snarast och absolut senast

år 2003, så som det anförts i motion Kr205 (m)

yrkande 12.

2. Regionala filmcentrum (punkt 2)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att i frågan om resurser för regionala

filmcentrum bör åtgärder vidtas utöver den

avstämning och den översyn av filmavtalet

som nu pågår. Såsom det anförs i motion

Kr418 (kd) yrkande 11, är det angeläget att

se över de ekonomiska förutsättningarna för

att bedriva verksamhet vid de regionala

filmcentrum som nu etablerats. Att erhålla

projektstöd från Stiftelsen Framtidens

kultur - vilket nu är fallet för tre

regionala filmcentrum - är ingen långsiktig

lösning. Vi anser därför att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag

angående hur regionala filmcentrum kan ges

likvärdiga förutsättningar att bedriva sina

verksamheter.

3. Kvalitetsbegreppet (punkt 3)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att begreppet kvalitet är centralt då det

gäller inriktningen på de framtida insatserna för

filmen. Om kvalitetsbegreppet skall användas vid

Filminstitutets bidragsgivning måste det

tydliggöras. Det är, som anförs i motion Kr418 (kd)

yrkande 12, angeläget att definitionen inte blir för

stelbent och inskränkt utan uppmuntrar den

konstnärliga friheten, bredden och mångfalden.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till en definition av vad som kan inbegripas i

begreppet kvalitetsfilm.

4. En satsning på de nationella minoriteterna

inom filmens område (punkt 5)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr420 yrkande 5.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr420 (v)

yrkande 5, vill vi framhålla att då filmavtalet

tillkom aktualiserades aldrig de nationella

minoriteternas behov. Vi anser därför att detta bör

åtgärdas i efterhand. Vi finner en sådan åtgärd

vara befogad eftersom ett antal minoriteter

(samiska, finska, meänkieli, romani chib och

jiddisch) fått status som nationella minoriteter i

Sverige genom riksdagens beslut den 2 december 1999,

då regeringens förslag i propositionen Nationella

minoriteter i Sverige (1998/99:143) antogs med bred

politisk enighet. Då inget utrymme finns att inom

filmavtalets ram göra några särskilda filmkulturella

satsningar på de nationella minoriteterna, bör andra

möjligheter övervägas. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag i frågan.

5. Projektet Film i Sameland och Tornedalen

(punkt 6)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 63

och avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt min mening bör samisk och tornedalsk

filmproduktion få en positiv särbehandling genom att

särskilda medel avsätts för deras filmproduktion,

vilket föreslås i motion Kr422 (mp) yrkande 63.

Riksdagen bör begära att regeringen skall lämna

förslag till riksdagen i denna fråga. Motion Kr420

yrkande 4 avstyrks.

6. Inrättande av en utvecklingsfond (punkt 7)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 62.

Ställningstagande

Vi anser det vara angeläget att möjligheterna för

fria filmare att söka bidrag för sina produktioner

ökas. En särskild utvecklingsfond bör därför

inrättas för detta ändamål. Regeringen bör lämna

förslag i frågan till riksdagen. Detta bör riksdagen

med bifall till motion Kr422 (mp) yrkande 62 som sin

mening tillkännage för regeringen.

7. Handlingsoffentlighet (punkt 9)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 13.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion Kr418 (kd)

yrkande 13, anser vi att det statliga stöd som

Stiftelsen Svenska Filminstitutet skall fördela

motsvarar stöd som på andra områden fördelas av

offentliga institutioner. Därför bör dessa

förvaltningsuppgifter omfattas av

handlingsoffentlighet. Vi delar inte regeringens

ställningstagande (prop. 1998/99:131 Ny svensk

filmpolitik) att det är omöjligt att skilja ut vilka

medel som är allmänna och vilka som utgör bidrag

från andra än staten vid stiftelsens handläggning av

ärenden. Riksdagen bör därför som sin mening

tillkännage för regeringen att

offentlighetsprincipen bör gälla för Svenska

Filminstitutet. Regeringen bör framlägga förslag i

frågan för riksdagen.

8. Kammarrättens samråd med beteendevetare

inför beslut om åldersgräns på film

(punkt 10)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr429 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen, med bifall till motion

Kr429 (kd) yrkande 3, som sin mening skall

tillkännage för regeringen behovet av att se över

lagen (1990:886) om granskning och kontroll av

videogram, i avseende på hur tillgången på

beteendevetenskaplig kompetens skall kunna säkras,

då ärenden om fastställande av åldersgräns på film

skall avgöras.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Projektet Film i Sameland och Tornedalen

(punkt 6)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Vi menar att ett resurscentrum för samisk och

tornedalsfinsk film är ett viktigt komplement till

den redan existerande strukturen av regional film

och ett viktigt bidrag till att utveckla Sverige som

filmnation. Väl medvetna om att det inom nu gällande

filmavtal inte är möjligt att specifikt göra några

filmpolitiska satsningar på de nationella

minoriteterna, vill vi ändå lyfta fram behovet av

filmsatsningar av detta slag. Ett stort ansvar vilar

på regeringen, som borde kunna ta initiativ till

samtal med Kulturrådet och Svenska Filminstitutet om

förutsättningarna för att förverkliga det samiska

och tornedalsfinska filmprojektet Film i Sameland

och Tornedalen (FIST).

2. Kammarrättens samråd med beteendevetare

inför beslut om åldersgräns på film (punkt

10)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för

motion Kr429 (kd) yrkande 3 om vikten av att

kammarrättens beslut i ärenden som rör överklaganden

av åldersgräns på film, fattas i samråd med

barnexpertis. Vi vill dock påminna om att det även

finns andra sätt på vilka barn kan skyddas mot

filmer som kan vålla dem psykisk skada. Med

anledning av den information som utskottet fått vid

ett möte med representanter från Statens

biografbyrå, vill vi anföra att det finns exempel

från andra länder att beakta vad det gäller att

avgöra hur lämplig ålder för att se viss film kan

bedömas. Vi vill i sammanhanget lyfta fram, såsom vi

skrivit i vår motion Kr419, exemplet med

föräldrarådgivning och angivna rekommendationer för

åldersgräns på film.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

12. Riksdagen begär hos regeringen en utvärdering av

2000 års filmavtal i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2001/02:Kr222 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma med förslag till finansiering av en årligt

utkommande filmkatalog över alla kort- och

dokumentärfilmer som producerats i landet.

2001/02:Kr315 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om folkrörelsernas möjlighet

att bedriva filmverksamhet.

2001/02:Kr330 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över lagstiftningen

gällande att ideella kulturföreningars verksamhet

inte skall läggas ut på entreprenad av kommuner och

landsting.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om medel till

regionala filmcentrum.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en definition av

kvalitetsbegreppet inför nästa filmavtalsperiod.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

offentlighetsprincipen bör gälla för Svenska

Filminstitutet.

2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

4. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till

samtal med Kulturrådet och Svenska Filminstitutet

om förutsättningarna för att förverkliga projektet

Film i Sameland och Tornedalen.

5. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till

samtal med Svenska Filminstitutet om möjligheterna

att göra en kulturpolitisk satsning på

minoriteterna inom filmens område.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en filmfond behöver inrättas.

63. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att samisk och tornedalsk filmproduktion

bör ges positiv särbehandling i form av öronmärkta

pengar.

2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av film- och

beteendevetenskaplig kompetens vid bestämning av

åldersgräns på film.