Bet. 2001/02:KU25

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU25

Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition

2001/02:73 Riksrevisionen - ändringar i

regeringsformen. I propositionen föreslås de

ändringar i regeringsformen som behövs för att

genomföra riksdagens beslut om inrättandet av en

myndighet benämnd Riksrevisionen. Inga motioner har

väckts med anledning av propositionen. Utskottet

tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag

men föreslår vissa ändringar i lagtexten. Utskottet

föreslår också att lagen skall träda i kraft den 1

juli 2003 och en övergångsbestämmelse som medger

bl.a. att riksrevisorerna kan väljas före

ikraftträdandet och delta i förberedelsearbetet.

Utskottet föreslår på eget initiativ en följdändring

i tryckfrihetsförordningen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksrevisionen

Riksdagen antar som vilande regeringens förslag

till lag om ändring i regeringsformen med de

ändringarna att 12 kap. 7 § och ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna får den lydelse som

utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2001/02:73.

2. Tryckfrihetsförordningen

Riksdagen antar som vilande det förslag till

lag om ändring i tryckfrihetsförordningen som

utskottet föreslår i bilaga 3.

3. Det fortsatta förberedelsearbetet

Riksdagen godkänner de förutsättningar för det

fortsatta förberedelsearbetet som utskottet

redovisat.

Stockholm den 30 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats

Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson

Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson

(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius

(m), Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c).

2001/02

KU25

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har beslutat att det under första halvåret

2003 skall inrättas en ny myndighet under riksdagen,

Riksrevisionen (förs. 1999/2000:RS1, bet.

2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). Inom

Regeringskansliet har det utarbetats en promemoria

med förslag till de ändringar i regeringsformen som

krävs för att reformen skall kunna genomföras (Ds

2001:11). Promemorian, som har remissbehandlats,

ligger tillsammans med remissvaren till grund för

regeringens förslag.

Regeringens förslag finns i bilagorna 2 och 3.

Jämställdhetsombudsmannen har inkommit med en

skrivelse, vari begärs att beteckningen "denne" i

lagförslaget ändras i syfte att uppnå

könsneutralitet.

Bakgrund

Riksdagskommittén fick i december 1998 i uppdrag att

göra en allmän översyn av riksdagens kontrollmakt på

det ekonomiska området. Kommittén föreslog att en

sammanhållen revisionsmyndighet under riksdagen med

ansvar för den statliga redovisnings- och

effektivitetsrevisionen skulle bildas den 1 januari

2003 och att bestämmelser om revisionsmyndigheten

och dess verksamhet skulle finnas i regeringsformen,

riksdagsordningen, i en lag med instruktion för den

nya myndigheten samt i en särskild revisionslag.

Vidare föreslogs att revisionsverksamheten skulle

ledas av en riksrevisor, som väljs av riksdagen och

att den nya myndighetens ledning tillsätts och

skiljs från ämbetet av riksdagen i enlighet med

föreskrifter i regeringsformen och

riksdagsordningen. Bestämmelser i regeringsformen

och riksdagsordningen föreslogs säkerställa

myndighetsledningens integritet.

Sedan konstitutionsutskottet remissbehandlat

frågan ställde sig ett enigt utskott i huvudsak

bakom de riktlinjer Riksdagskommittén föreslagit och

riksdagsstyrelsen ställt sig bakom. Utskottet

förordade emellertid att Riksrevisionen skall ledas

av tre ämbetsmän valda av riksdagen. De tre ledande

ämbetsmännen skall av riksdagen kunna skiljas från

tjänsten endast om det framstår som uppenbart att de

är olämpliga att fortsätta sin tjänstgöring. I

utskottets förslag till riktlinjer ingick också att

de tre ledande ämbetsmännen var för sig skall

besluta om granskningsplan samt om innehållet och

slutsatserna i revisionsrapporterna från både

redovisnings- och effektivitetsrevisionen. Vidare

angavs i riktlinjerna bl.a. att riksdagen skall

välja styrelse för Riksrevisionen och att styrelsens

uppgifter skall vara att avge skrivelser och förslag

till riksdagen med anledning av granskningsrapporter

och besluta om budgetframställan och årsredovisning

för myndigheten.

Inom ramen för det fortsatta utredningsarbetet

borde vidare, enligt utskottet, övervägas bl.a.

frågor som gäller regeringens behov av egna

granskningsresurser, behovet av en kvalificerad

beslutsordning för att skilja de ledande

ämbetsmännen från anställningen, den närmare

sammansättningen av revisionsmyndighetens styrelse

samt ansvaret för revision av riksdagens organ.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle

1. godkänna de av Riksdagskommittén förordade

riktlinjerna för en förändrad revision under

riksdagen med de ändringar utskottet förordade,

2.

3. begära att regeringen lägger fram förslag till

riksdagen om de grundlagsändringar och den

övriga lagstiftning som krävs för att reformen

av den statliga revisionens organisation och

ledning skall kunna genomföras under det första

halvåret 2003,

4.

5. begära att regeringen tillsätter en

organisationskommitté med uppgift att vidta de

förberedande åtgärder som krävs för att en ny

statlig revisionsmyndighet skall kunna bildas

under första halvåret 2003 i enlighet med vad

utskottet anfört,

6.

7. uppdra åt riksdagsstyrelsen att efter utredning

återkomma till riksdagen med förslag som i

enlighet med vad utskottet anfört tillgodoser

riksdagens eget behov av revisionsliknande

insatser.

8.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hänvisas till att riksdagen har

beslutat att det skall inrättas en ny myndighet

under riksdagen, benämnd Riksrevisionen. I

propositionen behandlas de ändringar i

regeringsformen som är nödvändiga för att riksdagens

beslut skall kunna genomföras. Regeringens förslag

innebär att Riksrevisionen skall vara en myndighet

under riksdagen med uppgift att i enlighet med

föreskrifter som meddelas i lag svara för granskning

av i huvudsak den verksamhet som bedrivs av staten,

att Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som

väljs av riksdagen samt att det vid myndigheten

också finns en styrelse, som utses av riksdagen.

Enligt förslaget beslutar riksrevisorerna själva,

med beaktande av de bestämmelser som finns i lag,

vad som skall granskas och hur granskningen skall

bedrivas och de bedömer självständigt resultatet av

sin granskning. Förslaget innebär också att

riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget

endast om denne inte längre uppfyller de krav som

gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort

sig skyldig till allvarlig försummelse.

Ändringarna föreslås träda i kraft den dag som

bestäms i särskild lag.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring av 12 kap. 7 §

regeringsformen. 12 kap. regeringsformen innehåller

bestämmelser om kontrollmakten. De nu gällande

bestämmelserna i 7 § avser Riksdagens revisorer.

Regeringen föreslår att dessa regler upphävs och att

nya regler med den samlade konstitutionella grunden

för Riksrevisionen i stället införs. Enligt den

föreslagna lydelsen skall Riksrevisionen granska den

verksamhet som bedrivs av staten. Enligt vad som

föreskrivs i lag kan Riksrevisionens granskning avse

också annan än statlig verksamhet. I detta

sammanhang kan nämnas att, enligt 2 § lagen

(1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer,

får revisorernas granskning omfatta också sådan

verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag

eller stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag

eller någon annan författning eller om staten som

ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel

eller genom avtal eller på något annat sätt har ett

bestämmande inflytande över verksamheten. Vidare

gäller att om statsmedel har tagits emot som bistånd

till en viss verksamhet får revisorerna granska hur

dessa medel används, i den mån

redovisningsskyldighet för medlen föreligger

gentemot staten eller särskilda föreskrifter har

meddelats om medlens användning. Revisorerna skall

också utföra årlig revision av bl.a. Riksbankens

Jubileumsfond och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Vidare föreslås i enlighet med riksdagens beslut en

bestämmelse om att Riksrevisionen leds av tre

riksrevisorer som väljs av riksdagen.

Riksrevisionens självständiga ställning uttrycks

genom en bestämmelse om att riksrevisorerna själva,

med beaktande av de bestämmelser som finns i lag,

skall besluta vad som skall granskas och hur

granskningen skall bedrivas. De skall också

självständigt bedöma resultatet av sin granskning.

Vid Riksrevisionen skall det finnas en styrelse,

som utses av riksdagen. Styrelsens uppgifter skall

uttömmande anges i regeringsformen. Styrelsen skall

följa granskningsverksamheten, vid behov avge

förslag och redogörelser till riksdagen med

anledning av de granskningsrapporter som

riksrevisorerna lämnar samt besluta om förslag till

anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för

myndigheten.

Det utmärkande draget för Riksrevisionen skall

enligt propositionen vara dess självständiga

ställning i verksamheten. Myndigheten - genom var

och en av de tre riksrevisorerna - måste i sin

granskning agera helt självständigt i förhållande

till riksdagen, granskningsobjekten, regeringen,

andra myndigheter och Riksrevisionens egen styrelse.

Regeringen anser i likhet med några remissinstanser

att den stora vikt som måste läggas vid myndighetens

självständighet i den granskande verksamheten bör

anges särskilt och att detta inte minst är viktigt

för förhållandet mellan revisorerna och myndighetens

styrelse.

Förslaget innehåller också en bestämmelse om att

riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget

endast om denne inte längre uppfyller de krav som

gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort

sig skyldig till allvarlig försummelse. Bestämmelsen

är utformad efter förebild av bestämmelsen i 9 kap.

12 § tredje stycket sista meningen regeringsformen

om skiljande från uppdrag som ledamot av Riksbankens

direktion.

Regeringens förslag innebär att ändringarna i

regeringsformen skall träda i kraft den dag som

bestäms i särskild lag. Det går enligt regeringens

bedömning inte att nu med säkerhet säga att

Riksrevisionen verkligen kommer att kunna inleda sin

verksamhet redan den 1 januari 2003 och det är inte

möjligt att nu ange vilken dag ändringen av 12 kap.

7 § regeringsformen skall träda i kraft. Risken

finns nämligen att det praktiska genomförandearbetet

inte kommer att kunna vara klart vid

ikraftträdandetidpunkten. Detta skulle innebära att

riksdagen kommer att stå helt utan

revisionskompetens. En sådan konsekvens måste

undvikas. Det är därför enligt regeringen nödvändigt

att i stället välja en ordning enligt vilken

ändringen i regeringsformen träder i kraft först den

dag som kommer att anges i en särskild lag.

Stiftandet av den lagen måste anstå till dess det är

helt klart när Riksrevisionen verkligen kommer att

kunna inrättas. Regeringen kan inte finna att en

sådan ordning inte skulle vara förenlig med

regeringsformens föreskrifter om stiftande av lag.

Om det redan under riksdagsbehandlingen av detta

ärende skulle gå att med säkerhet säga när alla

förutsättningar för bildandet av Riksrevisionen

föreligger, kan riksdagen då naturligtvis anpassa

ikraftträdandebestämmelsen med hänsyn till detta.

Oavsett när reformen träder i kraft kommer riksdagen

att behöva välja riksrevisorer och utse ledamöter i

Riksrevisionens styrelse före ikraftträdandet, så

att verksamheten kan påbörjas omedelbart vid

ikraftträdandet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har beslutat att det under första halvåret

2003 skall inrättas en ny sammanhållen

revisionsmyndighet, Riksrevisionen, under riksdagen.

De föreslagna bestämmelserna, som ersätter de nu

gällande bestämmelserna i 12 kap. 7 §

regeringsformen om Riksdagens revisorer, slår i

första stycket fast att Riksrevisionen är en

myndighet under riksdagen och anger myndighetens

uppgifter. I andra stycket finns bestämmelser om

riksrevisorerna och i tredje stycket om styrelsen

och dess uppgifter. Fjärde stycket reglerar

skiljandet av riksrevisor från uppdraget. I

propositionen föreslås att lagen skall träda i kraft

den dag som bestäms i särskild lag.

Utskottet ställer sig i allt väsentligt bakom

regeringens förslag. Utskottet vill emellertid på

några punkter förorda andra formuleringar.

Paragrafens andra stycke innehåller enligt

förslaget bestämmelser om riksrevisorerna och deras

självständighet. Genom bestämmelsen i andra meningen

understryks riksrevisorernas självständighet i fråga

om vad som skall granskas och hur granskningen skall

bedrivas. I styckets sista mening föreskrivs att de

självständigt bedömer resultatet av sin granskning.

I konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU8

formulerades detta så att de tre ledande

ämbetsmännen var för sig skall besluta om

slutsatserna i revisionsrapporterna från både

redovisnings- och effektivitetsrevision. Det är

enligt utskottets mening angeläget att

riksrevisorernas självständighet gentemot

utomstående och styrelsen understryks. Utskottet

anser att detta tydligare bör komma till uttryck i

lagtexten. Utskottet föreslår därför att de två

sista meningarna i andra stycket formuleras enligt

följande. Riksrevisorerna beslutar självständigt,

med beaktande av de bestämmelser som finns i lag,

vad som skall granskas. De beslutar självständigt

och var för sig hur granskningen skall bedrivas och

om slutsatserna av sin granskning.

I tredje stycket regleras styrelsens uppgifter.

Det är styrelsen som kan väcka ärenden hos riksdagen

genom att lägga fram riksrevisorernas

granskningsrapporter och revisionsberättelser. Någon

motsvarande möjlighet finns inte för

riksrevisorerna. Det finns enligt utskottets mening

anledning att i lagtexten begreppsmässigt särskilja

granskningsrapporter och revisionsberättelser. I

styrelsens uppgifter skall sålunda ligga att lämna

bl.a. revisionsberättelse för Riksbanken till

riksdagen. För att detta tveklöst skall inrymmas i

bestämmelsen bör föreskrivas att styrelsens

uppgifter är att följa granskningsverksamheten,

lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som

riksrevisorernas granskningsrapporter och

revisionsberättelser ger anledning till samt att

besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och

årsredovisning till staten.

I propositionen anges att uppgifterna för

styrelsen är uttömmande reglerade i lagförslaget.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten

av den beslutade rollfördelningen mellan styrelsen

och revisorerna. Det får enligt utskottets mening

således inte komma i fråga att styrelsen tar på sig

uppgifter som riskerar att förändra den roll som

riksdagen avsett för den. Det är emellertid inte

möjligt att i minsta detalj ange de uppgifter som

styrelsen kan ta på sig. Bland annat gäller enligt

riksdagens beslut att styrelsen skall yttra sig över

riksrevisorernas förslag till granskningsplaner.

Utskottet anser att denna uppgift, som inte är

särskilt reglerad i lagförslaget, får anses

innefattas i begreppet "följa verksamheten". Det är

enligt utskottets mening naturligt att detta

tydligare kommer till uttryck i den lagstiftning som

närmare kommer att reglera riksrevisionens

verksamhet. Det kan också finnas mer detaljbetonade

uppgifter som inte uttryckligt anges i

bestämmelserna i regeringsformen och som styrelsen

har ett uppenbart behov av att kunna utföra inom

ramen för den roll riksdagen beslutat om.

När det gäller styrelsens uppgifter vill utskottet

också ta upp frågan om styrelsen skall kunna väcka

förslag till riksdagen om skiljande av riksrevisor

från uppdraget. Frågan berördes inte särskilt av

konstitutionsutskottet i betänkande 2000/01:KU8 som

låg till grund för riksdagens beslut om inrättande

av Riksrevisionen. Riksdagskommittén berörde frågan

i samband med att behovet av kvalificerad majoritet

för sådana beslut om skiljande diskuterades (förs.

1999/2000:RS1 s. 42). Enligt kommittén borde det

införas bestämmelser om hur styrelsen och

riksdagsledamöter skall kunna väckan frågan.

Kommittén hänvisade till att när det gäller

Riksdagens ombudsmän kan riksdagen - enligt 8 kap.

10 § riksdagsordningen - på hemställan av

konstitutionsutskottet entlediga ombudsman eller

ställföreträdande ombudsman som ej åtnjuter

riksdagens förtroende. Enligt 9 kap. 12 §

regeringsformen får Riksbankens fullmäktige skilja

en ledamot av direktionen från hans anställning. En

fullmäktig är skild från uppdraget om riksdagen

vägrar honom ansvarsfrihet. För Riksdagens revisorer

finns inte några särskilda bestämmelser om skiljande

från uppdraget.

Enligt utskottets mening ligger det nära till

hands att det organ som bereder frågan om val av

riksrevisor också får väcka frågan om skiljande av

en riksrevisor från uppdraget. Enligt riksdagens

riktlinjer skall riksrevisor väljas av riksdagen på

förslag av konstitutionsutskottet. Utskottet anser

mot denna bakgrund att också uppgiften att lägga

fram förslag om att skilja en riksrevisor från

uppdraget bör åvila konstitutionsutskottet. En

reglering i detta avseende kan senare införas i

riksdagsordningen.

Utskottet anser vidare att ordet "denne" i sista

stycket bör ersättas av ordet "riksrevisorn".

Utskottet anser att det nu är möjligt att avgöra

när lagen om ändring i regeringsformen skall träda i

kraft. Utskottet föreslår att lagen skall träda i

kraft den 1 juli 2003.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de

första riksrevisorerna skall kunna väljas på ett

tidigt stadium och ha ett avgörande inflytande vid

uppbyggnaden av den nya myndigheten. Också styrelsen

bör kunna utses före ikraftträdandet för att kunna

medverka i budgetarbetet. Det behövs därför en

övergångsbestämmelse som medger att lagen tillämpas

före ikraftträdandet när det gäller val av

riksrevisorer, utseende av styrelse och andra

förberedande åtgärder som är nödvändiga för att de

nya bestämmelserna i 12 kap. 7 § regeringsformen

skall kunna tillämpas i sin helhet från den dagen.

Utskottet vill i detta sammanhang också föreslå en

ändring i tryckfrihetsförordningen till följd av att

Riksdagens revisorer upphör. I 2 kap. 7 §

tryckfrihetsförordningen anges i fråga om myndighets

protokoll och därmed jämförliga anteckningar att de

skall anses upprättade när handlingen har justerats

av myndigheten eller på annat sätt färdigställts,

dock ej protokoll hos bl.a. riksdagens utskott och

Riksdagens revisorer. Enligt utskottets mening bör

hänvisningen till Riksdagens revisorer tas bort. Mot

bakgrund av vikten av öppenhet och med hänsyn till

den roll som är avsedd för styrelsen är utskottet

inte berett att nu föreslå att bestämmelsen i

stället skall gälla Riksrevisionens styrelse.

Riksdagens beslut om Riksrevisionen innebar bl.a.

ett uppdrag till regeringen att tillsätta en

organisationskommitté med uppgift att vidta de

förberedande åtgärder som krävs för att en ny

statlig revisionsmyndighet skall bildas under första

halvåret 2003. Regeringen utfärdade direktiv för en

kommitté som i februari 2002 lade fram en rapport.

Uppdraget är nu fullgjort i vad som ankommit på

regeringen, och riksdagsstyrelsen har den 15 maj

2002 beslutat tillkalla en kommitté för det

avslutande förberedelsearbetet inför bildandet av

Riksrevisionen. I denna uppgift ingår att vidta

nödvändiga förberedelser inför bildandet senast den

1 juli 2003 av den nya myndigheten. Kommittén skall

bl.a. utarbeta underlag för senare beslut av

riksrevisorerna i fråga om bl.a. myndighetens

organisation, bemanning och chefer för

revisionsverksamheten och efter samråd med

riksdagsstyrelsens beredningsdelegation fatta beslut

om lokaler och vissa personalfrågor. Kommittén skall

också utarbeta förslag till anslagsdirektiv,

föreskrifter för verksamheten och mål för

verksamhetsgrenarna samt utarbeta och förbereda

vissa praktiska lösningar.

En kommitté bestående av tre ledamöter, av vilka

en skall vara ordförande, samt sakkunniga och

experter skall svara för arbetet. Riksdagsstyrelsen

gav riksdagsdirektören i uppdrag att dels efter

samråd med riksdagsstyrelsens beredningsdelegation

återkomma till styrelsen med förslag på kommitténs

sammansättning och förslag till delegationsordning

för beslut som skall fattas av kommittén kollektivt

eller av enskild ledamot, dels svara för den

övergripande samordningen av kommitténs och

beredningsdelegationens arbete.

Mot bakgrund av riksdagens tidigare beslut om

uppdrag till regeringen i fråga om

förberedelsearbetet anser utskottet att riksdagen nu

bör ställa sig bakom de nya förutsättningar som

gäller för det fortsatta förberedelsearbetet.

Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner

de nya förutsättningarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:73 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

regeringsformen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 §

regeringsformen[1] skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

12 kap.

7 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen väljer Riksrevisionen är en

revisorer att granska den myndighet under riksdagen

statliga verksamheten. med uppgift att granska

Riksdagen kan besluta att den verksamhet som

revisorernas granskning bedrivs av staten.

skall omfatta också annan Närmare bestämmelser om

verksamhet. Riksdagen Riksrevisionen finns i

fastställer instruktion riksdagsordningen och i

för revisorerna. annan lag. Enligt vad som

föreskrivs i sådan lag

Revisorerna får enligt kan Riksrevisionens

bestämmelser i lag granskning avse också

infordra handlingar, annan än statlig

uppgifter och yttranden verksamhet.

som behövs för

granskningen. Riksrevisionen leds av

tre riksrevisorer, som

Närmare bestämmelser om väljs av riksdagen.

revisorerna finns i Riksrevisorerna beslutar

riksdagsordningen. själva, med beaktande av

de bestämmelser som finns

i lag, vad som skall

granskas och hur

granskningen skall

bedrivas. De bedömer

självständigt resultatet

av sin granskning.

Vid myndigheten finns

också en styrelse, som

utses av riksdagen.

Styrelsens uppgift är att

följa

granskningsverksamheten,

lämna de förslag och

redogörelser till

riksdagen som

riksrevisorernas

granskningsrapporter kan

ge anledning till samt

att besluta om förslag

till anslag på

statsbudgeten och om

årsredovisning för

myndigheten.

Riksdagen får skilja en

riksrevisor från

uppdraget endast om denne

inte längre uppfyller de

krav som gäller för

uppdraget eller om

riksrevisorn har gjort

sig skyldig till

allvarlig försummelse.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den dag som bestäms i

särskild lag.

**FOOTNOTES**

[1]: Regeringsformen omtryckt 1998:1437.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring

i regeringens förslag till lag

om ändring i regeringsformen

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

12 kap.

7 §

-----------------------------------------------------

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med

uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av

staten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns

i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som

föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens

granskning avse också annan än statlig verksamhet.

-----------------------------------------------------

Riksrevisionen leds av Riksrevisionen leds av

tre riksrevisorer, som tre riksrevisorer, som

väljs av riksdagen. väljs av riksdagen.

Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna beslutar

själva, med beaktande av självständigt med

de bestämmelser som finns beaktande av de

i lag, vad som skall bestämmelser som finns i

granskas och hur lag, vad som skall

granskningen skall granskas. De beslutar

bedrivas. De bedömer självständigt och var för

självständigt resultatet sig hur granskningen

av sin granskning. skall bedrivas och om

slutsatserna av sin

Vid myndigheten finns granskning.

också en styrelse, som

utses av riksdagen. Vid myndigheten finns

Styrelsens uppgift är att också en styrelse, som

följa utses av riksdagen.

granskningsverksamheten, Styrelsens uppgift är att

lämna de förslag och följa

redogörelser till granskningsverksamheten,

riksdagen som lämna de förslag och

riksrevisorernas redogörelser till

granskningsrapporter kan riksdagen som

ge anledning till samt riksrevisorernas

att besluta om förslag granskningsrapporter och

till anslag på revisionsberättelser ger

statsbudgeten och om anledning till samt att

årsredovisning för besluta om förslag till

myndigheten. anslag på statsbudgeten

och om årsredovisning för

Riksdagen får skilja en myndigheten.

riksrevisor från

uppdraget endast om denne Riksdagen får skilja en

inte längre uppfyller de riksrevisor från

krav som gäller för uppdraget endast om

uppdraget eller om riksrevisorn inte längre

riksrevisorn har gjort uppfyller de krav som

sig skyldig till gäller för uppdraget

allvarlig försummelse eller om riksrevisorn har

gjort sig skyldig till

allvarlig försummelse.

-----------------------------------------------------

____________ ____________

Denna lag träder i Denna lag träder i

kraft den dag som bestäms kraft den 1 juli 2003.

i särskild lag.

2. Riksdagen får före

ikraftträdandet välja

riksrevisorer och utse

styrelse för

Riksrevisionen.

3. Riksrevisorerna och

styrelsen får, i den

utsträckning

riksdagsstyrelsen

bestämmer, före

ikraftträdandet vidta de

åtgärder som behövs för

att Riksrevisionens

verksamhet skall kunna

påbörjas vid

ikraftträdandet.

-----------------------------------------------------

2. Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 §

tryckfrihetsförordningen[2]1 skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 kap.

7 §[3]2

-----------------------------------------------------

Handling anses upprättad hos myndighet, när den har

expedierats. Handling som ej har expedierats anses

upprättad när det ärende till vilket den hänför sig

har slutbehandlats hos myndigheten eller, om

handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den

har justerats av myndigheten eller på annat sätt

färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket

gäller att handling anses upprättad,

1. diarium, journal samt sådant register eller

annan förteckning som föres fortlöpande, när

handlingen har färdigställts för anteckning eller

införing,

2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är

föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt

protokoll och annan handling i vad den hänför sig

till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller

expedierats,

-----------------------------------------------------

3. annat myndighets 3. annat myndighets

protokoll och därmed protokoll och därmed

jämförliga anteckningar, jämförliga anteckningar,

när handlingen har när handlingen har

justerats av myndigheten justerats av myndigheten

eller på annat sätt eller på annat sätt

färdigställts, dock ej färdigställts, dock ej

protokoll hos riksdagens protokoll hos riksdagens

utskott, riksdagens eller utskott, kommuns

kommuns revisorer eller revisorer eller statliga

statliga kommittéer eller kommittéer eller hos

hos kommunal myndighet i kommunal myndighet i

ärende som denna endast ärende som denna endast

bereder till avgörande. bereder till avgörande.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**

[2]:1Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438

[3]:2 Senaste lydelse 1998:1701