Bet. 2001/02:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.

2001/02:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse och 46 motionsyrkanden med anknytning till

utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2000 (redog. 2000/01:RS2).

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle

att yttra sig angående propositionen och motionerna

i de delar som rör utrikesförvaltningen.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de

av regeringen respektive riksdagsstyrelsen

föreslagna beloppen.

Representanterna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna förklarar i var sitt särskilt yttrande

att, eftersom dessa partiers förslag inte

tillstyrkts av riksdagen i budgetprocessens första

steg, de inte deltar i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats fem

reservationer: dels en reservation (m) om avveckling

av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2003,

dels en reservation (kd) rörande tröskeleffekt för

lågfrekventa tidningar med riksspridning, dels en

reservation (kd) om den idéburna

organisationspressens villkor, dels en reservation

(m, kd, c, fp) om principer för

utrikesrepresentationen, dels en reservation (kd) om

MR-attachéer och miljöattachéer.

Därtill innehåller betänkandet särskilda yttranden

om utvecklingsstödet till dagspressen (c), om

riksdagsledamöternas arvode (mp), om att det bör

finnas en djurskyddsminister (mp) och om principer

för utrikesrepresentationen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger

riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2000 till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

a) Riksdagen godkänner vad regeringen

föreslår om tillfälligt distributionsstöd för

utdelning av dagstidningar på lördagar. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 1 förslagspunkt 1.

b)

c) Riksdagen anvisar för budgetåret 2002

anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse på

det sätt som framgår av efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 1

förslagspunkterna 2 och 6.

d)

e) Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K201,

2001/02:K208, 2001/02:K219, 2001/02:K226,

2001/02:K228, 2001/02:K243 yrkande 8,

2001/02:K302 yrkande 2, 2001/02:K352 yrkandena

1 och 2, 2001/02:K395, 2001/02:K398,

2001/02:K422 yrkandena 1 och 2, 2001/02:K425

yrkandena 1, 4 och 5, 2001/02:Fi294 yrkandena

9 och 24, 2001/02:U344 och 2001/02:Kr419

yrkande 2.

f)

2. Investeringsplan för

riksdagsförvaltningen

Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för

perioden 2002-2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1 utgiftsområde 1

förslagspunkt 3.

3. Bemyndiganden för

riksdagsförvaltningen

Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att

1. under år 2002 i fråga om ramanslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska

förpliktelser avseende reparationer på riksdagens

fastigheter som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kr

under åren 2003-2004,

2. för budgetåret 2002 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter

och tekniska anläggningar intill ett belopp av

192 800 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1

utgiftsområde 1 förslagspunkterna 4 och 5.

4. Avveckling av presstödet och

Presstödsnämnden fr.o.m. år 2003

Riksdagen avslår motion 2001/02:K425 yrkandena

2 och 3.

Reservation 1 (m)

5. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar

med riksspridning

Riksdagen avslår motion 2001/02:K367 yrkande 3.

Reservation 2 (kd)

6. Översyn av presstödsreglerna

Riksdagen avslår motion 2001/02:K378.

7. Den idéburna organisationspressens

villkor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr423 yrkande

1.

Reservation 3 (kd)

8. Särskilda medel för redaktionell

verksamhet på minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr420 yrkande

2.

9. Tidningen R & D

Riksdagen avslår motion 2001/02:K251.

10. Benämningen av vissa statsbidrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:K210.

11. Djurskyddsminister

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ418 yrkande

3.

12. Principer för utrikesrepresentationen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K302

yrkande 3 och 2001/02:

K241.

Reservation 4 (m, kd, c, fp)

13. Organisationen av Sveriges

representation i utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K242 och

2001/02:U351 yrkandena 10-12.

14. Ambassadernas verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ520

yrkande 30 och 2001/02:

MJ523 yrkande 15.

15. MR-attachéer och miljöattachéer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U351

yrkandena 8 och 9, 2001/02:

MJ520 yrkande 30 och 2001/02:MJ523 yrkande 15.

Reservation 5 (kd)

16. Villkoren för medföljare till UD-

anställda i utrikestjänst

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K234 och

2001/02:K403 yrkandena 1-6.

17. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

för verksamhetsåret 2000

Riksdagen lägger redogörelse 2000/01:RS2 till

handlingarna.

Stockholm den 22 november 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Mats Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Helena Bargholtz (fp),

Margareta Nachmanson (m) och Sven Bergström (c).

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utskottets förslag stämmer överens med regeringens

respektive riksdagsstyrelsens förslag till

anslagsfördelning.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna redovisar sina ställningstaganden i

särskilda yttranden.

1 000-tal kronor

Anslag Utskottets

förslag

------------------------------------------------------------

27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 5 790

(ram.)

------------------------------------------------------------

27:2 Presstöd (ram.) 515 029

------------------------------------------------------------

27:3 Stöd till radio- och kassettidningar (ram.) 127 300

------------------------------------------------------------

27:4 Radio- och TV-verket (ram.) 11 264

------------------------------------------------------------

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV (ram.) 8 964

------------------------------------------------------------

45:1 Sametinget (ram.) 16 692

------------------------------------------------------------

46:1 Allmänna val (ram.) 215 000

------------------------------------------------------------

46:2 Justitiekanslern (ram.) 16 111

------------------------------------------------------------

46:3 Datainspektionen (ram.) 29 390

------------------------------------------------------------

46:4 Svensk författningssamling (ram.) 1 011

------------------------------------------------------------

46:5 Valmyndigheten (ram.) 12 800

------------------------------------------------------------

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten (ram.) 83 516

------------------------------------------------------------

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 592 325

(ram.)

------------------------------------------------------------

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader (ram.) 447 484

------------------------------------------------------------

90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 49 097

(ram.)

------------------------------------------------------------

90:5 Regeringskansliet m.m. (ram.) 4 998

149

------------------------------------------------------------

90:6 Stöd till politiska partier (ram.) 145 200

------------------------------------------------------------

90:7 Expertgruppen för EU-frågor (ram.) 9 000

------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområde 1

7 284

122

------------------------------------------------------------

Förslag till investeringsplan

Miljoner kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Total Anskaffat Prognos Budget Beräknat Beräknat

kostnad t.o.m. 2000 2001 2002 2003 2004

-------------------------------------------------------------------------------

Byggnader och mark 1 078,4 57,9 41,3 40,0 40,0

-------------------------------------------------------------------------------

Maskiner, 126,1 13,3 52,1 50,0 50,0

inventarier,

installationer

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 1 204,5 71,2 93,4 90,0 90,0

investeringar

-------------------------------------------------------------------------------

Lån i 28,4 40,0 60,0 60,0 60,0

Riksgäldskontoret

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag 1 176,1 31,2 33,4 30,0 30,0

-------------------------------------------------------------------------------

Summa finansiering 1 204,5 71,2 93,4 90,0 90,0

-------------------------------------------------------------------------------

2001/02

KU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2002 lämnas bl.a. förslag om i

vilken utsträckning anslagen under utgiftsområde 1 skall

anvisas medel budgetåret 2002. Regeringen föreslår därtill

vissa förändringar angående presstödet. Riksdagsstyrelsen

föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna

investeringsplanen samt bemyndigar riksdagsförvaltningen

att dels ingå ekonomiska förpliktelser avseende riksdagens

fastigheter, dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar.

I detta sammanhang behandlar utskottet också 46

motionsyrkanden rörande utgiftsområdet som väckts under den

allmänna motionstiden hösten 2001.

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra

sig angående förslagen i propositionen och motionerna i de

delar som berör utrikesförvaltningen.

I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens

årsredovisning för verksamhetsåret 2000.

Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit

en utfrågning den 13 november 2001 där riksdagsdirektören

Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson och

ekonomichefen Lena Uhlin bl.a. lämnat information om

riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2000 och om

budgetförslaget för år 2002.

Riksdagen har den 21 november (bet. 2001/02:FiU1, rskr.

2001/02:34) beslutat i enlighet med propositionens förslag

till utgiftsram för utgiftsområde 1. Summan av de till

utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det

sålunda beslutade beloppet. Anslagen inom utgiftsområdet

skall därtill fastställas genom ett särskilt beslut.

Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.

Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i

budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2002

anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i

enlighet med den uppställning som redovisas i

propositionen. Av uppställningen framgår att

anslagsbeloppen för utgiftsområdet år 2002 sammanlagt

uppgår till 7 284 122 000 kr. Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna föreslår i partimotioner och kommittémotioner

ändringar av vissa av anslagen inom utgiftsområdet.

Budgetpropositionens respektive motionernas förslag till

anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2002 framgår av

följande tabell.

Belopp i 1 000-tal kronor

--------------------------------------------------------------------

| | Oppositionspartiernas förslag i för-|

| | |

| | hållande till propositionens|

| | förslag |

---------------------------------------------------------------

| |Propositionens| | | | |

| | förslag | | | | |

|Anslag | |(m)[1] |(kd) |(c) |(fp) |

---------------------------------------------------------------

|27:1|Presstödsnämnden | | | | | |

| |och | | | | | |

| |Taltidningsnämnden|5 790 | | | | |

---------------------------------------------------------------

|27:2|Presstöd |515 029| - | - | | -|

| | | |300 000 |66 000 | |

415 000 |

---------------------------------------------------------------

|27:3|Stöd till radio- | | | | | |

| |och | | | | | |

| |kassettidningar |127 300| | | | |

---------------------------------------------------------------

|27:4|Radio- och TV- |11 264 |-1 268 | |-2 404 | |

| |verket | | | | | |

---------------------------------------------------------------

|27:5|Granskningsnämnden| | | | | |

| |för radio och TV | | | | | |

| | |8 964 |-1 590 | | | |

---------------------------------------------------------------

|45:1|Sametinget |16 692 | | | | |

---------------------------------------------------------------

|46:1|Allmänna val |215 000| | | | |

---------------------------------------------------------------

|46:2|Justitiekanslern |16 111 | | | | |

---------------------------------------------------------------

|46:3|Datainspektionen |29 390 | |-6 000 | | |

---------------------------------------------------------------

|46:4|Svensk | | | | | |

| |författnings- | | | | | |

| |samling |1 011 | | | | |

---------------------------------------------------------------

|46:5|Valmyndigheten |12 800 | | | | |

---------------------------------------------------------------

|90:1|Kungliga hov- | | | | | |

| |och slottsstaten | | | | | |

| | |83 516 | | |-3 975 | |

---------------------------------------------------------------

|90:2|Riksdagens | | | | | |

| |ledamöter och | | | | | |

| |partier m.m. |592 325| | | | |

---------------------------------------------------------------

|90:3|Riksdagens | | | | | |

| |förvaltningskostnader| | | | | |

| | |447 484| | | | |

---------------------------------------------------------------

|90:4|Riksdagens | | | | | |

| |ombudsmän, | | | | | |

| |justitieombudsmännen|49 097| | | | |

---------------------------------------------------------------

|90:5|Regeringskansliet|4 998 149| - | - | - | -|

| |m.m. | |423 000 |375 000|763 621|

475 000 |

---------------------------------------------------------------

|90:6|Stöd till |145 200| | | | -|

| |politiska | | | | |30 000

|

| |partier | | | | | |

---------------------------------------------------------------

|90:7|Expertgruppen | | | | | |

| |för | | | | | |

| |EU-frågor |9 000 | | | |-9 000

|

---------------------------------------------------------------

| |Summa |7 284 122| - | - | - | -|

| | | |726 858 |447 000|770 000|

929 000 |

---------------------------------------------------------------

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati samt

delar av politikområdena Mediepolitik och

Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen Kungliga hov- och

slottsstaten, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier,

riksdagens ledamöter och partier m.m., riksdagens

förvaltningskostnader samt Riksdagens ombudsmän.

I propositionen framhåller regeringen att utgiftsområdet skiljer sig

i flera avseenden från övriga utgiftsområden. För bl.a. riksdagen och

dess ombudsmän, Regeringskansliet och hovet gäller särskilda

förutsättningar. Mål- och resultatstyrning går enligt regeringens

mening inte att applicera på stora delar av utgiftsområdet. Detta

innebär att mål som är uppföljningsbara, dvs. mätbara och avgränsade i

tiden, inte kan fastställas. För flera verksamheter inom utgiftsområde

1 sätter regeringen över huvud taget inga mål.

**FOOTNOTES**

[1]: I redovisningen beaktas inte konsekvenserna av Moderata

samlingspartiets förslag att återföra utrikesförvaltningen till

utgiftsområde 5, eftersom riksdagen inte kan ta ställning till

detta förrän i samband med behandlingen av den ekonomiska

vårpropositionen år 2002. Partiets förslag om förstärkning av

anslaget till utrikesförvaltningen beaktas i redovisningen.

Utskottets överväganden

Demokrati

Politikområdet Demokrati omfattar Justitiekanslerns, Datainspektionens

och Valmyndighetens verksamheter. Utvecklingsarbetet Tid för demokrati

och betalning av statens kostnader för valsedlar, valkuvert och annat

valmaterial samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde

i samband med allmänna val omfattas också av politikområdet. Till

området hör även tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS)

till kommuner, landsting och kommunbibliotek.

Målet för politikområdet är att folkstyrelsen skall värnas och

fördjupas. Regeringen riktar in politiken på att främja medborgarnas

aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna och i

samhällslivet samt att stärka individens integritet och yttrandefrihet

och att verka för en rättssäker förvaltning. Valdeltagandet i de

allmänna valen år 2002 skall öka. Förutsättningarna för medborgare,

särskilt personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade,

arbetslösa, barn och ungdomar, att delta i demokratin skall

förbättras. Jämställdheten inom politiken skall stärkas.

Politikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och

deltagande samt Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker

förvaltning. För det förstnämnda verksamhetsområdet är målet att

medborgarnas deltagande i de allmänna valen och i övriga politiska

processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen och

folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och

effektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna

integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga

verksamheten.

Regeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har

bidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen

är emellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man

knappast kan förväntas se effekter i det korta perspektivet.

Regeringen menar dock att det statliga demokratiutvecklingsarbetet

bidragit till en mängd aktiviteter runt om i landet.

Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet Demokrati skall

uppgå till sammanlagt 274 312 000 kr budgetåret 2002.

Allmänna val

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 215 000 000 kr till anslaget 46:1 Allmänna

val budgetåret 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna

val skall uppgå till 215 000 000 kr budgetåret 2002.

Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och

andra valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för

biträde i samband med allmänna val. Inom anslaget finns även medel

till regeringens utvecklingsprojekt för folkstyrelsen, Tid för

demokrati, som kommer att pågå t.o.m. år 2002.

Anslagsbelastningen beror till största del på vilka val som hålls

under året. I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100

avsnitt 8 Tilläggsbudget) tillfördes anslaget 1 400 000 kr då ansvaret

för drift och förvaltning av det IT-stöd som avses användas vid valen

fr.o.m. år 2002 flyttades från skatteförvaltningen till

Valmyndigheten. I tilläggsbudget i denna proposition föreslår

regeringen att anslagsnivån för år 2001 ökas med 12 000 000 kr.

Från och med 2002 görs en permanent överföring om 2 000 000 kr från

anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 till detta

anslag. Överföringen avser den ansvarsförändring som innebär att

Valmyndigheten tar över ansvaret för drift och förvaltning av det IT-

stöd som avses användas vid valen fr.o.m. år 2002. För budgetåret 2002

sänks anslaget dock tillfälligt med 2 000 000 kr. Medlen förs till

anslaget 46:5 Valmyndigheten.

Regeringen föreslår att anslaget budgetåret 2002 skall uppgå till

215 000 000 kr. Detta år genomförs allmänna val. I anslagsnivån för år

2002 ingår 10 000 000 kr för utvecklingsarbetet Tid för demokrati. För

budgetåren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå till 17 000 000 kr

respektive 112 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:1 Allmänna

val skall uppgå till 215 000 000 kr budgetåret 2002.

Justitiekanslern

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 16 111 000 kr till anslaget 46:2

Justitiekanslern budgetåret 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå

till 16 111 000 kr budgetåret 2002.

Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är

författningsreglerad - är att värna om rättssäkerheten och förbättra

effektiviteten på den offentliga förvaltningens område, att se till

att den enskilde kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset

sätts åt sidan på skaderegleringens område samt att bidra till en

riktig rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och

yttrandefrihetens områden.

Av JK:s resultatredovisning för budgetåret 2000 framgår att antalet

inkomna ärenden uppgick till 3 999 och antalet avgjorda ärenden till 4

088. Vid en jämförelse med budgetåret 1999 har antalet inkomna ärenden

minskat med drygt 7 %. Antalet avgjorda ärenden har minskat med drygt

8 %. Minskningen av antalet inkomna ärenden är framför allt en följd

av att antalet inkomna skadeståndsärenden med gemenskapsrättslig

anknytning och dataärenden har minskat. Samtidigt har antalet inkomna

tillsynsärenden och övervakningskameraärenden ökat. Nedgången i

antalet avgjorda ärenden synes vara en följd av att färre ärenden av

närmast masskaraktär kommit in under året. Antalet ej avgjorda ärenden

har vid årets slut, jämfört med motsvarande siffra vid utgången av år

1999, minskat från 648 till 559 ärenden eller med knappt 14 %.

Handläggningen av äldre ärenden har under året prioriterats. Antalet

ärenden äldre än två år uppgår till 54, varav de flesta är

rättegångar. Den genomsnittliga handläggningstiden för de

ärendegrupper som får anses ha en särskild betydelse för enskilda,

tillsyn och skadestånd, uppgår till drygt två respektive drygt tre

månader. I detta sammanhang bör också nämnas att vissa ärenden är av

förturskaraktär, exempelvis ärenden om tryck- och

yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp, som också förutsätter

särskilda och resurskrävande insatser.

Regeringen framhåller att antalet inkommande tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga ärenden har ökat för varje år sedan 1996.

Tendensen med en ökande ärendetillströmning och därmed sammanhängande

resursförbrukning kan, enligt regeringens bedömning, antas hålla i

sig. Regeringen pekar också på att de förslag som nyligen lagts fram

av Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. och

Mediegrundlagsutredningen innebär utökade arbetsuppgifter för JK och

med all sannolikhet kommer att förutsätta särskilda insatser från JK:s

sida.

Enligt regeringens bedömning har JK i allt väsentligt uppnått de

verksamhetsmål som regeringen har satt upp.

För att JK skall kunna fullfölja sitt uppdrag behöver anslaget

enligt regeringen justeras upp med 2 700 000 kr. Som kompensation för

beräknade ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp

med 236 000 kr år 2002. Regeringen föreslår att JK för budgetåret 2002

bör anvisas ett anslagsbelopp som uppgår till 16 111 000 kr. För

budgetåren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå till 16 502 000 kr

respektive 16 825 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:2

Justitiekanslern skall uppgå till 16 111 000 kr budgetåret 2002.

Datainspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 29 390 000 kr till anslaget 46:3

Datainspektionen budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet

att riksdagen avslår en motion (kd) där det föreslås en

minskning av anslaget med 6 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå

till 29 390 000 kr budgetåret 2002.

De övergripande målen för Datainspektionen är att behandling av

personuppgifter inte skall medföra otillbörligt intrång i enskildas

personliga integritet - vilket skall nås utan att användningen av

teknik onödigt hindras eller försvåras - och att god sed iakttas i

kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Därutöver gäller för år 2001

att tillsynsverksamheten skall bedrivas i minst lika stor omfattning

som under de två senaste budgetåren och att informationsverksamheten

skall öka de personuppgiftsansvarigas kunskap om

integritetsskyddsreglerna med särskild inriktning på att etablera

fortlöpande kontakter med de personuppgiftsombud som anmälts till

inspektionen. Nya allmänna råd om information till registrerade enligt

personuppgiftslagen har utarbetats under år 2001. Under de senaste

åren har den internationella verksamheten ökat väsentligt. Nya

tillsynsuppgifter har lagts på Datainspektionen i anslutning till

polis- och tullsamarbetet inom ramen för Europol-, Schengen- och TIS-

konventionerna.

Enligt regeringens bedömning har Datainspektionen uppnått samtliga

verksamhetsmål som regeringen angivit. Återrapporteringskraven har

emellertid i huvudsak varit inriktade på prestationsmått och ger

enligt regeringen inte så god information om vilka effekter och

resultat som uppnåtts. I och med regleringsbrevet för år 2001 har en

ny verksamhetsindelning och mera resultatinriktade verksamhetsmål och

återrapporteringskrav införts.

Regeringen anför att en särskild utredare tillkallats för att göra

en översyn av Datainspektionens verksamhet och finansiering mot

bakgrund av den nya personuppgiftslagen och den snabba tekniska

utvecklingen på informationsteknikens område. Utredaren skall

analysera behoven av förändringar i verksamhetsinriktning och

arbetsformer och senast den 15 januari 2002 lämna de förslag som

behövs när det gäller inriktning, omfattning och finansiering av den

fortsatta verksamheten.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att anslaget skall uppgå

till 29 390 000 kr. För åren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå

till 30 105 000 kr respektive 30 693 000 kr.

Motionen

I motion K352 yrkande 2 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag i avvaktan på utvärderingen av Datainspektionens

verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 46:3

Datainspektionen skall uppgå till 29 390 000 kr budgetåret 2002 och

avstyrker motion K352 yrkande 2 delvis (kd), enligt vilken anslaget

föreslås minskas med 6 000 000 kr.

Svensk författningssamling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 1 011 000 kr till anslaget 46:4 Svensk

författningssamling budgetåret 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall

uppgå till 1 011 000 kr budgetåret 2002.

Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk

författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek

(frilistan). Det nuvarande avtalet för tryck och distribution av SFS

gäller till utgången av år 2001. Enligt regeringen har en ny

upphandling av tjänsten gjorts under år 2001.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att 1 011 000 kr anvisas för

ändamålet. Även för åren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå till

1 011 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:4 Svensk

författningssamling skall uppgå till 1 011 000 kr budgetåret 2002.

Valmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 12 800 000 kr till anslaget 46:5

Valmyndigheten budgetåret 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till

12 800 000 kr budgetåret 2002.

Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet

för frågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.

Myndigheten inrättades den 1 juli 2001. I 2001 års ekonomiska

vårproposition anvisades 3 450 000 kr för perioden den 1 juli-den 31

december 2001. I tilläggsbudget i denna proposition föreslås att

ytterligare 3 000 000 kr anvisas.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen att anslaget skall uppgå

till 12 800 000 kr. För åren 2003 och 2004 beräknas anslaget uppgå

till 9 010 000 kr respektive 9 190 000 kr. Från och med år 2002 görs

en permanent överföring om 6 900 000 kr från anslaget 3:1

Riksskatteverket under utgiftsområde 3 med anledning av det ändrade

ansvaret som central valmyndighet. Vidare sker, under förutsättning

att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens proposition om

ändringar i vallagen m.m., en permanent överföring om 900 000 kr från

anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 med anledning

av att Valmyndigheten tar över ansvaret för framställningen av

röstlängder och utdelandet av duplettröstkort m.m. Från och med år

2002 sker även en permanent överföring om 1 000 000 kr från anslaget

1:8 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2. För år 2002 görs därutöver

en engångsöverföring om 2 000 000 kr från anslaget 1:8 Kammarkollegiet

och en engångsöverföring om 2 000 000 kr från anslaget 46:1 Allmänna

val.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 46:5

Valmyndigheten skall uppgå till 12 800 000 kr budgetåret 2002.

Mediepolitik

Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television

samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna.

De statliga uppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande

av regler, tillståndsgivning och registrering. Till området hör

Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket,

Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå och Rådet mot

skadliga våldsskildringar samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio

AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB. Politikområdet består

av anslag under både utgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds

av kulturutskottet. Under utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för

anslagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd

till radio- och kassettidningar, Radio och TV-verket samt

Granskningsnämnden för radio och TV.

Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald,

massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga

inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Regeringen gör bedömningen att presstödet och stödet till radio- och

kassettidningar har stor betydelse för att bevara mångfalden på

dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Vidare

anför regeringen att verksamheterna vid Granskningsnämnden för radio

och TV, tillsammans med verksamheterna vid Statens biografbyrå och

Våldsskildringsrådet, fyller en viktig funktion i strävandena att

motverka skadligt medieinnehåll.

I budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, utg.omr. 17) föreslår

regeringen att ett nytt 9 kap. införs i radio- och TV-lagen (1996:844)

för att klargöra gällande lydelse av bestämmelserna. Till följd av ett

förbiseende som skedde i propositionen Kommersiell lokalradio (prop.

1999/2000:55, bet. 2000/01:KU22, rskr. 2000/01:222) finns det enligt

regeringen i dag två bestämmelser i radio- och TV-lagen med olika

lydelser som betecknas 9 kap. 10 §. Förslaget innebär enligt

regeringen inte någon ändring i sak. Av lagtekniska skäl föreslår

regeringen att hela nuvarande 9 kap. upphävs och ersätts med ett nytt

kapitel.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 5 790 000 kr till anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden budgetåret 2002.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (m)

om avveckling av Presstödsnämnden fr.o.m. budgetåret 2003.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden skall uppgå till 5 790 000 kr budgetåret 2002.

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga

stödet till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är

att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar.

Nämndernas verksamhet fungerar enligt regeringen väl och inga

förändringar av inriktningen på verksamheten föreslås för kommande år.

Riksrevisionsverket har haft anmärkningar i revisionsberättelsen

avseende Presstödsnämndens och Taltidningsnämndens verksamheter, som

enligt Riksrevisionsverket borde redovisas separat. Regeringen

beslutade i juni 2001 att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden kan

upprätta och lämna en gemensam delårsrapport för 2001 (dnr

Ku2001/1232/Me). I övrigt bereds frågan om Presstödsnämndens och

Taltidningsnämndens redovisningsformer vidare i Regeringskansliet.

Motionen

I motion K425 yrkande 3 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att riksdagen

beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 2003 och

att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av

Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna

anser att presstödet skall avvecklas helt fr.o.m. år 2003.

Presstödsnämnden kommer då inte längre att ha någon uppgift att fylla

och kan därmed avvecklas. Resterande uppgifter, såsom bevakning av

ännu återstående lån m.m. från Presstödsnämnden, kan till dess denna

verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till 5 790 000 kr

budgetåret 2002.

I motion K425 yrkande 3 (m) föreslås att Presstödsnämnden avvecklas

fr.o.m. år 2003. Förslaget är en följd av att motionärerna anser att

presstödet skall avvecklas. Utskottet delar emellertid inte

motionärernas uppfattning om avveckling av presstödet. Det saknas då

skäl att avveckla Presstödsnämnden. Motion K425 yrkande 3 (m)

avstyrks.

Ändrade presstödsregler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag om att ett särskilt distributionsstöd införs under år

2002 för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och

landsbygdsområden. Vidare föreslår utskottet att riksdagen

avslår motioner om tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar

med riksspridning (kd), om översyn av presstödsreglerna (s),

om att utvecklingsstödet skall utgå till alla

bidragsberättigade tidningar, dvs. även till

endagstidningarna (c), om särskilda medel för redaktionell

verksamhet på nationella minoritetsspråk (v) samt om översyn

av den idéburna organisationspressens villkor och ett

särskilt statligt stöd till denna press (kd).

Propositionen

Regeringen föreslår att ett särskilt distributionsstöd införs under år

2002 för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och

landsbygdsområden (yrkande 1). När det gäller stödets närmare

utformning anför regeringen följande. Presstödsnämnden bör bestämma

stödnivån för olika tidningar utifrån vad som är skäligt i det

enskilda fallet. Stödet får dock uppgå till högst 4 kr per

distribuerat exemplar för den kostnad som överstiger 6 kr. Om

tidningens sammanlagda kostnad per abonnent för distribution,

måndag-lördag, understiger 16 kr får stöd inte utgå.

Stödet skall finansieras från anslaget 27:2 Presstöd och får uppgå

till totalt högst 15 000 000 kr per år. Uppföljning och utvärdering av

stödets effekter på lördagsdistributionen, stödnivåer m.m. skall göras

av Presstödsnämnden inför ett eventuellt beslut om fortsättning av

stödformen.

Enligt regeringens bedömning finns ett behov av utvecklings- och

investeringsstöd inom delar av den driftsstödsberättigade dagspressen.

För att dessa tidningar långsiktigt skall kunna behålla sin ställning

på marknaden avser regeringen att år 2002 ta initiativ till ett

tillfälligt utvecklingsstöd. Stödet får uppgå till högst 15 000 000 kr

per år. Regeringen avser att ge Presstödsnämnden i uppdrag att lämna

förslag till riktlinjer för hur stödet skall fördelas.

Regeringen kommer för närvarande inte att vidta några åtgärder med

anledning av två remissbehandlade promemorior med förslag till hur en

tidning som varit berättigad till driftsstöd skall kunna få fortsatt

stöd under en begränsad tid, om tidningen inleder ett samarbete med en

annan tidning. Som skäl pekar regeringen på vad som framkommit under

beredningen av promemoriorna och på de övriga insatser som genomförts

och kommer att genomföras på presstödsområdet.

Övrigt

Den 14 juni 2001 gav regeringen Presstödsnämnden i uppdrag att

kartlägga och analysera situationen för medier som riktar sig till

främst invandrare och nationella minoriteter i Sverige (dnr

Ku2001/1542/Me). Arbetet skall ske i nära samverkan med Radio- och TV-

verket och Statens kulturråd och resultatet redovisas senast den 1 maj

2002.

Regeringen har vidare den 11 oktober 2001 uppdragit åt

Presstödsnämnden att senast den 20 december 2001 lämna förslag till

utformning av det ovan nämnda utvecklings- och investeringsstödet (dnr

Ku2001/2372/Me). Nämnden skall bl.a. lämna förslag på vilka slag av

utvecklingsinsatser och investeringar som skall vara stödberättigade,

stödnivåer samt vilka förutsättningar i övrigt som skall gälla för att

få del av stödet. Presstödsnämnden skall vidare lämna förslag till de

författningsmässiga förändringar som uppdraget föranleder.

Motioner

I motion K367 yrkande 3 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att

riksdagen begär ett förslag från regeringen om regler beträffande

tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och riksspridning.

Motionärerna konstaterar att tröskeleffekten i fråga om driftsstödet

för lågfrekventa dagstidningar med en upplaga som hamnar under gränsen

2 000 exemplar men överstiger 1 500 exemplar mildrats. I analogi

härmed anser motionärerna att lågfrekventa tidningar med riksspridning

vars upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar bör ges

oreducerat driftsstöd under en period av högst två år och att stödet

därefter avvecklas.

I motion K378 av Marie Granlund m.fl. (s) föreslås ett

tillkännagivande för regeringen om att se över presstödsreglerna.

Motionärerna framhåller att tidningsmarknaden håller på att radikalt

förändras och att en översyn av reglerna bör göras i syfte att

garantera mångfald, exempelvis genom ökat stöd eller mer flexibla

regler. Särskilt lyfter motionärerna fram de behov av stöd som finns

hos invandrar- och minoritetstidningar.

I motion K422 yrkande 2 av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås ett

tillkännagivande för regeringen om att utvecklingsstödet skall utgå

till alla bidragsberättigade tidningar, dvs. även till

endagstidningarna. Enligt motionärerna bör presstödet förenas med

särskilda insatser som underlättar tidningsföretagens möjligheter att

utveckla teknik och arbetsformer som är anpassade till den digitala

mediemarknaden och som kan möta framtidens krav. Motionärerna är

positiva till att regeringen avser att ta initiativ till ett

tillfälligt utvecklingsstöd, men framhåller att utvecklingsstödet bör

utgå till alla bidragsberättigade tidningar, inklusive

endagstidningarna.

I motion Kr420 yrkande 2 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

föreslås ett tillkännagivande för regeringen om att dagstidningar inom

ramen för presstödet bör ges möjlighet att söka särskilda medel för

redaktionell verksamhet på nationella minoritetsspråk. Motionärerna

menar att ett av de bästa sätten att stärka språket är genom

dagstidningarna. Regeringen gjorde i propositionen om nationella

minoriteter bedömningen att presstödsreglerna gav ett tillräckligt

stöd för samiska, finska och meänkieli. I dag finns det tre tidningar

som vänder sig till finnar och tornedalingar och som har presstöd,

nämligen

Viikkoviesti, Ruotsin Suomalainen och Haparandabladet. Det är enligt

motionärerna inte tillräckligt för att på sikt bevara och öka

kunskapen om språket bland de nationella minoriteterna. Dessutom är

utbredningen för dessa speciella tidningar inte särskilt stor. De

flesta har större intresse av den tidning som finns där vederbörande

är bosatt. Det behövs enligt motionärerna speciella insatser för att

stimulera andra och tredje generationens invandrare att läsa på sitt

modersmål. Därför anser motionärerna att regeringen bör återkomma med

förslag som syftar till att stimulera dagstidningar över hela landet

att publicera en eller flera sidor på minoritetsspråk.

I motion Kr423 yrkande 1 av Dan Kihlström m.fl. (kd) föreslås att

riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av den idéburna

organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt

statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.

Motionärerna menar - med hänvisning till Demokratiutredningen - att

den roll som organisationstidskrifter spelar i samhället har

försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken. Enligt

motionärerna finns det ett betydande antal tidningar och tidskrifter

som, utan något som helst offentligt stöd, ges ut av idéburna rörelser

och som faller mellan det befintliga presstödet och

kulturtidskriftsstödet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att införa ett särskilt

distributionsstöd under år 2002 för utdelning av dagstidningar på

lördagar i gles- och landsbygdsområden (yrkande 1).

Motion K367 yrkande 3 (kd) tar upp frågan om regler beträffande

tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och riksspridning.

Motionärerna anser att lågfrekventa tidningar med riksspridning vars

upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar skall ges

oreducerat driftsstöd under en period av högst två år och att stödet

därefter avvecklas. Enligt utskottets vid flera tillfällen redovisade

inställning (se bet. 2000/01:KU1), är det olämpligt att man genom

införandet av alltför många undantagsregler rubbar de generella

principer som ligger till grund för reglerna om ekonomiskt stöd till

dagspressen. Motion K367 yrkande 3 (kd) avstyrks.

I motionerna K378 (s) och Kr420 yrkande 2 (v) behandlas frågor om

invandrar- och minoritetstidningar m.m. Regeringen har gett

Presstödsnämnden i uppdrag att kartlägga och analysera situationen för

medier som riktar sig till främst invandrare och nationella

minoriteter i Sverige. Detta arbete bör inte föregripas. Motionerna

K378 (s) och Kr420 yrkande 2 (v) avstyrks.

Utformningen av det av regeringen i budgetpropositionen aviserade

tillfälliga utvecklingsstödet tas upp i motion K422 yrkande 2 (c).

Motionärerna anser att utvecklingsstödet skall utgå till alla

bidragsberättigade tidningar, dvs. även till endagstidningarna.

Regeringen har nyligen gett Presstödsnämnden i uppdrag att lämna

förslag till utformning av stödet. Nämnden skall bl.a. lämna förslag

på vilka slag av utvecklingsinsatser och investeringar som skall vara

stödberättigade, stödnivåer samt vilka förutsättningar i övrigt som

skall gälla för att få del av stödet. Enligt utskottets mening finns

det inte skäl att föregripa detta arbete. Motion K422 yrkande 2 (c)

avstyrks.

I motion Kr423 yrkande 1 (kd) föreslås att riksdagen begär att

regeringen låter göra en översyn av den idéburna organisationspressens

villkor och möjligheterna att genom ett särskilt statligt stöd

säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press. Kulturutskottet

avstyrkte förra året ett motsvarande motionsyrkande med konstaterandet

att det i dag finns en viss möjlighet för organisationstidskrifter att

erhålla stöd inom ramen för kulturtidskriftsstödet (bet. 2000/01:KrU5

s. 29). Med hänvisning till detta och då utskottet inte finner skäl

till förändringar av presstödet för att ge utrymme för de i motionen

åsyftade tidningarna och tidskrifterna avstyrks motion Kr423 yrkande 1

(kd).

Presstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar 515 029 000 kr till anslaget 27:2 Presstöd

budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen

avslår tre motioner där det föreslås en minskning av anslaget

i förhållande till regeringens förslag med 300 000 000 kr

(m), med 66 000 000 kr (kd) respektive med 415 000 000 kr

(fp) samt en motion om nivån på driftsstödet (kd). Utskottet

föreslår också att riksdagen avslår en motion (fp) om minskat

presstöd och fem motioner (samtliga m) om avveckling av

presstödet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till

515 029 000 kr budgetåret 2002.

Under år 2000 beviljades 75 tidningar driftsstöd. Av dessa var 51

lågfrekventa och 24 hög- och medelfrekventa tidningar. Driftsstödet

höjdes med 12 % och distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den 1 januari 2001.

Höjningarna, som regeringen anför är de kraf

Regeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara

mångfalden på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar.

Det är därför angeläget med fortsatta insatser på området anser regeringen.

Motioner

I motion K425 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget minskas med

300 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1) och att

riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2003

(yrkande 2). Enligt motionärerna gr

I motion K208 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för

regeringen om avveckling av presstödet. Motionären menar att tidningarna

skall anpassa sina utgifter efter inkomsterna samt utvecklas och ha den

volym läsarna efterfrågar. Presstödet

I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att anslaget

minskas med 415 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anför att de av principiella skäl är emot stödet och därför

vill se det kraftigt reducerat. Samma

I motion K425 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget minskas med 300

000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1) och att

riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2003 (

yrkande 2). Enligt motionärerna grundas regeringens inställning till

presstödet på en överdriven tilltro till stödets positiva effekter för

mångfalden, det fria ordet och den fria opinionsbildningen. Motionärerna

menar att det stora antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda

erfarenheter visar att presstödet till stor del har använts för att täcka

tidningarnas löpande utgifter i stället för till nödvändiga

rationaliseringar. Tidningarna har anpassat sig efter och blivit beroende

av presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Vidare

menar motionärerna att presstödet snedvrider konkurrensvillkoren, vilket

kan innebära att tidningar som drivs utan presstöd kan få ekonomiska

problem. De föreslår därför att presstödet skall avvecklas i två steg. För

budgetåret 2002 föreslår de en besparing på 300 000 000 kr. Det resterande

beloppet bör lyftas ur budgeten år 2003. Även i motion K243 yrkande 8 av Bo

Lundgren m.fl. (m) föreslås att riksdagen beslutar att avveckla presstödet.

I motion K208 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för

regeringen om avveckling av presstödet. Motionären menar att tidningarna

skall anpassa sina utgifter efter inkomsterna samt utvecklas och ha den

volym läsarna efterfrågar. Presstödet medför enligt motionären att

tidningarna anpassar sig för att få stödet. Även i motion K219 av Sten

Andersson och Ewa Thalén Finné (m) föreslås ett tillkännagivande för

regeringen om presstödet. Motionärerna anser att tidningar som inte klarar

verksamheten av egen kraft eller med stöd av intressenter bör minska eller

lägga ned verksamheten. Enligt motionärerna är det inte rimligt att

skattebetalarna med drygt en halv miljard kronor om året skall finansiera

på marknaden i praktiken osäljbara tidningar. Dessutom anser motionärerna

att presstödet är politiskt ensidigt då det till stor del utgår till

socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar. Enligt motionärerna

skall presstödet avvecklas. I motion K226 av Margareta Cederfelt (m)

föreslås att riksdagen beslutar att presstödet successivt avvecklas under

en period om tio år. Motionären anser att villkoren för nyhetsförmedling

skall vara lika oavsett distributionsform.

I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att

anslaget minskas med 415 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anför att de av principiella skäl är emot stödet och därför

vill se det kraftigt reducerat. Samma förslag förs även fram i motion Fi294

yrkande 9 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp). I motion Kr419 yrkande 2

av Ana Maria Narti m.fl. (fp) föreslås ett tillkännagivande för regeringen

om minskat presstöd. Motionärerna menar att dagstidningar är en omistlig

del i en fungerande demokrati, men att pressen också är en marknad som bör

fungera utan statliga bidrag. Enligt motionärerna innebär den förändrade

mediemarknaden att de särskilda skäl som gällde då presstödet infördes inte

längre är aktuella.

I motion K352 yrkande 2 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås

att anslaget minskas med 66 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. I motionen föreslås även att riksdagen godkänner vad i motionen

anförs om nivån för driftsstödet inom presstödssystemet (yrkande 1).

Motionärerna anser att presstödet har och har haft stor betydelse för den

publicistiska mångfalden, och de är positiva till regelförändringar som kan

underlätta rationaliseringar och därmed på sikt minska beroendet av

presstöd. Enligt motionärerna finns det en marginal på 81 000 000 kr i

anslaget efter tidningen Arbetets konkurs. Motionärerna stöder

distributionsstödet för lördagsutdelning, men anser att den övriga

marginalen skall dras in.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:2 Presstöd

skall uppgå till 515 029 000 kr budgetåret 2002.

Motionerna K425 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att anslaget skall uppgå

till 215 029 000 kr år 2002, K352 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det

föreslås en minskning av anslaget med 66 000 000 kr för år 2002, samt K395

delvis (fp) och Fi294 yrkande 9 delvis (fp), i vilka det föreslås en

minskning av presstödet med 415 000 000 kr för år 2002, avstyrks. Även

motion K352 yrkande 1 (kd) om nivån på driftsstödet avstyrks.

I motionerna K208 (m), K219 (m) och K243 yrkande 8 föreslås en avveckling

av presstödet. Motionärerna i motion K425 yrkande 2 (m) begär en avveckling

av presstödet fr.o.m. budgetåret 2003. En successiv avveckling av

presstödet under en period om tio år föreslås i motion K226 (m). I motion

Kr419 yrkande 2 (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om

minskat presstöd. Motionärerna menar att pressen bör fungera utan statliga

bidrag.

Vid behandlingen av i huvudsak motsvarande motionsyrkanden hösten 2000

konstaterade utskottet att det skett stora förändringar i medielandskapet

sedan presstödet infördes. Vidare anförde utskottet: "Enligt utskottets

uppfattning finns det, och kommer det under överskådlig tid alltjämt att

finnas, ett stort behov av statligt stöd till dagspressen för att värna

mångfalden och främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning" (

bet. 2000/01:KU1 s. 18). Utskottet, som inte finner skäl att nu göra någon

annan bedömning, avstyrker motionerna.

Stöd till radio- och kassettidningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 127 300 000 kr till anslaget 27:3 Stöd till radio- och

kassettidningar budgetåret 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar

skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2002.

Ersättning till tidningsföretag som ger ut radio- och kassettidningar

bidrar enligt regeringen till att synskadade och vissa andra grupper med

särskilda behov i hela landet får tillgång till innehållet i dagstidningar.

År 2000 gavs sammanlagt 88 dagstidningar ut som taltidningar (RATS-

tidningar, radiotidningar respektive kassettidningar). Det statliga stödet

anser regeringen är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen av

taltidningar.

Regeringen gör bedömningen att stödet till radio- och kassettidningar, i

förening med presstödet, har stor betydelse för att bevara mångfalden på

dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Regeringen

anser det därför angeläget med fortsatta insatser på området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 27:3 Stöd till

radio- och kassettidningar skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2002.

Radio- och TV-verket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 11 264 000 kr till anslaget 27:4 Radio- och TV-verket budgetåret

2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två motioner där det

föreslås en minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag

med 1 268 000 kr (m) respektive med 2 404 000 kr (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå

till 11 264 000 kr budgetåret 2002.

Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och

registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten

i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt

angiven myndighet. Enligt regeringens bedömning visar Radio- och TV-verket

för år 2000 goda resultat när det gäller att främja möjligheterna till

mångfald inom radio och television genom bl.a. tillsyn och bevakning av

utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket svarar för en snabb

och rättssäker tillståndsgivning. Arbetet med att följa utvecklingen inom

medierna och publicera relevant information om medieområdet bedömer

regeringen som fortsatt angeläget.

För arbetsuppgifter som har samband med reformeringen av den kommersiella

lokalradion anvisades Radio- och TV-verket 300 000 kr för år 2001. För år

2002 föreslår regeringen att ytterligare 500 000 kr anvisas för detta

ändamål.

Regeringen anför att Radio- och TV-verket de senaste åren har fått flera

nya uppgifter utan motsvarande medelstillskott och att verket därför

tillfördes 1 100 000 kr för arbetet med marksänd digital-TV år 2001. För år

2002 föreslår regeringen att verket tilldelas 770 000 kr för denna uppgift.

Från och med år 2003 beräknar regeringen att dessa arbetsuppgifter skall

kunna finansieras inom anslaget.

Motioner

I motion K422 yrkande 1 (delvis) av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att

anslaget minskas med 2 404 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Med hänvisning till att Radio- och TV-verket visar goda resultat när det

gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och television,

gör motionärerna bedömningen att den ökning som regeringen föreslår av

anslaget inte är nödvändig för att klara verksamheten.

I motion K425 yrkande 4 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget

minskas med 1 268 000 kr i förhållande till regeringens förslag, eftersom

motionärerna motsätter sig de ökningar av anslaget som regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:4 Radio- och

TV-verket skall uppgå till 11 264 000 kr budgetåret 2002. Motionerna K422

yrkande 1 delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget skall minskas med

2 404 000 kr jämfört med regeringens förslag, och K425 yrkande 4 (m), i

vilken det föreslås att anslaget skall minskas med 1 268 000 kr jämfört med

regeringens förslag, avstyrks.

Granskningsnämnden för radio och TV

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 8 964 000 kr till anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (

m) där det föreslås en minskning av anslaget med 1 590 000 kr i förhållande

till regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

skall uppgå till 8 964 000 kr budgetåret 2002.

Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att

programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-

sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i

utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska

allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ

. Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från

rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under

utgiftsområde 17. För år 2002 föreslås att 6 063 000 kr (68 %)

delfinansierar nämndens verksamhet. Enligt regeringens bedömning stämmer

nämndens efterhandsgranskning av innehållet i radio- och TV-sändningar

riktade till allmänheten överens med målet om att motverka skadliga inslag

i massmedierna.

De s.k. utbudsstudierna anser regeringen ger viktig information om

mångfalden och tillgången till ett varierat utbud i massmedierna. Nämndens

arbete med denna typ av rapporter bör enligt regeringen därför fortsätta.

För detta ändamål tilldelades Granskningsnämnden engångsvis 450 000 kr för

år 2001. Mot bakgrund av bedömningen att dessa studier nu bör fortsätta på

permanent basis föreslår regeringen för detta ändamål ett årligt belopp på

500 000 kr.

Enligt propositionen om radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 2000/01:

94) avser regeringen att under kommande tillståndsperiod ge

Granskningsnämnden i uppdrag att följa och utvärdera mångfalden i

nyhetsutbudet. Därför föreslår regeringen att nämnden tilldelas 250 000 kr

per år under en treårsperiod (åren 2002-2004) för detta ändamål.

Vidare föreslår regeringen att Granskningsnämnden anvisas 300 000 kr för

arbetsuppgifter som har samband med lokalradioreformen.

Motion

I motion K425 yrkande 5 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget

minskas med 1 590 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anser att reformeringen av den kommersiella lokalradion sker

på ett sätt som inte är acceptabelt i ett samhälle som värnar

yttrandefriheten och motsätter sig därför ökade anslag till

Granskningsnämnden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:5

Granskningsnämnden för radio och TV skall uppgå till 8 964 000 kr

budgetåret 2002. Motion K425 yrkande 5 (m), i vilken det föreslås att

anslaget minskas med 1 590 000 kr i förhållande till regeringens förslag,

avstyrks.

Samepolitik

Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en

del i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på

en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i

sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk

kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som

främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen

och bevaka att samiska behov beaktas.

Sametinget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 16 692 000 kr till anslaget 45:1 Sametinget budgetåret 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till 16 692

000 kr budgetåret 2002.

Regeringen anför att Sametingets övergripande mål inte kan uppfyllas

enbart genom Sametingets verksamhet, vilket kan innebära vissa svårigheter

att redovisa resultatet av detta övergripande mål. Sametinget har för

första gången redovisat effekterna av sin verksamhet. Man har också inlett

ett arbete med kvalitetssäkring, vilket inneburit att man nu har

indikatorer för kvalitetsbedömning. Enligt regeringen är det inom

verksamhetsgrenen samiska språk som redovisningen av effekter och kvalitet

är tydligast, även om kvalitetsredovisningen brister även här. Det är,

anser regeringen, således fortfarande svårt att bedöma om det tinget

åstadkommer är bra eller dåligt. Redovisningen av effekterna gör dock att

det är lättare än tidigare att få en bild av vad Sametinget åstadkommit.

Det finns mätbara effekter av kultur- och språkarbetet men knappast för de

övriga verksamhetsgrenarna. Språkarbetet är kostnadsmässigt den dyraste

grenen.

Regeringen anför att Sametinget behöver en resursförstärkning för att

hantera strukturfondsprogrammen mot bakgrund av att samerna fått egna

insatsområden i EU, mål 1 Norra Norrland och Södra skogslänen. Det

geografiska området är genom denna indelning avsevärt större än tidigare.

Det förväntas således en stor ökning av antalet ansökningar. Mål 6 har

handlagts med 1,5 anställda vilket visat sig underbemannat. För att klara

tillströmningen av ansökningar inklusive uppföljning och projektbesök har

Sametinget på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen

tillförts 1 600 000 kr. Detta tillskott bör enligt regeringen behållas även

fortsättningsvis.

En utredare tillsattes hösten 2000 för att göra en översyn av Sametingets

organisation med uppgift att bl.a. beakta behovet av en tydligare skillnad

mellan myndighet och folkvalt organ. Utredningen beräknas vara klar i juni

2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 45:1 Sametinget

skall uppgå till 16 692 000 kr budgetåret 2002.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.

Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa

verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning

enligt regeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen

Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,

Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m. samt Stöd till politiska

partier. I propositionen föreslår regeringen att det inrättas ett nytt

anslag som placeras i denna kategori, Expertgruppen för EU-frågor.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag

anvisar 592 325 000 kr till anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier

m.m. budgetåret 2002.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. skall uppgå till 592 325 000 kr budgetåret 2002.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten

till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU- parlamentariker,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom

Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även

kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt

samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom

bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget.

I anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver

ingår kostnader för riksdagens ledamöters datakommunikation (ISDN).

Riksdagsstyrelsen anför att verksamheten under år 2002 kommer att präglas

av riksdagsvalet. En ökning av kostnaderna är beräknade för

inkomstgarantier, pensioner, arvode m.m. sedan uppdraget upphört,

datakommunikation (ISDN) och resor. En budgetreserv med anledning av

svårigheterna att bedöma förändringar efter valet har avsatts. Vidare anför

riksdagsstyrelsen att bidraget för ledamöternas enskilda utrikes

studieresor har höjts med 10 000 kr per ledamot från nästa mandatperiod,

2002-2006, medan utskottens utrikes studieresor ligger på oförändrad nivå.

Enligt riksdagsstyrelsen är den föreslagna anslagsnivån i enlighet med

nivån för utgiftstaket som riksdagen tidigare beslutat.

Riksdagens arvodesnämnd

Riksdagens arvodesnämnd inrättades den 1 januari 1994 med uppgift att

bestämma arvodet för riksdagens ledamöter. Syftet var att så långt möjligt

undandra beslut om arvodets nivå från ledamöternas inflytande. De tre

ledamöterna i nämnden hämtas utanför riksdagen och skall enligt förarbetena

ha stor integritet, betydande erfarenhet av samhällslivet och goda insikter

i lönebildningen. Nämndens beslut kan inte överklagas.

Riksdagens arvodesnämnd beslutade den 18 september 2001 att

riksdagsledamöternas arvoden fr.o.m. den 1 oktober 2001 skall utgöra 41 500

kr per månad. Arvodesnivån bör enligt förarbetena bestämmas bl.a. med

hänsyn till löneutvecklingen för statsråden och för vissa statstjänstemän (

främst domare i den s.k. rådsklassen). Arvodesnämnden konstaterade i sitt

beslut att statsrådens arvoden har höjts med 3 000 kr per månad fr.o.m. den

1 juli 2001 men att något avtal för domargruppen inte förelåg ännu, dock

att motsvarande grupper statstjänstemän torde ha fått löneökningar med 3-4

%. Mot bakgrund härav fann arvodesnämnden att riksdagsledamöternas arvode

skulle höjas. Beslutet innebär att arvodet för riksdagsledamöterna och EU-

parlamentarikerna höjdes med 3,75 %.

Enligt uppgift från riksdagsförvaltningen uppgår de sammanlagda

kostnaderna för arvodeshöjningen till 2 774 429 kr för innevarande år och

till 11 097 719 kr för budgetåret 2002. I budgetförslaget för år 2002 har

det räknats med en arvodeshöjning på 3 %. De ökade kostnader som

arvodesnämndens beslut medför för åren 2001 och 2002 ryms enligt

riksdagsförvaltningen inom anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:2 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 592 325 000 kr budgetåret 2002.

Riksdagens förvaltningskostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag

anvisar 447 484 000 kr till anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med

riksdagsstyrelsens förslag godkänner investeringsplanen för perioden 2002-

2004 samt bemyndigar riksdagsförvaltningen dels att under år 2002 ingå

ekonomiska förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 84 000

000 kr under åren 2003-2004, dels att besluta om lån i Riksgäldskontoret

för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp

av 192 800 000 kr. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår en motion

(m) om att avhända sig ansvaret för tidningen R & D.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader skall uppgå till 447 484 000 kr budgetåret 2002.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration,

fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik,

förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.

Riksdagsstyrelsen framhåller att verksamheten under år 2002 kommer att

präglas av riksdagsvalet. Riksdagsförvaltningen kommer att prioritera

insatser för att förbereda mottagandet av nya ledamöter och effekter av

eventuella förändringar i partigruppernas storlek. Det innebär enligt

riksdagsstyrelsen anspråk på service och stöd i olika former samt på teknik

och lokaler, vilket avspeglas i riksdagsförvaltningens budgetförslag.

Vidare präglas budgetförslaget av ett antal större investeringar och

underhållsåtgärder på fastighetsområdet. Enligt riksdagsstyrelsen är den

föreslagna anslagsnivån i enlighet med nivån för utgiftstaket som riksdagen

tidigare beslutat.

De höjningar av avgifter för IT- och telefonibasdrifttjänst som

riksdagsförvaltningen aviserat till Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen på 1 500 000 kr samt till Riksdagens revisorer på 1

200 000 kr föreslås finansieras genom neddragning av motsvarande belopp på

ramanslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.

Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner

förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2002

-2004. Investeringar budgetåret 2002 beräknas uppgå till 93 400 000 kr,

vilket är en ökning jämfört med budgetåret 2001 då de beräknade

investeringarna uppgår till 71 200 000 kr.

Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningen att under år 2002 i fråga om ramanslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska förpliktelser avseende

reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kr under åren 2003-2004 och

bemyndigar riksdagsförvaltningen att för budgetåret 2002 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar

intill ett belopp av 192 800 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse beslutade inför budgetåret 1997 att

föreslå riksdagen att de byggnadsinvesteringar som avser förvärv och

ombyggnad av fastigheter och som tidigare finansierats genom anslag i

stället skulle finansieras genom lån i Riksgäldskontoret (prop. 1996/97:1

utg.omr. 1 s. 12). Riksdagen biföll förvaltningsstyrelsens förslag (bet.

1996/97:KU1). Riksdagsförvaltningens låneram hos Riksgäldskontoret uppgick

till 48 miljoner kronor år 1997, 28,6 miljoner kronor såväl år 1998 som år

1999 och 71,3 miljoner kronor år 2000. För innevarande år uppgår den

ackumulerade låneramen till 92,8 miljoner kronor.

Motionen

I motion K251 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) föreslås att riksdagen

beslutar att ge riksdagsförvaltningen i uppdrag att på lämpligt sätt

avhända sig ansvaret för R & D. Enligt motionärerna har tidningen på senare

tid valt att ha en något bredare profil och en högre grad av journalistisk

ambition. Motionärerna anser att tiden nu är mogen att ge tidningen en mer

självständig ställning, förslagsvis genom att riksdagen antingen genomför

en upphandling av en entreprenör som kan ge ut tidningen eller genom en

direkt försäljning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader skall uppgå till 447 484 000 kr budgetåret

2002.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2002-2004 (yrkande

3) och bemyndigar riksdagsförvaltningen dels att under år 2002 i fråga om

ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska

förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kr under

åren 2003-2004 (yrkande 4), dels att för budgetåret 2002 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar

intill ett belopp av 192 800 000 kr (yrkande 5).

Riksdagsstyrelsen har aktualiserat frågan om överväganden avseende

inriktning m.m. för tidningen Från Riksdag & Departement (se styrelsens

protokoll 2000/01:5). Frågan kommer att övervägas i ett förestående

utredningsarbete avseende informations- och kunskapsområdet (se styrelsens

protokoll 2001/02:1). Detta arbete bör inte föregripas. Utskottet avstyrker

därför motion K251 (m).

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag

anvisar 49 097 000 kr till anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen budgetåret 2002.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen skall uppgå till 49 097 000 kr budgetåret 2002.

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet

efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina

åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen

avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen

och 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för

Riksdagens ombudsmän.

Verksamhetsmålet för år 2002 är att, med bibehållen kvalitet i

ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt instruktionen, minska

ärendebalanserna och korta den genomsnittliga handläggningstiden eller

åtminstone hålla den på oförändrad nivå samt bedriva inspektionsverksamhet,

som har en klar rättssäkerhetsfrämjande effekt, i minst samma omfattning

som hittills.

En höjning med 1 500 000 kr har aviserats beträffande de avgifter som tas

ut av Riksdagens ombudsmän för IT- och telefonibasdrifttjänst.

Finansieringen sker genom en sänkning av anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader med motsvarande belopp.

Ett nytt kollektivavtal mellan Domstolsverket och Jusek rörande lönerna

för chefsdomare beräknas fr.o.m. år 2001 medföra lönekostnadshöjningar med

ca 2 miljoner kronor. Riksdagsstyrelsen avser att återkomma på

tilläggsbudget angående höjd anslagsnivå år 2002 för de beräknade

lönekostnadsökningarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:4 Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen skall uppgå till 49 097 000 kr budgetåret

2002.

Kungliga hov- och slottsstaten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 83 516 000 kr till anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (

c) där det föreslås en minskning av anslaget med 3 975 000 kr i förhållande

till regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall

uppgå till 83 516 000 kr budgetåret 2002.

Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella

funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från

anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent

fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare

betalas Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och

andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som

disponeras av konungen, från anslaget.

I tilläggsbudgeten för 2001 har regeringen föreslagit att anslaget ökas

med 1 900 000 kr. Som skäl har regeringen anfört att speciella insatser

behövs för driften av parkerna, framför allt Drottningholms slottspark, som

sedan 1991 är upptagen på FN:s världsarvslista. Även föremålsvården behöver

enligt regeringen förstärkas.

Motionen

I motion K422 yrkande 1 (delvis) av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att

anslaget minskas med 3 975 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anser att anslaget skall minskas så att det kommer ned i den

nivå som gällde före fjolårets höjning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:1 Kungliga

hov- och slottsstaten skall uppgå till 83 516 000 kr budgetåret 2002.

Motion K422 yrkande 1 delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget

minskas med 3 975 000 kr, avstyrks.

Regeringskansliet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 4 998 149 000 kr till anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår motioner

där det föreslås minskningar av anslaget i förhållande till regeringens

förslag med 423 000 000 kr (m), med 375 000 000 kr (kd), med 763 621 000 kr

(c) och med 475 000 000 kr (fp) samt en motion (m) om att inte öka anslaget

utöver påslag för pris- och löneomräkningar. Utskottet föreslår även att

motioner om medel för fortsatt diplomatisk närvaro i Lima, Tunis, Beirut

och Heliga Stolen (m, kd, c, fp) respektive (fp) skall avslås.

Utskottet föreslår därtill att riksdagen avslår motioner om förbud för

statsråd att "döpa" skattepengar med sina namn, om inrättande av en

djurskyddsminister, om principer för utrikesrepresentationen, dess

organisation, m.m., om ambassadernas verksamhet och om villkoren för

medföljare.

Bakgrund

Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:

100) att ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över

från utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till

utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av

Regeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på

ett mera ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att

tillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess

uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Utrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet

fann förslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med

principen en myndighet-ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det

samtidigt som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning

ges en sammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån

det behövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid

beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23

).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå

till 4 998 149 000 kr budgetåret 2002.

Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,

kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget fördelas mellan

Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio departementen,

Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror m.m.

). Anslaget finansierar fr.o.m. den 1 januari 2002 även

förvaltningskostnaderna för Utrikesdepartementet och de 104

utlandsmyndigheterna (2001-07-01) samt de drygt 400 honorärkonsulaten.

Redan i dag ingår dock utgifter för specialattachéer vid

utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikesdepartementet

som huvudman i Regeringskansliets anslag.

Under våren 2001 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Kostnaderna

för förberedelser och genomförande av ordförandeskapet för

Regeringskansliet ryms enligt regeringen inom de av riksdagen anvisade

ekonomiska ramarna. Regeringen anför att de 835 000 000 kr som riksdagen

tilldelade Regeringskansliet i extra medel beräknas att förbrukas i sin

helhet. Därtill uppges att myndigheten har gjort omprioriteringar av

ordinarie resurser för arbetet med ordförandeskapet i EU våren 2001.

Med anledning av Regeringskansliets ökade arbetsuppgifter beslutade

riksdagen vid behandlingen av 2001 års ekonomiska vårproposition att öka

anslaget med 160 000 000 kr för år 2002, ytterligare 80 000 000 kr för år

2003 samt ytterligare 100 000 000 kr för år 2004.

Den svenska utrikesförvaltningen har enligt regeringen förändrats kraftigt

under senare år i takt med att antalet länder och samarbetspartners har

blivit fler, bl.a. genom EU-medlemskapet, och att antalet forum att verka

inom har mångdubblats.

Regeringen anför att en omstrukturering i enlighet med planerade

prioriteringar och viljan att skapa utrymme för nysatsningar har lett till

följande förändringar i utrikesrepresentationen. Fyra utlandsmyndigheter

kommer att avvecklas under senare delen av år 2001, nämligen ambassaderna i

Lima, Tunis, Beirut och vid Heliga Stolen. Den sistnämnda ersätts med en

Stockholmsbaserad ambassadör. Ambassaden i Kuwait flyttas till Abu Dhabi.

Avsikten är att senare upprätta ett generalkonsulat i Kaliningrad.

Generalkonsulatet i Istanbul bibehålls och förstärks med ett center,

finansierat delvis av biståndsmedel, för att främja kontakterna mellan

Sverige och Turkiet. Ambassaderna i Dhaka, Kampala, Lusaka, Managua och

Colombo koncentrerar i fortsättningen sin verksamhet till främst

biståndsfrågor, vilket medför att Sida i ökad omfattning kommer att stå för

driftskostnaderna. Dessutom reduceras antalet utsända tjänstemän vid ett

femtontal utlandsmyndigheter.

Vidare anför regeringen att det ingicks ett femtiotal överenskommelser med

andra Schengenstater om samarbete på viseringsområdet inför Sveriges

operativa inträde i Schengen i mars 2001.

Motioner

Anslaget m.m.

I motion K398 yrkande 1 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget

minskas med 2 295 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anser att inte Regeringskansliet bör byggas ut så som

regeringen föreslår. Därutöver anser de att det extra anslag som

innevarande år utgår till följd av ordförandeskapet i EU bör avvecklas helt

. Vidare anser motionärerna att en särskild upplysningskampanj om

kommunismens brott mot mänskligheten bör genomföras. För detta ändamål

anser de att 20 000 000 kr bör anslås för år 2002. Motionärerna anser

därtill att anslagen till Regeringskansliet och utrikesförvaltningen inte

borde ha slagits samman och att utrikesförvaltningen skall återföras till

utgiftsområde 5. I motion U344 (m) föreslår samma motionärer att riksdagen

till utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget för utrikesförvaltningen för

år 2002 anvisar 65 000 000 kr mer än regeringen även om riksdagen inte

beslutar att återföra anslagen för utrikesförvaltningen till utgiftsområde

5 Internationell samverkan. Med hänsyn taget till att riksdagen inte nu kan

ta ställning till förslaget att återföra utrikesförvaltningen till

utgiftsområde 5, innebär motionärernas förslag sammantaget en minskning av

anslaget med 423 000 000 kr budgetåret 2002 jämfört med regeringens förslag

.

I motion K228 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för

regeringen om att inte öka anslaget till Regeringskansliet utöver påslag

till pris- och löneomräkningar. Motionären anser det vara en

felprioritering att satsa på Regeringskansliet när andra myndigheter och

institutioner som polisen och sjukvården har fått genomgå kraftiga

besparingar.

I motion K352 yrkande 2 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås

att anslaget minskas med 375 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. Motionärerna anser att satsningen på Regeringskansliet - utom

såvitt avser ordförandeskapet i EU - har varit obefogat omfattande.

Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan enligt motionärerna

mycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar utan

att ytterligare resurser tillförs. Den föreslagna resursförstärkningen på

160 000 000 kr för år 2002 anser motionärerna inte bör genomföras. Dessutom

bör besparingar på det som tidigare utgjorde Regeringskansliet göras med

250 000 000 kr. Den del av Regeringskansliet som rör utrikesförvaltningen

bör enligt motionärerna tillföras 35 000 000 kr för beskickningarna i Lima,

Tunis, Beirut och vid Heliga Stolen.

I motion K422 yrkande 1 (delvis) av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att

anslaget minskas med 763 621 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anför att Regeringskansliet fortsätter att ligga på en

orimligt hög nivå trots att EU- ordförandeskapet är förbi. Vidare menar de

att tidigare departementssammanslagningar borde ge minskade kostnader.

Dessutom anser motionärerna att det är nödvändigt och fullt genomförbart

med allmänna besparingar inom Regeringskansliet.

I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att

anslaget minskas med 475 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Samma förslag framförs även i motion Fi294 yrkande 9 (delvis) av Lars

Leijonborg m.fl. (fp). Motionärerna anser att Regeringskansliet vuxit sig

alltför stort. Det finns enligt motionärerna ingenting som motiverar den

nuvarande storleken varför besparingar bör kunna ske på anslaget.

Motionärerna anser att 25 000 000 kr inom anslaget 90:5 bör avsättas för

att kunna behålla Sveriges ambassader i Lima, Tunis, Beirut och vid Heliga

Stolen. Sistnämnda åsikt förs även fram i motion Fi294 yrkande 24 (fp).

I motion K302 yrkande 2 av Göran Lennmarker m.fl. (m, kd, c, fp) föreslås

ett tillkännagivande för regeringen om att avsätta tillräckliga resurser

för att möjliggöra fortsatt diplomatisk närvaro i Beirut, Lima, Tunis och

vid Heliga Stolen.

I motion K210 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att riksdagen beslutar att

förbjuda statsråd eller statsministrar att "döpa" våra skattepengar med

sina namn. Motionären anser att den socialdemokratiska regeringen på senare

år har försökt "lura" svenska folket att man har egna pengar som man

underdånigt välvilligt skickar ut till folket, t.ex. Persson-pengar, trots

att det rör sig om skattemedel. Riksdagen bör enligt motionären "stoppa

detta falska PR- spel".

I motion MJ418 yrkande 3 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) föreslås ett

tillkännagivande för regeringen om en djurskyddsminister. Motionärerna

anser att det saknas en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i

stort och att en djurskyddsmyndighet därför bör inrättas som ser till att

djurskyddslagen följs. Som en följd av detta menar motionärerna att det bör

finnas en särskild djurskyddsminister för att ge djurskyddsfrågan den tyngd

den förtjänar i regeringen.

Utrikesförvaltningen

Principer för utrikesrepresentationen, dess organisation, m.m.

I motion K302 yrkande 3 av Göran Lennmarker m.fl. (m, kd, c, fp) föreslås

ett tillkännagivande för regeringen om översyn av vilka principer som skall

gälla för den svenska utrikesrepresentationen. Enligt motionärerna är det

viktigt att förhindra en planlös och drastisk nedrustning av

utrikesförvaltningen. Den föreslagna översynen bör ske i samråd med

riksdagen. Även i motion K241 av Henrik Westman (m) föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om principer för förändringar av

utrikesrepresentationen. Motionären anser att riksdagen på ett mer aktivt

sätt än för närvarande bör få möjlighet att ta del i beslut om förändringar

av utrikesrepresentationen och att det därför bör övervägas nya

beslutsformer som innebär att riksdagen skall höras i fråga om inrättande

eller nedläggning av utlandsmyndigheter. För att ytterligare stärka

riksdagens ställning bör det enligt motionären anges som anslagsvillkor

vilka ambassader som skall finnas.

I motion K242 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslås ett

tillkännagivande för regeringen om att avskaffa ambassadörer i andra EU-

länder. Motionären anför att EU på det utrikespolitiska området ofta talar

med en tunga och att EU t.om. har en "utrikesminister" som skall samordna

politiken. Enligt motionären bör Sverige därför ta initiativ inom ramen för

det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder avskaffar

systemet med att ha ambassadörer i varandras länder.

I motion U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås tillkännagivanden

för regeringen om att utreda dels hur svenska handelsfrämjande organ kan

integreras med vissa svenska ambassader i utlandet (yrkande 10), dels om

det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler s.k. nordiska

ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner (yrkande 11). När det

gäller den första frågan pekar motionärerna som jämförelse på de s.k.

biståndsambassaderna. Beträffande den andra frågan menar motionärerna att

satsningen på en gemensam nordisk ambassadanläggning i Berlin har varit

lyckosam. I motionen föreslås också ett tillkännagivande till regeringen om

att Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-diplomatin

med samlokalisering och underlag för politiska beslut (yrkande 12).

Motionärerna framhåller att ett ökat samarbete kring diplomatin växer fram

inom EU, särskilt EG-kommissionen förbättrar sin förmåga att göra viktiga

analyser och ökar sin representativa roll. Detta bör Sverige som EU-medlem

dra nytta av. Likaså bör Sverige utnyttja EU-kontor i länder där Sverige i

dag saknar representation. I framtiden kan det enligt motionärerna bli tal

om att "slå ihop" ambassader med EU- medlemmar på liknande sätt som de

nordiska ambassaderna i Berlin.

Ambassadernas verksamhet

I motion U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) behandlas frågor om MR-

attachéer och miljöattachéer. Motionärerna anser det vara av största vikt

att främjandet av mänskliga rättigheter genomsyrar hela den

utrikespolitiska verksamheten. På liknande sätt som beträffande

militärattachéer bör Sverige enligt motionärerna ha MR-attachéer

utplacerade på viktiga och strategiska ambassader. Därför bör möjligheterna

att tillsätta MR-attachéer vid de utrikesrepresentationer där bevakning av

MR-frågorna är av speciell betydelse utredas (yrkande 8). Lika viktigt

menar motionärerna att bevakningen av globala miljöfrågor är, varför

möjligheterna att tillsätta miljöattachéer vid de utrikesrepresentationer

där miljöfrågorna är av speciell betydelse bör utredas (yrkande 9).

I motionerna MJ520 yrkande 30 (kd) och MJ523 yrkande 15 (kd) föreslås

tillkännagivanden för regeringen om vikten av skoglig kompetens och

resurser vid svenska beskickningar utomlands.

Villkoren för medföljare

I motion K234 av Ulla-Britt Hagström (kd) föreslås ett tillkännagivande

för regeringen om de ekonomiska förhållandena för medföljare till UD-

anställda i utrikestjänst. Motionären begär åtgärder som förstärker

ställningen för denna grupp i olika avseenden, bl.a. när det gäller

pensionsvillkor. Särskilt framhåller motionären den otrygghet det innebär,

t.ex. i samband med skilsmässa, att vara ekonomiskt beroende av en annan

person.

Också i motion K403 av Gustaf von Essen (m) framförs förslag rörande

villkoren för medföljare inom utrikesförvaltningen. I yrkande 6 framhålls

att det krävs samlade åtgärder för att förbättra villkoren för medföljare

inom utrikesförvaltningen.

Den sistnämnda motionen, K403 (m), går även in på enskilda aspekter

beträffande medföljarnas situation. Sålunda föreslås tillkännagivanden för

regeringen om att verka för att antalet bilaterala avtal om arbetstillstånd

för UD-medföljare utökas (yrkande 1), att verka för en ökad jämställdhet i

arbetet för bättre villkor för UD-medföljare (yrkande 2), att UD-medföljare

skall få rätt att kvarstå i det s.k. SGI-systemet i minst tolv år (yrkande

3), att UD-medföljare skall få rätt att kvarstå i a-kassan under hela den

tid som respektive make eller motsvarande tjänstgör utomlands (yrkande 4)

och att de medföljande barnen bör likställas med andra svenska ungdomar när

det gäller socialt skyddsnät, högre utbildning, körkort, ID-handlingar m.m.

(yrkande 5).

Utrikesutskottets yttrande

När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utrikesutskottet följande.

Det statsfinansiella läget har medfört krav på prioriteringar och

omfördelning av resurser inom utrikesförvaltningen. Till följd härav har

beslut fattats bl.a. om nedläggning av ambassaderna i Beirut, Lima, Tunis

och vid Heliga Stolen. Enligt vad utskottet erfarit är det aktuellt med

ytterligare besparingsåtgärder, främst av administrativ karaktär, för att

inom anvisade ramar möta de krav verksamheten ställer.

Såvitt utskottet kan bedöma saknas förutsättningar för att tillföra de

medel till utgiftsområde 1 som skulle krävas för att möjliggöra diplomatisk

närvaro i form av ambassader i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga Stolen.

Enligt utskottets mening ankommer det ej på utskottet att pröva möjligheten

av omfördelning av medel inom utgiftsområde 1 till uppnående av de syften

motionärerna eftersträvar.

Under givna förutsättningar anser utskottet att motionerna U344 (m), K302

(m, kd, c, fp) yrkande 2, Fi294 (fp) yrkande 24 och K395 (fp) (delvis) bör

avstyrkas.

I fråga om principer för utrikesrepresentationen, dess organisation, m.m.

uttalar utrikesutskottet att frågan om upprättande och nedläggning av

utlandsmyndigheter behandlades i betänkande 1997/98:UU23 och att

utrikesutskottet därvid anförde bl.a. följande:

Sedan länge tillämpas en ordning där regeringen i budgetpropositionen,

under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan,

redogör för de överväganden som varit styrande i regeringens beslut

beträffande upprättande och nedläggning av utlandsmyndigheter. Utskottet

har funnit denna ordning, med en detaljerad och utförlig diskussion kring

dessa frågor, tillfredsställande. Utskottet har kunnat konstatera (bet.

1996/97:UU1) att nedläggning av myndigheter har föregåtts av en mycket

noggrann prövning inom Utrikesdepartementet, med deltagande av samtliga

berörda avdelningar. I detta sammanhang har olika intressen och

prioriteringar vägts mot varandra.

Mot bakgrund av de återkommande föredragningar som representanter för

departementet håller för utskottet har utskottet inte haft några

principiella invändningar mot att regeringen tillerkänts beslutsrätt i

dessa frågor. Utskottet har därför inte sett anledning att utnyttja de

möjligheter som tillkommer riksdagen som ett utflöde av finansmakten, dvs.

att genom anslagsvillkor knutna till budgetbeslutet, föreskriva hur Sverige

närmare bör vara representerat utomlands.

Med beaktande av den ökande internationaliseringen och de allt snabbare

omvärldsförändringarna förefaller det dock utskottet rimligt att riksdagen

informeras tidigare, inom ramen för den nuvarande beslutsprocessen. Genom

att riksdagens synpunkter efterfrågas på ett tidigt stadium skulle man

kunna uppnå att beslut i dessa svåra avvägningsfrågor kom att vila på

största möjliga politiska majoritet. Utskottet utgår från att så kommer att

ske. Utskottet ser dock inte anledning att närmare föreskriva hur detta

skall ske, utan förutsätter att regeringen finner det möjligt att innan

beslut fattas i dessa frågor, inom ramen för budgetprocessens olika steg,

närmare konsultera utskottet och riksdagen om beslutsförutsättningarna.

I enlighet med utskottets sålunda framförda synpunkter begärde utskottet

under riksmötet 2000/01, mot bakgrund av då aktuella nedläggningsbeslut,

konsultationer med företrädare för Utrikesdepartementet om de övergripande

principerna för var Sverige bör vara representerat utomlands. Vid

konsultationerna kunde enighet uppnås kring vilka principer som bör gälla,

men däremot förekom olika uppfattningar om deras tillämpning. Utskottet har

inhämtat att Utrikesdepartementet, som följd av framförda synpunkter från

flera riksdagspartier, har uppdragit åt Statskontoret att göra en mera

ingående utredning om hur de övergripande principerna skall kunna tillämpas

. Uppdraget skall redovisas i början av 2002. Enligt utskottets mening bör

samrådsförfarandet med Utrikesdepartementet återupptas när resultatet av

Statskontorets utredning föreligger.

Enligt utskottets uppfattning kan motionerna K302 (m, kd, c, fp) yrkande 3

och K241 (m) besvaras med vad som ovan anförts.

Vidare anför utrikesutskottet att man ser positivt på det faktum att det

sker ett nära samarbete mellan EU-ländernas ambassader och kommissionens

kontor i framför allt länder utanför EU-området, vilket bidrar till bättre

informationsutbyte och ger större möjlighet att uppnå koordinerade insatser

. Ambassaden för den stat som för tillfället är ordförande i EU spelar

därvid en särskilt central roll. Ökat samarbete kan också underlättas genom

samlokalisering av kanslier, vilket enligt utskottets information är en

fråga som fortlöpande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet.

Även inom EU fyller ambassaderna fortsatt en viktig funktion, vilket bl.a.

framgår av den höga efterfrågan som ställs på ambassadernas verksamhet.

Även här sker samordning och samarbete med andra EU- länders ambassader och

kommissionens representationskontor i respektive stationeringsland. Nyttan

av dessa kontakter är enligt utskottets mening stor och underlättar de

svenska utlandsmyndigheternas arbete.

I övrigt måste hänsyn tas till det faktum att en stor del av ambassadens

verksamhet är av bilateral natur och sådan att man svårligen kan överlåta

åt ett annat lands representant att utföra sysslorna. För Sveriges del

gäller det exempelvis främjande av svensk export och kultur,

turistinformation, service och programläggning åt större tillresta svenska

delegationer från såväl offentlig som privat sektor, bilaterala

tvistefrågor, m.m.

Enligt utskottets uppfattning kan motion U351 (kd) yrkande 12 besvaras med

det anförda. Motion K242 (m) bör enligt utskottets mening avstyrkas.

Beträffande frågan om integrering av svenska handelsfrämjande organ med

vissa av Sveriges ambassader i utlandet konstaterar utrikesutskottet

inledningsvis att det är en angelägen uppgift för hela den svenska

utrikesrepresentationen att främja svensk export. Den handels- och

exportfrämjande verksamheten inom utrikesförvaltningen utförs redan i nära

samarbete med andra organ inom detta område, t.ex. Sveriges exportråd.

Exportrådet får, med författningsstöd, även planera och leda

exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.

Utlandsmyndigheterna samarbetar ofta med handelssekreterare eller annan

organisation som stöds av Exportrådet för att gemensamt ge service och

förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. Huvudansvaret för det

operativa exportfrämjandet ligger ofta på handelskontoret, medan

beskickningen har det övergripande ansvaret för Sverigefrämjande

aktiviteter. Möjligheterna för kontaktskapande och informationsförmedling

tas till vara i detta ömsesidiga samarbete. I de länder där det inte finns

handelskontor eller liknande organ har ambassaderna huvudansvar för att

främja svensk export. Det förekommer även att Exportrådet finansierar

personal på svenska ambassader, för att komplettera de resurser som satsas

på exportfrämjande.

Enligt utskottets mening kan motion U351 (kd) yrkande 10 besvaras med det

anförda.

När det gäller samma motionärers förslag om att utreda om fler s.k.

nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner kan upprättas

eller samordnas anför utrikesutskottet följande. Det exempel som

motionärerna anger, anläggningen i Berlin, är en samlokalisering av de fem

nordiska ambassaderna i en gemensam byggnad. Projektet blev möjligt genom

att värdlandet flyttade huvudstaden från Bonn till Berlin, varvid samtliga

nordiska länder ställdes inför problemet att finna nya ambassadlokaler.

Enligt utskottets bedömning får förutsättningarna i det enskilda fallet

avgöra om en samlokalisering anses lämplig och kostnadseffektiv. Redan i

dag sker samlokalisering med ett eller flera andra nordiska länder på ett

antal orter, exempelvis Sarajevo, Jakarta, Dar es Salaam, Lusaka, Maputo,

Nairobi, Dhaka och Windhoek. Även nordiska konsulat samarbetar i många fall

nära i konsulära och administrativa frågor och utnyttjar ibland samma

lokaler. Utskottet ser positivt på detta och anser att möjligheten till

samlokalisering med andra nordiska länder bör beaktas och utnyttjas när

lämpligt tillfälle uppstår.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion U351 (kd) yrkande 11 kan

besvaras.

Utrikesutskottet konstaterar beträffande ambassadernas verksamhet

inledningsvis att frågor kring de mänskliga rättigheterna lyfts fram av

Sverige i ett stort antal sammanhang, inte minst inom ramen för de

bilaterala relationerna, där ambassaderna för fram den svenska regeringens

ståndpunkter. Ambassaderna svarar för kontinuerlig bevakning i frågor som

rör mänskliga rättigheter och ombeds varje år inkomma med en större rapport

som skildrar MR-situationen i respektive stationeringsland. I de länder där

MR-situationen är särskilt svår ges dessa frågor vanligtvis högre prioritet

, vilket styrs genom utlandsmyndighetens verksamhetsplanering. Den utsände

tjänsteman som ansvarar för MR-bevakning får stöd och instruktioner från

Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och

traktaträtt. Utskottet kan således konstatera att svenska

utlandsmyndigheter redan i dag bevakar MR-frågorna och att rapporteringen

härom är omfattande.

Med vad ovan anförts avstyrker utskottet motion U351 (kd) yrkande 8.

Angående utrikesförvaltningens verksamhet på miljöområdet konstaterar

utrikesutskottet att verksamheten är omfattande och att miljöfrågorna

spelar en framträdande roll i bl.a. EU-samarbetet. Utskottet har inhämtat

att flera ambassader i Asien, Latinamerika och Afrika redan i dag har

utsänd personal med särskilt ansvar för miljö- och naturbruk. Även de

svenska biståndsinsatserna syftar till en hållbar utveckling, och svenska

beskickningar deltar aktivt i marknadsföring av svensk miljöteknik.

I sammanhanget finns också skäl att uppmärksamma de omvärldsanalyser som

gjorts och den verksamhet som över åren bedrivits på området av Sveriges

tekniska attachéer, vars verksamhet, inklusive de egna kontoren i

Washington, Los Angeles och Tokyo, sedan den 1 januari 2001 har integrerats

in i den nya statliga myndigheten Institutet för tillväxtpolitiska studier

(ITPS).

Utskottet kan därför konstatera att det som motionärerna efterfrågar redan

görs, om än i andra organisatoriska former än vad som föreslås i motionen.

Enligt utskottets uppfattning kan motionerna MJ520 (kd) yrkande 30 och

MJ523 (kd) yrkande 15 besvaras med det anförda. Motion U351 (kd) yrkande 9

bör enligt utskottets mening avstyrkas.

När det gäller medföljarfrågor anför utrikesutskottet följande. Utskottet

kan inledningsvis konstatera att de medföljandes situation ur flera

perspektiv är problematisk och följer därför de ansträngningar som görs för

att förbättra förhållandena. Utskottet har från Utrikesdepartementet, men

även från annat håll, fått information som bekräftar de svårigheter som

råder för denna grupp.

Utskottet har noterat att pensionsfrågan är en av de viktigaste och

svåraste medföljarfrågorna. Utrikesdepartementet betalar en pensionspremie

till medföljarna varje utlandsmånad som en kompensation för lågt

pensionsutfall. Pensionskompensationen är dock inte heltäckande utan måste

vanligtvis kompletteras med privata försäkringar.

För att hjälpa medföljarna att förbli attraktiva på arbetsmarknaden lämnas

bidrag till kompetensutveckling, och därutöver anordnas bl.a. seminarier

för medföljare. Ett informellt medföljarnätverk, Utrikes Marknadstjänster,

UDM, har startats för att ytterligare förbättra arbetsmöjligheterna för

medföljare. Utrikesdepartementet har en tjänsteman som samordnar de frågor

som rör medföljargruppen, i nära samarbete med medföljarföreningen, SAK,

och även på utlandsmyndigheterna finns kontaktpersoner för medföljarfrågor.

Beträffande arbetstillstånd för medföljare kan utskottet konstatera att

Sverige hittills ingått bilaterala avtal om arbetstillstånd för medföljare

till tjänstemän vid diplomatisk beskickning, konsulat eller vid

internationell organisation med USA, Kanada, Chile och Australien. Svenska

medborgare har dessutom rätt att arbeta i EU-länderna samt, genom EES-

avtalet, i Norge, Island och Liechtenstein. Uppgifter från

Utrikesdepartementet bekräftar att departementet aktivt arbetar för att få

fram ytterligare bilaterala avtal, bl.a. med Israel, som förbättrar

medföljarnas möjligheter att ta anställning i stationeringslandet.

Även avseende jämställdhetshänsyn i medföljarfrågor har departementet

uppmärksammat de problem som föreligger. Statistik från augusti 2001 visar

att endast 35 % av de kvinnliga tjänstemännen åtföljs av medföljare medan

motsvarande siffra för manliga tjänstemän är 77 %. Utskottet har erfarit

att departementet mot bakgrund av dessa siffror internt avser att utreda de

orsaker som ligger till grund för detta, i syfte att vidta lämpliga

åtgärder.

I fråga om medföljares sjukpenninggrundande inkomst noterar utskottet att

Utrikesdepartementet instämmer med motionärerna i att de medföljandes

ekonomiska trygghet skulle förbättras avsevärt om de finge stå kvar i det s

.k. SGI-systemet, under perioden utomlands.

Avseende arbetslöshetsförsäkring för UD-medföljare har utskottet inhämtat

följande information och förtydligande. Bestämmelsen i

arbetslöshetsförsäkringslagen (16 § 7 ALF) innebär bl.a. att den tid då den

medföljande UD-maken varit bosatt utomlands skall betraktas som

överhoppningsbar under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Enligt

17 a § ALF, som gäller fr.o.m. februari 2001, får emellertid den

överhoppningsbara tiden bara omfatta sju år i sträck. Utrikesdepartementet

ser tidsbegränsningen som ett problem mot bakgrund av att departementet av

bl.a. besparingsskäl förlängt stationeringsperioderna till att vara upp

till tio år. Det innebär att vissa medföljare kommer att vara utomlands i

åtta till tio år i sträck, varvid de förlorar sin möjlighet till a-kassa

vid återkomsten till Sverige. Även i fråga om de medföljande barnens

situation och rättigheter tillstår Utrikesdepartementet att det förekommer

flera problem, som man i samarbete med andra ansvariga myndigheter försöker

åtgärda.

De problem rörande de medföljandes situation som tas upp i motionerna är

angelägna inte minst med tanke på de berörda, men också från mera allmänna

utgångspunkter eftersom de långsiktigt har betydelse för

utrikesförvaltningens personalförsörjning och därmed för hur Sverige kommer

att representeras och uppfattas i utlandet.

Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att Utrikesdepartementet och

andra berörda myndigheter fortsätter sina ansträngningar att finna

lösningar till de problem som drabbar medföljare, inklusive barn. Utskottet

avser även fortsättningsvis, bl.a. inom ramen för sin verksamhet med

uppföljning och utvärdering, att följa utvecklingen i dessa frågor.

Utskottet vill i denna del avslutningsvis påpeka, att även om motionerna

fokuserar på förhållandena för diplomatisk personal är det angeläget att

motsvarande problem också uppmärksammas vad avser andra kategorier utsänd

personal.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motionerna K234 (kd) och K403 (m)

yrkandena 1-6 kan besvaras.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 4 998 149 000 kr budgetåret 2002.

Utskottet avstyrker motionerna K398 yrkande 1 (m) och U344 (m) enligt vilka

det sammantaget bör göras en besparing på anslaget med 423 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag. Vidare avstyrker utskottet motionerna

K352 yrkande 2 delvis (kd) och K422 yrkande 1 delvis (c) samt K395 delvis (

fp) och Fi294 yrkande 9 delvis (fp) där det föreslås minskningar av

anslaget i förhållande till regeringens förslag med 375 000 000 kr, 763 621

000 kr respektive 475 000 000 kr. Även motion K228 (m) om att inte öka

anslaget utöver påslag för pris- och löneomräkningar avstyrks.

Utskottet delar utrikesutskottets bedömning att det saknas förutsättningar

för att tillföra de medel till utgiftsområde 1 som skulle krävas för att

möjliggöra diplomatisk närvaro i form av ambassader i Beirut, Lima, Tunis

och vid Heliga Stolen. Utskottet finner inte heller skäl att ange närmare

villkor för hur anslaget till Regeringskansliet skall disponeras i detta

avseende. Motionerna K302 yrkande 2 (m, kd, c, fp) och Fi294 yrkande 24 (fp

) avstyrks.

I motion MJ418 yrkande 3 (mp) föreslås att det skall finnas en särskild

djurskyddsminister för att ge djurskyddsfrågan tyngd i regeringen. Detta är

emellertid en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.

Motionen avstyrks. Även motion K210 om förbud för statsråd att "döpa"

skattepengar med sina namn avstyrks.

När det gäller frågorna om principer för utrikesrepresentationen, dess

organisation, m.m. ställer sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har

anfört. Motionerna K302 yrkande 3 (m, kd, c, fp), K241 (m), K242 (m) och

U351 yrkandena 10-12 (kd) avstyrks.

Även beträffande ambassadernas verksamhet och villkoren för medföljare

ställer sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna

U351 yrkandena 8 och 9 (kd), MJ520 yrkande 30 (kd), MJ523 yrkande 15 (kd),

K234 (kd) och K403 yrkandena 1-6 (m) avstyrks.

Stöd till politiska partier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

anvisar 145 200 000 kr till anslaget 90:6 Stöd till politiska partier

budgetåret 2002. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två

motioner (båda fp) där det föreslås en minskning av anslaget i förhållande

till regeringens förslag med 30 000 000 kr. Utskottet föreslår också att

riksdagen avslår en motion (m) om avveckling av partistödet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall

uppgå till 145 200 000 kr budgetåret 2002.

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas

stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o

.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som

i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen,

lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till

sin nuvarande nivå år 1996.

Med anledning av engångsvisa omprioriteringar inom utgiftsområdet föreslås

i propositionen att anslagsnivån för innevarande år sänks med 10 000 000 kr

.

Motioner

I motion K201 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås ett tillkännagivande för

regeringen om att avveckla partistödet. Enligt motionären har det totala

partistödet utvecklats kraftigt de senaste åren, vilket försvårar för nya

partier att slå sig fram. Motionären anser att utvecklingen förstärker det

som kallas politikerförakt och att en nedtrappning av stödet bör ske.

I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att

anslaget minskas med 30 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Samma förslag framförs även i motion Fi294 yrkande 9 (delvis) av Lars

Leijonborg m.fl. (fp). Motionärerna anser det viktigt att alla delar av

samhället är med och sparar och föreslår därför en mindre besparing på

partistödet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:6 Stöd till

politiska partier skall uppgå till 145 200 000 kr budgetåret 2002.

Utskottet avstyrker motionerna K395 delvis (fp) och Fi294 yrkande 9 delvis

(fp), enligt vilka anslaget föreslås minskas med 30 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

Förra året avstyrkte utskottet en motion (m) som bl.a. tog upp frågan om

avveckling av partistödet (bet. 2000/01:KU1). Utskottet framhöll då att det

är av väsentlig betydelse för demokratin att de politiska partierna har

tillräckliga resurser för att bedriva sin opinionsbildande verksamhet.

Vidare uttalade utskottet att man inte delade den uppfattning om

partistödets negativa effekter som framfördes i den då aktuella motionen.

Utskottet, som vidhåller sin tidigare inställning i frågan, avstyrker

motion K201 (m).

Expertgruppen för EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

upp ett nytt ramanslag på statsbudgeten, 90:7 Expertgruppen för EU-frågor,

och anvisar 9 200 000 kr till anslaget budgetåret 2002. Vidare föreslår

utskottet att riksdagen avslår två motioner (båda fp) i vilka motionärerna

motsätter sig att anslaget införs.

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag 90:7 Expertgruppen för EU-

frågor förs upp på statsbudgeten och anvisas 9 200 000 kr för budgetåret

2002.

Regeringen har inrättat en expertgrupp för EU-frågor. Expertgruppen är en

myndighet. Expertgruppens uppgifter är att bedriva och främja forskning,

utvärdering, analys och studier i Europapolitiska frågor. Verksamheten

skall inriktas på att självständigt och objektivt fördjupa och bredda

underlaget för sådana ställningstaganden som har betydelse för utvecklingen

av Europeiska unionen (EU) och för Sveriges EU-politik, främst inom

områdena ekonomi, handel, statsvetenskap och juridik. Expertgruppens arbete

regleras i förordning (2001:204) med instruktion för Expertgruppen för EU-

frågor.

Expertgruppen skall särskilt initiera och behandla förslag till

utvärderings- och forskningsprojekt, göra eller låta göra utredningar och

utvärderingar, följa utvecklingen och hålla kontakt med forskare inom och

utom landet samt publicera och sprida rapporter om verksamheten. Kostnaden

för myndigheten beräknas uppgå till ca 9 200 000 kr per år.

Motioner

I motion K395 (delvis) av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att

anslaget minskas med 9 200 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Samma förslag framförs även i motion Fi294 yrkande 9 (delvis) av Lars

Leijonborg m.fl. (fp). Motionärerna anser att detta anslag inte skall

införas, eftersom det enligt dem förefaller vara en form av styrd forskning

. I stället bör mer medel satsas på de ordinarie forskningsanslagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att ett nytt ramanslag 90:7 Expertgruppen för EU-

frågor förs upp på statsbudgeten och anvisas 9 200 000 kr för budgetåret

2002 samt avstyrker motionerna K395 delvis (fp) och Fi294 yrkande 9 delvis

(fp).

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2000

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger årsredovisningen till handlingarna

Redogörelsen

En ny parlamentarisk ledningsorganisation för riksdagen infördes den 1

juli 2000. Förvaltningsstyrelsen och dess direktion samt talmanskonferensen

ersattes av ett nytt beslutsorgan, den parlamentariskt sammansatta

riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande. En ny instruktion och

arbetsordning för riksdagsförvaltningen har trätt i kraft, och dessutom har

vissa ändringar genomförts i organisationen, detta som en följd av den nya

parlamentariska ledningsorganisationen. Förändringarna innebär bl.a. att

förvaltningen numera är en enda myndighet, med riksdagsdirektören som

myndighetschef. Den består av tre större delar - kammarkansliet, utskottens

och EU-nämndens kanslier samt det administrativa kontoret. Därutöver finns

en informationsenhet och ett internationellt kansli (RIK).

I redogörelse 2000/01:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens

verksamhet under verksamhetsåret 2000. Verksamheten beskrivs översiktligt i

redogörelsen. Där lämnas också uppgifter om organisation, ekonomi och

personal, om stödet till beslutsprocessen, stödet till riksdagens ledamöter

och anställda, information till allmänheten samt det internationella

parlamentariska arbetet. Därtill finns en bilaga med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och

riksdagsförvaltningen under år 2000.

Vidare anförs i redogörelsen att ett arbete med att utveckla mål- och

resultatstyrningen pågår inom riksdagsförvaltningen. Syftet är att erhålla

en effektivare styrning av verksamheten mot fastställda mål och en

förbättrad uppföljning av verksamhetens resultat och kostnader. Med ett

sådant underlag som grund kan prioriteringar och avvägningar av

verksamhetens inriktning göras med större säkerhet. Arbetet innebär en

anpassning till de styrformer som riksdagen beslutat skall gälla för

statsförvaltningen i övrigt.

Övrigt

Utskottet har den 13 november 2001 hållit en utfrågning där

riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson

och ekonomichefen Lena Uhlin bl.a. lämnat information om

riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2000.

Utskottets ställningstagande

Redogörelsen föranleder inte något uttalande från utskottets sida.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 2000/01:RS2 till

handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2003 (punkt 4)

av Lars Hjertén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m

).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 1 om avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år

2003. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:K425 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Regeringen har en överdriven tilltro till presstödets positiva effekter på

mångfalden, det fria ordet och opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills

visar dock att stödet till stor del har använts för att täcka tidningarnas

löpande utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Detta har

medfört att tidningarna anpassat sig efter och blivit beroende av

presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Därtill

kommer att presstödet snedvrider konkurrensvillkoren, vilket kan innebära

att tidningar som drivs utan presstöd kan få ekonomiska problem. Presstödet

bör därför avvecklas fr.o.m. budgetåret 2003. En avveckling av presstödet

medför att Presstödsnämnden inte kommer att ha någon uppgift att fylla.

Presstödsnämnden kan därmed avvecklas. Resterande uppgifter, såsom

bevakning av ännu återstående lån m.m. från Presstödsnämnden, kan till dess

denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. Detta

bör riksdagen med bifall till motion K425 yrkandena 2 och 3 (m) som sin

mening ge regeringen till känna.

2. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning (punkt 5)

av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 2 om tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning

. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:K367 yrkande 3.

Ställningstagande

I motion K367 yrkande 3 (kd) tas frågan upp om tröskeleffekter för

lågfrekventa tidningar med riksspridning. Tröskeleffekten i fråga om

driftsstödet för lågfrekventa tidningar med en upplaga som hamnar under

gränsen 2 000 exemplar men överstiger 1 500 exemplar har mildrats. I

analogi härmed bör lågfrekventa tidningar med riksspridning vars upplaga

hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar ges oreducerat driftsstöd under

en period av högst två år varefter stödet avvecklas. Regeringen bör vidta

förändringar i presstödsförordningen med anledning av förslaget. Detta bör

riksdagen med bifall till motionen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Den idéburna organisationspressens villkor (punkt 7)

av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 3 om den idéburna organisationspressens villkor. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr423 yrkande 1.

Ställningstagande

Den roll som organisationstidskrifter spelar i samhället har försummats

såväl inom forskningen som i mediepolitiken. Det finns ett betydande antal

tidningar och tidskrifter som, utan något som helst offentligt stöd, ges ut

av idéburna rörelser och som faller mellan det befintliga presstödet och

kulturtidskriftsstödet. Regeringen bör låta göra en översyn av den idéburna

organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt

statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press. Detta

bör riksdagen med bifall till motion Kr423 yrkande 1 (kd) som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Principer för utrikesrepresentationen (punkt 12)

av Ingvar Svensson (kd), Lars Hjertén (m), Björn von der Esch (kd), Nils

Fredrik Aurelius (m), Helena Bargholtz (fp), Margareta Nachmanson (m) och

Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 4 om att det krävs en översyn av vilka principer som skall

gälla för den svenska utrikesrepresentationen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:K302 yrkande 3 och delvis motion 2001/02:K241.

Ställningstagande

I dag har Sverige ökade förpliktelser i Europa, men detta innebär inte att

svenska åtaganden i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika minskar.

Tvärtom behöver Sverige mer än någonsin den möjlighet till dialog och

kontaktytor som en utlandsmyndighet innebär i en alltmer globaliserad värld

.

I februari år 2001 utlovade Utrikesdepartementet att genomföra en översyn

i samråd med riksdagen om vilka principer som skall gälla för

utrikesrepresentationen. En sådan översyn skulle äga rum innan det blev

aktuellt att fatta beslut om eventuella ambassadnedläggningar. Trots detta

löfte fattade regeringen under det svenska EU- ordförandeskapet beslut om

att stänga utlandsmyndigheterna i Libanon, Peru, Tunisien och Vatikanen.

Detta beslut fattades av budgetskäl och utan att en noggrann prövning

gjorts i samråd med riksdagen och andra berörda.

Det är viktigt att Sverige är representerat i länder som är av central

betydelse för svenska utrikespolitiska intressen. Regeringen bör nu

genomföra en grundlig utredning om vilka principer som skall gälla för den

svenska utrikesrepresentationen samt tillämpningen av dessa och återkomma

till riksdagen för fastställande av principerna.

Med tillstyrkande av motion K302 (m, kd, c, fp) yrkande 3 anser vi att det

anförda bör ges regeringen till känna.

5. MR-attachéer och miljöattachéer (punkt 15)

av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 5 om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer

respektive miljöattachéer vid utrikesrepresenationer där MR-frågor

respektive miljöfrågor är av speciell betydelse. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:U351 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Det är av största vikt att främjandet av de mänskliga rättigheterna

genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte

med handlingsprogram, utan det krävs därutöver aktivt handlande från

utlandsmyndigheternas sida. Inom det militära och säkerhetspolitiska

området har man på vissa strategiskt valda ambassader placerat

militärattachéer för att främja viktiga säkerhetspolitiska relationer med

andra stater samt för att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner.

På ett liknande sätt bör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på

viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där det anses som särskilt

nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor rörande de mänskliga

rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner samt

underlätta samarbetet med svenska internationella företag och svenska

frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och koordineringen med

internationella organ och organisationer.

Enligt vår uppfattning är det av central betydelse att förbättra den

svenska utrikesförvaltningens bevakning, kompetens och externa

samarbetsmöjligheter vad avser globala miljöfrågor. Sverige bör därför ha

miljöattachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs

. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor

rörande miljöfrågorna. Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta

naturkatastrofområden, exempelvis i regioner där miljöförstöringen är

särskilt påtaglig eller där stora internationella insatser görs för

miljösäkerhet.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motion U351 (kd)

yrkandena 8 och 9 anser vi att regeringen bör utreda förutsättningarna för

att utse MR-attachéer respektive miljöattachéer. Detta bör ges regeringen

till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden

. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Lars Hjertén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m

).

Den 21 november 2000 beslutade riksdagens majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2002. Samtidigt beslutades om

preliminära utgiftstak för åren 2003 och 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara en sänkt utgiftskvot

. För detta krävs såväl en moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som

sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både

till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste

vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för att bryta den ökade

sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar

vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde

1 Rikets styrelse.

När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i kommittémotion K425

att riksdagen anslår 215 029 000 kr för budgetåret 2002 (yrkande 1). Detta

innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med 300

miljoner kronor. Vi föreslår vidare att presstödet avvecklas fr.o.m.

budgetåret 2003 (yrkande 2) och att Presstödsnämnden som en konsekvens

härav avvecklas fr.o.m. budgetåret 2003 och att bevakningsuppgifter

avseende ännu återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet (yrkande 3).

Även i partimotion K243 yrkande 8 och i de enskilda motionerna K208 och

K219 föreslås en avveckling av presstödet. Enligt vår mening grundas

regeringens inställning till presstödet på en överdriven tilltro till

presstödets positiva effekter på mångfalden, det fria ordet och

opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till stor

del har använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för

till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har enligt vår mening

anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för att

åtgärda de ekonomiska problemen. Avvecklingen av presstödet bör ske i två

etapper. För budgetåret 2002 görs en neddragning av anslaget och resterande

belopp lyfts ur budgeten år 2003. För att underlätta avvecklingen föreslår

vi en ändring av reklamskatten och införande av en neutral tidningsmoms.

Beträffande anslagen 27:4 Radio- och TV-verket och 27:5 Granskningsnämnden

för radio och TV föreslår vi i kommittémotion K425 att riksdagen anslår 9

996 000 kr respektive 7 374 000 kr för budgetåret 2002 (yrkandena 4 och 5).

Vi anser att reformeringen av den kommersiella lokalradion sker på ett sätt

som inte är acceptabelt i ett samhälle som värnar yttrandefriheten och

motsätter oss därför de ökningar av anslagen som regeringen föreslår.

Frågorna kring anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. behandlar vi i

kommittémotionerna K398 och U344. Vi anser att Regeringskansliet inte skall

byggas ut i den omfattning som regeringen föreslår. Vidare anser vi att det

extra anslag som innevarande år utgår till följd av ordförandeskapet i EU

skall avvecklas helt. Det finns också skäl att genomföra en särskild

upplysningskampanj om kommunismens brott mot mänskligheten, och för detta

ändamål bör 20 miljoner kronor anslås år 2002. En utgångspunkt för vårt

budgetförslag är dessutom att vi anser att utrikesförvaltningen skall

återföras till utgiftsområde 5. Den frågan kan riksdagen emellertid inte ta

ställning till förrän i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition.

Därutöver anser vi att den del av anslaget som avser utrikesförvaltningen

skall förstärkas med 65 miljoner kronor utöver det som ligger i regeringens

förslag. Sammantaget menar vi att anslaget till Regeringskansliet skall

minskas med 423 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

I partimotion Fi291 förordar vi en avveckling av anslaget 90:6 Stöd till

politiska partier. Detta bör ske så att hälften av stödet tas bort år 2003

och återstoden år 2004. Även i den enskilda motionen K201 föreslås en

avveckling av partistödet. Till grund för vår uppfattning ligger att det är

avgörande för väljarnas förtroende för de politiska partierna att dessa kan

leva upp till väljarnas förväntningar. Det kräver att de har hela sin

lojalitet hos valmanskåren. Detta förutsätter enligt vår mening att

partierna förhåller sig oberoende till alla särintressen och att partierna

inte är beroende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger

också enligt vår mening en konserverande effekt, då det utgår endast till

partier som är representerade i riksdagen. Politiska partier skall i en

demokrati inte vara beroende av staten.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen

och dess stödpartier.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21 november 2001 om

ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken

deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 har vi i

kommittémotion K352 föreslagit att anslaget 27:2 Presstöd skall minskas med

66 000 000 kr jämfört med regeringens förslag och att riksdagen skall göra

ett tillkännagivande för regeringen om nivån på driftsstödet. Vi anser att

presstödet har och har haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden

, och vi är positiva till regelförändringar som kan underlätta

rationaliseringar och därmed på sikt minska beroendet av presstöd. Det

finns en marginal på 81 000 000 kr i anslaget efter tidningen Arbetets

konkurs. Vi stöder distributionsstödet för lördagsutdelning, men anser att

den övriga marginalen skall dras in.

I kommittémotion K352 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46

:3 Datainspektionen med 6 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag

. Vi menar att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör

göras i avvaktan på resultatet av den pågående utvärderingen av

Datainspektionens verksamhet.

När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår

Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 375 000 000 kr

jämfört med regeringens förslag. Vi anser att satsningen på

Regeringskansliet - utom såvitt avser ordförandeskapet i EU - har varit

obefogat omfattande. Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan

mycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar utan

att ytterligare resurser tillförs. Den föreslagna resursförstärkningen på

160 000 000 kr för år 2002 bör inte genomföras. Dessutom anser vi att

besparingar på det som tidigare utgjorde Regeringskansliet bör göras med

250 000 000 kr. Den del av Regeringskansliet som rör utrikesförvaltningen

anser vi skall tillföras 35 000 000 kr för beskickningarna i Lima, Tunis,

Beirut och Heliga Stolen. Frågan om tillräckliga resurser för dessa

beskickningar tas även upp i fyrpartimotionen K302 yrkande 2 som vi ställer

oss bakom.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Sven Bergström (c).

Den 21 november 2001 beslutade riksdagens majoritet att fastställa

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2002. Centerpartiet har i

parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Centerpartiets förslag avser att ge

människor möjlighet att växa, enskilt och i samverkan. Den bygger på

människors förmåga att ta ansvar, för sig själva och varandra, och vilja

att förverkliga sina drömmar. Centerpartiet föreslår nya reformer för att

människor skall kunna känna trygghet, att underlätta för fler människor att

leva på sin lön, att finna jobb och förena jobb med familj samt för att

minska den tilltagande ohälsan i arbetslivet. Ett samhälle som präglas av

livskraft, livskvalitet och självbestämmande är också ett samhälle som

förmår överbrygga den sociala och regionala klyvningen i Sverige.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 21 november 2001 om

ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken,

deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 1.

I kommittémotion K422 lyfter vi upp att mångfalden inom tidningsvärlden i

dag till stor del tryggas genom presstödet som garanterar många

andratidningars existens. Dagens situation för tidningarna bör leda till

att det befintliga presstödet förenas med särskilda insatser för att

underlätta för tidningsföretag att utveckla teknik och arbetsformer för att

vara med på den digitala mediemarknaden och möta framtida krav. Regeringen

föreslår ett särskilt utvecklings- och investeringsstöd för dagspressen.

Detta är positivt. Det förutsätter dock att detta utvecklingsstöd skall

utgå till alla bidragsberättigade tidningar, inklusive endagstidningarna.

Likaså bör det bli möjligt att förena presstödet med särskilda insatser som

syftar till att underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att

mota framtida krav.

Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket skall uppgå

till 11 264 000 kr budgetåret 2002, vilket innebär en höjning av anslaget.

Med hänsyn till de godkända resultat som verket uppvisar när det gäller att

främja möjligheterna till mångfald inom radio och television, anser vi

emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås är nödvändig. Vi

föreslår därför i vår kommittémotion K422 en minskning av anslaget 27:4

Radio- och TV-verket med 2 404 000 kr. Det innebär att vi förordar att

anslaget skall anvisas 8 860 000 kr budgetåret 2002.

Regeringen föreslår att Kungliga hov- och slottsstaten skall tilldelas 83

516 000 kr budgetåret 2002. Centerpartiet anser emellertid att den

nuvarande anslagsnivån är tillräcklig. Vi föreslår därför i kommittémotion

K422 att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall anvisas 79 541

000 kr budgetåret 2002. Detta innebär en minskning i förhållande till

regeringens förslag med 3 975 000 kr.

När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår vi i

kommittémotion K422 att riksdagen anslår 4 234 528 000 kr för budgetåret

2002. Detta innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med

763 621 000 kr. Anslagsnivån på Regeringskansliet fortsätter att ligga på

en orimligt hög nivå trots att EU-ordförandeskapsåret är förbi med de

extrakostnader som detta medförde. De tidigare sammanslagningarna av

departement borde ge minskade kostnader genom effektiviseringar under den

kommande treårsperioden. Det är även nödvändigt och fullt genomförbart med

allmänna besparingar inom Regeringskansliet särskilt nu när

ordförandeskapets tid är förbi.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Helena Bargholtz (fp), .

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2002 innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter på arbete, sparande och företagande och syftar

till att skapa förutsättningar för en långsiktig och uthållig tillväxt samt

en mera rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Utgiftsökningarna

avser bistånd, barnfamiljer samt handikappade, men även utbildning,

forskning, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se

reservation nr 15 i bet. 2000/01:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 1 - som var 929 miljoner kronor mindre än regeringens förslag

- har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.

Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi294 och kommittémotion

K395 besparingar på anslaget 27:2 Presstöd med 415 000 000 kr. Presstödet

har sedan ett trettiotal år tillbaka i stort sett samma inriktning, men det

snedvrider enligt vår mening konkurrensen. Dessutom har medielandskapet

förändrats påtagligt under de senaste åren, och nya typer av tidningar

tillkommer ständigt. Mot bakgrund av att detta innebär en helt ny situation

än vad som rådde när presstödet infördes kan stödet begränsas. Pressen bör

fungera utan statliga bidrag.

Vidare föreslås i partimotion Fi294 och kommittémotion K395 att anslaget

90:5 Regeringskansliet m.m. för år 2002 skall sänkas med 475 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag. Enligt vår mening har

Regeringskansliet under den socialdemokratiska regeringens tid vuxit sig

alltför stort. Det finns enligt vår mening ingenting som motiverar den

nuvarande storleken, varför besparingar bör kunna ske på anslaget. Därtill

kommer att ordförandeskapet i EU nu är över. Dessutom bör de

samordningsvinster som sammanslagningen med utrikesförvaltningen medför

utnyttjas. Vidare anser vi att 25 000 000 kr inom anslaget 90:5 skall

avsättas för att kunna behålla Sveriges ambassader i Lima, Tunis, Beirut

och vid Heliga Stolen. Frågan om tillräckliga resurser för dessa

beskickningar tas även upp i fyrpartimotionen K302 yrkande 2 som vi ställer

oss bakom.

Folkpartiet liberalerna föreslår vidare i partimotionen och i

kommittémotionen att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med

30 000 000 kr för år 2002. Partiernas beroende av offentliga medel bör på

sikt begränsas. En viss minskning av partistödet är därför enligt vår

mening motiverad.

I partimotion Fi294 och kommittémotion K395 motsätter vi oss också

inrättandet av det nya anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor. Vi menar

att detta utgör en form av styrd forskning som inte bör förekomma. I

stället bör mer pengar satsas på den ordinarie forskningen.

Utvecklingsstödet (punkt 1)

av Sven Bergström (c).

Presstödet bör förenas med särskilda insatser som underlättar

tidningsföretagens möjligheter att utveckla teknik och arbetsformer som är

anpassade till den digitala mediemarknaden och som kan möta framtidens krav

. Det är därför positivt att regeringen avser att ta initiativ till ett

tillfälligt utvecklingsstöd. Som framhålls i kommittémotion K422 är det

viktigt att utvecklingsstödet utgår till alla bidragsberättigade tidningar,

även endagstidningarna.

Riksdagsledamöternas arvode (punkt 1)

av Per Lager (mp), .

Miljöpartiet är förespråkare av att riksdagsledamöternas arvoden bestäms

av en särskild från riksdagen fristående nämnd, såsom det fungerar i dag.

År 1998 gjordes ett avsteg mot den här ordningen då riksdagen tog initiativ

till och beslutade om att dels ändra förhållandet mellan arvoden och

kostnadsersättning, dels höja arvodet. Miljöpartiet kritiserade starkt det

beslutet. Därefter har arvodesnämnden i etapper höjt arvodet från 36 000

till 40 000 kr/månad. Det nuvarande beslutet från nämnden innebär

ytterligare en ökning, vilket enligt min mening, trots tilltron till

nämnden, är olyckligt med tanke på det nu redan höga arvodet.

Djurskyddsminister (punkt 11)

av Per Lager (mp), .

Det saknas i dag en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i

stort. I partimotion MJ418 föreslår Miljöpartiet därför att det inrättas en

djurskyddsmyndighet som ser till att djurskyddslagen följs, och som en

följd av detta förs också fram att det skall finnas en särskild

djurskyddsminister. Jag är dock medveten om att detta är en fråga som

riksdagen inte råder över. Men med en särskild djurskyddsminister skulle

djurskyddsfrågan kunna få den tyngd den förtjänar i regeringen och

regeringsarbetet.

Principer för utrikesrepresentationen (punkt 12)

av Kenneth Kvist (v) och Mats Einarsson (v), .

Sverige har i årtionden åtnjutit ett högt anseende i tredje världen. I

världens fattiga länder har Sveriges internationella agerande åtnjutit

respekt. Till viss del har detta berott på att Sverige haft omfattande

internationella kontakter i många länder - inte minst i tredje världen.

Regeringen har emellertid nyligen lagt ned tre ambassader i strategiskt

viktiga länder i tredje världen - Peru, Tunisien och Libanon.

Vänsterpartiet riktade kritik mot dessa åtgärder. Vi hyste i samband med

Sveriges inträde i EU starka farhågor för att Sveriges utrikespolitik

skulle bli starkt eurocentristisk. Dessa farhågor har i långa stycken

besannats. Så har exempelvis Sveriges representation i Bryssel vuxit

kraftigt på bekostnad av vårt lands representation i tredje världen.

Vänsterpartiet anser att bristen på balans mellan EU- länderna och världens

fattiga länder när det gäller Sveriges utrikesrepresentation måste justeras

.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2001/02:1 vari yrkas

1. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillfälligt

distributionsstöd för utredning av dagstidningar på lördagar (avsnitt 4.1.2

).

2. Riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 1

Rikets styrelse, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition,

enligt följande uppställning:

27.1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 790 000, 27:2

Presstöd; ramanslag; 515 029 000,

27:3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300 000,

27:4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 11 264 000,

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 8 964 000,

45:1 Sametinget; ramanslag; 16 692 000,

46:1 Allmänna val; ramanslag; 215 000 000,

46:2 Justitiekanslern; ramanslag; 16 111 000,

46:3 Datainspektionen; ramanslag; 29 390 000,

46:4 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000,

46:5 Valmyndigheten; ramanslag; 12 800 000,

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 83 516 000,

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 592 325 000,

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 447 484 000,

90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen; ramanslag; 49 097 000,

90:5 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 4 998 149 000,

90:6 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000,

90:7 Expertgruppen för EU-frågor; ramanslag; 9 000 000.

3. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

riksdagsförvaltningen för perioden 2002-2004 (avsnitt 6.7.2),

4. Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att under år 2002 i fråga om

ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska

förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 84 000 000 kronor under

åren 2003-2004 (avsnitt 6.7.2).

5. Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för budgetåret 2002

besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och

tekniska anläggningar intill ett belopp av 192 800 000 kronor (avsnitt 6.7.

2).

6. Riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 1

Rikets styrelse, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller

dess myndigheter, enligt följande uppställning: (se yrkande 2).

Redogörelse

2000/01:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2000

.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K201 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avveckla partistödet.

2001/02:K208 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avveckling av presstödet.

2001/02:K210 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen beslutar att förbjuda statsråd/statsministrar att "döpa" våra

skattepengar med sina namn.

2001/02:K219 av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om presstödet.

2001/02:K226 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen beslutar att presstödet successivt avvecklas under en period om

tio år.

2001/02:K228 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inte öka anslaget till Regeringskansliet utöver påslag till pris-

och löneomräkningar.

2001/02:K234 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att de ekonomiska villkoren för medföljande maka/make i UD- tjänst

förbättras.

2001/02:K241 av Henrik Westman (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om principer för förändringar av utrikesrepresentationer.

2001/02:K242 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avskaffa ambassadörer i andra EU-länder.

2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

8. Riksdagen beslutar att avveckla presstödet.

2001/02:K251 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att ge riksdagsförvaltningen i uppdrag att på lämpligt

sätt avhända sig ansvaret för R & D.

2001/02:K302 av Göran Lennmarker m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avsätta tillräckliga resurser för att möjliggöra fortsatt

diplomatisk närvaro i Beirut, Lima, Tunis och Heliga Stolen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det krävs en översyn av vilka principer som skall gälla för

den svenska utrikesrepresentationen.

2001/02:K352 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen godkänner vad i motionen anförs om nivån för driftsstödet

inom presstödssystemet.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen för år 2002 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

uppställning: (se motionen).

2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

3. Riksdagen begär ett förslag från regeringen enligt vad i motionen

anförs om regler beträffande tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och

riksspridning.

2001/02:K378 av Marie Granlund m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att se över presstödsreglerna.

2001/02:K395 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag

gällande anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning

: (se motionen)

2001/02:K398 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, 90:5 Regeringskansliet för budgetåret 2002 2 703 149 000

kr.

2001/02:K403 av Gustaf von Essen (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökandet av antalet bilaterala avtal om arbetstillstånd för UD-

medföljare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att verka för en ökad jämställdhet i arbetet för bättre villkor

för UD-medföljare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om arbetslöshetsförsäkringen för UD-medföljare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att likställa UD-barnens villkor med dem som gäller för andra

svenska ungdomar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att förbättra villkoren för medföljare inom

utrikesförvaltningen.

2001/02:K422 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:

(se motionen).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om att utvecklingsstödet skall utgå till alla bidragsberättigade

tidningar, dvs. även till endagstidningarna.

2001/02:K425 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, 27:2 Presstöd för budgetåret 2002 215 029 000 kr.

2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret

2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret

2003 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas

av Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, 27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2002 9 996 000

000 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret

2002 7 374 000 kr.

2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 1

Rikets styrelse enligt uppställningen i bilaga 2.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att 25 miljoner kronor inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

utgiftsområde 1 Rikets styrelse avsätts för bibehållande av ambassaderna i

Lima, Tunis, Beirut och vid Heliga Stolen.

2001/02:U344 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget för Utrikesförvaltningen för år

2002 65 000 000 kr mer än regeringen eller således 1 872 000 000 kr, även

om riksdagen inte beslutar att återföra anslagen för Utrikesförvaltningen

till utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

2001/02:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer vid de

utrikesrepresentationer där bevakning av MR-frågorna är av speciell

betydelse.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta miljöattachéer vid de

utrikesrepresentationer där miljöfrågorna är av speciell betydelse.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda hur svenska handelsfrämjande organ kan integreras med

vissa av Sveriges ambassader i utlandet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler

s.k. nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-

diplomatin med samlokalisering och underlag för politiska beslut.

2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om minskat presstöd.

2001/02:Kr420 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att dagstidningar

inom ramen för presstödet bör ges möjlighet att söka särskilda medel för

redaktionell verksamhet på nationella minoritetsspråk.

2001/02:Kr423 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av den idéburna

organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt

statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.

2001/02:MJ418 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en djurskyddsminister.

2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skoglig kompetens vid svenska beskickningar utomlands.

2001/02:MJ523 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av skoglig kompetens och resurser vid Sveriges

beskickningar utomlands.

Bilaga 2

Utrikesutskottets yttrande

2001/02:UU2y

Utrikesförvaltningen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 25 september 2001 beslutat

bereda utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2001/

02:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Genom kompletterande beslut den 16

oktober 2001 har konstitutionsutskottet därutöver berett utrikesutskottet

möjlighet att även yttra sig över motioner rörande Utgiftsområde 1 Rikets

styrelse i de delar som berör utrikesutskottets beredningsområde.

Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på anslaget 90

:5 Regeringskansliet, m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna 2001/02:

K234 (kd), 2001/02:K241 (m), 2001/02:K242 (m), 2001/02:K302 (m, kd, c, fp)

yrkandena 2 och 3, 2001/02:K395 (fp) (delvis), 2001/02:K403 (m) yrkandena 1

-6, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 24, 2001/02:U344 (m), 2001/02:U351 (kd)

yrkandena 8-12, 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 30 och 2001/02:MJ523 (kd)

yrkande 15, allt i de delar som rör utrikesförvaltningen. Därutöver

överlämnar utrikesutskottet, under förutsättning av konstitutionsutskottets

medgivande, med detta yttrande motionerna 2001/02:U344 (m), 2001/02:MJ520 (

kd) yrkande 30 och 2001/02:MJ523 (kd) yrkande 15.

Bakgrund

Med anledning av förslag i den ekonomiska vårpropositionen år 2001

godkände riksdagen att man fr.o.m. år 2002 flyttar de delar av

utgiftsområde 5 som rör utrikesförvaltningen till utgiftsområde 1, anslaget

90:5 Regeringskansliet m.m. (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr.

2000/01:288). Utrikesutskottet kommer till följd av detta beslut och därmed

sammanhängande ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser (prop.

2000/01:100, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273-276) framdeles att

behandla de frågor som rör utrikesförvaltningen i form av ett yttrande till

konstitutionsutskottet, som bereder ärenden rörande utgiftsområde 1. När

det gäller insatserna inom politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik

redovisas de såsom tidigare inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan,

som bereds av utrikesutskottet.

Utskottet

Anslagsrelaterade frågor

Som framgår av propositionen finansierar anslaget 90:5 Regeringskansliet m

.m. från och med den 1 januari 2002 även förvaltningskostnaderna för

Utrikesdepartementet och de 104 utlandsmyndigheterna[2] samt de drygt 400

honorärkonsulaten.

I propositionen anförs att Regeringskansliet och Utrikesdepartementet

tidigare har bedrivit skilda men parallella processer för

verksamhetsplaneringen. Inför sammanslagningen av förvaltningsanslagen har

en översyn av de båda processerna resulterat i en ny gemensam

verksamhetsplanering för hela Regeringskansliet.

Enligt propositionen kommer fyra utlandsmyndigheter att avvecklas under

senare delen av 2001, nämligen ambassaderna i Lima, Tunis, Beirut och vid

Heliga Stolen. Den sistnämnda ersätts med en Stockholmsbaserad ambassadör.

Ambassaden i Kuwait flyttas till Abu Dhabi. Avsikten är att senare upprätta

ett generalkonsulat i Kaliningrad. Generalkonsulatet i Istanbul bibehålls

och förstärks med ett center, finansierat delvis av biståndsmedel, för att

främja kontakterna mellan Sverige och Turkiet. Ambassaderna i Dhaka,

Kampala, Lusaka, Managua och Colombo koncentrerar i fortsättningen sin

verksamhet till främst biståndsfrågor, vilket medför att Sida i ökad

omfattning kommer att stå för driftskostnaderna. Vidare reduceras antalet

utsända tjänstemän vid ett femtontal utlandsmyndigheter.

Utgående från Moderaternas övergripande budgetförslag föreslås i

kommittémott för Utrikesförvaltningen för år 2002 anvisar 65 000 000 kr mer

än regeringen även om riksdagen inte beslutar att återföra anslagen för

Utrikesförvaltningen till utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

I motion 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) begärs att resurser avsätts som

möjliggör fortsatt diplomatisk närvaro i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga

Stolen (yrkande 2).

Folkpartiet yrkar i sin partimotion 2001/02:Fi294 (fp) att 25 miljoner

kronor inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse avsätts för bibehållande av ambassaderna i Lima, Tunis,

Beirut och vid Heliga Stolen (yrkande 24).

Även i kommittémotion 2001/02:K395 (fp) (delvis) begärs att Sverige

behåller ambassaderna i Beirut, Lima och Tunis samt vid Heliga Stolen.

Förslaget ges finansiering genom omfördelning inom utgiftsområde 1.

I den del som rör anslagsrelaterade frågor får utskottet inledningsvis

anföra följande.

Den nya ordningen, där utrikesförvaltningen nu i budgethänseende

integrerats med Regeringskansliets förvaltning, försvårar för

utrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen.

Möjligheten att utifrån uppgifterna i årets budgetproposition jämföra med

tidigare års anslagna resurser respektive utfall är begränsade genom att

utrikesförvaltningens anslag bytt utgiftsområde. Inte minst är det oklart

hur stor del av anslaget 90:5 som går till utrikesförvaltningen, eftersom

det anges olika belopp för detta i olika delar av presentationen. Utskottet

har underhand inhämtat att den ram man arbetar efter i planeringen för

nästa års budget är ca 1851 miljoner kronor. Därutöver tillkommer att

utrikesförvaltningen efter ännu ej avslutad förhandling skall få disponera

viss del av de 160 miljoner kronor som Regeringskansliets

förvaltningsavdelning tilldelats. Utskottet noterar att utfallet för

utrikesförvaltningen 2000 uppgick till 1 891,5 miljoner kronor och att

prognosen för utfallet 2001 är 1 889 miljoner kronor.

En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det

framgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget 90:5 som avsätts för

utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir. Utskottet förutsätter att så

blir fallet.

Utskottet vill därutöver anföra följande.

Det statsfinansiella läget har medfört krav på prioriteringar och

omfördelning av resurser inom utrikesförvaltningen. Till följd härav har

beslut fattats bl.a. om nedläggning av ambassaderna i Beirut, Lima, Tunis

och vid Heliga Stolen. Enligt vad utskottet erfarit är det aktuellt med

ytterligare besparingsåtgärder, främst av administrativ karaktär, för att

inom anvisade ramar möta de krav verksamheten ställer.

Såvitt utskottet kan bedöma saknas förutsättningar för att tillföra de

medel till utgiftsområde 1 som skulle krävas för att möjliggöra diplomatisk

närvaro i form av ambassader i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga Stolen.

Enligt utskottets mening ankommer det ej på utskottet att pröva möjligheten

av omfördelning av medel inom utgiftsområde 1 till uppnående av de syften

motionärerna eftersträvar.

Under givna förutsättningar anser utskottet att motionerna 2001/02:U344 (m

), 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) yrkande 2, 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 24 och

2001/02:K395 (fp) (delvis) bör avstyrkas.

Principer för Sveriges representation utomlands, dess organisation, m.m.

I flerpartimotionen 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) framhålls att en översyn

bör göras av vilka principer som skall gälla för den svenska

utrikesrepresentationen (yrkande 3).

I den enskilda motionen 2001/02:K241 (m) begärs en större delaktighet från

riksdagens sida i beslut rörande upprättande respektive nedläggning av

utlandsmyndigheter. Detta kan, enligt motionären, ske genom att riksdagens

synpunkter efterfrågas på ett tidigt stadium under beslutsprocessen men

också genom att riksdagen i form av anslagsvillkor anger vilka ambassader

som skall finnas.

Utskottet behandlade i sitt betänkande 1997/98:UU23 frågan om upprättande

och nedläggning av utlandsmyndigheter och anförde därvid bl.a. följande:

Sedan länge tillämpas en ordning där regeringen i budgetpropositionen,

under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan,

redogör för de överväganden som varit styrande i regeringens beslut

beträffande upprättande och nedläggning av utlandsmyndigheter. Utskottet

har funnit denna ordning, med en detaljerad och utförlig diskussion kring

dessa frågor, tillfredsställande. Utskottet har kunnat konstatera (bet.

1996/97:UU1) att nedläggning av myndigheter har föregåtts av en mycket

noggrann prövning inom Utrikesdepartementet, med deltagande av samtliga

berörda avdelningar. I detta sammanhang har olika intressen och

prioriteringar vägts mot varandra.

Mot bakgrund av de återkommande föredragningar som representanter för

departementet håller för utskottet har utskottet inte haft några

principiella invändningar mot att regeringen tillerkänts beslutsrätt i

dessa frågor. Utskottet har därför inte sett anledning att utnyttja de

möjligheter som tillkommer riksdagen som ett utflöde av finansmakten, dvs.

att genom anslagsvillkor knutna till budgetbeslutet, föreskriva hur Sverige

närmare bör vara representerat utomlands.

Med beaktande av den ökande internationaliseringen och de allt snabbare

omvärldsförändringarna förefaller det dock utskottet rimligt att riksdagen

informeras tidigare, inom ramen för den nuvarande beslutsprocessen. Genom

att riksdagens synpunkter efterfrågas på ett tidigt stadium skulle man

kunna uppnå att beslut i dessa svåra avvägningsfrågor kom att vila på

största möjliga politiska majoritet. Utskottet utgår ifrån att så kommer

att ske. Utskottet ser dock inte anledning att närmare föreskriva hur detta

ska ske, utan förutsätter att regeringen finner det möjligt att innan

beslut fattas i dessa frågor, inom ramen för budgetprocessens olika steg,

närmare konsultera utskottet och riksdagen om beslutsförutsättningarna.

I enlighet med utskottets sålunda framförda synpunkter begärde utskottet

under riksmötet 2000/01, mot bakgrund av då aktuella nedläggningsbeslut,

konsultationer med företrädare för Utrikesdepartementet om de övergripande

principerna för var Sverige bör vara representerat utomlands. Vid

konsultationerna kunde enighet uppnås kring vilka principer som bör gälla,

men däremot förekom olika uppfattningar om deras tillämpning. Utskottet har

inhämtat att Utrikesdepartementet, som följd av framförda synpunkter från

flera riksdagspartier, har uppdragit åt Statskontoret att göra en mera

ingående utredning om hur de övergripande principerna skall kunna tillämpas

. Uppdraget skall redovisas i början av 2002. Enligt utskottets mening bör

samrådsförfarandet med Utrikesdepartementet återupptas när resultatet av

Statskontorets utredning föreligger.

Enligt utskottets uppfattning kan motionerna 2001/02:K302 (m, kd, c, fp)

yrkande 3 och 2001/02:K241 (m) besvaras med vad som ovan anförts.

Sverige bör, enligt den enskilda motionen 2001/02:K242 (m), ta initiativ

inom ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-

stater avskaffar systemet med att ha ambassadörer hos varandra.

Kristdemokraterna pekar i kommittémotionen 2001/02:U351 (kd) på

möjligheten till ökad samverkan med EU:s utrikesrepresentation (yrkande 12)

.

Utskottet ser positivt på det faktum att det sker ett nära samarbete

mellan EU-ländernas ambassader och kommissionens kontor i framför allt

länder utanför EU-området, vilket bidrar till bättre informationsutbyte och

ger större möjlighet att uppnå koordinerade insatser. Ambassaden för den

stat som för tillfället är ordförande i EU spelar därvid en särskilt

central roll. Ökat samarbete kan också underlättas genom samlokalisering av

kanslier, vilket enligt utskottets information är en fråga som fortlöpande

diskuteras inom ramen för EU-samarbetet.

Även inom EU fyller ambassaderna fortsatt en viktig funktion, vilket bl.a.

framgår av den höga efterfrågan som ställs på ambassadernas verksamhet.

Även här sker samordning och samarbete med andra EU- länders ambassader och

kommissionens representationskontor i respektive stationeringsland. Nyttan

av dessa kontakter är enligt utskottets mening stor och underlättar de

svenska utlandsmyndigheternas arbete.

I övrigt måste hänsyn tas till det faktum att en stor del av ambassadens

verksamhet är av bilateral natur och sådan att man svårligen kan överlåta

åt ett annat lands representant att utföra sysslorna. För Sveriges del

gäller det exempelvis främjande av svensk export och kultur,

turistinformation, service och programläggning åt

större tillresta svenska delegationer från såväl offentlig som privat

sektor, bilaterala tvistefrågor, m.m.

Enligt utskottets uppfattning kan motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 12

besvaras med det anförda. Motion 2001/02:K242 (m) bör enligt utskottets

mening avstyrkas.

I motion 2001/02:U351 (kd) uppmanas regeringen att utreda hur svenska

handelsfrämjande organ kan integreras med vissa av Sveriges ambassader i

utlandet (yrkande 10).

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det är en angelägen uppgift för

hela den svenska utrikesrepresentationen att främja svensk export. Den

handels- och exportfrämjande verksamheten inom utrikesförvaltningen utförs

redan i nära samarbete med andra organ inom detta område, t.ex. Sveriges

exportråd. Exportrådet får, med författningsstöd, även planera och leda

exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.

Utlandsmyndigheterna samarbetar ofta med handelssekreterare eller annan

organisation som stöds av Exportrådet för att gemensamt ge service och

förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. Huvudansvaret för det

operativa exportfrämjandet ligger ofta på handelskontoret, medan

beskickningen har det övergripande ansvaret för Sverigefrämjande

aktiviteter. Möjligheterna för kontaktskapande och informationsförmedling

tas till vara i detta ömsesidiga samarbete. I de länder där det inte finns

handelskontor eller liknande organ har ambassaderna huvudansvar för att

främja svensk export. Det förekommer även att Exportrådet finansierar

personal på svenska ambassader, för att komplettera de resurser som satsas

på exportfrämjande.

Enligt utskottets mening kan motion 2001/02:U351 (kd), yrkande 10 besvaras

med det anförda.

I samma motion, yrkande 11, föreslås att regeringen bör utreda om fler s.k

. nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner kan upprättas

eller samordnas.

Det exempel som motionärerna anger, anläggningen i Berlin, är en

samlokalisering av de fem nordiska ambassaderna i en gemensam byggnad.

Projektet blev möjligt genom att värdlandet flyttade huvudstaden från Bonn

till Berlin, varvid samtliga nordiska länder ställdes inför problemet att

finna nya ambassadlokaler. Enligt utskottets bedömning får

förutsättningarna i det enskilda fallet avgöra om en samlokalisering anses

lämplig och kostnadseffektiv. Redan i dag sker samlokalisering med ett

eller flera andra nordiska länder på ett antal orter, exempelvis Sarajevo,

Jakarta, Dar es Salaam, Lusaka, Maputo, Nairobi, Dhaka och Windhoek. Även

nordiska konsulat samarbetar i många fall nära i konsulära och

administrativa frågor och utnyttjar ibland samma lokaler. Utskottet ser

positivt på detta och anser att möjligheten till samlokalisering med andra

nordiska länder bör beaktas och utnyttjas när lämpligt tillfälle uppstår.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U351 (kd) yrkande

11 kan besvaras.

Ambassadernas verksamhet

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotionen 2001/02:U351 (kd) ett antal

åtgärder som rör Sveriges representation i utlandet. Bl.a. framhålls att

man bör utreda möjligheterna att placera MR-attachéer vid de

utlandsmyndigheter där bevakningen av MR-frågorna är av speciell betydelse

(yrkande 8).

Utskottet kan inledningsvis konstatera att frågor kring de mänskliga

rättigheterna lyfts fram av Sverige i ett stort antal sammanhang, inte

minst inom ramen för de bilaterala relationerna, där ambassaderna för fram

den svenska regeringens ståndpunkter. Ambassaderna svarar för kontinuerlig

bevakning i frågor som rör mänskliga rättigheter och ombeds varje år

inkomma med en större rapport som skildrar MR- situationen i respektive

stationeringsland. I de länder där MR- situationen är särskilt svår ges

dessa frågor vanligtvis högre prioritet, vilket styrs genom

utlandsmyndighetens verksamhetsplanering. Den utsände tjänsteman som

ansvarar för MR- bevakning får stöd och instruktioner från

Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och

traktaträtt. Utskottet kan således konstatera att svenska

utlandsmyndigheter redan idag bevakar MR-frågorna och att rapporteringen

härom är omfattande.

Med vad ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U351 (kd) yrkande

8.

I samma motion, 2001/02:U351 (kd), framhålls även möjligheten att placera

miljöattachéer vid de utlandsmyndigheter där miljöfrågorna är av speciell

betydelse (yrkande 9). I Kristdemokraternas motioner 2001/02:MJ520 (kd)

yrkande 30 och 2001/02:MJ523 (kd) yrkande 15 betonas också vikten av

skoglig kompetens och resurser vid svenska beskickningar utomlands.

Utskottet konstaterar att utrikesförvaltningens verksamhet på miljöområdet

är omfattande och att miljöfrågorna spelar en framträdande roll i bl.a. EU-

samarbetet. Utskottet har inhämtat att flera ambassader i Asien,

Latinamerika och Afrika redan i dag har utsänd personal med särskilt ansvar

för miljö- och naturbruk. Även de svenska biståndsinsatserna syftar till en

hållbar utveckling, och svenska beskickningar deltar aktivt i

marknadsföring av svensk miljöteknik.

I sammanhanget finns också skäl att uppmärksamma de omvärldsanalyser som

gjorts och den verksamhet som över åren bedrivits på området av Sveriges

tekniska attachéer, vars verksamhet, inklusive den egna kontoren i

Washington, Los Angeles och Tokyo, sedan den 1 januari 2001 har integrerats

in i den nya statliga myndigheten Institutet för tillväxtpolitiska studier

(ITPS).

Utskottet kan därför konstatera att det som motionärerna efterfrågar redan

görs, om än i andra organisatoriska former än vad som föreslås i motionen.

Enligt utskottets uppfattning kan motionerna 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 30

och 2001/02:MJ523 (kd) yrkande 15 besvaras med det anförda. Motion 2001/02:

U351 (kd) yrkande 9 bör enligt utskottets mening avstyrkas.

Medföljarfrågor

De ekonomiska förhållandena för medföljare till UD-anställda i

utrikestjänst tas upp i den enskilda motionen 2001/02:K234 (kd), vari

begärs åtgärder så att ställningen för denna grupp förstärks i olika

avseenden, bl.a. när det gäller pensionsvillkor. Motionären pekar också på

den otrygghet det innebär, t.ex. i samband med skilsmässa, att vara

ekonomiskt beroende av en annan person.

Också i den enskilda motionen 2001/02:K403 (m) framförs förslag rörande

villkoren för medföljare inom utrikesförvaltningen. I yrkande 6 framhålls

att det krävs samlade åtgärder för att förbättra villkoren för medföljare

inom utrikesförvaltningen.

Samma motion, 2001/02:K403 (m), går även in på enskilda aspekter

beträffande medföljarnas situation. Sålunda föreslås i yrkande 1 att

regeringen verkar för att antalet bilaterala avtal om arbetstillstånd för

UD-medföljare utökas. I yrkande 2 begärs att regeringen verkar för en ökad

jämställdhet i arbetet för bättre villkor för UD-medföljare. Motionären

begär i yrkande 3 att UD-medföljare skall få rätt att kvarstå i det s.k.

SGI-systemet i minst tolv år. I yrkande 4 krävs att UD-medföljare skall få

rätt att kvarstå i a-kassan under hela den tid som respektive make eller

motsvarande tjänstgör utomlands. I yrkande 5 föreslås att de medföljande

barnen bör likställas med andra svenska ungdomar när det gäller socialt

skyddsnät, högre utbildning, körkort, ID-handlingar m.m.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att de medföljandes situation ur

flera perspektiv är problematisk och följer därför de ansträngningar som

görs för att förbättra förhållandena. Utskottet har från

Utrikesdepartementet men även från annat håll fått information som

bekräftar de svårigheter som råder för denna grupp.

Utskottet har noterat att pensionsfrågan är en av de viktigaste och

svåraste medföljarfrågorna. Utrikesdepartementet betalar en pensionspremie

till medföljarna varje utlandsmånad som en kompensation för lågt

pensionsutfall. Pensionskompensationen är dock inte heltäckande utan måste

vanligtvis kompletteras med privata försäkringar.

För att hjälpa medföljarna att förbli attraktiva på arbetsmarknaden lämnas

bidrag till kompetensutveckling och därutöver anordnas bl.a. seminarier för

medföljare. Ett informellt medföljarnätverk, Utrikes Marknadstjänster, UDM,

har startats för att ytterligare förbättra arbetsmöjligheterna för

medföljare. Utrikesdepartementet har en tjänsteman som samordnar de frågor

som rör medföljargruppen, i nära samarbete med medföljarföreningen, SAK och

även på utlandsmyndigheterna finns kontaktpersoner för medföljarfrågor.

Beträffande arbetstillstånd för medföljare kan utskottet konstatera att

Sverige hittills ingått bilaterala avtal om arbetstillstånd för medföljare

till tjänstemän vid diplomatisk beskickning, konsulat eller vid

internationell organisation med USA, Kanada, Chile och Australien. Svenska

medborgare har dessutom rätt att arbeta i EU-länderna samt, genom EES-

avtalet, i Norge, Island och Lichtenstein. Uppgifter från

Utrikesdepartementet bekräftar att departementet aktivt arbetar för att få

fram ytterligare bilaterala avtal, bl.a. med Israel, som förbättrar

medföljarnas möjligheter att ta anställning i stationeringslandet.

Även avseende jämställdhetshänsyn i medföljarfrågor har departementet

uppmärksammat de problem som föreligger. Statistik från augusti 2001 visar

att endast 35 % av de kvinnliga tjänstemännen åtföljs av medföljare medan

motsvarande siffra för manliga tjänstemän är 77 %. Utskottet har erfarit

att departementet mot bakgrund av dessa siffror internt avser att utreda de

orsaker som ligger till grund, i syfte att vidta lämpliga åtgärder.

I fråga om medföljares sjukpenninggrundande inkomst noterar utskottet att

Utrikesdepartementet instämmer med motionärerna i att de medföljandes

ekonomiska trygghet skulle förbättras avsevärt om de finge stå kvar i det s

.k. SGI-systemet, under perioden utomlands.

Avseende arbetslöshetsförsäkring för UD-medföljare, har utskottet inhämtat

följande information och förtydligande. Bestämmelsen i

arbetslöshetsförsäkringslagen (ALF 16§ p. 7) innebär bl.a. att den tid då

den medföljande UD-maken varit bosatt utomlands skall betraktas som

överhoppningsbar under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Enligt

SFS 2000:1460 17 § a, som gäller fr.o.m. februari 2001, får emellertid den

överhoppningsbara tiden bara omfatta sju år i sträck. Utrikesdepartementet

ser tidsbegränsningen som ett problem mot bakgrund av att departementet av

bl.a. besparingsskäl förlängt stationeringsperioderna till att vara upp

till tio år. Det innebär att vissa medföljare kommer att vara utomlands i

åtta till tio år i sträck, varvid de förlorar sin möjlighet till a-kassa

vid återkomsten till Sverige. Även i fråga om de medföljande barnens

situation och rättigheter tillstår Utrikesdepartementet att det förekommer

flera problem, som man i samarbete med andra ansvariga myndigheter försöker

åtgärda.

De problem rörande de medföljandes situation som tas upp i motionerna är

angelägna inte minst med tanke på de berörda, men också från mera allmänna

utgångspunkter eftersom de långsiktigt har betydelse för

utrikesförvaltningens personalförsörjning och därmed för hur Sverige kommer

att representeras och uppfattas i utlandet.

Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att Utrikesdepartementet och

andra berörda myndigheter fortsätter sina ansträngningar att finna

lösningar till de problem som drabbar medföljare inklusive barn. Utskottet

avser även fortsättningsvis, bl.a. inom ramen för sin verksamhet med

uppföljning och utvärdering, att följa utvecklingen i dessa frågor.

Utskottet vill i denna del avslutningsvis påpeka, att även om motionerna

fokuserar på förhållandena för diplomatisk personal är det angeläget att

motsvarande problem också uppmärksammas vad avser andra kategorier utsänd

personal.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:K234 (kd) och

2001/02:K403 (m), yrkandena 1-6 kan besvaras.

Stockholm den 25 oktober 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola Furubjelke (s), Sören

Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd),

Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s

), Murad Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne

Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Karin Enström (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).

**FOOTNOTES**

[2]: Antalet utlandsmyndigheter per den 1 juli 2001. Avvikande meningar

Medel för bibehållande av vissa utlandsmyndigheter

Bertil Persson, Sten Tolgfors, Karin Enström, Hans Hjortzberg- Nordlund, (

alla m), Holger Gustafsson, Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson

(c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Sverige behöver mer än någonsin den möjlighet till dialog och kontaktytor

som utlandsmyndigheter innebär i en alltmer globaliserad värld. Sverige bör

därför vara representerat i länder som är av central betydelse för svenska

utrikes- eller säkerhetspolitiska intressen, som är viktiga för svenskt

näringsliv, som är partner i utvecklingssamarbetet eller som är av stor

regional betydelse.

Under det svenska EU-ordförandeskapet fattade regeringen beslut om att

lägga ned ambassaderna i Beirut, Lima, Tunis och vid Heliga Stolen. Det

vore olyckligt om Sverige på detta sätt begränsar sina kontaktytor mot

omvärlden. Mot denna bakgrund anser utskottet att tillräckliga resurser bör

avsättas för att möjliggöra fortsatt diplomatisk närvaro i Beirut, Lima,

Tunis och vid Heliga Stolen. Detta bör med bifall till motion 2001/02:K302

(m, kd, c, fp) yrkande 2 ges regeringen till känna.

Principer för utrikesrepresentationen

Bertil Persson, Sten Tolgfors, Karin Enström, Hans Hjortzberg-Nordlund (

alla m), Holger Gustafsson, Rosita Runegrund (båda kd), Marianne Andersson

(c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

I dag har Sverige ökade förpliktelser i Europa, men detta innebär inte att

svenska åtaganden i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika minskar.

Tvärtom behöver Sverige mer än någonsin den möjlighet till dialog och

kontaktytor som en utlandsmyndighet innebär i en alltmer globaliserad värld

.

I februari år 2001 utlovade Utrikesdepartementet att genomföra en översyn

i samråd med riksdagen om vilka principer som skall gälla för

utrikesrepresentationen. En sådan översyn skulle äga rum innan det blev

aktuellt att fatta beslut om eventuella ambassadnedläggningar. Trots detta

löfte fattade regeringen under det svenska EU- ordförandeskapet beslut om

att stänga utlandsmyndigheterna i Libanon, Peru, Tunisien och Vatikanen.

Detta beslut fattades av budgetskäl och utan att en noggrann prövning

gjorts i samråd med riksdagen och andra berörda.

Det är viktigt att Sverige är representerat i länder som är av central

betydelse för svenska utrikespolitiska intressen. Regeringen bör nu

genomföra en grundlig utredning om vilka principer som skall gälla för den

svenska utrikesrepresentationen samt tillämpningen av dessa och återkomma

till riksdagen för överläggningar om och fastställande av principerna.

Med tillstyrkande av motion 2001/02:K302 (m, kd, c, fp) yrkande 3 anser

utskottet att det ovan anförda bör ges regeringen till känna.

MR-attachéer vid utlandsmyndigheterna

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

Det är av största vikt att främjandet av de mänskliga rättigheterna

genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte

med handlingsprogram, utan det krävs därutöver aktivt handlande från

utlandsmyndigheternas sida. Inom det militära och säkerhetspolitiska

området har man på vissa strategiskt valda ambassader placerat

militärattachéer för att främja viktiga säkerhetspolitiska relationer med

andra stater samt för att följa utvecklingen på plats i viktigt regioner.

På ett liknande sätt bör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på

viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där det anses som särskilt

nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor rörande de mänskliga

rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner samt

underlätta samarbetet med svenska internationella företag och svenska

frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och koordineringen med

internationella organ och organisationer.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motion 2001/02:U351 (kd)

yrkande 8 anser utskottet att regeringen bör utreda förutsättningarna för

att utse MR-attachéer. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed

tillstyrks motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 8.

Miljöattachéer vid utlandsmyndigheterna

Holger Gustafsson och Rosita Runegrund (båda kd) anför:

Enligt utskottets uppfattning är det av central betydelse att förbättra

den svenska utrikesförvaltningens bevakning, kompetens och externa

samarbetsmöjligher vad avser globala miljöfrågor. Sverige bör därför ha

miljöattachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs

. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen i frågor

rörande miljöfrågorna. Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta

naturkatastrofområden, exempelvis i regioner där miljöförstöringen är

särskilt påtaglig eller där stora internationella insatser görs för

miljösäkerhet.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motion 2001/02:U351 (kd)

yrkande 9 anser utskottet att regeringen bör utreda förutsättningarna för

att utse miljöattachéer. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed

tillstyrks motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 9.

Särskilt yttrande

Principer för utrikesrepresentationen

Lars Ohly och Murad Artin (båda v) anför:

Sverige har i årtionden åtnjutit ett högt anseende i tredje världen. I

världens fattiga länder har Sveriges internationella agerande åtnjutit

respekt. Till viss del har detta berott på att Sverige haft omfattande

internationella kontakter i många länder - inte minst i tredje världen.

Regeringen lade emellertid förra året ned tre ambassader i strategiskt

viktiga länder i tredje världen - Peru, Tunisien och Libanon.

Vänsterpartiet riktade kritik mot dessa åtgärder. Vi hyste i samband med

Sveriges inträde i EU starka farhågor för att Sveriges utrikespolitik

skulle bli starkt eurocentristisk. Dessa farhågor har i långa stycken

besannats. Så har exempelvis Sveriges representation i Bryssel vuxit

kraftigt på bekostnad av vårt lands representation i tredje världen.

Vänsterpartiet anser att bristen på balans mellan EU- länderna och världens

fattiga länder när det gäller Sveriges utrikesrepresentation måste justeras

.