Bet. 2001/02:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU6

Redogörelse för behandlingen av riksdagensskrivelser till regeringen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:75

till handlingarna.

Stockholm den 15 november 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Lars

Hjertén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),

Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),

Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och

Inger Strömbom (kd).

2001/02

KU6

Redogörelse för ärendet

Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till

riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit

med anledning av riksdagens olika beslut.

Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka

riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Årets redogörelse

Inom Regeringskansliet har upprättats en ny

redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse

2000/01:75. Den nu aktuella redogörelsen avser

huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under

tiden den 1 januari–den 31 december 2000. För att

underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid

sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så

aktuell bild som möjligt har redovisningen fått

omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter

den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta

förfarande har använts om riksdagsskrivelserna

därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen omfattar 393 riksdagsskrivelser

ställda till regeringen, varav 120 avgetts under

riksmötet 2000/01, 154 under riksmötet 1999/2000, 33

under riksmötet 1998/99 och 86 under tidigare

riksmöten.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott

att yttra sig över regeringens skrivelse i de delar

som har samband med respektive utskotts

beredningsområde. Yttranden har inkommit från

finansutskottet, skatteutskottet, lagutskottet,

utrikesutskottet, trafikutskottet, miljö- och

jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet, se

bilagorna 1–7. Övriga utskott har inte haft något

att erinra mot regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen

del anföra följande. Redogörelsen omfattar 34

riksdagsskrivelser om beslut på grundval av

betänkanden från konstitutionsutskottet. Enligt

regeringens redogörelse var 15 av dessa inte

slutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa

är tre äldre än två år och tre härrör från 1998/99.

Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen,

1994/95:243, handlar om åtgärder mot

våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav,

med anledning av ett tiotal motioner om

biografcensur m.m., regeringen till känna att de

ämnen som togs upp i motionerna borde kunna bli

föremål för en samlad analys och bedömning i

regeringens brett upplagda arbete mot våldet i

samhället. Den 17 december 1998 utfärdade regeringen

en lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)

som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a.

att TV-program med ingående våldsskildringar eller

med pornografiska bilder skall föregås av en

varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade

regeringen tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga

våldsskildringar. Rådet har fått i uppdrag att bl.a.

informera industrin för audiovisuella tjänster och

informationstjänster om innhehållet i EU-

rekommendationen (98/560/EG) om skydd av minderåriga

och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa

branschernas självreglerande arbete med dessa frågor

och fungera som stöd och samtalspartner om

branscherna så önskar. Den 8 juni 2000 beslutade

regeringen om direktiv till en utredare som bl.a.

skall överväga olika sätt att förbättra möjligheten

att skydda barn mot olämpligt programinnehåll (dir.

2000:43). I december 2000 färdigställdes en

promemoria inom Regeringskansliet där bl.a.

uppdraget att göra en översyn av 4 § lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och

videogram redovisades (Ds 2001:5). Promemorian har

remissbehandlats. Enligt vad konstitutionsutskottet

inhämtat från Kulturdepartementet avser regeringen

att behandla de censurfrågor som tas upp i

promemorian i en proposition som skall avlämnas

senast i januari 2002.

Riksdagsskrivelse 1997/98:214 gäller ett

tillkännagivande beträffande Statens biografbyrå.

Framställningen i en film eller ett videogram skall

vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå

innan den får visas vid allmän sammankomst eller

offentlig tillställning. Biografbyrån skall enligt

lagen om granskning och kontroll av filmer och

videogram endast bevara sådana delar av en

framställning som inte godkänts. Det blir aldrig

fråga om att hela framställningar sparas utan endast

vissa delar. Konstitutionsutskottet ansåg i

betänkande 1997/98:KU19 att det borde införas en

inskränkning i rätten att få kopior av de delar av

en film eller ett videogram som inte godkänts för

visning. Regeringen borde enligt utskottet överväga

denna fråga och återkomma med förslag. Frågan

behandlas i departementspromemorian Sekretessen för

passfoton m.m. (Ds 2000:57). I promemorian läggs

inte något förslag till lagändring fram. Enligt vad

konstitutionsutskottet inhämtat från

Justitiedepartementet avser regeringen att behandla

frågan i en proposition som skall avlämnas till

riksdagen under hösten 2001.

Riksdagsskrivelse 1997/98:280 gäller ett

tillkännagivande beträffande lydelsen av 2 kap. 18 §

regeringsformen (RF). Enligt utskottet borde

regeringen i lämpligt sammanhang och under

parlamentarisk medverkan utreda frågan om lydelsen

av 2:18 RF och i god tid före valet år 2002

återkomma till riksdagen med förslag i detta

avseende. Regeringen beslutade den 2 september 1999

att tillkalla en parlamentarisk kommitté. Kommittén,

som antagit namnet 1999 års författningsutredning,

behandlar frågan i delbetänkandet Vissa

grundlagsfrågor (SOU 2001:19). Kommittén konstaterar

att ett flertal lösningar har prövats i syfte att nå

bred uppslutning. Med beklagande konstaterar

kommittén att den har misslyckats. Mot bakgrund av

att ett förslag till ändring bör ha ett brett

parlamentariskt stöd och att ett sådant stöd inte

har kunnat uppnås, har kommittén beslutat att avstå

från att lägga fram något förslag till ändrad

lydelse av 2 kap. 18 § RF. Betänkandet

remissbehandlades under våren 2001. Enligt vad

utskottet inhämtat från Justitiedepartementet avser

regeringen att i en proposition som skall avlämnas i

december 2001 behandla de frågor som tas upp i

delbetänkandet.

Riksdagskrivelse 1998/99:147 gäller dels ett

tillkännagivande om revidering av EG-direktivet om

skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet

av sådana uppgifter (mom. 1), dels ett

tillkännagivande om lagstiftning mot missbruk av

personuppgifter (mom. 2). Konstitutionsutskottet

framhöll i betänkande 1998/99:KU15

Personuppgiftslagen att EG-direktivet fick anses

omodernt och att en revidering av direktivet måste

ske. Enligt utskottet är det av stor vikt att den

svenska regeringen inom EU med kraft verkar för att

en revidering av direktivet sker. Utskottet uttalade

vidare att intensifierade åtgärder bör vidtas för

att åstadkomma en lagstiftning som syftar till att

ingripa mot missbruk av personuppgifter och inte mot

själva hanteringen av sådana uppgifter. Senast

hösten 2001 skall kommissionen avge en rapport om

genomförandet av direktivet, eventuellt försedd med

lämpliga ändringsförslag. Enligt regeringen är dess

föresats att använda tiden fram till dess för att

främja att ett förslag till revidering läggs fram

och för att öka förståelsen för de förändringar som

enligt svensk uppfattning är önskvärda. Som ett led

i detta arbete har det inom Justitiedepartementet

bl.a. utarbetats ett förslag till en s.k.

missbruksinriktad regleringsmodell.

Personuppgiftslagens överföringsregler och

straffbestämmelser har ändrats från den 1 januari

2000. Ändringarna innebär att lagstiftningen närmar

sig den missbruksinriktade regleringsmodell som

riksdagen uttalat sig för. Regeringen avser att noga

överväga vilka ytterligare inslag av en mer

missbruksinriktad reglering som kan genomföras inom

ramen för EG-direktivet. Justitiedepartementet har

bl.a. tillsatt en samrådsgrupp med representanter

för samtliga riksdagspartier. I samarbete med denna

grupp har departementet utarbetat en enkät om EG-

direktivet och personuppgiftslagen som alla

intresserade inbjudits att svara på. Syftet är att

få reda på konkreta praktiska problem som enskilda

mött med nuvarande lagstiftning. Dessa erfarenheter

skall ligga till grund för en utvärdering av såväl

EG-direktivet som personuppgiftslagen. Enligt vad

konstitutionsutskottet inhämtat från

Justitiedepartementet förväntas kommissionens

rapport tidigast under hösten 2001.

Riksdagsskrivelse 1998/99:163 gäller två

tillkännagivanden från riksdagen till regeringen om

kommundelningar (mom. 1) och om folkinitiativ till

kommunala folkomröstningar (mom. 5).

Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande

1998/99:KU21 att en möjlighet att öka den

demokratiska vitaliteten och delaktigheten är att

dela upp större kommuner i mindre. Utskottet

framhöll att det bör bli lättare att dela kommuner

genom att procedurerna som har samband med

kommundelningar underlättas. Regeringen borde

återkomma med förslag till riksdagen med detta

syfte. Vidare uttalade utskottet att de

hittillsvarande erfarenheterna av bestämmelserna om

folkinitiativ i fråga om kommunala folkomröstningar

var nedslående. Med få undantag har fullmäktige

avvisat de initiativ som kommit fram, något som

enligt utskottets mening är ägnat att misskreditera

idén om folkinitiativ. Det finns enligt utskottet

skäl att vidare utreda en förstärkning av

medborgarnas inflytande i initiativärenden. En

möjlighet som därvid bör utredas är enligt utskottet

att en kommunal folkomröstning skall komma till

stånd när en viss procentandel, t.ex. 10 % av de

röstberättigade i kommunen, står bakom initiativet.

Andra frågor som bör övervägas i sammanhanget är hur

och av vem frågeställningen för folkomröstningen

skall formuleras vid ett folkinitiativ. Den 25

november 1999 bemyndigade regeringen statsrådet

Lejon att tillkalla en kommitté med uppgift att

föreslå åtgärder för att stärka den medborgerliga

insynen och deltagandet i den kommunala demokratin.

Enligt direktiven skall kommittén bl.a. se över hur

de procedurer som har samband med kommundelningar

kan underlättas samt överväga behovet av

folkinitiativet som sådant och dess fortsatta

utformning. Kommundemokratikommittén avlämnade i

juni 2001 betänkandet Att vara med på riktigt –

demokratiutveckling i kommuner och landsting (SOU

2001:48). Betänkandet har remissbehandlats. Enligt

vad konstitutionsutskottet inhämtat från

Justitiedepartementet avser regeringen att behandla

de aktuella frågorna i en proposition som planeras

avlämnas i december 2001.

Riksdagsskrivelse 1998/99:176 gäller den

kyrkoantikvariska ersättningens storlek under åren

2000–2009. Konstitutionsutskottet gjorde i

betänkande 1998/99:KU18 bedömningen att det finns

goda förutsättningar för att Svenska kyrkans

kyrkobyggnader och de kyrkliga kulturminnena i

övrigt skall vara i gott skick vid

relationsändringen och ett antal år därefter. Mot

denna bakgrund ansåg utskottet att regeringens

förslag om kyrkoantikvarisk ersättning borde godtas

och lämnas fr.o.m. år 2002 t.o.m. år 2009. En

övergripande redovisning av hur regeringen kommer

att hantera den kyrkoantikvariska ersättningen och

angivande av villkor m.m. kommer enligt regeringens

redogörelse att ske i budgetproposition och

regleringsbrev för 2002.

Finansutskottet, bilaga 1, anför i yttrande bl.a.

följande. Det går inte att utläsa ur regeringens

skrivelse hur många moment från en riksdagsskrivelse

som totalt sett har behandlats, eller hur många

moment som återstår innan hela riksdagsskrivelsen är

slutbehandlad. Våren 1998 behandlade finansutskottet

en proposition om statlig fastighetsförvaltning och

statliga myndigheters lokalförsörjning (prop.

1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25). I regeringens

skrivelse 1998/99:75 anmäldes att man vidtagit

åtgärder avseende två av de fem momenten i

betänkandet och att riksdagsskrivelsen därmed var

slutbehandlad. Finansutskottet påpekade i betänkande

2000/01:FiU2 att någon återrapportering av de tre

återstående momenten inte hade gjorts. I årets

skrivelse anmäler regeringen åtgärder avseende de

tre saknade momenten. Risken för denna typ av luckor

i regeringens återrapportering skulle troligen

minska om regeringen angav i skrivelsen vilka moment

som återstår att behandla. I likhet med vad

finansutskottet tidigare framhållit är det därför

önskvärt att redogörelsen kompletteras på denna

punkt.

I det följande redovisas ett antal punkter där

finansutskottet funnit brister i regeringens

redovisning.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

(punkt Fi91,

mom. 5). Regeringen redovisar att riksdagens

tillkännagivande om hivpreventivt arbete i

storstadsregionerna är under beredning. Utskottet

erfar dock att regeringen den 22 februari 2001

beviljade bidrag på 84 miljoner kronor med anledning

av riksdagens tillkännagivande.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (punkt

Fi92, mom. 2). Momentet handlar om rätten för

regeringen att överskrida anslaget för

statsskuldsräntor 2001. Skrivelsen borde inte ha

rapporterats som slutbehandlad eftersom regeringen

inte kan veta om bemyndigandet utnyttjats eller inte

förrän efter årets slut. Någon återrapportering av

utnyttjandet av motsvarande bemyndigande för 2000

görs inte i regeringens skrivelse trots att anslaget

för statsskuldsräntor det året överskreds med mer än

8 miljarder kronor, vilket framgår av

årsredovisningen för staten 2000 i avsnitt 4.4.

Rapporteringen av det generella bemyndigandet för

regeringen att överskrida ramanslag (punkt 69, mom.

13) skulle kunna tjäna som exempel för

statsskuldsräntorna.

Utvärdering av statsskuldens upplåning och

förvaltning

1994/95–1999 (punkt Fi57). I sin återrapportering

hänvisar regeringen tillbaka till sitt beslut om

skrivelse 1999/2000:104 om utvärdering av

statsskuldens upplåning och förvaltning

1994/95–1999, dvs. den skrivelse som riksdagen

behandlat, och hänvisar på så sätt i cirkel.

Lämpligare hade varit att hänvisa till regeringens

beslut i november om riktlinjer för statsskuldens

förvaltning. I förra årets skrivelse (skr.

1999/2000:75, punkt Fi59) använde sig regeringen av

samma cirkelresonemang vilket finansutskottet då

påpekade i sitt yttrande.

Statsbudget för budgetåren 2000 och 2001

(punkterna Fi34 och Fi95). Fram t.o.m. 1999 har

praxis varit att regeringen överlämnat den av

riksdagen fastställda statsbudgeten till

Ekonomistyrningsverket (tidigare till

Riksrevisionsverket) inför det nya budgetåret.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 21

april 2001 beslutat att lägga statsbudgeten för 2000

och statsbudgeten för 2001 till handlingarna.

Regeringen rapporterar dock i skrivelsen under punkt

Fi95 att statsbudgeten för 2001, betänkande

2000/01:FiU10, kommer att överlämnas till

Ekonomistyrningsverket (ESV) för kännedom och

beaktande. Under punkt Fi34 redovisar regeringen att

också statsbudgeten för 2000, betänkande

1999/2000:FiU10, kommer att lämnas över till ESV för

kännedom och beaktande. Även i förra årets skrivelse

skrev regeringen att statsbudgeten för 2000 skulle

överlämnas till ESV (skr. 1999/2000:75, punkt Fi89).

Om regeringen avsett att överlämna FiU10 till ESV

borde detta lämpligen ha gjorts så snabbt som

möjligt, före budgetårets början.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (punkt

Fi2, mom. 44). Momentet handlar om ett

tillkännagivande angående den begränsade

uppräkningen av basbeloppet (bet. 1994/95:FiU1) i

samband med besparingarna hösten 1994. Regeringen

redovisar ärendet som slutbehandlat och hänvisar

till budgetpropositionen för 2001, utgiftsområde 11,

anslag 20:1. Ärendet behandlas dock inte där utan i

stället i avsnitt 3.6.1 under samma utgiftsområde.

Skatteutskottet, bilaga 2, anför i yttrande bl.a.

följande. Finansdepartementets ärende 3 gäller

bl.a. ett tillkännagivande som gjordes år 1995 av

riksdagen till regeringen om att regeringen i

samband med de överväganden som skall göras

beträffande ett fritidsbåtsregister också bör pröva

frågan om en båtskatt (bet. 1994/95:SkU28 mom. 49,

rskr. 1994/95:439). Enligt redogörelsen har

skrivelsen slutbehandlats med hänvisning till

budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,

utg.omr. 22, 4.12.4). Av det anförda avsnittet i den

aktuella budgetpropositionen (s. 76) framgår att

regeringen har fortsatt den dialog med

försäkringsbranschen som inleddes under 1999 och att

den därvid har stärkts i sin uppfattning att

Stöldskyddsföreningens frivilliga register bör ligga

till grund för ett allmänt fritidsbåtsregister. En

särskild utredare kommer att ges i uppdrag att

utreda de särskilda förutsättningarna för en

obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av

fritidsbåtar och hur ett allmänt fritidsbåtsregister

bör vara utformat, anför regeringen i

budgetpropositionen. Ännu (maj 2001) har emellertid

någon utredare inte tillsatts och några direktiv

inte utfärdats. Skatteutskottet konstaterar att

regeringen har ansett att ärendet om att pröva

frågan om båtskatt är slutbehandlat utan att

regeringen har redovisat för riksdagen någon annan

åtgärd än att avisera en utredning om

förutsättningarna för en obligatorisk

ansvarsförsäkring och utformningen av ett allmänt

fritidsbåtsregister. På grund av den passivitet som

regeringen enligt skatteutskottets uppfattning har

visat i frågan om båtskatt vill skatteutskottet med

skärpa framhålla vikten av att regeringen så snart

som möjligt och i lämpligt sammanhang lämnar en

redovisning till riksdagen om sina hittills vidtagna

åtgärder i ärendet om båtskatt, sitt planerade

framtida agerande i frågan och över huvud taget

vilka bedömningar den gjort rörande införandet av en

båtskatt. Enligt skatteutskottets uppfattning bör

konstitutionsutskottet föreslå att riksdagen riktar

ett tillkännagivande härom till regeringen.

Finansdepartementets ärende 33 gäller ett

tillkännagivande som gjordes i december år 1999 om

att regeringen bör följa produktionsmetoder m.m. vad

gäller etanolinblandning i drivmedel samt pröva

möjligheten att av EU-kommissionen få dispens från

det aktuella direktivets bestämmelser om högsta

tillåtna volymhalt etanol i bensin (prop.

1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU11 mom. 2, rskr.

1999/2000:110). Skrivelsen redovisades som öppen i

förra redogörelsen men anmäls nu som slutbehandlad.

Några vidtagna åtgärder med anledning av

tillkännagivandet redovisas dock inte. Liksom i det

förra ärendet har regeringen ansett att det

ifrågavarande ärendet angående inblandning av etanol

i bensin är slutbehandlat utan att några särskilda

åtgärder eller bedömningar med avseende på det

aktuella tillkännagivandet har redovisats för

riksdagen. Skatteutskottet anser därför att

regeringen även i detta fall – där regeringen också

enligt skatteutskottets mening har visat prov på

passivitet – så snart som möjligt och i lämpligt

sammanhang bör redovisa för riksdagen sina

hittillsvarande åtgärder, vilka bedömningar den

gjort och hur den planerar sitt framtida agerande i

frågan. Även beträffande denna fråga förordar

skatteutskottet att konstitutionsutskottet skall

föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande till

regeringen.

Enligt den information som konstitutionsutskottet

senare erhållit från skatteutskottets kansli har

regeringen lämnat de redogörelser om båtskatt och

etanolinblandning, som skatteutskottet efterlyst, i

budgetpropositionen för 2002, finansplanen s.

203–204.

Lagutskottet, bilaga 3, anför i yttrande bl.a.

följande. Lagutskottet har inte funnit anledning att

rikta någon kritik mot handläggningen av något

enskilt ärende men vill dock göra

konstitutionsutskottet uppmärksamt på vissa

förhållanden som gäller äldre riksdagsskrivelser. Av

de sammanlagt 24 riksdagsskrivelserna som redovisas

som ännu inte avslutade i den nu aktuella skrivelsen

är 17 tillkännagivanden äldre än två år. Som ett

exempel på en äldre ännu inte slutbehandlad

riksdagsskrivelse kan nämnas riksdagsskrivelse

1988/89:174, som gäller ett tillkännagivande från

riksdagen våren 1989 om försäkringsbolags

informationsplikt i förhållande till dödsbon. I sitt

av riksdagen godkända betänkande 1988/89:LU22

uttalade lagutskottet, med anledning av ett

motionsyrkande, att det skäligen kan krävas av

försäkringsbolag att de rutinmässigt underrättar

dödsboet efter en försäkringstagare om utfallande

personförsäkringar, men att de närmare

förutsättningarna för en sådan

underrättelseskyldighet lämpligen borde prövas i

samband med regeringens överväganden rörande

förslagen i Försäkringsrättskommitténs betänkande

(SOU 1986:56) Personförsäkringslag – ett våren 1989

aktuellt lagstiftningsärende inom

Justitiedepartementet. Mot bakgrund av den snabba

utvecklingen på det försäkringsrättsliga området

kunde dock Försäkringsrättskommitténs betänkande

inte utan vidare läggas till grund för en

proposition. På grundval av bl.a.

kommittébetänkandet utarbetades därför inom

Justitiedepartementet under år 1993

departementspromemorian (Ds 1993:39) Ny

försäkringsavtalslag. Inte heller de i

departementspromemorian framlagda förslagen kunde

leda till ny lagstiftning. Fortfarande pågår

beredning i Regeringskansliet av förslag till en ny

försäkringsavtalslag som skall ersätta 1927 års

försäkringsavtalslag och konsumentförsäkringslagen.

I regeringens nu aktuella skrivelse upplyser

regeringen att frågan om försäkringsbolags

informationsplikt i förhållande till dödsbon

behandlats i departementspromemorian (Ds 1993:39) Ny

försäkringsavtalslag, att det är fråga om ett mycket

omfattande ärende och att en lagrådsremiss kan

förväntas tidigast under år 2003. Slutsatsen av vad

som nu redovisats är att det kommer att gå närmare

15 år innan regeringen återkommer till riksdagen i

den sakfråga tillkännagivandet våren 1989 avsåg –

försäkringsbolags informationsplikt i förhållande

till dödsbon.

Lagutskottet vill framhålla att det kan finnas

olika omständigheter som föranleder att regeringen

gör bedömningen att det inte är lämpligt, möjligt

eller meningsfullt att vidta ytterligare åtgärder i

enlighet med ett riksdagsbeslut. Ett sådant skäl kan

vara att saken kommit i ett helt annat läge än vad

som var fallet vid riksdagens beslut, exempelvis

genom utvecklingen inom EU eller till följd av

internationella åtaganden. Det kan också föreligga

omständigheter som gör att regeringen finner att

åtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut måste

anstå under en längre tid. Ett sådant skäl kan –

såsom i det tidigare redovisade exemplet – vara att

frågan har anknytning till ett annat större

lagstiftningsärende som, enligt regeringens

bedömning, först bör avvaktas innan någon åtgärd

kommer till stånd. I sådana och liknande situationer

kan, enligt lagutskottets mening, en ändamålsenlig

ordning vara att regeringen inom rimlig tid

återkommer till riksdagen också i annat lämpligt

sammanhang än i den årliga skrivelsen och därvid

redovisar skälen för sina ställningstaganden. På så

sätt får riksdagen via det berörda utskottet

tillfälle att pröva om tillkännagivandet fortfarande

är relevant eller om regeringens redovisning skall

leda till ett förnyat eller uppdaterat

tillkännagivande.

Utrikesutskottet, bilaga 4, anför i yttrande bl.a.

följande. Den skrivelse från 1999/2000 som inte

slutbehandlats avser två moment i utskottets

betänkande 1999/2000:UU2, utgiftsområde 7

Internationellt bistånd. I enlighet med betänkandets

moment 68 tillkännagav riksdagen för regeringen att

en översyn borde göras av det nuvarande systemet med

bemyndiganden inom biståndet. Däri borde även

formerna för förbättrad information till riksdagen

studeras. Regeringen meddelar att en redovisning

redan skett för det multilaterala biståndet i

budgetpropositionen för 2001 och att

budgetpropositionen för 2002 beräknas innehålla en

redovisning för det bilaterala biståndet. Utskottet

kan nu konstatera att det i budgetpropositionen för

nästa budgetår, utgiftsområde 7, s. 66, framgår att

bemyndiganderamen inom det bilaterala

utvecklingssamarbetet fr.o.m. 2002 kommer att

baseras på de förpliktelser som förväntas bli

ingångna. Med andra ord avskaffas de tidigare

använda multiplikatorerna, som var anledningen till

att riksdagen begärde en översyn. Enligt vad

utskottet erfarit pågår en fortsatt översyn av hur

informationen till riksdagen skall kunna förbättras

i de avseenden utskottet efterlyst. Riksdagen menade

även, i enlighet med betänkandets moment 73, att

regeringen borde ges i uppdrag att se över formerna

för hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför

biståndsförvaltningen kan stärkas. Regeringen svarar

i skrivelsen samt i budgetpropositionen för år 2002

att resultatet av en sådan översyn beräknas kunna

redovisas under hösten 2001. Vid beredningen av

detta yttrande har utskottet dock erfarit att

redovisningen troligen ej kommer att göras förrän

våren 2002. Utskottet kan vidare konstatera att

moment 75 i samma betänkande betecknas som

slutbehandlat med motiveringen att regeringen i

december 2000 uppdragit åt Sida att utarbeta

kriterier för ett urval av ramorganisationer. I

utskottets betänkande framhålls emellertid att man

utöver en studie kring kriterier för urvalet även

bör göra en mer övergripande översyn över de

enskilda organisationernas roll i

utvecklingssamarbetet och att denna också bör

innehålla en utvärdering av Sidas samarbete med

enskilda organisationer. I utskottets betänkande

anges att översynen bör ske i former som regeringen

bedömer vara lämpliga (bet. 1999/2000:UU2 s. 116).

Utskottet har inhämtat att arbete inletts också vad

avser tillkännagivandets andra del. Utskottet måste

dock konstatera att momentet, med den redogörelse

som ges i regeringens skrivelse, inte till fullo kan

anses vara slutbehandlat och utgår därför ifrån att

regeringen återkommer med en kompletterande

redovisning.

Trafikutskottet, bilaga 5, anför i yttrande bl.a.

följande. Den inom utskottets beredningsområde

äldsta inte slutbehandlade skrivelsen med

tillkännagivande är från riksmötet 1994/95. Den

gäller frågan om återinförande av det statliga

fritidsbåtsregistret. I redovisningen av

beredningsläget hänvisas till budgetpropositionen

för år 2001 där det anges att regeringen avser att

ge en särskild utredare i uppdrag att utreda de

närmare förutsättningarna för hur ett allmänt

fritidsbåtsregister bör vara utformat. Motsvarande

avsiktsförklaring återkommer i budgetpropositionen

för år 2002 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 22, s. 82).

Enligt vad utskottet erfarit planeras det aviserade

utredningsarbetet påbörjas under senare delen av år

2001. Utskottet konstaterar därmed att ännu efter

drygt sex år är denna skrivelse inte slutbehandlad.

Trafikutskottet konstaterar vidare att beträffande

några tillkännagivanden redovisas att beredning

pågår sedan en längre tid utan att uppgift lämnas om

vad som återstår att göra eller orsaken till

dröjsmålet. Enligt trafikutskottet är det viktigt

att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden bereds

utan onödig tidsutdräkt. Om det föreligger

omständighet som hindrar ett genomförande av

beslutet, bör detta snarast redovisas för riksdagen.

Utskottet anser vidare att redovisningen av

planerade åtgärder är viktig för utskottet vid dess

arbete med uppföljning och utvärdering av de äldre

riksdagsskrivelserna. För riksdagens

tillkännagivanden är det angeläget med en

redovisning av när ärendet bedöms komma att

slutbehandlas eller när regeringen avser att

återkomma till riksdagen i frågan.

Riksdagen skall i ökad utsträckning följa upp och

utvärdera fattade beslut för att åstadkomma ett

bättre berednings- och beslutsunderlag.

Utskottsarbetet skall mot denna bakgrund förskjutas

mer mot uppföljning och utvärdering. En viktig del i

detta arbete är regeringens årliga redovisning av

hur riksdagens skrivelser har behandlats. Med hänsyn

till att denna sammanställning huvudsakligen

redovisar åtgärder som vidtagits under föregående

kalenderår ger dock redovisningen oftast inte någon

aktuell bild av vidtagna åtgärder. Vid sitt

uppföljningsarbete tvingas därför utskottet ofta att

ta fram kompletterande information. Enligt

trafikutskottets mening skulle uppföljningsarbetet

underlättas om det fanns tillgång till en

kompletterande informationskälla som innehåller

aktuella uppgifter om vilka åtgärder som regeringen

vidtar med anledning av riksdagens

ställningstaganden. Med ett IT-baserat

informationssystem med sökmöjlighet på enskilda

riksdagsskrivelser i Regeringskansliets diariesystem

skulle redovisningen vinna i såväl aktualitet som

tillgänglighet och därmed främja riksdagens

granskningsverksamhet. Det är sålunda önskvärt att

komplettera regeringens redovisning med en utförlig

beskrivning av beredningsläget och redovisning av

planerade åtgärder beträffande de ärenden som inte

är slutbehandlade. För en sådan förändring talar

också att den nuvarande utformningen av regeringens

redogörelse inte är helt lättillgänglig. Enligt

trafikutskottets mening bör prövas om uppföljningen

av riksdagsskrivelsernas behandling kan

vidareutvecklas. Även formerna för regeringens

redovisning till riksdagen bör övervägas i detta

sammanhang. Regeringens skrivelse blir som redan

nämnts förhållandevis snabbt inaktuell. Det har

därför varit nödvändigt att datera upp regeringens

redovisning av behandlingen av enskilda skrivelser.

För att uppnå en mer aktuell behandling bör det

övervägas att genomföra riksdagsbehandlingen under

våren. Därmed skulle även en tidsmässig samordning

kunna ske med den fördjupade resultatredovisning

från regeringen till riksdagen som avses införas

successivt med början våren 2002. Slutligen vill

utskottet framhålla att redogörelsens register över

riksdagsskrivelserna fördelade på olika utskott

fyller en viktig funktion. Med hänsyn till att

beslut inom trafikutskottets beredningsområde i

vissa fall redovisas under andra utskott, t.ex.

riksdagens beslut om tilläggsbudget, krävs dock

ytterligare insatser för att klarlägga vilka moment

som ingår i utskottets ansvarsområde. Det bör mot

denna bakgrund övervägas hur skrivelsens register

kan vidareutvecklas.

Miljö- och jordbruksutskottet, bilaga 6, anför i

yttrande bl.a. följande. Miljö- och

jordbruksutskottets granskning föranleder ett

påpekande avseende Jordbruksdepartementets ärende 11

som gäller riksdagsskrivelse 2000/01:86 (bet.

2000/01:MJU2). Enligt regeringens redogörelse är

skrivelsen slutbehandlad. I redogörelsen saknas dock

moment 3 i utskottets hemställan. Momentet

innehåller ett tillkännagivande angående fortsatt

stöd till omarrondering. Eftersom ifrågavarande

ärende saknas i årets redogörelse anser miljö- och

jordbruksutskottet att regeringen i kommande

redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen bör redovisa om

ifrågavarande ärende har slutbehandlats eller ej.

Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 7, anför i yttrande

bl.a. följande. Riksdagsskrivelse 1993/94:257 avser

JO:s och JK:s roller. Tillkännagivandet gjordes i

anslutning till behandlingen av propositionen om en

ny lagstiftning för statsanställda.

Arbetsmarknadsutskottet har tidigare kommenterat

skrivelsen i yttrande till konstitutionsutskottet

för två år sedan. Arbetsmarknadsutskottet

konstaterade vid denna tidpunkt att regeringen inte,

mer än fem år efter att tillkännagivandet gjordes,

hade slutbehandlat riksdagsskrivelsen eller mer

utförligt redovisat skälen till dröjsmålet med

detta. Utskottet fann detta mycket anmärkningsvärt.

Konstitutionsutskottet instämde i denna kritik och

underströk starkt vikten av att regeringen utan

ytterligare dröjsmål skulle slutbehandla skrivelsen

(1999/2000:KU10). Efter att arbetsmarknadsutskottet

för ett år sedan tagit del av regeringens

redovisning av den berörda skrivelsen hade utskottet

ingen erinran mot att ärendet kvarstod som icke

slutbehandlat. Utskottet förutsatte dock att de av

regeringen aviserade åtgärderna skulle vidtas och

att skrivelsen kunde slutbehandlas utan ytterligare

dröjsmål. Utöver vad som framkommer av den nu

aktuella skrivelsen har arbetsmarknadsutskottet

inhämtat att en departementspromemoria utarbetats på

uppdrag av Justitiedepartementet (PM 2001-06-07

Statens ansvarsnämnds funktion och kompetensområde,

m.m., dnr Ju1999/205/PP) där bl.a. förslag om JO:s

och JK:s roller vid arbetsrättsliga ingripanden

läggs fram. Promemorian remissbehandlas för

närvarande. Utskottet förutsätter att regeringen

efter den nu pågående remissbehandlingen utan

ytterligare dröjsmål slutbehandlar skrivelsen.

Utskottets överväganden

Konstitutionsutskottet vill även i år framhålla att

regeringens skrivelse med en redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen fyller en viktig funktion i riksdagens

uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Finansutskottet anser inte att det ur regeringens

skrivelse går att utläsa hur många moment från en

riksdagsskrivelse som totalt sett har behandlats,

eller hur många moment som återstår innan hela

riksdagsskrivelsen är slutbehandlad.

Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat att det,

när det gäller momentindelade utskottsbetänkanden,

är viktigt att det av regeringens redogörelse

framgår vilka moment som har föranlett eller skall

föranleda åtgärder från regeringens sida. I

betänkande 1999/2000:KU10 underströk

konstitutionsutskottet vikten av att redovisa moment

och i förekommande fall också delmoment.

Konstitutionsutskottet vill åter betona vikten av

att regeringen redovisar samtliga aktuella moment

samt anger huruvida regeringen anser att respektive

moment är slutbehandlat.

Finansutskottet, utrikesutskottet och miljö- och

jordbruksutskottet har påtalat att regeringen har

redovisat vissa riksdagsskrivelser som

slutbehandlade trots att redogörelse saknas för

vissa moment. Konstitutionsutskottet finner inte

anledning att göra någon annan bedömning än den

respektive utskott gjort.

Med anledning av vad lagutskottet anfört om vissa

förhållanden som gäller äldre riksdagsskrivelser

vill konstitutionsutskottet åter understryka att

utgångspunkten måste vara att det önskemål som ett

tillkännagivande avser bör tillgodoses. Om det visar

sig föreligga omständigheter som hindrar ett

genomförande eller om regeringen gör en annan

bedömning än riksdagen måste regeringen kunna

underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet

avser. En förutsättning bör dock enligt

konstitutionsutskottet vara att regeringens

bedömningar i detta avseende redovisas för

riksdagen.

I betänkande 1999/2000:KU10 och 2000/01:KU10

gjorde konstitutionsutskottet när det gäller

redogörelsens utformning bedömningen att det inte

var berett att föreslå någon förändring. Utskottet

gör inte i dag någon annan bedömning men anser, i

likhet med trafikutskottet, att det vore en fördel i

aktualitets- och effektivitetshänseende om utskotten

och riksdagen kunde behandla regeringens skrivelse

under den vår som skrivelsen avlämnas. Utskottet

strävar efter att kunna behandla regeringens

skrivelse tidigare. Konstitutionsutskottet avser

därför att i samråd med Regeringskansliet och

riksdagens utskott diskutera förutsättningarna för

detta.

Vad i övrigt gäller de ärenden som utskotten

kommenterat i sina yttranden finner

konstitutionsutskottet inte anledning att göra någon

annan bedömning än den som respektive utskott gjort.

Regeringens skrivelse 2000/01:75 föranleder inte

något annat uttalande från konstitutionsutskottets

sida. Skrivelsen bör läggas till handlingarna.

bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2001/02:FiU1y

Behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

(skr. 2000/01:75)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 15 maj 2001 att

bereda samtliga utskott tillfälle att – i de delar

som har samband respektive utskotts beredningsområde

– yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:75

med redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Regeringens skrivelse redogör huvudsakligen för

sådana åtgärder som regeringen vidtagit under

kalenderåret 2000 med anledning av riksdagens

skrivelser. För att underlätta riksdagsutskottens

möjligheter att få en så aktuell bild som möjligt

vid sitt uppföljningsarbete, har redovisningen även

fått omfatta vissa regeringsbeslut från år 2001 dvs.

efter den egentliga redovisningsperiodens utgång.

Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna

därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redogörelsen är som tidigare år uppställd

departementsvis. Inom varje departements område har

materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter

åldern på de behandlade riksdagsskrivelserna. Vid

uppföljningen av riksdagens beslut tilldrar sig

regeringens åtgärder med anledning av riksdagens

tillkännagivanden till regeringen ett särskilt

intresse.

Sammantaget 54 skrivelser redovisas i årets

redogörelse inom finansutskottets ansvarsområde,

vilket är lika många som i motsvarande skrivelse

förra året. Av de 54 skrivelserna rapporteras 36 som

slutbehandlade och 18 som inte slutbehandlade.

Det kan också noteras att finansutskottet i sina

betänkanden enligt den gällande budgetordningen

numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.

Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett

stort antal moment. En närmare uppföljning av

regeringens åtgärder har gjorts för de moment i

tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom

utskottets eget ansvarsområde. Åtta av sammanlagt 54

riksdagsskrivelser som redovisas i regeringens

återrapportering avser frågor som tillhör andra

utskotts ansvarsområden men som behandlats av

finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.

Av riksdagsskrivelserna är 14 stycken äldre än två

år och 8 stycken äldre än tre år. Av dessa senare 8

redovisas 5 som inte slutbehandlade. Det äldsta inte

slutbehandlade ärendet avser riksmötet 1995/96.

Generella synpunkter

Allmänt kan sägas att riksdagens beslut inom

utskottets ansvarsområde till övervägande delen

fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid

beslutstillfället och genomförts i rimlig tid. När

det gäller återrapporteringen finns det dock

uppenbara brister. Som framgår av några exempel

nedan förekommer både rena misstag i rapporteringen

och att synpunkter som riksdagen tidigare lämnat

inte beaktats. Utskottets uppfattning är mot

bakgrund av dessa brister att återrapporteringen av

vidtagna åtgärder bör förbättras.

I regeringens skrivelse anges vilka åtgärder

regeringen vidtagit med anledning av riksdagens

beslut, men inte tidigare rapporterat till

riksdagen. Där framgår också när regeringen tidigare

lämnade återrapportering om en viss

riksdagsskrivelse, samt om riksdagsskrivelsen är

slutbehandlad eller inte. Det går dock inte att

utläsa ur regeringens skrivelse hur många moment

från en riksdagsskrivelse som totalt sett har

behandlats, eller hur många moment som återstår

innan hela riksdagsskrivelsen är slutbehandlad.

Våren 1998 behandlade utskottet en proposition om

statlig fastighetsförvaltning och statliga

myndigheters lokalförsörjning (prop. 1997/98:137,

bet. 1997/98:FiU25). I regeringens skrivelse

1998/99:75 anmäldes att man vidtagit åtgärder

avseende två av de fem momenten i betänkandet och

att riksdagsskrivelsen därmed var slutbehandlad.

Finansutskottet påpekade i betänkande 2000/01:FiU2

att någon återrapportering av de tre återstående

momenten inte hade gjorts. I årets skrivelse

2000/01:75 anmäler regeringen åtgärder avseende de

tre saknade momenten. Risken för denna typ av luckor

i regeringens återrapportering skulle troligen

minska om man angav i skrivelsen vilka moment som

återstår att behandla. I likhet med vad utskottet

tidigare framhållit är det därför önskvärt att

redogörelsen kompletteras på denna punkt.

Synpunkter på enskilda punkter i regeringens

skrivelse

I det följande redovisas ett antal punkter där

utskottet funnit brister i regeringens redovisning.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

(punkt Fi91,

mom. 5)

Regeringen redovisar att riksdagens tillkännagivande

om hivpreventivt arbete i storstadsregionerna är

under beredning. Utskottet erfar dock att regeringen

den 22 februari 2001 beviljade bidrag på 84 miljoner

kronor med anledning av riksdagens tillkännagivande.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (punkt

Fi92, mom. 2)

Momentet handlar om rätten för regeringen att

överskrida anslaget för statsskuldsräntor 2001.

Skrivelsen borde inte rapporterats som slutbehandlad

eftersom regeringen inte kan veta om bemyndigandet

utnyttjats eller inte förrän efter årets slut. Någon

återrapportering av utnyttjandet av motsvarande

bemyndigande för 2000 görs inte i regeringens

skrivelse trots att anslaget för statsskuldsräntor

det året överskreds med mer än 8 miljarder kronor,

vilket framgår av årsredovisningen för staten 2000 i

avsnitt 4.4. Rapporteringen av det generella

bemyndigandet för regeringen att överskrida

ramanslag (punkt 69, mom. 13) skulle kunna tjäna som

exempel för statsskuldsräntorna.

Utvärdering av statsskuldens upplåning och

förvaltning

1994/95–1999 (punkt Fi57)

I sin återrapportering hänvisar regeringen tillbaka

till sitt beslut om skrivelse 1999/2000:104 om

utvärdering av statsskuldens upplåning och

förvaltning 1994/95–1999, dvs. den skrivelse som

riksdagen behandlat, och hänvisar på så sätt i

cirkel. Lämpligare hade varit att hänvisa till

regeringens beslut i november om riktlinjer för

statsskuldens förvaltning. I förra årets skrivelse

(skr. 1999/2000:75, punkt Fi59) använde sig

regeringen av samma cirkelresonemang vilket

finansutskottet då påpekade i sitt yttrande.

Statsbudget för budgetåren 2000 och 2001

(punkterna Fi34 och Fi95)

Fram t.o.m. 1999 har praxis varit att regeringen

överlämnat den av riksdagen fastställda

statsbudgeten till Ekonomistyrningsverket (tidigare

till Riksrevisionsverket) inför det nya budgetåret.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 21

april 2001 beslutat att lägga statsbudgeten för 2000

och statsbudgeten för 2001 till handlingarna.

Regeringen rapporterar dock i skrivelsen under punkt

Fi95 att statsbudgeten för 2001, betänkande

2000/01:FiU10, kommer att överlämnas till

Ekonomistyrningsverket (ESV) för kännedom och

beaktande. Under punkten Fi34 redovisar regeringen

att också statsbudgeten för 2000, betänkande

1999/2000:FiU10, kommer att lämnas över till ESV för

kännedom och beaktande. Även i förra årets skrivelse

skrev regeringen att statsbudgeten för 2000 skulle

överlämnas till ESV (skr. 1999/2000:75, punkt Fi89).

Om regeringen avsett att överlämna FiU10 till ESV

borde detta lämpligen ha gjorts så snabbt som

möjligt, före budgetårets början.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (punkt

Fi2, mom. 44)

Momentet handlar om ett tillkännagivande angående

den begränsade uppräkningen av basbeloppet (bet.

1994/95:FiU1) i samband med besparingarna hösten

1994. Regeringen redovisar ärendet som slutbehandlat

och hänvisar till budgetpropositionen för 2001,

utgiftsområde 11, anslag 20:1. Ärendet behandlas

dock inte där utan i stället i avsnitt 3.6.1 under

samma utgiftsområde.

Stockholm den 16 oktober 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),

Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan

Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv

Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter

(fp) och Carl-Axel Johansson (m).

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2000/01:SkU8y

Redogörelse våren 2001 för

behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott

tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse

2000/01:75 med redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen

omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden 1

januari– 31 december 2000. Skatteutskottet har

granskat de riksdagsskrivelser som gäller åtgärder

med anledning av ärenden som beretts av

skatteutskottet och vill med anledning härav anföra

följande.

Sammanfattning av utskottets

ställningstaganden

Utskottet anser att regeringen bör

redovisa sina åtgärder och sina

bedöm-ningar med anledning av två

riksdagsskrivelser som gäller

tillkännagivanden om båtskatt

respektive etanolinblandning i

bensin och som båda anmälts som

slutbehandlade i redogörelsen.

Utskottet anser att

konstitutionsutskottet bör föreslå

att riksdagen riktar

tillkännagivanden härom till

regeringen. I övrigt föranleder

redogörelsen inte några kommentarer

från utskottets sida.

Båtskatt

Regeringens redogörelse

Finansdepartementets ärende 3 (regeringens

skrivelse s. 64–65) gäller bl.a. ett

tillkännagivande som gjordes år 1995 av riksdagen

till regeringen om att regeringen i samband med de

överväganden som skall göras beträffande ett

fritidsbåtsregister också bör pröva frågan om en

båtskatt (bet. 1994/95:SkU28 mom. 49, rskr.

1994/95:439). Enligt redogörelsen har skrivelsen

slutbe-handlats med hänvisning till

budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,

utgiftsområde 22, 4.12.4).

Av det anförda avsnittet i den aktuella

budgetpropositionen (s. 76) framgår att regeringen

har fortsatt den dialog med försäkringsbranschen som

inleddes under 1999 och att den därvid har stärkts i

sin uppfattning att Stöldskydds-föreningens

frivilliga register bör ligga till grund för ett

allmänt fritidsbåts-register. En särskild utredare

kommer att ges i uppdrag att utreda de särskilda

förutsättningarna för en obligatorisk

ansvarsförsäkring för ägare av fritids-båtar och hur

ett allmänt fritidsbåtsregister bör vara utformat,

anför regeringen i budgetpropositionen.

Samtidigt redovisas på andra ställen i

redogörelsen de ärenden som uppkommit i och med

riksdagens tillkännagivanden om dels obligatorisk

ansvarsförsäkring för fritidsbåtar

(Justitiedepartementet, riksmötet 1986/87, ärende 2,

s. 15), dels återinförande av det statliga

fritidsbåtsregistret (Närings-departementet,

riksmötet 1994/95, ärende 1, s. 114). Båda dessa

ärenden anmäls i redogörelsen som ännu inte

slutbehandlade. I bägge ärendena hänvisar regeringen

till sin nyss nämnda avsikt enligt

budgetpropositionen att tillkalla en utredare och ge

denne i uppgift att utreda dessa frågor.

På fråga i riksdagen om särskild skatt på lyxbåtar

har finansministern svarat att frågan om båtskatt

kan övervägas först efter det att utredaren är klar

med sitt uppdrag om ett fritidsbåtsregister (svar på

fråga 2000/01:621 om båtskatt den 7 februari 2001).

Olika motioner från allmänna motionstiden om

båtskatt avslogs av riksdagen i våras, också med

hänvisning till att frågan om båtregister måste

utredas först (bet. 2000/01:SkU17).

Ännu (maj 2001) har emellertid någon utredare inte

tillsatts och några direktiv inte utfärdats. Till

saken hör också att en tidigare utredning, som

övervägt frågan om båtskatt under hösten 1996 i

betänkandet SOU 1996:170 Fritidsbåten och samhället,

ansåg att det inte fanns anledning att införa en

allmän båtskatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen

har ansett att ärendet om att pröva

frågan om båtskatt är slutbehandlat

utan att regeringen har redovisat

för riksdagen någon annan åtgärd än

att avisera en utredning om

förutsättningarna för en

obligatorisk ansvarsförsäkring och

utformningen av ett allmänt

fritidsbåts-register. Däremot har

regeringen anmält vissa tidigare

riksdagsskrivelser avseende en sådan

ansvarsförsäkring och ett sådant

register som ännu icke

slutbehandlade. På grund av den

passivitet som regeringen enligt

utskottets uppfattning har visat i

frågan om båtskatt vill utskottet

med skärpa framhålla vikten av att

regeringen så snart som möjligt och

i lämpligt sammanhang lämnar en

redovisning till riksdagen om sina

hittills vidtagna åtgärder i ärendet

om båtskatt, sitt planerade framtida

agerande i frågan och över huvud

taget vilka bedömningar den gjort

rörande införandet av en båtskatt.

Enligt utskottets uppfattning bör

konstitutionsutskottet föreslå att

riksdagen riktar ett

tillkännagivande härom till

regeringen.

Inblandning av etanol i bensin

Regeringens redogörelse

Finansdepartementets ärende 33 (s. 72–73)

gäller ett tillkännagivande som gjordes i

december år 1999 om att regeringen bör följa

produktionsmetoder m.m. vad gäller

etanolinblandning i drivmedel samt pröva

möjligheten att av EU-kommissionen få dispens

från det aktuella direktivets bestämmelser om

högsta tillåtna volymhalt etanol i bensin

(prop. 1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU11 mom.

2, rskr. 1999/2000:110). Skrivelsen redovisades

som öppen i förra redogörelsen (skrivelse

1999/2000:75 s. 79) men nu anmäls den som

slutbehandlad. Några vidtagna åtgärder med

anledning av tillkännagivandet redovisas dock

inte. På Regeringskansliet upplyser man att

förhandlingar inom EU om bl.a. en högre

etanolinblandning i bensin beräknas påbörjas

under hösten 2001.

Utskottets ställningstagande

Liksom i det förra ärendet finner utskottet att

regeringen har ansett att det ifrågavarande ärendet

angående inblandning av etanol i bensin är slut-

behandlat utan att några särskilda åtgärder eller

bedömningar med avseende på det aktuella

tillkännagivandet har redovisats för riksdagen.

Utskottet anser därför att regeringen även i detta

fall – där regeringen också enligt utskottets mening

har visat prov på passivitet – så snart som möjligt

och i lämpligt sammanhang bör redovisa för riksdagen

sina hittillsvarande åtgärder, vilka bedömningar den

gjort och hur den planerar sitt framtida agerande i

frågan. Även beträffande denna fråga förordar

utskottet att konstitutionsutskottet skall föreslå

att riksdagen gör ett tillkännagivande till

regeringen.

Övriga frågor

Beträffande övriga riksdagsskrivelser som

skatteutskottet varit upphov till och som enligt den

aktuella redogörelsen ännu inte är slutbehandlade

vill utskottet anföra följande.

Finansdepartementets ärende 6 angående yrkesfiskare

gäller ett tillkännagivande i december 1996 om att

regeringen borde återkomma till riksdagen med

förslag som tillgodoser kravet på bättre konkurrens-

neutralitet för svenska yrkesfiskare i förhållande

till vissa konkurrent-länder som tillåter s.k.

yrkesfiskaravdrag (mot. 1996/97:Fi210 yrkande 11

m.fl., bet. 1996/97:SkU13 mom. 11, rskr.

1996/97:133). I ärendet pågår enligt redogörelsen

beredning. Ärendet behandlas i regeringens senaste

vårproposition (prop. 2000/01:100 s. 144) som

nyligen har varit föremål för behandling i

skatteutskottet (yttr. 2000/01:SkU5y). Enligt

vårpropositionen har man inom Regeringskansliet nu

tagit fram ett förslag som regeringen avser att

lägga fram i år under förutsättning att EU-

kommissionen godkänner förslaget.

Finansdepartementets ärende 11 angående ekonomisk

ersättning till personer som erhållit fingerade

personuppgifter gäller ett tillkänna-givande i

december 1997 som går ut på att den som förföljs på

grund av att han eller hon uppfyllt sin vittnesplikt

inte bara skall vara hänvisad till ersättning i form

av skadestånd, brottsskadeersättning eller bistånd

enligt socialtjänstlagen (prop. 1997/98:9, mot.

1997/98:Sk14 yrkande 8 m.fl., bet. 1997/98:SkU5 mom.

10, rskr. 1997/98:76). Frågan behandlas i

regeringens proposition 2000/01:79 Stöd till

brottsoffer som överlämnats i vår till riksdagen.

Propositionen behandlas av justitieutskottet i

betänkande 2000/01:JuU20. Regeringen och

justitieutskottet menar att frågan bör fortsätta att

beredas inom ramen för det s.k. nationella

handlingsprogrammet som är ett förslag av

Rikspolisstyrelsen m.fl. myndigheter. En slutlig

behandling av skrivelsen bör därför anstå.

Skrivelsen är alltså ännu inte slutbehandlad.

Finansdepartementets ärende 25 angående förfarandet

vid beskattning gäller egentligen åtgärder för att

stimulera användningen av deponigas för

energiutvinning. Med anledning av vissa motioner med

yrkande om avdragsrätt för deponigas gjordes i juni

1999 ett tillkännagivande om att regeringen

skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med

förslag som syftade till att stimulera användningen

av deponigas för energiutvinning (prop. 1998/99:84,

mot. 1998/99:Sk28 yrkande 5 m.fl., bet. 1998/99:

SkU20 mom. 2, rskr. 1998/99:258). Frågan behandlas i

proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier (s. 188–189). I propositionen

redovisas rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april

1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999,

s. 1 Celex 31999L0031) som skall vara genomfört i

den nationella lagstiftningen senast den 16 juli

2001. Genom att direktivet bl.a. innebär att

deponigasen kommer att omhändertas och utnyttjas –

om möjligt genom energiutvinning – anser regeringen

att riksdagens önskemål kommer att tillgodoses i och

med att direktivet inom kort genomförs. Enligt vad

utskottet erfarit kommer riksdagsskrivelsen

därigenom att anses som slutbehandlad.

Finansdepartementets ärende 37 om ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning gäller ett

tillkännagivande i mars 2000 om att regeringen bör

genomföra en kompletterande utredning för att belysa

effekterna för rörligheten på arbetsmarknaden och

boende och arbetande i glesbygd vid ett slopande av

tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader

vid dubbel bosättning (mot. 1999/2000:Sk748, bet.

1999/2000:SkU13 mom. 8, rskr. 1999/2000:143). Enligt

regeringens redogörelse bereds ärendet för

närvarande tillsammans med förslagen i

utredningsbetänkandet SOU 1999:94 (det står

felaktigt 97 i redogörelsen) Förmåner och ökade

levnadskostnader. Utskottet har inhämtat att

betänkandet för närvarande remissbehandlas och att

en proposition förbereds, antingen till hösten eller

till nästa vår.

Finansdepartementets ärende 42 om uppskov med

reavinstbeskattningen gäller ett tillkännagivande i

april 2000 om att regeringen bör se över reglerna om

reavinstuppskov vid bostadsbyte för att komma till

rätta med problemet att den som avyttrar en bostad

för att uppföra en ny bostad på en obebyggd tomt som

han eller hon redan äger inte medges uppskov med

reavinstbeskattningen (mot. 1999/2000:Sk713, bet.

1999/2000: SkU17 mom. 10, rskr. 1999/2000:175).

Enligt regeringens redogörelse bereds ärendet. På

Finansdepartementet upplyser man att en promemoria

om frågan kommer att ges ut inom kort.

Finansdepartementets ärende 53 angående reglerna i

skattebetalnings-lagen om betalningsansvar för

företrädare för juridiska personer gäller ett

tillkännagivande i juni 2000 om att regeringen bör

utföra en analys och eventuellt lägga fram förslag

om omformulering av de aktuella bestämmelserna om

betalningsansvar för företrädare för juridiska

personer, om de nya bestämmelserna inneburit en

skärpning i förhållande till vad som gällde tidigare

(bet. 1999/2000:SkU24, rskr. 1999/2000:

248). Regeringen har tillkallat en särskild utredare

som beräknas avsluta sitt arbete senast den 1

november 2001 (Fi 2000:09, dir. 2000:89).

Finansdepartementets ärende 76 angående skadlig

skattekonkurrens i Europeiska unionen gäller ett

tillkännagivande i december 2000 om att regeringen

bör arbeta för att tillämpningsområdet för

uppförandekoden för företagsbeskattning skall

utvidgas till att omfatta även skadlig

skattekonkurrens som avser löntagare och för att

frågan skall behandlas i samband med en översyn av

uppförandekoden (prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6

mom. 3, rskr. 2000/01:70). Enligt regeringens

redogörelse bereds ärendet. Enligt information från

Finansdepartementet har EU:s granskning kommit att

bli mer omfattande än vad som först antogs, och EU-

kommissionen har ännu inte bestämt hur översynen

skall hanteras. Beslut härom är att vänta tidigast

hösten 2002. Dessförinnan kan Sverige inte agera i

den här frågan.

Skatteutskottet anser att de nu behandlade

ärendena inte kräver några ytterligare kommentarer.

Stockholm den 31 maj 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),

Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth

Lantz (kd), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s)

och Stefan Hagfeldt (m).

bilaga 3

Lagutskottets yttrande 2001/02:LU1y

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till

regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 15 maj 2001 beslutat

anmoda övriga utskott att senast den 26 oktober 2001

yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:75

Redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen. Ingen motion har väckts

med anledning av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande

yttrande från lagutskottet.

Utskottet

I skrivelse 2000/01:75 lämnar regeringen en

redovisning av de åtgärder regeringen vidtagit med

anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i

riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen

omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under

tiden den 1 januari 2000–den 31 december 2000.

Vidare lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet

gällande författningar samt arbetet med

regelreformering och språkvård.

I 1999 års skrivelse (skr. 1999/2000:75)

redovisades för lagutskottets del sammanlagt 27

skrivelser, varav 7 som slutbehandlade. Av de

riksdagsbeslut som redovisas i årets skrivelse från

regeringen faller sammanlagt 37 ärenden under

lagutskottets beredningsområde, varav 13 ärenden

anges som slutbehandlade under redovisningsperioden.

Inom lagutskottets kansli har – på samma sätt som

tidigare år – genomförts en granskning av de i årets

skrivelse upptagna riksdagsbesluten som rör

utskottet. Granskningen har avsett dels

redovisningen i formell mening, dels de åtgärder som

regeringen vidtagit och avser att vidta med

anledning av skrivelserna.

Utskottet har inte funnit anledning att rikta

någon kritik mot handläggningen av något enskilt

ärende men vill dock göra konstitutionsutskottet

uppmärksamt på vissa förhållanden som gäller äldre

riksdagsskrivelser. I samband med granskningen har

nämligen konstaterats att förevarande skrivelse –

liksom motsvarande tidigare skrivelser – innehåller

ett flertal äldre riksdagsskrivelser på

lagutskottets beredningsområde som ännu inte

slutbehandlats. Vid behandlingen av 1998 års

skrivelse noterade utskottet särskilt att den äldsta

då ännu inte slutbehandlade skrivelsen, ett

tillkännagivande från riksdagens sida rörande

producentskydd för sceniska och musikaliska verk,

härrörde från maj 1986 (bet. LU 1985/86:32, rskr.

293). Denna riksdagsskrivelse har genom ett

regeringsbeslut hösten 2000 numera lagts till

handlingarna. Av de sammanlagt 24

riksdagsskrivelserna som redovisas som ännu inte

avslutade i den nu aktuella skrivelsen är 17

tillkännagivanden äldre än två år.

Som ett exempel på en äldre ännu inte

slutbehandlad riksdagsskrivelse kan nämnas

riksdagsskrivelse 1988/89:174, som gäller ett

tillkännagivande från riksdagen våren 1989 om

försäkringsbolags informationsplikt i förhållande

till dödsbon. I sitt av riksdagen godkända

betänkande 1988/89:LU22 uttalade lagutskottet, med

anledning av ett motionsyrkande, att det skäligen

kan krävas av försäkringsbolag att de rutinmässigt

underrättar dödsboet efter en försäkringstagare om

utfallande personförsäkringar, men att de närmare

förutsättningarna för en sådan

underrättelseskyldighet lämpligen borde prövas i

samband med regeringens överväganden rörande

förslagen i Försäkringsrättskommitténs betänkande

(SOU 1986:56) Personförsäkringslag – ett våren 1989

aktuellt lagstiftningsärende inom

Justitiedepartementet.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen på det

försäkringsrättsliga området kunde dock

Försäkringsrättskommitténs betänkande inte utan

vidare läggas till grund för en proposition. På

grundval av bl.a. kommittébetänkandet utarbetades

därför inom Justitiedepartementet under år 1993

departementspromemorian (Ds 1993:39) Ny

försäkringsavtalslag. Inte heller de i

departementspromemorian framlagda förslagen kunde

leda till ny lagstiftning. Fortfarande pågår

beredning i Regeringskansliet av förslag till en ny

försäkringsavtalslag som skall ersätta 1927 års

försäkringsavtalslag och konsumentförsäkringslagen.

I den nu aktuella skrivelsen 2000/01:75 upplyser

regeringen att frågan om försäkringsbolags

informationsplikt i förhållande till dödsbon

behandlats i departementspromemorian (Ds 1993:39) Ny

försäkringsavtalslag, att det är fråga om ett mycket

omfattande ärende och att en lagrådsremiss kan

förväntas tidigast under år 2003.

Slutsatsen av vad som nu redovisats är att det

kommer att gå närmare 15 år innan regeringen

återkommer till riksdagen i den sakfråga

tillkännagivandet våren 1989 avsåg –

försäkringsbolags informationsplikt i förhållande

till dödsbon.

Konstitutionsutskottet har vid flera tidigare

tillfällen uttalat att utgångspunkten måste vara att

det önskemål som tillkännagivandet avser bör

tillgodoses, men att om det skulle visa sig

föreligga omständigheter som hindrar ett

genomförande eller om regeringen gör en annan

bedömning än riksdagen, regeringen måste kunna

underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet

avser, under förutsättning att regeringens bedömning

i detta avseende redovisas för riksdagen (se bl.a.

bet. 1994/95:KU30, bet. 1995/96:KU30 och bet.

1998/99:KU10).

I fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser

som inte har slutbehandlats har

konstitutionsutskottet uttalat att orsakerna till

att regeringen inte vidtagit någon åtgärd bör

redovisas för riksdagen med uppgift om när

åtgärderna beräknas vidtas och att en sådan

redovisning fyller ett angeläget behov i utskottens

uppföljnings- och utvärderingsarbete (se bl.a. bet.

1998/99:KU10 och bet. 1999/2000:KU10).

Lagutskottet vill för sin del framhålla att det

kan finnas olika omständigheter som föranleder att

regeringen gör bedömningen att det inte är lämpligt,

möjligt eller meningsfullt att vidta ytterligare

åtgärder i enlighet med ett riksdagsbeslut. Ett

sådant skäl kan vara att saken kommit i ett helt

annat läge än vad som var fallet vid riksdagens

beslut, exempelvis genom utvecklingen inom EU eller

till följd av internationella åtaganden. Det kan

också föreligga omständigheter som gör att

regeringen finner att åtgärder med anledning av ett

riksdagsbeslut måste anstå under en längre tid. Ett

sådant skäl kan – såsom i det tidigare redovisade

exemplet – vara att frågan har anknytning till ett

annat större lagstiftningsärende som, enligt

regeringens bedömning, först bör avvaktas innan

någon åtgärd kommer till stånd. I sådana och

liknande situationer kan, enligt lagutskottets

mening, en ändamålsenlig ordning vara att regeringen

inom rimlig tid återkommer till riksdagen också i

annat lämpligt sammanhang än i den årliga skrivelsen

och därvid redovisar skälen för sina

ställningstaganden. På så sätt får riksdagen via det

berörda utskottet tillfälle att pröva om

tillkännagivandet fortfarande är relevant eller om

regeringens redovisning skall leda till ett förnyat

eller uppdaterat tillkännagivande.

I övrigt föranleder regeringens redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen – såvitt avser de ärenden som omfattas av

lagutskottets beredningsområde – inga ytterligare

kommentarer från utskottets sida.

Stockholm den 25 oktober 2001

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja Linderborg

(v), Rolf Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Christel

Anderberg (m), Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),

Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis

(v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv

(s), Viviann Gerdin (c), Ana Maria Narti (fp), Raimo

Pärssinen (s), Lars Lilja (s) och Anders Sjölund (m).

bilaga 4

Utrikesutskottets yttrande 2001/02:UU3y

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till

regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 15 maj 2001 anmodat

samtliga utskott att, i de delar som faller inom

respektive utskotts beredningsområde, yttra sig över

regeringens skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen. Ingen motion har väckts på

utrikesutskottets beredningsområde med anledning av

skrivelsen.

Med anledning av

konstitutionsutskottets anmodan

vill utrikesutskottet anföra

följande.

Utskottet

Regeringen redovisar i skrivelse 2000/01:75 de

åtgärder den vidtagit med anledning av 13

riksdagsskrivelser från riksmötena 1999/2000 samt

2000/01, vilka rör utrikesutskottets beredning. Av

de åtta skrivelser som avlämnades under riksmötet

1999/2000 rapporterar regeringen att samtliga, med

ett undantag, har slutbehandlats. Även vad gäller de

fem skrivelser som avlämnades under riksmötet

2000/01 återstår en att slutbehandla.

Den skrivelse från 1999/2000 som inte

slutbehandlats avser två moment i utskottets

betänkande 1999/2000:UU2, utgiftsområde 7

Internationellt bistånd.

I enlighet med betänkandets moment 68 tillkännagav

riksdagen för regeringen att en översyn borde göras

av det nuvarande systemet med bemyndiganden inom

biståndet. Däri borde även formerna för förbättrad

information till riksdagen studeras.

Regeringen meddelar i skrivelse 2000/01:75 att en

redovisning redan skett för det multilaterala

biståndet i budgetpropositionen för 2001 och att

budgetpropositionen för 2002 beräknas innehålla en

redovisning för det bilaterala biståndet. Utskottet

kan nu konstatera att det i budgetpropositionen för

nästa budgetår, utgiftsområde 7, s. 66, framgår att

bemyndiganderamen inom det bilaterala

utvecklingssamarbetet fr.o.m. 2002 kommer att

baseras på de förpliktelser som förväntas bli

ingångna. Med andra ord avskaffas de tidigare

använda multiplikatorerna, som var anledningen till

att riksdagen begärde en översyn. Enligt vad

utskottet erfarit pågår en fortsatt översyn av hur

informationen till riksdagen skall kunna förbättras

i de avseenden utskottet efterlyst.

Riksdagen menade även, i enlighet med betänkandets

moment 73, att regeringen borde ges i uppdrag att se

över formerna för hur den utvärderingsverksamhet som

finns utanför biståndsförvaltningen kan stärkas.

Regeringen svarar i skrivelse 2000/01:75 samt i

budgetpropositionen för år 2002 att resultatet av en

sådan översyn beräknas kunna redovisas under hösten

2001. Vid beredningen av detta yttrande har

utskottet dock erfarit att redovisningen troligen ej

kommer att göras förrän våren 2002.

Utskottet kan vidare konstatera att moment 75 i

samma betänkande betecknas som slutbehandlat med

motivering att regeringen i december 2000 uppdragit

åt Sida att utarbeta kriterier för ett urval av

ramorganisationer. I utskottets betänkande framhålls

emellertid att man utöver en studie kring kriterier

för urvalet även bör göra en mer övergripande

översyn över de enskilda organisationernas roll i

utvecklingssamarbetet och att denna också bör

innehålla en utvärdering av Sidas samarbete med

enskilda organisationer. I utskottets betänkande

anges att översynen bör ske i former som regeringen

bedömer vara lämpliga (bet. 1999/2000:UU2 s. 116).

Utskottet har inhämtat att arbete inletts också vad

avser tillkännagivandets andra del. Utskottet måste

dock konstatera att med den redogörelse som ges i

skrivelse 2000/01:75 kan momentet inte till fullo

anses vara slutbehandlat och utgår därför ifrån att

regeringen återkommer med en kompletterande

redovisning.

Den skrivelse som återstår att slutbehandla från riksmötet

2000/01 gäller Sveriges medlemskap i det

interamerikanska investeringsbolaget (IIC).

Regeringen aviserar att man avser ratificera

anslutningsavtalet under 2001.

Stockholm den 25 oktober 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola

Furubjelke (s), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm

(s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Bertil

Persson (m), Carina Hägg (s), Agneta Brendt (s),

Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors

(m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson

(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Karin Enström (m),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund

(kd).

bilaga 5

Trafikutskottets yttrande 2001/02:TU1y

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till

regeringen

Till konstitutionsutskottet

Inledning

Konstitutionsutskottet har den 15 maj 2001 anmodat

övriga utskott att yttra sig över regeringens

skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen.

I skrivelsen redovisar regeringen vilka åtgärder som

vidtagits med anledning av de riksdagsbeslut som

meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen.

Redogörelsen omfattar samtliga riksdagsskrivelser

från det senaste kalenderåret som är ställda till

regeringen samt äldre riksdagsskrivelser som inte

tidigare har rapporterats som slutbehandlade.

I yttrandet behandlas riksdagsskrivelser med

anledning av betänkanden från trafikutskottet.

Överväganden

Redovisning av riksdagsskrivelser

I regeringens skrivelse redovisas sammanlagt 28

riksdagsskrivelser som avser frågor som behandlas i

betänkanden från trafikutskottet. Som framgår av

följande sammanställning redovisas 12 av dessa som

slutbehandlade.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Riksmöte |Antal |Slutbehandlade|Inte |

| |skrivelser | |slutbehandlade

|

-----------------------------------------------------

|1994/95 | 1 | 0 | 1 |

-----------------------------------------------------

|1995/96 | 0 | 0 | 0 |

-----------------------------------------------------

|1996/97 | 1 | 0 | 1 |

-----------------------------------------------------

|1997/98 | 6 | 0 | 6 |

-----------------------------------------------------

|1998/99 | 2 | 1 | 1 |

-----------------------------------------------------

|1999/2000 | 10 | 4 | 6 |

-----------------------------------------------------

|2000/01[1] | 8 | 7 | 1 |

-----------------------------------------------------

|Totalt | 28 | 12 | 16 |

-----------------------------------------------------

1 Avser perioden den 19 september–31 december 2000

Trafikutskottet anser att

regeringens skrivelse ger en god

bild av de åtgärder som regeringen

vidtagit och beredningsläget för

de ärenden som inte är

slutbehandlade.

Riksdagsskrivelser med

tillkännagivanden

Trafikutskottet har särskilt

granskat regeringens handläggning

och de åtgärder som vidtagits med

anledning av riksdagens

tillkännagivanden till regeringen.

Utskottet har enligt redogörelsen

gjort 16 tillkännagivanden till

regeringen i 14 skrivelser, varav

1 tillkännagivande hanteras i två

departement. Som framgår av

följande sammanställning är enligt

regeringen 4 tillkännagivanden

slutbehandlade.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:

-----------------------------------------------------

|Riksdagsskrivelse|Tillkännagivande |Beslutsläge|

-----------------------------------------------------

|1994/95:232 |Återinförande av det |Inte |

| |statliga |

slutbehandlad |

| |fritidsbåtsregistret | |

-----------------------------------------------------

|1997/98:11 |Minskning av antalet |Inte |

| |mottagningsorter för |

slutbehandlad |

| |förarprov | |

-----------------------------------------------------

|1997/98:161 |Kontroll av lastsäkring |Inte |

| | |

slutbehandlad |

-----------------------------------------------------

|1997/98:192 |Medicinska krav för |Inte |

| |taxiförare |

slutbehandlad |

-----------------------------------------------------

|1997/98:266 |Energi- och |Inte |

| |koldioxidskatt |

slutbehandlad |

-----------------------------------------------------

|1998/99:197 |Övergripande |Inte |

| |trafiksäkerhetsåtgärder |

slutbehandlad |

| |(Inrättande av en | |

| |vägtrafikinspektion) | |

-----------------------------------------------------

|1998/99:237 |Adressändring |

Slutbehandlad |

| | | |

| |Definitionen i postlagen |

Slutbehandlad |

| |av begreppet postal | |

| |infrastruktur | |

-----------------------------------------------------

|1999/2000:147|Planeringsprocessen för |Inte |

| |vägar och järnvägar |

slutbehandlad |

| |(avser | |

| |Näringsdepartementets | |

| |ansvarsområde) | |

-----------------------------------------------------

|1999/2000:148|Planeringsprocessen för |Inte |

| |vägar och järnvägar |

slutbehandlad |

| |(avser | |

| |Miljödepartementets | |

| |ansvarsområde) | |

-----------------------------------------------------

|1999/2000:166|Inrättande av en |Inte |

| |trafikofferjour |

slutbehandlad |

| | | |

| |Ansvaret för lastsäkring |Inte |

| | |

slutbehandlad |

-----------------------------------------------------

|1999/2000:189|Tillsynsmyndighetens |Inte |

| |roll på teleområdet |

slutbehandlad |

-----------------------------------------------------

|1999/2000:238|Påföljdssystem för |Inte |

| |utländska fordons-förare |

slutbehandlad |

-----------------------------------------------------

|1999/2000:256|Ökad konkurrens på |

Slutbehandlad |

| |accessnäten | |

-----------------------------------------------------

|2000/01:80 |Vidgade statliga |Inte |

| |insatser för |

slutbehandlad |

| |sjöfartsnäringen | |

| | |

Slutbehandlad |

| |Motorflygklubbarnas | |

| |verksamhetsförutsättningar| |

-----------------------------------------------------

Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen sedan skrivelsen

färdigställdes vidtagit ytterligare

åtgärder som berör flera av

ovanstående ärenden. Fortfarande

räknar dock regeringen med att

flertalet riksdagsskrivelser med

tillkännagivanden inte kommer att bli

slutbehandlade under innevarande

riksmöte.

Den inom utskottets

beredningsområde äldsta inte

slutbehandlade skrivelsen med

tillkännagivande är från riksmötet

1994/95. Den gäller frågan om

återinförande av det statliga

fritidsbåtsregistret. I redovisningen

av beredningsläget hänvisas till

budgetpropositionen för år 2001 där

det anges att regeringen avser att ge

en särskild utredare i uppdrag att

utreda de närmare förutsättningarna

för hur ett allmänt

fritidsbåtsregister bör vara

utformat. Motsvarande

avsiktsförklaring återkommer i

budgetpropositionen för år 2002 där

det meddelas att regeringen ämnar ge

en särskild utredare i uppdrag att

bl.a. belysa möjligheterna att införa

en obligatorisk ansvarsförsäkring för

ägare av fritidsbåtar och hur ett

allmänt fritidsbåtsregister bör vara

utformat (prop. 2000/01:1 utg.omr.

22, s. 82). Enligt vad utskottet

erfarit planeras det aviserade

utredningsarbetet påbörjas under

senare delen av år 2001. Utskottet

konstaterar därmed att ännu efter

drygt sex år är denna skrivelse inte

slutbehandlad.

Trafikutskottet konstaterar vidare

att beträffande några

tillkännagivanden redovisas att

beredning pågår sedan en längre tid

utan att uppgift lämnas om vad som

återstår att göra eller orsaken till

dröjsmålet. Enligt utskottets mening

är det viktigt att riksdagsskrivelser

med tillkännagivanden bereds utan

onödig tidsutdräkt. Om det föreligger

omständighet som hindrar ett

genomförande av beslutet bör detta

snarast redovisas för riksdagen.

Utskottet anser vidare att

redovisningen av planerade åtgärder

är viktig för utskottet vid dess

arbete med uppföljning och

utvärdering av de äldre

riksdagsskrivelserna. För riksdagens

tillkännagivanden är det angeläget

med en redovisning av när ärendet

bedöms komma att slutbehandlas eller

när regeringen avser att återkomma

till riksdagen i frågan.

Uppföljning av riksdagsskrivelser

Riksdagen skall enligt

Riksdagskommittén i ökad utsträckning

följa upp och utvärdera fattade

beslut för att åstadkomma ett bättre

berednings- och beslutsunderlag.

Utskottsarbetet skall mot denna

bakgrund förskjutas mer mot

uppföljning och utvärdering. En

viktig del i detta arbete är

regeringens årliga redovisning av hur

riksdagens skrivelser har behandlats.

Med hänsyn till att denna

sammanställning huvudsakligen

redovisar åtgärder som vidtagits

under föregående kalenderår ger dock

redovisningen oftast inte någon

aktuell bild av vidtagna åtgärder.

Den nu aktuella sammanställningen

avser exempelvis huvudsakligen

åtgärder som regeringen vidtagit

under tiden den 1 januari– 31

december 2000.Vid sitt

uppföljningsarbete tvingas därför

utskottet ofta att ta fram

kompletterande information.

Enligt trafikutskottets mening

skulle uppföljningsarbetet

underlättas om det fanns tillgång

till en kompletterande

informationskälla som innehåller

aktuella uppgifter om vilka åtgärder

som regeringen vidtar med anledning

av riksdagens ställningstaganden.

Detta behov skulle kunna tillgodoses

genom utveckling av ett IT-baserat

informationssystem som löpande

redovisar de åtgärder som vidtagits

med anledning av olika

riksdagsbeslut.

Informationssystemet Rixlex ger bra

information när det gäller att följa

ett ärende från förslag till

riksdagsbeslut. Däremot är det ofta

svårare att klarlägga vilka åtgärder

som vidtas med anledning av olika

riksdagsbeslut. Med ett IT-baserat

informationssystem med sökmöjlighet

på enskilda riksdagsskrivelser i

Regeringskansliets diariesystem

skulle redovisningen vinna såväl i

aktualitet som tillgänglighet och

därmed främja riksdagens

granskningsverksamhet. Det är sålunda

önskvärt att komplettera regeringens

redovisning med en utförlig

beskrivning av beredningsläget och

redovisning av planerade åtgärder

beträffande de ärenden som inte är

slutbehandlade.

För en sådan förändring talar också

att den nuvarande utformningen av

regeringens redogörelse inte är helt

lättillgänglig. Detta torde förklara

varför det nästan aldrig väcks någon

motion med anledning av

redovisningen. Inte heller brukar

redogörelsen ge upphov till någon

offentlig debatt trots att skrivelsen

beskriver regeringens hantering av

viktiga politiska frågor.

Enligt trafikutskottets mening bör

mot denna bakgrund prövas om

uppföljningen av

riksdagsskrivelsernas behandling kan

vidareutvecklas. Även formerna för

regeringens redovisning till

riksdagen bör övervägas i detta

sammanhang.

Regeringens skrivelse blir som

redan nämnts förhållandevis snabbt

inaktuell. Den nu aktuella skrivelsen

överlämnades av regeringen i april

2001 och avser huvudsakligen åtgärder

som vidtagits under tiden 1

januari–31 december 2000.

Konstitutionsutskottet har därefter

den 15 maj 2001 anmodat övriga

utskott att yttra sig över skrivelsen

senast den 26 oktober 2001. Det har

därför varit nödvändigt att datera

upp regeringens redovisning av

behandlingen av enskilda skrivelser.

För att uppnå en mer aktuell

behandling bör det övervägas att

genomföra riksdagsbehandlingen under

våren. Därmed skulle även en

tidsmässig samordning kunna ske med

den fördjupade resultatredovisning

från regeringen till riksdagen som

avses införas successivt med början

våren 2002.

Slutligen vill utskottet framhålla

att redogörelsens register över

riksdagsskrivelserna fördelade på

olika utskott fyller en viktig

funktion. Med hänsyn till att beslut

inom trafikutskottets

beredningsområde i vissa fall

redovisas under andra utskott, t.ex.

riksdagens beslut om tilläggsbudget,

krävs dock ytterligare insatser för

att klarlägga vilka moment som ingår

i utskottets ansvarsområde. Det bör

mot denna bakgrund övervägas hur

skrivelsens register kan

vidareutvecklas.

Sammanfattning

Trafikutskottet anser att regeringens

skrivelse ger en god bild av de

åtgärder som regeringen vidtagit och

beredningsläget för de ärenden som

inte är slutbehandlade. För

riksdagsskrivelser med

tillkännagivanden till regeringen

konstateras att behandlingen av vissa

ärenden har pågått sedan en längre

tid utan att uppgift lämnas om när

ärendena beräknas kunna bli

slutbehandlade. Enligt utskottets

mening är det viktigt att

riksdagsskrivelser med

tillkännagivanden bereds utan onödig

tidsutdräkt. Slutligen anser

trafikutskottet att uppföljningen av

riksdagsskrivelserna bör utvecklas.

Det gäller bl.a. hur regeringens

redovisning kan vidareutvecklas och

om ett IT-baserat informationsstöd

kan tas fram som stöd för granskning

av hur riksdagens beslut genomförs.

Stockholm den 16 oktober 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Monica Öhman (s), Sven

Bergström (c), Per-Richard Molén (m),

Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s),

Karin Svensson Smith (v), Johnny

Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Monica Green (s),

Inger Segelström (s), Stig Eriksson

(v), Tuve Skånberg (kd), Birgitta

Wistrand (m), Mikael Johansson (mp),

Jeppe Johnsson (m) och Elver Jonsson

(fp).

bilaga 6

Protokollsutdrag från miljö-

och jordbruksutskottet

Bilaga till protokoll

2001/02:2 § 3

Utskottet beslutar avge följande

yttrande till

konstitutionsutskottet över

regeringens skrivelse med

redogörelse för behandlingen

av riksdagens skrivelser till

regeringen.

Utskottet har granskat

redogörelsen i skrivelse

2000/01:75 i de delar som

omfattar

Jordbruksdepartementets,

Miljödepartementets och delvis

Näringsdepartementets

verksamhetsområden.

Granskningen föranleder ett

påpekande avseende

Jordbruksdepartementets ärende

11 (regeringens skrivelse s.

101- 102) . Påpekandet gäller

riksdagsskrivelse 2000/01:86

(bet. 2000/0l :MJU2). Enligt

regeringens redogörelse är

skrivelsen slutbehandlad. F

redogörelsen saknas dock

moment 3 i utskottets

hemställan. Momentet

innehåller ett

tillkännagivande angående

fortsatt stöd till

omarrondering. Eftersom

ifrågavarande ärende saknas i

årets redogörelse anser

utskottet att regeringen i

kommande skrivelse till

riksdagen med redogörelse för

behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen bör

redovisa om ifrågavarande

ärende har slutbehandlats

eller ej.

Skrivelsen föranleder i övrigt

inga kommentarer från

utskottets sida.

bilaga 7

Protokollsutdrag från

arbetsmarknadsutskottet

Bilaga 5 till

arbetsmarknadsutskottets

protokoll 200l/02:4

Till

konstitutionsutskottet

Yttrande med anledning av

regeringens skrivelse 2000/01:75

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till

regeringen

Konstitutionsutskottet har den

15 maj 2001 beslutat anmoda

övriga utskott att yttra sig

över skrivelsen.

Totalt redovisas 19 skrivelser

under arbetsmarknadsutskottet i

det register som ingår i

skrivelsen. En av skrivelserna,

1997/98:204, avser

regionalpolitik som numera

bereds i näringsutskottet och

två av dem, 2000/01:104 och

2000/01:105, avser anslag för

Arbetsgivarverket respektive

Statens pensionsverk vilka

numera bereds i finansutskottet.

När det gäller de skrivelser som

anges som inte: slutbehandlade

kan följande kommentarer lämnas.

Den punkt under vilken

redovisning sker i skrivelsen

återfinns inom parentes.

:1. (Juli) Riksdagsskrivelsen

härrör från 1993/94 och avser

JO:s och JK: s roller.

Tillkännagivandet gjordes i

anslutning till behandlingen av

propositionen om en ny

lagstiftning för statsanställda.

Arbetsmarknadsutskottet har

tidigare kommenterat denna

skrivelse (bilaga 2 till

arbetsmarknadsutskottets

protokoll 1999/2000:6) i sitt

yttrande till

konstitutionsutskottet med

anledning av motsvarande

regeringsskrivelse för två år

sedan (skr. 1998/99:75).

Arbetsmarknadsutskottet

konstaterade vid denna tidpunkt

att regeringen inte, mer än fem

år efter det att

tillkännagivandet gjordes, hade

slutbehandlat riksdagsskrivelsen

eller mer utförligt redovisat

skälen till dröjsmålet med

detta. Utskottet fann detta

mycket anmärkningsvärt.

Konstitutionsutskottet instämde

i denna kritik och underströk

starkt vikten av att regeringen

utan ytterligare dröjsmål skulle

slutbehandla skrivelsen

(1999/2000:KU10).

Efter det att

arbetsmarknadsutskottet för ett

år sedan tagit del av

regeringens redovisning av den

berörda skrivelsen hade

utskottet ingen erinran mot att

ärendet kvarstod som icke

slutbehandlat. Utskottet

förutsatte dock att de av

regeringen aviserade åtgärderna

skulle vidtas och att skrivelsen

kunde slutbehandlas utan

ytterligare dröjsmål (bilaga 7

till arbetsmarknadsutskottets

protokoll 2000/2001:5).

Utöver vad som framkommer av den

nu aktuella skrivelsen har

arbetsmarknadsutskottet inhämtat

att en departementspromemoria

utarbetats på uppdrag av

Justitiedepartementet (PM 2001-

06-07 Statens ansvarsnämnds

funktion och kompetensområde,

m.m., dnr Ju1999/205/PP) där

bl.a. förslag om JO:s och JK:s

roller vid arbetsrättsliga

ingripanden läggs fram.

Promemorian remissbehandläs för

närvarande.

Utskottet förutsätter att

regeringen efter den nu pågående

remissbehandlingen utan

ytterligare dröjsmål

slutbehandlar skrivelsen.

2. (N15) Riksdagsskrivelsen

härrör från l998/99 och avser

anslagen på utgiftsområde 14 för

1999. I den del av skrivelsen

som inte är slutbehandlad och

som avser hemställans mom. 49

delmoment g godkänner riksdagen

införande av ett

flyttningsbidrag till de övriga

nordiska länderna för dem som är

eller riskerar att bli

arbetslösa. Enligt den nu

aktuella skrivelsen pågår

förhandlingar i frågan efter det

att Nordiska ministerrådets

ämbetsmannakommitte för

arbetsmarknad och arbetsliv (ÄK-

A) mottagit ett yttrande från

EG-kommissionen, enligt vilket

flyttstödet är förenligt med

Romfördragets artikel 39.

Enligt vad utskottet inhämtat

har frågan om nordiskt flyttstöd

under hösten 2001, alltså efter

det att regeringsskrivelsen

avlämnats, behandlats i Nordiska

ministerrådets

ämbetsmannakommitte för

arbetsmarknadsfrågor. Avsikten

är att de nordiska

samarbetsministrarna vid ett

gemensamt möte i slutet av

oktober 2001 skall informeras om

den aktuella frågan.

Arbetsmarknadsutskottet har

ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad.

3. (N16) Riksdagsskrivelsen

härrör från 1998199 och avser ny

lagstiftning mot diskriminering

i arbetslivet. I den del av

skrivelsen som inte är

slutbehandlad avser den ett

tillkännagivande om samordnad

lagstiftning:

I detta sammanhang erinrar

arbetsmårknadsutskottet:om att

konstitutionsutskottet uttalat

att en utredning borde

tillsättas med uppgift att

undersöka om det finns

förutsättningar att slå samman

några eller samtliga ombudsmän

som är underställda regeringen

till en institution (bet.

2000/0l :KU3). Frågan om

huvudmannaskapet för dessa

ombudsmän måste enligt

konstitutionsutskottet ses i

ljuset av, de uppgifter

ombudsmännen, tilldelas.

Riksdagen beslutade efter

förslag från

konstitutionsutskottet att

ställa sig bakom ett

tillkännagivande till regeringen

med denna innebörd (rskr.

2000/01:35). Upplysningsvis kan

nämnas att denna fråga behandlas

under punkt N58 i den nu

aktuella riksdagsskrivelsen.

Enligt skrivelsen har regeringen

för avsikt att låta utreda

möjligheterna till en generell

lagstiftning mot diskriminering

som omfattar alla eller

flertalet diskrimineringsgrunder

och samhällsområden. Av

budgetpropositionen för år 2002

(grop. 200l/02:1

utgiftsområde 14) framgår att

regeringen har för avsikt att

tillsätta en utredning inom

kort. Ärendet bereds således

vidare.

Arbetsmarknadsutskottet har

ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad.

4. (N22) Riksdagsskrivelsen

härrör från 1999/2000 och avser

behandling av

budgetpropositionen för år 2000,

anslag för utgiftsområdena 13

och 14. Riksdagsskrivelsen är

inte slutbehandlad i tre olika

delar.

Hemställans mom. 9 avser ett

tillkännagivande om behovet av

en översyn av

bemanningsföretagen. I

skrivelsen anges att regeringen

under våren 2001 kommer att

fatta beslut om en översyn.

Enligt vad

arbetsmarknadsutskottet erfarit

är avsikten att ett beslut om

översynen skall fattas under

hösten 2001.

Hemställans mom. 32 avser ett

tillkännagivande om försäkring

av arbetshjälpmedel. I det

betänkande som låg till grund

för tillkännagivandet gjorde

utskottet bedömningen att

kostnaderna för försäkring av

arbetshjälpmedel i vissa fall

kan utgöra ett hinder i

synnerhet för allmännyttiga

organisationer och små företag.

Utskottet ansåg därför att det

borde övervägas vilka möjliga

åtgärder som kan vidtas för att

undanröja detta problem. I

skrivelsen redovisar regeringen

att den uppdragit åt

Arbetsmarknadsstyrelsen att i

samråd med Riksförsäkringsverket

och Kammarkollegiet genomföra en

utredning. Vidare anges att

frågan skall behandlas i

budgetpropositionen för år 2002.

Av budgetpropositionen framgår

att AMS i sin redovisning av

utredningsuppdraget konstaterat

att frågan om försäkring av

arbetshjälpmedel inte uppfattas

som ett problem som motiverar

ett avtal för skadehantering.

Regeringen avser därför inte att

vidta några åtgärder i den

aktuella frågan.

Hemställans mom. 37 om anslag på

utgiftsområde 14 för 2000,

delmoment j, avser ett

tillkännagivande om lönebidrag i

bestående

anställningsförhållanden. I det

betänkande som låg till grund

för det aktuella

tillkännagivandet uttalade

utskottet att man bör överväga

om det finns situationer när det

kan vara befogat med lönebidrag

även i ett bestående

anställningsförhållande men

underströk samtidigt att en

sådan möjlighet inte får

innebära att arbetsgivarens

allmänna ansvar för

arbetstagarens rehabilitering

minskar. Regeringen anger i

skrivelsen att den avser att

behandla frågan i

budgetpropositionen för 2002. Av

budgetpropositionen framgår att

regeringen avser att göra en

samlad översyn av hur de

arbetshandikappades ställning

skall stärkas på framtidens

arbetsmarknad. Enligt

vadutskottet erfarit är avsikten

att frågan om lönebidrag i

bestående

anställningsförhållanden skall

behandlas i en sådan översyn:

Arbetsmarknadsutskottet har

ingen erinran mot att skrivelsen

i de aktuella delarna tills

vidare kvarstår som inte

slutbehandlad.

S. (N30) Riksdagsskrivelsen

härrör från 1999/2000 och avser

i den del som inte är

slutbehandlad

etttillkännagivande om en

utredning av arbetsrätten mm. Av

skrivelsen framgår att ett

översynsuppdrag lämnats till

Arbetslivsinstitutet och att

detta skall redovisas senast den

31 december 2001. Enligt vad

utskottet erfarit har regeringen

efter det att skrivelsen

avlämnades förlängt tidsramen

för översynsuppdraget som skall

avslutas senast den 31 oktober

2002 och därvid även givit

institutet i uppdrag att

överväga om det finns behov av

att förstärka skyddet för

föräldralediga.

Utskottet har mot denna bakgrund

ingen erinran mot att skrivelsen

tills vidare kvarstår som inte

slutbehandlad.

6.. (N66) Riksdagsskrivelsen

härrör från 2000/01 och avser i

den nu berörda delen,

hemställans mom. 34, ett

tillkännagivande om en översyn

av regelverket med anledning av

användandet av elektroniska

ansökningar till

arbetslöshetskassorna. Av

regeringens skrivelse framgår

att ärendet bereds.

Arbetsmarknadsutskottet har

ingen erinran mot att skrivelsen

tills vidare kvarstår som inte

slutbehandlad.

7. (N67) Riksdagsskrivelsen

härrör från 2000/01 och avser i

nu berörd del, hemställans mom.

44, ett tillkännagivande om det

samlade stödet till

arbetshandikappade.

Tillkännagivandet gjordes i

anslutning till behandlingen av

budgetpropositionen för år 2001.

I det utskottsbetänkande som låg

till grund för tillkännagivandet

underströk

arbetsmarknadsutskottet behovet

av ett samlat grepp över

insatserna för stöd till

arbetshandikappade och

förutsatte att regeringen skulle

komma att beakta de synpunkter

som framförts av bl.a. RRV.

Utskottet ansåg att regeringen

vid behov skulle återkomma till

riksdagen med förslag på

åtgärder. Av regeringens

skrivelse framgår att regeringen

avser att behandla frågan i

budgetpropositionen för 2002.

Som nämnts aviserar regeringen i

budgetpropositionen en samlad

översyn av hur de

arbetshandikappades ställning

skall stärkas på framtidens

arbetsmarknad.

Arbetsmarknadsutskottet har

ingen erinran mot att skrivelsen

tills vidare kvarstår som inte

slutbehandlad.

Sammanlagt redovisas elva

skrivelser som slutbehandlade,

varav två är äldre än fyra år. I

åtta fall är det fråga om

utfärdande av lagar, i två fall

utfärdande av regleringsbrev och

i ett fall redovisas hur ett

tillkännagivande har behandlats

av regeringen.