Bet. 2001/02:KRU2

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU2

Ungdomspolitik m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner väckta

under allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01.

Motionerna rör ungdomspolitiken, statsbidraget till

trossamfund, m.m.

Utskottet redovisar riksdagens beslut hösten 1999

om 3 nya sektorsövergripande mål för

ungdomspolitiken och att regeringen med utgångspunkt

i de 3 målen beslutat om 41 delmål. Mål och delmål

skall utgöra utgångspunkt för uppföljning och

analys. Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att göra

en mera fördjupad analys vart fjärde år vilken skall

rapporteras till regeringen.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

inriktningen av ungdomspolitiken, åldersgränser,

situationen för ungdomar med annan etnisk bakgrund

än majoritetsbefolkningen, ungdomars kultur,

ungdomsperspektiv i internationellt

utvecklingssamarbete och behovet av överläggningar

med Kommunförbundet om stöd till ungdomsverksamhet.

Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om

mediernas påverkan på ungdomars livsstil och syn på

könsroller. Utskottet redovisar därvid sin syn på

det ansvar som ligger på föräldrar, skola, andra

myndigheter, medier, folkrörelser, musik- och

nöjesbranschen och samhället i stort.

Utskottet behandlar vidare motionsyrkanden om

statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan i Sverige

samt om införande av statsbidrag till sekulära

livssynsorganisationer och till vad som betecknas

som humanistisk konfirmation. Även dessa

motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns tre reservationer och ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inriktningen av ungdomspolitiken

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

41.

Reservation 1 (kd)

2. Ändring av åldersgränser

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr502 och

2000/01:K397 yrkande 12.

3. Åldersgräns på 18 år för entréavgifter

m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr505.

4. Mediernas påverkan på ungdomars livsstil

och syn på könsroller

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr233

yrkande 1, 1999/2000: A819 yrkande 22 och

2000/01:Kr343 yrkande 10.

Reservation 2 (c, fp, mp)

5. Ett jämställdhetsår

Riksdagen avslår motion 1999/2000:A803 yrkande

2.

6. Ungdomar med annan etnisk bakgrund

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr201 yrkande

6.

7. Ungdomars kultur

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkandena

2-4.

Reservation 3 (c)

8. Ungdomsperspektiv i internationellt

utvecklingssamarbete

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

42.

9. Europeiskt Ungdomscentrum i Eksjö

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr528 och

2000/01:Kr529.

10. Ungdomsutbyte i Östersjöregionen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr530.

11. Överläggningar med Kommunförbundet om

stöd till ungdomsverksamheter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr502.

12. Insatser för ungdomar i Kalmar län

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr527.

13. Statsbidraget till Romersk-Katolska

kyrkan i Sverige

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr531.

14. Statligt stöd till sekulära

livssynsorganisationer och till s.k.

humanistisk konfirmation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr532 och

2000/01:Kr533.

Stockholm den 27 september 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson

(s).

Bakgrund

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro. Regeringen förordade i propositionen

att ett system skulle införas med en generell,

sektorsövergripande och målstyrd ungdomspolitik som

inkluderar uppföljning och analys.

Riksdagen godkände tre nya mål för ungdomspolitiken:

- Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

-

- Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

-

- Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en

resurs.

-

Riksdagen godkände också att Ungdomsstyrelsen skall

verka för att målen för den nationella

ungdomspolitiken uppfylls och att regeringen

utformar de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens

verksamhet. Regeringen har med utgångspunkt i de 3

målen beslutat om 41 delmål, vilka fungerar som en

utgångspunkt för uppföljning och analys av den

samlade ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall

göra en mera fördjupad analys vart fjärde år. Goda

exempel tas fram av Ungdomsstyrelsen för att

illustrera olika former av konkret verksamhet som

bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.

Ungdomsstyrelsens uppföljning av

målen

Ungdomsstyrelsen har gjort en första uppföljning av

de 3 övergripande målen och de 41 delmålen, vilken

publicerats i rapporten "Den nationella

ungdomspolitiken - första årets uppföljning". I

uppföljningen har 15 myndigheter deltagit. Svenska

Kommunförbundet har bidragit med underlag. I

rapporten har också ett antal goda exempel på

myndigheters insatser redovisats.

Ungdomsstyrelsen redovisar i rapporten ett antal

förslag för att förbättra systemet för målstyrning

av den nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen

efterlyser bl.a. tydligare delmål som anger

tidsramar inom vilka olika mål skall vara uppfyllda.

Ungdomsstyrelsen anser att det också behövs

precisering av önskade ökningar av olika slag.

Ungdomsstyrelsen anser vidare att delmålen dels bör

vara färre, dels tydligare uttrycka de områden som

är prioriterade. Delmålen bör avse sådana

företeelser som är praktiskt åtkomliga för en

nationell, målstyrd ungdomspolitik.

En komplikation är att vissa delmål handlar om

kommunala frågor, där de statliga myndigheterna inte

har mandat att påverka utvecklingen. I dessa fall är

utvecklingen beroende av kommunernas prioriteringar.

Även i andra fall har de myndigheter som deltagit i

uppföljningen visat, att de inte har mandat att

verka för att ett delmål skall kunna uppnås och inte

heller har verktyg för att nå det.

Ungdomsstyrelsen framhåller att olika delmål kan

ha olika funktioner. En del kan vara viktiga för att

man skall kunna vägleda politiken och peka ut vad

som är politiskt prioriterat, men de kan samtidigt

vara svåra att använda som utgångspunkt för att

beskriva ungas levnadsförhållanden. För att även

sådana mera svårmätbara delmål skall kunna få

genomslag bör de kompletteras med goda exempel.

Ungdomsstyrelsen ser det som en viktig uppgift att

utveckla och förfina metoder att undersöka ungas

levnadsförhållanden och anser att resurserna bör

inriktas på detta arbete snarare än på att genomföra

landsomfattande mätningar oftare än inför den

fördjupade analysen vart fjärde år.

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1

avsnitt 6.6.2) har regeringen redovisat sin analys

och sina slutsatser av denna första rapport från

Ungdomsstyrelsen. En fördjupad analys lämnas av

Ungdomsstyrelsen våren 2004.

Ungdomsfrågor i EU

EU:s samarbete på ungdomsområdet regleras i

Amsterdamfördraget (artikel 149). Av

fördragsartikeln framgår att målen för gemenskapens

insatser bl.a. skall vara att främja rörligheten för

studerande och lärare samt att främja utvecklingen

av ungdoms- och ungdomsledarutbyte.

Ett nytt sjuårigt ungdomsprogram, Ungdom,

påbörjades under år 2000 och sträcker sig fram

t.o.m. december 2006. Programmet omfattar

delprogrammen Ungdom för Europa (ungdomsutbyte),

Europeisk volontärtjänst, Ungdomsinitiativ,

Programsamverkan och Stödaktiviteter.

Inom kommissionen pågår ett arbete med att

utarbeta en vitbok om ungdomspolitik, ungdomars

möjlighet till inflytande och liknande. Enligt

kommissionens tidsplan skall vitboken överlämnas

till rådet under hösten 2001.

Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att

Sveriges prioriteringar på det ungdomspolitiska

området inom EU-samarbetet gäller ungdomars

arbetsmarknad och ungdomsutbyten. Sverige betonar

även vikten av ungdomars delaktighet och inflytande

inom unionen samt tillvaratagandet av ungdomars egna

initiativ som en resurs (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17

avsnitt 6).

Här bör även nämnas att Europeiska unionens råd

vid ungdomsministerrådsmötet i maj 2001 på svenskt

initiativ antog en resolution om främjandet av

ungdomars initiativförmåga, företagsamhet och

kreativitet. Vidare antogs en deklaration om kampen

mot rasism och främlingsfientlighet på Internet.

2001/02

KrU2

Utskottets överväganden

Inriktningen av ungdomspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- inriktningen av ungdomspolitiken, jämför

reservation 1 (kd).

Motionen

Enligt motion 2000/01:Kr345 (kd) bör kärnan i det

ungdomspolitiska arbetet vara ungdomars rätt till

goda uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av

trygghet och personlig utveckling. Denna kärna bör

ligga till grund för alla diskussioner om ungdomars

identitet, självständighet och inflytande. Frågor om

ungdomars välbefinnande bör också vara centrala i

ungdomspolitiken. De offentliga insatserna får inte

utformas eller genomföras på ett sådant sätt att

människor inte känner sitt eget ansvar. De

frivilliga och positiva krafterna bör stödjas.

Ungdomspolitiken bör inte vara styrande. Riksdagen

bör som sin mening tillkännage för regeringen vad

som anförs i motionen om inriktningen av

ungdomspolitiken (yrkande 41).

Utskottets ställningstagande

När riksdagen år 1999 fastställde de tre ovan, under

rubriken Bakgrund, återgivna målen för den statliga,

sektorsövergripande ungdomspolitiken framhölls att

en central utgångspunkt för de statliga insatserna

på området bör vara ambitionen att ge alla ungdomar

jämlika förutsättningar inför framtiden. En strävan

efter rättvisa - att ständigt försöka skapa jämlika

villkor oavsett ungdomars socioekonomiska bakgrund,

kön, etniska och kulturella bakgrund eller

funktionshinder - bör prägla ungdomspolitiken.

Målen fokuserar på övergången från att vara ung

till att bli vuxen och avses leda till att den

statliga ungdomspolitiken skall underlätta för

ungdomar att successivt uppnå självständighet genom

eget arbete, egen bostad och egen ekonomi. Målen

utgår från en syn på ungdomar som individer med

förmåga att fatta egna beslut samt med rätt att ha

inflytande över den generella samhällsutvecklingen

och över beslut som rör deras eget liv.

Ungdomsstyrelsen har till uppgift att samordna och

analysera hur ungdomspolitiken utvecklas i

förhållande till de av riksdagen antagna

övergripande målen och de av regeringen fastställda

delmålen. En fördjupad analys skall vart fjärde år

läggas till grund för en redovisning av regeringen

till riksdagen. Det blir då tillfälle för riksdagen

att bedöma om de övergripande målen behöver

kompletteras i något avseende och hur väl delmålen

stämmer med innebörden i de övergripande målen samt

hur väl de har fungerat som instrument för styrning,

uppföljning och utvärdering av den förda ung-

domspolitiken inom olika områden under perioden.

Ungdomsstyrelsen har, som redovisats ovan under

rubriken Bakgrund, gjort en första uppföljning av de

av regeringen fastställda 41 delmålen. Den första

fördjupade analysen skall lämnas till regeringen

efter den första fyraårsperioden med de nya

nationella målen för ungdomspolitiken, dvs. våren

2004.

Utskottet anser att det inte finns anledning för

riksdagen att nu - när de ungdomspolitiska målen

tillämpats i mindre än ett och ett halvt år och när

det ännu återstår närmare tre år innan regeringen

presenterar den första fördjupade analysen för

riksdagen - ta ställning till om det behöver göras

någon komplettering eller något förtydligande av

målen eller av inriktningen av ungdomspolitiken.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår

motion 2000/01: Kr345 (kd) yrkande 41.

Åldersgränser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- ändring av åldersgränser,

- åldersgräns på 18 år för entréavgifter m.m.

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:Kr502 (m) bör riksdagen hos

regeringen begära en översyn av sådana åldersgränser

för ungdomar som baserar sig på födelsedag. Syftet

med översynen skall vara att ta fram underlag för

förslag till riksdagen om nya åldersgränser som i

stället baseras på födelseår. Motionären anför att

det inom en årskull ungdomar upplevs som orättvist

att regler för rösträtt, körkort, rätt att köra

moped, rätt att gå på barnförbjudna filmer m.m. är

knutna till födelsedag. De som ännu inte fyllt år

kan frestas att t.ex. använda falska

legitimationshandlingar.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:K397 (c)

yrkande 12 tillkännage för regeringen att vad som i

motionen benämns Ungdomsfrid bör införas. För att

motverka det utanförskap och den brist på inflytande

som många unga känner i dag bör regeringen låta se

över åldersgränserna för tillträde till offentliga

lokaler, t.ex. restauranger och affärer. I motionen

nämns som exempel att det skulle förekomma kommunala

regler som förbjuder ungdomar under en viss ålder

att vara ute efter ett angivet klockslag.

Enligt FN:s barnkonvention definieras barn som den

som ännu inte fyllt 18 år. I motion 2000/01:Kr505

(kd) yrkas att FN:s barnkonventions åldersgräns på

18 år skall gälla vid sådana olika inträden och

avgifter där det tillämpas en särskild avgift för

barn.

Utskottets ställningstagande

Frågan om att knyta åldersgränser för ungdomar till

födelseår och inte till födelsedag har behandlats

tidigare av riksdagen. På förslag av

konstitutionsutskottet har riksdagen avslagit

motionsyrkanden som syftade till en ändring av

vallagen för att knyta åldersgränsen för rösträtt

till födelseåret (senast i bet. 2000/01:KU11 s.

11-14). Konstitutionsutskottet uttryckte samma

uppfattning i ett yttrande till kulturutskottet

hösten 1999 (1999/2000:KU2y) i samband med

behandlingen av den ungdomspolitiska propositionen

1998/99:115.

I den ungdomspolitiska propositionen (s. 46-49)

anfördes att ett projekt genomfört av

Åldersgränsutredningen (C 1995:02) visade att många

unga önskade att kalenderåret borde gälla när det är

fråga om handlingar som ungdomar regelmässigt gör

tillsammans. Regeringen ansåg dock att frågan borde

undersökas närmare när det gäller

författningsreglerade åldergränsbestämmelser som tar

sikte på s.k. kollektivt handlande inom främst

fritids- och nöjeslivet. Åldersgränser som upplevs

som orättvisa bidrar till att öka avståndet mellan

generationerna och till att splittra upp ungdomar

som annars gör saker på lika villkor, anfördes det i

propositionen. Regeringen avsåg att ta initiativ

till överläggningar med representanter för branschen

om tillträdet till restauranger och nöjeslokaler.

Utskottet har inhämtat att överläggningar hållits

mellan Regeringskansliet och representanter för

restaurangbranschen m.fl. om åldersgränser för ungas

tillträde till restauranger och nöjeslokaler. Syftet

var bl.a. att redovisa den syn på frågan som

uttryckts i den ungdomspolitiska propositionen.

Överläggningarna har emellertid inte resulterat i

någon ändrad praxis.

Några undersökningsresultat beträffande

författningsreglerade åldersgränser har inte

redovisats.

Med hänvisning till riksdagens tidigare

ställningstaganden till frågan om att knyta

åldersgränsen för rösträtt till födelseår och till

att några undersökningsresultat beträffande

författningsreglerade åldersgränser ännu inte

föreligger anser utskottet att riksdagen inte bör

göra några sådana uttalanden som begärs i motionerna

1999/2000:Kr502 (m) och 2000/01:K397 (c) yrkande 12.

Motionsyrkandena avstyrks således.

När det gäller yrkandet i motion 2000/01:Kr505 (kd)

om en åldersgräns på 18 år för entréavgifter m.m.

vill utskottet påminna om att utskottet vid flera

tillfällen har behandlat motionsyrkanden om

entréavgifter till museer för barn och unga.

Utskottet har därvid redovisat att ett av de

kulturpolitiska målen syftar till att

kulturpolitiken skall verka för allas möjlighet till

kulturupplevelser. De statliga och statsunderstödda

institutionerna skall enligt utskottets uppfattning

självfallet ha en prispolitik som gagnar detta mål.

I de offentligt stödda institutionernas eget

intresse bör ligga att ha en sådan prispolitik som i

ett längre perspektiv leder till att de kan hålla

kvar och om möjligt öka sin publik. Barn och unga

har hög prioritet inom kulturpolitiken, varför det

är särskilt angeläget att de uppmärksammas då

biljettpriser fastställs.

Det ankommer inte på riksdagen att ställa krav på

åldersgränser för olika slag av entréavgifter m.m.

vid kommunala eller privata kulturinstitutioner m.m.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr505 (kd).

Könsroller m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

- mediernas påverkan på ungdomars livsstil

och syn på könsroller, jämför reservation 2

(c, fp, mp).

Motionerna

I två motioner, 1999/2000:Kr233 (mp) yrkande 1 och

1999/2000:A819 (mp) yrkande 22, begärs en utredning

av frågan om hur medierna påverkar ungdomars bild av

könsrollerna, av vad som är manligt och kvinnligt.

Bilden av kvinnan och av mannen i medierna är enligt

motionerna många gånger stereotyp. Ungdomar får

svårt att bilda sig en uppfattning om vad det

innebär att bli vuxen och att vara kvinna och att

vara man.

Enligt motion 2000/01:Kr343 (c) yrkande 10 blir

konsekvenserna av mediernas genomslagskraft att unga

kvinnor och män misshandlar sin kropp och sin hälsa,

mycket på grund av de stereotypa kroppsideal som

medierna för fram. Mediernas roll måste utredas i

syfte att bl.a. minska antalet unga som drabbas av

ätstörningssjukdomar och för att hålla debatten om

kroppsideal levande.

I motion 1999/2000:A803 (kd) yrkande 2 - väckt

hösten 1999 - föreslås att Ungdomsstyrelsen skall få

regeringens uppdrag att göra år 2000 till ett

jämställdhetsår, där man särskilt vänder sig till

unga män. Jämställdhetsdebatten måste föras även av

män.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är allvarliga frågor som tas

upp i motionerna. Det är viktigt att barn och unga

inte får en vrångbild av vad det innebär att bli en

vuxen kvinna eller man. Stereotypa och snedvridna

uppfattningar om jämställdhet mellan kvinnor och män

och om könsroller och kroppsideal får inte stå

oemotsagda. Det måste föras en engagerad debatt i

dessa frågor som gör människor - barn, unga och

vuxna - medvetna och som stärker deras förmåga att

göra självständiga bedömningar i dessa frågor.

Ansvaret för att vägleda och medvetandegöra barn och

ungdomar ligger både på föräldrarna och på samhället

i stort. Barn och unga behöver goda förebilder och

samtalspartner inom och utanför familjen. Utskottet

vill understryka att inte minst skolan har en viktig

roll. Genom en levande debatt bör även de kunna

påverkas, som inom medier, reklam m.m. sprider

stereotypa bilder av kroppsideal och av vad som är

manligt och kvinnligt.

Utskottet nämner i det följande några av de

aktörer som har inflytande inom de områden som tas

upp i motionerna.

Ungdomsstyrelsen har ansvar för genomförandet av

statens ungdomspolitik i enlighet med de tre

sektorsövergripande mål som riksdagen fastställt och

som redovisats i det föregående. Målen är styrande

för staten och vägledande och rådgivande för

kommunerna. I den ungdomspolitiska propositionen

hösten 1999 betonades det att inom ungdomspolitiken

måste jämställdhetsaspekten beaktas särskilt. I

Ungdomsstyrelsens ansvar ligger också att verka för

förnyelse av ungdomsverksamheten i kommunerna och i

föreningslivet, att följa och sprida kunskaper om

ungdomars levnadsvillkor och att svara för en

samordnad uppföljning av både statliga och kommunala

insatser för ungdomarna.

Som redovisats i det inledande avsnittet har

regeringen fastställt 41 delmål med utgångspunkt i

de 3 av riksdagen fastställda målen.

Ungdomsstyrelsen skall i samverkan med en rad

myndigheter genomföra uppföljning och utvärdering av

mål och delmål. En fördjupad analys skall lämnas

till regeringen vart fjärde år för att användas som

grund för rapportering till riksdagen. Riksdagen

kommer att få ta ställning till den första rapporten

om tre år och kan då bedöma om det behövs

kompletteringar och ändringar av målen.

Ungdomsstyrelsen har haft i särskilt uppdrag att

göra en genomgång av stödet till ungdomsforskningen

genom dåvarande Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet (HSFR) och har i en rapport bedömt

att det även fortsättningsvis finns behov av

särskilt avsatta medel för ungdomsforskning. I

sammanhanget bör även nämnas att Allmänna

arvsfonden, ofta i samverkan med Ungdomsstyrelsen,

har ett ansvar för stöd till forskning och

utveckling, metodutveckling, information samt

projekt- och försöksverksamhet när det gäller arbete

med och för barn och ungdom.

Enligt 2 § skollagen (1985:1100) skall

verksamheten i skolan utformas enligt grundläggande

demokratiska värden. Den som verkar inom skolan

skall främja aktning för varje människas egenvärde

och särskilt främja jämställdhet mellan könen.

Jämställdheten har således lyfts fram som en

pedagogisk fråga i skolans dagliga arbete.

Statens skolverk har enligt sin instruktion

(1991:1121) till uppgift att inom sitt ansvarsområde

verka för att de mål och riktlinjer som riksdag och

regering fastställt förverkligas. Verket skall följa

upp och utvärdera skolväsendet och publicera

resultaten därav. Verket skall lägga fram de förslag

till regeringen som föranleds av uppföljnings- och

utvärderingsarbetet. Vidare skall verket utarbeta

kommentarmaterial och allmänna råd. Inom sitt

verksamhetsområde skall verket aktivt och medvetet

främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika

rätt och möjligheter. Skolverkets arbete med

värdegrunden för skolans arbete har under det

senaste året stötts av en särskild projektgrupp inom

Utbildningsdepartementet.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet framhålls att det

sätt på vilket flickor och pojkar bemöts i skolan

och de krav och förväntningar som ställs på dem

bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som

är manligt och kvinnligt. Skolan har ett ansvar för

att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge

utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga

och intressen oberoende av könstillhörighet. I

skolans uppdrag ingår att eleverna skall utveckla

sin förmåga till att kritiskt granska fakta och

förhållanden och att inse konsekvenserna av olika

alternativ. Det etiska perspektivet är av betydelse

för många av de frågor som tas upp i skolan.

Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att

ge en grund för och främja elevernas förmåga att

göra personliga ställningstaganden. Motsvarande

frågor behandlas och utvecklas i läroplanen för de

frivilliga skolformerna.

Inom det sociala området finns många av de

statliga, landstingskommunala och kommunala aktörer

som har ansvar för ungdomars hälsa och livsstil.

Utskottet vill i sammanhanget endast påminna om att

nationella folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande

Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91) föreslagit en

folkhälsolag som avser kommuners och landstings

ansvar för att främja folkhälsan. Kommittén har

vidare föreslagit 18 mål för folkhälsoarbetet i

landet. Ett av målen behandlar frågan om trygga och

jämlika uppväxtvillkor. Ett annat avser behovet av

ett samordnat folkhälsoarbete som rör många aktörer

och en samordning av folkhälsofrågorna inom

Regeringskansliet.

Utskottet vill särskilt framhålla den betydelse

och det ansvar som public service-företagen Sveriges

Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB har genom att de skall erbjuda

allmänheten ett mångsidigt programutbud som

kännetecknas av hög kvalitet som skall tillgodose

skiftande förutsättningar och intressen hos

befolkningen. Under nästa tillståndsperiod, åren

2002-2005, skall företagen ägna ökad uppmärksamhet

åt barn och unga, vidga och fördjupa sitt

kulturansvar samt värna om mångfalden i nyhets- och

samhällsbevakning. Programföretagen skall beakta

programverksamhetens betydelse för den fria

åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av

åsikter och meningsyttringar. Radio och TV i

allmänhetens tjänst har en viktig roll att spela i

ett förändrat medielandskap med många nya aktörer

och nya distributionskanaler. (Se prop. 2000/01:94,

bet. 2000/01: KrU8, rskr. 2000/01:268.)

Utskottet vill också framhålla några andra viktiga

aktörer, som har stort inflytande på - och därmed

också ett stort ansvar för - ungdomars livsstil och

deras utveckling av identitet och självuppfattning,

nämligen idrottsrörelsen, musik- och nöjesbranschen

samt ungdomsorganisationerna och övriga

folkrörelser.

Utskottet kan således konstatera att det finns

statliga myndigheter och institutioner som har

ansvar för utformning och verkställighet av statlig

politik som rör ungdomars livsstil och hälsa och

ansvar för utvecklingen av ungdomars förmåga att

kritiskt granska och ta ställning till alla de

budskap med stor genomslagskraft som de nås av från

ett växande medieutbud, inklusive reklam. Utskottet

har också redovisat att det finns statliga

myndigheter med utvärderings- och uppföljningsansvar

inom sina respektive områden, som inbegriper

ungdomars hälsa, trygghet och välfärd. Dessa

instanser har också en skyldighet att till

regeringen rapportera resultaten av sitt arbete och

att lägga fram de förslag till förändringar av den

statliga politiken som kan behövas. Utskottet anser

mot denna bakgrund att det inte föreligger något

behov av en utredning om hur medierna påverkar

ungdomars livsstil och deras bild av könsroller.

Med hänvisning till det omfattande uppdrag

Ungdomsstyrelsen har på det ungdomspolitiska området

och till att jämställdhetsaspekten särskilt skall

beaktas inom ungdomspolitiken som helhet anser

utskottet att det inte är påkallat att

Ungdomsstyrelsen skall utlysa ett särskilt

jämställdhetsår.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000: Kr233 (mp) yrkande

1, 1999/2000:A803 (kd) yrkande 2, 1999/2000:A819

(mp) yrkande 22 och 2000/01:Kr343 (c) yrkande 10.

Ungdomar med annan etnisk bakgrund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om

- ungdomar med annan etnisk bakgrund.

Motionen

Mot bakgrund av att regeringen tagit initiativ till

undersökningar för att öka kunskapen om villkoren

för flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund

framförs i motion 1999/2000:Kr201 (c) att det även

behövs mera kunskap om pojkar med samma bakgrund.

Det har de senaste åren uppmärksammats att pojkar

med invandrarbakgrund ofta får svårigheter såväl med

kulturell tillhörighet som med sin egen självbild.

Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att

Integrationsverket och Skolverket skall få i uppdrag

att öka kunskapen om alla ungdomar med annan etnisk

och kulturell bakgrund och om hur deras ställning i

samhället kan stärkas (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

I den ungdomspolitiska propositionen (1999/2000:115)

anförde regeringen att det saknades djupgående

kunskaper om villkoren för flickor med annan etnisk

bakgrund än majoritetsbefolkningen i landet.

Ungdomsstyrelsen skulle därför få i uppdrag att i

samarbete med Integrationsverket och andra berörda

myndigheter kartlägga den kunskap som fanns och de

åtgärder och metoder som kunde användas för att

stärka deras ställning i samhället. Samtidigt skulle

brister i kunskapen om dessa flickor identifieras.

Ungdomsstyrelsen skulle också informera om

resultaten av kartläggningen.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande (bet.

1999/2000:KrU4) att det både i den ungdomspolitiska

propositionen och i utbildningsutskottets yttrande

(1999/2000:UbU1y) över propositionen hade redovisats

att en rad åtgärder och satsningar pågick eller

förbereddes, när det gäller ungdomar med annan

etnisk eller kulturell bakgrund än svensk bakgrund.

Kulturutskottet ansåg att det inte behövde göras

något särskilt uttalande från riksdagens sida för

att Integrationsverket och Skolverket skulle

uppmärksamma behovet av goda kunskaper om

levnadsvillkoren för både flickor och pojkar inom

dessa kategorier. Utskottet underströk dock att det

många gånger hade påvisats att flickors situation

och problem uppmärksammas i mindre grad än pojkars

och att flickor inte lyckas fånga uppmärksamheten

hos beslutsfattare, lärare och andra ansvariga på

samma sätt som pojkar för att få förmedla sin syn på

den egna situationen. Utskottet ansåg därför att den

kommande kartläggningen av flickor var angelägen.

Utskottet framhöll vidare att en sådan särskild

kartläggning beträffande flickor givetvis inte

innebar att de ansvariga samtidigt skulle minska

uppmärksamheten på pojkars situation.

Integrationsverket fick ett särskilt uppdrag av

regeringen att kartlägga situationen för utsatta

flickor.

Både Ungdomsstyrelsens och Integrationsverkets

uppdrag har redovisats. Medel söks nu hos Allmänna

arvsfonden för fortsatt arbete med projekt och

metodutveckling.

I Integrationsverkets rapport Låt oss tala om

flickor (Integrationsverkets rapportserie 2000:6)

framförs att det viktigaste resultatet av

undersökningen är att problematiken inte är

"flickornas" eller deras "kulturers" utan att det är

en problematik som berör hela samhället. Det handlar

enligt verket främst om generella välfärdsfrågor och

levnadsförhållanden och om hur kommunikationen

mellan samhället och människor med olika bakgrund

fungerar samt olika människor emellan över huvud

taget. Skillnaden mellan flickor med svensk bakgrund

och flickor med annan bakgrund är inte stor med

undantag av skolavbrott på gymnasienivå. Problemen

kan dock vara mera uttalade lokalt i vissa områden,

främst i utsatta och segregerade bostadsområden.

Problem som har sin grund i missförhållanden och

brister i samhället påverkar inte bara flickors utan

även pojkars livsförhållanden. Det finns enligt

rapporten behov av fortsatta och djupare studier.

I budgetpropositionen för år 2001 anförde

regeringen att den kommer att fortsätta med

satsningar som syftar till att förbättra situationen

för barn och unga med utländsk bakgrund, bl.a. inom

skolan och inom ramen för storstadssatsningen.

I sammanhanget bör nämnas att fem nätverk för

ungdomsforskning finns vid universitet och

högskolor, däribland ett nätverk benämnt Ungdomar,

segregation och marginalisering (vid Göteborgs

universitet), ett annat om ungdomar i skolan (vid

Linköpings universitet) samt ett nätverk för frågor

om unga vuxna utifrån aspekterna klass, kön och

etnicitet (vid Lunds universitet).

Utskottet förutsätter - mot bakgrund av det

redovisade - att kunskapsutvecklingen inte mattas

när det gäller ungdomar med annan etnisk bakgrund än

majoriteten i landet och att uppmärksamheten på de

problem som finns bland dessa ungdomar i skolan och

i relationen till samhället och till föräldrarna

även i fortsättningen är stor. Något

tillkännagivande för regeringen från riksdagens sida

i frågan bör inte vara nödvändigt, varför motion

1999/2000: Kr201 (c) yrkande 6 avstyrks.

Ungdomars kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- ungdomars kultur, jämför reservation 3 (c).

Motionen

I motion 2000/01:Kr289 (c) hemställs att riksdagen

skall tillkännage för regeringen att

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör ge

ungdomar möjlighet att framträda med sina egna

budskap och att själva få bestämma över sina projekt

utan att vuxna tar över besluten (yrkande 2). Vidare

bör Kulturrådet stimulera unga människor att både ta

del av och delta i kulturverksamhet (yrkande 3).

Slutligen hemställs att verksamheten inom Ungdomens

kulturmönstring skall få fortsatt stöd av

Kulturrådet (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

När riksdagen hösten 1996 beslöt om en långsiktig

nationell kulturpolitik var ett genomgående tema

barns och ungas rätt till både eget skapande och

deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet.

1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Det betonades då -

liksom i ungdomsproposition 1998/99:115 - att barn

och unga inte är någon enhetlig grupp. De har olika

uppväxtvillkor, föräldrar med olika intressen och

olika ekonomiska förutsättningar. Barn och unga

skapar också sin egen kultur som vuxenvärlden måste

respektera och kommunicera med.

I den kulturpolitiska propositionen framhölls

bl.a. följande (prop. 1996/97:3).

Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste

tidigt få ta del av ett brett kulturutbud och

stifta bekantskap med litteratur, konst, musik

och historia med stöd av engagerade vuxna.

Kulturen blir på det sättet ett viktigt redskap i

barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan

skaffat sig kulturella preferenser där de ofta

inte bara vill vara kulturkonsumenter utan också

kulturproducenter. En kulturpolitik för unga

människor måste därför också ta sin utgångspunkt

i deras eget skapande och kreativa förmåga.

Språket är av stor betydelse för barn och unga.

Satsningar på litteratur och läsande för dessa

grupper är också ett av de prioriterade områdena

i denna proposition.

På utskottets förslag begärde riksdagen hösten 1999

att den parlamentariska språkpolitiska utredning som

nu arbetar skulle tillsättas. I utredningen skall

både ett traditionellt kulturarvsperspektiv och ett

demokratiskt perspektiv prägla arbetet (bet.

1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).

Delaktighetsmålet för den nationella

kulturpolitiken gäller självfallet barn och

ungdomar.

De nationella kulturpolitiska målen skall vara

styrande för statlig verksamhet. De är också avsedda

att vara vägledande för landstingens och kommunernas

insatser på kulturområdet. Kulturrådet har i sin

omvärldsanalys år 2001 (Om världen 2001) diskuterat

barnens rätt till konst och kulturliv och därvid

bl.a. framhållit skolans stora betydelse för att

eleverna skall få möta kulturen i alla dess

bemärkelser under sin skoltid och att skapande

verksamhet inte får ses som en marginell företeelse

i skolan utan skall integreras i skolans dagliga

arbete. Alla lärare i skolan har ansvar för kulturen

som en del i lärandet. Kulturrådet anför att

skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga

institutioner utanför skolan. Konstnärer bör få nya

roller i skolan.

Det bör i sammanhanget också nämnas att

folkbildningen, som har ett särskilt uppdrag när det

gäller kultur, gör värdefulla insatser för ungdomars

kultur. Även i denna verksamhet kan de nationella

kulturpolitiska målen vara vägledande för

inriktningen.

Ett av de tre mål för ungdomspolitiken som

fastställts av riksdagen är att ungdomar skall ha

verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.

Bland de 41 delmål för ungdomspolitiken som

regeringen fastställt finns några som rör ungdomars

delaktighet i kulturlivet och möjligheter till

kulturupplevelser och eget skapande.

Ungdomsstyrelsen har, i samarbete med en lång rad

myndigheter däribland Kulturrådet, sammanställt en

rapport om det första året efter det att de

övergripande målen för ungdomspolitiken antogs.

Ungdomsstyrelsen skall lämna en fördjupad

uppföljnings- och utvärderingsrapport till

regeringen vart fjärde år. Riksdagen får således

tillfälle att ta del av regeringens bedömning av den

första fördjupade rapporten om tre år.

Då det gäller statligt bidrag till Ungdomens

kulturmönstring vill utskottet påminna om att

riksdagen anvisar anslag som regeringen ställer till

Kulturrådets disposition för bidrag till allmänna

kulturändamål. Det ankommer - liksom tidigare -

således på Kulturrådet att besluta i frågan om

bidrag till Ungdomens kulturmönstring.

Utskottet anser att det mot bakgrund av det

anförda inte är påkallat att riksdagen gör några

sådana tillkännagivanden för regeringen om ungdomars

kultur som begärs i motion 2000/01:Kr289 (c)

yrkandena 2, 3 och 4, varför motionsyrkandena

avstyrks.

Ungdomsperspektiv i internationellt

utvecklingssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- ungdomsperspektiv i internationellt

utvecklingssamarbete.

Motionen

Styrelsen för internationell utveckling (Sida) bör

enligt motion 2000/01: Kr345 (kd) få i uppdrag att

anlägga ett ungdomsperspektiv på allt

utvecklingssamarbete i syfte att ta till vara

svenska ungdomars engagemang för internationell

rättvisa (yrkande 42). Därmed säkerställs också att

biståndet når den unga befolkningen i

mottagarländerna på ett tillfredsställande sätt.

Sida bör också se över ungdomsorganisationernas

möjlighet att bedriva utvecklingssamarbete,

utbytesprogram och demokratibistånd.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen av den ungdomspolitiska

propositionen hösten 1999 och med anledning av ett

motionsyrkande motsvarande det nu aktuella utgick

utskottet från att Sida även fortsättningsvis skulle

utveckla sitt samarbete med olika

ungdomsorganisationer som kan dela med sig av

erfarenheter och ge unga människors syn på

utvecklingsverksamheten. Utskottet förutsatte också

att man i kommande samarbete mellan

Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och

Sida skulle ta till vara de erfarenheter som

ungdomar har av arbete och medverkan i

biståndsprojekt (bet. 1999/2000:KrU4).

Ett av de av riksdagen fastställda målen för

ungdomspolitiken innebär att ungdomars engagemang,

skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas

till vara som en resurs. Ett av de 41 delmål som

regeringen fastställt innebär att ungdomars

engagemang skall tas till vara som en resurs i det

internationella utvecklingssamarbetet. Uppföljningen

av det första året med detta verksamhetsmål har

gjorts av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Sida.

Sida har till Ungdomsstyrelsen rapporterat en rad

insatser som syftar till att bredda intresset bland

unga för globala frågor samt att engagera unga i

internationellt utvecklingsarbete och till olika

former av internationella uppdrag och

biståndsarbete. Sida fördelar bidrag till

ungdomsorganisationer som själva arbetar med frågor

om ungas engagemang i internationellt

utvecklingssamarbete. Sida redovisar också att man

arbetar för att lyfta fram ungdomsperspektivet i

verksamheten. En fördjupad uppföljnings- och

utvärderingsrapport med utgångspunkt i de 41

delmålen kommer att avlämnas till regeringen efter

år 2003.

Utskottet anser att riksdagen inte behöver göra

det i motionen yrkade uttalandet för att regeringen

skall uppmärksamma behovet av ett ungdomsperspektiv

i det internationella utvecklingsarbetet. Motion

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 42 avstyrks därför.

Internationellt ungdomsutbyte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- Europeiskt Ungdomscentrum i Eksjö,

- ungdomsutbyte i Östersjöregionen.

Motionerna

I två motioner behandlas Europeiskt Ungdomscentrum i Eksjö. I

båda motionerna redovisas att syftet med detta

centrum är att bidra till ökad förståelse mellan

olika nationer, kulturer och religioner, värna

demokratin och främja respekten för de mänskliga

rättigheterna, stimulera ungdomar till ett ökat

ansvarstagande i samhällsutvecklingen samt medverka

till ett internationellt spridande av miljövänligt

tänkande grundat på Agenda 21. I motionerna

redovisas att Europarådet avser att bygga upp ett

nätverk av ungdomscentra i Europa.

Enligt motion 2000/01:Kr528 (s) bör riksdagen

tillkännage för regeringen att stöd bör ges för

arbetet med Europafrågor vid detta centrum. I motion

2000/01:Kr529 (c) begärs att centrumet skall ges

legitimitet som Sveriges representant i Europarådets

nätverk.

I motion 2000/01:Kr530 (c, fp) framhålls att

ungdomars medverkan till att bryta gamla strukturer

och deras förmåga att skapa något nytt och något

gemensamt är avgörande för om Östersjösamarbetet

skall få kraft och innehåll. Studenters och övriga

ungdomars möjlighet till ungdomsutbyte och resande

mellan länderna kring Östersjön bör stärkas. Sverige

bör avsätta medel för en ungdomsfond med detta

syfte. Det yrkas att regeringen skall ta initiativ

till att samla ungdomar från länderna kring

Östersjön för att finna rätta former som kan ge

stimulans till ett ökat ungdomsutbyte i

Östersjöregionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att Europarådets direktorat

för ungdomsfrågor arbetar för upprättandet av ett

nätverk av ungdomscentra i Europa. Från början

ingick i planerna att ett centrum skulle utpekas i

varje land att ingå i nätverket. Medlemsländerna i

rådet har emellertid ansett att denna del av

planerna inte bör genomföras, bl.a. mot bakgrund av

att det i länderna finns flera ungdomscentra med

värdefull verksamhet som - utan att endast ett av

dem utpekas - skulle kunna vara medlemmar i

nätverket. Utskottet anser att det ankommer på

Europarådet att ta ställning till i vilka former det

planerade nätverket bör utformas och byggas upp.

Utskottet har också inhämtat att Europeiskt

Ungdomscentrum i Eksjö fått statliga bidrag i olika

former under uppbyggnadstiden. I den mån ytterligare

bidrag skall ges får det ankomma på de

bidragsgivande instanserna att avgöra denna fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2000/01: Kr528 (s) och

2000/01:Kr529 (c).

Utskottet har inhämtat att Ungdomsstyrelsen sedan år

1998 har bedrivit en satsning för utbyte mellan

ungdomsorganisationer i Östersjöområdet. Projekten

skall ge förutsättningar för att utveckla ett

ömsesidigt samarbete i Östersjöregionen.

Verksamheten har under åren 1999 och 2000 bedrivits

med medel, 4 miljoner kronor per år, från Allmänna

arvsfonden. Det ankommer på Ungdomsstyrelsen och

Allmänna arvsfonden att besluta om, och i vilka

former, verksamheten kan drivas vidare. En

utvidgning av projektet till Barentsregionen har

skett. Utskottet anser att det inte behövs något

initiativ från riksdagen i frågan, varför motion

2000/01:Kr530 (c, fp) avstyrks.

Ungdomspolitik i kommunerna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- överläggningar med Kommunförbundet om stöd

till ungdomsverksamheter,

- insatser för ungdomar i Kalmar län.

Motionerna

Det är enligt motion 2000/01:Kr502 (kd) allvarligt att många av

de ungdomsgårdar som byggdes upp på 1970-talet har

stängts. Det har ofta varit ungdomsgårdarna som har

fångat upp ungdomar på glid. Ungdomsgårdarna har

också varit mötesplatser för ungdomar med olika

etniska bakgrunder och identiteter under

överinseende av engagerade vuxna. Nedskärningarna

har även drabbat förenings- och idrottsverksamheten.

Dessa sektorer har en stor betydelse för samhället i

stort och för den enskilde individen. Riksdagen bör

därför tillkännage för regeringen att den bör ta

initiativ till överläggningar med Kommunförbundet om

vad man kan göra för att få fungerande kommunala

ungdomsgårdar och stöd till förenings- och

idrottsverksamhet för unga.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:Kr527 (c) göra

ett tillkännagivande för regeringen om behovet av

ökade insatser för ungdomar i Kalmar län.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet om överläggningar med

Kommunförbundet vill utskottet anföra följande.

I den ungdomspolitiska propositionen (1998/99:115

s. 65-71) berördes även ungdomspolitiken i

kommunerna. Regeringen underströk betydelsen av att

de kommunala bidragen till ungdomsföreningar

utformas på ungdomarnas egna villkor och utifrån

lokala behov och möjligheter. Kommunerna bör enligt

propositionen utgå från sina egna förutsättningar

och utarbeta metoder för att i dialog med ungdomar i

kommunen utveckla flexibla system för stöd till

ungdomarnas egna fritidsverksamheter. Regeringen

välkomnade att Kommunförbundet avsåg att genomföra

en regional seminarieverksamhet med samtliga

kommuner om framtida stöd till lokal idrotts- och

ungdomsverksamhet.

Sedan riksdagen fastställt målen för

ungdomspolitiken beslöt regeringen om 41 delmål mot

vilka ungdomspolitiken skall följas upp och

utvärderas. Enligt ett av dessa delmål skall

ungdomar ha tillgång till ändamålsenliga

mötesplatser, där ungdomar ges inflytande över

verksamheten. Till uppföljningen av det första årets

verksamhet sedan målen antogs har Kommunförbundet

gjort en kartläggning av fritidsanläggningar. Denna

påvisar att en kraftig minskning av antalet skett

under de tio senaste åren. Variationen mellan

kommunerna är stor. I en rapport från

Ungdomsstyrelsen, Utrymme att mötas

(Ungdomsstyrelsens rapport nr 19) har visats att

tillgången till lokaler för ungdomsverksamhet

varierar mellan olika slag av verksamheter.

Regeringen har hösten 1999 avsatt medel,

sammanlagt 20 miljoner kronor för tre år, från

Allmänna arvsfonden för projekt som stimulerar

förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan

fritidsverksamhet för ungdomar, där föreningar och

kommuner arbetar gemensamt.

I budgetpropositionerna för åren 2000 och 2001 har

särskilda medel avsatts under anslagen till

ungdomsorganisationer respektive till bidrag till

allmänna samlingslokaler för informationsinsatser

och utredningsarbete som avser ungdomars utnyttjande

av samlingslokaler. I budgetpropositionen för år

2002 anges att medel för verksamheten ingår i

anslaget till bidrag till samlingslokaler även detta

år.

Utskottet utgår från att regeringen, när den

finner det nödvändigt, tar kontakt med

Kommunförbundet för överläggningar om de viktiga

frågor som rör stödet till ungdomars

fritidsverksamhet och föreningsverksamhet och till

lokaler för sådana verksamheter. Något

tillkännagivande från riksdagens sida bör inte vara

nödvändigt för att så skall ske. Utskottet avstyrker

därför motion 2000/01:Kr502 (kd).

Utskottet vill påminna om att

riksdagens beslut om ungdomspolitik

och om insatser för ungdomar är av

generell karaktär och avser ungdomar

i hela landet. De fastställda målen

för ungdomspolitiken gäller Kalmar

län, lika väl som övriga län i

landet. Detsamma gäller frågor om

mantalsskrivning och - vilket

behandlats i det föregående -

författningsreglerade

åldersgränsbestämmelser. Statliga

bidrag till exempelvis

ungdomsorganisationer,

ungdomskultur, utbildning och

arbetsmarknadsåtgärder fördelas av

regeringen och myndigheter utifrån

fastställda regler. Utskottet

avstyrker yrkandet i motion

2000/01:Kr527 (c) om ett uttalande

om insatser för ungdomar i Kalmar

län.

Statsbidrag till trossamfund m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan

i Sverige,

- statligt stöd till sekulära

livssynsorganisationer och till humanistisk

konfirmation.

Motionerna

I motion 2000/01:Kr531 (s) behandlas frågor om

statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan i

Sverige. Motionären begär - mot bakgrund av en i

motionen redovisad debatt som förts i medierna under

år 2000 - att en översyn skall göras av om de

offentliga medel som går till Opus Dei

överensstämmer med gällande regelverk (yrkande 1).

Vidare bör riksdagen enligt motionen tillkännage för

regeringen att en översyn bör göras så att frågan om

att unga, som ännu inte är myndiga, utsätts för

fysiska övergrepp och andlig kränkning blir föremål

för en dialog mellan företrädare för regeringen och

Katolska kyrkan (yrkande 2). Slutligen hemställs att

riksdagen skall tillkännage för regeringen behovet

av att statsbidraget till Katolska kyrkan ses över

(yrkande 3).

I motion 2000/01:Kr532 (s) hemställs att sekulära

och religiösa livssynsorganisationer skall

jämställas i statsbidragshänseende. Statligt stöd

till sekulära livssynsorganisationer, exempelvis

Humanisterna, bör lämnas av samma skäl som angetts

för stödet till de fria trossamfunden, nämligen att

de "medverkar i den ständigt pågående

normbildningsprocessen, och denna process är

nödvändig för att upprätthålla och stärka

grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar

på". Då mer än hälften av svenskarna i

undersökningar sagt sig inte tro på Gud borde

livssynsorganisationer få statligt bidrag och

möjlighet att ta in "kyrkoavgifter" via

Riksskatteverket för att få reella möjligheter att

förmedla samhällets värdegrunder till icke troende

människor.

Vidare tar samma motionärer i motion 2000/01:Kr533

(s) upp frågan om statligt stöd till det som i

motionen benämns humanistisk konfirmation och

handledarutbildning för sådan. Motionärerna anser

att den i skolans läroplaner inskrivna värdegrunden

är en utomordentlig sammanfattning av de

humanistiska ideal som det svenska samhället bygger

på. Skolan har en central roll men räcker ändå inte

till. En brett organiserad sådan humanistisk

konfirmation som beskrivs i motionen skulle kunna

bli ett viktigt stöd till förmedling av samhällets

demokratiska värdegrund till ungdomar. I Norge,

Finland och Tyskand finns liknande verksamhet med

stöd från det allmänna. Utgångspunkt skall vara

humanismens syn på människan, nämligen att varje ung

människa har ett värde som inte får kränkas, att

varje ung människa bör ha möjlighet och frihet att

utvecklas moraliskt, etiskt och intellektuellt och

därmed forma sin egen personlighet och att varje ung

människa har rätt att få kunskap om samt uppleva

intentionerna i FN:s förklaring om de mänskliga

rättigheterna och i FN:s barnkonvention.

Bakgrund och gällande bestämmelser

Statligt bidrag till trossamfund

Riksdagen beslöt år 1971 om statligt bidrag till trossamfund.

Under åren har kretsen av bidragsberättigade

trossamfund ökat. Bidragen har fördelats enligt en

förordning utfärdad av regeringen och medel har

anvisats över statsbudgeten.

Riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade

relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.

den 1 januari 2000 har följts av fyra propositioner

om olika frågor som hör samman med principbesluten.

Den fjärde propositionen (1998/99:124) behandlade

bl.a. det framtida statliga stödet till

trossamfunden i form av statsbidrag och - för

registrerade trossamfund - sådan kostnadsfri

avgiftshjälp som Svenska kyrkan får.

Enligt proposition 1998/99:124 bör de krav som

ställs upp för statligt bidrag till trossamfund

främst vara av formell natur, men det bör också ske

en prövning av hur samfunden förhåller sig till

samhällets grundläggande värderingar. Detta får inte

innebära att det sker någon närmare prövning och

värdering av samfundets lära i förhållande till

samhällets gemensamma värdegrund. Samfunden skall

dock bidra till att upprätthålla och stärka

samhällets grundläggande värderingar.

Riksdagen antog hösten 1999 det i proposition

1998/99:124 framlagda

förslaget till lag om stöd till trossamfund (yttr.

1999/2000:KrU3y, bet. 1999/2000:KU5, rskr.

1999/2000:45).

Det statliga stödet till trossamfunden skall

enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund

bidra till att skapa förutsättningar för

trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt

inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst,

själavård, undervisning och omsorg. Statsbidrag får

endast lämnas till ett trossamfund som bidrar till

att upprätthålla och stärka de grundläggande

värderingar som samhället vilar på och som är

stabilt och har egen livskraft. Regeringen bestämmer

vilka trossamfund som kan få bidrag. Regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om fördelning av statsbidrag.

Regeringen har i förordningen (1999:974) om

statsbidrag till trossamfund angivit vilka

trossamfund, samverkansorgan och församlingar som

bidrag får lämnas till. Dessa är 19 samfund eller

församlingar och två samverkansorgan. Bland de 19

samfunden eller församlingarna finns Romersk-

Katolska kyrkan i Sverige. Vidare får bidrag lämnas

till teologisk utbildning som anordnas vid sex olika

angivna institut, däribland Prästseminariet vid

Stockholms katolska stift.

Bidrag till trossamfund lämnas i form av

organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och

projektbidrag. Frågor om bidrag prövas av den

statliga myndigheten Samarbetsnämnden för

statsbidrag till trossamfund. Samarbetsnämnden får

meddela närmare föreskrifter om förutsättningarna

för bidrag enligt förordningen. Trossamfund eller

församling som fått bidrag skall till

Samarbetsnämnden lämna de redovisningshandlingar,

verksamhetsberättelser och andra uppgifter som

nämnden bestämmer. Nämnden får besluta att ett

beviljat bidrag inte skall betalas ut om det kan

antas att bidraget har beviljats på felaktiga

uppgifter. Nämnden får också besluta att ett bidrag

skall betalas tillbaka om det har beviljats på grund

av felaktiga uppgifter, om det inte används för det

ändamål det beviljats för eller om trossamfundet

eller församlingen inte lämnar sådana handlingar och

andra uppgifter som de skall göra enligt

förordningen.

Begreppet konfirmation

Ordet konfirmation härrör från det latinska ordet confirmatio

som betyder befästande, bekräftelse. Enligt

Nationalencyklopedin (NE) används ordet konfirmation

i svenska språket i två bemärkelser, dels för en

kyrklig välsignelsehandling med anknytning till

dopet eller, i vissa kyrkor, en handling som

bekräftar dopet, dels - i speciell juridisk

betydelse - för en bekräftelse av ett avtal samt

ibland i fråga om orderbekräftelse.

Konfirmation i kyrklig bemärkelse utgör avslutning

på kyrkans dopundervisning (konfirmandundervisning)

och utförs med handpåläggning som tecken på löftet

om Andens hjälp till konfirmanden att leva som

kristen. Enligt NE lösgjordes under 400-talet i

västkyrkan handpåläggning och smörjelse från

dopakten till en självständig konfirmationsakt

förlagd till sjuårsåldern. Sedan konfirmationen

avskaffats i Sverige på 1500-talet genom

reformationen infördes under 1600-talet ett system

med kunskapsförhör före ungdomars första

nattvardsgång. Under 1700-talet utformades på många

håll en gudstjänst för ungdomars första

nattvardsgång. I 1811 års kyrkohandbok infördes

ritual för denna gudstjänst med kunskapsförhör,

bekännelse och förnyande av doplöftena jämte

tillträde till nattvarden. I ritualen 1917 används

benämningen konfirmation. Enligt kyrkohandboken 1986

är konfirmation inte längre ett villkor för

tillträde till nattvarden. En liknande akt finns

också inom vissa frikyrkor som avslutning på

kristendoms- eller konfirmationsskola.

Konfirmationens stora betydelse i folklivet i

gången tid sammanhänger enligt NE med att den

inträffade i övergången mellan barndomen och

vuxenlivet. Den fick därigenom karaktär av

övergångsrit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis frågan om

statsbidraget till Romersk-Katolska kyrkan i

Sverige.

Utskottet har i det föregående redovisat att det

är regeringen som beslutar om vilka trossamfund som

kan få statligt bidrag och att det är den statliga

myndigheten Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund som beslutar om fördelningen av bidragen

och som granskar att statsbidragen används i

enlighet med den av riksdagen antagna lagen

(1999:932) om stöd till trossamfund, regeringens

förordning (1999:974) om statsbidrag till

trossamfund samt de närmare föreskrifter om

förutsättningarna för bidrag enligt förordningen som

Samarbetsnämnden meddelar.

Utskottet utgår från att de 19 trossamfund och

församlingar och de två samarbetsorgan som i dag får

statligt bidrag till religiös verksamhet i form av

gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg

följer de bestämmelser som reglerar användningen av

bidragen och att Samarbetsnämnden håller sig

underrättad om att så är fallet. Utskottet har från

Samarbetsnämnden inhämtat att nämnden anser det vara

lämpligt att göra en mera ingående uppföljning och

utvärdering av de år 1999 beslutade reglerna för

statsbidrag till trossamfund först när några års

erfarenheter har hunnit samlas.

Utskottet utgår vidare från att regeringen tar de

kontakter med representanter för olika samfund, som

regeringen finner behov av, utan att riksdagen gör

något uttalande i frågan.

Utskottet vill understryka att motivet för

statsbidraget till trossamfunden är att samfunden

generellt sett är samhällsnyttiga organisationer som

medverkar till den ständigt pågående

normbildningsprocessen och att denna process är

nödvändig för att upprätthålla och stärka de

grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar

på. Detta innebär bl.a. att de bidragsberättigade

samfunden bör motverka alla former av rasism och

andra typer av diskriminering och motverka våld och

brutalitet. Samfunden bör också verka för

jämställdhet mellan kvinnor och män och för att

deras medlemmar och betjänade vägleds av etiska

principer som är förenliga med samhällets

grundläggande demokratiska värderingar. (Se prop.

1998/99:124.)

Utskottet har i anslutning till behandlingen av

motion 2000/01:Kr531 (s) inhämtat att den

organisation som oftast kallas Opus Dei är en s.k.

prelatur benämnd Prelatur av det Heliga Korset och

Opus Dei (Guds verk), vilken verkar inom och är

godkänd av Katolska kyrkan. Organisationen leds av

en prelat utsedd av påven och består av både präster

och lekmän. Den som önskar bli medlem ansöker

tidigast vid 16 ½ års ålder om att få ansluta sig.

Medlemskap kan beviljas tidigast från 18 års ålder.

De första fem åren bekräftas medlemskapet varje år

på medlemmens initiativ. I annat fall upphör

medlemskapet. Först efter de fem åren blir

medlemskapet på livstid. Medlemmarna finns i många

länder och hör i allmänhet - liksom andra medlemmar

av Katolska kyrkan - till den församling och det

stift där de bor. Om en medlem startar och driver

verksamhet inom t.ex. utbildning, sjukvård och

kultur kan Opus Dei, om medlemmen så önskar, ta

ansvar för den andliga omsorgen inom verksamheten,

som därefter är ett av Opus Deis s.k. kooperativa

verk. Exempel på sådan verksamhet kan vara

utbildnings- och studiecentra till vilka

ungdomsföreningar kan vara anslutna, studenthem m.m.

Utskottet vill klarlägga att statsbidrag inte

utgår till prelaturen Opus Dei. Dess medlemmar

tillhör, som individer, både Opus Dei och Romersk-

Katolska kyrkan. Den Romersk-Katolska kyrkan i

Sverige är, som tidigare redovisats,

bidragsmottagare enligt förordningen (1999:974) om

statsbidrag till trossamfund.

Utskottet har i det föregående redovisat att det

ankommer på regeringen att besluta om vilka

trossamfund som skall vara berättigade till

statsbidrag och att det ankommer på Samarbetsnämnden

för statsbidrag till trossamfund att pröva frågor om

bidrag och att granska användningen av beslutade

bidrag m.m. Utskottet finner inte anledning att

föreslå riksdagen att ändra på denna ordning.

Utskottet anser mot bakgrund av den redovisade

ansvarsfördelningen mellan riksdagen, regeringen och

Samarbetsnämnden att riksdagen bör avslå motion

2000/01:Kr531 (s).

I fråga om statligt stöd till sekulära

livssynsorganisationer i enlighet med motion

2000/01:Kr532 (s) och till den humanistiska

konfirmation som tas upp i motion 2000/01:Kr533 (s)

vill utskottet anföra följande.

Utskottet har i det föregående kort redovisat

bakgrunden till den kristna konfirmationen i

Sverige. Utskottet har uppfattat att den i motion

2000/01:Kr533 (s) redovisade "humanistiska

konfirmationen" är en motsvarighet till den

övergångsrit som den kristna konfirmationen är.

Statsbidraget till trossamfund är avsett att bidra

till att skapa förutsättningar för trossamfunden att

bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet

i form av gudstjänst, själavård, undervisning och

omsorg. Grundförutsättningarna, bestämmelserna och

motiven för detta statsbidrag är därför inte

tillämpliga när det gäller frågan om ett statligt

bidrag till sekulära livssynsorganisationer. Det är

för den skull inte sagt att sekulära

livssynsorganisationer inte skulle bedriva en

verksamhet som är värdefull för samhället, när det

gäller att bidra till att upprätthålla och stärka de

grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Som redovisas i motion 2000/01:Kr533 (s) är t.ex.

avsikten med den i motionen redovisade humanistiska

konfirmationen att den skall förmedla den

ideologiska grund som utgörs av FN:s förklaring om

de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention

samt regeringsformen och ingressen om värdegrunden i

skolans läroplaner.

Utskottet vill framhålla det ansvar som alla

föräldrar har för att göra barnen medvetna om det

demokratiska samhällets grundvalar och att med dem

diskutera de grundläggande värderingarna i

samhället.

Ett mycket stort ansvar vilar på skolan att

förmedla den i skolans läroplaner inskrivna

värdegrunden. Det är, som motionärerna framhåller,

viktigt att denna värdegrund får genomslag i det

praktiska skolarbetet så att samhällets centrala

värden kan föras över till barn och ungdomar.

Utskottet vill påminna om den roll som

föreningslivet och folkbildningen kan spela när det

gäller att förmedla och med barn och ungdomar

diskutera de demokratiska värden som samhället vilar

på. De kan också göra betydelsefulla insatser när

det gäller utbildning av ledare och handledare för

sådan verksamhet bland ungdomar. De föräldrar och

organisationer som önskar förbereda ungdomar för en

sådan humanistisk konfirmation som beskrivs i motion

2000/01:Kr533 (s) skulle kunna göra detta i

samarbete med den statsbidragsstödda folkbildningen.

I sammanhanget vill utskottet också nämna att den

som önskar genomföra en privat humanistisk

konfirmationsceremoni skulle kunna använda och låta

sig inspireras av den nyligen utgivna Högtidsboken

(En bok för alla, 2000).

Utskottet vill också nämna att ett förslag från

Ungdomsstyrelsen om ändrade regler för statsbidrag

till ungdomsorganisationerna bl.a. innehåller ett

förslag om bidrag till generationsövergripande

verksamhet. Frågorna har beretts inom

Regeringskansliet, och förslag om nya

grundbidragsregler föreligger i den nyligen

avlämnade budgetpropositionen. Utskottet behandlar

detta förslag och motionsyrkanden om bidrag till

generationsövergripande organisationer i sitt

kommande budgetbetänkande 2001/02:KrU1.

Utskottet har funnit att riksdagen inte bör ta

ställning för ett jämställande av religiösa

trossamfund och sekulära livssynsorganisationer i

statsbidragshänseende. Utskottet kan i enlighet

härmed inte heller tillstyrka att ett särskilt

statsbidrag skall utgå till sådan humanistisk

konfirmation som tas upp i motion 2000/01:Kr533 (s).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2000/01:

Kr532 (s) och 2000/01:Kr533 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Inriktningen av ungdomspolitiken (punkt 1)

av Inger Davidson och Dan Kihlström båda (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr345 yrkande 41.

Ställningstagande

Ungdomspolitiken bör enligt vår mening bygga på en

bredare helhetssyn än den som präglar inriktningen

av 1999 års ungdomspolitik. Detta gäller bl.a. den

enskildes överblick över sitt eget liv och sin

person. Ungdomsåren är i hög grad den tid då

individens identitet formas. Den utvecklas i samspel

med föräldrar och familj, andra små naturliga

gemenskaper och det omgivande samhället. I dag

saknar tyvärr många ungdomar vuxna i sin närhet som

orkar, och har tid och vilja att vara den

trygghetsfaktor som är en förutsättning för

frigörelseprocessen och identitetsskapandet.

Ungdomarnas rätt till goda uppväxtvillkor, som

tillgodoser både behovet av trygghet och personlig

utveckling, bör betonas mera. Vi anser att detta bör

vara kärnan i det ungdomspolitiska arbete som bör

ligga till grund för alla diskussioner om såväl

identitet som självständighet och inflytande.

Frågor som rör ungdomars allmänna välbefinnande

måste få en mera framträdande plats i

ungdomspolitiken. Barn och ungdomar bör få uppleva

framtidstro och hopp. Vi vuxna måste göra allt för

att stödja barn och ungdomar, hjälpa dem att se

mening i tillvaron. Under tonåren är den psykiska

omvårdnaden mycket viktig och regeringen borde

uppmärksamma detta.

De offentliga insatserna får inte utformas eller

genomföras så att de leder till att de unga, deras

föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte känner

sitt ansvar. I stället skall det offentliga ha ett

aktivt ansvar för att stödja de frivilliga, positiva

krafterna i den ungas omgivning och ta ett särskilt

ansvar för de mest utsatta grupperna i samhället.

Riksdagen bör ges ökad möjlighet att påverka

inriktningen av ungdomspolitiken. Regeringen bör

därför förelägga riksdagen förslag om både mål och

delmål för ungdomspolitiken. Dessa mål och delmål

bör utgå från vad som förordas i motion Kr345 (kd).

En mera löpande avstämning av resultaten av

ungdomspolitiken bör ske. Det räcker inte med en

fördjupad analys vart fjärde år av ungas

levnadsförhållanden i förhållande till målen för den

nationella ungdomspolitiken.

Riksdagen bör med bifall till motion 2000/01:Kr345

(kd) yrkande 41 som sin mening tillkännage för

regeringen vad vi här anför om inriktningen av

ungdomspolitiken.

2. Mediernas påverkan på ungdomars livsstil och

syn på könsroller (punkt 4)

av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 1999/2000:Kr233

yrkande 1, 1999/2000:A819 yrkande 22 och

2000/01:Kr343 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att det är nödvändigt att genom en särskild

utredning få bättre kunskap om hur medierna påverkar

ungdomars bild av könsroller och av vad som är

kvinnligt och manligt. Utredningen bör också omfatta

en översyn av mediernas roll och ansvar för hur de

påverkar ungdomars syn på kroppsideal och hur detta

påverkar deras livsstil. Genom en sådan översyn bör

man också få ett samlat helhetsgrepp på den kunskap

som redan finns och klarlägga på vilka områden det

behövs mera kunskap. Resultaten av utredningens

arbete bör kunna ge ett bättre utgångsläge för dem

som är ansvariga för ungdomarnas välfärd och hälsa i

deras arbete med att göra ungdomar mera medvetna om

vilken påverkan medierna har på deras liv och

självbild och med att stödja deras utveckling till

självständigt tänkande individer och kritiska

granskare av olika påverkansformer i medier och

andra sammanhang.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

1999/2000:Kr233 (mp) yrkande 1, 1999/2000:A819 (mp)

yrkande 22 och 2000/01:Kr343 (c) yrkande 10

tillkännage vad vi har anfört om en utredning om

mediernas påverkan på ungdomars livsstil och

uppfattning om könsroller.

3. Ungdomars kultur (punkt 7)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs

i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Kr289 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Jag anser att vuxna bör ta till vara barns och

ungdomars önskemål om att få delta i planeringen och

utformningen av kulturverksamhet för de unga.

Ungdomar har egna idéer och vill genomföra egna

verksamheter. Det är därför viktigt att inte

degradera dem till rollen som enbart deltagare i

olika kulturprojekt. De bör ha rollen som

initiativtagare. De unga bör ha rätt att själva få

bestämma vilken kultur man bör satsa på, både för

kvalitetens skull och för att ta till vara

ungdomarnas entusiasm och stärka deras

självförtroende.

De två största bidragsgivarna till ung kultur,

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden, bör inte

stödja projekt som styrs av vuxna och som endast

reducerar ungdomskulturen till att vara en

förebyggande insats mot ungdomars problem.

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden måste ge

ungdomar möjlighet att framträda med sina egna

budskap och att själva få bestämma.

Jag anser också att Kulturrådet bör stimulera unga

människor att både ta del av och delta i

kulturverksamhet och att rådet dessutom bör ge

Ungdomens kulturmönstring fortsatt bidrag.

Jag anser att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr289 (c) yrkandena 2-4 bör tillkännage som

sin mening för regeringen vad jag här har anfört om

ungdomars kultur.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Ändring av åldersgränser (punkt 2)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c)

anför:

Vi har stor förståelse för ungas känslor av

orättvisa och utanförskap när det gäller olika

åldersgränser som splittrar dem. Detta exemplifieras

i motionerna 1999/2000:Kr502 (m) och 2000/01:K397

(c), i vilka en översyn av dessa frågor begärs. Vi

anser att det bör ankomma på de ansvariga, t.ex.

kommuner, restauranger och nöjesarrangörer, att ägna

de problem som tas upp i motionerna ett ökat

intresse. Det är också vår förhoppning att man inom

Regeringskansliet fullföljer tankarna på en

undersökning av de författningsreglerade

åldersgränserna.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

år 1999

1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att öka kunskapen

om ungdomar med annan etnisk och kulturell

bakgrund,

1999/2000:Kr233 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning

om hur medierna påverkar ungdomars bild av

könsroller, kvinnligt som manligt.

1999/2000:Kr502 av Lars Elinderson (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

sådana åldersgränser för ungdomar som baserar sig på

födelsedag och att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till åldersgränser baserade på

födelseår.

1999/2000:A803 av Magnus Jacobsson (kd) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att

Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att göra år 2000

till ett jämställdhetsår där man särskilt vänder

sig till unga män.

1999/2000:A819 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en utredning om

hur medierna påverkar ungdomars bild av könsroller

liksom manligt och kvinnligt.

Motioner från allmänna motionstiden

år 2000

I detta sammanhang behandlar utskottet nedan

uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör ge

ungdomar möjlighet att framträda med sina egna

budskap och att själva få bestämma över sina

kulturprojekt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet

bör stimulera unga människor att både ta del av

och delta i kulturverksamhet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fortsätta att

stödja Ungdomens kulturmönstring.

2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram en

utredning för att se över mediernas roll och

ansvar i hur de påverkar ungdomars levnadsstil.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av

ungdomspolitiken.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

ungdomsperspektivet i internationellt

utvecklingssamarbete.

2000/01:Kr502 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om fungerande

ungdomsgårdar samt stöd till förenings- och

idrottsverksamhet för unga.

2000/01:Kr505 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om implementering av FN:s

barnkonventions åldersgräns på 18 år vid olika

inträden och avgifter.

2000/01:Kr527 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ökade insatser

för ungdomar i Kalmar län.

2000/01:Kr528 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge Europeiskt

Ungdomscentrum i Eksjö stöd för arbetet med

Europafrågor.

2000/01:Kr529 av Sofia Jonsson och Margareta

Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge Europeiskt

Ungdomscentrum i Eksjö legitimitet som Sveriges

representant i Europarådets nätverk.

2000/01:Kr530 av Åsa Torstensson och Harald Nordlund

(c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om initiativ till att samla

ungdomar från länderna kring Östersjön för att finna

rätt former som kan ge stimulans till ett ökat

ungdomsutbyte i Östersjöregionen.

2000/01:Kr531 av Carina Hägg (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

översyn av om de offentliga medel som går till

Opus Dei överensstämmer med gällande regelverk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om (att en översyn

görs så att frågan om att unga som ännu inte är

myndiga utsätts för fysiska övergrepp och andlig

kränkning blir föremål för) en dialog mellan

företrädare för regeringen och Katolska kyrkan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att se

över bidrag till Katolska kyrkan.

2000/01:Kr532 av Tullia von Sydow m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om jämställande av sekulära

och religiösa livssynsorganisationer.

2000/01:Kr533 av Tullia von Sydow m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad

i motionen anförs om samhällets stöd till

humanistisk konfirmation.

2000/01:K397 av Lennart Daléus m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomsfrid, dvs.

vikten av att motverka det utanförskap och den

brist på inflytande som många unga i dag känner.

.