Bet. 2001/02:KRU11

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU11

Radio- och TV-frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden från

allmänna motionstiden hösten 2001.

Förslag om det framtida public service-uppdragets

utformning, om finansieringsformen för Sveriges

Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och om ändringar

av lagen om TV-avgift avstyrks med hänvisning till

att frågor av detta slag kommer att aktualiseras

inom ramen för en av regeringen aviserad utredning.

Förslag om privatisering av public service-kanaler

avstyrks av utskottet som anser att ett

förverkligande av motionärernas förslag skulle

innebära en väsentlig minskning av mångfalden i

utbudet för en stor del av befolkningen.

En rad motionsyrkanden som på olika sätt berör

riktlinjerna för programverksamheten avstyrks. Det

handlar om valbevakning, maktstrukturerna i SVT:s

nyhetssändningar, ljudsignal före program med

våldsinslag, SVT:s programtextning, uppläsning av

textremsan i SVT och riktlinjer för språkliga och

etniska minoriteter. Utskottet hänvisar till de

bestämmelser som styr programverksamheten i radio-

och TV-lagen samt till de villkor som knutits till

de av regeringen nyligen utfärdade

sändningstillstånden för de tre programföretagen

under tillståndsperioden 2002–2005.

Förslag som rör programföretagens medelsanvändning

avstyrks. Utskottet konstaterar att det ankommer på

företagen att själva avgöra hur tillgängliga medel

skall fördelas på olika utgiftsändamål.

Motionsförslag om att extra avgifter skall tas

bort för de TV-tittare som har tillgång till det

digitala marknätet avstyrks, eftersom förslaget –

efter det att motionen väcktes – har tillgodosetts

genom regeringens beslut om anslagsvillkor för SVT.

Yrkanden som bl.a. syftar till att SVT skall erbjuda

sina programkanaler gratis åt kortoperatörer för

distribution via satellit avstyrks med hänvisning

till att det är en fråga för de berörda företagen

att avtala om ekonomiska villkor m.m.

Förslag om att en digitalradiokommitté skall

tillsättas avstyrks. Utskottet utgår från att en

kommitté med parlamentariker kommer att tillsättas

snarast. Även förslag som syftar till att regeringen

skall ta ansvar för att rädda SR:s nuvarande DAB-

sändningar avstyrks. Enligt utskottet ankommer det

på SR självt att ansvara för företagets digitala

sändningar.

Utskottet anser att regeringens ställningstagande

då det gäller tidpunkt för avveckling av det analoga

marknätet för TV inte skall föregripas.

Motionsförslag med sådana krav avstyrks således.

Likaledes avstyrks ett yrkande om att utbyggnaden av

det digitala marknätet skall stoppas.

Utskottet avstyrker även motioner om tillgången

till SVT:s regionala sändningar, nordiskt TV-

samarbete, TV-utbyte mellan Sverige och Finland,

ägardirektiv till Teracom AB rörande försäljning av

personuppgifter, forskning rörande barn och medier,

mediernas brist på jämställdhet, medievåld och

översyn av Våldsskildringsrådets uppdrag.

I betänkandet finns 19 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Public service-uppdragets utformning

Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkande

14.

2. Privatisering av public service-

kanaler

Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkandena

19, 20 och 21.

Reservation 1 (m)

3. Finansieringsformen för public service-

företagen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr257

yrkande 2, 2001/02:Kr270 yrkande 2, 2001/02:Kr419

yrkande 32 och 2001/02:K243 yrkande 15.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

4. Ändringar av lagen om TV-avgift

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr207,

2001/02:Kr208, 2001/02:

Kr257 yrkande 1 och 2001/02:Kr318.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (mp)

5. Regler för jämlik valbevakning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400

yrkande 2 och 2001/02:

Kr422 yrkande 59.

Reservation 6 (mp)

6. Handlingsplan för att bryta

maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr401.

Reservation 7 (v)

7. Ljudsignal före program med

våldsinslag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr429 yrkande

6.

Reservation 8 (kd, c)

8. SVT:s programtextning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr201,

2001/02:Kr209 yrkande 1 och 2001/02:Kr422 yrkande

60.

Reservation 9 (mp)

9. Uppläsning av textremsan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr213.

10. Riktlinjer rörande de språkliga och

etniska minoriteterna i Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr274 och

2001/02:Kr332.

Reservation 10 (kd, fp)

11. Programföretagens medelsanvändning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400

yrkande 3 och 2001/02:

Kr419 yrkande 33.

Reservation 11 (fp)

Reservation 12 (mp)

12. Extra avgifter för TV-tittare som har

tillgång till det digitala marknätet

Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkande

16.

13. Satellitdistribution av SVT:s program

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr220

yrkande 2 och 2001/02:

K243 yrkande 17.

14. SVT:s regionala sändningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr398.

15. Nordiskt TV-samarbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr424 yrkandena

1 och 2.

16. TV-utbyte mellan Sverige och Finland

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr424 yrkande

3.

17. Digitalradiokommitté

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr338

yrkande 4 och 2001/02:

Kr423 yrkande 3.

Reservation 13 (v)

18. SR:s nuvarande DAB-sändningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr338 yrkande

5.

Reservation 14 (v)

19. Tidpunkt för avveckling av det analoga

marknätet för TV

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr423

yrkande 4 och 2001/02:

K367 yrkande 4.

Reservation 15 (kd)

20. Stopp för fortsatt utbyggnad av det

digitala marknätet för TV

Riksdagen avslår motion 2001/02:T409 yrkande 8.

Reservation 16 (m, fp)

21. Fråga avseende Teracom AB

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr270 yrkande

1.

Reservation 17 (m)

22. Forskningsläget rörande barn och

medier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr416 yrkande

4.

23. Mediernas brist på jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400

yrkande 1 och 2001/02:

Kr422 yrkande 66.

Reservation 18 (mp)

24. Medievåld

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr402.

25. Översyn av Våldsskildringsrådet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr423

yrkande 5 och 2001/02:

Kr429 yrkande 5.

Reservation 19 (kd)

Stockholm den 5 mars 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan

Backman (m), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp),

Hillevi Larsson (s) och Boel Lindén (v).

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade våren 2001 om public service-

verksamheten för tiden 2002–2005 (prop. 2000/01:94,

bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).

I enlighet med riksdagsbeslutet har regeringen

utfärdat sändningstillstånd för Sveriges Radio AB

(SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden är fyraåriga

och gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31

december 2005.

Enligt tillstånden skall programverksamheten inom

SR, SVT och UR bedrivas självständigt i förhållande

till såväl staten som olika ekonomiska, politiska

och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Programföretagens styrelser har det övergripande

ansvaret för företagens programverksamhet.

Styrelserna skall enligt de riktlinjer som riksdagen

ställt sig bakom fastställa programföretagens mål

och långsiktiga planer, besluta om grundläggande

prioriteringar i programverksamheten samt besluta om

respektive företags anslagsframställning (numera

budgetunderlag), planering och viktigare

utnämningar. Ingripanden i det löpande

programarbetet på redaktionsnivå skall normalt inte

förekomma (jfr t.ex. prop. 1992/93:236 s. 16, bet.

1992/93:

KrU28, rskr. 1992/93:377 och prop. 2000/01:94 s. 13,

bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).

Bland tillståndsvillkoren för innehållet i

sändningarna kan bl.a. följande nämnas.

Programföretagens sändningsrätt skall utövas

opartiskt och sakligt. Ämnesval och framställning

skall ta sikte på vad som är väsentligt.

Programföretagen skall beakta programverksamhetens

betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge

utrymme åt en mångfald av åsikter och

meningsriktningar. Ämnesval och framställning skall

ta sikte på vad som är väsentligt.

Programföretagen har ett särskilt ansvar för det

svenska språket och dess ställning i samhället.

SR och SVT skall erbjuda ett mångsidigt utbud av

program av hög kvalitet på svenska språket och

tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste

bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR och SVT skall

bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser

och kommentarer kommer till uttryck i olika program.

Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall ha

olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån

olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter.

SR och SVT skall i sina roller som kulturbärare

fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar. De

tre programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet

åt program för och med barn och ungdomar samt i

dessa program förmedla kulturella och konstnärliga

upplevelser. SR och SVT skall även förmedla nyheter

och information för barn.

Programföretagen skall ta hänsyn till ljudradions

och televisionens särskilda genomslagskraft när det

gäller programmens ämnen och utformning samt tiden

för sändning av programmen.

Funktionshindrades behov skall beaktas av

programföretagen. För SVT gäller att minst 50 % av

sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt

ursprung bör vara textad vid utgången av

tillståndsperioden. Vidare skall det vara ett mål

för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst

textremsa.

Programföretagen skall beakta språkliga och

etniska minoriteters intressen. Insatserna på detta

område skall öka under tillståndsperioden jämfört

med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska,

meänkieli och romani chib skall inta en

särställning.

Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a.

att SR och SVT skall ha en decentraliserad

organisation. Av sändningarna skall minst 55 %

produceras utanför Stockholm. Vidare skall den andel

av resurserna som förbrukas av enheterna utanför

Stockholm behållas på den nivå som gällde för år

2001.

Programföretagen skall ha flera produktionskällor

och nivån på omfattningen av utomståendes medverkan

skall vara hög och jämn. SVT skall totalt sett inte

prioritera ytterligare utläggningar av produktioner,

medan däremot SR skall sträva efter fler

utläggningar under den kommande tillståndsperioden.

UR skall i högre grad än i dag koncentrera sina

insatser på utbildningsprogram.

Programföretagen skall under tillståndsperioden

finansieras med TV-avgiftsmedel, vilket även gäller

s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex.

Internetverksamhet. Sidoverksamheter till

programverksamheten skall bära sina egna kostnader.

Då det gäller möjligheterna till finansiering genom

sponsring hänvisas till bet. 2000/01:KrU8 s. 53–60.

Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till

programföretagen (senast prop. 2000/01:94, bet.

2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Regeringen

fastställer årligen vissa s.k. anslagsvillkor för

företagen beträffande ekonomiska förutsättningar,

organisation samt uppföljning och utvärdering.

Beslut om anslagsvillkor för år 2002 fattades av

regeringen i december 2001.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR, SVT

och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och

avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten och

RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel

placeras på det s.k. rundradiokontot hos

Riksgäldskontoret.

Från och med den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för

förvaltningen av rund-radiomedlen, vilket tidigare

SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2,

rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom

Riksgäldskontoret det rörelsekapital som

rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och

Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte

räcker till.

Ett särskilt distributionskonto för finansiering

av kostnader för TV-distribution har inrättats i

Riksgälden fr.o.m. den 1 januari 2002. Anledningen

härtill är att medelsbehovet för televisionen kommer

att vara högt på grund av att de analoga

marksändningarna måste pågå i full omfattning

samtidigt som den digitala sändningsverksamheten

byggs upp med högre kostnader som följd. På längre

sikt, när de analoga marksändningarna har upphört,

beräknas medelsbehovet komma att minska eftersom den

digitala distributionen är mindre kostsam än den

analoga. En beskrivning av distributionskontots

konstruktion finns i proposition 2000/01:94 s. 72.

Här kan nämnas att medel till distributionskontot

härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i

Riksgäldskontoret. Medel från rundradiokontot och

distributionskontot betalas ut till

programföretagen.

Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom

skall ge sändningsberättigade programföretag

tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.

Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och

public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag

om att TV-sändningar med digital teknik skulle få

införas i marknätet med möjlighet för staten att

successivt ta ställning till om och på vilket sätt

verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,

yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178).

Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital

marksänd TV – efter några års försöksverksamhet –

skulle få byggas ut till att gälla hela landet

(prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,

rskr. 2000/01:59). Tidigare under innevarande

riksmöte har riksdagen beslutat att bemyndiga

regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda

en kreditgaranti till Teracom AB på högst

2 000 000 000 kronor. Garantin skall gälla t.o.m.

den 31 december 2002 (prop. 2001/02:76, bet.

2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149.)

Digital-TV-kommittén har haft i uppdrag att bl.a.

följa och utvärdera de markbundna digitala TV-

sändningarna under utbyggnadens första etapp.

Kommittén har nyligen avgivit sitt slutbetänkande,

vari bl.a. görs bedömningen att de analoga

marksändningarna kan avvecklas år 2007 (SOU 2001:90

s. 135).

År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och

privata programföretag, efter särskilda beslut av

regeringen, påbörja försök med digitala

radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet.

1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). En särskild

utredare har fått regeringens uppdrag att i ett

första steg kartlägga och analysera situationen för

den digitala distributionen av radio i Sverige och i

utlandet. Utredaren skall bl.a. behandla frågor som

rör den tekniska utvecklingen, programutbud,

frekvensfördelning, ekonomiska aspekter och andra

distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB

(Digital Audio Broadcasting). I ett andra steg skall

utredaren analysera den digitala radions

framtidsförutsättningar. I detta andra skede kommer

parlamentarisk medverkan att krävas (dir. 2001:88).

Riksdagens beslut våren 2001 om public service-

verksamheten innebar bl.a. att SR skulle minska sina

kostnader för de digitala sändningarna. Detta har

lett till att företaget fr.o.m. januari 2002 enbart

sänder i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och

Malmö samt i Luleå.

Av regeringsbeslut från december 2001 framgår att

SVT och UR får sända sina digitala marksändningar

även över satellit så att de blir möjliga att ta

emot i hela Sverige. Bestämmelsen avser dock inte

någon skyldighet för företagen att sända regionala

program över satellit.

En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en

översyn av radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen

(1989:41) om TV-avgift. I uppdraget (dir. 2000:43)

ingår bl.a. att utredaren skall överväga olika sätt

att förbättra möjligheten att skydda barn mot

olämpligt programinnehåll. Vidare kan nämnas att

reglerna för avgiftsskyldighet skall ses över i

syfte att anpassa dem till den utveckling som har

skett när det gäller TV-distribution och mottagare.

Regeringens faktapromemoria 2001/02:FPM36

I fakta-PM 2001/02:FPM36 Meddelande från

kommissionen om public service broadcasting m.m. har

regeringen redovisat hur Europeiska kommissionen

avser att tillämpa fördragets regler om statsstöd

till radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst.

Kommissionens principer kommer att tillämpas vid

prövning av ärenden om huruvida finansiering av

public service-företag är förenlig med fördragets

regler om statsstöd och konkurrens.

Sveriges sammantagna bedömning innebär att

meddelandet i princip inte utgör något hinder för

svensk public service. I realiteten är problemet

störst i länder med delvis reklamfinansierade public

service-företag.

Kommissionen skiljer på två typer av finansiering,

dels enbart offentliga medel i någon form, dels både

offentliga medel och reklam eller liknande.

Kommissionen anser att medlemsstaterna är fria att

välja finansieringsform, så länge som den inte är

oproportionerlig eller påverkar konkurrensen eller

handeln mellan stater på ett sätt som strider mot

gemenskapsintresset.

Oavsett vilken rättslig grund (artikel 87.3 d

eller artikel 86.2) som används för att bedöma

stödets förenlighet, kommer kommissionen att göra en

självständig granskning på grundval av de kriterier

som nämns i kommissionens meddelande.

Meddelandet medför enligt fakta-PM:n inga direkta

konsekvenser för Sveriges del. Sveriges public

service-företag har inga reklamintäkter. Det finns

dessutom särskilda bestämmelser i anslagsvillkoren

som föreskriver att sidoverksamheter skall bära sina

kostnader och särredovisas från övrig verksamhet.

Sverige har välkomnat att kommissionen nu har

klargjort ett antal aspekter i denna för samtliga

medlemsstater mycket viktiga fråga.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att

meddelandet uppställer många rimliga krav, men också

flera långtgående krav på åtgärder från

medlemsstaterna beträffande public service-

verksamheten. Bland annat krävs en exakt definition

av public service-uppdraget, tillräckliga kontroller

av hur uppdraget uppfylls, precisa särredovisningar

av olika aktiviteter m.m. Exakt hur hårda dessa krav

är går inte att utläsa av meddelandet.

Sverige har liksom flera andra länder framfört att

definitionen av public service-uppdraget hör till

medlemsstaternas exklusiva kompetens och innebär en

balansgång mellan å ena sidan respekten för

medieföretagens oberoende och självständighet och å

andra sidan en tydlighet i uppdraget. Ett public

service-uppdrag skall vara vägledande, men kan inte

vara exakt och detaljerat utan att inkräkta på

integriteten. Vidare menar kommissionen att

kommersiella aktiviteter som t.ex. att sända reklam

inte kan vara en del av public service-uppdraget.

Sverige har påpekat att valet av finansieringsform

är en fråga för medlemsstaterna, vilket kommissionen

själv erkänner. Finansieringsformen är dessutom

oftast en integrerad del av public service-

uppdraget.

Utskottet har informerats den 23 oktober 2001 av

kulturministern i de frågor som tas upp i PM:n. Ett

nytt möte med kulturministern för information och

diskussion planeras äga rum i maj inför

ministerrådsmötet den 23 maj 2002.

2001/02

KrU11

Utskottets överväganden

Public service-uppdragets utformning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

– public service-uppdragets utformning.

Motionen

I motion K243 (m) återkommer motionärerna till

kravet på en ny inriktning av public service-

uppdraget. Det gamla public service-tänkandet bör

ersättas av det öppna samhällets grundläggande

principer om mångfald och oberoende även på

etermediernas område. Public service skall ses som

ett komplement till den fria mediesektorn i stället

för som konkurrent. Staten har att noga ange vilka

uppgifter som skall anses nödvändiga, även om de

inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana

uppgifter kan höra mer omfattande kulturprogram,

program för minoriteter, nyhetsrapportering m.m.

Public service-uppdraget måste kontinuerligt prövas

i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden

erbjuder. Värnandet av svenska språket bör vara en

huvuduppgift. Kärnuppdraget bör även omfatta en

spegling av hela landet och dess kulturliv.

Vidare framhålls i motionen att public service-

programmen skall komma alla till del och att de

måste präglas av högsta kvalitet. En utgångspunkt

bör vara att den public service-verksamhet som är

motiverad bör produceras efter upphandling eller på

entreprenad. Det reducerar behovet av egna

produktionsresurser ägda direkt eller indirekt av

staten. Nya organisationsformer måste skapas för

bl.a. Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama

(yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats inledningsvis i detta betänkande tog

riksdagen våren 2001 ställning till förslagen i

regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i

allmänhetens tjänst 2002–2005. I anslutning till

kulturutskottets beredning av ärendet behandlades

motioner liknande den nu aktuella (bet. 2000/01:KrU8

s. 68–70).

Utskottet ansåg då – i likhet med regeringen – att

en samlad översyn utifrån en bred och djupgående

omvärldsanalys borde göras av public service-

uppdraget och av public service-företagens

förutsättningar att uppfylla detta uppdrag i en ny

och föränderlig mediesituation. Utskottet ansåg

vidare att det skulle vara av värde att en sådan

översyn uppdrogs åt en parlamentariskt sammansatt

kommitté och noterade att regeringen avsåg att ta

fram direktiv till en utredning efter samråd med

riksdagens partier. Enligt utskottets mening skulle

det vara angeläget att genom en sådan politisk

förankring kunna säkerställa de långsiktiga

förutsättningarna för en stark och oberoende radio

och TV i allmänhetens tjänst.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning i denna

fråga. Utskottet utgår från att de frågor som

motionärerna tar upp i motion K243 (m) kommer att

aktualiseras inom ramen för den aviserade

utredningen.

Vidare erinrar utskottet om att regeringen i

proposition 2000/01:94 framhöll att den avsåg att

tillsätta den parlamentariska kommittén så att

resultatet av dess arbete kan föreligga i god tid

före utgången av den nu inledda tillståndsperioden

(s. 80). Många olika frågor – av vilka en del har

stort principiellt intresse – torde behöva

genomlysas grundligt i detta sammanhang och kommer

därför att vara tidskrävande för kommittén. För att

frågorna skall kunna penetreras på ett önskvärt sätt

är det därför angeläget att regeringen inleder

diskussioner med riksdagspartierna om innehållet i

utredningsdirektiven och därefter tillsätter den

aviserade kommittén.

Utskottet finner vidare att det är angeläget att

regeringen underställer riksdagen förslag om den

framtida public service-verksamheten i så god tid

att ärendet hinner avgöras före riksdagens

sommaruppehåll år 2004.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion K243 (m) yrkande 14.

Privatisering av public service-

kanaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– privatisering av public service-kanaler,

jämför reservation 1 (m).

Motionen

Tre yrkanden i motion K243 (m) syftar till att delar

av SVT och SR samt hela UR skall ges ett nytt ägande

(yrkandena 19, 20 och 21). I motionen hävdas bl.a.

att det statliga ägandet hämmar utvecklingen av

företagen och att företagen snärjs av ökade krav på

detaljreglering. Vid en privatisering skulle

företagen få bättre förutsättningar att agera på den

förändrade mediemarknaden, menar motionärerna.

Då det gäller UR anser motionärerna att företaget

bör privatiseras som ett renodlat e-learningföretag

utan kopplingar till SVT eller SR (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser nu liksom vid tidigare tillfällen,

då liknande motionsförslag behandlats, att public

service-verksamheten har ett stort värde även i en

tid när det totala utbudet av radio- och TV-program

mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av

SVT:s kanaler och av TV 4. För att i stort sett hela

befolkningen skall kunna ha tillgång till ett brett

programutbud bör inte verksamheten vid någon av

SVT:s programkanaler avskiljas och säljas såsom

föreslås i motionen. På motsvarande sätt är det

angeläget att radiopubliken i hela landet nås av ett

brett utbud genom SR:s sändningar. Ett

förverkligande av motionärernas förslag skulle

innebära en väsentlig minskning av mångfalden i

utbudet för en stor del av befolkningen. Utskottet

anser inte heller att det är motiverat att

privatisera UR, vars sändningar bereds plats i SVT:s

och SR:s programkanaler. (Jfr bet. 1998/99:KrU3 s.

8.)

Därmed avstyrker utskottet motion K243 (m)

yrkandena 19, 20 och 21.

Framtida finansiering av

programföretagens verksamhet, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– finansieringsformen för public service-

företagen, jämför reservationerna 2 (m) och

3 (fp) och

– ändringar av lagen om TV-avgift, jämför

reservationerna 4 (m) och 5 (mp).

Motionerna

Finansieringsformen för public service-företagen

behandlas i fyra motionsyrkanden.

I motion K243 (m) sägs att motiven för en särskild

TV-avgift upphör med en modern definition av public

service och en successiv avveckling av det statliga

företagandet inom mediebranschen.

Avgiftsfinansieringen bör därför avskaffas och

public service-verksamheten finansieras gemensamt av

skattemedel liksom annan verksamhet som befinns

omistlig för allmänheten (yrkande 15).

Även förslaget i motion Kr270 (m) syftar till att

nuvarande avgiftsfinansiering av public service-

verksamheten skall ersättas med skattefinansiering

(yrkande 2).

I motion Kr257 (kd) yrkas att en utredning skall

tillsättas för att se över alternativa

finansieringsformer för public service-företagen

(yrkande 2).

I motion Kr419 (fp) föreslås – liksom i en motion

våren 2001 – ett nytt system för finansiering av

public service-verksamheten, som bygger på att fem

fonder bildas för att stödja public service-

produktion inom radio, TV och nya medier. Fonderna

skall enligt förslaget tillföras ett stort eget

kapital genom att staten gör en engångsöverföring

samt därutöver genom årliga tillskott.

Engångsöverföringen föreslås komma från en

försäljning av bl.a. statens återstående aktier i

Telia. Det årliga tillskottet föreslås komma genom

intäkter från nätavgifter (yrkande 32).

Frågor som rör ändringar av lagen (1989:41) om TV-

avgift behandlas i fyra yrkanden.

I motion Kr207 (m) yrkas att TV-avgiften ej skall

gälla datorer som kan ta emot TV via bredband.

I motion Kr257 (kd) yrkas att lagen om TV-avgift

skall upphävas (yrkande 1). Motionärerna pekar på

s.k. webb-TV, dvs. att TV via Internet kan ses i

datorn redan i dag.

I motion Kr318 (mp) anförs att det är omodernt att

avgiftsbelägga innehavet av en TV-apparat, eftersom

man numera kan titta på TV via dataskärmen.

Avgiftssystemet för dagens TV-tittare bör därför

moderniseras.

Förslaget i motion Kr208 (m) går ut på att den som

inte vill se SVT:s program skall slippa betala TV-

avgift.

Utskottets ställningstagande

Motionsförslag beträffande finansieringsformen för

public service-företagen behandlades av utskottet

våren 2001. Utskottet uttalade då bl.a. följande

(bet. 2000/01:KrU8 s. 60).

Det är enligt utskottets uppfattning av central

betydelse att finansieringen av public service-

företagen kan garantera programföretagens

oberoende och självständighet och att företagen

ges god möjlighet att behålla allmänhetens

förtroende genom en programverksamhet som präglas

av opartiskhet, saklighet och hög kvalitet.

Nuvarande system att genom avgifter finansiera

rundradiorörelsen är enligt utskottets bedömning

det för närvarande bästa alternativet för att

uppnå de krav som riksdag och regering ställer på

programföretagens verksamhet. Avgiftsfinansiering

bör därför tillämpas även under nästa

tillståndsperiod. Även de möjligheter till

finansiering genom intäkter från sponsring, som

nuvarande sändningstillstånd medger för SVT och

SR, bör finnas kvar i oförändrad form.

Sponsringsintäkterna har hittills haft begränsad

omfattning. Risken för styrning av programmens

utformning från sponsorernas håll får bedömas

vara försumbar eller obefintlig.

Den tekniska utvecklingen innebär att

medielandskapet genomgår en snabb förändring som

i framtiden kan medföra krav på andra

finansieringsformer än de som utskottet här

förordar. Utskottet utgår från att frågor som rör

olika tänkbara finansieringsformer för public

service-företagen kommer att ingå i det

parlamentariska utredningsarbete som aviseras i

propositionen och som skall avslutas i god tid

före utgången av nästa tillståndsperiod.

Kommittén skall, enligt vad som sägs i

propositionen, utifrån en bred och djupgående

omvärldsanalys göra en samlad översyn av public

service-uppdraget och public service-företagens

förutsättningar, bl.a. ekonomiska och

organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en

ny och föränderlig mediesituation. Utskottet

förutsätter att kommittén också kommer att

överväga om det finns behov av att ändra

nuvarande bestämmelser för företagen då sponsring

får förekomma. Likaledes förutsätter utskottet

att kommittén gör en översyn av reglerna rörande

vilka sponsrade program som inte får sändas, dvs.

sådana program där sponsorsbidraget har

tillfallit programföretagen direkt eller medfört

att deras kostnader för programmet påtagligt har

minskat.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna

fråga och anser således att det är naturligt att den

kommande public service-utredningen inom ramen för

sitt arbete tar ställning till frågan om lämplig

finansieringsform för public service-verksamheten.

Utskottet anser att det inte finns skäl för

riksdagen att göra något uttalande med anledning av

nu aktuella motioner. Motionerna Kr257 (kd) yrkande

2, Kr270 (m) yrkande 2, Kr419 (fp) yrkande 32 och

K243 (m) yrkande 15 avstyrks därmed.

Utskottet vill – då det gäller valet av framtida

finansieringsform – instämma i regeringens

ståndpunkt som den kommer till uttryck i fakta-

PM2001/02:FPM36. Det innebär att även utskottet

anser att valet av finansieringsform är en fråga för

medlemsstaterna och att finansieringsformen oftast

är en integrerad del av public service-uppdraget.

Då det gäller de motionsförslag som syftar till

ändringar av lagen om TV-avgift erinrar utskottet om

att en utredning har tillsatts som har i uppgift att

bl.a. göra en översyn av lagen (1989:41) om TV-

avgift. Av utredningsdirektiven framgår bl.a. att

utredaren skall se över reglerna för

avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den

utveckling som har skett när det gäller TV-

distribution och mottagare, dock utan att grunderna

för TV-avgiftssystemet rubbas (dir. 2000:43).

Vidare utgår utskottet från att de frågor som

berörs i samtliga nu aktuella motioner även kommer

att bli föremål för beredning inom ramen för den

parlamentariska public service-utredning som

regeringen avser att tillsätta.

Därmed torde det inte finnas anledning för

riksdagen att göra något uttalande med anledning av

motionerna Kr207 (m), Kr208 (m), Kr257 (kd) yrkande

1 och Kr318 (mp), vilka avstyrks av utskottet.

Riktlinjer för programverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– regler för jämlik valbevakning, jämför

reservation 6 (mp),

– handlingsplan för att bryta

maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar,

jämför reservation 7 (v),

– ljudsignal före program med våldsinslag,

jämför reservation 8 (kd, c),

– SVT:s programtextning, jämför reservation 9

(mp),

– uppläsning av textremsan och

– riktlinjer rörande de språkliga och etniska

minoriteterna i Sverige, jämför reservation

10 (kd, fp).

Motionerna

I motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp)

yrkande 59 föreslås att regeringen skall lägga fram

förslag till riksdagen om regler för en jämlik

valbevakning. I båda motionerna sägs att public

service-företagen inte får styras i sin

nyhetsbevakning, men att debattider inför allmänna

val skall fördelas så att en rimlig balans ges

mellan de olika riksdagspartierna. I motion Kr422

(mp) sägs även att Granskningsnämnden för radio och

TV vid genomgång av SVT:s rikssändningar efter valet

1998 funnit att fördelningen av debatter inte varit

jämlik mellan partierna.

Nyhetsprogrammen i SVT är enligt motion Kr401 (v)

långt ifrån jämställda. I motionen föreslås därför

att SVT skall ta fram en handlingsplan för att bryta

maktstrukturerna i nyhetssändningar och

samhällsprogram. SVT bör aktivt söka upp kvinnliga

experter och debattörer till sådana program.

I motion Kr429 (kd) yrkas att en ljudsignal skall

föregå program i SVT som innehåller våldsinslag

(yrkande 6).

Tre av motionsyrkandena innehåller förslag som rör

SVT:s programtextning.

Motionären bakom motion Kr201 (m) anser att det är

viktigt att fler program textas i SVT. Riksdagens

beslut i frågan bör följas upp anser motionären.

Förslaget i motion Kr209 (c) syftar till att 60 %

av alla svenskspråkiga program skall textas (yrkande

1).

I motion Kr422 (mp) föreslås att 100 % av

programmen med svenskt ursprung skall textas

(yrkande 60).

I motion Kr213 (m) behandlas frågan om SVT:s

programs tillgänglighet för synskadade. Motionären

framhåller att synskadade inte kan läsa textremsan

till utländska TV-program eller de utländska

inslagen i nyhetsprogrammen. Det är viktigt att TV-

programmen görs tillgängliga för synskadade oavsett

hur det går med de digitala marksändningarna. Redan

i dag är det möjligt för den synskadade att med

hjälp av telefoni få textremsan uppläst. SVT bör

omgående göra textremsan tillgänglig.

I två motioner behandlas programföretagens

riktlinjer rörande de språkliga och etniska

minoriteterna i Sverige.

I motion Kr332 (v) begärs att en översyn skall

göras av SVT:s och SR:s sändningar på meänkieli

(tornedalsfinska). Motionärerna anser att meänkieli

diskrimineras i fråga om sändningstid i de två

programföretagen.

Även motionären bakom motion Kr274 (kd) anser att

meänkieli diskrimineras av programföretagen. I

motionen krävs en rättvis fördelning av både

resurser och sändningstider för de erkända

nationella minoriteterna i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att en rad

villkor bl.a. rörande programverksamheten är

förknippade med de sändningstillstånd och

regeringsbeslut om anslagstilldelning som regeringen

beslutade om i december 2001 för de tre

programföretagen SR, SVT och UR. Tillstånden – och

således också tillståndsvillkoren – skall gälla

t.o.m. år 2005. Anslagsvillkoren gäller för ett

budgetår i taget. Det bör enligt utskottets mening

vara en utgångspunkt för såväl riksdag som regering

att de tillståndsvillkor som nu gäller och

riktlinjer som godkänts av riksdagen skall ligga

fast under perioden. Det ankommer på

Granskningsnämnden att utöva tillsyn över

efterlevnaden.

I sammanhanget vill utskottet också understryka

att styrelserna för programföretagen har ett

övergripande ansvar för företagens

programverksamhet. Ingripanden i det löpande

programarbetet på redaktionell nivå skall normalt

inte förekomma (jfr prop. 1992/93:236 s. 16, bet.

1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377 och prop.

2000/01:94 s. 13, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:

268).

Då det gäller förslagen i motionerna Kr400 (mp)

yrkande 2 och Kr422 (mp) yrkande 59 om att

regeringen skall lämna förslag till regler för en

jämlik valbevakning konstaterar utskottet att

programföretagen är ålagda att följa de krav som

ställs i sändningstillstånden och att den gällande

ordningen innebär att Granskningsnämnden övervakar

att programinnehållet i redan sända program

överensstämmer med de bestämmelser som reglerar

radio- och TV-området.

Efter valet 1998 granskade nämnden efter anmälan

uppläggningen av Nordnytts valdebatter. Vidare

granskades på nämndens eget initiativ motsvarande

program i rikssändningarna och i Västnytt. Nämnden

fann att urvalet deltagare i Nordnytts

kommundebatter stred mot kraven på opartiskhet och

allsidig information i SVT:s sändningstillstånd.

Nämnden gjorde även bedömningen att kraven i

sändningstillståndet innebär en skyldighet för SVT

att ha en valbevakning som är av viss omfattning och

som speglar de olika partiernas åsikter i viktiga

frågor. Vidare framgår följande av nämndens beslut

(dnr 416/98-20, 363/98-22).

Något krav på att alla partier skall behandlas

helt likformigt kan inte ställas när det gäller

valbevakningen som helhet, utan denna måste till

stor del kunna få göras utifrån nyhetsmässiga

värderingar. I fråga om traditionella valdebatter

gäller dock enligt Radionämndens tidigare praxis

ett strängare krav på att urvalet av deltagare

sker på ett sätt som inte missgynnar något parti.

Granskningsnämnden ansluter sig till denna

bedömning.

Nämnden, som konstaterade att de av SVT tillämpade

urvalskriterierna ledde till en viss snedfördelning

mellan partierna, anförde även följande.

Enbart den nu aktuella debattserien kan dock inte

läggas till grund för en bedömning av om något

eller några partier missgynnats otillbörligt,

utan en sådan bedömning måste enligt nämndens

mening basera sig på nyhetsrapporteringen som

helhet kring valet. Eftersom någon närmare analys

av denna rapportering inte har skett inom ramen

för det nu aktuella ärendet, saknar nämnden grund

för slutsatsen att SVT:s rikssändningar inför

valet 1998 strider mot kraven i

sändningstillståndet.

Utskottet utgår från att programföretagen är väl

medvetna om Granskningsnämndens påpekanden. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att det

inte finns anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande av det slag som föreslås i

motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp)

yrkande 59. Motionsyrkandena avstyrks.

Då det gäller förslaget i motion Kr401 (v) att SVT

skall ta fram en handlingsplan för att bryta

maktstrukturerna i nyhetssändningar och

samhällsprogram hänvisar utskottet till att SVT

enligt sitt sändningstillstånd skall beakta

programverksamhetens betydelse för den fria

åsiktsbildningen och att utrymme skall ges åt en

mångfald av åsikter och meningsriktningar (8 §).

Vidare skall SVT:s nyhetsverksamhet bedrivas så att

en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer

kommer till uttryck i olika program (10 §).

Det kan tilläggas att 6 kap. 1 § radio- och TV-

lagen (1996:844) anger att den som sänder TV-program

efter tillstånd av regeringen skall se till att

programverksamheten som helhet präglas av det

demokratiska statsskickets grundidéer och principen

om alla människors lika värde. Med uttrycket ”alla

människors lika värde” avses bl.a. jämställdhet

mellan män och kvinnor (jfr prop. 1977/78:91 s.

230).

Motion Kr401 (v) avstyrks med hänvisning till det

anförda.

Förslaget i motion Kr429 (kd) yrkande 6 syftar till

att en ljudsignal skall föregå program i SVT som

innehåller våldsinslag.

Radio- och TV-lagen (1996:844) anger att program

med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen

karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i

televisionen antingen skall föregås av en varning i

ljud eller innehålla en varning som anges löpande i

bild under hela sändningstiden (6 kap. 2 §).

SVT har sedan många år en policy för skildringar

av våld, som innebär att företaget allmänt skall

visa återhållsamhet med grova våldsskildringar. Av

policydokumentet framgår att det i påannons eller

programpresentation skall förvarnas om det följande

programmet/inslaget innehåller våldsscener som kan

verka uppskakande på tittarna. Policyn gäller både

nyhetsprogram och fiktionsprogram, oavsett

sändningstidpunkt.

Det anförda visar att företaget är väl medvetet om

mediets genomslagskraft och de speciella risker som

kan finnas då det gäller våldsinslag i programmen.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon

anledning för riksdagen att göra ett uttalande med

anledning av motionsförslaget. Motion Kr429 (kd)

yrkande 6 avstyrks.

Då det gäller motionsförslag som rör SVT:s

programtextning erinrar utskottet om sitt

ställningstagande våren 2001. Utskottet instämde då

i den uppfattning som framfördes av regeringen i

proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens

tjänst 2002–2005 och i då aktuella motioner som

syftade till att andelen textade program av det

totala rikssända utbudet med svenskt ursprung skulle

öka påtagligt. Utskottet utgick från att andelen

textade förstagångssända program med svenskt

ursprung skulle öka till minst hälften under den

kommande tillståndsperioden (bet. 2000/01:KrU8 s.

32).

Av SVT:s sändningstillstånd (från december 2001)

för perioden 2002–2005 framgår att ”minst 50 % av

sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt

ursprung bör vara textad vid utgången av

tillståndsperioden” (14 §). Som nämnts i det

föregående ankommer det på Granskningsnämnden att

tillse att programföretaget efterlever villkoren i

sändningstillståndet. Av förstagångssända program

med svenskt ursprung textades 24,5 % under år 2001.

SVT har i ett s.k. nyårslöfte utfäst sig att under

år 2002 öka denna andel med 20 % (20 % x 24,5 % =

knappt 5 %) dvs. till 29,5 %. Utskottet anser sig

också kunna utgå från att den ännu icke tillsatta

parlamentariska kommitté som skall få i uppgift att

förbereda sändningstillstånd för tiden efter år 2005

följer upp det aktuella sändningsvillkoret samt att

kommittén tar ställning till

om ytterligare utökning av programtextningen skall

aktualiseras inför nästa tillståndsperiod.

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra

något uttalande i denna fråga. Motionerna Kr201 (m),

Kr209 (c) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 60

avstyrks.

Då det gäller förslaget i motion Kr213 (m) att SVT

omgående skall påbörja uppläsning av textremsan till

utländska program och programinslag hänvisar

utskottet till sitt fjolårsbetänkande (bet.

2000/01:KrU8 s. 31–32). En utförlig redogörelse

lämnas där för den metod som ett

teknikutvecklingsbolag, ägt av Synskadades

Riksförbund, arbetar med i syfte att göra textremsan

hörbar genom att texten omvandlas till digital

information som genererar syntetiskt tal i en s.k.

prator hos den enskilde. Utskottet välkomnade

regeringens förslag att det skulle vara ett mål att

synskadade under den kommande tillståndsperioden

skulle kunna erbjudas en uppläst textremsa.

Utskottet, som insåg att det är en komplex uppgift

att göra textremsan tillgänglig i uppläst version,

ansåg att SVT – oavsett vilken lösning som slutligen

kommer att väljas – även fortsättningsvis skulle

behöva samarbeta med utanförstående

teknikutvecklingsföretag.

Av sändningstillståndet för SVT, som utfärdades i

december 2001, framgår att det skall vara ett mål

för företaget att uppläst textremsa kan erbjudas

under tillståndsperioden (14 §).

Utskottet kan inte se att det är motiverat att

ändra på riksdagens beslut i fråga om uppläst

textremsa, varför motion Kr213 (m) avstyrks.

Med anledning av de två motioner som behandlar

frågor om riktlinjer rörande de språkliga och

etniska minoriteterna vill utskottet erinra om att

de nya sändningstillstånden för de tre

programföretagen SR, SVT och UR innehåller särskilda

bestämmelser som innebär att de nationella

minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och

romani chib skall inta en särställning i

verksamheten (jfr 17, 15 resp. 13 §§ i tillstånden

för SR, SVT resp. UR). Vidare bör nämnas att

resurser för programverksamheten för språkliga och

etniska minoriteter enligt de tre programföretagens

anslagsvillkor skall öka under den nya

tillståndsperioden jämfört med de resurser som

avsattes för ändamålet år 2001.

Även då det gäller de nationella minoriteterna

utgår utskottet från att programföretagen efterlever

de krav som staten ställt på dem i detta hänseende

samt att detta redovisas i public service-

uppföljningarna till Granskningsnämnden för radio

och TV. Utskottet är inte berett att föreslå att

riksdagen skall göra något särskilt uttalande med

anledning av motionerna Kr274 (kd) och Kr332 (v),

som avstyrks.

I sammanhanget vill utskottet tillägga att

radiocheferna i Sverige, Norge och Finland har

beslutat att utbudet för den samiska publiken skall

samlas i en samnordisk digital ljudradiokanal. En

gemensam organisation skall byggas upp för detta

ändamål. Vidare skall ett enhetligt datasystem

utvecklas och en juridisk modell tas fram som gör

det möjligt att sända radio över gränserna utan att

yttrandefrihet och upphovsrätt sätts ur spel.

Målsättningen är att den samiska kanalen skall vara

fullt utbyggd år 2005 med sändningar för den samiska

publiken dygnet runt.

Programföretagens medelsanvändning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– programföretagens medelsanvändning, jämför

reservationerna 11 (fp) och 12 (mp).

Motionerna

SVT, SR och UR bör enligt motion Kr400 (mp) inte få

utveckla tekniken på programmens bekostnad.

Företagen behöver ekonomiska resurser både till

programverksamhet och teknikutveckling, anser

motionären (yrkande 3).

Förslaget i motion Kr419 (fp) syftar till att SVT

och SR skall sänka sina ambitioner då det gäller

investeringar i digital teknik (yrkande 33).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det självklart att det

skall finnas en balans mellan å ena sidan

tillgängliga resurser och å andra sidan de utgifter

som företagen har för programverksamhet, teknisk

utveckling m.m. De krav som staten har på

programföretagen då det gäller sändningarnas

innehåll m.m. finns i sändningstillstånden för de

tre programföretagen. Av programföretagens

anslagsvillkor framgår att de inom tillgängliga

ekonomiska ramar skall göra de prioriteringar som

krävs för att uppfylla uppdragen. Utskottet

konstaterar att det ankommer på de tre

programföretagen att själva avgöra hur tillgängliga

medel skall disponeras på olika utgiftsändamål.

Utskottet vill tillägga att det är angeläget att

public service-företagen har möjlighet att ligga

långt framme bl.a. när det gäller utvecklingen av ny

teknik. Public service-verksamheten intar en central

roll bland medierna och kan sägas ha ett större

ansvar gentemot olika publikgrupper, t.ex. de

funktionshindrade, än andra programföretag.

Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr400 (mp)

yrkande 3 och Kr419 (fp) yrkande 33.

Distribution av TV

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– extra avgifter för TV-tittare som har

tillgång till det digitala marknätet,

– satellitdistribution av SVT:s program,

– SVT:s regionala sändningar,

– nordiskt TV-samarbete och

– TV-utbyte mellan Sverige och Finland.

Motionerna

I motion K243 (m) behandlas frågan om extra avgifter

för TV-tittare som har tillgång till det digitala

marknätet. I motionen anförs att de TV-tittare som

har tillgång till det digitala marknätet krävs på en

särskild avgift utöver TV-avgiften. För att kunna

dechiffrera de krypterade programkanalerna som sänds

i det digitala marknätet krävs att man köper ett

programkort från Senda och sedan betalar en årlig

administrationsavgift för detta. Det innebär att det

inte räcker med att betala TV-licensen för att se

Sveriges Televisions program digitalt. Motionärerna

anser att det inte är rimligt att ta ut avgift två

gånger för samma program (yrkande 16).

Satellitdistribution av SVT:s program tas upp i två

motioner.

Motionärerna bakom motion K243 (m) anser att det

är bra att SVT får distribuera sina program via

satellit. Det bör – menar motionärerna – införas en

möjlighet för samtliga satellitoperatörer att

distribuera SVT:s program. Vidare bör SVT åläggas

att kostnadsfritt tillhandahålla

satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt, under förutsättning att

mottagningen kan ske utan kostnad (yrkande 17).

Yrkande av samma innehåll framställs i motion

Kr220 (m) yrkande 2.

Frågan om tillgången till SVT:s regionala sändningar

tas upp i motion Kr398 (s). Av motionen framgår att

licensbetalare i östra Blekinge inte kan ta emot

regionala sändningar från SVT. Ansvaret för detta

ligger på SVT, vilket staten enligt motionärerna bör

klargöra för programföretaget.

Frågan om nordiskt TV-samarbete tas upp i motion

Kr424 (c, fp). I motionen yrkas att de nordiska

regeringarna snarast möjligt skall se över TV-frågan

i dess helhet i avsikt att TV-tittarna skall få

tillgång till de nordiska grannländernas TV-utbud

(yrkande 1). Vidare yrkas i samma motion att

Sveriges regering genom överläggningar med de övriga

nordiska staternas regeringar skall hävda att

”vidaresändning av egna program” i det digitala

marknätet skall ske på villkor som liknar det som

gäller för det analoga marknätet (yrkande 2).

I motion Kr424 (c, fp) begärs vidare att riksdagen

skall göra ett tillkännagivande som syftar till att

säkerställa det ömsesidiga TV-utbytet mellan Sverige

och Finland så att det kan fortsätta efter

övergången till digitala sändningar i marknätet.

Sveriges regering bör ta upp förhandlingar med

Finlands regering i detta syfte (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först förslaget i motion K243

(m) som syftar till att extra avgifter för TV-

tittare som har tillgång till det digitala marknätet

skall tas bort.

Sedan motionen väcktes under allmänna motionstiden

hösten 2001 har regeringen utfärdat kompletterande

sändningstillstånd för SVT med rätt att sända

marksänd television med digital teknik. Av

tillståndet framgår att sändningarna skall kunna tas

emot utan villkor om särskild betalning (p. 2).

Genom bestämmelsen har regeringen fullföljt ett

förslag i proposition 2000/01:94 avsnitt 11.2 s. 60,

vilket bifallits av riksdagen (bet. 2000/01:KrU8 s.

46, rskr. 2000/01:268).

Vidare bör nämnas att det av anslagsvillkoren för

SVT kan utläsas att SVT:s sändningar riktade till

Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan

villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-

avgift (p. 8).

Förslaget i motion K243 (m) yrkande 16 är således

redan tillgodosett och avstyrks därför.

Utskottet har tidigare, senast under föregående

riksmöte, avstyrkt motionsförslag om

satellitdistribution av SVT:s program liknande de

två nu aktuella motionerna, Kr220 (m) yrkande 2 och

K243 (m) yrkande 17 (jfr bet. 2000/01:KrU8 s. 47).

Utskottet anförde då följande.

Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet

att den ena delen av yrkandena torde syfta till

att de kortoperatörer som främst vänder sig till

den svenska marknaden skall få distribuera SVT:s

program utan kostnad. Enligt utskottets

uppfattning ankommer det på de berörda företagen,

således SVT och kortoperatörerna, att sinsemellan

avtala om vilka ekonomiska, administrativa m.fl.

villkor som skall gälla för att SVT skall

tillhandahålla sina programkanaler till

kortoperatörerna. Utskottet anser att denna del

av motionsyrkandena inte är en fråga som

riksdagen skall besluta om.

Den andra delen av yrkandena innebär att den

TV-tittare som vill se SVT:s satellitsända

kanaler skall kunna göra detta utan att behöva

betala ytterligare avgifter utöver TV-

mottagaravgift. Utskottet konstaterar – liksom

vid de två föregående riksmötena – att yrkandena

i denna del redan är tillgodosedda. Programmen

kommer visserligen av upphovsrättsliga skäl att

vara krypterade, varför det för mottagning krävs

ett programkort. Enligt anslagsvillkoren för SVT

får emellertid avgift utöver mottagaravgift

endast tas ut för marksänd digital TV, en regel

som enligt propositionen föreslås bli ändrad.

(Jfr SVT:s anslagsvillkor i regeringsbeslutet av

den 21 december 2000 punkt 6.) Någon avgift för

tillhandahållande och hantering av programkort

kan således inte tas ut av den TV-tittare inom

landet som endast vill ha tillgång till SVT:s

satellitsända och krypterade kanaler. Det får

förutsättas att de ansvariga för sändningarna

informerar allmänheten om detta.

De av regeringen i december 2001 utfärdade

anslagsvillkoren för SVT som avser år 2002 anger

tydligt att SVT:s sändningar riktade till Sverige

skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor

om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (p.

8).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att riksdagen bör avslå motionerna Kr220 (m) yrkande

2 och K243 (m) yrkande 17.

Då det gäller förslaget i motion Kr398 (s) om SVT:s

regionala sändningar hänvisar utskottet till sitt

ställningstagande under föregående riksmöte till

motioner med innehåll liknande det nu aktuella.

Utskottet sade sig då inse att det i vissa

gränsområden mellan olika sändare, såsom t.ex. i

östra Blekinge, finns problem med att ta emot de

analoga sändningar som innehåller regionala nyheter

från regionen.

Utskottet ansåg att det i utbyggnadsskedet för det

digitala marknätet inte längre är aktuellt med

ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet.

Utskottet förutsatte dock att frågan om tillgången

till de regionala sändningarna i respektive region

skulle uppmärksammas i utbyggnaden av det digitala

marknätet.

Utskottet har från SVT:s utvecklingschef inhämtat

att den årliga kostnaden för SVT för slavsändare av

det slag som motionärerna förespråkar uppgår till

mellan 0,5 och 1,5 miljon kronor per sändare,

beroende bl.a. på topografin i det aktuella området.

Kostnaden gäller oavsett om sändningstekniken är

analog eller digital.

I sammanhanget bör nämnas att utskottet nyligen

har noterat att SVT uppges vara nära en lösning på

problemet att kunna erbjuda regionala nyheter i

satellitsändningar (SVT:s interntidning Vi på TV nr

5 2002).

Utskottet utgår från att SVT uppmärksammar det

problem som aktualiserats i motion Kr398 (s).

Utskottet anser dock inte att det är motiverat att

riksdagen gör något uttalande med anledning av

motionen, som således avstyrks.

Frågan om nordiskt TV-samarbete behandlades av

utskottet för mindre än ett år sedan. För en

utförlig beskrivning av det läge som då var aktuellt

i detta ärende hänvisas till utskottets betänkande

2000/01:KrU8 s. 48 f.

Den digitala tekniken innebär bl.a. att

tillgängligt frekvensutrymme kan utnyttjas till

betydligt fler programkanaler än vad som är möjligt

med analog sändningsteknik. Utrymmet i det digitala

marknätet kan – åtminstone i teorin – lika väl

användas för nordiska public service-kanaler som för

kommersiella programkanaler. Det är för utskottet

inte självklart om den typ av vidaresändning som

föreslås i motion Kr424 (c, fp) yrkande 2 avser

vidaresändning av alla program som de olika nordiska

programföretagen sänder eller endast de program som

är framställda i respektive land. Oavsett hur

långtgående syftet med motionen är, konstaterar

utskottet att juridiska, tekniska och ekonomiska

frågor måste vara lösta innan grannlandskanalerna

kan vidaresändas i de nationella näten.

Som uppmärksammats i motion Kr424 (c, fp)

krypteras SVT:s sändningar i det digitala marknätet,

vilket innebär att folk som bor i gränstrakterna i

våra grannländer inte kan ta emot de digitala

sändningarna på samma sätt som de – alltjämt – kan

när det gäller analoga sändningar genom den s.k.

överspillningseffekten. De programkort som krävs för

att tittaren skall kunna få tillgång till SVT:s och

andra programföretags digitala marksändningar säljs

inte till grannländerna av upphovsrättsliga skäl.

Frågan om grannlands-TV har under flera decennier

återkommande diskuterats inom ramen för det nordiska

samarbetet.

Kulturutskottet redovisade vid 2000/01 års

riksmöte att ett medlemsförslag om nordiskt TV-

samarbete (A 1244/nord) hade inlämnats i början av

år 2001 till Nordiska rådet. Förslagsställarna ansåg

att Nordiska rådet borde ta initiativ till att lösa

problemen inom Norden och på så sätt även vara en

förebild för en europeisk lösning. Förslaget

innefattar frågan om att säkerställa fortsatta

sändningar av grannlands-TV, att verka för att de

som bor i Norden skall kunna abonnera på TV-tjänster

i annat nordiskt land, att verka för en nordisk

marknad för digital-TV, att verka för att

gränsöverskridande TV inte skall medföra höga

kostnader för nordiska medborgare och att verka för

att nationella avtal inte skall vara hinder för en

”gränslös television”.

Vid Nordiska rådets höstsession i oktober 2002

enades närvarande kulturministrar och ledamöter i

Nordenutskottet om att

- inom ramen för det nordiska samarbetet och enskilt

i länderna verka för att hitta lösningar som bidrar

till att allmänheten i ökad grad ges möjligheter

att ta del av nordiska public service-kanaler i den

digitala tiden,

-

- i god tid innan de analoga sändningarna släcks

föra förhandlingar som bidrar till en lösning i

frågan och att bejaka att alla avtal om upphovsrätt

och teknik på området skall vara färdiga senast två

år innan de analoga sändningarna släcks,

-

- det är ett allmänt intresse att public service-

kanalerna sänds i hela Norden samt att

-

- utvecklingen går snabbare framåt om bilaterala

förhandlingar förs mellan länderna som kan ge en

allnordisk lösning.

-

I Sverige har Digital-TV-kommittén i sitt

slutbetänkande (november 2001) föreslagit att public

service-företagens program skall sändas okrypterade,

vilket skulle göra dem tillgängliga i gränstrakterna

även i fortsättningen (SOU 2001:90 s. 170).

Kommittén har vidare bedömt att det analoga

marknätet kan avvecklas år 2007 (s. 135). Det kan

tilläggas att inget av de nordiska länderna hittills

har beslutat om ett slutdatum för de analoga

sändningarna. Den finska regeringen har emellertid

angivit som mål att de analoga marksändningarna

skall upphöra vid slutet av år 2006.

Utskottet är väl medvetet om att en rad tekniska,

ekonomiska och juridiska frågor måste lösas för att

grannlands-TV skall kunna realiseras. Utskottet

anser nu liksom vid föregående riksmöte att det är

angeläget att den svenska TV-publiken får tillgång

till det nordiska TV-utbudet. Utskottet förutsätter

att regeringen noga följer utvecklingen och i det

nordiska samarbetet intensifierar sina

ansträngningar för att frågan om grannlands-TV skall

komma närmare en lösning.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom Nordiska

rådet och Nordiska ministerrådet anser utskottet att

riksdagen inte bör göra något sådant uttalande i

frågan som begärs i de aktuella motionsyrkandena.

Utskottet avstyrker därför motion Kr424 (c, fp)

yrkandena 1 och 2.

Utskottet har inhämtat att överläggningar nyligen

har påbörjats på tjänstemannaplanet om hur ett

fortsatt TV-utbyte mellan Sverige och Finland skall

säkerställas vid övergången till digital

marksändning. Syftet med motion Kr424 (c, fp)

yrkande 3 torde därmed vara tillgodosett, varför

yrkandet avstyrks.

I sammanhanget bör även nämnas att en särlösning

har valts för det enspråkiga Åland, genom att SVT:s

programkanaler SVT 1 och SVT 2 återutsänds på Åland.

Till grund för denna lösning ligger ett avtal mellan

SVT, Ålands Radio och Ålands landskapsstyrelse. De

upphovsrättsliga kostnaderna täcks med åländska TV-

avgiftsmedel. Överläggningar mellan parterna om ett

avtal som reglerar rätten till vidareutsändning av

SVT:s digitala programkanaler till Åland pågår för

närvarande.

Frågor om digital radio

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– digitalradiokommitté, jämför reservation 13

(v) och

– SR:s nuvarande DAB-sändningar, jämför

reservation 14 (v).

Motionerna

I motion Kr338 (v) erinras om att en

digitalradiokommitté skall tillsättas, vilket

aviserades i proposition 2000/01:94. Kommittén hade

ännu inte tillsatts, när motionen väcktes, vilket

enligt motionen försatt radion i en oacceptabel

situation. Det digitala sändarnätet hotas av

avveckling om inte den utlovade

digitalradiokommittén skyndsamt kommer med förslag

till åtgärder. Regeringen borde därför snarast

tillsätta kommittén (yrkande 4).

I motion Kr423 (kd) yrkas att en kommitté omgående

skall få i uppdrag att utvärdera den

försöksverksamhet som ägt rum med digital ljudradio

(yrkande 3).

I motion Kr338 (v) begärs att regeringen skall ta

ansvar för åtgärder som räddar SR:s nuvarande DAB-

sändningar (DAB = Digital Audio Broadcasting) till

dess att kommittén inkommit med sina förslag om DAB-

radions framtid (yrkande 5).

Bakgrund

År 1995 beslutade riksdagen att SR, UR och privata

programföretag, efter särskilda beslut av

regeringen, skulle få påbörja försök med digitala

radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet.

1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). Som motiv för

beslutet anfördes bl.a. att den digitala tekniken

ger bättre ljudkvalitet, effektivare utnyttjande av

frekvensutrymme, större tålighet mot störningar och

möjlighet att sända bilder och text i radio. I

samband med riksdagsbeslutet uttalades att

verksamheten skulle utvärderas sedan mottagare

funnits på marknaden några år och företagen och

allmänheten hade fått erfarenheter av den nya

tekniken.

I proposition 2000/01:94 konstaterade regeringen

att utvecklingen av digitala mottagare gått långsamt

och att villkoren för att utvärdera verksamheten

ännu inte hade uppnåtts (våren 2001). Trots det

ansåg regeringen att verksamheten snarast måste

utvärderas med hänsyn till att sändningarna pågått i

flera år. Regeringen aviserade därför att den avsåg

att ge en kommitté i uppdrag att utvärdera den

försöksverksamhet av digital radio som pågått sedan

år 1995. Kommittén borde också analysera den

digitala radions framtidsförutsättningar. I avvaktan

på regeringens ställningstagande med anledning av

utredningens beslut borde SR enligt propositionen

minska kostnaderna för de digitala sändningarna

(prop. s. 61–62).

Kulturutskottet ansåg att utredningen borde

tillsättas skyndsamt samt att utredningens resultat

borde avvaktas innan beslut skulle fattas om den

fortsatta DAB-utvecklingen. Utskottet tillstyrkte

att SR skulle minska sina kostnader för de digitala

sändningarna i avvaktan på utredningsresultatet

(bet. 2000/01:KrU8 s. 52).

I november 2001 utfärdade regeringen

kommittédirektiv för en särskild utredare som skulle

utvärdera digital radio m.m. (dir. 2001:88). I ett

första steg skall utredaren bl.a. behandla frågor

som rör den tekniska utvecklingen, programutbud,

frekvensfördelning, ekonomiska aspekter och andra

distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB.

Detta inledande arbete skall redovisas senast den 15

april 2002.

I ett andra steg skall utredaren analysera den

digitala radions framtidsförutsättningar. I detta

andra skede kommer parlamentarisk medverkan att

krävas. Regeringen avser att återkomma i frågan om

analysens omfattning och inriktning samt om sådan

kompletterande parlamentarisk medverkan i den andra

etappen av utredningen. Uppdraget i sin helhet skall

vara slutfört senast den 31 december 2002.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av förslagen i motionerna Kr338 (v)

yrkande 4 och Kr423 (kd) yrkande 3 om en

digitalradiokommitté erinrar utskottet om sina

uttalanden våren 2001 om att den av regeringen då

aviserade utredningen borde tillsättas och arbeta

skyndsamt samt att utredningens resultat borde

avvaktas innan beslut fattas om den fortsatta DAB-

utvecklingen. Utskottet, som alltjämt har samma

uppfattning i frågan, utgår från att regeringen

snarast, dvs. i god tid före valet hösten 2002,

utser de parlamentariker som skall medverka i den

andra etappen av utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr338 (v) yrkande 4 och Kr423

(kd) yrkande 3.

Förslaget i yrkande 5 i motion Kr338 (v) syftar till

att regeringen skall ta ansvar för att rädda SR:s

nuvarande DAB-sändningar till dess att Digital-

radiokommittén lämnat sina förslag. Här bör nämnas

att regeringen den 20 december 2001 beslutade om ett

kompletterande sändningstillstånd för SR med rätt

att sända ljudradio med digital teknik. Tillståndet

gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31

december 2005, eller till dess att regeringen har

fattat beslut om den framtida användningen av

frekvensutrymme för digital ljudradio. Av de

anslagsvillkor för år 2002 som gäller för SR framgår

att programföretaget i avvaktan på regeringens

ställningstagande till resultaten av den tillsatta

digitalradioutredningen skall minska kostnaderna för

de digitala sändningarna.

Utskottet konstaterar att DAB-sändningarna fortgår

om än på en lägre ekonomisk nivå än vad som gällde

under föregående tillståndsperiod. Programföretaget,

dvs. SR, ansvarar självt för sändningarna under den

tid som nämns i den nu aktuella motionen. Något

särskilt riksdagens uttalande om att regeringen

skall rädda SR:s DAB-sändningar till dess att

Digitalradiokommittén lämnat förslag om DAB-radions

framtid torde inte vara påkallat. Därmed avstyrker

utskottet motion Kr338 (v) yrkande 5.

Frågor om det analoga och det

digitala TV-nätet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– tidpunkt för avveckling av det analoga

marknätet för TV, jämför reservation 15 (kd)

och

– stopp för fortsatt utbyggnad av det

digitala marknätet för TV, jämför

reservation 16 (m, fp).

Motionerna

Fråga om tidpunkt för avveckling av det analoga

marknätet för TV behandlas i två motioner.

I motion Kr423 (kd) sägs att det är en riktig

åtgärd att fortsätta utbyggnaden av det digitala

marknätet för TV-sändningar. För att det digitala

nätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs ett

beslut om datum för att släcka det analoga nätet

(yrkande 4). Likartade synpunkter framförs i yrkande

4 i motion K367 (kd).

I motion T409 (fp) krävs ett stopp för fortsatt

utbyggnad av det digitala marknätet för TV (yrkande

8). En fortsatt utbyggnad bör inte ske utan att det

prövas om frekvensutrymmet har större värde i något

annat användningsområde. Den pågående utbyggnaden av

kabel-TV och satellit-TV samt TV-tittarnas ovilja

att utnyttja Teracoms och dess dotterbolags tjänster

talar sitt tydliga språk.

Bakgrund

Genom riksdagens beslut hösten 2000 får digital

marksänd TV byggas ut till att omfatta hela landet

(prop. 2000/2001:1 utg.omr. 17 s. 106, bet.

2000/2001:

KrU1 s. 100–101, rskr. 2000/2001:59).

Digital-TV-kommittén hade bl.a. i uppdrag att

följa verksamheten med digital marksänd TV och

fortlöpande rapportera sina iakttagelser till

regeringen. Kommittén har i sitt slutbetänkande

Digital TV – modernisering av marknätet (SOU

2001:90) redovisat sina förslag och bedömningar.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Av

betänkandet framgår bl.a. att det statliga bolaget

Teracom AB, som är ägare till och svarar för

utbyggnaden av marknätet, har gjort en

omprioritering av sin utbyggnadsplan. Beslutet

innebär att företaget tillfälligt skjuter på

ytterligare utbyggnad av marknätet, när fyra

frekvenskanaler vid årsskiftet 2001/02 når 90 % av

befolkningen (SOU 2001:90 s. 95).

Mot bakgrund av det kapital som bolaget behöver

främst på grund av stora investeringar i marknätet

har regeringen tidigare under innevarande riksmöte i

proposition 2001/02:76 Teracom AB – garanti och

omstrukturering föreslagit att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att mot en riskavspeglande

avgift utfärda en kreditgaranti till Teracom AB på

högst 2 000 000 000 kronor. Riksdagen har bifallit

förslaget men samtidigt beslutat – med hänvisning

till att det kommande riksdagsvalet försenar en

eventuell förnyad riksdagsbehandling – om en

förlängning av garantitiden med två månader i

förhållande till regeringens förslag. Beslutet

innebär att garantin – om den utfärdas – får gälla

t.o.m. den 31 december 2002 (yttr. 2001/02:FiU5y,

bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149).

Utskottets ställningstagande

Frågan om tidpunkt för avveckling av det analoga

marknätet för TV behandlades av Digital-TV-kommittén

som i sitt slutbetänkande gjorde bedömningen att de

analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007.

Betänkandet har remitterats. Enligt regeringens

bedömning kan förslag med anledning av betänkandet

komma att läggas fram för riksdagen under senare

delen av år 2002 (jfr prop. 2001/02:76 s. 5).

Utskottet anser inte att remissinstansernas

yttranden och regeringens beredningsarbete och

ställningstagande i frågan bör föregripas, varför

motionerna Kr423 (kd) yrkande 4 och K367 (kd)

yrkande 4 avstyrks.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl

att – som föreslås i motion T409 (fp) – stoppa den

fortsatta utbyggnaden av det digitala marknätet för

TV. Starka skäl talar i stället för en fortsatt

utbyggnad av det digitala markbunda TV-nätet.

Utskottet anser nu liksom tidigare att det är

viktigt att alla som bor i landet har tillgång till

ett allsidigt TV-utbud och att invånarna kan välja

mellan samtliga distributionsformer och inte är

hänvisade enbart till mottagning via satellit eller

kabel. (Jämför t.ex. bet. 2000/01:KrU1 s. 100.)

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion T409 (fp) yrkande 8.

Fråga avseende Teracom AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

– fråga avseende Teracom AB, jämför

reservation 17 (m).

Motionen

I motion Kr270 (m) sägs att bolaget Boxer, som ägs

av helstatliga Teracom AB och som hyr ut mottagare

till det digitala marknätet, avser att sälja

information om de TV-tittare som besöker Boxers

portal. Kulturdepartementet bör ge ägardirektiv till

Teracom AB som syftar till att varken Teracom eller

bolag som delägs av Teracom får försälja

personuppgifter (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Boxer TV-Access AB (Boxer) ägs till 70 % av Teracom

AB och till 30 % av Skandia Media Invest AB, som är

en del av Livförsäkringsbolaget Skandia. Boxer

ansvarar för upphandling, försäljning och uthyrning

av mottagare för marksänd digital-TV. Boxerportalen,

som omnämns i motionen, är en digital-TV-portal, som

i likhet med Internets portaler innehåller

information, tjänster och underhållning som är

åtkomlig för den som har tillgång till marksänd

digital TV. Avveckling av Boxerportalen har

påbörjats. Kunderna har emellertid tillgång till

portalen så länge det finns giltiga kundavtal om

denna tjänst, vilket troligen innebär t.o.m. första

kvartalet 2003, varefter portalen stängs.

I ett pressmeddelande den 16 oktober 2001

informerade Boxers VD om att företaget inte kommer

att sälja information om hur deras kunder agerar i

det digitala marknätet samt att företaget aldrig

sålt någon sådan information.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon

grund för de farhågor som motionärerna bakom motion

Kr270 (m) yrkande 1 har rörande försäljning av

personuppgifter från Boxer. Det saknas därför skäl

för riksdagen att göra ett tillkännagivande av det

slag som föreslås i motionen. Motion Kr270 (m)

yrkande 1 avstyrks.

Mediepåverkan m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– forskningsläget rörande barn och medier,

– mediernas brist på jämställdhet, jämför

reservation 18 (mp),

– medievåld och

– översyn av Våldsskildringsrådet, jämför

reservation 19 (kd).

Motionerna

Frågan om moderna mediers påverkan på unga människor

har tagits upp i motion Kr416 (kd). Enligt motionen

bör en sammanställning göras av det rådande

forskningsläget rörande barn och medier inom och

utom Sverige för att skapa ett bättre underlag för

beslut (yrkande 4).

I motion Kr400 (mp) sägs att flickor som ser mycket

på TV får minskat självförtroende, medan pojkar får

stärkt självförtroende. Motionären yrkar att

regeringen skall lämna förslag till riksdagen om hur

mediernas brist på jämställdhet skall motverkas

(yrkande 1). Liknande förslag finns i motion Kr422

(mp) yrkande 66.

I motion Kr402 (s) föreslås att åtgärder skall

vidtas mot medievåld. Förslaget syftar i första hand

till självreglering av mediebranschen snarare än

förbud. Vidare syftar motionen till ökad forskning

om sambandet mellan våld och medier samt till ökad

mediekunskap i skolan.

Förslaget i motion Kr429 (kd) syftar till att den av

regeringen i budgetpropositionen för år 2002

aviserade översynen av Våldsskildringsrådet skall

komma till stånd snarast (yrkande 5). Liknande

förslag finns i motion Kr423 (kd) yrkande 5.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslaget i motion Kr416 (kd) om

forskningsläget rörande barn och medier hänvisar

utskottet till det arbete som bedrivs vid Nordiska

dokumentationscentralen för

masskommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs

universitet. Nordicoms övergripande mål är att göra

medie- och kommunikationsforskning i de nordiska

länderna känd både här hemma och i andra delar av

världen. Vid Nordicom finns The Unesco International

Clearinghouse on Children and Violence on the Screen

(här kallat Clearinghuset), ett internationellt

informationscentrum rörande barn och medievåld.

Syftet med Clearinghuset är att öka medvetenheten

och kunskaperna om barn och medievåld, som bl.a.

distribueras via satellit-TV och Internet. Vidare

kan nämnas att verksamheten även syftar till att

påvisa aktiviteter och åtgärder som syftar till att

stärka barn som mediekonsumenter.

Utskottet har inhämtat att Clearinghuset redan

från starten har haft en ambition i sitt arbete att

vidga kunskapen om barn och medievåld och sätta in

den i ett större sammanhang. Man söker således

belysa barnets mediesituation i vidare bemärkelse.

Som en direkt följd av brukarnas efterfrågan på

kunskap har arbetet mer och mer kommit att inriktas

på att klarlägga den kunskap som finns om barn, unga

och medier från en mängd olika perspektiv. Frågor av

intresse i sammanhanget är t.ex. vilken omfattning

barns och ungas medieanvändning har, vad barn och

unga använder medierna till, hur och i vilka

situationer de använder medierna, hur de påverkas av

medievåldet och annat medieinnehåll och vad som görs

för att öka kompetensen hos barn och unga som

medieanvändare genom bl.a. mediekunskap och

mediedeltagande.

Utskottet konstaterar att motionsyrkandet är väl

tillgodosett genom de insatser som görs vid

Clearinghuset. Utskottet kan således inte se att det

finns någon anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet.

Motion Kr416 (kd) yrkande 4 avstyrks.

Då det gäller förslaget i motionerna Kr400 (mp)

yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 66 att regeringen

skall lämna förslag till hur mediernas brist på

jämställdhet skall motverkas erinrar utskottet om

att jämställdhetsintegrering (på engelska ”gender

mainstreaming”) är den strategi som regeringen valt

för att uppnå jämställdhet inom samtliga

politikområden.

I riksdagen behandlas mediefrågor dels av

konstitutionsutskottet, dels av kulturutskottet. De

mediefrågor som ligger inom ramen för

kulturutskottets beredningsområde gäller i huvudsak

public service-verksamheten. Utskottet nöjer sig

därför med att här kommentera den delen av

medieområdet.

Av 6 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) framgår

följande.

Den som sänder TV-program eller som sänder

ljudradioprogram efter tillstånd av regeringen

skall se till att programverksamheten som helhet

präglas av det demokratiska statsskickets

grundidéer och principen om alla människors lika

värde och den enskilda människans frihet och

värdighet.

En liknande formulering infördes år 1978 genom en

ändring i radiolagen (1966:755). Av förarbetena till

lagändringen framgår att med begreppet ”alla

människors lika värde och enskilda människors frihet

och värdighet” avsågs de sidor av demokratibegreppet

som anknyter till bl.a. förhållandet mellan

människor, t.ex. hävdande av jämställdhet mellan män

och kvinnor (se prop. 1977/78:91 s. 230).

Utskottet konstaterar att det ankommer på public

sevice-företagen att följa de bestämmelser som finns

och att Granskningsnämnden för radio och TV har i

uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av

givna bestämmelser.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och Kr422

(mp) yrkande 66.

Då det gäller förslagen i motion Kr402 (s) som

syftar till att olika åtgärder skall vidtas mot

medievåld vill utskottet erinra om att riksdagen

under föregående riksmöte ställde sig bakom det

förslag till mål för mediepolitiken som regeringen

hade lagt fram. Målet för mediepolitiken skall vara

att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas

oberoende och tillgänglighet samt att motverka

skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1

utg.omr. 17

s. 98, bet. 2000/01:KrU1 s. 95–97, rskr.

2000/01:59).

Vidare bör nämnas att de åtgärder som motionärerna

föreslår är uppgifter som åvilar

Våldsskildringsrådet, en kommitté som inrättades

efter riksdagsbeslut år 1990 och som är inordnad

under Kulturdepartementet. Rådet har bl.a. i uppgift

att

- ta initiativ till projekt inom forskning,

utbildningsväsende och föreningsliv,

-

- informera de audiovisuella branscherna om EU-

rekommendationen om skydd av barn och den mänskliga

värdigheten samt stödja och följa branschernas

arbete med självreglering och

-

- verka för en förbättrad mediekunskap i skolan och

i lärarutbildningen.

-

I sammanhanget hänvisar utskottet slutligen till den

redovisning för den statliga politikens inriktning

då det gäller skadligt medieinnehåll som regeringen

lämnat i budgetpropositionen för år 2002 (se prop.

2001/02:1 utg.omr. 17

s. 115).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr402 (s).

Utskottet avstyrker även motionerna Kr423 (kd)

yrkande 5 och Kr429 (kd) yrkande 5 vari begärs en

översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. Av

budgetpropositionen för år 2002 framgår att

mediesituationen för barn och ungdomar har ändrats

sedan rådets uppdrag formulerades. Regeringen avser

därför att i likhet med vad rådet begärt modernisera

uppdraget så att det bättre anpassas efter dagens

problembild. Enligt regeringen finns det skäl att i

det sammanhanget även se över rådets sammansättning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Privatisering av public service-kanaler

(punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K243 yrkandena 19,

20 och 21.

Ställningstagande

I likhet med vad som framförs i motion K243 (m)

yrkandena 19, 20 och 21 anser vi att det statliga

ägandet av SVT, SR och UR hämmar utvecklingen av

företagen. Möjligheterna att långsiktigt säkra en

nödvändig finansiering är begränsade liksom

möjligheterna att knyta allianser. Företagen snärjs

av ökade krav på detaljreglering, vilket hindrar en

nödvändig utveckling. Uppdragsgivarna i form av

riksdag och regering står oförmögna att hantera de

avgörande nödvändiga frågorna.

Vi anser därför att delar av SVT och SR samt hela

UR skall säljas ut. När hela eller delar av SVT, SR

och UR ges ett nytt ägande kommer de att få bättre

förutsättningar att agera på den förändrade

mediemarknaden. Vid en privatisering bör ett

folkligt spritt ägande eftersträvas. Därigenom

öppnas möjligheterna att konkurrera på likvärdiga

villkor med andra medieföretag.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion K243 (m) yrkandena 19, 20 och

21.

2. Finansieringsformen för public service-

företagen (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr270 yrkande

2 och 2001/02:K243 yrkande 15 samt avslår motionerna

2001/02:Kr257 yrkande 2 och 2001/02:Kr419 yrkande

32.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motionerna K243 (m)

yrkande 15 anser vi att motiven för en särskild TV-

avgift upphör med en modern definition av public

service och med en successiv avveckling av det

statliga företagandet inom mediebranschen.

Avgiftsfinansieringen av public service-verksamheten

bör således avskaffas. I stället bör verksamheten

finansieras med skattemedel liksom annan verksamhet

som befinns omistlig för allmänheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna K243 (m) yrkande15 och Kr270 (m)

yrkande 2 samt avslå motionerna Kr257 (kd) yrkande 2

och Kr419 (fp) yrkande 32.

3. Finansieringsformen för public service-

företagen (punkt 3)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 32

och avslår motionerna 2001/02:Kr257 yrkande 2,

2001/02:Kr270 yrkande 2 och 2001/02:K243 yrkande 15.

Ställningstagande

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr419 (fp)

anser jag att ett nytt finansieringssystem bör

införas för public service-verksamheten i stället

för den nuvarande finansieringen via TV-

avgiftssystemet. Som föreslås i motionen bör fem

fonder bildas för att stödja public service-

produktionen inom radio, TV och nya medier. Fonderna

bör tillföras dels ett stort eget kapital genom att

staten gör en engångsöverföring, dels årliga

tillskott. Engångsöverföringen föreslås komma från

en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i

Telia. Det årliga tillskottet skall komma från

intäkter från nätavgifter.

Även kommersiella radio- och TV-stationer, liksom

webbplatser, skall kunna få stöd från fonderna.

Resursnivån till public service-verksamheten bör

kunna ligga 2025 % över dagens medelstilldelning, så

att högre kvalitet kan möjliggöras i verksamheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 32 och avslå

motionerna Kr257 (kd) yrkande 2, Kr270 (m) yrkande 2

och K243 (m) yrkande 15.

4. Ändringar av lagen om TV-avgift (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr207 och avslår

motionerna 2001/02:Kr208, 2001/02:Kr257 yrkande 1

och 2001/02:Kr318.

Ställningstagande

Vi anser liksom motionärerna bakom motion Kr207 (m)

att det är fel att TV-avgift skall kunna tas ut för

datorer som genom bredbandstjänster har möjlighet

att ta emot TV.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr207 (m) och avslå

motionerna Kr208 (m), Kr257 (kd) yrkande 1 och Kr318

(mp).

5. Ändringar av lagen om TV-avgift (punkt 4)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr318 och avslår

motionerna 2001/02:Kr207, 2001/02:Kr208 och

2001/02:Kr257 yrkande 1.

Ställningstagande

Som framförs i motion Kr318 (mp) har den tekniska

utvecklingen förändrat förutsättningarna för TV-

avgiftssystemet. TV:n kan numera användas till så

mycket mer än bara TV-tittande.

Hemelektronikutrustningen integreras och det sker en

sammansmältning av TV:n, datorn och mobiltelefonen.

Mot bakgrund av den pågående utvecklingen blir en

avgift på just TV-apparater både förlegad och

principiellt felaktig. Det är därför nödvändigt att

avgiftssystemet moderniseras.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr318 (mp) och avslå

motionerna Kr207 (m), Kr208 (m) och Kr257 (kd)

yrkande 1.

6. Regler för jämlik valbevakning (punkt 5)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande

2 och 2001/02:Kr422 yrkande 59.

Ställningstagande

Grunden för public service-företagens

sändningsverksamhet är att den skall bedrivas

självständigt i förhållande till olika ekonomiska

eller politiska maktsfärer i samhället.

Programföretagens sändningsrätt skall utövas

opartiskt och sakligt och ge utrymme åt en mångfald

av åsikter och meningsyttringar. Public service-

företagens nyhetsbevakning får självfallet inte

styras.

De flesta demokratiska länder har någon form av

föreskrifter för hur medierna skall sköta

bevakningen inför allmänna val. Sådana regler saknas

i Sverige. I likhet med vad som anförs i motionerna

Kr400 (mp) och Kr422 (mp) anser jag att det är

angeläget att debattider i medierna inför allmänna

val fördelas så att en rimlig balans ges mellan de

olika riksdagspartierna. Det är därför av stor vikt

att regeringen låter utarbeta förslag till regler

för hur en jämlik valbevakning skall bedrivas i

public service-företagens programverksamhet.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och

Kr422 (mp) yrkande 59.

7. Handlingsplan för att bryta maktstrukturerna

i SVT:s nyhetssändningar (punkt 6)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr401.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr401 (v) är SVT:s nyhetsprogram

långt ifrån jämställda. Det visar en undersökning

som gjorts vid Göteborgs universitet. Av

undersökningen framgår att ju viktigare en nyhet är,

desto mindre är chansen att en kvinna blir

intervjuad. Undersökningen visar också att SVT inte

klarat av att bryta könsmaktsstrukturerna i

nyhetsprogrammen.

Public service-kanalerna har i uppdrag att

kritiskt granska samhällets maktstrukturer. Enligt

vår mening har SVT:s nyhetsprogram därför ett

demokratiskt ansvar för att det som speglas i rutan

skall vara en del i arbetet att bryta

maktstrukturerna. SVT har ett ansvar att bryta de

könsrollsmönster som finns i samhället och göra det

på sitt sätt – nämligen att män och kvinnor

likvärdigt visas i rutan.

Att kvinnor sällan kommer till tals i nyheterna

har varit extra tydligt i bevakningen av och

rapporteringen om terrorattackerna i USA.

Säkerhetspolitiken är totalt dominerad av män, men

den berör oss alla.

Inom SVT bör en handlingsplan tas fram för att

bryta maktstrukturerna och aktivt söka upp kvinnliga

experter och debattörer till nyhetssändningarna och

samhällsprogrammen.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr401 (v).

8. Ljudsignal före program med våldsinslag

(punkt 7)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och

Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr429

yrkande 6.

Ställningstagande

Radio- och TV-lagen (1996:844) anger att program med

ingående våldsskildringar av verklighetstrogen

karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i

televisionen antingen skall föregås av en varning i

ljud eller innehålla en varning som anges löpande i

bild under hela sändningstiden (6 kap. 2 §).

SVT har sedan många år en policy för skildringar

av våld, som bl.a. innebär att företaget i påannons

eller programpresentation förvarnar om det följande

programmet eller inslaget innehåller våldsscener som

kan verka uppskakande på tittarna.

Vi anser i likhet med motionärerna bakom motion

Kr429 (kd) att en talad varning inte är tillräckligt

effektiv för att skydda barn, eftersom den

förutsätter att föräldern sitter framför TV:n och

lyssnar på påannonseringen. En ljudsignal kan

däremot dra uppmärksamheten till sig även om

föräldern inte befinner sig alldeles i närheten av

TV:n. Därför föreslår vi att regeringen skall komma

med ett förslag till ändring av radio- och TV-lagen

så att det tydligt framgår att en varning i ljud

skall ges i form av en ljudsignal.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

delvis bifalla motion Kr429 (kd) yrkande 6.

9. SVT:s programtextning (punkt 8)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 60

och avslår motionerna 2001/02:Kr201 och

2001/02:Kr209 yrkande 1.

Ställningstagande

Textning i TV är till ovärderlig hjälp för

hörselskadade, men också för till exempel människor

med läs- och skrivsvårigheter och invandrare. Att ge

så många som möjligt reell möjlighet att ta till sig

innehållet i programutbudet är en viktig demokratisk

princip.

Av SVT:s sändningstillstånd (från december 2001)

för perioden 2002–2005 framgår att ”minst 50 % av

sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt

ursprung bör vara textad vid utgången av

tillståndsperioden”

(14 §). Det är viktigt att redan nu slå fast att

SVT:s programtextning under tillståndsperioden efter

den nuvarande, dvs. efter år 2005, skall nå upp till

100 % av förstagångssändningarna med svenskt

ursprung.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 60 och

avslå motionerna Kr201 (m) och Kr209 (c) yrkande 1.

10. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska

minoriteterna i Sverige (punkt 10)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och

Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr274 och bifaller

delvis motion 2001/02:Kr332.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med vad som föreslås i motion

Kr274 (kd) att det är uppenbart att det sker en

orättvis fördelning av resurserna i public service-

företagen och att meänkieli missgynnas både i fråga

om personella och ekonomiska resurser av SVT, UR och

SR. Det finns mot denna bakgrund starka skäl att

göra en uppföljning av hur de tre programföretagens

fördelning av resurser och sändningstider görs

beträffande programverksamheten för samtliga

nationella minoriteter i landet.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr274 (kd) och delvis bifalla motion

Kr332 (v).

11. Programföretagens medelsanvändning

(punkt 11)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 33

och avslår motion 2001/02:Kr400 yrkande 3.

Ställningstagande

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr419 (fp)

anser jag att SVT och SR bör minska sina ambitioner

då det gäller investeringar i digital teknik.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 33 och avslå

motion Kr400 (mp) yrkande 3.

12. Programföretagens medelsanvändning

(punkt 11)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr400 yrkande 3

och avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 33.

Ställningstagande

I enlighet med vad som anförs i motion Kr400 (mp)

anser jag att public service-bolagen, SVT, SR och

UR, behöver ekonomiska resurser till både

programverksamhet och teknikutveckling för att de

skall ha möjlighet att utvecklas med mångfald och

kvalitet som kännetecken och vara medier att lita

på. Det är oacceptabelt om tekniken utvecklas på

programmens bekostnad.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr400 (mp) yrkande 3 och

avslå motion Kr419 (fp) yrkande 33.

13. Digitalradiokommitté (punkt 17)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 4

och avslår motion 2001/02:Kr423 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen aviserade i prop. 2000/01:94 Radio och TV

i allmänhetens tjänst att den avsåg att tillsätta en

kommitté som skulle få i uppdrag att utvärdera den

försöksverksamhet med digital radio som pågått sedan

år 1995. Kommittén borde också analysera den

digitala radions framtidsförutsättningar. I samband

med behandlingen av propositionen uttalade

kulturutskottet att utredningskommittén borde

tillsättas och arbeta skyndsamt samt att

utredningens resultat borde avvaktas innan beslut

fattas om den fortsatta DAB-utvecklingen. En

särskild utredare har därefter fått i uppdrag att i

ett första steg kartlägga och analysera situationen.

Som framgår av motion Kr338 (v) har dock kommittén

ännu inte tillsatts. Detta gör att radion försatts i

en oacceptabel situation. Risk finns för att

digitalradion kan gå i graven utan att en seriös och

snabb politisk prövning gjorts. Det digitala

sändarnätet hotas således av avveckling om inte den

utlovade digitalradiokommittén skyndsamt kommer med

förslag till åtgärder. Det är angeläget att

regeringen med det snaraste tillsätter den redan

beslutade digitalradiokommittén.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr338 (v) yrkande 4 och avslå

motion Kr423 (kd) yrkande 3.

14. SR:s nuvarande DAB-sändningar (punkt 18)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen måste ta ansvar för åtgärder som räddar

radions nuvarande DAB-sändningar till dess att

digitalradiokommittén inkommit med sina förslag

rörande DAB-radions framtid.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr338 (mp) yrkande 5.

15. Tidpunkt för avveckling av det analoga

marknätet för TV (punkt 19)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr423 yrkande

4 och 2001/02:K367 yrkande 4.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna Kr423 (kd)

och K367 (kd) vill vi framhålla att vi anser att det

är viktigt att det digitala marknätet för TV-

sändningar byggs ut i hela landet. Inom en nära

framtid kommer de analoga sändningarna att upphöra.

Då är det – som framhålls i båda motionerna –

viktigt att det finns ett praktiskt taget

heltäckande digitalt marknät. För att det digitala

marknätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs

ett riksdagsbeslut om datum för att släcka det

analoga TV-nätet. Ett förslag till sådan tidpunkt

har nyligen lämnats av Digital-TV-kommittén. Vi

anser att regeringen – efter sedvanlig

remissbehandling – bör lämna förslag till riksdagen

i denna angelägna fråga.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna Kr423 (kd) yrkande 4 och K367

(kd) yrkande 4.

16. Stopp för fortsatt utbyggnad av det

digitala marknätet för TV (punkt 20)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:T409 yrkande 8.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion T409 (fp)

anser vi att satsningen på marksänd digital-TV

hittills varit ett misslyckande. Vi anser därför att

en fortsatt utbyggnad av det rikstäckande digitala

mark-TV-nätet inte skall ske utan att det görs en

prövning av om frekvensutrymmet har större värde

inom något annat användningsområde. Den pågående

utbyggnaden av kabel-TV och satellit-TV samt TV-

tittarnas ovilja att utnyttja Teracoms och dess

dotterbolags tjänster talar sitt tydliga språk.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion T409 (fp) yrkande 8.

17. Fråga avseende Teracom AB (punkt 21)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr270 yrkande 1.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr270 (m) anser

vi att Kulturdepartementet, som företräder staten

som ägare till Teracom AB, i ägardirektiv skall ange

att varken Teracom AB eller bolag som delägs av

Teracom AB skall få ägna sig åt försäljning av

personuppgifter om TV-tittarna.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr270 (m) yrkande 1.

18. Mediernas brist på jämställdhet (punkt 23)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 18. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande

1 och 2001/02:Kr422 yrkande 66.

Ställningstagande

Som framgår av motionerna Kr400 (mp) och Kr422 (mp)

har forskning kunnat påvisa att flickor som ser

mycket på TV får minskat självförtroende, medan

pojkar som ser mycket på TV får stärkt

självförtroende. Mediernas bilder av könen är

snedvridande och visar i huvudsak den aktive mannen

och den passiva kvinnan. Det gäller inte bara i

fiktion, utan även i nyhetssammanhang, där män

används för att illustrera makt och kvinnor används

för att illustrera offer. Könsrollerna blir på så

sätt självgenererande, styrda av de roller som

medierna förmedlar. Regeringen bör därför framlägga

förslag för riksdagen om hur den brist på

jämställdhet som genomsyrar medierna i dag skall

motverkas.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och

Kr422 (mp) yrkande 66.

19. Översyn av Våldsskildringsrådet (punkt 25)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 19. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr423 yrkande

5 och 2001/02:Kr429 yrkande 5.

Ställningstagande

Som anförs i motionerna Kr423 (kd) och Kr429 (kd)

har Våldsskildringsrådet begärt en översyn av

inriktning och arbetsformer för rådet. I årets

budgetproposition konstaterar regeringen att den

efterfrågade översynen skall genomföras, ett krav

som vi ställde redan för ett år sedan. Rådets

sammansättning skall också ses över. Vi anser att

översynen skall genomföras snarast.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motionerna Kr423 (kd) yrkande 5 och

Kr429 (kd) yrkande 5.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Public service-uppdragets utformning (punkt

1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

Med tanke på att regeringen avser att tillsätta en

parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en

samlad översyn av public service-uppdragets innehåll

inför nästa tillståndsperiod, dvs. för tiden efter

år 2005, har vi valt att inte reservera oss till

förmån för motion K243 (m) yrkande 14.

Vi vill emellertid påminna om att det av motionen

framgår att det gamla public service-tänkandet bör

ersättas av det öppna samhällets grundläggande

principer om mångfald och oberoende samt att ett

modernt public service-tänkande innebär att public

service skall ses som ett komplement till den fria

mediestrukturen. I motionen sägs även att

utgångspunkterna för den programverksamhet som skall

finansieras med offentliga medel bör formuleras på

följande sätt.

- Offentlig finansiering skall bara användas för

program och verksamheter som kompletterar övrigt

medieutbud, innehålls- och kvalitetsmässigt.

-

- Public service-programmen skall komma alla till

del.

-

- Offentligt finansierade program måste präglas av

högsta kvalitet.

-

Vidare framgår av motionen att staten noga bör ange

vilka uppgifter som skall anses nödvändiga, även om

de inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana

uppgifter kan höra mer omfattande kulturprogram,

program för minoriteter, nyhetsrapportering i den

mån delar av landet inte täcks av andra

programföretag m.m. Det ligger i sakens natur att

public service-uppdraget kontinuerligt måste prövas

i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden

erbjuder. Med detta synsätt blir public service-

uppgiften mer begränsad än i dag. Den ställer inte

krav av den typ och omfattning som gäller för dagens

SR och SVT. Hela eller delar av dessa företag bör

därför – enligt vad som sägs i motionen – försäljas.

I samband med att public service-villkoren

förändras måste nya organisationsformer skapas för

bl.a. Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama.

2. SVT:s programtextning (punkt 8)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan

Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén

(c) och Ana Maria Narti (fp) anför:

Vi har noterat att SVT:s textning av

förstagångssända program med svenskt ursprung

minskade från år 2000 till år 2001. Det är

allvarligt med tanke på den stora betydelse som

programtextningen har för en stor del av

befolkningen och mot bakgrund av att riksdagens

beslut våren 2001 innebar ett klart

ställningstagande för en kraftfull ökning av

programtextningen. Vi har även noterat att SVT i ett

s.k. nyårslöfte lovat att öka programtextningen

under år 2002 till att omfatta 29,5 % av de

förstagångssända programmen. Vi vill påminna om att

SVT enligt sitt sändningstillstånd ålagts att vid

utgången av tillståndsperioden, dvs. vid slutet av

år 2005, nå upp till minst 50 %, vilket kräver en

markant satsning från företagets sida.

3. Uppläsning av textremsan (punkt 9)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi vill påminna om att – som framförs i motion Kr213

(m) – det är angeläget att TV-programmen görs

tillgängliga för synskadade genom en uppläst

textremsa oavsett hur det går för de digitala

sändningarna i marknätet. Motionären bakom motionen

är besviken på att regering och riksdag nöjt sig med

att det skall vara ett ”mål” för SVT att under

tillståndsperioden erbjuda en uppläst textremsa. Vi

har förståelse för den uppfattningen men har med

tanke på att sändningstillståndet för SVT gäller

t.o.m. år 2005 valt att avstå från att reservera oss

till förmån för motion Kr213 (m).

4. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska

minoriteterna i Sverige (punkt 10)

Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v) anför:

Vi vill påminna om vad som anförs i motion Kr332 (v)

om att riksdagen erkänt bl.a. meänkieli som ett

nationellt minoritetsspråk. SR och SVT har enligt

sändningstillstånden ansvar för att beakta de

språkliga etniska minoriteternas intressen.

Som framgår av motionen är det angeläget att

produktionen av SVT:s program på meänkieli flyttas

till Tornedalen, på samma sätt som Same-TV sedan

flera år tillbaka har sin produktion förlagd till

Kiruna. Om produktionen görs inom språkområdet

skulle detta också kunna främja utbildning i

meänkieli och leda till standardisering av språket.

Intresset för att lära sig meänkieli i skolan och i

hemmiljön skulle komma att öka, språkets status

skulle höjas och därigenom skulle ungdomar

attraheras till kultur- och mediebranschen.

5. Satellitdistribution av SVT:s program (punkt

13)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi vill påminna om att det av motionerna K243 (m)

yrkande 17 och Kr220 (m) yrkande 2 framgår att SVT

bör åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla

samtliga satellitoperatörer sina programkanaler. Vi

anser att det är bra att SVT:s anslagsvillkor

tydligt anger att SVT:s sändningar som riktas till

Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan

villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-

avgift.

6. Nordiskt TV-samarbete (punkt 15)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan

Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti

(fp) anför:

Vi erinrar om att det av motion Kr424 (c, fp)

framgår att det i Sverige i huvudsak bara är möjligt

att ta emot grannlands-TV i gränstrakterna, och då

bara från grannlandet närmast gränsen. De dåliga

förutsättningarna som gäller för Sveriges del i

detta hänseende innebär att vår befolkning i mindre

utsträckning får kunskap om de nordiska

grannländerna än vad som gäller för grannländernas

befolkning visavi Sverige. Bristande tillgång till

grannlands-TV är också en orsak till svenskarnas

relativt dåliga förståelse av danska och norska. När

det gäller ömsesidig språkförståelse är svenskarna

sämre än grannfolken i Skandinavien.

Av motionen framgår även att det är tekniska och

ekonomiska skäl som fram till nu rest hinder för ett

brett nordiskt utbud samt att den tekniska

utvecklingen nu skulle kunna sänka hindren

väsentligt. Genom digitaliseringen blir det nämligen

möjligt att förmedla betydligt fler TV-kanaler inte

bara via kablar och satelliter utan också i etern

via det markbundna nätet. Digitaliseringen ger

möjligheter till ett utbud från alla de nordiska

länderna. Kostnaderna för sändningarna blir

väsentligt lägre och sändningarna kan nå alla

hushåll.

Vi har avstått från att yrka bifall till motion

Kr424 (c, fp), yrkandena 1 och 2, eftersom vi vet

att det inom ramen för det nordiska samarbetet pågår

överläggningar för att hitta lösningar som bidrar

till att allmänheten får ökad möjlighet att se

grannländernas public service-utbud.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:Kr201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hörselskadade och TV.

2001/02:Kr207 av Anita Sidén och Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om TV-licens för

bredbandsdatorer.

2001/02:Kr208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till sådana lagändringar att TV-avgiften blir

frivillig i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Kr209 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om textade program i

TV.

2001/02:Kr213 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att Sveriges

Televisions sändningar görs tillgängliga för

synskadade under tillståndsperioden.

2001/02:Kr220 av Ola Karlsson och Nils Fredrik

Aurelius (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satellitsändningar

av Sveriges Televisions program.

2001/02:Kr257 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd):

1. Riksdagen beslutar upphäva lagen (1989:41) om TV-

avgift.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om tillsättande

av en utredning för alternativa

finansieringsformer för public service-företagen.

2001/02:Kr270 av Ola Karlsson och Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om ägardirektiv

till Teracom.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om TV-licensens

avskaffande.

2001/02:Kr274 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en uppföljning av hur

public service-företagens resursfördelning och

sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper

i landet tillgodoses.

2001/02:Kr318 av Ewa Larsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en modernisering av avgiftssystemet för dagens

TV-tittare kan behövas.

2001/02:Kr332 av Siv Holma m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en översyn bör göras av SVT:s och SR:s

sändningar på meänkieli i enlighet med vad i

motionen anförs.

2001/02:Kr338 av Charlotta L Bjälkebring (v):

4. Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter

den redan beslutade Digitalradiokommittén.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om regeringens

ansvar för DAB-radions sändningar.

2001/02:Kr398 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillgängligheten till

regionala TV-sändningar.

2001/02:Kr400 av Ewa Larsson (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma

med förslag till hur man kan arbeta för att

motverka den brist på jämställdhet som genomsyrar

medierna i dag.

2. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma

med förslag till regler för en jämlik

valbevakning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det är

oacceptabelt om tekniken utvecklas på programmens

bekostnad inom public service-bolagen.

2001/02:Kr401 av Charlotta L Bjälkebring (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att SVT bör ta fram en handlingsplan för att bryta

maktstrukturerna i nyhetssändningar och

samhällsprogram.

2001/02:Kr402 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder mot medievåld.

2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sammanställning

av forskning rörande barn och medier.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett nytt

system för finansiering av public service.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom

SVT och SR att investera i digitalteknik.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

59. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till regler för en jämlik valbevakning.

60. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att SVT måste nå upp till målet att texta

100 % av program med svenskt ursprung.

66. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall återkomma med förslag

till hur man kan arbeta för att motverka den brist

på jämställdhet som medierna i dag genomsyras av.

2001/02:Kr423 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärderingen

av den digitala ljudradion påskyndas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett datum när det

analoga TV-nätet skall släckas ned.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Våldsskildringsrådets verksamhet.

2001/02:Kr424 av Lennart Daléus och Elver Jonsson

(c, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den nordiska

TV-frågan i sin helhet skyndsamt ses över i avsikt

att finna en tillfredsställande lösning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina

överläggningar med övriga nordiska stater hävdar

att vidaresändning av egna program i det digitala

marknätet skall ske på likartade villkor som

gäller för det analoga nätet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillgången

till finländsk TV i Sverige och svensk television

i Finland utmynnar i ömsesidiga överenskommelser

så att detta TV-utbyte säkerställs.

2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Våldsskildringsrådets verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ljudsignal före

program med våldsinslag.

2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

uppdraget.

15. Riksdagen beslutar avskaffa

avgiftsfinansieringen av public service-

verksamheten i enlighet med vad i motionen anförs.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betala samma

program två gånger.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statligt

finansierade program skall vara allmänt

tillgängliga.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om privatisering av

Sveriges Radio.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om privatisering av

Sveriges Television.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om privatisering av

Utbildningsradion.

2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till tidpunkt när det

analoga marksända TV-nätet skall släckas ned.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avstå från en

fortsatt statlig utbyggnad av marksänd digital-TV.