Bet. 2001/02:KRU8

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU8

Ungdomspolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2001. Motionerna

behandlar målen och utgångspunkten för

ungdomspolitiken samt uppgifterna för

Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer. Vidare behandlas

motionsyrkanden som rör ungdomars delaktighet i de

demokratiska processerna. En rad motioner tar upp

frågor om barns och ungas rätt till och delaktighet

i kultur och om planering och lokaler för deras

fritid samt frågor om statens och kommunernas ansvar

därvidlag. I en motion tas upp frågan om det

statliga bidraget till invandrarnas

ungdomsorganisationer. Några motioner behandlar

internationellt samarbete på ungdomsområdet.

Åldersgränser för ungdomar tas upp i tre motioner.

Slutligen behandlar några motioner olika aspekter på

ungdomars levnadsförhållanden.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 16 reservationer och 2

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Delmålen för ungdomspolitiken

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande

8.

Reservation 1 (kd)

2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken

m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr425 yrkande

1.

Reservation 2 (m)

3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr425 yrkande

6.

Reservation 3 (m)

4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr425

yrkande 2 och 2001/02:Kr426 yrkande 7.

Reservation 4 (m)

5. Översyn av Ungdomsstyrelsens och

Allmänna arvsfondens bidragsgivning till ung

kultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande

3.

Reservation 5 (c)

6. Kommunala planer för ung kultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande

5.

Reservation 6 (c)

7. Kulturinstitutionernas ansvar för

ungdomars delaktighet i kultur

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr279 yrkande

6.

Reservation 7 (c)

8. Utformningen av ansökningshandlingar som

riktas till ungdomar

Riksdagen avslår motion 2001/02:K284 yrkande 5.

Reservation 8 (c)

9. Barns rätt att delta i kulturlivet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr247 yrkande

1.

Reservation 9 (mp)

10. Nationell handlingsplan för ungdomars

fritid

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr254.

11. Statligt bidrag till invandrarnas

ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2001/02:A226 yrkande 2.

Reservation 10 (kd, c, fp)

12. Ungdomssamarbete med Baltikum m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr253

yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:Kr403.

Reservation 11 (c, fp, mp)

13. Skolkontaktnät som en del i

ungdomsutbytet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr253 yrkande

2.

14. Stöd till ungdomsorganisationernas

reguljära internationella kontakter

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande

9.

Reservation 12 (kd)

15. Åldersgränser för ungdomar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr212,

2001/02:Kr250 och 2001/02:Kr285.

Reservation 13 (v)

16. Åtgärder för att åstadkomma

generationsövergripande jämförelser

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande

4.

Reservation 14 (kd)

17. En nationell kampanj mot drogmissbruk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande

5.

Reservation 15 (kd, c)

18. Ungdomsarbete i problemtyngda

stadsdelar

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande

6.

19. Barn, medier och stress

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400

yrkande 5, 2001/02:Kr422 yrkande 65 och

2001/02:So495 yrkande 19.

Reservation 16 (c, mp)

20. Behovet av lokaler och mötesplatser för

ungdomar

Riksdagen avslår motion 2001/02:So501 yrkande

17.

21. Brukarinflytande

Riksdagen avslår motion 2001/02:A226 yrkande 5.

Stockholm den 5 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under senare år i samband med

behandlingen av budgetpropositionen avstyrkt ett

antal motioner som avsett minskning respektive

ökning i förhållande till regeringens förslag av

anslagen till Ungdomsstyrelsen och till nationell

och internationell ungdomsverksamhet (senast i bet.

2001/02:KrU1 s. 112-117). Riksdagen har även

avslagit motionsyrkanden som syftat till att dels en

viss andel av samtliga kulturanslag skall avsättas

för barns och ungas kultur (senast i bet.

2001/02:KrU1 s. 117), dels ett särskilt anslag skall

anvisas för stöd till ungas kultur (2001/02:KrU1 s.

29-31).

Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro. Regeringen förordade i propositionen

att ett system skulle införas med en generell,

sektorsövergripande och målstyrd ungdomspolitik som

inkluderar uppföljning och analys. Riksdagen

godkände 3 nya mål för ungdomspolitiken:

1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en

resurs.

Riksdagen godkände också att Ungdomsstyrelsen skall

verka för att målen för den nationella

ungdomspolitiken uppfylls och att regeringen skall

utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens

verksamhet. Regeringen har med utgångspunkt i de 3

målen beslutat om 41 delmål, vilka fungerar som en

utgångspunkt för uppföljning och analys av den

samlade ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen skall

göra en mera fördjupad analys vart fjärde år, första

gången efter perioden 2000-2003. Goda exempel skall

tas fram av Ungdomsstyrelsen för att illustrera

olika former av konkret verksamhet som bidrar till

att ungdomspolitikens mål uppnås.

I budgetpropositionen för år 2002 förelades

riksdagen förslag till förändringar av reglerna för

statsbidraget till den nationella och

internationella ungdomsverksamheten (prop.

2001/02:1, utg.omr. 17 s. 135-136). Förslagen

innebar att det dittillsvarande grundbidraget skulle

ersättas av tre olika bidrag, för vilka

bidragskraven skulle sättas på olika nivåer. Det

dittillsvarande särskilda bidraget skulle behållas.

På utskottets förslag godkände riksdagen vad

regeringen anfört om statsbidragsreglerna (bet.

2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:74).

Hösten 2001 behandlade utskottet ett antal

motioner om ungdomspolitiska frågor, väckta vid

allmänna motionstiderna hösten 1999 och hösten 2000

(bet. 2001/02:KrU2). Samtliga motionsyrkanden

avslogs av riksdagen i enlighet med utskottets

förslag.

Ungdomspolitiska frågor i EU

EU:s samarbete på ungdomsområdet syftar till att

främja utvecklingen av ungdoms- och

ungdomsledarutbyte. Aktiviteterna sker främst inom

programmet Ungdom, som ger stöd åt ungdomsutbyte och

volontärtjänst för ungdomar. Programmet gäller

mellan åren 2000 och 2006 och har en sammanlagd

budget på 520 miljoner euro.

Förutom stöd till utbyte och volontärarbete

erbjuder programmet stöd till nyskapande verksamhet

och entreprenörskap, projektsamarbete med

utbildningsprogrammen Sokrates II och Leonardo da

Vinci II samt möjlighet att arbeta med

ungdomsinformation och studier kring unga.

Programmet ersätter de tidigare programmen Ungdom

för Europa och Europeisk volontärtjänst. Under 2000

deltog totalt omkring 100 000 ungdomar och

ungdomsledare i programmet, varav ca 2 000 från

Sverige.

År 1999 tog kommissionen initiativ till arbete med

EU:s första vitbok om ungdomspolitik varefter ett

samråd med viktiga grupper inom det ungdomspolitiska

området inleddes. Teman som har behandlats under

samråden med ungdomar, forskare,

frivilligorganisationer, tjänstemän och politiker är

ungdomars delaktighet, sysselsättning, hälsa,

utbildning och europeiska värderingar.

Sverige har aktivt deltagit i kommissionens

förberedelsearbete inför vitboken, med tonvikt på

den forskningskonferens som hölls i Lissabon under

det portugisiska ordförandeskapet, en nationell

ungdomskonferens samt en europeisk ungdomskonferens

i Paris i oktober 2000.

Det sista förberedande mötet med de olika

aktörerna hölls under det svenska ordförandeskapet

den 15-18 mars i Umeå.

I november 2001 presenterade EU-kommissionen sin

första vitbok om europeisk ungdomspolitik, Nya

insatser för Europas ungdom. Vitboken lades därefter

fram på ett ungdomsministermöte i Gent, under det

belgiska ordförandeskapet.

I vitboken föreslås en ny ram för samarbete på

ungdomsområdet i EU i enlighet med krav både från

aktörer på området och från medlemsstaterna. Genom

en öppen samordningsmetod skall medlemsländernas

erfarenheter och lösningar kunna användas som grund

när gemensamma mål och riktlinjer för

ungdomspolitiken skall sättas upp. Syftet är bl.a.

att ungdomarna skall förmås att i större

utsträckning engagera sig och vara delaktiga i det

offentliga livet. Enligt förslaget skall fyra

områden prioriteras, nämligen inflytande och

delaktighet, information, volontärarbete samt bättre

kunskap om unga. Extra hänsyn avses tas till de

ungas särskilda behov inom områden som utbildning,

livslångt lärande, rörlighet, arbetsmarknad, social

integration, rasism, främlingsfientlighet samt

självständighetsfrågor.

Remissbehandling och debatt kring förslagen i

boken har påbörjats inom medlemsländerna. I Sverige

har Justitiedepartementet inbjudit myndigheter och

organisationer till ett seminarium den 6 februari

2002 för att få del av deras åsikter om

vitboksförslagen. Kulturutskottet har inbjudits att

låta representanter för partierna åhöra

diskussionerna. Kulturutskottet kommer även att få

information av Justitiedepartementet inför ett

ungdomsministerrådsmöte i februari. Utskottet

planerar vidare att inbjuda statsrådet Britta Lejon

senare under våren för att inhämta information och

diskutera förslagen i vitboken inför kommande

rådsmöte i slutet av maj.

2001/02

KrU8

Utskottets överväganden

Mål för ungdomspolitiken m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- delmålen för ungdomspolitiken, jämför

reservation 1 (kd),

- utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.,

jämför reservation 2 (m),

- Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer, jämför

reservation 3 (m),

- ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m., jämför reservation 4 (m).

Motionerna

I motion Kr425 (m) återkommer representanterna för

Moderata samlingspartiet till vissa av de frågor om

ungdomspolitiken som togs upp i en motion våren 1998

väckt med anledning av regeringens proposition

1998/99:115 På ungdomars villkor. Motionärerna

uttrycker i den nu aktuella motionen åter sin

tveksamhet till begreppet ungdomspolitik. Den

politik som är nödvändig för att ge unga människor

en bra utbildning och möjlighet till ett riktigt

arbete är enligt motionärernas mening en sådan

politik som gynnar även andra "grupper" i samhället.

De anför också att dagens ungdomar vill ha makt över

sitt eget liv och rätt att välja och styra själva

snarare än att vilja delta i den representativa

demokratins olika organ. Den representativa

demokratin bör bl.a. mot denna bakgrund minska till

förmån för individernas makt över sina egna liv.

Ungdomar är inte oengagerade eller ointresserade av

politik. Valdeltagandet bland förstagångsväljare är

t.ex. större än bland övriga väljare. Politiken

måste dock enligt motionärernas mening förändras

radikalt för att kunna attrahera unga väljare.

Vidare understryks i motionen vikten av ett bättre

samarbete över generationsgränserna. Den

utgångspunkt för ungdomspolitiken som uttrycks i

motionen bör ges regeringen till känna (yrkande 1).

Motionärerna anser att det - utöver satsningar på

traditionell skoldemokrati med elevråd, ombudsmän

m.m. samt ungdomskommissioner och

ungdomsdelegationer - behövs nya metoder för att

stärka unga människors villkor och engagemang för

demokrati, rättvisa och framtidstro. Riksdagen bör

tillkännage för regeringen att även sådana nya

metoder bör tas till vara (yrkande 2).

Slutligen hemställs i motionen att

Ungdomsstyrelsens verksamhet bör begränsas och dess

struktur ses över med syfte att avskaffa myndigheten

i dess nuvarande utformning. En begränsad verksamhet

bör tas över av en annan organisation, exempelvis

genom att ansvarigt departement och Kommunförbundet

ges större ansvar på området. Vidare bör Landsrådet

för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) få ett

begränsat uppdrag eftersom rådet har svårigheter att

balansera de ingående medlemsorganisationernas

särart i rapporter och andra sammanhang. De flesta

frågor som rör unga medborgare skall handläggas i

respektive kommun och i nära samarbete med lokala

ungdomsorganisationer, icke-politiska organisationer

och andra intressegrupper. Riksdagen bör tillkännage

för regeringen vad som anförs i motionen om

Ungdomsstyrelsen och LSU (yrkande 6).

Även i motion Kr426 (kd) tas vissa sådana

ungdomspolitiska frågor upp som behandlades i

samband med den ungdomspolitiska propositionen På

ungdomars villkor (1998/99:115). Motionärerna

uppmärksammar att valdeltagandet bland unga väljare

minskat sedan år 1985 och att endast en liten andel

av de kommunala posterna innehas av unga. De unga är

också starkt underrepresenterade i

myndighetsstyrelser och statliga kommittéer.

Regeringen bör enligt motionen förelägga riksdagen

förslag till åtgärder för att öka ungdomars

delaktighet i de demokratiska processerna (yrkande

7).

I den kristdemokratiska motionen tas åter upp

frågan om att riksdagen och inte regeringen skall

fastställa delmålen under de 3 av riksdagen

fastställda övergripande målen för ungdomspolitiken

(yrkande 8). De nuvarande 41 - av regeringen

fastställda - delmålen har enligt motionen visat sig

vara svåra att följa upp, då många av dem upplevs

som otydliga. Regeringen bör förelägga riksdagen

förslag till nya delmål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att när riksdagen hösten

1999 godkände regeringens förslag i proposition

1998/99:115 om 3 övergripande mål för

ungdomspolitiken framhölls det särskilt att det

behövs en mera sektorsövergripande ungdomspolitik

som ett komplement till den dittillsvarande

sektorsindelade politiken rörande ungdomar (bet.

1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53). Ett

helhetsperspektiv på ungdomars situation och

levnadsvillkor är nämligen en förutsättning för att

olika insatser inom olika sektorer och

samhällsområden riktade till ungdomar bättre skall

kunna samordnas och bli kraftfulla och

resurseffektiva. En kombination av sektorsspecifika

och sektorsövergripande åtgärder med sikte på en

viss målgrupp eller en viss aspekt av

samhällsutvecklingen har utvecklats inom andra

samhällsområden och bör kunna vara av värde även

inom ungdomspolitiken.

De övergripande målen har redovisats i det

föregående under rubriken Bakgrund, liksom att

regeringen fastställt delmål för ungdomspolitiken.

I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1

utg.omr. 17 s. 130-133) lämnar regeringen en

resultatbedömning och konstaterar att Ung-

domsstyrelsens uppföljning av måluppfyllelsen år

2000 visar att uppföljningen delvis försvårats av

otydliga delmål. Vidare befaras uppföljningen kunna

bli ofullständig inom vissa områden. Regeringen

avser därför att revidera en del av delmålen. Vidare

skall ett antal delmål lyftas fram som prioriterade

områden.

Utskottet anser, liksom tidigare, att det krävs en

fortlöpande process för att utveckla, omarbeta och

förnya delmålen, vilket sker i samråd med och med

förankring hos ansvariga inom olika sektorer.

Ungdomarnas delaktighet i denna process är viktig.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det skulle

bli ohanterligt och motverka flexibilitet och

lyhördhet inför samhällsutvecklingen om regeringen i

varje särskilt fall skulle få lov att återkomma till

riksdagen när ett delmål skall formuleras eller

omarbetas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

motion Kr426 (kd) yrkande 8.

Som utskottet redovisat genomför Ungdomsstyrelsen

en omfattande utvärdering av den statliga och

kommunala ungdomspolitiken utifrån de 3 av riksdagen

antagna övergripande målen för ungdomspolitiken och

de av regeringen beslutade 41 delmålen. Resultaten

skall redovisas till regeringen våren 2004, varefter

regeringen för riksdagen redovisar sin bedömning av

resultaten och de eventuella åtgärder som regeringen

anser nödvändiga. Utskottet har så sent som hösten

2001 i sitt betänkande Ungdomspolitik m.m. (bet.

2001/02:KrU2 s. 7-8) anfört att det inte finns

anledning för riksdagen att nu ta ställning till

förslag till ändringar av de utgångspunkter för

ungdomspolitiken som fastställdes hösten 1999.

Utskottet hänvisar till sina tidigare

ställningstaganden beträffande målen för

ungdomspolitiken och avstyrker motion Kr425 (m)

yrkande 1.

Utskottet har i tidigare sammanhang anfört att det

behövs en central myndighet som har ett

sektorsövergripande ansvar för att verka för att

målen för ungdomspolitiken uppfylls, för att följa,

analysera, följa upp, utvärdera och rapportera

utvecklingen samt för att föreslå sådana åtgärder

som uppföljning, utvärdering m.m. påvisar behov av.

Utskottet anser också att det är av värde att

ungdomars åsikter och ställningstaganden till olika

samhällsfrågor kommer till uttryck både direkt från

ungdomar som individer och från de enskilda

organisationer som representerar olika

ungdomsgrupper, liksom från ett sådant övergripande

organ som Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (LSU). Utskottet avstyrker med

det anförda motion 2001/02:Kr425 (m) yrkande 6.

Då det gäller frågor om ungdomars engagemang i

samhällsutvecklingen och ungdomars delaktighet i den

demokratiska processen vill utskottet understryka

att det är en för hela samhället utomordentligt

viktig fråga att de unga tar del i utformningen av

det framtida samhället. Det sjunkande valdeltagandet

är ett oroväckande tecken på minskande engagemang.

Utvecklingen av ungdomars inflytande har gått

långsamt på många områden. Dessa frågor ingår i

Ungdomsstyrelsens pågående uppföljning av målen för

ungdomspolitiken, bl.a. det mål som uttrycker att

ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande

och delaktighet. I budgetpropositionen för år 2002

(prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 128) redovisar

regeringen pågående projekt som genomförs av

Skolverket respektive Ungdomsstyrelsen i samarbete

med andra myndigheter för att öka kunskapen om

ungdomars kunskaper och attityder i demokratifrågor

och för att öka ungdomars intresse för

demokratifrågor. Regeringen anför också (prop. s.

133) att det är angeläget att ungdomars möjligheter

till inflytande stärks både i fråga om deras egna

levnadsförhållanden och i andra viktiga

samhällsfrågor. Likaså bör deras inflytande öka när

det gäller skolverksamheten och de internationella

frågorna.

Utskottet vill i sammanhanget påminna om att

riksdagen under våren 2002 kommer att ta ställning

till regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati

för det nya seklet och de motioner som väcks med

anledning av denna. I propositionen uppställs fyra

långsiktiga mål som gäller valdeltagandet,

medborgarnas engagemang i form av politiska

förtroendeuppdrag, deras deltagande i den politiska

processen och deras möjligheter att påverka den.

Bland annat ingår att andelen ungdomar som deltar i

den politiska processen skall öka.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att det inte är påkallat att riksdagen gör några

särskilda uttalanden i frågan, varför motionerna

Kr425 (m) yrkande 2 och Kr426 (kd) yrkande 7

avstyrks.

Ungdomars kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna

arvsfondens bidragsgivning till ung kultur,

jämför reservation 5 (c),

- kommunala planer för ung kultur, jämför

reservation 6 (c),

- kulturinstitutionernas ansvar för ungdomars

delaktighet i kultur, jämför reservation 7

(c),

- utformningen av ansökningshandlingar som

riktas till ungdomar, jämför reservation 8

(c),

- barns rätt att delta i kulturlivet, jämför

reservation 9 (mp),

- nationell handlingsplan för ungdomars

fritid.

Motionerna

I motion Kr279 (c) refereras att många

projektansökningar till projektet Kultur i hela

landet inför Kulturåret 1998 präglades av ett

förhållningssätt till ung kultur som strider mot vad

ung kultur innebär, nämligen viljan att skapa något

nytt. Projekt med detta förhållningssätt har

formulerats av vuxna och har avsett aktiviteter för

ungdomar som reducerar kulturen till förebyggande

insatser. I motionen hävdas att Ungdomsstyrelsen och

Allmänna arvsfonden beviljar medel till sådana

"behandlingsprojekt" som inte utgår från ungdomars

egna önskemål och idéer. Riksdagen bör därför

tillkännage för regeringen att en översyn bör göras

av Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens

bidragsgivning till ung kultur (yrkande 3).

I samma motion föreslås Ungdomsstyrelsen få i

uppdrag att påverka kommunerna till att utarbeta

konkreta planer för högre prioritering av ungdomars

kultur (yrkande 5). Vidare bör Kulturrådet få

regeringens uppdrag att stimulera

kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för

ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten

(yrkande 6). I motionen redovisas ett par exempel på

kommuner som tillgodoser ungdomars önskemål om

kultur och om snabba beslut om stöd till ungas egna

kulturprojekt.

I motion K284 (c) förs ett resonemang av samma

slag som i motion Kr279 (c) om vikten av att de unga

får eget ansvar för kulturprojekt som utgår från

deras egna idéer och om vikten av att statliga och

kommunala instanser behandlar ansökningar om bidrag

utan dröjsmål. I motionen yrkas att regeringen bör

ge dessa instanser i uppdrag att göra en översyn av

utformningen av ansökningshandlingar som riktar sig

till ungdomar (yrkande 5).

Motionärerna bakom motion Kr247 (mp) föreslår att

riksdagen skall tillkännage för regeringen alla

barns rätt att delta i kulturlivet i enlighet med

intentionerna i FN:s barnkonvention. Deras

delaktighet skall inte vara en fråga om kostnad

eller bostadsort (yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr254 (kd) anför att

fritidssektorn ofta drabbades under 1990-talets

ekonomiska sanering i kommunerna, eftersom denna

sektor inte är lagreglerad. Staten bör nu kompensera

kommunerna för det som förlorats inom fritidssektorn

under denna period. Inte minst i Stockholm är det

synnerligen angeläget att det finns en återuppbyggd

ungdomsverksamhet, där såväl ideella organisationer

och idrottsföreningar som kommunen gör insatser.

Samhället förlorar på att det inte finns

förebyggande verksamhet som gör att ungdomar kommer

in i sunda verksamheter. Riksdagen bör enligt

motionen tillkännage för regeringen att en utredning

bör göras om på vilket sätt fritidsarbetet för

ungdomar skall kunna stimuleras t.ex. i form av en

nationell handlingsplan för ungdomars fritid eller

tydliga riktlinjer för kommunerna samt genom

förbättrade stimulanssystem för det ideella

föreningslivet.

Utskottets ställningstagande

Barns och ungas rätt till eget skapande och till

deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema i

den långsiktiga nationella kulturpolitik som

riksdagen beslöt om hösten 1996 (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Delaktighetsmålet inom den nationella

kulturpolitiken gäller självfallet barn och unga och

skall iakttas av såväl statliga och statligt stödda

kulturinstitutioner som andra statliga organ och

kunna vara en stimulans för kommuner, landsting och

andra aktörer på kultur- och ungdomsområdena. Barns

och ungas delaktighet i samhället är ett av de tre

övergripande målen för den nationella

ungdomspolitiken. Deras delaktighet i kulturlivet

m.m. uttrycks i några av de delmål för

ungdomspolitiken som regeringen fastställt och som

för närvarande utvärderas av Ungdomsstyrelsen i

samarbete med andra myndigheter. Ungdomsstyrelsens

uppföljning skall även avse kommunernas insatser

inom ungdomspolitiken. Frågor om ungas kultur och

därtill anknytande frågor, motsvarande de nu

aktuella yrkandena i motionerna Kr279 (c) och K284

(c), har behandlats av utskottet under senare år,

senast hösten 2002 (bet. 2001/02:Kr2 s. 15-16). Med

hänvisning till vad som tidigare anförts föreslår

utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella

motionerna Kr279 (c) yrkandena 3, 5 och 6 samt K284

(c) yrkande 5.

Utskottet har tidigare även behandlat yrkanden

motsvarande det som framställs i motion Kr247 (mp)

yrkande 1 om att riksdagen skall göra ett uttalande

till regeringen om barns rätt att i enlighet med

FN:s barnkonvention delta i kulturlivet oavsett

bostadsort och ekonomi. Utskottet, som utgår från

att regeringens handlande när det gäller barn och

unga har sin grund bl.a. i FN:s barnkonvention,

hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och

avstyrker motionsyrkandet.

Frågor som gäller ungas fritid ingår bland de

ämnen som Ungdomsstyrelsen i samarbete med andra

berörda myndigheter utvärderar och följer upp

utifrån de nationella målen för ungdomspolitiken.

Till Ungdomsstyrelsens uppgifter hör också att

stimulera och följa upp kommunernas verksamhet inom

ungdomsområdet. Utskottet instämmer med motionärerna

i att det är mycket viktigt att kommunerna har en

väl fungerande fritidsverksamhet som bl.a. kan ha

förebyggande effekter. Utskottet anser dock att

staten inte bör utfärda någon form av riktlinjer

eller handlingsplan för kommunernas agerande, då de

har att själva handha verksamheten utifrån sina

förutsättningar och olika behov. Frågor om stimulans

av det ideella föreningslivet genom ökade statliga

bidrag bör prövas i det årligen återkommande

budgetarbetet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Kr254 (kd).

Statsbidrag till invandrarnas

ungdomsorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Regeringen bör avslå motionsförslaget om

- statligt bidrag till invandrarnas

ungdomsorganisationer, jämför reservation 10

(kd, c, fp).

Motionen

I motion A226 (c) hemställs att riksdagen skall

göra ett uttalande om att invandrarnas

ungdomsorganisationer skall få behålla de statliga

bidragen (yrkande 2). Motionärerna framhåller att

ungdomar med invandrarbakgrund, särskilt kvinnorna,

deltar i mindre utsträckning i föreningslivet än

infödda medborgare. Kulturen är viktig för

självtillit och gemenskap. Både kultur och idrott är

brobyggare i det mångkulturella samhället.

Utskottets ställningstagande

I samband med budgetbehandlingen hösten 2001 beslöt

riksdagen om ändrade regler för statsbidrag till

ungdomsorganisationer. Det dittillsvarande

grundbidraget skall ersättas med tre olika bidrag

med olika krav på medlemsantal och antal

lokalavdelningar. Inom ramen för de tre nya bidragen

skall den speciella situationen för

ungdomsorganisationer för handikappade kunna

tillgodoses. Vidare skall det i undantagsfall finnas

dispensmöjligheter. Det dittillsvarande särskilda

bidraget ändras inte (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s.

135-136, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:74). I

förordningen (2001:1060) om statsbidrag till

ungdomsorganisationer har fastställts att de tre nya

bidragen skall utgå i form av strukturbidrag,

utvecklingsbidrag och etableringsbidrag.

Förordningen träder i kraft den 1 januari 2002 och

tillämpas för första gången i fråga om statsbidrag

för bidragsåret 2004.

Utskottet delar motionärens syn på

ungdomsorganisationernas stora betydelse som

brobyggare mellan olika kategorier av ungdomar i det

mångkulturella samhället. Utskottet noterar att det

i de tidigare statsbidragsreglerna för grundbidrag

till ungdomsorganisationer fanns en särregel för

ungdomsorganisationer för invandrare om minsta antal

medlemmar och minsta antal lokalavdelningar. De

flesta ungdomsorganisationer för invandrare torde

kunna uppnå de olika medlems- och

lokalavdelningskrav som sedan den 1 januari ställs

upp för de tre nya bidragsformer som ersätter

grundbidraget. Utskottet påminner också om att det i

den nya förordningen finns en dispensregel som gör

det möjligt att om det finns särskilda skäl kunna ge

strukturbidrag, utvecklingsbidrag och

etableringsbidrag till en organisation även om den

inte uppfyller kraven för de tre bidragsformerna.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är

påkallat att riksdagen gör ett sådant uttalande som

begärs i motion A226 (c) yrkande 2, varför yrkandet

avstyrks.

Internationellt ungdomsarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- ungdomssamarbete med Baltikum m.m., jämför

reservation 11 (c, fp, mp),

- skolkontaktnät som en del i ungdomsutbytet,

- stöd till ungdomsorganisationernas

reguljära internationella kontakter, jämför

reservation 12 (kd).

Motionerna

I motion Kr253 (fp) redovisas att den 10:e

parlamentariska Östersjökonferensen i september 2001

antagit en resolution som bl.a. omfattar

ungdomssamarbete med Baltikum. Länderna uppmanas att

stödja utvecklingen av ett stabilt civilt samhälle

och stärka medborgarskapskänslan och känslan för

demokrati i Östersjöregionen genom att bl.a. stärka

samarbetet med ideella organisationer och

ungdomsorganisationer. Motionären hemställer att

riksdagen skall tillkännage för regeringen vikten av

aktiv information om ungdomsutbyte mellan Norden och

Baltikum i form av resor, kurser samt studie- och

arbetsutbyte (yrkande 1). Likaså bör ett uttalande

göras om vikten av att ett skolkontaktnät utarbetas

(yrkande 2). Slutligen begärs ett uttalande om stöd

till ungdomsutbytet mellan länderna som ett led i

demokrati- och fredsarbetet (yrkande 3).

Regeringen bör enligt motion Kr403 (c) ta

initiativ till att samla ungdomar från länderna

kring Östersjön för att ta fram former för

ungdomsutbyte inom Östersjöregionen. Även i denna

motion hänvisas till diskussionerna vid den 10:e

Östersjökonferensen. Motionären framhåller att

Sverige bör gå i spetsen för att stimulera

studentutbyte och turistresande.

Ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete

tas upp i motion Kr426 (kd). Motionärerna framhåller

att internationellt arbete självfallet inte endast

gäller arbete inom EU utan att det även gäller

världen utanför EU, bl.a. den tredje världen med

dess unga befolkning. Ungdomar är en viktigt resurs

i detta arbete. Därför bör Ungdomsstyrelsen lämna

stöd till ungdomsorganisationernas reguljära

internationella kontakter, dvs. deras kontakter med

sina systerorganisationer och deras arbete inom sina

internationaler (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Frågor om ungdomsutbyte i Östersjöregionen har

utskottet behandlat så sent som under hösten 2001 i

sitt betänkande 2001/02:KrU2 om ungdomspolitik m.m.

(s. 17-19). Utskottet redovisade att

Ungdomsstyrelsen med medel från Allmänna arvsfonden

bedriver ett projekt för utbyte mellan

ungdomsorganisationer i Östersjöområdet och anförde

att det bör ankomma på dem att besluta i vilka

former verksamheten kan drivas vidare. Något

initiativ i frågan från riksdagens sida ansågs inte

nödvändigt. Utskottet anser att det är värdefullt

att det sedan flera år påbörjade samarbetet mellan

skolor och högskolor vidareutvecklas, men anser att

det bör ankomma på dem och på myndigheter inom och

utom utbildningsområdet att bedöma möjligheterna att

genomföra och på olika sätt finansiera sådan

verksamhet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet yrkandena om riksdagsuttalanden

i frågan i motionerna Kr253 (fp) yrkandena 1 och 3

och Kr403 (c). Utskottet avstyrker även yrkande 2 i

motion Kr253 (fp) om att ett skolkontaktnät skall

tas in som en central del i ungdomsutbytet.

Utskottet anser att det inte finns utrymme inom

det ordinarie bidraget till ungdomsorganisationerna

för att avsätta särskilda medel för

ungdomsorganisationernas samarbete med

systerorganisationer i andra länder. Utskottet anser

dock att sådana kontakter både inom och utom EU är

av värde för förståelsen mellan ungdomar i olika

länder och är betydelsefulla för utbyte av kunskaper

och erfarenheter. Ungdomsorganisationernas medverkan

i utvecklingsprojekt i andra länder bekostas bl.a.

med medel från Sida. Ungdomar är en viktig resurs i

utvecklingsarbetet inte minst genom att de kan

tillföra ett ungdomsperspektiv på verksamheten.

Ungdomars möjlighet till engagemang i

internationella frågor ingår som en del i det

uppföljnings- och utvärderingsarbete som pågår inom

Ungdomsstyrelsen och som skall redovisas för

regeringen efter år 2003. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motion Kr426 (kd)

yrkande 9 avseende ett uttalande om en särskild

satsning på ungdomsorganisationernas reguljära

internationella kontakter.

Åldersgränser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- åldersgränser för ungdomar, jämför

reservation 13 (v).

Motionerna

Det bör enligt motion Kr212 (m) finnas endast en

åldersgräns för när en person juridiskt sett är

vuxen och tillåts att gå på krogen, handla på

Systemet, rösta, gifta sig och ta körkort. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Även i motion Kr250 (kd) tas frågan upp om behovet

av att harmonisera vuxenbegreppet. Motionärerna

anser att riksdagen som sin mening bör tillkännage

för regeringen att 18 år bör vara en enhetlig gräns

där man betraktas som vuxen.

I motion Kr285 (v) begärs en utredning i syfte att

klarlägga hur olika åldersgränser används och

påverkar den som uppnått myndig ålder, dvs. 18 år.

Vidare bör regeringen föreslå åtgärder som

förhindrar möjligheten att använda åldersgränser som

verkar diskriminerande på myndiga personer, då

åldersgränser används i olika sammanhang utan klara

motiveringar och starka skäl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast under hösten 2001 behandlat

frågor om åldersgränser i sitt betänkande

2001/02:KrU2. Frågan behandlades även i utskottets

betänkande 1999/2000:KrU4 och i

konstitutionsutskottets yttrande 1999/2000:K2y i

samband med beredningen av den ungdomspolitiska

propositionen (1999/2000:115) hösten 1999.

En ingående genomgång av författningsreglerade

åldersgränser gjordes i utredningsbetänkandet

Bevakad övergång - Åldersgränser för unga upp till

30 år (SOU 1996:111).

Utskottet vill framhålla att frågan om mera

enhetliga åldersgränser kompliceras av att uppsatta

åldersgränser avser så skilda förhållanden som ungas

rättigheter, deras skyldigheter och deras behov av

skydd. Att med dessa skilda utgångspunkter

fastställa en enda enhetlig åldersgräns torde

innebära stora problem. Utskottet är dock medvetet

om att ungdomar upplever mängden av olika

åldersgränser som otillfredsställande och att

gränserna ibland kan kännas godtyckligt satta.

Gränser som funnits under en längre tid kanske också

kan upplevas som otidsenliga, eftersom t.ex.

samhällsutveckling och utbildningsväsendets

utbyggnad på olika sätt har påverkat ungdomars

mognad. Åldersgränser som ungdomar kan uppleva som

orättvisa och onödiga kan också vara sådana som inte

är författningsreglerade utan satta av t.ex.

restauranger och andra nöjesarrangörer. Kontakter

med branschföreträdare har tagits från

Regeringskansliet, men överläggningarna har inte

lett till att splittringen av åldersgränser för

tillträde till restauranger m.m. har ändrats.

Torsdagen den 31 januari 2002 beslöt regeringen

att en parlamentarisk kommitté skall tillsätts med

uppdrag att arbeta med frågan om en sammanhållen

diskrimineringslagstiftning. Kommittén skall ersätta

den tidigare utredningsman som arbetat bl.a. med

åldersgränsfrågor i arbetslivet. Den nya utredningen

blir betydligt mera omfattande och skall överväga en

gemensam lagstiftning mot diskriminering som

omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder

och samhällsområden. I uppdraget ingår att lämna

förslag till hur bestämmelserna om

åldersdiskriminering i EG-direktivet om

likabehandling i arbetslivet (2000/01:Kr78/EG) skall

genomförs i Sverige. När det gäller

diskrimineringsgrunden ålder skall utredningen

kartlägga i vilken utsträckning det finnes ett behov

av att införa sådan lagstiftning på andra

samhällsområden än de områden som täcks av

direktivet om likabehandling i arbetslivet.

Med hänvisning till det anförda och till vad

kultur- och konstitutionsutskotten tidigare anfört i

frågan avstyrker utskottet motionerna Kr212 (m),

Kr250 (kd) och Kr285 (v).

Ungdomars levnadsförhållanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- åtgärder för att åstadkomma

generationsövergripande jämförelser, jämför

reservation 14 (kd),

- en nationell kampanj mot drogmissbruk,

jämför reservation 15 (kd, c),

- ungdomsarbete i problemtyngda stadsdelar,

- barn, medier och stress, jämför reservation

16 (c, mp).

Motionerna

I motion Kr426 (kd) understryks behovet av sådana

instrument som gör det möjligt att i alla regerings-

och riksdagsbeslut kunna beakta effekterna för olika

generationer och fördelningen av resurser mellan

dem. Det är enligt motionärernas mening särskilt

viktigt med generationsövergripande jämförelser när

det gäller beslut om investeringar, skatter och

transfereringar. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen (yrkande 4).

I motionen påtalas också problemen med ungdomars

bruk av alkohol och narkotika. Motionärerna anför

att det är viktigt att stärka ungdomars vilja och

förmåga att avstå från droger. De redovisar att

ungdomar framfört kritik mot den information de får

t.ex. i skolan om alkohol, narkotika och tobak.

Ungdomsstyrelsen bör ges i uppdrag att organisera en

nationell kampanj mot drogmissbruk (yrkande 5).

Slutligen föreslås i motionen att riksdagen som

sin mening skall tillkännage för regeringen att

Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra ett

projekt för att stimulera ungdomsarbete i

problemtyngda stadsdelar genom att öka ideella

ungdomsorganisationers närvaro och aktiviteter där

och därmed förebygga brott (yrkande 6). En sådan

satsning bör ske inom ordinarie budgetram.

Riksdagen bör enligt motion So495 (mp) som sin

mening tillkännage för regeringen vad som anförs i

motionen om barn, medier och stress (yrkande 19). I

motionen påtalas att de materiella, kommunikativa

och mediala förutsättningarna i barns liv har

ändrats radikalt under de senaste årtiondena. Även

barnen utsätts för ett mera hektiskt tempo i

samhället utan att vi vet vilka konsekvenserna blir.

Barns utnyttjande och exploatering i reklam måste

kontrolleras och därför snarast ses över. Även i

motionerna Kr400 (mp) yrkande 5 och Kr422 yrkande 65

framhålls att barn och ungdomar utsätts för

information och påverkan från medier m.m. Riksdagen

bör begära att regeringen tillsätter en utredning

med uppdrag att samlat se över alla de mediala

påverkanssituationer som ett barn utsätts för och

deras påverkan på barnets utveckling, såväl psykiskt

som fysiskt.

Utskottets ställningstagande

Det första av de tre nationella målen för

ungdomspolitiken avser att ungdomar skall ha goda

förutsättningar att leva ett självständigt liv.

Delmål under detta mål har fastställts av

regeringen, vilka främst rör utbildning, arbete,

bostad och ekonomisk självständighet. Under åren

2000-2003 gör Ungdomsstyrelsen en uppföljning och

utvärdering av den förda ungdomspolitiken bl.a. mot

detta mål och de olika förhållanden som rör

ungdomars möjlighet att leva ett självständigt liv.

Den statliga ungdomspolitiken är även

sektorsövergripande, vilket betyder att ungdomars

villkor och förhållanden skall beaktas även inom

övriga politikområden. Ungdomsstyrelsens uppföljning

och utvärdering görs i samarbete med berörda

myndigheter på olika områden. När Ungdomsstyrelsen

efter den nu pågående fyraårsperioden har

rapporterat resultaten av uppföljning och

utvärdering till regeringen kommer riksdagen att få

tillfälle att ta ställning till regeringens

bedömning av resultaten och till regeringens förslag

till åtgärder inom ungdomspolitikens område.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen

inte bör göra något sådant uttalande som begärs i

motion Kr426 (kd) yrkande 4 om särskilda åtgärder

för att åstadkomma generationsövergripande

jämförelser vid olika regerings- och riksdagsbeslut.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag till en

nationell handlingsplan mot narkotika (prop.

2001/02:91). Syftet med förslagen är bl.a. att

minska nyrekryteringen till missbruk, att få fler

missbrukare att sluta och att minska tillgången på

narkotika. Samarbetet mellan myndigheter, kommuner,

landsting och frivilligorganisationer skall

utvecklas. I propositionen berörs också skolans roll

i sammanhanget. För genomförande av handlingsplanen

avses 325 miljoner kronor avsättas under tre år.

Stor vikt läggs vid förebyggande insatser. Planen

tar också upp metod- och kompetensutveckling,

forskning och internationellt samarbete. Riksdagen

kommer således att inom kort behandla

propositionsförslagen och de motioner som väcks med

anledning av propositionen. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet förslaget i motion Kr426 (kd)

yrkande 5 att Ungdomsstyrelsen skall ges i uppdrag

att utarbeta en nationell kampanj mot drogmissbruk.

En särskild satsning åren 1999-2001 för att

förbättra uppväxtvillkoren i storstädernas mest

utsatta stadsdelar gjordes i enlighet med

propositionen (1997/98:165) om en nationell politik

för storstadsregionerna. Medel avsattes bl.a. för

idrotts-, fritids- och kulturverksamhet. Vidare

skulle nätverk mellan lokala föreningar och andra

ideella sammanslutningar uppmuntras för utveckling

och drift av ungdomsprojekt som en fortsättning av

den tidigare verksamheten Projektet för lokal

utveckling genom samverkan (PLUS). Ungdomsstyrelsen

driver med medel från Allmänna arvsfonden andra

projekt med inriktning på ungdomar i storstädernas

utsatta stadsdelar. Utskottet anser att resultaten

av utvärderingarna av storstadssatsningarna bör

avvaktas innan statliga initiativ till nya former av

ungdomsarbete i storstädernas problemområden

övervägs. Förslaget i motion Kr426 (kd) yrkande 6

att Ungdomsstyrelsen inom ordinarie budgetram skall

lämna stöd till ideella organisationer för nya

sådana satsningar avstyrks av utskottet.

Frågor om mediers påverkan på barn och barns

stress förorsakad av medier har behandlats av

utskottet vid två tillfällen under år 2001. I

betänkandet om radio och TV i allmänhetens tjänst

under avtalsperioden 2002-2005 (bet. 2000/01:KrU8)

och i ett betänkande under hösten 2001 om allmänna

ungdomspolitiska frågor (bet. 2001/02:KrU2 s. 10-12)

har utskottet redovisat Ungdomsstyrelsens ansvar för

att genomföra den statliga nationella

ungdomspolitiken och för att följa och sprida

kunskaper om ungdomars levnadsvillkor. Utskottet har

också redovisat att det finns ett antal statliga

myndigheter och institutioner som har ansvar för

utformning och verkställighet av statlig politik som

rör ungdomars livsstil och hälsa och ansvar för

ungdomars förmåga att kritiskt granska och ta

ställning till alla de budskap med stor

genomslagskraft som de nås av via medierna. Dessa

myndigheter och även sådana institutioner som

Våldsskildringsrådet har också ett ansvar för att

rapportera till regeringen resultaten av sitt arbete

och att lägga fram förslag till de ändringar av den

statliga politiken som kan behövas. Utskottet har

ansett att det inte har varit aktuellt att sprida

kunskap om resultaten av forskning inom området

genom tillsättande av en särskild statlig utredning.

Med hänvisning till vad som anförts under föregående

år i de två nämnda utskottsbetänkandena avstyrker

utskottet de tre nu aktuella motionerna Kr400 (mp)

yrkande 5, Kr422 (mp) yrkande 65 och So495 (mp)

yrkande 19.

Ungdomslokaler m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- behovet av lokaler och mötesplatser för

ungdomar,

- brukarinflytande.

Motionerna

Behovet av lokaler och mötesplatser för ungdomar bör

enligt motion So501 (c) tillkännages för regeringen

(yrkande 17). Ungdomsgårdarnas verksamhet har

dragits ned och ibland upphört. Motionärerna påpekar

att det inte råder någon brist på lokaler och

mötesplatser i kommunerna, men att dessa lokaler

inte är bra samlingspunkter för ungdomar. Lokalerna

behöver i många fall rustas upp och anpassas till

ungdomarnas behov och ges goda förutsättningar för

IT-kommunikationer.

Enligt motion A226 (c) bör riksdagen tillkännage

för regeringen att brukarinflytandet bör öka över

t.ex. idrottsanläggningar, samlingslokaler,

fritidsgårdar och skolor (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Ungdomsstyrelsen har för år 2002 fått fortsatt

uppdrag att fördela bidrag för informationsinsatser

och utredningsarbete om ungdomars utnyttjande av

samlingslokaler. Genom dessa insatser och genom ett

ökat samarbete mellan samlingslokalorganisationerna

och ungdomsföreningarna anser regeringen i

budgetpropositionen (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s.

149) att ungdomars generella användande av

samlingslokalerna bör kunna ökas. Att skapa tillgång

till bra och ändamålsenliga samlingslokaler för

föreningsengagemang och för möten i övrigt mellan

människor anges vara ett viktigt inslag i

regeringens folkrörelsepolitik. Mot denna bakgrund

aviseras en översyn av stödformen (prop. s. 141).

Därvid skall undersökas olika gruppers utnyttjande

av allmänna samlingslokaler och lokalernas

tillgänglighet för det lokala föreningslivet. Likaså

skall frågor tas upp som rör lokalernas betydelse

för närsamhället och invånarnas deltagande i

samhällslivet och de politiska processerna. En

kartläggning av lokalbeståndet skall göras. I den

nyligen avlämnade demokratipropositionen (2001/02:80

s. 68-69) konstateras att det samlade belopp som

delas ut i statligt stöd till allmänna

samlingslokaler numera är lägre än under tidigare

år. Därför skall utredningen även avse effekterna av

det statliga stödet.

Med hänvisning till det kommande utredningsarbetet

anser utskottet att några uttalanden från riksdagens

sida om lokaler och mötesplatser för ungdomar eller

om brukarinflytande inte bör göras. Utskottet

avstyrker därför motionerna So501 (c) yrkande 17 och

A226 (c) yrkande 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Delmålen för ungdomspolitiken (punkt 1)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 8.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i den kristdemokratiska

motionen Kr426 anser vi att det bör vara riksdagen

och inte regeringen som skall fastställa delmålen

under de 3 av riksdagen fastställda övergripande

målen för ungdomspolitiken. Riksdagen bör därmed få

bättre möjlighet att bedöma den politiska

inriktningen på ungdomspolitiken. De nuvarande 41 -

av regeringen fastställda - delmålen har visat sig

vara svåra att följa upp, då många av dem upplevs

som otydliga. Regeringen bör i enlighet med

förslaget i motion Kr426 (kd) yrkande 8 förelägga

riksdagen förslag till nya delmål. Därmed kommer

också ungdomspolitiken att uppmärksammas och målen

och delmålen att debatteras på ett annat sätt än nu,

även utanför riksdagen. Detta är bra för

uppslutningen kring ungdomsfrågorna.

2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.

(punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr425 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har redan i tidigare sammanhang uttryckt vår

tveksamhet till begreppet ungdomspolitik. Vår

utgångspunkt är nämligen att man inte skall dela in

politiken efter olika grupper. Vi anser att en god

politik för att ge ungdomar en bra utbildning och

möjlighet till ett riktigt arbete är en sådan

politik som gynnar även andra "grupper" i samhället.

Ungdomsarbetslöshet, och övrig arbetslöshet, har

självklart sin grund i ett dåligt företagsklimat och

brist på flexibilitet på arbetsmarknaden. Dagens

ungdomar vill ha makt över sitt eget liv och rätt

att välja och styra själva, snarare än att delta i

den representativa demokratins olika organ. Den

representativa demokratin bör därför minska till

förmån för individernas makt över sina egna liv.

Politiken måste förändras radikalt för att kunna

attrahera unga väljare. Ett bättre samarbete över

generationsgränserna är också nödvändigt. Den

utgångspunkt för ungdomspolitiken som uttrycks i

motion Kr425 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till

känna.

3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr425 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser - liksom tidigare - att Ungdomsstyrelsens

verksamhet bör begränsas och dess struktur ses över

med syfte att avskaffa myndigheten i dess nuvarande

utformning. Verksamhet bör kunna tas över av en

annan organisation, exempelvis genom att ansvarigt

departement och Kommunförbundet ges större ansvar på

området. De allra flesta frågor som berör yngre

medborgare skall naturligtvis handläggas i

respektive kommun och i så nära samråd som möjligt

med lokala ungdomsorganisationer. Även icke-

politiska organisationer och andra intressegrupper

som arbetar med ungdomar bör vara med i detta

arbete.

Vi anser också att Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (LSU) bör få ett begränsat

uppdrag eftersom rådet har svårigheter att balansera

de ingående medlemsorganisationernas särart i

utredningar, rapporter, remissyttranden och andra

sammanhang.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för

regeringen vad som anförs i motion Kr425 (m) yrkande

6 om Ungdomsstyrelsen och LSU.

4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m. (punkt 4)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr425 yrkande 2

och avslår motion 2001/02:Kr426 yrkande 7.

Ställningstagande

Frågan om unga människors inflytande och delaktighet

i samhället är högaktuell för samtliga politiska

partier efter 1998 års val på grund av det minskade

valdeltagandet. Vi anser att det är tveksamt om det

behövs flera sådana direkta åtgärder som regeringen

hittills tillämpat för att stärka unga människors

inflytande och delaktighet i samhället.

Utöver satsningar på traditionell skoldemokrati

med elevråd, elevombudsmän m.m. har regeringen t.ex.

föreslagit att även ungdomskommissioner och

ungdomsdelegationer skall inrättas. Så som unga

människors verklighet ser ut i dag ifrågasätter vi

starkt om sådana gamla metoder är tillräckliga för

att öka unga människors engagemang och delaktighet i

skolan och i samhället i övrigt. Vi föreslår därför

att riksdagen med bifall till motion Kr425 (m)

yrkande 2 som sin mening för regeringen tillkännager

att även nya metoder bör tas till vara för att

stärka unga människors villkor och engagemang för

demokrati, rättvisa och framtidstro.

5. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna

arvsfondens bidragsgivning till ung kultur

(punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 3.

Ställningstagande

Trots att de vuxna vet och förstår att ungdomar

själva vill vara med och utforma sin egen kultur och

olika kulturprojekt glömmer de alltsomoftast bort

detta. Ofta presenteras redan färdiga projekt för

ungdomar. Syftet med och formen på projektet är

redan klart. Det enda som saknas är ungdomarna.

Detta förhållningssätt till ung kultur strider mot

allt vad ung kultur innebär, nämligen viljan att

skapa något nytt. Ibland reduceras den unga kulturen

dessutom till att vara "en förebyggande insats".

De två största bidragsgivarna till ung kultur,

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden, bör inte

bevilja medel till sådana projekt som inte utgår

från ungdomars egna önskemål och idéer, och inte

heller till vad som kan kallas "behandlingsprojekt".

Riksdagen bör med bifall till motion Kr279 (c)

yrkande 3 som sin mening tillkännage för regeringen

att en översyn bör göras av Ungdomsstyrelsens och

Allmänna arvsfondens bidragsgivning till ung kultur

med utgångspunkt i vad jag här har anfört.

6. Kommunala planer för ung kultur (punkt 6)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 5.

Ställningstagande

De kommunala kultur- och fritidsbudgetarna, som inte

är beroende av någon lagreglering, är ofta uppbundna

i fasta anläggningar och institutioner eller i

projekt som beslutats redan före budgetbesluten.

Detta kan försämra förutsättningarna för att snabbt

ta till vara ungdomars nya idéer. Jag anser att det

är viktigt att stödet till ungdomars olika

kulturprojekt utformas på ungdomars egna villkor och

att ungdomar inte skall behöva vänta ett helt år på

att få bidrag. Jag anser att riksdagen bör bifalla

förslaget i motion Kr279 (c) yrkande 5 och som sin

mening ge regeringen till känna vad som anförs i

motionen om att Ungdomsstyrelsen skall få i uppdrag

att påverka kommunerna att utarbeta konkreta planer

för en högre prioritering av ung kultur. Detta bör

bl.a. innebära att det skall finnas fria resurser i

kommunala budgetar för ungdomars kulturverksamhet

och även finnas en sådan planering att medlen räcker

till nya projekt under ett pågående budgetår. I

planerna bör också ingå låga hyror eller inga alls

- för lokaler för ungdomsverksamhet.

7. Kulturinstitutionernas ansvar för ungdomars

delaktighet i kultur (punkt 7)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 yrkande 6.

Ställningstagande

Kulturrådet bör få regeringens uppdrag att

stimulera kulturinstitutionerna till att vidga

möjligheterna för ungdomar att både ta del av och

att delta i kulturverksamheten. Riksdagen bör

således bifalla motion Kr279 yrkande 6 och

tillkännage för regeringen vad jag här anfört.

8. Utformningen av ansökningshandlingar som

riktas till ungdomar (punkt 8)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 5.

Ställningstagande

Kommuner och statliga instanser såsom länsstyrelser,

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden bör få i

uppdrag att göra en översyn av utformningen av

ansökningshandlingar som riktar sig till ungdomar.

Detta bör kunna bidra till att gamla byråkratiska

traditioner, som försvårar för ungdomar att erhålla

ekonomiska resurser, skall kunna brytas. Riksdagen

bör med bifall till motion K284 (c) yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna vad jag här har

anfört.

9. Barns rätt att delta i kulturlivet (punkt 9)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr247 yrkande 1.

Ställningstagande

Begreppet barn och kultur innefattar både kultur av

barn och kultur för barn. Det är enligt

Miljöpartiets uppfattning oerhört angeläget att

barnets möjligheter att både uttrycka sig och kunna

få ta del av kulturella uttryck stimuleras. Kulturen

kan också fungera som en länk mellan generationerna,

genom att barnets kulturella uttryck kan göra det

möjligt att artikulera tankar och känslor, så att

barnet bättre kan förstå och förstås. Barndomen är

en livsfas lika central som någon annan. Det bör

åvila den offentliga sektorn att ta ansvar för

barnets rätt till att aktivt kunna delta i

kulturlivet.

Jag anser att riksdagen med bifall till motion

Kr247 (mp) yrkande 1 som sin mening skall

tillkännage för regeringen alla barns rätt att

oavsett bostadsort och ekonomi delta i kulturlivet i

enlighet med intentionerna i FN:s barnkonvention. I

konventionen kan vi läsa: "Konventionsstaterna

erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek

och rekreation anpassat till barnets ålder samt rätt

att fritt delta i det kulturella och konstnärliga

livet."

10. Statligt bidrag till invandrarnas

ungdomsorganisationer (punkt 11)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A226 yrkande 2.

Ställningstagande

Ungdomar med invandrarbakgrund, särskilt kvinnorna,

deltar i mindre utsträckning i föreningslivet än

infödda medborgare. Kulturen är viktig för

självtillit och gemenskap. Både kultur och idrott är

brobyggare i det mångkulturella samhället.

Riksdagen bör bifalla motion A226 (c) yrkande 2

och som sin mening ge regeringen till känna att det

är viktigt att invandrarnas ungdomsorganisationer

får behålla de statliga bidragen, dvs. har möjlighet

att få bidrag även inom ramen för det nya

grundbidragssystem som riksdagen godkände hösten

2001 och som tillämpas fr.o.m. bidragsåret 2004 (se

prop. 2001/02:1, utg.omr. 17 s. 135-136, bet.

2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:74).

11. Ungdomssamarbete med Baltikum m.m.

(punkt 12)

av Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr253 yrkandena 1

och 3 och bifaller delvis motion 2001/02:Kr403.

Ställningstagande

Den 10:e parlamentariska Östersjökonferensen antog i

september 2001 en resolution som bl.a. omfattar

ungdomssamarbete med Baltikum. Länderna uppmanas att

stödja utvecklingen av ett stabilt civilt samhälle

samt stärka medborgarskapskänslan och känslan för

demokrati i Östersjöregionen genom att bl.a. stärka

samarbetet med ideella organisationer och

ungdomsorganisationer. Riksdagen bör därför som sin

mening tillkännage för regeringen vikten av aktiv

information om ungdomsutbyte mellan Norden och

Baltikum i form av resor, kurser samt studie- och

arbetsutbyte. Vidare bör stöd lämnas till

ungdomsutbytet mellan länderna som ett led i

demokrati- och fredsarbetet. Därmed bifaller

riksdagen motion Kr253 (fp) yrkandena 1 och 3 och

bifaller delvis motion Kr403 (c).

12. Stöd till ungdomsorganisationernas

reguljära internationella kontakter

(punkt 14)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 9.

Ställningstagande

Ungdomsförbundens möjligheter till globalt arbete

bör enligt vår mening förbättras i enlighet med vad

som anförs i motion Kr426 (kd). Sådant

internationellt arbete bör självfallet inte endast

gälla arbete inom EU utan även gälla världen utanför

EU, bl.a. den tredje världen med dess unga

befolkning. Ungdomar är en viktig resurs i detta

arbete. Det är också viktigt att hos morgondagens

beslutsfattare öka kunskaperna om och förståelsen

för internationellt solidaritetsarbete. Mot denna

bakgrund bör Ungdomsstyrelsen avsätta särskilda

medel för stöd till ungdomsorganisationernas

reguljära internationella kontakter, dvs. deras

kontakter med sina systerorganisationer och deras

arbete inom sina internationaler. Riksdagen bör med

bifall till motion Kr426 (kd) yrkande 9 som sin

mening tillkännage för regeringen vad vi här anfört.

13. Åldersgränser för ungdomar (punkt 15)

av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen

(båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr285 och avslår

motionerna 2001/02:Kr212 och 2001/02:Kr250.

Ställningstagande

Enligt vår mening behöver det klarläggas hur olika

åldersgränser används och påverkar den som uppnått

myndig ålder, dvs. 18 år. Därför bör riksdagen

begära att regeringen tillsätter en utredning med

detta syfte. Det bör finnas mycket starka och

redovisade skäl för att åldersgränser skall tillåtas

för att begränsa rättigheterna för den som uppnått

myndig ålder. Regeringen bör vidare lämna förslag

till riksdagen om sådana åtgärder som förhindrar

möjligheten att använda åldersgränser som verkar

diskriminerande på myndiga personer, då

åldersgränser används i olika sammanhang utan klara

motiveringar och starka skäl. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr285 (v) och avslå motionerna Kr212

(m) och Kr250 (kd).

14. Åtgärder för att åstadkomma

generationsövergripande jämförelser

(punkt 16)

av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är angeläget att finna instrument som gör det

möjligt att i alla riksdags- och regeringsbeslut

beakta generationsaspekterna. Det är nödvändigt att

effekterna av de olika besluten så långt det är

möjligt redovisas när det gäller fördelningen mellan

olika generationer. Detta är särskilt viktigt när

regeringen lämnar förslag rörande investeringar,

skatter eller transfereringar. Konkreta förslag till

åtgärder i denna riktning bör regeringen utarbeta

och återkomma till riksdagen med. Detta bör

riksdagen med bifall till motion Kr426 (kd) yrkande

4 som sin mening tillkännage för regeringen.

15. En nationell kampanj mot drogmissbruk

(punkt 17)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och

Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 5.

Ställningstagande

Undersökningar och rapporter visar att allt fler

ungdomar konsumerar mycket alkohol och prövar

narkotika. Ett allvarligt problem är att

alkoholdebuten går allt längre ned i åldrarna. I en

inte färdigutvecklad kropp är risken för bestående

skador stora.

Unga har uttryckt önskemål om att före detta

missbrukare och föräldrar till missbrukare bör

föreläsa ute på skolorna. Många tonåringar är

missnöjda med den information de fått om alkohol,

narkotika och tobak (ANT).

Det är viktigt att stärka unga människors vilja

och förmåga att avstå från droger. En åtgärd skulle

kunna vara att ungdomar tillsammans med vuxna själva

skapar platser och tillfällen för nöje och umgänge

utan alkohol. Det är viktigt att uppmärksamma och

stödja initiativ som tas för att skapa drogfria

miljöer och att även andra än kommunerna skapar

miljöer utan droger.

Vi anser att riksdagen bör bifalla motion Kr426

(kd) yrkande 5 och som sin mening tillkännage för

regeringen att den bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag

att organisera en nationell kampanj mot

drogmissbruk.

16. Barn, medier och stress (punkt 19)

av Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande

5 och 2001/02:Kr422 yrkande 65 samt bifaller delvis

motion 2001/02:So495 yrkande 19.

Ställningstagande

De materiella, kommunikativa och mediala inslagen i

barns liv har ändrats radikalt under de senaste

årtiondena. Även barnen utsätts numera för ett mera

hektiskt tempo i samhället utan att vi vet vilka

konsekvenserna blir. Barn och ungdomar utsätts för

information och påverkan från medier m.m. En

utredning med representanter för alla berörda

myndigheter, institutioner m.m. bör tillsättas med

uppdrag att ge en samlad bild av de i motionerna

nämnda påverkanssituationer som ett barn utsätts för

och den påverkan dessa situationer har på barnets

utveckling, såväl psykiskt som fysiskt. Vidare bör

barns utnyttjande och exploatering i reklam

kontrolleras, och därför bör även denna fråga ses

över. Vi anser att riksdagen som sin mening bör

tillkännage för regeringen att en sådan utredning

och översyn som begärs i motionerna snarast bör

påbörjas. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna

Kr400 (mp) yrkande 5 och Kr422 (mp) yrkande 65 samt

delvis bifalla motion So495 (mp) yrkande 19.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Åldersgränser för ungdomar (punkt 15)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman

och Roy Hansson (alla m) anför:

Vi har stor förståelse för att unga människor ofta

upplever de många olika åldersgränser som finns som

både svårmotiverade och orättvisa. Vi kan dock inte

ställa oss bakom det långtgående kravet i motion

Kr212 (m) att en enda åldersgräns skall införas, då

en människa skall betraktas och behandlas som vuxen.

Som utskottet redovisat finns det nämligen flera

skäl till att det finns olika åldersgränser som har

att göra med ungas rättigheter, skyldigheter och

behov av skydd.

2. Behovet av lokaler och mötesplatser för

ungdomar samt av brukarinflytande (punkterna

20 och 21)

Birgitta Sellén (c) anför:

Ungdomsgårdars verksamhet har dragits ned och ibland upphört.

Det råder dock oftast inte någon brist på lokaler

och mötesplatser i kommunerna. Bristen ligger

snarare i att vi inte gjort dem till bra

samlingspunkter för ungdomars aktiviteter på deras

egna villkor. I motion So501 (c) påtalas att

lokalerna i många fall behöver rustas upp och ges

goda förutsättningar för IT-kommunikationer. I

ungdomars IT-värld handlar det ofta om kreativitet i

musiken, spelen och kontakterna med andra ungdomar

över nationsgränserna. Denna kreativitet bör

stödjas. Det är min förhoppning att kommunerna inser

att behovet av lämpliga lokaler och mötesplatser för

ungdomar är stort.

Jag vill påminna om att det i motion A226 (c)

framhålls att det är viktigt att öka medborgarnas

inflytande och att flytta besluten närmare dem som

berörs. Utgångspunkten för gemensamma verksamheter

såsom idrottsanläggningar, samlingslokaler,

fritidsgårdar, skolor och även vård och omsorg borde

enligt motionen vara att brukarna har ett direkt

inflytande över dem.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2001

2001/02:Kr212 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert

Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en enda gräns för när man

juridiskt sett är vuxen.

2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barns rätt att

aktivt delta i kulturlivet inte skall vara en

fråga om kostnad eller bostadsort.

2001/02:Kr250 av Inger Strömbom och Caroline

Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att harmonisera

vuxenbegreppet.

2001/02:Kr253 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att aktivt

informera om möjligheterna till ungdomsutbyte

mellan Norden och Baltikum när det gäller resor,

kurser, studie- och arbetsutbyte etc.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

skolkontaktnät tas in som en central del i

ungdomsutbytet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att allmänt

stödja ungdomsutbytet mellan länderna som ett led

i demokrati- och fredsarbete.

2001/02:Kr254 av Caroline Hagström och Inger

Strömbom (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nationell handlingsplan för

ungdomars fritid.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

översyn av Ungdomsstyrelsens samt Allmänna

arvsfondens bidragsgivning vad gäller ung kultur.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att påverka

kommunerna att utarbeta konkreta planer för en

högre prioritering av ungdomars kultur.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet

bör få i uppdrag att stimulera

kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för

ungdomar att både ta del av och delta i

verksamheten.

2001/02:Kr285 av Peter Pedersen och Tanja Linderborg

(v):

Riksdagen begär att regeringen i enlighet med

motionen tillsätter en utredning i syfte att

kartlägga hur olika åldersgränser används och

påverkar den som uppnått myndig ålder, dvs. 18 år,

samt föreslår åtgärder som förhindrar möjligheten

att använda åldersgränser som verkar diskriminerande

på myndiga personer då åldersgränser används utan

klara motiveringar och starka skäl.

2001/02:Kr400 av Ewa Larsson (mp):

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppdrag att ge ett samlat grepp om

alla de mediala påverkanssituationer ett barn

utsätts för och deras påverkan på barnets

utveckling, såväl psykiskt som fysiskt.

2001/02:Kr403 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen bör ta

initiativ till att samla ungdomar från länderna

kring Östersjön för framtagande av former för

ungdomsutbyte.

2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

65. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppdrag att ge ett samlat grepp om

alla de mediala påverkanssituationer ett barn

utsätts för och mediernas påverkan på barnets

utveckling, psykiskt såväl som fysiskt.

2001/02:Kr425 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för

ungdomspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta till vara

även nya metoder för att stärka unga människors

villkor och engagemang för demokrati, rättvisa och

framtidstro.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Ungdomsstyrelsen

och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.

2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med konkreta förslag till

åtgärder vad gäller generationsövergripande

jämförelser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en

nationell kampanj mot drogmissbruk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomsarbete i

problemtyngda stadsdelar.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

åtgärder för att främja ungdomars delaktighet i

demokratiska processer.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riksdagen,

inte regeringen, skall besluta om delmål för

ungdomspolitiken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satsning på

ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

utformningen av ansökningshandlingar som riktar

sig till ungdomar.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om barn, medier

och stress.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av lokaler

och mötesplatser för ungdomar.

2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bibehålla de

statliga bidragen till invandrarnas

ungdomsorganisationer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökat

brukarinflytande.