Bet. 2001/02:KU35

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU35

Redogörelse för behandlingen av riksdagensskrivelser till regeringen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2001/02:75

till handlingarna.

Stockholm den 28 maj 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats

Berglind (s), Lars Hjertén (m), Kenth Högström (s),

Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m),

Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena

Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och Peter

Pedersen (v).

2001/02

KU35

Redogörelse för ärendet

Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till

riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit

med anledning av riksdagens olika beslut.

Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka

riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Årets redogörelse

Inom Regeringskansliet har upprättats en ny

redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse

2001/02:75. Den nu aktuella redogörelsen avser

huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under

tiden den 1 januari - den 31 december 2001. För att

underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid

sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så

aktuell bild som möjligt har redovisningen fått

omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter

den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta

förfarande har använts om riksdagsskrivelserna

därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen omfattar 412 riksdagsskrivelser

ställda till regeringen, varav 123 avgetts under

riksmötet 2001/02, 166 under riksmötet 2000/01, 43

under riksmötet 1999/2000 och 80 under tidigare

riksmöten.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott

att yttra sig över regeringens skrivelse. Yttranden

har inkommit från finansutskottet, skatteutskottet,

socialförsäkringsutskottet, trafikutskottet,

arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se

bilagorna 1-6. Övriga utskott har inte haft något

att erinra mot regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen

del anföra följande. Redogörelsen omfattar 41

riksdagsskrivelser om beslut på grundval av

betänkanden från konstitutionsutskottet samt 2

riksdagsskrivelser på grundval av betänkanden från

det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet.

Enligt regeringens redogörelse var 16 (14 KU

respektive 2 KUU) av dessa inte slutbehandlade när

redogörelsen avlämnades, av dessa är fyra äldre än

två år och två härrör från 1999/2000.

Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen,

1994/95:243, handlar om åtgärder mot

våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav,

med anledning av ett tiotal motioner om

biografcensur m.m., regeringen till känna att de

ämnen som togs upp i motionerna borde kunna bli

föremål för en samlad analys och bedömning i

regeringens brett upplagda arbete mot våldet i

samhället. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen

en lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)

som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a.

att TV-program med ingående våldsskildringar eller

med pornografiska bilder skall föregås av en

varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade

regeringen tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga

våldsskildringar. Rådet har fått i uppdrag att bl.a.

informera industrin för audiovisuella tjänster och

informationstjänster om innehållet i EU-

rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga

och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa

branschernas självreglerande arbete med dessa frågor

och fungera som stöd och samtalspartner om

branscherna så önskar. Den 8 juni 2000 beslutade

regeringen direktiv till en utredare som bl.a.

skulle överväga olika sätt att förbättra möjligheten

att skydda barn mot olämpligt programinnehåll (dir.

2000:43). I december 2000 färdigställde utredaren

promemorian Förråande pornografiska filmer - en

översyn av 4 § lagen (1990:886) om granskning och

kontroll av filmer och videogram (Ds 2001:5).

Promemorian har remissbehandlats. Regeringen

remitterade ett förslag med anledning av promemorian

till Lagrådet. Lagrådet lämnade sitt yttrande den 8

februari 2002. Ärendet bereds vidare i

Regeringskansliet.

Riksdagsskrivelse 1997/98:214 gäller ett

tillkännagivande beträffande Statens biografbyrå.

Framställningen i en film eller ett videogram skall

vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå

innan den får visas vid allmän sammankomst eller

offentlig tillställning. Biografbyrån skall enligt

lagen om granskning och kontroll av filmer och

videogram endast bevara sådana delar av en

framställning som inte godkänts.

Konstitutionsutskottet ansåg i betänkande

1997/98:KU19 att det borde införas en inskränkning i

rätten att få kopior av de delar av en film eller

ett videogram som inte godkänts för visning.

Regeringen borde enligt utskottet överväga denna

fråga och återkomma med förslag. Frågan behandlas i

departementspromemorian Sekretessen för passfoton

m.m. (Ds 2000:57). I promemorian läggs inte något

förslag till lagändring fram. Enligt vad

konstitutionsutskottet inhämtat från

Justitiedepartementet avser regeringen att behandla

frågan i en lagrådsremiss före sommaren 2002.

Riksdagskrivelse 1998/99:147 gäller dels ett

tillkännagivande om revidering av EG-direktivet om

skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet

av sådana uppgifter (mom. 1), dels ett

tillkännagivande om lagstiftning mot missbruk av

personuppgifter (mom. 2). Konstitutionsutskottet

framhöll i betänkande 1998/99:KU15

Personuppgiftslagen att EG-direktivet fick anses

omodernt och att en revidering av direktivet måste

ske. Enligt utskottet är det av stor vikt att den

svenska regeringen inom EU med kraft verkar för att

en revidering av direktivet sker. Utskottet uttalade

vidare att intensifierade åtgärder bör vidtas för

att åstadkomma en lagstiftning som syftar till att

ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot

själva hanteringen av sådana uppgifter. När det

gäller revidering av EG-direktivet (mom. 1) avvaktar

regeringen den rapport om genomförande av

direktivet, eventuellt försedd med lämpliga

ändringsförslag, som kommissionen skall lämna enligt

artikel 33 i direktivet. Rapporten har enligt

uppgift från kommissionen blivit försenad med ett år

och kommer sannolikt att lämnas under hösten 2002.

Det är regeringens föresats att använda tiden fram

till dess för att främja att ett förslag till

revidering läggs fram och för att öka förståelsen

för de förändringar som enligt svensk uppfattning är

önskvärda. Som ett led i detta arbete har det inom

Justitiedepartementet bl.a. utarbetats ett förslag

till s.k. missbruksinriktad regleringsmodell. I

samarbete med en samrådsgrupp med representanter för

samtliga riksdagspartier har Justitiedepartementet

utarbetat en enkät om EG-direktivet som alla

intresserade inbjudits att svara på. Enkätsvaren har

sammanställts i promemorian EG-direktivet om

personuppgifter - En offentlig utvärdering (Ds

2001:27). Dessa erfarenheter skall ligga till grund

för en utvärdering av såväl EG-direktivet som

personuppgiftslagen. När det gäller lagstiftning mot

missbruk av personuppgifter (mom. 2) ändrades

personuppgiftslagens överföringsregler och

straffbestämmelser från den 1 januari 2000.

Ändringarna innebär att lagstiftningen närmar sig

den missbruksinriktade regleringsmodell som

riksdagen uttalat sig för. Även vissa ändringar som

gjorts i bl.a. personuppgiftsförordningen

(1998:1191) verkar enligt regeringen i samma

riktning. Regeringen beslutade den 21 februari 2002

att tillkalla en särskild utredare i syfte att inom

ramen för EG-direktivet om personuppgifter

åstadkomma ett regelverk som mera tar sikte på

missbruk av personuppgifter (dir. 2002:31).

Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 31

mars 2003.

Riksdagsskrivelse 1998/99:163 gäller två

tillkännagivanden om kommundelningar (mom. 1) och om

folkinitiativ till kommunala folkomröstningar (mom.

5). Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande

1998/99:KU21 att en möjlighet att öka den

demokratiska vitaliteten och delaktigheten är att

dela upp större kommuner i mindre. Utskottet

framhöll att det bör bli lättare att dela kommuner

genom att procedurerna som har samband med

kommundelningar underlättas. Regeringen borde

återkomma med förslag till riksdagen med detta

syfte. Vidare uttalade utskottet att det fanns skäl

att vidare utreda en förstärkning av medborgarnas

inflytande i initiativärenden. En möjlighet som

därvid borde utredas var enligt utskottet att en

kommunal folkomröstning skall komma till stånd när

en viss procentandel, t.ex. 10 % av de

röstberättigade i kommunen, står bakom initiativet.

Andra frågor som borde övervägas i sammanhanget är

hur och av vem frågeställningen för folkomröstningen

skall formuleras vid ett folkinitiativ.

Kommundemokratikommittén överlämnade i juni 2001

betänkandet Att vara med på riktigt -

demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU

2001:48). Enligt kommitténs bedömning är någon

förändring av själva proceduren från ansökan till

eventuellt beslut i indelningsändring inte påkallad.

Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen

beslutade den 27 september 2001 i tilläggsdirektiv

(dir. 2001:75) att ge Kommundemokratikommittén i

uppdrag att se över förutsättningarna för och

förfarandet vid ändringar i landstings- och

kommunindelningen samt lämna förslag till behövliga

lagändringar. Kommittén överlämnade den 26 april

2002 betänkandet Ändrad indelning? - En översyn av

reglerna för indelningsändringar (SOU 2002:33).

Enligt vad utskottet inhämtat från

Justitiedepartementet skall betänkandet

remissbehandlas. En proposition i ärendet planeras

till hösten 2002. När det gäller folkinitiativ till

kommunala folkomröstningar (mom. 5) angav regeringen

i proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya

seklet att den avsåg att i samband med beredningen

av Kommundemokratikommitténs betänkande Att tänka

efter före - samråd i kommuner och landsting (SOU

2001:89) återkomma till frågan hur folkinitiativ som

ett led i samrådet med medborgarna kan stärkas.

Enligt vad utskottet inhämtat från

Justitiedepartementet bereds frågan.

Riksdagsskrivelse 1999/2000:51 gäller ett

tillkännagivande om s.k. nummerpresentation.

Konstitutionsutskottet anförde i betänkande

1999/2000:KU7 att det är angeläget att enskilda även

telefonledes kan kontakta myndigheter anonymt för

att lämna uppgifter och begära upplysningar samt att

det inte är självklart att det är den enskilde som

skall bära ansvaret för att anonymiteten

upprätthålls. Enligt utskottet borde regeringen låta

frågan om hur anonymiteten skall kunna upprätthållas

för enskilda som kontaktar myndigheter per telefon,

utan att den enskilde själv skall behöva vara aktiv,

bli föremål för överväganden i något lämpligt

sammanhang. Frågan har behandlats i

departementspromemorian Några frågor om

myndigheternas service (Ds 2001:25). Enligt

promemorian finns det generellt sett inget påtagligt

behov hos myndigheterna av tillgång till tjänsten

nummerpresentation. Någon författningsreglering av

saken är, enligt promemorian, dock inte påkallad i

nuläget. Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen planerar att ta upp frågan i en

proposition hösten 2002.

Riksdagsskrivelse 1999/2000:134 gäller ett

tillkännagivande om att frågan om upphovsrätten och

offentlighetsprincipen borde bli föremål för

beredning inför det förslag till permanent lösning

som enligt konstitutionsutskottet borde föreläggas

riksdagen senast under hösten 2001.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkandet

1999/2000:KU14 regeringens förslag till ändring i

sekretesslagen i syfte att skydda uppgifter i vissa

upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en

myndighet. Utskottet anförde i betänkandet bl.a.

följande. Det har uppmärksammats att rätten att ta

del av allmänna handlingar använts för att mot

upphovsmannens vilja framställa exemplar av och

sprida upphovsrättsligt skyddade verk till

allmänheten i det särskilt uttalade syftet att skada

upphovsmannens intresse och utan varje anknytning

till myndighetens verksamhet. Offentlighets- och

sekretesskommittén (dir. 1998:32) har bl.a. i

uppdrag att undersöka om det i något fall finns ett

behov av att öka möjligheterna att inte

tillhandahålla en allmän handling som omfattas av

upphovsrätt eller någon annan rättighet enligt

upphovsrättslagen. Lagrådet har ansett att den

föreslagna regleringen bör utgöra en provisorisk

lösning och att det är angeläget att en mera

långsiktig och heltäckande lösning på problemet

söks. Regeringen har i propositionen instämt i denna

uppfattning och uttalat att det fortsatta arbetet

med att söka den lämpligaste lösningen ryms inom

Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag. I

motioner med anledning av propositionen har det

framförts att en långsiktig och heltäckande lösning

på problemet bör presenteras med sikte på att en

lagändring bör kunna träda i kraft senast den 1

januari 2003. Konstitutionsutskottet ansåg att det

var angeläget att kommittén tog upp de frågor som

angavs i motionerna. Utskottet utgick från att

kommittén arbetade skyndsamt samt lämnade eventuella

förslag till regeringen enligt de tider som angetts

i direktiven. Under alla förhållanden borde de

frågor som behandlades i motionerna bli föremål för

beredning inför det förslag till permanent lösning

som enligt utskottet borde föreläggas riksdagen

senast under hösten 2001.

Regeringen anför i redogörelsen att Offentlighets-

och sekretesskommittén haft i uppdrag att undersöka

om det i något fall finns behov av att öka

möjligheten att inte tillhandahålla handlingar som

innehåller upphovsrättsligt skyddade verk. Kommittén

har i delbetänkandet Offentlighetsprincipen och den

nya tekniken (SOU 2001:3) förordat att frågan om

avvägningen mellan upphovsrätten och yttrande- och

informationsfriheten blir föremål för en bredare

översyn och att ytterligare lagstiftning i syfte att

förhindra tvångsoffentliggörande av upphovsrättsligt

skyddade verk får anstå till dess en sådan översyn

kommit till stånd. Med anledning av kommitténs

ställningstagande lade regeringen i den

efterföljande propositionen (prop. 2001/02:70) inte

fram något förslag i denna del. Under den tid som

gått sedan 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100)

infördes har det, enligt regeringen, inte framkommit

att det finns något praktiskt behov av ytterligare

lagändringar. Regeringen avser att lägga

riksdagsskrivelsen till handlingarna.

Finansutskottet, bilaga 1, anför i yttrande bl.a.

följande. Det kan noteras att finansutskottet i sina

betänkanden enligt den gällande budgetordningen

numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.

Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett

stort antal moment. En närmare uppföljning av

regeringens åtgärder har gjorts för de moment i

tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom

utskottets eget ansvarsområde. Sjutton av sammanlagt

52 riksdagsskrivelser som redovisas i regeringens

återrapportering avser frågor som tillhör andra

utskotts ansvarsområden men som behandlats av

finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.

Allmänt kan, enligt finansutskottet, sägas att

riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde till

övervägande delen fullföljts på det sätt som

riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts

i rimlig tid. Finansutskottet konstaterar också att

regeringen nu förbättrat rapporteringen så att den

tillgodoser samtliga de önskemål som utskottet

framförde i yttrandet avseende förra årets

skrivelse.

Skatteutskottet, bilaga 2, anför i yttrande bl.a.

följande. Ärendet gällande tvåårsgränsen vid ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning

(rskr.1999/2000:143; bet. 1999/2000:SkU13 mom. 8)

avser ett tillkännagivande om att regeringen bör

genomföra en kompletterande utredning för att belysa

effekterna för rörligheten på arbetsmarknaden och

boende och arbetande i glesbygd vid ett slopande av

tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader

vid dubbel bosättning. Enligt regeringens

redogörelse bereds ärendet för närvarande - liksom

förra året - tillsammans med förslagen i

utredningsbetänkandet SOU 1999:94 Förmåner och ökade

levnadskostnader med inriktning på att ett

ställningstagande i frågan skall kunna redovisas

under innevarande år. Skatteutskottet noterar att

regeringen redan i förra årets motsvarande

redogörelse anmälde att frågan var under beredning.

Utskottet anser att beredningen nu har dragit ut väl

långt på tiden utan att något resultat redovisats.

Utskottet förutsätter att regeringen påskyndar

beredningen av detta ärende och verkligen redovisar

ett ställningstagande senare i år. I övrigt

föranleder granskningen inte några kommentarer från

skatteutskottets sida.

Socialförsäkringsutskottet, bilaga 3, anför i

yttrande bl.a. följande. Socialförsäkringsutskottet

har vid sin granskning av redovisningen inte funnit

anledning att kritisera behandlingen av något ärende

men vill kommentera följande två icke slutbehandlade

ärenden.

- Betänkande 2001/02:SfU1, riksdagsskrivelse 84,

mom. 12 om samverkan och finansiell samordning.

Riksdagens beslut innebär ett tillkännagivande om

att regeringen under våren 2002 bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om finansiell samordning

mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården,

socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. I

skrivelsen anges att regeringen avser att behandla

frågan i en proposition under år 2002. Syftet med

den finansiella samordningen är att skapa

möjligheter för en effektivare användning av

tillgängliga resurser och att berörda parter som

kommer överens får denna möjlighet. Det aktuella

riksdagsbeslutet föregicks av ett riksdagsbeslut

hösten 2000 på förslag av socialutskottet om att

regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag om

finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården,

socialtjänsten och socialförsäkringen i syfte att

underlätta samarbete för att åstadkomma ökad hälsa

och minskade sjukskrivningar. Denna begäran skall

enligt beslutet hösten 2001 således kompletteras så

att det blir möjligt även för

arbetsmarknadsmyndigheterna att ingå i en sådan

samverkan. Socialdepartementet har uppgivit att en

proposition planeras avlämnas först i höst, vilket

även framgår av den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottet finner det mycket beklagligt att

regeringen inte i enlighet med riksdagens

tillkännagivande avser att lämna förslag under

våren. Även tidigare har regeringen avvisat av

riksdagen gjort tillkännagivande rörande finansiell

samordning. Att regeringen två gånger i rad inte

agerat i enlighet med riksdagens tillkännagivanden

bör leda till ett påpekande av

konstitutionsutskottet. En gemensam avvikande mening

har i socialförsäkringsutskottet anmälts av (s) och

(v).

- Betänkande 2001/02:SfU2, riksdagsskrivelse 70,

mom. 12 om instans- och processordning i

utlänningsärenden. Riksdagens beslut innebär ett

tillkännagivande om att regeringen snarast bör

återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden. I

regeringens skrivelse anges att ärendet bereds och

att regeringen avser att återkomma till riksdagen i

frågan under våren 2002. Frågan om en ny instans-

och processordning i utlänningsärenden har utretts

av en parlamentarisk kommitté (NIPU) som

slutredovisade sitt arbete i februari 1999 i

betänkandet Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU

1999:16). Samtliga företrädare för de sju

riksdagspartierna i utredningen var därvid överens

om att överprövningen i utlänningsärendena borde

föras över till de allmänna förvaltningsdomstolarna.

På grund av en del av remissvaren som avgavs med

anledning av utredningens slutbetänkande tillsattes

en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att dels

se över kostnaderna för den föreslagna

instansordningen, dels utreda ett

specialdomstolsalternativ. Arbetsgruppen redogjorde

för sitt arbete i departementspromemorian En

specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).

Båda förslagen har remissbehandlats.

Socialförsäkringsutskottet ansåg i sitt betänkande

2001/02:SfU2 att den parlamentariska utredningens

förslag, om att beslut i utlänningsärenden skall

kunna överprövas i de allmänna

förvaltningsdomstolarna, utan tvekan ger ett

förfarande präglat av en hög grad av rättssäkerhet.

Utskottet utgick från att det omfattande

beredningsarbete som har genomförts möjliggör att en

proposition kan föreläggas riksdagen under våren,

för riksdagsbeslut före sommaren 2002. Utskottet har

under våren, senast den 4 april 2002, fått muntlig

information i frågan av ansvarigt statsråd, Jan O

Karlsson. Enligt statsrådet pågår ett aktivt

beredningsarbete i enlighet med den inriktning av

reformen som utskottet angivit. Ett regeringsbeslut

om lagrådsremiss skall fattas före sommaruppehållet

och en proposition kommer att föreläggas riksdagen

under hösten. Socialförsäkringsutskottet beklagar

att riksdagen trots sitt tillkännagivande inte före

sommaren kommer att kunna fatta beslut om den mycket

angelägna reformen av instans- och processordningen

i utlänningsärenden. Det är dock viktigt att alla

frågor inklusive hanteringen av ärendebalanser är

väl beredda så att övergången till den nya ordningen

fungerar så bra som möjligt. Ett ikraftträdande av

reformen kan därför inte ske alltför snabbt.

Visserligen har frågan utretts länge, men med hänsyn

till vad som redovisats om det pågående

beredningsarbetet finns det, enligt

socialförsäkringsutskottet, inte anledning för

konstitutionsutskottet att göra något påpekande i

ärendet. En gemensam avvikande mening har anmälts av

(kd) och (fp) samt av en (m)-ledamot.

Trafikutskottet, bilaga 4, anför i yttrande bl.a.

följande. Trafikutskottet har funnit ett moment som

regeringen ansett vara slutbehandlat, men där

vidtagna åtgärder uppenbarligen inte står i

överensstämmelse med riksdagens tillkännagivande.

Sålunda innebar riksdagens beslut den 31 maj 2001

(rskr. 2000/01:249), såvitt nu är i fråga, bifall

till moment 6 Ökad säkerhet för barn i trafiken i

trafikutskottets betänkande (bet. 2000/01:TU13) om

trafiksäkerhet. Genom sitt ställningstagande begärde

riksdagen av regeringen en samlad redovisning av de

åtgärder som borde vidtas för att öka säkerheten för

barn i trafiken. Beträffande detta moment skriver

regeringen i sin redogörelse:

Den 18 december 2001 utfärdade regeringen

regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende

Vägverket. I regleringsbrevet betonas att

åtgärder som särskilt syftar till att förbättra

barns trafiksäkerhet skall prioriteras. Momentet

är slutbehandlat.

Betydelsen av regeringens redovisning ökar, enligt

trafikutskottet, i takt med att utskotten i sitt

arbete lägger allt större tyngd vid uppföljning.

Detta innebär i sin tur ökade krav på att

regeringens redogörelse utformas så att den på bästa

möjliga sätt tjänar sitt syfte som

uppföljningsinstrument. Trafikutskottet bedömer att

ytterligare förbättringar avseende regeringens

redogörelse inte bara är önskvärda utan också är

möjliga att åstadkomma utan alltför stora

resursinsatser. Allmänt gäller, enligt

trafikutskottet, att en redogörelse av den karaktär

det nu handlar om bör vara så utformad att

mottagarnas - dvs. riksdagens, utskottens, de

enskilda ledamöternas, partiernas, massmediernas och

den intresserade allmänhetens - läsande uppmuntras

och underlättas. Det finns flera frågor som läsarna

kan tänkas vilja ha besvarade, men där redogörelsens

nuvarande utformning lägger hinder i vägen. Hur har

regeringen handlagt tillkännagivanden inom ett visst

utskotts beredningsområde? Vad har hänt med

anledning av ett tillkännagivande i ett visst

konkret ärende? Vad har hänt i ett visst ärende

sedan regeringens senaste redogörelse lämnades?

Enligt trafikutskottets bedömning torde det vara

möjligt att med relativt enkla medel påtagligt

förbättra utformningen av regeringens information.

Men det finns också mer långtgående - och sannolikt

mer resurskrävande - insatser som ytterligare skulle

förbättra mottagarnas möjligheter att följa upp

regeringens handläggning av riksdagens

tillkännagivanden. Åtgärder som kan övervägas är,

enligt trafikutskottet, t.ex. följande. Förse den

skriftliga redogörelsen med ett sökordsregister,

infoga en fulltextversion av redogörelsen i

Rixlexsystemet, bygga ut den skriftliga redogörelsen

med utskottsvisa avsnitt samt inom respektive

utskottsavsnitt en fördelning på slutbehandlade

respektive inte slutbehandlade ärenden, komplettera

den skriftliga redogörelsen med ett databaserat

register med löpande aktualisering enligt den modell

som tillämpas för t.ex. författningar och offentliga

utredningar.

Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 5, anför i yttrande

bl.a. följande. Riksdagsskrivelse 1993/94:257 avser

JO:s och JK:s roller. Tillkännagivandet gjordes i

anslutning till behandlingen av propositionen om en

ny lagstiftning för statsanställda.

Arbetsmarknadsutskottet har i tidigare yttrande till

konstitutionsutskottet anmärkt på att detta ärende

inte har slutbehandlats. Konstitutionsutskottet

instämde i sitt av riksdagen godkända betänkande i

denna kritik och underströk (1999/2000:KU10) starkt

vikten av att ärendet skulle slutbehandlas utan

ytterligare dröjsmål. Vid förra årets behandling av

motsvarande skrivelse framkom att en

departementspromemoria utarbetats inom

Justitiedepartementet och att denna skickats ut på

remiss. Arbetsmarknadsutskottet skrev då i sitt

yttrande att utskottet förutsatte att regeringen

efter remissbehandlingen utan ytterligare dröjsmål

skulle slutbehandla skrivelsen. Av den nu aktuella

regeringsskrivelsen framgår att remisstiden för

promemorian gick ut i december 2001 och att

lagstiftningsfrågan för närvarande bereds inom

Justitiedepartementet. Utskottet har inhämtat att

frågan har beretts i Regeringskansliet tillsammans

med den vidare frågan om den statliga

ansvarsnämnden. JO väckte i sitt remissvar en fråga

om avstängning som enligt underhandsuppgift från

Justitiedepartementet behöver övervägas vidare.

Justitiedepartementet har upplyst om att

diskussioner förs om att lägga fram en lagrådsremiss

på vissa delar före sommaren, alternativt avvakta

tills även den av JO väckta frågan kan lösas.

Eftersom den fråga som avses i tillkännagivandet

synes vara tillräckligt beredd förutsätter

arbetsmarknadsutskottet att en proposition

överlämnas till riksdagen så snart som möjligt.

Riksdagsskrivelse 2000/01:145 redovisas som ej

slutbehandlad i tre olika delar. Hemställans mom. 7

avser ett tillkännagivande om utredning om rätten

till politisk information på arbetsplatsen. I det

betänkande som låg till grund för tillkännagivandet

underströk utskottet vikten av att människor känner

sig delaktiga i och har kunskap om politiska frågor

och att arbetsplatsen kan vara en sådan arena där

politiska budskap kan förmedlas och debatteras.

Utskottet ansåg därför att frågan skulle övervägas

av en utredning eller på annat sätt som regeringen

fann lämpligt. Av den nu aktuella

regeringsskrivelsen framgår att ärendet bereds.

Hemställans mom. 12 avser ett tillkännagivande om

AKU-statistik och mom. 13 avser regeringens

skrivelse 1999/2000:146 Anställningsformen

överenskommen visstidsanställning. I det betänkande

som låg till grund för tillkännagivandet ansåg

utskottet att det skulle vara av stort värde om

Statistiska centralbyråns (SCB)

arbetskraftsundersökningar (AKU) även omfattar

frågor om bruket av anställningsformen överenskommen

visstidsanställning. Utskottet menade därför att

regeringen borde undersöka möjligheten att i AKU

även få med denna uppgift. Av regeringsskrivelsen

framgår att ett flertal kontakter med SCB har ägt

rum för en diskussion om hur uppdraget utförs på

lämpligaste sätt. Arbetsmarknadsutskottet

förutsätter att dessa frågor bör kunna behandlas

utan ytterligare dröjsmål så att skrivelsen kan

slutbehandlas. När det gäller de skrivelser som

anges som slutbehandlade vill

arbetsmarknadsutskottet kommentera riksdagsskrivelse

2000/01:211 som bl.a. avser ett tillkännagivande om

avskaffad åldersgräns för läkarvårdsersättning m.m.

För att göra det möjligt för läkare, sjukgymnaster,

tandläkare och tandhygienister att fortsätta

förvärvsarbeta beslutade riksdagen enligt utskottets

förslag om en höjd åldersgräns från 65 till 67 år

för rätt till ersättning enligt lagen om

läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för

sjukgymnastik och lagen om allmän försäkring.

Utskottet föreslog att dessa åldersgränser i nästa

steg avskaffas helt och att regeringen borde

återkomma med ett sådant förslag. Av regeringens

skrivelse framgår att regeringen den 20 december

2001 bemyndigade chefen för Socialdepartementet att

tillkalla en särskild utredare (S 2001:10) med

uppdrag att utreda konsekvenserna av ett avskaffande

av åldersgränser när det gäller offentlig ersättning

till läkare, sjukgymnaster, tandläkare och

tandhygienister m.m. (dir. 2001:119). Med hänsyn

till att tillkännagivandet avsåg att regeringen

borde återkomma till riksdagen med ett förslag

ifrågasätter arbetsmarknadsutskottet om skrivelsen

bör anges som slutbehandlad och förutsätter att

regeringen återkommer till riksdagen i enlighet med

tillkännagivandet.

Bostadsutskottet, bilaga 6, anför i yttrande bl.a.

följande. Bostadsutskottets granskning föranleder

ett påpekande. Påpekandet gäller redovisningen i

regeringens propositioner. Utskottet har noterat att

det inte alltid framgår om ett tillkännagivande från

riksdagen berörs av regeringens förslag och om

regeringen i så fall anser att riksdagens skrivelse

i frågan är slutbehandlad eller inte. Exempel på

fall där redovisningen har varit knapphändig är

propositionerna Hyresgästinflytande vid ombyggnad

och andra hyresrättsliga frågor (2001/02:41) och

Kooperativ hyresrätt (2001/02:62). Med den nuvarande

ordningen kan riksdagen under lång tid, trots att

regeringen anser att frågan är slutbehandlad, vänta

på beskedet att en viss skrivelse är slutbehandlad.

I vissa fall torde detta innebära att riksdagen och

dess ledamöter svävar i villfarelsen att regeringen

fortfarande bereder frågan och avser att återkomma

med förslag. En ordning där dessa uppgifter alltid

redovisas skulle underlätta riksdagens utvärderings-

och uppföljningsarbete. Det skulle bl.a. innebära

att riksdagen gavs ett mer lättillgängligt underlag

för att i samband med behandlingen av en proposition

ta ställning till om det finns skäl för att

återkomma med ett nytt tillkännagivande till

regeringen. På motsvarande sätt skulle arbetet

underlättas för den riksdagsledamot som överväger

att motionera i frågan. Bostadsutskottet förespråkar

mot denna bakgrund en huvudprincip som innebär att

det i regeringens propositioner uttryckligen bör

redovisas vilka av riksdagens tillkännagivanden som

berörs och regeringens ställningstagande till om

riksdagens skrivelse angående tillkännagivandet är

slutbehandlad eller inte.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vill återigen framhålla att

regeringens redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen fyller en

viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och

utvärderingsarbete.

Trafikutskottet har påtalat att regeringen

redovisat riksdagsskrivelse 2000/01:249 som

slutbehandlad trots att vidtagna åtgärder

uppenbarligen inte står i överensstämmelse med

riksdagens tillkännagivande. Arbetsmarknadsutskottet

ifrågasätter om riksdagsskrivelse 2000/01:211 kan

anses slutbehandlad och förutsätter att regeringen

återkommer till riksdagen i enlighet med

tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet finner

inte anledning att göra någon annan bedömning än den

trafikutskottet respektive arbetsmarknadsutskottet

gjort. Utskottet förutsätter att regeringen

hörsammar riksdagens tillkännagivanden. Om

regeringen anser sig kunna underlåta att vidta de

åtgärder ett tillkännagivande avser, måste

regeringens bedömning vad gäller riksdagsbeslut

redovisas för riksdagen i samband med att regeringen

lämnar sin redogörelse för vilka åtgärder regeringen

vidtagit med anledning av riksdagens beslut.

För egen del vill konstitutionsutskottet, med

anledning av att regeringen aviserar att den avser

att lägga riksdagsskrivelse 1999/2000:134 till

handlingarna, anföra följande. Ett enigt utskott

uttalade i betänkande 1999/2000:KU14 Upphovsrätten

och offentlighetsprincipen, bl.a. att det är

angeläget att Offentlighets- och sekretesskommittén

tar upp de frågor som anges i motionerna samt att

under alla förhållanden de frågor som behandlas i

motionerna bör bli föremål för beredning inför det

förslag till permanent lösning som enligt utskottet

bör föreläggas riksdagen senast under hösten 2001.

Vad utskottet anfört borde enligt utskottet ges

regeringen till känna. Riksdagen följde utskottets

förslag. Offentlighets- och sekretesskommittén

förordade, enligt regeringens redogörelse, att de

aktuella frågorna skulle bli föremål för en bredare

översyn och att ytterligare lagstiftning i syfte att

förhindra tvångsoffentliggörande av upphovsrättsligt

skyddade verk fick anstå till dess en sådan översyn

kommit till stånd. Att regeringen anser att det inte

framkommit något praktiskt behov av ytterligare

lagändringar är, enligt utskottet, inte skäl för att

bibehålla en reglering som enligt Lagrådets,

regeringens och även utskottets mening endast borde

utgöra en provisorisk lösning. Regeringen bör därför

inte lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna

innan något förslag till permanent lösning har

presenterats eller, i enlighet med vad

Offentlighets- och sekretesskommittén förordade,

efter att en bredare översyn av de aktuella frågorna

har skett.

Med anledning av de synpunkter trafikutskottet och

bostadsutskottet framfört vad gäller bl.a.

utformningen av regeringens redogörelse kommer

konstitutionsutskottet att efter samråd med

Regeringskansliet återkomma till hur dessa

synpunkter kan tillgodoses. Konstitutionsutskottet

har för avsikt att i det sammanhanget inhämta

synpunkter från övriga utskott.

Vad i övrigt gäller de ärenden som utskotten

kommenterat i sina yttranden, bl.a.

socialförsäkringsutskottets yttrande med anledning

av riksdagsskrivelserna 2001/02:84 och 2001/02:70,

finner konstitutionsutskottet inte anledning att

göra någon annan bedömning än den respektive utskott

gjort.

Regeringens skrivelse 2001/02:75 föranleder inte

något annat uttalande från konstitutionsutskottets

sida. Skrivelsen bör läggas till handlingarna.

Särskilda yttranden

av Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s),

Pär Axel Sahlberg (s), Mats Berglind (s), Kenth

Högström (s) och Britt-Marie Lindkvist (s).

1. Konstitutionsutskottet gör inte någon annan

bedömning när det gäller de ärenden som

övriga utskott kommenterat i sina yttranden

än vad respektive utskott gjort. Vi anser

emellertid att det finns skäl att, som

framförs i den avvikande meningen nr 1 i

socialförsäkringsutskottets yttrande med

anledning av betänkande 2001/02:SfU1,

riksdagsskrivelse 84, mom. 12 om samverkan

och finansiell samordning, beklaga att det

inte varit möjligt för regeringen att under

våren lägga fram ett förslag. Det är en

angelägen reform som snarast bör komma till

stånd. Vi har dock förståelse för att frågan

kräver omfattande beredningsarbete.

Socialdepartementet har uppgivit att en

proposition planeras avlämnas i anslutning

till budgetpropositionen i höst. Av den

ekonomiska vårpropositionen (prop.

2001/02:100 s. 26) framgår att förslaget

kommer att utgöra en integrerad del av den

politik mot ohälsa som regeringen återkommer

med till riksdagen i höst.

2.

3.

4.

av Ingvar Svensson (kd), Björn von der Esch (kd) och

Helena Bargholtz (fp).

Konstitutionsutskottet gör inte någon annan

bedömning när det gäller de ärenden som övriga

utskott kommenterat i sina yttranden än vad

respektive utskott gjort. Vi anser emellertid att

det finns skäl att, som framförs i den avvikande

meningen nr 2 i socialförsäkringsutskottets

yttrande, med anledning av betänkande 2001/02:SfU2,

riksdagsskrivelse 70, mom. 12 om instans- och

processordning i utlänningsärenden, beklaga att

riksdagen trots sitt tillkännagivande i slutet av

november 2001 inte före sommaren kommer att kunna

fatta beslut om den mycket angelägna reformen av

instans- och processordningen i utlänningsärenden.

Mot bakgrund av det omfattande utredningsarbete som

gjorts tidigare borde riksdagen ha förelagts en

proposition under våren.

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU6y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 21 mars 2002

att bereda samtliga utskott tillfälle att - i de

delar som har samband med respektive utskotts

beredningsområde - yttra sig över regeringens

skrivelse 2001/02:75 med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Regeringens skrivelse redogör huvudsakligen för

sådana åtgärder som regeringen vidtagit under

kalenderåret 2001 med anledning av riksdagens

skrivelser. För att underlätta riksdagsutskottens

möjligheter att få en så aktuell bild som möjligt

vid sitt uppföljningsarbete har redovisningen även

fått omfatta vissa regeringsbeslut från år 2002,

dvs. efter den egentliga redovisningsperiodens

utgång. Detta förfarande har använts om

riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat

rapporteras som slutbehandlade.

Redogörelsen är som tidigare år uppställd

departementsvis. Inom varje departements område har

materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter

åldern på de behandlade riksdagsskrivelserna. Vid

uppföljningen av riksdagens beslut tilldrar sig

regeringens åtgärder med anledning av riksdagens

tillkännagivanden till regeringen ett särskilt

intresse.

Sammantaget 52 skrivelser redovisas i årets

redogörelse inom finansutskottets ansvarsområde,

vilket är lika många som i motsvarande skrivelse

förra året. Av de 52 skrivelserna rapporteras 33 som

slutbehandlade och 19 som inte slutbehandlade.

Det kan också noteras att finansutskottet i sina

betänkanden enligt den gällande budgetordningen

numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.

Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett

stort antal moment. En närmare uppföljning av

regeringens åtgärder har gjorts för de moment i

tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom

utskottets eget ansvarsområde. Sjutton av sammanlagt

52 riksdagsskrivelser som redovisas i regeringens

återrapportering avser frågor som tillhör andra

utskotts ansvarsområden men som behandlats av

finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.

Av riksdagsskrivelserna är 11 stycken äldre än två

år och 6 stycken äldre än tre år. Av dessa senare 6

redovisas 4 som inte slutbehandlade. Det äldsta inte

slutbehandlade ärendet avser riksmötet 1995/96.

Utskottets synpunkter

Allmänt kan sägas att riksdagens beslut inom

utskottets ansvarsområde till övervägande delen

fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid

beslutstillfället och genomförts i rimlig tid.

Utskottet konstaterar också att regeringen nu

förbättrat rapporteringen så att den tillgodoser

samtliga de önskemål som utskottet framförde i

yttrandet avseende förra årets skrivelse.

Stockholm den 18 april 2002

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Anna Åkerhielm (m), Siv Holma (v), Per Landgren

(kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek

(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich (s) och

Hans Hoff (s).

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2001/02: SkU3y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett skatteutskottet

och övriga utskott tillfälle att yttra sig över

regeringens skrivelse 2001/02:75 med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen. Med anledning härav har skatteutskottet

särskilt granskat de ärenden som avser

riksdagsskrivelser som skatteutskottet medverkat

till och som inte slutbehandlats den 31 december

2001. Utskottet har även granskat vissa ärenden som

avslutats under tiden den 1 januari 2001-den 31

december 2001. Utskottet får anföra följande.

Utskottets granskning

Yrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande

till andra länder

Ärendet redovisas under punkt 3 under

Finansdepartementet (s. 72-73). Med anledning

av en rad motioner om yrkesfiskarnas ekonomiska

villkor i förhållande till fiskare i

konkurrentländer och att såväl Norge som

Danmark hade särskilda skatteavdrag för

yrkesfiskare gjorde riksdagen - på förslag av

skatteutskottet - ett tillkännagivande om att

regeringen borde återkomma till riksdagen med

förslag som tillgodosåg motionärernas krav på

konkurrensneutralitet. I redogörelsen anför

regeringen att ett förslag till

yrkesfiskeavdrag, som tagits fram inom

Regeringskansliet, har anmälts till Europeiska

kommissionen (rskr.1996/97:133; bet.

1996/97:SkU13 mom. 11, mot. 1996/97:Fi210

yrkande 11 (c) m.fl., beslut i kammaren den 20

december 1996).

Ekonomisk ersättning till personer som erhållit

fingerade personuppgifter

Ärendet redovisas under punkt 6 under

Finansdepartementet (s. 73) och avser ett

tillkännagivande om att den som förföljs på

grund av att han eller hon uppfyllt sin

vittnesplikt och till följd härav fått skyddad

identitet och haft kostnader härför skall kunna

få ersättning i särskild ordning och inte bara

vara hänvisad till ersättning i form av

skadestånd, brottsskadeersättning eller bistånd

enligt socialtjänstlagen. Enligt redogörelsen

har regeringen tillkallat en särskild utredare

(Ju 2001:10, dir. 2001:107) som skall överväga

frågan om ersättning till bevispersoner som är

i behov av skydd. Skrivelsen är därmed enligt

redogörelsen slutbehandlad (rskr.1997/98:76;

bet. 1997/98:SkU5 mom. 10, prop. 1997/98:9,

mot. 1997/98:Sk14 yrkande 8 (m) m.fl., beslut i

kammaren den 4 december 1997).

Åtgärder för att stimulera användningen av

deponigas för energiutvinning

Ärendet redovisas under punkt 11 under

Finansdepartementet (s. 75). När avfallsskatten

antogs av riksdagen på våren 1999 beslutades

bl.a. att avdrag inte skulle medges för gas som

bildats vid nedbrytning av organiskt avfall som

förs ut från en avfallsanläggning (s.k.

deponigas). Med anledning av vissa motioner med

yrkande om avdragsrätt för deponigas gjordes

samtidigt det tillkännagivandet att regeringen

skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med

förslag som syftade till att stimulera

användningen av deponigas för energiutvinning.

Ärendet avser detta tillkännagivande, och

frågan har behandlats i proposition 2001/02:29

Vissa punktskattefrågor, bet. 2001/02:

SkU9. Skrivelsen är därmed slutbehandlad

(rskr.1998/99:258; bet. 1998/99:

SkU20 mom. 2, prop. 1998/99:84, mot.

1998/99:Sk28 yrkande 5 (v) m.fl., beslut i

kammaren den 15 juni 1999).

Tvåårsgränsen vid ökade levnadskostnader vid

dubbel bosättning

Ärendet redovisas under punkt 16 under

Finansdepartementet (s. 76) och avser ett

tillkännagivande om att regeringen bör

genomföra en kompletterande utredning för att

belysa effekterna för rörligheten på

arbetsmarknaden och boende och arbetande i

glesbygd vid ett slopande av tvåårsgränsen för

avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning. Enligt regeringens redogörelse

bereds ärendet för närvarande - liksom förra

året - tillsammans med förslagen i

utredningsbetänkandet SOU 1999:94 (det står

felaktigt 97 i redogörelsen) Förmåner och ökade

levnadskostnader med inriktning på att ett

ställningstagande i frågan skall kunna

redovisas under innevarande år

(rskr.1999/2000:143; bet. 1999/2000:SkU13 mom.

8, mot. 1999/2000:Sk748 (v), beslut i kammaren

den 15 mars 2000).

Uppskov med reavinstbeskattningen

Ärendet redovisas under punkt 17 under

Finansdepartementet (s. 76) och avser ett

tillkännagivande om att regeringen bör se över

reglerna om reavinstuppskov vid bostadsbyte för

att komma till rätta med problemet att den som

avyttrar en bostad för att uppföra en ny bostad

på en obebyggd tomt som han eller hon redan

äger inte medges uppskov med

reavinstbeskattningen. Frågan behandlades i

proposition 2001/02:43 Förenklad

fastighetstaxering i stället för omräkning,

m.m., bet. 2001/02:SkU11. Skrivelsen är därmed

slutbehandlad (rskr.1999/2000:175; bet.

1999/2000:SkU17 mom. 10, mot. 1999/2000:Sk713

(v), beslut i kammaren den 5 april 2000).

Reglerna i skattebetalningslagen om

betalningsansvar för företrädare för juridiska

personer

Ärendet redovisas under punkt 19 under

Finansdepartementet (s. 77) och avser ett

tillkännagivande om att regeringen bör utföra

en analys och eventuellt lägga fram förslag om

en omformulering av de nya bestämmelserna i

skattebetalningslagen (1997:483) om

betalningsansvar för företrädare för juridiska

personer, om dessa nya bestämmelser inneburit

en skärpning i förhållande till vad som gällde

tidigare. Enligt regeringens redogörelse

behandlas frågan av en utredning som den 31

januari 2002 överlämnat sitt slutbetänkande SOU

2002:8 Företrädaransvar. Den fortsatta

beredningen är inriktad på att en proposition

skall kunna lämnas till riksdagen under år 2003

(rskr.1999/2000:248; bet. 1999/2000:SkU24,

beslut i kammaren den 7 juni 2000).

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Ärendet redovisas under punkt 24 under

Finansdepartementet (s. 79-80) och avser ett

tillkännagivande om att regeringen bör arbeta

för att tillämpningsområdet för uppförandekoden

för företagsbeskattning skall utvidgas till att

omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser

löntagare och att frågan skall behandlas i

samband med en översyn av uppförandekoden.

Enligt redogörelsen bereds ärendet. Det anförs

vidare att den planerade översynen av EU:s

uppförandekod för företagsbeskattning ännu inte

har kommit till stånd eftersom det pågående

arbetet med koden inte har avslutats.

Skrivelsen har därför inte kunnat slutbehandlas

(rskr.2000/01:70; bet. 2000/01:SkU6 mom. 3,

prop. 2000/01:12, mot. 2000/01:Sk8 yrkande 3

(mp), beslut i kammaren den 5 december 2000).

Bilförmån

Ärendet redovisas under punkt 34

under Finansdepartementet (s. 82)

och avser ett tillkännagivande om en

översyn av förmånsbeskattningen av

installations- och

distributionsbilar som används

privat i ringa omfattning. Enligt

redogörelsen har Riksskatteverket

fått i uppdrag att se över reglerna

om bilförmån och deras tillämpning

på det angivna området. Enligt vad

utskottet erfarit har uppdraget

nyligen redovisats i en promemoria

av Riksskatteverket som för

närvarande remissbehandlas (rskr.

2000/01:166; bet. 2000/01:SkU14 mom.

12, mot. 2000/01:Sk729 yrkande 1 (c,

m, kd, fp), beslut i kammaren den 21

mars 2001).

Utskottets ställningstagande

Beträffande ärendet rörande tvåårsgränsen vid ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning noterar

utskottet att regeringen redan i förra årets

motsvarande redogörelse anmälde att frågan var under

beredning. Utskottet anser att beredningen nu har

dragit ut väl långt på tiden utan att något resultat

redovisats. Utskottet förutsätter att regeringen

påskyndar beredningen av detta ärende och verkligen

redovisar ett ställningstagande senare i år.

I övrigt föranleder granskningen inte några

kommentarer från utskottets sida.

Stockholm den 23 april 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth

Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik

Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla

Wester (s), Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström

(v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Rolf

Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof

Svensson (s) och Matz Hammarström (mp).

Bilaga 3

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2001/02:SfU6y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 anmodat

övriga utskott att yttra sig över regeringens

skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen.

Socialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.

Redogörelsen avser åtgärder vidtagna den 1 januari

- den 31 december 2001, men även vissa

regeringsbeslut därefter omfattas. I skrivelsen

redovisas behandlingen av 22 riksdagsskrivelser i

ärenden som grundar sig på betänkanden från

socialförsäkringsutskottet. Flertalet av dessa

riksdagsskrivelser är utfärdade föregående och

innevarande riksmöte medan 4 skrivelser avser

tidigare riksmöten. Av samtliga dessa ärenden

redovisas 8 riksdagsskrivelser som inte

slutbehandlade medan övriga anges som slutbehandlade

under perioden. Det äldsta ärendet, som är från

1990/91 års riksmöte (bet. 1990/91:SfU18, rskr. 372)

har kommenterats av utskottet i motsvarande yttrande

till konstitutionsutskottet hösten 2000 (yttr.

2000/01:SfU3y). Detta ärende kommer att avslutas med

en proposition till hösten enligt vad som nu

redovisas. Vidare kan tilläggas att det näst äldsta

ärendet (bet. 1992/93:SfU14, rskr. 286) numera har

redovisats till riksdagen genom proposition

2001/02:164 Socialförsäkringsförmåner vid

institutionsvistelse på statens bekostnad.

Utskottet har vid sin granskning av redovisningen

inte funnit anledning att kritisera behandlingen av

något ärende men vill kommentera följande två icke

slutbehandlade ärenden.

Bet. 2001/02:SfU1, rskr. 84, mom. 12 om

samverkan och finansiell samordning

Riksdagens beslut innebär ett tillkännagivande om

att regeringen under våren 2002 bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om finansiell samordning

mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården,

socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. I

skrivelsen anges att regeringen avser att behandla

frågan i en proposition under år 2002.

Syftet med den finansiella samordningen är att

skapa möjligheter för en effektivare användning av

tillgängliga resurser och att berörda parter som

kommer överens får denna möjlighet. Det aktuella

riksdagsbeslutet föregicks av ett riksdagsbeslut

hösten 2000 på förslag av socialutskottet om att

regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag om

finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården,

socialtjänsten och socialförsäkringen i syfte att

underlätta samarbete för att åstadkomma ökad hälsa

och minskade sjukskrivningar. Denna begäran skall

enligt beslutet hösten 2001 således kompletteras så

att det blir möjligt även för

arbetsmarknadsmyndigheterna att ingå i en sådan

samverkan.

Socialdepartementet har uppgivit att en

proposition planeras avlämnas först i höst, vilket

även framgår av den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottet finner det mycket beklagligt att

regeringen inte i enlighet med riksdagens

tillkännagivande avser att lämna förslag under

våren. Även tidigare har regeringen avvisat av

riksdagen gjort tillkännagivande rörande finansiell

samordning. Att regeringen två gånger i rad inte

agerat i enlighet med riksdagens tillkännagivanden

bör leda till ett påpekande av

konstitutionsutskottet.

Bet. 2001/02:SfU2, rskr. 70, mom. 12 om

instans- och processordning i utlänningsärenden

Riksdagens beslut innebär ett tillkännagivande om

att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen

med ett förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden. I skrivelsen

anges att ärendet bereds och att regeringen avser

att återkomma till riksdagen i frågan under våren

2002.

Frågan om en ny instans- och processordning i

utlänningsärenden har utretts av en parlamentarisk

kommitté (NIPU) som slutredovisade sitt arbete i

februari 1999 i betänkande Ökad rättssäkerhet i

asylärenden (SOU 1999:16). Samtliga företrädare för

de sju riksdagspartierna i utredningen var därvid

överens om att överprövningen i utlänningsärendena

borde föras över till de allmänna

förvaltningsdomstolarna. På grund av en del av

remissvaren som avgavs med anledning av utredningens

slutbetänkande tillsattes en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet för att dels se över kostnaderna

för den föreslagna instansordningen, dels utreda ett

specialdomstolsalternativ. Arbetsgruppen redogjorde

för sitt arbete i departementspromemorian En

specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).

Båda förslagen har remissbehandlats.

Enligt utskottets mening är införandet av en

tvåpartsprocess med ökad möjlighet till muntlig

förhandling av väsentlig betydelse för tilltron till

asylprövningssystemet. En sådan förändring leder

också till ökad rättssäkerhet. Utskottet ansåg i

sitt betänkande 2001/02:SfU2 att den parlamentariska

utredningens förslag, om att beslut i

utlänningsärenden skall kunna överprövas i de

allmänna förvaltningsdomstolarna, utan tvekan ger

ett förfarande präglat av en hög grad av

rättssäkerhet. Eventuella andra lösningar skulle

enligt utskottets mening kunna medföra svårigheter

att, kring dessa för samhället såväl som för den

enskilde angelägna frågor, nå en bred parlamentarisk

enighet. Utskottet uttryckte förståelse för att

reformens omfattning och komplicerade

frågeställningar har krävt noggranna analyser. Mot

bakgrund av det anförda ansåg emellertid utskottet

att det är mycket angeläget att beslut snarast

fattas om instansordningen. Utskottet utgick från

att det omfattande beredningsarbete som har

genomförts möjliggör att en proposition kan

föreläggas riksdagen under våren, för riksdagsbeslut

före sommaren 2002.

Utskottet har under våren, senast den 4 april

2002, fått muntlig information i frågan av ansvarigt

statsråd, Jan O Karlsson.

Enligt statsrådet pågår ett aktivt

beredningsarbete i enlighet med den inriktning av

reformen som utskottet angivit. Någon ytterligare

utredning i ärendet är det således inte fråga om.

Ett regeringsbeslut om lagrådsremiss skall fattas

före sommaruppehållet och en proposition kommer att

föreläggas riksdagen under hösten.

Statsrådet har påpekat att reformen innebär helt

nya regler för processordningen samt en helt ny

ordning för säkerhetsfrågor och verkställighet.

Såväl processrättsliga som andra frågor behöver

därför beredas. Det handlar också om resurser och

kompetens vid Migrationsverket och domstolarna.

Detta är en av de största reformerna för

rättsväsendet. De årliga merkostnaderna bedöms uppgå

till ca 500 miljoner kronor, vartill kommer

omställningskostnader för såväl den nuvarande som

den nya organisationen. Omställningen försvåras av

att reformen skall genomförs i ett läge då antalet

asylsökande kraftigt ökar, och det är viktigt att

den nya organisationen inte vid övergången måste

överta alltför många oavgjorda ärenden från

Utlänningsnämnden.

Utskottet beklagar att riksdagen trots sitt

tillkännagivande inte före sommaren kommer att kunna

fatta beslut om den mycket angelägna reformen av

instans- och processordningen i utlänningsärenden.

Det är dock viktigt att alla frågor inklusive

hanteringen av ärendebalanser är väl beredda så att

övergången till den nya ordningen fungerar så bra

som möjligt. Ett ikraftträdande av reformen kan

enligt utskottets mening därför inte ske alltför

snabbt. Visserligen har frågan utretts länge, men

med hänsyn till vad som redovisats om det pågående

beredningsarbetet finns det inte anledning för

konstitutionsutskottet att göra något påpekande i

ärendet.

Stockholm den 25 april 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit

i beslutet: Berit Andnor (s),

Bo Könberg (fp), Margit Gennser

(m), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Rose-Marie

Frebran (kd), Gustaf von Essen

(m), Mariann Ytterberg (s),

Göran Lindblad (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander

(s), Sven-Erik Sjöstrand (v),

Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Mona

Berglund Nilsson (s), Margareta

Cederfelt (m) och Désirée

Pethrus Engström (kd).

Avvikande meningar

1. Berit Andnor (s), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Mariann Ytterberg (s), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand

(v) och Mona Berglund Nilsson (s) anser:

Bet. 2001/02:SfU1, rskr. 84, mom. 12 om samverkan

och finansiell samordning

Vi anser att utskottet i stället för sista stycket i

detta avsnitt borde ha anfört:

Vi beklagar att det inte varit möjligt för

regeringen att under våren lägga fram ett förslag.

Det är en angelägen reform som snarast bör komma

till stånd. Utskottet har dock förståelse för att

frågan kräver omfattande beredningsarbete.

Socialdepartementet har uppgivit att en proposition

planeras avlämnas i anslutning till

budgetpropositionen i höst. Av den ekonomiska

vårpropositionen (prop. 2001/02:100 s. 26) framgår

att förslaget kommer att utgöra en integrerad del av

den politik mot ohälsa som regeringen återkommer med

till riksdagen i höst. Med hänsyn till det

beredningsarbete som pågår finns det därför inte

anledning för konstitutionsutskottet att göra något

påpekande i ärendet.

2. Bo Könberg (fp), Rose-Marie Frebran (kd),

Göran Lindblad (m)

och Désirée Pethrus Engström (kd) anser:

Bet. 2001/02:SfU2, rskr. 70, mom. 12 om instans- och

processordning i utlänningsärenden

Vi anser att utskottet i stället för sista stycket i

detta avsnitt borde ha anfört:

Utskottet beklagar att riksdagen trots sitt

tillkännagivande i slutet av november 2001 inte före

sommaren kommer att kunna fatta beslut om den mycket

angelägna reformen av instans- och processordningen

i utlänningsärenden. Mot bakgrund av det omfattande

utredningsarbete som gjorts tidigare anser utskottet

liksom i höstas att riksdagen borde ha förelagts

proposition under våren. Det finns anledning för

konstitutionsutskottet att påpeka detta.

Bilaga 4

Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU3y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 anmodat

övriga utskott att yttra sig över regeringens

skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen

omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden

den 1 januari - den 31 december 2001.

Trafikutskottet lämnar i detta yttrande vissa

övergripande synpunkter på hur utformningen av

regeringens redogörelse kan förbättras.

Viss statistisk bakgrund

I regeringens redogörelse redovisas sammanlagt 30

riksdagsskrivelser i frågor som behandlats i

trafikutskottets betänkanden. Som framgår av

följande sammanställning redovisas 11 av dessa som

slutbehandlade.

---------------------------------------------------------

|Riksmöte | Antal | | Ej|

| |skrivelser |Slutbehandlade|slutbehandlade|

---------------------------------------------------------

|1994/95 | | | |

| | 1 | | 1 |

---------------------------------------------------------

|1996/97 | | | |

| | 1 | 1 | |

---------------------------------------------------------

|1997/98 | | | |

| | 6 | 1 | 5 |

---------------------------------------------------------

|1998/99 | | | |

| | 1 | | 1 |

---------------------------------------------------------

|1999/2000 | | | |

| | 6 | | 6 |

---------------------------------------------------------

|2000/01 | | | |

| | 8 | 5 | 3 |

---------------------------------------------------------

|2001/02 | | | |

| | 7 | 4 | 3 |

---------------------------------------------------------

|Summa | | | |

| | 30 | 11 | 19 |

---------------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse blir allt viktigare

Sedan mer än 40 år lämnar regeringen årligen riksdagen en

redogörelse för de åtgärder den vidtagit med anledning av

beslut som riksdagen meddelat regeringen i form av

riksdagsskrivelser. Enligt trafikutskottets mening ökar

betydelsen av denna redovisning i takt med att utskotten i

sitt arbete lägger allt större tyngd vid uppföljning. Detta

innebär i sin tur ökade krav på att regeringens redogörelse

utformas så att den på bästa möjliga sätt tjänar sitt syfte

som uppföljningsinstrument. Utskottet konstaterar att

dokumentet successivt har förbättrats i viktiga hänseenden.

Så t.ex. framgår det numera vilka moment i ett

utskottsbetänkande som av regeringen betraktas som

slutbehandlade respektive vilka som återstår för regeringen

att åtgärda. Regeringen redovisar konsekvent vilka åtgärder

som vidtagits respektive planeras för att riksdagens önskemål

skall kunna anses vara tillgodosedda. Också det aktuella

beredningsläget sammanfattas. Emellertid bedömer

trafikutskottet att ytterligare förbättringar inte bara är

önskvärda utan också är möjliga att åstadkomma utan alltför

stora resursinsatser.

Kvarstående brister

Allmänt gäller att en redogörelse av den karaktär det nu

handlar om bör vara så utformad att mottagarnas - dvs.

riksdagens, utskottens, de enskilda ledamöternas, partiernas,

massmediernas och den intresserade allmänhetens - läsande

uppmuntras och underlättas. Det finns flera frågor som

läsarna kan tänkas vilja ha besvarade, men där redogörelsens

nuvarande utformning lägger hinder i vägen. Nedan lämnas

tabellariskt tre exempel.

--------------------------------------------------------------

|Frågeställningar |Kvarstående brister |

| | |

--------------------------------------------------------------

|Hur har regeringen handlagt |Skrivelsen är strukturerad|

|tillkännagivanden inom ett |departementsvis. Vissa|

|visst utskotts |departement, t.ex.|

|beredningsområde? |Näringsdepartementet, handlägger

|

| |ärenden som faller under flera|

| |utskotts, t.ex.|

| |trafikutskottets, |

| |näringsutskottets och|

| |arbetsmarknadsutskottets, |

| |beredningsområden. En|

| |utsortering av ett visst|

| |utskotts tillkännagivanden|

| |kräver därför manuell|

| |bearbetning. |

| | |

--------------------------------------------------------------

|Vad har hänt med anledning |Frågeställaren måste gå via|

|av ett tillkännagivande i |t.ex. Rixlex för att spåra rätt|

|ett visst konkret ärende? |år för riksdagsbeslutet, rätt|

| |utskottsbetänkande och rätt|

| |riksdagsskrivelsenummer. Först|

| |därefter är det möjligt med|

| |hjälp av det kronologiska|

| |registret i regeringens|

| |redogörelse söka sig fram till|

| |rätt punkt i den|

| |departementsvisa redovisningen.|

| | |

--------------------------------------------------------------

|Vad har hänt i ett visst |Frågeställaren måste ta kontakt|

|ärende sedan regeringens |med t.ex. departementet eller|

|senaste redogörelse |vänta på nästa redogörelse (i|

|lämnades (i mars)? |genomsnitt ett halvt år). |

| | |

--------------------------------------------------------------

Hur kan förbättringar åstadkommas?

Hur kan förbättringar åstadkommas?

Enligt trafikutskottets bedömning torde det vara möjligt att med

relativt enkla

medel påtagligt förbättra utformningen av regeringens

information. Sådana

åtgärder bör självfallet övervägas i första hand. Men det finns

också mer

långtgående - och sannolikt mer resurskrävande - insatser som

ytterligare

skulle förbättra mottagarnas möjligheter att följa upp regeringens

handläggning

av riksdagens tillkännagivanden. För närmare

överväganden lämnar

trafikutskottet i tabellform några uppslag.

---------------------------------------------------------------

|Åtgärder som kan övervägas |Kommentar |

| | |

---------------------------------------------------------------

|Förse den skriftliga |Åtgärden skulle förbättra |

|redogörelsen med ett |läsarens möjlighet att snabbt|

|sökordsregister. |informera sig om behandlingen|

| |av ett visst ärende. |

| | |

---------------------------------------------------------------

|Infoga en fulltextversion av |Enligt vad utskottet funnit |

|redogörelsen i Rixlexsystemet. |har redogörelsen för 1997/98|

| |års riksmöte inte tagits in i|

| |Rixlex avdelning för|

| |propositioner och skrivelser.|

| |Med en sådan åtgärd skulle|

| |texten bli sökbar. |

| | |

---------------------------------------------------------------

|Bygga ut den skriftliga |Utskotten är väsentligen |

|redogörelsen med utskottsvisa |intresserade av sina egna|

|avsnitt samt, inom respektive |områden. Med utskottsvisa|

|utskottsavsnitt, en fördelning |avsnitt underlättas utskottens

|

|på slutbehandlade respektive |uppföljning. |

|inte slutbehandlade ärenden. | |

| | |

---------------------------------------------------------------

|Komplettera den skriftliga |En sådan lösning torde kräva |

|redogörelsen med ett |större insatser, såväl|

|databaserat register med |initialt som framgent, men|

|löpande aktualisering enligt |skulle kunna motiveras med och

|

|den modell som tillämpas för |ligga väl i linje med tidens|

|t.ex. författningar och |krav på aktuell information.|

|offentliga utredningar. | |

---------------------------------------------------------------

Avslutande kommentar

Trafikutskottet har vid sin beredning av regeringens

redogörelse funnit ett moment som regeringen ansett

vara slutbehandlat, men där vidtagna åtgärder uppenbarligen

inte står i överensstämmelse med riksdagens

tillkännagivande. Sålunda innebar riksdagens beslut den 31 maj

2001 (rskr. 2000/01:249), såvitt nu är i

fråga, bifall till moment 6 Ökad säkerhet för barn i

trafiken i trafikutskottets betänkande (bet.

2000/01:TU13) om trafiksäkerhet. Genom sitt ställningstagande

begärde riksdagen av regeringen en samlad

redovisning av de åtgärder som borde vidtas för att öka

säkerheten för barn i trafiken. Beträffande detta

moment skriver regeringen i sin redogörelse (s. 136, punkt 42):

Mom. 6 om ökad säkerhet för barn i trafiken. Den 18 december

2001 utfärdade regeringen regleringsbrev för

budgetåret 2002 avseende Vägverket. I regleringsbrevet betonas

att åtgärder som särskilt syftar till att

förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras. Momentet är

slutbehandlat.

Stockholm den 25 april 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica Öhman (s

), Anders G Högmark (m), Jarl Lander (s),

Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m),

Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m),

Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp),

Kenth Skårvik (fp), Claes-Göran Brandin

(s), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus Jacobsson (kd).

Bilaga 5

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2001/02:AU3y

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 21 mars 2002 beslutat anmoda

övriga utskott att yttra sig över regeringens

skrivelse 2001/02:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen. Ingen motion

har väckts med anledning av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande

från arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet

I skrivelse 2001/02:75 lämnar regeringen en redovisning av de

åtgärder regeringen vidtagit med anledning

av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens

skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar

huvudsakligen åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31

december 2001. Vidare lämnar regeringen

vissa uppgifter om antalet gällande författningar samt om

arbetet med regelförenkling, språkvård och det

offentliga rättsinformationssystemet.

Totalt redovisas 15 skrivelser under Arbetsmarknadsutskottet i

det register som ingår i skrivelsen. En

av skrivelserna, 1997/98:204, avser regionalpolitik som

numera bereds i näringsutskottet. Av de 14

skrivelser som berör arbetsmarknadsutskottet rapporteras

åtta som slutbehandlade och sex som inte

slutbehandlade.

När det gäller de skrivelser som anges som inte

slutbehandlade kan följande kommentarer lämnas. Den

punkt under vilken redovisningen sker i regeringens skrivelse

återfinns inom parentes.

1. (Ju 10) Riksdagsskrivelse 1993/94:257 avser JO:s och

JK:s roller. Tillkännagivandet gjordes i

anslutning till behandlingen av propositionen om en

ny lagstiftning för statsanställda.

Arbetsmarknadsutskottet har i tidigare yttrande (bilaga 2

till arbetsmarknadsutskottets protokoll

1999/2000:6) till konstitutionsutskottet anmärkt på att

detta ärende inte har slutbehandlats.

Konstitutionsutskottet instämde i sitt av riksdagen godkända

betänkande i denna kritik och underströk

(1999/2000:KU10) starkt vikten av att ärendet skulle

slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. Vid förra

årets behandling av motsvarande skrivelse framkom att en

departementspromemoria utarbetats inom

Justitiedepartementet och att denna skickats ut på remiss.

Arbetsmarknadsutskottet skrev då i sitt

yttrande att utskottet förutsatte att regeringen efter

remissbehandlingen utan ytterligare dröjsmål

skulle slutbehandla skrivelsen (bilaga 5 till

arbetsmarknadsutskottets protokoll 2001/02:4).

Av den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att remisstiden

för promemorian gick ut i december 2001

och att lagstiftningsfrågan för närvarande bereds inom

Justitiedepartementet.

Utskottet har inhämtat att frågan har beretts i

Regeringskansliet tillsammans med den vidare frågan om

den statliga ansvarsnämnden. JO väckte i sitt remissvar

en fråga om avstängning som enligt

underhandsuppgift från Justitiedepartementet behöver övervägas

vidare. Justitiedepartementet har upplyst

om att diskussioner förs om att lägga fram en lagrådsremiss

på vissa delar före sommaren, alternativt

avvakta tills även den av JO väckta frågan kan lösas.

Eftersom den fråga som avses i tillkännagivandet

synes vara tillräckligt beredd förutsätter utskottet att en

proposition överlämnas till riksdagen så

snart som möjligt.

2. (N16) Riksdagsskrivelse 1999/2000:83 avser behandling av

budgetpropositionen för år 2000, anslag för utgiftsområdena 13 och

14. Skrivelsen är inte slutbehandlad i två olika delar.

Hemställans mom. 9 avser ett tillkännagivande om behovet

av en översyn av bemanningsföretagen. Av

regeringens skrivelse framgår att regeringen i september 2001

tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att

inventera de problem som kan vara förknippade med en

anställning i ett bemanningsföretag. Arbetsgruppen

skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2002. Ärendet

bereds vidare.

Hemställans mom. 37 om anslag på utgiftsområde 14 för 2000,

delmoment j, avser ett tillkännagivande om

lönebidrag i bestående anställningsförhållanden. I det

betänkande som låg till grund för det aktuella

tillkännagivandet uttalade utskottet att man bör överväga om

det finns situationer när det kan vara

befogat med lönebidrag även i ett bestående

anställningsförhållande men underströk samtidigt att en sådan

möjlighet inte får innebära att arbetsgivarens allmänna ansvar

för arbetstagarens rehabilitering minskar.

Av skrivelsen framgår att regeringen inom kort avser att

fatta beslut om att tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att överväga frågan om lönebidrag i

bestående anställningsförhållanden. Utskottet

kan konstatera att en utredare tillkallats den 7 mars 2002 för

att analysera bl.a. denna fråga (dir.

2002:22).

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad.

3. (N18) Riksdagsskrivelse 1999/2000:149 avser i den del som

inte är slutbehandlad ett tillkännagivande

om en utredning av arbetsrätten m.m. Av skrivelsen framgår

att ett översynsuppdrag lämnats till

Arbetslivsinstitutet och att detta skall redovisas senast den

31 december 2001. Regeringen har förlängt

uppdraget till den 31 oktober 2002 och därvid även givit

institutet i uppdrag att överväga om det finns

behov av att förstärka skyddet för föräldralediga (jämför nedan)

.

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad.

4. (N27) Riksdagsskrivelse 2000/01:102 avser i den nu

berörda delen, hemställans mom. 34, ett

tillkännagivande om en översyn av regelverket med anledning

av användandet av elektroniska ansökningar

till arbetslöshetskassorna. Av regeringens skrivelse framgår

att man i en departementspromemoria

(2001:75), Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen,

behandlat förslag om elektroniska ansökningar.

Promemorian har remissbehandlats och regeringen avser att under

2002 återkomma till riksdagen i frågan.

Utskottet kan konstatera att frågan tas upp i

proposition 2001/02:151 Tillsynen över

arbetslöshetsförsäkringen som arbetsmarknadsutskottet behandlar

i betänkande 2001/02:AU7.

Arbetsmarknadsutskottet anser att skrivelsen därmed kan anses

vara slutbehandlad.

5. (N31) Riksdagsskrivelse 2000/01:145 redovisas som ej

slutbehandlad i tre olika delar.

Hemställans mom. 7 avser ett tillkännagivande om

utredning om rätten till politisk information på

arbetsplatsen. I det betänkande som låg till grund för

tillkännagivandet underströk utskottet vikten av

att människor känner sig delaktiga i och har kunskap om

politiska frågor och att arbetsplatsen kan vara

en sådan arena där politiska budskap kan förmedlas och

debatteras. Utskottet ansåg därför att frågan

skulle övervägas av en utredning eller på annat sätt som

regeringen fann lämpligt.

Av den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att ärendet

bereds.

Hemställans mom. 12 avser ett tillkännagivande om AKU-

statistik och mom. 13 avser regeringens skrivelse

1999/2000:146 Anställningsformen överenskommen

visstidsanställning. I det betänkande som låg till grund

för tillkännagivandet ansåg utskottet att det skulle vara av

stort värde om Statistiska centralbyråns

(SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) även omfattar frågor om

bruket av anställningsformen överenskommen

visstidsanställning. Utskottet menade därför att regeringen

borde undersöka möjligheten att i AKU även få

med denna uppgift. Av regeringsskrivelsen framgår att ett

flertal kontakter med SCB har ägt rum för en

diskussion om hur uppdraget utförs på lämpligaste sätt.

Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att dessa frågor bör kunna

behandlas utan ytterligare dröjsmål så

att skrivelsen kan slutbehandlas.

6. (N35) Riksdagsskrivelse 2000/01:179 avser ett

tillkännagivande om förstärkt skydd för föräldralediga.

I det betänkande som låg till grund för tillkännagivandet

ansåg utskottet att det fanns starka skäl att

överväga om det finns behov av att förstärka skyddet för

arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt

till ledighet i samband med föräldraskap och att i första hand

förändringar i föräldraledighetslagen och

lagen om anställningsskydd bör övervägas. Av skrivelsen

framgår att regeringen i oktober 2001 beslutade

att ge Arbetslivsinstitutet uppdrag att överväga denna fråga.

Uppdraget skall redovisas senast den 31

oktober 2002.

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad.

När det gäller de skrivelser som anges som slutbehandlade vill

utskottet kommentera en av dem.

(N39) Riksdagsskrivelse 2000/01:211 avser dels antagande av

lagar med anledning av utskottets betänkande

om rätt att arbeta till 67 års ålder, dels ett

tillkännagivande om avskaffad åldersgräns för

läkarvårdsersättning m.m. För att göra det möjligt för

läkare, sjukgymnaster, tandläkare och

tandhygienister att fortsätta förvärvsarbeta beslutade

riksdagen enligt utskottets förslag om en höjd

åldersgräns från 65 till 67 år för rätt till ersättning enligt

lagen om läkarvårdsersättning, lagen om

ersättning för sjukgymnastik och lagen om allmän försäkring.

Utskottet föreslog att dessa åldersgränser i

nästa steg avskaffas helt och att regeringen borde återkomma med

ett sådant förslag.

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen den 20

december 2001 bemyndigade chefen för

Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare (S 2001:

10) med uppdrag att utreda konsekvenserna

av ett avskaffande av åldersgränser när det gäller

offentlig ersättning till läkare, sjukgymnaster,

tandläkare och tandhygienister m.m. (dir. 2001:119).

Med hänsyn till att tillkännagivandet avsåg att regeringen

borde återkomma till riksdagen med ett

förslag ifrågasätter utskottet om skrivelsen bör anges som

slutbehandlad. Utskottet förutsätter att

regeringen återkommer till riksdagen i enlighet med

tillkännagivandet.

Övriga skrivelser som anges som slutbehandlade föranleder inga

kommentarer från utskottet.

Stockholm den 25 april 2002

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik

Österberg (s), Hans Andersson (v), Margareta

Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Björn Kaaling (s),

Stefan Attefall (kd), Kent Olsson (m), Laila

Bjurling (s), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Maria

Larsson (kd), Henrik Westman (m), Elver

Jonsson (fp), Anders Karlsson (s), Anna Kinberg (m) och Carlinge

Wisberg (v).

Bilaga 6

Bostadsutskottets yttrande 2001/02:BoU6y

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra

sig över regeringens skrivelse 2001/02:75

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skri-velser till

regeringen.

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse upptar skrivelserna nr 131 från 2000/

01 t.o.m. nr 137 från 2001/02. Även äldre

riksdagsskrivelser som inte tidigare har redovisats som

slutbehandlade av regeringen har tagits med.

Redovisningen avser huvudsakligen sådana åtgärder som

har vidtagits under 2001. Även vissa

regeringsbeslut från tiden efter den egentliga

redovisningsperiodens slut har tagits med om skrivelserna

därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Utskottet har gjort en genomgång av de åtgärder som

regeringen har vidtagit innan skrivelserna har

ansetts slutbehandlade. Utskottet har även granskat de åtgärder

som regeringen har vidtagit med anledning

av de riksdagsskrivelser som inte har redovisats som

slutbehandlade. Granskningen föranleder ett

påpekande.

Påpekandet gäller redovisningen i regeringens propositioner.

Utskottet har noterat att det inte alltid

framgår om ett tillkännagivande från riksdagen berörs av

regeringens förslag och om regeringen i så fall

anser att riksdagens skrivelse i frågan är slutbehandlad

eller inte. Exempel på fall där redovisningen

har varit knapphändig är propositionerna Hyresgästinflytande

vid ombyggnad och andra hyresrättsliga

frågor (2001/02:41) och Kooperativ hyresrätt (2001/02:62).

Med den nuvarande ordningen kan riksdagen under lång tid,

trots att regeringen anser att frågan är

slutbehandlad, vänta på beskedet att en viss skrivelse är

slutbehandlad. I vissa fall torde detta

innebära att riksdagen och dess ledamöter svävar i villfarelsen

att regeringen fortfarande bereder frågan

och avser att återkomma med förslag.

En ordning där dessa uppgifter alltid redovisas skulle

underlätta riksdagens utvärderings- och

uppföljningsarbete. Det skulle bl.a. innebära att riksdagen gavs

ett mer lättillgängligt underlag för att

i samband med behandlingen av en proposition ta ställning till

om det finns skäl för att återkomma med

ett nytt tillkännagivande till regeringen. På motsvarande

sätt skulle arbetet underlättas för den

riksdagsledamot som överväger att motionera i frågan.

Bostadsutskottet förespråkar mot denna bakgrund en

huvudprincip som innebär att det i regeringens

propositioner uttryckligen bör redovisas vilka riksdagens

tillkännagivanden som berörs och regeringens

ställningstagande till om riksdagens skrivelse angående

tillkännagivandet är slutbehandlad eller inte.

Stockholm den 25 april 2002

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Nilsson (

s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin

(s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (

m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik

Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson

Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m) och Sten

Andersson (-).