Arbetsgivaravgifter för amatörkulturföreningar

2002-05-14 · 8 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2001/02:KRU22, Arbetsgivaravgifter för amatörkulturföreningar

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU22

Arbetsgivaravgifter för amatörkulturföreningar

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett

motionsyrkande väckt under allmänna motionstiden

2001/02. Motionsförslaget innebär att ideella

amatörkulturföreningar skall få samma rätt som

ideella idrottsföreningar att undantas från

skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift för

ersättning som understiger ett halvt basbelopp.

Utskottet har remitterat motionsyrkandet för

yttrande till socialförsäkringsutskottet,

Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket, vilka

alla avstyrker förslaget. Med hänvisning härtill har

utskottet föreslagit riksdagen att avslå

motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation och tre

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr414 yrkande

4.

Reservation (kd, c, mp)

Stockholm den 14 maj 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp),

Anne-Katrine Dunker (m) och Boel Lindén (v).

2001/02

KrU22

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget angående

undantag från arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar, jämför reservation

(kd, c, mp).

Motionen

I motion Kr414 (kd) anförs att kulturpolitiken måste

stödja och uppmuntra till såväl professionalitet och

kulturellt yrkesengagemang som till amatörkultur och

ideella insatser. Kulturpolitiken måste stärka den

levande amatörkulturen. Motionärerna jämför

amatörkulturens möjligheter att verka och utvecklas

med förutsättningarna för de ideella insatserna inom

idrottsrörelsen. Enligt motionen bör amatörkulturen

få samma skatteförmåner som ideella

idrottsföreningar (yrkande 4). Utskottet uppfattar

motionsyrkandet på så sätt att

amatörkulturföreningar på samma sätt som ideella

idrottsföreningar skall undantas från kravet på

arbetsgivaravgift för sådan ersättning till ledare

m.fl. som är mindre än ett halvt basbelopp.

Ärendets beredning

Motion Kr414 (kd) innehåller ett antal yrkanden som

alla rör aspekter på amatörkultur och folkbildning.

Motionen har i sin helhet remitterats till

kulturutskottet för beredning.

Mot bakgrund av att det nu aktuella yrkande 4 i

motionen rör en sådan fråga om arbetsgivaravgifter

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

som vanligtvis bereds av socialförsäkringsutskottet

har kulturutskottet ansett att

socialförsäkringsutskottet borde beredas tillfälle

att yttra sig över yrkandet. Kulturutskottet har

även funnit det vara lämpligt att inhämta yttrande

över yrkandet från Riksförsäkringsverket och

Riksskatteverket. Utskottet beslöt därför den 21

mars 2002 om remiss av motionsyrkandet till dessa

tre instanser (prot. 2001/02:22.3).

Yttrandena från socialförsäkringsutskottet,

Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket finns i

betänkandets bilaga 2, 3 och 4.

Gällande ordning

I socialförsäkringsutskottets yttrande 2001/02:SfU7y

redovisas gällande ordning enligt följande.

Enligt 2 kap. 14 § socialavgiftslagen (2000:980)

(SAL) är en ersättning till en person fri från

arbetsgivaravgifter om ersättningen till den

personen under året har understigit 1 000 kronor.

Enligt 2 kap. 19 § SAL är en ersättning till en

idrottsutövare från en sådan ideell förening som

avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte

att främja idrottslig verksamhet fri från

arbetsgivaravgifter om ersättningen från

föreningen under året inte har uppgått till ett

halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring (AFL).

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har vid återkommande tillfällen under

senare år behandlat motionsyrkanden om att

bestämmelsen om undantag för ideell idrottsförening

från kravet att erlägga arbetsgivaravgift för sådana

ersättningar till idrottsledare m.fl. som är mindre

än ett halvt basbelopp skall utvidgas till andra

kategorier av ideella föreningar.

Socialförsäkringsutskottet har avstyrkt sådana

motionsyrkanden senast i sitt betänkande

2000/01:SfU5. Under innevarande riksmöte har

skatteutskottet avstyrkt motsvarande motionsyrkanden

i betänkandena 2001/02:SkU14 och 2001/02:SkU15.

Riksdagen har följt utskottens förslag och avslagit

motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande

Till kulturutskottets beredningsområde hör frågor om

målen för kulturpolitiken, vilka bl.a. rör

människors delaktighet i kulturen, både den

professionella kulturen och amatörkulturen, och

människors möjligheter till eget skapande. Till

utskottets område hör även folkrörelsefrågor,

däribland frågor som rör idrotten. Utskottet har

kunnat konstatera att institutioner, organisationer

och andra verksamma inom dessa områden, av bl.a.

tradition och historiska skäl, ofta arbetar under

skilda förutsättningar och att de även kan behandlas

olika, t.ex. i vissa avseenden inom skatteområdet.

Detta gäller även den i motion Kr414 (kd)

aktualiserade frågan om skillnaden mellan

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

amatörkulturen och den ideella idrottsrörelsen, när

det gäller befrielse för ideella idrottsföreningar

från arbetsgivaravgift för sådan ersättning till

ledare m.fl. som understiger ett halvt basbelopp.

Utskottet har från rent kulturpolitiska

utgångspunkter förståelse för att motionärerna

önskar stödja amatörkulturens organisationer. Dessa

organisationers verksamhet är viktiga för människors

möjligheter att få delta i konstnärligt skapande,

och verksamheten bygger till stor del på ett

betydelsefullt ideellt arbete. Bidrag om sammanlagt

7 243 000 kronor lämnas för år 2002 till centrala

amatörorganisationer för riksorganisationernas

verksamhet under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete. Bidraget ökades med 800

000 kronor för år 2002 avseende Amatörteaterns

Riksförbund (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17, bet.

2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).

Amatörkulturverksamhet på lokal nivå får del av

statliga medel via studieförbunden (jfr bet.

2001/02:KrU15 s. 20-22).

Då det gäller förslaget i motion Kr414 (kd)

yrkande 4 om ett indirekt stöd till

amatörkulturföreningar genom utvidgning till dessa

föreningar av idrottsföreningars rätt till

avgiftsfrihet vid ersättning upp till ett halvt

basbelopp, kan utskottet konstatera att

socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande 2001/02:

SfU7y bestämt motsätter sig en utvidgning av detta

undantag. Socialförsäkringsutskottet hänvisar till

motiveringarna för sina tidigare ställningstaganden

till olika motionsförslag om utvidgning.

Ställningstagandena har gjorts med utgångspunkt i

principerna för socialförsäkringarna, bl.a. att

undantag urholkar försäkringsskyddet för den

enskilde (se bil. 2). Även Riksförsäkringsverket (se

bil. 3) och Riksskatteverket (se bil. 4) avstyrker

motionsyrkandet med motsvarande principiella

motiveringar.

Utskottet föreslår med hänvisning till de

samstämmiga yttrandena från de tre remissinstanserna

inom socialförsäkrings- och skatteområdena att

motion Kr414 (kd) yrkande 4 skall avslås av

riksdagen.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstagande har föranlett följande

reservation.

Arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa

Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Kr414 yrkande 4.

Ställningstagande

Kulturens positiva inverkan på samhällsklimatet är

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

det ingen som ifrågasätter. Därför är det enligt vår

mening oacceptabelt att amatörkulturen inte får

samma förmåner i fråga om arbetsgivaravgifter som

amatöridrotten. Vi anser således att även

amatörkulturföreningar skall åtnjuta avgiftsfrihet

om ersättningen från föreningen under året inte har

uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt AFL. Vad

vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2001/02:Kr414 (kd) yrkande 4.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar

Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v) anför:

Vi vill påminna om att Vänsterpartiet i tidigare

sammanhang motionsvägen påtalat det orimliga i att

ideella idrottsföreningar och övriga ideella

föreningar, t.ex. amatörkulturföreningar, behandlas

olika när det gäller möjligheten att undantas från

kravet på arbetsgivaravgift för ersättning till

ledare m.fl. om ersättningen understiger ett halvt

basbelopp. Vänsterpartiets representanter uttalade i

reservation 28 till skatteutskottets betänkande

1999/2000:SkU13 att det inte kan ha varit

lagstiftarens avsikt att försvåra för ideella

föreningar utanför idrotten att bedriva sin

verksamhet. Tvärtom har riksdag och regering klart

uttalat sig om betydelsen av det ideella arbetet

inom föreningslivet och kulturlivet. Vi anser

fortfarande att det skall råda lika villkor mellan

de olika kategorierna av ideella föreningar. Vi

tillstyrker dock inte det nu aktuella

motionsyrkandet, som enbart tar upp ojämlikheten

mellan ideella idrottsföreningar och

amatörkulturföreningar och lämnar övriga ideella

föreningar utanför.

2. Arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill påminna om att Centerpartiet i tidigare

sammanhang motionerat om att samma regler och samma

ekonomiska förutsättningar som gäller för

idrottsrörelsen bör gälla för ideella kultur- och

ungdomsorganisationer. Detta yrkades senast i

Centerpartiets kulturmotion 2001/02:Kr279 yrkande

11, som har behandlats i skatteutskottets betänkande

2001/02:SkU15. I motionen anfördes att inte endast

idrotten är viktig för barn och ungdomar fysiskt,

psykiskt och socialt, utan att även många andra

organisationer bidrar till barns och ungdomars goda

uppväxtförhållanden, såsom ungdoms- och

kulturorganisationer. Skillnaderna i

skattelagstiftningen mellan dessa för samhället

viktiga verksamheter, som alla bedrivs under knappa

omständigheter, kan enligt motionen inte anses vara

motiverade eller rättvisa.

3. Arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag vill påminna om att Miljöpartiet de gröna i

tidigare sammanhang motionerat om den orättfärdiga

olikheten i behandlingen av ideella föreningar när

det gäller möjligheten till undantag från kravet på

arbetsgivaravgift för ersättning till ledare m.fl.

om ersättningen understiger ett halvt basbelopp. I

motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 13 begärde vi

t.ex. att sådana skatteförmåner som finns inom

idrottsområdet också borde införas inom

kulturområdet för att stödja ideellt arbete.

BILAGA 1

Behandlat förslag

Motion från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr414 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteförmåner för

amatörkulturföreningar.

BILAGA 2

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2001/02:SfU7y

Arbetsgivaravgifter för

amatörkulturföreningar

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 21 mars 2002 berett

socialförsäkringsutskottet tillfälle att avge

yttrande över motion 2001/02:Kr414 yrkande 4 av Dan

Kihlström m.fl. (kd).

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 14 § socialavgiftslagen (2000:980)

(SAL) är en ersättning till en person fri från

arbetsgivaravgifter om ersättningen till den

personen under året har understigit 1 000 kronor.

Enligt 2 kap. 19 § SAL är en ersättning till en

idrottsutövare från en sådan ideell förening som

avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att

främja idrottslig verksamhet fri från

arbetsgivaravgifter om ersättningen från föreningen

under året inte har uppgått till ett halvt

prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring (AFL).

Motionen

I motionsyrkandet begärs ett tillkännagivande om vad

i motionen anförs om skatteförmåner för

amatörkulturföreningar. Motionärerna anser att det

är oacceptabelt att amatörkulturen inte får samma

skatteförmåner som amatöridrotten. Idrottsföreningar

är befriade från skatt på ersättning till ledare om

arvodet är mindre än ett halvt basbelopp. Detsamma

bör gälla för amatörkulturföreningar.

Utskottets bedömning

Den nu aktuella lagbestämmelsen i SAL angående

idrottsutövare har sitt ursprung i skattereformen

1990. Före skattereformen behandlades bl.a.

kostnadsersättningar och schablonavdrag till

idrottsutövare m.fl. i RSV:s rekommendationer

gällande beskattning av ersättning i samband med

idrottslig verksamhet. Rekommendationerna, som

utformats bl.a. mot bakgrund av att de inkomster som

idrottsutövare hade i mångt och mycket var

ersättningar för utlägg som idrottsutövaren haft,

angav att om den årliga ersättningen i form av

kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

kostnadsersättningar till idrottsutövare översteg

ett halvt basbelopp så skulle den skattepliktiga

delen av inkomsten i normalfallet anses vara

sjukpenning- och pensionsgrundande. Ersättningar

under ett halvt basbelopp undantogs därmed även från

underlaget för socialavgifter när inkomsten var att

hänföra till inkomstslaget tjänst.

I samband med skattereformen 1990 slogs

huvudprincipen fast att i princip alla inkomster som

skall tas upp till beskattning som inkomst av tjänst

skall vara förmånsgrundande och att socialavgifter

därmed skall tas ut.

I proposition 1990/91:76 om socialavgifter för

vissa idrottsutövare angavs att den beslutade

skattereformen inte avsåg att ändra på

förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få göra

ett s.k. schablonavdrag enligt RSV:s

rekommendationer, men att någon motsvarande

hänvisning inte gjordes när det gällde uttag av

socialavgifter. I propositionen föreslogs därför en

lagändring för att den ordning som dittills

tillämpats beträffande uttag av socialavgifter för

idrottsutövare m.fl. skulle bestå även i

fortsättningen. Socialförsäkringsutskottet angav vid

behandlingen av propositionen att utskottet tidigare

vid flera tillfällen, när utskottet behandlat

motionsyrkanden om befrielse från skyldigheten att

erlägga arbetsgivaravgifter inom idrottsrörelsen,

gett uttryck för sin principiella uppfattning att

inkomster i samband med idrottsutövning i likhet med

andra inkomster borde grunda rätt till

socialförsäkringsförmåner och föranleda att

socialavgifter erlades. Samtidigt var utskottet

införstått med att en schablon kunde behövas för i

vilken mån mindre ersättningar inom idrottsrörelsen,

vilka ofta kunde ha karaktären av

kostnadsersättningar, skulle vara undantagna från

underlaget för uttag av socialavgifter (bet.

1990/91:SfU10). I samma betänkande avstyrkte

utskottet motionsyrkanden om att ge även andra

ideella föreningar än idrottsföreningar rätt till

avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp.

Utskottet anförde att trots principiella

betänkligheter när det gällde urholkningen av

pensionsskyddet hade utskottet biträtt

propositionens förslag att göra ett undantag från

skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter.

Utskottet ansåg emellertid att detta inte kunde tas

till intäkt för att göra ytterligare undantag.

Utskottet ansåg att det främsta skälet härför var

risken för urholkning av pensionsskyddet för den

enskilde.

I proposition 1997/98:151 med förslag om ett

reformerat ålderspensionssystem angavs (s. 203) att

regeln om att ersättningar upp till ett halvt

basbelopp inte var pensionsgrundande kunde införas i

ATP-systemet utan att det uppstod någon mer påtaglig

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

risk för att idrottsutövarnas framtida ålderspension

skulle påverkas. ATP grundades i princip på

inkomster överstigande ett basbelopp under ett år,

samtidigt som det i normalfallet var långt ifrån

alla år som blev avgörande för ålderspensionens

storlek. I det reformerade pensionssystemet, där i

princip varje kronas inkomst under hela livet får

betydelse för det framtida pensionsutfallet, kunde

däremot regeln ifrågasättas. Regeringen ansåg

emellertid att ett slopande av särregeln skulle

kräva särskilda överväganden bl.a. när det gällde

idrottsföreningars ekonomiska situation och

därutöver ställningstaganden till rimligheten av

eventuella kompenserande stödformer. Frågan borde

därför, i den mån så bedömdes som lämpligt, tas upp

i ett annat sammanhang. Regeringen föreslog därmed

att särregeln rörande ersättning till idrottsutövare

skulle överföras till det reformerade

pensionssystemet. Utskottet hade inte någon annan

uppfattning i denna fråga (bet.

1997/98:SfU13).

I proposition 2000/01:8 med förslag till den

nuvarande socialavgiftslagen föreslogs ingen ändring

vad gällde den aktuella regeln avseende

idrottsutövare. I betänkandet 2000/01:SfU5 föranlett

av propositionen pekade utskottet på att regeringen

ännu inte hade tagit upp frågan om särregler för

idrottsutövare till omprövning. Utskottet ansåg

vidare, liksom tidigare, att undantag från

avgiftsskyldigheten riskerade att urholka

pensionsskyddet och att det var viktigt att

upprätthålla principen om att inkomster som grundade

rätt till socialförsäkringsförmåner borde föranleda

att socialavgifter erlades. Utskottet, som även

erinrade om att undantaget från skyldigheten att

betala arbetsgivaravgifter hade uppkommit i första

hand för att förenkla möjligheten till avdrag i

avgiftssammanhang för idrottsutövares

kostnadsersättningar, kunde inte ställa sig bakom

motioner om utvidgning av undantaget. Mot bakgrund

av det anförda biträdde utskottet propositionens

förslag avseende idrottsutövare.

RFV och RSV, som till kulturutskottet har inkommit

med yttranden i ärendet, har avstyrkt

motionsyrkandet. Båda myndigheterna är av

uppfattningen att undantag av aktuell typ inte bör

göras. Eventuellt stöd till idrottsföreningar bör i

stället utformas på annat sätt.

Utskottet, som noterar RFV:s och RSV:s

ståndpunkter, understryker sin tidigare vid flera

tillfällen framförda mening och motsätter sig därför

bestämt en utvidgning av det aktuella undantaget.

Utskottet anser att kulturutskottet bör avstyrka

motion 2001/02:Kr414 yrkande 4.

Stockholm den 23 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Mariann

Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Lennart Klockare

(s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v),

Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-

Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Margareta

Cederfelt (m), Göte Wahlström (s) och Désirée

Pethrus Engström (kd).

Avvikande mening

Fanny Rizell och Désirée Pethrus Engström (båda kd)

anser:

Kulturens positiva inverkan på samhällsklimatet är

det ingen som ifrågasätter. Det är därför

oacceptabelt att amatörkulturen inte får samma

förmåner i fråga om arbetsgivaravgifter som

amatöridrotten. Vi anser således att även

amatörkulturföreningar skall åtnjuta avgiftsfrihet

om ersättningen från föreningen under året inte har

uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt AFL.

Kulturutskottet bör föreslå att riksdagen med bifall

till motion Kr414 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen detta till känna.

BILAGA 3

Yttrande från Riksförsäkringsverket

BILAGA 4

Yttrande från Riksskatteverket