Bet. 2001/02:KRU13

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU13

Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2001.

Utskottet gör, med bifall till en motion, ett

tillkännagivande för regeringen om distribution av

statligt stödd litteratur till Nordens hus på Island

och Färöarna och Nordens institut på Grönland och

Åland enligt regler liknande dem som gäller för

litteraturdistribution till folkbiblioteken och

bokhandeln.

Utskottet behandlar motioner om vissa

biblioteksfrågor, såsom upphävande av

bibliotekslagen, skolbibliotek för förskolan,

arbetsplatsbibliotek m.m. Vidare behandlas motioner

om biblioteksersättningen till författare,

läsfrämjande åtgärder, översättning till svenska

från mindre språkområden, stödet till litteratur på

de nationella minoritetsspråken och på

invandrarspråk samt serie-stödet. Inom

kulturtidskriftsområdet behandlar utskottet motioner

om distribution, införande av kulturporto,

friexemplar till folkbiblioteken, stöd till

elektroniskt publicerade kulturtidskrifter och

översättningsstöd till kulturtidskrifter på

invandrarspråk. En motion behandlas som rör stöd

till etablering av bokhandel i kommuner där

bokhandel saknas. Slutligen behandlas motioner om

lagskydd för svenska språket, språket i

författningstext, språkvård för meänkieli och romani

chib, de nationella minoritetsspråkens bevarande

samt namnsdagslängden i almanackor. Utskottet

avstyrker samtliga dessa motioner.

I betänkandet finns 17 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Bibliotek

1. Upphävande av bibliotekslagen m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande 6

i denna del.

Reservation 1 (m)

2. Skolbibliotek för förskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub551 yrkandena

5 och 7.

Reservation 2 (v)

3. Arbetsplatsbibliotek

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande

4.

Reservation 3 (v)

4. Förebilder på biblioteksområdet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr247

yrkande 4 och 2001/02:

Kr422 yrkande 40.

Litteratur

5. Biblioteksersättning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205

yrkande 6 i denna del och 2001/02:Kr298.

Reservation 4 (m)

6. Utvärdering av vissa läsfrämjande

åtgärder

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr356 yrkande

2.

Reservation 5 (kd)

7. Översättning från mindre språkområden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande

2.

Reservation 6 (v, kd)

8. Litteratur på invandrarspråk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande 3

i denna del.

Reservation 7 (v)

9. Litteratur på nationella

minoritetsspråk

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr309

yrkande 3 i denna del och 2001/02:Kr420 yrkande

1.

Reservation 8 (v)

10. Projektet "Läs för mig pappa"

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande

5.

Reservation 9 (v)

11. Litteratur till Nordens hus

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om litteratur till

Nordens hus på Island och Färöarna samt Nordens

Institut på Grönland och Åland. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr357.

12. Bidragsgrupp inom Statens kulturråd för

seriestöd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr345.

Kulturtidskrifter

13. Distribution av kulturtidskrifter och

införande av kulturporto

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkandena

7 och 8.

Reservation 10 (v)

14. Friexemplar av kulturtidskrifter till

folkbiblioteken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande

9.

Reservation 11 (v)

15. Elektroniskt publicerade tidskrifter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr309

yrkande 10 och 2001/02:

Kr419 yrkande 6.

Reservation 12 (v)

Reservation 13 (fp)

16. Översättningsstöd m.m. för

tidskrifter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

45.

Reservation 14 (fp, mp)

Bokhandel

17. Etablering av bokhandel

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande

1.

Reservation 15 (v)

Språkfrågor

18. Lagskydd för svenska språket

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr296 och

2001/02:Kr356 yrkande 1.

Reservation 16 (kd)

19. Språket i författningstext

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr287.

20. Språkvård för meänkieli och romanichib

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande

6.

21. De nationella minoritetsspråken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

42.

Reservation 17 (mp)

22. Namnsdagslängd

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr329 och

2001/02:Kr341.

Stockholm den 19 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Eva Arvidsson (s),

Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal

(s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti

(fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg

(kd).

2001/02

KrU13

Utskottets överväganden

Bibliotek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- upphävande av bibliotekslagen m.m., jämför

reservation 1 (m),

- skolbibliotek för förskolan, jämför reservation 2 (v),

- arbetsplatsbibliotek, jämför reservation 3 (v) och

- förebilder på biblioteksområdet.

Motionerna

I motion Kr205 (m) yrkande 6 i denna del tas upp

frågor om litteraturens betydelse, däribland frågor

som rör biblioteken. Enligt motionen måste biblio-

tekslagen upphävas, då den kan innebära ett hinder

för förnyelse och mångfald. Motionärerna anser att

om lagen avskaffas skulle detta främja tillkom-sten

av andra former av biblioteksverksamhet, där olika

driftsformer och olika profilering ges större

utrymme. Huvudmännen skall uppmuntras att utnyttja

de möjligheter som informationstekniken erbjuder.

Samarbete mellan bibliotek skall stimuleras.

Regionala biblioteksfunktioner kan upphandlas liksom

driften av folkbibliotek. Riksdagen bör enligt

motionen som sin mening ge regeringen till känna vad

motionärerna anfört i fråga om biblioteken.

Det konstateras i motion Ub551 (v) att kravet på

skolbibliotek inte gäller förskolan. Motionärerna

framhåller att det betyder mycket för de små barnen

och för deras kreativitet, fantasi och framtida

möjligheter i samhället att de kommer i kontakt med

böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt

innan de själva kan läsa. Därför bör förskolebarnens

behov av skolbibliotek beaktas i den pågående

översynen inom Regeringskansliet av bibliotekslagen

(yrkande 5). I motionen yrkas också att Kulturrådet

skall ges i uppdrag att ta fram

skolbiblioteksstatistik för förskolan (yrkande 7).

I motion Kr309 (v) hemställs att riksdagen skall

begära att Kulturrådet får i uppdrag att kartlägga

arbetsplatsbiblioteken och föreslå åtgärder på

området (yrkande 4). I motionen anförs att antalet

arbetsplatsbibliotek har minskat kraftigt sedan år

1993 och att det inte finns någon samlad bild av hur

arbetsplatsbiblioteken fungerar i dag och i vad mån

det är arbetsgivarna, fackföreningarna eller de

kommunala biblioteken som ansvarar för de

arbetsplatsbibliotek som finns.

Enligt motionerna Kr247 (mp) yrkande 4 och Kr422

(mp) yrkande 40 skall riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen vikten av att lyfta fram

kommuner som satsar på sin biblioteksverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i bet.

2000/01:KrU5 s. 8-9) haft att behandla

motionsyrkanden om upphävande av bibliotekslagen

(1998:1249). Utskottet har då bl.a. anfört att lagen

infördes mot bakgrund av de kraftiga besparingar som

gjordes i kommunerna och som hotade

biblioteksbeståndet, bokinköpen och övriga

medieinköp samt öppethållandet. Syftet med lagen

skulle vara att ange vissa grundläggande principer

för det svenska offentliga bibliotekssystemet och

att markera betydelsen av den verksamhet som bedrivs

inom biblioteksväsendet. Lagen garanterar också

avgiftsfrihet.

En översyn av bibliotekslagen pågår för närvarande

inom Regeringskansliet mot bakgrund av att det

alltjämt är stora skillnader mellan bibliotekens

tillgänglighet och kvalitet i kommunerna.

Då det gäller utnyttjandet av informationsteknik

vid biblioteken vill utskottet påminna om att ett

statligt stöd har lämnats för att stimulera

kommunerna att påbörja utvecklingen av

informationstekniken genom en tvåårig avgiftsfri

anslutning av biblioteken till det svenska

universitetsdatanätet Sunet (se bet. 1999/2000:KrU2

s. 4-8).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr205 (m) yrkande 6 i denna del.

Förskolan fick sin första läroplan år 1998. Detta

innebär att förskolan numera ingår i och utgör det

första steget i samhällets samlade utbildningssystem

för barn och ungdom. Skolverket är sedan dess

tillsynsmyndighet för förskolan.

I förskolans läroplan ingår som mål bl.a. att

förskolan skall sträva efter att varje barn känner

delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla

och respekt för andra kulturer, utvecklar sin

förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge

uttryck för sina uppfattningar. Vidare skall strävan

vara att barnen skall kunna utveckla ett rikt och

nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera

med andra. Deras förmåga skall utvecklas att kunna

uttrycka tankar, utveckla sitt ord- och

begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord.

Deras intresse för skriftspråk skall utvecklas. De

skall få utveckla sin skapande förmåga och sin

förmåga att förmedla upplevelser, tankar och

erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild,

rörelse, sång och musik, dans och drama. I

förskolans uppdrag ingår också att såväl utveckla

barns förmågor och barns eget kulturskapande som

överföra ett kulturarv - värden, traditioner,

historia, språk och kunskaper - från en generation

till nästa.

Utskottet vill framhålla att förskolebarnen har

rätt till biblioteksservice i sin hemkommun på samma

sätt som övriga kommuninvånare. Deras behov bör

således kunna tillgodoses inom kommunens

biblioteksorganisation och bl.a. ske genom samarbete

mellan barnomsorgen och kommunens folkbibliotek och

skolbibliotek. Det bör ankomma på kommunen att

avgöra på vilket sätt den skall tillgodose

förskolebarnens behov av biblioteksservice. I

sammanhanget kan nämnas att kommuner i ökande

utsträckning utarbetar och använder biblioteksplaner

för sin biblioteksverksamhet. I Norrtälje kommuns

biblioteksplan sägs t.ex. att folkbiblioteket skall

tillgodose behovet av att stärka 0-6-åriga barns

utveckling och att detta skall ske bl.a. genom

samarbete med barnavårdscentraler och barnomsorgen.

Eftersom det inte finns särskilda skolbibliotek

för förskolebarn är det inte heller möjligt att

producera särskild skolbiblioteksstatistik för

förskolan. Det bör ankomma på Kulturrådet - som har

ansvaret för att det produceras statistik på

kulturområdet - att prioritera angelägna

statistikbehov och att avgöra i vad mån det är

möjligt att sammanställa uppgifter från kommunernas

biblioteksverksamhet, som kan utvisa på vad sätt

förskolebarnen har tillgång till biblioteksservice.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår motion Ub551 (v) yrkandena 5

och 7.

Särskilt stöd till kommuner för start av verksamhet

med arbetsplatsbibliotek utgick under andra hälften

av 1980-talet. Stöden var fleråriga. De sista

utbetalades år 1993. Uppgifter om folkbibliotek som

hade verksamhet med sådana statligt stödda

arbetsplatsbibliotek redovisades av Statistiska

centralbyrån under de år stödet utgick. Från

Kulturrådet har inhämtats att uppgifter om bibliotek

med arbetsplatsbibliotek redovisats i

Bibliotekstjänsts bibliotekskalender. År 2000

redovisades att det fanns 507 arbetsplatsbibliotek

vid 63 bibliotek. Det finns inte någon särskild

definition i denna redovisning av begreppet

arbetsplatsbibliotek. Kulturrådet redovisar även att

En bok för alla har arbetsplatsbibliotek med

förlagets böcker.

Under anslaget 38:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete finns en anslagspost för

bidrag till kultur i arbetslivet. Efter en av

riksdagen bifallen ökning med 2 miljoner kronor i

budgetpropositionen för år 2002 uppgår anslagsposten

till sammanlagt 8 331 000 kronor. Det finns viss

möjlighet för fackföreningar att erhålla bidrag till

arbetsplatsbibliotek från denna anslagspost, men

medlen är även avsedda för andra kulturverksamheter

på arbetsplatser. Hos Kulturrådet pågår för

närvarande en utvärdering av användningen och

effekterna av de medel som anvisats till kultur i

arbetslivet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion Kr309 (v) yrkande 4 om

en kartläggning av arbetsplatsbiblioteken och om

åtgärder för dem.

Utskottet har vid riksmötet 2000/01 avstyrkt ett

motionsyrkande om att regeringen skall lyfta fram

goda exempel som förebilder på biblioteksområdet

(bet. 2000/01:KrU5 s. 12). Med hänvisning till vad

som då anfördes anser utskottet att riksdagen inte

heller nu bör ta något sådant initiativ som föreslås

i motionerna Kr247 (mp) yrkande 4 och Kr422 (mp)

yrkande 40, varför de bör avslås.

Litteratur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till ett

motionsförslag göra ett tillkännagivande för

regeringen som innebär att regeringen bör

överväga möjligheten att distribuera statligt

stödd litteratur till Nordens hus på Island

och Färöarna och Nordens Institut på Grönland

och Åland på motsvarande sätt som i dag

gäller för distribution till folkbibliotek

och bokhandel.

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- biblioteksersättning m.m., jämför

reservation 4 (m),

- utvärdering av vissa läsfrämjande åtgärder,

jämför reservation 5 (kd),

- översättningar från mindre språkområden,

jämför reservation 6 (v, kd),

- litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk, jämför reservationerna 7

och 8 (v),

- projektet "Läs för mig pappa", jämför

reservation 9 (v) och

- arbetsgrupp inom Statens kulturråd för

bidrag till tecknade serier.

Motionerna

I motion Kr205 (m) hemställs att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna att reglerna

för biblioteksersättning bör ändras till förmån för

författare vilkas verk lånas ut mycket och att

upphovsrättslig ersättning skall införas även vid

publicering i tidskrifter (yrkande 6 i denna del).

Även i motion Kr298 (m) tas frågan om

biblioteksersättningens utformning upp. Motionärerna

föreslår att en utredning skall få i uppdrag att

föreslå ett nytt biblioteksersättningssystem av det

slag som finns i Australien och som regleras i

Public Lending Act och Educational Lending Right

Program. Det australiska systemet grundas på att

ersättning utgår för böcker som finns i biblioteken

och inte utifrån utlåningsfrekvensen. Ett sådant

system skulle kunna omfatta även referenslitteratur,

tidskrifter och annan icke-utlåningsbar litteratur.

Det skulle också gynna poeter och andra vilkas

böcker finns på många bibliotek men inte lånas ut så

ofta. Det föreslagna systemet skulle enligt

motionärernas mening minska behovet av det

korporativistiska inslaget i dagens system i

Sverige, där Författarfondens styrelse beslutar om

stipendier.

I motion Kr356 (kd) påpekas att staten under en lång

tid har försökt främja läsandet genom olika former

av läsfrämjande insatser. Motionärerna anför att de

statliga satsningarna för att främja läsandet är

mycket viktiga, men påpekar att staten inte är ensam

om att genomföra läsfrämjande insatser. Det är

enligt deras mening viktigt att de statliga

insatserna verkligen leder fram till positiva

effekter på läsandet. Stödet till En bok för alla

har länge varit en av statens huvudsakliga

läsfrämjande insatser. Det är nödvändigt att göra en

översyn av verksamheten för att utvärdera om

förlaget uppnår sitt syfte eller om statens

läsfrämjande insatser bättre skulle kunna drivas på

något annat sätt. Detta bör enligt motionen ges

regeringen till känna (yrkande 2).

Kulturrådet bör enligt motion Kr309 (v) yrkande 2

ges i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder i

fråga om möjligheten att öka utgivningen av antalet

översättningar till svenska från mindre

språkområden. Motionärerna anför att Kulturrådet i

sin Omvärldsanalys år 2001 angivit att det senaste

årtiondets utveckling visat att antalet översatta

böcker minskat och att antalet representerade språk

bland översättningarna blir färre år för år.

Vidare föreslås i motion Kr309 (v) att Kulturrådet

skall få i uppdrag att kartlägga litteratur på

invandrarspråk och nationella minoritetsspråk samt

föreslå åtgärder för att underlätta utgivning och

distribution av böcker på dessa språk (yrkande 3).

Riksdagen bör enligt motion Kr420 (v) överväga

möjligheten att införa ett särskilt stöd för det

skrivna ordet på nationella minoritetsspråk (yrkande

1). Kulturrådets uppdrag bör enligt denna motion

utvidgas till att även innefatta stöd till utgivning

som normalt inte hör till Kulturrådets område, t.ex.

stöd till religiös litteratur, ordböcker,

grammatikor etc. Ett sådant särskilt stöd skulle

enligt motionen ge minoriteterna en möjlighet att

beskriva och presentera sig själva och sin kultur

inte bara för majoritetsbefolkningen utan också för

den egna yngre generationen.

Enligt motion Kr309 (v) yrkandet 5 bör Kulturrådet

få i uppdrag att i dialog med fackförbunden och

studieförbunden ta initiativ till att permanenta och

bredda projektet "Läs för mig pappa".

Böcker utgivna med statligt stöd bör enligt motion

Kr357 (s) - på samma sätt som gäller de svenska

folkbiblioteken - distribueras till Nordens hus på

Island, Färöarna och Åland samt Nordens Institut på

Grönland.

Slutligen hemställs i motion Kr345 (mp) att Kulturrådet åter

skall tillsätta en särskild arbetsgrupp för

fördelning av bidrag till utgivning av tecknade

serier. Dessa bidragsfrågor handläggs sedan år 1999

av den arbetsgrupp, som annars främst har ansvar för

stöd till barn- och ungdomslitteratur. Serier är

sedan länge en egen kulturform som inte endast

riktar sig till barn och ungdom, framhålls det i

motionen.

Utskottets ställningstagande

Sveriges författarfond har till uppgift att betala

ut den s.k. biblioteksersättningen (SFS 1962:652)

och besluta i vilka former den skall betalas ut.

Utskottet anförde vid föregående riksmöte (bet.

2000/01:KrU5 s. 18) med anledning av då aktuella

motionsyrkanden att starka skäl talar för att

biblioteks-ersättningens konstruktion med såväl

individuell som kollektiv ersättning skall

bibehållas. Utskottet framhöll också att denna

konstruktion kan spela stor roll för den enskilda

författaren, då de ekonomiska villkoren varierar

mellan individerna och även över tiden för var och

en av dem. Utskottet anser att det inte finns skäl

för utskottet att ändra sin uppfattning och föreslår

med hänvisning till vad som anfördes vid föregående

riksmöte att riksdagen avslår motionerna Kr205 (m)

yrkande 6 i denna del och Kr298 (m) om olika slag av

ändringar av biblioteksersättningssystemet.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte

motionsyrkanden som rörde utvärdering av de statliga

läsfrämjande insatserna (bet. 2000/01:KrU5 s. 20).

Utskottet redovisade att Kulturrådet avsåg att

genomföra en utvärdering av det särskilda stödet

till läsfrämjande åtgärder. Utskottet utgår från att

det i Kulturrådets allmänna utvärderingsuppdrag

ingår att också bedöma insatserna på

litteraturområdet i dess helhet.

Då det särskilt gäller läsfrämjande insatser genom

stödet till En bok för alla har utskottet senast i

budgetbetänkandet rörande år 2002 (bet. 2001/02:KrU1

s. 56-57) anfört att den verksamhet som förlaget

bedriver, med spridning av kvalitetslitteratur till

lågpris och med lässtimulerande insatser, utgör en

betydelsefull del av satsningarna på litteratur,

språk och läsande. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Kr356 (kd) yrkande 2.

Utskottet har liksom motionärerna bakom motion Kr309

(v) noterat att Kulturrådet i sin Omvärldsanalys år

2001 tagit upp frågan om från vilka språk

översättningar till svenska görs. Kulturrådet anger

att 69-76 % av de översatta böckerna under 1990-

talet översatts från engelska. Utskottet anser i

likhet med Kulturrådet och motionärerna att det vore

önskvärt om översättningar kunde göras från flera

språk än i dag för att de svenskspråkiga läsarna

skall få tillgång till litteratur från flera

kulturer. Utskottet är dock medvetet om att

utgivningen av översatt litteratur är avhängig av

förlagens bedömningar av de ekonomiska

förutsättningarna härför.

Statligt litteraturstöd får lämnas till utländsk

litteratur i svensk översättning (SFS 1998:1469).

Kulturrådet har i sin Omvärldsanalys år 2001

diskuterat om det skulle vara möjligt att öka

utgivningen av översättningar till svenska genom att

införa ett särskilt stöd till svenska förlag för

översättning av författare som är framstående i sina

hemländer och av moderna klassiker. Kulturrådet har

dock inte lagt fram något förslag i frågan. I

sammanhanget bör nämnas att det finns EU-stöd för

att främja översättning av litteratur. Med

hänvisning till det anförda och till att utvärdering

av det nuvarande litteraturstödet bör avvaktas innan

nya stödformer övervägs, avstyrker utskottet motion

Kr309 (v) yrkande 2.

Statligt litteraturstöd får lämnas till litteratur

på invandrarspråk. I sin Omvärldsanalys år 2001

konstaterar Kulturrådet att de som ger ut litteratur

på invandrarspråk arbetar under knappa förhållanden,

bl.a. beroende på att läsekretsen är liten och

spridd över landet och på att det saknas

organisation för distributionen. Kulturrådet

redovisar att man inte har funnit något

tillfredsställande sätt att fördela kvalitetsstöd

till litteratur på invandrarspråk. Kulturrådet anger

att stöd till Författarförlaget och print on demand-

förlag indirekt kommer litteratur på invandrarspråk

till del. Utskottet kan således konstatera att

Kulturrådet uppmärksammar den fråga som tagits upp i

motionen och förutsätter att rådet lägger fram de

förslag på området som bedöms nödvändiga utan att

riksdagen gör ett uttalande. Utskottet föreslår med

hänvisning till det anförda att riksdagen avslår

motion Kr309 (v) yrkande 3 i denna del.

Då det gäller frågan om att införa ett särskilt stöd

till litteratur på minori-tetsspråk vill utskottet

påminna om att sådan litteratur innefattas i bestäm-

melserna för litteraturstödet. Dessutom har under

anslaget 28:9 Litteraturstöd för år 2002 750 000

kronor avsatts för främjande av utgivning av

nationella minoriteters litteratur, dvs. på språken

samiska, finska, meänkieli (torne-dalsfinska),

romani chib och jiddisch. Vidare finns medel

beräknade under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete för dels nationella

minoriteters språk och kultur (7 miljoner kronor

till Kulturrådets disposition), dels bidrag till

samisk kultur och samiska organisationer (9,015

miljoner kronor till Sametingets disposition).

Utskottet vill - liksom tidigare - framhålla att det

är angeläget att de nationella minoriteterna bistås

på bästa sätt då det gäller utgivning av litteratur

m.m. Utskottet påminner i sammanhanget om att

regeringen i Nationell handlingsplan för de

mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02:83) redovisat

att målet för minoritetspolitiken bl.a. är att

stärka de historiska minoritetsspråken så att de

hålls levande. Utskottet föreslår med hänvisning

till det anförda att riksdagen avslår motionerna

Kr309 (v) yrkande 3 i denna del och Kr420 (v)

yrkande 1.

Utskottet har inhämtat att ett projekt benämnt "Läs

för mig pappa" har fått stöd bl.a. från

fackföreningar, förlaget En bok för alla, Svenska

författarförbundet och Läsrörelsen. Utskottet anser

att det bör ankomma på Kulturrådet, som också lämnat

visst stöd, att ta ställning till om rådet bör

engagera sig ytterligare i projektet. Riksdagen bör

avslå motion Kr309 (v) yrkande 5.

Förslaget i motion Kr357 (s) om att litteratur skall

distribueras till Nordens hus gäller sådan statligt

stödd litteratur som i dag distribueras till

folkbibliotek och bokhandel.

Enligt förordningen (1998:1469) om statligt

litteraturstöd skall ett förlag för att få stöd till

utgivning av en viss boktitel åta sig att

tillhandahålla ett visst antal exemplar av den

utgivningsstödda titeln för distribution till

folkbibliotek och bokhandeln. För distribution till

folkbiblioteken skall antalet exemplar motsvaras av

antalet kommuner i landet och för distribution till

bokhandeln skall antalet uppgå till högst 100.

Förlaget får ersättning för distributionskostnaden

med motsvarande 50 % av förlagsnettopriset per

titel.

Utskottet anser att det är viktigt att litteratur

utgiven i de nordiska länderna finns representerad

på Nordens hus på Island och Färöarna och Nordens

institut på Grönland och Åland. Utskottet föreslår

därför att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna att den bör överväga möjligheten att

utvidga distributionen av litteratur enligt

förordningen om statligt litteraturstöd till att

även avse distribution till de fyra nämnda nordiska

institutionerna. Därmed bör riksdagen bifalla motion

Kr357 (s).

Utskottet har inhämtat att den grupp inom

Kulturrådet som fördelar bidrag till barn- och

ungdomslitteratur har fått en delvis förändrad

sammansättning för att tillgodose behovet av kunskap

i gruppen om tecknade serier för vuxna. Utskottet

anser att riksdagen inte bör uttala sig om

indelningen i grupper vid Kulturrådet för fördelning

av litteraturstöd av olika slag. Utskottet avstyrker

motion Kr345 (mp).

Kulturtidskrifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna om

- distribution av kulturtidskrifter och

införande av kulturporto, jämför reservation

10 (v),

- friexemplar av kulturtidskrifter till

folkbiblioteken, jämför reservation 11 (v),

- elektroniskt publicerade tidskrifter,

jämför reservationerna 12 (v) och 13 (fp)

och

- översättningsstöd m.m. för tidskrifter,

jämför reservation 14 (fp, mp).

Motionerna

I motion Kr309 (v) hemställs att riksdagen skall

göra tillkännagivanden för regeringen när det gäller

uppdrag till Kulturrådet för att förbättra

distributionen av tidskrifter, vilken nu domineras

av två stora aktörer (yrkande 7), införande av

kulturporto för böcker och tidskrifter (yrkande 8)

och införande av friexemplar av kulturtidskrifter

till folkbiblioteken motsvarande vad som gäller för

böcker (yrkande 9). I motion Kr309 hemställs också

om bidrag till elektroniskt publicerade tidskrifter

(yrkande 10).

Ett tillkännagivande till regeringen begärs i

motion Kr419 (fp) yrkande 6 om att regeringen skall

följa utvecklingen när det gäller periodiska

tidskrifter som ges ut på Internet.

Enligt motion Kr422 (mp) yrkande 45 bör riksdagen

begära att regeringen lägger fram förslag om ett

stöd till invandrar- och minoritetsgrupper för

översättning till svenska av innehållet i deras

tidskrifter. Vidare hemställs om stöd till dessa

grupper för att de skall kunna utveckla pressetik,

journalistik, kunskap om det fria ordet och om

demokratins ståndpunkter.

Utskottets ställningstagande

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet

motionsyrkanden om kulturtidskriftsfrågor m.m. vilka

motsvarar de nu aktuella yrkandena (bet. 2000/01:

KrU5 s. 25-29).

Utskottet vill - liksom vid tidigare riksmöte -

påminna om att frågor om koncentration inom

medieområdet behandlats av

Mediekoncentrationsutredningen (SOU 1999:30).

Förslagen rör bl.a. mångfalden inom medieområdet.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig

för ett uppdrag till Kulturrådet, när det gäller

åtgärder mot koncentration inom

tidskriftsdistributionens område, varför motion

Kr309 (v) yrkande 7 avstyrks.

I utskottets betänkande 2000/01:KrU5 (s. 28)

redovisade utskottet de bestämmelser som gäller för

prissättningen av befordran av vissa tidningar och

tidskrifter. Utskottet kunde konstatera att det

ankommer på regeringen att inom ramen för ett av

riksdagen givet bemyndigande besluta om förändringar

av ett pristak för försändelser upp till en viss

vikt. Utskottet redovisade också att periodiska

tidskrifter har möjlighet att få rabatt från Posten

AB (s.k. posttidning). Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet den nu aktuella motionen

Kr309 (v) i vad gäller yrkande 8 och införande av

kulturporto.

Liksom vid föregående riksmöte (bet. 2000/01:KrU5 s.

26) anser utskottet att riksdagen inte bör besluta

om ett sådant system med friexemplar av tidskrifter

till folkbiblioteken som nu åter förs fram i motion

Kr309 (v). Utskottet påminde föregående år om att

kommuner kan söka stöd till prenumeration på sådana

statligt stödda tidskrifter som biblioteket tidigare

inte haft. Utskottet avstyrker motion Kr309 (v)

yrkande 9.

Utskottet har tidigare konstaterat (bet.

2000/01:KrU5 s. 27, bet. 2001/02:

KrU1 s. 59) att det ankommer på regeringen och

ansvarig myndighet att klargöra möjligheterna för

elektroniskt publicerade tidskrifter att få statligt

stöd inom ramen för gällande regelverk eller om en

ändrad reglering behövs. Med hänvisning till sina

tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet

motion Kr309 (v) yrkande 10. Utskottet avstyrker

även motion Kr419 (fp) yrkande 6 om ett uttalande

till regeringen att Kulturrådet skall följa

utvecklingen av elektroniskt publicerade

tidskrifter.

Utskottet avstyrker - med hänvisning till sitt

tidigare ställningstagande och med samma motivering

(bet. 2001/02:KrU5 s. 26-27) - motion Kr422 (mp)

yrkande 45 om översättningsstöd m.m. till utgivare

av invandrar- och minoritetstidskrifter.

Bokhandel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- etablering av bokhandel, jämför reservation

15 (v).

Motionen

En analys begärs i motion Kr309 (v) yrkande 1 av

möjligheterna att etablera bokhandel i kommuner som

saknar sådan inom kommungränsen.

Utskottets ställningstagande

Medel anvisas över statsbudgeten för kreditstöd,

sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt

katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om

statligt stöd till bokhandel. Syftet med stödet är

att behålla och om möjligt förstärka ett

vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten

till kvalitetslitteratur i bokhandeln. Bidraget

fördelas av Bokbranschens Finansieringsinstitut

(BFI). BFI har till uppgift att följa utvecklingen

inom bokdistributionen och göra bedömningar av

täckningsgraden och tillgängligheten. BFI har bedömt

att de orter, som i dag saknar bokhandel och där det

möjligtvis skulle gå att etablera bokhandel, är få.

BFI har bedömt att det behövs minst 10 000 invånare

i en ort för att bokhandel skall kunna etableras.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Kr309 (v) yrkande 1.

Språkfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- lagskydd för svenska språket, jämför

reservation 16 (kd),

- språket i författningstext,

- språkvård för meänkieli och romani chib,

- de nationella minoritetsspråken, jämför

reservation 17 (mp) och

- namnsdagslängd.

Motionerna

Ett lagskydd för svenska språket som majoritetsspråk

föreslås i motion Kr356 (kd) yrkande 1. Motionärerna

påpekar att sådant skydd numera finns för de

nationella minoritetsspråken. Svenska språket är

internationellt sett ett litet språk och det är

därför nödvändigt att aktivt slå vakt om språket.

Även i motion Kr296 (s) begärs på samma grunder att

det svenska språkets ställning skall stärkas genom

lagstiftning.

Behovet av ett juridiskt korrekt språk i

författningstext påtalas i motion Kr287 (m).

Motionären anför att ambitionerna att använda ett

språk som är lätt att förstå inte får gå ut över

tydlighet och rättslig valör. Språkvårdare inom

Regeringskansliet bör därför enbart ha en rådgivande

funktion när det gäller språket i utredningar och i

lagstiftningsarbete. Motionären föreslår att

riksdagen som sin mening skall tillkännage för

regeringen vad som anförs i motionen om språket i

författningstext.

Det behövs enligt motion Kr420 (v) yrkande 6 ett

språkvårdande organ, motsvarande Svenska

språknämnden, för meänkieli och romani chib.

Motionärerna anför att ett språk måste användas i

många olika sammanhang, vilket förutsätter att

språket standardiseras och att begrepp skapas inom

vissa områden, t.ex. de tekniska och politiska

områdena. Regeringen bör utreda möjligheten att

inrätta språknämnder för de båda nämnda språken,

vilka saknar sådana organ. I motion Kr422 (mp)

hemställs att riksdagen skall tillkännage för

regeringen vikten av att de nationella språken ges

möjligheter att utvecklas (yrkande 42).

I motionerna Kr329 (v) och Kr341 (mp, s, fp) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om en ny

namnsdagslängd i almanackan.

Utskottets ställningstagande

På utskottets initiativ begärde riksdagen hösten

1999 att en parlamentarisk språkpolitisk utredning

skulle tillsättas för att främja det svenska språket

(bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).

Utredningen (dir. 2000:66) skall lägga fram förslag

till ett handlingsprogram för det svenska språket.

Utskottet redovisade utredningens uppdrag i samband

med behandlingen av motioner i språkfrågor våren

2001 (bet. 2000/01:KrU5 s. 12 f.). Utskottet har

inhämtat att utredningen i sitt betänkande även kan

komma in på vissa frågor som rör de nationella

minoritetsspråken. Utredningen avlämnar sitt

betänkande under våren 2002.

Utskottet påminner om att medel anvisats i

budgeten för år 2002 för främjande av de nationella

minoriteternas kultur och språk (se prop. 2001/02:1,

utg. omr. 17, s. 35 och 73).

Utskottet anser att resultaten av

språkutredningens arbete inte bör föregripas genom

något uttalande av riksdagen. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet motionerna Kr287 (m), Kr296 (s),

Kr356 (kd) yrkande 1, Kr420 (v) yrkande 6 och Kr422

(mp) yrkande 42.

Utskottet har behandlat frågan om namnsdagslängd i

almanackan i sitt betänkande 1993/94:KrU4. I detta

betänkande redovisades att det sedan år 1972 står

var och en fritt att ge ut en almanacka och bestämma

namnlängd, efter det att almanacksprivilegiet för

Kungl. Vetenskapsakademien har upphört. Utskottet

avstyrker med hänvisning härtill motionerna Kr329

(v) och Kr341 (mp, s, fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Upphävande av bibliotekslagen m.m. (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson

och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 6 i

denna del.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör upphäva bibliotekslagen.

Bibliotekslagen kan vara ett hinder för förnyelse

och mångfald på biblioteksområdet. Som anförs i

motion Kr205 (m) skulle ett upphävande av lagen

kunna främja andra former av biblioteksverksamhet

där olika driftsformer och olika profilering ges

större utrymme. Både regionala biblioteksfunktioner

och driften av folkbibliotek skulle kunna

upphandlas. Vi anser det också viktigt att

huvudmännen uppmuntras att utnyttja

informationsteknikens möjligheter. Vidare anser vi

att samarbete mellan bibliotek skall stimuleras.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr205 (m)

yrkande 6 i nu aktuell del som sin mening

tillkännage för regeringen vad vi här anfört.

2. Skolbibliotek för förskolan (punkt 2)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub551 yrkandena 5

och 7.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med vad som anförs i motion Ub551

(v) att även förskolebarnens behov av bibliotek

skall innefattas i bibliotekslagen och att detta bör

beaktas vid den pågående översynen av lagen. Det

betyder mycket för de små barnen, för deras

kreativitet och fantasi och för deras framtida

möjligheter i samhället, att de kommer i kontakt med

böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt

innan de själva kan läsa. Även i förskolan behövs

det biblioteksutbildad personal.

Vi anser vidare att Kulturrådet bör få regeringens

uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik även för

förskolan.

Vad vi här anfört om förskolans behov av bibliotek

m.m. bör riksdagen med bifall till motion Ub551 (v)

yrkandena 5 och 7 som sin mening tillkännage för

regeringen.

3. Arbetsplatsbibliotek (punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 4.

Ställningstagande

Antalet arbetsplatsbibliotek har minskat sedan år

1993 då det sista statliga stödet till start av

arbetsplatsbibliotek inom kommuners folkbibliotek

betalades ut. Det finns i dag inte någon samlad bild

av hur arbetsplatsbiblioteken fungerar, vilka

huvudmän de har, om det är arbetsgivare,

fackföreningar eller kommuner, och vilket

finansiellt stöd de får. Riksdagen bör med bifall

till motion Kr309 (v) yrkande 4 som sin mening

tillkännage för regeringen att Kulturrådet bör få i

uppdrag att kartlägga detta viktiga biblioteksområde

och att därefter föreslå åtgärder för att främja

verksamhet med arbetsplatsbibliotek.

4. Biblioteksersättning m.m. (punkt 5)

av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson

och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Kr205

yrkande 6 i denna del och 2001/02:Kr298.

Ställningstagande

Vi anser att biblioteksersättningens utformning bör

omprövas bl.a. för att öka inslaget av ersättning av

mera upphovsrättsligt slag och för att minska det

korporativistiska inslaget i dagens system, där

Författarfondens styrelse beslutar om stipendier. En

utredning bör göras, i vilken de metoder som

förordas i motionerna Kr205 (m) yrkande 6 i denna

del och Kr298 (m) bör prövas. Enligt den förstnämnda

motionen bör dagens stipendiesystem minskas till

förmån för ersättning till författare vars verk

lånas ut mycket. Vidare bör även införande av

ersättning vid publicering i tidskrifter ingå i

övervägandena om ett nytt system. Enligt den andra

motionen bör ett system övervägas som liknar det som

finns i Australien, där ersättning utgår för alla

böcker som finns i biblioteken men inte i

förhållande till utlåningsfrekvensen.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av de båda

motionsyrkandena som sin mening tillkännager för

regeringen vad vi anfört om en utredning om reglerna

för biblioteksersättningen.

5. Utvärdering av vissa läsfrämjande åtgärder

(punkt 6)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr356 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att ta reda på om de

statliga läsfrämjande insatserna leder fram till

önskade positiva effekter på läsandet. Vi vill

samtidigt framhålla att staten inte är ensam om att

genomföra sådana insatser. En betydande del av

statens insatser utgörs av bidraget till förlaget En

bok för alla. Vi anser att det därför är nödvändigt

att nu göra en utvärdering av om förlagets

verksamhet når de mål som är syftet med

statsbidraget. Det bör också göras en översyn där

det prövas om statens läsfrämjande insatser skulle

kunna drivas bättre på något annat sätt. Vi anser

att riksdagen med bifall till motion Kr356 (kd)

yrkande 2 som sin mening tillkännager för regeringen

vad vi här anfört.

6. Översättning från mindre språkområden

(punkt 7)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring

(v), Peter Pedersen (v) och Gunilla Tjernberg

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 2.

Ställningstagande

Som påvisats i Kulturrådets Omvärldsanalys år 2001

har antalet böcker översatta till svenska minskat

och antalet representerade språk bland

översättningarna blivit färre år efter år. Mot denna

bakgrund föreslår vi att Kulturrådet får regeringens

uppdrag att analysera situationen och komma med

förslag till åtgärder som gör att fler böcker

översätts till svenska från mindre språkområden.

Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr309 (v)

yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen.

7. Litteratur på invandrarspråk (punkt 8)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 3 i

denna del.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att nya ansträngningar

görs för att finna ett stödsy-stem som får till

resultat att fler böcker ges ut på invandrarspråk.

Regeringen bör därför ge Kulturrådet i uppdrag att

göra den kartläggning rådet har förordat av

utgivning, distribution m.m. av litteratur på

invandrarspråk. Kulturrådet bör även få i uppdrag

att föreslå åtgärder för att förbättra situationen.

Riksdagen bör således bifalla motion Kr309 (v)

yrkande 3 och som sin mening tillkännage för

regeringen vad vi anfört om litteratur på

invandrarspråk.

8. Litteratur på nationella minoritetsspråk

(punkt 9)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 3 i

denna del och avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att främja utgivningen

av litteratur på de nationella minoritetsspråken.

Regeringen bör ge Kulturrådet i uppdrag att göra en

kartläggning av situationen för litteraturen på de

nationella minoritetsspråken och att föreslå

åtgärder för att underlätta utgivning och

distribution av litteratur på dessa språk. Riksdagen

bör således bifalla motion Kr309 (v) yrkande 3 och

som sin mening tillkännage för regeringen vad vi

anfört om litteratur på nationella minoritetsspråk.

Motion 2001/02:Kr420 (v) yrkande 1 avstyrks.

9. Projektet "Läs för mig pappa" (punkt 10)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 5.

Ställningstagande

Läsvaneundersökningar visar att kvinnor i alla

åldersgrupper läser mer än män. Bokläsandet ökar med

utbildningsgrad. Läsandet grundläggs i tidiga år och

den som inte läser i barndomen och ungdomen tenderar

att inte heller göra det i vuxen ålder. Föräldrar

som själva läser böcker och som läser för sina barn

uppmuntrar och underlättar barnens egen läsning.

Genom projektet "Läs för mig pappa", knutet till

arbetsplatsbibliotek, uppmuntras fäder att både läsa

själva och att läsa för sina barn. Detta treåriga

projekt får stöd från En bok för alla, ABF,

fackförbund och Kulturrådet. Vi anser att projektet

är värdefullt. Kulturrådet bör därför få regeringens

uppdrag att i dialog med fackförbunden och

studieförbunden ta initiativ till att permanenta och

bredda projektet. Detta bör riksdagen med bifall

till motion Kr309 (v) yrkande 5 som sin mening

tillkännage för regeringen.

10. Distribution av kulturtidskrifter och

införande av kulturporto (punkt 13)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkandena 7

och 8.

Ställningstagande

Vi anser att distributionen av kulturtidskrifter bör

förbättras. I dag domineras marknaden av två stora

aktörer, vilkas krav på upplaga m.m. gör det svårt

för många tidskrifter att nå ut till bokhandeln och

andra kommersiella försäljningsställen. Vi anser

därför att Kulturrådet bör få regeringens uppdrag

att i samarbete med berörda parter föreslå lämpliga

åtgärder för att kulturtidskrifterna lättare skall

nå sina läsare.

Distributionen av kulturtidskrifter skulle

underlättas om ett särskilt kulturporto infördes som

kunde göra det billigare att prenumerera på

tidskrifterna. Ett sådant kulturporto bör också

omfatta distributionen av böcker. Regeringen bör

förhandla med Posten om införande av ett

kulturporto.

Vad vi anfört om distribution av kulturtidskrifter

och om införande av ett kulturporto bör riksdagen

med bifall till motion Kr309 (v) yrkandena 7 och 8

som sin mening tillkännage för regeringen.

11. Friexemplar av kulturtidskrifter till

folkbiblioteken (punkt 14)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör överväga att införa ett

sådant system för friexemplar av kulturtidskrifter

till folkbiblioteken som förordas i motion Kr309 (v)

yrkande 9. Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening tillkännage för

regeringen.

12. Elektroniskt publicerade tidskrifter

(punkt 15)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 10

och avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 6.

Ställningstagande

Elektroniska tidskrifter med i princip fri

distribution på nätet kan enligt vår mening vara ett

alternativ till den traditionella tidskriften. Vi

föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr309

(v) yrkande 10 som sin mening tillkännager för

regeringen att den bör överväga att fördela medel

till elektroniskt publicerade tidskrifter. Motion

Kr419 (fp) yrkande 6 bör avslås av riksdagen.

13. Elektroniskt publicerade tidskrifter

(punkt 15)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 6

och avslår motion 2001/02:Kr309 yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att det inte bör vara aktuellt att lämna

statligt bidrag till de periodiska tidskrifter som

kommer ut på Internet. Däremot bör regeringen ge

Kulturrådet i uppdrag att följa utvecklingen och

eventuellt lägga fram en plan för hur utgivningen

kan stimuleras och kvaliteten höjas. Detta bör

riksdagen med bifall till motion Kr419 (fp) yrkande

10 och med avslag på motion Kr309 (v) yrkande 6 som

sin mening tillkännage för regeringen.

14. Översättningsstöd m.m. för tidskrifter

(punkt 16)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 45.

Ställningstagande

Det finns i dag många invandrar- och

minoritetsmedier. De debatter som förs där borde

också kunna nå ut till en bredare samhällsdebatt

bl.a. för att låta integrationsfrågor få en mera

framträdande plats i den offentliga samtalet. Vi

anser att ett stöd bör införas för översättning av

en del av detta material i form av referat.

Invandrar- och minoritetstidskrifter behöver enligt

vår mening också stöd för utveckling av pressetik,

journalistik och kunskap om det fria ordet och

demokratins grundvalar. Vi föreslår att riksdagen

med bifall till motion Kr422 (mp) yrkande 45 som sin

mening tillkännager för regeringen vad vi här har

anfört.

15. Etablering av bokhandel (punkt 17)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr309 yrkande 1.

Ställningstagande

Bokhandelsstödet har stor betydelse för att den

mindre bokhandeln skall kunna upprätthålla sin

sortiments- och servicenivå. Dagens bokhandelsstöd

är dock inte tillräckligt eftersom det fortfarande

finns drygt 90 kommuner där kommuninvånarna saknar

bokhandel inom kommunens gränser. Vi anser att

riksdagen som sin mening bör tillkännage för

regeringen att en analys bör göras av vilka åtgärder

som skulle kunna underlätta etablering av bokhandel

även i dessa kommuner. Därmed bör riksdagen bifalla

motion Kr309 (v) yrkande 1.

16. Lagskydd för svenska språket (punkt 18)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr356 yrkande 1

och avslår motion 2001/02:Kr296.

Ställningstagande

De nationella minoritetsspråken har en lagskyddad

ställning. Vi anser att även det svenska språket,

som internationellt sett är ett litet språk, behöver

ett sådant skydd. Det är nödvändigt att aktivt slå

vakt om språket om det skall förbli levande och rikt

även i framtiden. Vi föreslår att riksdagen med

bifall till motion Kr356 (kd) yrkande 1 som sin

mening tillkännager för regeringen vad vi anfört om

lagskydd för svenska språket som majoritetsspråk.

Förslaget i motion Kr296 (s) avstyrks.

17. De nationella minoritetsspråken (punkt 21)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 42.

Ställningstagande

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

Kr422 (mp) yrkande 42 som sin mening tillkännager

för regeringen vikten av att de nationella

minoritetsspråken ges möjlighet att utvecklas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Litteratur på invandrarspråk m.m. (punkterna

8 och 16)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i

sin kulturbudgetsmotion för år 2002 (2001/02:Kr419

yrkande 34) föreslog riksdagen att anvisa 4 miljoner

kronor till invandrares kultur och språk. Tyvärr

avslog riksdagen motionsförslaget (bet. 2001/02:KrU1

s.103-104).

2. Litteratur på nationella minoritetsspråk

(punkt 9)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Mot bakgrund av det ökade stöd till de nationella

minoriteternas språk och kultur, som föreslogs i

budgetpropositionen för år 2002 och som riksdagen

biföll, har vi avstått från att yrka bifall till

motion Kr420 (v) yrkande 1. Vi vill dock framhålla

att de intressanta förslag som förts fram i motionen

är väl värda att beaktas i framtida

budgetbehandling. Enligt motionen bör Kulturrådets

uppdrag vidgas till att avse fördelning av ett

särskilt stöd till det skrivna ordet på nationella

minoritetsspråk. Dessa språk behöver tecknas ned,

ges ut i tryck eller dokumenteras på annat sätt.

Stödet skulle även kunna ges till religiös

litteratur, ordböcker, grammatikor m.m. på de

nationella minoritetsspråken. Med ett sådant

litteratursstöd skulle de nationella minoriteterna

få en möjlighet att beskriva och presentera sig

själva, inte bara för majoritetsbefolkningen, utan

också för den egna yngre generationen.

3. Bidragsgrupp inom Statens kulturråd för

seriestöd (punkt 12)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag har avstått från att yrka bifall till motion

2001/02:Kr345 (mp) om inrättande av en särskild

seriegrupp inom Kulturrådet eftersom rådet nu har

sett till att kunskap om serier finns inom barn- och

ungdomslitteraturgruppen som fördelar seriebidraget.

Jag vill dock framhålla att serier sedan länge är en

egen kulturform som riktar sig till både barn och

vuxna. Medan det ännu fanns en särskild seriegrupp

inom Kulturrådet blomstrade och utvecklades de

svenska serierna. De har även fått internationell

uppmärksamhet. Det är därför viktigt att Kulturrådet

har tillgång till serieexpertis vid

bidragsfördelningen, så att utvecklingen inte

avstannar.

4. Elektroniskt publicerade tidskrifter (punkt

15)

Ewa Larsson (mp) anför:

Internet har givit en ny form av kultur- och

kunskapsspridning i form av elektroniska tidningar

och tidskrifter. Jag vill påminna om att det i

Miljöpartiets motion 2001/02:Kr422 (m) yrkande 44,

som behandlades i utskottets budgetbetänkande hösten

2001, fanns ett förslag om att elektroniskt

publicerade tidskrifter skulle få bidrag inom ramen

för kulturtidskriftsstödet. Riksdagen avslog tyvärr

motionsyrkandet.

5. Språket i författningstext (punkt 19)

Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och

Anne-Katrine Dunker (alla m) anför:

Vi instämmer i vad som anförs i motion

2001/02:Kr287 (m) om att ambitionerna att använda

ett lättförståeligt språk i författningar inte får

gå ut över tydlighet och rättslig valör. Enligt vår

uppfattning ingår inte frågor av detta slag i

språkutredningens uppdrag. Vi har dock anslutit oss

till utskottsmajoritetens förslag att riksdagen i

avvaktan på resultaten av utredningens arbete skall

avslå samtliga nu aktuella motionsyrkanden som rör

språkfrågor.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

år 2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om litteraturens

betydelse.

2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

lyfta fram kommuner som satsar på utveckling av

sin biblioteksverksamhet.

2001/02:Kr287 av Christel Anderberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om språket i författningstext.

2001/02:Kr296 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att genom lagstiftning

stärka svenska språkets ställning.

2001/02:Kr298 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning om en

reformerad biblioteksersättning.

2001/02:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en analys bör genomföras i syfte att få

fram förslag till åtgärder som underlättar

etablering av bokhandel i de kommuner som saknar

sådan inom kommungränsen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att

analysera och föreslå åtgärder i syfte att öka

antalet översättningar från mindre språkområden i

den svenska bokutgivningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att

kartlägga litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk samt föreslå åtgärder i syfte att

underlätta utgivning och distribution av

litteratur på dessa språk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att

kartlägga och föreslå åtgärder avseende

arbetsplatsbiblioteken.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Kulturrådet bör ges i uppdrag att i

dialog med fackförbunden och studieförbunden ta

initiativ till att permanenta och bredda projektet

"Läs för mig pappa".

7. Riksdagen begär att regeringen ger Statens

kulturråd i uppdrag att i samarbete med berörda

parter föreslå åtgärder vad gäller distributionen

av kulturtidskrifter i enlighet med vad som anförs

i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att förhandlingar bör inledas med posten om

införande av ett kulturporto.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör överväga möjligheterna att

införa friexemplar av kulturtidskrifter för

folkbiblioteken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör överväga möjligheterna att

fördela medel till elektroniskt publicerade

tidskrifter.

2001/02:Kr329 av Claes Stockhaus och Murad Artin

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en mer

mångkulturell och nutidsanpassad namnsdagslängd.

2001/02:Kr341 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp,

s, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om namnsdagarna i

almanackan.

2001/02:Kr345 av Ewa Larsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en speciell seriegrupp

åter bör tillsättas inom Statens kulturråd.

2001/02:Kr356 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lagskydd för

svenskan som majoritetsspråk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

de statliga läsfrämjande insatserna och En bok för

alla.

2001/02:Kr357 av Eva Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om distribution av svensk

litteratur till Nordens Hus.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om periodiska

tidskrifter på Internet.

2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör överväga möjligheten att införa

ett särskilt stöd för det skrivna ordet på

nationella minoritetsspråk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om behovet av

språkvårdande organ för tornedalingar och romer.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av att lyfta fram kommuner som

satsar på utveckling av sin biblioteksverksamhet.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av att de nationella

minoritetsspråken ges möjlighet att utvecklas.

45. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till framtida stöd åt invandrar- och

minoritetsmedierna för översättning av viss del av

deras tidskriftsinnehåll och till att utveckla

pressetik, journalistik, kunskap om det fria ordet

och demokratins grundprinciper.

2001/02:Ub551 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att denna, i den pågående översynen av

bibliotekslagen, bör beakta även förskolebarnens

behov av skolbibliotek i enighet med vad som

anförs i motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta

fram skolbiblioteksstatistik även för förskolan.