Bet. 2001/02:KU12

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU12

Riksdagens arbetsformer

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 40 motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden 2001 i frågor som gäller

riksdagens arbetsformer. Motionerna tar upp en rad

frågor, bl.a. ledamöternas placering i plenisalen,

riksdagens arbetsår, riksdagsdebatterna,

budgetprocessen, den allmänna motionstiden,

utskottsindelningen, utskottens arbetsformer,

riksdagsledamöternas arbetssituation, debattregler

vid frågestund, registrering av lobbare, regionalt

riksdagskontor i Göteborg samt vissa

informationsfrågor.

Vidare behandlas i betänkandet riksdagsstyrelsens

förslag 2001/02:RS1 Ändringar av vissa ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter och Sveriges

företrädare i Europaparlamentet. Riksdagsstyrelsen

föreslår att ersättningar som betalas till

ledamöterna för deras sjukvårdskostnader, dvs. för

bl.a. läkarbesök och läkemedel, i huvudsak tas bort.

Ersättning för kostnader för insatser i

rehabiliterande syfte skall dock kunna utgå i

särskilda fall. Riksdagsstyrelsen föreslår vidare en

förstärkning av efterlevandeskyddet efter den som är

riksdagsledamot eller företrädare i

Europaparlamentet efter fyllda 70 år. Slutligen

föreslås två följdändringar till tidigare ändringar.

Utskottet har tillstyrkt lagförslagen och avstyrkt

samtliga motionsyrkanden. Flera motioner har

avstyrkts med hänvisning till att de faller under

talmannens och riksdagsstyrelsens ansvarsområden. De

gäller frågor kring planeringen av riksdagsarbetet

och ledningen av riksdagsförvaltningen som enligt

riksdagsordningen och instruktionen för

riksdagsförvaltningen skall hanteras av dessa organ.

Sju reservationer och ett särskilt yttrande har

avgetts.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagsstyrelsens förslag 2001/02:RS1

Riksdagen antar i bilaga 2 intagna förslag till

lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter och förslag till

lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.

till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Därmed bifaller riksdagen riksdagsstyrelsens

förslag 2001/02:RS1.

2. Arvoden till ledamöter i vissa organ

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K209 och

2000/01:K376.

3. Ersättningen till ersättare

Riksdagen avslår motion 2001/02:K364.

4. Riksdagens arbetsår

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K211 och

2001/02:K363.

5. Ledamöternas placering i plenisalen

Riksdagen avslår motion 2001/02:K227.

Reservation 1 (m, kd)

6. Ideologiska debatter i riksdagen

Riksdagen avslår motion 2001/02:U347 yrkande 4.

7. Statsrådens deltagande i riksdagsarbetet

Riksdagen avslår motion 2001/02:K402 yrkandena

1 och 2.

8. Europaparlamentarikers deltagande i

riksdagsdebatter

Riksdagen avslår motion 2001/02:U301 yrkande 2.

Reservation 2 (fp)

9. Den allmänna motionstiden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K225,

2001/02:K252, 2001/02: K343, 2001/02:K375 och

2001/02:K423.

10. Budgetprocessen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K277 och

2001/02:K332.

Reservation 3 (v)

11. Utformningen av motioner

Riksdagen avslår motion 2001/02:K275.

12. Utskottsorganisationen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K254,

2001/02:K298 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:K315

yrkande 1.

Reservation 4 (fp)

13. Försvarsberedningens roll

Riksdagen avslår motion 2001/02:K315 yrkande 2.

Reservation 5 (m) - motiv.

14. iUtskottens arbetsformer

Riksdagen avslår motion 2001/02:K255.

15. Utskottens arbete med EU-frågor

Riksdagen avslår motion 2001/02:K426 yrkande 7.

16. Edgång vid utfrågningar i

konstitutionsutskottet

Riksdagen avslår motion 2001/02:K316.

17. Debattordningen vid frågestunder

Riksdagen avslår motion 2001/02:K212.

18. Registrering av lobbare

Riksdagen avslår motion 2001/02:K380.

19. Teknisk utrustning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K214

yrkandena 1 och 2 och 2001/02:K379.

20. Riksdagens IT-policy

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K231

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub533 yrkande 6.

21. Registrering av ledamöters ekonomiska

intressen

Riksdagen avslår motion 2001/02:K329.

Reservation 6 (v, mp)

22. Regionalt riksdagskontor i Göteborg

Riksdagen avslår motion 2001/02:K256.

Reservation 7 (fp)

23. Högvakt vid riksdagen och Sagerska huset,

m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:K296 yrkandena

1 och 2.

24. Samordning av riksdagens informations-

och dokumentationsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2001/02:K274.

25. Skolelevers besök i riksdagen

Riksdagen avslår motion 2001/02:K202.

Stockholm den 13 november 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Inger René (m), Mats Berglind (s), Lars

Hjertén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von

der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och

Britt-Marie Lindkvist (s).

2001/02

KU12

Utskottets överväganden

Lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter,

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens

förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter och lag om ändring i

lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet.

Riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagen beslutade i december 2000 (bet.

1999/2000:KU1 s. 25, prot. 37) att ge

riksdagsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda

förslag om ändrat ersättningssystem för

riksdagsledamöternas sjukvårdsförmåner.

Riksdagsstyrelsen lägger nu fram överväganden i

frågan. Förslaget innebär att ersättningar som

betalas till ledamöterna för deras

sjukvårdskostnader, dvs. för bl.a. läkarbesök och

läkemedel, i huvudsak tas bort. Vid särskilda skäl

föreslås att en riksdagsledamot efter prövning av

riksdagsförvaltningen skall kunna få ersättning för

kostnader för insatser i rehabiliterande syfte.

Förslaget innebär vidare att efterlevandeskyddet

efter den som är riksdagsledamot eller företrädare i

Europaparlamentet efter fyllda 70 år förstärks.

Förslaget innehåller även två ändringar som i

princip utgör följdändringar till tidigare gjorda

ändringar i ersättningslagen och företrädarlagen.

Den ena ändringen avser att säkerställa att en

riksdagsledamot eller företrädare som får

sjukpension inte kommer i ett sämre läge på grund av

samordning än vad som gäller enligt reglerna om

sjukpension i pensionsavtalet för statstjänstemän

(PA-91). Den andra ändringen innebär att arvode till

ordförande och vice ordförande i EU-nämnden skall

ingå vid beräkning av underlag för såväl

egenpensionsförmåner som inkomstgaranti, både enligt

ersättningslagen och enligt företrädarlagen.

Förslaget innehåller dessutom förtydligande av

begreppet tid i ersättnings-lagen vid beräkning av

tjänstgöringstid i riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens lagförslag.

Arvodet till ledamöter i vissa organ

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om

minskat arvode för vissa uppdrag med hänsyn

till det merarbete de aktuella uppdragen

innebär.

Motionen

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion K209 att

förtroendeuppdraget att sitta i riksdagsstyrelsen

inte skall ge ett extra arvode. Riksdagsstyrelsens

arbete genomförs på en tid då alla riksdagsledamöter

arbetar. Motionären anser inte att ledamotskapet i

riksdagsstyrelsen skulle vara ett mer betungande

arbete än hårt arbete med debatter, interpellationer

och motioner m.m., vilket ingår i det ordinarie

riksdagsarbetet. Det saknas därför enligt motionen

anledning att belöna riksdagsstyrelseuppdraget med

ett extra arvode.

I motion K376 av Tanja Linderborg (v) begärs att

riksdagen beslutar att avskaffa rätten till

sammanträdesarvode för riksdagens revisorer.

Motionären hänvisar till att ledamöter i Riksdagens

revisorer, som inte är ordförande, vice ordförande

eller ledamot av arbetsutskottet, får ett

sammanträdesarvode utöver det månatliga

tilläggsarvodet som för närvarande är 10,5 % av 41

500 kr. Detta är enligt motionären inte sakligt

motiverat.

Gällande regler

Enligt 1 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för

uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

betalas månadsarvode för ledamot m.m. av

riksdagsstyrelsen med 15 % av arvodet som

riksdagsledamot. För riksdagens revisorer betalas

månadsarvode med 17,5 %, 14 %, 12,5 % och 10,5 %

beroende på uppgift. Därutöver betalas till

riksdagens revisorer liksom till Riksbankens

fullmäktige och suppleanter, ordförande och ledamot

av arbetsutskottet i Nordiska rådets svenska

delegation, ordförande och ledamöter i Riksdagens

besvärsnämnd, ordförande och ersättare för

ordförande i Valprövningsnämnden samt ordförande,

vice ordförande, ledamöter och suppleanter i

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond särskilt arvode

för sammanträdesdag (sammanträdesarvode).

Sammanträdesarvode betalas inte till vald ledamot

eller särskild företrädare för partigrupp i

riksdagsstyrelsen eller till ordförande och vice

ordförande i EU-nämnden.

Enbart sammanträdesarvode betalas till ledamot och

suppleant i EU-nämnden, ledamot i Rådet för

ledamotsnära frågor, tjänstgörande suppleant och

tjänstgörande ersättare för företrädare för

partigrupp utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen,

ledamot och suppleant i Valprövningsnämnden,

suppleant i Nordiska rådets svenska delegations

arbetsutskott, suppleant i Riksdagens besvärsnämnd,

ledamot och suppleant i Utrikesnämnden (under

plenifri tid) samt till riksdagsledamot vid

deltagande i Nordiska rådets respektive Europarådets

verksamhet på riksdagens uppdrag. Arvodesbeloppen

fastställs av riksdagsstyrelsen.

Tidigare behandling

Våren 2000 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande i

syfte att inskränka möjligheterna till arvode (bet.

1999/2000:KU22). Utskottet framhöll att de uppdrag

som ersätts enligt arvodeslagen är sådana som

tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget.

Dessa uppdrag medför ofta ett betydande merarbete i

fråga om ansvar, inläsningsarbete och tidsåtgång.

Det var därför enligt utskottet motiverat att det

betalas särskild ersättning för dessa uppdrag utöver

det ordinarie ledamotsarvodet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser fortfarande att det, mot bakgrund av

det merarbete som de aktuella uppdragen innebär, är

motiverat med de särskilda arvoden som anges i

arvodeslagen. När det gäller frågan om

sammanträdesarvode till riksdagens revisorer vill

utskottet dessutom hänvisa till att Riksdagens

revisorer kommer att upphöra i samband med

inrättandet av den nya Riksrevisionen under första

halvåret 2003 (bet. 2001/02:KU8, rskr. 116-119).

Frågan om ersättning till den nya styrelsen i

Riksrevisionen kan senare bli föremål för

överväganden i riksdagen. Motionerna K209 (m) och

K376 (v) avstyrks.

Ersättningen till ersättare

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

förändrade villkor för ersättare för

riksdagsledamöter.

Motionen

I motion K364 av Lars Lilja och Carin Lundberg (s)

begärs förbättrade villkor för ersättare för

riksdagsledamöter. Det är enligt motionärerna inte

helt ovanligt att en ordinarie ledamot är

tjänstledig under den del av året som riksdagen

sammanträder, dvs. från mitten av september till

mitten av juni. När då riksdagen ''''''''''''''''''''''''''''''''stänger'''''''''''''''''''''''''''''''' för

sommaren skall ersättaren återgå till sitt ordinarie

arbete och förhoppningsvis en välförtjänt semester.

Problemet är då att ersättaren varit borta från sitt

ordinarie arbete och inte tjänat in någon

semesterlön. Då återstår alternativen att arbeta

större delen av semestern eller vara ledig utan lön.

För lärare finns inte heller möjligheten att arbeta

i yrket under sommaren. En lösning på detta problem

vore enligt motionärerna att riksdagen till

ersättare som slutat sin tjänstgöring betalar ut den

semesterersättning som ersättaren skulle ha varit

berättigad till om han eller hon haft sitt ordinarie

arbete under den tid han eller hon tjänstgjort som

ersättare, maximalt tolv månader.

Gällande regler

Enligt 4 § semesterlagen (1977:480) har arbetstagare

i princip rätt till 25 semesterdagar varje

semesterår. Under semesterledighet skall

arbetstagare ha semesterlön i den mån han har tjänat

in sådan under intjänandeåret. Semesterlönen utgör

12 % av arbetstagarens under intjänandeåret

förfallna lön i anställningen (16 §). Upphör

arbetstagare att vara anställd hos arbetsgivaren

innan han har erhållit den semesterlön som han har

tjänat in, skall arbetstagaren enligt 28 § i stället

erhålla semesterersättning,

Enligt 1 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter tillämpas

bestämmelserna om arvode, reskostnadsersättning,

traktamente m.m., kostnadsersättning och teknisk

utrustning samt försäkrings- och sjukvårdsförmåner

fr.o.m. den dag då ledamoten tar plats i riksdagen

t.o.m. 30 dagar efter det att uppdraget att vara

ledamot upphör. För den som ersätter annan ledamot

än talmannen eller ett statsråd eller en

statssekreterare tillämpas bestämmelserna dock

endast för den tid som ersättaren enligt bevis från

riksdagen skall fullgöra uppdraget. Om uppdraget

upphör tidigare än vid den tidpunkten, tillämpas

bestämmelserna t.o.m. 30 dagar efter den dag

uppdraget upphör, dock längst till den dag som anges

i beviset.

I betänkande 1997/98:KU6 anförde utskottet i fråga

om ersättning efter kortare uppdrag som ersättare

för riksdagsledamot att det vore rimligt att

ersättaren tillförsäkrades en viss minsta ersättning

vid avgångstillfället. Med anledning därav föreslog

förvaltningsstyrelsen (förs. 1998/99:RFK2) när det

gäller uppdrag som blivit kortare än som framgår av

beviset från riksdagen att bestämmelserna i 3-6 kap.

och 15 kap. lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter skulle tillämpas fr.o.m.

den dag då ledamoten tar plats i riksdagen t.o.m. 30

dagar efter det att uppdraget att vara ledamot

upphör. Till grund för förslaget låg bl.a.

bedömningen att en tidsperiod på 30 dagar är

erforderlig för att förbereda återgången till

tidigare arbete eller nya arbetsuppgifter. Utskottet

tillstyrkte förslaget (bet. 1998/99:KU1).

Utskottets ställningstagande

Det förhållandet att ersättningen till ersättare i

normalfallet upphör samtidigt med att uppdraget tar

slut, alltså utan den 30-dagarsperiod som annars

tillkommer, skulle som motionärerna framhåller

självfallet kunna vålla svårigheter i vissa fall.

Det kan således ibland vara ett problem att återgå

till en anställning vid riksmötets slut i början av

sommaren även om ersättaren haft kännedom om

ersättningsreglerna och därigenom i tid kunnat

planera för sin verksamhet efter uppdragets slut.

Bortsett från statsrådsersättarna är emellertid

flertalet ersättaruppdrag av kortvarig natur och har

när det gäller något längre uppdrag endast i ett par

fall under de senaste åren upphört i samband med

sommaruppehållet. Utskottet är mot denna bakgrund

inte berett att nu förorda en ändring av reglerna.

Motion K364 (s) avstyrks därför.

Riksdagens arbetsår

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om

att riksdagens öppnande skall förläggas till

augusti, m.m.

Motionen

I motion K363 av Monica Green (s) begärs att

riksdagens öppnande förläggs till mitten av augusti.

En sådan förändring skulle framför allt innebära ett

flertal förbättringar för ledamöters

arbetssituation. Höstens arbete kan utföras under en

längre och mindre stressad tid. Genom att

tidigarelägga tidpunkten för riksmötets öppnande

förlängs därmed riksdagsåret.

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion K211 en ändrad

ordning för arbetet i riksdagen. Det vore enligt

motionären en fördel om riksdagen öppnades kring

20-25 augusti efter sommaruppehållet. Vidare kan

juluppehållet förkortas med en vecka.

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 2000 behandlade utskottet ett par

motionsyrkanden om arbetsåret i riksdagen (bet.

2001/02:KU4). Utskottet delade motionärernas

uppfattning om vikten av en någorlunda jämn

arbetsbelastning under riksdagsåret.

Arbetsperioderna mellan de plenifria veckorna är

oftast mycket intensiva medan sommaruppehållet är

förhållandevis långvarigt. Det var emellertid enligt

utskottet talmannens ansvar att efter överläggning i

riksdagsstyrelsen och i samråd med de särskilda

företrädarna för partigrupperna årligen planera

riksdagsarbetet med den begränsningen i huvudsak att

nytt riksmöte i enlighet med 1 kap. 2 §

riksdagsordningen skall inledas i september. Till

detta kommer Riksdagskommitténs uttalande bl.a. om

att riksdagsarbetet bör avslutas i juni. Enligt

utskottets mening saknades anledning att förutsätta

annat än att talmannen, riksdagsstyrelsen eller de

särskilda företrädarna för partigrupperna tar

initiativ till de förändringar som behövs för att

åstadkomma en så jämn arbetsrytm som möjligt.

Utskottet var inte berett att då föreslå ändringar i

de regler och riktlinjer som styr utrymmet för

arbetsplaneringen. Motionsyrkandet avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå en

sådan ändring av riksdagsordningen att riksmöte

mellan valår kan inledas i augusti. Också när det

gäller frågan om juluppehållets längd vill utskottet

hänvisa till sitt ställningstagande hösten 2000.

Frågan om en jämnare arbetsrytm är således en fråga

närmast för talmannen, riksdagsstyrelsen och de

särskilda företrädarna för partigrupperna. I

sammanhanget kan vidare nämnas att inget hindrar att

utskotten sammanträder före riksmötets öppnande i

september. Detta är emellertid en fråga för

utskotten att själva ta ställning till. Utskottet

avstyrker följaktligen motionerna K363 (s) och K211

(m).

Ledamöternas placering i plenisalen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till

tidigare ställningstaganden ett

motionsyrkande om att ledamöterna skall ha

plats i kammaren efter partitillhörighet.

Jämför reservation 1 (m och kd).

Motionen

Margareta Cederfelt (m) begär i motion K227 att

stolarna i riksdagens kammare skall fördelas efter

partitillhörighet. Den nuvarande placeringen är

enligt motionen ålderdomlig och motverkar en livlig

och aktiv debatt.

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 2000 behandlade utskottet ett par

motionsyrkanden liknande det nu aktuella (bet.

2001/02:KU4). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena

med hänvisning till att liknande motionsförslag

avstyrkts vid flera tillfällen. I ett tidigare

betänkande (bet. 1987/88:KU43) anförde utskottet

bl.a. att en partivis placering av ledamöterna

skulle vara en markering av den framträdande roll

som de politiska partierna numera spelar i

riksdagen. Det skulle enligt utskottet troligen

också ha vissa andra fördelar från kontakt- och

debattsynpunkt. Emellertid fanns det enligt

utskottets bedömning inte någon tillräckligt stark

opinion bland ledamöterna för att bryta traditionen.

I ett betänkande år 1992 (bet. 1992/93:KU9) ansåg

utskottet att effekterna från debatt- och

kontaktsynpunkt inte skulle bli de som avsågs i den

då aktuella motionen. Utskottet ansåg att en

omdisponering av plenisalen måste ske om man vill

skapa en tätare atmosfär vid debatterna och

avstyrkte motionen. Utskottet vidhöll vid frågans

behandling under 1996/97 och 1997/98 års riksmöten

sin tidigare uppfattning (bet.1996/97:KU13, 1997/98:

KU27).

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör inte nu någon annan bedömning.

Motion K227 (m) avstyrks.

Ideologiska debatter i riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

återkommande ideologiska debatter med

hänvisning till att detta är en fråga för

talmannen i samråd med de särskilda

företrädarna för partigrupperna.

Motionen

I motion U347 (yrkande 4) av Ana Maria Narti m.fl.

(fp) begärs upprepade ideologiska debatter i

riksdagen. Motionärerna vänder sig mot

våldsromantiken i det politiska livet. De som är

aktiva i politiken och alla engagerade människor har

i dag en plikt att stå upp mot våldet och fördöma

allt tal och alla handlingsplaner som bygger på hat.

Tidigare behandling

Hösten 2000 behandlade utskottet ett motionsyrkande

om en årligen återkommande debatt inom ett särskilt

område (bet. 2001/02:KU4). Utskottet redovisade att

särskilt anordnade debatter, dvs. debatter som inte

har samband med handläggning av ärenden eller

meddelanden från regeringen, finns av olika typer:

partiledardebatter, allmänpolitiska debatter,

aktuella debatter, information från regeringen och

debatter med fastställda regler. Utskottet avstyrkte

det då aktuella motionsyrkandet med hänvisning till

att riksdagsstyrelsen regelbundet skall överlägga om

planeringen av riksdagsarbetet och att talmannen

skall samråda med de särskilda företrädarna för

partigrupperna om uppläggningen av kammarens

överläggningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill också nu hänvisa till att frågan om

särskilda, bl.a. aktuella, debatter är en fråga för

talmannen i samråd med de särskilda företrädarna för

partigrupperna. Utskottet vill vidare hänvisa till

att inget hindrar en riksdagsledamot från att begära

andra särskilt anordnade debatter än aktuella

debatter. Motion U347 yrkande 4 (fp) avstyrks

följaktligen.

Statsrådens deltagande i

riksdagsarbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden som

gäller tillkännagivanden till regeringen om

statrådens deltagande i riksdagsdebatter och

om riksdagen som den viktigaste politiska

arenan. Utskottet, som förutsätter att

statsråden söker prioritera närvaro i

riksdagen under viktigare debatter, anser

inte att tillkännagivanden till regeringen är

nödvändiga.

Motionen

Roy Hansson (m) begär i motion K402 ett

tillkännagivande till regeringen om statsrådens

deltagande i riksdagsarbetet (yrkande 1) och om att

riksdagen är den viktigaste politiska arenan

(yrkande 2). Motionären vänder sig mot att

propositioner presenteras på skilda håll utanför

riksdagen, när det i stället borde vara naturligt

att det ansvariga statsrådet gör presentationen i

riksdagen. Statsrådens frånvaro innebär att viktiga

debatter förs utan att ansvarig regeringsmedlem

finns i kammaren för att argumentera och försvara

regeringens förslag. Om statsrådet närvarar sker

detta i stort sett bara vid debattens inledning fram

till det egna anförandet, vilket innebär att det

bara är en ledamot från varje parti som kan föra

debatt med statsrådet. Att statsrådsbänkar står

tomma när viktiga debatter pågår visar enligt

motionären närmast på ett förakt för riksdagen som

Sveriges högsta politiska organ. Det är enligt

motionen bara att beklaga att det för närvarande är

alltför många statsråd som inte är folkvalda och

denna ordning synes inte motiverad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärens mening om riksdagens

betydelse i den politiska debatten och det angelägna

i att statsråden medverkar i debatter i kammaren.

Intresset av statsråds medverkan i debatterna

framhålls från riksdagens sida i samband med de

återkommande mötena mellan företrädare för

kammarkansliet och Statsrådsberedningen. Utskottet,

som förutsätter att statsråden söker prioritera

närvaro i riksdagen under budgetdebatter och andra

viktigare debatter inom sina ansvarsområde, anser

att tillkännagivanden till regeringen i denna fråga

inte är nödvändiga. Motion K402 yrkandena 1 och 2

avstyrks följaktligen.

Europaparlamentarikers deltagande i

riksdagsdebatter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till

tidigare ställningstagande ett motionsyrkande

om Europaparlamentarikers medverkan i

riksdagsdebatter.

Jämför reservation 2 (fp).

Motionen

I motion U301 (yrkande 2) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs att de svenska Europaparlamentarikerna

ges möjlighet att delta i särskilda debatter i

Sveriges riksdag. Ett steg i att öka kopplingen

mellan den svenska och europeiska politiken vore att

ge EU-parlamentarikerna ett eget och öppet forum för

återrapportering. Därigenom skulle EU-

parlamentarikernas roll bli mer tydlig och EU föras

närmare medborgarna.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om kontakterna med de svenska

Europaparlamentarikerna togs upp i

riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1. Det

framhölls att Europaparlamentet och riksdagen är två

skilda parlament. Det är värdefullt med goda

kontakter mellan de svenska Europaparlamentarikerna

och riksdagens ledamöter men deras olika mandat

skall inte sammanblandas. Kontakterna borde enligt

förslaget även fortsättningsvis gå genom partierna,

men det finns anledning att utveckla kontakterna

mellan Europaparlamentarikerna och andra delar av

riksdagen. Till exempel borde utskotten och EU-

nämnden överväga att bjuda in Europaparlamentariker

till utfrågningar, öppna eller slutna, och

möjligheten att i riksdagen ordna ett öppet

seminarium där Europaparlamentarikerna deltar borde

utnyttjas. Konstitutionsutskottet gjorde inte någon

annan bedömning (bet. 2000/01:KU23).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.

Motion U301 yrkande 2 (fp) avstyrks därmed.

Den allmänna motionstiden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till

pågående arbete i Riksdagskommittén fem

motionsyrkanden om den allmänna motionstiden.

Motionerna

I flera motioner begärs att den allmänna

motionstiden avskaffas. Margareta Cederfelt (m)

begär i motion K225 ett förslag till utökad

motionsrätt under riksdagsåret. I syfte att

underlätta för riksdagsledamöterna att beakta

aktuella frågor i samhället och föra en levande

dialog med medborgarna i den egna valkretsen är det

enligt motionen värdefullt om möjligheten att

motionera utvecklas.

Ett liknande yrkande finns i motion K343 av Magnus

Jacobsson (kd). Motionären anser att om motioner får

läggas fram under hela året kommer en del

"okynnesmotioner" att försvinna samtidigt som

enskilda motioner kan läggas fram vid tillfällen då

de är både mer politiskt och medborgarmässigt

intressanta. Motionerna kan sedan behandlas antingen

enbart i samband med lämpliga propositioner eller i

separata uppsamlingsbetänkanden.

Också i motion K252 av Harald Nordlund (fp) begärs

att den allmänna motionstiden avskaffas. Ledamöterna

bör medges att avlämna motion vid vilken tidpunkt

som helst under året. Som medborgarnas ombud är det

viktigt att kunna agera vid de tillfällen en fråga

upplevs som angelägen.

Eva Flyborg (fp) begär i motion K375 att reglerna

om motionstiden reformeras. Den allmänna

motionstiden återspeglar en helt förlegad syn på

riksdagsarbetet. Om riksdagen skall kunna hantera

aktuella händelser måste det skapas möjligheter till

detta inom riksdagssystemet. En starkare koppling

till aktuella händelser skulle bidra till att göra

riksdagens arbete mer relevant i medborgarnas ögon.

Ett alternativ till ständig initiativrätt kunde vara

att den allmänna motionstiden fördelas på tre fyra

gånger per år. Därigenom skulle dramatiken till

motionerandet försvinna, riksdagen få en jämnare

arbetsfördelning under året och antalet motioner

minska i antal men få en bättre kvalitet.

Rigmor Stenmark (c) begär i motion K423 ett

tillkännagivande om temaår i riksdagsarbetet. Enligt

motionen finns det anledning att se över rutinerna

för motionsskrivandet. Ett arbetssätt bör prövas som

innebär att riksdagen under mandatperiodens fyra år

borde arbeta mer ämnesinriktat under något år för

att på så sätt fokusera på ett speciellt angeläget

ämnesområde.

Tidigare riksdagsbehandling

I riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1 framhölls

bl.a. att den fria motionsrätten bör vara kvar.

Genom tidigare riksdagsbeslut hade utskotten

rekommenderats att planera arbetet för hela

valperioden med fördjupning på vissa områden under

olika år. Genomslaget för detta arbetssätt hade dock

inte varit stort. Som ett led i att uppnå det

rekommenderade arbetssättet ansåg riksdagsstyrelsen

att utskotten behövde planera mer långsiktigt och

mer tematiskt. Varje ämnesområde inom ett utskotts

beredningsområde bör behandlas minst två gånger

under en valperiod, första gången under det första

riksmötet och andra gången under något av de

följande riksmötena. Efter genomgången av utskottets

hela beredningsområde under första året av

valperioden bör utskottet göra en planering för

resten av valperioden. Minst en behandling under det

andra, tredje eller fjärde riksmötet bör vara mer

ingående och innehålla inslag av

uppföljning/utvärdering och EU-bevakning.

Riksdagsstyrelsen ansåg vidare att utskotten vid

behov skall kunna ge motionerna en förenklad

behandling. Förenklad beredning kan användas vid det

första riksmötet och vid de övriga riksmöten under

valperioden då utskottet inte bestämt sig för att ha

en fördjupad ärendeberedning. Vid förenklad

behandling kan motionsförslag som behandlar frågor

där beslutanderätten enligt utskottets uppfattning

bör ligga kvar hos regeringen, en

förvaltningsmyndighet eller hos kommunerna kunna

avstyrkas utan ytterligare beredning. I fråga om

motionsförslag som upprepas bör vid förenklad

behandling utskottet hänvisa till tidigare

ställningstagande. Frågan om motionernas behandling

var emellertid enligt förslaget en fråga av så stor

vikt för riksdagsarbetet att utredningsarbetet borde

fortsätta. I detta sammanhang kunde också

motionsinstitutets utformning komma att beröras.

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag

gjorde utskottet inte någon annan bedömning än

riksdagsstyrelsen i fråga om värdet av förenklad

motionsbehandling. Utskottet, som noterade att

utredningsarbetet när det gäller motionsbehandlingen

fortsätter, delade även i övrigt riksdagsstyrelsens

bedömning i fråga om riktlinjer för förändringar i

utskottens arbete (bet. 2000/01:KU23). Riksdagen

godkände de föreslagna riktlinjerna för förändringar

i utskottens arbete.

Utskottets ställningstagande

Frågan om motionsinstitutets utformning behandlas

för närvarande i Riksdagskommittén. Enligt

utskottets mening bör resultatet av detta arbete

avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna K225

(m), K343 (kd), K252 (fp) och K375 (fp) samt K423

(c) i denna del. När det gäller synpunkterna i

motion K423 om värdet av att riksdagen under något

år under valperioden arbetar mer temainriktat och

fokuserar på ett speciellt område ligger detta i

linje med riksdagens ovan redovisade riktlinjebeslut

för utskottsarbetet. Motion K423 i denna del får

därför anses tillgodosett och avstyrks följaktligen.

Budgetprocessen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till en

aviserad utvärdering två motionsyrkanden som

gäller utvärdering och behovet av ändringar i

fråga om budgetprocessen.

Jämför reservation 3 (v) och särskilt

yttrande (kd).

Motionerna

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion K332 att

riksdagen låter utvärdera budgetprocessen och

därefter pröva motionens förslag till förändringar.

Motionärerna hänvisar till att den nya budgetlagen

nu gällt i drygt fyra år. Under den tiden har de

makroekonomiska förhållandena och särskilt de

offentliga finanserna genomgått en ganska dramatisk

förändring. Det måste enligt motionen vara möjligt

att skapa en budgetprocess som ger ett större

handlingsutrymme utan att det sker återfall i det

gamla systemets brister. Det är hög tid att

riksdagen nu inleder en rejäl debatt om hur den nya

budgetprocessen fungerat och prövar behovet av

förändringar. Riksdagen bör nu efter de beslut om

förändringar i budgetprocessen som nyligen fattats

gå vidare med en mer omfattande utvärdering som dels

sammanställer det som redan gjorts (SOU 2000:61,

Vestaprojektet och Riksdagskommitténs referensgrupp

om budgetprocessen). Utvärderingen bör pröva

förutsättningarna för att göra långsiktiga och

korrekta utgiftsprognoser. Vidare bör prövas om

dagens tillämpning av utgiftstaken får till

konsekvens att systemet ökar efterfrågan i

högkonjunktur och håller tillbaka i lågkonjunktur

och om det behövs nya aktiva beslut om vilka

utgifter som på sikt borde ligga utom respektive

inom taket. Utvärderingen bör också gälla frågan om

huruvida utgifter och inkomster borde behandlas mer

symmetriskt i budgetprocessen, t.ex. genom att

införa ett inkomstgolv så att inte tillfälliga

inkomster används för att finansiera långsiktiga

inkomstminskningar/skattesänkningar. Andra frågor

som bör utvärderas är om sparmålet är korrekt

utformat samt nivån på budgeteringsmarginalen och

principer för dess användning.

Ingvar Svensson (kd) begär i motion K277 att

riksdagsstyrelsen ges i uppdrag att utreda lösningar

för att åstadkomma en mer relevant och flexibel

möjlighet att göra justeringar inom ett

utgiftsområdes ram. Att både anslag och

anslagsvillkor för ett helt utgiftsområde skall tas

i ett enda klubbslag är naturligtvis fördelaktigt

för en regering och speciellt en minoritetsregering,

men minskar riksdagens makt och innebär en

nedgradering av det andra steget i budgetprocessen,

som för många ledamöter framstår som meningslöst. I

praktiken är majoritetsbeslut i en enskild fråga

borta ur bilden. Efter det att en viss reformering

av budgetprocessen som helhet nu vidtagits är det

dags att ta itu med frågan om budgetprocessens andra

steg.

Tidigare behandling

Den nya budgetprocessen utvärderades under åren 1999

och 2000 av Riksdagskommittén. I kommitténs uppdrag

ingick att överväga behovet av förändringar. Därvid

skulle bl.a. undersökas om intentionerna bakom

omläggningen av budgetprocessen hade uppfyllts och

vilka konsekvenser i övrigt omläggningen medfört som

påverkat riksdagens ställning. Kommittén bedömde att

intentionerna bakom budgetreformen i huvudsak

uppfyllts och framhöll att rambeslutsmodellen

innebär att en minoritetsregerings möjlighet att få

igenom budgetpropositionen i riksdagen har ökat,

vilket var en avsedd effekt av reformen. Kommittén

ansåg att det var en fördel att budgetprocessen

försvårar hoppande majoriteter för ökade anslag utan

finansiering. Rambeslutsprocessen stärker enligt

kommittén i så måtto regeringsmakten, men det

viktigaste ur riksdagens synvinkel är att

budgetreformen ökar möjligheterna för riksdagen att

göra en samordnad beredning av regeringens

budgetförslag. Kommittén bedömde att även om

rambeslutsmodellen ännu inte prövats under perioder

med svåra ekonomiska påfrestningar eller

parlamentarisk osäkerhet har den nya budgetprocessen

bättre förutsättningar att fungera under sådana

omständigheter än vad den gamla hade.

Kommittén hade under sitt arbete fångat upp ett

missnöje bland riksdagens ledamöter som gällde

svårigheten för utskotten att göra ändringar i

anslagen i förhållande till regeringens förslag.

Kommittén bedömde dock att huvudförklaringen till

det minskade antalet ändringar ligger i det

förhållandet att regeringen valt att presentera

förslag som i förväg förhandlats med ett eller två

av oppositionspartierna. Utskotten hade endast i

begränsad omfattning utnyttjat den frihet de har att

i budgetprocessens andra steg på hösten ändra

anslagsbelopp inom de av kammaren fastställda

utgiftsramarna. Detta var enligt kommittén naturligt

med hänsyn till att regeringen, som inte haft egen

majoritet i kammaren, varje år har försäkrat sig på

förhand om stöd för sitt budgetförslag från vissa

andra partier. Kommitténs utvärdering ledde till

vissa förslag bl.a. rörande dubbelarbetet höst och

vår. Förslagen lades av riksdagsstyrelsen fram för

riksdagen (förs. 2000/01:RS1). Utskottet tillstyrkte

förslagen (2000/01:KU23). Utskottet ansåg också att

det var angeläget att redan då besluta om att en

utvärdering bör göras efter några år i fråga om

vilka effekter omläggningen inneburit såväl vad

gäller budgetprocessens innehåll och budgetmässiga

resultat som vad gäller de budgetmässiga

konsekvenserna för riksdagen. Riksdagen beslutade i

enlighet med utskottets förslag att som sin mening

ge regeringen detta till känna (rskr. 273-276).

Utskottets ställningstagande

Riksdagens beslut våren 2001 om budgetprocessen

innebär att en utvärdering skall göras om några år.

Enligt utskottets mening bör resultatet av denna

utvärdering avvaktas. Utskottet avstyrker därför

motionerna K332 (v) och K277 (kd).

Utformningen av motioner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

rubrikerna på motionerna inte skall ändras

inom kammarkansliet.

Motionen

Bertil Persson (m) begär i motion K275 att

kammarkansliet inte skall ändra rubrikerna på

motionerna. Den nuvarande ordningen där så sker

medför en risk för att motionernas budskap

förändras.

Gällande ordning

Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen får regeringen och

varje riksdagsledamot i enlighet med vad som närmare

anges i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om

allt som kan komma under riksdagens prövning. I 3

kap. 9 § riksdagsordningen anges att riksdagsledamot

avger förslag till riksdagen i form av motion och

att i en och samma motion inte får sammanföras

förslag i skilda ämnen. Någon ytterligare

bestämmelse om utformningen av motioner finns inte i

riksdagsordningen.

Enligt anvisningar från kammarkansliet förses alla

motioner med en rubrik. I anvisningarna sägs vidare

att det är en fördel om motionären själv lämnar

förslag till rubrik på sin motion. Rubriken bör vara

kort och sakligt sammanfatta innehållet i motionen.

Slagordsmässiga och värdeladdade rubriker bör

undvikas. Slutligen anges att de av motionärerna

föreslagna rubrikerna ibland justeras av olika skäl.

Utskottets ställningstagande

Frågan om utformningen av motioner är enligt

utskottets mening närmast en fråga för talmannen,

riksdagsstyrelsen och de särskilda företrädarna för

partigrupperna. Utskottet avstyrker därför motion

K275 (m).

Utskottsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden om

ändrad utskottsindelning och ett

motionsyrkande om en översyn av

Försvarsberedningen.

Jämför reservation 4 (fp) samt 5 (m)-

motiveringen.

Motionerna

I flera motioner begärs en förändring av

utskottsorganisationen. Harald Nordlund (fp) begär i

motion K254 att miljö- och jordbruksutskottet ändras

till natur- och miljöutskottet och att i övrigt

utskottsorganisationen anpassas till denna

förändring mot bakgrund av att regeringen i

budgetpropositionen starkt argumenterat för att

bereda natur- och miljöfrågor fristående från såväl

t.ex. bostads- och kulturfrågor som jordbruks- och

skogsfrågor. Det behövs en konsumentpolitik för

maten, en naturvårdspolitik för den biologiska

mångfalden och en näringspolitik för företagen.

I motion K298 av Amanda Agestav och Magnus

Jacobson (kd) begärs en utvärdering och reformering

av utskottsindelningen (yrkande 1) och en

sammanslagning av utrikes- och försvarsutskottet

(yrkande 2). Den alltmer internationaliserade

världen präglar riksdagens arbete i stort men

särskilt på de försvars- och säkerhetspolitiska

områdena. Det är rimligt att organisatoriska frågor

handhas av överbefälhavaren och försvarshögkvarteret

medan politikerna sköter inriktningen och

medelstilldelningen. Försvarspolitiken styrs utifrån

den säkerhetspolitiska situationen för landet medan

säkerhetspolitiken hanteras av utrikesutskottet.

Tillfälliga lösningar som ett sammansatt utskott kan

leda till att perspektiven och långsiktigheten går

förlorad. Helhetsbilden blir otydlig eftersom

frågorna i mångt och mycket går i varandra.

Liknande synpunkter framförs i motion K315 av

Margareta Viklund (kd). För att försvarsutskottet

skall kunna ta ställning till förslag om att

exempelvis bygga upp ett internationellt samarbete

om krishantering och ett fungerande säkerhetssystem,

behöver utskottet ha hela den utrikespolitiska

bilden klar för sig. För att undvika dubbelarbete

finns anledning att se över utskottsindelningen

beträffande utrikes- och försvarsutskotten (yrkande

1). Motionären begär också en översyn av

Försvarsberedningens tillsättning och uppgifter

(yrkande 2). Försvarsberedningen skall vara ett

diskussionsforum mellan företrädare för regeringen

och riksdagspartierna, och den analyserar den

internationella utvecklingen och vilka

frågeställningar som kan vara aktuella för Sverige.

Försvarsberedningens rapporter ligger vanligtvis

till grund för propositioner till riksdagen.

Härigenom blir försvarsutskottet enligt motionen

något av ett transportorgan för redan fattade

beslut. Att dra undan de folkvaldas möjligheter att

påverka viktiga frågor strider mot de demokratiska

värdena och rättigheterna och också de krav som

väljarna har rätt att ställa på de förtroendevalda.

Försvarsberedningens uppgifter

Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer

mellan regeringen och representanter för de

politiska partierna i riksdagen. Enligt

Försvarsdepartementets webbsida är strävan att nå en

så bred enighet som möjligt om hur Sveriges

säkerhets- och försvarspolitik skall utformas. På

grundval av detta samråd utformar regeringen sina

förslag till riksdagen. I beredningen ingår förutom

representanter från regeringen och samtliga

riksdagspartier utom Moderata samlingspartiet även

sakkunniga och experter från bl.a.

Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet,

Finansdepartementet, Försvarsmakten och ÖCB.

Beredningen leds från Försvarsdepartementet och där

finns också ett sekretariat som sammanhåller

utredningsarbetet m.m. Försvarsberedningens uppgift

är främst att fortlöpande följa den

säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och

därvid såväl bedöma hot och risker som det

internationella säkerhets- och försvarssamarbetets

utveckling. Vidare skall beredningen analysera

viktigare förändringar som sker. Om beredningen

bedömer det erforderligt skall den lämna förslag

till modifieringar av Sveriges säkerhets- och

försvarspolitik. Beredningen har även till uppgift

att bidra till den allmänna debatten genom att bl.a.

publicera rapporter och arrangera seminarier. I mars

2001 presenterade Försvarsberedningen den

säkerhetspolitiska rapporten Gränsöverskridande

sårbarhet - Gemensam säkerhet (Ds 2001:14). I

augusti presenterades den försvarspolitiska

rapporten Ny struktur för ökad säkerhet -

nätverksförsvar och krishantering (Ds 2001:44).

Rapporterna ligger som underlag för proposition

2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret.

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 2000 avstyrkte utskottet motioner om

ändringar i utskottsindelningen med hänvisning till

tidigare riksdagsbehandling. År 1999 hade utskottet

behandlat en motion om att miljö- och

jordbruksutskottet skulle ändra namn till

miljöutskottet (bet. 1998/99:KU20 s. 6). Utskottet

ansåg att frågan om en överföring av ansvarsområden

borde tas upp i samband med en allmän översyn av

ärendefördelningen mellan utskotten, något som då

inte syntes motiverat. Utskottet var inte heller

under behandlingen hösten 2000 berett att förorda en

sådan allmän översyn av ärendefördelningen mellan

utskotten som motionsyrkandena kunde anses

förutsätta (bet. 2001/02:KU4).

Utskottets ställningstagande

En fråga om vissa ändringar i utskottens

beredningsområden med anledning av utvecklingen när

det gäller statsbudgetens indelning övervägs för

närvarande inom Riksdagskommittén. Utskottet är inte

berett att nu tillstyrka ändringar i

utskottsindelningen. Motionerna K254, K298 yrkandena

1 och 2 samt K315 yrkande 1 avstyrks följaktligen.

När det gäller frågan om Försvarsberedningens

betydelse för arbetet i försvarsutskottet vill

utskottet hänvisa till att 7 kap. 2 §

regeringsformen föreskriver en beredningsskyldighet

för regeringen när det gäller regeringsärenden. I

grundlagspropositionen (prop. 1973:90) framhölls att

det ankommer på regeringen att avgöra hur den

utredning bör bedrivas som anses behövlig som

grundval för regeringens förslag. Vidare betonades

att parlamentariskt sammansatta kommittéer var ett

utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av

lagstiftningsärenden och andra likartade viktigare

ärenden. Enligt utskottets mening saknas anledning

att ifrågasätta ett sådant parlamentariskt inslag i

regeringens beredningsarbete som Försvarsberedningen

utgör. Motion K315 yrkande 2 avstyrks.

Utskottens arbetsformer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

ordningen för suppleants inträde i ordinarie

ledamots ställe under utskottssammanträde med

hänvisning till att frågan i första hand bör

behandlas i ordförandekonferensen.

Motionen

Cristina Husmark Pehrsson och Lars Björkman (m)

begär i motion K255 att lika regler skall gälla i

riksdagens samtliga utskott vad gäller ersättares

tjänstgöring. Eftersom det inte skett någon

förändring sedan frågan behandlades hösten 2000

vidhåller motionerna sitt då framställda yrkande i

samma syfte.

Tidigare behandling

Det motionsyrkande om ersättares tjänstgöring i

utskott som motionen hänvisar till avstyrktes hösten

2000 (bet. 2001/02:KU4). Utskottet framhöll att

reglerna om suppleants inträde i ordinarie ledamots

ställe under utskottssammanträde i och för sig ger

utrymme för viss flexibilitet. Om det inte finns

någon suppleant närvarande som hör till den

frånvarandes partigrupp kan den frånvarande

ledamotens plats stå tom eller den inträda som står

överst i tur på listan för invalet i utskottet.

Enligt utskottets mening kunde det självfallet

förutsättas att strävan i utskotten är att nå en

sammansättning vid beslutsfattandet som innebär att

arbetet i kammaren med anledning av utskottets

förslag inte försvåras onödigtvis. Frågan kunde

också komma upp under talmannens samråd med

utskottsordförandena i ordförandekonferensen. Enligt

utskottets mening var det mot denna bakgrund inte

nödvändigt att ändra riksdagsordningens regler om

suppleants inträde i frånvarande ledamots ställe.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är fortfarande inte berett att ändra

riksdagsordningens regler om suppleants inträde i

frånvarande ledamots ställe. Enligt utskottets

mening bör frågan i första hand behandlas i

ordförandekonferensen. Motion K255 avstyrks.

Utskottens arbete med EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

tillkännagivande till regeringen om de

nationella parlamentens roll i

beslutsprocessen. Utskottet hänvisar bl.a.

till riksdagens beslut våren 2001 om

riksdagens arbete med EU-frågor och anser

inte att ett tillkännagivande till regeringen

är nödvändigt.

Motionen

I motion K426 Europas framtidsfrågor av Alf Svensson

m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om förstärkning av de nationella

parlamentens roll i beslutsprocessen (yrkande 7).

Europafrågorna bör integreras bättre i utskottens

arbete. Utskotten måste i framtiden följa den

politiska processen i EU regelbundet och med god

framförhållning. Utskotten bör involveras och

informeras redan i den beredningsprocess som föregår

presentationen av vitböcker och grönböcker. De bör

då också kunna ta egna initiativ när så är påkallat.

Allt detta kräver enligt motionen att riksdagen får

tillräcklig information i god tid från regeringen

Tidigare behandling

Utskottens roll när det gäller EU-frågorna

diskuteras våren 2001 i betänkande 2000/01:KU23

Riksdagen inför 2000-talet med anledning av

Riksdagskommitténs förslag 2000/01:RS1. När det

gäller riksdagens arbete med EU-frågor ansåg

riksdagsstyrelsen att utskotten skall ha en stark

roll. Utskotten skall följa viktiga frågor under

kommissionens beredningsprocess och under den

fortsatta beslutsprocessen. EU-frågorna bör ingå som

en integrerad del av utskottens ärendehantering och

tas upp i betänkanden som behandlar närliggande

frågor. Utskotten kan också ta ett initiativ och

föreslå kammaren att göra ett tillkännagivande. De

kan avge yttrande till EU-nämnden. Samtliga utskott

bör upprätta en EU-promemoria över EU-frågorna på

sitt beredningsområde. Det är för den offentliga

debattens skull önskvärt att utskotten i särskilt

viktiga frågor anordnar öppna utfrågningar.

Riksdagens hantering av den årliga EU-skrivelsen bör

utvecklas så att det i större utsträckning ges en

samlad bild av hanteringen i riksdagen av EU-

frågorna.

Samtliga grön- och vitböcker bör bli föremål för

faktapromemorior där det också anges när fristen för

remissvar till kommissionen löper ut. Kopior av

regeringens remissvar till kommissionen bör skickas

till kammarkansliet för vidarebefordran till berört

utskott. Regeringen bör redovisa expertkommittéer

inom kommissionen samt de s.k.

verkställighetskommittéerna för riksdagen samt vilka

frågor som skall behandlas under ett visst lands

ordförandeskap.

EU-nämnden borde fortsätta att verka enligt den

praxis som utvecklats. Vidare framhölls det

angelägna i att utskottens synpunkter beaktas i

nämndens samråd med regeringen. Information från

regeringen om EU-frågor bör planeras in mer

långsiktigt och systematiskt i kammarens arbete.

Statsministern borde alltid lämna information i

nära anslutning till möten i Europeiska rådet. När

ett nytt ordförandeland presenterar sitt

arbetsprogram skall det alltid övervägas om

regeringen skall informera kammaren muntligt om sin

syn på programmet. Regeringen borde överväga i

vilken utsträckning EU-frågor kan tas upp i

särskilda skrivelser eller i propositioner i olika

sakfrågor. En särskild årlig EU-debatt där en

företrädare för regeringen deltar borde anordnas.

Riksdagen godkände dessa riktlinjer och beslöt om

en ändring av 10 kap. 1 § riksdagsordningen med

innebörd att regeringen skall redovisa sitt agerande

i Europeiska unionen för riksdagen (rskr. 273-276) .

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas synpunkter när det

gäller utskottens roll i Europafrågorna. Dessa

synpunkter ligger väl i linje med riksdagens

riklinjer våren 2001 för arbetet med EU-frågor.

Riktlinjerna innebär att utskottens roll förstärks

och lägger ett tydligt ansvar på utskotten när det

gäller att följa EU- frågorna. När det gäller frågan

om regeringens information förutsätter utskottet att

regeringen på eget initiativ och på ett tidigt

stadium lämnar utskotten information i viktigare

frågor. Utskottet vill också hänvisa till att

regeringen enligt 4 kap. 10 § riksdagsordningen har

skyldighet att på begäran av ett utskott lämna

upplysningar i fråga om arbetet inom Europeiska

unionen på utskottets ämnesområde. Mot denna

bakgrund anser utskottet inte att ett

tillkännagivande till regeringen i frågan är

nödvändig. Motion K426 yrkande 7 (kd) avstyrks

följaktligen.

Edgång vid utfrågningar i

konstitutionsutskottet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om edgång i

konstitutionsutskottets utfrågningar med

hänvisning till tidigare ställningstagande

att en sådan ordning skulle ge utfrågningarna

en förändrad karaktär.

Motionen

I motion K316 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl

(m) begärs i syfte att öka förtroendet och

legitimiteten i konstitutionsutskottets utfrågningar

att utfrågningar i utskottet skall kunna ske under

ed. Enligt motionen får man alltför ofta uppleva att

ord står mot ord vid konstitutionsutskottets

utfrågningar.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen

behandlat frågan om edgång eller sanningsförsäkran

vid utskottsutfrågningar. I betänkande 1990/91:KU42

Riksdagens arbetsformer hänvisades till att

utskottet tidigare vid flera tillfällen behandlat

motioner om sanningsförsäkran vid

utskottsutfrågningar. Senast hade detta skett våren

1990 (1989/90:KU36), då utskottet framhöll bl.a. att

en regel om någon form av edgång eller

sanningsförsäkran vid utskottsutfrågning för att få

effekt måste vara kopplad till bestämmelser om plikt

att delta i sådan utfrågning och att lämna

upplysningar. Utfrågningarna skulle då få en helt

annan karaktär än att vara ett led i utskottets

inhämtande av sakupplysningar. Utskottet vidhöll

1991 denna uppfattning och avstyrkte den

ifrågavarande motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller med hänsyn till utfrågningarnas

karaktär fortfarande sin bedömning att någon form av

edgång eller sanningsförsäkran för

konstitutionsutskottets utfrågningar inte bör

införas. Motion K316 (m) avstyrks.

Debattordningen vid frågestunder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

debattordningen vid frågestunder.

Motionen

I motion K212 av Rolf Gunnarsson (m) begärs att

debattordningen vid riksdagens frågestunder

förändras. Enligt motionären har ordningen med att

statsrådet har sista ordet missbrukats vid många

tillfällen. Den som frågar bör i stället ha sista

ordet eftersom det är regeringens ledamöter som

kommer till riksdagen för att utfrågas och inte

tvärtom.

Gällande regler

Enligt 6 kap. 3 § riksdagsordningen framställs

muntlig fråga vid frågestund som anordnas i

kammaren. Talmannen beslutar om vem som skall få

ordet vid frågestund. Enligt anvisningar av

talmannen skall frågor och svar vara korta och i

princip inte överstiga en minut. Frågeställaren kan

enligt anvisningarna normalt räkna med att få ordet

för minst en följdfråga eller kommentar. Vanligen

får statsrådet det sista inlägget i ett replikskifte

men talmannen kan, om det finns skäl, ge

frågeställaren ordet för ett avslutande inlägg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett ändra den regel i

riksdagsordningen som föreskriver att talmannen

beslutar om vem som skall få ordet i frågestund.

Talmannens nu gällande anvisningar ger utrymme för

att frågeställaren i särskilda fall ges sista ordet.

Frågan om en ändring av anvisningarna är en fråga

för talmannen och inget hindrar att frågan tas upp

t. ex. i talmannens samråd med de särskilda

företrädarna för partigrupperna. Utskottet avstyrker

motion K212 (m).

Registrering av lobbare

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om registrering

av lobbare med hänvisning till att en

proposition om demokratifrågor bör avvaktas.

Motionen

I motion K380 av Bertil Persson (m) begärs att

riksdagen beslutar om registrering av lobbare.

Lobbning i syfte att påverka de politiska besluten

är enligt motionären en snabbt växande verksamhet,

och behovet av transparens och etik är stort. Även

om transparens och etik noga iakttas av de flesta

företag i branschen är det för politikerna

utomordentligt angeläget att uppdragsgivares

identitet och uppdragens innehåll alltid är

uppenbara och att lämnade uppgifter är korrekta. Med

detta syfte har såväl kongressen i USA som

Europaparlamentet infört en registreringsskyldighet.

Eftersom systemet enligt motionären visat sig

fungera bra för båda parter är det angeläget att

pröva ett liknande system i Sverige.

Tidigare behandling

En liknande motion som den nu aktuella avstyrktes av

utskottet hösten 2000 (bet. 2000/01:KU4) under

hänvisning till att det pågående arbetet i

Regeringskansliet med anledning av

Demokratiutredningens slutbetänkande borde avvaktas.

Utskottet redovisade en tidigare utskottsbehandling

av frågan (bet. 1997/98:KU27), då det gjordes en

allmän genomgång av frågan om lobbningsverksamhet,

både i Sverige och andra länder samt i

Europaparlamentet.

Utskottets ställningstagande

En proposition om demokratifrågor är aviserad till

december 2001. Utskottet vidhåller sin tidigare

bedömning att denna proposition bör avvaktas. Motion

K380 avstyrks.

Teknisk utrustning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

användningen av bärbara datorer i kammare och

utskott med hänvisning till tidigare

ställningstaganden att detta är en fråga för

talmannen och de särskilda företrädarna för

partigrupperna respektive för

ordförandekonferensen. Ett motionsyrkande om

ledamöternas tillgång till teknisk utrustning

avstyrks med hänvisning till en dialog som

pågår i Rådet för ledamotsnära frågor.

Motionerna

Per Bill (m) begär i motion K214 att det blir

tillåtet för ledamöterna att använda bärbara datorer

under utskottssammanträden (yrkande 1) och i

kammaren (yrkande 2). Det är enligt motionären dags

för riksdagen att omfatta den nya tekniken på

riktigt och inte bara tala om dess förträfflighet.

Datorn borde vara ett lika självklart hjälpmedel i

riksdagsarbetet som papper och penna.

Sven-Erik Österberg (s) begär i motion K379 ett

tillkännagivande om behovet av ökad tillgång på

teknisk utrustning för riksdagens ledamöter. Det bör

enligt motionen göras en särskild översyn

beträffande den tekniska utrustning riksdagen

erbjuder ledamöterna. Översynen bör gälla

möjligheterna att uppdatera utrustningen samt

behovet av och tillgången till ny utrustning och hur

den sammanfaller med ledamöternas behov.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Konstitutionsutskottet avstyrkte våren 1998 ett

motionsyrkande om att bärbara datorer i plenisalen

borde tillåtas (bet. 1997/98:KU27 s. 50). Enligt

utskottets mening borde riksdagen inte alltför

detaljerat reglera vad som är tillåtet och inte

tillåtet att göra under överläggningarna i kammaren.

Den fråga som aktualiserades i motionen och liknande

andra frågor borde avgöras av talmannen, eventuellt

efter diskussion i talmanskonferensen, som kunde ta

initiativ i fråga om reglering av ordningsfrågor, om

så var påkallat.

Hösten 2000 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om

användningen av bärbara datorer i utskott och

kammare (bet. 2000/01:KU4). Utskottet ansåg

fortfarande att frågan om bärbara datorer i kammaren

liksom liknande andra borde avgöras av talmannen om

det behövdes efter diskussion i riksdagsstyrelsen

och med de särskilda företrädarna för partigrupperna

som kunde ta initiativ i fråga om reglering av

ordningsfrågor. Frågan om användningen av bärbara

datorer under utskottssammanträden kunde tas upp i

ordförandekonferensen med utskottens ordförande.

Något särskilt initiativ med anledning av motionerna

var enligt utskottets mening inte nödvändigt.

Enligt 6 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter tillhandahålls

riksdagens ledamöter sådan teknisk utrustning som är

av väsentlig betydelse för utförande av uppdraget

som ledamot i riksdagen. Enligt riksdagsstyrelsens

tillämpningsföreskrifter (RFS 1995:4) skall ledamot

på riksdagsförvaltningens bekostnad erbjudas pc-

enhet i hemmet eller i alternativbostad,

uppkopplingsbar mot riksdagens datasystem, telefax,

telefonabonnemang för kommunikation och

tjänstesamtal och personsökare.

Närmare precisering av vad som är att hänföra till

sådan utrustning och tillbehör m.m. som skall

tillhandahållas beslutas av riksdagsdirektören efter

samråd med Rådet för ledamotsnära frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

om användning av datorer i kammare och utskott.

Motion K214 yrkandena 1 och 2 (m) avstyrks.

Planering för vilken teknisk utrustning med

tillbehör som skall tillhandahållas

riksdagsledamöterna efter valet 2002 pågår inom

riksdagsförvaltningen. Arbetet med kravspecifikation

inför upphandling sker i dialog med Rådet för

ledamotsnära frågor som förmedlar information till

och inhämtar synpunkter från partigrupperna. Det

ordnas också seminarier för intresserade ledamöter.

Det kan enligt utskottet förutsättas att frågan

fortlöpande tas upp i Rådet för ledamotsnära frågor.

Motion K379 avstyrks.

Riksdagens IT-policy

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

riksdagens IT-policy med hänvisning till

tidigare ställningstagande att detta är en

fråga för riksdagsstyrelsen.

Motionen

I motion Ub533 yrkande 6 av Per-Richard Molén m.fl.

(m) begärs ett tillkännagivande om riksdagens IT-

policy. Motionärerna framhåller att riksdagen som

arbetsgivare har ett särskilt ansvar. De riktlinjer

som nu finns saknar verklighetsförankring och är

omoderna. Riksdagen måste visa att den finns i

framkanten av utvecklingen och ta fram nya moderna

och offensiva IT-riktlinjer där människor utveckling

bejakas.

Samma synpunkter förs fram i motion K231 av Per

Bill (m), där det begärs nya riktlinjer för

användning av Internet och elektronisk post (e-post)

vid datorer anslutna till riksdagsförvaltningens

nätverk (yrkande 1). De nya riktlinjerna skall utgå

från en modern och offensiv IT-policy som speglar

ett förtroende för riksdagens ledamöter och

medarbetare och stimulerar arbete och engagemang

(yrkande 2). Enligt motionären är det lika naturligt

att på sin lediga tid sälja fondandelar som att

skicka e-post. Riksdagens riktlinjer gäller alla men

det är bara de anställda som kontrolleras. Reglerna

antyder att riksdagen inte litar på sina medarbetare

och tillämpar en snarstucken personalpolitik.

Motionären anser att storebrorsmentaliteten måste

försvinna till förmån för tillit och stimulans.

Riksdagen måste ta fram nya, moderna och offensiva

IT-riktlinjer där människor och utveckling bejakas.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade hösten 2000 ett motionsyrkande

liknande de nu aktuella (bet. 2000/01:KU4).

Utskottet hänvisade till att riksdagens

Internetpolicy nyligen antagits (juni 2000) och

framhöll att det är riksdagsstyrelsen som har att

fatta beslut i denna typ av frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.

Motionerna Ub533 yrkande 6 (m) och K231 yrkandena 1

och 2 (m) avstyrks.

Registrering av ledamöters

ekonomiska intressen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

registret över riksdagsledamöternas åtaganden

och ekonomiska intressen skall göras

obligatoriskt. Utskottet hänvisar till att en

utvärdering bör avvaktas.

Jämför reservation 6 (v och mp).

Motionen

I motion K329 av Bengt Silfverstrand (s) begärs att

registret över riksdagsledamöternas åtaganden och

ekonomiska intressen görs obligatoriskt. Enligt

motionen är det mot bakgrund av att utvärdering av

registret ännu inte redovisats hög tid att riksdagen

fattar beslut i frågan om obligatorisk registrering.

Av det förhållandet att ett stort antal ledamöter

avstår från att redovisa sina privata ekonomiska

intressen och sidouppdrag kan man enligt motionären

bara dra en slutsats, nämligen att en frivillig

registrering inte är tillfyllest för att uppnå

syftet med registret.

Tidigare behandling m.m.

Hösten 2000 avstyrkte utskottet (bet. 2000/01:KU4)

ett par motioner i samma syfte som den nu aktuella.

Utskottet hänvisade till ett tidigare uttalande i

samband med att utskottet våren 1996 behandlade

förslaget till lag om registrering av

riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska

intressen (bet. 1995/96:KU13). Utskottet framhöll då

att det var angeläget att de första årens

erfarenheter tas till vara och att nödvändiga

justeringar och förbättringar görs så snart det är

möjligt. Utskottet förutsatte att den utvärdering

som föreslagits av den arbetsgrupp som utarbetat

lagförslaget skulle komma till stånd i lämpligt

sammanhang.

Vid behandlingen hösten 2000 av frågan framhöll

utskottet att det var angeläget att denna

utvärdering nu kom till stånd för att ligga till

grund för bedömningar om huruvida ändringar i lagen

kan behöva göras. En sådan utvärdering borde enligt

utskottet föreligga innan utskottet tog ställning

till frågan om en obligatorisk registrering.

Utskottet, som förutsatte att utvärderingen skulle

komma till stånd, ansåg inte att ett initiativ med

anledning av motionerna var nödvändigt.

Frågan om formerna för en utvärdering av lagen

(1996:810) om registrering av ledamöternas åtaganden

och ekonomiska intressen är för närvarande föremål

för överväganden i riksdagsstyrelsen.

Utskottets ställningstagande

Inom riksdagsstyrelsen förbereds en utvärdering av

lagen om registrering av riksdagsledamöters

åtaganden och ekonomiska intressen. En kartläggning

har genomförts av kammarkansliet. Utskottet

vidhåller sin bedömning att utvärderingen bör

avvaktas innan ställning tas till frågan om

obligatorisk registrering. Motion K329 (s) avstyrks.

Regionalt riksdagskontor i Göteborg

Utskottets förslaget i korthet

Utskottet avstyrker en motion om ett

riksdagskontor i Göteborg med hänvisning till

tidigare ställningstagande att det ligger

närmare till hands att bygga på verksamhet

som redan finns, som medborgarkontor och

bibliotek och att detta är en fråga för

riksdagsförvaltningen.

Jämför reservation 7 (fp).

Motionen

I motion K256 av Eva Flyborg m.fl. (fp, s, kd, mp,

v) begärs att det inrättas ett regionalt

riksdagskontor i Göteborg. Motionärerna framhåller

att avståndet mellan väljare och valda måste bli

kortare, särskilt för den överväldigande majoritet

som bor utanför Stockholm. Om det finns möjlighet

att inhämta information om riksdagsarbetet känner

människor det lättare att även själva delta i

debatten och den politiska beslutsprocessen, utan

att vara partipolitiskt anknutna. Därför behöver

riksdagen inrätta ett antal regionala riksdagskontor

i landet med början i Göteborg. Vid ett sådant

kontor kan kammardebatter, frågestunder,

interpellationer m.m. hela tiden vara uppkopplade på

storbilds-TV. Förslagsvis kan även de lokala

riksdagsledamöterna bemanna kontoret enligt ett

rullande schema. Kostnaderna för kontoret bör kunna

finansieras inom givna budgetramar.

Tidigare behandling

Hösten 2000 behandlade utskottet en likalydande

motion (bet. 2000/01:KU4). Utskottet delade

motionärernas uppfattning om det angelägna i att

göra informationen om riksdagsarbetet lättillgänglig

framför allt för dem som bor utanför Stockholm.

Utskottet var dock inte berett att förorda en sådan

lösning som föreslogs i motionen. Närmare till hands

låg enligt utskottets mening att bygga på verksamhet

som redan finns, som medborgarkontor och bibliotek.

I sådana lokaler kan bl.a. informationsmaterial

ställas ut genom riksdagens försorg och ges

möjligheter att nå riksdagsinformationen genom

Internet. Detta är emellertid en fråga för

riksdagsförvaltningen. Enligt utskottets mening var

något särskilt initiativ med anledning av motionen

inte nödvändigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och

avstyrker motion K256 (fp, s, kd, mp, v).

Högvakt vid riksdagen och Sagerska

huset

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

högvakten och ett yrkande om säkerheten i

riksdagen. När det gäller säkerhetsfrågorna

hänvisar utskottet till pågående översyn och

till att informationsrutinerna närmast är en

fråga för riksdagsdirektören eller

riksdagsstyrelsen. Utskottet anser vidare att

den nuvarande lagstiftningen om

säkerhetskontroll i riksdagen är väl avvägd.

Motionen

Magnus Jacobsson (kd) begär i motion K296 att

högvaktens bevakningsområde utökas till

riksdagshuset och Sagerska palatset (yrkande 1).

Härigenom kan säkerheten samtidigt höjas. En

ytterligare åtgärd i syfte att höja säkerheten för

riksdagen är att ledamöter och personal med jämna

mellanrum får utbildning om riksdagens

säkerhetsrutiner. En tredje förbättring som snarast

bör göras är enligt motionären att göra det

obligatoriskt för besökare på besöksläktaren att gå

igenom en metalldetektor, vilket skulle minska

hotbilden samtidigt som besökarna i riksdagen inte

utsätts för en onödigt hård kontroll (yrkande 2).

Gällande regler

Enligt 9 kap. 1 § förordningen (1996:927) med

bestämmelser för Försvarsmaktens personal skall

militär personal svara för vakttjänsten vid

statschefens residens. Närmare bestämmelser för

högvakten meddelas enligt paragrafen av

Försvarsmakten. Försvarsmakten har avtal med Polisen

om hur vakttjänsten organiseras i förhållande till

ordningsmakten.

Enligt 2 kap. 4 § riksdagsordningen är sammanträde

med kammaren offentligt. Enligt 1 § lagen (1988:144)

om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens

kammare och utskott får säkerhetskontroll äga rum i

syfte att förebygga att det i riksdagens lokaler

förövas brott som innebär en allvarlig fara för

någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande

förstörelse av egendom.

Beslut om säkerhetskontroll fattas enligt 2 § av

talmannen och skall avse visst tillfälle eller, då

det gäller sammanträde med riksdagens kammare eller

offentlig del av sammanträde med ett utskott, visst

sammanträde eller viss tid.

Vid säkerhetskontroll skall enligt 4 § vapen och

andra föremål som är ägnade att komma till

användning vid brott som avses i 1 § eftersökas. För

detta ändamål får kroppsvisitation äga rum.

Kroppsvisitation som sker på annat sätt än genom

användande av metalldetektor eller liknande

anordning får enligt 5 § utföras endast av polisman

I förarbetena till lagen (bet. KU 1987/88:34)

framhölls att riksdagen vid upprepade tillfällen

uttalat att öppenheten i vårt statsskick utgör en

grundläggande förutsättning för vårt demokratiska

samhällsystem och att detta förhållande självfallet

skall prägla arbetet i riksdagen i dess egenskap av

ledande statsorgan. Kontrollåtgärder som syftar till

att förebygga brott eller förhindra störningar av

allmän ordning och säkerhet kunde innebära mer eller

mindre kännbara inskränkningar i lagskyddade fri-

och rättigheter. Vid bedömningen av vilka

begränsningar som får göras skall särskilt beaktas

vikten av vidast möjliga yttrande- och

informationsfrihet. Detta gäller i hög grad i

politiska angelägenheter och därmed också

allmänhetens tillträde till sammanträden med

politiska församlingar. Det borde dock enligt

utskottet införas en möjlighet för riksdagen att i

vissa extraordinära situationer kunna besluta

säkerhetskontroll vid bl.a. sammanträde med

riksdagens kammare.

För närvarande gäller enligt talmannens beslut

säkerhetskontroll för tiden den 1 oktober - den 15

december 2001, vilket innebär att besökare till

åhörarläktaren under denna tid måste passera genom

metalldetektor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl

för att högvaktens bevakningsområde skall utvidgas

till att omfatta Riksdagshuset och Sagerska huset.

Motion K296 (kd) yrkande 1 avstyrks följaktligen.

När det gäller frågan om utbildning om riksdagens

säkerhetsrutiner vill utskottet hänvisa till att ett

inslag om dessa rutiner ingår i den

introduktionsverksamhet som riktar sig till både

tjänstemän och nyvalda ledamöter. Information om

säkerhetsrutinerna ges vidare till partikanslierna,

och utrymningsövningar genomförs regelbundet. För

närvarande pågår en övergripande översyn av

riksdagens säkerhetsrutiner, och det kan förutsättas

att information ges om nya rutiner. Frågan om

omfattningen av säkerhetsinformationen är närmast en

fråga för riksdagsdirektören eller

riksdagsstyrelsen. Motion K296 (kd) yrkande 2 i

denna del avstyrks.

När det gäller frågan om obligatorisk passering

genom metalldetektor för besökare på åhörarläktaren

anser utskottet att den nuvarande regleringen är väl

avvägd mot bakgrund av å ena sidan säkerhetsriskerna

i skilda situationer och å andra sidan hänsynen till

besökarnas personliga integritet och behovet av

öppenhet. Utskottet är inte berett att förorda en

längre gående reglering. Motion K296 (kd) yrkande 2

avstyrks också i denna del.

Samordning av riksdagens

informations- och

dokumentationsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

utredningstjänsten, informationsenheten och

IT-avdelningen organisatoriskt bör föras till

Riksdagsbiblioteket.

Motionen

I motion K274 av Bertil Persson (m) begärs att

riksdagen kraftsamlar sin kunskaps- och

dokumentationsverksamhet. För en effektiv service åt

riksdagsledamöterna är det enligt motionen angeläget

att informationsservice och omvärldsbevakning

samordnas och förses med erforderlig

serviceverksamhet. Avdelningen för

kunskapsförsörjning (Riksdagsbiblioteket) bör därför

tillföras inte bara utredningstjänsten utan även

informationsenheten och IT-avdelningen. Bibliotekets

vana vid att arbeta användarorienterat och

serviceinriktat kan då kombineras med ett effektivt

utnyttjande av tillgängliga och nödvändiga resurser.

Tidigare behandling

Hösten 2000 behandlade utskottet ett motionsyrkande

om att dataenheten skulle infogas i

Riksdagsbiblioteket med en liknande motivering som i

den nu aktuella motionen (bet. 2000/01:KU4).

Utskottet framhöll att det ankommer på

riksdagsförvaltningens ledning att besluta om

förvaltningens organisation. Riksdagsstyrelsen skall

pröva om förvaltningens verksamhet bedrivs effektivt

och i överensstämmelse med syftet för verksamheten.

Något särskilt initiativ med anledning av motionen

om dataenhetens organisatoriska tillhörighet ansågs

inte påkallat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

att det är en uppgift för riksdagsstyrelsen att

pröva om förvaltningen bedrivs effektivt och i

överensstämmelse med sitt syfte. Motion K274 (m)

avstyrks.

Skolelevers besök i riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om

bidrag till skolelevers besök i riksdagen.

Utskottet hänvisar till pågående

informationsinsatser för skolelever och

vidhåller ett tidigare ställningstagande att

detta närmast är en fråga för

riksdagsförvaltningen.

Motionen

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion K202 ett

tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om bidrag

till skolelevers besök i riksdagen. Alla skolklasser

har enligt motionen inte råd med resan till

Stockholm. Sveriges riksdag borde kunna betala en

viss del av verksamheten.

Tidigare behandling

Hösten 2000 behandlade utskottet ett snarlikt

motionsyrkande (bet. 2000/01:KU4). Utskottet

redovisade inslag i riksdagens omfattande

informationsverksamhet, bl.a. en tävling för

gymnasieklasser på avstånd från Stockholm, vars tre

vinster var resa till riksdagen för bl.a. samtal med

talmannen och riksdagsledamöter. Enligt utskottets

mening var den informationsinsats som tagits upp i

bl.a. den ifrågavarande motionen närmast en fråga

för riksdagsförvaltningen. Utskottet var inte berett

att förorda något initiativ med anledning av

motionen.

Utskottets ställningstagande

Under det senaste året har riksdagen fortsatt med

att i viss utsträckning bekosta resor för

skolelevers besök i riksdagen. Inom ramen för

projektet Vardagsdemokrati inbjöds skolklasser i

Gotlands, Kalmar, Värmlands och Hallands län att

tävla om en resa till riksdagen. De tre vinnande

klasserna, totalt ca 90 personer inklusive

medföljande lärare, besökte riksdagen en hel dag med

olika programaktiviteter. Riksdagen bekostade resan

till Stockholm och uppehället under dagen.

Elevprojektet Ungdomens riksdag innebär att 349

ungdomsdelegater från hela landet kommer att bjudas

till riksdagen, som bekostar resan till Stockholm

och uppehället under en dag för dessa elever. Totalt

har 139 klasser över hela landet anmält sig till

projektet.

Utskottet anser liksom vid frågans behandling förra

året att den begärda informationsinsatsen närmast är

en fråga för riksdagsförvaltningen. Motion K202 (m)

avstyrks därför.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Ledamöternas placering i plenisalen (punkt

5)

av Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Inger René

(m), Lars Hjertén (m), Björn von der Esch (kd) och

Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen beslutar att platsfördelningen i

riksdagens plenisal skall ske efter

partitillhörighet och inte efter valkrets. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:K227.

Ställningstagande

I nästan alla demokratier är ledamöterna placerade

partivis. Det svenska sättet att ordna placeringen

får närmast ses som en historisk kvarleva från den

tid riksdagsledamöterna främst uppfattades som

företrädare från sina valkretsar. I andra politiskt

valda församlingar brukar inte en geografisk

indelningsgrund följas. Kommunfullmäktigeledamöter

och landstingsledamöter sitter ofta partivis, och

samma förhållande råder i Europaparlamentet.

Utskottet delar motionärernas bedömning att en

platsfördelning i riksdagens plenisal efter

partitillhörighet skulle skänka debatten större

livfullhet och åskådlighet. Partiernas uppträdande i

voteringar och skillnader i närvaro skulle kunna

avläsas snabbt. Enligt utskottet bör således en

förändring av ledamöternas placering i plenisalen

genomföras inför nästa riksmöte. Motion K227

tillstyrks.

2. Europaparlamentarikers deltagande i

riksdagsdebatter (punkt 8)

av Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen beslutar att de svenska

Europaparlamentarikerna skall ges möjlighet att

delta i riksdagsdebatter. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:U301 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt utskottets mening är det angeläget att EU-

frågorna förs närmare medborgarna och att

Europaparlamentarikernas roll blir mer tydlig.

Europa-parlamentarikerna bör därför ges möjlighet

att delta i särskilda debatter i riksdagen.

Erfarenheterna från Nederländerna visar att det

finns ett stort intresse av dessa debatter.

Utskottet tillstyrker således motion U301 yrkande 2.

3. Budgetprocessen (punkt 10)

av Kenneth Kvist och Mats Einarsson (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen beslutar att låta utvärdera

budgetprocessen och därefter pröva förslag till

förändringar i enlighet med vad som anförs i

reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:K332 och delvis motion 2001/02:K277.

Ställningstagande

Utskottet delar bedömningen i motion K332 att det nu

efter de förändringar i budgetprocessen som

beslutades våren 2001 är angeläget att gå vidare med

en mer omfattande utvärdering som bl.a.

sammanställer resultatet från redan genomförda

utredningar. I utvärderingen bör ingå en bedömning

av förutsättningarna för att kunna göra långsiktiga

och korrekta utgiftsprognoser liksom utgiftstakens

konsekvenser för konjunkturerna och införandet av

ett inkomstgolv. Andra frågor som bör ingå i

utvärderingen är utformningen av sparmålet samt

nivån och användningen av budgeteringsmarginalen.

Motion K332 tillstyrks följaktligen.

4. Utskottsorganisationen (punkt 12)

av Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som

sin mening vad som i reservation 4 anförs om förslag

till ändringar i riksdagsordningen i syfte att

miljö- och jordbruksutskottet skall ändras till

natur- och miljöutskottet. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:K254 samt avslår motion 2001/02:K298

yrkandena 1 och 2 och 2001/02:K315 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringen har med sin skrivning i

budgetpropositionen när det gäller samordning av

miljöpolitiken och ekologisk hållbar utveckling

starkt argumenterat för att bereda natur- och

miljöfrågor fristående från såväl t.ex. bostads- och

kulturfrågor som jordbruks- och skolfrågor. Det

behövs således en konsumentpolitik för maten, en

naturvårdspolitik för den biologiska mångfalden, en

kulturpolitik för kulturarvet och en näringspolitik

för maten. Mot denna bakgrund är det angeläget att

miljö- och jordbruksutskottet ändras till natur- och

miljöutskottet och att utskottsorganisationen i

övrigt anpassas till denna förändring. Riksdagen bör

uppdra åt riksdagsstyrelsen att lägga fram ett

förslag i detta syfte. Motion K254 tillstyrks

följaktligen.

5. Försvarsberedningens roll (punkt 13 -

motiveringen)

av Per Unckel, Inger René, Lars Hjertén och Nils

Fredrik Aurelius (alla m).

Ställningstagande

Vi anser att andra stycket av utskottets

ställningstagande under rubriken

Utskottsorganisationen borde ha följande lydelse:

När det gäller frågan om Försvarsberedningens

betydelse för arbetet i försvarsutskottet vill

utskottet hänvisa till att 7 kap. 2 §

regeringsformen föreskriver en beredningsskyldighet

för regeringen när det gäller regeringsärenden. I

grundlagspropositionen (prop. 1973:90) framhölls att

det ankommer på regeringen att avgöra hur den

utredning bör bedrivas som anses behövlig som

grundval för förslagen. Vidare betonades att

parlamentariskt sammansatta kommittéer var ett

utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av

lagstiftningsärenden och andra likartade viktigare

ärenden.

Enligt utskottets mening är det angeläget att

regeringens förslag bereds på ett sätt som

tillgodoser såväl de kvalitativa aspekterna som

behovet av en öppen debatt. Från båda dessa

utgångspunkter kan beredningar av

Försvarsberedningens typ utgöra ett problem eftersom

de representerar ett mellanting mellan utredning och

regeringsberedning. Utskottet är dock inte berett

att nu tillstyrka motion K315 yrkande 2.

6. Registrering av ledamöters ekonomiska

intressen (punkt 21)

av Kenneth Kvist (v), Mats Einarsson (v) och Per

Lager (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

21. Riksdagen antar reservanternas i bilaga 3

intagna förslag till lag om ändring i lagen

(1996:810) om registrering av riksdagsledamöters

åtaganden och ekonomiska intressen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:K329.

Ställningstagande

Motivet för införandet av lagen om registrering av

riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska

intressen var behovet av en större öppenhet kring

uppdraget som riksdagsledamot. I förarbetena till

lagen framhölls det befogade allmänna intresset av

sådan information. Ett sextiotal riksdagsledamöter

har valt att inte anmäla sig till registret. Andelen

som inte anmält sina förhållanden till registret är

därigenom så stort att det kan ifrågasättas om

syftet med lagen uppnåtts. Utskottet vill

understryka att registret fyller en viktig funktion

för förtroendet för riksdagens ledamöter och delar

motionärens bedömning att det är angeläget att

registret görs heltäckande. Det saknas enligt

utskottets mening anledning att avvakta den

utvärdering som aviserats för sex år sedan och ännu

inte kommit till stånd. Utskottet föreslår därför

att de bestämmelser i lagen som reglerar inslaget av

frivillighet upphävs.

7. Regionalt riksdagskontor i Göteborg (punkt

22)

av Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

22. Riksdagen beslutar att inrätta ett

riksdagskontor i Göteborg. Därmed bifaller riksdagen

motion 2001/02:K256.

Ställningstagande

Som framhålls i motion K256 är det angeläget att

information om riksdagsarbetet är lättillgänglig.

Därigenom blir det lättare för människor att själva

delta i debatter och i den politiska

beslutsprocessen även utan att ha partipolitiska

knytningar. Riksdagshuset, Riksdagens

informationscentrum och Riksdagsbiblioteket ligger

alla i Stockholm. Det behövs enligt utskottets

mening regionala riksdagskontor i landet. Det första

bör inrättas i Göteborg. Vid ett sådant kontor bör

kammardebatter, frågestunder, interpellationer m.m.

visas på storbilds-TV. Där bör finnas personal som

kan besvara frågor och assistera vid sökningar i

Rixlex o.d. Vidare bör riksdagsledamöter kunna

bemanna kontoret enligt ett rullande schema.

Regionala riksdagskontor kommer att

förstärka riksdagens möjligheter att nå

ut med väsentlig samhällsinformation och

dessutom inte minst ge människor ökat

tillträde till politikens och

beslutsfattandets värld. Utskottet anser

således att riksdagen nu bör besluta att

inrätta ett regionalt riksdagskontor i

Göteborg. Motion K256 tillstyrks

följaktligen.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Budgetprocessen (punkt 10)

Ingvar Svensson och Björn von der Esch (båda kd)

anser:

Tanken med rambudgetmodellen var att det andra

steget i riksdagens budgetprocess skulle vara fyllt

av flexibilitet och vitalitet. I stället innebär

systemet låsning och rigiditet. De goda föresatserna

räckte inte.

Det förhållandet att både anslag och

anslagsvillkor för ett helt utgiftsområde skall

beslutas i ett klubbslag innebär en fördel för en

regering och särskilt en minoritetsregering.

Systemet minskar dock riksdagens makt och innebär en

nedgradering av det andra steget i budgetprocessen.

Varje oppositionsparti vill i budgetbesluten visa

upp sina helhetsbilder. Men skulle man i någon fråga

faktiskt kunna hitta en majoritet för en viss

justering så är enda möjligheten att i alla andra

frågor ställa upp bakom regeringsförslaget. Systemet

innebär att andra steget i budgetprocessen framstår

som relativt meningslöst.

Det bör finnas möjligheter att hitta en lösning för

att åstadkomma en mer relevant och flexibel

möjlighet att göra justeringar inom ett

utgiftsområdes ram. Vi utgår från att frågan kommer

upp under det kommande utvärderingsarbetet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagsstyrelsens förslag

I riksdagsstyrelsens förslag 2001/02:RS1 föreslås

att riksdagen antar förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

2. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode

m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Motioner från allmänna

motionstiden

2001/02:K202 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut.

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som

sin mening vad i motionen anförs om bidrag till

skolelevers besök i riksdagen.

2001/02:K209 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att förtroendeuppdraget att

sitta i riksdagsstyrelsen inte skall ge extra

arvode.

2001/02:K211 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att lägga

fram förslag till ändringar i riksdagens arbetsår.

2001/02:K212 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som

sin mening vad i motionen anförs om förändring av

debattordning vid riksdagens frågestunder.

2001/02:K214 av Per Bill (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att det i samtliga utskott

blir tillåtet att använda sig av bärbara datorer

under pågående sammanträde.

2. Riksdagen beslutar att det blir tillåtet att

använda sig av bärbara datorer i kammaren under

pågående förhandlingar.

2001/02:K225 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att riksdagsstyrelsen utarbetar

ett förslag till utökad motionsrätt under

riksdagsåret.

2001/02:K227 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att stolarna i riksdagens

kammare skall fördelas efter partitillhörighet.

2001/02:K231 av Per Bill (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att uppdra åt

riksdagsstyrelsen att skriva nya riktlinjer för

användning av Internet och elektronisk post (e-post)

vid datorer anslutna till riksdagsförvaltningens

nätverk.

2. Riksdagen beslutar att dessa nya riktlinjer

skall utgå från en modern, offensiv IT-policy som

speglar ett förtroende för riksdagens ledamöter och

medarbetare och stimulerar till arbete och

engagemang.

2001/02:K252 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om en ändring av motionstiden

under riksdagsåret i enlighet med vad i motionen

anförs.

2001/02:K254 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om sådana förändringar i

riksdagsordningen att miljö- och jordbruksutskottet

ändras till natur- och miljöutskottet.

2001/02:K255 av Cristina Husmark Pehrsson och Lars

Björkman (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen beslutar att tillse att lika regler

gäller i riksdagens samtliga utskott vad gäller

ersättares tjänstgöring.

2001/02:K256 av Eva Flyborg m.fl. (fp, s, kd, mp, v)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar inrätta ett regionalt

riksdagskontor i Göteborg.

2001/02:K274 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om att kraftsamla sin kunskaps-

och informationsverksamhet.

2001/02:K275 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att motionsrubrikerna skall

fastställas av motionärerna.

2001/02:K277 av Ingvar Svensson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär av riksdagsstyrelsen en utredning

kring budgetprocessens andra steg med syfte att

underlätta justeringar inom beslutad ram enligt vad

i motionen anförs.

2001/02:K296 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

bevakningsområden för högvakten.

2. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att se

över säkerheten i Riksdagshuset.

2001/02:K298 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att

genomföra en utvärdering och reformering av

utskottsindelningen.

2. Riksdagen beslutar slå samman utrikes- och

försvarsutskotten.

2001/02:K315 av Margareta Viklund (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar om att en översyn görs av

utskottsindelningen i enlighet med vad i motionen

anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Försvarsberedningens tillsättning och uppgifter.

2001/02:K316 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen beslutar om att utfrågningar i

konstitutionsutskottet skall kunna ske under ed i

enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:K329 av Bengt Silfverstrand (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att registret över

riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska

intressen skall göras obligatoriskt.

2001/02:K332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar låta utvärdera budgetprocessen

och därefter pröva förslag till förändringar i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:K343 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar ändra sina arbetsformer i

enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:K363 av Monica Green (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen

att återkomma till riksdagen med förslag om ändrad

tidpunkt för riksdagens öppnande i enlighet med vad

i motionen anförs.

2001/02:K364 av Lars Lilja och Carin Lundberg (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som

sin mening vad i motionen anförs om förbättrade

villkor för ersättare för riksdagsledamöter.

2001/02:K375 av Eva Flyborg (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att ge riksdagsstyrelsen i

uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag

till en reformerad motionstid i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2001/02:K376 av Tanja Linderborg (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att avskaffa rätten till

sammanträdesarvode för Riksdagens revisorer.

2001/02:K379 av Sven-Erik Österberg (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening om behovet av ökad tillgång av teknisk

utrustning för riksdagens ledamöter.

2001/02:K380 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om registrering av lobbyister

verksamma inom riksdagen.

2001/02:K402 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statsrådens

deltagande i riksdagsarbetet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riksdagen som den

viktigaste politiska arenan.

2001/02:K423 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som

sin mening vad i motionen anförs om temaår i

riksdagsarbetet.

2001/02:K426 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka de

nationella parlamentens roll i beslutsprocessen.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen beslutar att de svenska

Europaparlamentarikerna ges möjlighet att delta i

särskilda debatter i Sveriges riksdag.

2001/02:U347 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen beslutar om upprepade ideologiska

debatter i riksdagen i enlighet med vad i motionen

anförs.

2001/02:Ub533 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som

sin mening vad i motionen anförs om riksdagens IT-

policy.

Bilaga 2

Riksdagsstyrelsens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1065)

om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

dels att 9 kap. 6 §, 11 kap. 3 §, 13 kap. 7 och 8

§§ samt 15 kap. 2 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 1 i övergångsbestämmelserna till

lagen (1997:1067) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

9 kap.

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Sjukpension skall minskas Sjukpension skall på ett

med sådan ersättning underlag för

enligt lagen (1962:381) egenpensionsförmåner upp

om allmän försäkring, till 7,5 basbelopp enligt

annan författning eller lagen (1962:381) om

kollektivavtal som avser allmän försäkring minskas

samma inkomstbortfall. med sådan ersättning

Betalas ej hel enligt lagen (1976:380)

sjukpension, minskas om arbetsskadeförsäkring

avdraget i motsvarande som avser samma

mån. inkomstbortfall. Betalas

ej hel sjukpension,

minskas avdraget i

motsvarande mån.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

11 kap.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Efterlevandepensionen Efterlevandepensionen

betalas under fem år från betalas under fem år från

och med månaden efter och med månaden efter

dödsfallet, dock längst dödsfallet. Om ledamoten

till den tidpunkt då den avgått före fyllda 65 år

avlidne ledamoten skulle betalas

ha fyllt 70 år. Om efterlevandepension

ledamoten avgått med längst till den tidpunkt

ålderspension efter då den avlidne skulle ha

fyllda 65 år betalas fyllt 70 år. Detsamma

efterlevandepension gäller om ledamoten

längst under fem år avgått med ålderspension

räknat från avgången. då denne fyllde 65 år. Om

ledamoten avgått med

ålderspension efter

fyllda 65 år betalas

efterlevandepension

längst under fem år

räknat från avgången.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

13 kap.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Underlaget för beräkning Underlaget för beräkning

av inkomstgaranti utgörs av inkomstgaranti utgörs

av följande arvoden som av följande arvoden som

betalas vid betalas vid

avgångstillfället avgångstillfället:

1. ledamotsarvodet enligt 1. ledamotsarvodet

3 kap. 1 §, enligt 3 kap. 1 §,

2. tilläggsarvode enligt 2. tilläggsarvode enligt

3 kap. 2 §, 3 kap. 2 §,

3. arvoden för månad till 3. arvoden för månad

riksdagsledamot enligt 1 § till riksdagsledamot

1-4 lagen (1989:185) om enligt 1 § 1-4 och 8

arvoden m.m. för uppdrag lagen (1989:185) om

inom riksdagen, dess arvoden m.m. för uppdrag

myndigheter och organ. inom riksdagen, dess

myndigheter och organ.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

8 §[1]

-----------------------------------------------------

Inkomstgarantin betalas Inkomstgarantin betalas

för månad under det första för månad under det

garantiåret med 80 procent första garantiåret med 80

av den del av procent av den del av

garantiunderlaget som inte garantiunderlaget som

överstiger 1,67 basbelopp inte överstiger 1,67

och med 40 procent av den basbelopp och med 40

del som överstiger 1,67 procent av den del som

men inte 2,5 basbelopp. överstiger 1,67 men inte

För tid därefter betalas 2,5 basbelopp. För tid

inkomstgaranti med därefter betalas

följande andelar av inkomstgaranti med

garantiunderlaget i följande andelar av

förhållande till garantiunderlaget i

ledamotens tid i riksdagen förhållande till

ledamotens sammanlagda

66,0 procent av den del tid i riksdagen

av garantiunderlagen som

inte överstiger 1,67 66,0 procent av den del

basbelopp och 33 procent av garantiunderlagen som

av den del som överstiger inte överstiger 1,67

1,67 men inte 2,5 basbelopp och 33 procent

basbelopp efter minst 12 av den del som överstiger

år, 1,67 men inte 2,5

basbelopp efter minst 12

60,5 procent av den del år,

av garantiunderlaget som

inte överstiger 1,67 60,5 procent av den del

basbelopp och 30,25 av garantiunderlaget som

procent av den del som inte överstiger 1,67

överstiger 1,67 men inte basbelopp och 30,25

2,5 basbelopp efter minst procent av den del som

11 men ej 12 år, överstiger 1,67 men inte

2,5 basbelopp efter minst

11 men ej 12 år,

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:Senaste lydelse 1997:1067.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

55,0 procent av den del av 55,0 procent av den del

garantiunderlaget som inte av garantiunderlaget som

överstiger 1,67 basbelopp inte överstiger 1,67

och med 27,5 procent av basbelopp och med 27,5

den del som överstiger procent av den del som

1,67 men inte 2,5 överstiger 1,67 men inte

basbelopp efter minst 10 2,5 basbelopp efter minst

men ej 11 år, 10 men ej 11 år,

49,5 procent av den del 49,5 procent av den del

av garantiunderlaget som av garantiunderlaget som

inte överstiger 1,67 inte överstiger 1,67

basbelopp och med 24,75 basbelopp och med 24,75

procent av den del som procent av den del som

överstiger 1,67 men inte överstiger 1,67 men inte

2,5 basbelopp efter minst 2,5 basbelopp efter minst

9 men ej 10 år, 9 men ej 10 år,

44,0 procent av den del 44,0 procent av den del

av garantiunderlaget som av garantiunderlaget som

inte överstiger 1,67 inte överstiger 1,67

basbelopp och med 22 basbelopp och med 22

procent av den del som procent av den del som

överstiger 1,67 men inte överstiger 1,67 men inte

2,5 basbelopp efter minst 2,5 basbelopp efter minst

8 men ej 9 år, 8 men ej 9 år,

-----------------------------------------------------

38,5 procent av den del av 38,5 procent av den del

garantiunderlaget som inte av garantiunderlaget som

överstiger 1,67 basbelopp inte överstiger 1,67

och med 19,25 procent av basbelopp och med 19,25

den del som överstiger procent av den del som

1,67 men inte 2,5 överstiger 1,67 men inte

basbelopp efter minst 7 2,5 basbelopp efter minst

men ej 8 år, 7 men ej 8 år,

33,0 procent av den del 33,0 procent av den del

av garantiunderlaget som av garantiunderlaget som

inte överstiger 1,67 inte överstiger 1,67

basbelopp och med 16,5 basbelopp och med 16,5

procent av den del som procent av den del som

överstiger 1,67 men inte överstiger 1,67 men inte

2,5 basbelopp efter minst 2,5 basbelopp efter minst

6 men ej 7 år. 6 men ej 7 år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

15 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

En riksdagsledamot har Om det finns särskilda

rätt till skäl kan en

sjukvårdsförmåner riksdagsledamot efter

motsvarande dem som prövning av

tillkommer arbetstagare riksdagsförvaltningen få

hos riksdagen. ersättning för kostnader

för insatser i

rehabiliteringssyfte

-----------------------------------------------------

____________

1. Denna lag träder i

kraft den 1 januari 1998.

1. Denna lag träder i Bestämmelserna i 7 kap. 3

kraft den 1 januari 1998. § 3 i sin nya lydelse

tillämpas dock för tid

från och med den 1

oktober 1995.

-----------------------------------------------------

____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Bestämmelserna i 13 kap. 7 § i sin nya lydelse

tillämpas dock för tid från och med den 1 oktober

1995.

3. Bestämmelsen i 15 kap. 2 § skall tillämpas på

framställningar om ersättningar som görs efter

ikraftträdandet.

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1996:304) om arvode m.m. till

Sveriges företrädare i

Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:304) om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i

Europaparlamentet att 3 kap. 4 §, 5 kap. 6 §, 7 kap.

3 § och 9 kap. 7 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 kap.

4 §.

-----------------------------------------------------

För den som har varit För den som har varit

både företrädare och både företrädare och

riksdagsledamot utgörs riksdagsledamot utgörs

det pensionsgrundande det pensionsgrundande

arvodet av arvodet av

1. företrädararvode 1. företrädararvode

enligt 2 kap. 2 § denna enligt 2 kap. 2 § denna

lag och riksdagsarvode lag och riksdagsarvode

enligt 3 kap. 1 § lagen enligt 3 kap. 1 § lagen

(1994:1065) om ekonomiska (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens villkor för riksdagens

ledamöter, ledamöter,

2. tilläggsarvode enligt 2. tilläggsarvode enligt

3 kap. 2 § sistnämnda 3 kap. 2 § sistnämnda

lag, lag,

3. arvoden enligt 1 § 3. arvoden enligt 1 §

1-4 lagen (1989:185) om 1-4 och 8 lagen

arvoden m.m. för uppdrag (1989:185) om arvoden

inom riksdagen, dess m.m. för uppdrag inom

myndigheter och organ riksdagen, dess

myndigheter och organ

-----------------------------------------------------

5 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Sjukpensionen skall Sjukpensionen skall på

minskas med sådan ett underlag för

ersättning enligt lagen egenpensionsförmåner upp

(1962:381) om allmän till 7,5 basbelopp enligt

försäkring, annan lagen (1962:381) om

författning eller allmän försäkring minskas

kollektivavtal som avser med sådan ersättning

samma inkomstbortfall. enligt lagen (1976:380)

Betalas ej hel om arbetsskadeförsäkring

sjukpension, minskas som avser samma

avdraget i motsvarande inkomstbortfall. Betalas

mån. ej hel sjukpension,

minskas avdraget i

motsvarande mån.

-----------------------------------------------------

Har en företrädare eller en riksdagsledamot som

tidigare varit företrädare fått sjukpension från

Europaparlamentet skall sjukpension som lämnas

enligt denna lag reduceras i motsvarande mån.

Reducering skall endast göras när sjukpensionen från

Europaparlamentet avser samma sjukperiod

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

3 §

-----------------------------------------------------

Efterlevandepensionen Efterlevandepensionen

betalas under fem år från betalas under fem år från

och med månaden efter och med månaden efter

dödsfallet, dock längst dödsfallet. Om

till den tidpunkt då den företrädaren eller

avlidne företrädaren eller riksdagsledamoten avgått

riksdagsledamoten skulle före fyllda 65 år betalas

ha fyllt 70 år. Om efterlevandepension

företrädaren eller längst till den tidpunkt

riksdagsledamoten avgått då den avlidne skulle ha

med ålderspension efter fyllt 70 år. Detsamma

fyllda 65 år, betalas gäller om företrädaren

efterlevandepension längst eller riksdagsledamoten

under fem år räknat från avgått med ålderspension

avgången. då denne fyllde 65 år. Om

företrädaren eller

riksdagsledamoten avgått

med ålderspension efter

fyllda 65 år, betalas

efterlevandepension

längst under fem år

räknat från avgången.

-----------------------------------------------------

9 kap.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Underlaget för beräkning Underlaget för beräkning

av inkomstgarantin utgörs av inkomstgarantin utgörs

av följande arvoden som av följande arvoden som

betalas vid betalas vid

avgångstillfället avgångstillfället

1. företrädararvode 1. företrädararvode

enligt 2 kap. 2 § denna enligt 2 kap. 2 § denna

lag eller ledamotsarvode lag eller ledamotsarvode

enligt 3 kap. 1 § lagen enligt 3 kap. 1 § lagen

(1994:1065) om ekonomiska (1994:1065) om ekonomiska

villkor för riksdagens villkor för riksdagens

ledamöter, ledamöter,

2. tilläggsarvode enligt 2. tilläggsarvode enligt

3 kap. 2 § sistnämnda lag 3 kap. 2 § sistnämnda lag

och och

3. arvoden för månad till 3. arvoden för månad

riksdagsledamot enligt 1 § till riksdagsledamot

1-4 lagen (1989:185) om enligt 1 § 1-4 och 8

arvoden m.m. för uppdrag lagen (1989:185) om

inom riksdagen, dess arvoden m.m. för uppdrag

myndigheter och organ. inom riksdagen, dess

myndigheter och organ.

-----------------------------------------------------

____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 9 kap. 7 § i sin

nya lydelse tillämpas

dock för tid från och med den 1 juni 1996.

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1996:810) om registrering av

riksdagsledamöters åtaganden och

ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs att 4 §, 7 § och 9 § lagen

(1996:810) om registrering av riksdagsledamöternas

åtaganden och ekonomiska intressen skall upphöra att

gälla med utgången av år 2001.