Bet. 2001/02:KRU21

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU21

Lotterier över Internet m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2001/02:153

Lotterier över Internet m.m. jämte motioner väckta

dels med anledning av propositionen, dels under

allmänna motionstiden i september 2001.

I propositionen föreslås att lotterilagen

(1994:1000) anpassas till den tekniska utvecklingen

genom att det i lagen införs särskilda regler för

lotterier som förmedlas med hjälp av

elektromagnetiska vågor. Ändringarna innebär att

föreningslivets anordnare av lotterier

fortsättningsvis får möjlighet att förmedla sina

lotterier även med hjälp av kommunikationstjänster

såsom Internet, mobiltelefoni eller liknande.

Tillstånd att anordna eller förmedla lotterier med

hjälp av elektromagnetiska vågor föreslås i princip

få ges under samma förutsättningar som gäller för de

traditionella formerna av lotterier. Regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer

föreslås vidare ges möjlighet att utfärda särskilda

föreskrifter för sådana lotterier som förmedlas med

hjälp av elektromagnetiska vågor. Frågor om

tillstånd enligt de föreslagna särskilda reglerna

föreslås prövas av Lotteriinspektionen.

Propositionen innehåller även förslag om att

utvidga förbudet för den som anordnar ett lotteri

att lämna kredit för insatser i lotteriet till att

även omfatta den som är ombud för anordnaren. Vidare

föreslås att det för lotterier som bedrivs i flera

län skall ges möjlighet att beräkna vinsternas värde

med beaktande av ett sannolikt vinstutfall.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti

2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen med anledning

av två motionsyrkanden rörande spelandets negativa

sidor m.m. skall göra ett tillkännagivande till

regeringen som innebär att regeringen i sin

aviserade proposition om spelberoendefrågor skall

lämna förslag om ökade medel till bl.a. förebyggande

åtgärder för att motverka spelmissbruk och till

behandling av dem som inte längre kan hantera sitt

spelande.

Övriga motionsyrkanden behandlade i samband med

propositionsförslagen avstyrks.

Kulturutskottet föreslår vidare att regeringen med

anledning av ett motionsyrkande rörande A-

lotterierna skall göra ett tillkännagivande om att

A-lotteriernas tillstånd för testförsäljning av

lotterier över Internet bör upphöra när det

nuvarande tillståndet går ut den 30 juni 2002.

Därmed kan enligt utskottet alla folkrörelser fr.o.m

lagändringarnas ikraftträdande den 1 augusti 2002 på

lika villkor ansöka om tillstånd hos

Lotteriinspektionen enligt de nya bestämmelserna i

lotterilagen.

I betänkandet finns 8 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. EU:s regelverk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr10 yrkande 2.

2. Forskning kring utvecklingen av

spelmarknaden och den nya tekniken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr11 yrkande 1.

Reservation 1 (kd, fp)

3. Egentliga lotterier

Riksdagen antar 21 a § regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

4. Tydlig reglering

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr10 yrkande 3.

5. Frågor om tillstånd

Riksdagen antar 41 § regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

6. Möjlighet att utfärda särskilda

föreskrifter

Riksdagen antar 21 d § regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

7. En 18-årsgräns

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr9 yrkande 1 i

denna del.

Reservation 2 (v)

8. Krav på folkbokföring i Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr9 yrkande

1 i denna del, 2001/02:Kr10 yrkande 4 och

2001/02:Kr11 yrkande 2.

Reservation 3 (m, kd, c, fp)

Reservation 4 (v)

9. Spelandets negativa sidor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om spelandets

negativa sidor. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2001/02:Kr10 yrkande 7 och

2001/02:Kr11 yrkande 3 samt avslår motionerna

2001/02:Kr9 yrkande 2, 2001/02:Kr11 yrkande 4,

2001/02:Kr244, 2001/02:Kr245, 2001/02:Kr255

yrkandena 2 och 3, 2001/02:So373 yrkande 3 och

2001/02:So627 yrkande 1.

Reservation 5 (kd, fp)

Reservation 6 (v)

Reservation 7 (c)

10. Utvidgning av förbudet för den som

anordnar ett lotteri att lämna kredit

Riksdagen antar 37 § regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

Riksdagen avslår därmed motion 2001/02:Kr10

yrkande 5.

11. Sannolikhetsberäkning av vinsternas

värde

Riksdagen antar 16 § regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

Riksdagen avslår därmed motion 2001/02:Kr10

yrkande 6.

12. Internationell konkurrens på

spelmarknaden från utländska spelföretag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr323.

13. Lotterilagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

ändringar i lotterilagen (1994:1000) i den mån

den inte omfattas av vad utskottet föreslagit

ovan.

14. A-lotterierna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om A-lotterierna.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:

Kr10 yrkande 1.

Reservation 8 (s, v)

Stockholm den 23 maj 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria

Narti (fp), Hillevi Larsson (s), Christina

Pettersson (s), Gunilla Tjernberg (kd) och Kent

Olsson (m).

2001/02

KrU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Genom beslut i oktober 1997 gav chefen för

Finansdepartementet efter bemyndigande av regeringen

en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn

av lotterilagen (1994:1000). Utredningen, som antog

namnet Lotterilagsutredningen, överlämnade i

november 1998 delbetänkandet Automatspel (SOU

1998:144). Delbetänkandet föranledde förslag till

ändringar i lotterilagen, vilka antogs av riksdagen

i maj 1999. I juli 2000 överlämnade

Lotterilagsutredningen slutbetänkandet Från tombola

till Internet - översyn av lotterilagstiftningen

(SOU 2000:50).

I juni 1999 gav chefen för Finansdepartementet

efter bemyndigande av regeringen en särskild

utredare i uppdrag att lämna förslag till hur

föreningslivets ställning på den svenska spel- och

lotterimarknaden kan stärkas. Utredningen, som antog

namnet Den nya spel- och lotteriutredningen, lämnade

sitt betänkande Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) i februari 2000.

Regeringen behandlar i den nu aktuella

propositionen delar av Lotterilagsutredningens

slutbetänkande, främst frågan om lotterier som

förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor.

Vidare behandlas frågan om förbud för ombud att

lämna kredit för insatser i ett lotteri samt Den nya

spel- och lotterilagsutredningens förslag till nya

beräkningsprinciper för vinsternas värde i ett

lotteri.

Innan propositionen lämnades till riksdagen har

den moderata kulturutskottsgruppen i en skrivelse

till kulturutskottet den 18 december 2001 föreslagit

att kulturutskottet omedelbart efter nyår skulle

begära att regeringen och Finansdepartementet skulle

komma till utskottet och redogöra för sina skäl att

gynna det socialdemokratiska A-lotteriet på andra

lotteriers bekostnad.

Vissa bakgrundsuppgifter

Allmänt

Nu gällande lotterilag (1994:1000) trädde i kraft

den 1 januari 1995. Lagen reglerar i stort sett alla

former för lotterier. Grundläggande är att i princip

endast svenska ideella föreningar som har till syfte

att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet och

som uppfyller vissa andra krav får anordna vissa

typer av lotterier, bl.a. egentliga lotterier.

Lagen reglerar däremot inte den spelverksamhet som

bedrivs av AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp

(ATG) utan dessa bolag har fått sina tillstånd genom

beslut av regeringen med stöd av bemyndigande i 45 §

lotterilagen.

EG-rätten

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU)

medför att gemenskapsrätten gäller i Sverige. När

det gäller lotterier och spel förekommer inte någon

särskild reglering inom EG-rätten. Det finns således

varken förordningar eller direktiv som tar sikte på

dessa verksamheter. De allmänna reglerna i

Romfördraget gäller dock. De regler i fördraget som

är av särskild betydelse för regleringen av

spelmarknaden är bl.a. reglerna om fri rörlighet för

personer och tjänster. Med hänsyn till uppbyggnaden

av den svenska spelmarknaden är de regler som tar

sikte på statliga monopol och liknande också av

särskilt intresse.

Utskottets överväganden

Tillstånd att förmedla lotterier

över Internet m.m. (propositionens

avsnitt 5)

Behov av särskilda bestämmelser (5.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- EU:s regelverk och

- forskning kring utvecklingen av

spelmarknaden och den nya tekniken, jämför

reservation 1 (kd, fp).

Regeringens förslag

Regeringens avsikt med de i propositionen föreslagna

reglerna för lotterier som förmedlas med hjälp av

elektromagnetiska vågor är att anpassa regleringen

till den tekniska utvecklingen. Samtidigt vill

regeringen att sådana allmänintressen skall beaktas

såsom strävan att begränsa utnyttjandet av

människors spelbegär och att undvika riskerna för

brott och bedrägerier i samband med lotterier samt

intresset av att lotterier endast tillåts för att

samla in medel för välgörenhet eller för

allmännyttiga ändamål.

Regeringen föreslår att förutsättningarna för att

anordna lotterier över exempelvis Internet skall

regleras särskilt genom bestämmelser i lotterilagen.

Motionsförslag

I motion Kr10 (m) framhålls att det är viktigt att

det regelverk som gäller inom EU noga iakttas vid

den nu aktuella ändringen av lotterilagen (yrkande

2).

Motionärerna bakom motion Kr11 (kd, fp) konstaterar

att det i dag finns mycket liten erfarenhet och

kunskap om konsekvenserna av spel över Internet. Att

öka möjligheterna till spel över Internet bör därför

enligt motionärerna också föranleda en analys av

vilka konsekvenser förändringen får för spelarna och

för spelmarknaden. Motionärerna hemställer att det

skall initieras en omfattande forskning kring

utvecklingen av spelmarknaden och den nya tekniken

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det värdefullt att lotterireglerna

anpassas till den tekniska utvecklingen och anser i

likhet med regeringen att förutsättningarna att

anordna lotterier över exempelvis Internet skall

regleras genom särregler i lotterilagen. Utskottet

tar i följande avsnitt i betänkandet, med

utgångspunkt i regeringens förslag, upp frågan om

innehållet i de särskilda bestämmelserna.

Beträffande motionsyrkandet om vikten av att

iaktta EU:s regelverk kan upplysas att lagförslagen

i propositionen, med undantag för 16 och 17 §§, har

anmälts till EG-kommissionen. Kommissionen har inte

inom föreskriven tid haft några synpunkter. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr10

(m) yrkande 2.

När det gäller motionsyrkandet om forskning kring

utvecklingen av spelmarknaden och den nya tekniken

kan utskottet erinra om att Statens

folkhälsoinstitut (FHI) i oktober 2001 har fått

regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till

handlingsprogram för att motverka spelberoende samt

för att minska de skadliga effekterna av överdrivet

spelande. Bakgrunden till uppdraget är att det för

närvarande sker en snabb utveckling på spelmarknaden

i form av nya spelformer, fler spelalternativ, en

ökad totalomsättning på spel samt en omfattande

marknadsföring och annan exponering i bl.a. TV.

Denna utveckling kan enligt regeringen medföra ökade

negativa sociala och hälsomässiga konsekvenser som

det är angeläget att motverka. Till grund för

handlingsprogrammet skall FHI analysera och beskriva

behovet av vård, behandling och annat stöd till

spelberoende och deras anhöriga samt analysera olika

faktorer som kan bidra till överdrivet spelande och

utvecklandet av spelberoende.

Vidare kan nämnas att regeringen i propositionen

konstaterar att spel med stor genomslagskraft kan

leda till oförutsedda förändringar mellan

intressenterna på marknaden och att regeringen avser

att noga följa utvecklingen och att återkomma med

förslag till åtgärder för det fall det skulle visa

sig finnas behov för detta.

Utskottet ser mycket positivt på FHI:s uppdrag och

på att analyser nu skall göras för att få fram ett

underlag för förslag till åtgärder. Förslaget skall

läggas fram senast den 1 januari 2003.

Med hänvisning till FHI:s pågående utredning och

till regeringens uttalade avsikt att följa

utvecklingen på spelmarknaden avstyrker utskottet

motion Kr11 (kd, fp) yrkande 1.

De särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde

(5.2)

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de särskilda bestämmelserna

skall gälla lotterier som förmedlas med hjälp av

elektromagnetiska vågor.

Regeringen anger att begreppet elektromagnetiska

vågor används även i annan lagtext, bl.a. i

yttrandefrihetsgrundlagen. I förarbetena till

yttrandefrihetsgrundlagen (prop. 1990/91:64 s. 108),

anges att genom detta uttryckssätt uppnås att

grundlagen blir tillämplig på alla kända varianter

av radio- och trådsändningar oberoende av om de

förmedlar yttranden genom ljudradio, television,

videotex, telefax eller i andra moderna tekniska

format och oberoende av om digital teknik kommer

till användning.

Användningen av begreppet elektromagnetiska vågor

i lotterilagen innebär endast att avgörande för om

särreglerna skall tillämpas är vilken teknik som en

anordnare använder sig av för att förmedla sitt

lotteri.

Regeringens syfte i första hand med den föreslagna

ändringen är att det skall bli möjligt att anordna

lotterier över Internet. Begreppet elektromagnetiska

vågor medför emellertid, vilket också varit

meningen, att även andra medier eller tjänster såsom

exempelvis mobiltelefoni omfattas av de nya

reglerna.

Enligt propositionen skall de föreslagna

särreglerna vara tillämpliga endast om de

elektromagnetiska vågorna utgör en förbindande länk

mellan anordnaren och spelaren. Detta innebär att

anordnaren med hjälp av elektromagnetiska vågor

skall möjliggöra för spelaren att delta i lotteriet.

Detsamma gäller om spelaren använder sig av datorer

med Internetuppkoppling som finns utplacerade hos

spelombuden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att de

särskilda bestämmelserna skall gälla lotterier som

förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor.

Utskottet utgår från detta vid behandlingen i

följande avsnitt av betänkandet om innehållet i de

särskilda bestämmelserna.

Lotterier som omfattas av de särskilda

bestämmelserna (5.3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillstyrka regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) att lotterier som förmedlas med

hjälp av elektromagnetiska vågor är att anse

som egentliga lotterier (21 a §).

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

tydlig reglering.

Definitioner

Till lotteri hänförs enligt 3 § andra stycket

lotterilagen

1. lottning, gissning, vadhållning och liknande

förfaranden,

2. marknads- och tivolinöjen,

3. bingospel, automatspel, roulettspel,

tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande

spel.

Med egentligt lotteri avses, enligt 4 §

lotterilagen, sådant lotteri som anges i 3 § andra

stycket punkterna 1 och 2, dvs. lottning, gissning,

vadhållning och liknande förfaranden samt marknads-

och tivolinöjen dock med undantag för vadhållning i

samband med hästtävling och sådan vadhållning i

samband med idrottstävling som bedrivs i mer än en

kommun.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det i lotterilagen skall

anges att lotterier som förmedlas med hjälp av

elektromagnetiska vågor är att anse som egentliga

lotterier. Begreppet skall dock inte omfatta

kedjebrevsspel eller liknande spel och inte heller

gälla vadhållning i samband med hästtävling och

sådan vadhållning i samband med idrottstävling som

bedrivs i mer än en kommun.

Den omständigheten att lotteriverksamheten bedrivs

över exempelvis Internet påverkar i sig i princip

inte bedömningen av om verksamheten utgör ett

lotteri eller inte. Användningen av ny teknik, t.ex.

Internet, medför därför inte att en viss typ av

spelverksamhet förlorar karaktären av lotteri. Den

nya tekniken kan emellertid få betydelse för hur

spelen kategoriseras, nämligen som egentligt lotteri

eller inte, och följaktligen för vilka lagrum som

blir tillämpliga.

En spelverksamhet som presenteras via

elektromagnetiska vågor, exempelvis Internet, blir

således att hänföra till kategorin egentliga

lotterier, med de i lagen angivna undantagen, dvs.

kedjespel eller liknande spel samt vadhållning i

samband med hästtävling och sådan vadhållning i

samband med idrottstävling som bedrivs i mer än en

kommun.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr10 (m) framhåller att

det är betydelsefullt att indelningen av olika typer

av spel- och lotterier är tydlig, så att det inte

föreligger någon tvekan om till vilken typ ett visst

lotteri skall hänföras. Denna tydlighet bör enligt

motionärerna framgå av regleringen (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det i

lotterilagen anges att lotterier som förmedlas med

hjälp av elektromagnetiska vågor är att anse som

egentliga lotterier med de förslag till undantag som

regeringen angett.

Utskottet anser att regleringen av lotterier

som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska

vågor, bl.a. Internet, blir tydlig i och med

att det, i enlighet med vad Lagrådet förordat,

direkt i lotterilagen anges att lotterier som

förmedlas på detta sätt är att anse som

egentliga lotterier med vissa i lagen angivna

undantag. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion Kr10 (m) yrkande 3.

Föreskrifter och tillstånd m.m. (5.4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillstyrka regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) i vad avser

- frågor om tillstånd (41 §),

- möjlighet att utfärda särskilda

föreskrifter (21 d §).

Riksdagen bör avstyrka motionsförslagen om

- 18-årsgräns, jämför reservation 2 (v),

- krav på folkbokföring i Sverige, jämför

reservationerna 3 (m, kd, c, fp) och 4 (v).

Vidare bör riksdagen med anledning av två

motionsförslag tillkännage för regeringen vad

utskottet anfört om ökade medel till bl.a.

förebyggande åtgärder för att motverka

spelmissbruk och till behandling av dem som

inte längre kan hantera sitt spelande och

avslå ett antal motionsförslag om spelandets

negativa sidor, jämför reservationerna 5 (kd,

fp), 6 (v) och 7 (c).

Föreskrifter och tillstånd

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att frågor om tillstånd enligt

de nya reglerna skall prövas av Lotteriinspektionen

samt att regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer skall ges möjlighet att utfärda

särskilda generellt verkande föreskrifter för sådana

lotterier som förmedlas med hjälp av

elektromagnetiska vågor.

Frågor om tillstånd enligt de föreslagna särreglerna

i 21 a-d §§ bör enligt regeringen i likhet med vad

som för närvarande gäller för lotterier i radio

eller television prövas av Lotteriinspektionen.

Enligt 12 § lotterilagen får i dag

tillståndsmyndigheten (Lotteriinspektionen) förena

ett lotteritillstånd med särskilda villkor samt med

kontroll- och ordningsbestämmelser. Med stöd av

denna bestämmelse kan inspektionen förena tillstånd

enligt de nu föreslagna särreglerna med de villkor

som inspektionen anser vara nödvändiga för att

säkerställa att sociala skyddsintressen och

konsumentintressen beaktas samt att bedrägerier

motverkas.

Vid sin bedömning av vilka villkor som kan bli

nödvändiga för ett lotteri som skall förmedlas med

hjälp av elektromagnetiska vågor, exempelvis

Internet, bör enligt regeringen inspektionen ta

hänsyn till lotteriets karaktär och spelarens

konsumentintresse och sociala skyddsintresse. En

viktig förutsättning för att en konsument eller en

spelare skall kunna känna sig säker vid användningen

av Internet är enligt regeringen att denne får

tillräcklig information om lotteriet och om

spelanordnaren. Vidare är det enligt regeringen

viktigt att spelaren har möjlighet att få hjälp om

något går fel.

Regeringen konstaterar vidare att utmärkande för

lotterier som direkt i samband med spelet ger

information om man vunnit eller inte, t.ex. på en

dataskärm, är att de inte är begränsade till yttre

speltider och former utan att man själv avgör när,

på vilket sätt och hur länge spelet skall pågå. Det

innebär att en spelare snabbt kan komma upp i ett

betydande antal spel på kort tid. För dessa spel kan

det enligt regeringen finnas en risk för att ett

spel kan pågå under en längre tid än vad som från

början varit avsikten eller vad som kan vara

lämpligt. Även dessa frågor är enligt regeringen

exempel på vad som bör beaktas vid bedömningen av

vilka villkor som skall gälla för ett

lotteritillstånd.

Som ovan angetts föreslår regeringen att regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer skall få

utfärda generellt verkande föreskrifter beträffande

tillståndspliktiga lotterier som förmedlas med hjälp

av elektromagnetiska vågor. Bemyndigandet enligt den

föreslagna lagtexten gäller föreskrifter i fråga om

åldersgräns och folkbokföring för deltagande, andra

krav för anordnande av lotteri samt krav på

utrustning som används av anordnaren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att frågor

om tillstånd enligt de nya reglerna skall prövas av

Lotteriinspektionen samt att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer skall för sådana

lotterier som förmedlas med hjälp av

elektromagnetiska vågor ges möjlighet att utfärda

särskilda generellt verkande föreskrifter i de

avseenden som anges i förslaget till lagtext.

En 18-årsgräns

Regeringens bedömning

Regeringen anger att det finns ett behov av en

åldersgräns för spel på lotterier som förmedlas med

hjälp av elektromagnetiska vågor. Regeringen anser

dock att behovet av en åldersgräns inte är

undantagslöst varför regleringen bör utformas så att

en 18-årsgräns anges som huvudregel med en möjlighet

att medge undantag. Enligt regeringen bör denna

reglering inte ske i lotterilagen utan genom

generellt verkande föreskrifter.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr9 (v) begär att

regeringen i lotterilagen inför en bestämmelse om en

18-årsgräns för spel över Internet och att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till en sådan ändring i lagen (yrkande 1 i denna

del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att, som ovan nämnts, FHI i

samband med utarbetandet av handlingsprogrammet för

att motverka spelberoende bl.a. skall utreda om

åldersgränser bör införas eller skärpas för vissa

spelformer.

Utskottet anser att man i avvaktan på FHI:s

ställningstaganden inte bör införa en bestämmelse om

en 18-årsgräns i lotterilagen; regleringen bör i

stället ske genom generellt verkande föreskrifter i

förordningsform. Motion Kr9 (v) yrkande 1 i denna

del avstyrks.

Folkbokföring

Regeringens bedömning

Enligt utskottets tolkning av propositionen avser

regeringen att genom särskilda föreskrifter införa

ett generellt krav på folkbokföring i Sverige för

lotterier som förmedlas genom elektromagnetiska

vågor.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr10 (m) yrkande 4 och

Kr11 (kd, fp) yrkande 2 framhåller att det inte är

rimligt att införa bestämmelser om begränsningar vad

gäller folkbokföring. Detta bör ges regeringen till

känna.

I motion Kr9 (v) begär motionärerna att det i

lotterilagen skall införas en bestämmelse om ett

generellt krav på folkbokföring i Sverige för

lotterier som förmedlas genom elektromagnetiska

vågor och att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag till en sådan ändring i lagen

(yrkande 1 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Enligt 11 § lotterilagen skall ett tillstånd att

anordna lotteri avse ett visst område där

lotteriverksamheten får bedrivas.

Beträffande motionsyrkandena om begränsningar vad

gäller folkbokföring vill utskottet framhålla att

som utskottet tolkar propositionen avsikten inte är

att åstadkomma någon sådan begränsning som

motionärerna synes utgå från; vad som åsyftas är att

införa ett generellt krav på folkbokföring i

Sverige. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna Kr10 (m) yrkande 4 och Kr11 (kd, fp)

yrkande 2.

Utskottet delar regeringens bedömning att frågor om

folkbokföring bör meddelas genom föreskrifter.

Utskottet avstyrker därför motion Kr9 (v) yrkande 1

i den del som avser frågan om att i lotterilagen

införa ett generellt krav på folkbokföring i

Sverige.

Spelandets negativa sidor, spelmissbruk och

reklam

Motionerna

I en rad motioner tas frågan om spelandets negativa

sidor upp.

Motionärerna bakom motion Kr9 (v) anser att

spelanordnaren i samband med tillståndsgivningen vid

spel via Internet eller mobiltelefoni skall åläggas

att i sitt system ha en inlagd varningstext som

skall påminna spelaren om riskerna med att spela.

Vid spelets början och med jämna mellanrum under

spelet bör enligt motionärerna en varningstext komma

upp som informerar spelaren om vilka risker

spelandet kan föra med sig och vart man kan vända

sig för att söka hjälp för spelberoende (yrkande 2).

För att minska risken för spelberoende hemställs i

motion Kr11 (kd, fp) yrkande 4 att krav ställs på

spelanordnaren i samband med tillståndsgivningen

till spel som förmedlas genom elektromagnetiska

vågor att bl.a. begränsa antalet möjliga spel för en

spelare och den tid en spelare får spela.

För att motverka spelmissbruk framhåller

motionärerna bakom motion Kr10 (m) vikten av

preventiv information och effektiv behandling av den

som kan anses vara spelmissbrukare. Motionärerna

hemställer att regeringen i aviserad proposition

återkommer med förslag till hur finansieringen av

detta skall möjliggöras (yrkande 7).

I motion Kr11 (kd, fp) yrkar motionärerna att staten

skall öka stödet såväl till förebyggande åtgärder

som till behandling av dem som inte längre kan

hantera sitt spelande (yrkande 3).

I motion Kr244 (v) begär motionärerna att det

inrättas en fond som skall bedriva utbildning och

forskning avseende spelandets negativa sidor, t.ex.

spelberoende (yrkande 1).

I samma motions yrkande 2 föreslås att fonden

skall finansieras via en fastställd årlig

procentsats av de totala spelintäkterna.

Även motionären bakom motion Kr255 (kd) föreslår en

ökad satsning på forskning kring behandlingen av

spelmissbruk (yrkande 3).

I samma motions yrkande 2 förordas att AB Svenska

Spel skall få en instruktion som tydliggör att

aggressiv marknadsföring för företagets

spelautomater inte skall få förekomma.

I motion So627 (kd) föreslås att någon form av

restriktioner införs för marknadsföring av spel

(yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr245 (c) anför att en del

av de pengar som dras in till statskassan i form av

spelskatter borde avsättas för att hjälpa människor

som får problem i samband med spel. Bland annat

borde enligt motionärerna medel avsättas till en

fond som bekostar vård av spelmissbrukare samt till

forskning om spelmissbruk. Vidare borde

möjligheterna för att få göra reklam för olika spel

minska.

I motion So373 (v) begär motionärerna att en

utredning tillsätts med uppgift att se över hur

reklamen för spelande kan begränsas (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Regeringen anger i propositionen att frågan om de

negativa sociala konsekvenserna på en framtida

spelmarknad i Sverige, bl.a. med avseende på

Internetspel, är viktig och att ytterligare insatser

bör göras för att förebygga och motverka överdrivet

spelande. Regeringen avser därför att återkomma till

riksdagen i denna fråga.

Regeringen har som angetts ovan i oktober 2001

gett Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att

utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att

motverka spelberoende och minska de skadliga

effekterna av överdrivet spelande.

Handlingsprogrammet skall bl.a. innehålla åtgärder i

detta syfte på nationell nivå samt ge exempel på

sådana åtgärder som kan vidtas på regional och lokal

nivå. Förslagen skall vidare gälla hur

skadeverkningarna skall kunna begränsas till följd

av spel på värdeautomater, hur vården av

spelberoende skall organiseras samt hur

frivilligorganisationer inom spelberoendeområdet kan

stödjas och stimuleras. Programmet skall också, om

analysen visar att det behövs, innehålla förslag

till hur marknadsföringen av spel kan begränsas och

hur åtgärder för att möta en framtida spelmarknad i

Sverige, särskilt med avseende på Internetspel,

skall utformas samt ge förslag till hur

spelbranschens aktörer, i samverkan med myndigheter,

kan bidra till att minska oönskade effekter till

följd av spel. En särskild fråga i uppdraget är att

belysa och analysera de risker som spelandet innebär

för barn och ungdomar. Institutet skall också

överväga om åldersgränser bör införas eller skärpas

för vissa spelformer. Slutligen skall institutet

särskilt utreda olika möjligheter till en långsiktig

finansiering av förebyggande insatser samt vård,

behandlings- och stödåtgärder. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 1 januari 2003.

Utskottet konstaterar att det för närvarande sker

en snabb utveckling på spelmarknaden. Fler

spelalternativ tillkommer och såväl

totalomsättningen på spel som marknadsföringen av

spel ökar markant. Utskottet anser därför att det är

mycket angeläget att utvecklingen följs med största

uppmärksamhet och att spelets negativa konsekvenser

motverkas.

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med

den av regeringen aviserade propositionen i höst

överväger sådana frågor som tas upp i motionerna,

bl.a. om spelbegränsande åtgärder, forskning

avseende spelandets negativa sidor samt

marknadsföringen av spel.

Med hänsyn till FHI:s uppdrag anser sig utskottet

inte böra lägga synpunkter på vilka åtgärder som bör

vidtas utan vill avvakta resultaten av FHI:s

utredning. Utskottet vill dock slå fast att

propositionen i höst bör innehålla förslag om ökade

medel till bl.a. förebyggande åtgärder för att

motverka spelmissbruk och till behandling av dem som

inte längre kan hantera sitt spelande.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anfört. Utskottet tillstyrker därmed

delvis motionerna Kr10 (m) yrkande 7 och Kr11 (kd,

fp) yrkande 3 och avstyrker motionerna Kr9 (v)

yrkande 2, Kr11 (kd, fp) yrkande 4, Kr244 (v)

yrkandena 1 och 2, Kr245 (c), Kr255 (kd) yrkandena 2

och 3, So373 (v) yrkande 3 och So627 (kd) yrkande 1.

Förbud för ombud att lämna kredit

(propositionens avsnitt 6)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillstyrka regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) i vad avser utvidgning av

förbudet för den som anordnar ett lotteri att

lämna kredit till att omfatta även den som är

ombud för anordnaren (37 §) och avslå

motionsförslaget.

Regeringens förslag

I 37 § stadgas att den som enligt lagen har

tillstånd att anordna ett lotteri inte får lämna

kredit på insatser i lotteriet. Bakgrunden är att

spel och lotterier alltid innebär risker för

spelmissbruk och därmed åtföljande sociala

skadeverkningar. Att spela på kredit kan i enskilda

fall få förödande konsekvenser.

Regeringen föreslår att förbudet för den som

anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i

lotteriet skall utvidgas till att omfatta även den

som är ombud för anordnaren.

Motionen

I motion Kr10 (m) framhåller motionärerna att det

inte är rimligt att vid spel över Internet m.m.

förhindra eller begränsa användandet av ett

betalkort där kredit är kopplad till kortet (yrkande

5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

utvidga förbudet för den som anordnar ett lotteri

att lämna kredit för insatser i ett lotteri till att

omfatta även den som är ombud för anordnaren.

I propositionen (s. 12) anges att det vid spel

över Internet går att använda en mängd olika

betalningslösningar, exempelvis överföring från

bankkonto eller användande av ett kreditkort. Det

föreligger således inget hinder mot att nyttja ett

betalkort med kredit kopplad till kortet. Utskottet

vill tillägga att vid användning av betalkort en

bank inte är att anse som ett ombud för anordnaren.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

Kr10 (m) yrkande 5.

Sannolikhetsberäkning av vinsternas

värde (propositionens avsnitt 7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillstyrka regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) i vad avser sannolikhetsberäkning

av vinsternas värde (16 §) och avslå

motionsförslaget.

Bakgrund

I lotterilagen anges de krav som skall uppfyllas för

att en folkrörelse skall få tillstånd att anordna

lotterier.

Ett av kraven är enligt 16 § första stycket tredje

punkten att värdet av vinsterna skall motsvara minst

35 % och högst 50 % av insatsernas värde.

I dag gäller enligt lotterilagen för dem som skall

erhålla tillstånd att anordna lotterier att de skall

ha en fastställd vinstplan för varje lotteri. Det

innebär att om alla lotter säljs blir vinsternas

utfall alltid detsamma för vart och ett av

dragningstillfällena. Föreningen kan ha flera

dragningar på varje lotteri men den kan inte fördela

vinsterna över flera dragningar, utan varje dragning

följer den fastställda vinstplanen. Det innebär

också att vinsternas värde vid varje dragning skall

hålla sig inom den i vinstplanen angivna

återbetalningsprocenten, vilken i dag som ovan

angetts ligger på mellan 30 och 50 %.

För bl.a. AB Svenska Spel som anordnar lotterier

med stöd av tillstånd som har meddelats av

regeringen enligt 45 § lotterilagen gäller inte vad

som föreskrivs i 16 § lotterilagen. Villkoren för AB

Svenska Spel anges i stället i ett tillstånd. Enligt

villkoren för traditionella lotterier i det

tillstånd AB Svenska Spel erhållit får

vinstutdelningen utgöra högst 49 % av insatserna.

Bolaget får dock överskrida gränserna för

vinstutdelning så länge den genomsnittliga

utbetalningen till vinnarna över koncessionstiden

inte överskrider gränsen på 49 %. Det innebär att

Svenska Spel har rätt att ha en genomsnittlig

vinstplan. Bolaget kan därigenom ha ett varierande

vinstutfall, dvs. att vinsternas värde kan vara

olika från dragning till dragning.

Regeringens förslag

Beräkningen av vinsternas utfall sker inte på samma

sätt i lotterilagen som i villkoren vid regeringens

tillstånd för AB Svenska Spel. Det finns enligt

regeringens bedömning inte några sakliga skäl för en

sådan skillnad utan folkrörelserna bör därför i

detta hänseende ha samma förutsättningar som AB

Svenska Spel. Detta kan uppnås om vinsternas värde

beräknas med beaktande av ett sannolikt vinstutfall.

Regeringen föreslår att lotterilagen ändras så att

lotterier som bedrivs i flera län skall ges

möjlighet att beräkna vinsternas värde med beaktande

av ett sannolikt vinstutfall.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr10 (m) anger att

regeringens förslag synes ha till syfte att

förhindra att folkrörelserna får anordna spel och

lotterier med s.k. jackpott. Enligt motionärerna

finns det inget skäl för ett sådant förslag, vilket

bör ges regeringen till känna (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Syftet med den föreslagna ändringen är att

folkrörelserna skall få anordna lotterier under

förhållanden som är jämförbara med dem som gäller

för AB Svenska Spel. Utskottet anser i likhet med

regeringen att det inte finns något sakligt skäl som

motiverar en skillnad vid beräkningen av vinsternas

utfall. Något sådant syfte med förslaget som

motionärerna påtalar har inte angetts. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed

motion Kr10 (m) yrkande 6.

Fortsatta överväganden om

konkurrenssituationen på den svenska

spel- och lotterimarknaden (proposi-

tionens avsnitt 8)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

internationell konkurrens på spelmarknaden

från utländska spelföretag.

Motionen

I motion Kr323 (s) begär motionärerna att Sverige

skall agera kraftfullt internationellt för att

hindra osund konkurrens på spelmarknaden från

utländska spelföretag.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anger i propositionen att det är viktigt

att folkrörelsernas förutsättningar på spelmarknaden

förbättras. Regeringen har därför för avsikt att

under hösten återkomma i frågan om de svenska legala

aktörernas konkurrenskraft gentemot internationella

aktörer på den svenska marknaden. Bland annat avser

regeringen att behandla frågan om

vinståterbetalning.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

Kr323 (s).

Lotterilagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillstyrker regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) i den mån lagförslagen inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i övriga delar inte något att erinra

mot regeringens förlag till ändringar i

lotterilagen. Ställningstagandet innebär att

riksdagen i dessa delar bör anta regeringens

förslag. Ändringarna bör som regeringen föreslagit

träda i kraft den 1 augusti 2002.

Övrig lotterifråga

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med delvis bifall till

motionsförslaget som sin mening tillkännage

för regeringen vad utskottet anfört om A-

lotterierna, jämför reservation 8 (s, v).

Bakgrund

Enligt 45 § lotterilagen får regeringen meddela

särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall

och annan ordning än som anges i lagen. Sådant

tillstånd får dock inte avse kedjebrevsspel eller

liknande spel eller automatspel som ger vinst i form

av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande.

A-lotterierna har haft regeringens tillstånd att

anordna testförsäljning av lotteri över Internet

sedan 1998. Regeringen beslutade den 28 juni 2001

att förlänga denna testverksamhet för A-lotterierna.

Tillståndet sträcker sig t.o.m. den 30 juni 2002.

Motionen

I motion Kr10 (m) begär motionärerna att A-

lotteriernas nuvarande rätt att sälja lotter över

Internet skall upphävas med omedelbar verkan.

Motionärerna påpekar att det är uppenbart

konkurrenssnedvridande att en lotterianordnare -

under månaderna närmast innan de generella reglerna

träder i kraft - har möjlighet att som enda

folkrörelselotteri etablera sig på marknaden. Detta

bör ges regeringen till känna (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Som ovan angetts gav regeringen redan 1998 A-

lotterierna tillstånd att anordna testförsäljning av

lotterier över Internet. Denna testförsäljning har

pågått sedan dess och regeringen har, trots att

ansökningar gjorts, inte gett någon annan

folkrörelse möjlighet att bedriva liknande

testverksamhet. Utskottet finner detta

anmärkningsvärt. Genom detta förfarande har

regeringen dels underlåtit att under den avsevärt

förlängda försöksperioden skaffa en bredare

erfarenhet att lägga till grund för förslagen om

generella regler i lotterilagen, dels låtit A-

lotterierna skaffa sig konkurrensfördelar i

förhållande till andra folkrörelser. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att A-lotteriernas test-

verksamhet bör upphöra, vilket lämpligen kan ske när

det nuvarande tillståndet går ut den 30 juni 2002.

Därmed kan alla folkrörelser fr.o.m. lagändringarnas

ikraftträdande den 1 augusti 2002 på lika villkor

ansöka om tillstånd hos Lotteriinspektionen enligt

de nya bestämmelserna i lotterilagen.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med delvis bifall till motion Kr10 (m)

yrkande 1 tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anfört.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Forskning kring utvecklingen av

spelmarknaden och den nya tekniken (punkt 2)

av Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr11 yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns i dag mycket liten erfarenhet och kunskap

om konsekvenserna av spel över Internet. Att öka

möjligheterna till spel över Internet bör därför

enligt vår uppfattning också föranleda en analys av

vilka konsekvenser det får för spelarna och för

spelmarknaden. En omfattande forskning kring

utvecklingen av spelmarknaden och den nya tekniken

bör därför initieras.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr11 (kd, fp) yrkande 1.

2. En 18-årsgräns (punkt 7)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr9 yrkande 1 i

denna del.

Ställningstagande

Med den nu aktuella propositionen kommer fler

spelanordnare att ges möjlighet att anordna

Internetspel i Sverige. Detta innebär enligt vår

uppfattning ökad risk för spelberoende. Den

forskning som bedrivs visar att en inte ringa andel

av ungdomar under 18 år anses ha problem med sitt

spelande eller anses vara spelberoende. Risken att

bli spelberoende är större när spelet bedrivs hemma

än när spelet bedrivs i offentliga lokaler. Vi anser

mot denna bakgrund att en 18-årsgräns skall gälla

för spel över Internet och att detta skall anges i

lotterilagen. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett ändringsförslag i enlighet härmed.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr9 (v) yrkande 1 i denna del.

3. Krav på folkbokföring i Sverige (punkt 8)

av Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén

(c), Ana Maria Narti (fp), Gunilla Tjernberg (kd)

och Kent Olsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr10 yrkande 4

och 2001/02:Kr11 yrkande 2 och avslår motion

2001/02:Kr9 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att det inte är rimligt att införa en

bestämmelse om krav på folkbokföring i Sverige för

lotterier som förmedlas genom elektromagnetiska

vågor. En sådan bestämmelse om krav på folkbokföring

för spel på bl.a. Internet är sannolikt helt

verkningslös och frågan är om det är möjligt för

spelanordnaren att kontrollera samtliga spelares

folkbokföringsadress.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna Kr10 (m) yrkande 4 och Kr11 (kd,

fp) yrkande 2 och avslå motion Kr9 (v) yrkande 1 i

denna del.

4. Krav på folkbokföring i Sverige (punkt 8)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr9 yrkande 1 i

denna del och avslår motionerna 2001/02:Kr10 yrkande

4 och 2001/02:Kr11 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det i lotterilagen skall införas en

bestämmelse om ett generellt krav på folkbokföring i

Sverige för lotterier som förmedlas genom

elektromagnetiska vågor och att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag till en sådan

ändring i lagen.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr9 (v) yrkande 1 i denna del och

avslå motionerna Kr10 (m) yrkande 4 och Kr11 (kd,

fp) yrkande 2.

5. Spelandets negativa sidor (punkt 9)

av Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr11 yrkande 4 och

bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr9 yrkande 2,

2001/02:Kr10 yrkande 7, 2001/02:Kr11 yrkande 3,

2001/02:Kr244, 2001/02:Kr245, 2001/02:Kr255

yrkandena 2 och 3, 2001/02:So373 yrkande 3 samt

2001/02:So627 yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns ganska goda möjligheter att kontrollera

den enskilde spelarens spel via Internet. En

spelanordnare kan bl.a. begränsa antalet möjliga

spel för en spelare och tiden en spelare får spela.

Sådana åtgärder kan vara ett bra verktyg för att

minska risken för spelberoende. Vi anser att

Lotteriinspektionen skall ställa krav på denna typ

av åtgärder i samband med tillståndsgivningen.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr11 (kd, fp) yrkande 4 och delvis

bifalla motionerna Kr9 (v) yrkande 2, Kr10 (m)

yrkande 7, Kr11 (kd, fp) yrkande 3, Kr244 (v), Kr245

(c), Kr255 (kd) yrkandena 2 och 3, So373 (v) yrkande

3 och So627 (kd) yrkande 1.

6. Spelandets negativa sidor (punkt 9)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr9 yrkande 2,

2001/02:Kr244 och 2001/02:So373 yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna 2001/02:Kr10 yrkande 7,

2001/02:Kr11 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Kr245,

2001/02:Kr255 yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:So627

yrkande 1.

Ställningstagande

Vi är emot snabba spel med stora insatser. Snabba

insatser och snabba förluster ökar risken för att en

spelare försöker ta tillbaka förlusten genom nya

insatser. Härigenom riskerar fler att bli

spelberoende och ett pågående spelberoende riskerar

att fördjupas ytterligare.

Det krävs enligt vår uppfattning ökad utbildning

och forskning om hur spelandet påverkar människor,

spelreklamens betydelse osv. Vi hemställer att det

skapas en fond eller liknande som tilldelas medel

avsedda för utbildning och forskning avseende

spelandets negativa sidor. Fonden bör finansieras

genom att en procentuell andel av de totala

spelintäkterna årligen tillfaller denna fond.

Vi anser vidare att en begränsning av reklamen

kring spelandet är nödvändig. Hur detta kan göras

bör utredas, inte minst med tanke på de unga som

genom den intensiva reklam som nu förekommer

rekryteras till spelare.

Internetspel är exempel på ett snabbt spel där

spelaren kan bli av med en stor summa på kort tid.

Det bör av denna anledning enligt vår uppfattning

finnas en återhållande mekanism inlagd i systemet

som ger spelaren en påminnelse om riskerna med att

spela. Det bör vid spelets början och med jämna

mellanrum under spelets gång komma en varningstext

som informerar spelaren om vilka risker spelandet

kan föra med sig och vart man kan vända sig för att

söka hjälp för spelberoende. Spelanordnaren bör

enligt vår uppfattning i samband med

tillståndsgivningen åläggas att ta in en sådan

varningstext i sin sändning.

Vi föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna Kr9 (v) yrkande 2, Kr244 (v)

yrkandena 1 och 2 samt So373 (v) yrkande 3 och

delvis bifalla motionerna Kr10 (m) yrkande 7, Kr11

(kd, fp) yrkandena 3 och 4, Kr245 (c), Kr255 (kd)

yrkandena 2 och 3 samt So627 (kd) yrkande 1.

7. Spelandets negativa sidor (punkt 9)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr244 och

2001/02:Kr245 och bifaller delvis motionerna

2001/02:Kr9 yrkande 2, 2001/02:Kr10 yrkande 7,

2001/02:Kr11 yrkandena 3 och 4, 2001/02:Kr255

yrkandena 2 och 3, 2001/02:So373 yrkande 3 samt

2001/02:So627 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att en rad åtgärder behöver vidtas för att

minska spelmissbruket. Bland annat bör möjligheterna

att göra reklam för olika spel minskas. Vidare bör

det inrättas en oberoende etisk nämnd som granskar

all reklam för olika spel i Sverige oavsett vem som

driver spelet.

Jag anser vidare att en del av de pengar som

staten drar in i form av spelskatter eller en del av

spelomsättningen bör gå till en fond som bekostar

vård av spelmissbrukare. Spelanordnare bör vidare

vara skyldiga att avsätta pengar till forskning för

spelmissbruk.

Jag föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna Kr244 (v) yrkandena 1 och 2 och

Kr245 (c) samt delvis bifalla motionerna Kr9 (v)

yrkande 2, Kr10 (m) yrkande 7, Kr11 (kd, fp)

yrkandena 3 och 4, Kr255 (kd) yrkandena 2 och 3,

So373 (v) yrkande 3 samt So627 (kd) yrkande 1.

8. A-lotterierna (punkt 14)

av Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Paavo Vallius (s),

Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Hillevi

Larsson (s) och Christina Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen avslår motion Kr10 yrkande 1.

Ställningstagande

Nuvarande provtillstånd till ATG för spel på

Internet utfärdades av regeringen den 18 september

1997. Spelet kom i gång under vintern 1998. Några av

de kriterier som ställdes upp för ATG:s

provtillstånd var följande:

1. Kunderna skall vara bosatta i Sverige och de får

inte vara under 18 år.

2.

3. Någon kredit för insatserna får inte lämnas.

4.

5. Så kallat direktspel är inte tillåtet.

6.

7. Spel får bara ske under tider då försäljning

normalt sker hos övriga ombud.

8.

Regeringen ville inte tillåta direktspel främst för

att inte orsaka ett ökat spelberoende. Det var också

viktigt att de spel som tilläts kunde garantera hög

säkerhet vad gäller bl.a. betalningstransaktioner.

Under första halvåret 1998 inkom ett antal

spelanordnare med ansökan om testverksamhet avseende

försäljning av lotterier över Internet. Endast AB

Svenska Spel och A-lotterierna uppfyllde de av

regeringen uppställda villkoren att lotterierna på

Internet inte fick ha tätare dragning än en gång per

dag. Av detta skäl bifölls deras ansökningar medan

övriga avslogs. Den 29 april 1998 fick AB Svenska

Spel och A-lotterierna provtillstånd för spel på

Internet. A-lotterierna påbörjade sin verksamhet i

januari 1999 och AB Svenska Spel i maj 1999.

Samtidigt klargjordes genom ett regeringsbeslut

att en särskild utredare skulle tillsättas för att

göra en översyn av lotterilagstiftningen.

Utredningen skulle lämna sitt förslag den 1 oktober

1998. Regeringen ansåg att tillstånd borde lämnas

endast till en begränsad testverksamhet innan denna

översyn var klar.

Under slutet av 1999 och början av 2000 inkom ett

flertal folkrörelser med ansökan om att få anordna

lotteri över Internet. Dessa avslogs. Regeringen

ansåg att det inte fanns skäl att utvidga

testverksamheten över Internet innan utfallet av

Lotterilagsutredningens arbete var klart. På grund

av sjukdom, hög arbetsbelastning, ordförandeskapet

inom EU och notifieringsarbetet har regeringens

beredning av ärendet kraftigt försenats.

De nuvarande tre provtillstånden gäller t.o.m. den

30 juni 2002. Då har ATG haft sitt provtillstånd i

dryga fyra år och AB Svenska Spel och A-lotterierna

sina tillstånd i tre och ett halvt år. Den i

propositionen föreslagna lagstiftningen, som öppnar

möjligheterna för alla folkrörelser, skall enligt

propositionsförslaget träda i kraft den 1 augusti

2002. Att då hävda att perioden mellan

riksdagsbeslutet och lagens ikraftträdande skulle ge

nuvarande innehavare av provtillstånd avgörande

konkurrensfördelar i förhållande till övriga

intresserade kan inte uppfattas på annat sätt än som

en partipolitisering av en sakfråga. Att dessutom,

som i motionen, föreslå att endast A-lotterierna,

och inte ATG och AB Svenska Spel, skall upphöra

tillfälligt med Internet-verksamhet synes oss högst

ologiskt. Lika möjligheter för samtliga aktörer hade

i stället kunnat skapas genom att besluta att lagen

skall träda i kraft den 1 juli 2002 i stället för

att tvinga en av provtillståndshavarna att släcka

ned sin verksamhet på Internet samtidigt som beslut

tas om att öppna motsvarande möjlighet redan en

månad senare.

Vi vill dessutom påminna om att det enligt 45 §

lotterilagen ankommer på regeringen att ta ställning

till frågan om ett med stöd av denna bestämmelse

givet tillstånd skall upphävas eller förlängas.

En samlad bedömning av de fakta som föreligger har

lett oss fram till att vi inte finner det påkallat

att begära ett tillkännagivande i enlighet med vad

som föreslagits motionsvägen.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen avslår motion Kr10 (m) yrkande 1.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. En 18-årsgräns (punkt 7)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Kent

Olsson (alla m) anför:

Vi vill påpeka det inkonsekventa i att t.ex. vanligt

bingospel inte har någon åldersgräns men att en 18-

årsgräns gäller om bingospel sker via Internet.

2. Sannolikhetsberäkning av vinsternas värde

(punkt 11)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Kent

Olsson (alla m) anför:

Vi vill påminna om att vi i vår motion Kr10 (m)

framhållit att även folkrörelser bör ges möjlighet

att anordna spel och lotterier med s.k. jackpott.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:153 föreslår regeringen

(Finansdepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

Följdmotioner

2001/02:Kr9 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av lotterilagen så att krav

på 18-årsgräns och folkbokföring finns för dem som

anordnar lotterier med elektromagnetiska vågor

enligt vad i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om varningstext.

2001/02:Kr10 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att A-lotteriets nuvarande rätt att sälja

lotter över Internet bör upphävas med omedelbar

verkan i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om iakttagande av

gällande EG-rätt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskiljande av

olika lotteri- och spelformer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsningar vad

gäller folkbokföring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om spel på kredit.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjliggörande av

jackpott.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om spelberoende.

2001/02:Kr11 av Dan Kihlström m.fl. (kd, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om

spelmarknaden och den nya tekniken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krav på

folkbokföring för deltagande i lotteri över

Internet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens ansvar för

arbete mot spelberoende.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krav på

spelbegränsande åtgärder vid tillståndsgivningen.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 2001

2001/02:Kr244 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till inrättande av en fond som skall

bedriva utbildning och forskning avseende

spelandets negativa sidor, t.ex. spelberoende.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att fondens arbete skall finansieras via en

fastställd årlig procentsats av de totala

spelintäkterna.

2001/02:Kr245 av Eskil Erlandsson och Sofia Jonsson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att vidta

åtgärder för att minska spelmissbruket.

2001/02:Kr255 av Caroline Hagström (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i

instruktionen till statliga Svenska Spel

tydliggöra att aggressiv marknadsföring för

företagets spelautomater inte skall förekomma.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad satsning på

forskning kring och behandling av spelmissbruk.

2001/02:Kr323 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om utländska spelbolag.

2001/02:So373 av Ingrid Burman m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över hur reklamen för

spelandet kan begränsas.

2001/02:So627 av Ester Lindstedt-Staaf (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om reklam för spel.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs[1] i fråga om lotterilagen

(1994:1000)

dels att 18 och 23 §§ skall upphävas,

dels att rubriken närmast före 18 § skall utgå,

dels att 16, 17, 21, 37, 41, 42 och 49 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya

paragrafer, 21 a-21 d §§, samt

närmast före 21 a § en ny rubrik av följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

16 §[2]

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges,

om

-----------------------------------------------------

1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst

ett basbelopp,

-----------------------------------------------------

2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det

sammanlagda

vinstvärdet i lotteriet,

-----------------------------------------------------

3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst

35 procent och högst

50 procent av insatsernas värde,

-----------------------------------------------------

4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna

eller på den plats där

lotteriet bedrivs, och

-----------------------------------------------------

5. det kan antas att lotteriet kommer att ge

sökanden skälig avkastning

och att denna kommer att användas för det aktuella

allmännyttiga

ändamålet.

-----------------------------------------------------

Till grund för

beräkningen av vinsternas

värde enligt första

stycket 3 får läggas en

bedömning

av ett sannolikt

vinstutfall. Detta gäller

för lotterier som har en

i

förväg fastställd

vinstplan och som bedrivs

i flera län.

-----------------------------------------------------

Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning

gäller inte om det

finns särskilda skäl för annat.

-----------------------------------------------------

Om lotterna skall säljas i en

lottförsäljningsautomat krävs vidare att

-----------------------------------------------------

1. en vinstplan är fastställd i förväg,

-----------------------------------------------------

2. vinsterna har dragits i förväg inför en av

tillståndsmyndigheten

godkänd kontrollant, och att

-----------------------------------------------------

3. automaten inte betalar ut någon vinst.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

17 §[3]

-----------------------------------------------------

En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är

verksam

huvudsakligen inom en enda kommun får efter

registrering anordna

egentliga lotterier under en treårsperiod, om

-----------------------------------------------------

1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de

kommuner där samman-

slutningen är verksam,

-----------------------------------------------------

2. lotterierna inte bedrivs från en fast

försäljningsplats som tillhanda-

hålls av ett serviceföretag,

-----------------------------------------------------

3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som

anordnas under

treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,

-----------------------------------------------------

4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst

ett basbelopp,

-----------------------------------------------------

5. värdet av vinsterna i varje lotteri motsvarar

minst 35 procent och

högst 50 procent av insatsernas värde,

-----------------------------------------------------

6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna

eller på den plats där

lotteriet bedrivs, och

-----------------------------------------------------

7. det för lotterierna finns föreståndare som

registreringsmyndigheten

godkänt.

-----------------------------------------------------

Registreringsmyndigheten får medge undantag från

kravet på före-

ståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart

att någon sådan inte

behövs.

-----------------------------------------------------

För lotteri som avses i För lotteri som avses i

16 § 16 §

tredje stycket gäller fjärde stycket gäller

vidare där vidare där

angivna särskilda angivna särskilda

förutsättningar. förutsättningar.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

21 §

-----------------------------------------------------

I samband med utgivandet I samband med utgivandet

av en tryckt periodisk av en tryckt periodisk

skrift eller i samband skrift får det utan

med sändning i radio tillstånd anordnas ett

eller television får det egentligt

utan tillstånd anordnas lotteri där pristagare

lotteri där pristagare utses i en tävling som

utses i har anordnats i skriften,

en tävling som har om

anordnats i

skriften eller i 1. det som villkor för

sändningen, om att delta i lotteriet

inte fordras att skriften

1. det som villkor för innehas eller att insats

att delta i lotteriet betalas, och

inte fordras att skriften

innehas eller att insats 2. värdet av högsta

betalas, och vinsten upp-

går till högst 1/60

2. värdet av högsta basbelopp.

vinsten upp-

går till högst 1/60

basbelopp.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Lotterier som förmedlas

med hjälp av

elektromagnetiska vågor

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

21 a §

-----------------------------------------------------

Lotterier som anordnas i

sam-

band med sändning i radio

eller

television eller på annat

sätt

förmedlas med hjälp av

elektro-

magnetiska vågor är att

anse som

-----------------------------------------------------

egentliga lotterier.

Detta gäller

dock inte vadhållning i

samband med hästtävling

och sådan vadhållning i

samband med idrotts-

tävling som bedrivs i mer

än en

kommun. Det gäller inte

heller

kedjebrevsspel eller

liknande spel.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

21 b §

-----------------------------------------------------

Ett sådant egentligt

lotteri som

avses i 21 a § får inte

anordnas

utan särskilt tillstånd

utom i fall

som anges i 21 c §.

-----------------------------------------------------

Tillstånd får ges till

sådan

sammanslutning som avses

i 15 §.

-----------------------------------------------------

Tillstånd får ges endast

om

kraven i 16 § i

tillämpliga delar är

uppfyllda.

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna

egentliga lotterier i

lokalradio, närradio

eller andra

trådsändningar av

television än

vidaresändningar en-

ligt radio- och TV-lagen

(1996:844) får lämnas

bara om

det kan antas att

marknaden för lokala

lotterier inte försämras.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

21 c §

-----------------------------------------------------

I samband med sändning i

radio eller television

får det utan till-

stånd anordnas ett

egentligt lotteri där

pristagare utses i en

tävling

som har anordnats i

sändningen,

om

-----------------------------------------------------

1. det som villkor för

att delta i lotteriet

inte fordras att insats

betalas, och

-----------------------------------------------------

2. värdet av högsta

vinsten upp-

går till högst 1/60

basbelopp.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

21 d §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den

myndighet regeringen

bestämmer får,

beträffande

tillståndspliktiga

lotterier

som förmedlas med hjälp

av

elektromagnetiska vågor,

meddela föreskrifter i

fråga om åldersgräns och

folkbokföring för

deltagande, andra krav

för anordnande av

lotteri samt krav på

utrustning

som används av

anordnaren.

-----------------------------------------------------

37 §

-----------------------------------------------------

Det är inte tillåtet för Det är inte tillåtet för

den som den som

anordnar ett lotteri anordnar ett lotteri

enligt denna enligt denna

lag att lämna kredit för lag att lämna kredit för

insatser i lotteriet. insatser i lotteriet.

Detsamma gäller för den

som är ombud för den som

an-

ordnar lotteriet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

41 §

-----------------------------------------------------

Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd

enligt 16 § när lotteriet

skall bedrivas i flera län.

-----------------------------------------------------

Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen

prövar ock- prövar ock-

så frågor om tillstånd i så frågor om tillstånd i

fall då sär- fall då sär-

skilt tillstånd krävs skilt tillstånd krävs

enligt 18 §. enligt 21 b §.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

42 §

-----------------------------------------------------

Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall

bedrivas prövar frågor

om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall

bedrivas i flera län eller

om 22 § andra stycket skall tillämpas prövas dock

frågan om tillstånd av Lotteriinspektionen.

-----------------------------------------------------

Lotteriinspektionen

prövar

också frågor om tillstånd

i fall då särskilt

tillstånd krävs enligt 23

§.

-----------------------------------------------------

49 §

-----------------------------------------------------

Tillståndsmyndigheten Tillståndsmyndigheten

respek- res-

tive pektive

registreringsmyndigheten registreringsmyndigheten

skall utse en kontrollant skall utse en kontrollant

för sådana egentliga för sådana egentliga

lotterier som avses i 16 lotterier som avses i 16,

och 17 §§ samt fastställa 17 och 21 a §§ samt

arvodet fastställa arvodet till

till kontrollanten. kontrollanten. Arvodet

Arvodet skall betalas av skall betalas av den som

den som anordnar anordnar lotterierna.

lotterierna.

-----------------------------------------------------

Den som efter registrering anordnar lotterier enligt

17 § skall senast

den 15 februari varje år till kontrollanten redovisa

de lotterier som har

anordnats under föregående kalenderår. Kontrollanten

skall senast den 1

april varje år och vid utgången av varje

tillståndsperiod lämna registreringsmyndigheten

uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de

lotterier som har anordnats under perioden.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

___________________________

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002.

**FOOTNOTES**

[1]: Se Europaparlamentets och rådets direktiv

98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett

informationsförfarande beträffande tekniska

standarder och föreskrifter och beträffande

föreskrifter för informationssamhällets tjänster

(EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034),

ändrat genom rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217,

5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).

[2]: Senaste lydelse 2001:1045.

[3]: Senaste lydelse 2001:1045.