Bet. 2001/02:KRU4

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU4

Social ekonomi

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2000/01.

Motionerna gäller frågor om Stiftelsen Centrum för

Samhällsarbete och Mobilisering (Cesam),

förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet,

EU-samarbetet, överläggningar mellan representanter

för staten och den sociala ekonomin samt det

offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den

sociala ekonomin.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt

yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Cesam

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr503.

Reservation 1 (kd, c)

2. Förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:N225 yrkande 7.

3. EU-samarbetet

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 3.

4. Överläggningar mellan representanter för

staten och den sociala ekonomin

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 2.

5. Det offentligas gemensamma

förhållningssätt gentemot den sociala

ekonomin

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 4.

Reservation 2 (c)

Stockholm den 27 september 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars

Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson

(s).

2001/02

KrU4

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- Cesam, jämför reservation 1 (kd, c),

- förutsättningar för det ideella

folkrörelsearbetet,

- EU-samarbetet,

- överläggningar mellan representanter för

staten och den sociala ekonomin,

- det offentligas gemensamma förhållningssätt

gentemot den sociala ekonomin, jämför

reservation 2 ( c).

Inledning

Riksdagen godkände i samband med behandlingen av

budgetpropositionen hösten 2000 regeringens

föreslagna mål för politikområdet

Folkrörelsepolitik. Målet för folkrörelsepolitiken

skall enligt riksdagens beslut vara att människor

skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och

delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

I budgetpropositionen angav regeringen att den

genom en aktiv folkrörelsepolitik vill bidra till

att stärka den sociala ekonomin i samhället och till

att utveckla, fördjupa och bredda demokratin. Vidare

angavs att folkrörelsepolitiken inrättas som

politikområde i syfte att skapa ett samlat synsätt

och agerande från statens sida vad gäller relationer

till folkrörelser och föreningsliv av olika slag

samt villkor och förutsättningar för deras

verksamhet.

Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är

enligt regeringen sammanslutningarnas

självständighet och oberoende, såväl gentemot det

offentliga som gentemot det privata näringslivet.

Inom ramen för folkrörelsepolitiken pågår enligt

regeringen arbete med att utveckla system och

metoder för en rättvisande statistik över den

sociala ekonomin även kallad den tredje sektorn,

vilken, utöver ideella föreningar, även inkluderar

stiftelser, kooperativ och liknande

sammanslutningar. Detta ger också enligt regeringen

förutsättningar för utökad forskning på området.

Statistiska Centralbyrån (SCB) deltar i ett

internationellt projekt som syftar till att utveckla

en gemensam standard för statistik över den sektor

av samhället där folkrörelserna och föreningslivet

hör hemma. SCB genomför vidare under åren 2000 och

2001, inom ramen för Undersökningarna om

levnadsförhållanden (ULF) och med finansiering från

Regeringskansliet, en särskild kartläggning av

svenskarnas engagemang i ideella och ekonomiska

föreningar. Kartläggningen väntas vara klar i april

år 2002.

Regeringen avser att under hösten år 2001 besluta

att en särskild utredare skall kartlägga hur

lagstiftningen inom olika områden påverkar ideella

föreningar. Avsikten är enligt regeringen att ge en

samlad bild och bedömning av de rättsliga villkoren

för sådana föreningar.

Vidare kan nämnas att regeringen den 6 september

2001 beslutade att det inom Regeringskansliet skall

tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att dels

utgöra ett forum för samråd i frågor rörande

folkrörelser och social ekonomi, dels följa upp

vissa insatser på området. Arbetet skall vara

avslutat senast den 31 december 2002.

I juni år 2001 arrangerade regeringen i samverkan

med svenska och europeiska organisationer den sjunde

europeiska konferensen om social ekonomi. Regeringen

inrättade en nationalkommitté (Ku 1999:07) med

uppgift att vara samordnande organ för förberedelser

och genomförande av konferensen. I

nationalkommitténs arbetsplan anges konferensens

syfte vara att öka kunskapen om den sociala

ekonomins roll i det europeiska samhället, att ge

tillfälle till kontakt, erfarenhetsutbyte och

kunskapsinhämtning, att följa upp tidigare

konferenser samt att diskutera den sociala ekonomins

utveckling under de kommande åren. Konferensen

riktade sig till organisationer, föreningar,

kooperativ, ömsesidiga bolag och stiftelser såväl i

Sverige som i andra medlems- respektive

kandidatländer. Konferensen samlade nära 1 000

deltagare, varav ca 400 var från andra länder än

Sverige. Trojkans ministrar, dvs. från Frankrike,

Sverige och Belgien, diskuterade inom ramen för den

sjunde europeiska konferensen om social ekonomi

frågor med anknytning till konferensen.

Motionsförslag

Motionärerna bakom motion Kr503 (kd, s, m, c, fp)

anser att Stiftelsen Centrum för Samhällsarbete och

Mobilisering (Cesam) i Örebro bör få uppdrag som

nationellt kompetens- och utvecklingscentrum med ett

grundläggande samhällsstöd.

I motion N225 (fp) anser motionärerna att

statsmakten bör uppmuntra det ideella

folkrörelsearbetet genom att ge goda förutsättningar

och villkor (yrkande 7). Motionärerna bakom motion

N380 (c) har tre motionsyrkanden om social ekonomi.

I yrkande 3 hemställs att regeringen bör tillsätta

en arbetsgrupp med uppgift att stärka och utveckla

den svenska sociala ekonomin inom ramen för EU-

samarbetet.

Under yrkande 2 framhålls att den arbetsgrupp som

regeringen uppgett sig ha för avsikt att tillsätta

och som skall samråda kring frågor om folkrörelser

och social ekonomi bör finna former för mer

regelbundna och representativa överläggningar mellan

staten och den sociala ekonomin.

I yrkande 4 begärs att regeringen bör ta initiativ

till överläggningar med Landstingsförbundet och

Svenska Kommunförbundet för att utveckla det

offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den

sociala ekonomin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har beträffande motionsyrkandet om Cesam

inhämtat att Cesam år 2000 ansökte om ett

demokratibidrag inom ramen för regeringens

långsiktiga utvecklingsarbete för den svenska

folkstyrelsen (Tid för Demokrati). Förutsättningarna

för att få demokratibidrag regleras i en särskild

förordning (2000:648) om statliga projektbidrag för

utvecklingsarbete för den svenska folkstyrelsen.

Bidrag lämnas enligt förordningen med högst 150 000

kronor per projekt. I vissa fall kan dock enligt

förordningen bidrag lämnas med ett högre belopp.

Cesams ansökan gällde ett bidrag om 6 851 000 kronor

för ett projekt benämnt MOD - Modern demokrati -

möte och delaktighet. För att kunna uppnå syftet med

sitt projekt önskade Cesam fungera som ett

nationellt och internationellt kompetens- och

utvecklingscentrum. Regeringen avslog ansökan i

november år 2000. Enligt uppgift från

Regeringskansliet pågår för närvarande en dialog

mellan regeringen och Stiftelsen Cesam i frågan om

metoder för utvecklingsarbete till stöd och gagn för

lokala verksamheter som främjar demokrati och

delaktighet.

Med hänvisning till att resultaten av den dialog

som pågår mellan regeringen och Stiftelsen Cesam

inte bör föregripas avstyrker utskottet motion Kr503

(kd, s, m, c, fp).

Beträffande motionsyrkandet om att skapa goda

förutsättningar för det ideella folkrörelsearbetet

kan utskottet hänvisa till vad som ovan

inledningsvis redovisats om den aktivitet som pågår

på området. Utskottet påminner också om att

regeringen i budgetpropositionen för år 2001

framhöll att en viktig uppgift inom

folkrörelsepolitiken är att medverka till att

lagstiftningen och de finansiella villkoren för

föreningslivet och folkrörelserna utformas på ett

ändamålsenligt sätt. Av intresse är också att, som

ovan angetts, en särskild utredare skall tillsättas

för att kartlägga hur lagstiftningen inom olika

områden specifikt påverkar de ideella föreningarna.

Vidare kan utskottet nämna att betänkandet

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU

2000:9) innehåller förslag om att överskottet från

värdeautomaterna och kasinoverksamheten skall

tillföras folkrörelserna och att fler ideella

organisationer än de som i dag erhåller bidrag bör

få del av dessa medel. I dag fördelas 80 % av

överskottet av Riksidrottsförbundet (RF) och 20 % av

Ungdomsstyrelsen. Betänkandet bereds för närvarande

inom Regeringskansliet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion

N225 (fp) att det är av vikt att det ideella

folkrörelsearbetet ges goda förutsättningar och

villkor men anser med hänvisning till de olika

initiativ som tagits för att skapa dessa goda

förutsättningar att motion N225 (fp) yrkande 7 bör

avstyrkas.

När det gäller motionsyrkandet i N380 (c) om att

tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att stärka och

utveckla den sociala ekonomin inom ramen för EU-

samarbetet kan utskottet erinra om det EU-samarbete

som skett genom den inledningsvis nämnda sjunde

europeiska konferensen om social ekonomi som hölls i

Sverige i juni i år. Vidare kan utskottet framhålla

att den ovan nämnda arbetsgruppen med uppgift att

samråda kring frågor om folkrörelser och social

ekonomi, också har att ta upp frågor kring

relationen till EU.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion N380 (c) yrkande 3.

Beträffande motionsyrkandet avseende mer regelbundna

överläggningar mellan representanter för staten och

den sociala ekonomin kan nämnas att regeringen

senast i budgetpropositionen för år 2002 har angett

att det från regeringens sida finns en grundläggande

önskan om dialog med det självständiga

organisationslivet. Vidare har regeringen tillsatt

en arbetsgrupp inom Regeringskansliet rörande samråd

kring frågor om folkrörelser och social ekonomi. Den

skall ha till uppgift att samverka med

organisationer inom den sociala ekonomin och

dessutom ge underlag till regeringen för dess dialog

med dessa organisationer. Utskottet förutsätter att

denna samverkan och denna dialog kommer att ske

regelbundet. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion N380 (c) yrkande 2.

I fråga om motionsyrkandet rörande det

offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den

sociala ekonomin förutsätter utskottet att det från

offentligt håll finns en gemensam syn på den sociala

ekonomins betydelse och att denna samsyn kan

förstärkas bl.a. genom den samverkan som skett vid

arrangemangen runt den sjunde europeiska

konferensen. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion N380 (c) yrkande 4.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Cesam (punkt 1)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och

Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr503.

Ställningstagande

Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering (Cesam)

i Örebro startade som ett projekt 1984. I samband

med att Cesam fick ett större uppdrag från dåvarande

Civildepartementet 1993 bildades Stiftelsen Cesam i

Örebro läns landsting. På uppdrag av

Civildepartementet byggde Cesam upp en

specialdesignad databas som innehåller dokumentation

av erfarenheter av ideellt arbete i Sverige. Med

denna dokumentation som grund har Cesam bedrivit

rådgivning, gett handledning och spritt information

om lokalt utvecklingsarbete. Cesam har arbetat på

flera hundra orter i landet med allt från små lokala

byagrupper i glesbygd till invandrargrupper i

miljonprogramsområden. Stiftelsen har i olika former

medverkat i bildandet av ca 100 lokala resurscentrum

i Sverige.

Cesam har ambitionen att bli ett kompetens- och

utvecklingscentrum som är tillgängligt för alla

oavsett ekonomiska och andra förutsättningar. För

att möta behoven och möjliggöra ett långsiktigt

arbete med utveckling av delaktighet och demokrati i

Sverige vill Cesam under en femårsperiod driva

projektet MOD - Modern demokrati - möte och

delaktighet.

Cesam bör enligt vår uppfattning få ett uppdrag av

staten som nationellt kompetens- och

utvecklingscentrum med ett grundläggande

samhällsstöd.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi här framfört.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr503.

2. Det offentligas gemensamma förhållningssätt

gentemot den sociala ekonomin (punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:N380 yrkande 4.

Ställningstagande

Den sociala ekonomin är viktig för bl.a. välfärd,

sysselsättning och demokrati. Frågor rörande dessa

ämnen avgörs i mångt och mycket ute i kommuner,

landsting och/eller regioner. För att undanröja

eventuella juridiska och fiskala hinder för en

positiv utveckling av den sociala ekonomin är

statens roll betydelsefull. Jag anser det viktigt

att det offentliga, dvs. staten,

landstingen/regionerna och kommunerna söker finna

ett gemensamt förhållningssätt gentemot den sociala

ekonomin. Detta bör ske genom att regeringen tar

initiativ till överläggningar med

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:N380 (c) yrkande 4.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande.

Social ekonomi

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

Vi vill här erinra om att vi i vår motion

2000/01:Kr345 (kd), som behandlades i samband med

budgeten hösten 2000 (bet. 2000/01:KrU1), utförligt

redovisade vår syn på utvecklingen av den ideella

sektorn. Vi tog där bl.a. upp att vi anser att ett

nytt anslag för utveckling av den ideella sektorn

bör införas. Vidare anförde vi att det ideella

arbetet har som huvuduppgift att skapa gemenskap,

helhet och struktur i människors liv, och att den

utgör ett viktigt komplement till den offentliga och

privata sektorn.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Kr503 av tredje vice talman Rose-Marie

Frebran m.fl. (kd, s, m, c, fp):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om ett nationellt kompetens- och

utvecklingscentrum i enlighet med vad i motionen

anförs.

2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att goda

förutsättningar ges för att stärka det ideella

folkrörelsearbetet.

2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta

Andersson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att den

interdepartementala arbetsgruppen i samråd med

företrädare för den sociala ekonomin bör finna

former för mer regelbundna och representativa

överläggningar mellan staten och den sociala

ekonomin.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tillsätta

en arbetsgrupp med uppgiften att stärka och

utveckla den svenska sociala ekonomin inom ramen

för EU-samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar

för att delta i transnationella projekt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör ta initiativ till överläggningar med Lands-

tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att

utveckla det offentligas gemensamma förhållningssätt

gentemot den sociala ekonomin.