Bet. 2001/02:KU3

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU3

Ökat informationsutbyte mellanarbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen ochstudiestödet

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan

arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och

studiestödet. Propositionen innehåller förslag till

vissa lagändringar i syfte att möjliggöra ett ökat

informationsutbyte mellan de allmänna

försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala

studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och

arbetslöshetskassorna. Tre motioner har avlämnats

med anledning av propositionen.

Konstitutionsutskottet, som har berett

arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande

över propositionen jämte följdmotioner, tillstyrker

regeringens förslag att reglerna om

handlingsoffentlighet och sekretess blir tillämpliga

i ärenden om arbetslöshetsersättning genom att

arbetslöshetskassorna anges i bilagan till

sekretesslagen. I detta sammanhang avstyrker

utskottet en motion enligt vilken det bör utredas om

en ordning med handlingsoffentlighet hos

arbetslöshetskassorna är i överensstämmelse med

ILO:s konventioner om förenings- och

förhandlingsrätt.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens

lagförslag om uppgiftsskyldighet, anpassning till

personuppgiftslagen, överföring av information på

ADB-medium samt direktåtkomst till elektroniskt

lagrad information. I anslutning till detta

avstyrker utskottet en motion med yrkande om avslag

på förslag om bemyndiganden för regeringen att

meddela föreskrifter om vilka uppgifter

direktåtkomst skall få omfatta. Utskottet avstyrker

också en motion om att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag på precisering i lag av

förutsättningarna för elektroniskt

informationsutbyte.

Avslutningsvis anser utskottet, och tillstyrker

därmed en motion, att föreslagna lagändringar bör

träda i kraft ett halvår senare än vad regeringen

föreslagit. Utskottet föreslår därmed att

ändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.

Utskottets ställningstaganden har föranlett tre

reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Informations- och

kommunikationsskyldighet

Riksdagen avslår motion 2000/01:K17 yrkande 1.

2. Handlingsoffentlighet hos

arbetslöshetskassorna och ILO:s konventioner

om förenings- och förhandlingsrätt

Riksdagen avslår motion 2000/01:K17 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

3. Bemyndiganden i fråga om direktåtkomst

till elektroniskt lagrad information

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister såvitt avser 16 a §§

och förslaget till lag om ändring i

socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) såvitt

avser 14 a §. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2000/01:129 i denna del och avslår

motion 2000/01:K17 yrkande 3.

Reservation 2 (m)

4. Regeringens lagförslag i övrigt

Riksdagen antar, i den mån förslagen inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under

punkt 3, regeringens förslag till

a) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

c) lag om ändring i lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister,

d) lag om ändring i

socialförsäkringsregisterlagen (1997:934),

e) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

f) lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt

barnbidrag,

g) lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

dock med den ändringen att samtliga lagförslag

skall träda i kraft den 1 juli 2002. Därmed

bifaller riksdagen delvis proposition 2000/01:129

i denna del och bifaller motion 2000/01:K18.

5. Precisering genom lagregler av

förutsättningar för elektroniskt

informationsutbyte

Riksdagen avslår motion 2000/01:K19.

Reservation 3 (c, fp)

Stockholm den 1 november 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Inger René (m), Mats Berglind (s), Lars

Hjertén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von

der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager

(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp) och

Margareta Nachmanson (m)

2001/02

KU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 23 juni 1999 att tillkalla

en särskild utredare med uppgift att se över

förutsättningarna för ett ökat utbyte av information

i elektronisk form mellan Riksförsäkringsverket

(RFV), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Centrala

studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna.

Enligt direktiven skulle syftet med ett sådant

informationsutbyte vara att öka servicen för den

enskilde, säkerställa ett korrekt beslutsunderlag

samt förebygga felaktiga utbetalningar (dir.

1999:53). Utredaren skulle vidare undersöka om

behovet av ett ökat utbyte av information går att

förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i

den personliga integriteten. Om dessa intressen kan

förenas, skulle utredaren lämna de

författningsförslag som är nödvändiga.

Utredningen, som antog namnet

Informationsutbytesutredningen, överlämnade i

oktober 2000 betänkandet Rätt underlag - rätt

beslut, Ökat informationsutbyte mellan de allmänna

försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala

studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och

arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97). Betänkandet har

remissbehandlats.

Bakgrund

Arbetslöshetsförsäkrings-, socialförsäkrings-

och studiestödssystemen

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen administreras av

arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassorna är

enligt regeringen inga myndigheter utan privata

organ, åt vilka förvaltningsuppgifter överlämnats

enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen

(prop. s. 17). De utgör från staten fristående

offentligrättsliga subjekt. I den svenska

förvaltningsrättsliga litteraturen har man vid sidan

av staten och kommunerna brukat räkna med

offentligrättsliga juridiska personer av tre olika

typer: korporationer, anstalter och stiftelser

(Strömberg, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1985, s.

51). Arbetslöshetskassorna har ansetts tillhöra

gruppen offentligrättsliga korporationer (Marcusson,

Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet,

1989, s. 321). Arbetslöshetskassorna har även

ansetts utgöra ett slags ekonomiska föreningar

(Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar, 2 uppl.,

1995, s. 25, jfr Lagrådets yttrande i prop.

1996/97:107 s. 221).

Verksamheten vid arbetslöshetskassorna regleras i

lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och i

förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor.

Rätten till arbetslöshetsersättning regleras i lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i

förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.

Lagen kompletteras av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS)

verkställighets- och tillämpningsföreskrifter.

Arbetslöshetskassorna omfattas varken av

tryckfrihetsförordningen (TF), förvaltningslagen

(1986:223) eller sekretesslagen (1980:100). I lagen

om arbetslöshetskassor och lagen om

arbetslöshetsförsäkring finns dock åtskilliga

bestämmelser om överklagande, omprövning och ändring

av beslut som på många sätt påminner om reglerna i

förvaltningslagen.

Handläggningen, dvs. förberedande åtgärder och

beslut i enskilda ärenden om

arbetslöshetsersättning, är att betrakta som

myndighetsutövning (jfr JO ärende nr 780-2000).

Besluten kan därför överklagas till allmän

förvaltningsdomstol. När det gäller handläggningen

av ärenden står arbetslöshetskassorna under tillsyn

av JO och Justitiekanslern (JK).

Enligt 41 § lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor skall en arbetslöshetskassa ta

ut medlemsavgifter som i förening med andra

inkomster får antas täcka kassans

förvaltningskostnader, betalningen av

finansieringsavgift och utjämningsavgift samt övriga

utgifter. Vidare framgår av 48 § samma lag att

arbetslöshetskassorna för varje medlem som fanns i

kassan den 31 december det senast förflutna

verksamhetsåret till staten skall betala dels

finansieringsavgift, dels utjämningsavgift. I 93 §

föreskrivs att en arbetslöshetskassa har rätt till

statsbidrag för kostnader för ersättning som betalas

ut enligt bestämmelser i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring. Detta statsbidrag betalas

ut till arbetslöshetskassan av AMS i omedelbar

anslutning till kassans utbetalning av ersättning (8

§ förordningen [1997:836] om

arbetslöshetsförsäkring). Statsbidraget till

arbetslöshetskassorna finansieras med anslag över

statsbudgeten. Genom finansieringsavgifterna bidrar

arbetslöshetskassorna till finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringen med för närvarande ca 9 %

av kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetslöshetsersättning till dem som inte är

medlemmar i eller anslutna till någon

arbetslöshetskassa finansieras helt med statsmedel i

form av grundbelopp.

Socialförsäkringen

Socialförsäkringen och anslutande bidragsssystem

administreras av RFV och de allmänna

försäkringskassorna. Administrationen av

socialförsäkringen regleras i lagen (1962:381) om

allmän försäkring, förordningen (1998:739) med

instruktion för RFV samt i förordningen (1998:562)

med vissa bemyndiganden för RFV att meddela

föreskrifter.

Försäkringskassornas verksamhet regleras i lagen

om allmän försäkring och finansieras helt med

statliga medel. Försäkringskassorna har inte några

medlemmar. Styrelsen och direktören för en

försäkringskassa utses av regeringen.

Vid myndighetsutövning kan försäkringskassorna,

som anses utgöra från staten fristående

offentligrättsliga organ, betraktas som

förvaltningsmyndigheter (SOU 1996:64, prop.

1996/97:63, bet. 1996/97:SfU12. rskr. 1996/97:273

och prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.

1997/98:153).

Försäkringskassornas handläggning och beslut är

att betrakta som myndighetsutövning. I praxis har

kassorna i vissa sammanhang betraktats som

myndigheter (RÅ 1965 ref. 1, RÅ 1968 ref. 42, RÅ

1974 ref. 98 och RÅ 1981 2:23) och i andra inte (RÅ

1984 2:80). Till skillnad från vad som gäller för

arbetslöshetskassorna anses såväl förvaltningslagen

som tryckfrihetsförordningen (jfr RÅ 1968 ref. 42)

och sekretesslagen (jfr RÅ 1981 2:23) tillämpliga

för de allmänna försäkringskassornas handläggning av

ärenden.

Socialförsäkringen är en obligatorisk och allmän

försäkring.

Studiestödet

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central

förvaltningsmyndighet för studiefinansiella och

studiesociala frågor. Dess verksamhet regleras av

förordningen (1996:502) med instruktion för Centrala

studiestödsnämnden.

Den 1 juli 2001 trädde ett nytt studiestödssystem

i kraft. Studiestödet regleras numera i den nya

studiestödslagen (1999:1395) och omfattar i princip

alla som studerar i reguljär utbildning. I det nya

systemet har studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd

(svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(svuxa) ersatts med ett nytt och sammanhållet

studiestöd. Reglerna bygger till stor del på det

nuvarande studiemedelssystemet och stödet kallas

studiemedel.

När det gäller studiemedel för vissa vuxna har

regeringen i propositionen 2000/01:72 Vuxnas lärande

och utvecklingen av vuxenutbildningen angett att

särskilt utbildningsbidrag, s.k. UBS, skall ersättas

med ett nytt och förbättrat studiemedel för dessa

personer inom ramen för det samordnade

studiestödssystemet (s. 81 f.). Regeringen skall

återkomma med nödvändiga lagförslag i denna del.

Enligt övergångsreglerna till den nya

studiestödslagen skall i vissa fall äldre

bestämmelser gälla t.o.m. den 30 juni 2003.

Sekretess

Sekretess i det allmännas verksamhet

Enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen innehåller lagen

bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas

verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna

handlingar. I sistnämnda hänseende innefattar

bestämmelserna begränsning i den i

tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del

av allmänna handlingar.

Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare

sig det sker muntligen eller genom att allmän

handling lämnas ut eller det sker på annat sätt

(sekretess).

Vidare föreskrivs i 1 kap. 8 § att vid tillämpningen

av denna lag skall med myndighet jämställas

riksdagen och beslutande kommunal församling.

Därutöver anges att vad som föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av

handlingar hos en myndighet i tillämpliga delar

skall gälla också handlingar hos de organ som anges

i bilagan till denna lag, i den mån handlingarna hör

till den verksamhet som nämns där. De i bilagan

angivna organen skall vid tillämpningen av denna lag

jämställas med myndighet.

Vidare gäller att ett enskilt organ som med stöd

av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna

handlingar till andra organ än myndigheter för

förvaring förvarar sådana handlingar vid

tillämpningen av denna lag skall jämställas med

myndighet såvitt avser befattningen med dessa

handlingar. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess

organisatoriska delar såvitt avser befattningen med

allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen

(1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar

till Svenska kyrkan eller någon av dess

organisatoriska delar för förvaring, m.m.

I 1 kap. 9 § finns därutöver bestämmelser om att vad

som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt

att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga

delar också skall gälla hos vissa juridiska personer

där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt

bestämmande inflytande. Sådana juridiska personer

skall också vid tillämpningen av sekretesslagen

jämställas med myndighet.

Sekretess mellan myndigheter

Sekretess gäller enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen

även mellan myndigheter och mellan olika

verksamhetsgrenar inom en myndighet. Syftet är i

första hand att värna om den enskildes integritet

(prop. 1979/80:2 del A s. 90, bet. 1979/80:KU37 s.

12).

Mellan myndigheter gäller dock en allmän

samarbetsskyldighet som kommit till uttryck i bl.a.

6 § förvaltningslagen. Enligt 15 kap. 5 §

sekretesslagen skall vidare en myndighet på begäran

av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar

över i den mån hinder inte möter på grund av

bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till

arbetets behöriga gång.

I 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen finns det flera

undantag från den sekretess som annars gäller mellan

myndigheter. Reglerna gäller också för sådana

enskilda organ som jämställs med myndigheter enligt

1 kap. 8 § sekretesslagen.

Enligt 14 kap. 1 § hindrar inte sekretess att en

uppgift lämnas till en annan myndighet, om

uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

För att bestämmelsen skall beaktas krävs att

föreskriften i fråga uppfyller vissa krav på

konkretion (jfr G Regner m.fl. Sekretesslagen, En

kommentar, suppl. 6, jan. 2001, 14:6). Det är

således inte tillräckligt med allmänt hållna

föreskrifter om samarbete mellan myndigheter för att

eventuell sekretess skall brytas.

I 14 kap. 2 § föreskrivs att sekretess inte

hindrar att uppgift i annat fall än som avses i 1 §

lämnas till myndighet, om uppgifter behövs där i

vissa fall för förundersökning, rättegång, m.m.

Enligt 14 kap. 3 §, den s.k. generalklausulen, får

utöver vad som följer av 1 och 2 §§ sekretessbelagd

uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart

att intresset av att uppgiften lämnas har företräde

framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Det förhållandet att det i en lag eller förordning

föreskrivits att uppgifter "får" eller "bör" lämnas

ut till en myndighet torde innebära att

generalklausulen är tillämplig (jfr Regner, m.fl.,

a.a., suppl. 5, sept. 2000, 14:27). Rutinmässigt

informationsutbyte kan ske med stöd av enbart

generalklausulen. Bestämmelserna i 3 § bygger

emellertid på att rutinmässigt uppgiftsutbyte i

regel skall vara författningsreglerat. I de fall det

inte finns en författningsreglerad

uppgiftsskyldighet måste emellertid en

sekretessprövning ske. Denna prövning måste vid

rutinmässiga överföringar göras på förhand. Den

behöver således inte göras i individuella fall. I

stället skall den utlämnande myndigheten vid

prövningen av om ett rutinmässigt utlämnande av

uppgifter skall ske väga den mottagande myndighetens

behov av uppgifterna mot det intresse som

sekretesskyddet typiskt sett tillgodoser.

Sekretess i ärenden om arbetsförmedling

Sekretess i ärenden hos AMS och hos

länsarbetsnämnderna regleras på två olika ställen i

sekretesslagen.

Enligt 7 kap. 10 § gäller sekretess för enskilds

personliga förhållanden i ärenden om

arbetsförmedling och andra anställningsfrämjande

åtgärder, bl.a. i ärenden avseende stöd och hjälp

vid arbetslöshet. Sekretess gäller med ett s.k.

omvänt skaderekvisit, dvs. om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller

någon honom närstående lider men.

För att tillgodose intresset av allmän insyn i de

fall av myndighetsutövning som förekommer föreskrivs

vidare i 7 kap. 10 § första stycket att sekretess

dock inte gäller i beslut i ärende som avses i detta

stycke.

Uppgiftsskyldighet som bryter sekretessen enligt 7

kap. 10 § finns föreskriven i 20 kap. 9 § lagen om

allmän försäkring. Det finns även en

uppgiftsskyldighet i förhållande till CSN enligt 6

kap. 7 § andra stycket nya studiestödslagen.

Gentemot arbetslöshetskassorna finns endast en

uppgiftsskyldighet föreskriven. Det är i 16 §

förordningen (2000:628) om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Uppgiftsskyldigheten omfattar endast uppgifter om

att den sökande avvisat lämpligt arbete eller ett

arbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds eller

att den sökande på vissa särskilt angivna sätt

agerar så att anställningen eller deltagandet i

programmet inte påbörjas eller kan fortsätta.

Socialförsäkringssekretess

Enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen gäller sekretess

hos bl.a. allmän försäkringskassa och RFV för

uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra

personliga förhållanden i ärenden enligt

lagstiftningen om allmän försäkring, inkomstgrundad

ålderspension och arbetsskadeförsäkring eller annan

jämförbar ekonomisk förmån för enskild.

Vid tillämpning av bestämmelsen gäller ett s.k.

rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller endast om

den enskilde eller någon honom närstående lider men

om uppgiften röjs.

Av 7 kap. 7 § fjärde stycket framgår att

sekretessen kan brytas enligt vad som föreskrivs i

bl.a. lagstiftningen om allmän försäkring och om

inkomstgrundad ålderspension. Exempel på sådana

bestämmelser är 20 kap. 9 a § lagen om allmän

försäkring och 15 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad

ålderspension, där det föreskrivs att uppgifter får

lämnas av RFV och allmänna försäkringskassor till

bl.a. arbetslöshetskassor för samordning av

ersättning därifrån.

Till skillnad från vad som gäller i

arbetsförmedlingsärenden m.m. gäller sekretess även

för uppgifter i beslut i socialförsäkringsärenden.

Studiestödssekretess

I 9 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen föreskrivs

sekretess i ärende om bl.a. studiestöd för uppgift

om enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden, om det kan antas att den enskilde

lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess

gäller således med ett rakt skaderekvisit och

innebär att det stora flertalet uppgifter som

förekommer i ärendena och som avser ekonomiska

förhållanden får lämnas ut (prop. 1979/80:2 del A s.

267). Med undantag för studiestöd under sjukdom

gäller inte sekretess för beslut i ärendet.

I 20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring och i 15

kap. 13 § lagen om inkomstgrundad ålderspension

föreskrivs en uppgiftsskyldighet för myndigheter

gentemot de allmänna försäkringskassorna. Dessa

bestämmelser medför således att uppgifter får lämnas

ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen utan

hinder av sekretess.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i syfte att

möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan de

allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN,

länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna.

Regeringen föreslår att arbetslöshetskassorna

anges i bilagan till sekretesslagen. Därmed blir

reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess

tillämpliga i arbetslöshetskassornas hantering av

arbetslöshetsersättning. En särskild

sekretessbestämmelse föreslås till skydd för

enskildas personliga förhållanden. Sekretess

föreslås gälla med ett rakt skaderekvisit, dvs. med

presumtion för offentlighet.

Vidare föreslår regeringen en uppgiftsskyldighet

för länsarbetsnämnderna, de allmänna

försäkringskassorna, RFV och CSN gentemot

arbetslöshetskassorna och en uppgiftsskyldighet för

arbetslöshetskassorna gentemot de nämnda

myndigheterna och de allmänna försäkringskassorna.

Förslaget innebär att de uppgifter som omfattas av

uppgiftsskyldigheten skall lämnas ut utan hinder av

sekretess.

Slutligen föreslår regeringen ändringar i den

särskilda lagstiftning som reglerar behandling av

personuppgifter i länsarbetsnämndernas, de allmänna

försäkringskassornas och RFV:s verksamhet.

Ändringarna innebär att det blir möjligt för

länsarbetsnämnderna, de allmänna försäkringskassorna

och RFV att lämna ut uppgifter till övriga aktörer i

informationsutbytet på elektronisk väg och att dessa

övriga aktörer har direktåtkomst till informationen.

Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna

skall träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets överväganden

Informations- och

kommunikationsskyldighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att ett

informationsutbyte mellan de allmänna

försäkringskassorna, RFV, CSN,

länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna

skall föregås av tydlig information till de

registrerade om att uppgifter kommer att

utbytas mellan systemen och syftet med detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att

det finns anledning att överväga om inte en

informationsskyldighet, vid sidan av

personuppgiftslagens bestämmelser, bör

preciseras i den särskilda reglering som tar

sikte på det nu aktuella informationsutbytet.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen

har påbörjat en översyn av möjligheten att

för arbetslöshetskassornas handläggning av

ersättningsärenden införa regler om

kommunikationsskyldighet med motsvarande

innehåll som förvaltningslagens regler. Mot

denna bakgrund anser utskottet att vad som

framförs i motion 2000/01:K17 är

tillgodosett, varför motionen i denna del bör

avslås.

Gällande bestämmelser

Förvaltningslagen

Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223) gäller som

huvudregel att en sökande, klagande eller annan part

har rätt att ta del av det som har tillförts

ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon

enskild.

I 17 § samma lag föreskrivs att ett ärende inte får

avgöras utan att den som är sökande, klagande eller

annan part har underrättats om en uppgift som

tillförts ärendet genom någon annan än honom själv

och att han har fått tillfälle att yttra sig över

den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon

enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan

att så har skett i vissa särskilda fall, vilka

räknas upp i bestämmelsen.

Enligt 20 § skall som huvudregel ett beslut

varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de

skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser

myndighetsutövning mot någon enskild.

Personuppgiftslagen

Enligt 23 § personuppgiftslagen (1998:204) skall den

personuppgiftsansvarige, om uppgifter om en person

samlas in från personen själv, i samband därmed

självmant lämna den registrerade information om

behandlingen av uppgifterna.

I 24 § föreskrivs att om personuppgifterna samlas in

från någon annan källa än den registrerade, skall

den personuppgiftsansvarige självmant lämna den

registrerade information om behandlingen av

uppgifterna när de registreras. Är uppgifterna

avsedda att lämnas ut till tredje land, behöver

informationen dock inte ges förrän uppgifterna

lämnas ut för första gången.

Enligt andra stycket behöver information enligt

första stycket inte lämnas, om det finns

bestämmelser om registrerandet eller utlämnandet av

personuppgifterna i en lag eller någon annan

författning.

Vidare sägs i tredje stycket att information

enligt första stycket inte heller behöver lämnas, om

detta visar sig omöjligt eller skulle innebära en

oproportionerligt stor arbetsinsats. Om uppgifterna

används för att vidta åtgärder som rör den

registrerade, skall dock information lämnas senast i

samband med att så sker.

I 25 § anges vad information enligt 23 och 24 §§

skall omfatta.

Därutöver finns i 26 § bestämmelser om skyldighet

för den personuppgiftsansvarige att lämna

information efter ansökan.

Propositionen

Regeringen anför att ett informationsutbyte mellan

de allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN,

länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna

givetvis skall föregås av tydlig information till de

registrerade om att uppgifter kommer att utbytas

mellan systemen och syftet med detta (prop. s. 41

f.). Härvid påpekar regeringen att en sådan

informationsskyldighet kan anses följa redan av

personuppgiftslagen, men bör även preciseras i

registerlagstiftningen. Bestämmelser om detta kan

enligt regeringen utformas på ett sådant sätt att

exempelvis den som ansöker om en

socialförsäkringsförmån i samband därmed får

information om att de uppgifter som denne lämnar kan

komma att kontrolleras mot uppgifter som finns

elektroniskt lagrade hos andra myndigheter och

organ. Regeringen framhåller att när särskild

lagstiftning saknas för behandling av

personuppgifter i en viss verksamhet skall det

framgå av ändamålsbeskrivningen för sådan behandling

till vilka myndigheter och organ personuppgifter får

lämnas ut och från vilka myndigheter och organ

personuppgifter hämtas in.

Vidare anför regeringen att ett informationsutbyte

med andra än den sökande i ett ärende om

arbetslöshetsersättning förutsätter att

arbetslöshetskassorna kommunicerar de inkomna

uppgifterna med den sökande innan ärendet avgörs.

Regeringen påpekar att reglerna i förvaltningslagen,

däribland reglerna i 16-17 §§, gäller för

myndigheter och allmänna försäkringskassor men inte

för arbetslöshetskassorna. Allmänna rättsgrundsatser

som avser t.ex. kommunikationsprincipen eller

motiveringsskyldigheten för beslut kan enligt

regeringen visserligen sägas vara tillämpliga även

för arbetslöshetskassorna (jfr Marcusson, Offentlig

förvaltning utanför myndighetsområdet, s. 397).

Regeringen anför att AMS rekommenderar

arbetslöshetskassorna att tillämpa nämnda principer.

Detta sker enligt regeringen i dag i viss

utsträckning, exempelvis i de fall då kassorna

inhämtat uppgifter från andra än den sökande i den

del av ärendehanteringen som rör omprövning av ett

beslut om rätt till ersättning eller när den

sökandes rätt till ersättning kan ifrågasättas.

Genom aktiva tillsynsåtgärder kan AMS vidare följa

upp arbetslöshetskassornas ärendehantering i detta

avseende.

Regeringen har påbörjat en översyn av möjligheten

att införa regler med motsvarande innehåll som de i

16 och 17 §§ förvaltningslagen för

arbetslöshetskassornas hantering av

arbetslöshetsersättningsärenden.

Motionen

I motion 2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) anförs

att när det gäller behandling av personuppgifter är

det av stor vikt för skyddet av den personliga

integriteten att det i verksamhet som rör ärenden om

arbetslöshetsersättning är noga reglerat i vilka

fall kommunicering med den enskilde bör göras.

Motionärerna delar därför JO:s och Datainspektionens

bedömning att det bör övervägas om det inte bör

införas föreskrifter om kommunicering i dylika

ärenden. Detta bör riksdagen ge regeringen till

känna (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att ett

informationsutbyte mellan de allmänna

försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbetsnämnderna

och arbetslöshetskassorna skall föregås av tydlig

information till de registrerade om att uppgifter

kommer att utbytas mellan systemen och syftet med

detta. I den mån informationsutbytet innebär

behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens

mening följer en informationsskyldighet, som har

redovisats ovan, av personuppgiftslagens

bestämmelser. I likhet med regeringen anser

utskottet dock att det finns anledning att överväga

om inte denna informationsskyldighet bör preciseras

i den särskilda reglering som tar sikte på det nu

aktuella informationsutbytet, så att skyldighetens

omfattning blir tydlig för såväl berörda

myndigheter, försäkringskassor och

arbetslöshetskassor som för enskilda. Vidare är det

enligt utskottets mening inte tillfredsställande att

det saknas föreskrifter om att den allmänna

rättsgrundsats som lagts fast i förvaltningslagen,

och som rör kommunikationsprincipen, skall gälla i

arbetslöshetskassornas handläggning av

ersättningsärenden. Utskottet konstaterar att

regeringen har påbörjat en översyn av möjligheten

att för nämnda verksamhet införa regler med ett

sådant innehåll. Mot bakgrund av vad som nu har

anförts anser utskottet att vad som framförs i

motion 2000/01:K17 (yrkande 1) är tillgodosett.

Motionen bör därför avslås i denna del.

Handlingsoffentlighet och sekretess

i arbetslöshetsförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att

starka skäl talar för att reglerna om

handlingsoffentlighet i 2 kap. TF och

bestämmelserna i sekretesslagen nu bör bli

tillämpliga i ärenden om

arbetslöshetsersättning genom att

arbetslöshetskassorna anges i bilagan till

sekretesslagen. I motion 2000/01:K17 uttalas

farhågor om att det genom införande av

handlingsoffentlighet i

arbetslöshetskassornas hantering av

ersättningsärenden blir möjligt för vem som

helst att få uppgifter om en person är medlem

i arbetslöshetskassa, vilket i sin tur skulle

indikera att denna är medlem i facklig

organisation. Överensstämmelsen med ILO:s

konventioner om förenings- och

förhandlingsrätt bör därför enligt

motionärerna utredas. Utskottet framhåller

att bestämmelsen i 11 kap. 6 §

regeringsformen medför ett krav på att

arbetslöshetskassornas verksamhet vad avser

myndighetsutövning skall hållas skild från

fackförbundens och andra närliggande

organisationers verksamhet. Vidare anser

utskottet att regeringens förslag till

sekretessbestämmelse innebär ett tillräckligt

skydd för de eventuella uppgifter om

medlemskap i fackförening som kan förekomma

hos arbetslöshetskassorna i deras hantering

av ersättningsärenden. Mot denna bakgrund

tillstyrker utskottet regeringens förslag och

anser att någon sådan utredning som

efterfrågas i motionen inte behövs. Motionen

avstyrks därför i denna del.

Propositionen

Förslaget

Regeringen föreslår att reglerna om

handlingsoffentlighet och sekretess blir tillämpliga

i ärenden om arbetslöshetsersättning genom att

arbetslöshetskassorna anges i bilagan till

sekretesslagen. Enligt regeringens förslag skall

reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess

däremot inte gälla i arbetslöshetskassornas

handläggning av medlemskapsärenden.

Därutöver föreslår regeringen att en särskild

bestämmelse om sekretess för uppgifter i ärenden om

arbetslöshetsersättning införs i 7 kap. 10 §

sekretesslagen. Sekretess skall gälla i ärende om

arbetslöshetsersättning för uppgift om enskilds

personliga förhållanden om det kan antas att den

enskilde eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs.

Skäl för handlingsoffentlighet

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att

arbetslöshetskassorna har svårigheter att få

nödvändig information i handläggningen av

arbetslöshetsersättning (s. 43 f.). Detta hänger

enligt regeringen samman med att de inte är

myndigheter eller organ som, när det gäller

överföring av sekretessbelagd information, jämställs

med myndigheter.

Enligt regeringen är det viktigt att finna en

lösning av sekretessproblematiken som samtidigt kan

garantera allmänhetens behov av insyn i

verksamheten. Regeringen påpekar att behovet av

insyn i den offentliga verksamhet som

arbetslöshetsförsäkringen utgör påtalades av

Lagrådet i förarbetena till lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassorna (jfr prop. 1996/97:107 bilaga

5 s. 221). Lagrådet konstaterade att det utmärkande

draget för arbetslöshetskassornas verksamhet är

myndighetsutövning, dvs. administration av allmänna

medel enligt regler som i allt väsentligt

fastställts av statsmakterna.

Regeringen anför att vid ändringen av 1 kap. 8 §

andra stycket sekretesslagen, då

offentlighetsprincipen gjordes tillämplig på andra

organ som på statens uppdrag handhar

förvaltningsuppgifter som innefattar

myndighetsutövning, var utgångspunkten att

handlingsoffentlighet skulle tillämpas även när

samhällsuppgifter lämnas till organ utanför

myndighetssfären.

Arbetslöshetskassornas administration av

arbetslöshetsförsäkringen utgör enligt regeringens

uppfattning myndighetsutövning och företer stora

likheter med den verksamhet som bedrivs hos de

allmänna försäkringskassorna. Regeringen anför att

arbetslöshetskassornas verksamhet avser fördelning

av statliga medel som ingår i den statliga

budgetbehandlingen, varför det föreligger ett starkt

intresse av offentlighet (jfr prop. 1986/87:151 s.

152).

Behovet av handlingsoffentlighet är enligt

regeringen särskilt påtaglig när det gäller

grundförsäkringen. Regeringen erinrar om att

grundförsäkringen i princip har kommit att ersätta

det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS), som

administrerades av länsarbetsnämnderna. Detta stöd

omfattades av handlingsoffentlighet och sekretess.

Genom att administrationen av grundförsäkringen

överfördes till arbetslöshetskassorna upphörde

offentligheten i dessa ärenden.

Vidare anför regeringen att det för närvarande

inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se

över möjligheten att lägga över administrationen av

aktivitetsstödet på arbetslöshetskassorna. I dag är

det försäkringskassorna som ansvarar för

utbetalningen av detta stöd. Regeringen påpekar att

LO i sitt remissyttrande har framhållit flera

fördelar med att ansvaret för stödet förs över på

arbetslöshetskassorna. Enligt regeringen är dock en

förutsättning för att detta över huvud taget skall

kunna ske att den handlingsoffentlighet som i dag

gäller i ärenden om aktivitetsstöd hos

försäkringskassorna, inte upphör att gälla genom att

ansvaret för stödet flyttas över till

arbetslöshetskassorna.

Regeringen påpekar därutöver, i enlighet med vad

JO har anfört i sitt remissyttrande, att JO:s

tillsynsuppdrag underlättas om handlingarna i

arbetslöshetskassornas ärenden blir allmänna

handlingar.

Enligt regeringens mening talar således starka

skäl för att arbetslöshetskassorna skall omfattas av

reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess.

Vidare erinrar regeringen om att det förhållandet

att Svenska kyrkan är en medlemsorganisation inte

har ansetts hindra handlingsoffentlighet i den

verksamhet som utgör myndighetsutövning. Inte heller

har det hindrat att samtliga registrerade

trossamfund, bolag, föreningar, samfälligheter eller

andra enskilda omfattas av handlingsoffentlighet

såvitt avser den verksamhet som gäller prövning av

frågor om ledighet och förmåner för

totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (prop.

1998/99:124, bet. 1999/2000:KrU3, rskr.

1999/2000:52). Mot denna bakgrund utgör enligt

regeringen det förhållandet att

arbetslöshetskassorna är medlemsorganisationer inte

något skäl mot handlingsoffentlighet och sekretess i

den verksamhet som utgör myndighetsutövning.

Regeringen anmärker också att LO och

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har tagits

in i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller

fördelning av statligt stöd i form av bidrag till

studerande vid korttidsstudier. Härvid hänvisar

regeringen till sitt uttalande i proposition

2000/01:107 om att intresset av insyn i offentlig

verksamhet gör sig gällande med likartad styrka

oavsett den yttre form som valts för verksamheten

(s. 15 f.). I detta sammanhang uttalade regeringen

vidare att offentlighetsprincipen bör tillämpas när

ett privaträttsligt subjekt på statens uppdrag utför

en förvaltningsuppgift som innefattar

myndighetsutövning, som t.ex. fördelning av statliga

medel.

Därutöver konstaterar regeringen att

arbetslöshetskassornas verksamhet har genomgått

flera förändringar under 1990-talet som inneburit

att ärendehanteringen har formaliserats. Som exempel

nämner regeringen att arbetslöshetskassorna numera i

mål hos förvaltningsdomstol om

arbetslöshetsersättning företräder det allmänna.

Enligt regeringen ställer ett införande av

handlingsoffentlighet och sekretess i

arbetslöshetsförsäkringen vissa krav på att det

finns en tydlig gräns mellan arbetslöshetskassans

och närliggande organisationers, dvs. fackförbunds

och andra intressorganisationers, verksamhet.

Regeringen påpekar att det tyngst vägande skälet som

för 15 år sedan, vid införandet av bilagan till

sekretesslagen, åberopades mot att låta

arbetslöshetskassorna omfattas av

handlingsoffentlighet och sekretess, sammanhängde

just med arbetslöshetskassornas organisation på

lokal nivå. Regeringen anser dock att det finns en

tydlig gräns mellan arbetslöshetskassornas och

närliggande organisationers verksamhet redan i dag.

Härvid påpekar regeringen att arbetslöshetskassorna

är självständiga juridiska personer åt vilka

förvaltningsuppgift överlämnats enligt 11 kap. 6 §

tredje stycket regeringsformen (RF). Enligt den

bestämmelsen får förvaltningsuppgift som innefattar

myndighetsutövning överlämnas till enskilt subjekt

endast med stöd av lag. Myndighetsutövning har

överlämnats till arbetslöshetskassorna genom lagen

om arbetslöshetsförsäkring. Regeringen anför att

bestämmelsen i regeringsformen innebär att

arbetslöshetskassorna i sin tur inte utan stöd i lag

kan överlämna myndighetsutövningen till en annan

organisation eller enskild.

Regeringen anför att JO i sitt remissyttrande har

refererat till sitt beslut den 27 december 2000 (JO

780-2000). I beslutet fann JO att, förutom själva

beslutsfattandet i ärenden rörande

arbetslöshetsförsäkring, även handläggningen inför

beslutsfattandet utgör myndighetsutövning. Enligt

JO:s beslut finns det inte något lagstöd för ett

överlämnande från arbetslöshetskassorna till

fackförbunden av beslutsfattande i och handläggning

av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring eller av

ärenden rörande medlemskap i kassorna. I den mån

överlämnande har skett har det enligt nämnda beslut

stått i strid med 11 kap. 6 § RF. Regeringen

framhåller att gränsen för i vilken utsträckning

arbetslöshetskassorna kan anlita andra personer än

sina egna anställda således inte dras av

sekretesslagen utan av bestämmelsen i 11 kap. 6 §

RF.

Därutöver påpekar regeringen att JO i sitt

remissyttrande har anfört att det är nödvändigt att

arbetslöshetskassornas verksamhet avseende

arbetslöshetsförsäkringen hålls skild från

närliggande organisationers verksamhet. Om inte

arbetslöshetskassornas hantering av

ersättningsärenden tydligt avgränsas gentemot

fackförbunden menar JO att risken är stor att den

insyn i handläggningen som man eftersträvar genom

att införa handlingsoffentlighet hos kassorna går

förlorad.

Enligt regeringen har AMS påbörjat ett arbete med

att se över vilka arbetslöshetskassor som behöver

förändra sin verksamhet med anledning av JO:s

beslut. Regeringen förutsätter att

arbetslöshetskassornas verksamhet hålls skild från

närliggande organisationers i enlighet med de krav

som ställs i gällande reglering. Mot denna bakgrund

innebär enligt regeringen ett införande av regler om

handlingsoffentlighet och sekretess i

arbetslöshetsförsäkringen inte några nya eller högre

ställda krav på arbetslöshetskassorna avseende deras

organisation än vad som gäller redan i dag.

Regeringen anser därför att det under 1980-talet

åberopade skälet mot handlingsoffentlighet i

arbetslöshetskassornas verksamhet, dvs. kassornas

organisation på lokal nivå, inte längre har samma

tyngd.

Är tystnadsplikt tillräckligt?

Regeringen påpekar att LO har föreslagit att

arbetslöshetskassornas behov av information

tillgodoses på det sätt att den som hos

arbetslöshetskassan får ta del av information genom

informationsutbytet med berörda myndigheter beläggs

med tystnadsplikt och att handlingarna som överförs

till kassan omfattas av sekretess.

I propositionen lämnas en redovisning av fall där

det endast varit aktuellt att införa en

tystnadsplikt (s. 47-48). Enligt regeringen har det

i dessa fall varit fråga om mycket begränsade

informationsöverföringar. Verksamheten har inte

avsett myndighetsutövning och det har därför inte

funnits något behov av att samtidigt bereda

allmänheten insyn i den verksamhet för vilken

tystnadsplikt införts.

Arbetslöshetskassornas handläggning av

arbetslöshetsersättning utgör en hantering av ett

mycket stort antal ärenden som innebär överföringar

av personuppgifter. Regeringen framhåller att

verksamheten utgör myndighetsutövning och det finns

ett starkt intresse av allmän insyn.

Utgångspunkten är enligt regeringen att

handlingsoffentlighet skall gälla i verksamhet som

utgör myndighetsutövning. Förslaget att det räcker

med tystnadsplikt i arbetslöshetskassornas

verksamhet bygger enligt regeringen på

ställningstagandet att det inte finns behov av

allmän insyn i och kontroll av den verksamhet som

handläggningen av arbetslöshetsersättningen utgör.

Regeringen delar inte denna bedömning.

Regeringen erinrar vidare om att LO menar att det

förhållandet att handlingsoffentlighet görs

tillämpliga i arbetslöshetsförsäkringen kan innebära

att förenings- och förhandlingsrätten för de

fackliga organisationerna kränks. Enligt regeringens

mening föreligger dock inte en sådan risk redan på

den grunden att arbetslöshetskassornas verksamhet

skall vara skild från den fackliga verksamheten.

Därutöver pekar regeringen på att LO menar att det

smidiga och informella samspelet med den fackliga

organisationen kommer att förhindras om

sekretessreglerna skall tillämpas av

arbetslöshetskassorna. Regeringen framhåller härvid

att det redan på grund av personuppgiftslagen är

uteslutet att utbyta information på informell väg

utan att den registrerade har kännedom om det på

förhand.

Mot denna bakgrund anser regeringen att reglerna

om handlingsoffentlighet och sekretess skall göras

tillämpliga på arbetslöshetskassornas hantering av

ärenden om arbetslöshetsförsäkring.

Medlemskapsärenden

Frågan huruvida hantering av medlemskapsärenden

utgör myndighetsutövning eller inte får enligt

regeringen tas upp i ett annat sammanhang (prop. s.

50). Regeringen lämnar inte här något annat förslag

än det utredningen presenterat. Det innebär att

handlingsoffentlighet och sekretess inte skall gälla

i arbetslöshetskassornas handläggning av

medlemskapsärenden. Regeringen anför att de

uppgifter om medlemskap som förekommer i ärenden om

arbetslöshetsersättning dock kommer att omfattas av

handlingsoffentlighet och sekretess.

Registrering och arkivering

Regeringen påpekar att en följd av att

arbetslöshetskassorna tas upp i bilagan till

sekretesslagen är att de - utöver skyldigheten att

följa bestämmelserna i 2 kap.

tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen vid

prövning av en begäran om utlämnande av allmänna

handlingar i ärenden om arbetslöshetsersättning -

blir skyldiga att följa bestämmelserna om

registrering av allmänna handlingar och de särskilda

regler avseende användning av medium för

automatiserad behandling i ärendehanteringen som

framgår av 15 kap. sekretesslagen samt

bestämmelserna om arkivering i arkivlagen

(1990:782).

Vidare anför regeringen att den senare kommer att

överväga om det är lämpligt att, som JO påtalat,

föreskriva undantag från registreringsskyldigheten

för arbetslöshetskassorna i sekretessförordningen

(1980:657) på motsvarande sätt som föreskrivits för

allmänna försäkringskassor och länsarbetsnämnder.

Detta kan enligt 15 kap. 1 § andra stycket

sekretesslagen ske i fråga om handlingar av visst

slag som hos myndighet förekommer i betydande

omfattning, om särskilda skäl föreligger.

Sekretess i ärenden om arbetslöshetsersättning

I skälen för sitt förslag när det gäller införandet

av en sekretessregel i ärenden om

arbetslöshetsersättning anför regeringen att även om

det vid ett rakt skaderekvisit finns en presumtion

för handlingsoffentlighet, skall men anses föreligga

om uppgiften som sådan är av den arten att ett

utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra

en påtaglig nackdel för den enskilde (prop. s. 53).

Regeringen framhåller att en arbetslös många gånger

kan uppleva sig vara i en utsatt position, t.ex. i

förhållande till en potentiell arbetsgivare. I

likhet med vad som gäller i socialförsäkringsärenden

finns det enligt regeringen även i

arbetslöshetsersättningsärenden pesonuppgifter som

är av ett sådant slag att det är till men för den

enskilde om uppgiften lämnas ut. Regeringen anför

att för en sådan uppgift gäller givetvis sekretess.

I författningskommentaren (s. 85) anför regeringen

vidare att när det gäller t.ex. uppgifter om en

persons ekonomi, arbetslöshetsperioder eller

eventuella fackföreningstillhörighet torde det i

regel finnas skäl att anta att det är en sådan risk

förenad med ett utlämnande att sekretess gäller för

uppgiften. Det gäller enligt regeringen särskilt i

ett sådant fall där den som begär att få del av

uppgifterna inte vill tala om ändamålet med sin

förfrågan eller uppträder anonymt. Regeringen anser

att det är ännu klarare att det kan innebära men för

den enskilde om nämnda typer av uppgifter lämnas ut

till en arbetsgivare som överväger att anställa

personen i fråga. Enligt regeringen torde uppgifter

om medlemskap i eller anslutning till en

arbetslöshetskassa dock inte vara sådana uppgifter

som det typiskt sett finns anledning anta kan

innebära men för den enskilde om de lämnas ut.

Vidare anser regeringen att uppgifter t.ex. om en

persons namn, adress och civilstånd i regel torde

betraktas som harmlösa uppgifter som inte omfattas

av sekretess.

Motioner

I motion 2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) anförs

att det vore synnerligen olyckligt om det genom

handlings offentlighet blev möjligt för vem som

helst att få uppgifter om en person är medlem i en

arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att

denna är medlem i en facklig organisation. Det kan

enligt motionärerna ifrågasättas om en sådan ordning

skulle vara förenlig med Internationella

arbetsorganisationens (ILO) konventioner om

förenings- och förhandlingsrätt. Motionärerna anser

därför att det bör utredas ytterligare om

regeringens förslag står i överensstämmelse med

konventionen. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att starka

skäl talar för att reglerna om handlingsoffentlighet

i 2 kap. TF och bestämmelserna i sekretesslagen nu

bör bli tillämpliga i ärenden om

arbetslöshetsersättning genom att

arbetslöshetskassorna anges i bilagan till

sekretesslagen.

I motion 2000/01:K17 uttalas farhågor om att det

genom införande av handlingsoffentlighet i

arbetslöshetskassornas hantering av

ersättningsärenden blir möjligt för vem som helst

att få uppgifter om en person är medlem i

arbetslöshetskassa, vilket i sin tur skulle indikera

att denna är medlem i facklig organisation. Enligt

utskottets mening är det givetvis inte acceptabelt

om ett införande av handlingsoffentlighet i

arbetslöshetskassornas verksamhet skulle innebära

att uppgifter om en persons

fackföreningstillhörighet blir offentliga i

förhållande till envar. Det finns i detta sammanhang

också anledning att erinra om att uppgift om

medlemskap i fackförening utgör en känslig

personuppgift i personuppgiftslagens mening (13 §).

Som huvudregel gäller därför förbud mot behandling

av sådana uppgifter. Utskottet vill dock framhålla

att bestämmelsen i 11 kap. 6 § regeringsformen

medför ett krav på att arbetslöshetskassornas

verksamhet vad avser myndighetsutövning, dvs. deras

handläggning av och beslutsfattande i ärenden om

arbetslöshetsförsäkring, skall hållas skild från

fackförbundens och andra närliggande organisationers

verksamhet. Redan på denna grund föreligger det

enligt utskottets mening inte någon risk för att

uppgift om medlemskap i en arbetslöshetskassa

indirekt skulle kunna ge offentlighet åt eventuell

uppgift om fackföreningstillhörighet. Vidare innebär

regeringens förslag att en särskild sekretessregel

införs i 7 kap. 10 § andra stycket sekretesslagen

för uppgifter i ärenden om arbetslöshetsersättning

om enskilds personliga förhållanden. Enligt

förslaget skall sekretess gälla även uppgifter i

beslut. Visserligen föreslår regeringen att

sekretess skall gälla med ett s.k. rakt

skaderekvisit, dvs. att presumtion för offentlighet

skall råda. Utskottet delar dock regeringens

bedömning att t.ex. uppgift om en persons

fackföreningstillhörighet utgör typiskt sett en

sådan uppgift där det i regel finns anledning att

anta att personen i fråga lider men om uppgiften

röjs. Enligt utskottets mening innebär därför

regeringens förslag till utformning av

sekretessbestämmelse ett tillräckligt skydd för de

eventuella uppgifter om medlemskap i fackförening

som förekommer i arbetslöshetskassornas hantering av

ärenden om arbetslöshetsersättning.

Mot bakgrund av vad som nu sagts tillstyrker

utskottet regeringens förslag om att införa

handlingsoffentlighet och sekretess i ärenden om

arbetslöshetsersättning. I enlighet med det anförda

anser utskottet vidare att någon sådan utredning som

efterfrågas i den nämnda motionen (yrkande 2) inte

behövs. Motionen bör därmed i berörd del avslås.

Överföring av information

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets

bedömning att det finns ett mycket starkt

allmänt intresse av att införa regler som

underlättar ett informationsutbyte mellan nu

berörda myndigheter, allmänna

försäkringskassor och arbetslöshetskassor. I

den utsträckning detta utbyte är tänkt att

ske i elektronisk form finns det anledning

att betona att sådana regler måste utformas

så att den personliga integriteten skyddas i

erforderlig utsträckning. Utskottet anser att

regeringens förslag innebär att möjligheterna

till informationsutbyte i elektronisk form i

tillräcklig utsträckning har avgränsats och

tydliggjorts genom bestämmelser i lag. Detta

gäller också föreslagna regler om

direktåtkomst. Utskottet tillstyrker därför

regeringens lagförslag om uppgiftsskyldighet,

anpassning till personuppgiftslagen,

överföring av information på ADB-medium och

direktåtkomst. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet en motion med yrkande om avslag på

förslag till bemyndiganden för regeringen att

meddela föreskrifter om vilka uppgifter som

direktåtkomst får omfatta. Utskottet

avstyrker också en motion med begäran att

regeringen skall återkomma till riksdagen med

preciseringar i lag av förutsättningarna för

informationsutbyte i elektronisk form.

Propositionen

Uppgiftsskyldighet

Regeringen föreslår att sekretessbrytande

bestämmelser i form av en uttrycklig

uppgiftsskyldighet införs för länsarbetsnämnderna,

de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN

gentemot arbetslöshetskassorna (prop. s. 55 f.).

Vidare föreslår regeringen att det på motsvarande

sätt införs en uttrycklig uppgiftsskyldighet för

arbetslöshetskassorna gentemot länsarbetsnämnderna,

de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN.

Enligt förslaget skall uppgiftsskyldigheten

regleras i lagen om arbetslöshetsförsäkring genom

att nya paragrafer, 48 a-48 d §§, införs.

Uppgiftsskyldigheten skall gälla oavsett om en

begäran först har framställts. Förslaget innebär

vidare att regeringen meddelar ytterligare

föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas ut

enligt 48 a-48 d §§ (48 e §).

Regeringen föreslår vidare ändringar i gällande

uppgiftsskyldighet (prop. s. 64 f.). Enligt

regeringens förslag skall CSN vara uppgiftsskyldig

gentemot allmän försäkringskassa och RFV i ärenden

om förlängt barnbidrag, utan krav på en föregående

begäran.

Vidare föreslår regeringen att nu gällande

bestämmelser om uppgiftslämnande från allmänna

försäkringskassor och RFV till arbetslöshetskassor

upphör att gälla. Detsamma gäller bestämmelsen om

skyldighet för arbetslöshetskassorna att på begäran

lämna uppgifter till allmänna försäkringskassor och

RFV i ärenden om inkomstgrundad ålderspension. Dessa

bestämmelser blir överflödiga om regeringens förslag

till nya bestämmelser i 48 c och 48 d §§ införs.

Anpassning till personuppgiftslagen

Regeringen föreslår att ändamålet med behandling av

personuppgifter i arbetsförmedlingsregister skall

innefatta behandling av uppgifter i syfte att

tillhandahålla information till RFV, allmänna

försäkringskassor, CSN och arbetslöshetskassor

(prop. s. 66 f.).

Därutöver skall enligt regeringens förslag

ändamålet med behandling av personuppgifter i

socialförsäkringsregister innefatta behandling av

uppgifter i syfte att tillhandahålla information

till CSN och arbetslöshetskassor.

Förslaget innebär att informationen skall

tillhandahållas för att utgöra underlag för beslut

om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra

stöd åt enskild.

Överföring av information på ADB-medium

Regeringen föreslår att länsarbetsnämnderna skall få

lämna ut uppgifter som avses i 5 och 11 §§ lagen

(1994:459) om arbetsförmedlingsregister till

arbetslöshetskassorna på medium för automatisk

databehandling.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att de

allmänna försäkringskassornas och RFV:s inhämtande

och utlämnande av personuppgifter från och till

övriga aktörer i informationsutbytet redan i dag har

stöd i 12 och 17 §§ socialförsäkringsregisterlagen

(prop. s. 71 f.). Enligt dessa bestämmelser får

uppgifter hämtas in till socialförsäkringsregister

från övriga aktörer i informationsutbytet och lämnas

ut till dessa från ett sådant register om det finns

en bestämmelse om sådant uppgiftslämnande i annan

lag eller i förordning.

Enligt regeringen finns det däremot behov av att

göra mindre ändringar i lagen om

arbetsförmedlingsregister i syfte att möjliggöra ett

utökat elektroniskt informationsutbyte mellan

länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna. I dag

får uppgifter enligt den lagen, såvitt är aktuellt i

detta sammanhan, endast utbytas mellan

länsarbetsnämnder och allmänna försäkringskassor,

RFV och CSN.

I propositionen påpekas vidare att CSN:s och

arbetslöshetskassornas verksamhet inte regleras av

särskilda författningar, utan har t.o.m. den 30

september 2001 reglerats av Datainspektionens

föreskrifter. Regeringen framhåller att möjligheten

för CSN och arbetslöshetskassorna att nu lämna ut

uppgifter till varandra eller till RFV, de allmänna

försäkringskassorna och länsarbetsnämnderna regleras

av ändamålsbeskrivningarna för behandlingen av

personuppgifter i respektive verksamhet.

Regeringen anför att det i 17 § lagen om

arbetsförmedlingsregister bl.a. föreskrivs att i den

utsträckning regeringen föreskriver får de uppgifter

som avses i 5 och 11 §§ samma lag lämnas ut på

medium för automatisk databehandling till de

allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN. I 5 §

anges bl.a. att uppgifter om namn och personnummer,

arbetslöshet, tidpunkter och händelser vid kontakt

med arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitutet

samt beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd får

registreras. Enligt 11 § får ett

arbetsförmedlingsregister innehålla även

tidsuppgifter om registrerade förhållanden samt de

tekniska och administrativa uppgifter som behövs för

att tillgodose ändamålen med registret. Regeringen

har meddelat föreskrifter i 4 § förordningen

(1994:460) om arbetsförmedlingsregister som innebär

att vissa angivna uppgifter får lämnas ut till RFV,

de allmänna försäkringskassorna och CSN.

Regeringen påpekar att arbetslöshetskassorna

däremot inte är angivna som mottagare av information

från länsarbetsnämnderna. Detta innebär att den

elektroniska informationsöverföring som i dag sker

från länsarbetsnämnderna till arbetslöshetskassorna

rörande dem som är anmälda som arbetssökande,

avanmälda som arbetssökande eller som anvisats ett

arbetsmarknadspolitiskt program saknar stöd i den

nämnda bestämmelsen. Informationsutbytet har

hittills byggt på det tillstånd som Datainspektionen

meddelat för arbetslöshetskassornas register. Detta

tillstånd upphörde att gälla den 1 oktober 2001.

Regeringen anför att eftersom utgångspunkten är

att myndigheters behandling av uppgifter skall vara

reglerad i lag, bör det införas en föreskrift i 17 §

lagen om arbetsförmedlingsregister som ger

länsarbetsnämnderna en möjlighet att, på sätt som

sker i dag, lämna uppgifter på medium för automatisk

databehandling till arbetslöshetskassorna. Uppgifter

bör enligt regeringen kunna lämnas ut till

arbetslöshetskassorna i den utsträckning som det i

dag sker till de allmänna försäkringskassorna och

CSN.

Vidare anför regeringen att den har för avsikt att

anpassa bestämmelsen i 4 § förordningen om

arbetsförmedlingsregister så att det föreskrivs att

de uppgifter som får lämnas ut på ADB-medium till

allmänna försäkringskassor, RFV och CSN även får

lämnas ut till arbetslöshetskassorna.

Regeringen påpekar därutöver att

länsarbetsnämndernas informationsutbyte med

arbetslöshetskassorna styrs av uppgiftsskyldigheten

enligt bestämmelserna i förslaget till 48 a § lagen

om arbetslöshetsförsäkring. Detta innebär enligt

regeringen att även om uppgifter om t.ex.

arbetslöshet får lämnas ut på ADB-medium till

arbetslöshetskassorna enligt lagen om

arbetsförmedlingsregister och förordningen om

arbetsförmedlingsregister, så begränsas denna

möjlighet till de uppgifter som skall lämnas ut med

stöd av 48 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring och

de föreskrifter regeringen meddelar med stöd av

denna paragraf. Andra uppgifter om den sökandes

arbetslöshet än dem som länsarbetsnämnderna är

skyldiga att lämna ut till arbetslöshetskassorna kan

endast lämnas ut på ADB-medium efter det att en

sekretessprövning gjorts enligt 7 kap. 10 §

sekretesslagen eller efter en tillämpning av

bestämmelserna i 1 kap. 5 § eller 14 kap. 3 § samma

lag.

Vidare gör regeringen bedömningen att de uppgifter

som i det aktuella informationsutbytet hämtas in

till arbetsförmedlingsregistren har stöd i 14 §

lagen om arbetsförmedlingsregister. Enligt den

bestämmelsen får uppgifter om utbetalningar hämtas

in från RFV, de allmänna försäkringskassorna, CSN

och arbetslöshetskassorna.

Direktåtkomst till elektroniskt lagrad

information

Regeringen föreslår att RFV, de allmänna

försäkringskassorna, CSN och arbetslöshetskassorna

skall få ha direktåtkomst till uppgifter i

länsarbetsnämndernas verksamhet.

Enligt regeringens förslag skall vidare CSN och

arbetslöshetskassorna få ha direktåtkomst till

uppgifter i RFV:s och de allmänna

försäkringskassornas verksamhet.

Förslaget innebär enligt regeringen att

direktåtkomst endast får ske för det ändamål som

uppställts för behandling av personuppgifter i

utlämnarens verksamhet.

Regeringen avser att meddela föreskrifter om vilka

uppgifter direktåtkomsten får omfatta.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att

dagens informationsinhämtning i de flesta fall, som

utredningen närmare beskrivit, sker för att

mottagaren skall få underlag för att kunna fatta

beslut i ett ärende (prop. s. 77). Endast i några få

fall syftar informationsutbytet till att förhindra

dubbla och andra felaktiga utbetalningar. Regeringen

anför att i enstaka fall sker en kontinuerlig

kontroll av riktigheten i beslutsunderlaget i ett

system genom att ändringsuppgifter skickas från ett

annat system. Det myndighetsövergripande behovet av

att kontrollera att inte dubbla utbetalningar och

andra felaktiga utbetalningar sker har enligt

regeringen inte varit det primära målet med dagens

informationsöverföringar. Dagens elektroniska

informationsutbyte har således inte i någon större

utsträckning inneburit att rutiner för önskvärd

kontroll har skapats.

Genom möjlighet till direktåtkomst till

informationen kan enligt regeringen dagens

ärendehantering ytterligare effektiviseras,

handläggningstiderna förkortas avsevärt och framför

allt servicen mot den enskilde förbättras.

Regeringen framhåller att möjligheten att snabbt

erhålla ett beslut är många gånger av avgörande

betydelse för den sökande där förmånen i fråga kan

vara den enda eller största inkomstkällan.

Förseningar i beslutsfattandet på grund av den

fördröjning som inhämtandet av informationen innebär

kan därför få långtgående konsekvenser för den

enskilde.

Regeringen anför därutöver att det genom

direktåtkomst framför allt blir möjligt att utforma

effektiva rutiner för kontroll i pågående ärenden av

lämnade uppgifter. Enligt regeringen krävs för en

sådan kontroll ett informationsutbyte som inte har

den tidsutdräkt som dagens överföringar medför. För

att dubbla utbetalningar och andra felaktiga

utbetalningar skall kunna undvikas krävs att den

handläggare som har att fatta beslut om en förmån på

ett enkelt och snabbt sätt inför beslutsfattandet

kan förvissa sig om att ett korrekt beslut meddelas.

Regeringen anför att detta förutsätter att relevanta

uppgifter i så stor utsträckning som möjligt blir

åtkomliga genom direktåtkomst. En kontroll i

motsvarande omfattning är enligt regeringen inte

realistisk med dagens överföringar, särskilt med

tanke på de stora informationsmängder som skulle

behöva överföras.

Direktåtkomst ger enligt regeringen en möjlighet

för myndigheterna att på ett enkelt och

tidseffektivt sätt förverkliga riksdagens krav på

stärkt kontroll av utbetalning av statliga medel.

Regeringen anser att starka skäl således talar för

en utökad möjlighet till direktåtkomst när det

gäller informationsutbytet mellan de allmänna

försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbetsnämnderna

och arbetslöshetskassorna.

När det gäller vilka uppgifter som skall omfattas

av direktåtkomst till elektroniskt lagrad

information anför regeringen att direktåtkomsten i

detta sammanhang avser ett begränsat antal, särskilt

utvalda och mindre integritetskänsliga uppgifter.

Regeringen framhåller att det inte är fråga om

direktåtkomst till hela register. Det är endast

sådana uppgifter som mottagaren behöver i sin

verksamhet som skall vara möjliga att lämna ut till

denne genom direktåtkomst. Regeringen påpekar att

den tekniska utvecklingen har medfört att det i dag

finns förutsättningar att på ett tekniskt säkert

sätt överföra skiktad information, dvs. särskilt

utvalda uppgifter.

Vidare framhåller regeringen att direktåtkomst

till elektroniskt lagrad information inte innebär

att samtliga anställda har tillgång till uppgifterna

(s. 80). Tvärtom medför personuppgiftslagens

allmänna bestämmelser om grundläggande krav på och

om säkerhet vid behandling m.m. att olika åtgärder

måste vidtas som förhindrar missbruk. Regeringen

anför att direktåtkomst ställer krav på att den i

fråga om säkerhetsåtgärder personuppgiftsansvariga

myndigheten eller organet sätter upp klara och

tydliga gränser i fråga om vilka personer som har

tillgång till uppgifterna. Direktåtkomsten

förutsätter också att information kan överföras på

ett tekniskt säkert sätt. Under sådana

förutsättningar blir enligt regeringen riskerna för

oacceptabla integritetsintrång begränsade och bör

inte förhindra möjligheterna att bedriva en effektiv

verksamhet med utnyttjande av de fördelar som ny

teknik ger myndigheterna, de allmänna

försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna.

Mot denna bakgrund anser regeringen att

direktåtkomst bör tillåtas till vissa upgifter som

behövs i handläggningen av skilda förmåner.

Regeringen framhåller att detta dock förutsätter att

tillgången ges på ett sätt som tar tillräcklig

hänsyn till integritetsaspekterna. Med den reglering

som föreslås anser regeringen att något oacceptabelt

intrång i den enskildes personliga integritet inte

behöver ske.

När det gäller utformningen av bestämmelserna om

direktåtkomst påpekar regeringen att denna form av

utlämnande på ADB-medium länge ansetts innebär

särskilda risker från integritetssynpunkt. Det bör

därför ankomma på riksdagen att ta ställning till i

vilka fall direktåtkomst bör medges.

Förutsättningarna för direktåtkomst till

elektroniskt lagrad information i

länsarbetsnämndernas samt RFV:s och de allmänna

försäkringskassornas verksamhet bör således anges i

lag.

Regeringen föreslår att RFV, de allmänna

försäkringskassorna, CSN och arbetslöshetskassorna

får ha direktåtkomst till uppgifter i

länsarbetsnämndernas verksamhet. Detta bör regleras

i en särskild paragraf, 16 a §, i lagen om

arbetsförmedlingsregister.

Vidare föreslår regeringen att CSN och

arbetslöshetskassorna får ha direktåtkomst till

uppgifter i RFV:s och de allmänna

försäkringskassornas verksamhet. Detta bör regleras

i en ny paragraf, 14 a §, i

socialförsäkringsregisterlagen.

Regeringen föreslår därutöver att direktåtkomsten

endast får ske för det ändamål som uppställts för

behandlingen av personuppgifter i utlämnarens

verksamhet, dvs. för att utgöra underlag hos

mottagaren för beslut om och kontroll av förmåner,

ersättningar och andra stöd åt enskild. Detta

ändamål framgår av förslagen till särskilda

bestämmelser i 2 a § lagen om

arbetsförmedlingsregister och 3 a §

socialförsäkringsregisterlagen.

Enligt regeringen är det lämpligt att i lag ange

de yttre ramarna för vilka uppgifter som får

överföras genom direktåtkomst. Regeringen föreslår

att detta sker genom att det i 16 a § lagen om

arbetsförmedlingsregister anges att direktåtkomsten

avser uppgifter i 5 och 11 §§ samma lag. Vidare bör

det i 14 a § socialförsäkringsregisterlagen anges

att direktåtkomsten avser uppgifter i 6 och 7 §§

samma lag.

I 5 § lagen om arbetsförmedlingsregister anges

vilka uppgifter om en arbetssökande som får

registreras i registret. Utöver uppgifter om den

registrerades namn, personnummer och adress får man

där ta in uppgifter om bl.a. arbetslöshet,

tillhörighet till arbetslöshetskassa, tidpunkter och

händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen och

arbetsmarknadsinstitutet samt beslut om

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vidare föreskrivs i

11 § samma lag att ett arbetsförmedlingsregister

även får innehålla tidsuppgifter om registrerade

förhållanden samt de tekniska och administrativa

uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen

med registret.

Enligt 6 § socialförsäkringsregisterlagen får

allmänna och särskilda ärendeuppgifter registreras

om personer i socialförsäkringsregister. Med

allmänna ärendeuppgifter avses identifierings- och

adressuppgifter samt uppgifter om kön, civilstånd,

medborgarskap och födelseort. Särskilda

ärendeuppgifter är sådana ekonomiska och personliga

förhållanden som har betydelse för bl.a. RFV:s och

de allmänna försäkringskassornas handläggning av

ärenden. I 7 § andra stycket samma lag föreskrivs

att vissa särskilda ärendeuppgifter får registreras.

Det är enligt regeringen, såvitt är aktuellt i detta

sammanhang, uppgifter om förekomsten av ansökan

eller anmälan i ärenden hos RFV och de allmänna

försäkringskassorna, tidpunkter, tidsperioder och

belopp avseende ersättningar och för

ersättningsgrundade förhållanden i sådana ärenden.

Det är vidare uppgiften om att den registrerade får

aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om

aktivitetsstöd.

Enligt regeringens förslag bör det ankomma på

regeringen att med stöd av sin restkompetens närmare

ange de konkreta uppgifter som skall få lämnas ut

genom direktåtkomst. En erinran härom bör tas in i

registerförfattningarna.

Regeringen har för avsikt att reglera vilka

uppgifter som skall få lämnas ut genom direktåtkomst

på det sättet att nya bestämmelser införs i

förordningen om arbetsförmedlingsregister och

socialförsäkringsregisterförordningen. Enligt

regeringen kommer det att ske i huvudsak på det sätt

och med det innehåll som utredningen föreslagit,

dvs. genom att det i nämnda förordningar anges till

vilka av de uppgifter som räknas upp i 5 § lagen om

arbetsförmedlingsregister respektive i 6 § och 7 §

andra stycket socialförsäkringsregisterlagen som

direktåtkomst medges. Regeringen anför att när det

gäller uppgifter som skall få lämnas ut genom

direktåtkomst till arbetsförmedlingsregistret är det

i dagsläget huvudsakligen fråga om uppgifter om namn

och personnummer samt vissa uppgifter rörande den

sökandes arbetslöshet och att en anvisning till ett

arbetsmarknadspolitiskt program skett. På

motsvarande sätt är det endast aktuellt att medge

direktåtkomst till socialförsäkringsregistret såvitt

avser uppgifter om namn, personnummer, förekomsten

av ansökan eller anmälan i ärenden, tidpunkter,

tidsperioder och belopp för ersättningar och

ersättningsgrundande förhållanden samt att den

registrerade har rätt till aktivitetsstöd.

Därutöver anför regeringen att den vid

utformningen av förordningen om

arbetsförmedlingsregister kommer att ta hänsyn till

vilket behov arbetslöshetskassorna kan ha av att få

information från länsarbetsnämnderna med anledning

av de ändringar som skett i lagen om

arbetslöshetsförsäkring under 2001.

Regeringen påpekar vidare att den har börjat se

över möjligheten att införa en författningsreglerad

rätt för den enskilde att få insyn i ett ärende om

arbetslöshetsersättning och en författningsreglerad

skyldighet för arbetslöshetskassorna att kommunicera

inhämtade uppgifter med denne.

Motioner

I motion 2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) anförs

att motionärerna delar regeringens uppfattning att

det kan vara nödvändigt att vissa uppgifter görs

tillgängliga för mottagaren genom direktåtkomst, men

att de uppgifter som omfattas av direktåtkomsten bör

begränsas till mindre integritetskänsliga uppgifter.

Motionärerna anser att när det rör sig om hantering

av integritetskänsliga personuppgifter skall

regleringen av detta göras i lag och inte, som

regeringen föreslagit, genom föreskrifter som

meddelas av regeringen. Enligt motionärerna bör

riksdagen avslå regeringens förslag till ändring i

lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister såvitt

avser 16 a § andra stycket och förslaget till

ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)

såvitt avser 14 a § andra stycket samt tillkännage

för regeringen som sin mening vad som framförs i

motionen om informationsutbyte i elektronisk form

samt om direktåtkomst (yrkande 3).

I motion 2000/01:K19 av Åsa Torstensson m.fl. (c)

anförs att ett elektroniskt informationsutbyte kan

accepteras under förutsättning att endast ett

begränsat antal uppgifter som behövs för

handläggningen av ärendet hos mottagaren omfattas av

överföringen. Centerpartiet har principiella

invändningar mot ramlagstiftningar i frågor som

berör den personliga integriteten och anser att

lagar inom detta område bör vara preciserade. Enligt

motionärerna bör riksdagen ge regeringen i uppdrag

att återkomma till riksdagen med förslag på

preciseringar av lagen avseende vilken typ av

uppgifter som skall vara tillgängliga samt vilka

yrkeskategorier inom respektive myndighet som dessa

skall vara tillgängliga för. Detta bör ges

regeringen till känna.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

För att en handläggare hos en myndighet, allmän

försäkringskassa eller arbetslöshetskassa skall

kunna fatta beslut i ett ärende krävs ofta enligt

arbetsmarknadsutskottet att handläggaren får del av

uppgifter från någon av de andra myndigheterna eller

kassorna. Behovet av sådana uppgifter har successivt

tvingat fram olika informationsöverföringar.

Utskottet påpekar att ett problem som gäller

arbetslöshetskassorna är att de inte omfattas av

sekretesslagen. Det innebär att det inte går att

garantera sekretess för de uppgifter som överlämnas

dit. Detta har enligt utskottet lett till att

arbetslöshetskassorna endast har en mycket begränsad

tillgång till information från de övriga aktörerna.

Enligt utskottets uppfattning är det därför

angeläget att det införs bestämmelser som möjliggör

ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter,

allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor.

En sådan reform innebär, som regeringen påpekar, att

en effektivare ärendehantering uppnås. Utskottet

framhåller att servicen för den enskilde förbättras,

eftersom denne slipper att själv ombesörja att

utredningen blir fullständig och att uppgifterna vid

varje tidpunkt är aktuella. Kontrollen blir också

bättre, och felaktiga utbetalningar förebyggs.

Utskottet, som därför är positivt till regeringens

förslag, inser att ett utökat informationsutbyte kan

ses som ett hot mot den personliga integriteten.

Enligt utskottets uppfattning finns dock när det

gäller informationsutbyte mellan olika aktörer inom

de nu behandlade systemen ett mycket starkt allmänt

intresse av att införa regler som underlättar ett

sådant utbyte. Utskottet vill betona att sådan

regler måste utformas så att den personliga

integriteten skyddas så långt som möjligt. Den

information som kan bli föremål för överföring måste

vara begränsad till de uppgifter som beslutande

myndighet eller kassa kan behöva för att handlägga

ärendet. Vilka uppgifter som kan bli aktuella för

informationsöverföring måste enligt utskottet

tydligt framgå av författning. Med hänsyn till de

ofta förekommande ändringarna i regelverken för de

skilda förmånsslagen instämmer utskottet i

regeringens uppfattning att vissa uppgifter kan

anges i förordning.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning

att det finns ett mycket starkt allmänt intresse av

att införa regler som underlättar ett

informationsutbyte mellan nu berörda myndigheter,

allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor.

I den utsträckning detta utbyte är tänkt att ske i

elektronisk form finns det, i enlighet med vad

arbetsmarknadsutskottet anfört, anledning att betona

att sådana regler måste utformas så att den

personliga integriteten skyddas i erforderlig

utsträckning.

Utskottet vill härvid framhålla att regeringens

förslag när det gäller samtliga inblandade aktörer,

förutom CSN och arbetslöshetskassorna, innebär att

det kommer att finnas särskilt stöd i lag för det

informationsutbyte som bör kunna ske i elektronisk

form. Av föreslagna lagregler framgår för vilka

ändamål uppgifter får behandlas samt vilka slag av

uppgifter som kan komma i fråga för sådant

informationsutbyte. När det gäller CSN och

arbetslöshetskassorna saknas för närvarande en

särskild s.k. registerlagstiftning för deras del. En

överföring av personuppgifter i elektronisk form

innebär dock att personuppgiftslagens regler blir

gällande. I dessa regler föreskrivs bl.a. att CSN

och arbetslöshetskassorna bara får behandla

personuppgifter för särskilda, uttryckligt angivna

och berättigade ändamål samt att behandlingen skall

vara nödvändig i förhållande till någon av de

tillåtna fall av behandling som räknas upp i lagen.

Regeringens förslag innebär vidare att

direktåtkomst genom särskilda lagregler medges för

vissa aktörer till uppgifter i dels

länsarbetsnämndernas verksamhet, dels RFV:s och de

allmänna försäkringskassornas verksamhet. Av dessa

lagregler framgår för vilka ändamål uppgifter får

behandlas samt vilka slag av uppgifter som kan komma

i fråga för sådant informationsutbyte. Några regler

om direktåtkomst i CSN:s och arbetslöshetskassornas

verksamhet föreslås inte. Härvid vill utskottet, i

likhet med regeringen, framhålla att det bör ankomma

på riksdagen att ta ställning till i vilka fall

direktåtkomst bör medges. Utskottet utgår därför

från att regeringen återkommer till riksdagen i den

händelse det skulle bli aktuellt att åstadkomma

direktåtkomst till uppgifter i CSN:s respektive

arbetslöshetskassornas verksamhet.

Vidare bör enligt utskottets mening framhållas att

de föreslagna bestämmelserna om både elektroniskt

informationsutbyte rent allmänt och om direktåtkomst

inte har utformats så att de automatiskt bryter

sekretess, dvs. de innebär ingen skyldighet för

respektive aktör att lämna ut uppgifter. De utgör i

stället bestämmelser som möjliggör

informationsutbyte i elektronisk form. Möjligheterna

till informationsutbyte i elektronisk form - både

rent allmänt och genom direktåtkomst - begränsas

därför i första hand av den uppgiftsskyldighet som

föreskrivs i lag eller förordning för berörda

aktörer och som är sekretessbrytande enligt 14 kap.

1 § första stycket sekretesslagen. Utöver denna

skyldighet kan uppgifter endast lämnas ut efter en

sekretessprövning. Vad som nu har sagts gäller även

CSN:s och arbetslöshetskassornas möjlighet att

överföra information i elektronisk form.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringens

förslag innebär att möjligheterna till

informationsutbyte i elektronisk form i tillräcklig

utsträckning har avgränsats och tydliggjorts genom

bestämmelser i lag. Detta gäller också föreslagna

regler om direktåtkomst. Utskottet delar således

arbetsmarknadsutskottets uppfattning att vilka

konkreta uppgifter som skall kunna utbytas - med

hänsyn till att det ofta sker ändringar i

regelverken för de skilda formerna av förmåner - bör

i förekommande fall kunna anges i förordning.

Utskottet tillstyrker därför för det första

regeringens lagförslag när det gäller direktåtkomst

till elektroniskt lagrad information. Därmed

avstyrker utskottet motion 2000/01:K17 yrkande 3 med

begäran om avslag på förslaget om bemyndiganden för

regeringen att meddela föreskrifter om vilka

uppgifter direktåtkomst får omfatta (16 a § andra

stycket lagen [1994:459] om

arbetsförmedlingsregister och 14 a § andra stycket

socialförsäkringsregisterlagen [1997:934]).

I enlighet med det ovan anförda tillstyrker

utskottet också regeringens lagförslag i övrigt som

gäller det aktuella informationsutbytet, dvs. i

fråga om uppgiftsskyldighet, anpassning till

personuppgiftslagen och överföring av information på

ADB-medium.

Med hänsyn till vad som nu sagts anser utskottet

att det inte föreligger något behov av att, såsom

anförs i motion 2000/01:K19, riksdagen nu uppmanar

regeringen att återkomma till riksdagen med förslag

på preciseringar i lagform av vilka uppgifter som

får överföras i elektronisk form. När det gäller vad

som anförs i motionen om preciseringar vad avser

vilka yrkeskategorier inom respektive myndighet som

får ha tillgång till det elektroniska

informationsutbytet vill utskottet framhålla att

personuppgiftslagens bestämmelser om grundläggande

krav på och om säkerhet vid behandling innebär

tydliga avgränsningar härvidlag. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet nämnda motion.

Ikraftträdande

Utskottets förslag i korthet

Regeringen föreslår att de föreslagna

lagändringarna skall träda i kraft den 1

januari 2002. Utskottet tillstyrker dock en

motion och anser att förslagen bör träda i

kraft först den 1 juli 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att de föreslagna lagändringarna

skall träda i kraft den 1 januari 2002. Några

övergångsbestämmelser behövs enligt regeringen inte.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen att det

är angeläget att lagförslagen träder i kraft så

snabbt som möjligt för att öka effektiviteten i

ärendehanteringen, förbättra servicen för de

enskilda och stärka kontrollen av statliga medel.

Vidare är det enligt regeringen angeläget att så

snabbt som möjligt författningsreglera de

elektroniska informationsöverföringar som sker redan

i dag. Regeringen framhåller också att förslagen

bygger på personuppgiftslagens systematik. Den lagen

blir den 1 oktober 2001 tillämplig även för äldre

behandlingar. Av främst dessa skäl vore det enligt

regeringen lämpligt om förslagen skulle kunna träda

i kraft vid den tidpunkt utredningen föreslagit.

Mot bakgrund av de synpunkter som CSN,

Försäkringskasseförbundet och Arbetslöshetskassornas

Samorganisation framfört bör dock enligt regeringen

bestämmelserna träda i kraft först den 1 januari

2002. Därigenom ges myndigheter, allmänna

försäkringskassor och arbetslöshetskassor tid att

anpassa sina system och rutiner samt att genomföra

erforderliga utbildningsinsatser.

Regeringen framhåller att någon skyldighet att

registrera handlingar som finns hos

arbetslöshetskassorna före ikraftträdandet inte

föreligger. Bestämmelsen i 15 kap. 1 §

sekretesslagen gäller endast de handlingar som

kommer in till eller upprättas hos kassorna efter

lagens ikraftträdande. Eftersom

arbetslöshetskassorna inte tidigare har haft en

skyldighet enligt lag att registrera sina handlingar

eller hålla dessa ordnade på visst sätt kan det

enligt regeringen uppstå svårigheter att identifiera

efterfrågade handlingar. Regeringen anför att

arbetslöshetskassorna dock kan, på sätt som

anvisades de andra organ som initialt togs in i

bilagan till sekretesslagen, under en övergångstid

hänvisa till bestämmelsen i 2 kap. 12 §

tryckfrihetsförordningen (jfr prop. 1986/87:151 s.

187). Enligt den bestämmelsen föreligger inte någon

skyldighet att tillhandahålla handling på stället om

betydande hinder möter.

Motionen

I motion 2000/01:K18 av Kenneth Kvist m.fl. (v)

anförs att det är positivt att informationsutbytet

förbättras mellan berörda ersättningssystem, men

reformen innebär en betydande förändring för

arbetslöshetskassorna. Därför föreslår motionärerna

att ikraftträdandet ändras från den 1 januari 2002

till den 1 juli 2002. De vill också betona att

det är viktigt att regeringens förordning med

anledning av lagändringarna utformas så att den

enskildes integritet skyddas. Motionärerna

framhåller att det vid arbetslöshetskassorna behövs

dels en förändring av nuvarande rutiner så att de

tillgodoser kraven på offentlighet och sekretess,

dels en omfattande utbildning av personalen. Vidare

anför motionärerna att denna omställning skall ske

samtidigt som det är viktigt att det löpande arbetet

vid kassorna fungerar utan att deras service

gentemot försäkringstagarna försämras. Varje

arbetslöshetskassa bör enligt motionärerna ges en

rimlig tid att organisera sitt arbete på ett

rationellt och lämpligt sätt. För detta behövs en

omställningsperiod om minst sex månader efter det

att beslut fattats i riksdagen och tillhörande

förordning utfärdats.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet framhåller att de föreslagna

förändringarna innebär betydande arbete för

arbetslöshetskassorna. Det kommer enligt utskottet

att krävas förändringar av kassornas rutiner så att

de tillgodoser de nya krav som

handlingsoffentligheten och sekretessprövningen

kräver. Bland annat måste de olika systemen

anpassas. Utskottet anför att till detta kommer att

ändringarna medför omfattande utbildningsinsatser

för personalen. Med hänvisning till Vänsterpartiets

motion framhåller utskottet att dessa åtgärder skall

vidtas samtidigt som det löpande arbetet skall

fungera utan att servicen gentemot

försäkringstagarna försämras. Med den föreslagna

ikraftträdandetidpunkten är det enligt utskottet en

risk för att kassorna inte kommer att hinna

genomföra de ovan angivna åtgärderna på ett fullt

tillförlitligt sätt. Utskottet föreslår därför att

bestämmelserna bör träda i kraft tidigast sex

månader efter riksdagens beslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning

och anser således att de föreslagna lagändringarna

bör träda i kraft tidigast sex månader efter

riksdagens beslut. Med bifall till motion

2000/01:K18 bör enligt utskottets mening ändringarna

därför lämpligen träda i kraft först den 1 juli

2002.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Handlingsoffentlighet hos

arbetslöshetskassorna och ILO:s konventioner

om förenings- och förhandlingsrätt (punkt 2)

av Lars Hjertén (m), Inger René (m), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:K17 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att LO i sitt remissvar har

framfört att det vore synnerligen olyckligt om det

genom att handlingsoffentlighet införs i

arbetslöshetskassornas verksamhet blir möjligt för

vem som helst att få uppgift om att en person är

medlem i en arbetslöshetskassa, vilket i sin tur

indikerar att denna är medlem i en facklig

organisation. Enligt vår uppfattning kan det

ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med

Internationella arbetsorganisationens (ILO)

konventioner om förenings- och förhandlingsrätt. Vi

anser därför, i enlighet med vad som anförs i motion

2000/01:K17 yrkande 2, att det bör utredas om

regeringens förslag står i överensstämmelse med

nämnda konventioner. Vad som nu anförts bör således

med bifall till motionen i berörd del ges regeringen

till känna.

2. Bemyndiganden i fråga om direktåtkomst till

elektroniskt lagrad information (punkt 3)

av Lars Hjertén (m), Inger René (m), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i

lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister såvitt

avser 16 a § andra stycket och förslaget till

ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)

såvitt avser 14 a § andra stycket samt tillkännager

för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:K17 yrkande 3.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning väcker regeringens förslag

om att uppgifter i viss omfattning görs tillgängliga

för mottagare genom s.k. direktåtkomst frågan om

detta är acceptabelt med hänsyn till skyddet för den

personliga integriteten. Visserligen delar vi

uppfattningen att det kan vara nödvändigt att vissa

uppgifter görs tillgängliga för mottagaren genom

direktåtkomst. Enligt vår mening bör dock de

uppgifter som skall omfattas av direktåtkomst

begränsas till mindre integritetskänsliga uppgifter.

Vi anser vidare att när det rör sig om hantering av

integritetskänsliga personuppgifter skall

regleringen av detta göras i lag och inte, som

regeringen har föreslagit, genom föreskrifter som

meddelas av regeringen. Mot denna bakgrund bör

riksdagen, i enlighet med vad som anförs i motion

2000/01:K17 yrkande 3, avslå regeringens förslag

till ändring i lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister såvitt avser 16 a § andra

stycket och förslaget till ändring i

socialförsäkringsregisterlagen (1997: 934) såvitt

avser 14 a § andra stycket samt ge regeringen till

känna vad som nu anförts om informationsutbyte i

elektronisk form samt om direktåtkomst.

3. Precisering genom lagregler av

förutsättningar för elektroniskt

informationsutbyte (punkt 5)

av Åsa Torstensson (c) och Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:K19.

Ställningstagande

Vi delar visserligen uppfattningen att ett ökat

utbyte av information mellan

arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och

studiestödet bör komma till stånd. Genom ett ökat

informationsutbyte kan den enskilde erbjudas en

bättre service samtidigt som risken för att

välfärdssystemet skall undergrävas av fusk och

överutnyttjande minskar.

Enligt vår uppfattning bör dock framhållas att en

ökad tillgång till information om personuppgifter

samtidigt leder till att intrång kan komma att göras

i den personliga integriteten. Vi anser att ett

elektroniskt informationsutbyte kan accepteras under

förutsättning att endast ett begränsat antal

uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet

hos mottagaren omfattas av överföringen. Härvid vill

vi framhålla vår principiella invändning mot

ramlagstiftning i frågor som berör den personliga

integriteten och anser att lagar inom detta område

bör vara preciserade.

Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen, i

enlighet med vad som anförs i motion 2000/01:K19,

bör ge regeringen i uppdrag att återkomma till

riksdagen med förslag på preciseringar av lagen

avseende vilken typ av uppgifter som skall vara

tillgängliga samt för vilka yrkeskategorier inom

respektive myndighet som dessa skall vara

tillgängliga. Detta bör med bifall till nämnda

motion ges regeringen till känna.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:129 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister,

4. lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen

(1997:934),

5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt

barnbidrag,

7. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension.

Följdmotioner

2000/01:K17 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunicering med

enskild i ärenden om arbetslöshetsersättning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

handlingsoffentlighet och sekretess i ärenden om

arbetslöshetsersättning.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag till

ändring i lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister såvitt avser 16 a § andra

stycket och förslaget till ändring i

socialförsäkringsregisterlagen (1997) såvitt avser

14 a § andra stycket samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som framförs i

motionen om informationsutbyte i elektronisk form

samt om direktåtkomst.

2000/01:K18 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

beslutar att de i propositionen föreslagna

lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.

2000/01:K19 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till precisering av lagen om vilken typ av

uppgifter som skall vara tillgängliga samt de

yrkeskategorier inom respektive myndighet som dessa

skall vara tillgängliga för.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring

3 Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister

4 Förslag till lag om ändring i

socialförsäkringsregisterlagen

(1997:934)

5 Förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän

försäkring

6 Förslag till lag om ändring i

lagen (1986:378) om förlängt

barnbidrag

7 Förslag till lag om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension

Bilaga 3

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

2001/02:AU2y

Ökat informationsutbyte mellan

arbetslöshetsförsäkringen,

socialförsäkringen och studiestödet

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 25 september 2001

beslutat att bereda arbetsmarknadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över propositionen

2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan

arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och

studiestödet. Med anledning av propositionen har det

väckts ett antal motioner.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning finns det behov av ökat

elektroniskt informationsutbyte mellan de allmänna

försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket (RFV),

Centrala studiestödsnämnden (CSN),

länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna. Detta

skulle enligt regeringen leda till en effektivare

ärendehantering, förbättrad service för den

enskilde, en stärkt kontroll av statliga medel och

förebyggande av felaktiga utbetalningar. Regeringen

gör också bedömningen att det går att förena ett

ökat utbyte av information i elektronisk form med

kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den

personliga integriteten.

För att möjliggöra ökat informationsutbyte

föreslås att riksdagen skall godkänna vissa

lagändringar, bl.a. i sekretesslagen (1980:100) och

lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Enligt regeringens förslag skall reglerna om

handlingsoffentlighet och sekretess bli tillämpliga

i ärenden om arbetslöshetsersättning genom att

arbetslöshetskassorna anges i bilagan till

sekretesslagen. Reglerna skall dock inte gälla i

kassornas handläggning av medlemskapsärenden. En

särskild sekretessbestämmelse föreslås till skydd

för enskildas personliga förhållanden. Sekretessen

skall gälla med s.k. rakt skaderekvisit. Det innebär

att sekretess föreligger endast om det kan antas att

en viss skada uppkommer om uppgiften röjs, dvs. en

presumtion för offentlighet.

Regeringen föreslår också att det införs en

uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna, de

allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket

och Centrala studiestödsnämnden gentemot

arbetslöshetskassorna. På motsvarande sätt skall det

införas en uppgiftsskyldighet för

arbetslöshetskassorna gentemot nämnda myndigheter

och de allmänna försäkringskassorna.

Uppgiftsskyldigheten skall gälla oavsett om en

begäran först har framställts. Regeringen kommer att

meddela ytterligare föreskrifter om vilka konkreta

uppgifter som skall lämnas ut.

Slutligen föreslås ändringar i den särskilda

lagstiftning som reglerar behandlingen av

personuppgifter i länsarbetsnämndernas, de allmänna

försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets

verksamhet. Ändringarna innebär att det blir möjligt

för länsarbetsnämnderna, de allmänna

försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket att

lämna ut uppgifter till övriga aktörer i

informationsutbytet på elektronisk väg och att dessa

aktörer skall ha direktåtkomst till informationen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Motioner

Moderaterna anför i kommittémotion 2000/01:K17 att,

även om det är positivt att den nya tekniken kan

användas för att rationalisera myndigheters

verksamhet, den tekniska utvecklingen också innebär

att det skapas nya vägar för staten att kontrollera

medborgarna. Enligt Moderaternas uppfattning måste

man med hänsyn till den personliga integriteten vara

restriktiv med att tillåta samkörning av olika

informationssystem. Regeringens förslag väcker

enligt Moderaterna frågor om skyddet för den

personliga integriteten.

Vad gäller frågan om det går att förena ett ökat

utbyte av information i elektronisk form med kraven

på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga

integriteten pekar Moderaterna på de synpunkter som

framförts av Datainspektionen och JO.

Datainspektionen anser att elektroniskt

informationsutbyte i de fall som det är fråga om här

bara kan accepteras under förutsättning att endast

det begränsade antal uppgifter som behövs för

handläggning av ärendet hos mottagaren omfattas av

överföringen. Både Datainspektionen och JO anser med

hänsyn till att uppgifter i många fall kommer att

inhämtas från andra än den enskilde att man bör

överväga om det inte bör införas föreskrifter om

kommunicering i ärenden om arbetslöshetsersättning.

Med hänsyn till den personliga integriteten anser

Moderaterna att det är av stor vikt att det är noga

reglerat i vilka fall kommunicering med den enskilde

bör göras. Moderaterna delar därför JO:s och

Datainspektionens bedömning att det bör övervägas om

det inte bör införas föreskrifter om kommunicering i

dessa fall (yrk. 1).

När det sedan gäller förslaget om att reglerna om

handlingsoffentlighet och sekretess skall bli

tillämpliga i ärenden om arbetslöshetsförsäkring

hänvisar Moderaterna till den kritik som framförts

av LO och som riktas mot att det genom

handlingsoffentlighet blir möjligt för vem som helst

att få uppgift om en person är medlem i en

arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att

denne är medlem i en facklig organisation. Det kan

ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med

Internationella arbetsorganisationens (ILO)

konventioner om förenings- och förhandlingsfrihet.

Moderaterna anser därför att det bör utredas

ytterligare om förslaget står i överensstämmelse med

konventionerna (yrk. 2).

Slutligen anser Moderaterna att förslaget om att

vissa uppgifter skall göras tillgängliga för

mottagaren genom direktåtkomst bör ändras. Enligt

Moderaterna bör de uppgifter som omfattas av

direktåtkomst begränsas till mindre

integritetskänsliga uppgifter. Moderaterna anser

också att hanteringen av integritetskänsliga

uppgifter bör regleras i lag och inte som

föreslagits i föreskrifter meddelade av regeringen

(yrk. 3).

Vänsterpartiet anser i kommittémotion 2000/01:K18

att det är positivt att informationsutbytet

förbättras mellan berörda ersättningssystem men

påpekar också att reformen innebär en betydande

förändring av arbetslöshetskassornas arbetsrutiner.

Partiet föreslår därför att lagändringarna

senareläggs till den

1 juli 2002.

Även Centerpartiet är i kommittémotion 2000/01:K19

positivt till ett ökat informationsutbyte. Partiet

påpekar emellertid att en ökad tillgång till

information kring personuppgifter kan leda till att

intrång görs i den personliga integriteten.

Elektroniskt informationsutbyte kan endast

accepteras om det är begränsat till uppgifter som

behövs för handläggningen av det ärende som omfattas

av överföringen. Enligt partiets uppfattning bör man

i dessa fall inte använda sig av s.k.

ramlagstiftning utan av en preciserad lagstiftning.

Partiet föreslår därför att regeringen ges i uppdrag

att återkomma med förslag på preciseringar i lag

avseende vilka slags uppgifter som skall vara

tillgängliga och för vilka yrkeskategorier inom

respektive myndighet som dessa skall vara

tillgängliga.

Utskottets ställningstagande

För att en handläggare hos en myndighet, allmän

försäkringskassa eller arbetslöshetskassa skall

kunna fatta beslut i ett ärende krävs ofta att

handläggaren får del av uppgifter från någon av de

andra myndigheterna eller kassorna. Behovet av

sådana uppgifter har successivt tvingat fram olika

informationsöverföringar. Ett problem som gäller

arbetslöshetskassorna är att de inte omfattas av

sekretesslagen. Det innebär att det inte går att

garantera sekretess för de uppgifter som överlämnas

dit. Detta har lett till att arbetslöshetskassorna

endast har en mycket begränsad tillgång till

information från de övriga aktörerna.

Enligt utskottets uppfattning är det därför

angeläget att det införs bestämmelser som möjliggör

ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter,

allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor.

En sådan reform innebär, som regeringen påpekar, att

en effektivare ärendehantering uppnås. Servicen för

den enskilde förbättras eftersom denne slipper att

själv ombesörja att utredningen blir fullständig och

att uppgifterna vid varje tidpunkt är aktuella.

Kontrollen blir också bättre och felaktiga

utbetalningar förebyggs.

Utskottet, som därför är positivt till regeringens

förslag, inser att ett utökat informationsutbyte kan

ses som ett hot mot den personliga integriteten.

Enligt utskottets uppfattning finns dock när det

gäller informationsutbyte mellan olika aktörer inom

de nu behandlande systemen ett mycket starkt allmänt

intresse av att införa regler som underlättar sådant

utbyte. Utskottet vill betona att sådana regler

måste utformas så att den personliga integriteten

skyddas så långt som möjligt. Den information som

kan bli föremål för överföring måste vara begränsad

till de uppgifter som beslutande myndighet eller

kassa kan behöva för att handlägga ärendet. Vilka

uppgifter som kan bli aktuella för

informationsöverföring måste tydligt framgå av

författning. Med hänsyn till de ofta förekommande

ändringarna i regelverken för de skilda

förmånsslagen instämmer utskottet i regeringens

uppfattning att vissa uppgifter kan anges i

förordning.

När det sedan gäller frågan om när bestämmelserna

bör träda i kraft vill utskottet påpeka att de

föreslagna förändringarna innebär betydande arbete

för arbetslöshetskassorna. Det kommer att krävas

förändringar av kassornas rutiner så att de

tillgodoser de nya krav som handlingsoffentligheten

och sekretessprövningen kräver. Bland annat måste de

olika systemen anpassas. Till detta kommer att

ändringarna medför omfattande utbildningsinsatser

för personalen. Som Vänsterpartiet påpekat i sin

motion skall dessa åtgärder vidtas samtidigt som det

löpande skall fungera, utan att servicen gentemot

försäkringstagarna försämras. Med den föreslagna

ikraftträdandetidpunkten är det en risk att kassorna

inte kommer att hinna genomföra de ovan angivna

åtgärderna på ett fullt tillförlitligt sätt.

Utskottet föreslår därför att bestämmelserna bör

träda i kraft tidigast sex månader efter riksdagens

beslut.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom

regeringens förslag och föreslår att propositionen

bifalls med den ändringen att bestämmelserna bör

träda i kraft tidigast sex månader efter riksdagens

beslut.

Stockholm den 23 oktober 2001

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Hans Andersson (v), Margareta

Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Björn Kaaling

(s), Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m),

Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Maria

Larsson (kd), Henrik Westman (m), Barbro Feltzing

(mp), Elver Jonsson (fp), Anders Karlsson (s), Anna

Kinberg (m), Cinnika Beiming (s) och Carlinge

Wisberg (v).

Avvikande meningar

1. Föreskrifter om kommunicering

m.m. (m)

av Mikael Odenberg, Patrik Norinder, Henrik Westman

och Anna Kinberg

(alla m).

Ställningstagande

Även om vi instämmer i regeringens uppfattning att

det är positivt att den nya tekniken kan användas

för att rationalisera myndigheters verksamhet,

innebär den tekniska utvecklingen också att det

skapas nya vägar för staten att kontrollera

medborgarna. Utvecklingen går i den riktningen i små

steg som var för sig förefaller oskyldiga.

Sammantagna innebär de dock ett växande hot mot den

enskildes integritet. Med hänsyn till den personliga

integriteten är vår ståndpunkt att man bör vara

restriktiv med att tillåta samkörning av olika

informationssystem.

Enligt vår uppfattning väcker regeringens förslag

en rad frågor vad gäller skyddet för den personliga

integriteten.

Regeringen uppger att ett ökat utbyte av

information i elektronisk form går att förena med

kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den

personliga integriteten. Uttalanden av vissa

remissinstanser tyder emellertid på att det inte är

säkert att så är fallet. Bland annat har

Datainspektionen framhållit att man vid bedömningen

av huruvida informationsutbyte i elektronisk form

mellan här aktuella aktörer är acceptabelt bör

beakta att behovet av informationsutbytet tycks vara

en konsekvens av hur de aktuella förmånssystemen är

utformade. Mot den bakgrunden anser Datainspektionen

att elektroniskt informationsutbyte mellan

ifrågavarande aktörer bara kan accepteras under

förutsättning att endast det begränsade antal

uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet

hos mottagaren omfattas av överföringen.

Både Datainspektionen och JO anser att det bör

övervägas om det inte bör införas föreskrifter om

kommunicering i ärenden om arbetslöshetsersättning

med hänsyn till att uppgifter i många fall kommer

att inhämtas av arbetslöshetskassan från andra än

den enskilde. När det gäller behandling av person-

uppgifter anser vi att det är av stor vikt för

skyddet av den personliga integriteten att det i

sådan verksamhet är noga reglerat i vilka fall

kommunicering med den enskilde bör göras. Vi delar

därför Datainspektionens och JO:s bedömning och

anser att det bör övervägas om det bör införas

föreskrifter om kommunicering i dessa fall.

Regeringen har också föreslagit att reglerna om

handlingsoffentlighet och sekretess skall bli

tillämpliga i ärenden om arbetslöshetsersättning. LO

har i detta hänseende framfört att det vore

synnerligen olyckligt om det genom

handlingsoffentlighet blev möjligt för vem som helst

att få uppgifter om en person är medlem i en

arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att

denna är medlem i en facklig organisation. Det kan

ifrågasättas om en sådan ordning skulle vara

förenlig med Internationella arbetsorganisationens

(ILO) konventioner om förenings- och

förhandlingsrätt. Vi anser därför att det bör

utredas ytterligare om regeringens förslag står i

överensstämmelse med konventionerna.

Slutligen anser vi att regeringens förslag att

länsarbetsnämnderna, Riksförsäkringsverket och de

allmänna försäkringskassorna skall ges möjlighet att

lämna ut uppgifter till övriga aktörer i elektronisk

form och att dessa aktörer skall ha s.k.

direktåtkomst till uppgifterna väcker frågan om

detta är acceptabelt med hänsyn till skyddet för den

personliga integriteten. Datainspektionen har anfört

att det kan vara acceptabelt med hänsyn till den

personliga integriteten att uppgifterna görs

tillgängliga för mottagaren genom direktåtkomst

under förutsättning att informationsöverföringen

begränsas till mindre integritetskänsliga uppgifter.

Av propositionen framgår att regeringen anser att

direktåtkomst endast skall få förekomma för det

ändamål som uppställts för behandling av

personuppgifter i utlämnarens verksamhet. Regeringen

kommer att meddela föreskrifter om vilka uppgifter

direktåtkomsten skall få omfatta.

Vi delar uppfattningen att det kan vara nödvändigt

att vissa uppgifter görs tillgängliga för mottagaren

genom direktåtkomst, men att det som omfattas av

direktåtkomsten bör begränsas till mindre

integritetskänsliga uppgifter. När det rör sig om

hantering av integritetskänsliga personuppgifter

anser vi att sådan reglering skall göras i lag och

inte som föreslagits i föreskrifter meddelade av

regeringen.

Med hänsyn till det anförda anser vi att

motion 2000/01:K17 yrkandena

1-3 bör tillstyrkas.

2. Preciserad lagstiftning (c och

fp)

av Margareta Andersson (c) och Elver Jonsson (fp).

Ställningstagande

Vi delar regeringens uppfattning att ett ökat utbyte

av information mellan arbetslöshetsförsäkringen,

socialförsäkringen och studiestödet bör komma till

stånd. Genom ett ökat informationsutbyte kan den

enskilde erbjudas en bättre service samtidigt som

risken för att välfärdssystemet skall undergrävas av

fusk och överutnyttjande minskar. Vi vill samtidigt

peka på att en ökad tillgång till information kring

personuppgifter kan leda till att intrång görs i den

personliga integriteten. Enligt vår uppfattning kan

ett elektroniskt informationsutbyte endast

accepteras om det är begränsat till uppgifter som

behövs för handläggningen av det ärende som omfattas

av överföringen. Däremot har vi principiella

invändningar mot att man använder sig av s.k.

ramlagstiftning i frågor som rör den personliga

integriteten. Enligt vår uppfattning bör man i dessa

fall använda sig av en preciserad lagstiftning.

Vi anser därför att regeringen bör ges i uppdrag

att återkomma till riksdagen med förslag på

preciseringar av lagen avseende vilka slags

uppgifter som skall vara tillgängliga och för vilka

yrkeskategorier inom respektive myndighet som dessa

skall vara tillgängliga.

Med hänsyn till det anförda anser vi att motion

2000/01:K19 bör tillstyrkas.