Bet. 2001/02:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU16

Ändrade regler om annonser i TV-sändningar

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

förslag i proposition 2001/02:82 Ändrade regler om

annonser i TV-sändningar. Förslagen avser ändringar

i radio- och TV-lagen (1996:844). Enligt regeringen

syftar förslaget till att minska de störningar som

reklamavbrott i kommersiell TV innebär för publiken.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002.

Utskottet behandlar i betänkandet också fem

motioner som har avlämnats med anledning av

propositionen. Därutöver behandlar utskottet två

motioner från allmänna motionstiden 2001.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet. Med

anledning av en motion föreslår utskottet att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anför om en skyndsam översyn av 7 kap.

5 § radio- och TV-lagen. I övrigt avstyrker

utskottet motionerna.

Utskottets ställningstaganden har föranlett fyra

reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändrade regler om annonser i TV-sändningar

Riksdagen antar bifogat förslag till lag om

ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed

bifaller riksdagen regeringens proposition

2001/02:

82 och avslår motion 2001/02:K75.

Reservation 1 (mp)

2. Undantag för att utjämna antalet reklamminuter vid

angränsande timme

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför om en skyndsam översyn

av 7 kap. 5 § radio- och TV-lagen (1996:844).

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:K73 yrkande 1.

3. Översyn av reklamregler för olika medier

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K71,

2001/02:K72 och 2001/02:

K243 yrkande 11.

Reservation 2 (m)

4. Reklamtid i den kommersiella lokalradion

Riksdagen avslår motion 2001/02:K367 yrkande 6.

Reservation 3 (kd)

5. Harmonisering av TV-direktivet

Riksdagen avslår motion 2001/02:K73 yrkande 2.

Reservation 4 (kd)

6. Utredning om samlat regelverk för audiovisuella tjänster

Riksdagen avslår motion 2001/02:K74.

Stockholm den 12 mars 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats

Berglind (s), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),

Margareta Nachmanson (m), Inger Strömbom (kd) och

Ola Karlsson (m).

2001/02

KU16

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2001/02:82 Ändrade regler om annonser

i TV-sändningar föreslår regeringen att riksdagen

antar de förslag till ändringar i radio- och TV-

lagen (1996:844) som regeringen lägger fram

propositionen. Regeringens förslag återges i bilaga

1 och lagförslaget i bilaga 2.

Lagrådet har granskat regeringens lagförslag.

Med anledning av propositionen har fem motioner

väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även

två motioner från allmänna motionstiden 2001 som rör

närliggande frågor. Förslagen i motionerna återges i

bilaga 1.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av TV4 AB.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att tillkalla

en särskild utredare för att göra en översyn av

radio- och TV-lagen och föreslå de lagändringar som

föranleds av övervägandena före utgången av maj 2001

(dir. 2000:43). Från början ingick det i uppdraget

att föreslå ändrade reklam- och annonsregler som

leder till att konkurrensvillkoren, så långt det kan

ske utan att möjligheterna att uppfylla syftena med

den svenska lagstiftningen eftersätts, blir mer

likvärdiga för de TV-företag som är verksamma på den

svenska reklam-TV-marknaden. Frågan om regler om

annonser och reklam ingick, enligt tilläggsdirektiv

den 1 februari 2001, dock inte längre i uppdraget

(dir. 2001:11). Reklamfrågan skulle i stället

beredas i Regeringskansliet.

Inom Kulturdepartementet har därefter promemorian

Ändrade regler om annonser i TV-sändningar (Ds

2001:18) upprättats. Promemorian har

remissbehandlats och ligger till grund för förslagen

i den proposition som nu är aktuell.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen ändringar i

radio- och TV-lagen (1996:844) om hur annonser får

sättas in i TV-sändningar. Enligt regeringen syftar

förslaget till att minska de störningar som

reklamavbrott i kommersiell TV innebär för publiken.

Regeringen föreslår att ändringarna skall träda i

kraft den 1 april 2002.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Gällande svenska regler

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) omfattar ljudradio,

television och vissa liknande överföringar samt

filmer, videogram, ljudupptagningar och andra

tekniska upptagningar.

Enligt 1 kap. 12 § andra stycket YGL hindrar inte

bestämmelserna i denna grundlag att det i lag

meddelas föreskrifter om förbud i övrigt (utöver vad

som sägs i första stycket) mot kommersiell reklam i

radioprogram eller om villkor för sådan reklam.

Detsamma gäller föreskrifter om förbud mot och

villkor för annan annonsering och sändning av

program, som helt eller delvis bekostas av annan än

den som bedriver programverksamheten.

I radio- och TV-lagen (1996:844) har bestämmelser

som handlar om reklam och annan annonsering samlats

i 7 kap.

Enligt 7 kap. 1 § första stycket gäller som

huvudregel att det före och efter varje sändning av

annonser skall sändas en särskild signatur som

tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar.

Vidare sägs i tredje stycket att med annonser

avses reklam samt sändningar som utan att vara

reklam sänds på uppdrag av någon annan.

I 4 § första stycket föreskrivs att reklam i en

sändning inte får syfta till att fånga

uppmärksamheten hos barn under tolv år.

Enligt 5 § första stycket gäller som huvudregel att

annonser får sändas högst 8 minuter under en timme

mellan hela klockslag. I TV-sändning får denna tid

dels under sändningstiden mellan 19.00 och 24.00,

dels i rena undantagsfall utsträckas till högst 10

minuter. Om sändningstiden inte omfattar en timme

mellan hela klockslag får annonser sändas under

högst 10 % av den tiden.

Vidare sägs i andra stycket att annonser får

sändas i en TV-sändning under högst 10 % av

sändningstiden per dygn.

I 7 § föreskrivs att annonser skall i TV-sändning

sändas mellan programmen. Från detta finns dock två

undantag. Det första gäller sportprogram där det

förekommer längre pauser eller program som avser

föreställningar eller evenemang med pauser för

publiken. I dessa fall får annonser sändas i

pauserna. Det andra undantaget gäller program som

består av avslutande delar och där varje del som

föregås eller följs av annonser varar minst 20

minuter. Annonser får i dessa fall sändas mellan

delarna om varje del som föregås eller följs av

annonser varar minst 20 minuter.

Därutöver sägs i tredje stycket att reklam inte

får förekomma omedelbart före eller efter ett

program eller en del av ett program som

huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år, om

det inte är fråga om ett s.k. sponsringsmeddelande.

Efterlevnaden av radio- och TV-lagens bestämmelser

om reklam, annan annonsering eller sponsring

övervakas till viss del av Granskningsnämnden för

radio och TV och i övrigt av Konsumentombudsmannen

(9 kap. 2 §).

Lokalradiolagen (1993:120) innehåller också

bestämmelser om reklam och sponsring i 24–27 a §§.

Bland annat föreskrivs i 25 § att det före och efter

varje sändning av annonser skall sändas en särskild

signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga

sändningar.

Vidare föreskrivs i 27 § att annonser får sändas

högst 8 minuter under en timme mellan hela

klockslag.

TV-direktivet

Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om

samordning av vissa bestämmelser som fastställts i

medlemsstaternas lagar och andra författningar om

utförandet av sändningsverksamhet för television,

ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv

97/36/EG (TV-direktivet), har till syfte att

möjliggöra fri rörlighet för TV-sändningar.

Direktivet innebär att den medlemsstat varifrån en

sändning härrör skall se till att sändningen följer

lagen i den medlemsstaten. Andra medlemsstater skall

tillåta fri mottagning och får inte hindra

vidaresändning av en TV-sändning från en annan

medlemsstat av skäl som omfattas av direktivet.

Direktivet innehåller minimiregler som gäller för

TV-sändningar från EU:s medlemsstater.

I kapitel 1, artikel 1, definieras TV-reklam,

smygreklam, sponsring och TV-köp.

Vidare sägs i kapitel 2, artikel 2.1, att den

ansvariga medlemsstaten skall säkerställa att alla

TV-sändningar som sänds av programföretag inom dess

jurisdiktion överensstämmer med bestämmelserna i det

rättssystem som gäller för sändningar avsedda för

allmänheten i den medlemsstaten.

I artikel 3.1 föreskrivs att medlemsstaterna har

frihet att föreskriva att TV-programföretagen inom

deras jurisdiktion skall följa mer detaljerade eller

striktare regler inom de områden som omfattas av

direktivet.

Kapitel 4, artikel 11.1, reglerar hur reklaminslag

och köp-TV-inslag får sättas in i program.

Enligt artikel 11.1 skall reklaminslag och köp-TV-

inslag infogas mellan program. I vissa fall är det

dock tillåtet att infoga sådana inslag i

programmen. En förutsättning är att det sker på

sådant sätt och med hänsyn till naturliga pauser

samt programmets sändningslängd och karaktär att

varken programmets integritet eller värde eller

innehavarnas rättigheter kränks. Dessutom skall

villkoren i 11.2–5 vara uppfyllda.

Artikel 11.2 gäller program som består av

fristående delar, sportprogram eller evenemang som

struktureras på liknande sätt samt föreställningar

som innehåller pauser. I sådana program skall

reklamen sättas in mellan delarna eller i pauserna.

I artikel 11.3 behandlas spelfilmer eller filmer

gjorda för TV – med undantag för TV-serier, lätta

underhållningsprogram och dokumentärer. Sådana

program får, om de har en programlagd sändningstid

som överstiger 45 minuter, avbrytas av reklam en

gång för varje hel 45-minutersperiod. Om den

programlagda sändningstiden är minst 20 minuter

längre än två eller flera fullständiga 45-

minutersperioder får ytterligare ett avbrott göras.

Enligt artikel 11.4 skall minst 20 minuter

förflyta mellan reklaminslag eller köp-TV-inslag i

programmen. Detta gäller dock inte för sådana

program med pauser som avses i artikel 11.2.

Därutöver anges i artikel 11.5 att vissa

programtyper inte får avbrytas av reklaminslag och

köp-TV-inslag. Det gäller dels alla gudstjänster,

dels nyhetsprogram, program om aktuella

samhällsfrågor, dokumentärprogram, religiösa program

och barnprogram om deras programlagda sändningstid

är mindre än 30 minuter. Om den programlagda

sändningstiden är 30 minuter eller mer skall vad som

sägs i artikel 11.1–11.4 gälla.

I artikel 18.1 föreskrivs att sändningstiden för

köp-TV-inslag, reklaminslag och andra former av

reklam, med undantag för sändningsblock för köp-TV i

enlighet med artikel 18a, inte får överstiga 20 % av

den dagliga sändningstiden. Sändningstiden för

reklaminslag får inte överstiga 15 % av den dagliga

sändningstiden.

Enligt artikel 20 får medlemsstaterna, med

vederbörlig hänsyn till gemenskapsrätten, fastställa

andra villkor än de som anges bl.a. i artikel

11.2–11.5 i fråga om sändningar som är avsedda

uteslutande för det nationella territoriet och som

inte kan tas emot, direkt eller indirekt, av

allmänheten i en eller flera andra medlemsstater.

Detta gäller utan att det påverkar tillämpningen av

artikel 3.

Enligt artikel 26 skall kommissionen senast den 31

december 2000 och vartannat år därefter till

Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala

kommittén överlämna en rapport om genomförandet av

detta direktiv i dess senaste lydelse och, om

nödvändigt, utarbeta ytterligare förslag för att

anpassa det till utvecklingen på TV-

sändningsområdet, särskilt mot bakgrund av den

senaste tekniska utvecklingen.

En ändring av reglerna om annonser i

TV-sändningar, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till ändringar i radio- och TV-lagen. Med

anledning av motion 2001/02:K73 yrkande 1

föreslår utskottet att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anför om att 7 kap. 5 § radio- och

TV-lagen skyndsamt bör ses över. Därutöver

avstyrker utskottet motionerna 2001/02:K71,

2001/02:K72 och 2001/02:K243 som syftar till

att reglerna för reklam bör ses över

respektive avvecklas. Utskottet avstyrker

vidare motion 2001/02:K367 yrkande 6 om

ändringar av reglerna om reklamtid för

kommersiell lokalradio. Vidare avstyrker

utskottet motion 2001/02:K73 yrkande 2 om en

harmonisering av det s.k. TV-direktivet. Med

hänvisning till att regeringen nyligen har

tillkallat en utredning med uppdrag att se

över bl.a. lagstiftningen inom området för

elektronisk kommunikation avstyrker utskottet

motion 2001/02:K74.

Propositionen

Behovet av ändring

Regeringen bedömer att den svenska lagstiftningen om

TV-reklam bör ändras när det gäller hur annonser får

avbryta program.

Som skäl för denna bedömning anför regeringen att

det vid en jämförelse mellan de svenska reglerna och

TV-direktivet kan konstateras att möjligheterna att

avbryta program med annonser är mindre enligt svensk

lagstiftning. Det står enligt regeringen emellertid

klart att de svenska reglerna om hur annonser får

placeras inte tillgodoser sitt syfte, dvs. att

skydda publikens möjligheter att ta del av

programmen utan att störas av annonser. Regeringen

påpekar att inget hindrar att ett program avbryter

ett annat program. En följd av denna reglering är

att längre program, som filmer, numera ofta avbryts

av ett eller t.o.m. två andra program, vilka omges

av annonssändningar. Avbrotten blir härigenom

betydligt längre än om avbrott för annonser skulle

tillåtas.

Vidare påpekar regeringen att det sedan våren 1999

pågår TV-sändningar med digital teknik från

marksändare i Sverige. Granskningsnämnden har funnit

att vissa bolag som sänder i det digitala marknätet

inte lyder under svensk jurisdiktion, eftersom de

inte är etablerade i Sverige. De behöver därför inte

följa de svenska reglerna i radio- och TV-lagen.

Vissa programföretag väljer emellertid enligt

regeringen att i de avbrott i programmen där det

sänds reklam i satellitsändningarna, i stället i det

digitala marknätet visa en skylt som talar om att

det inte är tillåtet att göra reklamavbrott.

Regeringen anför att det som nu beskrivits visar

att den svenska TV-publiken i dag drabbas av fler

störningar i porgrammen än vad som är avsett enligt

de svenska reglerna.

Till detta kommer enligt regeringen att

skillnaderna mellan Sveriges och andra länders

lagstiftning om reklam i TV får till följd att

företag med inriktning på den svenska marknaden får

en konkurrensfördel om de etablerar sig utanför

Sverige och sålunda kommer att lyda under ett annat

lands lagstiftning. Regeringen framhåller att

eftersom antalet reklamfinansierade företag som är

etablerade utomlands har ökat de senaste åren är

konkurrensnackdelen mer kännbar i dag jämfört med

när de dåvarande reglerna om satellitsändningar

infördes.

Mot bakgrund av de redovisade problemen anser

regeringen att det finns skäl att ändra de svenska

reglerna om hur annonser får avbryta program. Den

beskrivna situationen är så störande för publiken

att det är motiverat med en ändring redan nu.

Förslaget till ändrade regler

Regeringen föreslår att reglerna i radio- och TV-

lagen ändras så att det under vissa förutsättningar

blir tillåtet att avbryta TV-program med annonser.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att

syftet med de föreslagna ändringarna i första hand

är att tittarna i högre grad än vad som i dag är

fallet skall kunna ta del av programmen utan att

drabbas av avbrott som är längre än nödvändigt.

Därför föreslår regeringen ingen ändring såvitt

avser mängden reklam. Det bör enligt regeringen inte

heller vara möjligt att, som Sveriges

marknadsförbund och TV 4 har föreslagit, utjämna

antalet reklamminuter vid en angränsande timme i

samband med att det visas exempelvis sportprogram.

Regeringen anför vidare när det gäller förslagets

inverkan på TV 4:s ställning, att förslaget innebär

att de regler som gäller för å ena sidan

kommersiella TV-företag som är etablerade i Sverige,

däribland TV 4, och å andra sidan konkurrerande

företag som är etablerade utomlands, blir mer lika

varandra. Därutöver framhåller regeringen att de

konkurrensfördelar som uppstår genom att TV 4 är det

enda TV-företag som har rätt att sända rikstäckande

TV-reklam i det analoga marknätet, uppvägs av

skyldigheten att betala koncessionsavgift till

staten enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift

på televisionens och radions område.

Därutöver påpekar regeringen att TV-marknaden har

förändrats betydligt sedan TV 4 inledde sina

marksändningar. Andelen hushåll som enbart kan ta

emot marksänd analog TV har minskat samtidigt som

utvecklingen av digitala marksändningar innebär att

flera kommersiella TV-företag får möjlighet att nå

även de hushåll som i dag endast har tillgång till

marknätet. En naturlig följd av denna utveckling

torde enligt regeringen vara att de kommersiella TV-

företag som konkurrerar med TV 4 får en starkare

ställning.

Regeringen vill vidare, med anledning av vissa

remissyttranden, betona att de ändringar som nu

föreslås inte inverkar på de upphovsrättsliga

reglerna. En kränkande ändring eller ett avbrott i

ett filmverk kommer enligt regeringen, i den mån det

följer av avtal eller gällande rätt, även i

framtiden att kräva rättighetshavarens tillstånd.

Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt

att i möjligaste mån undvika störande ingrepp i

filmer. Med de föreslagna reglerna undviks enligt

regeringen onödigt långa avbrott samtidigt som det

skall tas hänsyn till var i programmen det är

lämpligt att bryta för annonser. Regeringen anser

att detta innebär att avbrotten blir mindre störande

än vad som i dag kan bli fallet.

Enligt regeringen bör följande särskilda regler

gälla för hur olika slags program skall få avbrytas

av annonser. Regeringen konstaterar att annonser

enligt nuvarande regler får sändas mellan delar av

program som består av avslutade delar. Som

förutsättning gäller att varje del som föregår eller

följs av annonser varar minst 20 minuter. Regeringen

påpekar att TV-direktivet innehåller en liknande

regel, dock utan krav på att delarna skall ha en

viss längd. För att de svenska reglerna inte utan

särskilda skäl skall skilja sig från TV-direktivet

föreslår regeringen att kravet på minsta längd skall

tas bort.

Regeringen föreslår också att annonser även skall

få sättas in i andra program. För program i

allmänhet föreslås att annonser får sättas in under

förutsättning att minst 20 minuter förflyter mellan

annonserna i programmet.

I fråga om spelfilmer och filmer gjorda för TV,

utom TV-serier, lätta underhållningsprogram och

dokumentärer, föreslår regeringen att inget avbrott

skall få göras om den programlagda sändningstiden är

högst 45 minuter. Om sådan sändningstid överstiger

45 minuter får enligt förslaget annonser sättas in

en gång för varje hel period om 45 minuter samt

ytterligare en gång om den programlagda

sändningstiden är minst 20 minuter längre än två

eller flera fullständiga perioder om 45 minuter.

Vissa programtyper bör enligt regeringen inte få

avbrytas av annonser. Det gäller alla gudstjänster

och alla program som huvudsakligen vänder sig till

barn under tolv år.

Vidare föreslår regeringen att program som

huvudsakligen handlar om nyheter eller

nyhetskommentarer, dokumentärprogram och program om

livsåskådningsfrågor inte får avbrytas av annonser

om den programlagda sändningstiden är kortare än 30

minuter.

Regeringen framhåller att de föreslagna reglerna

stämmer överens med TV-direktivet artikel 11.3–11.5

utom på en punkt. Enligt artikel 11.5 är det endast

otillåtet att avbryta barnprogram om de har en

kortare sändningstid än 30 minuter. Det har enligt

regeringen emellertid ansetts bäst förenligt med

intresset att skydda yngre barn mot påverkan av TV-

reklam att förbudet gäller alla program som

huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år

oberoende av sändningslängd. Regeringen anför att

detta har att göra med att yngre barn inte kan

skilja mellan TV-reklam och annat programinnehåll,

och att även barn som kan se skillnaden inte förstår

syftet med reklamen (se prop. 1990/91:149 s. 122).

Av samma skäl föreslår regeringen ingen ändring av

det nuvarande förbudet mot att sända reklam

omedelbart före eller efter program som

huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år.

Enligt regeringens uppfattning är det

Granskningsnämnden för radio och TV som bör bedöma

om förutsättningarna för avbrott är uppfyllda.

Regeringen påpekar att det i första hand ankommer på

programföretagen att avgöra var i programmen det är

lämpligt att placera avbrotten. I sista hand blir

det Granskningsnämnden som får pröva om reglerna har

överträtts.

Motionerna

Med anledning av propositionen

I motion 2001/02:K71 av Per Unckel m.fl. (m) yrkas

att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om en översyn av reglerna för reklam

för olika medier i Sverige. Enligt motionärerna är

det uppenbart att det behövs en ordentlig översyn av

reglerna för reklam för olika medier i Sverige.

Bättre konkurrensförutsättningar behöver enligt

motionärerna skapas för bl.a. TV-reklammarknaden i

vårt land. Det finns alltfler andra aktörer som i

dag har stor täckning, men där regelverket ger olika

förutsättningar beroende på sändarland och

sändningsteknik. Motionärerna anser dessutom att det

i en sådan genomgång bör ingå en översyn av de

regler som tillåter sponsring av program i Sveriges

Television (SVT). Att på en begränsad reklammarknad

erbjuda sponsringsutrymme som alternativ till andra

reklamformer ger enligt motionärerna SVT en

maktställning som kan missbrukas. Motionärerna anser

att en utredning snarast bör tillsättas med uppgift

att genomlysa reklamreglerna och ge regeringen

underlag för att återkomma med förslag till

regelverk som innebär att staten ställer sig helt

neutral inför olika TV-kanaler, bolag och

sändningstekniker.

I motion 2001/02:K72 av Margareta Cederfelt och

Göran Lindblad (m) yrkas att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om att

TV-bolagen utan statlig reglering skall ha möjlighet

att sända reklam. Enligt motionärerna kan

medborgarna, TV-bolagen och marknaden själva reglera

hur reklam sänds utan statlig lagstiftning.

I motion 2001/02:K74 av Ana Maria Narti m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad

som i motionen anförs om behovet av en utredning om

ett teknikneutralt regelverk för audiovisuella

tjänster. Motionärerna vill se en ny, modern

lagstiftning som bygger på Konvergensutredningens

förslag om ett samlat regelverk för audiovisuella

tjänster. En utredning bör tillsättas med uppdrag

att ta fram ett sådant lagförslag.

I motion 2001/02:K73 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

yrkas att riksdagen beslutar att i radio- och TV-

lagen föreskriva undantagsregler för att utjämna

antalet reklamminuter vid en angränsande timme under

direktsändning i TV av t.ex. sport eller

nöjesevenemang (yrkande 1). Motionärerna påpekar att

om en annons förskjuts in på nästa timme bryter

sändande företag mot radio- och TV-lagen trots att

den totala annonsvolymen om 10 % inte överskrids.

Nuvarande ordning innebär enligt motionärerna att

sändande företag har problem att sända stora

nyhetshändelser och direktsända evenemang utan att

överträda bestämmelsen. Motionärerna anser att

kortare överträdelser av sändningstiden för annonser

under en timme mellan hela klockslag i samband med

direkt TV-sändning bör kunna godtas under

förutsättning att de varit oförutsedda eller

tillfälliga, dvs. då endast förståeliga och

driftsmässiga omständigheter kan åberopas. Det bör

enligt motionärerna framgå av lagtexten i 7 kap.

radio- och TV-lagen.

Därutöver yrkas i motionen att riksdagen ger

regeringen till känna vad som anförs om

harmoniserande annonsregler på TV-området inom EU

(yrkande 2). Eftersom internationaliseringen och

europeiseringen är under stark frammarsch även på

medieområdet bör enligt motionärerna Sverige

eftersträva en harmonisering av annonsreglerna inom

Europeiska unionen.

I motion 2001/02:K75 av Ewa Larsson m.fl. (mp) yrkas

att riksdagen avslår förslaget om att radio- och TV-

lagen ändras så att det under vissa förutsättningar

blir tillåtet att avbryta TV-program med annonser.

Miljöpartiet delar inte regeringens uppfattning att

lagstiftningen om hur annonser får avbryta program

behöver ändras. Enligt motionärerna bör omsorgen om

publikens möjligheter att följa TV-program så ostört

som möjligt fortfarande utgöra ledstjärna i

lagstiftningen. Regeringen borde i stället definiera

vad som är ett program, om det är detta problem man

vill komma åt. Att vissa TV-bolag sänder från andra

länder där reklamavbrott är tillåtna anser

motionärerna inte heller vara skäl nog för en

ändring. Miljöpartiet tror vidare att det blir svårt

att avgöra vad ”vissa förutsättningar” är, under

vilka det blir tillåtet att avbryta TV-program med

annonser. Det hade enligt motionärerna varit

önskvärt med en definition av i vilka avseenden

annonsavbrotten skulle kunna vara kränkande.

Motionärerna anser att det är lättare att leva med

dagens otydlighet än att släppa loss för

reklamavbrott och kommande otaliga tvister om vad

som är ”vissa förutsättningar” och kränkande. De är

också oroade för att den föreslagna EU-anpassningen

öppnar vägen för nästa steg, att tillåta reklam för

barn under tolv år.

Från allmänna motionstiden 2001

I motion 2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas

att riksdagen beslutar om avveckling av regleringen

av tiden för reklam i radio- och TV-sändningar

(yrkande 11). Motionärerna anför att den senaste

utdelningen av sändningstillstånd för marksänd

digital-TV visar det absurda i svenska reklamregler,

i och med att programbolag verksamma i Frankrike,

England och Sverige tilldelats sändningstillstånd.

Programbolagen kommer att lyda under respektive

lands regler, vilket innebär att såväl fransk,

engelsk som svensk lag kommer att vara tillämplig

inom samma sändningsform. En översyn av

reklamreglerna är enligt motionärerna därför

nödvändig. Utvecklingen har enligt motionärernas

mening utvisat att hela lagstiftningen på området är

föråldrad. Den kanal som väljer att sända för mycket

reklam kommer snabbt att förlora tittare och anpassa

sig till vad som är en rimlig kombination av reklam,

avgifter och motsvarande. Regleringen av tiden för

reklam bör därför avvecklas.

I motion 2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om förändrade regler för reklamtid i

den kommersiella radion (yrkande 6). Enligt

motionärerna kan en sändande kommersiell lokalradio

inte utöka sin reklam alltför mycket utan att

förlora lyssnare. Motionärerna anser att det finns

en självreglerande nivå för hur mycket

radiokonsumenten vill stå ut med av reklambudskap.

Reglerna på området bör därför lättas upp. Man bör

enligt motionärerna kunna tolerera en generell regel

om 15 % av sändningstiden kombinerad med möjligheten

att sända upp till 12 minuters reklam per timme

under sex timmar per dygn. Beslutet bör endast

omfatta den kommersiella radion.

Bakgrund

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med behandlingen av regeringens

proposition 1999/2000:55 Kommersiell lokalradio

under våren 2000 avstyrkte utskottet motionsyrkanden

om ändrade regler för reklamtider i radio och TV.

Utskottet konstaterade att det ingick i Digital-TV-

kommitténs uppdrag att kommittén skulle lägga fram

minst två utvärderingsrapporter där det skulle ingå

en ekonomisk analys av sändningsverksamheten (dir.

1997:134). Analysen skulle bl.a. omfatta

sändningskostnaderna och programföretagens och

konsumenternas intresse och betalningsvilja.

Utskottet, som förutsatte att frågan om

reklamtiderna i kommersiell radio och TV också i

övrigt följdes inom Regeringskansliet, var inte

berett att då förorda förändrade regler för reklam i

radio och TV (bet. 1999/2000:KU15 s. 18).

Utskottet behandlade också under föregående riksmöte

ett motionsyrkande om ändrade regler för reklamtid i

kommersiell lokalradio (bet. 2000/01:KU22). Liksom

vid behandlingen under riksmötet 1999/2000

förutsatte utskottet att frågan om reklamtider för

kommersiell lokalradio följs inom Regeringskansliet.

Motionen avstyrktes därför.

Under föregående riksmöte behandlade utskottet vissa

massmediefrågor i betänkandet 2000/01:KU18. Bland

annat behandlade utskottet motionsyrkande som tog

upp frågor om konvergens och teknikneuralt regelverk

för TV-sändning. Utskottet hänvisade härvid till att

konvergensfrågorna var föremål för ingående

behandling inom EU. Vidare hänvisade utskottet till

Mediegrundlagsutredningens förslag till ändringar i

YGL som bl.a. syftade till att uppnå ett ökat

teknikoberoende. Det fanns enligt utskottets mening

inte anledning att föregripa de pågående arbetena

med dessa frågor, varför motionerna avstyrktes.

I samband med sin behandling av proposition

2000/01:132 Ändrade regler om koncessionsavgift på

televisionens område föreslog konstitutionsutskottet

bl.a. att riksdagen borde ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om en grundlig översyn av lagen

(1992:72) om koncessionsavgift (bet. 2000/01:KU26).

Utskottet framhöll bl.a. att TV-marknaden hade

förändrats betydligt sedan TV 4 fick reklammonopol i

det analoga marknätet. Sedan dess hade enligt

utskottet andelen av hushållen som enbart ser

marksänd TV minskat. Utskottet påpekade att det

endast var 30–35 % av hushållen som var enbart

hänvisade till marknätet. Den mycket dominerande

ställning som TV 4 hade när det gällde TV-reklam

hade därmed förändrats.

Utskottet ansåg vidare att regeringen borde göra

en grundlig översyn av reglerna för

koncessionsavgift dels beträffande

avgiftsskyldigheten, dels beträffande avgiftens

storlek.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets

förslag (rskr. 2000/01:277).

Enligt uppgift från Regeringskansliet avser

regeringen att under våren 2002 tillkalla en

särskild utredare som skall göra en grundlig översyn

av reglerna för koncessionsavgift.

Utredningar

Regeringen beslutade i november 1997 att tillkalla

en parlamentarisk kommitté med uppdrag att följa och

utvärdera de markbundna digitala TV-sändningarna

under den första etappen (dir. 1997:134). Kommittén

skulle medverka vid urvalet av programföretag för de

digitala TV-sändningarna genom att yttra sig till

Radio- och TV-verket över tillståndsansökningar.

Kommittén skulle vidare följa verksamheten med

digital marksänd TV och fortlöpande rapportera sina

iakttagelser till regeringen. Vid behov skulle

kommittén ta initiativ till förslag till

förändringar av t.ex. de regler som gäller för

verksamheten.

Kommittén, som antagit namnet Digital-TV-

kommittén, avlämnade i november 2001 sitt

slutbetänkande Digital TV – modernisering av

marknätet (SOU 2001:90). Bland annat bedömer

kommittén att marksänd digital TV är ett enkelt och

effektivt sätt att nå ut till alla medborgare.

Vidare anser den att ett brett utbud av program och

tjänster i marknätet bidrar till en sund konkurrens

mellan de olika sändningsoperatörerna. Kommittén

föreslår att de digitala sändningarna av public

service-programmen byggs ut till full

befolkningstäckning. Därutöver föreslår kommittén

att det övriga sändningsutrymmet med ett utbud av

kommersiella program byggs ut så långt som möjligt.

Som redovisats ovan har regeringen i juni 2000

tillkallat en särskild utredare med uppdrag att

analysera och överväga behovet av ändringar i

framför allt radio- och TV-lagen och lagen (1989:41)

om TV-avgift. I uppdraget för utredaren ingår bl.a.

att överväga behovet av lagstiftning som gör att TV-

sändningar i det svenska marknätet med säkerhet

kommer under svensk jurisdiktion. I det sammanhanget

skall utredaren analysera vilket utrymme för

nationell lagstiftning som finns inom ramen för EG-

rätten. Utredaren skall lägga fram de förslag som

föranleds av övervägandena. Vidare skall utredaren

lägga fram förslag som gör att samma regler kan

tillämpas på samtliga TV-sändningar från ett

företag, oberoende av om sändningarna sker på ett

sätt som kräver tillstånd eller på något annat sätt.

Därutöver skall utredaren bl.a. se över reglerna för

avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den

utveckling som har skett när det gäller TV-

distribution och mottagare, dock utan att grunderna

för TV-avgiftssystemet rubbas. Utredaren skall också

överväga ändring i radio- och TV-lagen så att det

bl.a. klarläggs vad som skall gälla i fråga om

sponsringsmeddelanden i samband med längre pauser av

program. Uppdraget skall vara slutfört före utgången

av maj 2002.

I april 2001 beslutade regeringen att tillkalla en

särskild utredare med uppdrag att bl.a. se över de

politiska målen inom området för elektronisk

kommunikation (dir. 2001:32). Arbetet skall bedrivas

mot bakgrund av såväl den tekniska och

marknadsmässiga utveckling som skett inom området

som de rättsakter som kommer att antas inom

Europeiska unionen. Utredaren skall analysera

lagstiftningen inom området och föreslå sådan ny

lagstiftning som behövs, med inriktning på en

horisontell och samordnad reglering av elektronisk

kommunikationsinfrastruktur och elektroniska

kommunikationstjänster. Uppdraget omfattar dock inte

förslag till grundlagsändringar.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1

april 2002.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att de

gällande reglerna i radio- och TV-lagen om hur

annonser får placeras i TV-sändningar inte

tillgodoser sitt syfte att skydda publikens

möjlighet att ta del av programmen utan att störas

av annonser. I likhet med regeringen vill utskottet

vidare framhålla att skillnaderna mellan svensk

lagstiftning och andra länders lagstiftning i detta

avseende har kommit att leda till alltmer kännbara

konkurrensnackdelar för programföretag etablerade i

Sverige, eftersom antalet reklamfinansierade företag

som är etablerade utomlands har ökat. Utskottet

delar mot denna bakgrund regeringens uppfattning att

det finns skäl att nu ändra de svenska reglerna om

hur annonser får avbryta program. Vidare har

utskottet ingen invändning mot regeringens förslag

hur dessa ändringar skall komma till uttryck i

aktuella bestämmelser i radio- och TV-lagen. Mot

denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motion 2001/02:K75 med yrkande

om av-slag på propositionen.

När det gäller vad som anförs i motion 2001/02:K73

om undantagsregler för att utjämna antalet

reklamminuter anser utskottet att vad som nu

föreskrivs i 7 kap. 5 § radio- och TV-lagen i vissa

fall kan få verkningar som inte ter sig rimliga. Det

kan inträffa när en sändning av dagshändelser, t.ex.

en idrottstävling, drar ut på tiden så att ett

klockslag mellan två timmar överskrids. Den reklam

som då skulle ha sänts om programmet slutat innan

den nya timmen inträtt kan i sådana fall behöva

uteslutas och placeras senare i en programtablå,

något som kan medföra besvärande ekonomiska och

andra nackdelar för den som bedriver

sändningsverksamheten. Enligt utskottets mening bör

regleringen därför skyndsamt ses över i syfte att

kortare överträdelser skall kunna godtas om de varit

oförutsedda eller tillfälliga på sådant sätt som

åsyftas i motionen. Detta bör riksdagen med

anledning av den nämnda motionen i berörd del

(yrkande 1) ge regeringen till känna som sin mening.

Utskottet delar regeringens bedömning att någon

ändring av reglerna om mängden tillåten reklam inte

är påkallad. I detta sammanhang vill utskottet

vidare erinra om att TV-direktivet, som är ett s.k.

minimidirektiv, innehåller regler som innebär att

sändningstiden för reklaminslag inte får överstiga

15 % av den dagliga sändningstiden (artikel 18.1). I

fråga om köp-TV-inslag, reklaminslag och andra

former av reklam gäller en motsvarande gräns om 20 %

av sändningstiden. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motion 2001/02:K243 från allmänna

motionstiden 2001 med yrkande om att riksdagen skall

besluta om avveckling av regleringen av tiden för

reklam i TV. Utskottet anser vidare inte att

reglerna om reklamtid för den kommersiella

lokalradion skall avvecklas. I enlighet med detta

avstyrker utskottet nämnda motion i dess helhet i

berörd del (yrkande 11).

När det gäller frågan om hur det framtida

regelverket för reklam i TV skall se ut vill

utskottet framhålla att en utbyggnad av de digitala

sändningarna i enlighet med Digital-TV-kommitténs

förslag, dvs. av sändningarna av public service-

program till full befolkningstäckning och med

utnyttjande så långt som möjligt av det övriga

sändningsutrymmet med ett utbud av kommersiella

program, kan förväntas medföra behov av nya

överväganden kring reklamreglerna. Utskottet vill

också erinra om den särskilde utredarens uppdrag,

som redovisats ovan, att göra en översyn av reglerna

i radio- och TV-lagen. Uppdraget rör bl.a. frågor om

jurisdiktion, tillämplighet av tillståndsvillkor för

vissa sändningar och placering av

sponsringsmeddelanden. Vidare kan regeringen, som

framgått, förväntas inom kort tillkalla en utredning

om en grundlig översyn av lagen om

koncessionsavgifter. Mot denna bakgrund anser

utskottet att det inte finns något behov av att nu

förorda en förnyad översyn av reglerna för reklam

för olika medier i Sverige i enlighet med vad som

anförs i motion 2001/02:K71. Motionen avstyrks

därför.

Utskottet är således inte heller berett att, i

enlighet med vad som anförs i motion 2001/02:K72,

förorda en avveckling av regleringen avseende

möjligheterna för TV-bolag att sända reklam.

Motionen bör därför avslås.

Därutöver anser utskottet att det inte är påkallat

att nu förorda någon ändring av reglerna för

reklamtid i den kommersiella lokalradion, utan

utskottet utgår liksom tidigare från att frågan

följs inom Regeringskansliet. Utskottet avstyrker

därför också motion 2001/02:K367 i berörd del

(yrkande 6).

När det gäller vad som anförs i motion 2001/02:K73

om en harmonisering av annonsreglerna inom EU vill

utskottet framhålla att TV-direktivet innehåller en

bestämmelse om att kommissionen vartannat år skall

överlämna en rapport om genomförandet av direktivet

och, om nödvändigt, lämna förslag för att anpassa

direktivet till den tekniska utvecklingen på TV-

sändningsområdet. Detta skall ske nästa gång under

innevarande år. Utskottet utgår från att regeringen

följer detta arbete. Däremot är utskottet inte

berett att nu förorda att direktivet skall innehålla

harmoniserande annonsregler i större utsträckning än

vad som är fallet i dag. Motionen avstyrks därför i

denna del (yrkande 2).

Som redovisats ovan har regeringen nyligen

tillkallat en utredning med uppdrag att se över

bl.a. lagstiftningen inom området för elektronisk

kommunikation. Mot denna bakgrund anser utskottet

att vad som anförs i motion 2001/02:K74 i huvudsak

är tillgodosett. Motionen bör därför avslås.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Ändrade regler om annonser i TV-sändningar

(punkt 1)

av Per Lager (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed

bifaller utskottet motion 2001/02:K75.

Ställningstagande

Jag delar inte bedömningen att gällande regler

i radio- och TV-lagen om hur annonser får

placeras i TV-sändningar bör ändras. Enligt

min uppfattning bör, i likhet med vad som

anförs i motion 2001/02:K75, omsorgen om TV-

publikens möjlighet att kunna följa program

så ostört som möjligt också i fortsättningen

utgöra en ledstjärna för lagstiftningen. Om

problemet med gällande regler är vad som

skall anses utgöra ett program, borde

regeringen i stället försöka definiera vad

ett program är. Vidare anser jag att den

omständigheten att vissa programföretag är

etablerade i utlandet, och därför omfattas

av ett annat lands regler, inte är ett

tillräckligt skäl för att ändra de svenska

reglerna. Jag delar också farhågan i den

nämnda motionen att det kan bli svårt att

avgöra vad ”vissa förutsättningar” är, under

vilka det skall vara tillåtet att avbryta

program med annonser. Det finns enligt min

mening också behov av en definition i vilka

avseenden ett annonsavbrott kan vara

kränkande. Jag delar sammanfattningsvis

motionärernas synpunkt att det är lättare

att leva med den otydlighet som gällande

regler möjligen har, än att öppna för

reklamavbrott i programmen och kommande

tvister om vad ”vissa förutsättningar” och

kränkande är. Därutöver delar jag

motionärernas oro att den nu föreslagna EU-

anpassningen öppnar vägen för nästa steg,

som kan vara att tillåta reklam för barn

under tolv år. Mot bakgrund av det anförda

tillstyrker jag motionen och anser att

regeringens förslag till ändring i radio-

och TV-lagen bör avslås.

2. Översyn av reklamregler för olika medier

(punkt 3)

av Per Unckel (m), Inger René (m), Margareta

Nachmanson (m) och Ola Karlsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:K71 och delvis motionerna

2001/02:K72 och 2001/02:K243 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi delar uppfattningen i motion 2001/02:K71 att det

är uppenbart att det behövs en förnyad och ordentlig

översyn av reglerna för reklam för olika medier i

Sverige. Regeringens nu aktuella förslag till

ändringar utgör visserligen ett försök att skapa

bättre konkurrensförutsättningar på TV-marknaden.

Enligt vår uppfattning är detta dock långtifrån

tillräckligt. Antalet aktörer som har en stor

täckning för sina sändningar ökar alltmer. Gällande

regelverk ger emellertid olika förutsättningar

beroende på sändarland och sändningsteknik. Vi delar

uppfattningen i motion 2001/02:K243 att utvecklingen

visar att hela regelverket är föråldrat. Såsom

anförs i såväl nämnda motion som motion 2001/02:K72

finns det goda skäl att anta att medborgarna, TV-

bolagen och marknaden vid en avveckling av

lagstiftningen själva skulle reglera hur reklam på

ett rimligt sätt kan sändas. Vi vill vidare

framhålla, i enlighet med vad som anförs i motion

2001/02:K71, att den omständigheten att

sponsringsutrymme erbjuds på en begränsad

reklammarknad som ett alternativ till andra

reklamformer ger Sveriges Television en

maktställning som kan missbrukas. Detta är således

också en fråga som bör ses över vid den översyn som

vi nu förespråkar. Mot bakgrund av vad som nu

anförts anser vi alltså att en utredning snarast bör

tillsättas med uppgift att genomlysa reklamreglerna

och ge regeringen underlag för att återkomma med

förslag till ett regelverk som innebär att staten

ställer sig helt neutral inför olika TV-kanaler,

bolag och sändningstekniker. Detta anser vi att

riksdagen med bifall till motion 2001/02:K71 och med

anledning av motionerna 2001/02:K72 och 2001/02:

K243 yrkande 11 bör ge regeringen till känna.

3. Reklamtid i den kommersiella lokalradion

(punkt 4)

av Ingvar Svensson (kd) och Inger Strömbom (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:K367 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi delar uppfattningen i motion 2001/02:K367 att en

kommersiell lokalradio inte kan utöka sin reklam

under sändningarna i alltför hög grad utan att

samtidigt förlora lyssnare. Det finns således en

självreglerande nivå för hur mycket reklam som kan

sändas. I enlighet vad som anförs i motionen bör

därför reglerna på området lättas upp. Vi anser att

en generell regel om 15 % av sändningstiden

kombinerad med en möjlighet att sända upp till 12

minuter reklam per timme under sex timmar per dygn

bör kunna tolereras. Vad som nu har anförts bör med

bifall till motion 2001/02:K367 yrkande 6 ges

regeringen till känna.

4. Harmonisering av TV-direktivet (punkt 5)

av Ingvar Svensson (kd) och Inger Strömbom (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:K73 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill framhålla ett en stark

internationalisering och europeisering är under

stark frammarsch också på medieområdet. I enlighet

med vad som anförs i motion 2001/02:K73 yrkande 2

bör Sverige därför eftersträva en harmonisering av

annonsreglerna inom Europeiska unionen. Detta bör

med bifall till den nämnda motionen i berörd del ges

regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:82 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

radio- och TV-lagen (1996:844).

Följdmotioner

2001/02:K71 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av reglerna för reklam

för olika medier i Sverige.

2001/02:K72 av Margareta Cederfelt och Göran

Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att TV-bolagen utan statlig reglering skall ha

möjlighet att sända reklam.

2001/02:K73 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att i radio- och TV-lagen

föreskriva undantagsregler för att utjämna antalet

reklamminuter vid en angränsande timme under

direktsändning i TV av t.ex. sport- eller

nöjesevenemang.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om harmoniserande

annonsregler på TV-området inom EU.

2001/02:K74 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om

ett teknikneutralt regelverk för audiovisuella

tjänster.

2001/02:K75 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

avslår förslaget om att radio- och TV-lagen ändras

så att det under vissa förutsättningar blir tillåtet

att avbryta TV-program med annonser.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen beslutar om avveckling av

regleringen av tiden för reklam i radio- och TV-

sändningar.

2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändrade regler

för reklamtid i den kommersiella radion.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i radio-

och TV-lagen (1996:844)

Elanders Gotab, Stockholm 2002