Bet. 2001/02:KU32

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU32

Myndigheten Regeringskansliet

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers

förslag med anledning av den granskning som

revisorerna gjort av myndigheten Regeringskansliet.

Revisorerna föreslår tillkännagivanden för

regeringen om att den bör påbörja en utvärdering av

resultaten av sammanslagningen till en myndighet, se

över frågor kring förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen samt lämna

resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive

en redovisning av utvecklingsarbetet och

kompetensförsörjningen. I betänkandet behandlas

vidare två motioner som väckts med anledning av

förslaget.

Utskottet tillstyrker Riksdagens revisorers

förslag och avstyrker motionerna.

Ett särskilt yttrande (m, kd, c) finns i

betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utvärdering av Regeringskansliets

sammanslagning till en myndighet

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om en

utvärdering av Regeringskansliets sammanslagning

till en myndighet. Därmed bifaller riksdagen

förslag 2001/02:RR15 yrkande 1 och avslår motion

2001/02:K83 yrkande 1.

2. Uppgifter för regeringen och

Regeringskansliet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K83 yrkande

4 och 2001/02:K84.

3. Förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om en

översyn av förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen. Därmed

bifaller riksdagen förslag 2001/02:RR15 yrkande 2

och avslår motion 2001/02:K83 yrkande 2.

4. Redovisning till riksdagen

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om

resultatredovisning till riksdagen för

Regeringskansliet. Därmed bifaller riksdagen förslag

2001/02:RR15 yrkande 3 och avslår motion 2001/02:K83

yrkande 3.

Stockholm den 30 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats

Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kerstin Kristiansson

Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson

(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius

(m), Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c).

2001/02

KU32

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört

en övergripande granskning av Regeringskansliets

sammanslagning till en myndighet. Resultatet av

granskningen presenterades i rapporten

Regeringskansliet – En myndighet, tio departement

eller hundra enheter? (rapport 2001/02:4).

Rapporten, som bl.a. består av intervjuer med

företrädare för departement och offentliga

utredningar, har remissbehandlats.

Revisorerna har härefter överlämnat rapporten

tillsammans med sitt förslag Myndigheten

Regeringskansliet (förslag 2001/02:RR15) till

riksdagen.

Två motioner har väckts med anledning av

förslaget.

Förslagen till riksdagsbeslut i revisorernas förslag

och i motionerna återges i bilaga.

Bakgrund

Den 1 januari 1997 omorganiserades Regeringskansliet

till en myndighet. Efter ändringar i

departementsindelningen består Regeringskansliet i

dag av Statsrådsberedningen och tio departement samt

av förvaltningsavdelningen. Departementsindelningen

fastställs i förordningen (1996:1515) med

instruktion för Regeringskansliet.

Skälet till omorganisationen uppgavs i

budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1

utgiftsområde 1) vara att det var nödvändigt att

anpassa Regeringskansliets organisation och

arbetsformer till de stora krav som ställs på

statsförvaltningens högsta ledning, inte minst mot

bakgrund av den ökade internationaliseringen och de

pågående stora omställningarna inom den offentliga

sektorn. Regeringen ansåg att regeringsformens krav

på en indelning av Regeringskansliet i departement

kunde tillgodoses inom ramen för konstruktionen

samtidigt som ökad flexibilitet skulle vinnas.

Konstitutionsutskottet har i sin granskning av

statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas

handläggning granskat Regeringskansliet som

myndighet (se bet. 1998/99:KU10, 1999/2000:KU10,

2001/01:KU10 och 2001/02: KU10). I granskningen av

Regeringskansliet 1999/2000 noterade utskottet att

det efter tre års uppföljning inte varit möjligt att

få fram en samlad bild av effekterna av 1997 års

reform genom vilken Regeringskansliet blev en

myndighet. Vid granskningen 2000/01 konstaterade

utskottet att den förhoppning som utskottet uttryckt

om att Regeringskansliet borde kunna tillhandahålla

en samlad bild av effekterna av 1997 års reform inte

hade infriats. Vid den senaste behandlingen

hänvisade utskottet till den rapport som Riksdagens

revisorer presenterat och som var föremål för

remissbehandling samt till att revisorernas slutliga

ställningstagande till rapporten och förslag till

riksdagen borde avvaktas. Utskottet avsåg att nästa

riksmöte fortsätta sin granskning av

Regeringskansliet som myndighet.

Förslagets huvudsakliga innehåll

Revisorerna föreslår tillkännagivanden för

regeringen om att regeringen bör påbörja en

utvärdering av resultaten av sammanslagningen till

en myndighet, se över frågor kring

förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen samt lämna

resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive

en redovisning av utvecklingsarbetet och

kompetensförsörjningen.

Bestämmelser om regeringsarbetet,

tidigare utskottsbehandling och

bakgrund till revisorernas förslag

Bestämmelser om regeringsarbetet

Regeringsformen innehåller vissa bestämmelser om

regeringen och regeringsarbetet. Enligt 7 kap. 1 §

regeringsformen skall det för beredning av

regeringsärenden finnas ett regeringskansli. I detta

ingår departement för skilda verksamhetsgrenar.

Regeringen fördelar ärendena mellan departementen,

och statsministern utser bland statsråden chefer för

departementen.

Närmare bestämmelser om arbetet i

Regeringskansliet och departementen finns i

förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet.

Utskottets tidigare uttalanden

Utskottet har i ett tidigare betänkande (bet.

1996/97:KU1) erinrat om att de nämnda bestämmelserna

i regeringsformen avser att ge statsministern och

regeringen en mycket vidsträckt möjlighet att

bestämma regeringens sammansättning och formerna för

fördelningen av uppgifterna inom regeringskretsen.

Av förarbetena till regeringsformen framgår att det

inte ansetts motiverat att i regeringsformen eller

annan lag ange ramar för antalet statsråd eller

antalet departement. I den proposition genom vilken

förslaget till ny regeringsform lades fram för

riksdagen anförde föredragande statsrådet emellertid

att han ansåg det självklart att riksdagen skulle

vara tillförsäkrad ett inflytande i dessa frågor.

Detta ansågs uppnås på ett tillfredsställande sätt

genom reglerna för riksdagens anslagsmakt (prop.

1973:90 s. 181).

I det nämnda betänkandet (bet. 1996/97:KU1)

erinrade utskottet vidare om att riksdagen sedan

budgetåret 1994/95 anvisat medel för hela

Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet i form

av ett samlat anslag. Denna ordning hade vid sin

tillkomst ansetts stämma väl överens med den syn på

regeringens rätt att bestämma över sin egen

organisation som kommit till uttryck i

regeringsformen. Utskottet ansåg att de skäl som

regeringen anförde för den nya organisationen av

Regeringskansliet som en myndighet låg i linje med

detta synsätt.

I granskningsbetänkande 1998/99:KU10 erinrade

utskottet om att det redan inför genomförandet av

reformen genom vilken Regeringskansliet blev en

myndighet intresserat sig för reformen och dess

genomförande samt att ett skäl till utskottets

intresse för Regeringskansliets fortsatta utveckling

var att riksdagen med den ordning för

anslagstilldelningen som numera råder inte har något

direkt inflytande över Regeringskansliets

organisation och verksamhet. Utskottet uttalade att

det är viktigt att Regeringskansliet fungerar väl

oavsett vilken den sittande regeringen är och att

det därför fanns anledning för utskottet att följa

Regeringskansliets verksamhet även framgent.

Utskottet fann vid det årets granskning att någon

analys eller allmän bedömning av vad reformen

dittills resulterat i inte hade lämnats. Utskottet

utgick från att det skulle bli möjligt för

Regeringskansliet att senare lämna en mera

preciserad redovisning till utskottet.

Vid det följande riksmötets granskning (bet.

1999/2000:KU10) fann utskottet emellertid att det

inte varit möjligt för utskottet att efter tre års

uppföljning få fram en samlad bild av effekterna av

1997 års reform, och utskottet ansåg att

Regeringskansliet vid nästa års granskning borde

kunna tillhandahålla en sådan samlad bild som

utskottet efterlyste. Utskottet redovisade att det i

frågan om Regeringskansliets resultatrapportering i

grunden fanns två skilda uppfattningar: dels

utskottets uppfattning, som baserades på Riksdagens

revisorers uppfattning att Regeringskansliet bör

kunna lämna resultatredovisning som andra

myndigheter, dels regeringens uppfattning enligt

vilken Regeringskansliet inte bör ha en sådan

skyldighet. Denna uppfattning kommer till uttryck i

45 § förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet. Utskottet – som tidigare nöjt sig

med beskedet att man inom Regeringskansliet arbetade

med att utveckla ett system för resultatinformation

och emotsett en redovisning av en sådan information

vid ett senare tillfälle och som inte fann skäl att

frångå sin tidigare redovisade uppfattning om

behovet av redovisning av resultat också från

Regeringskansliet – ansåg att frågan borde bli

föremål för en mera utförlig, principiell analys vid

följande års granskning.

Vid granskningen därpå följande riksmöte (bet.

2000/01:KU10) konstaterade utskottet att den

förhoppning om att Regeringskansliet borde kunna

tillhandahålla en samlad bild av effekterna av 1997

års reform som utskottet givit uttryck för inte

kunnat infrias. I svar på frågor av utskottet

lämnades visserligen uppgifter om att samverkan

mellan departementen främjats på vissa områden och

att vissa effektivitetsvinster gjorts, men viktigare

var att Regeringskansliet ansåg att det knappast var

möjligt att jämföra prestationerna nu och då, dvs.

före den 1 januari 1997. Utskottet insåg

svårigheterna med detta men ansåg ändå att tydligare

svar kunnat ges. En utomstående utredare hade lämnat

rapporten Vad kostar det att regera? En studie av

Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden

(Ds 2000:27). Utskottet konstaterade att frågan om

Regeringskansliets resultatredovisning inte förts

framåt, trots att den nämnda rapporten gav goda

möjligheter till en sådan mera utförlig principiell

analys som utskottet efterlyst i samband med

föregående års granskning.

Utskottet avvaktade resultatet av dels den

aviserade redovisningen av Regeringskansliets

dimensionering i vårpropositionen med anledning av

den nämnda rapporten, dels den studie som Riksdagens

revisorer skulle komma att genomföra på områden som

utskottet uppmärksammat i sin hittillsvarande

granskning. Utskottet avsåg att följande år mot den

angivna bakgrunden fortsätta sin granskning av

Regeringskansliet som myndighet.

Vid granskningen under innevarande riksmöte (bet.

2001/02:KU10) hänvisade utskottet till Riksdagens

revisorers aviserade förslag till riksdagen och

förklarade att utskottet avsåg att fortsätta sin

granskning av Regeringskansliet som myndighet under

nästa riksmöte.

Utskottet redovisade att den utomstående utredaren

i rapporten Vad kostar det att regera? dragit

slutsatsen att Regeringskansliet med nuvarande

arbetsuppgifter var underfinansierat och att

regeringen mot bakgrund av detta i 2001 års

ekonomiska vårproposition föreslagit en ökning av

anslaget till Regeringskansliet med 160 miljoner

kronor för år 2002, ytterligare 80 miljoner kronor

för år 2003 samt ytterligare 100 miljoner kronor för

år 2004. Riksdagen biföll förslaget.

Utskottet redovisade vidare att regeringen i

budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1

utgiftsområde 1) under rubriken Regeringskansliets

verksamhet beskrivit bl.a. genomförda och pågående

förändringar i Regeringskansliets organisation och

verksamhet. Beträffande 1997 års omorganisation av

Regeringskansliet anförde regeringen att ett syfte

med sammanslagningen var att effektivisera

Regeringskansliets arbete, inte minst på den

administrativa sidan. Det interna utvecklingsarbetet

behövde effektiviseras. Sammanslagningen skedde

enligt regeringen också mot bakgrund av att

Regeringskansliet ansågs vara sektoriserat och att

sektorsövergripande politiska prioriteringar hade

svårt att få fäste. Ett annat skäl till

sammanslagningen var enligt regeringen att den

dåvarande organisationen formades när de

internationella aspekterna inte var tillnärmelsevis

lika starka som nu. – Enligt regeringen var

uppgiften att effektivisera, samordna och utveckla

Regeringskansliet en komplicerad uppgift som kräver

långsiktighet, uthållighet och målmedvetenhet. För

att lyckas måste förändringsarbetet enligt

regeringen präglas av en helhetssyn och ett

gemensamt agerande, och utvecklingsarbetet måste

pågå fortlöpande. I propositionen anförde regeringen

också att dimensioneringen av Regeringskansliet

kontinuerligt behöver ses över och att det därtill

ständigt måste prövas om arbetet i Regeringskansliet

utförs på ett tillräckligt effektivt sätt och om

Regeringskansliets resursanvändning är optimal.

Pågående projekt inom Regeringskansliet

Som nämns i Riksdagens revisorers rapport och

förslag har regeringen den 21 september 2001

beslutat genomföra ett projekt för effektivisering

och rationalisering av Regeringskansliet

(SB2001/8259). Arbetet leds av en styrgrupp under

ledning av statsministerns statssekreterare.

Projektet skall avslutas med en rapport till

regeringen senast i oktober 2002.

I uppdragsbeskrivningen anges att

Regeringskansliets verksamhet skall präglas av hög

kostnadseffektivitet samt att ett effektivare

utnyttjande av Regeringskansliets resurser skapar

utrymme för att tillgodose behovet av ökade resurser

för kärnverksamheten och för att i framtiden kunna

möta krav på nya insatser utan att

Regeringskansliets samlade resursbehov behöver öka i

den takt som skett under 1990-talet.

De åtgärder som föreslås för effektivisering och

rationalisering av Regeringskansliet skall åtföljas

av en kostnads- och nyttoanalys som belyser

förväntade effekter av åtgärderna

vinsterna och besparingarna av åtgärderna och

var i organisationen dessa uppstår

konsekvenserna för styrning och ledning

konsekvenserna för verksamheten och

organisationen

personalmässiga konsekvenser, inklusive

konsekvenserna för arbetsbelastning och

arbetsmiljö

hur åtgärderna skall genomföras

kostnaderna för genomförandet.

En plan för uppföljning och utvärdering av de

föreslagna åtgärderna skall också föreslås.

I uppdraget ingår att se över och

analysera arbets- och

ansvarsfördelningen mellan

Regeringskansliet och myndigheterna

och föreslå eventuella förändringar

samt att pröva fördelningen och

dimensioneringen av olika delar av

Regeringskansliets verksamhet.

Utvärdering av Regeringskansliets

sammanslagning till en myndighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen – som

Riksdagens revisorer föreslagit – ger

regeringen till känna att en utvärdering av

resultaten av Regeringskansliets

sammanslagning till en myndighet behövs och

bör påbörjas snarast. Utskottet avstyrker

motionsyrkanden i ämnet.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att regeringen snarast

möjligt skall påbörja en utvärdering av resultaten

av sammanslagningen till en myndighet.

Revisorerna understryker vikten av en situations-

och verksamhetsanpassning av styrformer,

verksamhetsplanering och utvecklingsarbete i

Regeringskansliet. Vissa funktioner, t.ex.

arbetsgivarrollen, ekonomisk redovisning och kunskap

samt samordning i samband med upphandling av

konsulter, kan enligt revisorerna behöva stärkas,

vilket dock inte nödvändigtvis innebär en

centralisering i alla delar. Enligt revisorerna

finns här många avvägningsfrågor av stor betydelse

för Regeringskansliets framtida funktion som ett

effektivt instrument för regeringen.

Revisorerna anser att tillräcklig tid har

förflutit sedan sammanslagningen för att man nu

skall kunna göra en ordentlig utvärdering av

resultatet och styrsystemen. De hänvisar till att

regeringen den 21 september 2001 (SB2001/8259) har

tillsatt en utredning om effektivisering och

rationalisering av Regeringskansliet. Därutöver

behövs enligt revisorerna en utvärdering av

resultaten av sammanslagningen, och en sådan bör

påbörjas snarast möjligt.

Revisorerna påpekar att i den rapport som ligger

till grund för revisorernas förslag inriktningen och

metodiken begränsades till motiven bakom

sammanslagningen. Regeringskansliet sågs som i

princip en statlig förvaltningsmyndighet, där fokus

låg på de förvaltningsmässiga motiven bakom

sammanslagningen. Granskningen i rapporten utgick

från det mål som regeringen slagit fast för

myndigheten, nämligen att Regeringskansliet skall

vara ett effektivt och kompetent instrument för

regeringen i dess uppgift att styra riket och

förverkliga sin politik.

Revisorerna framhåller i förslaget att vissa av de

problem som beskrivs i beslutsunderlaget inte är

klart definierade eller kvantifierade, dvs. det

finns begränsat med information om utgångsläget.

Inom ramen för granskningen har sådan information

enligt revisorerna inte heller gått att uppbringa.

En annan komplikation är att förutsättningarna för

departementens arbete i stor utsträckning även

påverkas av andra faktorer än det förändrings- och

förnyelsearbete som bedrivits sedan år 1997.

Sammantaget finns enligt revisorerna inget material

framtaget av Regeringskansliet som kan ge underlag

för att göra en jämförelse mellan före och efter

sammanslagningen, och det har inte heller varit

möjligt för revisorerna att ”återskapa” sådana

underlag. Därigenom är det enligt revisorerna svårt

att i kvantitativa termer beskriva hur situationen i

Regeringskansliet hade sett ut i dag om

sammanslagningen inte ägt rum – ett kontrafaktiskt

referensalternativ. Slutsatsen i rapporten är att

detta gör kvantifierade undersökningar av

målsättningarna för sammanslagningen mindre

intressanta, eftersom det inte går att säga om

resultatet är bra eller dåligt. I stället har

revisorerna valt en kvalitativ ansats för sin

granskning:

genom att kartlägga verksamheter i

Regeringskansliet synliggöra arbetsprocesserna

i myndigheten,

genom att undersöka hur dessa arbetsprocesser

utförs skapa sig en uppfattning om huruvida

Regeringskansliet lever upp till sitt

övergripande mål att vara ett effektivt och

kompetent instrument åt regeringen, t.ex.

samordning inom och mellan departement,

genom att jämföra detta med innehållet i

Regeringskansliets förändrings- och

förnyelsearbete göra en bedömning av huruvida

detta arbete varit framgångsrikt eller ej i

relation till regeringens egna syften med

sammanslagningen.

Revisorerna hänvisar också till att i rapporten

betonats kompetensfrågornas vikt och deras samband

med dimensioneringen av Regeringskansliet samt till

att regeringen har berört denna problemställning i

uppdragsbeskrivningen till den av regeringen

tillsatta, nämnda utredningen. Där anges bl.a. att

ett effektivare utnyttjande av Regeringskansliets

resurser bör ske utan att Regeringskansliets samlade

resurser behöver öka i den takt som skett under

1990-talet.

Revisorerna bedömer att kompetensfrågorna är av

avgörande betydelse för att Regeringskansliet skall

kunna möta de ökande kraven på flexibilitet och

effektivitet.

Motioner

I motion K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande

1 begärs att regeringen låter påbörja en utvärdering

av resultaten av sammanslagningen utgående från de

förutsättningar och restriktioner som anges i

motionen. Motionärerna anför att förändringar i form

av departementssammanslagningar eller uppdelningar

kan vara ett naturligt sätt att vid regeringsskiften

eller ombildningar tillgodose regeringens behov av

att genomföra sin politik på bästa sätt. Detta

innebär att både den tid och genomförandeprocess som

kan vara naturliga när en myndighet ombildas inte är

tillämpliga på Regeringskansliet. Enheterna är

kärnan i Regeringskansliets administrativa struktur,

vilket innebär att förändringarna inte har någon

avgörande betydelse så länge den grundläggande

enhetsstrukturen består, om än i nya

departementskonstellationer. Utvärderingen bör

enligt motionärerna kunna utföras av extern

expertis.

I samma motion yrkande 4 begärs ett

tillkännagivande för regeringen om behovet av att

hålla åtskillnad mellan regeringens arbete med

politiskt planerings- och beslutsarbete samt

myndigheternas verkställande uppgifter.

Regeringskansliet får enligt motionärerna inte

förvandlas till att fungera också som en ordinär

statlig myndighet. Den personalökning med 20–25 %

som skett under den sittande socialdemokratiska

regeringen är enligt motionärerna delvis en följd av

att regeringen börjat uppträda som en verkställande

myndighet. De särskilda medel till regeringens

förfogande som regeringen disponerar och fördelar

har kritiserats av Riksdagens revisorer i annat

sammanhang, och motionärerna anser att medlen i hög

grad har fungerat som gåvor som regeringsledamöterna

kunnat strö ut vid besök i olika delar av landet.

I motion K84 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförs om principerna för

dimensioneringen av myndigheten Regeringskansliet.

Regeringen har enligt motionärerna sedan 1997 haft

problem med att tydligt visa vilken den optimala

dimensioneringen av Regeringskansliet är. Anslagen

till området har ökat mycket kraftigt, anför

motionärerna, och ordförandeskapet i EU kan inte

utgöra enda förklaringen till den totala

resursökningen. Motionärerna hänvisar till att

regeringen själv har anfört att dimensioneringen av

Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över och

att det därtill ständigt måste prövas om arbetet i

Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt

effektivt sätt. Enligt motionärerna är det viktigt

att redovisa produktivitet och resultat i

förhållande till de stora anslagsposterna, vilket

inte regeringen lyckats göra på ett

tillfredsställande sätt. Motionärerna lyfter fram

ett remissvar som påtalar det unika svenska systemet

med små departement som främst fungerar som

sekretariat till ministrarna. Mot den bakgrunden

verkar enligt motionärerna Regeringskansliets

bemanning med 4 000 personer vara mycket.

Personalstorlekens utveckling

I Riksdagens revisorers rapport påpekas att bland

motiven bakom sammanslagningen av departementen år

1997 fanns en önskan om att kunna se över

Regeringskansliets totala kompetensförsörjning och

att samordningsmöjligheter skulle utnyttjas.

Revisorerna påpekar i rapporten att

Regeringskansliet totalt sett utökat sin personal

med ungefär 600 personer mellan åren 1996 och 2000,

från ca 3 900 personer till ca 4 500. I genomsnitt

ökade Regeringskansliet med mellan 100 och 150

personer om året under denna period, vilket

motsvarar en ökning med ca 3 % per år.

Under en följd av år har konstitutionsutskottet i

sina granskningsbetänkanden redogjort för

personalutvecklingen i Regeringskansliet. Av

utskottets senaste granskning (bet. 2001/02:KU10)

framgår att antalet tjänstgörande i

Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet den 31

oktober 2001 var 2 550. Ökningen av antalet

anställda, som 1974 hade varit 1 250, hade sedan

1990 utvecklat sig på följande sätt:

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

År Antal

------------------------------------------------------

1990 1 786

------------------------------------------------------

1991 1 803

------------------------------------------------------

1992 1 720

------------------------------------------------------

1993 1 849

------------------------------------------------------

1994 1 846

------------------------------------------------------

1996 2 157

------------------------------------------------------

1997 2 233

------------------------------------------------------

1999 2 307

------------------------------------------------------

2000 2 435

------------------------------------------------------

2001 2 550

------------------------------------------------------

Utskottet konstaterade att Regeringskansliets

sammanlagda antal tjänstgörande fortsatt att öka

även under år 2001. En del av förklaringen till

detta kunde enligt utskottet vara att

arbetsuppgifterna blivit fler. Utskottet ansåg att

antalet tjänstgörande inte kunde eller borde vara

statiskt men såg med uppmärksamhet på den fortgående

ökningen. Organisationen borde enligt utskottet

kunna anpassas till arbetsuppgifterna på andra sätt

än att antalet tjänstgörande ständigt ökar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare granskning, som framgår

ovan, efterlyst en utvärdering från

Regeringskansliets sida av den genomförda

sammanslagningen av Regeringskansliet till en

myndighet. Riksdagens revisorer har nu gjort en

granskning i samma ämne och också funnit att

tillräcklig tid har förflutit sedan sammanslagningen

för att en ordentlig utvärdering av resultaten och

styrsystemen skall kunna göras. Utskottet delar

revisorernas bedömning att en utvärdering av

resultaten av sammanslagningen behövs och bör

påbörjas snarast. Regeringen bör se till att en

sådan utvärdering – där hänsyn får tas till att

förutsättningarna för departementens arbete i stor

utsträckning även påverkas av andra faktorer än

förändrings- och förnyelsearbetet sedan år 1997 –

kommer till stånd och redovisa resultatet och sina

slutsatser av den för riksdagen.

En utvärdering begärs även i motion K83 (fp)

yrkande 1. Utskottet utgår från att vid behov extern

expertis anlitas vid utvärderingen och att

enheternas roll som kärnan i Regeringskansliets

administrativa struktur beaktas. Utskottet anser

därmed att motionsyrkandet är tillgodosett genom vad

utskottet anfört och avstyrker det.

I samma motion tas också upp frågan om

förhållandet mellan Regeringskansliet och

myndigheterna, särskilt såvitt avser fördelningen av

medel till regeringens förfogande. Utskottet vill i

denna fråga hänvisa till att utskottet i betänkande

2001/02:KU5 tagit ställning till ett förslag från

Riksdagens revisorer angående anslag som regeringen

disponerar och fördelar. Utskottet ställde sig då

bakom revisorernas förslag om tillkännagivanden för

regeringen som sammanfattningsvis gällde vad

revisorerna anfört om regeringen som

bidragsfördelare samt om bättre beslutsunderlag och

en utökad resultatrapportering, förbättrad

bidragshantering, skärpta krav på redovisning och

revision och en samlad översyn av föreskrifter m.m.

Resultatet av översynen borde redovisas för

riksdagen senast i samband med budgetpropositionen

för år 2003. Riksdagen följde utskottets förslag,

och tillkännagivandena gjordes i november 2001. Med

hänvisning till detta avstyrkte utskottet i sitt

nyligen avgivna betänkande 2001/02:KU26

Östersjömiljarderna motionsyrkanden liknande det nu

aktuella. Utskottet avstyrker därmed också motion

K83 (fp) yrkande 4.

I den utvärdering som utskottet i likhet med

Riksdagens revisorer nu förordar bör även

principerna för Regeringskansliets dimensionering

komma att belysas. Som påpekas i motion K84 (kd) har

regeringen själv anfört att dimensioneringen av

Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över och

att det därtill ständigt måste prövas om arbetet i

Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt

effektivt sätt. Utskottet anser inte att något

tillkännagivande behövs med anledning av motionen.

Förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen – som

Riksdagens revisorer föreslagit – ger

regeringen till känna att frågorna om

förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen bör ses

över. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande

om att ett eventuellt behov av en opolitisk

förvaltningschef i departementen inte skall

kunna ingå i översynen.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att regeringen skall se

över frågor kring förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen.

Revisorerna erinrar om att regeringen själv inom

vida ramar bestämmer formerna för sitt arbete,

vilket även omfattar Regeringskansliets organisation

och uppgifter. Den genomförda granskningen

aktualiserar dock enligt revisorerna

frågeställningar som är av stor betydelse för

Regeringskansliets effektivitet. Frågor om

förvaltningsavdelningens roll, statssekreterarens

funktion och eventuella behov av opolitiska

chefstjänstemän på departementen ser revisorerna som

sådana frågeställningar. De bör enligt revisorerna

behandlas av regeringen i samband med behandlingen

av regeringens egen utredning om effektivitet och

rationalisering av Regeringskansliet och i samband

med den av revisorerna föreslagna utvärderingen av

sammanslagningen till en myndighet.

Motion

I motion K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande

2 föreslås att riksdagen avslår förslaget att pröva

införande av förvaltningschefer i varje departement.

Motionärerna anser att en sådan förändring skulle

göra Regeringskansliet mera likt en vanlig myndighet

och försvåra för en regering att snabbt genomföra

sin politik.

Utskottets ställningstagande

Som även Riksdagens revisorer påpekat bestämmer

regeringen själv inom vida ramar formerna för sitt

arbete, vilket även omfattar Regeringskansliets

organisation och uppgifter. Som utskottet tidigare

framhållit är det emellertid viktigt att

Regeringskansliet fungerar väl oavsett vilken den

sittande regeringen är, och riksdagen har inte minst

av det skälet anledning att följa och ha möjlighet

att anlägga synpunkter på ledningsfunktionerna inom

Regeringskansliet.

Regeringen har, som också nämns i revisorernas

förslag, beslutat ett projekt för effektivisering

och rationalisering av Regeringskansliet. I detta

projekt bör enligt utskottets uppfattning en sådan

översyn av förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen som revisorerna

föreslår kunna passa in. Utskottet föreslår att

riksdagen ger regeringen till känna som sin mening

att regeringen bör se över frågor kring

förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen samt redovisa

resultatet av sin översyn för riksdagen.

Utskottet vill inte från början utesluta

möjligheten att i en sådan översyn även ta med

frågan om ett eventuellt behov av opolitiska

förvaltningschefer utöver de opolitiska

chefstjänstemän som nu finns. Utskottet avstyrker

således motion K83 (fp) yrkande 2.

Redovisning till riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen – som

Riksdagens revisorer föreslagit – ger

regeringen till känna att regeringen skall

lämna resultatredovisning för

Regeringskansliet inklusive en redovisning av

utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen

i Regeringskansliet. Utskottet anser att ett

motionsyrkande om detta är tillgodosett och

avstyrker yrkandet.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att regeringen skall lämna

resultatredovisning till riksdagen för

Regeringskansliet inklusive en redovisning av

utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen i

Regeringskansliet.

Revisorerna betonar vikten av att

Regeringskansliet är ett föredöme för andra

myndigheter och anser att Regeringskansliet skall

lämna resultatredovisning som i princip andra

myndigheter. De hänvisar till att riksdagen i

samband med behandlingen av deras förslag om anslag

som regeringen disponerar och fördelar (förslag

2000/01:RR14, bet. 2001/02:KU5, rskr. 2001/02:39–41)

uttalat att samma krav bör ställas på regeringen när

den hanterar bidragsmedel som på varje annan statlig

myndighet. Revisorerna anser nu att kraven på

resultatredovisning m.m. bör utvidgas till att även

omfatta kärnverksamheten i Regeringskansliet.

Redovisningen bör innehålla rapportering om

utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen.

Motion

I motion K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande

3 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen

lämnar resultatredovisning för Regeringskansliet

inklusive en redovisning av utvecklingsarbetet och

kompetensförsörjningen.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts ovan har utskottet i ett

granskningsbetänkande (bet. 1999/2000:KU10)

redovisat att när det gäller frågan om

Regeringskansliets resultatrapportering i grunden

finns två skilda uppfattningar: dels utskottets

uppfattning, som baseras på Riksdagens revisorers

uppfattning att Regeringskansliet bör kunna lämna

resultatredovisning som andra myndigheter, dels

regeringens uppfattning enligt vilken

Regeringskansliet inte bör ha en sådan skyldighet.

Utskottet ansåg att frågan borde bli föremål för en

mera utförlig, principiell analys vid följande års

granskning.

Utskottet konstaterar att Riksdagens revisorer i

sin rapport gjort en genomgång av behovet av

resultatredovisning för Regeringskansliet. Utskottet

delar revisorernas bedömning, bl.a. av vikten av att

Regeringskansliet är ett föredöme för andra

myndigheter, och föreslår att riksdagen skall ge

regeringen som sin mening till känna att regeringen

till riksdagen skall lämna en resultatredovisning

för Regeringskansliet inklusive en redovisning av

utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen i

Regeringskansliet.

Genom detta tillkännagivande tillgodoses även

motion K83 (fp) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Uppgifter för regeringen och Regeringskansliet

(punkt 2)

av Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Inger René

(m), Lars Hjertén (m), Björn von der Esch (kd), Nils

Fredrik Aurelius (m) och Åsa Torstensson (c).

Som anförs i motion K84 har regeringen själv

framhållit att dimensioneringen av Regeringskansliet

behöver ses över kontinuerligt och att det ständigt

måste prövas om arbetet i Regeringskansliet utförs

på ett tillräckligt effektivt sätt. Vi anser inte

att regeringen på ett tillfredsställande sätt

lyckats redovisa produktivitet och resultat i

förhållande till de stora anslagsposterna. Vi anser

emellertid att den utvärdering som nu skall göras,

tillsammans med regeringens egen översyn av

möjligheterna till effektivisering och

rationalisering av Regeringskansliet, bör avvaktas.

Vi avstår därför från att reservera oss.

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR15 vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen snarast påbörjar en

utvärdering av resultaten av sammanslagningen till

en myndighet (2.2).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen ser över frågor kring

förvaltningsavdelningens roll och

ledningsfunktionerna i departementen (2.3).

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall lämna

resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive

en redovisning av utvecklingsarbetet och

kompetensförsörjningen i Regeringskansliet (2.5).

Utskottets överväganden

Följdmotioner

2001/02:K83 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen låter påbörja en

utvärdering av resultaten av sammanslagningen

utgående från de förutsättningar och restriktioner

som anges i motionen.

2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

om att pröva införandet av förvaltningschefer i

varje departement.

3. Riksdagen begär att regeringen skall lämna

resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive

en redovisning av utvecklingsarbetet och

kompetensförsörjningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anges om behovet av att

hålla åtskillnad mellan regeringens arbete med

politiskt planerings- och beslutsarbete samt

myndigheternas verkställande uppgifter.

2001/02:K84 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om principerna för

dimensioneringen av myndigheten Regeringskansliet.