Bet. 2001/02:KRU15

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU15

Allmän kulturverksamhet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts under allmänna motionstiden vid 2000/01 och

2001/02 års riksmöten. Motionsyrkandena rör

Kulturrådets bidragsfördelning m.m., principer för

medelsfördelning, sponsring, statligt stöd till

vissa kulturprojekt, kulturens betydelse för

regional och lokal utveckling och för människors

livskvalitet, utbyggnad av tjänsterna som

länskonstnär, amatörkulturen och studieförbunden,

olika internationella frågor som rör kulturen,

jämställdhet inom kulturområdet, minoriteters

kultur, funktionshindrades delaktighet i kulturen

samt kulturell påverkan på attityder till HBT-

personer.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns 28 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Kulturrådets bidragsfördelning m.m.

1. Utredning om effekten av den

kulturpolitiska bidragsgivningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr292 yrkande

4.

Reservation 1 (v)

2. Kompetensutveckling för ansvariga på

regional och lokal nivå

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr292 yrkande

7.

Reservation 2 (v)

3. Tidpunkten för bidragsbesked

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr293 yrkande

5.

Reservation 3 (v, c)

4. Fleråriga projektbidrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:N383 yrkande

29.

Reservation 4 (c, mp)

5. Bidrag till enskilda projekt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

5.

Reservation 5 (c, mp)

6. Bidragsvillkor om laglydighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr299.

Reservation 6 (m)

Principer för medelsfördelning m.m.

7. Ökad konkurrens vid fördelning av

kulturbidrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr295.

8. Enskildas påverkan på kulturanslagen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr261.

9. Ökad upphandling inom kultursektorn

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr296,

2001/02:Kr215 yrkande 3 och 2001/02:Kr344.

Reservation 7 (m)

Sponsring

10. Sponsring

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr292

yrkande 8, 2001/02:Kr416 yrkande 1 och

2001/02:Kr422 yrkande 67.

Reservation 8 (v)

Reservation 9 (kd)

Stöd till vissa projekt

11. Kulturcentrum i Boåsberget i

Karlskoga

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr298.

Reservation 10 (1 v)

12. Kultur- och kunskapscentrum kring Carl

von Linnés gärning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr389.

13. Kulturellt utvecklingscentrum i västra

Värmland

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr302.

14. Nationalkommitté för Birgittajubileet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr246 och

2000/01:Kr301.

15. Firandet av 200 år av fred

Riksdagen avslår motion 2000/01:K331.

16. Ett monument över den svenska soldaten

i fredens och frihetens tjänst

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr229.

Reservation 11 (1 m)

Regionalpolitik m.m.

17. Kultur som tillväxtfaktor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr324.

18. Regionalpolitiska hänsyn vid

fördelningen av kulturanslag

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr297.

19. Kultur- och fritidspolitik på

landsbygden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:N268

yrkande 22, 2000/01:N325 yrkande 25 och

2001/02:N262 yrkande 17.

Reservation 12 (fp)

Länskonstnärer

20. Utbyggnad av verksamheten med

länskonstnärer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr344

yrkande 4, 2001/02:Kr309 yrkande 6 och

2001/02:Kr342 yrkande 5.

Reservation 13 (v)

Amatörkultur

21. Utredning om amatörkulturen och

studieförbunden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr293

yrkande 1, 2000/01:Kr701 yrkande 33 i denna del

och 2001/02:Kr422 yrkande 56.

Reservation 14 (v)

22. Ökning av stödet till amatörkulturens

organisationer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 33 i denna del, 2001/02:Kr414 yrkande 3

och 2001/02:Kr422 yrkande 57.

Reservation 15 (c, mp)

Internationella frågor

23. Internationellt kulturellt

musikutbyte

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345

yrkande 19 och 2001/02:

Kr418 yrkande 4.

Reservation 16 (kd)

24. Bidrag till internationellt kulturellt

utbyte

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande

10.

25. Svenska institutets ställning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 30 och 2001/02:

Kr422 yrkande 7.

Reservation 17 (mp)

26. Uttalande om de nordiska ländernas

kulturella relationer

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande

16.

Reservation 18 (mp)

27. Internationellt kulturutbyte inom

teatern och dansen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr348

yrkande 5 och 2001/02:

Kr352 yrkande 13.

28. Kulturens betydelse vid

exportsatsningar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr346

yrkande 27 och 2001/02:

Kr419 yrkande 26.

Reservation 19 (fp)

29. Svensk-isländska samarbetsfonden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr262 och

2001/02:Kr346.

Reservation 20 (c, fp, mp)

30. Torsby finnkulturcentrum

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr275.

Reservation 21 (1 kd)

Livskvalitet

31. Kulturens betydelse för livskvalitet

Riksdagen avslår motion 2000/01:So358 yrkande

6.

Reservation 22 (c)

Jämställdhet

32. Statistik som belyser kvinnors och mäns

situation inom kulturområdet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr292

yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Kr526 yrkande 2.

Reservation 23 (v)

33. Köns- och maktstrukturen inom

kulturområdet m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr342 yrkandena

6 och 7.

Reservation 24 (v)

34. Riktade insatser för att främja

kvinnors situation på kulturområdet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 9 och 2001/02:

Kr422 yrkande 20.

Reservation 25 (mp)

35. En fond för ett kvinnokulturhus

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr513.

Minoriteters kultur m.m.

36. Ett samiskt kulturcentrum i Stockholm

Riksdagen avslår motion 2000/01:K378 yrkande 8.

Reservation 26 (mp)

37. Ett internationellt romskt

forskningsinstitut

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr303.

38. Grekiskt kulturcentrum, m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr347.

Reservation 27 (v)

Funktionshindrade och kulturen

39. Funktionshindrade och kulturen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235

yrkande 11 och 2001/02:

Kr205 yrkande 15.

Reservation 28 (m)

Kulturell påverkan på attityder

40. Kulturaktiviteter för att påverka

attityder till HBT-personer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju724 yrkande

23 och 2001/02:

L371 yrkande 40.

Stockholm den 21 mars 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson

(s).

2001/02

KrU15

Utskottets överväganden

Kulturrådets bidragsfördelning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionerna om

– utredning om effekten av den

kulturpolitiska bidragsgivningen, jämför

reservation 1 (v),

– kompetensutveckling för ansvariga på

regional och lokal nivå, jämför reservation

2 (v),

– tidpunkten för bidragsbesked, jämför

reservation 3 (v, c),

– fleråriga projektbidrag, jämför reservation

4 (c, mp),

– bidrag till enskilda projekt, jämför

reservation 5 (c, mp) och

– bidragsvillkor om laglydighet, jämför

reservation 6 (m).

Motionerna

Enligt motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 4 bör en

utredning göras, lämpligen av oberoende forskare, om

vad som i motionen benämns ”verkningsgraden” av de

bidragsmedel som Kulturrådet fördelar. Därmed menas

vart medlen tar vägen, i vilka former de används,

hur de når konsumenterna och vad och hur mycket

konsumenterna får för bidragen till olika delar av

kulturområdet. Motionärerna föreslår att en analys

bör göras av den obalans som de anser finns i

systemet. I analysen bör även de idéburna

publikorganisationernas och

frivilligorganisationernas insatser värderas.

I samma motion yrkas att regeringen skall

uppmärksammas på behovet av en över åren

återkommande kompetensutveckling för politiker och

andra beslutsfattare på lokal och regional nivå och

på behovet av erfarenhetsutbyte mellan nivåerna inom

kulturpolitiken. Kulturrådet bör få ett uppdrag att

genomföra sådan utbildning (yrkande 7).

Enligt motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 5 bör

riksdagen göra ett tillkännagivande för regeringen

om en utredning om kulturföreningars och fria

gruppers behov av att få besked om bidrag minst sex

månader före början på en verksamhetsperiod.

Statens kulturråds bidrag till olika kulturprojekt

bör enligt motion 2000/01:N383 (mp) yrkande 29 vara

två- eller treåriga och inte, som nu, ettåriga. På

detta sätt vill motionärerna skapa arbetsro åt

kulturarbetarna.

Enligt motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 5 bör

riksdagen uttala att enskilda projekt bör vara

bidragsberättigade inom anslag som Kulturrådet

fördelar.

Tilldelningen av statliga kulturbidrag bör enligt

motion 2001/02:Kr299 (m) åtföljas av villkor om

laglydighet, som utformats i någon form av avtal där

bidragsmottagaren förbinder sig att följa lagar och

gällande bestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslaget i motion 2000/01:Kr292 (v)

yrkande 4 om en utredning om effekten av den

kulturpolitiska bidragsfördelningen vill utskottet

anföra följande.

En övergripande analys och utvärdering av tjugo

års kulturpolitik gjordes i Kulturutredningens stora

slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU

1995:84) och utredningens utvärderingsrapport med

tabellbilaga (SOU 1995:85). Särskilda utredningar

gjordes dessförinnan dels om museer redovisad i

betänkandet Minne och bildning. Museernas uppdrag

och organisation (SOU 1994:51), dels om teater

redovisad i betänkandet Teaterns roller (SOU

1994:52). På grundval av utredningarna lämnade

regeringen förslag till riksdagen år 1996 om

nationella mål för kulturpolitiken och redovisade

den inriktning som kulturpolitiken avsågs få under

kommande år (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). I den kulturpolitiska

propositionen gavs Kulturrådet det övergripande

ansvaret för uppföljning och utvärdering inom sitt

verksamhetsområde. Kulturrådet har under följande år

kontinuerligt och systematiskt arbetat med att göra

redovisningar och analyser av delområde efter

delområde i förhållande till de nationella

kulturpolitiska målen och uppsatta mål för

myndigheter och bidragsgivning. Dessa redovisningar

och analyser läggs till grund för

resultatredovisning till regeringen och förslag till

ändringar inom den förda kulturpolitiken. De större

områdesanalyserna publiceras i Kulturrådets

rapportserie.

När statliga liksom andra resurser är begränsade

är det särskilt viktigt att utvärdera om de statliga

insatserna fördelas och utnyttjas på bästa sätt

såväl inom som utom kulturinstitutionerna för att

målen, t.ex. om tillgänglighet och delaktighet skall

kunna uppnås. Knapphet på medel ställer också stora

krav på de bidragsfördelande instanserna att göra

svåra avvägningar och prioriteringar, vilka bör

kunna grundas på tillförlitliga

utvärderingsresultat.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att utskottet

våren 2001 föreslog Riksdagens revisorer att göra en

undersökning av om ökningar av de statliga bidragen

till kulturinstitutioner – sett under ett antal år –

har givit en ökning och breddning av publiken.

Vidare innefattade förslaget till undersökning

frågan om det statligt stödda kulturutbudet

motsvarar vad publiken efterfrågar. Revisorerna har

till utskottet överlämnat en förstudie,

Kulturbidragen och publiken (2001/02:10).

I förstudien har Riksdagens revisorer konstaterat

att frågorna är svåra att besvara då det kan råda

delade meningar om huruvida anslagen ökat och då det

inte är säkert att det finns ett samband mellan

ökade anslag och en eventuellt ökad publik. Det är

inte heller säkert att ökade publiksiffror innebär

att publiken verkligen breddats. Revisorerna

framhåller att även andra frågor måste ställas,

såsom vad de efterfrågar som inte tar del av den

statligt stödda kulturen och om det efterfrågade

finns tillgängligt. Om det efterfrågade inte finns

tillgängligt, hur görs det då tillgängligt?

Tillgängligheten innefattar bl.a. lokaliseringen av

utbudet, tillträdet till det och innehållet i det.

Frågorna är enligt revisorernas bedömning av sådan

art att de närmast lämpar sig för kulturvetenskaplig

eller annan forskning. Revisorerna noterar att det i

dag råder brist på forskning kring hur de statliga

kulturinsatserna bidrar till att kulturpolitikens

mål uppfylls. Mot bakgrund av frågornas delvis

forskningsmässiga karaktär och med hänsyn tagen till

det arbete som Kulturrådet och Kulturdepartementet

för närvarande gör för att bl.a. utveckla

uppföljningen och utvärderingen av statens

kulturpolitik anser revisorerna att en granskning av

området inte bör påbörjas i nuläget.

Vid ett seminarium den 17 oktober 2001 har

utskottet från representanter för Riksbankens

jubileumsfond och dess områdesgrupp för forskning om

konst och gestaltning samt andra representanter för

forskarvärlden blivit informerat om situationen i

Sverige och internationellt för den kulturpolitiskt

motiverade forskningen samt om projekt som

områdesgruppen initierat (se Riksbankens

jubileumsfonds redogörelse till riksdagen

2001/02:RJ1 s. 21 f.).

Utskottet instämmer med motionärerna i att det

behövs mera kunskap om effekterna och resultaten av

den förda statliga kulturpolitiken. En utveckling av

uppföljning och utvärdering inom området pågår inom

Kulturdepartementet och Kulturrådet. Utskottet

finner det otillfredsställande att den

kulturpolitiskt motiverade forskningen ännu inte har

fått någon större omfattning. Det är dock inte en

framkomlig väg att riksdagen gör ett uttalande i

frågan. Forskningen finansieras bl.a. av statliga

anslag till universitet, högskolor och

forskningsråd. Det är inte riksdagens uppgift att

uttala sig om detaljer i användningen av dessa

medel. Utskottet finner det av stort värde att

Riksbankens jubileumsfond tagit initiativ till att

stimulera forskning om kulturpolitiskt intressanta

frågor, där forskarna kommer både från det

kulturvetenskapliga området och från områden där man

vanligtvis inte ägnar sig åt sådana frågor.

Utskottet påminner samtidigt om att riksdagen

anvisat drygt 37 miljoner kronor för år 2002 till

centrala kulturmyndigheter och vissa museer för

forsknings- och utvecklingsinsatser, s.k.

sektorsforskning, inom kulturområdet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 4.

Utskottet utgår från att kompetenshöjande utbildning

och kurser för politiker och tjänstemän på regional

och kommunal nivå pågår på många håll i landet och

att även Kommunförbundet tar initiativ på området. I

detta arbete kan Kulturrådets utvärderingar,

utredningar och rapporter användas. Kulturrådet

anordnar konferenser och möten i landet för

information och diskussion om olika kulturfrågor,

som bl.a. vänder sig till ansvariga inom regioner,

landsting och kommuner. Något uttalande från

riksdagen för att uppmärksamma regeringen på behovet

av sådan verksamhet bör inte vara nödvändigt, varför

motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 7 avstyrks.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något

uttalande om tidpunkten för Kulturrådets

bidragsbesked till kulturföreningar och fria

grupper. Tiden mellan bidragsbesked och

verksamhetsperioders början är beroende av många

faktorer, såsom tidpunkten för riksdagsbeslut om

anslagens storlek, regeringens beslut i

regleringsbrev om användningen av anslagen och de

bidragssökandes verksamhetsplanering samt besked om

bidrag från andra bidragsgivare. Utskottet utgår

från att Kulturrådet har god kunskap om de

förhållanden som kulturföreningar och fria grupper

verkar under och att rådet i möjligaste mån tar

hänsyn till deras behov av tidiga besked. Utskottet

avstyrker motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 5.

Sedan motion 2000/01:N383 (mp) väcktes hösten 2000

har Kulturrådet ingått överenskommelser med

regioner, landsting och kommuner om treåriga bidrag

till vissa fria grupper. I den mån det i övrigt är

möjligt att lämna fleråriga bidrag t.ex. till sådana

projekt som bekostas från anslaget 28:2 Bidrag till

allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete har

utskottet inte underlag för att bedöma. Det bör

ankomma på Kulturrådet att pröva om det är möjligt

att utsträcka den nu påbörjade treåriga

bidragsgivningen till fria grupper även till andra

områden. Något uttalande i frågan från riksdagen kan

utskottet inte tillstyrka, varför riksdagen bör

avslå motion 2000/01:N383 (mp) yrkande 29.

Utskottet har vid tidigare tillfällen avstyrkt

motionsyrkanden om att Kulturrådet skall ge bidrag

till enskilda projekt (senast i bet. 1998/99:KrU7 s.

9). Utskottet har då redovisat att Kulturrådet

enligt sin instruktion (1988:676) delar ut bidrag

till kulturell verksamhet i den mån inte sådana

ärenden ankommer på någon annan myndighet.

Kulturrådet handlägger inte ärenden om utbildning

eller ersättning eller bidrag av stipendietyp till

enskilda yrkesutövare inom kulturområdet. Enligt

förordningen (1984:326) om statsbidrag till

kulturella ändamål får Kulturrådet lämna bidrag till

kulturella ändamål och besluta om villkor för

bidragen. Enligt praxis delas bidrag inte ut till

enskilda. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 5 om en

ändring av denna reglering och praxis.

Utskottet anser att statliga kulturbidrag inte bör

åtföljas av villkor om laglydighet.

Bidragsmottagare, likaväl som övriga invånare i

landet, har att följa lagar utan att något särskilt

avtal om laglydighet har ingåtts. Riksdagen bör

avslå motion 2001/02:Kr299 (m).

Principer för medelsfördelning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– ökad konkurrens vid fördelning av

kulturbidrag,

– enskildas påverkan på kulturanslagen och

– ökad upphandling inom kultursektorn m.m.,

jämför reservation 7 (m).

Motionerna

Enligt motion 2000/01:Kr295 (m) bör riksdagen

tillkännage för regeringen att det bör bli större

konkurrens i fördelningen av bidrag till

kulturlivet. Motionärerna anser att en sådan

konkurrens behövs för att minska Kulturrådets

dominerande inflytande och för att sprida

fördelningsuppdraget på fler instanser och ansvariga

personer. Detta skulle kunna åstadkommas genom

uppbrytning av rådet och genom större omsättning av

deltagarna i rådets bedömningsgrupper.

I motion 2001/02:Kr261 (m) yrkas att den enskilda

medborgaren skall få ett ökat inflytande över

användningen av kulturanslagen. Individerna skulle

kunna få en ”kulturpeng” från en del av de samlade

kulturanslagen att använda efter eget val, ett

system som något skulle likna det nya

pensionssystemet.

Statsbidragen inom kulturområdet borde enligt

motion 2000/01:Kr296 (m) i ökad utsträckning

fördelas genom upphandling. En utredning behöver

göras om kultursektorns förhållande till lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling. En sådan

utredning begärs även i motion 2001/02:Kr215 (m)

yrkande 3.

Slutligen begärs i motion 2001/02:Kr344 (m) ett

förtydligande från regeringen i fråga om jävsregler

vid fördelning av offentliga bidrag m.m. inom

kultursektorn. Med sådana regler skulle det bli

omöjligt att delta i politiska beslut inom

kulturområdet som man på något sätt personligen

eller genom medlemskap i organisation eller förening

är berörd av.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har så gott som varje år under lång tid

behandlat frågan om Kulturrådets uppdrag och

centrala roll och funktion som

kulturbidragsfördelande instans (se t.ex. bet.

1997/98:KrU1 s. 65–66). Utskottet har då anfört att

det behövs en central myndighet med överblick och

kunskap på kulturområdet likaväl som på andra

områden. Utskottet har förutsatt att Kulturrådet

tillgodoser behovet av förnyelse i sina

bedömningsgrupper. Mångfalden och förnyelsen inom

kulturområdet främjas också av att statligt stöd

fördelas av ett antal från varandra fristående

instanser, såsom Kulturrådet, Konstnärsnämnden med

Bildkonstnärsfonden och olika arbetsgrupper,

Riksantikvarieämbetet, Svenska institutet och

Svenska Filminstitutet.

Utskottet vill framhålla att de statliga bidragen

till kulturområdet har många olika syften som

formulerats i de av riksdagen antagna nationella

kulturpolitiska målen och den av riksdagen godkända

inriktningen av kulturpolitiken på olika områden.

Det är viktigt att de som fördelar och använder de

statliga kulturbidragen arbetar med utgångspunkt i

dessa mål så att de kan erbjuda ett mångfasetterat

kulturutbud som medger både bevarande av kulturella

värden och stimulans av experimenterande och

förnyelse. Vid bidragsfördelningen är det inte minst

viktigt att hänsyn tas till att kultur av hög

kvalitet så långt det är möjligt skall kunna

erbjudas i hela landet och att kultur skall kunna

erbjudas i sådana former och av en sådan bredd att

den kan attrahera människor med olika bakgrund och

intressen. Bidragsfördelningen skall bidra till att

öka tillgängligheten hos kulturen. Ett viktigt

inslag i den statliga kulturpolitiken är att

resultaten av den förda politiken skall kunna följas

upp och utvärderas mot de uppsatta målen och

riktlinjerna. Utskottet kan mot denna bakgrund inte

förorda att ett system med individuell ”kulturpeng”

införs. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

staten står för mindre än hälften av det offentliga

stödet till kulturen och att hushållens

kulturutgifter är dubbelt så stora som de

sammanlagda offentliga kulturbidragen.

Utskottet anser att det inte är påkallat med en

utredning som skall syfta till att öka statens

upphandling inom kulturområdet. I lagen (1992:1528)

om offentlig upphandling regleras vilka hänsyn som

kan tas vid upphandling som gäller varor och

tjänster inom kulturområdet. Det bör enligt

utskottets mening vara svårt att i större

utsträckning förena en sådan upphandling av kultur

med de nationella kulturpolitiska målen.

Slutligen anser utskottet att det inte heller är

påkallat att en utredning görs om nya jävsregler vid

fördelningen av offentliga kulturmedel, dvs. inom

den statliga, landstingskommunala och kommunala

sfären, som skulle göra det nödvändigt att t.ex.

kartlägga bidragsfördelande politikers och

tjänstemäns organisationstillhörigheter.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr295 (m),

2000/01:Kr296 (m), 2001/02:Kr215 (m) yrkande 3,

2001/02:Kr261 (m) och 2001/02:Kr344 (m).

Sponsring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

sponsring, jämför reservationerna 8 (v) och 9

(kd).

Motionerna

Utvecklingen av kultursponsringen bör enligt motion

2000/01:Kr292 (v) yrkande 8 bevakas, bl.a. när det

gäller yttrandefriheten i det konstnärliga skapandet

vid kultursponsring. Detta bör riksdagen enligt

motionsyrkandet som sin mening tillkännage för

regeringen.

I motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 1 hemställs

att riksdagen skall tillkännage för regeringen att

alla kulturinstitutioner bör ha etiska regler för

sponsring.

Enligt motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 67 bör

riksdagen tillkännage för regeringen att den i

regleringsbreven bör ange hur stor del av

kulturinstitutionernas verksamhet som får sponsras.

Utskottets ställningstagande

Under våren 2002 har Riksdagens revisorer avlämnat

ett förslag om sponsring av statliga myndigheter

(2001/02:RR9). Revisorerna har föreslagit att

regeringen bör ta ställning till vilka statliga

myndigheter eller vilka statliga verksamheter som

får finansieras med sponsring. Vidare har

revisorerna föreslagit en översyn av lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling i syfte att

klargöra hur lagen skall tillämpas i fråga om

sponsring. Förslaget har remitterats till

konstitutionsutskottet för behandling.

Konstitutionsutskottet delar i sitt betänkande

2001/02:KU19 revisorernas uppfattning att regeringen

bör ta ställning till vilka myndigheter eller vilka

statliga verksamheter som får finansieras med

sponsring. Regeringen bör enligt

konstitutionsutskottets mening ta initiativ till att

se över lagen om offentlig upphandling i syfte att

klargöra hur den skall tillämpas i fråga om

sponsring i form av varor och tjänster.

Konstitutionsutskottet anser att det krävs en tydlig

definition av begreppet sponsring för att klargöra

hur finansieringsformen skall hanteras inom

statsförvaltningen. I det sammanhanget bör hänsyn

tas till att olika myndigheter kan förhålla sig

olika till sponsring beroende på arten av deras

verksamhet. Det kan finnas behov av att klargöra hur

myndigheterna skall hantera sponsring. Extern

finansiering bör inte undergräva de beslut som

fattas i politisk ordning. Det ankommer i första

hand på regeringen att utöva den styrning av

myndigheterna som kan behövas.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen som

sin mening tillkännager vad utskottet anfört.

Riksdagen har den 13 mars 2002 bifallit

konstitutionsutskottets förslag (rskr. 2001/02:176).

Ett motionsyrkande som syftade till att åtskillnad

skulle göras mellan rena tillsynsmyndigheter och

myndigheter inom kulturområdet ansågs redan delvis

tillgodosett genom vad konstitutionsutskottet anfört

och avslogs av riksdagen.

Kulturutskottet anser att de nu aktuella

motionsyrkandena från allmänna motionstiderna år

2000 och 2001 till viss del är tillgodosedda genom

riksdagens ovan redovisade beslut den 13 mars 2002.

Något tillkännagivande med anledning av motionerna

behöver således inte göras, varför motionerna

2000/01:Kr292 (v) yrkande 8, 2001/02:Kr416 (kd)

yrkande 1 och 2001/02:

Kr422 (mp) yrkande 67 avstyrks.

Stöd till vissa projekt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– kulturcentrum i Boåsberget i Karlskoga,

jämför reservation 10

(1 v),

– kultur- och kunskapscentrum kring Carl von

Linnés gärning,

– kulturellt utvecklingscentrum i västra

Värmland,

– nationalkommitté för Birgittajubileet,

– firandet av 200 år av fred och

– ett monument över den svenska soldaten i

fredens och frihetens tjänst, jämför

reservation 11 (1 m).

Motionerna

Ett tillkännagivande för regeringen om statlig

medfinansiering av ett kulturcentrum i Boåsberget,

Karlskoga begärs i motion 2000/01:Kr298 (v).

En utredning om förutsättningarna för ett

nationellt kultur- och kunskapscentrum kring Carl

von Linnés gärning begärs i motion 2001/02:Kr389

(s). Ett samverkansprojekt mellan länsstyrelse,

landsting, kommun och en privat entreprenör har som

mål att till Linnéjubileet år 2007 skapa ett Linné

Visitor Center.

Statligt stöd till förverkligandet av ett

kulturellt utvecklingscentrum i västra Värmland

begärs i motion 2000/01:Kr302 (s).

I motionerna 2000/01:Kr246 (s) och 2000/01:Kr301

(c) föreslås att riksdagen skall tillkännage för

regeringen att en nationalkommitté bör tillkallas

för firandet av Birgittajubileet år 2003. Genom en

sådan kommitté skulle jubileet få större

uppmärksamhet. Det stora intresset från utlandet för

jubileet talar enligt motionärerna för att jubileet

skall ses som en nationell angelägenhet. Den redan

arbetande jubileumskommittén och Vadstena kommun

behöver stöd, och en nationalkommitté skulle kunna

ge jubileet tyngd.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:K331 (c, fp,

kd, m) tillkännage för regeringen som sin mening att

200 år av fred bör uppmärksammas och firas på ett

allsidigt sätt under åren 2008 och 2009.

Förberedelser för firandet av minnet av kriget åren

1808–1809, då Sverige förlorade Finland till

Ryssland, pågår redan på olika håll i Sverige och

Finland. En plan för firandet bör utarbetas av

museer, representanter för forskningen,

hembygdsrörelsen, kulturinstitutionerna,

folkbildningen m.m., anförs det i motionen.

I motion 2001/02:Kr229 (m) föreslås åter att

riksdagen skall tillkännage för regeringen att ett

offentligt monument över den svenska soldaten i

fredens och frihetens tjänst bör uppföras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först motionerna 2000/01:Kr298

(v), 2000/01:Kr302 (s) och 2001/02:Kr389 (s) om

statlig medfinansiering och medverkan vid

förverkligandet av planerna på ett kulturcentrum i

Karlskoga och ett kultur- och kunskapscentrum kring

Carl von Linnés gärning förlagt till Stenbrohult i

Älmhults kommun respektive ett kulturellt

utvecklingscentrum för att ta fram affärsidéer för

kulturverksamhet i västra Värmland.

I motionerna har inte redovisats i vad mån och av

vilken storlek det behövs statligt bidrag till de

tre kulturcentrumen. Det finns således inte något

underlag för utskottet att ta ställning till i denna

fråga.

Utskottet påminner om att statliga medel till

nybyggnad eller ombyggnad av vissa kulturlokaler som

tillhör någon annan än staten lämnas från anslaget

28:33 Stöd till icke-statliga kulturlokaler. Bidrag

kan också ges till standardhöjande reparationer och

handikappanpassning av sådana lokaler. Beslut om

bidrag fattas av Boverkets samlingslokaldelegation

efter samråd med Kulturrådet. För år 2003 har

riksdagen anvisat 10 miljoner kronor till anslaget

(prop. 2001/02:1, utg.omr. 17, bet. 2001/02:KrU1,

rskr. 2001/02:72).

Utskottet anser att det behövs ett lokalt och

regionalt engagemang för skapandet av sådana lokala

eller regionala kulturcentrum som föreslås i

motionerna. I den mån statliga insatser behövs, bör

sådana sökas hos berörda instanser, t.ex.

länsstyrelser, om det rör regionala medel. I motion

2001/02:Kr389 (s) redovisas att det finns en

projektgrupp med lokal och regional förankring för

planeringen av ett kultur- och kunskapscentrum i

Stenbrohult kring Carl von Linnés gärning. Ett

sådant centrum kan få stor betydelse för bl.a.

turistnäringen i länet. Det är då naturligt att

projektet drivs av representanter för länet och

berörd kommun och att företrädare för projektet även

finner samarbetsparter inom t.ex. forskningen och

undervisningen. Utskottet har erfarit att

företrädare för Älmhults kommun har ansökt om

projekteringsmedel hos Stiftelsen Framtidens kultur

och fått avslag. Därefter har en ansökan om

projekteringsmedel inlämnats till

Kulturdepartementet.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda

att riksdagen inte bör göra några sådana

tillkännagivanden som begärs i motionerna

2000/01:Kr298 (v), 2000/01:Kr302 (s) och

2001/02:Kr389 (s), varför de avstyrks.

Utskottet har med intresse tagit del av den

information om planeringen inför jubileet år 2003

som representanter för arbetsgruppen för

Birgittajubileet lämnat vid ett möte med utskottet

den 27 november 2001.

År 2003 är det 700 år sedan Birgitta föddes. Hon

blev allmänt känd i Europa redan under sin livstid,

och hennes verk har uppmärksammats internationellt

alltmer de senaste åren. Den 1 oktober 1999

förklarades S:ta Birgitta av påven Johannes Paulus

II som europeiskt skyddshelgon. Hon skall vara en

förebild och inspirationskälla för det framväxande

nya Europa. Med tanke på att Sverige kommer att stå

i centrum för 700-årsjubileet började

Birgittastiftelsen hösten 1997 att organisera

jubileumsförberedelserna. Jubileet står under

beskydd av Konung Carl XVI Gustaf och en

hederskommitté där bl.a. statsminister Göran Persson

ingår. En jubileumskommitté bildades år 1997 för

jubileets praktiska genomförande.

Ett vetenskapligt symposium i Vadstena samt

utställningar och programverksamhet med anknytning

till Birgitta både i staden och på andra håll kommer

att äga rum. För skolväsendet planeras undervisning

om svensk medeltid med Birgitta som centralgestalt.

Studiecirklar anordnas i kyrklig och icke-kyrklig

regi, indirekt stödda av radio och TV. Firandet

kulminerar i en ekumenisk högtidsgudstjänst i

Vadstena klosterkyrka den 1 juni 2003. Till denna

gudstjänst är påven inbjuden.

Många jubileumsarrangemang kommer att omfatta fler

länder, särskilt de nordiska länderna. Birgittaårets

verksamhet är riktad till två olika målgrupper.

För det första vänder man sig till allmänhet och

skolor. För det andra vänder man sig till

forskarvärlden med en inbjudan att inför år 2003

delta i och utveckla Birgittaforskningen.

Utskottet hänvisar till redovisningen ovan av

planeringen inför Birgitta-jubileet och anser att

motionerna 2000/01:Kr246 (s) och 2000/01:Kr301 (c) –

vilka väcktes under hösten 2000 – inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd, varför de avstyrks.

Utskottet instämmer med motionärerna bakom motion

2000/01:K331 (c, fp, kd, m) att det bör vara av

intresse för museer, forskningsinstitutioner,

skolan, folkbildningen, hembygdsrörelsen m.fl. att

om fem år uppmärksamma Sveriges 200 år av fred. Det

kan också bli ett tillfälle till ökade kontakter på

många plan med Finland. Det bör ankomma på lokala,

regionala och nationella intressenter att ta

initiativ till planering och samarbete kring sådana

projekt som de önskar genomföra och att finna vägar

att finansiera dem. Utskottet anser att det inte är

påkallat att riksdagen gör ett uttalande till

regeringen i frågan, varför motion 2000/01:K331 (c,

fp, kd, m) avstyrks.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om

att riksdagen skall begära att ett monument uppförs

över den svenska soldaten i fredens och frihetens

tjänst. Utskottet har därvid hänvisat till att det

inte bör vara riksdagens uppgift att uttala sig om

vilka enskilda konstverk som skall beställas,

utföras och uppföras (senast i bet. 2000/01:KrU6 s.

12). Med samma motivering avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr229 (m).

Regionalpolitik m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– kultur som tillväxtfaktor,

– regionalpolitiska hänsyn vid fördelningen

av kulturanslag och

– kultur- och fritidspolitik på landsbygden,

jämför reservation 12 (fp).

Motionerna

Enligt motion 2001/02:Kr324 (s) bör riksdagen för

regeringen tillkännage som sin mening att kulturen

som tillväxtfaktor bör uppmärksammas och att

kulturen skall vägas in i all samhällsplanering.

Statliga bidrag bör lämnas till lokala museer via

länsmuseerna. Det statliga anslaget till

studieförbundens verksamhet bör ökas.

I motion 2000/01:Kr297 (s) begärs att

regionalpolitiska hänsyn skall tas vid fördelningen

av statliga kulturanslag för att främja individers

utveckling och näringslivs- och samhällsutveckling.

I motionerna 2000/01:N268 (fp) yrkande 22,

2000/01:N325 (fp) yrkande 25 och 2001/02:N262 (fp)

yrkande 17 begärs ett tillkännagivande för

regeringen att kultur- och fritidsverksamhet har

stor betydelse för landsbygdens utveckling.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen år 1996 av den kulturpolitiska

propositionen (1996/97:3) instämde utskottet i den

bedömning som Kulturutredningen (SOU 1995:84

s. 48) gjort av kulturens roll för den regionala och

lokala utvecklingen och av kulturen som

kreativitetsutlösande källa, identitetsskapande

kraft, lokaliseringsfaktor, arbetsmarknad och

turistattraktion. Vid detta tillfälle, och även i

andra sammanhang, har utskottet understrukit att det

inte råder någon motsättning mellan det förhållandet

att kulturen har ett egenvärde och det förhållandet

att den har betydelse som lokaliseringsfaktor och

drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Det är

utskottets övertygelse att riksdagen inte behöver

uppmärksamma regeringen på dessa förhållanden. I

arbetet i landet med regionala tillväxtavtal har

kulturens betydelse betonats. Det ankommer på

parterna att finna olika vägar att tillgodose

regionernas behov av kultur som en del av

tillväxtåtgärderna. Kulturrådet har regeringens

uppdrag att återrapportera insatserna inom ramen för

tillväxtavtalen.

Utskottet påminner om att Kulturrådet i enlighet

med riksdagens beslut år 1996 har regeringens

uppdrag att årligen redovisa det regionala utfallet

av den statliga bidragsgivningen till kulturområdet.

Vidare redovisas varje år utfallet av bidrag från

andra statliga sektorer och från EU till

kulturområdet.

Utskottet vill understryka att det är kommunerna

som har det största ansvaret för satsningar på

kulturen och fritidsverksamheten inom det egna

området. På samma sätt har de regionala politiska

instanserna det största ansvaret för

kultursatsningar på den regionala nivån. Statens

bidrag på den regionala nivån går via kulturbudgeten

till den regionala kulturella infrastrukturen, men

även via länsstyrelserna till olika regionala

satsningar som kan inbegripa kultur.

Utskottet, som hänvisar till det anförda och till

vad som anfördes i utskottets betänkande

1998/99:KrU7 (s. 6–7, 15–16) i motsvarande frågor,

avstyrker motion 2001/02:Kr324 (s) om kultur som

tillväxtfaktor och motion 2000/01:Kr297 (s) om

regionalpolitiska hänsyn vid fördelningen av

statliga kulturanslag samt motionerna 2000/01:N268

(fp) yrkande 22, 2000/01:N325 (fp) yrkande 25 och

2001/02:N262 (fp) yrkande 17 om kultur- och

fritidspolitik på landsbygden.

Länskonstnärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

utbyggnad av verksamheten med länskonstnärer,

jämför reservation 13 (v).

Bakgrund

Statligt bidrag till verksamhet med länskonstnärer

får användas enligt förordningen (1996:1598) om

statsbidrag till regional kulturverksamhet.

(Länskonstnärer benämns ibland även

länskonsulenter.) Statsbidrag får lämnas endast om

bidrag från ett landsting, en kommun eller någon

annan huvudman uppgår till minst motsvarande det

statliga stödbeloppet. Statsbidraget skall syfta

till att sprida, stimulera och öka kunskapen om

konst och kultur, framför allt bland barn och

ungdom, och att höja kvaliteten inom amatörkulturen.

Bidrag utgår från anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete. För år 2002 uppgår

bidraget till 6,7 miljoner kronor. I dag finns 31

länskonstnärer, varav 15 inom bildkonstområdet, 14

inom dansområdet, 1 inom teaterområdet och 1 inom

området form och design. För år 2002 har 3 miljoner

kronor anvisats för inrättande av regionala

konsulenter för mångkultur efter modell av systemet

med länskonstnärer (prop. 2001/02:1 s. 35, bet.

2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:

72).

Motionerna

Nätet av länskonstnärer bör enligt motion

2001/02:Kr342 (v) byggas ut på sikt och

vidareutvecklas i hela landet. Det bör finnas

länskonstnärer inom fler konstområden än i dag.

Länskonstnärer inom flera konstområden bör kunna

finnas inom varje län. Detta bör riksdagen som sin

mening tillkännage för regeringen (yrkande 5).

Möjligheterna att inrätta länskonstnärsuppdrag för

litteratur bör enligt motion 2000/01:Kr344 (v)

yrkande 4 utredas. I motion 2001/02:Kr309 (v)

yrkande 6 begärs att regeringen skall överväga

möjligheterna att inrätta en länskonstnärstjänst

inom tidskriftsområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner om att systemet med

länskonstnärer har byggts ut under ett antal år. För

år 2002 har, som ovan nämnts, en ny form av

konsulenter för mångkultur inrättats. Utskottet

utgår från att systemet kommer att byggas ut även i

fortsättningen under förutsättning att också

huvudmännen i regionerna är beredda att satsa medel

på en sådan utbyggnad. Storleken och takten på

utbyggnaden får avgöras i kommande års

budgetbehandlingar, då det ekonomiska utrymmet kan

bedömas vid en avvägning mot andra behov inom

kulturområdet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr344 (v)

yrkande 4, 2001/02:Kr309 (v) yrkande 6 och 2001/02:

Kr342 (v) yrkande 5.

Amatörkultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– utredning om amatörkulturen och

studieförbunden, jämför reservation 14 (v)

och

– ökning av stödet till amatörkulturens

organisationer, jämför reservation 15 (c,

mp).

Motionerna

En utredning begärs i motion 2000/01:Kr293 (v) som

skall syfta till att skapa en infrastruktur och ett

samlat ansvar för det folkliga kulturutövandet inom

folk-, amatör- och världskultur (yrkande 1).

Motionärerna refererar till att det i Danmark har

skapats en organisation, Amatörernes Kunst og Kultur

Samråd (AKKS), som får statligt bidrag.

Enligt motion 2000/01:Kr701 (mp) bör en utredning

göras om hur amatörkulturens ställning kan stärkas

gentemot studieförbunden. Regeringen bör vidare

undersöka möjligheten att ge

amatörkulturorganisationerna ett utifrån

verksamhetens omfattning rimligt stöd (yrkande 33).

Motsvarande förslag förs fram även i motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 56 och 57.

I motion 2001/02:Kr414 (kd) föreslås att de

centrala amatörkulturorganisationerna skall få ökat

statligt stöd (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Amatörkulturen får statligt bidrag till centrala

amatörorganisationer för riksorganisationernas

verksamhet. Dessa medel fördelas av Kulturrådet från

anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete. För budgetåret 2002 har 7 243 000 kronor

avsatts för ändamålet i regeringens regleringsbrev,

en ökning med 800 000 kronor jämfört med år 2001.

Ökningen avser utökad medlemsservice till

Amatörteaterns riksförbund (prop. 2001/02:1,

utg.omr. 17 s. 27 och 73).

I övrigt kanaliseras statliga medel till

amatörkulturverksamhet via studieförbunden från

anslaget till folkbildningen, varav drygt 1,2

miljarder kronor fördelades av Folkbildningsrådet

till studieförbunden år 2000, (utg.omr. 17, anslaget

25:1 Bidrag till folkbildningen). De estetiska

studiecirklarna omfattade nära 40 % av antalet

studietimmar år 2000. Bland de 20 största

ämnesgrupperna finns improvisatorisk musik, sång och

musik i grupp, körsång, utövande teater, folklig

dans, instrumentalmusik i ensemble, målning och

slöjd. I vad mån denna verksamhet är att betrakta

som amatörkultur och om den har genomförts i

samverkan med amatörkulturorganisationer kan inte

utläsas av statistiken.

Utskottet har erfarit att kontakter tagits mellan

amatörkulturorganisationer och studieförbund för att

föra de senaste årens diskussioner vidare om

möjligheterna till samverkan och om utveckling av

amatörkulturen.

Riksdagen har godkänt syftena med det statliga

bidraget till folkbildningen. Till dessa syften hör

att stödet skall bredda kulturintresset i samhället

och öka delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande. För att få

information om folkbildningen och om resultaten av

bidragsgivningen genomför staten utvärderingar med

några års mellanrum. I september 2001 tillkallades

en utredare för att göra en ny sådan utvärdering med

utgångspunkt i vad som anfördes i propositionen om

vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen

(2000/01:72). Uppdraget skall redovisas senast den

15 mars 2004. I utredarens direktiv (dir. 2001:74)

sägs bl.a. att utvärderingen bör belysa vilken roll

och betydelse folkbildningen har för kulturen och i

vilken utsträckning den bidrar till att de

kulturpolitiska målen nås.

Utskottet påminner i sammanhanget om att statligt

stöd lämnas till länskonstnärsverksamhet enligt

förordningen (1996:1598) om statsbidrag till

regional kulturverksamhet. Syftet med detta bidrag

till länskonstnärers verksamhet är bl.a. att höja

kvaliteten inom amatörkulturen.

Med hänvisning till att en utvärdering nu pågår,

som bl.a. omfattar folkbildningens betydelse för

kulturen, och till vad som i övrigt anförts ovan

anser utskottet att riksdagen inte bör ta något

initiativ till en särskild utredning om

folkbildningens betydelse för amatörkulturen eller

om bidragsfördelning till amatörkulturen via

Kulturrådet eller studieförbunden. Utskottet

avstyrker sålunda motionerna 2000/01:Kr293 (v)

yrkande 1, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 33 i denna del

och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 56.

Som utskottet redovisat ovan har bidraget till

centrala amatörorganisationer för

riksorganisationernas verksamhet ökats för år 2002.

Frågan om en fortsatt förstärkning kommande budgetår

får prövas mot andra angelägna ändamål i det

ordinarie budgetarbetet, varför riksdagen bör avslå

motionerna 2000/01:

Kr701 (mp) yrkande 33 i denna del, 2001/02:Kr414

(kd) yrkande 3 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 57.

Internationella frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– internationellt kulturellt musikutbyte,

jämför reservation 16 (kd),

– bidrag till internationellt kulturellt

utbyte,

– Svenska institutets ställning, jämför

reservation 17 (mp),

– uttalande om de nordiska ländernas

kulturella relationer, jämför reservation 18

(mp),

– internationellt kulturutbyte inom teatern

och dansen,

– kulturens betydelse vid exportsatsningar,

jämför reservation 19 (fp),

– Svensk-isländska samarbetsfonden, jämför

reservation 20 (c, fp, mp) och

– Torsby finnkulturcentrum, jämför

reservation 21 (1 kd).

Motionerna

Enligt motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 19 och

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 4 bör riksdagen begära

att en översyn görs av användningen av de medel som

går till internationellt kulturellt utbyte under

anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete. Motionärerna anför att det behövs en mera

rättvis fördelning mellan musikgenrer av bidraget

till internationellt kulturutbyte. Folkmusik och

folkdans har varit särskilt missgynnade.

Det behövs enligt motion 2000/01:Kr701 (mp)

yrkande 10 ytterligare medel för att uppmuntra och

stärka internationellt kulturutbyte, då

internationellt kulturutbyte stärker demokratin och

solidariteten mellan människor. Detta bör ges

regeringen till känna. Enligt motionens yrkande 16

bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen att de nordiska ländernas kulturella

relationer behöver förbättras. I samma motions

yrkande 30 och i motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 7

begärs ett tillkännagivande för regeringen om att

Svenska institutets ställning skall stärkas i stora

kulturella internationella sammanhang där svenska

politiker och svenskt näringsliv deltar.

Enligt motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 5 bör

Sverige i FN och EU arbeta för att ett utökat

internationellt kulturutbyte inom teatern stöds på

olika sätt. Ett motsvarande arbete inom FN och EU

för att stödja internationellt kulturutbyte också

inom dansens område begärs i motion 2001/02:Kr352

(v) yrkande 13. Motionärerna anför att sådant

kulturutbyte betyder mycket både för konstarternas

utveckling och för förståelsen mellan människor.

Kulturutbyte kan också påverka attityder och

fördomar och stärka demokratiseringen och respekten

för mänskliga rättigheter.

Ett program för hur kultur kan användas i

exportsyfte bör enligt motionerna 2000/01:Kr346 (fp)

yrkande 27 och 2001/02:Kr419 (fp) yrkande 26 tas

fram. Att satsa på kultur kan vara en rent

affärsmässigt god investering även i detta

sammanhang, anförs det i motionerna.

I motionerna 2001/02:Kr262 (s) och 2001/02:Kr346

(c, m, v, kd, fp, mp) hemställs att riksdagen som

sin mening skall tillkännage för regeringen att

regeringen skall förelägga riksdagen ett förslag om

hur kapitalbehovet för Svensk-isländska

samarbetsfonden skall kunna tillgodoses med syfte

att kultursamarbetet skall kunna fortgå.

Motionärerna redovisar att avkastningen på det

kapital om 3 miljoner kronor som avsattes till

fonden år 1995 inte är tillräcklig för att syftet

med fonden skall kunna tillgodoses. Hittills har

endast marginella bidrag till kultursamarbetet

mellan de båda länderna kunnat ges. Det behövs minst

en fördubbling av kapitalet för att göra utbyte

mellan konstnärer, författare och företrädare för

organisationsliv möjligt.

Sverige bör enligt motion 2001/02:Kr275 (m) verka

i Nordiska rådet för att Torsby finnkulturcentrum

skall bli ett nordiskt centrum för forskning och

information kring skogsfinnarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade vid 1999/2000 års riksmöte en

motion om en mera rättvis fördelning mellan

musikgenrer av bidraget till internationellt

kulturutbyte (bet. 1999/2000:Kr10 s. 12–13).

Motionen motsvarar de nu aktuella motionerna

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 19 och 2001/02:Kr418 (kd)

yrkande 4, i vilka framhålls att folkmusik och

folkdans har varit särskilt missgynnade. Utskottet

framhöll för två år sedan att de medel som står till

förfogande för internationellt kulturellt utbyte

skall användas till en rad olika konstområden och

bland dem olika musikgenrer. Medlen kan inte

fördelas ”rättvist” varje år mellan dem. Liksom vid

föregående tillfälle anser utskottet att det är

viktigt att musikutbytet speglar det rika svenska

musiklivet, där folkmusiken är en viktig del.

Utskottet förutsätter att Kulturrådet över tiden har

möjlighet att inom ramen för tillgängliga medel

åstadkomma en bred bidragsfördelning. Utskottet

anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om

detaljerna i Kulturrådets bidragsfördelning och

avstyrker de nu aktuella motionerna 2000/01:Kr345

(kd) yrkande 19 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 4.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 10 om att internationellt

kulturutbyte kan stärka demokratin och solidariteten

mellan människor. Detta är också ett av motiven till

att medel till internationellt kulturutbyte anvisas

inom både kulturbudgeten och utrikesbudgeten.

Utskottet anser emellertid att riksdagen inte bör

göra ett allmänt uttalande om förstärkning av dessa

medel. Ställningstaganden till konkreta förslag om

medelsanvisningar görs i det ordinarie årliga

budgetarbetet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet

avstyrker med samma motivering motionerna

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 30 och 2001/02:

Kr422 (mp) yrkande 7 om en förstärkning av Svenska

institutets ställning.

Utskottet anser att de nordiska ländernas kulturella

relationer är mycket betydelsefulla och att det

alltid är en strävan att dessa relationer skall

kunna förbättras ytterligare. Utskottet anser att

det inte är nödvändigt att riksdagen påtalar detta

för regeringen. Motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 16

avstyrks.

Som anförs i motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 5

och 2001/02:Kr352 (v) yrkande 13 har internationellt

kulturutbyte inom teatern och dansen liksom inom

många andra konstområden stor betydelse för

konstarternas utveckling och för förståelsen mellan

människor. Vid riksmötet 1999/2000 redovisade

utskottet på vilket sätt Sverige lämnar stöd till

internationellt kulturellt samarbete och framhöll

också att kulturutbyte kan påverka attityder och

fördomar och även stärka demokratiseringen och

respekten för mänskliga rättigheter. Utskottet anser

– liksom för två år sedan – att det inte är påkallat

att riksdagen gör ett särskilt uttalande till

regeringen om Sveriges arbete för demokratisk

utveckling och internationellt kulturutbyte. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de nu

aktuella motionsyrkandena.

Vid 1998/99 och 1999/2000 års riksmöten behandlade

utskottet motionsyrkanden om ett program för hur

kultur kan användas i exportsyfte (bet. 1998/99:KrU5

s. 11 och 1999/2000:KrU9 s. 30). Utskottet instämde

då i motionärernas bedömning av kulturens betydelse

i exportsammanhang och ansåg att det inte var

nödvändigt att riksdagen uppmärksammade regeringen

på denna kulturens betydelse. Med de motiveringar

som då anfördes föreslår utskottet nu att riksdagen

avslår motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 27 och

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 26.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna

2001/02:Kr262 (s) och 2001/02:Kr346 (c, m, v, kd,

fp, mp) om den stora betydelsen av det kulturella

utbytet mellan de nordiska länderna. Ett uttryck för

detta och för den vikt som läggs vid att ha en nära

kontakt med den västnordiska kulturen är

instiftandet av Stiftelsen Svensk-isländska

samarbetsfonden år 1995. De bilaterala fonderna är

ett viktigt komplement till den verksamhet som stöds

av Nordiska kulturfonden. Svensk-isländska

samarbetsfonden har nu varit verksam så länge att

erfarenheter finns som skulle kunna läggas till

grund för en analys av vilka områden och vilken

inriktning som fonden kunnat stödja och vilka

önskvärda delområden och inriktningar som inte

kunnat prioriteras. En sådan analys bör t.ex. kunna

läggas till grund för en jämförelse med den mera

långvariga verksamhet som fått stöd från övriga

bilaterala stiftelser som Sverige varit med om att

stifta för främjande av det nordiska kulturella

samarbetet. Utskottet är inte berett att på grundval

av de nu föreliggande motionerna tillstyrka att ett

kapitaltillskott skall göras till Svensk-isländska

samarbetsfonden. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr262 (s) och

2001/02:Kr346 (c, m, v, kd, fp, mp).

Till länsmuseet Värmlands museum hör Torsby

finnkulturcentrum, en av de delar av museet som

benämns utgårdar. Centrumet är inrymt i den gamla

bruksherrgården i Torsby. Där finns en

basutställning, ett bibliotek och ett kommunalt ägt,

stort arkiv om skogsfinnarna. Torsby kommun bidrar

till verksamheten på centrumet. Ett samarbete sker

med motsvarande verksamhet i Norge. Viss verksamhet

stöds med EU-medel, t.ex. Interregmedel till projekt

och nätverk tillsammans med norska samarbetsparter.

Enligt vad som inhämtats finns för närvarande inte

någon planering vid museet för att göra

finnkulturcentrumet i Torsby till ett nordiskt

centrum under Nordiska ministerrådet. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr275 (m).

Livskvalitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

kulturens betydelse för livskvalitet, jämför

reservation 22 (c).

Motionen

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:So358 (c)

yrkande 6 som sin mening tillkännage för regeringen

att det bör skapas en kulturell allemansrätt för

människor i hela landet mot bakgrund av kulturens

betydelse för livskvaliteten. Särskilt viktigt är

det att en växande andel av verksamheten vid

kulturinstitutionerna riktas mot barn och ungdom och

att det anvisas särskilda medel för barns och ungas

kultur. Kulturen skall formas underifrån och finnas

i vardagslivet i folkrörelser och föreningsliv, på

arbetsplatser och i bostadsområden.

Utskottets ställningstagande

Ett av målen för den nationella kulturpolitiken är

att verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

och eget skapande. Ett annat av dessa mål är att

främja bildningssträvandena (bet. 1996/97:KrU1). De

sammanlagt sju målen har alltsedan år 1997 lagts

till grund för den statliga bidragsgivningen till

kultur och för mera detaljerade mål i regeringens

regleringsbrev för anslagen inom kulturområdet. De

kulturpolitiska målen är dessutom

sektorsövergripande och skall genomsyra även andra

politikområden. Ett exempel är insikten om kulturens

betydelse i de senaste årens utredningsarbete och

riksdagsbeslut som handlar om folkhälsan. Målen har

också blivit riktmärken och inspiration för den

kulturpolitik som förs på regional och lokal nivå.

Barn och unga är prioriterade inom kulturpolitiken

enligt inriktningen i den kulturpolitiska

propositionen år 1996 (prop. 1996/97:3). Utskottet

har utförligt behandlat frågor om betydelsen av

barns och ungas kultur i samband med den

ungdomspolitiska propositionen (prop. 1998/99:115,

bet. 1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53) och vid

budgetbehandlingen åren 1998–2001. Utskottet anser

mot bakgrund av det anförda att det inte är

nödvändigt att genom ett riksdagens uttalande

uppmärksamma regeringen på kulturens betydelse för

folkhälsan och livskvalitet. Motion 2000/01:So358

(c) yrkande 6 avstyrks.

Jämställdhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– statistik som belyser kvinnors och mäns

situation inom kulturområdet, jämför

reservation 23 (v),

– köns- och maktstrukturen inom kulturområdet

m.m., jämför reservation 24 (v),

– riktade insatser för att främja kvinnors

situation på kulturområdet, jämför

reservation 25 (mp) och

– en fond för ett kvinnokulturhus.

Motionerna

I motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 6 begärs att

riksdagen skall tillkännage för regeringen behovet

av könsindelad statistik på alla kulturområden samt

i motion 2000/01:Kr526 (v) yrkande 2 detsamma när

det gäller barns och ungdomars tillgång till kultur.

Enligt motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 5 skall

riksdagen tillkännage för regeringen att Kulturrådet

bör utreda hur stor andel av de medel som rådet

fördelar som kommer kvinnliga respektive manliga

kulturkonsumenter och kulturutövare till del.

I motion 2001/02:Kr342 (v) yrkande 6 begärs att

Kulturrådet skall få i uppdrag att kartlägga

kulturlivet ur ett könsmaktsperspektiv vad gäller

dem som skapar kulturutbudet, dem som använder det,

dem som har det politiska ansvaret för kulturområdet

och dem som administrerar det. I samma motions

yrkande 7 begärs att en parlamentariskt sammansatt

kommitté skall utreda vad den rådande köns- och

maktstrukturen inom kultursektorn betyder för

kvinnors möjligheter att utnyttja sina demokratiska

fri- och rättigheter.

Riktade insatser för att bryta kulturområdets

bristande genusansvar begärs i motion 2000/01:Kr701

(mp) yrkande 9 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 20.

Som exempel nämns att kvinnliga konstnärer har

svårare än manliga konstnärer att klara sig

ekonomiskt på grund av en strukturell snedfördelning

till förmån för manliga normer och värderingar.

Förutsättningarna för att inrätta en statlig

kulturhusfond för kvinnor bör enligt motion

2000/01:Kr513 (c) utredas. Kvinnor arbetar på många

håll i landet med att belysa kvinnornas

levnadshistoria. Möjligheterna undersöks att inrätta

ett kvinnomuseum eller ett kulturhus för kvinnor som

mötesplats för praktisk och kulturell gemenskap samt

för att förvalta och lära av historien och bereda

marken för de kvinnor som kommer efter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat

motionsyrkanden som på olika sätt behandlat frågor

om jämställdheten inom kulturområdet, t.ex. i

betänkandena 1999/2000:KrU9 och 1999/2000:KrU11 samt

i de årliga budgetbetänkandena när det gäller medel

till kvinnomuseer m.m.

Kulturrådet, som är ansvarigt för den officiella

kulturstatistiken, har av regeringen fått som mål

för denna verksamhet att bl.a. verka för en tydligt

urskiljbar uppdelning på kvinnor och män där så är

möjligt. Konstnärsnämnden skall enligt av regeringen

givna mål presentera all statistik inom sitt

verksamhetsområde, som relaterar till individer,

uppdelad på kvinnor och män. Utskottet anser att det

inte behöver uppställas fler mål för den officiella

kulturstatistiken för att det skall bli möjligt att

spegla fördelningen av satsningar m.m. på kvinnor

och män. Utskottet förutsätter att både de

statistikansvariga och regeringen utvärderar om

statistiken speglar det som behövs utifrån de mera

generella mål som givits och, om så inte är fallet,

lägger fram de förslag som kan vara nödvändiga

beträffande mål och resurser för

statistikproduktionen. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr292

(v) yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Kr526 (v) yrkande

2.

Utskottet anser att det inte behöver tillsättas en

särskild utredning för att utreda vad köns- och

maktstrukturen inom kulturområdet betyder för

kvinnors möjligheter att utnyttja sina demokratiska

fri- och rättigheter eller att en kartläggning av

kulturområdet bör göras ur ett könsmaktsperspektiv.

Utskottet påminner om att ett av de övergripande

målen för den nationella kulturpolitiken är att

kulturpolitiken skall värna yttrandefriheten och

skapa reella förutsättningar för alla, således både

kvinnor och män, att använda den. Kulturpolitiken

skall verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

och eget skapande. Detta gäller både kulturskapare

och kulturkonsumenter av båda könen och alla åldrar.

Det åligger Kulturrådet att utvärdera hur målen

uppnås. De demokratiska fri- och rättigheterna i

stort värnas av landets grundlagar.

Demokratiutredningen lade fram sitt betänkande En

uthållig demokrati! (2000:1) för två år sedan.

Kommundemokratikommitténs betänkande Att vara med på

riktigt – demokratiutveckling i kommuner och

landsting (SOU 2001:48) kom ett år senare. För

närvarande behandlas regeringens proposition

Demokrati för det nya seklet (prop. 2002:80)

tillsammans med väckta motioner av

konstitutionsutskottet. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr342 (v)

yrkandena 6 och 7.

I de av regeringen fastställda verksamhetsmålen för

alla statliga myndigheter inom kulturområdet

uppställs som ett mål att de skall främja en

samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet

mellan kvinnor och män. De skall också

återrapportera till regeringen åtgärder av olika

slag som de har gjort för att uppnå målet. Utskottet

förutsätter att regeringen utifrån denna

återrapportering lägger fram de förslag för

riksdagen som den anser nödvändiga om det visar sig

att särskilda åtgärder måste vidtas för att nå de

uppsatta målen. Riksdagen bör således inte begära

några särskilda riktade insatser. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet motionerna

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 9 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 20.

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i bet.

2001/02:KrU14) uttalat att kvinnoperspektivet bör

genomsyra all museiverksamhet och att det samtidigt

är av stort värde om vissa museer dessutom genom sin

speciella inriktning samt genom utvecklingsarbete

och samverkan kan stimulera övriga museers arbete

med sådana frågor. Utskottet har avstyrkt

motionsyrkanden om inrättande av ett särskilt,

statligt kvinnomuseum. Utskottet är inte heller

berett att tillstyrka att en fond eller ett bidrag

avsätts för ett kvinnokulturhus i enlighet med

motion 2000/01:Kr513 (c). Det förefaller utskottet

som om ansvaret för inrättande av ett sådant hus

snarare skulle kunna ligga på en kommun. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion

2000/01:Kr513 (c).

Minoriteters kultur m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– ett samiskt kulturcentrum i Stockholm,

jämför reservation 26 (mp),

– ett internationellt romskt

forskningsinstitut och

– Grekiskt kulturcentrum, m.m., jämför

reservation 27 (v).

Motionerna

I motion 2000/01:K378 (mp) yrkande 8 återkommer

Miljöpartiet de gröna med förslag om att riksdagen

som sin mening skall tillkännage för regeringen att

ett samiskt kulturcentrum bör inrättas i Stockholm.

Regeringen, Stockholms stad och Stockholms län bör

enligt motionen tillsammans med de berörda samiska

organisationerna inrätta det kulturcentrum som

Stockholms sameförening arbetar för.

Förutsättningarna för ett internationellt romskt

forskningsinstitut bör enligt motion 2001/02:Kr303

(s) utredas. Motionären anför att den romska

folkgruppen utsatts för svår förföljelse. Även de

har utsatts för nazisternas förintelse, som för

romernas del benämns Porraimos. De har behov av att

förmedla sin kultur, sin historia och sina

levnadsregler. Ett forskningsinstitut borde inriktas

på Förintelsen och förföljelsen och på utbildning,

samt på kunskapsöverföring kring romernas historia,

språk, ursprung och kulturer. Genom förbättrad

kunskap skulle fördomar kunna motverkas och romernas

delaktighet i samhället förbättras.

Enligt motion 2001/02:Kr347 (v) yrkande 1 bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen

att en undersökning bör göras av möjligheterna till

en permanent ekonomisk lösning som säkrar Grekiskt

kulturcentrums existens och basverksamhet. Centrumet

har bibliotek, arkiv och museum och bedriver konst-

och folkbildningsverksamhet. Centrumets problem är

att statsbidraget inte räcker till mycket mer än

lokalkostnaderna. Verksamheten har avstannat av

ekonomiska skäl. Ett fungerande grekiskt

kulturcentrum skulle vara en tillgång för Sverige

och en förebild för andra länder. Med utgångspunkt i

Grekiskt kulturcentrums ekonomiska situation begärs

i motionen att förekomsten av diskriminering i det

svenska kulturlivet undersöks (yrkande 2), att en

utredning skall ta fram klara kriterier och villkor

gällande det statliga stödet till invandrade

minoriteters kulturinstitutioner (yrkande 3) och att

regeringen skall lämna förslag till riksdagen om hur

kulturlivet kan bidra till att snabbare nå

invandrar- och integrationspolitiska mål (yrkande

4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet lämnade vid 1999/2000 års riksmöte en

redovisning av det statliga stödet till samernas

kultur, bl.a. de medel som anvisas till Sametingets

disposition under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete (bet. 1999/2000:KrU9 s.

23–25). Vid budgetbehandlingen hösten 2001 anvisades

ökade medel, nämligen

7 miljoner kronor till de nationella minoriteternas

språk och kultur, bl.a. avseende förstärkt stöd till

samisk kultur (prop. 2001/02:1, s. 35 och 73, bet.

2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Vid 1999/2000 års

riksmöte ansåg utskottet att frågan om ett samiskt

kulturcentrum i Stockholm i första hand är en

uppgift för samernas egna organisationer och – om

det gäller möjligheten att få kommunalt bidrag – en

fråga för de politiskt ansvariga i Stockholms stad.

Utskottet framhöll också att Sametinget har till

uppgift att verka för en levande samisk kultur och

att därvid ta initiativ till verksamheter och

föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Med

hänvisning till vad som anfördes vid 1999/2000 års

riksmöte föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 2000/01:K378 (mp) yrkande 8.

När det gäller frågan om att inrätta ett

internationellt romskt forskningsinstitut påminner

utskottet om att riksdagen har godkänt inrättande av

Forum för levande historia (prop. 2001/02:1 utg.omr.

17 s. 65–67, bet. 2001/02:KrU1

s. 31–35, rskr. 2001/02:72). Forumet skall vara en

mötesplats som med utgångspunkt i Förintelsen av

judarna aktivt skall verka för alla människors lika

värde och behandla frågor om demokrati, tolerans och

mänskliga rättigheter. Det skall fungera som en

mötesplats för både specialister och en bred

allmänhet. Det skall samarbeta med universitet och

högskolor och med utbildningsväsendet. Forumet skall

stimulera till forskning men självfallet inte verka

styrande gentemot den fria och objektiva

forskningen. Utskottet fann också att forumets

uppdrag skall inbegripa andra kränkningar av

människovärdet än Förintelsen av judarna. Utskottet

anser att Forumet kan fylla en del av de uppgifter

som motionären avser när det gäller romerna och

förutsätter att verksamheten vid Forumet kan

stimulera till forskning om romerna och deras

kultur. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 2001/02:Kr303

(s).

Utskottet påminner om att bidrag lämnas till

organisationer med mångkulturell inriktning under

anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete. Det ankommer på regeringen att fördela

medlen mellan de olika ändamål och ämnesområden som

riksdagen godkänt. En stor del av anslaget fördelas

därefter av Kulturrådet. I regeringens

regleringsbrev anges att Kulturrådet får använda

medel under anslaget för bidrag till bl.a. Grekiskt

kulturcentrum. Det ankommer således på Kulturrådet

att inom ramen för anvisade medel fördela bidrag

till ett antal organisationer. Utskottet anser att

riksdagen inte bör besluta i sådana detaljfrågor som

är delegerade till Kulturrådet och föreslår att

riksdagen avslår motion 2001/02:Kr347 (v) yrkandena

1 och 3. Utskottet anser inte att frågan om

storleken på det statliga bidraget till Grekiskt

kulturcentrum kan tas till intäkt för att det behövs

utredningar om diskriminering inom det svenska

kulturlivet, varför motionens yrkande 2 avstyrks.

Utskottet anser att kulturlivet har stora

möjligheter och förpliktelser när det gäller att

arbeta för att nå uppsatta invandrar- och

integrationspolitiska mål. De sju nationella målen

för kulturpolitiken omfattar alla invånare i landet.

Dessa mål har utvecklats i ett stort antal delmål

och verksamhetsmål för statliga myndigheter inom

kulturområdet och för bidragsgivningen. Däri

uttrycks också viljan att med kulturpolitikens och

kulturlivets hjälp underlätta invandrarnas

delaktighet i kulturlivet och att kulturlivet skall

spegla även de invandrades liv och verklighet.

Kulturrådet fick föregående år ansvaret och medel

för initiativtagande insatser på det mångkulturella

området (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 31 och 57,

bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). I

budgetpropositionen för år 2002 föreslogs att medel

skulle anvisas för inrättande av regionala

konsulenter för mångkultur (prop. 2001/02:1 utg.omr.

17 s. 35, 36 och 73). Riksdagen biföll förslaget

(bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionens yrkande 4.

Funktionshindrade och kulturen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

funktionshindrade och kulturen, jämför

reservation 28 (m).

Motionerna

Riksdagen bör enligt motionerna 2000/01:Kr235 (m)

yrkande 11 och 2001/02:Kr205 (m) yrkande 15 som sin

mening tillkännage för regeringen att – även om

tillgängligheten till kulturlivet för de

funktionshindrade blivit mycket bättre – mycket

fortfarande finns kvar att göra. Detta exemplifieras

med att textning och hörslinga för hörselskadade kan

saknas på bio och att synskadade behöver få

textremsan i TV uppläst i en särskild kanal. Vidare

är antalet funktionshindrade studerande vid

konstnärliga högskolor fortfarande få.

Tillgängligheten till talböcker är inte heller

tillfredsställande.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i motionerna gäller de kulturpolitiska

målen alla invånare i landet, således självfallet

även de funktionshindrade. Ansträngningar görs för

att öka deras möjligheter att ta del i kulturlivet,

och ett särskilt ansvar har lagts på Kulturrådet att

driva dessa frågor. Det ligger dessutom ett ansvar

på varje kulturinstitution att så långt de

ekonomiska förhållandena tillåter göra det möjligt

för de funktionshindrade att bli delaktiga i

kulturlivet. Stora insatser görs av studieförbunden

och folkhögskolorna. Kulturrådet har i regeringens

regleringsbrev för år 2002 fått i uppdrag att till

augusti 2002 ta fram etappmål för hur de

funktionshindrade skall bli delaktiga i kulturen.

Etappmålen skall vara uppfyllda år 2010. Utskottet

anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte

behöver göra ett sådant tillkännagivande för

regeringen om de funktionshindrade och kulturen som

begärs i motionerna 2000/01:Kr235 (m) yrkande 11 och

2001/02:Kr205 (m) yrkande 15, varför de avstyrks.

Kulturell påverkan på attityder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

kulturaktiviteter för att påverka attityder

till HBT-personer.

Motionerna

I motionerna 2000/01:Ju724 (v, fp, mp, s, c) yrkande

23 och 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 40

hemställs att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna att statliga kulturanslag

skall prioriteras till sådana kulturaktiviteter som

syftar till att påverka attityder till och motverka

fördomar mot HBT-personer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsatte vid 1999/2000 års riksmöte

att kulturinstitutionerna m.fl. – med utgångspunkt i

de kulturpolitiska målen om allas delaktighet och om

kulturell mångfald m.m. – speglar samhällets

mångfald och främjar respekt och tolerans mellan

människor och grupper i samhället (bet.

1999/2000:KrU9 s. 27–28). Utskottet anser nu –

liksom då – att det inte bör vara riksdagens uppgift

att för de olika, enskilda aktörerna inom

kulturområdet utpeka olika grupper i samhället vars

situation särskilt skall beaktas i utformning och

innehåll i verksamheten. Utskottet utgår från att

all verksamhet inom kulturområdet strävar efter att

ha sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna och i alla människors lika värde. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:Ju724 (v, fp, mp, s, c) yrkande

23 och 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 40.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Utredning om effekten av den kulturpolitiska

bidragsgivningen (punkt 1)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr292 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en utredning om

verkningsgraden av medlen under varje anslag som

Kulturrådet fördelar, liksom en utredning av

anslagsmedlens väg genom den administrativa

apparaten fram till konsumenten. Det behövs nämligen

kunskap om hur mycket publiken får ut av satsade

medel, t.ex. i en jämförelse mellan Rikskonserter,

länsmusiken och en mindre musikensemble, s.k. fri

grupp. Det går självfallet inte att räkna på ett så

enkelt vis som att ange kostnaden per konsert,

eftersom de i exemplet nämnda institutionerna har

olika uppdrag och olika stor publik. Regeringen bör

även se över och analysera obalansen i de

kulturpolitiska fördelningssystemen. I analysen bör

även ingå att studera de idéburna

publikorganisationernas och

frivilligorganisationernas insatser och hur dessa

kan värderas. Detta kan göras som en del i någon av

ovan nämnda utredningar eller utanför dessa. Vi

föreställer oss att det är lämpligt att detta

uppdrag läggs ut på oberoende forskare.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr292 (v) yrkande 4 som sin mening

tillkännager för regeringen vad vi här anfört.

2. Kompetensutveckling för ansvariga på

regional och lokal nivå (punkt 2)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr292 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att det är värdefullt att många av de

kulturpolitiska besluten fattas i kommuner,

landsting och regioner. Kulturpolitiken bör föras ut

på regional nivå och på så sätt komma närmare dem

den berör. Vi räknar med en ytterligare

regionalisering av ansvaret för kulturpolitiken.

Likaså räknar vi med att kulturen i framtiden

alltmer skall komma att genomsyra alltfler andra

sakområden. Mot denna bakgrund anser vi att

kunskapen på den regionala och lokala nivån om de

nationella kulturpolitiska målen och den grund de

vilar på bör förbättras.

Kulturrådet har en stor samlad kompetens, och

tjänstemännen där har många kontakter och mycket

kunskap som fler borde få del av. Likaså finns det

mycket kunskap och erfarenhet att föra från den

lokala och regionala nivån till den statliga.

Kulturrådet bör få i uppdrag att regelbundet

genomföra samlingar med politiker och andra

beslutsfattare på regional och kommunal nivå för

erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Kulturrådet bör göra överenskommelser med respektive

kommun, landsting eller region om utbildning och

erfarenhetsutbyte.

Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr292

(v) yrkande 7 som sin mening tillkännage för

regeringen vad vi här anfört om behovet av

kompetensutveckling på lokal och regional nivå samt

behovet av erfarenhetsutbyte mellan nivåerna.

3. Tidpunkten för bidragsbesked (punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen

(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr293 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att de fria grupperna och

kulturorganisationerna behöver få besked i

bidragsfrågor i god tid före en verksamhetsperiod.

De behöver en planeringshorisont på minst sex

månader. Regeringen bör utreda hur detta kan

åstadkommas. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 5 som sin mening

tillkännage för regeringen.

4. Fleråriga projektbidrag (punkt 4)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:N283 yrkande 29.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att stödja enskilda

professionella konstutövare, regissörer, koreografer

och nyskapande kompanier. Många av dem är beroende

av projektbidrag. Statens kulturråd ger ettåriga

bidrag. Vi vill att dessa konstnärers arbetsmiljö

skall tryggas genom förändrad bidragstilldelning.

Statens kulturråd bör bevilja dem bidrag på två- och

treårig basis, så att de inte behöver göra årliga

ansökningar. Kulturrådets påbörjade verksamhet med

fleråriga bidrag bör utsträckas till

projektbidragen.

Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:N283

(mp) yrkande 29 som sin mening tillkännage för

regeringen vad vi anfört om periodisering av Statens

kulturråds bidragstilldelning.

5. Bidrag till enskilda projekt (punkt 5)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att Kulturrådets praxis att endast lämna

bidrag till institutioner, föreningar och grupper i

vissa fall kan förhindra att nya idéer utvecklas och

förverkligas. Vi anser därför att även enskilda

projekt skall vara berättigade till bidrag, om

ansökan i övrigt uppfyller villkoren.

Riksdagen bör därför med bifall till motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 5 tillkännage för

regeringen som sin mening att även enskilda projekt

skall vara bidragsberättigade inom Statens

kulturråds anslagsområde.

6. Bidragsvillkor om laglydighet (punkt 6)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr299.

Ställningstagande

I motion 2001/02:Kr299 (m) framförs att det finns

exempel på olaglig annonsering av kulturevenemang

som delvis har finansierats med statliga bidrag. Det

finns enligt motionen också exempel på att

medverkande artister inte ersätts öppet eller att

motsvarande sociala avgifter inte betalas. Vi anser

att den kulturarrangör som uppbär bidrag av

skattemedel skall förbinda sig att följa lagar och

gällande bestämmelser genom någon form av avtal med

den bidragsfördelande instansen. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 2001/02:Kr299 (m) som sin

mening tillkännage för regeringen.

7. Ökad upphandling inom kultursektorn m.m.

(punkt 9)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr296 och

2001/02:Kr215 yrkande 3 samt avslår motion

2001/02:Kr344.

Ställningstagande

Vi anser att statsbidragen inom kulturområdet i ökad

utsträckning bör fördelas genom upphandling. Detta

bör enligt vår mening kunna leda till en

vitalisering av kulturlivet. Med nya aktörer och nya

strukturer öppnas möjligheter för entreprenörer,

eldsjälar och nyskapare att tillföra nya idéer.

Friare former främjar utveckling och nytänkande.

Konstruktiva och spännande dialoger uppkommer mellan

det offentliga som köpare och det fria kulturlivet

som säljare av sina tjänster. Enligt vår mening

borde t.ex. sådana verksamheter som filmvård,

kulturarvs-IT, LL-stiftelsen, föremålsmagasin,

tidsbegränsade nationella uppdrag, Kulturnät

Sverige, länsbibliotekens fjärrlånehantering,

turnéproduktion och utsmyckning av offentliga

lokaler samt sådan verksamhet som nu bedrivs vid

SVAR, publikverksamheten vid RAÄ:s fastigheter och

Riksutställningars förmedlande av utställningar

lämpa sig för upphandling.

Regeringen bör snarast tillsätta en utredning i

frågan. Utredningen bör få i uppdrag att även

föreslå de ändringar i förordningar på kulturområdet

som befinns nödvändiga.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

2000/01:Kr296 (m) och 2001/02:Kr215 (m) yrkande 3

som sin mening tillkännage för regeringen vad vi här

anfört om upphandling inom kultursektorn. Motion

2001/02:Kr344 (m) bör avslås av riksdagen.

8. Sponsring (punkt 10)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr292 yrkande 8

och avslår motionerna 2001/02:Kr416 yrkande 1 och

2001/02:Kr422 yrkande 67.

Ställningstagande

Vi anser att det är statens ansvar att stödja

kulturlivet på ett sådant sätt att det inte blir

beroende av sponsorer. Bristen på offentliga medel

har tvingat kulturskaparna att söka andra

finansieringslösningar. Kultursponsring har blivit

en allt viktigare inkomstkälla. Ökad sponsring kan i

förlängningen skapa problem i den konstnärliga

processen, eftersom olika bindningar till sponsorer

indirekt kan kväva skapandet och yttrandefriheten.

Enligt vår mening skall kulturen vara en obunden

kraft i samhället. Den skall främja kulturell

mångfald, motverka kommersialismens negativa

verkningar och ges reella förutsättningar att värna

yttrandefriheten i enlighet med de kulturpolitiska

målen.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör ges

i uppdrag att bevaka utvecklingen när det gäller

kultursponsringens omfattning. Kulturrådet bör ges i

uppdrag att sprida kunskap om de kulturpolitiska

målen och kräva att de tillämpas på alla nivåer så

att kulturutövarna skyddas och yttrandefriheten i

det konstnärliga skapandet värnas.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Kr292 (v) yrkande 8 som sin mening

tillkännage för regeringen. Motionerna 2001/02:

Kr416 (kd) yrkande 1 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande

67 bör avslås av riksdagen.

9. Sponsring (punkt 10)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr416 yrkande 1

och avslår motionerna 2000/01:Kr292 yrkande 8 och

2001/02:Kr422 yrkande 67.

Ställningstagande

Att sponsra kulturverksamhet är enligt vår mening en

möjlighet för företag att ta ökat samhällsansvar,

något som bör uppmuntras. Vi anser att alla

kulturinstitutioner bör ställa upp etiska riktlinjer

samt föra en aktiv debatt om kultursponsringens

påverkan på verksamheten. På så sätt skapas

medvetenhet om såväl sponsringens risker som dess

möjligheter, vilket är nödvändigt om

kultursponsringen skall öka. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 2001/02:Kr416 (kd) yrkande 1 som

sin mening tillkännage för regeringen. Motionerna

2000/01:Kr292 (v) yrkande 8 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 67 bör avslås av riksdagen.

10. Kulturcentrum i Boåsberget i Karlskoga

(punkt 11)

av Peter Pedersen (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2000/01:Kr298.

Ställningstagande

Strukturomvandlingen inom basnäringarna gruv- och

stålindustri samt skogsbruk har länge påverkat

utvecklingen i Bergslagen. Inte minst Karlskoga har

genomgått stora strukturella förändringar de senaste

decennierna. En rad kreativa exempel med förslag på

olika nya verksamheter i området har emellertid

lyfts fram på lokal och regional nivå, bl.a.

förslaget att i Boåsbergets tomma bergrum på ca 20

000 kvadratmeter skapa ett underjordiskt

aktivitetscentrum med inriktning på kultur och

turism. I en förstudie bekostad med medel från

länsstyrelsen och EU har konstaterats att ett

genomförande av projektidéerna kräver statlig

medfinansiering. Jag anser att regeringen bör

överväga möjligheten att medverka till att projektet

Boåsberget i Karlskoga kan förverkligas. Detta bör

riksdagen med delvis bifall till motion 2000/01:

Kr298 (v) som sin mening tillkännage för regeringen.

11. Ett monument över den svenska soldaten i

fredens och frihetens tjänst (punkt 16)

av Lennart Fridén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr229.

Ställningstagande

Under 1900-talet har svenska soldater verkat i

fredens och frihetens tjänst både i skyddet av det

egna landet och i internationella sammanhang, främst

inom ramen för NF:s och FN:s aktioner. Många har

förlorat livet, andra åter har blivit skadade och

framför allt har de svenska soldaterna gjort en

oerhört betydelsefull insats för mänskligheten och

visat på hur stora resultat i fredssträvandena som

kan åstadkommas av soldater. En som själv fick

uppleva soldaten som vän – och inte bara som fiende

– vid sin flykt undan kriget till Sverige, och som

har tagit upp frågan till diskussion, var den på

sensommaren 2000 bortgångne konstnären och

författaren Eino Hanski. Av hans hand finns t.o.m.

en modell till ett minnesmärke över den svenske

soldaten. De många anonyma svenska soldater som

verkat för fred och frihet är värda ett offentligt

äreminne. Riksdagen bör därför med bifall till

motion 2001/02:Kr229 (m) som sin mening tillkännage

för regeringen att den skall vidta åtgärder för att

göra tillkomsten av ett offentligt monument över den

svenska soldaten i fredens och frihetens tjänst

möjlig.

12. Kultur- och fritidspolitik på landsbygden

(punkt 19)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:N268 yrkande

22, 2000/01:N325 yrkande 25 och 2001/02:N262 yrkande

17.

Ställningstagande

Tillgång till kultur och bra fritidsaktiviteter är

en mycket viktig förutsättning för att skapa

utvecklingskraft och en anda av kreativitet på

landsbygden. Kultur är i sig en kreativ verksamhet.

Skapande och utvecklingskraft inom detta område

föder lätt samma tendenser på andra områden. Vidare

utgör kulturyttringar ofta viktiga inslag i

nödvändig omprövning och nytänkande.

Regionalpolitiska medel bör kunna användas för

kulturella insatser i landsbygd. Kulturkonsumtion

och kulturanslag måste spridas över hela landet.

Kultur och vettig fritidsverksamhet är av mycket

stor betydelse för ungdomars vilja att bo kvar i

bygden. Här har kommunerna ett stort ansvar.

Vad jag här har anfört om kultur och

fritidsaktiviteter på landsbygden bör riksdagen med

bifall till motionerna 2000/01:N268 (fp) yrkande 22,

2000/01:

N325 (fp) yrkande 25 och 2001/02:N262 (fp) yrkande

17 som sin mening tillkännage för regeringen.

13. Utbyggnad av verksamheten med

länskonstnärer (punkt 20)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr344 yrkande

4, 2001/02:Kr309 yrkande 6 och 2001/02:Kr342 yrkande

5.

Ställningstagande

Det behövs enligt vår mening ett utbyggt nät av

länskonstnärer (även kallade länskonsulenter) som på

uppdrag av såväl stat som region, landsting och

kommun arbetar med att underlätta kulturmöten och

möten mellan professionella konstnärer och amatörer

och med att organisera kulturella inslag i skola,

omsorg, vård osv. Regionerna skall inte som i dag

tvingas specialisera sig på att inrätta tjänster

endast inom en eller ett par konstarter.

Konsulenternas uppgift skall vara att fånga upp och

understödja lokala initiativ samt stärka och

samarbeta med eldsjälar och frivilligkrafter. Det

bör också vara naturligt att samarbeta med

länsteatrar, länsbibliotek, länsmuseer och

länsmusik. Möjligheterna att inrätta en

konsulenttjänst inom tidskriftsområdet med

tidskriftsverkstäderna och de befintliga nätverken

för kulturtidskrifter som bas bör utredas. Vidare

bör möjligheterna att inrätta länskonstnärsuppdrag

för litteratur utredas. Litteraturkonsulenter skulle

kunna främja intresset för språket och litteraturen,

integrera litterära aktiviteter i samhällets olika

verksamheter, knyta ihop yrkesmässiga författare med

amatörer och vanliga människor i bostadsområden,

initiera skrivarkurser och annan verksamhet i

socialt utsatta förortsområden och även verka i

glesbygd.

Vad vi här anfört om länskonstnärstjänster bör

rikdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr344

(v) yrkande 4, 2001/02:Kr309 (v) yrkande 6 och

2001/02:Kr342 (v) yrkande 5 som sin mening

tillkännage för regeringen.

14. Utredning om amatörkulturen och

studieförbunden (punkt 21)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr293 yrkande 1

och avslår motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 33 i

denna del och 2001/02:

Kr422 yrkande 56.

Ställningstagande

Vi anser att det är otillfredsställande att det

fortfarande är oklart vem som har ansvaret för

amatörkulturens finansiering och utveckling. Statens

kulturråd lämnar bidrag till centrala

amatörorganisationer för riksorganisationernas

verksamhet. Amatörkulturverksamhet bedrivs av

studieförbunden, men folkbildningen har inte tagit

något samlat ansvar för amatörkulturens verksamhet

och utveckling. Amatörkulturens ställning behöver

stärkas och samarbetet med studieförbunden

förbättras. Riksdagen bör därför med bifall till

motion 2000/01:Kr293 (v) yrkande 1 som sin mening

tillkännage för regeringen att en utredning bör

tillsättas med uppdrag att utarbeta förslag till en

tydlig struktur och ett samlat ansvar för det

folkliga kulturutövandet inom folk-, amatör- och

världskultur.

15. Ökning av stödet till amatörkulturens

organisationer (punkt 22)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 33 i

denna del, bifaller delvis motion 2001/02:Kr422

yrkande 57 och avslår motion 2001/02:Kr414 yrkande

3.

Ställningstagande

Vi anser att amatörkulturen bör stärkas. Stödet får

inte urholkas ytterligare. Det bör i stället

återställas och ökas. Regeringen bör undersöka

möjligheten att för framtiden ge

amatörkulturorganisationerna ett utifrån

verksamhetens omfattning rimligt stöd. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 2000/01:

Kr701 (mp) yrkande 33 i denna del och delvis bifall

till motion 2001/02:

Kr422 (mp) yrkande 57 ge regeringen till känna.

Motion 2000/01:Kr414 (kd) yrkande 3 bör avslås av

riksdagen.

16. Internationellt kulturellt musikutbyte

(punkt 23)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr345 yrkande

19 och 2001/02:Kr418 yrkande 4.

Ställningstagande

Den svenska folkmusiken och folkdansen borde i alla

sammanhang ses som en tillgång. Möjligheterna till

internationellt utbyte är emellertid starkt

begränsade. Dessa genrer har varit missgynnade vid

fördelningen av medel för internationellt kulturellt

utbyte. Mot denna bakgrund bör bidragen och

bidragsgivningen till detta utbyte ses över med

syfte att få en rättvis bidragsfördelning till

stånd. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:

Kr345 (kd) yrkande 19 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande

4 som sin mening tillkännage för regeringen.

17. Svenska institutets ställning (punkt 25)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande

30 och 2001/02:Kr422 yrkande 7.

Ställningstagande

Svenska institutet gör ett gott arbete för att

förmedla och sprida svensk kultur. Det behövs mera

medel för att stärka institutets ställning i stora

internationella kulturarrangemang där svensk kultur

är en del av ett större utbud. Detta bör riksdagen

med bifall till motionerna 2000/01:Kr701 (mp)

yrkande 30 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 7 som sin

mening tillkännage för regeringen.

18. Uttalande om de nordiska ländernas

kulturella relationer (punkt 26)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 18. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 16.

Ställningstagande

Kulturens kraft bör lyftas fram när det gäller

internationell solidaritet. Miljöpartiet de gröna

ser detta som en del av det stora fredsarbetet.

Samarbetet mellan våra närområden sker genom

Nordiska rådet, men även enskilda svenska initiativ

bör uppmuntras. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 16 som sin mening

ge regeringen till känna.

19. Kulturens betydelse vid exportsatsningar

(punkt 28)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 19. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr346 yrkande

27 och 2001/02:Kr419 yrkande 26.

Ställningstagande

Kulturens betydelse för tillväxt bör uppmärksammas i

större utsträckning. Att ett rikt kulturliv bidrar

till ett livaktigt näringsliv är ett känt faktum.

Att satsa på kultur kan därför vara en rent

affärsmässigt god investering som kan ge en god

avkastning. Denna insikt bör vara vägledande vid

svenska exportinsatser gentemot utlandet. Ett

program för hur kultur kan användas i exportsyfte

bör därför tas fram. Detta bör riksdagen med bifall

till motionerna 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 27 och

2001/02:Kr419 (fp) yrkande 26 som sin mening

tillkännage för regeringen.

20. Svensk-isländska samarbetsfonden (punkt 29)

av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 20. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr262 och

2001/02:Kr346.

Ställningstagande

Med tanke på det nordiska samarbetets betydelse och

vikten av att ha goda kulturella kontakter med den

västnordiska kulturen anser vi att regeringen bör

lägga fram förslag för riksdagen om hur kapitalet i

Svensk-isländska samarbetsfonden skall kunna

förstärkas. Som redovisas i motionerna 2001/02:

Kr262 (s) och 2001/02:Kr346 (c, m, v, kd, fp, mp)

måste fondens avkastning ökas för att det svensk-

isländska samarbetet skall kunna fortgå. De bidrag

som hittills kunnat ges är endast marginella. Det

behövs minst en fördubbling av kapitalet. Vad vi här

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

2001/02:Kr262 (s) och 2001/02:Kr346 (c, m, v, kd,

fp, mp) som sin mening tillkännage för regeringen.

21. Torsby finnkulturcentrum (punkt 30)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30

borde ha följande lydelse:

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 21. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr275.

Ställningstagande

På 1500- och 1600-talen invandrade människor från

Rautalampiområdet i Finland till norra Värmland. Det

var en befolkningsgrupp som med sin odlingsteknik –

svedjebruket – hade fått nyckeln till att öppna det

mellansvenska barrskogsområdet. I Värmland var denna

kultur levande ända in på 1900-talet. En stor del av

de lämningar som finns kvar, t.ex. 37 rökstugor,

finns i Torsby kommun. Finnkulturen är en värdefull

och unik del av vårt nordiska kulturarv.

Torsby finnkulturcentrum är en del av Värmlands

museum. Där finns Nordens kanske största samlade

arkivmaterial och bibliotek om skogsfinnarna,

nämligen Brobergsarkivet samt Brobergsbiblioteket.

Genom museiverksamhet levandegörs finnkulturen i

utställningar och publikationer.

Det borde finnas goda förutsättningar för att göra

Torsby finnkulturcentrum till ett nordiskt centrum

för forskning och information kring skogsfinnarna.

Genom Nordiska rådets försorg skulle centrumet kunna

få den status och den uppmärksamhet som det

förtjänar. Jag anser att riksdagen med delvis bifall

till motion 2001/02:Kr275 (m) som sin mening bör

tillkännage för regeringen att den bör undersöka

förutsättningarna för att göra Torsby

finnkulturcentrum till ett nordiskt centrum och att

regeringen därefter bör driva frågan i Nordiska

rådet.

22. Kulturens betydelse för livskvalitet

(punkt 31)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 22. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:So358 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet vill skapa en kulturell allemansrätt

för människor i hela landet. Kulturen är viktig för

människors livskvalitet. Den betyder också mycket

för gemensamma angelägenheter såsom barns och

ungdomars utveckling, arbetstillfällen, företagande,

integration och mångkultur. Satsningar på kultur kan

leda till en positiv utveckling av den regionala

balansen i Sverige. Detta gäller framför allt

satsningar på barn- och ungdomskultur och projekt

som syftar till landsbygdsutveckling.

Det mångkulturella samhället måste främjas genom

möten mellan gamla och nya svenskar och mellan

svensk kultur och kultur från andra länder. Kulturen

skall finnas i vardagslivet i folkrörelser och

föreningsliv, på arbetsplatser och i bostadsområden.

Vad jag här anfört om kulturens betydelse för ökad

livskvalitet bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:So358 (c) yrkande 6 som sin mening

tillkännage för regeringen.

23. Statistik som belyser kvinnors och mäns

situation inom kulturområdet (punkt 32)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 23. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr292

yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Kr526 yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns många frågor som inte besvaras av

kulturstatistiken. Hur stor del av de sammanlagda

statliga kulturresurserna kommer kvinnorna och

flickorna till del? Hur mycket får de kvinnliga

kulturutövarna jämfört med de manliga? Kulturen är

ett intressant område eftersom kvinnornas ställning

där på vissa håll är stark. Kulturrådet bör få i

uppdrag att ta fram svar på frågorna hur mycket av

de medel som rådet fördelar som når ut till kvinnor

respektive män i deras egenskap av passiva utövare

(publik/lyssnare/tittare) respektive aktiva

(professionella konstnärer och amatörer inom olika

konstarter). Kulturrådet bör redovisa uppdraget i

sammanhållen form och med en analys av resultaten.

Ett sådant underlag är en förutsättning för att

politikerna skall kunna ta ställning till behovet av

eventuella åtgärder. Kulturrådet bör även få i

uppdrag att inför kommande utgåvor av

kulturstatistiken eftersträva könsindelad statistik

på samtliga områden. Behovet av könsindelad

statistik som belyser barns och ungdomars tillgång

till kultur är stort. Även sådan statistik bör tas

fram som underlag för beslut om var och hur

samhället skall sätta in insatser av olika slag.

Vad vi här har anfört om uppdrag till Kulturrådet

när det gäller könsindelad kulturstatistik på alla

områden och motsvarande statistik när det gäller

barns och ungdomars kultur bör riksdagen med bifall

till motionerna 2000/01:

Kr292 (v) yrkandena 5 och 6 samt 2001/02:Kr526 (v)

yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen.

24. Köns- och maktstrukturen inom kulturområdet

m.m. (punkt 33)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 24. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr342 yrkandena 6

och 7.

Ställningstagande

Att människan har tillgång till kultur har betydelse

för hennes möjligheter och förmåga att utnyttja sina

demokratiska fri- och rättigheter, och då i första

hand sin yttrandefrihet. Detta framgår också av det

första kulturpolitiska målet. Med tanke på detta är

det motsägelsefullt att det är kvinnorna som mest

utnyttjar våra kulturinstitutioner, medan det är

männen som hörs och syns mest i samhället. Är det så

att kvinnorna har en så stor eftersläpning att ta

igen, att bristen på jämställdhet i samhället skulle

vara ännu större om inte kvinnorna med kulturen som

hjälpmedel skaffat sig starkare självkänsla och

bättre redskap för att göra sig hörda? Eller är det

så att kvinnorna i första hand använder de

kulturella färdigheterna till något annat än att

vända sig utåt mot resten av samhället? Det är också

fler män än kvinnor som har chefsbefattningar inom

kulturlivet. Det finns visserligen många kvinnliga

kulturpolitiker, men dessa har sällan särskilt

mycket att säga till om i förhållande till dem som

har makten över finanserna – och det är som bekant

oftast män.

Mot denna bakgrund anser vi att Kulturrådet bör

göra en kartläggning av kulturlivet ur ett

könsmaktsperspektiv, både vad gäller dem som skapar

kulturutbudet och dem som använder det. Där skall

även ingå köns- och maktfördelningen inom den

politiska och byråkratiska sfären. Vidare anser vi

att en parlamentarisk kommitté skall tillsättas för

att ta reda på vad de rådande förhållandena inom

kultursektorn betyder för kvinnors möjligheter och

förmåga att utnyttja sina demokratiska fri- och

rättigheter.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 2001/02:Kr342 (v) yrkandena 6 och 7 som

sin mening tillkännage för regeringen.

25. Riktade insatser för att främja kvinnors

situation på kulturområdet (punkt 34)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 25. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande

9 och 2001/02:Kr422 yrkande 20.

Ställningstagande

Den bristande jämställdhet som råder i samhället gör

sig gällande även inom kultursektorn. Inte minst har

kvinnliga konstnärer ofta svårare att klara sig

ekonomiskt än vad manliga har på grund av en

strukturell snedfördelning till förmån för manliga

normer och värderingar. Genustänkandets frånvaro

visar sig bl.a. i de olika kulturella

beslutsfunktionerna och i inköpta verk och

prissättningar. Riksdagen bör därför med bifall till

motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 9 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 20 som sin mening

tillkännage för regeringen att det behövs riktade

insatser för att bryta kulturområdets bristande

genusansvar.

26. Ett samiskt kulturcentrum i Stockholm

(punkt 36)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36

borde ha följande lydelse:

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 26. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:K378 yrkande 8.

Ställningstagande

Samernas egna analyser av den samiska kulturens

förutsättningar och utvecklingsmöjligheter måste

enligt min mening vara en utgångspunkt i det svensk-

samiska kultursamarbetet. Stockholms sameförening,

som är en av de största sameföreningarna, arbetar i

dag för att etablera ett samiskt kulturcentrum i

huvudstaden. Jag anser att regeringen, Stockholms

stad och Stockholms län tillsammans med de berörda

samiska organisationerna bör inrätta ett samiskt

kulturcentrum i Stockholm. Riksdagen bör med bifall

till motion 2000/01:

K378 (mp) yrkande 8 som sin mening tillkännage för

regeringen vad jag här har anfört.

27. Grekiskt kulturcentrum, m.m. (punkt 38)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 27. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr347 yrkandena 2

och 4 samt avslår motion 2001/02:Kr347 yrkandena 1

och 3.

Ställningstagande

Mot bakgrund av de svårigheter som Grekiskt

Kulturcentrum i Sverige har att finansiera sin

verksamhet beklagar vi att Kulturrådet inte har en

fastlagd linje för hur de invandrade minoriteternas

kulturcentrum m.m. skall stödjas. Väl fungerande

sådan verksamhet skulle kunna vara en nationell

tillgång för landet och en internationell förebild

för hur man överbryggar kulturella skillnader inom

ramen för såväl nationell som europeisk

integrationspolitik och för hur man verkar för att

ett kosmopolitiskt förhållningssätt skall vinna

terräng internationellt sett. Vi anser att

regeringen bör låta utreda förekomsten av

diskriminering av minoriteter i det svenska

kulturlivet för att få fram klara kriterier och

villkor gällande det statliga stödet till invandrade

minoriteters kulturverksamhet. Regeringen bör lägga

fram förslag för riksdagen om hur kulturlivet kan

bidra till att snabbare nå invandrar- och

integrationspolitiska mål. Riksdagen bör med bifall

till motion 2001/02:Kr347 (v) yrkandena 2 och 4 som

sin mening tillkännage för regeringen vad vi här

anfört. Motionens yrkanden 1 och 3 bör avslås med

hänvisning till att uppgiften att fördela medel till

invandrade minoriteters kulturorganisationer åligger

Kulturrådet.

28. Funktionshindrade och kulturen (punkt 39)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde

ha följande lydelse:

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 28. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr235 yrkande

11 och 2001/02:Kr205 yrkande 15.

Ställningstagande

Det övergripande målet för svensk handikappolitik är

delaktighet för alla på jämlika villkor. Inflytande,

tillgänglighet och självbestämmande är viktiga

principer. Detta innebär bl.a. att kulturen skall

vara tillgänglig för funktionshindrade.

Tillgängligheten har blivit mycket bättre, men det

finns mycket kvar att göra. Vi anser att

anpassningar för funktionshindrade skall göras i

största möjliga utsträckning. Det kan t.ex. gälla

tillgång till hörselslinga på biografer, tillgång

till högre konstnärlig utbildning, såsom vid

Konstfack, Konsthögskolan och Dramatiska institutet,

tillgång till uppläst textremsa på TV för

synskadade, textning av fler TV-program för

hörselskadade och tillgång till läromedel i form av

talböcker för föräldrar som skall hjälpa sina

funktionshindrade barn med skolarbetet.

Vi anser att riksdagen med bifall till motionerna

2000/01:Kr235 (m) yrkande 11 och 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 15 som sin mening skall tillkännage för

regeringen vad vi här anfört om att anpassningar för

funktionshindrade skall göras i största möjliga

utsträckning.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ökad upphandling inom kultursektorn m.m.

(punkt 9)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi vill framhålla det rimliga i vad som anförs i

motion 2001/02:Kr344 (m) om att det är viktigt att

det finns ett medvetande om jävsfrågor vid

fördelningen av offentliga bidrag m.m. inom

kultursektorn på nationell, regional och lokal nivå.

Det borde inte vara möjligt att delta i sådana

politiska beslut inom kultursektorn som man på något

sätt personligen eller genom medlemskap i

organisation eller förening är berörd av.

2. Ökning av stödet till amatörkulturens

organisationer (punkt 22)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

Kulturpolitiken måste stödja och uppmuntra såväl

till professionalitet och kulturellt yrkesengagemang

som till amatörkultur och ideella insatser. Dessa

båda nivåer är beroende av varandra och skall stödja

varandra. Den nationella kulturpolitiken måste

därför, som anförs i motion 2001/02:Kr414 (kd)

yrkande 3, stärka den levande amatörkulturen, bl.a.

dess samarbete med kulturinstitutioner. Den ideella

kulturverksamhet som finns på arbetsplatser, i

bostadsområden och i skolor bör uppmuntras även i

framtiden.

3. Internationellt kulturutbyte inom teatern

och dansen (punkt 27)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Vi instämmer i vad som anförs i motionerna

2001/02:Kr348 (v) yrkande 5 och 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 13 om att kulturutbyte inom teaterns och

dansens område betyder mycket för förståelsen mellan

människor. Ett sådant utbyte kan också påverka

attityder och fördomar och stärka demokratiseringen

och respekten för mänskliga rättigheter. Vi anser

att det är viktigt att inom FN och EU stödja sådant

internationellt utbyte.

4. Grekiskt kulturcentrum, m.m. (punkt 38)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i

sin budgetmotion för år 2002, 2001/02:Kr419 (fp)

yrkande 34, föreslog att 4 miljoner kronor skulle

anvisas under ett nytt anslag benämnt Möte mellan

kulturer. Riksdagen avslog tyvärr motionsyrkandet

(bet. 2001/02:KrU1).

5. Funktionshindrade och kulturen (punkt 39)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i

sin motion 2001/02:So618 om villkoren för de

funktionshindrade begärt en plan för att under de

närmaste fem åren satsa sammanlagt 5 miljarder

kronor på att anpassa samhället så att det blir

tillgängligt också för funktionshindrade. Ett

genomförande av en sådan plan skulle betyda mycket

för de funktionshindrades möjligheter att kunna

delta i kulturlivet, att kunna ägna sig åt eget

skapande och att kunna genomföra högskoleutbildning

på det konstnärliga området.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om funktionshindrade

och kulturen.

2000/01:Kr246 av Sonia Karlsson och Viola Furubjelke

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en nationalkommitté

bildas för Heliga Birgitta-jubileet.

2000/01:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obalansen i de

kulturpolitiska fördelningssystemen och om

utredning av ”verkningsgraden” av de medel

Kulturrådet fördelar liksom av anslagspengarnas

väg genom den administrativa apparaten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att uppdra åt

Kulturrådet att utreda hur stor andel av de medel

rådet fördelar som kommer kvinnliga respektive

manliga kulturkonsumenter och kulturutövare till

del.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

könsindelad statistik på alla kulturområden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kompetensutveckling på lokal och regional nivå

samt erfarenhetsutbyte mellan nivåerna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevaka

utvecklingen när det gäller kultursponsring samt

att värna yttrandefriheten i det konstnärliga

skapandet.

2000/01:Kr293 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning i syfte att skapa en tydlig struktur och

ett samlat ansvar för det folkliga

kulturutövandet; folk-, amatör- och världskultur.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kulturföreningarnas och de fria gruppernas behov

av planering och framförhållning.

2000/01:Kr295 av Elizabeth Nyström och Ola Karlsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökad konkurrens i

fördelningen av bidrag till kulturlivet.

2000/01:Kr296 av Jan Backman och Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att öka statens

upphandling inom kulturområdet.

2000/01:Kr297 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regionalpolitiska hänsyn

vid fördelning av statliga kulturanslag.

2000/01:Kr298 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en statlig

medfinansiering för att förverkliga ett

kulturcentrum i Boåsberget, Karlskoga.

2000/01:Kr301 av Lena Ek och Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inrättandet av en

nationalkommitté för firandet av den Heliga

Birgitta-jubileet 2003.

2000/01:Kr302 av Torgny Danielsson och Jarl Lander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett kulturellt

utvecklingscentrum i västra Värmland.

2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör utreda möjligheterna att

inrätta länskonstnärsuppdrag för litteratur i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidragen till

internationellt kulturutbyte och samarbete.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett program för

hur kultur kan användas i exportsyfte.

2000/01:Kr513 av Rigmor Stenmark och Margareta

Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att utreda

förutsättningar för en statlig kulturhusfond för

kvinnor.

2000/01:Kr526 av Charlotta L Bjälkebring (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

könsindelad statistik på området barns och

ungdomars tillgång till kultur.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att det behövs riktade insatser för att

bryta kulturområdets bristande genusansvar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga om ytterligare medel kan komma

att behöva fördelas för att uppmuntra och stärka

det internationella kulturutbytet.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att de nordiska ländernas kulturella

relationer behöver förbättras.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Svenska institutets ställning stärks

vid kulturella utländska arrangemang där svenska

politiker och näringsliv medverkar.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att amatörkulturernas ställning gentemot

studieförbund behöver stärkas och att deras

organisationer ges ett utifrån verksamheten

rimligt stöd.

2000/01:K331 av Åke Sandström m.fl. (c, fp, kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att på ett allsidigt sätt

uppmärksamma och fira 200 år av fred i samverkan

mellan lokala, regionala och nationella parter.

2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av ett

samiskt kulturcentrum i Stockholm.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, mp,

s, c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturaktiviteter

för att påverka attityder och fördomar mot HBT-

personer.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens

betydelse för ökad livskvalitet.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kultur- och

fritidsverksamhetens betydelse för landsbygdens

utveckling.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en bra

kultur- och fritidspolitik på landsbygden.

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om periodiseringen av

Statens kulturråds bidragstilldelning.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om funktionshindrade

och kulturen.

2001/02:Kr215 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att oftare använda

upphandling inom kultursektorn.

2001/02:Kr229 av Lennart Fridén (m)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ett offentligt monument

över den svenske soldaten i fredens och frihetens

tjänst måste uppföras.

2001/02:Kr261 av Carl Erik Hedlund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjligheten för den

enskilde medborgaren att påverka kulturanslagen.

2001/02:Kr262 av Anita Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Svensk-isländska

samarbetsfonden.

2001/02:Kr275 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inom Nordiska rådet

driva frågan om att Torsby Finnkulturcentrum bör bli

ett samnordiskt projekt.

2001/02:Kr299 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att statliga bidrag bör

åtföljas av villkor om laglydighet.

2001/02:Kr303 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett internationellt romskt

forskningsinstitut.

2001/02:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör överväga möjligheterna att

tillskapa en konsulenttjänst inom

tidskriftsområdet.

2001/02:Kr324 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kultur som tillväxtfaktor.

2001/02:Kr342 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att nätet av kulturkonsulenter på sikt bör

byggas ut och vidareutvecklas i hela landet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt

Kulturrådet att kartlägga kulturlivet ur ett

könsmaktsperspektiv i enlighet med vad som anförs

i motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt en

parlamentariskt tillsatt kommitté att utreda vad

den rådande köns- och maktstrukturen inom

kultursektorn betyder för kvinnornas möjligheter

att utnyttja sina demokratiska fri- och

rättigheter i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2001/02:Kr344 av Jan Backman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av tydligare

jävsregler inom kultursektorn.

2001/02:Kr346 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, v,

kd, fp, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över hur

kapitalbehovet till Svensk-isländska samarbetsfonden

skall tillgodoses för att kultursamarbetet skall

kunna fortgå.

2001/02:Kr347 av Tasso Stafilidis (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undersöka

möjligheterna för en permanent ekonomisk lösning

som säkrar Grekiskt kulturcentrums existens och

basverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

förekomsten av diskriminering i det svenska

kulturlivet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning som skall ta fram klara kriterier och

villkor gällande det statliga stödet till

invandrade minoriteters kulturinstitutioner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förslag på hur

kulturlivet kan bidra till att snabbare nå

invandrar- och integrationspolitiska mål.

2001/02:Kr348 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i arbetet inom

EU och FN främja det internationella

kulturutbytet.

2001/02:Kr352 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i arbetet inom

EU och FN främja det internationella kulturutbytet

av dans.

2001/02:Kr389 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson

Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att medverka till att

utreda förutsättningarna för ett nationellt kultur-

och kunskapscentrum kring Carl von Linnés gärning.

2001/02:Kr414 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser till

amatörkulturen.

2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etiska riktlinjer

för kultursponsring.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidragen till

internationellt kulturutbyte och samarbete.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett program för

hur kultur kan användas i exportsyfte.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att även enskilda projekt skall vara

bidragsberättigade inom Statens kulturråds

anslagsområde.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Svenska institutets ställning bör

stärkas vid stora kulturella utländska

arrangemang.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att det behövs riktade insatser för att

bryta kulturområdets bristande genusansvar.

56. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

klargöra ansvaret för amatörkulturen med syfte att

stärka amatörkulturens ställning.

57. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att stödet till amatörkulturens

organisationer behöver anpassas till pågående

utveckling.

67. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hur stor del av

kulturinstitutionernas verksamhet som får

sponsras.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,

mp):

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

prioritera statliga kulturanslag till de

kulturaktiviteter som syftar till att påverka

attityder till och motverka fördomar mot HBT-

personer.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kultur och

fritidsaktiviteter på landsbygden.