Bet. 2001/02:KRU7

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU7

Teracom AB - garanti och omstrukturering

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2001/02:76

Teracom AB - garanti och omstrukturering jämte

motioner väckta dels med anledning av propositionen,

dels under allmänna motionstiden i september 2001.

Finansutskottet har yttrat sig över den del av

ärendet som ligger inom ramen för finansutskottets

beredningsområde. Yttrandet återfinns i bilaga 2 i

detta betänkande.

I likhet med finansutskottet tillstyrker

kulturutskottet förslaget i propositionen att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att mot en

riskavspeglande avgift utfärda en kreditgaranti till

Teracom AB på högst 2 000 000 000 kronor. Därmed

avstyrks avslagsyrkanden framförda i motioner. Med

hänvisning bl.a. till att riksdagen på grund av

kommande riksdagsval inte bedöms hinna behandla ett

eventuellt regeringsförslag om förlängning av

garantitiden föreslås att garantin skall gälla

t.o.m. den 31 december 2002, dvs. två månader längre

än vad regeringen föreslagit.

Kulturutskottet understryker i likhet med

finansutskottet vikten av att det befintliga

marknätet för TV-sändningar skall kunna användas för

telekomsatsningar i syfte att bolagets lönsamhet

långsiktigt skall förbättras. Vidare framhåller

kulturutskottet liksom finansutskottet att tre

månader kommer att ha förflutit från det att

regeringen beslutade om propositionen till den

tidpunkt när riksdagen tar slutlig ställning i

ärendet. Detta kan innebära att nya omständigheter

framkommit i ärendet som gör att en kreditgaranti

inte längre är den lämpligaste lösningen för att

överbrygga Teracoms problem. Utskottet anser att

regeringen i så fall bör kunna återkomma till

riksdagen med förslag.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen med

anledning av ett motionsyrkande skall göra ett

tillkännagivande till regeringen som innebär att

regeringen skall återkomma till riksdagen med en

redovisning av Teracoms finansiella ställning och

långsiktiga finansieringsbehov. Ett motionsyrkande

om utredning av breddat ägande av Teracom AB

avstyrks.

Kulturutskottet avstyrker ett motionsförslag som rör

de krav som kan komma att ställas från Europeiska

kommissionens sida då det gäller statliga

kreditgarantier. Liksom finansutskottet anser

kulturutskottet att det är självklart att EU:s

statsstödsregler beaktas i den fortsatta beredningen

av en kreditgaranti.

Kulturutskottet föreslår att riksdagen skall avslå

motionsyrkanden om utförsäljning av Teracoms

dotterbolag Boxer och Senda, privatisering av

Teracom och departementstillhörighet för Teracom.

Slutligen avstyrks ett motionsyrkande som syftar

till att statliga medel inte skall få användas för

att finansiera den digitala sändningsverksamheten

och avkodningsboxarna. Utskottet konstaterar bl.a.

att riksdagens tidigare beslut ligger fast och att

statsbudgetmedel hittills inte har använts för de

nämnda ändamålen.

I betänkandet finns sex reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Försäljning av Teracoms dotterbolag

Boxer och Senda

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr4 yrkande

2 och 2001/02:Kr220 yrkande 1 i denna del.

Reservation 1 (m)

2. Beslut om privatisering av Teracom AB

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr3 yrkande

3, 2001/02:Kr4 yrkande 4, 2001/02:Kr5,

2001/02:Kr220 yrkande 1 i denna del och

2001/02:K243 yrkande 18.

Reservation 2 (m, fp)

3. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr3 yrkande

1, 2001/02:Kr4 yrkande 1 och 2001/02:Kr6 yrkande

1.

Reservation 3 (m, fp)

4. Utfärdande av en kreditgaranti till

Teracom

Riksdagen bemyndigar regeringen att, i enlighet

med vad utskottet anfört, mot en riskavspeglande

avgift som inkluderar statens administrativa

kostnader utfärda en kreditgaranti till Teracom

AB intill ett belopp om 2 000 000 000 kronor med

en löptid t.o.m. den 31 december 2002. Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:76.

5. Redovisning av Teracoms långsiktiga

finansieringsbehov

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om en redovisning av

Teracoms långsiktiga finansieringsbehov. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr6

yrkande 2 i denna del och avslår motion

2001/02:Kr7.

Reservation 4 (kd)

6. Risker förknippade med EU:s

statsstödsregler

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr6 yrkande 2 i

denna del.

7. Finansiering av den digitala

sändningsverksamheten och

avkodningsboxarna

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr3 yrkande 2.

Reservation 5 (m, fp)

8. Departementstillhörighet för Teracom

AB

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr4 yrkande 3.

Reservation 6 (m)

Stockholm den 7 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta

Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart

Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m),

Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen

(v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti

(fp), Hillevi Larsson (s) och Lars Lilja (s).

2001/02

KrU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 2001/02:76 Teracom AB - garanti och

omstrukturering samt motioner som väckts med

anledning av propositionen,

dels motioner som väckts under allmänna motionstiden

hösten 2001.

Finansutskottet har yttrat sig över propositionen

samt över de motionsyrkanden, som ligger inom ramen

för finansutskottets beredningsområde. Yttrandet

återfinns i bilaga 2.

Kulturutskottet anordnade den 24 januari 2002 en

utfrågning med företrädare för Riksgäldskontoret om

bestämmelser m.m. rörande statliga kreditgarantier.

Samma dag utfrågades även företrädare för Teracom AB

om frågor i anslutning till propositionen. Den 29

januari 2002 anordnades ytterligare en utfrågning,

denna gång med företrädare för Kultur-, Finans- och

Näringsdepartementen. Finansutskottet hade inbjudits

av kulturutskottet att delta och representanter för

finansutskottet deltog vid samtliga

utfrågningstillfällen.

En begäran om att utfrågningen av företrädarna för

de tre nämnda departementen skulle vara offentlig

framställdes av representanter för Moderata

samlingspartiet vid kulturutskottets sammanträde den

29 januari 2002. Utskottet beslutade att

sammanträdet inte skulle vara offentligt (jfr

kulturutskottets protokoll 2001/02:14.1).

En skrivelse med begäran om offentlig hearing om

Teracom AB:s ekonomiska läge hade inlämnats till

kulturutskottet av Ana Maria Narti (fp) (dnr 390-

3382-01/02). Utskottet beslutade att inte anordna

någon offentlig utfrågning i ärendet (jfr

kulturutskottets protokoll 2001/02:14.3).

Ledamoten av kulturutskottet Ana Maria Narti (fp)

har i skrivelse till kulturutskottet föreslagit att

utskottet skall ta initiativ till att upprätta en

plan för hur en eventuell konkurs i Teracom AB skall

hanteras (dnr 390-3540-01/02).

Utskottet beslutade vid sammanträde den 5 februari

2002 att inte ta något sådant initiativ (jfr

kulturutskottets protokoll 2001/02:15.3).

Vissa bakgrundsuppgifter

Svensk Rundradio AB, sedermera Teracom AB, bildades

den 1 juli 1992 efter beslut av riksdagen (prop.

1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:

329) och övertog den verksamhet med utsändning av

rundradio som tidigare bedrevs inom Televerket.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva

utsändning och överföring av radio- och TV-program.

Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och

utföra andra tjänster med stöd av resurser som har

byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som

på annat sätt är förenliga med verksamheten inom

radio- och TV-området. Enligt proposition 2001/02:76

var omsättningen i koncernen år 2000 drygt 1,5

miljarder kronor och antalet anställda ca 800.

Teracomkoncernen består av moderbolaget, Teracom

AB, samt av ett antal dotter- och intressebolag, av

vilka särskilt kan nämnas Boxer TV-Access AB (Boxer)

och Senda i Sverige AB (Senda). Boxer ägs till 70 %

av Teracom och till 30 % av Skandia Media Invest AB

och ansvarar för upphandling, försäljning och

uthyrning av mottagare för marksänd digital-TV.

Senda ägs till 90,1 % av Teracom, medan Sveriges

Television AB äger 8,7 % och Sveriges

Utbildningsradio AB 1,2 %. Sendas verksamhet består

i att samordna, paketera och marknadsföra

programutbud och tjänster i det digitala marknätet.

Senda ansvarar även för marknadsföring och

försäljning av det för de sändande bolagen

gemensamma programkortet. Senda skall vara en

konkurrensneutral plattform för de bolag som sänder

i det digitala marknätet.

Vissa delar av Teracom AB:s verksamhet är inte

konkurrensutsatta. Det gäller utsändning av radio-

och TV-program åt programföretag med

sändningstillstånd enligt 2 kap. 2 § radio och TV-

lagen (1996:844) som enligt tillståndsvillkor skall

köpa utsändningstjänster av Teracom AB, dvs.

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges

Utbildningsradio AB och TV 4 AB när det gäller de

analoga marksändningarna. Enligt riksdagens beslut

skall den icke konkurrensutsatta verksamheten

bedrivas med skälig lönsamhet, varmed menas att

Teracom AB:s intäkter skall täcka driftskostnader,

avskrivningar, förräntning av kapital, risker för

haveri i anläggningarna, kostnader för

beredskapsåtgärder, forsknings- och

utvecklingsinsatser m.m. (se prop. 1991/92:140, bet.

1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329 och prop.

1998/99:1, utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr.

1998/99:55).

År 1997 beslutade riksdagen efter förslag av

regeringen att digital marksänd TV skulle införas i

Sverige stegvis, med möjlighet för statsmakterna att

successivt ta ställning till om och på vilket sätt

verksamheten skulle fortsätta. I en första etapp

skulle sändningar inledas på ett begränsat antal

orter i landet. Sändningsverksamheten skulle i sin

helhet bekostas av medverkande företag. Eventuella

stimulanser till hushållen för att anskaffa

digitalavkodare måste - enligt propositionen och

riksdagens beslut - därmed bekostas av företagen.

Verksamheten skulle således inte finansieras med

statsmedel (prop. 1996/97:67 s. 24-25, yttr.

1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178).

År 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd

TV skulle få byggas ut till att omfatta hela landet

(prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,

rskr. 2000/01:59). Kulturutskottet - liksom

regeringen - uttalade bl.a. att det är viktigt att

alla som bor i landet har tillgång till ett

allsidigt TV-utbud och att invånarna kan välja

mellan samtliga distributionsformer och inte är

hänvisade till enbart mottagning via satellit eller

kabel. På så sätt skulle den kommande nedläggningen

av de analoga marksändningarna underlättas (bet. s.

100).

Den parlamentariskt sammansatta Digital-TV-

kommittén (Ku 1997:06) har haft i uppdrag att följa

verksamheten med digital marksänd TV. Kommittén

avgav den 13 november 2001 sitt slutbetänkande

Digital TV - modernisering av marknätet (SOU

2001:90).

Kommittén bedömer att marksänd digital TV är ett

enkelt och effektivt sätt att nå ut till alla

medborgare och att ett brett utbud av program och

tjänster i marknätet bidrar till en sund konkurrens

mellan olika sändningsoperatörer. Kommittén gör

också bedömningen att de analoga marksändningarna

kan avvecklas år 2007. Utredningsbetänkandet har

remitterats. En proposition kan med anledning av

betänkandet - enligt regeringens bedömning - komma

att läggas fram för riksdagen under senare delen av

år 2002 (jfr prop. 2001/02:76 s. 5).

En utförlig redogörelse för statlig garantigivning

har lämnats i finansutskottets yttrande till

kulturutskottet (se bilaga 2 till detta betänkande).

Redogörelsen återges här i sin helhet.

En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande

som oftast gäller som för egen skuld. Det är

alltså staten, inte långivaren, som står risken

om ett garanterat lån behöver infrias.

I Sverige gäller sedan några år tillbaka att

nytillkomna statliga garantier hanteras vid sidan

av statsbudgeten i marknadsmässiga former. Det

innebär att avgifter skall tas ut och att dessa

skall ha en sådan nivå att de täcker kostnaderna

för såväl administration som infriade garantier

sett över en längre tidsperiod. Garantiavgiften

skall alltså spegla risken för att en garanti

eller grupp av garantier kan komma att infrias.

Riksdagen kan besluta att man för ett visst

åtagande helt eller delvis skall avstå från att

ta ut en sådan avgift. Om så sker uppkommer en

statlig subvention som motsvaras av den uteblivna

avgiftsintäkten. För att synliggöra detta skall i

sådana fall ett anslag på statsbudgeten belastas

med ett belopp som motsvarar subventionen.

Influtna avgifter samt i förekommande fall

uppburna anslagsmedel förs till Riksgäldskontoret

och redovisas där på ett särskilt räntebärande

konto som fungerar som en reserv för framtida

förluster. Till samma reserv förs också medel som

återvinns från infriade garantier. För att

säkerställa att utbetalningar alltid kan göras

från reserven är en obegränsad kredit knuten till

den.

Även äldre garantier har numera inordnats i det

nya systemet.

Bestämmelser om den statliga garantigivningen

återfinns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten

samt i garantiförordningen (1997:1006). Kravet på

en garantiavgift regleras i 15 § budgetlagen där

det slås fast att avgiften skall motsvara statens

ekonomiska risk och övriga kostnader för

åtagandet, om inte riksdagen för ett visst

åtagande beslutar annat. I garantiförordningen

finns kompletterande bestämmelser, bl.a.

föreskrivs där att en garanti endast får beviljas

för den som kan antas ha betalningsförmåga.

Finansutskottet har i sitt yttrande till

kulturutskottet (se bilaga 2 till detta betänkande)

även lämnat en redogörelse för EU:s

statsstödsregler. Redogörelsen återges här i sin

helhet.

Artikel 87.1 i EG-fördraget förbjuder i princip

alla former av statsstöd som snedvrider eller

hotar att snedvrida konkurrensen i den

utsträckning det påverkar handeln mellan

medlemsstaterna. Hur detta förbud skall tillämpas

på statliga garantier har kommissionen

förtydligat i ett tillkännagivande som antogs den

24 november 19992.

Av tillkännagivandet framgår att förbudet

enligt artikel 87.1 inte omfattar stöd som inte

gynnar vissa företag eller produktion av vissa

varor. Detsamma gäller åtgärder som inte påverkar

handeln mellan medlemsstaterna.

Kommissionen anger fyra undantagsvillkor och

anser att en garanti inte skall betraktas som ett

statligt stöd om samtliga dessa villkor är

uppfyllda. De fyra villkoren förutsätter:

1. Låntagaren har en sund finansiell ställning.

2. Låntagaren skall i princip kunna låna på

marknaden utan något statligt ingripande.

3. Garantin skall avse en bestämd finansiell

transaktion, inte täcka mer än 80 % av det

utestående lånet och vara begränsad i tid och

till belopp.

4. Låntagaren betalar ett marknadspris för

garantin.

Kravet att garantin inte får täcka mer än 80 % av

lånet har tillkommit för att göra en långivare

mer motiverad att på rätt sätt bedöma låntagarens

kreditvärdighet. Enligt tillkännagivandet kommer

kommissionen att kritiskt granska garantier som

täcker hela, eller nästan hela, den finansiella

transaktionen.

Skulle något av de angivna villkoren inte vara

uppfyllt innebär det inte att garantin

automatiskt betraktas som statligt stöd. Det

prövas i stället från fall till fall. Vid minsta

osäkerhet skall emellertid den planerade garantin

anmälas till kommissionen. Kommissionen skall

nämligen granska alla statliga garantier som

omfattas av artikel 87.1 för att avgöra om de är

förenliga med den gemensamma marknaden.

Stöd i form av en garanti kan i princip

godkännas av kommissionen enligt gängse

möjligheter till undantag från stödförbudet i

artikel 87.1 i EG-fördraget.

2 Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av

artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i

form av garantier (EGT C71, 11.3 2000).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att utfärda en kreditgaranti

till Teracom AB intill ett belopp om 2 000 000 000

kronor med en löptid t.o.m. den 31 oktober 2002.

Enligt regeringens bedömning behöver Teracom AB

genomföra en omstrukturering som innebär att

företaget koncentrerar sig på kärnverksamheten och

minskar risktagandet.

Utskottets överväganden

Teracom AB:s behov av

omstrukturering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- försäljning av Teracoms dotterbolag Boxer

och Senda, jämför reservation 1 (m), och

- beslut om privatisering av Teracom AB,

jämför reservation 2 (m, fp).

Propositionen

Regeringen anger att Teracom AB har en nyckelroll

för att uppfylla målet om massmediernas

tillgänglighet. De sändarnät för TV och ljudradio,

som Teracom svarar för, når så gott som alla

invånare i Sverige. Utsändning av radio och TV är

bolagets kärnverksamhet. Annan verksamhet kan

bedrivas om den är förenlig med kärnverksamheten.

Det pågår en övergång från analog till digital

teknik för i första hand TV-distribution. Digital-

TV-kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 2001:90)

föreslagit att digitala marksändningar för public

service-programmen skall byggas ut till full

befolkningstäckning och att även övriga sändarnät

skall byggas ut så långt som möjligt. Skall

kommitténs förslag kunna genomföras är det angeläget

att Teracom AB har den styrka och inriktning som

krävs.

Regeringen gör bedömningen att Teracom AB behöver

genomföra en omstrukturering av sin verksamhet som

innebär att företaget koncentrerar sig på

kärnverksamheten och minskar risktagandet. Av

propositionen - som beslutades vid

regeringssammanträde den 29 november 2001 - framgår

det att regeringen anser att Teracoms styrelse vid

en extra bolagsstämma den 29 november 2001 av

ägaren, dvs. staten, borde få i uppdrag att

genomföra ett åtgärdsprogram för att tydligare ange

vad som är verksamhetens huvudinriktning och för att

förbättra bolagets ekonomiska situation.

Åtgärdsprogrammet, anges det, skall ha en inriktning

som innebär att kärnverksamheten skall prioriteras.

Kompletterande verksamhet skall genomföras med lägre

risk och mindre behov av egna investeringar. Vissa

dotterbolag skall avyttras helt eller delvis och nya

finansieringsformer skall tillämpas. Ett sparprogram

skall reducera kostnaderna i bolaget. Bolagets

organisation skall förändras så att kärnverksamhet

och övrig verksamhet redovisas klart åtskilda. Om

viss verksamhet bedrivs i dotterbolagsform skall

förhållandet mellan dessa bolag och moderbolaget

vara affärsmässigt. Omstruktureringsarbetet skall

bedrivas med sikte på att nödvändiga beslut skall

kunna fattas vid den ordinarie bolagsstämman år

2002.

Åtgärdsprogrammet kan få till följd att nu

gällande riktlinjer för Teracom AB:s verksamhet

behöver modifieras. Om detta kräver

ställningstagande av riksdagen avser regeringen att

återkomma med förslag.

Motionerna

Teracoms behov av omstrukturering har tagits upp i

motionsyrkanden som väckts dels med anledning av

propositionen, dels under allmänna motionstiden i

september 2001.

Förslag om försäljning av Teracoms dotterbolag Boxer

och Senda har lagts fram i två av de nu aktuella

motionerna. I motionerna Kr4 (m) yrkande 2 och Kr220

(m) yrkande 1 i denna del föreslås att Teracom skall

åläggas att avyttra sitt dotterbolag Boxer.

Motionärerna bakom den senare motionen anser att

även Teracoms dotterbolag Senda skall avyttras.

Frågor om privatisering av Teracom tas upp i fem av

de nu aktuella motionerna.

I motion Kr3 (fp) föreslås att Teracom skall

privatiseras. Företaget behöver nämligen en ny ägare

som har råd att skjuta till nytt kapital, om det

skulle behövas, menar motionärerna bakom motionen

(yrkande 3). Liknande tankar förs fram i motion Kr4

(m), vari anförs att bolaget behöver ägare som kan

tillföra såväl kapital som kunnande för att de

värden som finns i bolaget skall kunna utvecklas och

tas till vara (yrkande 4). I motion K243 (m)

motiveras förslaget att på sikt privatisera Teracom

med att företaget har monopol på såväl analog som

digital TV-distribution i marknätet (yrkande 18).

Motionärerna bakom motion Kr5 (m) anser att

privatiseringen av Teracom bör göras av två skäl.

För det första skall staten inte ägna sig åt

näringsverksamhet, menar motionärerna. För det andra

bör medierna, inklusive radio och TV, vara

fristående från staten i ett demokratiskt samhälle.

Slutligen syftar även förslaget i motion Kr220 (m)

till att Teracom skall privatiseras (yrkande 1 i

denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis instämma i vad

regeringen anför om att Teracom har en nyckelroll

för att uppfylla det av riksdagen fastställda målet

för mediepolitiken, som rör massmediernas

tillgänglighet. Utskottet anser vidare liksom

regeringen att den ekonomiska situation, som bolaget

nu befinner sig i, väl motiverar att bolaget i

fortsättningen prioriterar kärnverksamheten och

genomför en sådan omstrukturering som beskrivs i

propositionen. Utskottet kommer i ett följande

avsnitt att beröra frågan om möjligheten för bolaget

att ägna sig åt verksamhet som ligger utanför

kärnverksamheten.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om

Teracoms försäljning av dotterbolagen Boxer och

Senda, vilket föreslås i motionerna Kr4 (m) yrkande

2 och Kr220 (m) yrkande 1 i denna del.

Inför Teracoms extra bolagsstämma den 29 november

2001 utfärdade regeringen såsom ägare till bolaget

tillägg till tidigare givna ägardirektiv (Ku

2001/2651/Me). Regeringen uppdrog åt bolaget att

genomföra en omstrukturering av verksamheten, varmed

avsågs en koncentration på kärnverksamheten samt

att kompletterande verksamhet skall genomföras med

lägre risk och avsevärt mindre behov av

investeringar. Vidare ålades Teracom i direktivet

att avyttra vissa dotterbolag helt eller delvis. Om

dotterbolagen Boxer och Senda säger direktivet

följande.

Teracom bör initiera en omorganisation av

verksamheten med uthyrning och försäljning av

digital-TV-boxar och försäljning av

programabonnemang. Omorganisationen bör ta sikte

på en sammanslagning helt eller delvis av bolagen

Boxer och Senda och i samband därmed en minskning

av Teracoms ägarandel. Denna bör dock i ett

första steg uppgå till minst 51 procent av

röstvärdet.

Av direktivet framgår också att Teracom i arbetet

med att omorganisera verksamheten skall samråda med

Sveriges Television AB (SVT), Sveriges

Utbildningsradio AB (UR) samt Skandia Media Invest

AB.

Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än

regeringen då det gäller minskningen av statens

ägarandel i bolagen Boxer och Senda, konstaterar att

det inte finns någon anledning för riksdagen att

göra något uttalande med anledning av nu aktuella

motioner. Riksdagen bör således avslå motionerna Kr4

(m) yrkande 2 och Kr220 (m) yrkande 1 i denna del.

Motionsyrkanden om privatisering av Teracom har

behandlats vid tidigare riksmöten.

När det gäller frågan om Teracoms verksamhet utgör

ett monopol då det gäller utsändningar, vilket

hävdas i motion K243 (m), kan utskottet visserligen

konstatera att SVT och UR enligt sina

sändningstillstånd skall köpa utsändningstjänster

för analoga marksändningar från Teracom. Något

motsvarande krav då det gäller digitala

marksändningar finns dock inte (jfr 5 § SVT:s

sändningstillstånd resp. 4 § UR:s sändningstillstånd

för tiden den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december

2005). Utskottet anser nu liksom vid tidigare

riksmöten att bolaget inte har ett monopol i formell

bemärkelse, eftersom det inte finns något som

hindrar att andra aktörer bygger upp egna marknät,

även om höga kostnader i praktiken har hindrat detta

(jfr bet. 1998/99:KrU1 s. 89).

Vidare anser utskottet - liksom vid tidigare

riksmöten - att det är angeläget att public service-

kanalerna kan ses och höras av i stort sett hela

befolkningen. Utskottet är därför inte berett att

tillstyrka motionsförslag om ändringar av

bestämmelserna om upphandlingen av

utsändningstjänster i marknätet (jfr även bet.

2000/01:KrU8 s. 71-72).

Även frågan om utförsäljning och privatisering av

Teracom har behandlats av riksdagen vid olika

riksmöten.

Våren 1996 uttalade sig kulturutskottet i ett

yttrande till näringsutskottet över regeringens

proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens

företagsägande. Kulturutskottet, som avvisade

regeringens förslag att statens röstandel i Teracom

skulle få minska till lägst 51 %, anförde då bl.a.

följande i fråga om Teracom (yttr. 1995/96:KrU10y).

Regeringens avsikt är att det föreslagna

bemyndigandet skall avse den kategori statliga

företag som är kommersiella och fullt ut

konkurrensutsatta. Enligt propositionen bör

Teracom hänföras till denna grupp. Utskottet har

emellertid inhämtat att den konkurrensutsatta

delen av Teracoms verksamhet i dag utgör mindre

än 40 % av bolagets totala verksamhet. Mot den

bakgrunden kan enligt utskottets bedömning

Teracom inte hänföras till den typ av företag som

anses lämpliga för ett delat ägarskap. Vad

utskottet härutöver anfört om arten och

inriktningen av Teracoms verksamhet talar enligt

utskottets mening ytterligare mot ett

bemyndigande till regeringen som innebär att

staten får minska sin röstandel i bolaget till

lägst 51 % i enlighet med regeringens förslag.

Näringsutskottet och därefter riksdagen instämde i

vad kulturutskottet anfört. Riksdagen avslog

propositionsförslaget i denna del (bet.

1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302).

Då motioner om privatisering av Teracom på nytt

behandlades av kulturutskottet våren 2001 och

avslogs av riksdagen anförde kulturutskottet bl.a.

följande (bet. 2000/01:KrU8 s. 72).

Riksdagen har under våren 2001 - liksom tidigare

år - på näringsutskottets förslag avslagit

motionsyrkanden om försäljning av vissa angivna

statliga företag, däribland Teracom AB (bet.

2000/01:NU7). Näringsutskottet har redovisat

skälen till varför det är motiverat med ett

statligt ägande. Näringsutskottet har också

uttryckt som sin mening att regeringen i sitt

arbete visar en klar vilja att uppnå och

upprätthålla konkurrensneutralitet mellan

offentlig och privat verksamhet.

Utskottet konstaterar att den konkurrensutsatta

delen av Teracoms verksamhet enligt bolagets

årsredovisning för år 2000 utgjorde ca 43 %.

Bolagets ekonomichef har uppgett att den

konkurrensutsatta delen av verksamheten för år 2001

torde uppgå till ca 47 %. Förhållandena har således

ändrats något sedan år 1996 men bör inte motivera

att riksdagen frångår sitt tidigare

ställningstagande.

Utskottet hänvisar således till riksdagens

tidigare ställningstaganden om upphandling i

konkurrens och om privatisering av statliga bolag

och föreslår att riksdagen avslår de nu aktuella

motionerna Kr3 (fp) yrkande 3, Kr4 (m) yrkande 4,

Kr5 (m), Kr220 (m) yrkande 1 i denna del och K243

(m) yrkande 18.

Teracom AB:s behov av en tillfällig

kreditgaranti

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- avslag på propositionen, jämför reservation

3 (m, fp).

Riksdagen bör med delvis bifall till

propositionen och i enlighet med vad

utskottet anfört bemyndiga regeringen att mot

en riskavspeglande avgift som inkluderar

administrativa kostnader utfärda en

kreditgaranti till Teracom AB intill ett

belopp om 2 000 000 000 kronor med en löptid

t.o.m. den 31 december 2002, dvs. en

förlängning i förhållande till propositionens

förslag.

Vidare bör riksdagen med anledning av ett

motionsförslag tillkännage för regeringen att

en redovisning skall göras till riksdagen av

Teracom AB:s långsiktiga finansieringsbehov

och avslå ett motionsförslag om en utredning

om breddat ägande av Teracom AB, jämför

reservation 4 (kd).

Slutligen bör riksdagen avslå

motionsförslaget om

- risker förknippade med EU:s

statsstödsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår att den skall bemyndigas att mot

en riskavspeglande avgift som inkluderar statens

administrativa kostnader utfärda en kreditgaranti

till Teracom AB inom en ram på högst 2 000 000 000

kronor. Garantin skall tidsbegränsas t.o.m. den 31

oktober 2002.

Som skäl för förslaget anförs att Teracom sagt sig

behöva ett kapitaltillskott om 825 miljoner kronor

för att kunna förverkliga sina affärsplaner t.o.m.

år 2010. Den finansiella analys av Teracomkoncernen

som på Kulturdepartementets uppdrag har utförs av

KPMG Corporate Finance ger vid handen att det behövs

såväl förändringar inom koncernen som ett visst

kapitaltillskott för att soliditeten skall hållas

kvar över 30 %, vilket är den nivå som krävs av

kreditgivarna. Analysen bygger på vissa

förutsättningar när det gäller utbyggnad av digital

marksänd TV. Bland annat anges att fyra sändarnät

skall byggas ut till 98 % befolkningstäckning och

två nät till 90 % befolkningstäckning.

Regeringen bedömer att det åtgärdsprogram som

Teracom AB skall genomföra kommer att få effekt

successivt men inte fullt ut förrän under år 2003.

De mer långsiktiga förutsättningarna för bolagets

verksamhet kommer vidare att läggas fast först när

riksdagen har fattat beslut om den framtida

inriktningen av TV-distributionen. Bland frågor av

betydelse kan nämnas utbyggnadsgraden för de

digitala TV-näten och tidpunkten när de analoga TV-

sändningarna skall upphöra.

Teracom AB behöver därför en tillfällig ekonomisk

förstärkning. En kreditgaranti är enligt

propositionen den mest lämpliga formen för att

överbrygga problemen för Teracom AB i avvaktan dels

på att åtgärdsprogrammet skall ge effekt, dels på

att de långsiktiga förutsättningarna för radio- och

TV-distributionen fastställs.

Den föreslagna garantinivån är något högre än den

aktuella skuldsättningsgraden. Härigenom blir det -

menar regeringen - möjligt för Teracom AB att ta upp

nya krediter om högst 200 miljoner kronor om bolaget

anser detta vara nödvändigt. Regeringen avser att ge

Riksgäldskontoret i uppdrag att utfärda garantin.

För kreditgarantin skall Riksgäldskontoret ta ut en

riskavspeglande avgift.

Motioner

I tre av de nu aktuella motionerna yrkas avslag på

propositionen.

Motionärerna bakom motion Kr4 (m) föreslår att

propositionen skall avslås. De anser att

propositionen saknar en redovisning av skälen till

att den omfattande kreditgaranti som föreslås i

propositionen skall ges. Vidare framhåller de att

förslaget saknar redovisning av garantins

förenlighet med EU:s statsstödsregler och

budgetlagens regler om kreditgarantier. Slutligen

anser de att förslaget står i strid med tidigare

riksdagsbeslut utan att regeringen redovisar skäl

för detta (yrkande 1).

I motion Kr3 (fp) anförs att kreditgarantin

möjligen är olaglig och förmodligen meningslös samt

att den innebär ett högt risktagande med

skattemedel. Motionärerna bakom motionen yrkar

därför att propositionen skall avslås (yrkande 1).

Även i motion Kr6 (v) yrkas avslag på

propositionen (yrkande 1).

Frågan om en redovisning av Teracoms långsiktiga

investeringsbehov berörs i två motionsyrkanden.

I motion Kr7 (kd) framhålls att medel för den

digitala utbyggnaden långsiktigt måste säkerställas.

En sådan lösning på det långsiktiga

finansieringsbehovet kan åstadkommas genom ett

breddat ägande där någon eller några seriösa aktörer

går in som delägare. Regeringen bör därför få i

uppdrag att skyndsamt utreda denna fråga, anser

motionärerna.

I motion Kr6 (v) föreslås att regeringen skall

återkomma till riksdagen med en bedömning av vad som

är den lämpligaste åtgärden för att överbrygga

Teracoms ekonomiska problem (yrkande 2 i denna del).

Vidare anför motionärerna bakom Kr6 (v) att det inte

är klarlagt om kreditgarantin till Teracom AB kan

sägas uppfylla de krav som Europeiska kommissionen

kan komma att ställa då det gäller statliga

kreditgarantier till Teracom. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med förslag beträffande

Teracom som även beaktar de risker som är

förknippade med EU:s statsstödsregler (yrkande 2 i

denna del).

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet instämmer i regeringens bedömning

att Teracom är i behov av en ekonomisk förstärkning

för att snabbt kunna omstrukturera sin verksamhet

och anpassa den till de krav som Digital-TV-

kommitténs förslag kan föranleda. En sådan

förstärkning är nödvändig om bolaget skall kunna

tillgodose långivarnas krav på bl.a. soliditet och

likviditet.

Med hänsyn härtill anser finansutskottet att

regeringen bör bemyndigas att utfärda en

tidsbegränsad kreditgaranti på 2 000 miljoner kronor

till Teracom.

Finansutskottet noterar att det begärda

bemyndigandet löper ut innan åtgärdsprogrammet

hunnit få fullt genomslag och innan riksdagen har

hunnit ta ställning till regeringens förslag med

anledning av Digital-TV-kommitténs betänkande. Det

är enligt utskottets mening därför inte uteslutet

att bemyndigandet kan komma att behöva förlängas,

vilket i så fall kräver ett nytt riksdagsbeslut. På

grund av riksdagsvalet kommer riksdagen under hösten

att samlas senare än normalt, och efter det att val

har förrättats till utskotten kommer deras arbete

att vara inriktat på att under stark tidspress

behandla regeringens förslag till statsbudget för

2003. Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund

att bemyndigandet att utfärda en garanti bör gälla

t.o.m. den 31 december 2002.

De yrkanden om avslag på propositionen som

framförs i motionerna Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m)

yrkande 1 och Kr6 (v) yrkande 1 avstyrks av

finansutskottet.

Liksom regeringen anser finansutskottet att Teracom

bör koncentrera sig på kärnverksamheten så att

bolaget på ett kostnadseffektivt sätt kan bedriva

utsändning av radio och TV över ett rikstäckande

marknät. För att långsiktigt förbättra bolagets

lönsamhet bör det befintliga marknätet också kunna

användas för andra telekomsatsningar. Sådana

satsningar, liksom andra satsningar förenliga med

kärnverksamheten, bör emellertid göras med låg risk

och med ett begränsat behov av egna investeringar.

Teracom skall senast den 15 februari 2002 lämna en

lägesrapport till regeringen om hur

omstruktureringsarbetet fortskrider. Av den skall

även framgå om det krävs någon ändring av de

riktlinjer som gäller för bolaget enligt riksdagens

beslut. Finansutskottet finner det välmotiverat att

regeringen på detta sätt noga följer bolagets

utveckling, inte minst mot bakgrund av att Teracom

har en nyckelroll för att det av riksdagen fastlagda

målet om massmediernas tillgänglighet skall kunna

nås. Enligt finansutskottets mening bör regeringen

göra en analys av Teracoms långsiktiga

finansieringsbehov och till riksdagen återkomma med

en redovisning av företagets finansiella ställning

och ekonomiska utveckling.

I motion Kr6 (v) påpekas också att det i

propositionen inte har klarlagts om den föreslagna

garantigivningen är förenlig med EU:s

statsstödsregler. Finansutskottet vill med anledning

härav framhålla följande.

Såsom statssekreteraren i Kulturdepartementet,

Gunilla Thorgren, framhöll vid kultur- och

finansutskottens gemensamma utfrågning den 29

januari, har avsikten med propositionen varit att

skaffa regeringen ett formellt handlingsutrymme för

att gå vidare i frågan. När riksdagen tagit

ställning i ärendet kommer ett bifall till

propositionen att innebära att Riksgäldskontoret får

i uppdrag att undersöka de närmare förutsättningarna

för en garanti och hur stor garantiavgiften skall

vara för att motsvara kravet på en riskavspeglande

avgift. Utskottet ser det som självklart att man i

det sammanhanget också beaktar EU:s statsstödsregler

och utformar garantin i överensstämmelse med detta

regelverk. Att så kommer att ske har också

bekräftats av statssekreteraren vid utfrågningen. De

i motion Kr6 (v) framförda invändningarna kommer

alltså att bli beaktade, och motionen bör därför

inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Motionen är

alltså tillgodosedd i detta avseende.

Finansutskottet konstaterar att när riksdagen tar

slutlig ställning i detta ärende har närmare tre

månader förflutit sedan regeringen antog

propositionen. Med hänsyn härtill kan det vid

regeringens och Riksgäldskontorets fortsatta

beredning framkomma nya omständigheter som gör att

det kan ifrågasättas om en kreditgaranti fortfarande

är den lämpligaste lösningen för att överbrygga de

problem som Teracom ställs inför när

åtgärdsprogrammet skall genomföras. Regeringen bör

enligt finansutskottet i så fall kunna återkomma

till riksdagen med förslag.

Kulturutskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först de motionsförslag som

syftar till avslag på propositionen.

Finansutskottet har i sitt yttrande föreslagit att

kulturutskottet skall avstyrka nu aktuella motioner,

nämligen Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och

Kr6 (v) yrkande 1.

Kulturutskottet har vid sina överväganden kommit

fram till att det inte finns fog för att avstå från

att ta ställning till regeringens förslag på grund

av i motionerna påstådda brister i regeringens

redovisning av skälen till att föreslå en

kreditgaranti till Teracom. Det underlag som finns i

propositionen och som kultur- och finansutskotten i

övrigt haft tillgång till, bl.a. genom utfrågningar

med representanter för Kultur-, Finans- och

Näringsdepartementen, Riksgäldskontoret samt Teracom

AB, har en omfattning och kvalitet som är fullt

tillräcklig för att riksdagen skall kunna ta

ställning i ärendet. Kulturutskottet föreslår därför

- i likhet med finansutskottet - att motionerna Kr3

(fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och Kr6 (v)

yrkande 1 skall avslås av riksdagen.

Då det gäller propositionens förslag att bemyndiga

regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda

en kreditgaranti till Teracom vill kulturutskottet

anföra följande.

I likhet med finansutskottet instämmer

kulturutskottet i regeringens bedömning att Teracom

är i behov av en tillfällig ekonomisk förstärkning.

En sådan förstärkning avses möjliggöras genom

regeringens förslag.

Kulturutskottet har i sammanhanget noterat att

regeringen håller för troligt att det åtgärdsprogram

som Teracom skall genomföra kan få effekt successivt

men inte fullt ut förrän år 2003. Vidare har

kulturutskottet noterat att de mer långsiktiga

förutsättningarna för bolagets verksamhet kommer att

läggas fast först när riksdagen beslutat om den

framtida inriktningen av TV-distributionen. Av

propositionen framgår det att ett sådant beslut kan

komma att aktualiseras under senare delen av år

2002. En statlig kreditgaranti torde göra det

möjligt för bolaget att överbrygga de nuvarande

ekonomiska problemen genom att bolaget nu får

möjlighet att, om så bedöms nödvändigt, ta upp nya

krediter om högst 200 miljoner kronor utöver de

kreditramar som bolaget i dag har hos sina

kreditgivare.

Kulturutskottet har därför liksom finansutskottet

kommit fram till att regeringen bör bemyndigas att

utfärda en tidsbegränsad kreditgaranti på högst

2 000 000 000 kronor.

Enligt regeringens förslag skall garantin

tidsbegränsas till att gälla t.o.m. den 31 oktober

2002. Finansutskottet har i sitt yttrande noterat

att bemyndigandet med den angivna tidsgränsen skulle

löpa ut innan åtgärdsprogrammet hunnit få fullt

genomslag och innan riksdagen hunnit ta ställning

till regeringens förslag med anledning av Digital-

TV-kommitténs betänkande. Det är inte uteslutet,

menar finansutskottet, att bemyndigandet skulle

kunna behöva förlängas, vilket i så fall kräver ett

nytt riksdagsbeslut. Med hänvisning till det

kommande riksdagsvalet och den tidspress som kan

förutses då det gäller utskottens arbete med

statsbudgeten för år 2003 föreslår finansutskottet

att bemyndigandet att utfärda en garanti i stället

skall gälla t.o.m. den 31 december 2002.

Kulturutskottet instämmer till fullo i

finansutskottets överväganden om tidsgränsen.

Med hänvisning till det anförda föreslår

kulturutskottet att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda

en kreditgaranti till Teracom på högst 2 000 000 000

kronor med en löptid t.o.m. den 31 december 2002.

Ett sådant beslut innebär att propositionen delvis

bifalls av riksdagen.

Kulturutskottet har i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande anslutit sig till regeringens bedömning

att det är väl motiverat att bolaget i

fortsättningen prioriterar kärnverksamheten, varmed

avses utsändning till allmänheten av radio- och TV-

program. Utskottet har också funnit att det finns

goda skäl för att bolaget genomför en sådan

omstrukturering som beskrivs i propositionen. I

likhet med finansutskottet vill kulturutskottet i

sammanhanget dock understyrka vikten av att det

befintliga marknätet också skall kunna användas för

telekomsatsningar i syfte att bolagets lönsamhet

långsiktigt skall förbättras. Kulturutskottet anser

liksom finansutskottet att sådana satsningar

emellertid bör göras med låg risk och med ett

begränsat behov av egna investeringar.

Med anledning av dels förslaget i motion Kr7 (kd) om

en utredning om Teracoms långsiktiga

finansieringsbehov genom ett breddat ägande, dels

förslaget i motion Kr6 (v) yrkande 2 i denna del om

att regeringen skall återkomma till riksdagen med en

bedömning av vad som är den lämpligaste åtgärden för

att överbrygga Teracoms ekonomiska problem, vill

kulturutskottet anföra följande.

Som redovisats i finansutskottets yttrande skall

Teracom senast den 15 februari 2002 lämna en

lägesrapport till regeringen om hur

omstruktureringsarbetet fortskrider. Av den skall

även framgå om det krävs någon ändring av de

riktlinjer som gäller för bolaget enligt riksdagens

beslut. Kulturutskottet finner - liksom

finansutskottet - att det är välmotiverat att

regeringen på detta sätt noga följer bolagets

utveckling, inte minst mot bakgrund av att Teracom

har en nyckelroll för att det av riksdagen fastlagda

målet om massmediernas tillgänglighet skall kunna

nås. Kulturutskottet har vid sina överväganden

kommit fram till att regeringen bör göra en analys

av Teracoms ekonomiska utveckling och till riksdagen

återkomma med en redovisning av företagets

finansiella ställning och långsiktiga

finansieringsbehov. Detta bör riksdagen med

anledning av motion Kr6 (v) yrkande 2 i denna del

och med avslag på motion Kr7 (kd) som sin mening ge

regeringen till känna. Det anförda innebär således

att kulturutskottet inte är berett att föreslå

riksdagen att begära en utredning om breddat ägande

av Teracom som begärs i motion Kr7 (kd).

Slutligen vill kulturutskottet i likhet med

finansutskottet framhålla det förhållandet att

närmare tre månader kommer att ha förflutit från det

att regeringen beslutade om propositionen till den

tidpunkt när riksdagen tar slutlig ställning i detta

ärende. Med hänsyn härtill, menar finansutskottet,

kan det vid regeringens och Riksgäldskontorets

fortsatta beredning av ärendet framkomma nya

omständigheter som gör att det kan ifrågasättas om

en kreditgaranti fortfarande är den lämpligaste

lösningen för att överbrygga de problem som Teracom

ställs inför när åtgärdsprogrammet skall genomföras.

Regeringen bör enligt finansutskottets uppfattning i

så fall kunna återkomma till riksdagen med förslag.

Kulturutskottet ansluter sig till finansutskottets

uppfattning.

Frågan om vilka risker som är förknippade med EU:s

statsstödsregler behandlas i motion Kr6 (v) yrkande

2 i denna del.

Finansutskottet har i sitt yttrande anfört att ett

bifall från riksdagen till propositionen kommer att

innebära att Riksgäldskontoret kommer att få

regeringens uppdrag att undersöka de närmare

förutsättningarna för en garanti och hur stor

garantiavgiften skall vara för att motsvara kravet

på en riskavspeglande avgift. I likhet med

finansutskottet anser kulturutskottet att det är

självklart att man i det sammanhanget också beaktar

EU:s statsstödsregler och utformar garantin i

överensstämmelse med detta regelverk. Att så kommer

att ske har också bekräftats av statssekreteraren i

Kulturdepartementet vid en utfrågning inför kultur-

och finansutskotten. Kulturutskottet konstaterar att

de i motion Kr6 (v) framförda invändningarna således

kommer att bli beaktade. Motionen i denna del bör

därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd,

varför den avstyrks.

Övriga frågor med anknytning till

Teracom AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- finansiering av den digitala

sändningsverksamheten och avkodningsboxarna,

jämför reservation 5 (m, fp) och

- departementstillhörighet för Teracom AB,

jämför reservation 6 (m).

Motionerna

I motion Kr3 (fp) behandlas frågan om finansiering

av den digitala sändningsverksamheten och av

avkodningsboxarna. Motionärerna påminner om

regeringsförslaget i proposition 1996/97:67 Digitala

TV-sändningar och om att konstitutionsutskottet vid

behandlingen därav bl.a. uttalade att utskottet

utgick från att statliga medel ej skulle användas

för subventionering av avkodningsboxar. Yrkandet

syftar till att statliga medel inte heller i

fortsättningen skall användas för att finansiera

digitaliseringen av televisionen (yrkande 2).

Frågan om departementstillhörighet för Teracom AB

behandlas i motion Kr4 (m), vari yrkas att

ägaransvaret för Teracom skall flyttas över från

Kulturdepartementet till Näringsdepartementet

(yrkande 3).

Kulturutskottets ställningstagande

Med anledning av den fråga som tas upp i motion Kr3

(fp) och som syftar till att statliga medel ej skall

användas för finansiering av den digitala

sändningsverksamheten och av avkodningsboxarna vill

utskottet anföra följande. Av regeringens

proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar kan

bl.a. följande utläsas (prop. s. 25).

Den föreslagna sändningsverksamheten skall i sin

helhet bekostas av medverkande företag.

Eventuella stimulanser till hushållen för att

anskaffa digitalavkodare - på motsvarande sätt

som har skett inom mobiltelefonmarknaden - måste

därmed bekostas av företagen. Verksamheten skall

således inte finansieras med statsbudgetmedel.

Såväl staten som de aktörer som skall svara för

det ekonomiska risktagandet får härigenom

möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka

marknadsmässiga förutsättningar och vilken

ekonomisk bärkraft sändningarna har.

Konstitutionsutskottet utgick vid sin behandling av

förslaget "ifrån att ett sådant eventuellt samarbete

inte kommer att innebära att statliga medel används

för att subventionera hushållens anskaffning av

avkodare" (bet. 1996/97:KU17 s. 13).

Kulturutskottet konstaterar att riksdagens beslut

med anledning av Digital-TV-propositionen ligger

fast och att statsbudgetmedel hittills inte har

använts för finansieringen av vare sig det digitala

marknätet eller avkodningsboxarna.

Utskottet anser vidare att det ankommer på

företaget Boxer att självt avgöra vilka

affärsmetoder som kan anses vara lämpliga för att

öka konsumenternas intresse för digital marksänd TV.

Utskottet utgår från att företaget - liksom dess

ägare Teracom och Skandia Media Invest AB - gör

långsiktiga affärsmässiga bedömningar som syftar

till att verksamheten i längden skall bli

vinstgivande. Enligt utskottets uppfattning finns

det inte någon anledning för riksdagen att göra

något uttalande om företagets affärsmetoder.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen skall avslå motion Kr3 (fp) yrkande 2.

Då det gäller frågan om departementstillhörighet

för Teracom AB erinrar kulturutskottet om att det

enligt 7 kap. 1 § regeringsformen skall för

beredning av regeringsärenden finnas ett

regeringskansli i vilket det ingår departement för

skilda verksamhetsgrenar. Det är regeringen som

fördelar ärendena mellan departementen. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion Kr4 (m) yrkande 3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Försäljning av Teracoms dotterbolag Boxer

och Senda (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr4 yrkande 2

och 2001/02:Kr220 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna Kr4 (m) och

Kr220 (m) anser vi att Teracom AB bör åläggas att

avyttra den del av företagets verksamhet som bedrivs

i dotterbolaget Boxer. Det finns enligt vår

uppfattning inte heller någon anledning att äga och

driva bolag som Senda, vilket framgår av yrkandet i

motion Kr220 (m).

Riksdagen bör därför med bifall till motionerna

Kr4 (m) yrkande 2 och Kr220 (m) yrkande 1 i denna

del tillkännage för regeringen vad vi här anfört om

privatisering av Teracoms båda nämnda dotterbolag.

2. Beslut om privatisering av Teracom AB

(punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr3 yrkande 3,

2001/02:Kr4 yrkande 4, 2001/02:Kr5, 2001/02:Kr220

yrkande 1 i denna del och 2001/02:K243 yrkande 18.

Ställningstagande

Som framgår av nu aktuella motioner är Teracom AB i

behov av en ny ägare som har möjlighet att

tillskjuta nytt kapital och kunnande för att de

värden som finns i bolaget skall kunna utvecklas och

tas till vara. En ny ägare kan också pröva

bärkraften i företagets telekomplaner. Vi anser

således att det är nödvändigt att Teracom

privatiseras snarast.

Vi vill i sammanhanget påminna om att

intentionerna bakom införandet av digital marksänd

TV varit att verksamheten inte skall bekostas med

statsbudgetmedel. Något utrymme för

aktieägartillskott via statsbudgeten för år 2002

finns inte och bör enligt vår mening inte komma i

fråga.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr3 (fp)

yrkande 3, Kr4 (m) yrkande 4, Kr5 (m), Kr220 (m)

yrkande 1 i denna del och K243 (m) yrkande 18

tillkännage för regeringen vad vi här anfört om att

snarast privatisera Teracom.

3. Avslag på propositionen (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen avslår proposition 2001/02:76. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr3 yrkande 1,

2001/02:Kr4 yrkande 1 och 2001/02:Kr6 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen med bifall till motionerna

Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och Kr6 (v)

yrkande 1 skall besluta avslå proposition 2001/02:76

Teracom AB - garanti och omstrukturering.

Vi grundar vår uppfattning på de synpunkter som

framförs i motionerna Kr3 (fp) och Kr4 (m) samt i

den avvikande mening (nr 1) som representanterna för

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna

avgivit i finansutskottets yttrande till

kulturutskottet (yttrande 2001/02:FiU5y finns

intaget som bilaga 2 i detta betänkande). I likhet

med motionärerna bakom de nämnda motionerna

konstaterar vi att propositionen saknar en

redovisning av skälen till varför en så omfattande

kreditgaranti som regeringen föreslår skall ges. I

propositionen saknas också en redovisning av

garantins förenlighet med EU:s statsstödsregler och

budgetlagens regler om kreditgarantier. Dessutom

anser vi att förslaget står i strid med tidigare

riksdagsbeslut, återigen utan att regeringen

redovisar skäl för detta (jfr prop. 1996/97:67,

yttr. 1996/97:

KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).

Därutöver befarar vi att kreditgarantin kan vara

olaglig och att den innebär ett högt risktagande med

skattemedel.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi

här anfört om avslag på propositionen.

4. Redovisning av Teracoms långsiktiga

finansieringsbehov (punkt 5)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr7 och avslår

motion 2001/02:Kr6 yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion Kr7

(kd) - att det är angeläget att medel för den

digitala utbyggnaden långsiktigt säkerställs. Vi

menar att en lösning på det långsiktiga

finansieringsbehovet kan åstadkommas genom ett

breddat ägande där någon eller några seriösa aktörer

går in som delägare. Regeringen bör därför få i

uppdrag att skyndsamt utreda denna fråga.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr7 (kd) och

med avslag på motion Kr6 (v) yrkande 2 i denna del

tillkännage för regeringen vad vi här anfört om

redovisning av Teracoms långsiktiga

finansieringsbehov.

5. Finansiering av den digitala

sändningsverksamheten och avkodningsboxarna

(punkt 7)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr3 yrkande 2.

Ställningstagande

Våren 1997 tog riksdagen ställning till proposition

1996/97:67 Digitala TV-sändningar. Riksdagens beslut

med anledning av regeringsförslaget innebar bl.a.

att den digitala sändningsverksamheten i sin helhet

skulle bekostas av medverkande företag och att

statliga medel ej skulle användas för

subventionering av avkodningsboxar. Riksdagens

inställning i denna fråga bör gälla även framgent.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr3 (fp)

yrkande 2 tillkännage för regeringen vad vi här

anfört om finansiering av den digitala

sändningsverksamheten och avkodningsboxarna.

6. Departementstillhörighet för Teracom AB

(punkt 8)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr4 yrkande 3.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr4 (m) anser

vi att turerna runt Teracom AB under de senaste åren

visar att Kulturdepartementet utövat det statliga

ägandet på ett sätt som skadat såväl bolaget som

statens intressen. Vi anser därför att regeringen

genom ett beslut enligt 7 kap. 1 § regeringsformen

skall flytta ägaransvaret från Kulturdepartementet

till Näringsdepartementet.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr4 (m)

yrkande 3 tillkännage för regeringen vad vi här

anfört om departementstillhörighet för Teracom AB.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:76

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att mot en riskavspeglande avgift som

inkluderar statens administrativa kostnader utfärda

en kreditgaranti till Teracom AB intill ett belopp

om 2 000 000 000 kronor med en löptid till och med

den 31 oktober 2002.

Följdmotioner

2001/02:Kr3 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

1. Riksdagen beslutar att, om en avvaktan på

revisorernas rapport inte görs, avslå regeringens

förslag om att utfärda en kreditgaranti till

Teracom om ett belopp på 2 miljarder kronor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att statliga

medel ej skall användas för digitalisering av

televisionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Teracom

skall privatiseras.

2001/02:Kr4 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:76.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ägardirektiv till

Teracom AB.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ägaransvaret

bör flyttas från Kulturdepartementet till

Näringsdepartementet.

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera

Teracom AB.

2001/02:Kr5 av Margareta Cederfelt och Anna Kinberg

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att omgående privatisera det statliga företaget

Teracom AB.

2001/02:Kr6 av Marie Engström (v):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag beträffande Teracom AB med beaktande av de

risker som anförs i motionen.

2001/02:Kr7 av Inger Davidson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att skyndsamt utreda

ett breddat ägande i Teracom AB.

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr220 av Ola Karlsson och Nils Fredrik

Aurelius (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens uppgifter

inom etermedieområdet.

2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m):

18. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera

Teracom i enlighet med vad i motionen anförs.

Bilaga 2

Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU5y

Kreditgaranti till Teracom AB

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 17 januari 2002 beslutat att

bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 2001/02:76 Teracom AB - garanti och

omstrukturering samt de med anledning av

propositionen väckta motionerna.

I propositionen föreslås att regeringen skall

bemyndigas att utfärda en kreditgaranti till Teracom

AB på högst 2 000 miljoner kronor. En

riskavspeglande avgift som också inkluderar statens

administrativa kostnader skall tas ut för garantin,

som skall tidsbegränsas och ha en löptid t.o.m. den

31 oktober 2002.

Fem motioner har väckts i ärendet, nämligen

motionerna Kr3-Kr7.

Folkpartiet liberalerna yrkar i motion Kr3 att

regeringens förslag skall avslås (yrkande 1), att

statliga medel inte skall användas för

digitalisering av televisionen (yrkande 2) samt att

Teracom AB skall privatiseras (yrkande 3).

I motion Kr4 föreslår även Moderata

samlingspartiet att propositionen skall avslås

(yrkande 1). Motionärerna anser dessutom att

regeringen bör ålägga Teracom AB att avyttra sin del

i dotterbolaget Boxer TV-Access AB eftersom det

enligt deras mening inte finns anledning för

statliga bolag att med kraftiga subventioner sälja

och hyra ut TV-mottagare och dekodrar (yrkande 2).

Vidare anser de att ägaransvaret för Teracom bör

flyttas från Kultur- till Näringsdepartementet

(yrkande 3) samt att Teracom bör privatiseras

(yrkande 4).

I motion Kr5 av Margareta Cederfelt och Anna

Kinberg (m) föreslås att Teracom AB omgående skall

privatiseras.

Marie Engström (v) yrkar i motion Kr6 att

regeringens förslag skall avslås (yrkande 1).

Motionären påpekar att det inte är klarlagt om den

föreslagna garantigivningen är förenlig med EU:s

statsstödsregler. Regeringen bör därför återkomma

med förslag rörande den mest lämpliga åtgärden för

att överbrygga Teracom AB:s ekonomiska problem där

även denna aspekt har beaktats (yrkande 2).

Kristdemokraterna ser i motion Kr7 förslaget om en

tidsbegränsad garanti som en mycket kortsiktig

lösning men ställer sig bakom åtgärden. Motionärerna

föreslår emellertid att frågan om ett breddat ägande

i Teracom AB skall utredas skyndsamt.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Det helstatliga bolaget Teracom AB bildades 1992 och

har till uppgift att sända ut och överföra radio-

och TV-program. Med ett rikstäckande marknät som

omfattar ett femtiotal större och 700 mindre

sändarplatser samt 1 200 master svarar bolaget för

överföringen av de program som sänds av bl.a.

Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB,

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och TV 4 AB.

Bolaget är också nätoperatör för olika telekom-

tjänster. Utsändning av radio och TV är bolagets

kärnverksamhet. Annan verksamhet kan bedrivas om den

är förenlig med kärnverksamheten.

Teracom är moderbolag i en koncern med ett antal

hel- eller delägda dotterbolag. Så t.ex. äger

Teracom tillsammans med Livförsäkringsbolaget

Skandia bolaget Boxer TV-Access AB som säljer och

hyr ut utrustning som gör det möjligt att ta emot

digitala TV-utsändningar i en vanlig TV-apparat,

s.k. set-top-boxar. Teracoms ägarandel i detta bolag

är för närvarande 70 % men diskussioner pågår om att

begränsa denna majoritetspost.

För att en tittare skall kunna få tillgång till

digitala TV-sändningar behövs också ett programkort.

Sådana programkort tillhandahålls av Senda i Sverige

AB, som Teracom äger tillsammans med SVT och UR.

Teracoms ägarandel i detta bolag är drygt 90 %.

I koncernen ingår bl.a. också det helägda Teracom

Components AB som utvecklar, tillverkar och säljer

radiomekanikprodukter främst på den internationella

marknaden.

Koncernen har ungefär 950 anställda och en

omsättning på 1 600 miljoner kronor. Koncernens

balansomslutning uppgick enligt årsredovisningen för

2000 till 2 885 miljoner kronor. Vid utgången av

samma år hade koncernen ett eget kapital på 1 177

miljoner kronor, vilket gav en soliditet på 41 %.

Riksdagen har tidigare beslutat att marksänd

digital TV skall införas och byggas ut till att

omfatta hela landet. Vid utgången av 2001 hade fyra

linjenät byggts ut i sådan omfattning att de

digitala sändningarna täckte ungefär 90 % av landets

befolkning.

Teracoms finansiella ställning

Teracomkoncernens finansiella ställning har under de

båda senaste åren försvagats. Av den senast

tillgängliga årsredovisningen, den avseende 2000,

framgår att rörelsens kostnader ökade med närmare

50 % under 2000 medan intäkterna ökade med endast

drygt 15 %. Som en följd härav försämrades

rörelseresultatet efter avskrivningar från ett

överskott på 121 miljoner kronor 1999 till ett

underskott på 204 miljoner kronor 2000.

Resultatförsämringen uppstod framför allt bland

dotterbolagen. Genom att Teracom under 2000

avyttrade sitt innehav på 37,5 % av aktierna i

Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) - en affär som

inbringade 680 miljoner kronor - kunde koncernen

uppvisa ett positivt resultat efter skatt på 115

miljoner kronor, vilket bidrog till att även

soliditeten detta år blev god och då uppgick till

41 %.

Främst på grund av Teracoms mycket omfattande

investeringar men även på grund av betydande

förluster i Boxer TV-Acess AB har emellertid

soliditeten därefter sjunkit[1]. Koncernens

soliditet uppgick vid halvårsskiftet 2001 till 34 %

och väntades enligt delårsrapporten för första

halvåret 2001 fortsätta att sjunka. Enligt nu

föreliggande prognoser beräknas koncernens soliditet

till 28 % vid utgången av 2001. Moderbolagets

soliditet var vid samma tidpunkt preliminärt 35 %.

I efterföljande sammanställning återges några

nyckeltal för Teracom hämtade ur bolagets

årsredovisningar.

Teracomkoncernens omsättning, resultat och ställning

1996-2000

Belopp i miljoner kronor

----------------------------------------------------------------

1996 1997 1998 1999 2000 2001*

----------------------------------------------------------------

Nettoomsättning 1 177 1 229 1 276 1 336 1 549

----------------------------------------------------------------

Resultat efter

finansiella poster,

före minoritetens 316 115 98 68 247

andel

----------------------------------------------------------------

Balansomslutning 2 067 2 280 2 686 2 850 2 885

----------------------------------------------------------------

Soliditet, % 43 42 37 36 41 28

----------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------

* Prognos

Utbyggnaden och satsningen på ett digitalt

markbundet TV-nät görs samtidigt som de analoga,

rikstäckande sändningarna behålls. Digital-TV kan

också distribueras via kabel eller satellit, men

för att kunna ta emot sådana utsändningar krävs en

annan typ av utrustning för att avkoda TV-signalen

än den som används för det markbundna digitala

nätet. Dessa konkurrerande distributionssystem och

andra omständigheter har försvårat Boxers uthyrning

och försäljning av digitala TV-boxar samt Sendas

försäljning av programabonnemang, vilket

ytterligare försämrat bolagens redan i utgångsläget

dåliga resultatutveckling. De båda bolagen befinner

sig nämligen i ett uppbyggnadsskede och förväntas

inte ge något överskott innan den löpande

verksamheten fått tillräcklig omfattning.

Teracom har kunnat finansiera sin hittillsvarande

utbyggnad med hjälp av externa krediter samt med

vinsten från försäljningen av NSAB. Bolaget har

förhandlat sig till en kreditfacilitet på 1 800

miljoner kronor som ännu inte har tagits i anspråk

fullt ut.

Mot bakgrund av koncernens försvagade finansiella

ställning har Teracom under 2001 påbörjat ett

åtgärdsprogram som bl.a. medfört att kostnadsnivån

inom koncernen sänkts med 75 miljoner kronor per

år, att en ny organisation har införts, att

planerade investeringar har begränsats och att

beslut har fattats om att helt eller delvis

avveckla vissa dotter- och intressebolag, av vilka

något redan har avvecklats. Diskussioner har också

förts med Europeiska investeringsbanken om

finansieringen av främst den digitala utbyggnaden.

Ledningen för Teracom räknar med fortsatt stort

behov av investeringar i nät och marknadsföring.

För att bolaget långsiktigt skall få en stabil

kapitalbas i detta utvecklingsskede har dess

styrelse vänt sig till Kulturdepartementet och

föreslagit ett kapitaltillskott på minst 825

miljoner kronor genom en nyemission. Med

kapitaltillskottet räknar Teracom med att kunna

förverkliga sina affärsplaner fram t.o.m. 2010.

Teracom har tidigare inte erhållit något kontant

kapitaltillskott från ägaren - staten.

Teracoms extra bolagsstämma

Vid en extra bolagsstämma i Teracom AB den 29

november 2001 gav ägaren bolaget i uppdrag att

omstrukturera sin verksamhet. Enligt de nya

ägardirektiven skall kärnverksamheten prioriteras.

Med kärnverksamheten förstås analog eller digital

utsändning av radio- och TV-program som är

tillgängliga i hela eller större delen av landet

utan kostnad. Kompletterande verksamhet skall

bedrivas med lägre risk och med avsevärt mindre

behov av egna investeringar. Vissa dotterbolag

skall avyttras helt eller delvis. Boxers och Sendas

verksamhet bör omorganiseras med sikte på en

sammanslagning, och i samband därmed bör Teracoms

ägarandel minskas till lägst 51 %. Nya

finansieringsformer som t.ex. leasing skall

tillämpas. Ett sparprogram skall reducera

kostnaderna i bolaget. Bolagets organisation skall

förändras så att kärnverksamheten och övrig

verksamhet redovisas klart åtskilda. Om viss

verksamhet bedrivs i dotterbolagsform skall

förhållandet mellan dessa bolag och moderbolaget

vara affärsmässiga.

Förslaget i propositionen

I propositionen återkommer regeringen till de

frågor som behandlades vid den extra bolagsstämman

och slår än en gång fast att Teracom AB behöver

omstrukturera sin verksamhet, koncentrera sig på

kärnverksamheten och minska sitt risktagande.

Utsändning av radio och TV är bolagets

kärnverksamhet. Annan verksamhet kan bedrivas om

den är förenlig med kärnverksamheten, framhåller

regeringen.

Regeringen erinrar också om att det pågår en

övergång från analog till digital teknik för i

första hand TV-distribution. Digital-TV-kommittén

har i sitt slutbetänkande föreslagit att digitala

marksändningar för public service-programmen skall

byggas ut till full befolkningstäckning och att

även övriga sändarnät skall byggas ut så långt som

möjligt. Skall kommitténs förslag kunna genomföras

är det angeläget att Teracom AB har den styrka och

inriktning som krävs, anser regeringen.

Syftet med omstruktureringen är i första hand att

bättre anpassa Teracoms kostnader till intäkterna.

Enligt regeringens bedömning kommer det åt-

gärdsprogram som Teracom AB skall genomföra att få

effekt successivt men inte fullt ut förrän under

2003. De mer långsiktiga förutsättningarna för

bolagets verksamhet kommer vidare att läggas fast

först när riksdagen har fattat beslut om den

framtida inriktningen av TV-distributionen, påpekar

regeringen. Bland frågor av betydelse nämns

utbyggnadsgraden för de digitala TV-näten och

tidpunkten när de analoga TV-sändningarna skall

upphöra. Teracom AB behöver därför enligt

regeringen en tillfällig ekonomisk förstärkning.

Regeringen anser att en kreditgaranti är den mest

lämpliga formen för att överbrygga problemen för

Teracom AB i avvaktan dels på att åtgärdsprogrammet

skall ge effekt, dels på att de långsiktiga

förutsättningarna för radio- och TV-distributionen

fastställs. Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att den skall bemyndigas att utfärda en

kreditgaranti till Teracom AB inom en ram på högst

2 000 miljoner kronor. Garantin skall enligt

förslaget tidsbegränsas t.o.m. den 31 oktober 2002.

Den föreslagna garantinivån är något högre än

bolagets nuvarande skuldsättning och härigenom blir

det, enligt regeringen, möjligt för Teracom AB att

ta upp nya krediter på ytterligare högst 200

miljoner kronor om bolaget skulle anse detta vara

nödvändigt.

Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer

Riksgäldskontoret att få i uppdrag att utfärda

garantin. För kreditgarantin skall

Riksgäldskontoret ta ut en riskavspeglande avgift.

Statlig garantigivning

En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande

som oftast gäller som för egen skuld. Det är alltså

staten, inte långivaren, som står risken om ett

garanterat lån behöver infrias.

I Sverige gäller sedan några år tillbaka att

nytillkomna statliga garantier hanteras vid sidan

av statsbudgeten i marknadsmässiga former. Det

innebär att avgifter skall tas ut och att dessa

skall ha en sådan nivå att de täcker kostnaderna

för såväl administration som infriade garantier

sett över en längre tidsperiod. Garantiavgiften

skall alltså spegla risken för att en garanti eller

grupp av garantier kan komma att infrias.

Riksdagen kan besluta att man för ett visst

åtagande helt eller delvis skall avstå från att ta

ut en sådan avgift. Om så sker uppkommer en statlig

subvention som motsvaras av den uteblivna

avgiftsintäkten. För att synliggöra detta skall i

sådana fall ett anslag på statsbudgeten belastas

med ett belopp som motsvarar subventionen.

Influtna avgifter samt i förekommande fall

uppburna anslagsmedel förs till Riksgäldskontoret

och redovisas där på ett särskilt räntebärande

konto som fungerar som en reserv för framtida

förluster. Till samma reserv förs också medel som

återvinns från infriade garantier. För att

säkerställa att utbetalningar alltid kan göras från

reserven är en obegränsad kredit knuten till den.

Även äldre garantier har numera inordnats i det

nya systemet.

Bestämmelser om den statliga garantigivningen

återfinns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten samt

i garantiförordningen (1997:1006). Kravet på en

garantiavgift regleras i 15 § budgetlagen där det

slås fast att avgiften skall motsvara statens

ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet,

om inte riksdagen för ett visst åtagande beslutar

annat. I garantiförordningen finns kompletterande

bestämmelser, bl.a. föreskrivs där att en garanti

endast får beviljas för den som kan antas ha

betalningsförmåga.

EU:s statsstödsregler

Artikel 87.1 i EG-fördraget förbjuder i princip

alla former av statsstöd som snedvrider eller hotar

att snedvrida konkurrensen i den utsträckning det

påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Hur detta

förbud skall tillämpas på statliga garantier har

kommissionen förtydligat i ett tillkännagivande som

antogs den 24 november 1999[2].

Av tillkännagivandet framgår att förbudet enligt

artikel 87.1 inte omfattar stöd som inte gynnar

vissa företag eller produktion av vissa varor.

Detsamma gäller åtgärder som inte påverkar handeln

mellan medlemsstaterna.

Kommissionen anger fyra undantagsvillkor och

anser att en garanti inte skall betraktas som ett

statligt stöd om samtliga dessa villkor är

uppfyllda. De fyra villkoren förutsätter:

1. Låntagaren har en sund finansiell ställning.

2. Låntagaren skall i princip kunna låna på

marknaden utan något statligt ingripande.

3. Garantin skall avse en bestämd finansiell

transaktion, inte täcka mer än 80 % av det

utestående lånet och vara begränsad i tid och

till belopp.

4. Låntagaren betalar ett marknadspris för

garantin.

Kravet att garantin inte får täcka mer än 80 % av

lånet har tillkommit för att göra en långivare mer

motiverad att på rätt sätt bedöma låntagarens

kreditvärdighet. Enligt tillkännagivandet kommer

kommissionen att kritiskt granska garantier som

täcker hela, eller nästan hela, den finansiella

transaktionen.

Skulle något av de angivna villkoren inte vara

uppfyllt innebär det inte att garantin automatiskt

betraktas som statligt stöd. Det prövas i stället

från fall till fall. Vid minsta osäkerhet skall

emellertid den planerade garantin anmälas till

kommissionen. Kommissionen skall nämligen granska

alla statliga garantier som omfattas av artikel

87.1 för att avgöra om de är förenliga med den

gemensamma marknaden.

Stöd i form av en garanti kan i princip godkännas

av kommissionen enligt gängse möjligheter till

undantag från stödförbudet i artikel 87.1 i EG-

fördraget.

Utskottets sammanfattande bedömning

Teracom har till ägaren framfört önskemål om ett

kapitaltillskott på 825 miljoner kronor för att

långsiktigt säkerställa företagets utbyggnad av det

digitala marksända TV-nätet liksom bolagets övriga

verksamhet. I propositionen hänvisar regeringen

till den analys som KPMG Corporate Finance gjort på

Kulturdepartementets uppdrag och som uppges visa

att det behövs såväl förändringar inom koncernen

som ett visst kapitaltillskott för att soliditeten

skall hållas kvar över 30 %, vilket är den nivå som

krävs av kreditgivarna för moderbolaget.

Regeringen konstaterar att det åtgärdsprogram som

Teracom skall genomföra kommer att få effekt

successivt men inte fullt ut förrän under nästa år.

Vidare gäller att de mer långsiktiga

förutsättningarna för bolagets verksamhet kommer

att läggas fast först när riksdagen har fattat

beslut om den framtida inriktningen av TV-

distributionen. För att överbrygga de problem detta

medför behöver Teracom en tillfällig ekonomisk

förstärkning, och den bör enligt regeringen lämnas

i form av en tidsbegränsad kreditgaranti, en

garanti som föreslås gälla t.o.m. den 31 oktober

2002.

Finansutskottet instämmer i regeringens bedömning

att Teracom är i behov av en ekonomisk förstärkning

för att snabbt kunna omstrukturera sin verksamhet

och anpassa den till de krav som Digital-TV-

kommitténs förslag kan föranleda. En sådan

förstärkning är nödvändig om bolaget skall kunna

tillgodose långivarnas krav på bl.a. soliditet och

likviditet.

Med hänsyn härtill anser finansutskottet att

regeringen bör bemyndigas att utfärda en

tidsbegränsad kreditgaranti på 2 000 miljoner

kronor till Teracom.

Utskottet noterar att det begärda bemyndigandet

löper ut innan åtgärdsprogrammet hunnit få fullt

genomslag och innan riksdagen har hunnit ta

ställning till regeringens förslag med anledning av

Digital-TV-kommitténs betänkande. Det är enligt

utskottets mening därför inte uteslutet att

bemyndigandet kan komma att behöva förlängas,

vilket i så fall kräver ett nytt riksdagsbeslut. På

grund av riksdagsvalet kommer riksdagen under

hösten att samlas senare än normalt, och efter det

att val har förrättats till utskotten kommer deras

arbete att vara inriktat på att under stark

tidspress behandla regeringens förslag till

statsbudget för 2003. Finansutskottet föreslår mot

denna bakgrund att bemyndigandet att utfärda en

garanti bör gälla t.o.m. den 31 december 2002.

Enligt finansutskottets mening bör

kulturutskottet med denna jämkning tillstyrka det

av regeringen begärda bemyndigandet om en

kreditgaranti till Teracom. Kulturutskottet bör som

en konsekvens samtidigt avstyrka de yrkanden om

avslag på propositionen som framförs i motionerna

Kr3 (fp) yrkande 1, Kr4 (m) yrkande 1 och Kr6 (v)

yrkande 1.

Enligt regeringens bedömning behöver Teracom

genomföra en omstrukturering som innebär att

företaget koncentrerar sig på kärnverksamheten och

minskar risktagandet. Finansutskottet gör i detta

avseende ingen annan bedömning än regeringen.

Liksom regeringen anser utskottet att Teracom bör

koncentrera sig på kärnverksamheten så att bolaget

på ett kostnadseffektivt sätt kan bedriva

utsändning av radio och TV över ett rikstäckande

marknät. För att långsiktigt förbättra bolagets

lönsamhet bör det befintliga marknätet också kunna

användas för andra telekomsatsningar. Sådana

satsningar, liksom andra satsningar förenliga med

kärnverksamheten, bör emellertid göras med låg risk

och med ett begränsat behov av egna investeringar.

Teracom skall senast den 15 februari 2002 lämna en

lägesrapport till regeringen om hur

omstruktureringsarbetet fortskrider. Av den skall

även framgå om det krävs någon ändring av de

riktlinjer som gäller för bolaget enligt riksdagens

beslut. Finansutskottet finner det välmotiverat att

regeringen på detta sätt noga följer bolagets

utveckling, inte minst mot bakgrund av att Teracom

har en nyckelroll för att det av riksdagen

fastlagda målet om massmediernas tillgänglighet

skall kunna nås. Enligt finansutskottets mening bör

regeringen göra en analys av Teracoms långsiktiga

finansieringsbehov och till riksdagen återkomma med

en redovisning av företagets finansiella ställning

och ekonomiska utveckling.

I motion Kr6 påpekas också att det i propositionen

inte har klarlagts om den föreslagna

garantigivningen är förenlig med EU:s

statsstödsregler. Finansutskottet vill med

anledning härav framhålla följande.

Såsom statssekreteraren i Kulturdepartementet,

Gunilla Thorgren, framhöll vid kultur- och

finansutskottets gemensamma utfrågning den 29

januari, har avsikten med propositionen varit att

skaffa regeringen ett formellt handlingsutrymme för

att gå vidare i frågan. När riksdagen tagit

ställning i ärendet kommer ett bifall till

propositionen att innebära att Riksgäldskontoret

får i uppdrag att undersöka de närmare

förutsättningarna för en garanti och hur stor

garantiavgiften skall vara för att motsvara kravet

på en riskavspeglande avgift. Utskottet ser det som

självklart att man i det sammanhanget också beaktar

EU:s statsstödsregler och utformar garantin i

överensstämmelse med detta regelverk. Att så kommer

att ske har också bekräftats av statssekreteraren

vid utfrågningen. De i motion Kr6 framförda

invändningarna kommer alltså att bli beaktade, och

motionen bör därför inte föranleda någon

ytterligare åtgärd. Motionen är alltså tillgodosedd

i detta avseende.

När riksdagen tar slutlig ställning i detta ärende

har närmare tre månader förflutit sedan regeringen

antog propositionen. Med hänsyn härtill kan det vid

regeringens och Riksgäldskontorets fortsatta

beredning framkomma nya omständigheter som gör att

det kan ifrågasättas om en kreditgaranti

fortfarande är den lämpligaste lösningen för att

överbrygga de problem som Teracom ställs inför när

åtgärdsprogrammet skall genomföras. Regeringen bör

i så fall kunna återkomma till riksdagen med

förslag.

De motionsyrkanden som väckts i ärendet och som

inte har behandlats i detta yttrande faller enligt

utskottets mening utanför finansutskottets

beredningsområde. Utskottet avstår därför från att

ta ställning till motionerna Kr3 (fp) yrkandena 2

och 3, Kr4 (m) yrkandena 2-4, Kr5 (m) samt Kr7

(kd).

**FOOTNOTES**

[1]: En investering finansierad med lån ökar ett

bolags tillgångar och skulder. Den bidrar på så

sätt till att omslutningen på balansräkningen

blir i motsvarande mån större. Investeringen

påverkar däremot inte - förenklat sett - det egna

kapitalets storlek. Soliditeten, eller kvoten

mellan det egna kapitalet och balansräkningens

omslutning, sjunker därför för ett företag med

omfattande investeringar.

[2]: Kommissionens tillkännagivande om

tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-

fördraget på statligt stöd i form av garantier

(EGT C71, 11.3 2000)

Stockholm den 31 januari 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Gunnar Hökmark (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lennart Hedquist (m), Sonia

Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg

(s), Kjell Nordström (s), Siv Holma (v), Per

Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida

(mp), Lena Ek (c), Tommy Waidelich (s), Marie

Engström (v), Rose-Marie Frebran (kd) och Camilla

Dahlin-Andersson (fp).

Avvikande meningar

1. Utskottets sammanfattande bedömning (m, fp)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m),

Anna Åkerhielm (m), Gunnar Axén (m) och Camilla

Dahlin-Andersson (fp) som anser att avsnittet

Utskottets sammanfattande bedömning borde ha

följande lydelse:

Teracom har till ägaren framfört önskemål om ett

kapitaltillskott på 825 miljoner kronor för att

långsiktigt säkerställa företagets utbyggnad av det

digitala marksända TV-nätet liksom bolagets övriga

verksamhet. I propositionen hänvisar regeringen

till den analys som KPMG Corporate Finance (nedan

KPMG) gjort på Kulturdepartementets uppdrag och som

uppges visa att det behövs såväl förändringar inom

koncernen som ett visst kapitaltillskott för att

soliditeten skall hållas kvar över 30 %, vilket är

den nivå som krävs av kreditgivarna. I samband med

den utfrågning kultur- och finansutskotten

genomförde den 29 januari 2002 framkom dock att

Finansdepartementets bedömning är att det inte

finns något utrymme i inom ramen för utgiftstaket

för något kapitaltillskott under innevarande år och

att denna fråga ej heller varit föremål för

diskussion.

Regeringen hävdar att det åtgärdsprogram som

Teracom skall genomföra kommer att få effekt

successivt men inte fullt ut förrän under nästa år.

Vidare konstaterar regeringen att de mer

långsiktiga förutsättningarna för bolagets

verksamhet kommer att läggas fast först när

riksdagen har fattat beslut om den framtida

inriktningen av TV-distributionen. Utan

kreditgaranti och aktieägartillskott kommer

företaget inte att klara sin nuvarande situation

enligt företagets styrelse. För att överbrygga de

problem Teracom står inför föreslår regeringen en

tillfällig ekonomisk förstärkning i form av en

tidsbegränsad kreditgaranti, en garanti som

föreslås gälla t.o.m. den 31 oktober 2002.

Finansutskottet instämmer i regeringens bedömning

att Teracom är i behov av åtgärder för att klara

sig ur den uppkomna ekonomiska krisen och för att

klara företagets långsiktiga överlevnad. Utifrån de

uppgifter som framkommit vid utskottsutfrågningarna

och efter en genomgång av det underlagsmaterial som

tillhandahållits av Kulturdepartementet står det

dock klart att lösningen på Teracoms problem inte

är att staten utfärdar en kreditgaranti för

Teracoms lån, något som dessutom sannolikt skulle

strida mot gällande EU-rätt.

Vidare råder det så pass stora oklarheter kring

bolagets aktuella finansiella ställning att det av

den anledningen inte heller vore ansvarsfullt att

tillstyrka förslaget om en kreditgaranti. Utskottet

har t.ex. inte kunnat granska Teracoms

balansräkning vid årsskiftet 2001/2002. Dessutom

råder det oklarhet om huruvida man avser att

uppvärdera bolagets tillgångar samt vilka

värderingsprinciper som skulle ligga till grund för

en sådan åtgärd. Regeringen har uppenbarligen inte

heller för avsikt att beakta att Riksdagens

revisorer satt upp Teracomaffären på sin

bevakningslista och att företagets förhållanden

därmed kommer att undergå en ytterligare

granskning.

Teracoms ekonomiska problem grundar sig i

satsningen på digital marksänd TV. Investeringarna

i teknisk infrastruktur, marknadsföring och

subventionering av set-top-boxar belastar företaget

med stora kostnader. Digital-TV-projektet kommer

enligt prognoserna inte att bli lönsamt under

överskådlig tid. Mot bakgrund av de uppgifter som

framkommit i samband med utfrågningen av

representanter för Teracom, bl.a. att

distributionskostnaderna för marksänd digital-TV är

flera gånger högre än distributionskostnaderna för

satellitsänd digital-TV och de tekniska

begränsningar som finns i marknätet kan det

ifrågasättas om marksänd digital-TV någonsin kommer

att få den konkurrenskraft som krävs för att

projektet skall bli lönsamt. Det är därför risk att

en kreditgaranti måste infrias i ett senare skede

till en icke-budgeterad kostnad för staten.

Vidare vill utskottet framhålla att om projektet

inte blir lönsamt kommer den subventionering som då

skett av projektet, och som skulle bli fallet om

ägaren tillskjuter statliga medel, att strida mot

tidigare riksdagsbeslut om att den marksända

digital-TV:n inte skall stödjas med statliga medel.

Finansutskottet anser att den omedelbara åtgärd som

krävs för att stärka Teracoms ekonomiska ställning

är ett stopp för ytterligare investeringar i

teknisk infrastruktur, marknadsföring och

subventionering av set-top-boxar. Med hänvisning

till de uppgifter som återfinns i den analys som

KPMG gjort på Kulturdepartementets uppdrag skulle

detta minska bolagets förlust under innevarande år

och kommande år med så betydande summor att vare

sig kreditgaranti eller kapitaltillskott torde vara

nödvändigt.

De investeringar som krävs för att fullgöra

bolagets uppgifter, och som har en kommersiell

bärighet, kan bäst säkras med ett tillskott av nytt

kapital som både förstärker företagets

överlevnadsförmåga och dess möjligheter att leva

upp till den faktiska efterfrågan på företagets

tjänster. En sådan fokusering på publikens och på

kundernas efterfrågan kan bäst genomföras om man

avstår från den politiska styrning som tills nu har

präglat företagets investeringar och verksamhet.

Finansutskottet anser mot denna bakgrund att det

bästa för Teracoms fortsatta utveckling vore att

företaget privatiseras. På detta sätt kan nytt

kapital tillföras bolaget utan att kostnaden

riskerar att belasta skattebetalarna ytterligare

samtidigt som tillskottet kan bidra till att den

verksamhet och de investeringar som behövs kan

genomföras. En ny ägare till Teracom har sedan

möjlighet att avgöra om och hur det är

affärsmässigt motiverat att driva utvecklingen av

det digitala marknätet vidare. Regeringen bör

därför bemyndigas att sälja statens aktier i

Teracom. Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar

utskottet att kulturutskottet tillstyrker yrkandena

i motionerna Kr3 (fp) och Kr4 (m).

2. Tillkännagivande om återrapportering (v,

mp)

av Siv Holma (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Marie

Engström (v).

Enligt finansutskottets mening bör regeringen i

enlighet med vad som framförs i motion Kr6 (v)

skyndsamt göra en analys och samlad bedömning av

Teracoms ekonomiska utveckling och till riksdagen

återkomma med en redovisning av företagets

finansiella ställning och långsiktiga

finansieringsbehov. Utskottet anser att

kulturutskottet bör tillstyrka motion Kr6 yrkande 2

och ge denna uppfattning till känna för regeringen.

Särskilt yttrande

Riksgäldskontorets garantiprövning

av Yvonne Ruwaida (mp).

Jag anser att den bedömning som Riksgäldskontoret

gör i frågan om en garanti till Teracom AB borde

vara en del av underlaget för riksdagens beslut.