Bet. 2001/02:KRU9

Kulturutskottets betänkande

2001/02:KRU9

Idrottsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har

väckts under allmänna motionstiden 2001/02.

Motionerna gäller frågor om inriktning och

fördelning av statens bidrag till idrotten,

idrottens självständiga ställning, breddidrott,

folkhälsa, jämställdhet, handikappidrott,

integration, etik, sexuella trakasserier inom

idrotten, forskning, dopning, stöd till

idrottslokaler, OS, Paralympiska spel och Dövas

världsspel, professionell boxning samt

internationellt samarbete.

Samtliga dessa motioner har avstyrkts.

I betänkandet finns 13 reservationer och ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Inriktningen på statens bidrag till

idrotten

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande

8.

2. Idrottens självständiga ställning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr339

yrkande 1 och 2001/02:

Kr427 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp)

3. De statliga medlen till Sveriges

olympiska kommitté

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr427 yrkande

2.

4. Folkhälsofrågor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkandena

3 och 9.

Reservation 2 (kd, c, fp)

5. Grönområden m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande

7.

Reservation 3 (m, c, mp)

6. Åtgärdsprogram och goda exempel

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub346 yrkandena

1 och 3.

Reservation 4 (v, c)

7. Jämställdhet m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr427

yrkande 5 och 2001/02:

Kr428 yrkande 5.

Reservation 5 (kd, c, fp, mp)

8. Jämställd bidragsfördelning

Riksdagen avslår motion 2001/02:A211 yrkande 4.

Reservation 6 (kd, mp)

9. Handikappidrottens del av medlen för

spel och lotterier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande

8.

10. Funktionshindrades tillgång till

anläggningar och fördelning av tränings- och

tävlingstider

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr427

yrkande 7 och 2001/02:

Kr428 yrkande 4.

Reservation 7 (kd, c, fp)

11. Integration

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr409 och

2001/02:Kr427 yrkande 8.

12. Etik inom idrotten

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande

1.

Reservation 8 (kd, c)

13. Sexuella trakasserier inom idrotten

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr427 yrkande

6.

Reservation 9 (fp, mp)

14. Idrottsforskning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr339 yrkande

6.

Reservation 10 (m)

15. WADA och Dopningslaboratoriet i

Huddinge

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr339

yrkande 10 och 2001/02:

Kr410.

16. Sanktioner på idrottsområdet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande

2.

17. Stöd till föreningsägda

idrottslokaler

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr279

yrkande 10 och 2001/02:

Kr282.

Reservation 11 (c)

18. Ansökan om OS och en OS-kommitté för

Östersund

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr339

yrkande 9 och 2001/02:

Kr407.

Reservation 12 (m)

19. OS i Kina

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr427 yrkande

10.

Reservation 13 (fp, mp)

20. Professionell boxning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr242 och

2001/02:Kr312.

21. Internationellt samarbete

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr428 yrkande 10.

Stockholm den 5 februari 2002

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

2001/02

KrU9

Utskottets överväganden

Inriktning och fördelning av statens

bidrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

– inriktningen på statens bidrag till

idrotten.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr428 (kd) framhåller att

statens stöd till idrotten bör inriktas på bidrag

till ungdomsverksamhet och ledarutbildning samt till

investeringar i idrottsanläggningar (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

Barn- och ungdomsverksamhet är ett prioriterat

område inom idrotten. Bidraget till lokal barn- och

ungdomsverksamhet (LOK-stödet) har ökat kraftigt de

senaste åren. Stödet uppgick år 2000 till 240

miljoner kronor och år 2001 till 325 miljoner

kronor. För år 2002 blir LOK-stödet ca 440 miljoner

kronor, varav ca 350 miljoner kronor från

överskottet från värdeautomatspelen. Enligt

uppgifter som utskottet inhämtat från

Regeringskansliet kommer också de statliga medlen

till idrottsledare att öka år 2002. När det gäller

idrottsanläggningar bör noteras att även för år 2002

kommer 6,5 miljoner kronor av överskottet från

värdeautomatspelen att gå till lokala anläggningar

för barn- och ungdomsverksamhet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks

motion Kr428 (kd) yrkande 8.

Idrottens självständiga ställning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– idrottsrörelsens självständiga ställning,

jämför reservation 1 (m, fp) och

– de statliga medlen till Sveriges olympiska

kommitté.

Motionerna

I motionerna Kr339 (m) yrkande 1 och Kr427 (fp)

yrkande 1 begärs att riksdagen skall tillkännage för

regeringen vikten av idrottens självständiga

ställning.

I sistnämnda motions yrkande 2 (fp) anser

motionärerna att samtliga statliga bidrag till

idrotten bör gå via Riksidrottsförbundet (RF) och

föreslår att denna ordning således även

fortsättningsvis bör gälla för de statliga medlen

till Sveriges olympiska kommitté (SOK).

Utskottets ställningstagande

Beträffande de två förstnämnda yrkandena om

idrottens självständiga ställning vill utskottet

erinra om att utskottet behandlade liknande yrkanden

våren 2001 (bet. 2000/01:KrU4). Utskottet avstyrkte

då motionerna med hänvisning till riksdagens

idrottspolitiska beslut hösten 1999 (prop.

1998/99:107). I detta beslut slogs fast att

idrottens självständiga ställning utgjorde en av de

tre grundstenar som den nationella idrottspolitiken

skulle bygga på. Dessutom konstaterade utskottet att

idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning

genom att den själv lägger fast målen för sin

verksamhet och att staten i sin bidragsgivning

endast anger de syften som den har med bidragen.

Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag,

varför motionerna Kr339 (m) yrkande 1 och Kr427 (fp)

yrkande 1 avstyrks.

När det gäller det statliga bidraget till Sveriges

olympiska kommitté har regeringen i december år 2001

gjort bedömningen att organisationsbidraget till SOK

och bidragen för deltagande vid olympiska spel

fortsättningsvis skall förmedlas via RF. Bidraget

till en talangsatsning inom svensk idrott skall

däremot sökas och rekvireras direkt av SOK.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion

Kr427 (fp) yrkande 2.

Bredd, folkhälsa m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– folkhälsofrågor, jämför reservation 2 (kd,

c, fp),

– grönområden m.m., jämför reservation 3 (m, c, mp) och

– åtgärdsprogram och goda exempel, jämför

reservation 4 (v, c).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr428 (kd) begär ett

tillkännagivande om behovet av satsningar som ger

många människor möjlighet till idrottsutövande

(yrkande 3). I samma motion (yrkande 9) anser

motionärerna att regeringen bör utarbeta förslag om

hur vi på bästa sätt tar ett samlat grepp om

folkhälsofrågorna, där idrottsrörelsen engageras.

I motion Kr339 (m) begärs ett tillkännagivande för

regeringen om vikten av att det finns gemensamma

rekreationsområden med olika inriktningar, såsom

grönområden, idrottsanläggningar, motionsspår m.m.

(yrkande 7).

Motionärerna bakom motion Ub346 (v) framhåller att

regeringen bör ta ini-tiativ till att ett brett

åtgärdsprogram tas fram i syfte att öka den fysiska

rör-elsen, främst bland barn och ungdomar (yrkande

1). I samma motion (yrk-ande 3) begärs att

regeringen skall medverka till spridandet av ”goda

exempel” och till ett ökat erfarenhetsutbyte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden förra

året (bet. 2000/01:

KrU4). Utskottet redogjorde då för en rad åtgärder

och projekt som var på gång för att främja bl.a.

breddidrotts- och folkhälsofrågor samt barn- och

ungdomsverksamhet. Utskottet nämnde då bl.a. det

”fysiska aktivitetsåret 2001” som leddes av

Folkhälsoinstitutet. Projektet var början på en

långsiktig process för att få fler svenskar att röra

på sig i syfte att få en bättre hälsa. Projektet

utvärderas för närvarande och utvärderingen beräknas

vara slutförd i juni år 2002. När det särskilt

gäller folkhälsan kan nämnas att RF i sin

verksamhetsinriktning för åren 2002–2003 angett som

prioriterad uppgift att sprida kunskap om betydelsen

av fysisk aktivitet och att öka debatten om

idrottens roll utifrån ett folkhälsoperspektiv.

Utskottet förutsätter att ansvariga statliga

myndigheter och idrottsrörelsen var och en utifrån

sina uppdrag bidrar till att lyfta fram

folkhälsofrågor utan att riksdagen gör ett särskilt

uttalande. Utskottet påminner om att riksdagen under

våren får tillfälle att ta ställning till en

proposition om mål för folkhälsan.

Men hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr428 (kd) yrkandena 3 och 9.

Vikten av en bra samhällsplanering som beaktar

människors behov av grönområden och andra fria ytor

m.m. lyftes fram i den idrottspolitiska

propositionen våren 1999. RF har nu i sin

verksamhetsinriktning för åren 2002–2003 angett att

RF har för avsikt att medverka till att skolgårdar,

parker och allmänna platser i närmiljöområden

utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av

att det skapas grönområden som kan stimulera till

spontanidrott och som kan locka till sig barn och

ungdomar som annars inte motionerar. Det är enligt

utskottets uppfattning viktigt att också dessa barn

och ungdomar uppmärksammas i olika sammanhang, bl.a.

i kommunernas planarbete.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion

Kr339 (m) yrkande 7.

När det gäller motionsyrkandena om ett

åtgärdsprogram för att öka den fysiska rörelsen

främst bland barn och ungdomar samt om spridandet av

goda exempel m.m., som tas upp i motion Ub346 (v),

noterar utskottet att det pågående treårsprojektet

till stöd för idrottens barn- och ungdomsverksamhet

och för utveckling och förnyelse av

idrottsverksamhet främst på lokal nivå är inne på

sitt tredje år. Fokus ligger nu på att sprida

erfarenheter, goda exempel och metoder vidare; en

strävan som utskottet liksom motionärerna ser

positivt på. Det kan också nämnas att det pågår ett

treårsprojekt under ledning av RF och

Kommunförbundet. Projektet syftar bl.a. till att

sprida kunskap om hur samhällets fritidsresurser

inom idrottsområdet kommer personer med olika

etniska bakgrund till del och om metoder och

modeller som bidragit till en rättvis fördelning av

samhällets samlade resurser för olika

idrottsverksamheter.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker

utskottet motionen Ub346 (v) yrkandena 1 och 3.

I detta sammanhang, där breddidrotten aktualiseras,

vill utskottet också påminna om att nästan hälften

av landets cirka sju miljoner invånare mellan 7 och

70 är med i en idrottsförening och att cirka två

miljoner av dessa är aktiva utövare.

Jämställdhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– jämställdhet m.m., jämför reservation 5

(kd, c, fp, mp) och

– jämställd bidragsfördelning, jämför

reservation 6 (kd, mp).

Motionerna

I motion Kr428 (kd) framhålls vikten av att

regeringen ser till att jämställdhetsarbetet drivs

vidare bl.a. vad gäller träningstider, tillgång till

anläggningar och rekrytering av kvinnliga

idrottsledare (yrkande 5).

I motion Kr427 (fp) betonas angelägenheten av att

de som äger idrottsanläggningarna – i de flesta fall

kommunerna – beaktar hur tider fördelas mellan

kvinnor och män samt ser till att kvinnoidrotter

inte missgynnas när nya anläggningar skall byggas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen

(yrkande 5).

Motionärerna bakom motion A211 (kd) efterlyser

åtgärder för att få en jämnare fördelning av

bidragen till kvinno- respektive mansdominerade

idrottsgrenar (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Idrotten har på senare år tagit stora steg mot

jämställdhet. Ett exempel är att andelen kvinnor i

specialidrottsförbundens styrelser har fördubblats

under 90-talet och i dag är 26 %. I förbund med

tämligen jämn könsfördelning mellan utövare är

andelen kvinnor i styrelser ännu högre. Trots att

utvecklingen sålunda går åt rätt håll finns det

mycket kvar att göra, som t.ex. att verka för

rättvisa när träningstider och resurser fördelas.

Utskottet redovisade i samband med behandlingen av

liknande motionsyrkanden förra året bl.a. att RF i

juni år 2000 fick i uppdrag att leda ett projekt om

en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser

inom idrotten. Projektet skall bl.a. kartlägga och

sprida kunskap om hur dessa fördelas och utnyttjas

av män respektive kvinnor. Projektet skall vidare

kartlägga och sprida kunskap om metoder och modeller

som bidragit till en rättvis fördelning av

samhällets samlade resurser för olika

idrottsverksamheter. Fokus skall ligga på hur

idrotten i större utsträckning skall kunna bli

tillgänglig för alla grupper.

När det gäller könsfördelningen bland

idrottsledare bör nämnas att regeringen i december

år 2000 beviljade RF bidrag med 15 miljoner kronor

för att, i samverkan med SISU Idrottsutbildarna,

under åren 2001–2003 genomföra ökade insatser för

att stärka ungdomars vilja och möjlighet att verka

som idrottsledare, främst i regionalpolitiskt

prioriterade områden. Särskild uppmärksamhet skall

ägnas möjligheterna att uppmuntra unga kvinnors

engagemang.

Utskottet vill liksom förra året påpeka att det

för att förverkliga målet om en jämställd idrott

krävs ett medvetet jämställdhetsarbete på alla

nivåer inom idrotten. Det är också viktigt att

jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet.

Utskottet förutsätter att arbetet med Idrottens

jämställdhetsplan, som antogs 1989, fortsätter och

att arbetet med att öka jämställdheten

intensifieras.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som

här angetts motionerna Kr427 (fp) yrkande 5, Kr428

(kd) yrkande 5 och A211 (kd) yrkande 4.

Handikappidrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– handikappidrottens del av medlen för spel

och lotterier och

– funktionshindrades tillgång till

anläggningar och fördelning av tränings- och

tävlingstider, jämför reservation 7 (kd, c,

fp).

Motionerna

I motion Kr339 (m) föreslår motionärerna att

förutsättningarna för handikappidrotten skall

förbättras genom att en del av de ytterligare medel

som kommer från spel- och lotterimarknaden och som

tillfaller idrotten skall gå till handikappidrotten

(yrkande 8).

Motionärerna bakom motion Kr427 (fp) framhåller

vikten av att de funktionshindrades behov

tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till

anläggningar och fördelning av tränings- och

tävlingstider (yrkande 7).

I motion Kr428 (kd) understryks vikten av

idrottsarenornas tillgänglighet för människor med

funktionsnedsättningar samt behovet av forskning

till förmån för handikappidrotten (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet rörande

handikappidrottens del av medlen från spel och

lotterier kan nämnas att i stort sett hela det

överskott från värdeautomatspelen, som går till

idrotten, förts vidare till idrottsföreningars barn-

och ungdomsverksamhet (LOK-stödet).

Bidragsberättigade till LOK-stödet är barn och

ungdomar i åldern 7–20 år. För handikappade gäller

dock ingen övre åldersgräns. Detta innebär att i

stort sett alla handikappade, till skillnad från

icke handikappade, kan ingå i underlaget för

ansökningar om sådant bidrag som härrör från

överskottet från värdeautomatspel.

Utskottet vill vidare understryka att det är

idrottsrörelsens uppgift att själv fördela

statsmedlen, bl.a. LOK-stödet, och att det inte

ankommer på riksdagen att gå in och styra

fördelningen mellan olika idrottsförbund.

I sammanhanget kan påpekas att handikappidrotten

varje år erhåller särskilda medel för Paralympics

och särskilda medel för talangsatsning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr339 (m) yrkande 8.

När det gäller motionsyrkandet om funktionshindrades

tillgång till anläggningar och fördelningen av

tränings- och tävlingstider har utskottet ovan

redovisat att regeringen gett RF i uppdrag att leda

ett treårigt projekt vars övergripande syfte skall

vara att verka för en rättvis fördelning av

samhällets samlade resurser för olika

idrottsverksamheter såväl inom som utom den

organiserade idrotten. Projektet skall bl.a.

kartlägga och sprida kunskap om hur personer med

funktionshinder kan utnyttja resurserna.

Av intresse är också det under avsnittet Bredd,

folkhälsa m.m. nämnda projekt som bedrivs med medel

ur Allmänna arvsfonden, och som initierats för

utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet främst

på lokal nivå för barn, ungdomar och

funktionshindrade. Satsningen är nu inne på det

tredje och sista året och fokus kommer att ligga på

de aktiviteter som pågår och på arbetet med att

sprida erfarenheter och metoder vidare.

Mot bakgrund av de projekt och satsningar som

pågår avstyrker utskottet motionerna Kr427 (fp)

yrkande 7 och Kr428 (kd) yrkande 4.

Integration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– integration.

Motionerna

I motion Kr427 (fp) framhåller motionärerna

idrottens betydelse samt unika möjlighet att med sin

mångfald och lättillgänglighet överbrygga

motsättningar och öka förståelsen för invandrarnas

situation. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 8).

Motionärerna bakom motion Kr409 (s) framhåller att

regeringen bör verka för att Riksidrottsförbundet

inkluderar homo- och bisexuella i sin handlingsplan

för mångfald inom idrottsrörelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet redogjorde i sitt idrottsbetänkande förra

året för en rad projekt och konferenser som berörde

idrottens roll i arbetet med integration.

Arbetet med integration inom idrotten är enligt

utskottets uppfattning mycket viktigt. Människor av

olika nationalitet, ursprung och religion kan med

idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna

varandra och förstå och respektera varandras

värderingar. En sådan integration motverkar

främlingsfientlighet och rasism.

RF och SISU har, på uppdrag av RF-stämman 1999,

utarbetat en rapport för hur vi kan minska klyftorna

mellan invandrare och infödda svenskar

(Handlingsplan för ökad mångfald inom

idrottsrörelsen). I rapporten har man bl.a.

föreslagit att en idé- och kunskapsbank skall

inrättas för ett långsiktigt mångfaldsarbete, att

kunskap skall spridas om framgångsrika projekt och

om betydelsen av mångfald, att studiematerial skall

utvecklas om idrott och etnisk och kulturell

mångfald samt att forskare skall stimuleras att

uppmärksamma mångfaldsaspekter inom idrotten. Dessa

delar av rapporten har tagits med i RF:s

verksamhetsinriktning för åren 2002–2003.

När det gäller motionsyrkandet att regeringen bör

verka för att RF inkluderar homo- och bisexuella i

sin handlingsplan för mångfald anser utskottet att

motionärerna tar upp en viktig frågeställning som är

aktuell i hela samhället. Samhället liksom

idrottsrörelsen måste visa ökad respekt och

förståelse för mångfalden. RF har i sina riktlinjer

antagit en ståndpunkt där man uttrycker att

idrottsrörelsen skall erbjuda alla som vill, en

positiv utvecklande fritidsmiljö. Även om sexuell

läggning inte speciellt anges utgår utskottet från

att även detta område omfattas av begreppet ”alla”.

Utskottet ser därför för närvarande ingen anledning

att ta det initiativ som motionärerna efterlyser.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr427 (fp) yrkande 8 och Kr409 (s).

Etik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– etik inom idrotten, jämför reservation 8

(kd, c) och

– sexuella trakasserier inom idrotten, jämför

reservation 9 (fp, mp).

Motionerna

I motion Kr428 (kd) föreslås att riksdagen för

regeringen skall tillkännage vikten av etik inom

idrotten (yrkande 1).

Motionärerna bakom motion Kr427 (fp) föreslår att

regeringen skall ta initiativ för att motverka

sexuella trakasserier inom idrotten (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet redogjorde i sitt idrottsbetänkande förra

året för bl.a. den etiksatsning, Starta Vågen, som

RF och SISU genomfört under några år och som

utvärderades under 1999. Därefter har RF:s och

SISU:s arbete varit inriktat på att finna former för

hur frågorna skall integreras i den ordinarie

verksamheten, bl.a. ute i föreningarna. Av RF:s

verksamhetsinriktning för åren 2002–2003 framgår att

RF i samarbete med SISU skall bygga upp en ny

grundläggande och samordnad basverksamhet för de

idrottsanknutna etiska och sociala frågorna. Enligt

inhämtad uppgift skall arbetet bl.a. inkludera

frågor om alkohol, tobak och sexuella trakasserier

inom idrotten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionen Kr428 (kd) yrkande 1.

När det gäller sexuella trakasserier inom idrotten

kan också noteras att RF i samarbete med

specialidrottsförbunden (SF) skall arbeta med att

utveckla en handlingsplan som skall stödja

specialidrottsförbunden i deras förebyggande arbete

kring frågor om sexuella trakasserier inom idrotten.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionen Kr427 (fp) yrkande 6.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

– idrottsforskning, jämför reservation 10

(m).

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr339 (m) påpekar att

idrotten berör en lång rad olika kunskapsområden,

alltifrån fysiologi, medicin och teknik till

beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen. Utökade

kunskaper kring idrotten som folkrörelse och

samhällsfenomen är enligt motionärerna viktig.

Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF) och

inrättandet av en självständig idrottshögskola lade

grunden till en förstärkning av svensk

idrottsforskning. Tyvärr har enligt motionärerna

samordningen fungerat dåligt och därför bör en

översyn av idrottsforskningen göras (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

1996 beslutades att en parlamentariskt sammansatt

kommitté skulle utvärdera det statliga stödet till

idrotten. Kommittén antog namnet Idrottsutredningen.

På utredningens uppdrag genomfördes en kartläggning

av idrottsrelaterad forskning i Sverige (SOU

1998:33). Av kartläggningen framgick bl.a. att CIF

under tioårsperioden 1987–1996 stod för drygt 70 %

av det totala finansiella stödet till

idrottsforskningen. Till sitt förfogande hade CIF

ungefär 8 miljoner kronor per år att dela ut till

olika forskningsprojekt. I kartläggningen

konstaterades att svensk idrottsforskning i stort

under den studerade tioårsperioden både breddats och

fördjupats, men att det, om idrottsforskningen även

fortsättningsvis skulle kunna hänga med i en

accelererande utveckling, var av stor vikt att

ytterligare medel kunde tillföras verksamheten. Den

summa som angavs var minst 20 miljoner kronor.

CIF sammanställde i september år 2000, på uppdrag

av RF, en rapport som skulle utgöra en värdering av

icke statligt finansierad, idrottsrelevant

forskning. CIF:s styrelse konstaterade att

kartläggningen och värderingen var mycket svåra att

genomföra. Sammanfattningsvis konstaterade CIF att

direkta, icke statliga medel till idrottsforskning

är av liten omfattning men att däremot indirekta

medel via näringslivets forskning och utveckling av

t.ex. material, utrustning, skydd, kostprodukter,

medicinsk utrustning och behandling är betydande.

Näringslivets forskningsresultat och

informationsinsatser bedömdes som betydande och

konstaterades vara till stor hjälp för idrottande

människor. Det konstaterades vidare att det är en

mycket omfattande uppgift att bedöma summan av

forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader för

informationsinsatser samt sponsorstöd till idrotten.

Utskottet konstaterar att statens stöd till

forskning och utveckling m.m. under anslaget Stöd

till idrotten ökat de senaste åren. Stödet uppgick

år 2000 till 10 miljoner kronor och år 2001 till 15

miljoner kronor. Innevarande år uppgår det till 20

miljoner kronor.

Från och med den 1 januari 2002 är

Idrottshögskolan (IH) huvudman för CIF. Tidigare låg

huvudmannaskapet på Karolinska Institutet (KI).

Största delen av CIF:s statsbidrag går till olika

forskningsprojekt. Forskningsprojekten är uppdelade

i tre grupper fysiologi/medicin, humaniora/samhälls-

vetenskap samt traumatologi/rehabilitering. Hur

mycket medel som tilldelas varje grupp beror i stora

drag på hur stort sammanlagt belopp som söks inom

respektive grupp. För år 2002 inkom drygt 170

ansökningar. Fördelningen av beviljade medel mellan

de tre ämnesområdena blir i år 43 % till

fysiologi/medicin, 18,5 % till

humaniora/samhällsvetenskap och 38,5 % till

traumatologi/rehabilitering.

Utskottet ser det som positivt att CIF numera har

IH som sin huvudman; förändringen har fört

forskningen närmare idrotten. Idrottsforskningen som

bör arbeta på bred front är av stor betydelse för

idrotten och förbättrar förutsättningarna för en bra

idrott. Med tanke bl.a. på den bredd i forskningen

som är nödvändig utgår utskottet från att IH, CIF

och övriga forskningsansvariga instanser utvecklar

samordningen av idrottsforskningen och övrig

idrottsrelaterad forskning.

Med hänsyn till det anförda och vad som redovisats

om de utredningar som gjorts avstyrker utskottet

motion Kr339 (m) yrkande 6.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– Wada och Dopningslaboratoriet i Huddinge

och

– sanktioner på idrottsområdet.

Motionerna

I motion Kr339 (m) begär motionärerna att

utvecklingen av dopningslaboratoriet i Huddinge

säkerställs och att stöd ges till

Världsantidopningsyrån WADA (yrkande 10).

Motionären bakom motion Kr410 (s) föreslår att

regeringen i än högre grad än nu bör arbeta för

ökade insatser mot dopning. Regeringen bör genom

WADA bl.a. verka för att det tas fram ett för hela

idrottsrörelsen gemensamt regelverk.

Enligt motion Kr428 (kd) bör svensk idrottsrörelse

nationellt och internationellt verka för kraftfulla

sanktioner på dopningsområdet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Den arbetsgrupp, som regeringen tillsatte i februari

år 2001 med uppgift att utarbeta en nationell

handlingsplan för att motverka dopning inom

idrotten, lämnade i december samma år sitt förslag

till handlingsplan. Arbetsgruppen föreslår bl.a. ett

ökat antal dopningskontroller inom RF-idrotten,

förstärkta utbildnings- och informationsinsatser,

ökade insatser för att skapa samverkan samt att det

skall vara dopningsfritt på gym. Förslaget skall ut

på remiss under våren 2002.

Utskottet vill understryka att rent spel och

tävlingar på lika villkor är självklara ideal inom

idrotten. I linje härmed arbetar idrottsrörelsen

aktivt med antidopningsarbetet både nationellt och

internationellt. Sverige har internationellt gått i

spetsen för ett aktivt samarbete och Sverige lämnar

i likhet med många andra länder ekonomiskt bidrag

till WADA (World Anti Doping Agency). Av

regleringsbrevet för år 2002 framgår att

dopningslaboratoriet i Huddinge, i likhet med förra

året, erhåller 1,5 miljoner kronor från staten.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det

anförda motionerna Kr339 (m) yrkande 10 och Kr410

(s).

När det gäller sanktioner och bestraffningsregler

för dopning kan nämnas att – enligt

Riksidrottsförbundets stadgar – dopningsförseelse

föreligger inte bara då en idrottsutövare intagit

förbjudet medel eller använt förbjuden metod utan

även bl.a. då han eller hon vägrat att medverka vid

en dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas

dopningsförseelser alltid med diskvalifikation.

Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna

högst två år. Utskottet har inhämtat att

Riksidrottsnämnden i sin egenskap av idrottens

högsta dömande instans ser mycket strängt på

överträdelser av idrottens dopningsregler. Om den

dopade har använt anabola steroider eller amfetamin

eller om det är fråga om återfall i dopning –

oavsett vilket preparat det rört sig om – utdöms

alltid maximistraffet. I vissa internationella

specialförbund förekommer livstids diskvalifikation.

Den svenska idrottsrörelsen har emellertid tagit

ställning mot att så hårda bestraffningar får

tillgripas; de har ansetts inhumana och i strid med

svensk rättstradition.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr428 (kd) yrkande 2.

Stöd till idrottslokaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– stöd till föreningsägda idrottslokaler,

jämför reservation 11 (c).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr279 (c) yrkande 10 och

Kr282 (c) föreslår att en utredning tillsätts med

uppgift att se över möjligheterna att införa ett

bidrag till föreningsägda idrottslokaler, liknande

det bidrag som i dag finns till allmänna

samlingslokaler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade en liknande motion i sitt

idrottsbetänkande förra året. Utskottet erinrade då

om att RF i sin anslagsframställning för år 2001

begärt att inom ramen för bidraget till lokal

ungdomsverksamhet (LOK-stödet) få möjlighet att

disponera en mindre summa för bidrag till

föreningsägda anläggningar. Regeringen hade därefter

i regleringsbrevet för år 2001 tillgodosett RF:s

önskemål och angett att RF får disponera högst 6,5

miljoner kronor till lokala anläggningar för barn-

och ungdomsverksamhet av det överskott som genereras

från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel

bedriver och som i dag tillfaller lokal

ungdomsverksamhet.

Även av regleringsbrevet för år 2002 framgår att

motsvarande summa, 6,5 miljoner kronor, får

disponeras till lokala anläggningar för barn- och

ungdomsverksamhet av det överskott som genereras

från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har

koncession på att bedriva.

Med hänvisning till det bidrag till föreningsägda

anläggningar som även i år kan ges avstyrker

utskottet motionerna Kr279 (c) yrkande 10 och Kr282

(c).

OS m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– ansökan om OS och en OS-kommitté för

Östersund, jämför reservation 12 (m) och

– OS i Kina, jämför reservation 13 (fp, mp).

Motionerna

I motion Kr339 (m) anser motionärerna att staten bör

engagera sig mer i det skede då en ansökan om OS och

Paralympics byggs upp och att statliga medel även

bör avsättas för att möjliggöra deltagande i Dövas

världsspel. Detta bör tillkännages för regeringen

(yrkande 9).

Motionären bakom motion Kr407 (fp) föreslår att en

OS-kommitté för Östersund bör tillsättas och att

kommittén skall ledas från Regeringskansliet.

I motion Kr427 (fp) föreslår motionärerna att

riksdagen skall uppmana Sveriges olympiska kommitté

att i kontakterna med Kina inför OS arbeta för

demokratisering och införande av mänskliga

rättigheter (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden som de

två förstnämnda i sitt idrottsbetänkande förra året.

Utskottet anförde då bl.a. att det är en stad som

ansöker om OS och därmed tar initiativet till att en

OS-kommitté tillsätts. För att få gå vidare med en

OS-ansökan måste staden ha ett godkännande av en

nationell olympisk kommitté, i Sveriges fall

Sveriges olympiska kommitté. En stad som söker OS

måste först genomgå en förprocedur innan IOK antar

staden som en kandidatstad. För att få komma i fråga

för att få arrangera ett OS krävs vidare en

ekonomisk garanti att spelen kan fullföljas på det

sätt som angetts i ansökan. Riksdagen har vid sex

tillfällen bemyndigat regeringen att utställa en

statlig ekonomisk garanti för genomförande av

olympiska spel. Tilläggas kan att SOK konstaterat

att det i Sverige finns två realistiska kandidater

att söka sommar- respektive vinter-OS, nämligen

Stockholm och Östersund/Åre. Stockholms stad har

beslutat att inte ansöka om sommarspelen år 2012.

Motivet till att inte göra en förstudie inför en

ansökan var bristande stöd från invånarna och att

idrottsrörelsen i hela Sverige borde stå bakom en

kampanj.

När det gäller frågan om bidrag för deltagande i

Dövas världsspel kan först nämnas att RF-stämman

1997 beslutade att internationella

fleridrottsarrangemang skall finansieras av

respektive förbunds SF-anslag. Detta gäller t.ex.

Akademiska Idrottsförbundet, Motionsidrottsförbundet

Korpen, Militäridrotts- och Mångkampsförbundet samt

Skolidrottsförbundet. Vidare kan nämnas att frågan

var uppe vid ett möte i februari 2001 mellan RF,

Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) och

Näringsdepartementet. Parterna enades då om att

medel för deltagande i Dövas världsspel är en

idrottsintern angelägenhet. Därefter har

Riksidrottsstyrelsen beslutat att framöver bevilja

SDI särskilda medel för deltagande i Världsspelen.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört om

förfarandet vid en OS-ansökan och vad som

överenskommits beträffande Dövas världsspel

avstyrker utskottet motionerna Kr339 (m) yrkande 9

och Kr407 (fp).

I ett skriftligt svar på en fråga i riksdagen om

förläggningen av OS år 2008 till Peking har

idrottsministern uppgett att värdskap för

internationella idrotts-evenemang, som olympiska

spel, är en fråga för idrottsrörelsen själv att

besluta om. Belysande i sammanhanget är en notis på

SOK:s hemsida: ”Nu kommer världens blickar att vara

riktade på Peking och Kina i sju år. Allt kommer att

nagelfaras och de kinesiska politikerna kan räkna

med tuff bevakning av världens medier”.

Med hänvisning till vad idrottsministern anfört

avstyrker utskottet motion Kr427 (fp) yrkande 10.

Professionell boxning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

– professionell boxning.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr242 (m, kd) yrkar att

riksdagen skall besluta att upphäva lagen (1969:612)

om förbud mot professionell boxning.

I motion Kr312 (m) hemställer motionären att

riksdagen omprövar förbudet mot professionell

boxning i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 2001 att uppdra åt regeringen

att tillsätta en expertutredning för att

förutsättningslöst analysera de frågor som hänger

samman med professionell boxning och andra

kampsporter. En särskild utredare är tillsatt och

skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars år

2003 (dir. 2001:86).

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna Kr242 (m, kd) och Kr312 (m).

Internationellt samarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

– internationellt samarbete.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr428 (kd) anför att

Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt

internationellt idrottsutbyte för både ledare och

aktiva, såväl inom breddidrott som på elitnivå.

Framför allt bör samarbetet enligt motionärerna ske

med de nordiska och baltiska länderna (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

viktigt med internationellt idrottsutbyte. Sådana

utbyten kan på alla nivåer inom idrottsrörelsen ge

stimulans och utveckling såväl idrottsligt som

personligt samt skapa ökad internationell

förståelse. Positivt är också att Sverige genom

idrottsutbyten kan lyfta fram vår svenska

idrottsmodell med en bred folkrörelseförankrad bas,

ett omfattande ideellt ledarskap och ett brett

socialt ansvarstagande för elitsatsande

idrottsungdomar.

RF framhåller i sin verksamhetsinriktning för åren

2002–2003 att internationellt utbyte på alla nivåer

är viktigt för svensk idrott.

RF stöder specialidrottsförbunden i deras

internationella kontakter, dels ekonomiskt, dels

genom utbildnings- och informationsinsatser.

Utskottet redovisade i sitt idrottsbetänkande förra

året att utvecklingsstöd till projektsamarbete

mellan idrottsorganisationer i Sverige och Östeuropa

kan erhållas via Forum Syd, över anslaget till Sida.

Fyra av RF:s medlemsorganisationer har erhållit

sådant stöd.

Vidare kan nämnas att Riksidrottsstyrelsen i juni

år 2000 fastställde en policy för idrottsligt

internationellt utvecklingssamarbete. Bland annat

fastslogs att insatser skall kännetecknas av

ömsesidigt samarbete i stället för ett ensidigt

biståndsgivande.

Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker

utskottet motion Kr428 (kd) yrkande 10.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Idrottens självständiga ställning (punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr339 yrkande

1 och 2001/02:Kr427 yrkande 1.

Ställningstagande

Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att

dess medlemmar skall besluta om och ta ansvar för

verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut.

I dag kan man emellertid skönja en tendens till att

företrädare för det offentliga börjar lägga sig i

idrottsrörelsen för mycket. Vi anser att det är

viktigt att rollerna hålls isär. Idrottens stora

betydelse motiverar ett grundläggande samhälleligt

stöd. Men det direkta och indirekta stöd som stat,

landsting och kommuner lämnar till idrottsrörelsen

får inte vara styrande. Det är mycket viktigt att

idrottsrörelsen inte byråkratiseras och tvingas in i

någon slags halvoffentlig roll. Den måste förbli

fri, obunden och demokratiskt uppbyggd. Den svenska

idrotten måste ges möjlighet att agera självständigt

och ha friheten att själv bestämma verksamhetens

innehåll, inriktning och mål. Staten bör endast ange

de syften som staten har med sin bidragsgivning och

det är väsentligt att det inte sker i form av

detaljstyrning med t.ex. långtgående och detaljerade

synpunkter på hur styrelserna bör se ut. Det är

utmärkt med höga ambitioner, syftet är gott, men det

kan ändå bli fel. Organisationsbeslut inom

föreningar, liksom alla andra avgöranden om hur

verksamheten skall bedrivas, är inte en statlig

eller kommunal fråga.

Vad vi framfört om idrottens självständiga

ställning bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Tillkännagivandet görs med bifall till

motionerna Kr339 (m) yrkande 1 och Kr427 (fp)

yrkande 1.

2. Folkhälsofrågor (punkt 4)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr428 yrkandena 3

och 9.

Ställningstagande

Vi anser att alla människor som vill skall kunna

delta i idrottsaktiviteter. Genom att låta idrotten

vara en verksamhet med stor bredd, som involverar en

stor mängd människor, kan den spela en avgörande

roll för såväl människors psykiska som fysiska

hälsa. I dag är alla överens om att idrotten har

stor betydelse för det allmänna folkhälsoarbetet.

Ändå kvarstår det faktum att den svenska

befolkningen och inte minst barn och ungdomar ökar i

vikt till följd av ett alltmer stillasittande liv.

Vi menar att den insikt som finns såväl hos

idrottsrörelsen som hos de myndigheter och huvudmän

som har att arbeta för folkhälsa bättre bör tas till

vara. En allvarlig ansträngning bör göras för att ta

fram förslag till hur vi på bästa sätt tar ett

samlat grepp om folkhälsofrågorna, och då bör

idrottsrörelsen engageras. Genom att ge

idrottsrörelsen ett brett folkhälsouppdrag skulle

ett underlag kunna tas fram som kan leda till

insatser inom olika samhällsområden exempelvis på

skolans och kulturens område.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr428 (kd) yrkandena 3 och 9 som sin mening

ge regeringen till känna.

3. Grönområden m.m. (punkt 5)

av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),

Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr339 yrkande 7.

Ställningstagande

Människans kropp är skapad för fysiskt arbete. När

arbetslivet nu inte alltid kräver detta försöker

många få utlopp för sin fysiska energi genom

motionsidrott av olika slag. Detta är förstås mycket

positivt. Dessvärre är det endast en mindre del av

befolkningen som kontinuerligt ägnar sig åt fysisk

aktivitet. Därför är det av stor betydelse att det

finns ett utbud av gemensamma rekreationsområden med

olika inriktningar såsom grönområden,

idrottsanläggningar, motionsspår m.m.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr339 (m) yrkande 7 som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Åtgärdsprogram och goda exempel (punkt 6)

av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen

(v) och Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub346 yrkande 1

och avslår motion 2001/02:Ub346 yrkande 3.

Ställningstagande

En rad undersökningar och rapporter visar att

alltfler svenskar, såväl vuxna som barn av båda

könen, har ett livsmönster som präglas av allt

mindre fysisk aktivitet. Den svenska idrottsrörelsen

har många aktiva i alla åldrar, men en stor grupp

deltar inte i någon av den organiserade idrottens

många aktiviteter och ägnar sig dessvärre inte

heller åt egen organiserad eller spontan fysisk

rörelse. Många barn och ungdomar har valt bort

hopprepet, bollen eller cykeln till förmån för TV

och olika TV-spel. Barns och ungdomars brist på

daglig fysisk rörelse ger, enligt

forskningsresultat, entydigt oroväckande signaler.

Alltfler, även barn och ungdomar, drabbas av

övervikt eller t.o.m. fetma, benskörhet,

åldersdiabetes m.m. Detta oroar oss. År 2001 har

varit det år då Sverige skulle sättas i rörelse. Det

har varit ett bra initiativ och har på många platser

inneburit lyckade projekt, men det är viktigt att

mottot kvarstår även i framtiden. Vi anser därför

att ett brett åtgärdsprogram skall initieras i syfte

att öka den fysiska aktiviteten, främst hos barn och

ungdomar.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Ub346 (v) yrkande 1 och med avslag på motion

Ub346 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

5. Jämställdhet m.m. (punkt 7)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa

Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr427 yrkande

5 och 2001/02:Kr428 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är enligt vår uppfattning viktigt att kvinnor

och män, pojkar och flickor ges likvärdiga

möjligheter och förutsättningar att utöva aktiv

idrottsverksamhet. Vi anser att det är viktigt att

idrottsrörelsen fokuserar ännu mer på jämställdheten

och att åtgärder vidtas för att utjämna skillnader

mellan könen när det gäller grundläggande frågor för

idrottsutövning. Det gäller bl.a. att se till att

träningstider fördelas lika mellan flickor och

pojkar och att typiska flickidrotter inte missgynnas

i förhållande till typiska pojkidrotter vid

planering av nya anläggningar. Jämställdhetsaspekter

bör beaktas vid rekrytering av kvinnliga

idrottsledare. Både mäns och kvinnors kunskaper,

erfarenheter och värderingar bör tas till vara och

påverka idrotten. Vad vi här anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna Kr427 (fp) yrkande 5 och

Kr428 (kd) yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

6. Jämställd bidragsfördelning (punkt 8)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och

Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:A211 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt att påskynda idrottens

jämställdhetsarbete. Trots klara direktiv från

Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden

finns en uppenbar risk att de kvinnodominerade

idrotterna missgynnas. Idrottsrörelsen bör därför

särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid

fördelningen av det statliga stödet till idrotten på

olika nivåer.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion A211 (kd) yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

7. Funktionshindrades tillgång till

anläggningar och fördelning av tränings- och

tävlingstider (punkt 10)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),

Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr427 yrkande

7 och 2001/02:Kr428 yrkande 4.

Ställningstagande

Handikappidrotten i Sverige är mycket framgångsrik

och uppmärksammas i dag mer än tidigare. Det ökade

intresset har också inneburit att många handikappade

har blivit delaktiga i en social gemenskap som de

annars skulle gått miste om och att deras

självförtroende har stärkts. De handikappade

elitidrottarnas framgångar har också bidragit till

att attityderna till människor med handikapp har

förbättrats. Denna utveckling finner vi mycket

positiv men för att handikappidrotten skall ges

samma förutsättningar som idrotten i övrigt krävs

insatser inte bara av idrottsrörelsen utan även av

kommunerna. Det skall enligt vår uppfattning inte

vara dyrare eller krångligare för den handikappade

än för andra att utöva sin idrott. För att detta

skall bli möjligt måste de handikappades behov

tillgodoses, bl.a. när det gäller idrottsarenornas

tillgänglighet, fördelning av tränings- och

tävlingstider samt behovet av forskning till förmån

för handikappidrotten. Regeringen bör verka för en

utveckling i dessa frågor. Vad vi här anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna Kr427 (fp)

yrkande 7 och Kr428 (kd) yrkande 4 som sin mening

tillkännage för regeringen.

8. Etik inom idrotten (punkt 12)

av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och

Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr428 yrkande 1.

Ställningstagande

Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många

barn och ungdomar som ägnar en stor del av sin

fritid åt idrottande. Inom idrotten lär man sig ofta

vad ansvarstagande och samarbete innebär. I

idrottens värld finns också givna regler som måste

följas. Sanktioner följer omedelbart på brott vilket

är positivt och lärorikt. I en tid när ungdomsvåld,

drogmissbruk och rasism utgör växande problem i

samhället blir idrottens roll som ungdomsfostrare

viktigare än någonsin.

Idrottsrörelsen skall tydligt ta ställning för

rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och

droger. Idrotten har en stor och viktig uppgift i

arbetet med etik och värderingar. ”Starta Vågen-

idrottens etiksatsning” är en av

Riksidrottsförbundet och SISU gemensamt initierad

satsning. ”Starta Vågen-idrottens etiksatsning” har

som mål att idrottsrörelsen skall uppfattas som en

samhällsnyttig folkrörelse och en förebild när det

gäller etik, moral och ansvarstagande. Vi stöder

detta angelägna arbete.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr428 (kd) yrkande 1 som sin mening

tillkännage för regeringen.

9. Sexuella trakasserier inom idrotten

(punkt 13)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är enligt vår uppfattning positivt att RF i

samarbete med specialidrottsförbunden (SF) skall

arbeta med att utveckla en handlingsplan som skall

stödja specialidrottsförbunden i deras förebyggande

arbete kring frågor om sexuella trakasserier inom

idrotten. Vi stöder detta arbete och hoppas att

arbetet snarast kommer i gång.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr427 (fp) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

10. Idrottsforskning (punkt 14)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr339 yrkande 6.

Ställningstagande

Idrotten berör som Sveriges största folkrörelse en

lång rad olika kunskapsområden alltfrån fysiologi,

medicin och teknik till beteende- och

samhällsvetenskapliga ämnen. Högre utbildning och

forskning inom idrotten spänner över alla dessa

områden och är en förutsättning för idrottens

utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott

som bredd- och elitidrott. Moderata samlingspartiet

anser att kunskapen om idrotten som folkrörelse och

samhällsfenomen bör utvecklas och att mer forskning

bör inriktas på humaniora och samhällsvetenskap.

Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF)

och inrättandet av en självständig Idrottshögskola

lade enligt vår uppfattning grunden till en

förstärkning av svensk idrottsforskning. Vi anser

att det är naturligt att idrottsrörelsen får ett

inflytande över de organ som samordnar

idrottsforskningen i landet. Tyvärr har samordningen

fungerat dåligt och Moderata samlingspartiet anser

därför att en översyn av idrottsforskningen bör

göras.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr339 (m) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Stöd till föreningsägda idrottslokaler

(punkt 17)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr279 yrkande

10 och 2001/02:Kr282.

Ställningstagande

Runt om i landet finns många aktiva

idrottsföreningar som äger sina lokaler och

idrottsanläggningar. Detta skapar sammanhållning i

bygderna och innebär att man får naturliga

samlingspunkter. Vissa orter i landet har inte någon

bygdegård eller något Folkets Hus, därför utnyttjas

idrottsföreningens lokaler även för andra ändamål än

idrott. Dessvärre är ekonomin ganska dålig hos många

idrottsföreningar, vilket innebär att det inte finns

möjlighet för föreningarna att rusta upp sina

lokaler. Av den anledningen bör en utredning

tillsättas med uppgift att se över möjligheten att

införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler.

Likaväl som det finns ett anslag för allmänna

samlingslokaler för köp, ny- och ombyggnad,

standardhöjande reparationer och handikappanpassning

bör det enligt min uppfattning finnas möjlighet för

idrottsföreningar att söka bidrag till föreningsägda

idrottslokaler enligt samma kriterier.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna

Kr279 (c) yrkande 10 och Kr282 (c) som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Ansökan om OS och en OS-kommitté för

Östersund (punkt 18)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr339 yrkande 9

och avslår motion 2001/02:Kr407.

Ställningstagande

Sverige har de senaste decennierna ansökt om att få

arrangera olympiska spel, både vinter- och

sommarspel, men inte tilldelats något arrangörskap.

Det anser vi beklagligt, eftersom OS i Sverige

skulle kunna ge stora positiva effekter för

samhället i stort – inte minst ekonomiskt – och för

idrotten. För att stärka kommande ansökningar bör

enligt vår mening staten engagera sig mer i det

skede där en ansökan byggs upp.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr339 (m) yrkande 9 och avslår motion Kr407

(fp) som sin mening ge regeringen till känna.

13. OS i Kina (punkt 19)

av Ewa Larsson (mp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser det beklagligt att idrotten valt att blunda

för kränkningarna av mänskliga rättigheter och

beslutat att sommar-OS år 2008 skall förläggas till

Kina. När nu detta inträffat anser vi att riksdagen

skall uppmana Sveriges olympiska kommitté att i

kontakterna med Kina inför OS arbeta för

demokratisering och införande av mänskliga

rättigheter där.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till

motion Kr427 (fp) yrkande 10 som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Professionell boxning (punkt 20)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Roy Hansson (alla m).

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för

motionerna Kr242 (m, kd) och Kr312 (m).

Vi vill ändå erinra om att vi i motion Kr242 (m, kd)

anför att den nuvarande lagstiftningen om

proffsboxning är mer än 30 år gammal och under alla

förhållanden är i behov av översyn och revidering.

Vi ser därför positivt på den expertutredning som nu

är tillsatt och som förutsättningslöst skall

analysera de frågor som bl.a. hänger samman med

professionell boxning.

Vi vill också erinra om vad som sägs i motionen om

att det borde vara möjligt att utarbeta förslag hur

proffsboxningen skulle kunna genomföras i Sverige så

att de negativa konsekvenser som låg till grund för

förbudet 1969 kan elimineras, t.ex. genom regler om

utrustning och föreskrifter om hur tävlingsregler

ska tillämpas av domare och matchläkare. Vi utgår

från att den pågående utredningen kommer att noga

belysa dessa frågor.

Som påpekas i motionen finns det nu möjlighet att

ta del av många TV-kanaler i Sverige där det sänds

proffsboxning, vilket inte var fallet 1969 då

förbudet infördes. Vidare har människors ökade

rörlighet inneburit helt andra möjligheter för såväl

utövare av proffsboxning som för publik att resa

till länder där proffsboxning är tillåten. Vi

förutsätter att även dessa aspekter vägs in i

utredningen.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

år 2001

2001/02:Kr242 av Gunnar Axén m.fl. (m, kd):

Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om

förbud mot professionell boxning.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

10. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning för att se över möjligheten att införa

ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler.

2001/02:Kr282 av Birgitta Sellén och Birgitta

Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att

införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler

på liknande kriterier som bidrag till

samlingslokaler.

2001/02:Kr312 av Björn Leivik (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en omprövning av förbudet

mot professionell boxning i Sverige.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsens

självständiga ställning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

idrottsforskningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om motionsidrott.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelning till

handikappidrotten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elitidrott,

olympiska spel, Paralympics och döv-OS.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

antidopningsverksamheten.

2001/02:Kr407 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att starta en OS-kommitté

för Östersund.

2001/02:Kr409 av Lars U Granberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en handlingsplan för

mångfald inom idrottsrörelsen.

2001/02:Kr410 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser mot dopning.

2001/02:Kr427 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

självständig idrottsrörelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för

fördelning av de statliga medlen till idrott.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om lika villkor

för idrottande kvinnor och män.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att motverka

sexuella trakasserier inom idrotten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att personer

med funktionshinder skall få bättre villkor för

sitt idrottsutövande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om idrotten som

ett medel att underlätta integration i samhället.

10. Riksdagen beslutar framföra en uppmaning till

Sveriges olympiska kommitté att de i kontakterna

med Kina inför OS arbetar för demokratisering och

införande av mänskliga rättigheter.

2001/02:Kr428 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens etik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dopningspreparat.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

stärka breddidrotten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottsarenors

tillgänglighet för människor med

funktionsnedsättningar samt om behovet av

forskning till förmån för handikappidrotten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen på

statens bidrag till idrotten och vikten av att

behålla det lokala aktivitetsstödet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkhälsouppdrag

till idrottsrörelsen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om internationellt

samarbete.

2001/02:Ub346 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att den bör

initiera framtagandet av ett brett åtgärdsprogram

i syfte att öka den fysiska rörelsen, främst bland

barn och ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör medverka till spridandet av ”goda exempel” och

till ett ökat erfarenhetsutbyte.

2001/02:A211 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en jämnare

fördelning av bidragen till kvinno- respektive

mansdominerade idrottsgrenar.