Bet. 2001/02:KRU18

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU18

Bild och form samt konsthantverk

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 15

motionsyrkanden väckta under allmänna motionstiden

2001/02.

Mot bakgrund av vad som anförs i vissa motioner om

Statens konstråds upphandlingsrutiner m.m. föreslår

utskottet att riksdagen skall besluta att

tillkännage för regeringen att en förutsättningslös

översyn skall göras av Statens konstråds verksamhet.

Motionsyrkandena om inriktning m.m. av rådets

verksamhet avstyrks.

Övriga motionsyrkanden rör delfinansiering av

redan utförd konstnärlig utsmyckning,

enprocentsregeln, inrättande av en konstbank, stöd

till kollektivverkstäder, stöd till vissa

hantverkstekniker samt utvärdering av Arkitekturåret

2001. Även dessa motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt

yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

1. En förutsättningslös översyn av Statens

konstråds verksamhet

Riksdagen

dels tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet framför om en förutsättningslös

översyn av Statens konstråds verksamhet,

dels avslår motionerna 2001/02:Kr272 yrkande 4,

2001/02:Kr359 i denna del, 2001/02:Kr418 yrkande

9, 2001/02:Kr419 yrkande 28 och 2001/02:

422 yrkande 9.

Reservation 1 (m)

2. Delfinansiering av redan utförd

konstnärlig gestaltning av byggnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr359 i denna

del.

3. Riktmärket 1 % av byggkostnader till

konstnärlig utsmyckning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

11.

Reservation 2 (mp)

Konstbank

4. Inrättande av en konstbank

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr211.

Reservation 3 (m)

Stödet till kollektivverkstäder

5. Stöd till utveckling av ett nätverk för

konstnärsverkstäder i Europa

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr358 yrkande

2.

Reservation 4 (mp)

6. Utvärdering m.m. av stödet till

kollektivverkstäderna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr358

yrkande 1 och 2001/02:

Kr422 yrkande 19.

Reservation 5 (mp)

Hemslöjd

7. Åtgärder för att hotade

hantverkstekniker skall kunna fortleva och

utvecklas

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr362.

8. Ökade statliga insatser för att bevara

och utveckla knypplingskonsten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr363

yrkande 1 och 2001/02:

Kr364.

9. Ny form av statligt stöd till

konstformen knyppling

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr363 yrkande

2.

Arkitekturåret

10. En översyn och utvärdering av

Arkitekturåret

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr417 yrkande

4.

Reservation 6 (kd)

Stockholm den 4 april 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria

Narti (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd).

2001/02

KrU18

Utskottets överväganden

Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

som sin mening tillkännage för regeringen att

en förutsättningslös översyn av Statens

konstråds verksamhet bör göras, jämför

reservation 1 (m).

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– möjligheter för byggbolag att i efterhand

söka statliga bidrag för lyckade

utsmycknadsprojekt och

– riktmärket 1 % av byggkostnader till

konstnärlig utsmyckning, jämför reservation

2 (mp).

Bakgrund

Statens konstråd

Statens konstråd har till uppgift att verka för att

konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i

samhällsmiljön genom att

- förvärva god samtidskonst till statens byggnader

och andra lokaler för statlig verksamhet,

-

- medverka till att konst tillförs även andra

gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten

och

-

- sprida kunskap om konstens betydelse för en god

samhällsmiljö.

-

Upphandling av offentlig konst

Under förra riksmötet lämnade utskottet en ingående

redovisning av förhållandet mellan lagen (1992:1528)

om offentlig upphandling (LOU) och upphandling av

offentlig konst (bet. 2000/01:KrU6 s. 8–9).

I 1 kap. 4 § LOU anges att upphandling skall göras

med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som

finns. I 6 kap. 2 b § stadgas om undantag från denna

bestämmelse, i de fall då det som skall upphandlas

av konstnärliga skäl kan levereras av endast en viss

leverantör.

I Konkurrensverkets rapport Konkurrensfrågor på

bild- och formkonstområdet (Konkurrensverkets

rapportserie 1999:3) behandlas frågan om offentlig

upphandling. I rapporten drar Konkurrensverket

slutsatsen att det existerar ett samband mellan

blotta förekomsten av direktupphandling och risken

att bli kritiserad för bristande objektivitet eller

diskriminering. Konkurrensverket anför vidare att

konst utgör en så speciell vara att fördelarna med

att införa konkurrens – i syfte att förbättra

exempelvis urvalet av och de konstnärliga

kvaliteterna i den upphandlade konsten – måste vägas

mot ökade administrativa bördor och andra kostnader

i form av särskilda ersättningar till deltagande

konstnärer som följer av en mer formbunden

upphandlingsprocess.

Även Nämnden för offentlig upphandling har tagit upp

frågan om upphandling av konst, senast i nämndens

nyhetsbrev nr 4 (dnr 2001/0063-21, s. 9), som utkom

i december 2001 med anledning av att Kammarrätten i

Stockholm prövat två upphandlingar av offentlig

konstnärlig gestaltning. Nämnden pekar på att

domstolen slagit fast att det främst är en estetisk

bedömning som ligger till grund för valet av

leverantör vid upphandling av konst. Nämnden

konstaterar vidare att Kammarrätten hänvisar till 6

kap. 2b § 3 LOU där det anges: ”En upphandlande

enhet får utan föregående annonsering begära anbud

genom att skicka en skrivelse direkt till endast en

leverantör om det som skall upphandlas av tekniska

eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt

kan levereras av endast en viss leverantör.”

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr272 (kd, m, c, fp)

yrkande 4 framhåller risken för jäv när Statens

konstråd köper in konst, i regel utan

anbudsförfarande. Motionärerna föreslår att

tävlingar med anonym inlämning borde förekomma vid

alla större upphandlingar. I motionen hävdas att

alla konstinköp till statliga byggnader i hela

Sverige sköts från Stockholm, ett förfarande som

ifrågasätts av motionärerna. En utredning bör enligt

motionärerna göras av Statens konstråds

upphandlingsrutiner liksom en utvärdering av rådets

verksamhet i allmänhet.

Motionärerna bakom motion Kr418 (kd) yrkande 9

anser att det är anmärkningsvärt att offentlig konst

köps in utan anbudsförfarande. Alla konstnärer måste

ha samma möjligheter att få uppdrag av Konstrådet.

Motionärerna anser också att brukarinflytandet bör

öka och att beslutsprocessen måste decentraliseras

för att Statens konstråd skall kunna fullgöra sitt

uppdrag på ett bra sätt.

I motion Kr419 (fp) yrkande 28 framhålls att inköp

av offentlig konst är en grannlaga uppgift. Det är

angeläget att konkurrensen ökar och fungerar

därvidlag. Vidare framhålls att alla konstnärer bör

få möjlighet att lämna anbud, oberoende av om de är

medlemmar eller inte i någon fackorganisation.

Motionärerna anser att begreppen bör redas ut och

att de rekommendationer som Konkurrensverket och

Nämnden för offentlig upphandling gjort bör tas till

vara.

Även i motion Kr422 (mp) yrkande 9 framhålls att

upphandlingsrutinerna bör ses över och att

brukarinflytandet bör öka. Regeringen bör enligt

motionärerna göra en översyn av reglerna för Statens

konstråds verksamhet och därvid beakta förslagen i

utredningen Konst i offentlig miljö (SOU 1995:18).

Konstrådets verksamhet bör korrigeras på så sätt att

dess verksamhet inskränks till registrering av

inköpt konst, drift av ett bildbibliotek och

fördelning av medel till regionerna, där alla

inköpsbeslut skall tas.

I motion Kr359 (m) yrkas på en översyn av de

statliga konstinköpen, varvid anbudsförfarande och

regionalt delegerad beslutanderätt när Statens

konstråd köper konst bör övervägas. Härutöver

föreslås att en byggherre i efterhand skall kunna

söka statliga bidrag för lyckade utsmycknadsprojekt

med syfte att stimulera till fortsatta konstprojekt

för bostäder och kontor.

I motion Kr422 (mp) yrkande 11 föreslås att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening att i princip minst 1 % av kostnaderna vid

ny- och ombyggnation samt vid

infrastruktursatsningar skall gå till konstnärlig

utsmyckning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare

behandlat yrkanden om brukarinflytande vid

konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

(senast i bet. 2000/01:KrU6). Utskottet har då

kunnat konstatera att Statens konstråd enligt

regeringens regleringsbrev skall redovisa olika

samarbetsformer vid anskaffning av konst. Utskottet

har också inhämtat att rådet genomgående tillämpat

ett samråd med fastighetsägare, arkitekter och

brukare i frågor om placering av verk och val av

konstnärer. Utskottet har understrukit att det är av

mycket stor vikt att brukarna ges möjlighet att

aktivt delta i beslutsprocessen och att de därmed

får känna sig delaktiga i utsmyckningen av den egna

närmiljön. Utskottet har förutsatt att rådet så

långt det är möjligt beaktar brukarnas synpunkter.

I regeringens regleringsbrev har föreskrivits att

Statens konstråd skall sprida kvalificerade uppdrag

till många konstnärer. Konstrådet skall

återrapportera bl.a. vilka konstnärer som anlitats

och analysera och bedöma resultaten. Utskottet har

vid tidigare tillfällen utgått från att rådet

självfallet följer anvisningarna i regleringsbrevet

och så långt det är möjligt utnyttjar de

konkurrensmöjligheter som står till buds. Utskottet

har också förutsatt att rådet vid inköp av offentlig

konst självständigt och på bästa sätt utfört de

uppdrag som ålagts rådet och inte favoriserat någon

speciell konstnär eller tillhörighet till viss

konstnärsorganisation.

Utskottet vill påminna om att kommunerna enligt

plan- och bygglagen (1987:10) har huvudansvaret för

utformningen av den gemensamma miljön. (Se yttr.

1997/98:BoU6y intaget i bet. 1997/98:KrU14.)

I de nu aktuella motionerna framförs en rad skilda

synpunkter på Konstrådets verksamhet varvid bl.a.

nya förfaringssätt och även en långtgående

organisationsförändring föreslås. I några motioner

har vissa av rådets rutiner ifrågasatts, liksom

sammansättningen av rådets styrelse och urvalet av

dess projektledare.

Mot bakgrund av att så många och olika förslag om

Statens konstråds verksamhet har förts fram och då

utskottet kan konstatera att rådets verksamhet inte

har setts över sedan 1995 anser utskottet att det är

motiverat att en översyn nu genomförs. Utskottet

anser att översynen skall vara förutsättningslös.

Den bör bl.a. omfatta rådets former av upphandling

och – som ett komplement till andra uppgifter som

redovisas om anlitade konstnärer – hur konstnärer

med olika bostadsort och organisationstillhörighet

är representerade bland de inköpta och beställda

konstverken.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår

utskottet att riksdagen beslutar att som sin mening

ge regeringen till känna vad som här anförts om en

förutsättningslös översyn av Statens konstråds

verksamhet. Samtidigt bör riksdagen avslå de olika

förslagen i motionerna Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande

4, Kr359 (m) i denna del, Kr418 (kd) yrkande 9,

Kr419 (fp) yrkande 28 och Kr422 (mp) yrkande 9.

Utskottet anser att ett komplement till nuvarande regelsystem,

som skulle ge byggherrar möjlighet att i efterhand

söka delfinansiering av redan utförd konstnärlig

utsmyckning av byggnader, skulle medföra ökade

statsutgifter. En ändring av principerna för det

statliga stödet till konstnärlig utsmyckning bör

inte övervägas innan resultaten av den nu föreslagna

översynen föreligger. Motion Kr359 (m) i denna del

avstyrks.

Utskottet har behandlat den s.k. enprocentsregeln

vid ett flertal tidigare tillfällen, senast våren

2000 (bet. 2000/01:KrU6 s. 19). Utskottet behandlade

även en liknande motion våren 1999 i samband med den

arkitekturpolitiska propositionen (prop.

1997/98:117, bet. 1998/99:KrU6). Skälen till

utskottets ställningstagande redovisades utförligt.

Utskottet står fast vid sin tidigare ståndpunkt,

nämligen att de statliga konstinköpen bör grundas på

en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas till

omfattningen av byggandet vid en viss tidpunkt. Det

är inte rätt väg att gå att i varje enskilt fall

styra hur mycket medel som skall avsättas för detta

ändamål. Detta måste enligt utskottets mening

avgöras från fall till fall. Dock borde 1 % av den

totala byggkostnaden vid statligt byggande kunna

vara ett rimligt riktmärke för konstnärlig

utsmyckning. Detta gäller vid såväl ny- och

ombyggnation som vid infrastruktursatsningar. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr422 (mp) yrkande 11.

Konstbank

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

inrättande av en konstbank, jämför

reservation 3 (m).

Motionen

I motion Kr211 (m) föreslås att en konstbank skall

inrättas enligt en modell som tillämpas av den

federala regeringen i Australien. Denna konstbank,

som grundades 1980, köper in konst, som den sedan

hyr ut för kortare eller längre tid till statliga

myndigheter, privata företag, institutioner och

privatpersoner. Syftet med konstbanken är bl.a. att

verksamma samtida konstnärer skall få uppmuntran och

ökade möjligheter till försäljning samt att ett

allmänt intresse för konst skall stimuleras genom

att konsten blir mer tillgänglig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den svenska modellen med bl.a.

stödet till Riksutställningar och vissa konsthallar,

bidraget till konstinköp till folkparker, folkets

hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas

samlingslokaler samt stödet till Sveriges

konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas

konstfrämjande bör kunna bidra till att täcka en

icke oväsentlig del av vårt lands behov av att

förmedla kunskap om och upplevelser av konst. Vidare

har inte minst de statligt stödda museerna stor

betydelse inom konstbildningsområdet. Till detta kan

läggas att Statens konstråd har till uppgift både

att köpa in god samtidskonst till statliga byggnader

m.m. och andra gemensamma miljöer och att sprida

kunskap om konstens betydelse för en god

samhällsmiljö genom information, pedagogik och

utveckling. Den svenska statligt stödda

folkbildningen spelar också en stor roll inom

konstbildningsarbetet.

Utskottet avstyrker motion Kr211 (m) med

hänvisning till det anförda.

Stödet till kollektivverkstäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– stöd till utveckling av ett nätverk för

konstnärsverkstäder i Europa, jämför

reservation 4 (mp) och

– utvärdering m.m. av stödet till

kollektivverkstäderna, jämför reservation 5

(mp).

Inledning

Utrustningsbidrag kan enligt förordningen om

statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder

(1998:1370) lämnas till kollektivverkstäder som

drivs av en sammanslutning av yrkesverksamma

konstnärer, bygger på medlemmarnas egna insatser

samt har en stabil organisation. Medlen fördelas av

Kulturrådet som har avsatt 2 miljoner kronor per år

för ändamålet. Stödet har delats ut sedan år 1999.

Statens kulturråd genomför under år 2002 en

kartläggning av hur medlen har använts. En rapport

beräknas föreligga vid 2002 års utgång.

Stödet till kollektivverkstäderna behandlades

senast av utskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU6 s.

16).

Motionerna

I motion Kr358 (mp) yrkande 2 begärs att Statens

kulturråd skall få i uppdrag att stödja utvecklingen

av ett nätverk för konstnärsverkstäder i Europa.

I motion Kr358 yrkande 1 föreslås att regeringen

skall se över hur behovet av statligt stöd till

kollektivverkstäderna i Sverige kan ökas.

Motionärerna anser att stödet inte står i rimlig

proportion till den omfattande verksamhet vid sådana

verkstäder som pågår i hela landet. Motionärerna

bakom motion Kr422 (mp) yrkande 19 framhåller att

effekten av det statliga stödet till

kollektivverkstäderna måste utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Bidrag för att från svensk sida arbeta för

utveckling av ett nätverk för konstnärsverkstäder i

Europa kan sökas hos Statens kulturråd (anslag 28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete,

anslagspost 1). Utskottet vill påminna om den

ordning som innebär att riksdagen fattar beslut om

budgeten samt om målen för den nationella

kulturpolitiken. Statens kulturråd fördelar medlen

enligt de riktlinjer som riksdag och regering har

fastställt. Utskottet ser inte något skäl att ändra

på denna ordning. Utskottet avstyrker därför motion

Kr358 (mp) yrkande 2.

Med hänvisning till den kartläggning av stödet

till kollektivverkstäderna som Kulturrådet genomför

under innevarande år avstyrks motionerna Kr358 (mp)

yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 19.

Hemslöjd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– åtgärder för att hotade hantverkstekniker

skall kunna fortleva och utvecklas,

– ökade statliga insatser för att bevara och

utveckla knypplingskonsten och

– ny form av statligt stöd till konstformen

knyppling.

Inledning

Under anslaget 28:18 Främjande av hemslöjden utgår

statsbidrag bl.a. till länshemslöjdskonsulenter samt

tre sameslöjdskonsulenter, en spetskonsulent och en

konsulent för barn och ungdom.

De av riksdagen godkända övergripande målen för

Nämnden för hemslöjdsfrågor är att öka intresset

för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela

landet. Ett av nämndens av regeringen givna

verksamhetsmål är att tillvarata och stärka

förnyelsen och utvecklingen av hemslöjdens

materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition

och kvalitet.

Allmänna motioner om hemslöjd behandlades senast

av utskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU6 s. 13).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr362 (s) föreslår att

regeringen skall vidta åtgärder för att hotade

slöjd- och hantverkstekniker – från knyppling till

hustimring – skall kunna fortleva och utvecklas.

Motionärerna framhåller att alltför mycket av den

tysta kunskapen i dessa frågor börjar bli glömd

kunskap och tar fram exempel på olika lösningar inom

hemslöjds- och hantverksområdet, som finns i andra

länder.

I motion Kr363 (kd, v, fp) yrkande 1 och motion

Kr364 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande för regeringen om att staten skall

ta ett ökat ansvar för att stödja och utveckla

konstformen knyppling.

I motion Kr363 (kd, v, fp) yrkande 2 föreslås att

en ny form av statligt stöd skall inrättas för att

skickliga knypplare skall kunna anställas.

Föreningen Svenska Spetsar tillsammans med Nämnden

för hemslöjdsfrågor bör enligt motionärerna få

ansvar för att, med hjälp att detta stöd, anställa

knypplare. Kvaliteten och utvecklingen av

konstformen skulle på detta sätt kunna garanteras.

Utskottets ställningstagande

Vid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet ett

motionsyrkande om ett årligt stöd till spetskonsten

(bet. 1997/98:KrU7 s. 9–10). Utskottet framhöll då

att det är viktigt att den del av landets kulturarv

som hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas.

Utskottet anförde också att det inom hemslöjden

finns många unika och kvalitativt högtstående

verksamhetsområden, ibland med stark regional

anknytning, däribland spetsknypplingen, som bör

bevaras. Utskottet framhöll även att ett uttryck för

riksdagens och regeringens syn på vikten av att

spetskonsten bevaras och utvecklas är att statligt

bidrag till en rikskonsulent verksam som

spetskonsulent ingår i bidraget till hemslöjden

sedan budgetåret 1985/86. Denna spetskonsulent är

knuten till Föreningen Svenska Spetsar.

Utskottet anser att den del av vårt kulturarv som

utgörs av hemslöjden skall stödjas, vårdas, bevaras

och utvecklas. Nämnden för hemslöjdsfrågor har

tillsammans med hemslöjdskonsulenterna ansvar för

detta. I den mån ökade ekonomiska insatser från

staten krävs måste sådana behov vägas mot andra

angelägna behov inom kulturbudgeten. Dessa

avvägningar bör ske under budgetprocessen. Utskottet

vill påminna om att riksdagen på utskottets förslag

beslutade om en höjning med 500 000 kronor i

förhållande till regeringens förslag av anslaget

28:18 Främjande av hemslöjden för år 2002 (bet.

2001/02:KrU1 s. 67, rskr. 2001/02:72).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr362 (s), Kr363 (kd, v, fp)

och Kr364 (c).

Arkitekturåret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om en

översyn och utvärdering av Arkitekturåret,

jämför reservation 6 (kd).

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr417 (kd) yrkande 4 anser

att regeringens satsning på ett arkitekturår år 2001

måste ses över och utvärderas snarast. Detta bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Utskottets ställningstagande

Arkitekturåret kommer, enligt ett svar från

kulturminister Marita Ulvskog på fråga 2001/02:383,

att utvärderas noggrant. Ministern anförde vidare

att samtliga 44 statliga myndigheter som haft

särskilda uppdrag under Arkitekturåret skall

redovisa dessa till regeringen. Därtill har

länsstyrelserna, som har det regionala

tillsynsansvaret för plan- och byggväsendet i

kommunerna, haft i uppdrag enligt regleringsbreven

för åren 2000 och 2001 att redogöra för

förutsättningarna för att främja arkitektonisk

kvalitet och utvecklingen av arkitekturpolitiken i

länen. Dessutom skall, enligt propositionen

Framtidsformer (prop. 1997/98:117), erfarenheterna

från tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10)

redovisas. Statskontoret och Arkitekturmuseet skall

lämna var sin redovisning till regeringen om

Arkitekturåret, bl.a. om effekterna av de statliga

myndigheternas uppdrag under året. Vidare skall

effekterna av alla andra aktiviteter som ägt rum i

landet hos över 500 institutioner, organisationer,

föreningar och enskilda redovisas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att motion Kr417 (kd) yrkande 4 bör vara

tillgodosett, varför det avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. En förutsättningslös översyn av Statens

konstråds verksamhet (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr272 yrkande 4,

bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr359 i denna

del, 2001/02:Kr418 yrkande 9 och 2001/02:Kr419

yrkande 28 och avslår motion 2001/02:Kr422 yrkande

9.

Ställningstagande

Statens konstråds verksamhet har aktualiserats i

motioner under en följd av år. Rådets verksamhet är

mycket betydelsefull för konstnärerna då rådet är en

av de viktigaste konstbeställarna i landet. Vi anser

att det är en grannlaga uppgift att inhandla

offentlig konst. Vi instämmer i vad som anförs i de

nu aktuella motionerna om att verksamheten bör ses

över. Som framhålls i motion Kr272 (kd, m, c, fp)

finns det en risk för jäv när Konstrådet köper in

konst, i regel utan anbudsförfarande, när

projektledarna själva är konstnärer. Vi anser att

tävlingar med anonym inlämning borde förekomma vid

alla större upphandlingar för att alla konstnärer

skall komma i fråga vid upphandlingen på lika

villkor. Vi anser också att en mera decentraliserad

organisation av Konstrådets verksamhet skulle kunna

ge större inflytande för de människor som dagligen

kommer i kontakt med den inköpta konsten. Detta

skulle innebära en ökad demokratisering. Vi anser

sammanfattningsvis att riksdagen som sin mening bör

tillkännage för regeringen att en översyn av

Konstrådets verksamhet bör göras med utgångspunkt i

vad vi anfört. Därmed bör riksdagen bifalla motion

Kr272 (kd, m, c, fp) yrkande 4, delvis bifalla

motionerna Kr359 (m) i denna del, Kr418 (kd) yrkande

9 och Kr419 (fp) yrkande 28 samt avslå motion Kr422

(mp) yrkande 9.

2. Riktmärket 1 % av byggkostnader till

konstnärlig utsmyckning (punkt 3)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 11.

Ställningstagande

Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 % av

byggkostnaderna skall avsättas till konstnärlig

utsmyckning. Denna princip är enligt min mening

mycket angelägen. Byggnader och infrastruktur skall

inte bara vara funktionella för att komma människor

till godo utan också utgöra pusselbitar i en trivsam

livsmiljö. Tyvärr är erfarenheten av efterlevnaden

av rekommendationen inte god. Jag anser därför att

riksdagen med bifall till motion Kr422 (mp) yrkande

11 skall tillkännage för regeringen som sin mening

att principen bör vara att minst 1 % av kostnaderna

vid ny- och ombyggnation samt vid

infrastruktursatsningar bör gå till konstnärlig

utsmyckning.

3. Inrättande av en konstbank (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr211.

Ställningstagande

I Australien finns sedan 1980 en konstbank

(Artbank). Den har till uppgift att uppmuntra

verksamma samtida australiska konstnärer genom att

inhandla deras verk.

Den skall stimulera ett intresse för australisk

konst genom att göra den tillgänglig på offentliga

platser, särskilt arbetsplatser, över hela landet

men också på ambassader och andra australiensiska

institutioner utomlands. Den skall också attrahera

och involvera offentliga och privata intressen.

Vidare skall den driva och bygga upp sin samling och

se till att banken kan fungera som ett levande och

uthålligt företag.

Sedan starten har 2 500 konstnärers verk kunnat

inköpas och visas. Totalt finns i dag 8 600 verk

samlade i bankens lager till ett värde av drygt 70

miljoner kronor. År 2000 hyrde Artbank ut konst för

över 10 miljoner kronor. Det innebar i sin tur att

man kunde köpa ny konst för 2,5 miljoner kronor –

ofta av nya, oetablerade konstnärer.

Även i vårt land har många nya konstnärer det

mycket svårt att få sina verk visade. Därmed ges de

sämre möjligheter att leva på sitt konstnärliga

skapande. Mot den bakgrunden är det centralt att man

prövar olika modeller för att göra det möjligt för

fler att kunna ägna sig åt sitt skapande, i stället

för att tvingas ägna alltför mycket tid åt att söka

stipendier. Vi föreslår att riksdagen med bifall

till motion Kr211 (m) som sin mening skall

tillkännage för regeringen att regeringen skall

lägga fram förslag för riksdagen om bildandet av en

svensk konstbank.

4. Stöd till utveckling av ett nätverk för

konstnärsverkstäder i Europa (punkt 5)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr358 yrkande 2.

Ställningstagande

Konsten och kulturen börjar bli alltmer tillgänglig

över ländernas gränser på den internationella

arenan. I dag kommer det många förfrågningar från

bl.a. europeiska konstnärsgrupper om att få ta del

av de svenska konstnärernas kollektivverkstäders

”framgångskoncept”. Kulturrådet bör mot denna

bakgrund få ett klart formulerat uppdrag av

regeringen att stödja en europeisk utveckling av ett

nätverk för konstnärsverkstäder, dvs. i Europa

utveckla det som i Sverige vuxit fram ur en

folkrörelsetradition inom konstens område. Detta bör

riksdagen med bifall till motion Kr358 (mp) yrkande

2 som sin mening tillkännage för regeringen.

5. Utvärdering m.m. av stödet till

kollektivverkstäderna (punkt 6)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr358 yrkande

1 och 2001/02:Kr422 yrkande 19.

Ställningstagande

Konstnärernas sammanlagt 27 kollektivverkstäder står

öppna för alla yrkesverksamma konstnärer och

konsthantverkare och har i dag ca 3 700 medlemmar.

Verkstäderna är en förutsättning för att vi skall ha

en bred konstnärlig aktivitet. Verkstäderna är en

nationell angelägenhet och Kulturrådet fördelar

statligt stöd.

Med tanke på den omfattande verksamhet dessa

konstnärsverkstäder har är det statliga stödet

enligt min mening oproportionerligt litet om man

jämför med stödet till många andra kulturskapande

verksamheter. Riksdagen bör därför som sin mening

tillkännage för regeringen att stödet skall ses över

med syfte att det skall kunna få en omfattning som

står i rimligt förhållande till den verksamhet som

pågår i hela landet vid kollektivverkstäderna, både

vid de i dag statligt stödda och vid övriga

verkstäder. Riksdagen bör således bifalla motionerna

Kr358 (mp) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 19.

6. En översyn och utvärdering av Arkitekturåret

(punkt 10)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr417 yrkande 4.

Ställningstagande

För arkitektur och bebyggelseplanering bär varje

generation ett dubbelt ansvar – att sätta

tidstypiska avtryck i sin samtida kulturmiljö och ta

ansvar för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Med medvetenhet om det arkitekturhistoriska

kulturarvet kan detta leva vidare även i

nyproduktion.

År 2001 utsågs av regeringen till arkitekturår. Vi

anser att detta var ett gott initiativ, men vi ser

också en risk i att de satsningar som gjorts inte

tas till vara. Vi anser därför att en översyn och

utvärdering av Arkitekturåret bör genomföras

snarast. Detta bör riksdagen med bifall till motion

Kr417 (kd) yrkande 4 som sin mening tillkännage för

regeringen.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Utvärdering m.m. av stödet till

kollektivverkstäderna (punkt 6)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda

v) anför:

Kollektivverkstäderna är en viktig länk i arbetet

med att förverkliga den nationella kulturpolitiken i

hela landet. Verkstäderna ger möjlighet för

konstnärer att vara professionellt verksamma. Vi har

avstått från att yrka bifall till motionsyrkandena

om en utvärdering m.m. av verksamheten. En

kartläggning pågår för närvarande inom Kulturrådet,

och vi avser att under budgetarbetet hösten 2002

återkomma till frågan om stödet till verkstäderna,

när vi kan använda resultaten av kartläggningen som

grund för våra ställningstaganden.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Kr211 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om bildandet av en konstbank i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2001/02:Kr272 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, c,

fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Statens konstråds verksamhet.

2001/02:Kr358 av Ewa Larsson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör se över

förutsättningarna för stödet till

kollektivverkstäderna och hur detta bättre kan

motsvara den omfattande verksamhet som pågår i

hela landet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen bör överväga ett klart

formulerat uppdrag till Kulturrådet att stödja en

utveckling i enlighet med vad som framförs i

motionen.

2001/02:Kr359 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrade förutsättningar

för konst i samhällsmiljön.

2001/02:Kr362 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hur hotade slöjd- och

hantverkstekniker kan fortleva och utvecklas.

2001/02:Kr363 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, v, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett större

ansvar för knypplingskonstens bevarande och

utveckling måste ligga på nationell nivå.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att kvaliteten på beställningsverksamheten

kan upprätthållas genom att statligt anslag utgår

till konstformen knyppling.

2001/02:Kr364 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett nationellt ansvar för

bevarande och utveckling av knypplingskonsten.

2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn och

utvärdering av Arkitekturåret.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Statens konstråd.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om upphandling m.m.

av offentlig konst.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

överväga att återkomma med förslag till

korrigering av Statens konstråds verksamhet.

11. Riksdagen begär att regeringen överväger om en

princip kan vara att minst 1 % av kostnaden vid

ny- och ombyggnation samt vid

infrastruktursatsningar bör gå till konstnärlig

utsmyckning.

19. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en

utvärdering av effekten av stödet till

kollektivverkstäderna.