Bet. 2001/02:KRU16

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU16

Teater, dans och musik

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har

väckts under allmänna motionstiden vid 2000/01 och

2001/02 års riksmöten.

Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall

till motioner som sin mening skall tillkännage för

regeringen att en orkesteröversyn skall genomföras.

Förutom vissa övergripande teater- och musikfrågor

innehåller övriga motioner förslag som rör stödet

till fria grupper, dans- och orkesterfrågor,

nyckelharpan som svenskt nationalinstrument,

genrecentrum och folkmusik, spelmansstämmor,

festivaler och folkdans, statsbidrag till tekniskt

avancerad musikutrustning, arrangörsstödet,

musikskolor, textning av operor på svenska,

Riksteatern, Svenska rikskonserter och

Riksutställningar, könsobalansen på musikområdet,

nationalscenernas uppdrag, fonogramstödet,

Teateralliansen AB och centrumbildningarna samt

länsmusikkonsulenter. Motionerna avstyrks.

I betänkandet finns 30 reservationer och 16

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Vissa övergripande teater- och musikfrågor

1. Vissa övergripande teater- och

musikfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235

yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Kr205 yrkandena 7

och 9.

Reservation 1 (m)

Stödet till fria grupper

2. Statistik över fria grupper utan

statsbidrag

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr307,

2001/02:Kr348 yrkande 6 och 2001/02:Kr352 yrkande

11.

Reservation 2 (v, c)

3. Relationen mellan de fria gruppernas

medelstilldelning och kostnadsutvecklingen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr348

yrkande 1 och 2001/02:

Kr352 yrkande 5.

Reservation 3 (v)

4. Relationen mellan stödet till

institutioner och fria grupper

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr348

yrkande 2 och 2001/02:

Kr352 yrkande 6.

Reservation 4 (v)

5. Relationen mellan verksamhetsbidrag och

projektbidrag till de fria grupperna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr348

yrkande 4 och 2001/02:

Kr352 yrkande 8.

Reservation 5 (v, kd)

6. Treåriga stöd till de fria

teatergrupperna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr348 yrkande

3.

Reservation 6 (v, c)

7. Treåriga stöd till de fria dansgrupperna

och koreograferna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

7.

Reservation 7 (v)

8. Ett centrum för teaterutveckling

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr348 yrkande

7.

Dans

9. De fria dansarnas pension och

socialförsäkring

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

12.

10. Regionalt placerade danskompanier

m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande

8.

11. Utredning för att skapa en tydlig

struktur för dansen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

1.

Reservation 8 (v)

12. En handlingsplan för hur dansen skall

kunna utvecklas

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

2.

Reservation 9 (v, kd, fp)

13. Funktionella scener för dansen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

3.

14. Ett uppdrag till Dansens Hus

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

4.

Reservation 10 (v)

15. Unga koreografers etableringsmöjligheter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr352 yrkande

10.

Orkesterfrågor

16. Orkesteröversyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om en

orkesteröversyn. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2000/01:Kr250, 2000/01:Kr251,

2000/01:Kr345 yrkande 22, 2001/02:

Kr321 och 2001/02:Kr350 yrkandena 5 och 6.

17. Östgöta blåsarsymfoniker

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr293 och

2001/02:Kr351.

18. Göteborgsmusiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr228.

Reservation 11 (1 m)

Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument

19. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr233,

2000/01:Kr306, 2000/01:

Kr701 yrkande 23, 2001/02:Kr266, 2001/02:Kr268

yrkande 2, 2001/02:

Kr290, 2001/02:Kr294, 2001/02:Kr302,

2001/02:Kr353, 2001/02:Kr354 och 2001/02:Kr422

yrkande 37.

Reservation 12 (c)

Reservation 13 (mp)

Genrecentrum och folkmusik

20. Samverkansprojekt inom olika genrer m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205

yrkande 10 och 2001/02:

Kr350 yrkande 8.

Reservation 14 (m)

Reservation 15 (v)

21. En plan för inrättandet av olika

genrecentrum på musikområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr231.

Reservation 16 (m)

22. Fler folkmusikcentrum

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 22 och 2001/02:

Kr422 yrkande 35.

23. Ökat statligt stöd till scenen Stallet

i Stockholm

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

4.

24. Stöd till Folkmusikens hus i Rättvik

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

36.

Reservation 17 (mp)

25. Uttalande om folkmusiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr205 yrkande

11.

26. Statlig samverkan beträffande stödet

till Eric Sahlström-institutet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr268 yrkande

1.

Reservation 18 (kd, c)

27. Villkoren för statsbidraget till Eric

Sahlström-institutet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

34.

Reservation 19 (mp)

Spelmansstämmor, festivaler, folkdans m.m.

28. En utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345

yrkande 20 och 2001/02:

Kr418 yrkande 5.

Reservation 20 (kd, c)

29. En utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas utveckling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 24 och 2001/02:

Kr422 yrkande 38.

30. Arbetsmarknadssituationen för

professionella folkdansare

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr701

yrkande 26 och 2001/02:

Kr422 yrkande 39.

Statsbidrag till tekniskt avancerad

musikutrustning

31. Stöd till tekniskt avancerad

musikutrustning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

12.

Reservation 21 (v)

Arrangörsstödet

32. Scener m.m. för pop-, rock- och

jazzmusik

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr210 och

2001/02:306.

33. Fördelningen av stödet till musiklivets

arrangörer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkandena

10 och 11.

34. Ökat arrangörsstöd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

27.

Reservation 22 (mp)

Kultur- och musikskolor

35. Betydelsen av den kommunala kultur- och

musikskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr207 och

2000/01:Kr247.

36. Sponsring för att stärka den kommunala

musikskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr204.

37. Bidrag till kommunala kultur- och

musikskolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

27.

38. Ett utredningsuppdrag om musikens

betydelse

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr290

yrkande 1 och 2001/02:

Kr355 yrkande 1.

Reservation 23 (fp)

39. Rätt till studier i kommunala kultur-

och musikskolan

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr355 yrkande

2.

40. Musikskolelärarnas lönenivå

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr355 yrkande

3.

Textning av operor på svenska

41. Textremsor vid operaframföranden på

svenska

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr201.

Reservation 24 (c, fp)

Riksteatern, Svenska rikskonserter och

Riksutställningar

42. Riksteaterns statsbidrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr259.

43. Ökat ekonomiskt stöd till Riksteatern,

Svenska rikskonserter och

Riksutställningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

24.

Reservation 25 (mp)

Könsobalansen på musikområdet

44. En utredning om könsobalansen på

musikområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

1.

Reservation 26 (v)

45. Möjligheterna att få fram fler verk av

kvinnliga musikskapare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

2.

Reservation 27 (v)

Fler nyproducerade verk på nationalscenerna

46. Nationalscenernas uppdrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

3.

Fonogramstödet

47. Det statliga fonogramstödet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr350 yrkande

7.

Teateralliansen AB och centrumbildningarna

48. Utvärdering av Teateralliansen AB

m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr418 yrkande

14.

Reservation 28 (kd, c)

49. Ökat stöd till Teateralliansen AB och

centrumbildningarna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

8.

Reservation 29 (mp)

Länsmusikkonsulenter

50. Stöd till länsmusikkonsulenter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

26.

Reservation 30 (mp)

Stockholm den 21 mars 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria

Narti (fp), Hillevi Larsson (s) och Gunilla

Tjernberg (kd).

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om mål för den nationella

kulturpolitiken och om inriktningen på de statliga

insatserna (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). Inriktningen på statens insatser

för konstnärerna skall bl.a. syfta till att skapa

förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger

arbete och försörjning åt konstnärer och rika

kulturupplevelser för medborgarna, skapa sådana

villkor för de professionella konstnärerna att de

kan basera sin försörjning på ersättning för utfört

konstnärligt arbete samt anpassa regelverken på alla

politikområden så att rimlig hänsyn tas till

konstnärernas speciella förhållanden.

Statens kulturråd har under de senaste tre åren

genomfört översyner av såväl de regionala och lokala

teater-, musikteater-, dans- och

musikinstitutionerna som det fria kulturlivet. Av

samtliga översyner framgår att det finns behov av

tydligare målformuleringar från både de regionala

huvudmännen och staten. Översynerna visar också att

de fria gruppernas ekonomiska behov vida överstiger

de resurser som står till Kulturrådets förfogande.

Kulturrådet har i sina budgetunderlag under senare

år framhållit att stödet till de fria grupperna och

de arrangerande musikföreningarna bör prisuppräknas

årligen för att kulturpolitiken skall bli effektiv.

De fria grupperna svarar för en betydande del av

utbudet av teater, dans och musik. Såväl

konstnärligt som kulturpolitiskt är de fria

grupperna en värdefull del av svenskt kulturliv.

Översyner som Statens kulturråd har låtit göra visar

att situationen för många av de fria grupperna är

ytterst ansträngd. Mot den bakgrunden har riksdagen

beslutat att det statliga stödet till de fria

teater-, dans- och musikgrupperna skall öka med 20

miljoner kronor fr.o.m. år 2002.

Sverige har i internationell jämförelse ett unikt

nätverk av regionala och lokala

scenkonstinstitutioner, som utvecklats under lång

tid genom ekonomisk samverkan mellan staten och

regionala eller primärkommunala huvudmän.

Uppbyggnaden av ett rikstäckande nätverk av stads-

och länsteatrar är i princip fullbordad. Den

regionala infrastrukturen på scenkonstområdet har

fått en förstärkt ekonomisk bas i och med att

området tillförs 20 miljoner kronor i ökat

verksamhetsstöd fr.o.m. år 2002.

Regeringen har under hösten 2001 tillkallat en

särskild utredare med uppdrag (dir. 2001:90) att

genomföra en heltäckande kartläggning av hur

gällande trygghetssystem inom bl.a.

socialförsäkringsområdet förhåller sig till

konstnärlig verksamhet. Utredaren skall pröva om de

nuvarande regelverken innebär särskilda problem för

konstnärliga yrkesutövare, särskilt egenföretagande

och frilansande konstnärer, samt i förekommande fall

analysera och redogöra för orsaken till problemen.

Utredningen skall vara avslutad den 30 november

2002.

2001/02

KrU16

Utskottets överväganden

Vissa övergripande teater- och

musikfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om vissa

övergripande teater- och musikfrågor, jämför

reservation 1 (m).

Motionerna

Staten bör, enligt motionärerna bakom motion

2000/01:Kr235 (m) yrkandena 2 och 3 om musik och

teater, se över synen på arbetsmarknadsåtgärder inom

kultursektorn. Politikens uppgift skall enligt

motionärerna vara att skapa ett allmänt

samhällsklimat som underlättar och t.o.m. lockar

till skapande verksamhet. Vidare framhålls att nya

anställningsformer, baserade på projekt,

kombinationstjänster och ett brett etablerande av

bemanningsföretag m.m., måste utvecklas. Slutligen

framhålls vikten av samverkan mellan de olika

aktörerna.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 7 framhåller att det är viktigt att teatern

håller en hög kvalitet och att det, liksom på andra

områden inom kulturen, finns ett statligt gemensamt

ansvar för att förvalta detta kulturarv.

Motionärerna anser emellertid att regionerna och

kommunerna bör ta ett större ansvar för

teaterverksamheten. En ökad regional samverkan om

distribution, teknik och vissa specialensembler

skulle enligt motionärerna skapa valfrihet och

medföra ett ökat utbud. Vidare anförs att anslaget

till de fria teatergrupperna, vilka enligt

motionärerna står för förnyelsen, behöver ökas

betydligt. Motionärerna anser också att det borde

ligga i en kulturnations intresse att garantera

existensen för ett par musikteatrar, som skulle

kunna agera rikstäckande.

I motion 2001/02:Kr205 (m) yrkande 9 framhålls att

det är viktigt med musik för människans

välbefinnande under hela livet. Motionärerna anser

att samordning, samarbete och nätverk inom musikens

alla genrer bör stödjas. Vidare vill motionärerna

att åtgärder skall vidtas för att rädda kvaliteten

på den ceremoniella blåsmusiken. Motionärerna

framhåller också vikten av att uppmärksamma landets

rika skatt av folkmusik.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motionsyrkandena om mera

övergripande teater- och musikfrågor vill utskottet

anföra följande.

Kulturarbetarnas arbetsmarknadssituation har

nyligen setts över och riksdagen har fattat beslut i

frågan under förra riksmötet (prop. 1999/2000:139,

yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr.

2000/01:102). Beslutet innebar att rimlig hänsyn bör

tas till de särskilda behov som kan gälla för

grupper med tillfälliga anställningar och osäkra

anställningsförhållanden eller andra speciella

omständigheter, bl.a. på kulturarbetsmarknaden. Inom

AMS kulturarbetsdelegation har riktlinjer utarbetats

med utgångspunkt i riksdagsbeslutet och i samråd med

de berörda kulturarbetargrupperna. Under innevarande

år följer AMS upp dessa riktlinjer.

Ett projekt som rör nya företags- och

anställningsformer har inletts i Regeringskansliet

bl.a. i syfte att göra en generell kartläggning av

utveckling, drivkrafter och effekter i gränssnittet

mellan egenföretagande och anställning. Projektet

omfattar såväl kultursektorn som andra delar av

samhället.

Utskottet anser att det är positivt att olika

former för arbete och samverkan inom och mellan

olika kultursektorer utvecklas. Utskottet påminner

om att ett av målen för den nationella

kulturpolitiken är att främja kulturell mångfald,

konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom

motverka kommersialismens negativa verkningar.

Kulturrådet skall bl.a. bidra till att utveckla

samspelet mellan de statliga, regionala och

kommunala instanserna i syfte att slå vakt om

nationell kulturpolitik, främja kulturell mångfald

och geografiskt jämlik fördelning av kulturutbudet.

Kulturrådet skall vidare verka för att

kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas

inom andra samhällsområden.

Utskottet anser – liksom motionärerna – att de

fria grupperna har stor betydelse för förnyelse,

tillgänglighet och bredd inom teater-, dans- och

musikområdena. De bidrar också till att barn och

ungdom får bättre möjlighet att möta teaterns,

dansens och musikens olika uttrycksformer. Vid

budgetbehandlingen inför år 2002 anvisade riksdagen

ett med 20 miljoner kronor förhöjt anslag till de

fria grupperna (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1,

rskr. 2001/02:72).

Utskottet finner, med hänvisning till det anförda,

att motionerna 2000/01:Kr235 (m) yrkandena 2 och 3

samt 2001/02:Kr205 (m) yrkandena 7 och 9 om

övergripande teater- och musikfrågor till vissa

delar får anses vara tillgodosedda genom tidigare

riksdagsbeslut, varför de avstyrks.

Stödet till fria grupper

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– statistik över fria grupper utan

statsbidrag, jämför reservation 2 (v, c),

– relationen mellan de fria gruppernas

medelstilldelning och kostnadsutvecklingen,

jämför reservation 3 (v),

– relationen mellan stödet till institutioner

och fria grupper, jämför reservation 4 (v),

– relationen mellan verksamhetsbidrag och

projektbidrag till de fria grupperna, jämför

reservation 5 (v, kd).

– treåriga stöd till de fria teatergrupperna,

jämför reservation 6

(v, c),

– treåriga stöd till de fria dansgrupperna

och koreograferna, jämför reservation 7 (v)

och

– ett centrum för teaterutveckling.

Bakgrund

Själva begreppet fri teatergrupp har kommit att bli

mindre självklart och mer svårdefinierat.

Kulturrådet har i sin Omvärldsanalys år 2001 berört

frågan, liksom i sin rapport ”Vem säger sig fri?” –

en översyn av de fria teatergrupperna (Statens

kulturråd 2000).

I rapporten konstateras att skillnaden mellan

målet för anslaget till fria grupper och målet för

utbyggnaden av den regionala teaterutbyggnaden är

oklar. Vidare belyses problemet med att fördela de

knappa resurserna. Rapportförfattaren föreslår att

färre grupper borde få större bidrag, så att de

medverkande skulle kunna få avtalsenliga löner,

sociala förmåner etc.

I rapporten konstateras vidare att en mycket stor

andel av de fria gruppernas utgifter utgörs av

lönekostnader, som ökar med kostnadsutvecklingen.

Möjligheterna till rationaliseringsvinster är små.

En anslagsutveckling som inte följer

kostnadsutvecklingen drabbar dessa grupper mycket

hårt, anser utredaren.

En slutsats som rapportförfattaren drar av

översynen är att målen för anslaget till de fria

grupperna inte är tillräckligt tydliga. Därför

föreslås vissa förändringar i bidragssystemet,

nämligen enkelhet och tydlighet, tydliga

kulturpolitiska prioriteringar, en koppling mellan

medel och verksamhet, bättre förutsättningar för

långsiktig planering samt möjligheter till

flexibilitet och förnyelse.

Kulturrådet har, bl.a. som en följd av ovan nämnda

rapport, beslutat om treåriga stöd till några fria

teatergrupper och några fria dansgrupper. Genom att

göra treåriga överenskommelser med regionala och

lokala bidragsgivare skall bättre kontinuitet uppnås

i bidragsgivningen.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr307 (v),

2001/02:Kr348 (v) yrkande 6 och 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 11 vill att den mångfald som alla fria

grupper med professionella yrkesutövare

representerar skall synliggöras. Statsbidrag skall

enligt motionärerna inte vara den faktor som avgör

huruvida staten ska lyfta fram en särskild

konstproducent eller inte. Motionärerna anser att

alla fria grupper skall redovisas i Kulturrådets

statistik, utredningar och satsningar, såväl de med

statliga bidrag som de utan.

En konsekvensanalys när det gäller effekterna av

att de fria teater- och dansgruppernas

medelstilldelning inte följer kostnadsutvecklingen

begärs i motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 1.

Detsamma yrkas beträffande de fria dansgrupperna i

motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 5.

I motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 2 påtalas

behovet av en utvärdering av hur anslagens storlek

svarar mot den verksamhet som bedrivs på

teaterinstitutioner respektive av fria

teatergrupper. En motsvarande utvärdering

beträffande dansinstitutionerna respektive de fria

dansgrupperna och koreograferna begärs i

2001/02:Kr352 (v) yrkande 6.

I motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 8 begärs en

utredning och förslag om de finansiella

konsekvenserna av en långsiktig och hållbar lösning

på frågan om balans mellan verksamhetsbidrag och

särskilda projektbidrag för de fria dansgrupperna

och koreograferna utan att antalet grupper minskas.

I motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 4 begärs detsamma

för alla slags fria grupper.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr348 (v)

yrkande 3 föreslår att bidragsgivande myndigheter

skall ge treåriga stöd till de fria teatergrupperna,

vilket skulle gynna såväl grupperna som samhället. I

motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 7 föreslås detsamma

för de fria dansgrupperna och koreograferna.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr348 (v)

yrkande 7 målar upp en vision om ett svenskt

internationellt gästspelscentrum med plats för den

moderna svenska teatern, världsteater, workshops,

seminarier, verkstäder för teaterforskning och

teaterstudier. Motionärerna framhåller att det borde

ligga i linje med de nationella kulturpolitiska

målen att låta teatergruppen Teatermaskinen göra en

förstudie om möjligheten att bilda ett centrum för

teaterutveckling. Detta bör tillkännages för

regeringen.

Utskottets ställningstagande

Statens kulturråd har enligt förordningen (2001:100)

om den officiella statistiken det övergripande

ansvaret för landets kulturstatistik. Rådets senaste

statistikredovisning för området teater och dans

(Kulturen i siffror 2001:7) omfattar uppgifter om

verksamhet, personal och ekonomi för 39

institutioner och 84 fria grupper på teater- och

dansområdet som erhållit statligt bidrag.

Statistiken har begränsats så att fria teatergrupper

som erhållit ett statsbidrag som är mindre än 100

000 kronor inte tagits med i statistikunderlaget.

Utskottet har erfarit att diskussioner pågår inom

Kulturrådet om hur en utvidgad statistikredovisning

skall kunna genomföras. En av de centrala

frågeställningarna är hur urvalet skall göras, dvs.

vilka grupper som fortsättningsvis skall ingå i

denna redovisning.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ta

ställning till detaljer i Kulturrådets uppdrag att

producera kulturstatistik. Det bör ankomma på rådet

att ta ställning till vilka möjligheter som finns

att, inom sina ekonomiska ramar, utveckla

redovisningen av kulturstatistik, t.ex. när det

gäller de fria grupperna. Med hänvisning till vad

som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna

2000/01:Kr307 (v), 2001/02:Kr348 (v) yrkande 6 och

2001/02:Kr352 (v) yrkande 11.

Utskottet har tidigare behandlat motioner av samma

innebörd som den nu aktuella om kostnadsutvecklingen

(bet. 1999/2000:KrU10 s. 4–6) och då hänvisat till

Kulturrådets allmänna uppföljnings- och

utvärderingsansvar. Utskottet har därvid inte funnit

anledning att begära en sådan särskild utredning som

nu åter begärs om konsekvenserna av att anslagen

inte utvecklas i takt med kostnadsutvecklingen. En

analys av kostnadsutvecklingen för de fria grupperna

har presenterats i Kulturrådets rapport ”Vem säger

sig fri?”. Förslag om medelsförstärkning grundade

bl.a. på olika rapporter har lämnats i Kulturrådets

budgetunderlag för åren 2002 och 2003. Utskottet

anser att utrymmet för anslagsökningar och

avvägningar mellan olika behov inom

teater-, dans- och musikområdet bör bedömas i

samband med det årliga budgetarbetet, såsom senast

skett hösten 2001, då bidraget till de fria

grupperna kunde ökas med 20 miljoner kronor. Med

hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

2001/02:Kr348 (v) yrkande 1 och 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 5.

Med tanke på de skilda förutsättningarna, när det

gäller uppdrag, lokalkostnader och andra fasta

kostnader, publikstorlek m.m. anser utskottet att en

djupare analys och jämförelse av förhållandet mellan

stöd och verksamhet hos de fria teater- och

dansgrupperna respektive hos teater- och

dansinstitutionerna skulle kunna vara svår att tolka

och använda. Båda kategorierna är av utomordentlig

betydelse för såväl varandras som för scenkonstens

utveckling. Såväl fria grupper som institutioner

behövs och fyller olika behov. Båda kategorierna har

avsevärt högre anspråk på statligt stöd än vad

tillgängliga medel kan tillgodose. Med hänvisning

till det anförda avstyrks motionerna 2001/02:Kr348

(v) yrkande 2 och 2001/02:Kr352 (v) yrkande 6 om en

utvärdering av och jämförelse mellan teatrars och

fria teatergruppers verksamhets- och

anslagsutveckling.

Riksdagen anslår medel till de fria teater-, dans-

och musikgrupperna. Statens kulturråd fördelar dessa

medel i form av verksamhetsbidrag och projektbidrag.

Kulturrådet avgör hur avvägningen skall göras mellan

verksamhets- och projektbidrag inom den ekonomiska

ram som riksdagen beslutat om. Kulturrådet har

ansvar för att bedöma effekterna av

bidragsgivningen, att rapportera detta till

regeringen i samband med årsredovisningar samt att

lägga sina bedömningar till grund för budgetunderlag

och eventuella förslag till förändringar i

medelsanvändningen. Det bör inte ankomma på

riksdagen att besluta om avvägningen mellan

verksamhetsbidragen och det särskilda

projektbidraget för de fria grupperna. Utskottet

anser inte att det föreligger behov av en särskild

utredning om möjligheterna till ett långsiktigt ökat

bidrag. Detta är en fråga som bör avgöras i det

årliga budgetarbetet. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 4 och

2001/02:Kr352 (v) yrkande 8.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att ett

flerårigt stöd till fria grupper ger dem stabilitet

och möjlighet till utveckling. Det kan också medföra

att landsting och kommuner i större utsträckning

väljer att ge längre stöd än ett år i taget. En

utveckling mot en flerårig bidragsgivning, med en

mera ingående prövning av gruppernas verksamhet, har

påbörjats genom att Kulturrådet nu gjort

överenskommelser med landsting och kommuner om

treåriga stöd till vissa fria grupper. Utskottet

anser att erfarenheterna och bedömningen av denna

bidragsgivning bör avvaktas. Riksdagen bör således

inte göra några sådana uttalanden som begärs i

motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 3 och

2001/02:Kr352 (v) yrkande 7, varför de avstyrks.

Det finns inte underlag för att kunna bedöma om

gruppen Teatermaskinen bör ges i uppdrag att

undersöka och studera möjligheterna att bygga upp

ett centrum för teaterutveckling. Motion

2001/02:Kr348 (v) yrkande 7 avstyrks.

Dans

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– de fria dansarnas pension och

socialförsäkring,

– regionalt placerade danskompanier m.m.,

– en utredning för att skapa en tydlig

struktur för dansen, jämför reservation 8

(v),

– en handlingsplan för hur dansen skall kunna

utvecklas, jämför reservation 9 (v, kd, fp),

– funktionella scener för dansen,

– ett uppdrag till Dansens Hus, jämför

reservation 10 (v) och

– unga koreografers etableringsmöjligheter.

Bakgrund

1996 års kulturpolitiska beslut innebar att dansens

ställning som egen konstform bekräftades. Betydande

insatser har också gjorts för dansen bl.a. genom

tillkomsten av vissa regionala dansinstitutioner,

ett förstärkt stöd till fria dansgrupper och

dansfrämjande verksamhet som programmet Dans i hela

landet. Trots dessa satsningar har dansen i flera

hänseenden förhållandevis svårt att etablera sig som

egen konstform i hela landet. Ett stort och varierat

utbud av dansföreställningar förekommer främst i

Stockholm. På den regionala nivån är satsningen på

dans ojämn, även om det på många håll finns en klar

ambition att skapa nya strukturer för dansfrämjande

och dansproducerande verksamhet. Antalet fritt

verksamma dansgrupper ökar samtidigt som många

koreografer saknar en institutionell bas för sin

konstnärliga utveckling.

För en ändamålsenlig avvägning av statens insatser

för danskonsten bedömer regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 att det finns behov

av en samlad bild av områdets problem och

förutsättningar. Ett sådant underlag bör, enligt

regeringen, tas fram i dialog med dansens

företrädare. Kulturdepartementet avser därför att

under år 2002 anordna en hearing med olika

intressenter inom dansen.

I Regeringskansliet pågår för närvarande en

översyn av statens tjänstepensionsåtagande för olika

grupper av konstnärer inom teater-, musik- och dans-

området och av hur bestämmelserna kring dessa

samverkar med reglerna för den reformerade allmänna

pensionen. Arbetet bedrivs fortlöpande och i samråd

med arbetsmarknadens parter. (Översynen nämns i dir.

2001:90 för utredningen om socialförsäkringsfrågor

m.m. i förhållande till konstnärlig verksamhet.)

Motionerna

I motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 12 begärs en

översyn av de fria dansarnas pensions- och

socialförsäkringsförmåner eftersom dessa enligt

motionärerna är missgynnade i förhållande till de

statligt anställda dansarna.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 8 anser att Sverige bör ha några regionalt

placerade danskompanier, som kan täcka en stor del

av landet med sin verksamhet utan alltför långa

resor för agerande och publik. Dessa professionella

danstrupper skulle enligt motionärerna kunna tjäna

som förebilder för andra dansare och ge hela landet

ett bättre utbud än det som har erbjudits genom

Riksteatern. Dansen är också en konstform som liksom

musiken kan spela en väsentlig roll i utbildning och

i terapi och därför borde nyttjas bättre även i

sådana sammanhang. Avslutningsvis påpekar

motionärerna att stödet till de fria dansarna bör

höjas.

Regeringen måste, enligt motionärerna bakom motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 1, initiera en utredning

för att skapa en tydlig struktur för dansen, vilket

är grundförutsättningen för att denna konstform

skall kunna utvecklas och uppvärderas.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 2 efterlyser en handlingsplan för hur

danskonsten skall utvecklas och bli en oberoende

konstnärlig kraft i samhället.

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 3 behöver tillgången på funktionella scener

för danskonsten ses över.

Dansens Hus bör enligt motion 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 4 få ett uppdrag att bilda ett dansnätverk i

landet. Även Riksteatern skulle enligt motionärerna

kunna ingå i nätverket och bidra med sin överlägsna

kunskap och erfarenhet av turnéverksamhet.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr352 (v)

yrkande 10 framhåller att unga koreografer, särskilt

de unga kvinnorna, bör ges möjligheter att etablera

sig så att de kan bidra till dansens utveckling.

Utskottets ställningstagande

Dansen är en relativt ny konstform i Sverige, som

ännu håller på att finna sin form. Kulturrådets

olika undersökningar pekar på olika brister i

organisationen och innehåller också vissa förslag

till förbättringar, bl.a. treåriga verksamhetsbidrag

och ökat regionalt ansvar.

Utskottet vill återigen påminna om vad utskottet

anfört de tre senaste åren beträffande ett

nationellt uppdrag för ämnesområdet Danskonst (bet.

1999/2000:KrU1 s. 29, 2000/01:KrU1 s. 50 och

2001/02:KrU1 s. 43):

Intresset för dans som konstform har ökat under

senare tid. Dansen har lyckats väl med att locka

en ung publik. Ett nationellt uppdrag kan få stor

betydelse för att bredda intresset ytterligare

och nå nya publikgrupper.

Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt

uppdrag inom dansområdet inrättas med

motiveringen att dansen får en allt större

betydelse och att verksamheten på dansområdet

växer och utvecklas i hela landet.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att

regeringen åter prövar behovet av ett nationellt

uppdrag inom dansens område, t.ex. när

inriktningen av nationella uppdrag omprövas eller

när det blir aktuellt att öka antalet uppdrag.

Utskottet ser med tillfredsställelse att

Kulturdepartementet avser att genom en hearing med

företrädare för dansen få en samlad bild av områdets

problem och förutsättningar. Utskottet utgår från

att denna hearing anordnas så snart som möjligt och

ser fram emot att få ta del av de förslag från

regeringen till insatser för dansarna som hearingen

kan föranleda.

Den särskilda utredare som tillkallats för att

kartlägga hur gällande trygghetssystem inom bl.a.

socialförsäkringsområdet förhåller sig till

konstnärlig verksamhet (dir. 2001:90) torde också ta

upp frågan om de fria dansarnas pensioner. Även den

ovannämnda hearingen kommer, enligt vad utskottet

erfarit, att ta upp dessa frågor. Därmed avstyrker

utskottet motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 12.

Beträffande förslaget i motion 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 8 om regionalt placerade danskompanier m.m.

vill utskottet påminna om att ett par danskompanier

finns som har statligt bidrag, att några regionala

institutioner med statligt stöd redan har egna

danskompanier och att andra planerar att föra in

dansen i sin verksamhet. Utskottet anser att beslut

om att inrätta regionala danskompanier bör fattas på

regional nivå. Regeringen beslutar vilka

institutioner som är bidragsberättigade. Medel till

regionala teater-, dans- och musikinstitutioner

fördelas av Statens kulturråd och de regionala

självstyrelseorganen i försökslänen Kalmar, Gotlands

och Skåne län. Beslut om anslagsökning eller

omfördelning av medel inom utgiftsområde 17 fattas i

samband med den årliga budgetbehandlingen. Motion

2001/02:Kr205 (m) yrkande 8 avstyrks.

I motion 2001/02:Kr352 (v) yrkande 1 önskas en

utredning i syfte att skapa en tydlig struktur för

dansen. I motionens yrkande 2 föreslås att en

handlingsplan skall upprättas för att utveckla

konstformen. Kulturrådets olika rapporter om

danskonsten, som under året kommer att kompletteras

med en hearing anordnad av regeringen, torde enligt

utskottet vara en tillräcklig bas för det fortsatta

utvecklingsarbetet för danskonsten. Utskottet vill

också påminna om att Dansens Hus i Stockholm har i

uppdrag att verka för danskonstens utveckling,

tillgänglighet, bredd och mångfald gentemot publik

och massmedier. Utskottet anser inte att det

föreligger behov av en utredning eller en speciell

handlingsplan i nuläget och avstyrker därför motion

2001/02:Kr352 (v) yrkandena 1 och 2.

I Kulturrådets rapport ”Om Sveriges

dansinstitutioner” (Rapport från Statens kulturråd

2000:6 s. 92) redovisas att det finns ett 70-tal

scener i landet som lämpar sig för dans. Det

framhålls dock att antalet scener med rätt storlek

och rätt utrustning är begränsat och att de scener

och arrangörer som finns endast köper in ett

begränsat antal dansföreställningar per år. En av

slutsatserna i denna och andra rapporter är att det

behövs en kraftsamling på arrangörsledet. Eftersom

yrkandet om en översyn av tillgången på scener är

tillgodosett avstyrker utskottet motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 3.

Dansens Hus har redan en främjande funktion för

dansen på nationell nivå. Utskottet anser att motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 4 i viss mån bör vara

tillgodosedd därmed, varför den avstyrks.

Ett av målen för statens bidrag till Dansens Hus är

att tillförsäkra danskonsten plats och angelägenhet

i samhället genom att presentera främst samtida

svensk och internationell danskonst av högsta

kvalitet. Vidare skall Dansens Hus dels öka andelen

gästspel av bl.a. koreografer, dels försöka öka

publikantalet, särskilt andelen unga besökare. Ett

av målen för Operans verksamhet är att årligen

uppföra ett nyskapat musikdramatiskt verk eller

koreografiskt verk av svensk upphovsman.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett mål som

skall beaktas inom kulturinstitutionerna och de

bidragsgivande instanserna. Utskottet anser inte att

riksdagen skall vidta några särskilda åtgärder på

den detaljeringsnivå som gäller t.ex. unga

koreografers etableringsmöjligheter, varför motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 10 avstyrks.

Orkesterfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med delvis bifall till ett

antal motionsförslag som sin mening

tillkännage för regeringen att en

orkesteröversyn skall genomföras.

Vidare bör riksdagen avslå motionsförslagen

om

– Östgöta blåsarsymfoniker och

– Göteborgsmusiken jämför reservation 11 (1

m).

Bakgrund

Anslaget 28:6, Bidrag till regional musikverksamhet

samt regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, omfattar bl.a. bidrag till vissa

landsting för länsmusikverksamhet och bidrag till

huvudmännen för vissa regionala och lokala

orkesterinstitutioner. Anslaget 28:4,

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel, omfattar bl.a. bidrag till

orkestrar i försökslänen Kalmar, Gotlands och Skåne

län.

Statens kulturråd har i rapporten ”orkester.nu”

(Rapport från Statens kulturråd 2000:3) gjort en

kartläggning av landets orkestrar och deras

verksamhet. Kulturrådet presenterade därefter

rapporten ”Översyn av länsmusiken” (Statens

kulturråd, juni 2001). Under våren 2002 genomför

Kulturrådet länsvisa överläggningar med landsting

och regioner kring länsmusikens inriktning under den

närmaste treårsperioden. Dessa överläggningar kommer

också att beröra annan musikverksamhet i regionerna.

Motionerna

I motion 2000/01:Kr250 (s) föreslås att grunderna

för bidragsfördelningen till länsmusiken skall

ändras. Större hänsyn bör enligt motionären tas till

om institutionerna svarar mot syftet med

statsbidraget till länsmusiken beträffande

genrebredd, mångfald och geografisk spridning.

Institutionernas egenfinansiering och anslag från

huvudmannen bör också finnas med i

beräkningsunderlaget för statsbidraget.

Länsmusiken skulle kunna bli en musikalisk

spjutspets i sina respektive regioner och fungera

som kulturell mötesplats mellan professionella

musiker och amatörer samt mellan olika musikgenrer,

menar motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350 (v)

yrkande 5. Länsmusikens ansvar för alla musikgenrer

bör enligt motionärerna betonas i bidragsgivningen.

I motion 2000/01:Kr251 (kd, m, fp) föreslås en

översyn av bidragen till landets symfoniorkestrar i

syfte att ge dem jämställda villkor. Motionärerna

anser att Symfoniorkestern i Norrköping är

missgynnad vid statsbidragsfördelningen. Även

motionärerna bakom motion 2001/02:Kr321 (s) anser,

med utgångspunkt i situationen för Symfoniorkestern

i Norrköping, att statsbidraget skall fördelas mer

rättvist.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350 (v) anser

att regeringen bör initiera en analys av

orkestermusikens ökande svårigheter att rekrytera

orkestermusiker och utifrån denna analys föreslå

åtgärder (yrkande 6).

I motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 22 föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

orkesterinstitutionernas situation, nämligen att

tidigare nedskärningar av länsmusikanslaget hotar

att utarma musiklivet i regionerna.

Enligt motion 2001/02:Kr293 (s) bör de få

professionella blåsorkestrar som finns kvar få en

säkrad framtid. Motionärerna bakom denna motion och

motion 2001/02:Kr351 (c) föreslår att Östgöta

Blåsarsymfoniker skall få statligt bidrag av det

slag som utgår till vissa orkestrar vilka förklarats

berättigade till detta av regeringen.

Förslaget i motion 2001/02:Kr228 (m, kd, s, fp,

mp, v, c) syftar till att den framtida verksamheten

vid Göteborgsmusiken skall säkras ekonomiskt.

Neddragningar av bidrag från försvarsmaktens sida

hotar orkesterns existens. Eftersom staten, via

kultur- respektive försvarsbudgeten, är orkesterns

största finansiär, får det – enligt motionärerna –

anses vara ett statligt åtagande att vidta de

åtgärder som behövs för att säkra orkesterns

framtid.

Utskottets ställningstagande

I Kulturrådets orkesteröversyn ”orkester.nu” påpekas

bl.a. att utbudet av orkestermusik är ojämnt

fördelat över landet. Stora delar av Sverige saknar

tillgång till professionell orkesterverksamhet,

medan orkesterinstitutionerna på andra håll ligger

tätt. Vidare framhålls att finansieringen av

orkestrarnas regionala verksamhet ännu inte fått en

tillfredsställande lösning. För många av orkestrarna

krävs, enligt rapportförfattarna, en bredare och mer

stabil finansiell bas. Särskilda problem har de

många små och medelstora orkestrarna runt om i

Sverige som på grund av avståndet till

storstadsområdena, framför allt till Stockholm, har

svårt att rekrytera musiker – särskilt till vikariat

och deltidstjänster. Flera orkestrar anges ha

svårigheter genom att de inte kan erbjuda

heltidstjänster. Kostnaderna för turnéer inom och

utom landet och för gästande solister och dirigenter

har ökat. I översynen pekas på behovet av ett ökat

ansvar för Rikskonserter när det gäller

turnéverksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående och med delvis bifall

till motionerna 2000/01:Kr250 (s), 2000/01:Kr251

(kd, m, fp), 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 22,

2001/02:Kr321 (s) samt 2001/02:Kr350 (v) yrkandena 5

och 6 om orkestrarnas situation, föreslår utskottet

att riksdagen uppdrar åt regeringen att låta utreda,

analysera och föreslå åtgärder som rör möjligheten

att bibehålla nuvarande orkesterverksamhet,

möjligheten att tillgodose behoven av orkestermusik

i hela landet, orkestrarnas ekonomi, kriterierna för

bidragsfördelningen till olika orkestrar,

svårigheterna att rekrytera musiker, musikernas

anställningsförhållanden och orkestrarnas

möjligheter till långsiktig utveckling m.m. Även

utfallet av Kulturrådets nu pågående förhandlingar

med landstingen om länsmusikens uppdrag bör vägas in

i översynen.

Beträffande de prioriteringar av resurser till

förmån för Östgöta Blåsarsymfoniker som föreslås i

motionerna 2001/02:Kr293 (s) och 2001/02:Kr351 (c)

hänvisar utskottet till att sådana frågor om

framtida prioriteringar bör ingå i budgetarbetet för

kommande år. Utskottet avstyrker motionerna 2001/02:

Kr293 (s) och 2001/02:Kr351 (c) i vilka några

kostnadsberäkningar inte ingår.

Med anledning av förslaget i motion 2001/02:Kr228

(m, kd, s, fp, mp, v, c) att säkra en fortsatt

verksamhet för Göteborgsmusiken vill utskottet

anföra följande. Bakom Stiftelsen Göteborgsmusiken,

som bildades år 1992, står tre stiftare, nämligen

det kommunala bolaget Göteborg & Co Promotion AB,

Göteborgs Spårvägar AB och Göteborgs Musikkårs

Vänförening (numera Göteborgsmusikens Vänner).

Orkestern har sitt ursprung i Spårvägens Musikkår i

Göteborg, vilken bildades år 1905. Orkestern

uppträder under namnet Flygvapnets Musikkår då den

är i försvarets tjänst.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

Göteborgsmusiken, som är en professionell

blåsorkester, även framdeles får en sådan ekonomi

att verksamheten kan fortleva. Utskottet har

inhämtat att statens bidrag till orkestern för år

2001 uppgick till 4,3 miljoner kronor, medan

Göteborgs kommuns bidrag uppgick till 4,5 miljoner

kronor. Därmed bidrog staten genom Kulturrådet med

en förhållandevis hög finansiering. Bidraget till

andra orkesterinstitutioner ligger på en

procentuellt sett betydligt lägre nivå. Från

Göteborgsmusiken har utskottet inhämtat att

orkestern har ett årligt avtal med

Försvarsmusikcentrum, en enhet inom Försvarsmakten.

Enligt det avtal som träffats för år 2002 utfäster

sig Försvarsmusikcentrum att upphandla spelningar

från Göteborgsmusiken till ett belopp av 5 miljoner

kronor. Avtalet kan sägas upp ett halvår före årets

utgång. Dock sägs det uttryckligen att det skall

vara en inriktning att förlänga avtalet årligen

t.o.m. utgången av år 2004.

Om Försvarsmakten – som befaras i motion

2001/02:Kr228 (m, kd, s, fp, mp, v, c) – skulle

välja att säga upp avtalet med Göteborgsmusiken

eller minska sina beställningar av spelningar är det

givetvis angeläget att orkestern i stället får andra

engagemang av motsvarande storleksordning och på så

sätt kan finansiera sin framtida verksamhet. Något

hot mot verksamheten synes emellertid inte föreligga

för år 2002. Utskottet utgår från att Kulturrådet

följer utvecklingen vid Göteborgsmusiken. Vidare

utgår utskottet från att även stiftarna bakom

stiftelsen medverkar till en stabil framtid för

Göteborgsmusiken. Sammanfattningsvis föreslår

utskottet med hänvisning till det anförda att

riksdagen avslår motion 2001/02:Kr228 (m, kd, s, fp,

mp, v, c).

Nyckelharpan som svenskt

nationalinstrument

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

nyckelharpan som svenskt nationalinstrument,

jämför reservationerna 12 (c) och 13 (mp).

Bakgrund

Nyckelharpan är ett folkligt stråkinstrument som

sedan 1600-talet, eller kanske ännu tidigare, har

använts vid dans och ceremonier i främst östra

Sverige. Världens troligen äldsta bevarade

nyckelharpa, byggd 1526, finns på Zornmuseet i Mora.

I modern tid har instrumentet fått en särställning

inom spelmansrörelsen men används också i

populärmusik och konstmusik.

I Uppland finns en obruten dokumentation om

instrumentet ända från de medeltida kyrkornas

kalkmålningar av nyckelharpspelande änglar fram till

i dag. På Gotland finns det en relief med en

nyckelharpspelare på Källunge kyrkas entréportal. I

Uppland fick nyckelharpan en renässans på 1960-talet

framför allt genom Eric Sahlström, spelman,

instrumentbyggare och kompositör. Instrumentet

spelas och byggs i dag på många platser i Sverige.

Ett visst instrument kan efter hand bli betraktat

som nationalinstrument om det har ett brett folkligt

stöd.

I vissa musikhistoriska verk betraktas redan

nyckelharpan som det svenska nationalinstrumentet.

Ett exempel på detta är Lisbet Torp i uppsatsen

”Bliver man skotte af at spille på sækkepibe? – Om

begrebet nationalinstrument” som publicerats i

”Musikkens tjenere” (Köpenhamn 1998).

Fenomenet nationalinstrument i andra länder har

vuxit fram genom en folklig samling kring ett

speciellt instrument, oftast i samband med en

nationalistisk frihetsrörelse. Kantelen i Finland,

exempelvis, har sitt ursprung i nationaleposet

Kalevala. Finska litteratursällskapet, som grundades

i mitten av 1800-talet, valde kantelen till sitt

emblem. Den irländska harpan stöddes i slutet av

1700-talet av medlemmar i The Belfast Society for

Promoting Knowledge, ett sällskap som arbetade för

att bygga upp Irland som en kulturellt självständig

nation. I Skottland blev vid samma tid säckpipan en

symbol för nationens självständighet från England.

Den grekiska bouzoukin blev en folklig symbol för

Grekland efter militärjuntans fall och ersatte den

tidigare klarinetten som kommit att associeras med

juntatiden.

Motionerna

I ett stort antal motioner, nämligen 2000/01:Kr233

(c), 2000/01:Kr306 (s), 2000/01:Kr701 (mp) yrkande

23, 2001/02:Kr266 (mp), 2001/02:Kr268 (c) yrkande 2,

2001/02:Kr290 (s), 2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302

(s), 2001/02:Kr353 (s), 2001/02:Kr354 (s) och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 37, föreslås att

riksdagen bör uppdra åt regeringen att upphöja

nyckelharpan till svenskt nationalinstrument.

Utskottets ställningstagande

Nyckelharpan är ett instrument som bör värnas och

vidareutvecklas. Instrumentet har funnits mycket

länge i landet och är en del av vårt kulturarv och

har på ett enastående sätt fått en renässans på

1960-talet. Eric Sahlström-institutets arbete med

att säkra nyckelharpans framtid genom utbildning av

nyckelharpespelmän och genom instrumentbygge är

enligt utskottet ett lovvärt initiativ som bör

stödjas. Institutet får sedan år 1999, enligt

riksdagens beslut (bet. 1997/98:KrU13 s. 28 och

1998/99:KrU1 s. 42–44), ett bidrag från

kulturbudgeten (1 500 000 kronor år 2002). Även

utbildning vid institutet finansieras med statliga

medel.

Utskottet vill framhålla värdet av att det finns

ett nationellt levande kulturarv, vilket på intet

sätt behöver stå i konflikt med ett internationellt

engagemang. Det bör snarare kunna vara en bas och en

utgångspunkt för internationella kontakter och för

förståelse mellan olika folkgrupper. Intresset för

folkmusik är en internationell företeelse som

förenar musiker, spelmän och musikintresserade i

olika länder. Speciellt viktigt är det att uppmuntra

de unga att med musikens hjälp få inblick i andra

kulturer.

Det står dem som vill fritt att kalla ett

instrument för nationalinstrument. Om intresset och

engagemanget är stort och växande kan ett

instrument, såsom nyckelharpan, få status som

nationalinstrument i människors medvetande utan att

riksdagen uttalar sig i frågan. Förslag om att

upphöja nyckelharpans instrumentfamilj till

nationalinstrument har behandlats av utskottet vid

tidigare tillfällen, senast våren 2000 (bet.

1999/2000:KrU10 s. 11). Utskottet står fast vid den

ståndpunkt som då redovisades, nämligen att det inte

är motiverat att riksdagen tar ett sådant initiativ

som begärs i motionerna. Riksdagen bör således avslå

motionerna 2000/01:Kr233 (c), 2000/01:Kr306 (s),

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 23, 2001/02:Kr266 (mp),

2001/02:Kr268 (c) yrkande 2, 2001/02:Kr290 (s),

2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302 (s), 2001/02:Kr353

(s), 2001/02:Kr354 (s) och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 37.

Genrecentrum och folkmusik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– samverkansprojekt inom olika genrer m.m.,

jämför reservationerna 14 (m) och 15 (v,)

– en plan för inrättandet av olika

genrecentrum på musikområdet, jämför

reservation 16 (m),

– fler folkmusikcentrum,

– ökat statligt stöd till scenen Stallet i

Stockholm,

– stöd till Folkmusikens hus i Rättvik,

jämför reservation 17 (mp),

– uttalande om folkmusiken,

– statlig samverkan beträffande stödet till

Eric Sahlström-institutet, jämför

reservation 18 (kd, c) och

– villkoren för statsbidraget till Eric

Sahlström-institutet, jämför reservation 19

(mp).

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr205 (m) yrkande

10 framhåller vikten av att samverkansprojekt inom

olika genrer skall kunna få statligt stöd, men att

det bör ankomma på respektive genre att själv välja

sin samverkans- och stödform.

Motionären bakom motion 2001/02:Kr231 (m)

efterlyser en plan för inrättandet av flera olika

slag av genrecentrum på musikens område, t.ex. för

blåsmusiken och för jazzen.

I motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 8 påtalas

behovet av att skapa fler genreprofilerade centrum

för musik och att garantera fortlevnaden av dem som

redan finns.

I motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 22 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 35 framhålls behovet av

att ytterligare medel anvisas för att fler

folkmusikcentrum skall kunna utvecklas.

Den fasta scenen för folk- och världsmusik i

Stockholm, ”Stallet”, bör enligt motionärerna bakom

2001/02:Kr350 (v) yrkande 4 ges ekonomiska

förutsättningar till långsiktighet och kontinuitet i

sin verksamhet.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 36 föreslås

att Folkmusikens hus i Rättvik skall ges statligt

stöd.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 11 framhåller att folkmusiken är en del av

Sveriges kulturella identitet och historia och att

den bör uppmärksammas.

I motion 2001/02:Kr268 (c) yrkande 1 framhålls att

staten bör ta ett ansvar för samverkan mellan

kultur- och utbildningsområdena för att slå vakt om

Eric Sahlström-institutet i Tobo.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 34 begär att kravet på lokal delfinansiering

av Eric Sahlström-institutet i Tobo skall justeras

nedåt.

Utskottets ställningstagande

Det finns redan i dag goda möjligheter att med

befintlig statlig bidragsgivning tillgodose olika

genrers behov. Inom ramen för det samlade stödet

till regional musikverksamhet bör t.ex. ett län

eller flera län i samverkan kunna utveckla en

genreprofil utifrån lokala musiktraditioner och

andra särskilda förutsättningar. En viktig del i

Rikskonserters uppdrag är att göra kompletterande

insatser för genrer som inte ges tillräckligt

utrymme i länsmusikens utbud. Med hänvisning till

det anförda avstyrks motionerna 2001/02:Kr205 (m)

yrkande 10 och 2001/02:Kr350 (v) yrkande 8.

Utskottet behandlade frågan om en utredning om

behovet av olika slags genrecentrum hösten 2001

(2000/01:KrU1 s 57). Utskottet står fast vid den

ståndpunkt som då redovisades, nämligen att det inte

finns något behov av en samlad utredning som avser

etablerandet av flera olika slags genrecentrum, och

avstyrker därför motion 2001/02:Kr231 (m).

Beträffande de förslag om ytterligare medel till

folkmusiken som lämnas i motionerna 2000/01:Kr701

(mp) yrkande 22, 2001/02:Kr350 (v) yrkande 4 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkandena 35 och 36 anser

utskottet att det är behov som bör vägas mot andra

angelägna behov inom kulturbudgeten, varför

utskottet inte vill uttala sig om detta nu. I

motionerna saknas beräkningar av vilka resurser som

skulle krävas vid ett bifall till yrkandena.

Motionerna avstyrks. Utskottet avstyrker även motion

2001/02:Kr205 (m) yrkande 11 om ett allmänt

uttalande om att folkmusiken skall uppmärksammas.

Eric Sahlström-institutet i Tobo bedriver enligt

utskottets mening en intressant och viktig

verksamhet med statligt stöd från såväl utbildnings-

som kulturbudgetarna. Utskottet finner inte skäl att

föreslå speciella samordningsregler för dessa

statsbidrag. Utskottet förutsätter att de berörda

departementen och statliga myndigheterna har

kontakter med varandra med syfte att de statliga

bidragen på bästa sätt skall främja verksamheten.

Motion 2001/02:Kr268 (c) yrkande 1 avstyrks.

Statens krav på att Eric Sahlström-institutet

erhåller bidrag från annat håll än statens med minst

det belopp som staten lämnar är enligt utskottets

mening väl avvägt. Utskottet finner inte skäl att

medge en minskad sådan delfinansiering, varför

motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 34 avstyrks.

Spelmansstämmor, festivaler,

folkdans m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– en utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet, jämför

reservation 20 (kd, c)

– en utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas utveckling och

– arbetsmarknadssituationen för

professionella folkdansare.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr345 (kd)

yrkande 20 och 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 5 begär

att regeringen initierar en utredning om

spelmansstämmornas och festivalernas roll i

kulturlivet. Motionärerna framhåller att jämförelser

med andra länder bör ingå i utredningen.

I motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 24 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 38 föreslås en utredning

som skall studera spelmansstämmornas och

festivalernas utveckling. Syftet är att se över det

statliga stödet.

I motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 26 och

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 39 påpekas att det i

vissa fall, i ekonomiskt hänseende, kan vara bättre

för en professionell folkdansare att vara arbetslös

artist än att vara verksam deltidsdanspedagog och

deltidsartist. Ett förhållande som motionärerna

finner absurt och därför bör justeras.

Utskottets ställningstagande

Frågor om uppkomsten av nya arenor samt ökningen av

antalet festivaler, nya arrangörer och informella

spelplatser har uppmärksammats och diskuterats av

Kulturrådet i rådets Omvärldsanalys år 2001. I

rådets budgetunderlag för år 2003 anförs att det

finns skäl att se om och hur festivalverksamheten

förhåller sig till rådande stödordningar. En sådan

översyn skulle enligt utskottets mening vara

värdefull och skulle även kunna omfatta jämförelse

med offentligt stöd i andra länder till motsvarande

verksamhet. Mot bakgrund av att Kulturrådet redan

förra året började ett resonemang om festivaler och

spelmansstämmor, vilket noterats i motionerna, och

att en översyn nu aviseras anser utskottet att det

inte är nödvändigt att riksdagen begär en utredning

eller studie i frågan. Motionerna 2000/01:Kr345 (kd)

yrkande 20, 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 24,

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 5 och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 38 avstyrks.

Kulturarbetarnas arbetsmarknadssituation har nyligen

setts över. Riksdagen fattade beslut i frågan under

förra riksmötet (prop. 1999/2000:139, yttr.

2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102).

Beslutet innebar att rimlig hänsyn bör tas till de

särskilda behov som kan gälla för grupper med

tillfälliga anställningar och osäkra

anställningsförhållanden eller andra speciella

omständigheter, bl.a. inom kulturarbetsmarknaden.

Inom AMS kulturarbetsdelegation har riktlinjer

utarbetats med utgångspunkt i riksdagsbeslutet och i

samråd med de berörda kulturarbetargrupperna. Under

innevarande år följer AMS upp dessa riktlinjer.

Utskottet anser att motionerna 2000/01:Kr701 (mp)

yrkande 26 och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 39 därmed

är tillgodosedda, varför de avstyrks.

Statsbidrag till tekniskt avancerad

musikutrustning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om stöd

till tekniskt avancerad utrustning vid

studieförbund och musikföreningar, jämför

reservation 21 (v).

Motionen

I motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 12 begärs att

regeringen tillsätter en utredning i syfte att

undersöka förutsättningarna för att inrätta en

stödform som ger studieförbund och ideella

musikföreningar möjlighet till bidrag för tekniskt

avancerad musikutrustning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade ett motsvarande motionsyrkande

för två år sedan (bet. 1999/2000:KrU10 s. 15–16) och

avstyrkte detta med hänvisning till att

utrustningsstöd till studieförbund och

musikföreningar bör vara en kommunal fråga.

Utskottet föreslår att riksdagen med samma

motivering avslår det nu aktuella förslaget i motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 12.

Arrangörsstödet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– scener m.m. för pop-, rock- och jazzmusik,

– fördelningen av stödet till musiklivets

arrangörer och

– ökat arrangörsstöd, jämför reservation 22

(mp).

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr306 (s) föreslår

att Statens kulturråd skall verka för att jazz- och

rockmusiken får bättre ekonomiska förutsättningar

och att man i detta arbete prövar den danska

modellen enligt den s.k. spelställelagen.

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr210 (v)

yrkande 1 begär att regeringen skall lägga fram

förslag om hur tillgången till scener skall kunna

säkras för pop- och rockmusikspelning inför publik

utifrån en analys av den danska s.k.

spelställelagen.

Kulturrådet bör enligt motionärerna bakom motion

2000/01:Kr210 (v) yrkande 2 få i uppdrag att

inventera befintliga lokaler med samhälleligt stöd,

som skulle kunna användas för den icke-kommersiella

ungdomsmusiken.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350 (v)

yrkande 10 begär att Kulturrådet och regeringen

skall se till att arrangörsorganisationernas

insatser kommer samtliga musiklivets parter till

godo.

Stödet till musiklivets arrangörer bör enligt

motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 11 inriktas på

samtliga musikstilar utan att någon gynnas på en

annans bekostnad.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 27 anser att arrangörsstödet har stor

betydelse för ett levande kulturliv och föreslår att

det skall förstärkas för att öka möjligheten för

musiker att kunna leva på sitt arbete.

Utskottets ställningstagande

Spelställelagen innebär att det danska Statens

Musikråd utser ett antal regionala spelställen (14

scener hösten 2001) som får driftsstöd (60 miljoner

DKK för år 2001). Hälften av stödet kommer från

staten. Kommunerna och landstingen står för resten.

Utnämningarna till de regionala spelställena görs

efter olika ställens musikaliska ambitioner, och

därmed behov av stöd. Förutom driftsstöd till

spelställen innehåller lagen ett s.k. honorarstöd

till professionella musiker. Dessutom har 40

festivaler säkrats genom en förlustgaranti.

Ungdomsstyrelsen har uppmärksammat svårigheterna

för arrangörer av pop- och rockmusiken, inte minst

bristen på scener. Ungdomsstyrelsen framhåller i

rapporten ”Växa i rocken” (Ungdomsstyrelsens rapport

nr 25/2001) att det bör skapas ökade möjligheter att

stödja spelställen för pop- och rockmusik runt om i

landet och nämner den danska spelställelagen som

exempel på hur man kan göra för att trygga ett antal

scener i landet. Vidare konstateras att det nätverk

av småscener som gått förlorat genom kommunernas

besparingar borde byggas upp igen.

Utskottet har erfarit att Kulturrådet och

Ungdomsstyrelsen, tillsammans med musiker och

arrangörer, försöker att arbeta fram en modell för

stöd till rock-, jazz- och popscener som passar den

svenska musik- och samhällsstrukturen.

Utskottet finner inte skäl att

föregripa detta arbete, varför

motionerna 2000/01:Kr210 (v)

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Kr306

(s), 2001/02:Kr350 (v) yrkandena 10

och 11 samt 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 27 avstyrks.

Kultur- och musikskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– betydelsen av den kommunala kultur- och

musikskolan,

– sponsring för att stärka den kommunala

musikskolan,

– bidrag till kommunala kultur- och

musikskolor,

– ett utredningsuppdrag om musikens

betydelse, jämför reservation 23 (fp),

– rätt till studier i kommunala kultur- och

musikskolan och

– musikskolelärarnas lönenivå.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr207 (kd)

föreslår att regeringen ser över musikskolornas

situation och lägger fram förslag för riksdagen om

hur man kan stödja och utveckla denna verksamhet.

Kulturskolans viktiga roll i en sammanhållen

nationell kulturpolitik framhålls i motion

2000/01:Kr247 (s), vilket riksdagen bör tillkännage

för regeringen.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr204 (kd)

hemställer att regeringen skall se över

möjligheterna till ökad sponsring av musikskolorna

från näringslivet och ett ökat direkt engagemang

från musikbranschen.

I motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 27 framhålls

musik- och kulturskolornas stora värde och föreslås

ett ökat statligt bidrag till kommunerna för att

stödja denna verksamhet.

I motionerna 2000/01:Kr290 (fp) yrkande 1 och

2001/02:Kr355 (fp) yrkande 1 föreslås att Sveriges

musik- och kulturskoleråd (SMOK) skall få ett

utredningsuppdrag i syfte att belysa musikens

betydelse för grundskoleelevers studieresultat samt

kulturskolornas betydelse för det lokala

föreningslivet och för företagsetablering.

I motion 2001/02:Kr355 (fp) yrkande 2 föreslås att

den frivilliga kommunala musik- och kulturskolan bör

skrivas in i läroplanen som en viktig tillgång och

att eleverna ges lagfäst rätt till undervisning med

20 minuter per vecka under läroplanstid.

I motion 2001/02:Kr355 (fp) yrkande 3 föreslås att

lönenivån för lärarna i kommunala musikskolan skall

jämställas med grundskolans musiklärares lönenivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat sig om

betydelsen av den kommunala musikskolan, senast

våren 2000 (1999/2000:KrU10 s. 15–16). Utskottet har

därvid uttalat sin stora uppskattning av de

kommunala musik- och kulturskolornas verksamhet.

Utskottet har emellertid också framhållit att det är

och förblir kommunernas ansvar att bidra till den

reguljära driften av dessa skolor. Utskottet vill

påminna om att riksdagen år 1996 beslutade att det

skall finnas ett treårigt nationellt uppdrag inom

ämnesområdet musik. Under perioden 2000–2002 är

Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK) innehavare

av detta nationella uppdrag. Utskottet anser att

motionerna 2000/01:Kr207 (kd) och 2000/01:Kr247 (s)

delvis är tillgodosedda, varför de avstyrks.

Riksdagens revisorer har föreslagit (2001/02:RR9

Sponsring av statliga myndigheter) att regeringen

skall ta ställning till vilka statliga myndigheter

eller vilka verksamheter som får finansieras med

sponsring och att regeringen bör ta initiativ till

att se över lagen om offentlig upphandling i syfte

att klargöra hur den skall tillämpas i fråga om

sponsring. Konstitutionsutskottet (bet.

2001/02:KU19) instämmer i att initiativ bör tas till

en reglering av myndigheternas tillämpning av

sponsring som finansieringsform. Riksdagen biföll

konstitutionsutskottets förslag den 13 mars 2002

(rskr. 2001/02:176). Kulturutskottet påminner om att

det är skolhuvudmännen som har ansvar för att

undervisningen bedrivs enligt de mål som beslutats

av riksdagen. Utskottet anser således att det är

kommunerna som har ansvaret för att utforma etiska

och andra riktlinjer för skolsponsring. Motion

2001/02:Kr204 (kd) avstyrks.

Ytterligare medel till den kommunala sektorn i syfte

att stärka den kommunala musikskolan anser utskottet

bör prövas mot andra angelägna behov, vilket görs i

den årliga budgetbehandlingen. Motion 2000/01:Kr345

(kd) yrkande 27 avstyrks.

Utskottet anser inte att det bör ankomma på

riksdagen att fatta beslut om att ge ett

utredningsuppdrag till organisationen Sveriges

musik- och kulturskoleråd (SMOK), varför motionerna

2000/01:Kr290 (fp) yrkande 1 och 2001/02:Kr355 (fp)

yrkande 1 avstyrks.

Riksdagen behandlade frågor om rätt till studier i

kommunala musikskolan och om lärarnas lönenivå vid

föregående års riksmöte (2000/01:UbU13, RD

2000/01:97 och 99). Utbildningsutskottet anförde

följande.

Riksdagen har under de tre föregående riksmötena

på utskottets förslag avslagit yrkanden om

utredning i syfte att lagreglera kulturskolan som

skolform. Utskottet anser, nu liksom tidigare,

att musik- och kulturskolor fyller en viktig

uppgift när det gäller att stimulera och ta till

vara talanger inom olika konstformer. Utskottet

är dock inte berett att ställa sig bakom ett

införande av formella regler om rätten till

studier i musik- och kulturskolor.

Beträffande musiklärarnas lönenivå anfördes

följande.

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor.

Utbildningsutskottet föreslog med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att riksdagen skulle

avslå motionsyrkandena. Kulturutskottet gör samma

bedömning som utbildningsutskottet och föreslår att

riksdagen avslår motion 2001/02:Kr355 yrkandena 2

och 3.

Textning av operor på svenska

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

textremsor vid operaframföranden på svenska,

jämför reservation 24 (c, fp).

Motionen

I motion 2000/01:Kr201 (fp) föreslås att operor som

framförs på svenska skall förses med textremsor för

att alla, inte minst de hörselskadade, skall kunna

tillgodogöra sig orden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser med tillfredsställelse att vissa

operor med svensk text redan i dag förses med

textremsor när de framförs. Det ankommer emellertid

inte på riksdagen att besluta om att textremsor

skall användas vid operaframföranden, varför motion

2000/01:Kr201 (fp) avstyrks.

Riksteatern, Svenska rikskonserter

och Riksutställningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– Riksteaterns statsbidrag och

– ökat ekonomiskt stöd till Riksteatern,

Svenska rikskonserter och Riksutställningar,

jämför reservation 25 (mp).

Motionerna

I motion 2001/02:Kr259 (m) föreslås att Riksteatern

skall läggas ned eftersom den enligt motionären inte

längre behövs i och med skapandet av länsteatrarna.

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 24 föreslår att riksdagen skall göra

regeringen uppmärksam på de tre institutionerna

Riksteaterns, Svenska rikskonserters och

Riksutställningars behov av ekonomiskt stöd för att

kunna utveckla sina respektive verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Riksteatern är en ideell förening med lokala och

regionala arrangörsföreningar samt en central enhet

med producerande, förmedlande och främjande

uppgifter. Riksteatern erhåller statligt bidrag.

Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning

till yrkanden som gäller avsevärda minskningar av

anslaget till Riksteatern (senast i bet.

2001/02:KrU1 s. 48) och då funnit att en

genomgripande förändring inte bör ske av syftet med

statens bidrag, dvs. av institutionens uppdrag, som

fastställdes av riksdagen hösten 1996. Utskottet har

inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker

motion 2001/02:Kr259 (m).

Önskemål om ökade ekonomiska resurser till

Riksteatern, Svenska rikskonserter och

Riksutställningar bör ställas mot andra angelägna

behov i samband med det årliga budgetarbetet. Motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 24, i vilken inte några

belopp anges, avstyrks.

Könsobalansen på musikområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– en utredning om könsobalansen på

musikområdet, jämför reservation 26 (v) och

– möjligheterna att få fram fler verk av

kvinnliga musikskapare, jämför reservation 27

(v).

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande

1 anser att regeringen bör få i uppdrag att utreda

hur könsobalansen inom musikens olika områden skall

kunna motverkas, så att män och kvinnor, pojkar och

flickor verkligen får samma möjligheter till såväl

musikupplevelser som eget utövande. I samma motion,

yrkande 2, föreslås att regeringen skall se över

möjligheterna att uppmuntra och få fram fler verk av

kvinnliga musikskapare – och i fråga om musikteater

även kvinnliga manusförfattare.

Utskottets ställningstagande

Ett av Kulturrådets mål är att

främja en samhällsutveckling som

kännetecknas av social jämlikhet

samt av jämställdhet mellan kvinnor

och män. Även Rikskonserter har

detta mål. Utskottet förutsätter att

Kulturrådet och andra institutioner

genomför sina uppdrag i enlighet med

de uppsatta målen och att de

redovisar sina uppföljningar och

utvärderingar av verksamhet som

skall genomföras i enlighet med

bl.a. dessa mål. Utskottet avstyrker

motion 2001/02:Kr350 yrkandena 1 och

2.

Fler nyproducerade verk på

nationalscenerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

nationalscenernas uppdrag.

Motionen

I motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 3 framhålls att

nationalscenerna bör gå i spetsen för den

konstnärliga utvecklingen bl.a. genom att framföra

fler nyproducerade verk.

Utskottets ställningstagande

Ett av målen för statens bidrag till Dramaten är att

Dramaten skall stödja nyskapande svensk teaterkonst

genom att beställa och framföra nyskriven svensk

dramatik. Ett annat mål för Dramaten är att den ska

ha en bred repertoar med både klassiska och moderna

verk. Ett av målen för statens bidrag till Operan är

att Operan skall stödja nyskapande svensk opera och

balettkonst genom att beställa och framföra nya verk

av tonsättare, författare och koreografer. Utskottet

förutsätter att nationalscenerna verkar i enlighet

med de uppsatta målen och anser därmed att motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 3 är tillgodosett, varför

det avstyrks.

Fonogramstödet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om det

statliga fonogramstödet.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande

7 påpekar att skivmarknaden alltmer domineras av ett

fåtal multinationella företag och att små, oberoende

och framgångsrika skivbolag tenderar att bli

uppköpta. Motionärerna vill därför att det statliga

stödet till fonogramutgivning skall utformas så att

det motverkar fortsatt koncentration och likriktning

på fonogrammarknaden.

Utskottets ställningstagande

Syftet med statsbidraget för framställning och

utgivning av fonogram är att främja ett allsidigt

utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla

svenska fonogram. Riksdagen har beslutat om en

försöksverksamhet med fonogramstöd i friare former

under perioden 1 januari 2001–31 december 2003.

Utskottet anser att erfarenheter och slutsatser som

Kulturrådet skall redovisa med anledning av

försöksverksamheten bör avvaktas innan ställning tas

till eventuella förändringar av reglerna för

fonogramstöd. Med hänvisning till anförda avstyrks

motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 7.

Teateralliansen AB och

centrumbildningarna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– utvärdering av Teateralliansen AB m.m.,

jämför reservation 28 (kd, c) och

– ökat stöd till Teateralliansen AB och

centrumbildningarna, jämför reservation 29

(mp).

Motionerna

I motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 14 framhålls

behovet av en utvärdering av den s.k. tredje

anställningsformen inom teatern, dvs. verksamheten

vid Teateralliansen AB, samt en utvärdering av den

arbetsförmedlande verksamheten vid

centrumbildningarna för att andra skall kunna dra

nytta av de goda erfarenheterna.

I motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 8 anförs att

stödet till centrumbildningarna respektive

Teateralliansen AB behöver utvecklas för att kunna

möta efterfrågan genom att ytterligare medel

omfördelas från AMS.

Utskottets ställningstagande

Försöksverksamheten vid Teateralliansen AB har under

perioden 1 januari 1999 till juni 2000 följts av

AMS, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och

parterna. I augusti år 2000 redovisade

Arbetsmarknadsverket en slutrapport.

Centrumbildningarna har tilldelats medel (10

miljoner kronor för år 2002) för arbetsförmedlande

verksamhet. Utskottet påminner om att Statens

kulturråd skall följa utvecklingen inom

kulturområdet och ge ett samlat underlag för den

statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid

genomförandet av denna. Vidare skall Kulturrådet

svara för uppföljning och utvärdering av de statliga

insatserna inom sitt område. Utskottet anser att det

inte är motiverat att nu begära en särskild

utvärdering av Teateralliansen AB och

centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet,

varför motion 2001/02:Kr418 (kd) yrkande 14

avstyrks.

Utskottet anser att frågan om ökat stöd till

centrumbildningarna och Teateralliansen AB bör vägas

mot andra angelägna behov i de årliga

budgetbehandlingarna. Utskottet avstyrker

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 8, i vilken inte några

kostnader för förslaget anges.

Länsmusikkonsulenter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om ökat

stöd till länsmusiken för återinförande av

tjänster som länsmusikkonsulenter, jämför

reservation 30 (mp).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande

26 föreslår att länsmusikanslaget förstärks och att

länsmusikkonsulenttjänsterna återinrättas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att förslag som innebär ökade

statsutgifter bör vägas mot andra angelägna behov

inom kulturbudgeten. Detta görs under den årliga

budgetbehandlingen. Utskottet avstyrker motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 26.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Vissa övergripande teater- och musikfrågor

(punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr235

yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Kr205 yrkandena 7 och

9.

Ställningstagande

Vi anser att staten måste renodla sitt kulturansvar.

Staten skall göra mindre, men det som den skall göra

skall göras mycket bättre än vad fallet är i dag och

med inriktningen på sådant som ingen annan kan göra.

Musik, teater och dans ingår i kulturarvet, i det

kulturella minnet, i identiteten. Statens ansvar bör

enligt vår mening koncentreras till nationalscenerna

Operan och Dramaten samt ett antal genrecentrum. Det

bör också ligga i en kulturnations intresse att

garantera existensen för ett par turnerande

musikteatrar.

Vi anser att staten skall svara för en rimlig

geografisk spridning av kulturutbudet så att det

finns en regionstruktur för symfoniorkestrar, operor

och dansteatrar. Teaterverksamheten bör dock i

större utsträckning än nu vara ett ansvar för

respektive region eller kommun. Genom en samverkan

om distribution, teknik m.m. borde arrangörer och

regionbaserade teatrar kunna bygga ett nätverk som

skapar valfrihet och ger ett bredare utbud.

Regionerna skulle t.ex. gemensamt kunna svara för

specialensembler, vilket enligt vår mening vore en

verklig riksteater.

Vi vill framhålla att en institution bör kunna

samarbeta med flera huvudmän. Teatrar skulle t.ex. i

ökad utsträckning kunna samverka med företag och

utbildningsanstalter om utbildning i talteknik m.m.

Kulturinstitutioner och etermedier skulle enligt vår

mening kunna öka sitt samarbete sinsemellan.

Samverkan kan också skapas genom att de verksamma

själva kontaktar varandra. Samverkan mellan den

religiösa/andliga sektorn och den profana borde

kunna utvecklas ytterligare.

Arbetet vid institutionerna måste vara långsiktigt

stabilt. Vi anser att kvaliteten vid utbildningen

till professionell utövare måste vara god.

Arbetsmarknadssynen inom kulturens område måste ses

över. Konstnärliga yrken inom dans, teater och musik

lämpar sig ovanligt illa för ”fast” anställning. Nya

anställningsformer, baserade på projekt,

kombinationstjänster och ett brett etablerande av

bemanningsföretag m.m. måste utvecklas.

Politikens uppgift skall vara att skapa ett sådant

allmänt samhällsklimat som underlättar och t.o.m.

lockar till skapande verksamhet. Det skall vara

naturligt för den enskilde att såväl ta del av ett

professionellt utbud av teater, musik och dans som

att själv delta i skapande verksamhet.

Mycket av förnyelse sker genom oberoende s.k. fria

grupper. De svarar också för en mycket stor del av

det utbud som riktas till skolor och ungdomsgrupper.

Teater bör vara ett naturligt inslag i skolans

kulturförmedling.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

2000/01:Kr235 (m) yrkandena 2 och 3 samt

2001/02:Kr205 (m) yrkandena 7 och 9 som sin mening

tillkännage för regeringen vad som här anförts om

övergripande teater- och musikfrågor.

2. Statistik över fria grupper utan statsbidrag

(punkt 2)

av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen

(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr307,

2001/02:Kr348 yrkande 6 och 2001/02:Kr352 yrkande

11.

Ställningstagande

Den fria scenkonstens många verksamhetsområden är

kanske välkända, mindre bekant är den mångfald

professionell teater som inte uppbär statliga

kulturanslag. Vi anser att anslagstilldelningen

fungerar som en osynliggörande faktor för alla de

fria grupper som ej erhåller statliga anslag. Staten

bör inte medverka till detta osynliggörande av

professionella konstutövare.

Vi begär att alla verksamma fria grupper i Sverige

skall erhålla samma service, såväl de som erhåller

statliga bidrag som de som inte får något statligt

stöd. Vi anser att de fria gruppernas verksamhet

skall synliggöras av Statens kulturråd på ett mer

påtagligt sätt, t.ex. genom att inbegripas och

återfinnas i statistik, riktade satsningar,

utredningar etc. Staten skall, enligt vår mening, på

detta sätt uppvärdera och synliggöra den mångfald

som existerar i landet.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

2000/01:Kr307 (v), 2001/02:

Kr348 (v) yrkande 6 och 2001/02:Kr352 (v) yrkande 11

som sin mening tillkännage för regeringen vad som

här anförts.

3. Relationen mellan de fria gruppernas

medelstilldelning och kostnadsutvecklingen

(punkt 3)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr348 yrkande

1 och 2001/02:Kr352 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi menar att de fria grupperna är underfinansierade.

Vi begär en analys av hur det faktum att

statsbidraget inte har följt kostnadsutvecklingen

har påverkat de fria gruppernas verksamhet.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 1 och

2001/02:Kr352 (v) yrkande 5 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

4. Relationen mellan stödet till institutioner

och fria grupper (punkt 4)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr348 yrkande

2 och 2001/02:Kr352 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att det föreligger ett behov av en

utvärdering av relationen mellan stödet till

institutioner och till fria grupper i förhållande

till deras respektive verksamhet. En sådan

utvärdering skulle kunna utgöra underlag för en

fördjupad kulturpolitisk diskussion om målen för

statsbidragen.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 2 och

2001/02:Kr352 (v) yrkande 6 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

5. Relationen mellan verksamhetsbidrag och

projektbidrag till de fria grupperna

(punkt 5)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring

(v), Peter Pedersen (v) och Gunilla Tjernberg

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr348 yrkande

4 och 2001/02:Kr352 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi ser allvarligt på att de fria grupperna tvingas

genomföra alltfler ordinarie verksamheter som

projekt eftersom verksamhetsbidragen är

otillräckliga. Detta medför en osäker

arbetssituation för konstnärerna samtidigt som

kvalitet och kontinuitet äventyras. Projektbidragen

är nödvändiga för nyskapande och gränsöverskridande

satsningar. Vi anser att regeringen bör komma med

förslag till en långsiktig lösning på frågan om hur

verksamhetsbidrag och projektbidrag skall utformas

med bibehållen mångfald av fria grupper.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2001/02:Kr348 (v) yrkande 4 och

2001/02:Kr352 (v) yrkande 8 skall tillkännage för

regeringen vad som här anförts.

6. Treåriga stöd till de fria teatergrupperna

(punkt 6)

av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen

(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr348 yrkande 3.

Ställningstagande

För att förbättra möjligheterna för de fria

grupperna att utvecklas och för att ge dem arbetsro

anser vi att staten, landstingen/regionerna och

kommunerna bör sluta fleråriga avtal med dem.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 3 skall

tillkännage för regeringen som sin mening

vad som här anförts.

7. Treåriga stöd till de fria dansgrupperna och

koreograferna (punkt 7)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 7.

Ställningstagande

För att förbättra möjligheterna för de fria

dansgrupperna och koreograferna att utvecklas och

för att ge dem arbetsro anser vi att staten,

landstingen/

regionerna och kommunerna bör sluta fleråriga avtal

med dem.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 7 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

8. Utredning för att skapa en tydlig struktur

för dansen (punkt 11)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 1.

Ställningstagande

Dansen i Sverige består av ett nätverk av

institutioner, grupper och koreografer nationellt,

regionalt och lokalt. Danskonsten har under lång tid

varit styvmoderligt behandlad, och det finns en stor

ekonomisk och strukturell obalans mellan dansen å

ena sidan och teatern å andra sidan.

Vi menar att regeringen måste låta utreda

förutsättningarna för att skapa en tydlig struktur

för dansen, en struktur som gör dansen till ett

tillväxtområde med möjligheter till utveckling och

expansion. Vi anser att tydliga och klara strukturer

i danskonsten är en förutsättning för en väl

fungerande organisation som i sin tur lyfter upp

konstformens egenvärde, men den organisatoriska

strukturen kräver en tydlig politik för dansen som

konstform. En sådan politik saknas i dag. Riksdagen

bör tillkännage för regeringen som sin mening att

den bör utreda hur en tydlig struktur för

dansområdet kan åstadkommas, vilken skall syfta till

att främja tillväxten på dansområdet och uppvärdera

dansen som konstform.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 1 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

9. En handlingsplan för hur dansen skall kunna

utvecklas (punkt 12)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring

(v), Peter Pedersen (v), Ana Maria Narti (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det saknas en tydlighet i den

organisatoriska strukturen för danskonsten, vilket

kan hämma det konstnärliga uppdraget. Ett stort och

varierat utbud av dansföreställningar förekommer

främst i Stockholm, medan det på regional och lokal

nivå råder en ojämn satsning. Danskonsten måste ges

förutsättningar för ett fritt och oberoende

skapande. Vi menar att en handlingsplan bör

upprättas med riktlinjer för hur danskonsten skall

kunna utvecklas och bli en oberoende konstnärlig

kraft i samhället.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 2 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

10. Ett uppdrag till Dansens Hus (punkt 14)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr352 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör ge Dansens Hus i uppdrag

att bilda ett dansnätverk i landet. Samarbetet i

nätverket skulle kunna omfatta samtliga

dansproducenter i landet, såväl dansinstitutioner

som fria dansgrupper och koreografer. Uppdraget

skulle även kunna omfatta internationella gästspel

och internationella kontakter för exempelvis

samproduktioner mellan olika länder. Vi anser att

nätverket även skulle kunna omfatta gemensamt

publik- och informationsarbete inom landet och

internationellt och vara ett led i arbetet med att

marknadsföra dansen för att nå fler ovana

dansbesökare. Även Riksteatern skulle kunna ingå i

nätverket och bidra med sin överlägsna kunskap och

erfarenhet av turnéverksamhet. Riksdagen bör

tillkännage för regeringen som sin mening det som

här anförs om uppdrag till Dansens Hus att bilda ett

dansnätverk.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 4 skall tillkännage för

regeringen vad som här anförts.

11. Göteborgsmusiken (punkt 18)

av Lennart Fridén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr228.

Ställningstagande

Jag anser att åtgärder måste vidtas för att säkra en

fortsatt verksamhet hos Göteborgsmusiken

Flygvapnets Musikkår. Orkestern är en av ett fåtal

professionella blåsarensembler i Sverige. Den har så

sent som i somras erhållit omdömet som ”en av de

ledande blåsarsymfoniska orkestrarna i världen” i

samband med ett symposium i Luzern i Schweiz.

Antalet orkestrar med kompetens att framföra

ceremoniell musik på högsta nivå har under de

senaste decennierna minskat drastiskt i Sverige.

Både för att vårda den delen av vårt musikkulturella

arv och för vårt anseende måste vi slå vakt om dessa

orkestrar inte minst Göteborgsmusiken som dessutom

är den främsta till övervägande delen civilt

baserade. Göteborgsmusiken utgör dessutom ett reellt

stöd och är ett föredöme för ett stort antal små

amatörblåsarensembler i landet.

Jag anser att det bör vara statens ansvar att, som

den störste finansiären av orkestern, vidta de

åtgärder som behövs för att säkra orkesterns

framtid.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr228 (m, s, v, kd, c, fp, mp) skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad som

här anförts.

12. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument

(punkt 19)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Kr233,

2000/01:Kr306, 2000/01:Kr701 yrkande 23,

2001/02:Kr266, 2001/02:Kr268 yrkande 2,

2001/02:Kr290, 2001/02:Kr294, 2001/02:Kr302,

2001/02:Kr353, 2001/02:Kr354 och 2001/02:Kr422

yrkande 37.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen skall tillkännage för

regeringen som sin mening att regeringen bör finna

en form för att utse nyckelharpan till svenskt

nationalinstrument.

Nyckelharpan är inte bara ett intressant och

fullödigt instrument. Den är också en mycket viktig

del av vårt kulturarv – ett märkligt kulturobjekt –

som vi i Sverige har ett speciellt ansvar för.

Jag föreslår att riksdagen med delvis bifall till

motionerna 2000/01:Kr233 (c), 2000/01:Kr306 (s),

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 23, 2001/02:Kr266 (mp),

2001/02:Kr268 (c) yrkande 2, 2001/02:Kr290 (s),

2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302 (s), 2001/02:Kr353

(s), 2001/02:Kr354 (s) och 2001/02:Kr422 (mp)

yrkande 37 skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad som här anförts.

13. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument

(punkt 19)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande

23, 2001/02:Kr266 och 2001/02:Kr422 yrkande 37 samt

bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr233,

2000/01:Kr306, 2001/02:Kr268 yrkande 2,

2001/02:Kr290, 2001/02:Kr294, 2001/02:Kr302,

2001/02:Kr353 och 2001/02:Kr354.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen skall tillkännage för

regeringen som sin mening att nyckelharpan skall

upphöjas till svenskt nationalinstrument.

Jag anser att nyckelharpan skall få sin rättmätiga

plats i svensk kultur genom att den koras till

svenskt nationalinstrument. Oavsett var nyckelharpan

verkligen först har utvecklats är det främst kring

Östersjöområdet, med Uppland som centrum, som

instrumentet har använts och förfinats. Att

nyckelharpan dessutom har överlevt ända in i vår tid

som ett viktigt instrument i den svenska folkmusiken

motiverar en upphöjelse till nationalinstrument.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 23,

2001/02:Kr266 (mp) och 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 37

och med delvis bifall till motionerna 2000/01:Kr233

(c), 2000/01:Kr306 (s), 2001/02:Kr268 (c) yrkande 2,

2001/02:Kr290 (s), 2001/02:Kr294 (s), 2001/02:Kr302

(s), 2001/02:Kr353 (s) och 2001/02:Kr354 (s) skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad som

här anförts.

14. Samverkansprojekt inom olika genrer m.m.

(punkt 20)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr205 yrkande 10

och bifaller delvis motion 2001/02:Kr350 yrkande 8.

Ställningstagande

Många fördelar kan vinnas genom en formaliserad

samordning inom olika genrer. Samordningen kan dock

ha olika utseende. Ingen konstform mår väl av att

stöpas i samma form som andra. Det måste ankomma på

respektive genre eller musikslag att själv välja

samverkansform. Olika samverkansprojekt, t.ex. det

som föreslås av Jazzriksförbundet för landets

jazzklubbar och föreningar eller det i Tobo startade

genrecentret för folkmusik, kan prövas och stödjas

av staten och kanske kompletteras med andra

organisatoriska åtgärder.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr205 (m) yrkande 10 och med delvis bifall

till motion 2001/02:Kr350 (v) yrkande 8 skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad som

här anförts.

15. Samverkansprojekt inom olika genrer m.m.

(punkt 20)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 8

och bifaller delvis motion 2001/02:Kr205 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att kulturpolitiken skall verka för ett

musikutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet.

Den statliga bidragsgivningen skall därför omfatta

all slags musik och ta ställning till musiklivets

skilda villkor. Vi anser att det finns ett stort

behov av fler genreprofilerade centrum för musik och

att fortlevnaden av de centrum som redan finns

samtidigt garanteras.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 8 och med delvis bifall

till motion 2001/02:Kr205 (m) yrkande 10 skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad som

här anförts.

16. En plan för inrättandet av olika

genrecentrum på musikområdet (punkt 21)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr231.

Ställningstagande

Kulturutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU

1995:84) att det skulle inrättas ett antal

genrecentrum till stöd för olika musikformer.

Bortsett från genrecentrumet för folkmusik i Tobo,

som tillkom genom initiativ från riksdagen, har idén

inte utvecklats vidare och rentav helt negligerats

av regeringen. Musikaliska centrum eller

genrecentrum skulle kunna ta till vara mänskliga och

organisatoriska resurser, eldsjälars insatser och

vårt musikaliska kulturarv samt skapa bättre

förutsättningar för samarbete med den privata

branschsektorn och förbättra verksamheterna på ett

ekonomiskt försvarbart sätt. Regeringen bör utarbeta

en plan för hur idéerna skall kunna förverkligas.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr231 skall tillkännage för regeringen som

sin mening vad vi här anfört om att en plan för

centrumbildningar inom musikområdet skall utarbetas

med beaktande av Kulturutredningens enhälliga

förslag i frågan.

17. Stöd till Folkmusikens hus i Rättvik

(punkt 24)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 36.

Ställningstagande

Jag anser att statligt stöd bör lämnas till

Folkmusikens hus i Rättvik.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till

motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 36 skall

tillkännage för regeringen som sin mening

vad jag här anfört.

18. Statlig samverkan beträffande stödet till

Eric Sahlström-institutet (punkt 26)

av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 18. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr268 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkmusikinstitutet i Tobo har i dag en mycket bra

verksamhet tack vare ett uthålligt arbete främst

från aktiva intresserade personer på orten. De har

lyckats att – med hjälp från skilda myndigheter –

skapa en verksamhet som binder samman utbildning i

dans och musik med kultur. Denna satsning får

emellertid inte stagnera, den måste utvecklas. Vi

anser att det är nödvändigt att regeringen tar

ansvar för en samverkan mellan berörda departement

och mellan utbildnings- och kulturmyndigheter i

fråga om statsbidrag och bidragsregler.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr268 (c) yrkande 1 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts för

att slå vakt om folkmusikinstitutet i Tobo.

19. Villkoren för statsbidraget till Eric

Sahlström-institutet (punkt 27)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 19. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 34.

Ställningstagande

Jag anser att det villkor som ställts upp för

statsbidrag till Eric Sahlström-institutet som

innebär krav på delfinansiering från annat håll med

minst hälften bör justeras nedåt.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till

motion 2001/02:Kr422 (mp) yrkande 34 skall

tillkännage för regeringen som sin mening

vad som här anförts.

20. En utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet (punkt 28)

av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 20. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr345 yrkande

20 och 2001/02:Kr418 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att festivalernas och spelmansstämmornas

betydelse för musiklivet bör uppmärksammas. Medan de

i t.ex. Finland vunnit internationell uppmärksamhet

och erkännande tack vare långsiktig utveckling av

festivalutbudet ser vi motsatt tendens i Sverige. I

stället för att lyftas fram i kulturpolitiska

sammanhang tvingas de motivera sin existens. I det

finns en risk att kvalitet ersätts av verksamheter

som lockar storpublik, vilket kan vara ödesdigert

för de smalare festivalerna. Vi anser därför att

regeringen bör initiera en utredning om

spelmansstämmornas och festivalernas roll i

kulturlivet. I denna bör också ingå jämförelser med

andra länder.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 20 och

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 5 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

21. Stöd till tekniskt avancerad

musikutrustning (punkt 31)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 21. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 12.

Ställningstagande

Många musikskolor saknar medel för att kunna köpa in

instrument och för att kunna erbjuda god

musikstudioverksamhet. Den tekniska utrustningen är

förhållandevis dyr. Läget är inte bättre för

studieförbunden, de ideella musikföreningarna och de

enskilda pop- och rockbanden. Vi anser att

regeringen bör tillsätta en utredning för att

undersöka förutsättningarna för att tillskapa en

stödform som skulle kunna ge studieförbund och

ideella musikföreningar möjlighet till bidrag för

tekniskt avancerad musikutrustning.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 12 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

22. Ökat arrangörsstöd (punkt 34)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 22. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 27.

Ställningstagande

Jag anser att arrangörsstödet bör stärkas för att

öka möjligheten för musiker att kunna leva på sitt

arbete och för att öka musikernas möjlighet att

delta i olika samarrangemang. Ett ökat stöd

förbättrar också möjligheterna för olika former av

möten såväl mellan amatörer och professionella som

mellan musik och dans. Ett ökat stöds betydelse för

ett levande och vitalt musik- och dansliv bör ges

regeringen till känna.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 27 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

23. Ett utredningsuppdrag om musikens betydelse

(punkt 38)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 23. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr290 yrkande

1 och 2001/02:Kr355 yrkande 1.

Ställningstagande

Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMoK) bör ges

ett utredningsuppdrag om musikens betydelse

kulturellt och studiemässigt för den enskilde

elevens studieresultat. Utredningen bör även omfatta

en studie av den kulturella betydelsen i områden där

den kommunala musik- och kulturskolan verkar.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:Kr290 (fp) yrkande 1 och

2001/02:Kr355 (fp) yrkande 1 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

24. Textremsor vid operaframföranden på svenska

(punkt 41)

av Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde

ha följande lydelse:

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 24. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr201.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör tillkännage för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att även operor på svenska bör textas för att

hörselskadade skall kunna tillgodogöra sig både

musiken och orden.

Bland de svenska kulturpolitiska målen finns ett

tillgänglighetsmål. Med utgångspunkt i detta vill vi

anföra följande.

För hörselskadade finns på många platser

teleslingor och hörlurar som förstärkare, vilket i

sig är bra. Dock finns det hörselskadade personer

som inte kan tillgodogöra sig allt ens via hörlurar.

Delar av ljudet försvinner på grund av hörselskadans

karaktär och det blir svårt att t.ex. uppfatta orden

vid operaföreställningar.

Vid föreställningar på andra språk än svenska

visas ofta en svensk översättning i form av en

textremsa ovanför scenen.

På Kungliga Operan i Stockholm spelas

svenskspråkig opera till cirka 40 %. För att alla

skall kunna uppfatta orden borde även svenska operor

textas på svenska för att musik och ord skall

framträda så bra som möjligt.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr201 (fp) skall tillkännage för regeringen

som sin mening vad som här anförts.

25. Ökat ekonomiskt stöd till Riksteatern,

Svenska rikskonserter och Riksutställningar

(punkt 43)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 43

borde ha följande lydelse:

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 25. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 24.

Ställningstagande

De tre R:en Riksteatern, Rikskonserter och

Riksutställningar har lyckats mycket bra. Jag anser

att de behöver ökat ekonomiskt stöd för konstnärlig

nydaning, löneökningar, prishöjningar, hyra, ny

utrustning m.m. Härutöver krävs medel för extra

satsningar inom folk- och kammarmusiken och för

turnéer till områden i landet där Unga Riks kanske

är ett barns enda möjlighet att få se en

teaterföreställning under uppväxtåren.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 24 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

26. En utredning om könsobalansen på

musikområdet (punkt 44)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde

ha följande lydelse:

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 26. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 1.

Ställningstagande

Alla skall ha möjlighet att uppleva kultur och kunna

ägna sig åt eget skapande. Det framgår av de

kulturpolitiska målen som riksdagen fastlagt. I dag

finns, som framgår bl.a. av Kulturbarometerns

statistik, en könsmässig uppdelning inom

musikområdet, vilken innebär att vissa genrer, som

rockmusiken, har en överrepresentation av män, medan

andra, som körsången, är kvinnodominerade. På

musikens område blir könsrollerna ofta mycket

tydliga. Det finns mycket information om hur

verkligheten ser ut.

Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att

utreda hur könsobalansen inom musikens olika områden

skall kunna motverkas, så att män och kvinnor,

pojkar och flickor verkligen får samma möjligheter

till såväl musikupplevelser som eget utövande.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 1 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

27. Möjligheterna att få fram fler verk av

kvinnliga musikskapare (punkt 45)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 27. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr350 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att se över

möjligheterna att uppmuntra och få fram fler verk av

kvinnliga musikskapare och – när det gäller

musikteater – även manusförfattare.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 2 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

28. Utvärdering av Teateralliansen AB m.m.

(punkt 48)

av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde

ha följande lydelse:

48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 28. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 14.

Ställningstagande

Konstnärernas arbetsmarknad skiljer sig från

situationen inom de flesta andra yrken. Regeringen

har omvandlat de tidsbegränsade stödinsatserna

riktade till konstnärer, stödet till

arbetsförmedlingen vid centrumbildningarna och

stödet till en tredje anställningsform inom teatern

till en permanent verksamhet, vilket vi ser som

mycket positivt. Verksamheten permanentades dock

innan någon utvärdering gjorts. Vi anser därför att

en utvärdering bör göras för att andra skall kunna

dra nytta av de eventuella goda erfarenheterna från

försöksverksamheten.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 14 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

29. Ökat stöd till Teateralliansen AB och

centrumbildningarna (punkt 49)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 49

borde ha följande lydelse:

49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 29. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är en viktig principiell och ideologisk

markering att slå fast att det offentliga stödet

till konstnärer är ersättning för utfört arbete och

inte understöd. Jag ser därför mycket positivt på

att medel har omfördelats från arbetsmarknadssektorn

till kultursektorn. Bland annat har de tolv

centrumbildningarna erhållit 10 miljoner kronor och

Teateralliansen AB 15 miljoner kronor från AMS för

att stödja de arbetslösa inom de olika

konstnärsgrupperna. Verksamheterna är utvärderade

och fungerar bra. Jag anser emellertid att stöden

behöver utvecklas för att kunna möta efterfrågan.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 8 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

30. Stöd till länsmusikkonsulenter (punkt 50)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 50

borde ha följande lydelse:

50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 30. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 26.

Ställningstagande

Länsmusiken är ett serviceorgan för musiklivet i

länet, som producerar konserter till skolor,

föreningar, studieförbund, kommuner, församlingar,

företag och andra som anordnar konserter. För många

människor, inte minst barn, svarar länsmusiken för

den viktigaste kontakten med levande musik och med

musikformer som lyssnarna normalt inte kommer i

kontakt med. Bland de musikformer länsmusiken

arbetar med finns bl.a. kammarmusik, folkmusik, jazz

och modern konstmusik. Länsmusiken har tyvärr

drabbats mycket hårt av tidigare års nedskärningar.

Jag anser att anslaget till länsmusiken bör öka och

att länsmusikkonsulenttjänsterna återinrättas.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2001/02:Kr422 (mp) yrkande 26 skall tillkännage för

regeringen som sin mening vad som här anförts.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vissa övergripande teater- och musikfrågor

(punkt 1)

Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v)

och Ewa Larsson (mp) anför:

Vi vill påminna om att Statens kulturråd i sitt

budgetunderlag för åren

2003–2005 gör bedömningen att anslaget till de fria

teater-, dans- och musikgrupperna samt arrangerande

musikföreningar m.m. bör tillföras 16 miljoner

kronor år 2003, 15 miljoner kronor år 2004 och 7

miljoner kronor år 2005 för att en realistisk

finansiering av den verksamhet som bedrivs skall

vara möjlig. Bedömningen görs mot bakgrund av

förslagen i Kulturrådets översyn Vem säger sig fri?

och av rådets erfarenheter från den senaste

bidragsfördelningen.

Vi instämmer i vad som anförs i motion

2001/02:Kr205 (m) om de fria grupperna, nämligen att

mycket av teaterns förnyelse sker genom dem. De

svarar också för en mycket stor del av det utbud som

riktas till skolor och ungdomsgrupper. Vi anser i

likhet med motionärerna att det är självklart att

gruppernas innovativa verksamheter skall underlättas

och att anslaget till de fria teatergrupperna bör

ökas betydligt vid den kommande budgetbehandlingen.

2. Treåriga stöd till de fria grupperna

(punkterna 6 och 7)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi vill påminna om att i Moderata samlingspartiets

budgetmotion 2001/02:Kr205 (m) och kommittémotion

2001/02:Kr340 (m) har förordats en annan politik än

regeringens när det gäller de fria grupperna,

nämligen att de fria grupperna skulle få ett

tillskott, utöver regeringens förslag, med 15

miljoner kronor per år under en treårsperiod. Vi

anser att de fria grupperna står för förnyelse och

att det bör vara självklart att staten skall

underlätta deras innovativa verksamhet på lång sikt.

3. Treåriga stöd till de fria grupperna

(punkterna 6 och 7)

Ana Maria Narti (fp) anför:

Jag vill påminna om Folkpartiet liberalernas

budgetmotioner 2001/02:Kr419 (fp) och 2001/02:Fi294

(fp), där det yrkades på ett med 7 miljoner kronor

ökat bidrag till de fria grupperna, vilka är en stor

tillgång för svenskt teaterliv.

4. Ett centrum för teaterutveckling (punkt 8)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Teatergruppen Teatermaskinen är en fri grupp som

enligt vår mening på ett mycket påtagligt sätt stått

för förnyelse av det moderna scenspråket inom

teatern. Vi vill påminna om vad vi framfört i vår

motion 2001/02:Kr348 (v) yrkande 7, nämligen att

denna grupp borde ges möjlighet att genomföra

studier som skulle kunna leda till etableringen av

ett centrum för teaterutveckling.

5. De fria dansarnas pension och

socialförsäkring (punkt 9)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

De fria dansarna, i likhet med de statligt anställda

dansarna, bör ha möjlighet att gå i pension vid 40

års ålder. Vi vill påminna om att vi i vår motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 12 framfört att frågan om

de fria dansarnas socialförsäkringsvillkor

(sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen,

arbetsskadeförsäkringen och det allmänna

pensionssystemet) bör ses över så att de fria

dansarna inte missgynnas i förhållande till andra

grupper.

6. Unga koreografers etableringsmöjligheter

(punkt 15)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Vi vill påminna om vad vi anfört i motion

2001/02:Kr352 (v) yrkande 10 om att unga koreografer

bör ges möjligheter att etablera sig. Vi anser att

det är viktigt att unga koreografer, särskilt de

unga kvinnliga koreograferna, får bidra till dansens

utveckling. Detta skulle vara en investering för

framtiden.

7. Ökat statligt stöd till scenen Stallet i

Stockholm (punkt 23)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

En ny scen, det s.k. Stallet, har etablerats inom

Rikskonserters lokaler i Stockholm. Det är en fast

scen för folk- och världsmusik. Utgående från

Stallets verksamhet och de konstnärliga och ideella

resurser som finns i den har Svenska rikskonserter

givits ett särskilt ansvar för främjande och

utvecklande av dessa musikformer i hela landet. Vi

vill påminna om vad vi anfört i motion 2001/02:Kr350

(v) yrkande 4 om att Stallet bör ges förutsättningar

för långsiktighet och kontinuitet i sin verksamhet.

8. Scener m.m. för pop-, rock- och jazzmusik

(punkt 32)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Vi vill påminna att vi i motion 2000/01:Kr210 (v)

yrkandena 1 och 2 påtalat behovet av scener och

lämpliga repetitionslokaler för pop och rockmusik,

kanske i form av något som liknar den danska

”spelställeslagen”. Vi har avstått från att

reservera oss till förmån för motionen då

Kulturrådet och Ungdomsstyrelsen för närvarande

arbetar med att hitta en lösning som passar Sverige.

9. Fördelningen av stödet till musiklivets

arrangörer (punkt 33)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Det finns en stor variation av aktörer i

arrangörsledet. Arrangörsföreningarna består i stor

utsträckning av ”eldsjälar” som ofta arbetar ideellt

och utan ersättning. De har en mycket stor betydelse

för musiklivet i landet. Det är av yttersta vikt att

det nät av arrangörer och ideella insatser som de

rikstäckande arrangörsorganisationerna i dag utgör

inte bryts sönder i och med regionaliseringen av de

kulturpolitiska insatserna. Vi vill påminna om vad

vi i vår motion 2001/02:Kr 350 (v) yrkandena 10 och

11 sagt om vikten av samverkan mellan arrangörer för

att stödet skall komma samtliga musikgenrer till

godo. Ingen skall gynnas på den andras bekostnad.

10. Bidrag till kommunala kultur- och

musikskolor (punkt 37)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd)

anför:

De kommunala kultur- och musikskolorna har under de

senaste decennierna grundlagt och utvecklat många

människors musikintresse. Många kommuner har börjat

se dessa skolor som en strategiskt viktig

verksamhet. Vi vill att varje barn även i framtiden

skall få möjlighet att spela ett instrument under

sin skoltid. Vi vill påminna om att vi i vår motion

2001/02:Fi298 (kd) föreslagit en ökning med 4,25

miljarder kronor utöver regeringens förslag till den

kommunala sektorn för treårsperioden 2002–2004 och

att detta bl.a. skulle ha kommit kultur- och

musikskolorna till godo om riksdagen hade bifallit

motionsyrkandet.

11. Riksteaterns statsbidrag (punkt 42)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

I och med att det nu finns länsteatrar över hela

landet anser vi att behovet av Riksteatern har

upphört. Vi vill påminna om vad som framförs i

motion 2001/02:Kr259 (m) om att i stället helhjärtat

skapa ett lokalt förankrat teaterliv.

12. Nationalscenernas uppdrag (punkt 46)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Vi vill påminna om vad vi anfört i vår motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 3 om att en nationalscen

skall våga ta ut de konstnärliga svängarna.

Ledningen skall inte behöva stirra sig blind på

ekonomin eller helt anpassa sin repertoar för att

fylla åskådarplatserna vid varje föreställning. För

att nationalscenerna skall kunna gå i spetsen för

den konstnärliga utvecklingen krävs

statsbidragsbestämmelser som anpassas till

uppdraget. Nationalscenerna skall givetvis framföra

klassiska verk men måste också ha ett konstnärligt

utrymme att framföra verk som inte garanterat lockar

den stora publiken.

13. Det statliga fonogramstödet (punkt 47)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Vi vill påminna om vad vi anfört i vår motion

2001/02:Kr350 (v) yrkande 7 om att utvecklingen inom

skivbranschen måste bevakas noga och att målet måste

vara att möjliggöra mångfald och bredd i

fonogramutgivningen. Enligt vår mening är detta

viktigt, inte minst med tanke på att skivutgivningen

alltmer domineras av ett fåtal multinationella

företag och att små, oberoende och framgångsrika

skivbolag tenderar att bli uppköpta. I vår motion

har vi anfört att det statliga stödet till

fonogramutgivning bör utformas på ett sätt som

motverkar fortsatt koncentration och likriktning på

fonogrammarknaden.

14. Det statliga fonogramstödet (punkt 47)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd)

anför:

Vi vill påminna om att vi i våra budgetmotioner

2001/02:Kr416 (kd) yrkande 5 i denna del och

2001/02:Kr418 (kd) yrkande 6 föreslog en ökning av

fonogramstödet med 1 000 000 kronor (bet.

2001/02:KrU1). Vi menar att olika genrers skilda

förutsättningar på musikmarknaden måste bevakas.

15. Ökat stöd till Teateralliansen AB och

centrumbildningarna (punkt 49)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Det är en viktig principiell och ideologisk

markering att slå fast att det offentliga stödet

till konstnärer är ersättning för utfört arbete och

inte understöd. Vi ser det därför som en framgång

att pengar omfördelats från arbetsmarknadssektorn

till kultursektorn. Vi avser att återkomma under

kommande års budgetarbete med förslag till

ytterligare steg i denna riktning.

16. Stöd till länsmusikkonsulenter (punkt 50)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Vi är bekymrade över de nedskärningar som gjorts

av anslaget till länsmusiken och avser att under

kommande budgetarbete verka för ökade resurser till

länsmusiken i syfte att åter inrätta

länsmusikkonsulenttjänster.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr201 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att även operor på svenska

bör textas för att hörselskadade skall kunna

tillgodogöra sig både musiken och orden.

2000/01:Kr207 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om stöd till

musikskolornas verksamhet.

2000/01:Kr210 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till hur tillgången till scener skall

kunna säkras för livemusik (spelning inför publik)

med inriktning på pop- och rockmusik utifrån en

analys av den danska spelställelagen i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen i övrigt utreder

förutsättningarna för den icke-kommersiella

ungdomsmusiken, t.ex. avseende bristen på

repetitionslokaler för unga pop- och rockmusiker.

2000/01:Kr233 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utse nyckelharpan till

svenskt nationalinstrument.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om musik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om teater.

2000/01:Kr247 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Kulturskolans roll i en

sammanhållen nationell kulturpolitik.

2000/01:Kr250 av Raimo Pärssinen (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förändrad bidragsfördelning

till länsmusikens institutioner.

2000/01:Kr251 av Sven Brus m.fl. (kd, m, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en skyndsam översyn krävs av villkoren för de

svenska symfoniorkestrarna.

2000/01:Kr290 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

musikens betydelse och särskilt den kommunala

musik- och kulturskolan.

2000/01:Kr306 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra nyckelharpan till

nationalinstrument.

2000/01:Kr307 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att oavsett om en fri grupp

erhåller anslag från Statens kulturråd eller ej

skall verksamma fria grupper i Sverige erhålla samma

service som de grupper som erhåller statliga

verksamhetsbidrag eller projektbidrag.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

20. Riksdagen begär att regeringen genomför en

utredning om spelmansstämmornas och festivalernas

roll i kulturlivet.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

orkesterinstitutionernas situation.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den kommunala

kultur- och musikskolan.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga om ytterligare nationellt stöd

kan behövas så att fler folkmusikcentrum kan

utveckla sin verksamhet.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att nyckelharpan upphöjs till svenskt

nationalinstrument.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att festivalers och spelmansstämmors

utveckling studeras närmare så att adekvat stöd

kan ges.

26. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att

förlegat sätt att tilldela stöd till

folkdansare justeras så att det ej

verkar kontraproduktivt.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr204 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att återkomma till

riksdagen med förslag för att stärka musikskolan.

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om teatern.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dansen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om musiken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genrecenter för

musiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkmusiken.

2001/02:Kr228 av Lennart Fridén m.fl. (m, kd, s, fp,

mp, v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att åtgärder måste vidtagas för att säkra en

fortsatt verksamhet hos Göteborgsmusiken –

Flygvapnets Musikkår.

2001/02:Kr231 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en plan för

centrumbildningar inom musikområdet utarbetas och

med beaktande av Kulturutredningens enhälliga

förslag i den frågan.

2001/02:Kr259 av Bertil Persson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Riksteatern bör läggas

ner.

2001/02:Kr266 av Ewa Larsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att nyckelharpan upphöjs till svenskt

nationalinstrument.

2001/02:Kr268 av Rigmor Stenmark och Birgitta Sellén

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan mellan

kultur- och utbildningsområdet för att slå vakt om

folkmusikinstitutet i Tobo.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nyckelharpan som

nationalinstrument.

2001/02:Kr290 av Eva Johansson och Kenth Högström

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra nyckelharpan till

ett svenskt nationalinstrument.

2001/02:Kr293 av Anne Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nationell status för några

fullt besatta blåsarsymfoniska orkestrar.

2001/02:Kr294 av Lennart Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nyckelharpans ställning som

nationalinstrument.

2001/02:Kr302 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nyckelharpan som

nationalinstrument.

2001/02:Kr306 av Anita Jönsson och Catherine Persson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att Statens kulturråd

bör verka för att ge jazz- och rockmusiken bättre

förutsättningar och i det arbetet pröva den danska

modellen.

2001/02:Kr321 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om anslagsfördelningen mellan

symfoniorkestrarna i landet.

2001/02:Kr348 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

konsekvensanalys när det gäller effekterna av att

medelstilldelningen till teater och dans inte

följer den faktiska kostnadsutvecklingen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utvärdering av hur anslagens storlek svarar mot

den verksamhet som bedrivs på

teaterinstitutionerna och i de fria grupperna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att treåriga avtal

bör slutas med de fria teatergrupperna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den bör

överväga hur ett förslag till långsiktig lösning

på frågan om verksamhetsbidrag och projektbidrag

skall se ut.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

verksamma fria grupper i landet skall erhålla

samma service av Statens kulturråd och synliggöras

t.ex. genom att inbegripas och återfinnas i bl.a.

statistik, riktade satsningar, utredningar osv.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

genomförandestudier tillsammans med

Teatermaskinen, ett centrum för teaterutveckling.

2001/02:Kr350 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur

könsobalansen inom musikens olika områden skall

kunna motverkas.

2. Riksdagen begär att regeringen låter se över

möjligheterna att uppmuntra och få fram fler verk

av kvinnliga musikskapare – i fallet musikteater,

även manusförfattare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att nationalscenerna inom sitt uppdrag bör

prioritera att leda den konstnärliga utvecklingen,

bl.a. genom att framföra fler nyproducerade verk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Stallet bör ges förutsättningar till

långsiktighet och kontinuitet i sin verksamhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att länsmusikens ansvar för alla

musikstilar/musikgenrer bör betonas i

bidragsgivningen.

6. Riksdagen begär att regeringen låter initiera en

analys av orkestermusikens ökade svårigheter att

rekrytera orkestermusiker och utifrån denna analys

föreslå åtgärder.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att det statliga fonogramstödet bör

utformas på ett sätt som motverkar fortsatt

koncentration och likriktning på

fonogrammarknaden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att det finns behov av att tillskapa fler

genreprofilerade centrum för musik och garantera

fortlevnaden för dem som redan finns.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att regeringen

och Kulturrådet bör söka vägar att samverka med

och fortsättningsvis utnyttja

arrangörsorganisationerna på ett sådant vis att

det kommer samtliga musiklivets parter till godo.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att arrangörsstödet bör inriktas på att

komma alla musikstilar/musikgenrer till godo, så

att ingen gynnas på den andras bekostnad.

12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med syfte att undersöka

förutsättningarna för att tillskapa en stödform

som ger studieförbund och ideella musikföreningar

möjlighet till bidrag för tekniskt avancerad

musikutrustning.

2001/02:Kr351 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om orkesterbidrag till

Östgöta blåsarsymfoniker.

2001/02:Kr352 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda hur en

tydlig struktur för dansområdet kan åstadkommas,

vilken skall syfta till att främja tillväxten på

dansområdet och uppvärdera dansen som konstform.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en handlingsplan

för att utveckla dansen som konstform.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

tillgången på funktionella scener för dansen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppdrag till

Dansens Hus att bilda ett dansnätverk.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

konsekvensanalys när det gäller effekterna av att

medelstilldelningen till dansen inte följer den

faktiska kostnadsutvecklingen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utvärdering av hur anslagens storlek svarar mot

den verksamhet som bedrivs på dansinsitutionerna,

hos de fria grupperna och koreograferna.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minst treåriga

avtal bör slutas med de fria dansgrupperna och

koreograferna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda de

finansiella konsekvenserna av en långsiktig

lösning på frågan om verksamhetsbidrag och

projektbidrag för de fria dansgrupperna och

koreograferna.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

behovet av att unga koreografer ges

etableringsmöjligheter.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

verksamma fria grupper i landet skall synliggöras

av Statens kulturråd t.ex. genom att inbegripas

och återfinnas i statistik, riktade satsningar,

utredningar osv.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

dansarnas särskilda situation när det gäller

pension och socialförsäkring så att inte de fria

dansarna missgynnas.

2001/02:Kr353 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nyckelharpan som

nationalinstrument.

2001/02:Kr354 av Karin Jeppsson och Mariann

Ytterberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nyckelharpan som

nationalinstrument.

2001/02:Kr355 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

musikens betydelse och särskilt den kommunala

musik- och kulturskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriva in

rätten till studier i kommunala musik- och

kulturskolan i läroplanen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

musiklärares lönenivå.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

5. Riksdagen begär att regeringen genomför en

utredning om spelmansstämmornas och festivalernas

roll i kulturlivet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

den så kallade tredje anställningsformen inom

teatern och centrumbildningarna.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga behovet av att på sikt

utveckla centrumbildningarnas och Teateralliansens

verksamhet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Riksteatern, Riksutställningar och

Rikskonserter bör ges ekonomiska förutsättningar

att utvecklas även i framtiden.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör återkomma med förslag på hur

länsmusikkonsulenterna kan återupprättas.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening arrangörsstödets betydelse för ett levande

kulturliv.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att nivån för delfinansiering till

Folkmusikinstitutet i Tobo av andra parter än

staten måste justeras nedåt.

35. Riksdagen begär att regeringen skall låta

undersöka behovet av ytterligare folkmusikcentrum.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening framtida behov av nationellt stöd till

Rättviks folkmusikcentrum.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att nyckelharpan bör upphöjas till svenskt

nationalinstrument.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att festivalers och spelmansstämmors

utveckling bör studeras närmare så att adekvat

stöd kan ges.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att stödet till folkdansare bör justeras så

att det ej verkar kontraproduktivt.