Bet. 2001/02:KU4

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU4

Upplösning av stiftelser i vissa fall

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 2000/01:145

Upplösning av stiftelser i vissa fall, vari föreslås

en tidsbegränsad lag som skall göra det möjligt för

en stiftelse att efter tillstånd av Kammarkollegiet

överföra stiftelsens rättigheter och skyldigheter

till ett registrerat trossamfund eller till en

registrerad organisatorisk del av ett sådant

samfund. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari

2002 och tillämpas på ansökningar som kommit in till

Kammarkollegiet före den 31 december 2003.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utskottet föreslår att riksdagen fattar följande

beslut:

Upplösning av stiftelser i vissa fall

Riksdagen antar bifogat förslag till lag om

upplösning av stiftelser i vissa fall. Därmed

bifaller riksdagen regeringens proposition

2000/01:145.

Stockholm den 30 oktober 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran

Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger

René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth

Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch

(kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa

Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie

Lindkvist (s), Margareta Nachmanson (m) och Carl-

Erik Skårman (s).

2001/02

KU4

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Den 1 januari 2000 ändrades genom stat-kyrka-

reformen relationerna mellan staten och Svenska

kyrkan. Reformen innebär bl.a. att Svenska kyrkan nu

verkar inom ramen för en ny associationsform,

registrerat trossamfund. Även andra trossamfund har

möjlighet att efter ansökan överföra sin verksamhet

till den nya associationsformen. Om verksamheten

bedrivs av en stiftelse är detta dock inte möjligt.

I samband med att den nya associationsformen

registrerat trossamfund infördes, uttalade

regeringen att det skulle närmare övervägas om det

fanns behov av en särskild reglering för de

trossamfund som bedriver sin verksamhet i

stiftelseform (prop. 1997/98:116 s. 32). Vid

riksdagsbehandlingen uttalade konstitutionsutskottet

att det ter sig naturligt att det ges reella

möjligheter att överföra egendomen till den nya

associationsformen och underströk vikten av att

frågan får en lösning som kan tillgodose det

aktuella behovet (bet. 1997/98:KU20 s. 13).

Regeringen har inhämtat yttrande från Lagrådet.

Lagrådets förslag har i huvudsak följts.

Utskottets överväganden

Propositionen

Ett led i strävan att öka jämställdheten mellan

trossamfunden bör enligt propositionen vara att

säkerställa att de trossamfund som valt att bedriva

sin verksamhet i stiftelseform får möjlighet att

överföra egendomen till ett registrerat trossamfund.

I annat fall skulle dessa trossamfund ges sämre

förutsättningar att bedriva sin verksamhet än de

trossamfund som kan disponera den egendom som finns

för att stödja verksamheten.

Det kan enligt propositionen hävdas att en

lagstiftning som gör det möjligt för vissa

stiftelser att överföra verksamheten till en annan

associationsform står i strid med allmänna

stiftelserättsliga principer. En sådan är att

stiftelsen är en varaktigt bestående och

självständig förmögenhet. Så länge stiftelsen kan

verka enligt sitt ändamål går det som regel inte att

avveckla stiftelsen. Regeringen framhåller dock att

det finns angelägna allmänna intressen som motiverar

att frågan får en lösning genom lagstiftning. För

att förverkliga den jämställdhetstanke som var en av

utgångspunkterna för stat-kyrka-reformen bör det

finnas reella möjligheter för alla trossamfund att

bedriva sin verksamhet som registrerade trossamfund.

Att några trossamfund har valt att bedriva

verksamheten i stiftelseform torde bero på att det

när respektive stiftelseförordnande kom till inte

fanns något lämpligt alternativ. En ordning

varigenom de stiftelser det är fråga om skall kunna

överföra sin verksamhet till ett registrerat

trossamfund, eller en registrerad organisatorisk del

av ett sådant, har därför goda skäl för sig.

Kammarkollegiet anförde i ett remissyttrande att

ett trossamfund som bedriver sin verksamhet i

stiftelseform torde ha goda möjligheter att ändra

ändamålet från att driva viss verksamhet till att

främja en verksamhet som bedrivs av ett registrerat

trossamfund och att det inte är uteslutet att

stiftelsen därefter kan överlåta samtliga tillgångar

till det registrerade trossamfundet. Denna lösning

är, enligt regeringens mening, mindre lämplig. Det

är säkert i vissa fall möjligt att ändra ändamålet

från att driva till att främja verksamhet som

bedrivs av ett trossamfund, i den mån

förutsättningarna i 6 kap. stiftelselagen är

uppfyllda. Däremot är det mera tveksamt om det kan

anses förenligt med gällande rätt att överlåta

tillgångarna till trossamfundet, eftersom en

stiftelse som regel inte går att upplösa så länge

som den kan främja ändamålet. Detta gäller särskilt

om stiftelsen har betydande tillgångar. Ett beslut

om att överlåta tillgångarna skall fattas av den som

förvaltar stiftelsen och kräver inte myndighets

medverkan. Man kan utgå från att förvaltaren i många

fall skulle avstå från att besluta om att överlåta

egendomen, eftersom rättsläget är oklart. Mot denna

bakgrund finns det behov av en lagstiftning för att

lösa det aktuella problemet.

Kammarkollegiet ifrågasatte vidare om förslaget är

förenligt med bestämmelsen i 2 kap. 18 §

regeringsformen om skydd för äganderätten. Enligt

den bestämmelsen är varje medborgares egendom

tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin

egendom till det allmänna eller till en enskild

genom expropriation eller annat sådant förfogande

eller tåla att det allmänna inskränker användningen

av mark eller byggnad utom när det krävs för att

tillgodose angelägna allmänna intressen. För att de

nu föreslagna reglerna skall tillämpas krävs det

emellertid enligt regeringen en ansökan från

stiftelsen. Det är alltså inte fråga om en sådan

tvångssituation som avses i den aktuella

bestämmelsen i regeringsformen. Förslaget står

således inte i strid med regeringsformen.

Som förutsättningar för att ett registrerat

trossamfund eller del därav skall kunna överta en

stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter

gäller enligt lagförslaget att

- stiftelsen omfattas av stiftelselagen (1994:1220),

- stiftelsen bildats före den 1 januari 2000,

- trossamfundet eller den organisatoriska delen

samtycker till övertagandet,

- stiftelsen har till uteslutande ändamål att främja

den verksamhet som be- drivs av trossamfundet eller

den organisatoriska delen, och

- det kan antas att verksamheten i trossamfundet

eller den organiserade delen under en överskådlig

tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål

som gäller för stiftelsens verksamhet.

Skyddet för stiftelsens borgenärer skall tillgodoses

genom ett tillståndsförfarande. Stiftelsens ansökan

skall beviljas endast om de borgenärer som motsätter

sig ansökan får betalt eller ges betryggande

säkerhet för sina fordringar. Stiftelsen skall innan

en ansökan görs till Kammarkollegiet skriftligen

underrätta sina kända borgenärer om avsikten att

ansöka samt om möjligheten att bestrida en ansökan.

Om ansökan inte avslås skall Kammarkollegiet kalla

på stiftelsens borgenärer med undantag för de

borgenärer som har fordringar på lön eller annan

ersättning av arbete samt pension. Vidare skall

Kammarkollegiet pröva ärenden där det inte råder

tvist och överlämna ärenden där ansökan har

bestritts till tingsrätt. Tingsrätten skall avslå

ansökan om den eller de borgenärer som bestritt den

inte har fått full betalning för sina fordringar.

Avslås inte ansökan, skall tingsrätten återlämna

ärendet till Kammarkollegiet för beslut.

Kammarkollegiets beslut, bortsett från beslut att

överlämna ärenden till tingsrätt, skall kunna

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Föreskrifter om avgifter vid ansökningsförfarandet

får meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bilaga 1

Behandlat förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:145 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om upplösning av

stiftelser i vissa fall.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om upplösning av

stiftelser i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En stiftelses samtliga rättigheter och

skyldigheter kan efter beslut enligt denna lag

övertas av ett sådant trossamfund eller en sådan

organisatorisk del av ett trossamfund som har

registrerats enligt lagen (1998:1593) om

trossamfund. För detta krävs att

1. stiftelsen omfattas av stiftelselagen

(1994:1220),

2. stiftelsen har bildats före den 1 januari 2000,

3. trossamfundet eller den organisatoriska delen

samtycker till övertagandet,

4. stiftelsen har till uteslutande ändamål att

främja den verksamhet som bedrivs av trossamfundet

eller den organisatoriska delen, och

5. det kan antas att verksamheten i trossamfundet

eller den organisatoriska delen under överskådlig

tid kommer att bedrivas i enlighet med det ändamål

som gäller för stiftelsens verksamhet.

Kammarkollegiet prövar ärenden enligt första stycket

efter ansökan från stiftelsen.

2 § Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd

enligt 1 §, skall styrelsen eller förvaltaren senast

en månad före ansökan skriftligen underrätta

stiftelsens kända borgenärer om detta.

Underrättelserna skall innehålla uppgift om

borgenärernas rätt enligt 5 § att bestrida ansökan.

Någon underrättelse behöver inte skickas till de

borgenärer vilkas anspråk avser fordran på lön eller

annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 §

förmånsrättslagen (1970:979) eller fordran på

pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 §

samma lag.

3 § Till en ansökan enligt 1 § skall fogas

1. ett intyg om att det registrerade trossamfundet

eller den registrerade organisatoriska delen

samtycker till att överta stiftelsens samtliga

rättigheter och skyldigheter, och

2. ett intyg från styrelsen eller förvaltaren om att

stiftelsens kända borgenärer har underrättats i

enlighet med 2 §.

4 § Om något av villkoren i 1 och 3 §§ inte är

uppfyllt skall Kammarkollegiet avslå ansökan.

5 § Om ansökan inte avslås, skall Kammarkollegiet

kalla stiftelsens borgenärer. Kammarkollegiet skall

dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser

fordran på lön eller annan ersättning som har

förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979)

eller fordran på pension som har förmånsrätt enligt

12 eller 13 § samma lag.

Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den

som vill bestrida ansökan att senast en viss dag

skriftligen anmäla detta vid påföljd att han eller

hon annars anses ha medgett ansökan.

Kammarkollegiet skall se till att kallelsen

skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.

Kammarkollegiet skall vidare skicka en särskild

underrättelse om kallelsen till

kronofogdemyndigheten i den region där stiftelsen

har sitt hemvist.

6 § Om en borgenär bestrider en ansökan inom

förelagd tid, skall Kammarkollegiet överlämna

ärendet till tingsrätten i den ort där stiftelsen

har sitt hemvist. Om ansökan inte bestrids, skall

Kammarkollegiet fatta beslut i ärendet.

7 § Den tingsrätt till vilken ett ärende

överlämnats enligt 6 § skall avslå ansökan, om den

eller de borgenärer som bestritt den inte har fått

full betalning eller betryggande säkerhet för sina

fordringar. Avslås inte ansökan, skall tingsrätten

återlämna ärendet till Kammarkollegiet för beslut.

8 § När ett beslut om att bevilja en ansökan

enligt denna lag har vunnit laga kraft är stiftelsen

upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för

registrering i det register som avses i 10 kap.

stiftelselagen (1994:1220).

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter i

ärenden enligt denna lag.

10 § Kammarkollegiets beslut enligt denna lag får

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom tre

veckor från den dag då det överklagade beslutet

meddelades.

Kammarkollegiets beslut att överlämna ärenden till

tingsrätt får dock inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och

skall tillämpas på ansökningar som kommit in till

Kammarkollegiet före den 31 december 2003.