Bet. 2001/02:KRU17

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU17

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motionsyrkanden väckta

under allmänna motionstiden hösten 2001.

Utskottet föreslår med anledning av två

motionsyrkanden att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande till regeringen om att en översyn

bör göras av den individuella visningsersättningen.

Översynen bör bl.a. innefatta en redogörelse av

vilka återverkningar som nuvarande system har på

olika konstkategorier, liksom vilka kategorier av

bidragsmottagare som omfattas av ersättningen och

vilka som faller utanför den och orsakerna till

detta. Regeringen bör även överväga vilket organ som

är lämpligast för uppdraget att ansvara för

fördelningen av ersättningen till konstnärerna.

Övriga motionsyrkanden rör det statliga stödets

inriktning, översyn av de nuvarande stödformerna,

ett generellt konstnärsstöd, inkomstgarantier,

bemanningsföretag för kulturskapare,

sammansättningen av Konstnärsnämndens och

Bildkonstnärsfondens styrelser, trygghetssystem för

konstnärer, rådgivningscentrum för dansare samt

frågor om funktionshindrade konstnärer. Samtliga

yrkanden har avstyrkts av utskottet.

I betänkandet har elva reservationer och ett

särskilt yttrande tagits in.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inriktningen på det statliga stödet till

konstnärsområdet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205

yrkande 17 i denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 6

och 15 och 2001/02:Kr422 yrkande 16.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (mp)

2. Översyn av de nuvarande stödformerna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr272 yrkande

1.

Reservation 3 (m, kd, c, fp)

3. Ett mer utvecklat generellt

konstnärsstöd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

14.

Reservation 4 (mp)

4. Bemanningsföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205

yrkande 17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkande

7.

Reservation 5 (m)

5. Frågor om inkomstgarantier för

konstnärer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr230 och

2001/02:Kr418 yrkande 17.

Reservation 6 (kd)

6. Individuell visningsersättning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om individuell

visningsersättning. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2001/02:Kr272 yrkande 5 och

2001/02:Kr422 yrkande 18.

Reservation 7 (s, v)

7. Konstnärsnämndens och

Bildkonstnärsfondens styrelser

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr272

yrkande 2, 2001/02:Kr419 yrkande 27 och

2001/02:Kr422 yrkande 13.

8. Trygghetssystem för konstnärer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr205

yrkande 17 i denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena

8-10 och 14, 2001/02:Kr418 yrkande 15 och

2001/02:Kr422 yrkande 15.

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (mp)

9. Rådgivningscentrum för dansare

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande

22.

Reservation 10 (kd, c, fp)

10. Funktionshindrade konstnärer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr421 yrkandena

1 och 3-6.

Reservation 11 (v)

Stockholm den 4 april 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria

Narti (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd).

2001/02

KrU17

Utskottets överväganden

Inledning

Huvudinriktningen på insatserna för konstnärerna

angavs i den kulturpolitiska proposition som

riksdagen tog ställning till hösten 1996 (prop.

1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Enligt regeringens bedömning borde statens insatser

syfta till att

skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv

som ger arbete och försörjning åt konstnärerna

och rika kulturupplevelser för medborgarna,

skapa sådana villkor för de professionella

konstnärerna att de kan basera sin försörjning på

ersättning för konstnärligt arbete,

anpassa regelverken på alla politikområden så att

rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas

speciella förhållanden,

ge möjlighet till konstnärlig förnyelse och

utvecklingsarbete genom olika former av direkt

konstnärsstöd,

förbättra möjligheterna till internationellt

konstnärligt utbyte.

Efter riksdagens beslut om den framtida

kulturpolitiken utreddes konstnärernas villkor av

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen, vilken avgav

betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183),

Konstnärsstödsutredningen, vilken avgav betänkandet

Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) och

Konstnärsersättningsutredningen, vilken avgav

betänkandena En fond för unga konstnärer (SOU

1997:106) och Fonogramersättning (SOU 1997:149).

Våren 1998 lade regeringen fram förslag i syfte

att förbättra konstnärernas villkor (prop.

1997/98:87). Avsikten med förslagen var att skapa

sådana villkor för konstnärerna att de skulle kunna

basera sin försörjning på ersättning för utfört

konstnärligt arbete. Förslagen, som bifölls av

riksdagen, innebar förstärkning och komplettering av

ersättningar till konstnärer och stimulans av deras

arbetsmarknad för att öka efterfrågan (bet.

1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).

En sammanfattning av de gjorda reformerna lämnades

i budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1

utg.omr. 17 s. 32).

Statligt stöd i olika former till konstnärer anvisas

för budgetåret 2002 under anslaget 28:21

Ersättningar och bidrag till konstnärer (prop.

2001/02:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.

2000/01:72). Under anslaget anvisas 268 795 000

kronor, medel som fördelas av Konstnärsnämnden och

styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, Sveriges

författarfond samt upphovsrättsorganisationen

Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).

Av regeringens regleringsbrev för år 2002

(utg.omr. 17) framgår att medlen under anslaget

28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer

fördelas på följande stödformer.

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer,

individuell visningsersättning (även kallad IV),

inkomstgarantier för konstnärer (157 garantirum

år 2002),

långtidsstipendier (102 tioåriga

långtidsstipendier år 2002),

bidrag till konstnärer inom områdena bild och

form,

bidrag till konstnärer inom områdena musik samt

scen och film,

särskilda insatser för konstnärer på

musikområdet,

ersättning åt författare m.fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek,

bidrag till författare, översättare,

kulturjournalister och dramatiker,

ersättningar åt författare och översättare för

utnyttjande av deras verk i form av talböcker och

taltidningar,

nordiska författarstipendier,

nordiskt författarsamarbete,

dramatikerstöd,

fonogramersättning och

statliga ålderspensionsavgifter.

Under anslaget 28:19 Bidrag till bild- och

formområdet lämnas bidrag bl.a. till

utställningsersättning.

Under hösten 2000 beslutade riksdagen om en

förändrad arbetslöshetsförsäkring (prop.

1999/2000:139, yttr. 2000/01:KrU1y, bet.

2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). Därvid uttalades

bl.a. att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda

behov som kan gälla för grupper med

projektanställningar och andra tillfälliga

anställningar och osäkra anställningsförhållanden,

liksom till villkor som gäller för personer som har

upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller

bl.a. kulturarbetsmarknaden.

Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i

uppdrag att utreda hur gällande trygghetssystem inom

bl.a. socialförsäkringsområdet förhåller sig till

konstnärlig verksamhet. Av utredningsdirektiven

framgår att utredaren skall pröva om de nuvarande

regelverken innebär särskilda problem för

konstnärliga yrkesutövare samt i förekommande fall

analysera och redogöra för orsaken till problemen

(dir. 2001:90).

Konstnärernas villkor, det statliga

stödets inriktning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- inriktningen på det statliga stödet till

konstnärsområdet, jämför reservationerna 1

(m) och 2 (mp),

- översyn av de nuvarande stödformerna,

jämför reservation 3

(m, kd, c, fp) och

- ett mer utvecklat generellt stöd till

konstnärer, jämför reservation 4 (mp).

Motionerna

I fyra motionsyrkanden behandlas frågor av

övergripande art som rör inriktningen på det

statliga stödet till konstnärsområdet.

Förslaget i motion Kr227 (m) syftar till att

konstnärer skall kunna basera sin försörjning på

ersättning för utfört konstnärligt arbete och inte

på bidrag (yrkande 15). Liknande synpunkter framförs

även i motion Kr205 (m) yrkande 17 i denna del.

Ett likartat syfte finns bakom motion Kr422 (mp),

vari begärs att regeringen skall lämna förslag om

hur konstnärerna skall kunna leva på sin lön

(yrkande 16).

I motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del och

Kr227 (m) yrkande 6 ifrågasätts den nuvarande

utformningen av stöd och ersättningsformer till

konstnärerna. I båda motionerna sägs även att

skattetrycket bör sänkas och bidragen avvecklas. I

motion Kr227 (m) föreslås att stödformer såsom

visningsersättningen, utställningsersättningen,

konstnärsbidragen, projektbidragen och

långtidsstipendierna bör förändras. I stället bör -

menar motionärerna - statens stöd inriktas på att

öka de yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att

få ersättning för det arbete de utför och möjliggöra

att verken visas och framförs inför publik.

Motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m, c, fp) anser

att staten skall överväga nya metoder och stödformer

som kommer fler konstnärer till del och föreslår

därför att en översyn av de nuvarande stödformerna

skall göras (yrkande 1).

I motion Kr422 (mp) yrkas att regeringen skall

framlägga förslag för riksdagen om ett mer utvecklat

generellt stöd till konstnärer. Enligt motionärerna

bör fler konstnärer - och inte endast en mindre

exklusiv grupp - komma i fråga för stödet (yrkande

14).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i inledningen till detta betänkande

syftar statens insatser på det konstnärspolitiska

området bl.a. till att skapa sådana villkor för de

professionella konstnärerna att de kan basera sin

försörjning på ersättning för utfört konstnärligt

arbete, ett syfte som också återfinns i här aktuella

motioner om inriktningen på det statliga stödet till

konstnärsområdet, nämligen motionerna Kr205 (m)

yrkande 17 i denna del, Kr227 (m) yrkandena 6 och 15

samt Kr422 (mp) yrkande 16.

Ett annat syfte med statens insatser har de olika

formerna av direkt konstnärsstöd som skall ge

kulturskaparna möjlighet till konstnärlig förnyelse

och utvecklingsarbete.

Det finns också från statens sida en strävan att

anpassa regelverken på alla politikområden, så att

rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas speciella

förhållanden. Som exempel kan nämnas att

förhållandena på den konstnärliga arbetsmarknaden

togs upp våren 2000 i proposition 1999/2000:139 En

rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring och

behandlades av riksdagen vid 2000/01 års riksmöte

(yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr.

2000/01:102). Vidare kan nämnas att en kartläggning

nyligen påbörjats av hur gällande trygghetssystem

förhåller sig till konstnärlig verksamhet. Utskottet

återkommer till denna kartläggning längre fram i

betänkandet.

De beslut som riksdagen fattade åren 1996 och 1998

då det gäller inriktningen av konstnärspolitiken har

följts av beslut om resursförstärkningar av flera av

de aktuella bidragen och ersättningarna.

Utskottet har vid sina överväganden kommit fram

till att det inte finns anledning för riksdagen att

göra något uttalande om en förändrad inriktning av

konstnärspolitiken. Det finns inte heller anledning

att föreslå en ändrad inriktning av stöden och

ersättningsformerna till konstnärerna. Det är

emellertid angeläget att understryka betydelsen av

att konstnärernas villkor uppmärksammas även

framgent. Utskottet har med tillfredsställelse

noterat att regeringen anser att förbättringar på

detta område bör prioriteras även i fortsättningen

(jfr prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 29).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna

del, Kr227 (m) yrkandena 6 och 15 och Kr422 (mp)

yrkande 16.

Förslaget om en översyn av de nuvarande

stödformerna, som framförs i motion Kr272 (kd, m, c,

fp), ger utskottet anledning att påpeka att alla

stödformer inom det konstnärspolitiska området -

även de som beslutades år 1998 - självfallet bör ses

över efter en tid och även följas upp, t.ex. för att

undersöka om intentionerna med stöden har infriats,

om stöden är ändamålsenliga m.m.

En utförlig genomgång av de stödformer som

hanteras av Konstnärsnämnden presenteras i den

resultatredovisning som varje år återfinns i

nämndens årsredovisning. För Författarfonden är

situationen något annorlunda. Eftersom fonden inte

är en myndighet kan inte samma krav på

årsredovisning ställas som på Konstnärsnämnden och

andra myndigheter. Inom Författarfonden görs

emellertid på fondens eget initiativ olika översyner

och utvärderingar. För närvarande görs en

utvärdering av dramatikerstödet. Tidigare har fonden

utvärderat olika ersättnings- och stödformer inom

biblioteksersättningen. Konstnärsnämndens

årsredovisning och Författarfondens

verksamhetsberättelse med årsbokslut ligger till

grund för regeringens resultatbedömningar i

budgetpropositionen, som kan vara mer eller mindre

utförliga.

I sammanhanget bör nämnas att en viss översyn av

konstnärsstöden kommer att äga rum inom ramen för

Utredningen om konstnärerna och trygghetssystemen

som omnämnts i det föregående. Den särskilde

utredaren har i uppdrag att analysera hur

konstnärspolitiska stipendier och bidrag påverkar

konstnärliga yrkesutövares rätt till andra

stödformer utanför det kulturpolitiska området (dir.

2001:90).

Utskottet vill slutligen påminna om vad utskottet

uttalade vid föregående riksmöte, nämligen följande

(bet. 2000/01:KrU3 s. 9).

Både utskottet och regeringen har påpekat att det

inte är lätt att beskriva och bedöma resultaten

av kulturpolitiska insatser. Det krävs både

kvantitativa och, inte minst, kvalitativa mått

och bedömningsgrunder. Arbete pågår inom

Kulturdepartementet med att utveckla mål- och

resultatstyrningen. Utskottet förutsätter att

regeringen, när en tids erfarenheter har samlats

av 1998 års reformer, tar ställning till i vilka

former utvärdering skall ske av reformernas

effekter och av överensstämmelsen mellan

riksdagens beslut och uppnådda resultat och att

regeringen redovisar detta för riksdagen.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning i denna

fråga och ser fram emot den nya form av

resultatredovisning som regeringen avser att

överlämna till riksdagen i en skrivelse i maj 2002

om kultur, välfärd och delaktighet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte är

motiverat att riksdagen gör ett tillkännagivande om

en översyn av de konstnärliga stödformerna. Motion

Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 1 avstyrks därmed.

Motionärerna bakom motion Kr422 (mp) yrkande 14

föreslår att regeringen skall lägga fram förslag om

ett mer utvecklat generellt stöd till konstnärer.

Bland stöd- och ersättningsformerna på

konstnärsområdet finns riktade insatser med generell

verkan. Exempel härpå är den individuella

visningsersättningen, som delas ut med viss

automatik till dem som uppfyller kraven i uppsatta

regler, bidragen till visningsorganisationer och

utställare, dramatikerstödet och satsningen på

Teateralliansen AB. Bland stödformerna på

konstnärsområdet finns även sådana som är av

selektiv karaktär i form av exempelvis

konstnärsbidrag, projektbidrag, långtidsstipendier

etc., vilka lämnas till enskilda konstnärer efter

ansökan och bedömning. Då det gäller de stödformer

som genereras av biblioteksersättningen fördelar

Författarfonden dels generell ersättning till

författare och andra upphovsmän, dels selektiva stöd

i form av stipendier och liknande.

Konstnärsstödsutredningen presenterade i sitt

betänkande Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) en

konstruktion för ett generellt stöd i form av en

inkomstförstärkning. Utredningen visade således att

det var möjligt att införa ett någorlunda enkelt

generellt stöd men ansåg sig inte kunna rekommendera

denna stödform. I stället föreslog utredningen en

rad andra åtgärder inom de olika konstområdena i

syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska

förhållanden. Regeringen - och därefter

kulturutskottet och riksdagen - fann att det är

effekten, inte formen, som bör vara utslagsgivande

vid valet av insatser och att det inte fanns

förutsättningar för att införa ett generellt

konstnärsstöd. På utskottets förslag godkände

riksdagen regeringens förslag att en rad generellt

verkande insatser och förstärkningar i stället

skulle göras av det slag som utredningen förordat

(prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr.

1997/98:

303).

Utskottet kan inte finna att det i den nu aktuella

motionen förts fram skäl för ett ändrat

ställningstagande, som skulle innebära ett beslut om

att nuvarande selektiva stödformer skall ersättas

med ett generellt konstnärsstöd. Motion Kr422 (mp)

yrkande 14 avstyrks därmed.

Bemanningsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

bemanningsföretag, jämför reservation 5 (m).

Motionerna

Förslaget i motion Kr227 (m) syftar till att ett

rikstäckande bemanningsföretag för kulturskapare

skall bildas i stället för Teateralliansen AB. Ett

gemensamt nätverk - bemanningsföretag - ökar

chanserna för kulturskaparna att kunna pröva nya

vägar till försörjning och också sannolikheten att

de lyckas med sina mål. I motionen föreslås att

regeringen skall samla intressenter på området för

att diskutera och ta initiativ till ett

bemanningsföretag, som dock inte bör vara statligt

styrt (yrkande 7).

Även i motion Kr205 (m) föreslås att ett

bemanningsföretag för konstnärer skall inrättas

(yrkande 17 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Förslag, som syftar till att bemanningsföretag för

kulturarbetare skall inrättas, har under 1999/2000

och 2000/01 års riksmöten avstyrkts av kultur-,

arbetsmarknads- och finansutskotten. En redogörelse

härför återfinns i betänkande 2000/01:KrU3 s. 10-11.

En försöksverksamhet med en s.k. tredje

anställningsform inom teaterområdet, sedermera

benämnd Teateralliansen AB, bedrevs under åren 1999

och 2000 och permanentades därefter fr.o.m. år 2001.

Verksamheten drivs som ett aktiebolag och

finansieras huvudsakligen med statliga medel, för

närvarande 15 000 000 kronor, som anvisas över

anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete. Teateralliansen AB skall verka för

frilansande skådespelares trygghet och minskade

beroende av arbetslöshetsförsäkringen samt stimulera

till utveckling och rörlighet inom teaterlivet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

permanentningen av alliansen utgör ett gott exempel

på att kultur- och arbetsmarknadspolitiska mål har

kunnat förenas på ett positivt sätt (jfr prop.

2001/02:1 utg.omr. 17 s. 53). Enligt utskottets

mening är verksamheten vid Teateralliansen AB av

stort värde och bör få fortsätta att utvecklas.

Utskottet kan inte se att det finns någon anledning

för riksdagen att göra ett tillkännagivande av

innebörd att denna verksamhet skall ersättas med ett

bemanningsföretag av det slag som föreslås i

motionen. Det ankommer på regeringen att i det

ordinarie budgetarbetet överväga om en satsning

motsvarande Teateralliansen AB behöver göras på

någon annan konstnärsgrupp och vilken utformning en

sådan satsning i så fall skall ha.

Det bör tilläggas att viss arbetsförmedlande

verksamhet bedrivs vid

centrumbildningarna med hjälp av statsmedel som

anvisas över kulturbudgeten (anslaget 28:2).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna

del och Kr227 (m) yrkande 7.

Frågor om inkomstgarantier för

konstnärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

frågor om inkomstgarantier för konstnärer,

jämför reservation 6 (kd).

Motionerna

I motion Kr418 (kd) föreslås att en översyn skall

göras av inkomstgarantin. Motionärerna ifrågasätter

om det är rimligt att ca 150 konstnärer skall få en

livstidslön och undrar om det inte i stället vore

bättre att sprida stödet till fler (yrkande 17).

I motion Kr230 (m) begärs att systemet med s.k.

konstnärslön omedelbart avskaffas. Det är, menar

motionärerna, inte rimligt att vissa konstnärer

garanteras en viss inkomst under återstoden av sitt

liv, oavsett vad de producerar.

Utskottets ställningstagande

Systemet med en garanterad inkomst för konstnärer

infördes på 1960-talet som en del av det ekonomiska

trygghetsprogram för konstnärer som då byggdes upp.

Av förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för

konstnärer framgår att garantin tillförsäkrar

konstnären ett belopp motsvarande fem basbelopp.

Beloppet minskas med innehavarens årsinkomst i

övrigt. Innehavare av inkomstgaranti utses fr.o.m.

den 1 december 2001 av Konstnärsnämnden och

styrelsen för Sveriges författarfond (se prop.

2001/02:1 utg.omr. 17 s. 69, bet. 2001/02:KrU5,

rskr. 2001/02:20). För år 2002 finns 157 garantirum.

Under anslaget 28:21 Ersättningar och bidrag till

konstnärer anvisas för innevarande år 16 927 000

kronor för ändamålet.

Utskottet erinrar om att inkomstgarantin är avsedd

för konstnärer som står för en konstnärlig

verksamhet av hög kvalitet och som har stor

betydelse för svenskt kulturliv (1 § förordningen).

Även för denna kvalificerade grupp av konstnärer

varierar inkomsterna från den ena perioden till den

andra. Garantin gör det möjligt för dem att klara

sin försörjning även under de tider då de av olika

skäl har svårt att få andra inkomster. Utskottet

anser att garantin motsvarar ett angeläget behov och

utgör en viktig del av den statliga

konstnärspolitiken. Det anförda innebär att

utskottet inte kan tillstyrka förslaget i motion

Kr230 (m) om att systemet med inkomstgaranti skall

avskaffas. Inte heller det förslag om en översyn av

stödet som framförs i motion Kr418 (kd) kan

tillstyrkas av utskottet. Utskottet förutsätter att

de årliga översyner som görs av stödformerna inom

både Konstnärsnämnden och Författarfonden inbegriper

även inkomstgarantierna.

Motionerna Kr230 (m) och Kr418 (kd) yrkande 17

avstyrks således.

Individuell visningsersättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av motionsförslag

tillkännage för regeringen att en översyn

skall göras av den individuella

visningsersättningen, jämför reservation 7

(s, v).

Motionerna

I motion Kr272 (kd, m, c, fp) föreslås att en

översyn skall göras av den individuella

visningsersättningen. Motionärerna anser att

ersättningssystemet har sina begränsningar. I

motionen sägs att mycket lite eller inget tillfaller

tecknare, keramiker, konsthantverkare eller

fotografer. Ersättningsformen bör nu bli föremål för

utvärdering vad gäller ersättningarna, hur och till

vem eller vilka de fördelas. Likaledes bör

utvärderingen avse vilken organisation som är den

bästa för ändamålet, både vad gäller t. ex.

objektivitet och insyn (yrkande 5).

Ett liknande yrkande framställs i motion Kr422

(mp). Motionärerna karakteriserar systemet som

snedfördelande, då det ger mest till de konstnärer

som säljer mest konst. Regeringen bör därför

genomföra en översyn av den individuella

visningsersättningen i syfte att finna ett mer

rättvist fördelningssystem. Av motionen framgår att

det i en sådan översyn bör övervägas om det privata

upphovsrättsorganet BUS skall fördela den

individuella visningsersättningen. Det är nämligen

svårt för myndigheterna att få insyn i en privat

förenings verksamhet (yrkande 18).

Tidigare riksdagsbehandling

Visningsersättning till konstnärer för offentligt

exponerade verk som inte längre ägs av konstnären

infördes fr.o.m. budgetåret 1982/83. Under åren

1987/88-1992/93 fördelade styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond en del av visningsersättningen som

en standardiserad ersättning, sedermera kallad

individuell visningsersättning, till alla konstnärer

med ett visst antal verk i offentlig ägo. Denna

ersättning uppgick budgetåret 1992/93 till 3 000

kronor per år och konstnär. Bildkonstnärsfondens

styrelse valde att avskaffa denna form av ersättning

som ansågs vara för låg. Ersättningen som således

upphörde fr.o.m. den 1 juli 1993 ansågs sakna

ekonomisk betydelse för konstnären samtidigt som det

var dyrt att administrera utbetalningarna. Efter

beslut av riksdagen (bet. 1994/95:KrU21, rskr.

1994/95:285) återinfördes en standardiserad,

individuell visningsersättning (IV) fr.o.m. år 1997

(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr.

1996/97:129). Den fördelas sedan dess av föreningen

Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). För ändamålet

har 16 520 000 kronor anvisats över anslaget 20:21

Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2002.

Bestämmelser för individuell visningsersättning

finns i förordningen (1996:1605) om individuell

visningsersättning.

Utskottets ställningstagande

Den individuella visningsersättningen (IV) har i sin

nuvarande form funnits i drygt fem år. Ersättningen

är generell till sin karaktär och betalas ut till

konstnärer endast med hänsyn till om deras försålda

verk finns i offentlig ägo. BUS fördelar ersättning

till konstnärer vars verk ägs av stat, landsting och

kommuner. Till den offentliga ägargruppen räknas

bl.a. museer, även sådana som är stiftelsedrivna,

liksom statliga affärsdrivande verk såsom Posten,

Telia och SJ samt - fr.o.m. år 2000 - kommun- eller

landstingsägda bostadsfastighetsbolag.

Utskottet har inhämtat att konst som ägs av t.ex.

kyrkliga församlingar, statliga aktiebolag, ideella

föreningar såsom Folkets hus, Våra gårdar,

bostadsbolag som HSB och Riksbyggen inte omfattas av

ersättningen.

De olika konstnärsgrupperna, dvs. även fotografer,

tecknare m.fl. som nämns i motion Kr272 (kd, m, c,

fp), kan komma i åtnjutande av ersättningen i den

mån deras verk befinner sig i offentlig ägo enligt

ovanstående. Därutöver måste vissa kriterier för

ersättningssystemet vara uppfyllda. BUS

fördelningssystem bygger på att de verk som är

ersättningsgrundande erhåller poäng. Poängmodellen

värderar den prestation som ligger bakom varje verk

samt verkets exponering för allmänheten. Mindre

verk, t.ex. grafiska blad, placerade i en

statstjänstemans arbetsrum ger lägre poäng än en

centralt placerad skulptur på ett torg. Verken skall

i princip vara inköpta för att kunna erhålla poäng.

BUS gör inte någon kvalitetsmässig bedömning av

konsten.

Lägsta belopp som betalades ut år 2001 från BUS

var 500 kronor, medan högsta belopp var 25 000

kronor. År 2001 ansökte drygt 3 300 konstnärer om

ersättning, medan knappt 2 700 uppfyllde kriterierna

beträffande verk i offentlig ägo m.m. och erhöll

ersättning. BUS lämnar årligen en redovisning till

regeringen av utfallet av fördelningen på män och

kvinnor, ålderskategorier m.m.

Ersättning lämnas till konstnärer utan

hänsynstagande till om konstnären tillhör en

intresseorganisation eller facklig organisation

eller om vederbörande är helt oorganiserad.

Utskottet har noterat att regeringen i

budgetpropositionen framfört åsikten att

ersättningen fungerar väl (prop. 2001/02:1 utg.omr.

17 s. 29). Samtidigt finns det - som framhållits

motionsvägen - indikationer på att vissa

konstnärsgrupper såsom tecknare, keramiker,

konsthantverkare och fotografer inte får någon

ersättning över huvud taget eller endast ett mindre

belopp. Med tanke på att fem år nu har förflutit

sedan ersättningen återinfördes anser utskottet att

det är motiverat att summera de erfarenheter som

vunnits av fördelningssystemet. Enligt utskottets

uppfattning bör regeringen därför utifrån den

redovisning som lämnas av BUS till regeringen göra

en översyn av hur det poängsystem som föreningen

tillämpar fungerar, vilka återverkningar det har på

olika konstkategorier liksom vilka kategorier av

bidragsmottagare som omfattas av ersättningen samt

vilka som faller utanför den och orsakerna till

detta. Översynen bör även innefatta en redogörelse

av vilka belopp som fördelats till olika

konstnärskategorier och enskilda konstnärer.

Det ankommer på regeringen att utifrån

översynsarbetet dra slutsatser rörande det nuvarande

fördelningssystemet och lämna förslag till riksdagen

om de åtgärder som kan föranledas av översynen. I

detta sammanhang bör även övervägas om det är

lämpligt att vidga begreppet "offentlig ägo" till

att omfatta andra ägargrupper än de som nu avses,

t.ex. kyrkliga församlingar, samt vilka ekonomiska

konsekvenser en sådan vidgning skulle få för staten,

konstnärerna och det bidragsfördelande organet.

Slutligen bör regeringen även överväga vilket

organ som är lämpligast för uppdraget att ansvara

för fördelningen av ersättningen till konstnärerna.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker

utskottet delvis motionerna Kr272 (kd, m, c, fp)

yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 18.

Konstnärsnämndens och

Bildkonstnärsfondens styrelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens

styrelser.

Motionerna

I tre motioner behandlas frågor som rör

Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens

styrelser.

I motion Kr272 (kd, m, c, fp) sägs att ledamöterna

i de båda styrelserna fortfarande kommer från ett

fåtal konstnärsorganisationer, något som vållat oro

bland vissa konstnärer när det gäller styrelsernas

objektivitet vid fördelningen av konstnärsstöd. En

översyn bör därför göras (yrkande 2).

Förslaget i motion Kr422 (mp) syftar till att

styrelserna i Konstnärsnämnden och

Bildkonstnärsfonden skall vara opartiska och att

eventuella misstankar skall elimineras om att

ledamöterna i första hand representerar sina

organisationers och dessas medlemmars intressen. En

korrigering av de båda styrelsernas sammansättning

krävs därför (yrkande 13).

Även motionärerna bakom motion Kr419 (fp) tar upp

frågan om styrelsernas sammansättning i

bidragsgivande myndigheter, vilket torde syfta på

Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden. I motionen

sägs bl.a. att det är ett grannlaga arbete för

styrelserna att fördela ersättning, stipendier m.m.

till konstnärer. Sammansättningen av styrelser som

beviljar stöd och ger andra förmåner måste därför

vara bredast möjliga, insynen måste garanteras och

gränserna måste vara tydliga mellan särintressen och

beslutsfattare och neutraliteten hos olika

organisationers medlemmar måste upprätthållas

(yrkande 27).

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 1999 uttalade kulturutskottet att det inte var

tillfredsställande att styrelserna för

Konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond

utsågs efter nominering från endast ett visst antal

konstnärsorganisationer, som angivits i förordningen

(1977:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden.

Utskottet framhöll att även andra organisationer

fanns, som representerade konstnärer och

konstnärsgrupper. Enligt utskottets mening borde

nomineringarna komma från en vidare krets av

organisationer för att de två styrelserna skulle

kunna tillföras en så bred kunskap och kompetens som

möjligt. Regeringen borde se över frågan om hur

konstnärernas förslagsrätt vid utseende av

styrelserna för Konstnärsnämnden och Sveriges

bildkonstnärsfond skulle kunna vidgas och därefter

redovisa för riksdagen hur den avsåg att öka kretsen

av nominerande organisationer. Riksdagen beslutade

att som sin mening tillkännage för regeringen vad

utskottet uttalat (bet. 1998/99:KrU9 s. 8-9, rskr.

1998/99:189). I budgetpropositionen för år 2000

anförde regeringen att den dåvarande ordningen borde

behållas. Hösten 1999 gjorde riksdagen ännu ett

tillkännagivande av innebörd att regeringen snarast

borde se över frågan om hur konstnärernas

förslagsrätt skulle kunna vidgas beträffande

ledamöterna i styrelserna för Konstnärsnämnden och

Bildkonstnärsfonden (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17

s. 91-92, bet. 1999/2000:KrU1 s. 51-53, rskr.

1999/2000:87).

I enlighet med riksdagens tillkännagivande

beslutade regeringen hösten 2000 om en ändring i

förordningen (1997:1153) med instruktion för

Konstnärsnämnden. Av instruktionen framgår att

Konstnärsnämndens styrelse består av högst elva

ledamöter och att fem av dessa utses efter förslag

som får lämnas av konstnärsorganisationer (2 och 15

§§). Vidare framgår att styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond består av högst tretton ledamöter

samt att sju av dessa utses efter förslag som får

lämnas av konstnärsorganisationer (5 och 16 §§).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen genom ändringen

år 2000 av Konstnärsnämndens instruktion nu har en

vidare krets av nominerade att välja ur vid

förordnandet av de båda styrelserna än vad som förut

var fallet. Utskottet inser att det är en grannlaga

uppgift för regeringen att utse de för uppgiften

mest lämpade styrelseledamöterna i de båda

styrelserna. Dessa bör ha god kännedom om den

aktuella utvecklingen inom sina respektive

konstområden och om nu verksamma konstnärer. De bör

vidare ha stor personlig integritet. Det bör också

vara meriterande att en ledamot själv är utövande

konstnär på professionell nivå. (Jfr prop.

1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 92.) Krav ställs också på

en jämn könsfördelning i styrelserna. Dessutom bör

hänsyn tas till att det finns kontinuitet i

styrelserna. Alla ledamöter bör således inte bytas

ut samtidigt. Det ankommer på regeringen att bl.a.

utifrån inkomna nomineringar göra ett val som

motsvarar de kriterier som här har angivits. Det

finns skäl för att regeringen även skall kunna välja

styrelseledamöter utanför de nominerande

organisationernas förslag, t.ex. sådana personer som

är fristående från organisationer och som uppfyller

de uppställda kriterierna och representerar en

kunskap och kvalitet som är värdefull för respektive

styrelse.

Utskottet vill understryka att arbetet att fördela

ersättningar, stipendier m.m. som åvilar styrelserna

i Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden, liksom

även Författarfonden och BUS, är mycket ansvarsfullt

och ställer krav på opartiskhet och oväld. Utskottet

förutsätter att de av regeringen förordnade

styrelseledamöterna är väl medvetna om dessa krav.

Med anledning av vad som framförts motionsvägen om

krav på insyn vill utskottet tillägga att

förvaltningsmyndigheter i Sverige enligt

regeringsformen har en självständig ställning. Insyn

i deras arbete möjliggörs genom gällande

lagstiftning. Konstnärsnämnden är en statlig

myndighet, medan Författarfonden har en annan

organisationsform. BUS, som är en förening, har

erhållit myndighetsuppgifter genom lagen (1992:318)

om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

Kulturdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att

regeringen eftersträvar att uppnå bästa möjliga

sammansättning av ledamöter i de aktuella

styrelserna och att regeringen i sitt

rekryteringsarbete beaktar riksdagens tidigare

gjorda tillkännagivande samt följer upp resultatet

av de ändringar som gjorts i Konstnärsnämndens

instruktion med utgångspunkt i riksdagens beslut.

Utskottet anser att en uppföljning självfallet bör

göras av den nya ordningen för nominering till

styrelserna för Konstnärsnämnden och

Bildkonstnärsfonden. Det är dock endast drygt ett år

sedan ändringen trädde i kraft. Utskottet anser att

det är för tidigt att redan nu göra en uppföljning.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte är

motiverat att riksdagen gör ett tillkännagivande med

anledning av motionerna Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande

2, Kr419 (fp) yrkande 27 och Kr422 (mp) yrkande 13,

vilka avstyrks.

Trygghetssystem för konstnärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

trygghetssystem för konstnärer, jämför

reservationerna 8 (kd) och 9 (mp).

Motionerna

I en rad yrkanden begärs ändringar av gällande

trygghetssystem i förhållande till konstnärlig

verksamhet.

I motion Kr205 (m) anförs att reglerna inom

socialförsäkringssystemet bör anpassas på ett sådant

sätt att de tar hänsyn till det faktum att många

konstnärer har en mycket ojämn och ibland sporadisk

inkomst (yrkande 17 delvis).

I motion Kr227 (m) yrkas att villkoren för de

professionella konstnärerna skall vara sådana att de

kan basera sin försörjning och inbetalning till

socialförsäkringssystemet på ersättning för utfört

arbete (yrkande 8).

I samma motion, Kr227 (m), sägs att konstnärer

måste betala sjukförsäkringsavgift om de skall vara

berättigade till sjukpenning. Det bör, menar

motionärerna, vara möjligt för konstnären att

komplettera sjukpenningen med en tilläggsförsäkring.

Tilläggsförsäkringen bör utformas så att den täcker

inkomstförlust även vid föräldraförsäkring,

havandeskapspenning och arbetsskadeförsäkring

(yrkande 9).

Vidare begärs i motion Kr227 (m) att

konstnärsstipendier med varaktighet för kortare tid

än två år skall vara pensionsgrundande. Motionärerna

anser också att den typ av kompletterande pension

till författare med låg pension som exempelvis

Författarfonden erbjuder borde kunna utvecklas på

frivillig basis inom de olika konstnärsförbunden

(yrkande 10).

I motion Kr227 (m) föreslås också att nya

försäkringsalternativ skall utvecklas. Motionärerna

anser bl.a. att inbetalda egenavgifter inte bör

tillfalla staten utan den försäkringslösning den

enskilde konstnären valt. Som försäkringsgrundande

inkomst bör även de skattefria stipendierna

inkluderas (yrkande 14).

I motion Kr418 (kd) behandlas frågor om de nya a-

kassereglerna och aktivitetsgarantin. Särskild

hänsyn måste tas till kulturarbetarnas specifika

arbetsvillkor. Vidare anser motionärerna att det är

särskilt angeläget att frågan om pensionerna för de

fria grupperna får en lösning (yrkande 15).

I motion Kr422 (mp) yrkas att regeringen skall

lämna förslag till riksdagen om ett trygghetssystem

som är anpassat till konstnärernas situation

(yrkande 15).

Utskottets ställningstagande

Enligt den inriktning på de statliga insatserna för

konstnärerna som regeringen presenterade i den

kulturpolitiska propositionen år 1996 skall sådana

villkor skapas för de professionella konstnärerna

att de kan basera sin försörjning på ersättning för

konstnärligt arbete. Vidare skall regelverken på

alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn

kan tas till konstnärernas speciella förhållanden

(prop. 1996/97:3). Denna inriktning bör gälla även

fortsättningsvis. Statens insatser för att förbättra

konstnärernas villkor är alltjämt en prioriterad

fråga inom kulturpolitiken (jfr prop. 2001/02:1

utg.omr. 17 s. 29).

I Regeringskansliet pågår för närvarande en

översyn av statens tjänstepensionsåtagande för olika

grupper av konstnärer inom teater-, musik- och

dansområdet och av hur bestämmelserna kring dessa

samverkar med reglerna för den reformerade allmänna

pensionen. Arbetet bedrivs i fortlöpande samråd med

arbetsmarknadens parter. Ett projekt om nya

företags- och anställningsformer har inletts i

Regeringskansliet bl.a. med syfte att göra en

generell kartläggning av utveckling, drivkrafter och

effekter i gränssnittet mellan egenföretagande och

anställning.

Vidare har regeringen nyligen tillsatt en särskild

utredare som har i uppdrag att kartlägga hur

gällande trygghetssystem inom bl.a.

socialförsäkringsområdet förhåller sig till

konstnärlig verksamhet. Av direktiven (dir. 2001:90)

till utredningen framgår att utredaren skall pröva

om de nuvarande regelverken innebär särskilda

problem för konstnärliga yrkesutövare samt i

förekommande fall analysera och redogöra för orsaken

till problemen. Utredaren skall analysera hur

konstnärspolitiska stipendier och bidrag påverkar

konstnärliga yrkesutövares rätt till andra

stödformer utanför det kulturpolitiska området.

Utredaren skall även beakta den analys av bl.a.

regler inom de sociala trygghetssystemen som utförts

av Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella

konstnärsstöd (SOU 1997:184). Uppdraget skall

redovisas senast den 30 november 2002.

Utskottet förutsätter att de frågor som tagits upp

motionsvägen om konstnärerna och gällande

trygghetssystem kommer att behandlas inom ramen för

utredningens arbete. Något tillkännagivande från

riksdagen med anledning av motionsförslagen är

således inte motiverat. Motionerna Kr205 (m) yrkande

17 (delvis), Kr227 (m) yrkandena 8-10 och 14, Kr418

(kd) yrkande 15 och Kr422 (mp) yrkande 15 avstyrks.

Rådgivningscentrum för dansare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

rådgivningscentrum för dansare, jämför

reservation 10 (kd, c, fp).

Motionen

Av motion Kr419 (fp) framgår att dansare pensioneras

redan vid 4144 års ålder. För att stödja dansarna i

ett eventuellt fortsatt yrkesliv krävs särskild

kompetens. Det bör därför inrättas ett

rådgivningscentrum för dansares fortsatta yrkesliv,

vilket bör ges regeringen till känna (yrkande 22).

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Frågan om ett rådgivningscentrum för dansare har

varit föremål för riksdagsbehandling vid tidigare

riksmöten.

Vid riksdagsbehandlingen av den konstnärspolitiska

propositionen våren 1998 behandlade kulturutskottet

motioner om dansares möjligheter att få rådgivning

inför en ny yrkesverksamhet efter dansarkarriärens

slut (bet. 1997/98:KrU13 s. 19-20). Kulturutskottet

ansåg att särskilda åtgärder måste vidtas för att

underlätta för dansarna att finna nya yrkesvägar.

Frågan borde, enligt utskottets mening, lösas med

utnyttjande av den befintliga

arbetsförmedlingsorganisationen genom att - inom

ramen för tillgängliga resurser - en eller flera

handläggare anställs för ändamålet. På så sätt borde

en form av rådgivningscentrum skapas inom

arbetsförmedlingsorganisationen på ett eller två

ställen i landet. Utskottet betonade att en sådan

rådgivning kräver speciell kunskap om dansares

utbildning, arbetssituation och kvalifikationer,

vilket måste beaktas vid valet av handläggare.

Utskottet förutsatte att regeringen skulle medverka

till att frågan får sin lösning inom

arbetsförmedlingsorganisationen.

I regleringsbrevet för år 1999 avseende

Arbetsmarknadsverket lämnade regeringen ett uppdrag

till verket att i februari 2000 redovisa vilka

insatser och stödåtgärder arbetsförmedlingarna ger

yrkesdansarna för att underlätta yrkesbyte.

(Uppdraget redovisas nedan under rubriken Övrig

inhämtad information.)

Våren 1999 behandlade och avstyrkte

kulturutskottet ånyo ett förslag om inrättande av

ett rådgivningscentrum för dansare. Utskottet ansåg

att Arbetsmarknadsverkets rapport till regeringen

borde avvaktas innan ytterligare åtgärder skulle

övervägas (bet. 1998/99:KrU9 s. 7-8).

Dansares situation har även behandlats vid flera

tillfällen i arbetsmarknadsutskottet, senast hösten

2000 (bet. 2000/01:AU1 s. 50).

Arbetsmarknadsutskottet uttalade då bl.a. följande.

Utskottet har behandlat likartade motioner vid

flera tidigare tillfällen, senast i betänkande

1997/98:AU1. Som utskottet framhöll där står det

klart att dansarna är en yrkesgrupp med mycket

speciella förhållanden. Dansare har normalt en

kort och koncentrerad karriär som i allmänhet är

både fysiskt och psykiskt krävande. Hos många av

utövarna är yrkesidentiteten stark och livet

kretsar kring dansen, varför det inte är

förvånande om många får problem i samband med

sitt yrkesbyte, ett byte som av många dessutom

kan uppfattas som påtvingat. Utskottet kan därför

ha förståelse för att dansarna kan behöva stöd av

många olika slag, inte bara i fråga om yrkesval

utan även allmänt rådgivande eller kurativt stöd.

Utskottet vill här liksom i tidigare

betänkanden framhålla betydelsen av att dansarna

redan under sin karriär förbereder sig för de

förändringar som kommer. Först när yrkeskarriären

väl är slut och yrkesbytet ett faktum har

arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar och skall

då ge de dansare som vill byta yrkesinriktning

hjälp med det inom ramen för den befintliga

arbetsförmedlingsverksamheten. Där är det

naturligtvis en fördel om arbetsförmedlaren har

kännedom om denna grupps särskilda förhållanden.

Det kan vara önskvärt med vidgad kunskap på

området för arbetsförmedlaren så att gruppens

särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste

är emellertid att rådgivning och vägledning

lämnas med kunskap om hela arbetsmarknaden så att

inte perspektivet snävas in i onödan. Om

stödåtgärder behövs utöver detta, måste det ske

efter en individuell bedömning.

Övrig inhämtad information

Arbetsmarknadsstyrelsen redovisade i början av år

2000 det uppdrag som givits i regleringsbrevet för

år 1999. Av redovisningen (dnr A00-1863-14) framgår

att en arbetssökande konstnär skall erbjudas service

vid närmaste arbetsförmedling. Vid behov kan en

specialförmedling, Af Kultur Media, konsulteras.

Arbetsförmedlingar med denna inriktning finns på

elva orter i landet. Arbetsmarknadsverkets speciella

service till arbetssökande och arbetsgivare inom

kultur- och medieområdet är organiserad i fem

regioner, där berörda länsarbetsnämnder på uppdrag

av AMS har att svara för samordning och service inom

respektive region. Dessutom finns specialservice vid

sex länskontor i landet.

Vid Af Kultur Media i Stockholm, där de flesta

arbetssökande dansarna återfinns, finns ett

samarbete med Arbetsgruppen för dansares

karriärutveckling. För att stimulera till yrkesbyte

har man anordnat en utbildning med praktik. Vid Af

Kultur Media i Göteborg, som är det kontor som har

näst flest dansare registrerade, har man satsat på

vidareutbildning av dansare till danspedagoger och

använt anställningsstöd och arbetspraktik för att

vidga de arbetssökandes syn på sig själva och sina

möjligheter. I Malmö har insatser gjorts för att

stödja användningen av dansare som danspedagoger. I

övriga landet är antalet dansare vid

arbetsförmedlingen mycket lågt. De insatser som där

görs för att vidga gruppens möjligheter på

arbetsmarknaden är av samma slag som för övriga

grupper, dvs. vägledning, praktik och

arbetsmarknadsutbildning.

Situationen i Stockholmsområdet, där flertalet

dansare i landet bor, speglas i en nyligen

offentliggjord rapport med titeln Dansare 2000. I

rapporten som är resultatet av ett samarbetsprojekt

mellan Danscentralen (vid Danscentrum) och Af Kultur

Media i Stockholm/Länsarbetsnämnden återfinns en

inventering av arbetslösheten i Stockholm bland

dansare och koreografer som visar att 400 dansare

skall dela på ca 131 årsverken inom den offentligt

stödda dansen i Stockholm och att många frilansande

dansare delar på många korta anställningar. Vidare

sägs att det bland arbetslösa dansare finns utövare

som kommer från ett brett område av dans från

flamencodansare till klassiska dansare samt att

dansare på grund av åldersskäl måste byta karriär

vid 40 års ålder eller på grund av yrkesskada vid

ännu lägre ålder. Enligt rapportförfattaren är

arbetsförmedlingarnas och a-kassornas regler och

rutiner inte gjorda för frilansande eller personer

med korttidsanställningar. Det tycks enligt

rapporten finnas stor enighet hos berörda parter om

behovet av samsyn mellan utbildnings-, kultur- och

arbetsmarknadspolitik för att kulturarbetsmarknaden

skall förbättras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är väl medvetet om att situationen för

dansare är speciell, bl.a. på grund av att antalet

dansare kraftigt överstiger antalet arbetstillfällen

men också med tanke på att dansarnas yrkeskarriär är

förhållandevis kort. Reformeringen av det allmänna

pensionssystemet, som bl.a. innebär att den

inkomstgrundande pensionen i princip beräknas på de

samlade förvärvsinkomsterna under hela livet, medför

att behovet numera är ännu större för denna grupp än

tidigare att finna ett annat arbete efter avslutad

danskarriär.

I sammanhanget bör nämnas att Af Kultur Media i

Stockholm har utarbetat en plan, benämnd

Karriärutveckling för dansare. Planen innehåller

olika typer av tjänster från Af Kultur Media som

syftar till att underlätta för dansare att finna nya

yrkesvägar när danskarriären är slut. Som exempel

kan nämnas rådgivning och arbetsmarknads- och

studieinformation.

Av budgetpropositionen för år 2002 (prop.

2001/02:1 utg.omr. 17 s. 27) framgår att betydande

insatser har gjorts för dansen bl.a. genom

tillkomsten av vissa regionala dansinstitutioner

samt ett förstärkt stöd till fria dansgrupper och

dansfrämjande verksamhet. Vidare framgår att

regeringen anser att det behövs en samlad bild av

områdets problem och förutsättningar för att en

ändamålsenlig avvägning av statens insatser för

danskonsten skall kunna göras. Ett sådant underlag

bör tas fram i dialog med dansens företrädare.

Kulturdepartementet avser därför att under år 2002

anordna en hearing med olika intressenter inom

dansen.

Utskottet konstaterar att det problem som

aktualiserats i motion Kr419 (fp) uppmärksammats

bl.a. av kulturarbetsförmedlingarna, vilket visats i

det föregående. Likväl synes det finnas kvarstående

problem inom området. Utskottet utgår från att den

hearing som skall genomföras av Kulturdepartementet

även kommer att beröra arbetsförmedlingarnas förmåga

att fungera som rådgivningscentrum för dansarna och

de eventuella brister som kan finnas i det rådande

systemet. Om resultatet av hearingen skulle påvisa

att det finns behov av förbättringar bör det ankomma

på regeringen att via Kulturdepartementet och andra

berörda departement vidta nödvändiga åtgärder.

I sammanhanget vill utskottet även nämna att AMS

nyligen i ett pressmeddelande konstaterar att

kulturarbetsmarknaden under senare år har genomgått

stora förändringar, främst gällande

anställningsformer och anställningsvillkor, och att

arbetsmarknaden har utvecklats till att

kulturarbetarna alltmer har hela landet som sitt

arbetsfält samtidigt som deras kompetens börjar

efterfrågas inom nya branscher och yrkesområden. För

att möta dessa förändringar har AMS beslutat om en

översyn av den verksamhet som bedrivs vid

specialförmedlingarna Af Kultur Media

Utskottet anser att det inte är påkallat med någon

riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 22 i

motion Kr419 (fp), som således avstyrks.

Funktionshindrade konstnärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

funktionshindrade konstnärer, jämför

reservation 11 (v).

Motionen

Motion Kr421 (v) tar upp olika aspekter på de

svårigheter som kan finnas för funktionshindrade

konstnärer.

I motionen begärs en analys av vilka behov

funktionshindrade konstnärer har för att kunna

fungera som konstnärer samt vilka krav som måste

ställas på samhället för att behoven skall kunna

tillgodoses (yrkande 1). Vidare föreslås i motionen

att regeringen skall se över situationen och

förutsättningarna för konstnärer med funktionshinder

att verka professionellt samt hur alla hinder skall

undanröjas för att ge professionella konstnärer med

funktionshinder jämlika etableringsmöjligheter med

icke funktionshindrade (yrkande 3).

Även frågor om diskriminering av funktionshindrade

vid rekrytering m.m. behandlas i motionen.

Motionärerna anser att det borde vara

kulturinstitutionernas ansvar att se långt över

konventionernas gränser och - genom att inte

diskriminera konstnärer med funktionshinder - också

utveckla konsten genom nya och spännande

konstnärliga uttryck. Riksdagen bör tillkännage för

regeringen som sin mening att krav måste ställas på

kulturinstitutionerna att inte diskriminera

konstnärer med funktionshinder vid rekrytering och

anställning (yrkande 4). Vidare bör regeringen

upprätta en handlingsplan för hur konstnärer med

funktionshinder skall integreras i den offentligt

understödda kulturen men också hur man skall

förebygga och stävja diskriminering av de

professionella konstnärerna med funktionshinder

(yrkande 5).

I motionen anförs att fördelningen av makt och

medel mellan könen är ojämn i samhället. Det är

viktigt att se över vilka de rådande strukturerna är

för att sedan, i fall av behov, kunna föreslå

åtgärder. Regeringen bör därför låta utreda hur

situationen i detta avseende är för kvinnliga

konstnärer med funktionshinder (yrkande 6).

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2000 lade regeringen fram förslag till

riksdagen om nationella mål och framtida inriktning

för handikappolitiken i proposition 1999/2000:79

Från patient till medborgare - en nationell

handlingsplan för handikappolitiken. Riksdagen

godkände regeringens förslag (bet. 1999/2000:SoU14,

rskr. 1999/2000:240). Beslutet innebär att följande

nationella mål gäller:

· en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

·

· att samhället utformas så att människor med

funktionshinder i alla åldrar blir fullt

delaktiga i samhällslivet och

·

jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och

pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

Vidare innebär riksdagens ställningstagande att det

handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på

att identifiera och undanröja hinder för full

delaktighet i samhället för människor med

funktionshinder,

att förebygga och bekämpa diskriminering mot

personer med funktionshinder samt

att ge barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder förutsättningar för

självständighet och självbestämmande.

Riksdagen godkände även att följande arbetsområden

prioriteras under de närmaste åren, nämligen

att se till att handikapperspektivet genomsyrar

alla samhällssektorer,

att skapa ett tillgängligt samhälle samt

att förbättra bemötandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion Kr421 (v) att det är angeläget att

funktionshindrade konstnärers behov i olika

avseenden beaktas, bl.a. när det gäller möjligheter

till etablering, anställning, utbildning osv. De

yrkanden som framförs i motionen faller inom ramen

för de nationella mål och det handlingsprogram som

riksdagen antagit (prop. 1999/2000:79, bet.

1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

En av grundprinciperna för handikappolitiken är

att handikapperspektivet skall genomsyra alla

samhällssektorer. Således måste

arbetsmarknadspolitiken bedrivas så att

funktionshindrade personer ges tillträde till

arbetslivet och utbildningspolitiken bedrivas så att

elever med funktionshinder kan delta i reguljär

undervisning. Inom varje samhällssektor har

sektorsmyndigheter i uppdrag att utarbeta

uppföljningsbara etappmål för respektive sektor,

vilka fastställs av regeringen. På kulturområdet har

Statens kulturråd ett sådant sektorsansvar.

Redan som en följd av 1996 års kulturpolitiska

proposition (prop. 1996/97:3) fick Kulturrådet

regeringens uppdrag att kartlägga situationen på

kulturområdet för funktionshindrade personer samt

att utarbeta ett handlingsprogram för att främja

funktionshindrades deltagande i kulturlivet.

Uppdraget redovisades i rapporten Funktionshindrades

tillgång till kultur. Kartläggning och

handlingsprogram (Rapport från Statens kulturråd

1998:3).

Handlingsprogrammet omfattar olika delområden,

varav ett handlar om folkbildning och eget skapande.

Ett mål för delområdet är att människor med

funktionsnedsättning skall få möjlighet att använda

sin kreativitet och sina konstnärliga och

intellektuella färdigheter. Som förslag till åtgärd

anger Kulturrådet att högre konst- och

medieutbildningar bör vara öppna för

funktionshindrade studerande på samma villkor som

för andra samt att praktiska hinder måste

undanröjas.

Vidare har Kulturrådet fått regeringens uppdrag

att definiera sin roll som sektorsansvarig myndighet

för handikappolitiken och ta fram etappmål för hur

myndigheten skall kunna uppfylla sin del av de

handikappolitiska målen. Etappmålen bör vara

uppfyllda senast år 2010. Detta arbete skall

genomföras i samverkan med de andra

sektorsmyndigheterna och i samråd med

handikapporganisationerna. Handikappombudsmannen har

fått i uppdrag att stödja sektorsmyndigheterna i

arbetet med att ta fram etappmål. Kulturrådets

uppdrag skall redovisas för regeringen senast den 3

augusti 2002.

Här bör även Konstnärsnämndens s.k. sociala mål

nämnas. Det återfinns i regleringsbrevet för år 2002

och lyder på följande sätt.

Målet är att främja en samhällsutveckling som

kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet

mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och

där etnisk, kulturell, språklig och religiös

mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt

att bidra till minskad diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism.

Enligt utskottets uppfattning innebär

handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och

etappmål att en tydlig struktur byggts upp på detta

område. Uppföljning och utvärdering av

handikappolitikens mål och resultat bör inväntas

innan en analys görs av vilka krav som bör ställas

på samhället när det gäller funktionshindrade

konstnärers verksamhet. Motion Kr421 (v) yrkande 1

avstyrks. Av samma skäl avstyrks även yrkande 5 i

motionen om en handlingsplan för att integrera

funktionshindrade konstnärer i den offentligt stödda

kulturen.

När det gäller frågan om funktionshindrade

konstnärers möjligheter att etablera sig på

arbetsmarknaden vill utskottet framhålla att det

uppsatta målet är att funktionshindrade personer

skall ha samma möjligheter som icke

funktionshindrade att etablera sig och delta i

arbetslivet. Människor med funktionshinder skall på

arbetslivets område ha samma tillgång till generella

åtgärder som andra. De skall dessutom omfattas av

särskilda stöd och insatser riktade direkt till

funktionshindrade. (Jfr prop. 1999/2000:79 s. 118.)

Förslaget i motionens yrkande 3 om ett uttalande i

denna fråga synes vara tillgodosett genom redan

beslutade mål och avstyrks därför.

I yrkande 4 i motionen begärs att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande om att

kulturinstitutionerna inte får diskriminera

konstnärer med funktionshinder vid rekrytering och

anställning. Utskottet påminner om lagen (1999:

132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder. Detta

diskrimineringsförbud är avsett att skydda såväl

anställda som arbetssökande. Det gäller för hela

rekryteringsförfarandet och - i fråga om anställda -

arbetsgivarens beslut om befordran, utbildning för

befordran, tillämpning av löne- och andra

anställningsvillkor, arbetsledningsbeslut och beslut

om uppsägning, avsked m.m. Därmed avstyrks yrkande 4

i motionen.

Slutligen avstyrker utskottet även yrkande 6 i

motionen, som tar upp frågan om kvinnliga

funktionshindrade konstnärers tillgång till makt.

Utskottet inskränker sig till att hänvisa till att

den statliga jämställdhetspolitiken har som mål att

ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla

politikområden.

Sammantaget innebär utskottets ställningstagande

att motion Kr421 (v) yrkandena 1 och 3-6 inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Inriktningen på det statliga stödet till

konstnärsområdet (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205 yrkande

17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkandena 6 och 15

och bifaller delvis motion 2000/01:Kr422 yrkande 16.

Ställningstagande

Som framhålls i motion Kr205 (m) lever många av

landets kulturskapare under mycket knappa och ofta

oberäkneliga förhållanden. Är man inte en etablerad

konstnär är det svårt att leva på sitt arbete utan

att erhålla kompletterande stöd från det offentliga.

Detta förhållande bör - menar vi - förändras. Det är

angeläget att landets kulturskapare ges så goda

möjligheter och förutsättningar som möjligt att

faktiskt kunna försörja sig på sitt konstnärskap.

För att åstadkomma detta krävs olika åtgärder, bl.a.

sänkt skattetryck och ändrade regler inom

socialförsäkringssystemet.

I enlighet med vad som anförs i motion Kr227 (m)

bör olika stöd och ersättningsformer såsom

exempelvis visningsersättning,

utställningsersättning, konstnärsbidrag,

projektbidrag och långtidsstipendier förändras. Med

alltför omfattande stödformer är risken stor att

ersättningarna snarare går till

kulturadministratörer än till kulturskapare. Till

exempel kan nämnas att projektmedel i hög grad är

knutna till institutionerna i stället för den eller

de konstnärer som skall utföra arbetet.

I sammanhanget vill vi nämna att konstnärerna

själva anser att statens stöd bör inriktas på att

öka de yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att

få ersättning för det arbete de utför och möjliggöra

att verken visas och framförs inför publik.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del

och Kr227 (m) yrkandena 6 och 15 samt delvis bifalla

motion Kr422 (mp) yrkande 16.

2. Inriktningen på det statliga stödet till

konstnärsområdet (punkt 1)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 16

och bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr205 yrkande

17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkandena 6 och 15.

Ställningstagande

Som framhålls i motion Kr422 (mp) är det ett

resursslöseri att inte ge välutbildade och

meriterade konstnärer möjlighet att leva på sitt

arbete. Regeringen bör därför överväga olika

åtgärder som syftar till att fler konstnärer skall

kunna leva på sitt arbete. Riksdagen bör ges

tillfälle att ta ställning till de förslag som blir

resultatet av regeringens överväganden. En tänkbar

åtgärd - som nämns i motion Kr422 (mp) - skulle

kunna vara att de första 100 000 kronorna som en

konstnär tjänar skall vara befriade från skatt.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 16 och delvis

bifalla motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del

och Kr227 (m) yrkandena 6 och 15.

3. Översyn av de nuvarande stödformerna

(punkt 2)

av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Birgitta

Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Anne-Katrine

Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr272 yrkande 1.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m,

c, fp) kan vi konstatera att få konstnärer i dag

klarar sitt uppehälle enbart på inkomsterna från

sitt konstnärliga yrke. Många måste därför även ha

ett annat arbete. Konstnärernas bruttoinkomster är

mycket låga, särskilt med tanke på att majoriteten

har en högskoleutbildning bakom sig.

För att öka konstnärernas möjligheter att försörja

sig på sin konstnärliga verksamhet och minska

behovet av så kallade brödjobb finns ett antal

statliga stöd och ersättningar, som oftast ges i

form av projektbidrag eller arbetsstipendier och

till största delen fördelas av Konstnärsnämnden.

Tendensen under de senaste åren har varit att stöden

ges i allt högre belopp till allt färre konstnärer.

Det innebär att stöden fördelas till en mycket liten

andel av landets konstnärer.

Mot denna bakgrund är det angeläget att nu göra en

översyn av nuvarande stödformer samt att överväga

nya metoder och stödformer som kan komma fler

konstnärer till del.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 1.

4. Ett mer utvecklat generellt konstnärsstöd

(punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 14.

Ställningstagande

I flera europeiska länder har så kallade generella

stöd till aktiva konstnärer införts. En generell

stödmodell för svenska förhållanden har utarbetats

av Konstnärsstödsutredningen och finns beskriven i

utredningens betänkande Generella konstnärsstöd (SOU

1997:184). Modellen har dock aldrig förverkligats.

Jag anser att det offentliga stödet till

konstnärer bör utvecklas så att fler konstnärer kan

komma ifråga för stödet. Det statliga

konstnärsstödet bör inte riktas enbart till en

mindre, exklusiv grupp av konstnärer. I enlighet med

vad som föreslås i motion Kr422 (mp) yrkande 14 bör

regeringen lägga fram förslag för riksdagen till ett

mer utvecklat generellt stöd.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 14.

5. Bemanningsföretag (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr205 yrkande

17 i denna del och 2001/02:Kr227 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget att ett rikstäckande

bemanningsföretag för alla kulturskapare bildas. Ett

bemanningsföretag skulle öka chanserna för de olika

konstnärskategorierna att kunna pröva nya vägar till

försörjning. Sannolikheten att de skulle lyckas nå

sina mål skulle också öka genom inrättandet av ett

sådant företag.

Runt om i landet finns länsteatrar,

symfoniorkestrar, fria teatergrupper m.fl. som alla

behöver en tillfällig förstärkning, specialist eller

hjälp med att rekrytera en ny medarbetare. Vi menar

vidare att ett bemanningsföretag även skulle vara

till stor hjälp vid anställning eller rekrytering

till internationella uppdrag.

Regeringen bör därför ta initiativ till att ett

bemanningsföretag för kulturskapare bildas.

Vi vill understryka att verksamheten inte skall

vara statligt styrd. Likväl bör, menar vi,

regeringen ansvara för att samla intressenter på

området för att diskutera och initiera en verksamhet

i enlighet med vad vi här har anfört.

Vi föreslår således att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här

framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna

Kr205 (m) yrkande 17 i denna del och Kr227 (m)

yrkande 7.

6. Frågor om inkomstgarantier för konstnärer

(punkt 5)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 17

och avslår motion 2001/02:Kr230.

Ställningstagande

Inkomstgarantin för konstnärer innebär att

innehavarna av garantin erhåller livstidslön. I

likhet med motionärerna bakom motion Kr418 (kd)

anser vi att det kan ifrågasättas om detta är

rimligt eller om det i stället vore bättre att

sprida stödet till fler personer. Mot denna bakgrund

anser vi att en översyn av inkomstgarantin skall

göras.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen

som sin mening vad vi här framför. Därmed

bör riksdagen bifalla motion Kr418 (kd)

yrkande 17 och avslå motion Kr230 (m).

7. Individuell visningsersättning (punkt 6)

av Åke Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Annika

Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Eva

Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal

(s) och Peter Pedersen (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr272 yrkande

5 och 2001/02:Kr422 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi konstaterar att den individuella

visningsersättningen (IV), som i sin nuvarande form

funnits i gott och väl fem år, fungerar väl. Det

poängsystem som Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS) utarbetat är väl genomtänkt och bygger

på rimliga avvägningar då det gäller konstverkens

exponering. Systemet har generell karaktär. Den som

uppfyller kraven för stödformen har rätt till

ersättning. BUS gör inte någon kvalitetsmässig

bedömning av konsten.

Enligt vår mening är IV ett mycket effektivt

ersättningssystem. Vi har inhämtat att IV har ett

starkt stöd bland konstnärerna, eftersom det är ett

system som utgår från vad konstnärerna har utfört

och objektivt fördelar ersättningen utifrån

yrkesutövningen. IV har kommit att få central

betydelse för bildkonstnärerna liknande den som

biblioteksersättningens individuella del har för

litterära upphovsmän.

Årligen rapporterar BUS till regeringen om

utfallet av IV. Regeringen torde således ha god

kännedom om resultatet och effekterna av systemet.

Vi vill påminna om att regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 föreslog en

förstärkning av IV med 2 miljoner kronor mot

bakgrund av att IV är en väl fungerande

ersättningsform.

En samlad bedömning av de fakta som föreligger om

IV har lett oss fram till att vi inte finner att det

är påkallat att begära att riksdagen skall göra ett

uttalande om översyn av IV i enlighet med vad som

föreslagits motionsvägen.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall avslå motionerna Kr272 (kd, m, c,

fp) yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 18.

8. Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr418 yrkande 15

och avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 17 i

denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 8-10 och 14 samt

2001/02:Kr422 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi konstaterar att konstnärerna påverkas av beslut

som fattas inom andra utgiftsområden än

kulturområdet (utg.omr. 17). Ett exempel härpå är

pensionsreformen som genomfördes för ett par år

sedan och som fått konsekvenser som förefaller

mindre lämpliga för konstnärer inom bland annat

dans- och musikområdena på grund av dessa yrkens

speciella karaktär. Genom att nu samtliga aktiva år

skall finnas med i beräkningen, och inte enbart de

15 mest lönsamma, drabbas konstnärerna hårt.

Särskilt angeläget är det att frågan om pensionerna

för dem som är verksamma inom de fria grupperna får

en lösning.

Vidare anser vi att det är angeläget att

regeringen och Arbetsmarknadsstyrelsen tar särskild

hänsyn till kulturarbetarnas specifika arbetsvillkor

vid tillämpningen av de nya a-kassereglerna och

aktivitetsgarantin.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr418 (kd) yrkande 15 och avslå

motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del, Kr227

(m) yrkandena 8-10 och 14 samt Kr422 (mp) yrkande

15.

9. Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 15

och avslår motionerna 2001/02:Kr205 yrkande 17 i

denna del, 2001/02:Kr227 yrkandena 8-10 och 14 samt

2001/02:Kr418 yrkande 15.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr422 (mp) bör det som är

självklarheter inom andra yrkeskategorier,

exempelvis pension, ersättning vid sjukdom och vid

föräldraledighet, även gälla för en konstnär. Trots

att frågan fördes fram i ljuset i utredningen om

generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) finns ännu

ingen tillfredsställande lösning. Regeringen bör

därför lägga fram förslag för riksdagen om ett

trygghetssystem som är anpassat till konstnärens

situation.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 15 och avslå

motionerna Kr205 (m) yrkande 17 i denna del, Kr227

(m) yrkandena 8-10 och 14 samt Kr418 (kd) yrkande

15.

10. Rådgivningscentrum för dansare (punkt 9)

av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c), Ana

Maria Narti (fp) och Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 22.

Ställningstagande

Vi anser att dansarnas situation kräver särskild

uppmärksamhet, bl.a. eftersom de pensioneras redan

vid 4144 års ålder. För att stödja denna yrkesgrupp

i ett eventuellt fortsatt yrkesliv krävs särskild

kompetens. Det bör därför i enlighet med vad som

föreslås i motion Kr419 (fp) inrättas ett särskilt

rådgivningscentrum för dansares fortsatta yrkesliv.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 22.

11. Funktionshindrade konstnärer (punkt 10)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr421 yrkandena 1,

5 och 6 samt avslår motion 2001/02:Kr421 yrkandena 3

och 4.

Ställningstagande

I enlighet med vad som anförs i motion Kr421 (v)

anser vi att samhället osynliggjort konstnärer med

funktionshinder. Det är nu dags att bryta denna

trend och i stället synliggöra funktionshindrades

eget skapande. Vi föreslår att riksdagen med bifall

till motionens yrkande 1 skall begära av regeringen

att en analys skall göras av vilka behov de

funktionshindrade konstnärerna har för att kunna

fungera som konstnärer samt vilka krav som måste

ställas på samhället för att behoven skall kunna

tillgodoses.

Vidare har vi tagit fasta på vad som sägs i

anslutning till yrkande 5 i samma motion, nämligen

att det borde ligga ett särskilt ansvar hos den

offentligt understödda kulturen att integrera

konstnärer med funktionshinder. Därför bör

regeringen i enlighet med yrkande 5 upprätta en

handlingsplan för hur konstnärer med funktionshinder

skall integreras i den offentligt understödda

kulturen. Planen bör också syfta till att förebygga

och stävja diskriminering av de professionella

konstnärerna med funktionshinder.

Vi kan konstatera att det i samhället i stort

råder en ojämn fördelning av makt och medel beroende

på kön. Det finns inga studier eller undersökningar

som visar hur denna fördelning ser ut när det gäller

konstnärer med funktionshinder. Det finns heller

ingen anledning att tro att sådana studier skulle

visa på en bättre balans mellan könen än i resten av

samhället. Om den här gruppen har likheter med andra

utsatta grupper i samhället finns det tvärtom

anledning att misstänka att situationen är värre än

för genomsnittet. Det är därför viktigt att - som

föreslås i yrkande 6 i motion Kr421 (v) - se över

vilka de rådande strukturerna är för att sedan, vid

behov, kunna föreslå åtgärder. Riksdagen bör därför

göra ett tillkännagivande till regeringen om att

situationen för konstnärer med funktionshinder bör

utredas med avseende på kvinnornas situation.

Sammantaget innebär det anförda att vi föreslår

att riksdagen skall tillkännage för regeringen som

sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr421 (v) yrkandena 1, 5 och 6 samt

avslå yrkandena 3 och 4.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Trygghetssystem för konstnärer (punkt 8)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m) anför:

Vi har avstått från att reservera oss till förmån

för våra förslag i motion Kr227 (m) om

trygghetssystem för konstnärer, eftersom en

utredning nu ser över denna fråga. Av motionen

framgår att vi anser att professionella konstnärer

måste kunna basera sin försörjning och inbetalning

till socialförsäkringssystemet på ersättning för

utfört arbete. Vidare framhålls i motionen att

konstnärer som är egenföretagare bör få möjlighet

att komplettera sjukförsäkringen med en

tilläggsförsäkring. Av motionen framgår också att

även konstnärsstipendier för kortare tid än två år

bör vara pensionsgrundande och att konstnärliga

yrkesutövares inbetalda egenavgifter bör kunna få

användas för privata försäkringsalternativ.

Vi vill med vårt särskilda yttrande understryka

vikten av att den pågående utredningen tar till sig

det ovan anförda.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturskaparnas

villkor.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avvecklande av

bidrag och ett utvecklande av konsten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bemanningsföretag

för kulturarbetare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärerna och

socialförsäkringssystemet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sjukpenningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärerna och

pensionssystemet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utveckla försäkringsalternativ.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inkomst i stället

för bidrag.

2001/02:Kr230 av Jeppe Johnsson och Ola Karlsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att systemet med s.k.

konstnärslön omedelbart bör avskaffas.

2001/02:Kr272 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, c,

fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av de

statliga konstnärsstöden och ersättningarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens

sammansättning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av IV-

ersättningen.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturarbetarnas

villkor.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av den

s.k. inkomstgarantin för konstnärer.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av ett

rådgivningscentrum för dansare.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidragsgivande

myndigheter och styrelser.

2001/02:Kr421 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

analys av vilka behov de funktionshindrade

konstnärerna har för att kunna fungera som

konstnärer samt vilka krav som måste ställas på

samhället för att behoven skall kunna tillgodoses.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämlika

etableringsmöjligheter för professionella

konstnärer med funktionshinder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att krav måste

ställas på kulturinstitutionerna att inte

diskriminera konstnärer med funktionshinder vid

rekrytering och anställning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en handlingsplan

för hur konstnärer med funktionshinder skall

integreras i den offentligt understödda kulturen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

situationen för konstnärer med funktionshinder med

avseende på kvinnornas situation.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en korrigering av

Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens

sammansättning.

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ett mer utvecklat generellt

konstnärsstöd i enlighet med vad som anförs i

motionen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall återkomma med förslag

till ett trygghetssystem som är anpassat till

kulturarbetares situation.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör överväga att återkomma

med förslag om hur fler konstnärer skall kunna

leva på sin lön.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en översyn av

IV-ersättningen bör övervägas.