Bet. 2001/02:KRU3

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU3

Spel och lotterier

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har

väckts under allmänna motionstiderna 1999/2000 och

2000/01. Motionerna gäller frågor om avskaffande av

lotterilagen, högsta vinstsumma från lotterier,

fördelning av vinst till välgörande ändamål,

spelberoende, reklam runt spelandet,

monopolställningen på spelmarknaden, omprövning av

tillståndet för spel på hundar och aveln av

greyhound. Vidare behandlas motioner om förbud mot

kasinoverksamhet av internationellt slag,

lokalisering av kasinon, koncession att driva

kasinon, fördelning av överskottet från

värdeautomater, trafiksäkrare idrottsresor, starkare

ställning för folkrörelserna, ökad

självfinansieringsgrad för folkrörelserna,

anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken

på spel- och lotteriområdet, folkrörelsernas ansvar

för en del av värdeautomatverksamheten samt

lottförsäljningsterminaler.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 10 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avskaffande av lotterilagen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr514.

2. Högsta vinstsumma från lotterier

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483

yrkande 2 och 2000/01:So302 yrkande 2.

3. Fördelning av vinst till välgörande

ändamål

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483

yrkande 3 och 2000/01:

So302 yrkande 3.

4. Åtgärder för att möta de negativa

konsekvenserna av ökat spelande

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr509 yrkande 4

i denna del.

Reservation 1 (v, kd, mp)

5. Begränsning av reklam kring spelandet

Riksdagen avslår motion 2000/01:So357 yrkande

1.

Reservation 2 (v)

6. Monopolställningen på spelmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr243 och

2000/01:Fi902 yrkande 1.

Reservation 3 (m)

7. Omprövning av tillståndet för spel på

hundar

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande

1.

8. Uppföljning av aveln av greyhound

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande

2.

Reservation 4 (mp)

9. Förbud mot kasinoverksamhet av

internationellt slag

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr512.

10. Lokalisering av kasinon

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr503,

1999/2000:Kr507 och 1999/2000:Kr516.

11. Koncession att driva kasinon

Riksdagen avslår motion 1999/2000:523 yrkande

1.

12. Fördelning av överskottet från

värdeautomater

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509

yrkande 7 och 2000/01:

Kr537 yrkande 7.

Reservation 5 (m)

13. Trafiksäkrare idrottsresor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr511.

14. Starkare ställning för folkrörelserna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr509

yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521,

2000/01:Kr522 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 10

och 2000/01:Kr540.

Reservation 6 (m, fp)

Reservation 7 (mp)

15. Ökad självfinansieringsgrad för

folkrörelserna

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr510

yrkande 1 och 2000/01:

509 yrkande 2.

16. Anpassning av lagstiftningen till den

nya tekniken på spel- och lotteriområdet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande

3.

Reservation 8 (mp)

17. Folkrörelsernas ansvar för en del av

värdeautomatverksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr522

yrkande 2 och 2000/01:

Kr539 yrkande 3.

Reservation 9 (fp)

18. Lottförsäljningsterminaler

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr524 yrkande

5.

Reservation 10 (c)

Stockholm den 27 september 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson

(s).

Tidigare riksdagsbehandling och

kommande riksdagsbehandling

Lotterilagsutredningen

År 1997 tillsattes en särskild utredare med uppdrag

att göra en översyn av lotterilagen (1994:1000).

Utredaren fick i uppdrag att i huvudsak

- lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning

genom att ange hur lotterilagen om möjligt kan

omformas till en ramlag i kombination med

föreskrifter på en lägre nivå än lag eller se över

lotterilagens definitioner, begrepp och

tillämpningsområden

-

- lämna förslag till hur lotterilagen och lagen

(1982:636) om anordnande av visst automatspel kan

föras samman i lotterilagen samt ge förslag till

bestämning och reglering av automatspel

-

1. utreda om lotterilagen behöver anpassas till EG-

rätten

2.

- analysera utvecklingen av spel över Internet m.m.

och bedöma om det är möjligt och om det finns behov

av att förhindra spel över Internet m.m. från

utlandet.

-

I direktiven angavs att den grundläggande principen,

nämligen att överskottet från spel- och

lotteriverksamhet skall tillfalla det allmänna eller

allmännyttiga ändamål, skulle ligga fast.

Fördelningen mellan och förutsättningarna för

staten, hästsporten och folkrörelserna att bedriva

spel- och lotteriverksamhet skulle inte behandlas.

Utredningen antog namnet Lotterilagsutredningen.

Utredningen överlämnade i november 1998

delbetänkandet Automatspel (SOU 1998:144) och i juli

2000 slutbetänkandet Från tombola till Internet -

översyn av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50).

Kulturutskottet behandlade regeringens förslag och

de frågor som togs upp i delbetänkandet Automatspel

i maj 1999 i sitt betänkande Kasinospel i Sverige

m.m. (bet. 1998/99:KrU11).

Den nya spel- och lotteriutredningen

I juni 1999 tillsattes en särskild utredare med

uppdrag att lämna förslag till hur föreningslivets

ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden

kan stärkas. Härvid skulle även beaktas den

betydelse de statliga spelen har för statens

inkomster. Utredaren skulle dessutom bedöma om

tillståndsgivningen till AB Svenska Spel och AB Trav

och Galopp (ATG) borde delegeras från regeringen

till Lotteriinspektionen.

Utredningen antog namnet Den nya spel- och

lotteriutredningen.

Utredaren överlämnade i februari 2000 betänkandet

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU

2000:9).

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande

betänkandena Från tombola till Internet - översyn av

lotterilagstiftningen och Föreningslivet på spel-

och lotterimarknaden.

2001/02

KrU3

Utskottets överväganden

Lotterilagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- avskaffande av lotterilagen.

Motionen

Motionären bakom motion 2000/01:Kr514 (m) begär att

riksdagen avskaffar lotterilagen (1994:1000). Som

skäl anges endast "myndigförklara medborgarna".

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det framkommit några skäl

att avskaffa lotterilagen varför motion

2000/01:Kr514 (m) avstyrks.

Begränsning av höga vinster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- högsta vinstsumma från lotterier,

- fördelning av vinst till välgörande

ändamål.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:So483 (mp) yrkande 2 och

2000/01:So302 (mp) yrkande 2 föreslår motionärerna

att den högsta vinstsumma som får utdelas från

lotterier skall vara 3 miljoner kronor.

All vinst från lotterier som överstiger 3 miljoner

kronor föreslås i samma motioner (yrkandena 3) gå

till välgörande ändamål och fördelas av en ideell

organisation, t.ex. Amnesty International.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att regeringen i ett

pressmeddelande från 1997 meddelat att

Lotteriinspektionen övervägt frågan om

spelvinsternas storlek och kommit fram till

slutsatsen att inte föreslå regeringen att införa

ett högsta tak för spelvinster. Dåvarande

finansminister Erik Åsbrink kommenterade

pressmeddelandet och uppgav bl.a. att ett vinsttak

för de svenska spelen skulle leda till att utländska

spel - som inte har något vinsttak - skulle tränga

ut de svenska spelen. Det skulle enligt

finansministern försämra kontrollen över den svenska

spelmarknaden med ökad risk för sociala problem.

Dessutom skulle arbetstillfällen i Sverige slås ut

och statens och föreningslivets inkomster minskas.

Mot denna bakgrund angav han att han inte hade för

avsikt att införa ett högsta tak för spelvinster.

De skäl som den dåvarande finansministern uppgav

för att inte införa något högsta tak för vinst anser

utskottet fortfarande ha bärkraft. Utskottet

avstyrker därför motionerna 1999/2000:So483 (mp)

yrkande 2 samt 2000/01:So302 (mp) yrkande 2.

Ställningstagandet medför att även yrkandena 3 i

båda motionerna rörande fördelningen av vinsten till

välgörande ändamål avstyrks.

Negativa konsekvenser av ökat

spelande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- åtgärder för att möta de negativa

konsekvenserna av ökat spelande, jämför

reservation 1 (v, kd, mp).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr509 (v) begär

att regeringen återkommer med förslag för att möta

de negativa konsekvenserna av ökat spelande (yrkande

4 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att det för år 2001 avsätts 4

miljoner kronor för åtgärder mot överdrivet spelande

från anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder under

utgiftsområde 9. Hälften av dessa medel går till

forskning. Resterande medel går till dels ett

oberoende branschråd, OSS - Oberoende Spelsamverkan,

dels en telefonjour, dels en konferensserie i ca 10

län som vänder sig till yrkesverksamma som kommer i

kontakt med spelmissbrukare, dels Spelberoendes

riksförbund som bildades år 2000, dels ett antal

lokala kamratföreningar som tillhör riksförbundet.

Vidare kan framhållas att i betänkandet

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU

2000:9) föreslås att Folkhälsoinstitutet årligen

skall rapportera till regeringen om sitt arbete för

att förebygga och motverka spelberoende samt

rapportera om utvecklingen på området vad rör

statistik och forskning. Enligt utredningen bör även

en ideell organisation som arbetar mot ökat

spelberoende kunna spela en roll på detta område.

Betänkandet bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Utskottet har tidigare uttalat att de initiativ

som tas mot ökat spelberoende är angelägna och att

regeringen noga bör följa utvecklingen och vara

uppmärksam på var åtgärder behöver sättas in (bet.

1998/99:KrU11). Utskottet anser alltjämt att arbetet

som bedrivs för att motverka spelberoende är viktigt

och att detta arbete regelbundet bör följas upp. Men

med hänvisning till den beredning som pågår

avstyrker utskottet dock motion 2000/01:Kr509 (v)

yrkande 4 i denna del.

Begränsning av reklam kring

spelandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- begränsning av reklam kring spelandet,

jämför reservation 2 (v).

Motionen

I motion 2000/01:So357 (v) begär motionärerna att

regeringen tillsätter en utredning som ser över hur

reklamen runt spelandet kan begränsas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Regeringen uttalade våren 1999 i proposition

1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m. att regeringen

ansåg att det fanns anledning att göra en samlad

kartläggning av marknadsföringen av spel och

lotterier i Sverige. Kartläggningen kunde sedan

enligt regeringen ligga till grund för förslag till

hur påträngande former av marknadsföring, exempelvis

gentemot ungdomar, kan undvikas.

Lotteriinspektionen, som fick i uppdrag att

genomföra kartläggningen, lämnade en rapport i

november 2000. Av rapporten går bl.a. följande att

utläsa.

Det totala spelutbudet i Sverige är omfattande

liksom marknadsföringen av spel. Om man ser till

omsättningen av marknadsföringen av spel och

lotterier dominerar AB Svenska Spel (Svenska Spel).

Om man däremot relaterar kostnaderna för

marknadsföringen till omsättningen kan man se att

folkrörelsedrivna lotterier har förhållandevis höga

marknadsföringskostnader jämfört med AB Trav och

Galopp (ATG) och Svenska Spel. Anledningen härtill

kan enligt rapporten vara att det handlar om en stor

mängd mindre, fristående lotterier som var och en

skall konkurrera om utrymmet på spel- och

lotterimarknaden.

Rapporten från Lotteriinspektionen bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till den beredning som pågår

avstyrker utskottet motion 2000/01:So357 (v) yrkande

1.

Monopolställningen på spelmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- monopolställningen på spelmarknaden, jämför

reservation 3 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr243 (m) och

2000/01:Fi902 (kd) yrkande 1 anser att konkurrensen

på spelmarknaden skall öka och föreslår därför att

Svenska Spels och ATG:s monopolställning skall tas

bort.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten på den svenska spel- och

lotterimarknaden är för närvarande att det överskott

som uppkommer skall vara förbehållet staten,

föreningslivet och hästsporten. Nettoinkomsterna

skall med andra ord komma det allmänna eller

allmännyttiga ändamål till godo. Kommersiella

intressen tillåts inom spelverksamheterna på

restaurangkasinon och på varuspelsautomater på

marknads- och tivolinöjen. De senare har ansetts

utgöra spel av förströelsekaraktär där vinstchansen

inte har varit det dominerande inslaget.

Utskottet som anser att nettoinkomsterna från

spel- och lotterimarknaden även fortsättningsvis

skall komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål

till godo avstyrker motionerna 2000/01:Kr243 (m) och

2000/01:Fi902 (kd) yrkande 1.

Spel på hundar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- omprövning av tillståndet för spel på

hundar,

- uppföljning av aveln av greyhound, jämför

reservation 4 (mp).

Motionerna

I motion 1999/2000:Kr501 (mp) hemställs att beslutet

om tillstånd för spel på hundar bör omprövas

(yrkande 1).

Om yrkande 1 avslås anser motionären att en

uppföljning bör göras beträffande aveln av

greyhound. Motionären uttrycker sin oro för att

greyhoundrasen p.g.a. hundkapplöpningarna kommer att

renavlas på egenskaperna snabbhet och jakt och att

man därigenom får en hund som är olämplig ur

djurskyddssynpunkt (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet vill erinra om att riksdagen i 45 §

lotterilagen (1994:1000) gett regeringen

bemyndigande att anordna lotteri av visst slag. Med

stöd av bemyndigandet gav regeringen den 12 november

1998 tillstånd till Svenska Spel att anordna

vadhållning vid hundkapplöpningar. Av tillståndet

framgår att all tävlingsverksamhet inom ramen för

vadhållningen skall ske med iakttagande av gott

djurskydd. Om kraven på djurskyddshänsyn inte

tillgodoses kan regeringen dra in tillståndet.

Utskottet har från Svenska Kennelklubben inhämtat

att greyhoundrasens naturliga egenskaper är snabbhet

och jaktinstinkt och att dessa egenskaper avlats

fram under mycket lång tid.

Jordbruksminister Margareta Winberg har den 3

september 2001 i svar på fråga 2000/01:1522 om

hundkapplöpning anfört att olika organisationer i

skrivelser har önskat att regeringen avslår AB

Svenska Spels ansökan om fortsatt tillstånd för

vadhållning på hundkapplöpning. Hon anför vidare

att även om ingen anmärkning framförts mot hur

verksamheten bedrivs från djurskyddssynpunkt anser

hon att det nu är en lämplig tidpunkt att utvärdera

verksamheten. Hon avser därför att inom kort ge

Statens jordbruksverk ett sådant uppdrag.

Jordbruksverkets synpunkter kommer enligt ministern

att övervägas noga innan beslut om fortsatt

tillstånd fattas. Med hänvisning till den

utvärdering som skall göras avstyrker utskottet

motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 1 rörande

omprövning av tillåtande av spel på hundar.

Även motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 2 rörande

en uppföljning beträffande aveln av greyhound bör

enligt utskottet avslås av riksdagen med hänvisning

till den utvärdering som skall ske.

Kasinospel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- förbud mot kasinoverksamhet av

internationellt slag,

- lokalisering av kasinon,

- koncession att driva kasinon.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr512 (kd)

föreslår att kasinoverksamhet av internationellt

slag åter skall förbjudas i Sverige.

I motionerna 1999/2000:Kr503 (mp), 1999/2000:Kr507

(m) och 1999/

2000:Kr516 (s) har motionärerna synpunkter på var de

av riksdagen beslutade kasinona skall lokaliseras.

Motionärerna bakom den förstnämnda motionen (mp)

anser att kasinona skall placeras i turistorter. I

den andra motionen (m) framhålls Malmö och Båstad

som lämpliga orter att dela på ett kasino. I den

tredje motionen (s) föreslår motionärerna att ett

kasino skall placeras i Piteå.

Motionären bakom motion 1999/2000:Kr523 (m) föreslår

att koncessionen att driva kasinon borde auktioneras

ut till högstbjudande (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandet att åter förbjuda

kasinoverksamhet av internationellt slag i Sverige

vill utskottet framhålla följande. Utskottet anser

alltjämt att de fördelar som kasinoverksamheten för

med sig, däribland en dämpande effekt på den

illegala spelmarknaden, de betydande inkomster som

kan inbringas till staten och den ökade

sysselsättningen som kasinoverksamheten kan bidra

till både vid kasinot och inom den omfattande

verksamheten runt ett kasino, överväger nackdelarna.

Dessutom kan framhållas att regeringen för

närvarande ser över frågor om spelberoende och att

regeringen i år satsar 4 miljoner kronor på dessa

frågor. Kasinoverksamheten kommer vidare att

omgärdas av en stark kontroll och säkerhet. Mot

denna bakgrund anser utskottet att kasinoverksamhet

av internationellt slag alltjämt skall vara tillåten

i Sverige och avstyrker därmed motion

1999/2000:Kr512 (kd).

När det gäller motionsyrkandena om lokaliseringen av

kasinon har regeringen, efter det att motionerna har

väckts, beslutat att statliga kasinon av

internationellt slag skall placeras i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Sundsvall. Regeringen har enligt

riksdagsbeslutet möjlighet att senare - när

erfarenheter vunnits - besluta om kasinon på

ytterligare två orter.

Med hänvisning till regeringens

lokaliseringsbeslut i fråga om de fyra första

kasinona och då det inte i dagsläget finns anledning

att uttala sig om en placering av de eventuellt två

kommande kasinona avstyrker utskottet motionerna

1999/2000:Kr503 (mp), 1999/2000:Kr507 (m) och

1999/2000:Kr516 (s).

Beträffande motionsyrkandet att koncessionen att

driva kasinoverksamhet bör auktioneras ut kan

utskottet erinra om att riksdagen i maj 1996 slog

fast att endast statliga bolag bör ges koncessioner

för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker

av social karaktär. I samband med propositionen

Kasinospel i Sverige m.m. gjorde riksdagen ingen

annan bedömning (prop. 1998/99:80, bet.

1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229).

Utskottet gör inte heller nu någon annan bedömning

varför motion 1999/2000:Kr523 (m) yrkande 1

avstyrks.

Svenska Spels medel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- fördelning av överskottet från

värdeautomater, jämför reservation 5 (m),

- trafiksäkrare idrottsresor.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr509 (m)

yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7 föreslår,

som utskottet uppfattat yrkandena, att en del av de

intäkter som uppkommer från överskottet från

värdeautomater och som går via Svenska Spel och

tillfaller idrotten bör fördelas till

handikappidrotten.

I motion 2000/01:Kr511 (v) föreslår motionären att

regeringen bör lägga fram en åtgärdsplan för

trafiksäkrare idrottsresor. Motionären anser att

resorna skall ske med allmänna transportmedel och

finansieras genom medel från Svenska Spel.

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandena om ökade medel till

handikappidrotten vill utskottet erinra om att de

medel från värdeautomaterna som tillfaller

idrottsrörelsen går till Riksidrottsförbundet (RF)

som har att fördela medlen. Utskottet anser att det

är idrottsrörelsen som själv bör besluta om

prioriteringen av olika bidragsändamål och behov,

varför motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 7 och

2000/01:Kr537 (m) yrkande 7 avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om trafiksäkrare

idrottsresor anser utskottet att det är en fråga för

idrottsrörelsen att avgöra hur idrottsresorna skall

göras trafiksäkrare. Utskottet avstyrker därmed

motion 2000/01:Kr511 (v).

Starkare ställning för

folkrörelserna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- starkare ställning för folkrörelserna,

jämför reservationerna 6 (m, fp) och 7 (mp).

Motionerna

I motion 2000/01:Kr537 (m) föreslår motionärerna att

idrottsrörelsen bör få en betydligt större andel av

spelmarknaden (yrkande 10).

Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr521 (fp)

och 2000/01:Kr540 (s) hemställer att hela

lottmarknaden bör tillföras folkrörelserna.

I motion 2000/01:Kr522 (mp) hemställs att

riksdagen skall tillkännage för regeringen

betydelsen av en jämn fördelning av

marknadsandelarna mellan spelmarknadens tre aktörer,

dvs. Svenska Spel, ATG och folkrörelserna (yrkande

1).

Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr509 (v) begär

att regeringen återkommer med förslag som syftar

till att folkrörelsernas andel och inflytande över

spelmarknaden kraftigt ökar (yrkande 1). I samma

motion begär motionärerna förslag som bromsar upp

expansionen av den totala spelmarknaden (yrkande 3).

I motionen begär motionärerna vidare att regeringen

återkommer med förslag som motverkar introduktionen

av nya snabba spel (yrkande 4 i denna del). Som

utskottet tolkat det skall de två sistnämnda

yrkandena tillgodoses framför allt genom att

folkrörelserna ges ökat utrymme på spelmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill här erinra om att det i betänkandet

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU

2000:9) föreslås bl.a. att nettoöverskottet från

värdeautomater och kasinospel i Svenska Spels regi i

sin helhet skall överföras till folkrörelserna samt

att folkrörelsernas möjligheter på den "rena"

lottmarknaden skall stärkas. Det sistnämnda skall

enligt utredningen ske genom att Svenska Spel får

disponera "ett tak om högst två traditionella

lotterier" och att lottmarknaden i övrigt i princip

skall vara folkrörelsernas marknad. Enligt

utredarens slutsatser kommer folkrörelsernas

marknadsandel att uppgå till ca 32 % år 2004 om

utredningsförslagen går igenom. Betänkandet bereds

för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill i sammanhanget påminna om att vid

debatten i kammaren om spel- och lotterifrågor våren

1999 uttalade utskottsmajoritetens talesman att hans

förhoppning var att utredningen - som då ännu

arbetade med frågor om föreningslivets ställning på

spel- och lotterimarknaden - skulle komma fram till

att de tre aktörerna på spelmarknaden borde ha

ungefär var sin tredjedel av den totala

spelmarknaden (prot. 1998/99:102).

Utskottet vill också påminna om det

vinstdelningssystem som riksdagen tidigare godkänt.

Riksdagen beslutade i januari 1995, i samband med

att den nu gällande lotterilagen trädde i kraft, att

tillåta en ny typ av automat i Sverige -

värdeautomaten. Överskottet från värdeautomaterna

skulle tillfalla det lokala föreningslivets barn-

och ungdomsverksamhet. Dåvarande AB Tipstjänst

(numera AB Svenska Spel) beviljades i juni 1995

tillstånd av regeringen att anordna spel på högst 7

000 värdeautomater. Våren 1996 beslutade riksdagen

att denna öronmärkning av överskottet från dessa

värdeautomater skulle ersättas av ett system för

vinstdelning mellan staten och föreningslivet, där

det framtida överskottet från värdeautomaterna

transformeras till en andel av Svenska Spels totala

överskott (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14,

rskr. 1995/96:248). Frågan om vinstdelningssystemet

bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att det är viktigt att

folkrörelserna får möjlighet att ha ett eget aktivt

engagemang på spel- och lotterimarknaden. Samtidigt

bör dock uppmärksammas att den snabba tekniska

utvecklingen kräver stor kompetens och även

ekonomiska resurser hos aktörerna på spel- och

lotterimarknaden. Vidare behövs det

konkurrenskraftiga aktörer i Sverige som kan hålla

utländska aktörer borta.

Med hänvisning till det beredningsarbete som pågår

inom Regeringskansliet, och som utskottet inte vill

föregripa, avstyrker utskottet motionerna

2000/01:Kr509 (v) yrkandena 1, 3 och 4 (delvis),

2000/01:Kr521 (fp), 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1,

2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01:

Kr540 (s).

Folkrörelsernas möjligheter till

egenfinansiering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- ökad självfinansieringsgrad för

folkrörelserna.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr510 (v)

yrkande 1 begär att regeringen återkommer med

förslag som syftar till att öka idrottsrörelsens och

övriga folkrörelsers egenfinansiering.

I motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 2 framhålls

vikten av en ökad självfinansieringsgrad inom

folkrörelserna utöver spelintäkterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

bra om folkrörelserna kan öka sin egenfinansiering

och hämta intäkterna från flera olika håll och då

inte bara från staten och näringslivet. Det egna

arbetet för att öka finansieringen är ett viktigt

led i folkrörelsearbetet. Utskottet anser dock att

man bör avvakta resultatet av den beredning som

pågår avseende bl.a. betänkandet Föreningslivet på

spel- och lotterimarknaden, för att se vad det

kommer att innebära

för folkrörelserna. Motionerna 1999/2000:Kr510 (v)

yrkande 1 och 2000/01:Kr509 (v) yrkande 2 avstyrks

därmed.

Egna spel för folkrörelserna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- anpassning av lagstiftningen till den nya

tekniken på spel- och lotteriområdet, jämför

reservation 8 (mp),

- folkrörelsernas ansvar för en del av

värdeautomatverksamheten, jämför reservation

9 (fp),

- lottförsäljningsterminaler, jämför

reservation 10 (c).

Motionerna

Motionären bakom motion 2000/01:Kr522 (mp) föreslår

att lagstiftningen skall anpassas till den nya

tekniken på spel- och lotteriområdet (yrkande 3).

I samma motion yrkande 2 hemställs om förslag från

regeringen om hur de folkrörelser som vill skall

kunna få ta ett eget ansvar för en del av

värdeautomatverksamheten.

I motion 2000/01:Kr539 (fp) begär motionärerna att

idrottsföreningar bör få ökade möjligheter att

utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt

ges ansvar för värdeautomater (yrkande 3).

I betänkandet Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden föreslås att rikslotterierna skall

ges möjlighet att sälja lotter genom

lottförsäljningsterminaler. Motionärerna bakom

motion 2000/01:Kr524 (c) hemställer att även det

lokala föreningslivet skall få denna rätt (yrkande

5).

Utskottets ställningstagande

Beträffande anpassningen av lagstiftningen till den

nya tekniken kan nämnas att denna fråga tas upp i

betänkandet Från tombola till Internet - översyn av

lotterilagstiftningen (SOU 2000:50). I betänkandet

föreslås att förutsättningarna för att få anordna

lotterier över bl.a. Internet skall anges särskilt i

lagen, men att lagen sedan skall kompletteras med

föreskrifter på lägre nivå än lag. Syftet med en

sådan reglering är att skapa en större flexibilitet.

Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 3.

När det gäller motionsyrkandena om att de

folkrörelser som vill bör få ta del av ansvaret för

värdeautomatverksamheten har utskottet tidigare

uttalat följande: "Utskottet anser att kontroll- och

säkerhetsaspekten är tungt vägande skäl för att

värdeautomater skall drivas i AB Svenska Spels regi,

varvid det befintliga, prövade och väl fungerande

kontrollsystemet kan användas. Om annan anordnare

anlitas i framtiden måste kontrollsystem av mycket

hög kvalitet säkerställas" (bet. 1998/99:KrU11).

I betänkandet Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden har utredaren anfört att han

övervägt att föreslå att ett av folkrörelserna

bildat bolag med ensamrätt skulle driva spelet på

värdeautomater. Vid utredarens överläggningar med

den tänkta huvudmannen för detta bolag,

Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor

(FSL), framkom dock enligt utredaren att FSL inte

var berett att ta på sig ett sådant ansvar. Detta

medförde att utredaren inte lade något förslag i

denna riktning.

Med hänvisning till den beredning som pågår inom

Regeringskansliet rörande folkrörelsernas ställning

på spel- och lotterimarknaden avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 2 och

2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3.

Med hänvisning till att utredningsförslaget om

lottförsäljningsterminaler för närvarande bereds

inom Regeringskansliet och till att resultaten av

beredningsarbetet inte bör föregripas avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Åtgärder för att möta de negativa

konsekvenserna av ökat spelande (punkt 4)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring

(v), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd) och

Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr509 yrkande 4 i

denna del.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att de "snabba spelen"

med de snabba vinsterna och förlusterna minskar i

antal. Att så sker är enligt vår uppfattning

angeläget eftersom de snabba spelen ökar risken för

att alltfler människor hamnar i ett spelberoende. Vi

efterlyser på spelområdet en annan policy, där

staten tar ett större ansvar för frågor runt

spelberoende.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framfört.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr509 (v)

yrkande 4 i denna del.

2. Begränsning av reklam kring spelandet

(punkt 5)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:So357 yrkande 1.

Ställningstagande

Spelbolagen lägger ner enorma summor, ca 1,5

miljoner kronor per dag, på att marknadsföra sig och

sina produkter. Reklamen för spel syns överallt, i

alla medier, på reklampelare etc. Det är enligt vår

uppfattning nödvändigt att begränsa reklamen kring

spelandet, inte minst med tanke på de unga som genom

den intensiva reklam som nu förekommer rekryteras

till spelare. Det behövs enligt vår uppfattning en

utredning om hur spelreklamen kan begränsas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framfört.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:So357 (v)

yrkande 1.

3. Monopolställningen på spelmarknaden

(punkt 6)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr243 samt

bifaller delvis motion 2000/01:Fi902 yrkande 1.

Ställningstagande

Lika villkor för alla är något som enligt vår

uppfattning bör prägla spelmarknaden. I dag har vi i

praktiken en monopolsituation där AB Svenska Spel

och AB Trav och Galopp (ATG) är helt dominerande. AB

Svenska Spel ägs av staten medan staten har insyn i

och kontroll över ATG:s verksamhet genom att inneha

hälften av styrelseplatserna inklusive

ordförandeposten. Privatisering sker på en rad andra

områden, och vi frågar oss varför just spelbranschen

skall vara undantagen från fri företagsamhet. Man

borde därför enligt vår uppfattning undersöka om det

inte är dags att öka förutsättningarna för att

tillåta fler entreprenörer på spelmarknaden. Med ett

rigoröst kontrollsystem och med tydliga och klara

spelregler bör det enligt vår uppfattning finnas

förutsättningar för att fler företag skulle kunna

tillåtas komma in och konkurrera på spelmarknaden.

Ökad konkurrens gynnar kunden, och så borde det

fungera också på detta område.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framfört.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr243 (m)

samt bifaller delvis motion 2000/01:Fi902 (kd).

4. Uppföljning av aveln av greyhound (punkt 8)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 1999/2000:Kr501

yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att det nu, ett år efter det att spelen på

greyhound introducerades, är dags för en uppföljning

för att se vad som hänt med framför allt aveln av

greyhound.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framför.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 2.

5. Fördelning av överskottet från

värdeautomater (punkt 12)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:Kr509

yrkande 7 och 2000/01:Kr537 yrkande 7.

Ställningstagande

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) erhåller

medel för sin verksamhet genom Riksidrottsförbundet

(RF). Att handikappidrotten på detta sätt får sin

del av statens anslag till idrott är naturligt. RF

har att tillse att den del av anslaget som SHIF

erhåller är rimlig och rättvis. Vi anser att de

ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten

skall förbättras genom att även en del av de

intäkter som uppkommer från överskottet från

värdeautomater och som går via Svenska Spel och

tillfaller idrotten bör fördelas till

handikappidrotten.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:Kr509

(m) yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7.

6. Starkare ställning för folkrörelserna

(punkt 14)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr521 samt

bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 yrkandena

1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr522 yrkande 1,

2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540.

Ställningstagande

Lotterier ger en stor intäkt till folkrörelserna på

alla plan, inte minst lokalt. Därför är det enligt

vår uppfattning, vilket också framförs i motion

2000/01:

Kr521 (fp), viktigt att folkrörelserna får vara en

stark aktör på marknaden som ges möjlighet att

utveckla egna nya spel. Detta gäller även för

idrottsrörelsen, vilket framgår av motion

2000/01:Kr537 (m) yrkande 10. I utredningen

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU

2000:9) föreslås att i stort sett hela lottmarknaden

skall tillfalla folkrörelserna. Dock löper utredaren

inte hela linan ut. Staten föreslås behålla vissa

delar, t.ex. Trisslotteriet. Vi kan inte se något

skäl till att inte hela lottmarknaden tillfaller

folkrörelserna.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr521 (fp) samt

bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 (v)

yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr522 (mp)

yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och

2000/01:Kr540 (s).

7. Starkare ställning för folkrörelserna

(punkt 14)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 yrkande 1

samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509

yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521,

2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540.

Ställningstagande

Folkrörelsernas andel av spelmarknaden har under en

längre tid kontinuerligt minskat. Den nya spel- och

lotteriutredningen har glädjande nog ansett att egna

initiativ från folkrörelserna är viktiga. Att

öronmärka pengar från olika spel till folkrörelserna

är enligt min uppfattning ett steg på vägen mot ett

mer konsumentinriktat spelande. Jag anser att det

bör ske en mer jämn marknadsfördelning mellan de tre

aktörerna på spelmarknaden, dvs. mellan AB Svenska

Spel, folkrörelserna och AB Trav och Galopp. Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1 samt

bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 (v)

yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521

(fp), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01:Kr540

(s).

8. Anpassning av lagstiftningen till den nya

tekniken på spel- och lotteriområdet

(punkt 16)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 yrkande 3.

Ställningstagande

I betänkandet Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) framhålls vikten av

att folkrörelserna får möjlighet att utveckla spel

med ny teknik. Den snabba tekniska utvecklingen

erbjuder hela tiden nya möjligheter att använda och

utveckla teknik för nya spelformer. Jag anser att

befintlig lagstiftning måste anpassas så att inte

hinder uppstår när folkrörelserna enligt

föreliggande utredningsförslag i framtiden skall få

ta del av den nya tekniken.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framför.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 (mp)

yrkande 3.

9. Folkrörelsernas ansvar för en del av

värdeautomatverksamheten (punkt 17)

av Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr539 yrkande 3

och avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande 2.

Ställningstagande

I likhet med vad som framhållits i motion

2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3 anser jag att

folkrörelserna bör få en större andel av

spelmarknaden, bl.a. genom att få ansvaret för

värdeautomaterna.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framför.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr539 (fp)

yrkande 3 och avslår motion 2000/01:Kr522 (mp)

yrkande 2.

10. Lottförsäljningsterminaler (punkt 18)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr524 yrkande 5.

Ställningstagande

I betänkandet Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås att

rikslotterierna skall få placera ut s.k.

lottförsäljningsterminaler och där få sälja maximalt

75 % av lotterna i ett lotteri. Jag anser att denna

rätt även borde gälla det lokala föreningslivet.

Flera föreningar skulle dessutom kunna samsas om en

lottförsäljningsterminal där lottköparen kan välja

mellan att stödja t.ex. fotbollsklubben, ridklubben

eller teaterföreningen. Det lokala föreningslivet

bör få utveckla sin lotteriverksamhet från

papperslotter med kostsam tillverkning och

distribution till en mer modern lotteriform i linje

med den nya tekniken. För det lokala föreningslivet

skulle en sådan möjlighet kunna innebära ett

väsentligt ekonomiskt tillskott och möjliggöra en

förstärkning av verksamheten.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag här framför.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr524 (c)

yrkande 5.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Förbud mot kasinoverksamhet av

internationellt slag (punkt 9)

av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring

(v), Peter Pedersen (v) och Dan Kihlström (kd).

Vi vill påpeka att vi i samband med att riksdagen

behandlade frågan om tillåtande av kasinospel av

internationellt slag i Sverige reserverade oss mot

förslaget. Vi ansåg då liksom nu att övervägande

skäl, framför allt risken för ett ökat spelberoende,

talar för att sådant spel inte borde anordnas i

Sverige.

2. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt

14)

av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen

(v) och Birgitta Sellén (c).

Vi är medvetna om den beredning som pågår inom

Regeringskansliet rörande folkrörelsernas ställning

på spel- och lotterimarknaden och vill inte

föregripa resultaten av detta arbete. Vi vill ändå

påminna om vad som sägs i motion 2000/01:Kr509 (v)

yrkande 1 om att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag som syftar till att

folkrörelsernas andel av och inflytande över

spelmarknaden kraftigt bör öka.

3. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt

14)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Vi vill erinra om att vi i vår motion

2000/01:Kr509 (v) yrkande 3 begärt att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag som syftar

till att bromsa expansionen av den totala

spelmarknaden. Vi tror att en sådan uppbromsning

skulle kunna ske bl.a. genom att de statliga

spelbolagens andel på spelmarknaden minskar och att

folkrörelsernas utrymme ökar.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Kr501 av Gudrun Lindvall (mp):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att beslutet om

totospel på hund bör omprövas,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av aveln på greyhound.

1999/2000:Kr503 av Ewa Larsson (mp):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om storstadskasino.

1999/2000:Kr507 av Bertil Persson (m):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kasino i Malmö-

Båstad.

1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m):

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelning av

handikappidrotten,

1999/2000:Kr510 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som syftar till att öka idrottsrörelsens

och övriga folkrörelsers egenfinansiering.

1999/2000:Kr512 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (kd):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att kasinoverksamhet

åter skall förbjudas i Sverige.

1999/2000:Kr516 av Carin Lundberg och Monica Öhman

(s):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om etablering av kasino

i Piteå.

1999/2000:Kr523 av Margit Gennser (m):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om koncession för att

starta och driva internationella kasinon.

1999/2000:So483 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en högsta

gräns för utdelning av vinstsumma införs och att

denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ideella

organisationer, såsom Amnesty International skall

ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar

från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn

och människor i utsatta situationer.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr243 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om spelmarknaden.

2000/01:Kr509 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som syftar till att folkrörelsernas andel

och inflytande över spelmarknaden kraftigt ökar på

bekostnad av de statliga spelbolagen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som ökar folkrörelsernas möjligheter till

egenfinansiering utöver vad som anförs i

ovanstående förslagspunkt.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som syftar till att bromsa upp expansionen

av den totala spelmarknaden.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag för att möta de negativa konsekvenserna av

ett ökat spelande och motverka introduktionen av

nya, "snabba" spel, främst för att motverka att

alltfler utvecklar ett spelberoende.

2000/01:Kr511 av Claes Stockhaus (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till åtgärdsplan i enlighet med vad i motionen

anförs om trafiksäkrare idrottsresor.

2000/01:Kr514 av Gunnar Axén (m):

Riksdagen beslutar att avskaffa lotterilagen

(1994:1000).

2000/01:Kr521 av Kenth Skårvik (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en starkare ställning för

folkrörelserna på spel- och lotterimarknaden.

2000/01:Kr522 av Ewa Larsson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av en

jämn fördelning av marknadsandelarna mellan

spelmarknadens tre aktörer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

förslag till hur de folkrörelser som vill också

kan få ta ett eget ansvar för en del av

värdeautomatverksamheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas

användning av den nya tekniken.

2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det lokala

föreningslivet skall få ta del av de intäkter som

kommer in via lotteriförsäljningsterminaler.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelning till

handikappidrotten.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

idrottsrörelsen får en betydligt större andel av

spelmarknaden.

2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

idrottsföreningarna skall få ökade möjligheter att

utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt

kan ges ansvar för värdeautomater.

2000/01:Kr540 av Christina Axelsson och Anita

Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en starkare ställning för

folkrörelserna på spel- och lotterimarknaden.

2000/01:Fi902 av Caroline Hagström (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av lagstiftningen på

spelmarknadsområdet så att fria entreprenörer och

småföretagare får ökat tillträde till denna

marknad.

2000/01:So302 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en högsta

gräns för utdelning av vinstsumma införs och att

denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ideell

organisation, såsom Amnesty International, skall

ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar

från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn

och människor i utsatta situationer.

2000/01:So357 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över hur reklamen

runt spelandet kan begränsas.