Bet. 2001/02:KRU14

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU14

Museer och utställningar

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har

väckts under allmänna motionstiden 2000/01 och

2001/02.

Motionerna gäller frågor om en konsekvensanalys av

riksdagens principiella ställningstaganden i

museifrågor, utredning om behovet av fler nationella

museer, inriktningen på museipolitiken, vård och

gallringsplaner på museerna, Foto-SESAM, fritt

inträde på statliga museer, ABM-utredningen,

konstpedagogik, länsmuseernas ekonomiska situation,

exponering av kulturskatter i regionen, det samiska

kulturarvet, nationella uppdrag, särskilt

resurscentrum för genusperspektivet på museerna,

utredning om genusperspektivet, särskilda

kvinnomuseer, museer som lyfter fram specifika

kvinnor, ekomuseer, museijärnvägar, ångfartyg och

lokaliseringen av ett idrottsmuseum.

Vidare behandlas motioner om begäran av statliga

medel till vissa museer m.m. bland annat till

Flygvapenmuseum, Julita gård, Stiftelsen Västsvensk

Konservatorsateljé, Sveriges Teatermuseum,

Strindbergsmuseet, Svenskt Rockarkiv vid Statens

ljud- och bildarkiv, Nobelmuseerna i Stockholm och i

Karlskoga, Marionettmuseet, ett s.k. nationellt

skogsmuseum, Studioglasmuseum i Torshälla,

Skoindustrimuseum i Kumla, Ållebergs

segelflygsmuseum, Museum Anna Nordlander,

Hjulångaren Erik Nordevall, Emigranternas hus i

Göteborg, Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra,

Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala, Tennismuseum,

Länskonstmuseum i Kiruna, Centrum för politisk

illustrationskonst, Populärmusikmuseum i Piteå och

Restaurangmuseum.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 24 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Principiella ställningstaganden till inrättande

av nya statliga eller med dem jämbördiga,

statligt finansierade museer m.m.

1. Konsekvensanalys av riksdagens

principiella ställningstaganden i

museifrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222

yrkande 1 och 2001/02:

Kr239 yrkande 2.

Reservation 1 (v, c)

2. Utredning om behovet av fler nationella

museer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr222

yrkande 2 och 2001/02:

Kr239 yrkande 1.

Reservation 2 (v, c)

Övergripande frågor på museiområdet

3. Inriktningen av museipolitiken

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande

7.

Reservation 3 (m)

4. Vård av museisamlingarna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr346

yrkande 8 och 2001/02:

Kr419 yrkande 9.

Reservation 4 (fp)

5. Museernas arbete med gallringsplaner

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr300 yrkande

2.

Reservation 5 (m)

6. Foto-SESAM

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande

17.

Reservation 6 (c)

7. Fritt inträde på statliga museer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr396.

8. ABM-utredningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande

1.

Reservation 7 (m, kd, c, fp)

9. Konstpedagogik

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande

10.

Reservation 8 (kd)

10. Länsmuseernas ekonomiska situation

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande

19

Reservation 9 (c)

11. Exponering av kulturskatter i

regionerna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr248.

Reservation 10 (1 m, c)

12. Det samiska kulturarvet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr324,

2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande

6.

Reservation 11 (c, fp, mp)

Reservation 12 (v)

13. Nationellt uppdrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

12.

14. Särskilt resurscentrum för

genusperspektivet på museerna

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr326.

15. Utredningen om genusperspektivet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande

11.

16. Särskilda kvinnomuseer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345

yrkande 11 och 2001/02:

Kr417 yrkande 10.

17. Museer som lyfter fram specifika

kvinnor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

55.

18. Definition av begreppet ekomuseum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande

1.

Reservation 13 (v)

19. Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande

2.

Reservation 14 (v)

20. Finansiering av ekomuseer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr237 yrkande

3.

Reservation 15 (v)

21. Ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum

Bergslagen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr275 och

2001/02:Kr384.

22. Museijärnvägar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr269,

2000/01:Kr332 och 2001/02:Kr327.

23. Ångfartyg

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr270.

24. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande

18.

Begäran om statliga medel till vissa museer

m.m.

25. Flygvapenmuseum

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr269,

2001/02:Kr295 och 2001/02:Ub294 yrkande 2.

26. Julita gård

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr252.

27. Stiftelsen Västsvensk

Konservatorsateljé

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr251.

28. Sveriges Teatermuseum

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr281.

Reservation 16 (fp)

29. Strindbergsmuseet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr313 och

2001/02:Kr335.

30. Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och

bildarkiv

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

13.

Reservation 17 (v)

31. Samarbete mellan Nobelmuseet i

Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr238.

Reservation 18 (1 v)

32. Nationellt Alfred Nobelmuseum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr264.

Reservation 19 (kd)

33. Marionettmuseet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande

15.

Reservation 20 (m, fp)

34. Utredning om och bidrag till ett

nationellt skogsmuseum

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr204,

2000/01:Kr245, 2000/01:

Kr329, 2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385,

2001/02:Kr386 och 2001/02:

Kr387.

Reservation 21 (1 m)

35. Studioglasmuseum i Torshälla

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr291 och

2001/02:Kr393.

36. Skoindustrimuseum i Kumla

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr206.

37. Ållebergs segelflygsmuseum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr271.

38. Museum Anna Nordlander

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr274,

2000/01:Kr276, 2000/01:

Kr277, 2000/01:Kr331 och 2001/02:Kr391.

Reservation 22 (c)

Reservation 23 (mp)

39. Hjulångaren Erik Nordevall

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr234 och

2001/02:Kr395.

40. Emigranternas hus i Göteborg

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr238,

2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316.

Reservation 24 (fp)

41. Historiskt upplevelsecentrum i

Uppåkra

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr265.

42. Historiskt upplevelsemuseum i Hovdala

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr223.

43. Tennismuseum

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr226.

44. Länskonstmuseum i Kiruna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr331.

45. Centrum för politisk

illustrationskonst

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr394.

46. Populärmusikmuseum i Piteå

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr328 och

2001/02:Kr388.

47. Restaurangmuseum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr277.

Stockholm den 5 mars 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Hillevi Larsson

(s), Anne-Katrine Dunker (m) och Boel Lindén (v).

2001/02

KrU14

Utskottets överväganden

Principiella ställningstaganden till

inrättande av nya statliga museer

eller med dem jämbördiga, statligt

finansierade museer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- konsekvensanalys av riksdagens principiella

ställningstaganden i museifrågor, jämför

reservation 1 (v, c) och

- utredning om behovet av fler nationella

museer, jämför reservation 2 (v, c).

Bakgrund

Utskottet har alltsedan år 1987 gjort vissa

principiella ställningstaganden i samband med

behandlingen av motioner om museifrågor (bet.

1986/87:

KrU21 s. 7-9). De innebär i korthet

- att det i princip "för närvarande" inte bör

inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer

eller med dem jämställda museer,

-

- att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen

att göra en klassificering av museerna i landet

eller att bedöma om ett museum har större eller

mindre riksintresse,

-

- att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta

de statliga museernas dokumentationsuppgifter genom

att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en

hela riket omfattande insamling,

-

- att, i den mån insatser behöver göras på ett

insamlingsområde som inte i tillräcklig grad

uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i

första hand får ske inom den rådande

museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade

insatser,

-

- att det ankommer på regionala eller lokala

intressenter att inrätta avdelningar inom ett

länsmuseum och att inrätta lokala museer.

-

Utskottet har även uttalat att när initiativ till

nya museer m.m. tas är det initiativtagarnas ansvar

att investeringar och drift kan finansieras (bet.

1995/96:KrU1 s. 19).

Ställningstagandena har godkänts av riksdagen.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr222 (v)

yrkande 1 och 2001/02:Kr239 (v) yrkande 2 begär att

regeringen gör en konsekvensanalys av utskottets och

riksdagens principiella ställningstaganden i

museifrågor som förhindrar inrättande av nya

centrala museer.

I samma motioner, motionerna 2000/01:Kr222 (v)

yrkande 2 och 2001/02:

Kr239 (v) yrkande 1, begär motionärerna att

regeringen utreder behovet av fler nationella museer

med statlig finansiering.

Utskottets ställningstagande

Som ovan angetts har utskottet tidigare, med början

våren 1987 (bet. 1986/87:KrU21 s. 7-9), gjort vissa

principiella ställningstaganden i samband med

behandlingen av motionsförslag om bidrag till

inrättande av nya statliga museer och med dem

jämbördiga, statligt finansierade museer. Utskottet

vill påminna om att existerande sådana museer

betecknas centrala museer (bet. s. 5). Uttryck som

nationella museer eller riksmuseer används inte även

om dessa beteckningar kan ingå i namnen på äldre

centrala museer. Av de centrala museerna har ett

antal dessutom uppgiften att vara ansvarsmuseer inom

sina respektive verksamhetsområden (bet. s. 5-6).

Medel till dessa centrala museer anvisas inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid under anslagen 28:29 Centrala museer:

Myndigheter och 28:30 Centrala museer: Stiftelser.

Utskottet står fast vid att de redovisade

principerna bör gälla och anser inte att riksdagen i

varje särskilt fall bör ingående pröva

motionsförslag om inrättande av nya centrala, dvs.

statliga eller med dem jämbördiga, statligt

finansierade museer. Utskottet anser inte att det

behöver göras en konsekvensanalys av detta

principiella ställningstagande. Utskottet har inte

den uppfattning, som framförs i motionerna, att

ställningstagandet hindrar inrättandet av nya

centrala museer. När en majoritet i riksdagen finner

att utvecklingen i samhället i stort och inom

museiområdet talar för en omstrukturering och

inrättande av ett nytt centralt museum finns det

självfallet inte något som hindrar att riksdagen

beslutar i en sådan fråga. Ett exempel under senare

tid är beslutet år 1997 om inrättandet av Statens

museer för världskultur innefattande fyra olika

museer, varav tre redan tidigare existerande

centrala statliga museer och ett tidigare kommunalt

museum.

Utskottet anser inte heller att behovet av fler s.k.

nationella museer, dvs. centrala museer, behöver

utredas särskilt. Utskottet vill framhålla att

förslag från en utredning av detta slag kan komma

att låsa museiutvecklingen under en längre tid

samtidigt som behoven av insatser på museiområdet

och de ekonomiska förutsättningarna härför med stor

säkerhet kommer att skifta. Utskottet utgår också

från att de statliga myndigheterna med ansvar på

museiområdet har den överblicken och kunskapen att

de kan påtala om något särskilt insamlingsområde

inte har uppmärksammats i tillräcklig grad eller

förbisetts. I vissa fall bör behov av ökade eller

nya insatser - som utskottet framhållit under

tidigare år - kunna tillgodoses inom redan

befintliga museer och genom särskilda riktade

insatser. I andra fall skulle det, som nämnts ovan,

kunna bli fråga om att inrätta nya statliga eller

statligt finansierade museer. För det fall att det

framdeles finns utrymme inom kulturbudgeten för en

mera betydande satsning på museiändamål bör det då,

i varje särskilt fall, bedömas hur medlen bäst bör

användas och om ett nytt centralt museum är det

bästa alternativet att tillgodose uppkomna behov.

Utskottet vill slutligen understryka att inrättande

av ett centralt museum kräver avsevärda nya

resurser, eventuellt i kombination med

omprioriteringar.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:

Kr222 (v) yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Kr239 (v)

yrkandena 1 och 2.

Övergripande frågor på museiområdet

Inriktningen av museipolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- inriktningen av museipolitiken, jämför

reservation 3 (m).

Motionen

Motion 2000/01:Kr235 (m) handlar om den statliga

museipolitiken och syftar i huvudsak till att den

statliga museisektorn skall få en tydligare

struktur. I motionen sägs bl.a. att

myndighetsfunktionerna på området kan samordnas

samtidigt som den utåtriktade verksamheten bör

präglas av decentralisering och fördelat ansvar.

Behovet av stödfunktioner såsom administration,

lönehantering, magasinering och konservering kan

enligt motionärerna tillgodoses genom gemensam

upphandling. Vidare nämns i motionen att det

nuvarande systemet med ansvarsmuseer bör ersättas

med en ordning där olika museer, oberoende av

huvudman, tilldelas väldefinierade, fleråriga

nationella uppdrag (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade en liknande motion hösten 2001

(bet. 2001/02:KrU1). Utskottet angav då bl.a.

följande.

I budgetpropositionen för år 2001 redogjorde

regeringen för de strukturella och

organisatoriska förändringar som gjorts inom det

statliga museiområdet sedan regeringens

kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3)

lades fram för riksdagen. Vidare redogjorde

regeringen för hur det fortsatta arbetet med en

översyn inom museisektorn bedrevs. Regeringen

uttalade att den bl.a. avsåg att genomföra en

särskild granskning av de centrala museernas

magasinssituation och möjligheterna till ökad

samordning inom museisektorn, t.ex. när det

gäller vård av samlingarna. Regeringen avsåg att

löpande hålla riksdagen informerad om detta

arbete.

Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att

regeringen anser att ytterligare strukturella

omvandlingar inte bör ske inom museiområdet för

närvarande. Vidare framgår att

Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet fått i

uppdrag att redovisa en plan för inventerings-

och analysarbete beträffande de centrala

museernas magasin för samlingar. Uppdraget har

redovisats till regeringen. I samband med detta

har också samordningsaspekter inom området

granskats.

Vidare har regeringen föreslagit en rad

medelsförstärkningar till olika museer under

anslaget 28:29 Centrala museer: Myndigheter för

att säkerställa en fortsatt god utveckling då det

gäller att bevara, förmedla och bygga upp

kulturarvet.

Utskottet har tidigare under hösten 2001 ägnat

uppmärksamhet åt frågan om myndighetsstrukturen

på museiområdet med anledning av att

konstitutionsutskottet berett kulturutskottet

tillfälle att yttra sig över regeringens

skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen

av riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottet som bl.a. granskat regeringens

handläggning av det ovan redovisade ärendet

beslutade att det inte fanns anledning att yttra

sig över skrivelsen.

Enligt utskottets uppfattning har regeringen -

som den utlovat - fortlöpande lämnat redovisning

till utskottet för frågor som har anknytning till

myndighetsstrukturen på museiområdet.

Utskottet ansåg sammanfattningsvis att det inte

fanns skäl att begära att regeringen skulle lämna

förslag till nya strukturella omvandlingar på

museiområdet och avslog motionen. Utskottet har inte

någon annan uppfattning i dag. Utskottet anser inte

heller att det finns skäl att i dagsläget ändra på

det nuvarande systemet med ansvarsmuseer bland de

statliga eller till större delen statligt

finansierade centrala museerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7.

Vårda och gallra samlingarna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- vård av museisamlingarna, jämför

reservation 4 (fp),

- museernas arbete med gallringsplaner,

jämför reservation 5 (m) och

- Foto-SESAM, jämför reservation 6 (c).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr346 (fp)

yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 9 begär att

regeringen lägger fram förslag till plan för hur

staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas

i framtiden.

I motion 2001/02:Kr300 (m) anser motionärerna att

begreppet signifikans skall införas i museernas

arbete med gallringsplaner. Om man tar hänsyn till

signifikansen hos ett föremål, efter särskilda

kriterier, skulle arbetet med gallringen av föremål

på museer enligt motionärerna bli lättare (yrkande

2).

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär

att regeringen skall förelägga riksdagen förslag om

hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas, avseende

både foto och film (yrkande 17).

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandet om en plan för hur

staten kan stödja vården av museernas samlingar i

framtiden vill utskottet erinra om att

Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd fått i

uppdrag att tillsammans redovisa en plan för

inventerings- och analysarbete beträffande de

centrala museernas magasin för samlingar. Uppdraget

redovisades i juni år 2001.

Utskottet har inhämtat att den avrapporterade

planen, som behandlar bl.a. vård- och

bevarandefrågor, för närvarande bereds inom

Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna

2000/01:Kr346 (fp) yrkande 8 och 2001/02:Kr419 (fp)

yrkande 9.

Frågan om museernas arbete med gallring har

utskottet tidigare behandlat, bl.a. våren 2000.

Utskottet uttalade då följande. Frågor om gallring

vid museer ingår som en del av museernas

insamlingspolicy och kräver professionella

bedömningar. Det som för en lekman synes vara enkelt

- t.ex. att avyttra dubbletter av föremål - kan från

en museitjänstemans utgångspunkt vara mindre

självklart. Som nämns i regeringens skrivelse

(1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom

Kulturområdet, SESAM-projektet) kan det som inte

verkar vara betydelsefullt vid gallringstillfället

komma att förändras över tid. Likaså kan problem av

juridisk natur komplicera museernas önskan att

gallra i föremålsbeståndet. Vissa villkor kan t.ex.

ha förknippats med donerade föremål. Vidare krävs

regeringsbeslut för avyttring av föremål i statliga

museers samlingar (jfr 9 kap. 8 och 9 §§

regeringsformen).

Utskottet hänvisade i detta sammanhang till ett

utförligt resonemang om gallringsfrågor i

Museiutredningens betänkande Minne och bildning (SOU

1994:51, s. 99).

Utskottet anser att motionsyrkandet om att införa

begreppet signifikans i museernas arbete med

gallringsplaner inte bör föranleda något initiativ

från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför

motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat

motionsyrkanden om en satsning kallad Foto-SESAM,

senast våren 2000 i samband med behandlingen av

regeringens skrivelse 1999/2000:65

Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-

projektet. Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandet,

erinrade då bl.a. om att Nordiska museet är

ansvarsmuseum för kulturhistorisk fotografi och att

Fotosekretariatet vid museet tillsammans med

Fotorådet med representanter för museer, arkiv och

bibliotek har upprättat en bevarandeplan för svensk

fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen

föreslås att ett Foto-SESAM skall inrättas. Vidare

erinrade utskottet i sammanhanget om den

försöksverksamhet, benämnd Kulturarvs-IT, som varit

ett treårsprojekt och som pågått t.o.m. år 2001.

Syftet med projektet var att erbjuda personer med

arbetshandikapp arbete och att öka tillgängligheten

till kulturarvet (bet. 1999/2000:KrU14).

Satsningen på Kulturarvs-IT har utvärderats, och

resultaten uppvisar enligt regeringen positiva

effekter såväl från sysselsättningssynpunkt som från

tillgänglighets- och bevarandesynpunkt. Regeringen

har därför föreslagit att satsningen på Kulturarvs-

IT skall förlängas t.o.m. år 2002. Riksdagen har

beslutat i enlighet härmed (prop. 2001/02:1 utg.omr.

13, bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115).

Vidare kan framhållas att riksdagen i december

2001 beslutat att en filmvårdscentral för s.k. icke-

fiktiv film skall etableras i Grängesberg.

Filmvårdscentralen skall ta hand om, bevara och

tillgängliggöra film och videoband (prop. 2001/02:1

utg.omr. 17 s. 67-68, bet. 2001/02:KrU1, rskr.

2001/02:72).

Det kan också framhållas, som utskottet ovan

nämnt, att frågor om bl.a. vård och bevarande av

kulturarvet för närvarande bereds inom

Regeringskansliet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om

inrättandet av en filmvårdscentral, en fortsättning

på Kulturarvs-IT och om regeringens beredning av

vård- och bevarandefrågor avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr279 (c) yrkande 17.

Fritt inträde på statliga museer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- fritt inträde på statliga museer.

Motionen

I motion 2001/02:Kr396 (s) begär motionärerna att

regeringen tillsätter en utredning om att besök på

statliga museer skall vara avgiftsfria.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen avslog en liknande motion våren 2000.

Utskottet erinrade då bl.a. om att ett av de

kulturpolitiska målen syftar till att

kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till

kulturupplevelser. Utskottet ansåg att de statliga

och statsunderstödda institutionerna självfallet

skall ha en prispolitik som gagnar detta mål.

Utskottet angav att det också bör ligga i de angivna

institutionernas och andra offentligt stödda

institutioners eget intresse att ha en prispolitik

som i ett längre perspektiv leder till att de kan

hålla kvar och om möjligt öka sin publik (bet.

1999/2000:KrU11).

Utskottet noterar att Statens historiska museum

under två perioder gjort försök med fri entré.

Motivet har varit att undersöka vilka effekter en

sådan satsning har på antalet besökare och om man

kan nå nya målgrupper. Resultatet från den

utvärdering som museet gjort visar att museet under

försöksperioderna lockade fler besökare och dessutom

många som aldrig tidigare besökt museet. Regeringen

ansåg att försöken var så intressanta att regeringen

föreslog att 500 000 kronor skulle anvisas museet

under år 2002 i syfte att ytterligare pröva

förutsättningarna för fri entré. Riksdagen beslutade

i enlighet med förslaget (prop. 2001/02:1, utg.omr.

17 s. 33, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).

Utskottet anser att slutresultatet av den

försöksverksamhet som pågår på Statens historiska

museum bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed

motion 2001/02:Kr396 (s).

ABM-utredningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- ABM-utredningen, jämför reservation 7 (m,

kd, c, fp).

Bakgrund

Kulturutskottet ansåg i ett betänkande våren 2001

att det var dags att närmare analysera

förutsättningarna för en vidareutveckling av främst

de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter

att samverka sinsemellan, både mellan de tre

områdena (arkiv, bibliotek och museer) och inom vart

och ett av dem. Analysen borde enligt utskottet

behandla såväl förutsättningarna för teknisk

samordning som möjligheterna att nå en samsyn kring

verksamheternas uppdrag. Utskottet ansåg att

regeringen bl.a. borde låta göra en kartläggning av

de åtgärder som hittills vidtagits då det gäller

samverkan inom ABM-området och en utvärdering av

hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter.

Vidare angavs bl.a. att det bör bedömas vilka

förutsättningar som finns för att samverkan på ABM-

området även i fortsättningen bör ske på de

medverkande institutionernas egna initiativ och i

den omfattning och på det sätt som institutionerna

själva önskar eller om samverkan även bör

åstadkommas utifrån statliga direktiv. Utskottet

angav också att den föreslagna översynen av

samverkan inom ABM-området även borde resultera i

förslag till några konkreta samverkansprojekt som

kan föra den påbörjade utvecklingen vidare.

Utskottet ansåg att vad utskottet anfört borde

tillkännages för regeringen. Riksdagen beslutade i

enlighet med utskottets förslag (bet. 2000/01:KrU5,

rskr. 2000/01:175).

I budgetpropositionen för år 2002 (prop.

2001/02:1, utg.omr. 17 s. 40) angav regeringen:

"Kulturutskottet anför i betänkande 2000/01:KrU5

bl.a. att regeringen bör göra en kartläggning av de

åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller

samverkan inom ABM-området, dvs. samverkan mellan

arkiv, bibliotek och museer, och en utvärdering av

hittills gjorda insatser och vunna erfarenheter.

Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet

och regeringen avser bl.a. att ge Statens kulturråd,

Riksarkivet och Kungl. biblioteket i uppdrag att

kartlägga och utvärdera vidtagna åtgärder på

området."

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr417 (kd) anser

att regeringen i budgetpropositionen för år 2002 med

större noggrannhet borde ha redovisat vad

kulturutskottet tillkännagivit rörande ABM-

utredningen. I budgetpropositionen sägs att

regeringen avser att göra en utredning av hittills

gjorda insatser och vunna erfarenheter. Utskottets

begäran innebar enligt motionärerna inte i första

hand en utvärdering av det som redan gjorts utan en

utredning av hur samarbetet kan gå vidare och på

vilket sätt detta bör ske (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i ett beslut den 25 oktober 2001 -

efter allmänna motionstidens utgång - lämnat ett

uppdrag till Kungl. biblioteket, Statens kulturråd

och Riksarkivet angående samverkan mellan arkiv,

bibliotek och museer. I beslutet redogörs för

riksdagens tillkännagivande. Vidare anges att

förutsättningarna för en vidareutveckling av främst

de statligt stödda ABM-institutionernas möjligheter

att samverka bör analyseras närmare. Regeringen

uppdrar i beslutet åt de ovannämnda tre

institutionerna att bl.a. göra en kartläggning av de

åtgärder som hittills har vidtagits då det gäller

samverkan inom ABM-området. Enligt inhämtad uppgift

från Regeringskansliet är denna kartläggning början

på arbetet för att se hur man skall kunna gå vidare

och utveckla samverkan på ABM-området.

Med hänvisning till vad Regeringskansliet uppgivit

angående verkställandet av riksdagens beslut,

avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr417 (kd)

yrkande 1.

Konstpedagogik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- konstpedagogik, jämför reservation 8 (kd).

Motionen

I motion 2001/02:Kr418 (kd) framhåller motionärerna

att regeringen inom kort bör lägga fram en

åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning rörande

samtidskonst, bl.a. hos Riksutställningar och

Moderna museet (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade en liknande motion våren 2001.

Utskottet uttalade då att Kulturrådet har gjort en

översyn och kartläggning av den konstpedagogiska

utvecklingen med inriktning på barn och ungdom i tre

län, nämligen i Gävleborgs, Hallands och Värmlands

län. Översynen och kartläggningen skulle enligt vad

utskottet angav läggas till grund för en rapport

från Kulturrådet om konstpedagogikens utveckling som

beräknades vara klar i april år 2001. Utskottet hade

inhämtat att rapporten skulle innehålla

ställningstagande till hur man bör gå vidare i dessa

viktiga frågor. Utskottet ansåg att

ställningstagandena inte borde föregripas varför

motionen avstyrktes (bet. 2000/01:KrU6).

Utskottet har inhämtat att rapporten nu beräknas

bli klar senare under våren 2002.

Ställningstagandena i rapporten bör inte

föregripas. På grund härav avstyrker utskottet

motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10.

Länsmuseernas ekonomiska situation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- länsmuseernas ekonomiska situation, jämför

reservation 9 (c).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr279 (c) begär

att regeringen tillsätter en utredning för att

belysa länsmuseernas ekonomiska situation (yrkande

19).

Utskottets ställningstagande

Kulturrådet lämnade år 2001 en rapport, Regionala

museer och nationell kulturpolitik, där det bl.a.

angavs att ökade krav på museernas verksamhet också

kräver förbättrade ekonomiska förutsättningar

(rapport 2001:2).

Regeringen föreslog i budgetpropositionen hösten

2001 att de regionala museernas ekonomi fr.o.m. år

2002 skall förstärkas med 17 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop.

2001/02:1, utg.omr. 17 s. 102-103, bet.

2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).

Med hänvisning till den ekonomiska förstärkning

som beslutats för de regionala museerna avstyrker

utskottet motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19.

Exponering av kulturskatter i regionerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- exponering av kulturskatter i regionerna,

jämför reservation 10 (1 m, c).

Motionen

Motionären bakom motion 2001/02:Kr248 (c) framhåller

vikten av att kulturskatter från en region exponeras

för människor i regionen. Som exempel tar motionären

upp kravet från Östergötland att under viss tid på

året under betryggande former och med stark säkerhet

kunna få låna föremål från den s.k.

Linköpingsskatten som nu finns på Statens historiska

museum (yrkande 1).

I samma motion (yrkande 2) hemställs att det

utarbetas en nationell strategi för att människor i

olika regioner skall kunna ta del av sin historia.

Utskottets ställningstagande

För motionens bedömning är det av intresse hur

utskottet sett på frågor om var fornfynd skall

placeras. Med fornfynd menas enligt

kulturminneslagen (KML) föremål som saknar ägare när

de hittas och som påträffas i eller vid en fast

fornlämning och har samband med denna eller

påträffas under andra omständigheter och kan antas

vara minst etthundra år gamla. Enligt lagen kan

fornfynd överlåtas på museum som åtar sig att vårda

det i framtiden på ett tillfredsställande sätt.

RAÄ:s praxis på området innebär följande. Om det

från lokalt eller regionalt håll inte har framförts

några önskemål om att fyndet skall placeras på

museum nära fyndplatsen, placeras föremålet i

Statens historiska museum (Historiska museet). Om

det regionala museet eller stadsmuseerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö önskar ta hand om

fyndet skall museet i fråga lämna in en ansökan

härom till RAÄ. Ansökan remitteras till Historiska

museet som tillstyrker eller avstyrker den. Ett skäl

för Historiska museet att avstyrka en ansökan kan

exempelvis vara att fyndet har nationellt intresse

och bör var tillgängligt för forskare eller att

föremålstypen från regionen saknas i de nationella

samlingarna. Ett annat skäl kan vara att det nya

fyndet hör ihop med föremål som redan finns på

Historiska museet från samma fyndplats och att

samtliga fynd från en fyndplats bör hållas ihop. För

att en ansökan skall tillstyrkas krävs att kriterier

rörande säkerhet m.m. är uppfyllda.

När utskottet senast behandlade motioner om

fornfynd ansåg utskottet att gällande bestämmelser i

KML och rådande praxis vid fyndhanteringen på ett

tillfredsställande sätt beaktar de olika hänsyn som

bör tas och de avvägningar som bör göras för att

tillgodose både nationella och lokala intressen.

Utskottet ville i sammanhanget också peka på

möjligheten att för statens räkning under

tidsbegränsad period låna ut eller på lång sikt

deponera föremål i museerna (bet. 1999/2000:KrU13 s.

17-18).

Utskottet har inhämtat att Historiska museet i

januari 2001 avslog en ansökan om lån av den s.k.

Linköpingsskatten till Linköpings Slotts- och

Domkyrkomuseum. Historiska museet angav i sitt

beslut bl.a. följande. Linköpingsskatten är en

nationalklenod. Den har, så länge museets

utställningar kan följas bakåt i tiden, alltid varit

utställd i den permanenta medeltidsutställningen,

där den intagit en självklar och central plats.

Skatten, som tillhör de föremål eller fyndkomplex

som publiken väntar sig att finna vid ett besök i

Historiska museet, kan nu ses i museets s.k.

Guldsmidesgalleri. Skatten har tidigare visats i

Linköping. År 1987 visades den i Östergötlands

länsmuseum i utställningen "Linköping 700 år". Även

år 2000 gjorde Historiska museet ett undantag från

museets av styrelsen fastställda policy i och med

beslutet att låta skatten få vara huvudattraktionen

vid Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseums

invigningssäsong. Historiska museet deklarerade som

sin uppfattning att museet intagit en generös

hållning till de regionala anspråken på att exponera

skatten lokalt, särskilt med tanke på de risker

varje transport innebär.

Ett halvår senare, i juni 2001, biföll Historiska

museet en begäran från Linköpings Slotts- och

Domkyrkomuseum om lån av Linköpingsskatten. Lånet

omfattande tre veckor i september 2001 och skulle

ske i samband med att ett endagsseminarium om helgon

och reliker skulle pågå. Historiska museet angav i

beslutet att museet skulle låta undersöka

möjligheterna att kopiera hela eller delar av

Linköpingsskatten för permanent utställning i

Linköping.

I övrigt kan nämnas att Historiska museet år 2000

fattade beslut om drygt 100 låneansökningar och

anhållan om förlängning av lån. Enligt inhämtad

uppgift avslogs en ansökan. Denna ansökan inkom från

Tyskland. År 2001 fattades knappt 100 beslut i fråga

om låne- och depositionsärenden. Av dessa avslogs

enligt inhämtad uppgift tre stycken. Anledningen

till avslag var bl.a. gjord riskbedömning och att

ett föremål redan var utlånat.

Utskottet vill understryka vikten av att föremål

som utgör en del av vårt kulturarv, och då inte bara

sådana som hör till en viss region, når ut i hela

landet. Som motionären framhåller finns runt om i

landet ett stort intresse för historia. Detta

intresse bör uppmuntras bl.a. genom att visa den del

av vårt kulturarv som finns tillgänglig på museer.

Utskottet utgår från att en generös policy tillämpas

vid utlåning av museiföremål när så är möjligt och

under förutsättning att bl.a. säkerheten för

föremålen kan garanteras.

Mot bakgrund av vad som anförts, och då utskottet

inte finner det påkallat att utarbeta en nationell

strategi av det slag som motionären efterlyser,

avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr248 (c)

yrkandena 1 och 2.

Det samiska kulturarvet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- det samiska kulturarvet, jämför

reservationerna 11 (c, fp, mp) och 12 (v).

Motionerna

I motion 2000/01:Kr701 (mp) begär motionärerna att

regeringen skall verka för att ett återlämnande till

samerna av de samiska kulturskatterna inleds

(yrkande 7).

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp)

föreslår att den samiska kulturskatten skall

överföras till samernas museum, nämligen Ájtte,

Svenskt fjäll- och samemuseum (yrkande 6).

Liknande synpunkter förs fram i motion

2000/01:Kr324 (v), där motionärerna anser att

regeringen aktivt bör medverka till att en del av de

samiska museiföremålen, i första hand de 26 samiska

trummorna på Nordiska museet, återförs till

ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk, nämligen

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.

Utskottets ställningstagande

Kulturministern tog upp frågan om samisk

självförvaltning av kulturarvet i Sverige i ett svar

på en fråga i riksdagen den 8 juni 2000. Ministern

angav då följande. En betydande och viktig del av

det samiska kulturarvet förvaltas vid Stiftelsen

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.

Ájtte bedriver en värdefull verksamhet för att

bevara och sprida kunskap om det samiska

kulturarvet. Utöver de samlingar som finns vid

Ájtte, förvaltas samiska föremål och

dokumentationsmaterial även av ett antal andra

museer, bl.a. Stiftelsen Nordiska museet, Statens

museer för världskultur och Statens historiska

museer. Dessa museer har ett nationellt ansvar för

att göra kulturarvet inom sina respektive

verksamhetsområden känt och tillgängligt i hela

landet. För detta ändamål bedriver museerna t.ex. en

depositions- och utlåningsverksamhet både nationellt

och internationellt. Detta innebär bl.a. att de har

möjligheter att låna ut samiska kulturföremål till

olika museer, vilket är värdefullt för att öka

kännedomen om och förståelsen för den samiska

kulturen såväl inom som utom vårt lands gränser. Det

behövs en ständig dialog om hur kulturarvet

förvaltas och vad som bör göras för att öka bl.a.

representativitet och tillgänglighet. En sådan

dialog bör innefatta olika grupper i samhället. Det

är således viktigt att samerna kan vara med och

påverka hur det samiska kulturarvet förvaltas.

Kulturministern utgick från att de berörda museerna

och representanter för samerna för en konstruktiv

dialog när det gäller dessa frågor.

Frågan om det samiska kulturarvet hör till viss

del ihop med vad som ovan anförts om regional

exponering av kulturskatter som berör en region.

Utskottet har ovan påpekat att det är viktigt att

kulturarvet, och då inte bara det som hör till en

viss region, når ut i hela landet. Då det gäller det

samiska kulturarvet vill utskottet understryka

betydelsen av att en konstruktiv dialog förs mellan

museerna och att en generös policy tillämpas vid

utlåning och deposition av det samiska kulturarvet,

i den mån det är möjligt.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:Kr324 (v), 2000/01:Kr701 (mp)

yrkande 7 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 6.

Nationellt uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- nationellt uppdrag.

Motionen

I motion 2000/01:Kr345 (kd) begär motionärerna att

regeringen överväger om Museum Anna Nordlander kan

ges ett nationellt uppdrag när det gäller frågan om

hur genusperspektivet kan få större genomslag vid

museer (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade frågor om nya nationella

uppdrag senast i samband med behandlingen av

budgetpropositionen för år 2002 (bet. 2001/02:KrU1

s. 41-44). Bland annat prövades då motionsförslag om

att Museum Anna Nordlander skulle erhålla ett

nationellt uppdrag inom kvinnokonsten. Utskottet av-

styrkte dessa och andra liknande motionsförslag med

motiveringen att det är riksdagen som bestämmer

ämnesområde och inriktning och regeringen som utser

innehavarna av de nationella uppdragen. Utskottet

fann inte anledning att ändra på denna ordning.

Utskottet är nu inte av någon annan uppfattning,

varför motion 2000/01:

Kr345 (kd) yrkande 12 avstyrks.

Resurscentrum för genusperspektiv m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- särskilt resurscentrum för

genusperspektivet på museerna,

- utredningen om genusperspektivet,

- särskilda kvinnomuseer och

- museer som lyfter fram specifika kvinnor.

Bakgrund

Regeringen beslutade i juni år 2001 att tillsätta en

arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur

genusperspektivet kan få större genomslagskraft i

museernas verksamhet. Regeringen skrev i beslutet

att det i arbetsgruppen skulle ingå företrädare för

centrala, regionala och lokala museer samt

företrädare för arkivområdet och forskarsamhället

och att arbetsgruppen vid behov får knyta till sig

experter från myndigheter, organisationer m.fl.

Arbetet skall vara avslutat senast den 31 december

år 2003.

Arbetsgruppens ledamöter förordnades i december år

2001.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr326 (s) - väckt

hösten 2000 - föreslår att ett särskilt

resurscentrum inrättas på försök i tre år som ett

utvecklingsprojekt. Syftet är att centrumet skall

fungera som en resurs för landets museer när det

gäller att utveckla museernas verksamhet ur ett

genusperspektiv.

I motion 2001/02:Kr417 (kd) hemställer motionärerna att Museum

Anna Nordlander skall ges i uppdrag i samverkan med

andra att sköta utredningen om hur genusperspektivet

kan få större genomslagskraft i museernas

verksamhet, eftersom museet besitter en stor kunskap

på området. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 11).

I samma motion (yrkande 10) och i motion

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 framhåller

motionärerna att i utredningen om genusperspektivet

bör man uppmärksamma frågan om särskilda

kvinnomuseer och hur dessa kan bidra till att belysa

genusperspektivet.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) begär

att regeringen återkommer med förslag för att stärka

museer som lyfter fram specifika kvinnor (yrkande

55).

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet att ett särskilt

resurscentrum bör inrättas för att utveckla

museernas verksamhet ur ett genusperspektiv kan

utskottet påpeka att den ovan nämnda arbetsgruppen

skall överväga möjligheterna att etablera ett

framtida resurscentrum för genusfrågorna på museer.

Detta centrum bör enligt direktiven till

arbetsgruppen ligga i anslutning till lämplig

institution, t.ex. vid något av de centrala

museerna.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion

2000/01:Kr326 (s).

Beträffande motionsyrkandet att Museum Anna

Nordlander skall ges i uppdrag att i samverkan med

andra sköta utredningen om hur genusperspektivet

skall kunna få större genomslagskraft i museernas

verksamhet, har som ovan angetts arbetsgruppens

ledamöter redan förordnats. Arbetsgruppen kan dock

som också angetts knyta till sig experter från

myndigheter, organisationer m.fl. Vidare anges att

arbetsgruppen fortlöpande skall samråda med olika

aktörer inom berörda verksamhetsområden.

Utskottet förutsätter att arbetsgruppen anlitar de

experter och tar de kontakter som den bedömer vara

värdefulla för utredningen och avstyrker därmed

motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 11.

När det gäller hemställan att utredningen om

genusperspektivet bör uppmärksamma frågan om

särskilda kvinnomuseer förutsätter utskottet att

arbetsgruppen ser på olika alternativa lösningar och

förslag till hur man bör gå vidare med de frågor som

faller inom arbetsgruppens uppdrag.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 11 och

2001/02:Kr417 (kd) yrkande 10.

Beträffande hemställan att regeringen bör återkomma

med förslag för att stärka museer som lyfter fram

specifika kvinnor kan nämnas att arbetsgruppen inom

ramen för uppdraget skall initiera och stödja

projekt som syftar till att utveckla museernas

verksamhet ur ett genusperspektiv och att

arbetsgruppen skall beakta och visa på goda exempel.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 55.

Ekomuseer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- definition av begreppet ekomuseum, jämför

reservation 13 (v),

- länsmuseernas ansvar för ekomuseerna,

jämför reservation 14 (v),

- finansiering av ekomuseer, jämför

reservation 15 (v) och

- ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum

Bergslagen.

Motionerna

I motion 2001/02:Kr237 (v) framförs att det finns

oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett

ekomuseum. Motionärerna anser därför att regeringen

bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum

definieras och avgränsas. Detta vill motionärerna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna (yrkande 1).

I motion 2001/02:Kr237 (v) framhåller motionärerna

olika möjligheter till att stödja ekomuseer.

Motionärerna anför att om länsmuseerna skall ha ett

övergripande ansvar för att i samverkan med andra

aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer, måste

länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansiella

resurser till detta ändamål. Motionärerna anser att

länsmuseernas ansvar för ekomuseerna bör ses över

(yrkande 2).

I motion 2001/02:Kr237 (v) anför motionärerna att

regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns

till långsiktig finansiering av ekomuseerna (yrkande

3).

I motionerna 2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s)

framhåller motionärerna behovet av en ekonomisk

bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen. Motionärerna

anser att det geografiska område som Ekomuseum

Bergslagen visar utgörs av miljöer som på grund av

sin historiska betydelse är av ett riksintresse att

förvalta. Motionärerna anser att Ekomuseum

Bergslagen borde ha en statlig finansiering för att

därigenom skapa den trygghet museet behöver i sin

strävan att ta vara på och utveckla de miljöer som

det förvaltar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:KrU1 s. 5-6)

hänvisat till den definition av begreppet ekomuseum

som tagits upp i Museiutredningens betänkande från

år 1994 (SOU 1994:51, bilagedelen). Begreppet

ekomuseum introducerades år 1971 vid International

Council of Museums (ICOM) generalkonferens i

Grenoble. Ett ekomuseum definieras rumsligt av sitt

geografiska område, inte av en byggnad.

Föremålssamlingarna sammanförs inte på ett ställe

utan bevaras på plats och betraktas inte som

ovillkorligt bevaransvärda. Ett ekomuseum förvaltas

och drivs av invånarna i ett område, och det

kunskapssökande som bedrivs har ekologisk innebörd.

Kulturutvecklingen ses som ett samspel mellan

människor och natur. Den erfarenhetsmassa som

samlats av befolkningsgenerationerna betraktas som

en omistlig resurs i nuet och för en framtida

utveckling. Utskottet har inhämtat att det finns ett

nordiskt nätverk för ekomuseer, och där har

medlemmarna formulerat en definition som lyder: "Ett

ekomuseum består av ett antal miljöer/anläggningar

bevarade på sina ursprungliga platser och i ett

kulturturistiskt perspektiv tillgängliggjorda, samt

beskrivna utifrån en helhetssyn på regionens

och/eller det lokala områdets historiska utveckling.

Ett ekomuseum är ett instrument för regional

utveckling. Verksamheten bedrivs i samarbete mellan

lokalbefolkningen och offentliga institutioner."

Utskottet anser, i likhet med vad Kulturrådet

framfört i frågan, att begreppet ekomuseum - precis

som begreppet museum - inte går att belägga med

snäva restriktioner för hur det skall användas. Det

ankommer på dem som vill utveckla en museiverksamhet

att motivera skäl för detta. Utskottet finner inte

att det är en uppgift för riksdagen att av

regeringen begära ett förslag till definition av,

och avgränsning för, hur begreppet ekomuseum skall

användas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

2001/02:Kr237 (v) yrkande 1.

Utskottet vill erinra om att det för närvarande inte

är aktuellt att utöka länsmuseernas uppdrag.

Ekomuseernas verksamhet utgör del i en museipolitik

som bestäms regionalt. Utskottet hänvisar i

sammanhanget till Kulturrådets rapport Regionala

museer och nationell kulturpolitik (2001:2) och

anser att det i nuläget inte finns skäl för att göra

någon översyn av länsmuseernas ansvar för

ekomuseerna.

Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 avstyrks

därmed.

Som anförts i tidigare avsnitt utgör ekomuseernas

verksamhet del i en museipolitik som bestäms

regionalt. Utskottet finner i nuläget inte skäl för

att riksdagen av regeringen skall begära en

utredning om vilka möjligheter som finns till

långsiktig finansiering av ekomuseer.

Motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 avstyrks

därmed.

Utskottet har i sin behandling av ett yrkande,

liknande det nu aktuella, tidigare redovisat

uppgifter om Ekomuseum Bergslagen (senaste i bet.

1999/2000: KrU11 s.11). Liksom då håller utskottet

även nu fast vid principen att det för närvarande

inte bör inrättas fler statliga centrala museer som

får bidrag direkt genom anslag i

budgetpropositionen. Kulturrådet fördelar bidrag

till regionala museer som förklarats

statsbidragsberättigade av regeringen. Dessa museer

kan låta en del av sitt statsbidrag gå vidare till

angelägna museiverksamheter i länet. För Ekomuseum

Bergslagen har detta skett i form av två stödbelopp,

vilka vidarebefordrats till verksamheten via

länsmuseerna i Västmanland och Dalarna.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna

2000/01:Kr275 (s) och 2001/02:Kr384 (s).

Museijärnvägar och ångfartyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- museijärnvägar och

- ångfartyg.

Motionerna

I motionerna 2000/01:Kr332 (fp), 2000/01:Kr269 (s)

och 2001/02:Kr327 (s) framhålls bl.a. att många

ideella museijärnvägsföreningar bedriver ett viktigt

kulturarbete för att bevara svensk

kommunikationshistoria och att det bör återinföras

någon form av stöd eller bidrag till dessa

föreningar.

Motionären bakom motion 2000/01:Kr270 (v) föreslår

att det bör ges möjlighet att söka bidrag för

kulturminnesvärda ångfartyg ur en anslagspost inom

ett anslag som står till Kulturrådets disposition.

Utskottets ställningstagande

Museijärnvägsföreningar har tidigare kunnat söka

statsbidrag hos Statens kulturråd enligt

förordningen (1984:579) om statsbidrag till

museijärnvägar. Förordningen upphävdes den 1 januari

år 2001. Den ersattes då av förordningen (2000:1078)

om bidrag till arbetslivsmuseer.

Museijärnvägsföreningar kan med stöd av den nya

förordningen ansöka om bidrag. Ansökan prövas av

RAÄ. Medel för ändamålet finns under anslaget 28:27

Bidrag till kulturmiljövård, anslagsposten Bidrag

till arbetslivsmuseer, vilken uppgår till 4 miljoner

kronor för år 2002. Anslaget disponeras av RAÄ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2000/01:Kr332 (fp),

2000/01:Kr269 (s) och 2001/02:Kr327 (s).

Som nämnts trädde förordningen (2000:1078) om bidrag

till arbetslivsmuseer i kraft den 1 januari år 2001.

Enligt inhämtad uppgift kan vissa ångfartyg, som

t.ex. det i motionen nämnda s/s Mariefred, ansöka

hos RAÄ om medel enligt denna förordning.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

2000/01:Kr270 (v).

Lokaliseringen av ett idrottsmuseum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- lokaliseringen av ett idrottsmuseum.

Motionen

I motion 2001/02:Kr339 (m) föreslår motionärerna att

en utredning snarast tillsätts för att bestämma

lokaliseringen av ett nytt idrottsmuseum (yrkande

18).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att Stiftelsen Sveriges

Riksidrottsmuseums styrelse har entledigats och att

Riksidrottsstyrelsen (RS) nu utgör styrelsen för

stiftelsen och därmed har ansvaret för frågan om ett

eventuellt idrottsmuseum och dess lokalisering.

Riksidrottsförbundets stämma (RF-stämman) beslutade

i maj år 2001 att uppdra åt RS att med regeringen

diskutera ett statligt anslag och långsiktigt

finansiellt ansvar för ett Riksidrottsmuseum. Enligt

inhämtad uppgift har RF inte för avsikt att gå in

som finansiär i ett museum, även om intresset att

vara med och skapa ett museum finns.

Men hänvisning till utskottets ovan nämnda

principiella ställningstaganden i museifrågor, att

det i princip "för närvarande" inte bör inrättas

fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med

dem jämställda museer, och då RF inte har för avsikt

att vara finansiär för ett idrottsmuseum anser

utskottet att det inte finns anledning att från

statens sida börja utreda frågan om lokalisering av

ett sådan museum.

Motion 2001/02:Kr339 (m) yrkande 18 avstyrks

därmed.

Begäran om statliga medel till vissa

museer m.m.

Museer m.m. som får, avses få eller tidigare

har fått statligt stöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- Flygvapenmuseum,

- Julita gård,

- Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé,

- Sveriges Teatermuseum, jämför reservation

16 (fp),

- Strindbergsmuseet,

- Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och

bildarkiv, jämför reservation 17 (v),

- samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm

och Nobelmuseet i Karlskoga, jämför

reservation 18 (1 v),

- nationellt Alfred Nobelmuseum, jämför

reservation 19 (kd) och

- Marionettmuseet, jämför reservation 20 (m,

fp).

Motioner

I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om

ytterligare statliga medel till vissa museer m.m.

som redan får, avses få eller tidigare har fått

statliga medel.

Begäran om ytterligare statliga medel

--------------------------------------------------------------

Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar

parti och

yrkandenr

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr269

(fp) Flygvapenmuseum inom Begär mer statliga

Statens medel (erhåller

2001/02:Kr295 försvarshistoriska statsbidrag över

(s) museer anslaget 28:29)

2001/02:Ub294 " -

(kd) yrk. 2 " - " -

" -

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr252 Julita gård inom Begär mer statliga

(s) Nordiska museet medel (erhåller

statsbidrag över

anslaget 28:30)

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr251 Stiftelsen Västsvensk Begär stabil statlig

(s) Konservatorsateljé finansiering (bidrag

går i dag via tre

länsmuseer som

erhåller statsbidrag

över anslaget 28:31)

--------------------------------------------------------------

2000/01:Kr281 Sveriges Teatermuseum Begär mer statliga

(fp) (f.d. Drottningholms medel bl.a. p.g.a.

teatermuseum) lokalproblem (erhåller

statsbidrag över

anslaget 28:32)

--------------------------------------------------------------

2000/01:Kr313 Strindbergsmuseet Begär mer statliga

(s) " - medel (erhåller stats-

2001/02:Kr335 bidrag över anslaget

(s) 28:32)

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr350 Svenskt Rockarkiv vid Begär mer statliga

(v) yrk. 13 Statens ljud- och medel (erhåller

bildarkiv statsbidrag över

anslaget 26:1)

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr238 Nobelmuseum Begär samarbete mellan

(v) yrk. 1 ev. framtida

Nobelmuseum i

Stockholm och

Nobelmuseet i

Karlskoga m.m. (bidrag

till Nobelmuseum i

Stockholm för år 2003

har aviserats av

kulturministern)

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr238 " - Begär en lokalisering

(v) yrk. 2 till Karlskoga av

utställningar och mu-

seiverksamhet avseende

Nobels litteraturpris

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr264 " - Begär utredning om

(kd) lokalisering av ett

s.k. nationellt Alfred

Nobelmuseum. Enligt

motionen talar mycket

för en förläggning

till Karlskoga

--------------------------------------------------------------

2001/02:Kr419 Marionettmuseet Begär inlemmande i

(fp) yrk. 15 Världskulturmuseets

organisation och eko-

nomi (har erhållit

statligt bidrag via

Marionetteatern över

anslaget 28:7)

--------------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

När det gäller begäran om ytterligare statliga medel till vissa

museer m.m. som får eller aviseras få statliga medel eller tidigare

fått sådana medel vill utskottet framföra följande.

Utskottet har beträffande Flygvapenmuseum, som är en enhet inom

Statens försvarshistoriska museer, inhämtat att museet behöver extra

medel för byggande av nya lokaler till administration, bibliotek,

arkiv och utställningar. Flygvapenmuseum erhöll, genom Statens

försvarshistoriska museer, statliga medel år 2001 med 15,5 miljoner

kronor. Av dessa gick 8 miljoner kronor till hyra och knappt 4

miljoner kronor till löner.

Utskottet hänvisar till att regeringen i samband med

budgetbehandlingen för år 2003 får ställa sådana medelsbehov som de

i motionen redovisade mot andra behov.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna

2001/02:Kr269 (fp), 2001/02:Kr295 (s) och 2001/02:Ub294 (kd) yrkande

2.

Nordiska museets Julita gård, Sveriges lantbruksmuseum har, enligt

inhämtad uppgift för avsikt att vidareutveckla museet. Bland annat

vill man på museet bygga en ny basutställning, utveckla befintliga

byggnader och förlänga säsongen.

Utskottet anser att det ankommer på Nordiska museet, liksom på

andra centrala museer, att inom sina ekonomiska ramar avgöra hur

medlen skall fördelas mellan de olika enheterna inom museet och

hänvisar i övrigt till vad ovan angetts att regeringen i samband med

budgetbehandlingen för år 2003 får ställa de i motionerna redovisade

behoven mot andra behov av statligt stöd.

Utskottet avstyrker därmed motion 2001/02:Kr252 (s).

Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé är ursprungligen bildad av

Hallands läns landsting, Göteborgs och Bohus läns landsting samt

Göteborgs kommun för att tillgodose konserveringsbehoven vid

stiftelsebildarnas museer. Ateljén utför konservering även åt andra

uppdragsgivare. Ateljén finns i Göteborg. Bidrag till ateljén lämnas

av stiftarna. Vidare får ateljén del av det statliga anslaget 28:31

Bidrag till regionala museer via stiftelsebildarnas regionala

museer.

Utskottet har inhämtat att Västra Götalandsregionen låtit utreda

den framtida museiorganisationen och museistrukturen i regionen.

Utredningsförslagen har varit på remiss till i januari 2002.

Utredningen har omfattat alla de uppdrag och delfinansieringar som

regionen lämnar till institutioner inom regionen, däribland

Västsvensk Konservatorsateljé. Utredaren föreslår att ateljén skall

vara en angelägenhet för hela Västra Götalandsregionen och knytas

till ett av utredaren föreslaget Västra Götalands regionhistoriska

museum.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om formerna för

statligt stöd till Västsvensk Konservatorsateljé. Då en ny

museiorganisation fastställts inom regionen får det bedömas hur

fortsatt statligt stöd till ateljén skall lämnas. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:

Kr251 (s).

Utskottet har inhämtat att Sveriges Teatermuseum (f.d.

Drottningholms teatermuseum) blivit uppsagt från sina lokaler i

Filmhuset och därför flyttat till Gäddviken i Nacka. För flytten har

museet enligt ett regeringsbeslut den 13 december 2001 erhållit ett

engångsbidrag på 500 000 kronor.

Utskottet har också inhämtat att hyran i Nacka är så hög att de

engångsvis lämnade medlen på 500 000 kronor knappt täcker den ökade

kostnaden för hyran år 2002. Museet anger att det från och med år

2003 behövs minst det för år 2002 tillskjutna beloppet enbart för

att klara den fördyrade hyreskostnaden.

Frågan om museets ökade hyreskostnader samt anslagstilldelningen i

övrigt till museet för år 2003 får prövas i kommande budgetarbete.

Regeringen har genom sitt beslut i december 2001 om en

engångsförstärkning av museets bidrag visat att den är väl medveten

om museets ekonomiska situation. Utskottet utgår från att regeringen

även fortsättningsvis så långt det är möjligt beaktar att den ökade

hyreskostnaden kan komma att negativt påverka museets verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion

2000/01:Kr281 (fp).

Strindbergsmuseet är en stiftelse med Stockholms stad,

Strindbergssällskapet och Nordiska museet som huvudmän. Museet står

således delvis under kommunalt huvudmannaskap. Museet, som är inrymt

i August Strindbergs bostad på Drottninggatan i Stockholm, skall

belysa August Strindbergs liv och verk och upplåta lokaler till

forskning och annan verksamhet i detta syfte. I museet finns utrymme

för basutställningar och tillfälliga utställningar samt ett arkiv

och ett bibliotek. Som anförs i motion 2001/02:Kr335 (s) är museets

verksamhet inriktad även på service till in- och utländska forskare,

till teatrar och museer samt till allmänheten. Strindbergsmuseet

erhåller statligt bidrag från anslaget 28:32 Bidrag till vissa

museer. För år 2002 har museet erhållit 537 000 kronor i enlighet

med regeringens regleringsbrev.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om

utökad verksamhet vid museet utan hänvisar till att det får ankomma

dels på museets huvudmän, dels på regeringen, som fördelar anslaget

28:32 på anslagsposter, att i det årliga budgetarbetet bestämma i

vad mån det finns ekonomiskt utrymme för att prioritera ett ökat

bidrag till Strindbergsmuseets verksamhet. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 2000/01:Kr313 (s) och 2001/02:Kr335 (s).

Statens musiksamlingar är ett centralt museum på musikens område och

har enligt sin instruktion till grundläggande uppgift att

dokumentera, samla in, vårda, bevara, beskriva och hålla levande

musikens kulturarv och därigenom främja musikintresset,

musikvetenskapen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden (1 §

förordningen (1999:561) med instruktion för Statens musiksamlingar).

Myndighetens samlingar innehåller inte mycket som rör rockmusikens

område. I myndighetens bibliotek finns dock noter som täcker bl.a.

rockmusik och annan populärmusik.

Statens musiksamlingar och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA),

tidigare Arkivet för ljud och bild (ALB), var med och startade

Svenskt Rockarkiv inom ALB år 1993. Syftet var att rädda material

som skildrar den svenska rockens pionjärtid under 50- och 60-talen.

Rockarkivets främsta syfte är att samla in inspelningar och

dokumentation som speglar svensk rockmusik ur olika aspekter, t.ex.

grammofonskivor, ljudband, filmer, videoupptagningar, foton,

affischer, böcker och andra trycksaker. Rockarkivets ambition är på

sikt att vara ett öppet arkiv, inte bara för forskare utan även för

en intresserad allmänhet.

Enligt inhämtad uppgift från Statens musiksamlingar har

Rockarkivet inte utvecklats, vilket var avsikten vid starten. För

att arkivet skall kunna utvecklas krävs enligt uppgift mer resurser.

Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som

redovisats i det föregående och som bl.a. innebär att, i den mån

insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i

tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i

första hand får ske inom den rådande museiorganisationens ram,

exempelvis genom riktade insatser. Frågor om resurser till sådana

insatser bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och bedömas i ett

större sammanhang där även andra medelsbehov inom området

aktualiserats.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 13.

Regeringen har i ett pressmeddelande den 7 december 2001 meddelat

att regeringen efter ett godkännande från riksdagen är beredd att

bidra med 10 miljoner kronor från och med år 2003 för att stödja

Nobelmuseums fortsatta verksamhet i Börshuset i Stockholm.

Utskottet har inhämtat att Nobelstiftelsen är en av fyra

stiftelsebildare till Nobelmuseet i Karlskoga och att

Nobelstiftelsen är med och finansierar detta museum. Utskottet har

också erfarit att det bl.a. på grund härav pågår en viss samverkan

mellan Nobelmuseum i Stockholm, som drivs av Nobelstiftelsen med

externa medel, och Nobelmuseet i Karlskoga.

Av intresse är också att, enligt vad utskottet inhämtat, museerna

har helt olika inriktning och att museet i Karlskoga är inriktat på

och belyser Alfred Nobels liv i Karlskoga.

Utskottet anser att det inte är en fråga för riksdagen att gå in

och styra vilket samarbete museerna skall ha eller vilken

museiverksamhet som skall bedrivas på de två museerna. Utskottet

avstyrker därmed motion 2001/02:Kr238 (v) yrkandena 1 och 2.

Frågan om fortsatt stöd till Nobelmuseum i Stockholm bör behandlas i

kommande budgetberedning. Det kan då, eller vid senare tillfällen,

också bli aktuellt att ta ställning till andra frågor som rör

utvecklingen av ett statligt bidrag till ett Nobelmuseum av större

omfattning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr264 (kd) rörande ett s.k. nationellt Alfred Nobelmuseum.

Utskottet har inhämtat att det hos Statens museer för världskultur

inte finns några planer på att inlemma Marionettmuseet i myndigheten

eller att ha något ekonomiskt samarbete med detta museum. Däremot

kan det bli aktuellt med olika gemensamma projekt, men då i

samarbete med ett av de fyra museerna inom myndigheten och inom

ramen för detta museums budget.

Med hänvisning till att någon form av fast ekonomisk samverkan

mellan Marionettmuseet och Statens museer för världskultur för

närvarande inte synes vara aktuell avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 15.

Museer m.m. som i dag inte har statligt stöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- ett s.k. nationellt skogsmuseum, jämför reservation 21 (1

m),

- studioglasmuseum i Torshälla,

- skoindustrimuseum i Kumla,

- Ållebergs segelflygmuseum,

- Museum Anna Nordlander, jämför reservationerna 22 (c) och

23 (mp),

- hjulångaren Erik Nordevall,

- Emigranternas hus i Göteborg, jämför reservation 24 (fp),

- historiska upplevelsecentrum,

- tennismuseum,

- länskonstmuseum i Kiruna,

- centrum för politisk illustrationskonst,

- populärmusikmuseum i Piteå och

- restaurangmuseum.

Motionerna

I ett antal motionsyrkanden framställs förslag om erhållande av

statliga medel till vissa museer m.m. som inte får statliga medel i

dag.

Begäran om statliga medel till befintliga museer m.M.

-------------------------------------------------------------

Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar

parti och

yrkandenr

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr204 Nationellt Begär en utredning om

(kd) skogsmuseum förutsättningarna för

att skapa ett s.k.

nationellt skogsmuseum

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr320 Skogsmuseet i Begär statliga bidrag

(kd) Siljansfors till ett s.k.

nationellt skogsmuseum

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr385 Skogsmuseet i " -

(fp, c, kd) Lycksele

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr386 " - " -

(s)

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr329 Skogsmuseet i " -

(s) Storforsen i Älvsbyn

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr387 Skogsmuseet i Älvsbyn " -

(s) nämns

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr245 Skogsmuseet i " -

(s) Silvanum i Gävle

nämns

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr291 Studioglasmuseum i Begär statliga bidrag

(s) Torshälla

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr393 " - " -

(v)

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr206 Skoindustrimuseum i " -

(c) Kumla

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr271 Ållebergs " -

(m) segelflygmuseum

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr274 Museum Anna " -

(kd) Nordlander

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr276 " - " -

(fp, c)

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr277 " - " -

(s)

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr331 " - " -

(mp)

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr391 " - " -

(mp)

-------------------------------------------------------------

Begäran om statliga medel till nu icke existerande museer m.m.

-------------------------------------------------------------

Motionsnr, Museer m.m. Ärende/kommentar

parti och

yrkandenr

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr234 Hjulångaren Erik Begär statliga bidrag

(fp, s, kd) Nordevall för bärgning och

framtida förvaring på

museum

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr395 " - " -

(s)

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr238 Emigranternas hus i Begär statliga bidrag

(fp) Göteborg för ett nationellt

2001/02:Kr240 " - centrum för forskning

(fp) " - och utställningar om

2001/02:Kr316 immigration och

(s) emigration

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr265 Historiskt Begär statliga bidrag

(m, s) upplevelsecentrum

(Uppåkra i

Staffanstorp)

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr223 Historiskt " -

(c) upplevelsemuseum

(Snapphanemuseum i

Hovdala)

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr226 Tennismuseum " -

(c)

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr331 Länskonstmuseum i " -

(v) Kiruna

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr394 Centrum för politisk " -

(c) illustrationskonst

-------------------------------------------------------------

2000/01:Kr328 Populärmusikmuseum i " -

(s) Piteå

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr388 " - " -

(s)

-------------------------------------------------------------

2001/02:Kr277 Restaurangmuseum " -

(s)

-------------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandena med begäran om statliga medel till redan

befintliga museer m.m. och till nu icke existerande museer m.m. vill

utskottet först framhålla att motionerna inte innehåller några uppgifter om

eller uppskattningar av vilka investeringsbidrag eller årliga driftbidrag som

skulle krävas om motionernas förslag skulle genomföras.

Vidare hänvisar utskottet till de principiella ställningstaganden som

riksdagen gjort alltsedan år 1987 (bet. 1986/97:KrU21 s. 7-9) och som

refererats i det inledande avsnittet av betänkandet. Dessa ställningstaganden

innebär bl.a. att det i princip "för närvarande" inte bör inrättas fler

centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda och statligt

finansierade museer. Vidare bör det ankomma på initiativtagarna att ansvara

för att investeringar och drift kan finansieras i den mån initiativ tas till

inrättande av nya museer.

I den mån de nu aktuella yrkandena avser regionala och lokala museer vill

utskottet framhålla att ställningstaganden till sådana museers ekonomi och

utveckling bör ingå i en museipolitik som bestäms regionalt eller lokalt.

Utskottet påminner också om att regionala museer som får statsbidrag (enligt

förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet) kan

välja att låta en del av bidraget gå till ett annat regionalt eller lokalt

museum som kan komplettera det statligt stödda, regionala museets verksamhet

inom något område.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bör avslå

motionerna 2000/01:Kr204 (kd), 2000/01:Kr206 (c), 2000/01:Kr226 (c),

2000/01:Kr234 (fp, s, kd), 2000/01:Kr238 (fp), 2000/01:Kr245 (s), 2000/01:

Kr265 (m, s), 2000/01:Kr274 (kd), 2000/01:Kr276 (fp, c), 2000/01:Kr277 (s),

2000/01:Kr328 (s), 2000/01:Kr329 (s), 2000/01:Kr331 (mp), 2001/02:Kr223 (c),

2001/02:Kr331 (v), 2001/02:Kr240 (fp), 2001/02:Kr271 (m), 2001/02:

Kr277 (s), 2001/02:Kr291 (s), 2001/02:Kr316 (s), 2001/02:Kr320 (kd),

2001/02:Kr385 (fp, c, kd), 2001/02:Kr386 (s), 2001/02:Kr387 (s), 2001/02:

Kr388 (s), 2001/02:Kr391 (mp), 2001/02:Kr393 (v), 2001/02:Kr394 (c) och

2001/02:Kr395 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Konsekvensanalys av riksdagens principiella ställningstaganden i

museifrågor (punkt 1)

av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Boel Lindén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr239 yrkande 2 och

bifaller delvis motion 2000/01:Kr222 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är enligt vår uppfattning viktigt att befintliga centrala museer

utvecklas, men det är också av stor vikt att nya centrala museer och nya

samlingsområden tillåts att växa fram. De nu gällande principiella

ställningstagandena rörande statliga bidrag till inrättande av nya centrala

museer riskerar att få effekten att redan befintliga museer och traditionella

samlingsområden gynnas, medan nya samlingsområden av nationellt intresse

konsekvent missgynnas. En sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det

befintliga och traditionella, är till gagn varken för utvecklingen inom

museiverksamheten eller för en kunskapstörstande allmänhet.

Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda

konsekvenserna av de principiella ställningstagandena avseende inrättande av

nya centrala museer, som gjorts av kulturutskottet och i riksdagen.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr239 yrkande 2 och delvis bifalla motion

2000/01:Kr222 yrkande 1.

2. Utredning om behovet av fler nationella museer (punkt 2)

av Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Boel Lindén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr239 yrkande 1 och

bifaller delvis motion 2000/01:Kr222 yrkande 2.

Ställningstagande

Utskottets principiella ställningstagande, som godtagits av riksdagen,

rörande inrättande av nya centrala museer innebär att redan etablerade

museer, oftast placerade i Stockholm, och redan etablerade samlingsområden

gynnas, medan nya museer och nya intressanta samlingsområden missgynnas,

åtminstone på nationell nivå. Vi har t.ex. fortfarande inget

"riksidrottsmuseum".

Riksdagen bör enligt vår uppfattning ge regeringen i uppdrag att utreda

behovet av fler nationella museer med statlig finansiering för att

ytterligare viktiga samlingsområden av nationellt intresse, som i dag saknas

eller är ofullständiga, skall kunna lyftas fram.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr239 (v) yrkande 1 och delvis bifalla motion

2000/01:Kr222 (v) yrkande 2.

3. Inriktningen av museipolitiken (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr235 yrkande 7.

Ställningstagande

I en moderat reservation till kulturutskottets budgetbetänkande hösten 2001

påpekade vi att det var anmärkningsvärt att regeringen inte redovisat en

översyn av strukturen inom museiområdet och således inte heller lagt fram ett

samlat förslag om en ny museistruktur, vilket hade förutskickats i 2001 års

budgetproposition. Vi vidhåller denna uppfattning.

Vi anser att den statliga museisektorn behöver få en tydlig struktur.

Myndighetsfunktionerna kan samordnas, samtidigt som den utåtriktade

verksamheten präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av

stödfunktioner såsom administration och lönehantering men också magasinering

och konservering kan lösas genom upphandling. Gemensamma magasin skulle kunna

erbjuda rationella förvaringsmöjligeter för känsliga föremål. Detta utesluter

inte att det kan finnas välordnade studiesamlingar i museernas närhet.

Vi anser vidare att begreppet nationella uppdrag behöver utvecklas på

museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med en ordning där

olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade nationella

ansvarsuppdrag, där den statliga finansieringen regleras i ett flerårigt

avtal.

Vi vill också understryka vikten av att det ges goda förutsättningar att

kunna bedriva forskning. Dessutom bör goda exempel spridas och uppmuntras vad

gäller museer som moderniserar sitt sätt att arbeta.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 7.

4. Vård av museisamlingarna (punkt 4)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8

och 2001/02:Kr419 yrkande 9.

Ställningstagande

Utvärderingen av SESAM-projektet visade att det finns ett stort eftersatt

behov vad gäller registrering, dokumentation, vård, konservering och

magasinering beträffande våra museisamlingar. Regeringen bör lägga fram

förslag till plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan

vårdas i framtiden.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr346 yrkande 8 och 2001/02:Kr419

yrkande 9.

5. Museernas arbete med gallringsplaner (punkt 5)

av Elisabeth Fleetwood, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr300 yrkande 2.

Ställningstagande

Utskottet har vid flera olika tillfällen slagit fast att arbetet med

gallringsplaner är en viktig uppgift för alla museiansvariga. Vi anser, efter

inspiration från Australien, att man för att underlätta för de ansvariga

skall införa begreppet signifikans i arbetet med gallringsplaner. Genom att

ta hänsyn till signifikanser hos ett föremål, efter särskilda kriterier,

skulle gallringsarbetet kunna bli lättare.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr300 (m) yrkande 2.

6. Foto-SESAM (punkt 6)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 17.

Ställningstagande

Jag anser att det är dags att överföra erfarenheterna från SESAM-projektet

till ett nytt liknande projekt som syftar till att ta till vara de

fotosamlingar som finns i landet. En satsning på bevarande, vård och

förmedling av den fotografiska bilden skall enligt min uppfattning inte bara

omfatta stillbildsfotografi utan även film. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-SESAM bör utformas.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 17.

7. ABM-utredningen (punkt 8)

av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Dan

Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp)

och Anne-Katrine Dunker (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 1.

Ställningstagande

Riksdagen beslutade på våren 2001 att uppdra åt regeringen att tillsätta en

statlig utredning som skulle se på möjligheterna till ett utökat samarbete

mellan ABM-institutionerna. Utredningen skall enligt vad utskottet angav

bl.a. lyfta fram de positiva aspekterna av ett sådant samarbete och

konstatera vilka behov som finns för att vidareutveckla det samarbete som

redan pågår. Av regeringens redovisning av utredningens uppdrag i

budgetpropositionen för år 2002 verkar det dock som regeringen missförstått

utskottets begäran och tagit fasta på i första hand en utvärdering av vunna

erfarenheter. Regeringen bör beakta vad utskottet anfört framför allt när det

gäller vilka förutsättningar som finns för att vidareutveckla samverkan

mellan ABM-institutionerna.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr417 (kd) yrkande 1.

8. Konstpedagogik (punkt 9)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett problem inom bild- och konstområdet som Kristdemokraterna uppmärksammat

är den bristande tillgången på utbildad personal för pedagogisk verksamhet

inom museer m.m. Behovet är stort inom hela området. En förutsättning för att

samtidskonst skall kunna visas, förstås och diskuteras är att

utställningsarrangörer har tillgång till konstpedagoger. Riksutställningar

arbetar inom ramen för den statliga kulturpolitiken med

vandringsutställningar samt utvecklar utställningsmediet konstnärligt,

pedagogiskt och tekniskt. Riksutställningar har förklarat sig berett att ta

ansvar för utbildningar inom sina specialområden, under förutsättning att

medel ställs till förfogande. Detta anser vi bör övervägas. Kulturrådet har

föreslagit att Moderna museet skall få spela en mer aktiv roll i detta

sammanhang. Sammantaget anser vi att det finns tillräckligt med underlag för

regeringen att inom kort återkomma till riksdagen med en åtgärdsplan för en

konstpedagogisk satsning.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 10.

9. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 19.

Ställningstagande

En viktig del av den regionala kulturen är länsmuseerna. Dessa sprider

information och stimulerar intresset för den egna regionens kulturarv och

historia. På flera håll i landet har länsmuseerna ekonomiska bekymmer. Det

finns enligt min uppfattning anledning att utreda länsmuseernas ekonomiska

situation.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr279 (c) yrkande 19.

10.Exponering av kulturskatter i regionerna (punkt 11)

av Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr248.

Ställningstagande

Människor runt om i landet har återupptäckt den svenska historien. Det är bra

för det ger kontakt med våra rötter, samtidigt som det ger kunskap inför

framtiden. Det ger också kunskap om hur människor bott, rest, umgåtts,

handlat, träffat andra och om att Sverige därför i dag har en befolkning med

mycket olika släkthistorier och släktrötter. Det ger också större förståelse

för de människor som inte bott i vårt land så länge. Det är vår övertygelse

att medborgarna skall ha rätt att se föremål som visar på den regionala

historien.

Östergötlands landshövding har krävt att Östergötlands kulturskatter skall

få lånas under viss tid på året, under betryggande former och med stark

säkerhet. Vi har stor förståelse för forskningens behov av att ha tillgång

till föremål för vetenskapligt studium, men samtidigt har det inte undgått

någon att den absolut största delen av centrala museisamlingar förvaras

nedpackade i magasin. Östergötlands begäran att få ta del av sin egen

historia är rimlig. Samma krav ställs från andra län och regioner. Det är

därför på tiden att det utarbetas en nationell strategi för hur regioners

historia och historiska föremål också skall kunna exponeras regionalt för att

ge människor chansen att se och uppleva sin egen historia.

Det är enligt vår uppfattning en nedlåtande och en överlägsen hållning att

människors berättigade inställning att få ta del av sin egen historia

förringas. Vi anser att originalföremålen skall visas i museum så nära

fyndplatsen som möjligt. Givetvis ställs då krav på att museet skall

garantera fyndens säkerhet. Forskningen kan inte heller enligt vår

uppfattning bara behöva bedrivas i Stockholmregionen utan bör kunna göras vid

respektive museum.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr248 (c).

11.Det samiska kulturarvet (punkt 12)

av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 7

och 2001/02:Kr422 yrkande 6 och bifaller delvis motion 2000/01:Kr324.

Ställningstagande

På Nordiska museet i Stockholm finns en stor samling samiska föremål, dels

utställda, dels förvarade i magasin. Vi anser att den samiska kulturskatten

skall överföras till samernas museum och att regeringen skall verka för att

ett återlämnande av de samiska kulturskatterna inleds.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6

(mp) och delvis bifalla motion 2000/01:Kr324 (v).

12.Det samiska kulturarvet (punkt 12)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr324 och bifaller

delvis motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6.

Ställningstagande

Ursprungsfolk över hela världen driver frågor som rör självförvaltning av

deras kulturarv. Urbefolkningsdelegationen och enskilda har vid ett flertal

tillfällen tagit upp frågan om att samerna skall återfå förvaltningen av det

samiska kulturarvet. Det finns samiska samlingar vid Ajtte, Svenskt fjäll-

och samemuseum i Jokkmokk. Dessutom finns i Nordiska museet bl.a. 35 samiska

trummor. Av dessa är 9 museets egna, övriga är deponerade av Statens

historiska museum. Vi anser att regeringen bör föregå med gott exempel och

aktivt medverka till att en del av de samiska föremålen, i första hand de 26

samiska trummorna, återförs till ursprungsbefolkningens museum i Jokkmokk.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2000/01:Kr324 (v) och delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr701

(mp) yrkande 7 och 2001/02:Kr422 yrkande 6 (mp).

13.Definition av begreppet ekomuseum (punkt 18)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser, i likhet med motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 1, att det finns

oklara gränser för vad som kan anses utgöra ett ekomuseum. Vi anser därför

att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras och

avgränsas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

14.Länsmuseernas ansvar för ekomuseerna (punkt 19)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att om länsmuseerna skall ha ett övergripande ansvar för

att i samverkan med andra aktörer vara huvudman för regionens ekomuseer,

måste länsmuseerna få ett utökat uppdrag samt finansiella resurser till detta

ändamål. Riksdagen bör med bifall till motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 2 som

sin mening tillkännage för regeringen att länsmuseernas ansvar för

ekomuseerna bör ses över.

15.Finansiering av ekomuseer (punkt 20)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr237 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att det kan finnas olika lösningar till att garantera

långsiktighet och utveckling för ekomuseer. I likhet med vad som anförs i

motion 2001/02:Kr237 (v) yrkande 3 anser vi därför att riksdagen som sin

mening skall tillkännage för regeringen att det bör utredas vilka möjligheter

som finns till långsiktig finansiering av ekomuseerna.

16.Sveriges Teatermuseum (punkt 28)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr281.

Ställningstagande

Sveriges Teatermuseum (f.d. Drottningholms teatermuseum) har ett ovärdeligt

förråd av unika teaterhistoriska föremål och dokument. Denna samling

värdefulla objekt saknar motsvarighet i andra länder. Sverige skulle lätt

kunna bli ett av världens mest intressanta teaterhistoriska centrum - om

museet kunde presentera sina samlingar för publiken, dvs. om en normal

museiverksamhet kunde äga rum här. Museet räddades från glömska och många

andra faror på 1940-talet men har sedan dess aldrig fått resurser för att bli

ett aktivt museum öppet för allmänheten och forskningen. Registrering av

dokument och vård av gamla föremål är eftersatta i brist på professionell

arbetskraft. Jag anser att museet måste få större resurser, dels för att

förbättra verksamheten, dels för att klara lokalkostnaderna framöver.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr281 (fp).

17.Svenskt Rockarkiv vid Statens ljud- och bildarkiv (punkt 30)

av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande lydelse:

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi har tidigare lyft fram pop- och rockmusikens stora betydelse. Rocken slog

igenom i mitten av 1950-talet och denna musikgenre är "still going strong".

Möjligheten att säkerställa information och dokument kring rockmusiken i

Sverige har drastiskt försämrats eftersom i princip samtliga svenska

skivbolag som var verksamma perioden 1955-1980, liksom nästan samtliga

musikförlag, under senare år köpts upp av internationella bolag. Dessutom

håller den information och det källmaterial som den svenska rockens veteraner

har på att gå förlorad. Det krävs en snar och aktiv insats för att detta inte

skall ske.

Vi anser att Statens musiksamlingar därför bör ges rimliga möjligheter att

fullfölja sitt uppdrag även vad gäller rockmusiken. Detta bör ske i samarbete

med Svenskt Rockarkiv och andra lämpliga samarbetsparter, t.ex. Popmus-

projektet på Västergötlands museum i Skara.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 13.

18.Samarbete mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i

Karlskoga (punkt 31)

av Peter Pedersen (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr238.

Ställningstagande

Alfred Nobel är en av de mest kända svenskarna i världen och Karlskoga är

utan tvivel en av de orter som förknippas tydligast med Alfred Nobels namn.

Här finns Björkborn, där Nobel bodde en del av sitt liv och i

herrgårdsbyggnaden finns sedan 1978 en museiverksamhet med inriktning på

Alfred Nobel. Vi anser inte att det är något fel att försöka utveckla ett

Nobelmuseum i Stockholm, men med tanke på att de allra flesta centrala och

andra museer redan finns i huvudstaden borde olika samarbeten med andra orter

och filialer analyseras för att öka tillgängligheten till vår gemensamma

kultur i hela landet. Det stora intresset för Alfred Nobel och hans gärning

borde ges större möjlighet att komma även Karlskoga till godo. Riksdagen bör

ge regeringen i uppdrag att i samarbete med Nobelstiftelsen försöka öka

samarbetet mellan Nobelmuseet i Stockholm och Nobelmuseet i Karlskoga.

Samverkan bör ske på ett sätt som gynnar båda museerna och de båda orterna

vad gäller utställningar, permanenta samlingar osv. Härvid bör regeringen

verka för att en del av samlingarna och utställningarna placeras i Karlskoga.

I det sammanhanget skulle en permanent utställning rörande Nobels

litteraturpristagare vara av stort intresse för besöksnäringen i Karlskoga.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motion 2001/02:Kr238 (v).

19.Nationellt Alfred Nobelmuseum (punkt 32)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse:

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr264.

Ställningstagande

Sverige behöver ett nationellt Alfred Nobelmuseum. Mycket talar enligt vår

uppfattning för att Karlskoga är den naturliga placeringen av ett sådant

museum, men lokaliseringsfrågan bör naturligtvis utredas. I underlaget för en

bestämning av lokaliseringsort bör bl.a. regionalpolitiska faktorer vägas in,

liksom det kunnande som finns kvar i Karlskoga om personen Alfred Nobel och

det företag som han utvecklade.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr264 (kd).

20.Marionettmuseet (punkt 33)

av Elisabeth Fleetwood (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Ana Maria

Narti (fp) och Anne-Katrine Dunker (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha följande lydelse:

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 15.

Ställningstagande

Marionettmuseet står i dag inför stora problem. Det drivs parallellt med

Marionetteatern, men sedan ett par år ryms inte museiverksamheten inom de

statliga och kommunala bidragen till teatern, vilket innebär att museet nu är

nedläggningshotat. Den exceptionellt höga kvaliteten på samlingarna och

integrationen med teaterverksamheten har gjort Marionetteatern

internationellt känd. Vi anser därför att Marionettmuseets framtid måste

utredas och att en sådan utredning skall se på möjligheterna att inlemma

museet i myndigheten Statens museer för världskultur och att etablera

samverkan med de museer som ingår i myndigheten.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall tillkännage

för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 15.

21.Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34)

av Anne-Katrine Dunker (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34 borde ha följande lydelse:

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 21. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr245, bifaller

delvis motion 2000/01:Kr204 och avslår motionerna 2000/01:Kr329,

2001/02:Kr320, 2001/02:Kr385, 2001/02:Kr386 och 2001/02:Kr387.

Ställningstagande

Skogen täcker mer än halva Sveriges landyta. På merparten av denna areal

bedrivs ett aktivt skogsbruk. Skogsbruket och skogsindustrierna har haft och

har fortfarande stor betydelse för landets ekonomi. Skogen har även andra

värden. Den döljer många fornlämningar och kulturvärden, den ger rekreation

och upplevelser av natur och landskap. Även jakten har fortfarande stor

betydelse för många människor runt om i landet. Skogens betydelse, dess

historiska bakgrund och speciella betydelse i ett lokalt, regionalt eller

nationellt perspektiv kräver ökad kunskap om alla dessa värden. Med ökad

kunskap och förståelse följer ett positivt intresse för att vårda och

levandegöra. Det finns i dag ett antal lokala skogsmuseer med olika

inriktning. Ett av dessa är Silvanum i Gävle. För att som de andra nordiska

länderna synliggöra skogens betydelse med alla dessa värden behöver även

Sverige ett nationellt skogsmuseum, ett museum där historien, dagen och

morgondagen möts.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför om behovet av

ett nationellt skogsmuseum. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr245

(s), bifalla delvis motion 2000/01:Kr204 (kd) och avslå motionerna 2000/01:

Kr329 (s), 2001/02:Kr320 (kd), 2001/02:Kr385 (fp, c, kd), 2001/02:Kr386 (s)

samt 2001/02:Kr387 (s).

22.Museum Anna Nordlander (punkt 38)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse:

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr276 och bifaller

delvis motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:Kr277, 2000/01:Kr331 och

2001/02:Kr391.

Ställningstagande

Museum Anna Nordlander är ett kvinnokonstcentrum i Skellefteå. Den främsta

uppgiften för museet är att skapa ett aktivt och kreativt centrum av högsta

kvalitet, ett centrum där kvinnors konstnärliga skapande finner olika

uttrycksformer: samarbetsprojekt, utställningar, föreläsningar,

forskarseminarier, utveckling av konstpedagogiska metoder, fortbildning osv.

Museet har i dag ett starkt kommunalt och regionalt stöd. Det är enligt min

uppfattning viktigt att den verksamhet som museet driver får stöd också genom

ett nationellt engagemang. Detta kan ha formen av ekonomiskt stöd, som

kopplas till ett bestämt uppdrag, t.ex. ett konstpedagogiskt

utvecklingsarbete med och för barn och ungdom, ett konstprojekt som belyser

relationerna mellan makt och kön eller ett nordiskt nätverkssamarbete.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motion 2000/01:Kr276 (fp, c) och bifaller delvis motionerna

2000/01:

Kr274 (kd), 2000/01:Kr277 (s), 2000/01:Kr331 (mp) och 2001/02:Kr391 (mp).

23.Museum Anna Nordlander (punkt 38)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse:

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 23. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr331 och

2001/02:Kr391 och delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr274, 2000/01:

Kr276 och 2000/01:Kr277.

Ställningstagande

Museum Anna Nordlander är ett av två museer i Europa som uttalat arbetar med

och för kvinnliga konstnärer. Sedan 1998 arbetar en politiskt vald styrgrupp

med att utveckla museet. Museet har från starten fått ekonomiskt stöd från

Skellefteå kommun, landstinget och länsstyrelsen. Dessutom har museet för

närvarande EU-bidrag och bidrag från Stiftelsen framtidens kultur och

Sparbanksfonden Norrland. Jag anser att museet bör förstärkas även genom ett

nationellt, statligt engagemang. Regeringen bör därför återkomma med förslag

om hur ett nationellt stöd till Museum Anna Nordlander skulle kunna utformas.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr331 (mp) och 2001/02:Kr391 (mp) samt

delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr274 (kd), 2000/01:Kr276 (c, fp) och

2000/01:Kr277 (s).

24.Emigranternas hus i Göteborg (punkt 40)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande lydelse:

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 24. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr238,

2001/02:Kr240 och 2001/02:Kr316.

Ställningstagande

Förslag om ett emigranternas hus i Göteborg har funnits en längre tid.

Göteborg har inte bara haft en utvandring utan även en betydande invandring.

Detta borde enligt min uppfattning dokumenteras och varje nationalitet borde

få skriva sin historia. Migrationens historia är betydelsefull och berikar

innehåll och utveckling i Göteborg. Mycket av emigrationstiden och vad den

innebar för göteborgarna finns beskrivet i sex volymer framtagna av

forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten. Göteborgs kommun har givit sitt

stöd till denna forskning. Sverige och då inte minst Göteborg gjorde stora

insatser för andra världskrigets offer. Även denna insats borde få utrymme i

det offentliga rummet och genom en permanent utställning. Vänföreningen

Göteborgs-Emigranten arbetar ideellt för ett förverkligande av ett

Emigranternas hus och har däri stort stöd från övrig forskning med samma

inriktning. I Tullhuset i Göteborg finns en yta på 300 kvm reserverad som

skulle passa mycket bra för en sådan verksamhet som här beskrivits.

Regeringen bör få i uppdrag att förelägga riksdagen ett förslag till ett

nationellt forsknings- och utställningscentrum i Tullhuset i Göteborg.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör

riksdagen bifalla motionerna 2000/01:Kr238 (fp), 2001/02:Kr240 (fp) och

2001/02:

Kr316 (s).

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Länsmuseernas ekonomiska situation (punkt 10)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Vi vill påminna om att vi i vår motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna

del, som behandlades hösten 2001, ansåg att regeringen lade för lite resurser

på den regionala kulturen. Vi föreslog därför att anslaget Bidrag till

regionala museer (28:31) skulle öka med 5 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Medlen skulle användas för det långsiktiga arbetet vid museerna.

Tyvärr avslog riksdagen förslaget.

2. Särskilda kvinnomuseer (punkt 16)

av Ewa Larsson (mp).

Jag vill påminna om Miljöpartiets motion 2001/02:Kr422 yrkande 54, som tyvärr

avslogs av riksdagen hösten 2001. Yrkandet gick ut på att den tillträdda

arbetsgruppen som skall arbeta med museernas genusperspektiv mycket väl kan

komma fram till att ett särskilt kvinnomuseum behöver inrättas för att

motverka bristerna på övriga museum. Ett sådant museum skulle kunna ta sin

grund i genusforskning från världens universitet. Därför föreslog vi att

regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om nationellt

uppdrag för ett kvinnomuseum.

3. Lokaliseringen av ett idrottsmuseum (punkt 24)

av Roy Hansson (m).

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion 2001/02:Kr339 (m)

yrkande 18 om lokaliseringen av ett framtida idrottsmuseum.

Jag vill ändå påminna om att vi i vår motion understrukit att idrotten är

vår största folkrörelse och att den svenska idrottshistorien är fylld av

skatter. Frågan om ett riksidrottsmuseum har legat i malpåse sedan museet vid

Globenområdet i Stockholm stängdes. Det borde nu vara dags att den svenska

idrottshistorien åter ges ett museum. En plats där idrottens fantastiska

historia kan visas upp och som kan bli en inspirationskälla för svensk

idrotts spännande framtid. Ett första steg är att bestämma lokaliseringen av

ett nytt idrottsmuseum.

4. Sveriges Teatermuseum (punkt 28)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr281 (fp)

om förstärkt stöd till Sveriges Teatermuseum.

Vi vill ändå påminna om vår motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna

del, som behandlades hösten 2001. I motionen föreslog vi att anslaget Bidrag

till vissa museer (28:32) skulle öka med 2 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Anslagsökningen var avsedd för Drottningholms teatermuseum

(nuvarande Sveriges Teatermuseum) och ytterligare ett museum. Tyvärr avslog

riksdagen detta yrkande.

5. Utredning om och bidrag till ett nationellt skogsmuseum (punkt 34)

av Inger Davidson (kd), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr204 (kd).

Motionären bakom motionen vill utreda förutsättningarna för att skapa ett

nationellt skogsmuseum och lokaliseringen av ett sådant museum.

Vi vill ändå påpeka att skogen och skogsbruket under hela vår svenska

historia har varit basen för överlevnad, utveckling och tillväxt. Runt om i

landet finns flera lokala och regionala skogsmuseer och samlingar som stöds

av lokala och regionala intressenter. Flera av museerna har skapats och hålls

vid liv av lokala entusiaster på ideell bas eller med små privata resurser.

Skogens historia skulle behöva bevaras i ett mer heltäckande nationellt

skogshistoriskt museum. Detta har länder som Finland, Norge och Danmark

insett, varför man där skapat nationella skogsmuseer av mycket hög kvalitet

och som är mycket välbesökta. Det är vår förhoppning att denna insikt också

skall växa i Sverige.

6. Historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra (punkt 41)

av Jan Backman (m).

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion 2000/01:Kr265 (m,

s) om ett historiskt upplevelsecentrum i Uppåkra.

Jag vill ändå peka på de idéer som finns i motionen, nämligen att göra

fornlämningen i Uppåkra tillgänglig för allmänheten på ett nytt sätt.

Fornlämningen uppskattas omfatta drygt 40 hektar och har daterats till

järnåldern (500 f.Kr.-1050 e.Kr.). I dag hoppas man att fyndplatsen kommer

att ge svar på många frågor från denna tidsepok. Staffanstorps kommun arbetar

med att möjliggöra ett upplevelsecentrum för att allmänheten skall kunna

titta in i forskarnas värld och lära sig mer om hur vår historia ser ut. För

att det skall bli möjligt att skapa ett upplevelsecentrum av hög kvalitet

behövs fler finansiärer och intressenter, och framför allt behöver en tydlig

och klar bottenfinansiering vara ordnad. Här krävs inte bara ett kommunalt

och regionalt stöd. Ett stöd även från statens sida skulle vara av stort

värde.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:Kr204 av Inger Strömbom (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt

skogsmuseum och var ett sådant lämpligen bör lokaliseras.

2000/01:Kr206 av Sofia Jonsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Kumla skoindustrimuseum skall få statsbidrag.

2000/01:Kr222 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en konsekvensanalys av principbeslutet som förhindrar inrättandet av nya

centrala museer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att analysera befintliga centrala museer och deras samlingsområden med

tonvikt på att lyfta fram samlingsområden av riksintresse vilka helt saknas

eller är ofullständiga.

2000/01:Kr226 av Gunnel Wallin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ett ekonomiskt stöd till tennismuseum.

2000/01:Kr234 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

hjulångaren Erik Nordevalls bärgning och framtida förvaring i ett museum.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om inriktningen av museipolitiken.

2000/01:Kr238 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

Riksdagen begär hos regeringen förslag till sådan ändring som i motionen

anförs om ett forsknings- och utställningscentrum i Göteborg.

2000/01:Kr245 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nationellt skogsmuseum.

2000/01:Kr265 av Ewa Thalén Finné och Karin Wegestål (m, s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

fornlämningen i Uppåkra, Staffanstorps kommun.

2000/01:Kr269 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

museijärnvägsföreningarna.

2000/01:Kr270 av Charlotta L Bjälkebring (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att möjligheten ges att söka bidrag för kulturminnesvärda ångfartyg ur en

anslagspost inom Kulturrådets ram.

2000/01:Kr274 av Gunilla Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av statligt bidrag till Museum Anna Nordlander.

2000/01:Kr275 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen.

2000/01:Kr276 av Yvonne Ångström och Åke Sandström (fp, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nationellt stöd för Museum Anna Nordlander.

2000/01:Kr277 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

Museum Anna Nordlander.

2000/01:Kr281 av Ana Maria Narti (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en snabb lösning för Drottningholms teatermuseums kroniska och nu även akuta

brist på lämplig lokal och professionell arbetskraft.

2000/01:Kr313 av Ingemar Josefsson (s):

Riksdagen begär att regeringen utreder en utökad verksamhet internationellt

och i Sverige kring Strindberg och hans verk.

2000/01:Kr324 av Siv Holma och Stig Eriksson (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ansvar och förvaltning av det samiska kulturarvet

2000/01:Kr326 av Björn Kaaling m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av ett särskilt resurscentrum för museerna och genusperspektivet.

2000/01:Kr328 av Monica Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en satsning på ett nationellt centrum för populärmusik i form av ett museum i

Piteå.

2000/01:Kr329 av Lennart Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en etablering av ett nationellt skogsbruksmuseum vid Storforsen i Älvsby,

Norrbotten.

2000/01:Kr331 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Kvinnokonstcentrum Anna Nordlander bedriver en verksamhet som har

betydelse för hela landet.

2000/01:Kr332 av Elver Jonsson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

landets museijärnvägar och deras framtida verksamhet.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kvinnomuseer.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Museum Anna Nordlander.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp):

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur

staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett återlämnande

av samiska kulturskatter inleds.

Motioner från allmänna motionstiden 2001

2001/02:Kr223 av Gunnel Wallin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att stödja det historiska upplevelsemuseet i Hovdala.

2001/02:Kr237 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen bör ta initiativ till att begreppet ekomuseum definieras

och avgränsas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att länsmuseernas ansvar för ekomuseerna snarast bör utredas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen bör utreda vilka möjligheter som finns till långsiktig

finansiering av ekomuseerna.

2001/02:Kr238 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen i samverkan med Nobelstiftelsen verkar för

ett ökat samarbete mellan ett eventuellt framtida Nobelmuseum i Stockholm

och det befintliga Nobelmuseet på Björkborn i Karlskoga.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att en lokalisering till Karlskoga av utställningar och museiverksamhet

avseende Nobels litteraturpris bör prövas.

2001/02:Kr239 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder behovet av ytterligare nationella

museer med statlig finansiering för att lyfta fram ytterligare viktiga

samlingsområden av nationellt intresse där samlingar i dag saknas eller är

ofullständiga.

2. Riksdagen begär att regeringen utvärderar konsekvenserna av de

principiella ställningstaganden avseende inrättandet av nya centrala museer

som föreslagits av kulturutskottet och beslutats av Sveriges riksdag.

2001/02:Kr240 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ett forsknings- och utställningscentrum i Göteborg - Emigranternas hus.

2001/02:Kr248 av Lena Ek (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om möjligheten till och vikten av regional exponering av kulturskatter från

regionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om utarbetande av en nationell strategi för att människor i olika regioner

skall kunna ta del av sin historia.

2001/02:Kr251 av Jan Bergqvist och Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att inom ramen för statens insatser för att bevara

kulturarvet finna vägar till en stabilare finansiering av sådana unika

institutioner som Stiftelsen Västsvensk Konservatorsateljé.

2001/02:Kr252 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

vikten av en satsning på uppbyggnad av Julita gård och Sveriges

Lantbruksmuseum.

2001/02:Kr264 av Inger Strömbom (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av ett nationellt Alfred Nobel-museum.

2001/02:Kr269 av Karl-Göran Biörsmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

vikten av att Flygvapenmuseet i Linköping får en framtida permanent lösning.

2001/02:Kr271 av Lars Elinderson och Lars Hjertén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Ållebergs segelflygmuseum ges digniteten av ett nationellt museum.

2001/02:Kr277 av Anders Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

tillskapandet av ett restaurangmuseum.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

17. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om

hur ett nationellt Foto-Sesam bör utformas.

19. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att belysa

länsmuseernas ekonomiska situation.

2001/02:Kr291 av Laila Bjurling och Reynoldh Furustrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av statligt stöd för förverkligandet av ett studioglasmuseum i

Torshälla.

2001/02:Kr295 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

utbyggnad av Flygvapenmuseum.

2001/02:Kr300 av Jan Backman och Lennart Fridén (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att genom att införa begreppet signifikans intensifiera svenska museers

arbete med gallringsplaner.

2001/02:Kr316 av Sven Hulterström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ett migrationscentrum - ett emigranternas hus i Göteborg.

2001/02:Kr320 av Ulf Björklund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av ett nationellt skogshistoriskt museum med lokalisering till

Siljansfors i Mora kommun.

2001/02:Kr327 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

museijärnvägsföreningarna.

2001/02:Kr331 av Siv Holma (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att stärka den regionala identiteten och attraktionskraften i Kiruna med att

initiera inrättandet av ett länskonstmuseum.

2001/02:Kr335 av Ingemar Josefsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en utökad verksamhet kring Strindberg och hans verk, med Strindbergsmuseet

som en viktig del i verksamheten.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning angående lokalisering av ett nytt idrottsmuseum.

2001/02:Kr350 av Peter Pedersen m.fl. (v):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Statens

musiksamlingar bör ges förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag inom

rockmusikens område i samarbete med Svenskt Rockarkiv och andra

samarbetspartner.

2001/02:Kr384 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av en ekonomisk bastrygghet för Ekomuseum Bergslagen.

2001/02:Kr385 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt skogsmuseum med

lokalisering i Lycksele.

2001/02:Kr386 av Lena Sandlin-Hedman och Karl Gustav Abramsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av en uppgradering av Skogsmuseet i Lycksele till ett "nationellt

ansvarsmuseum" för skogsbruket.

2001/02:Kr387 av Lars U Granberg och Lennart Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nationellt skogsbruksmuseum i Norrland.

2001/02:Kr388 av Lars U Granberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

museum för svensk populärmusik.

2001/02:Kr391 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att återkomma med besked om hur ett nationellt stöd till museum Anna

Nordlander skulle kunna utformas.

2001/02:Kr393 av Charlotta L Bjälkebring (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av ett kompetenscentrum för studioglas i Torshälla.

2001/02:Kr394 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om skapandet av ett centrum för politisk illustrationskonst.

2001/02:Kr395 av Sonia Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

hjulångaren Eric Nordevalls unika värde.

2001/02:Kr396 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om avgiftsfria besök

på statliga museer.

2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ABM-utredningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kvinnomuseer.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om museum Anna Nordlander.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till plan för hur

staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i framtiden.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda ett inlemmande av Marionettmuseet under myndigheten

för Statens museer för världskultur.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om den

samiska kulturskatten bör överföras till samernas museum.

55. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag för att stärka

museer som lyfter fram specifika kvinnor.

2001/02:Ub294 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Flygvapenmuseums utbyggnad.