Bet. 2001/02:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande

2001/02:KU8

Valfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:53 Ändringar i vallagen, m.m.

samt fem motioner som väckts med anledning av

propositionen och ett antal motioner som väckts

under den allmänna motionstiden 2001. Utskottet

tillstyrker propositionen i huvudsak.

När det gäller utlandsröstning föreslår utskottet,

med anledning av tre motioner, bl.a. att generell

rätt att brevrösta utomlands skall införas.

Utskottet föreslår därför att riksdagen antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen

(1997:157) om brevröstning i vissa fall.

I övrigt avstyrker utskottet avlämnade motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

duplettröstkort skall kunna skrivas ut i alla

röstningslokaler. Utskottet anser emellertid att

direktåtkomst till uppgifter om namn, personnummer

och valdistrikt inte skall utökas i förhållande till

vad som gäller i dag och avstyrker därför ett

förslag med detta innehåll.

Utskottet föreslår att samtliga lagändringar skall

träda i kraft den 1 april 2002.

Sex reservationer samt ett särskilt yttrande har

avlämnats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förtidröstning

Riksdagen antar regeringens förslag till 9 kap.

4 § vallagen (1997:157). Därmed avslår riksdagen

motionerna 2001/02:K20 yrkandena 1 och 2 samt

2001/02:K21 yrkande 1.

2. Vallokalers tillgänglighet

Riksdagen antar regeringens förslag till 10

kap. 8 § vallagen (1997:157) med den ändringen

att ordet tryggande byts mot betryggande. Därmed

avslår riksdagen motionerna 2001/02:K23 yrkande 1

och 2001/02:K371 yrkande 3.

Reservation 1 (fp)

3. Brevröstning för väljare som vistas

utomlands

Riksdagen godkänner vad utskottet föreslår om

brevröstning. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2001/02:K21 yrkande 2, 2001/02:K22

yrkande 1 och 2001/02:K23 yrkande 2.

4. Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa

fall

Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna

förslag till lag om ändring i lagen (1997:159) om

brevröstning i vissa fall.

5. Lagen (2001:183) om behandling av

personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2001:183) om behandling av

personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar utom såvitt avser förslaget till

ändring i 2 kap. 8 §, vilket avslås, samt

beslutar att lagen om ändring skall träda i kraft

den 1 april 2002.

6. Rättelse av röstlängd som gäller

utlandssvenskar

Riksdagen antar regeringens förslag till 7 kap.

12 § vallagen (1997:157) samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad utskottet anför om

en översyn av lagstiftningen.

7. Överklagande av beslut med anledning av

begäran om rättelse i röstlängden

Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3

intagna förslaget till 19 kap.

2 § vallagen (1997:157).

8. Rätten att kandidera i flera valkretsar

i riksdagsvalet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K267

yrkande 1 och 2001/02:K323 yrkande 2.

9. Statligt stöd till partier som är eller

varit representerade i riksdagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till

politiska partier med den ändringen att lagen

skall träda i kraft den 1 april 2002. Därmed

avslår riksdagen motion 2001/02:K24.

Reservation 2 (mp)

10. Ändringar i vallagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i vallagen (1997:157), i den mån

förslaget inte omfattas av vad utskottet

föreslagit ovan under punkterna 2, 6 och 7, dock

med den ändringen att lagen skall träda i kraft

den 1 april 2002. Därmed bifaller riksdagen

delvis proposition 2001/02:53.

11. Regeringens lagförslag i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i folkomröstningslagen

(1979:369),

b) lag om ändring i lagen (1987:813) om

homosexuella sambor,

c) lag om upphävande av lagen (1993:1403) om

försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994,

och

d) lag om upphävande av lagen (1994:285) om

försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna

avge en särskild personröst vid de allmänna valen

år 1994, dock med den ändringen att lagarna under

a) och b) skall träda i kraft den 1 april 2002.

12. Personval

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K204,

2001/02:K220, 2001/02:

K236 yrkande 18, 2001/02:K267 yrkande 2,

2001/02:K279, 2001/02:

K371 yrkande 5, 2001/02:K394, 2001/02:K424,

2001/02:K323 yrkandena 1 och 3 samt 2001/02:K309.

Reservation 3 (m, c, fp)

Reservation 4 (kd)

13. Personval och kampanjbidrag

Riksdagen avslår motion 2001/02:K381 yrkande

15.

Reservation 5 (mp)

14. Kommunala utjämningsmandat, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K323

yrkande 5 och 2001/02:K291.

15. Utformning av valkretsar

Riksdagen avslår motion 2001/02:K295.

16. Västra Götalands västra valkrets

Riksdagen avslår motion 2001/02:K322.

17. Internetröstning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K21 yrkande

3, 2001/02:K22 yrkande 2, 2001/02:K285,

2001/02:K304 och 2001/02:T466 yrkande 5.

Reservation 6 (m, kd)

18. Blanka valsedlar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:K253 och

2001/02:K334.

19. Legitimationskrav vid val

Riksdagen avslår motion 2001/02:K260.

20. Informationsinsatser för ökat

valdeltagande

Riksdagen avslår motion 2001/02:K318.

21. Synskadades rätt till valhemlighet

Riksdagen avslår motion 2001/02:K261.

22. Gemensamma valsedlar

Riksdagen avslår motion 2001/02:K263.

Stockholm den 29 januari 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist

(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Mats

Berglind (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson

(v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius

(m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena

Bargholtz (fp), Margareta Nachmanson (m) och Anders

Bengtsson (s).

2001/02

KU8

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade i juni 1997 att tillkalla ett

parlamentariskt sammansatt råd för att utvärdera den

reform av det svenska valsystemet, som då nyss trätt

i kraft (dir. 1997:87). Rådet, som antog namnet

Rådet för utvärdering av 1998 års val, i

fortsättningen "rådet", fick i uppgift att se över

ett antal frågor med direkt koppling till

personvalsreformen. Exempel på sådana frågor är om

systemet har lett till bättre kontakt mellan väljare

och valda och om väljarna har fått bättre möjlighet

att påverka vem som skall representera dem. I det

sammanhanget skulle särskilt frågan om

personvalsspärrarnas nivå övervägas. Direktiven tog

också upp andra effekter av personvalssystemet som

t.ex. eventuella effekter på könsfördelningen i de

valda församlingarna och frågor av mer valteknisk

natur. Genom tilläggsdirektiv i november 1998 fick

rådet också i uppgift att undersöka om och i så fall

på vilket sätt reformen av det svenska valsystemet

påverkade valdeltagandet i 1998 års val samt att se

över reglerna om det statliga partistödet till

partier som tidigare varit representerade i riksdag-

en och lämna förslag till behövliga förändringar

(dir. 1998:99).

Rådet överlämnade i november 1999 betänkandet

Personval 1998. En utvärdering av personvalsreformen

(SOU 1999:136). Betänkandet har remissbehandlats.

I februari 2000 beslutade regeringen att tillkalla

en särskild utredare för att göra en teknisk och

administrativ översyn av vissa delar av valsystemet

(dir. 2000:10). Enligt uppdraget skulle utredaren

bl.a. se över bestämmelserna om indelning i

valdistrikt, regelsystemet avseende möjligheterna

att förtidsrösta och att rösta i vallokal och formen

för utlandssvenskars röstning samt föreslå ändringar

av vallagens bestämmelser om valbarhetskrav så att

de står i överensstämmelse med EU:s s.k.

valrättsakt. Utredaren antog namnet Valtekniska

utredningen år 2000, i fortsättningen "utredningen".

I juni 2000 överlämnade utredaren promemorian En

ny central valmyndighet - Riksvalsnämnden. I

promemorian behandlades frågan var funktionen att

vara central valmyndighet i framtiden skall vara

placerad och hur en lämplig framtida organisation

för funktionen bör se ut. Utredaren föreslog att en

ny myndighet skall bildas för funktionen att vara

central valmyndighet och att funktionen skall

flyttas från Riksskatteverket till den nya

myndigheten. Regeringen har i 2001 års ekonomiska

vårproposition behandlat frågan om anslag till

Valmyndigheten (prop. 2000/01:100). Myndigheten

inrättades den 1 juli 2001.

Utredningen slutförde sitt uppdrag genom att i

januari 2001 avge betänkandet Teknik och

administration i valförfarandet (SOU 2000:125).

Betänkandet har remissbehandlats.

Den 2 september 1999 beslutade regeringen att

tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för

att utreda vissa frågor som rör regeringsformen

(dir. 1999:71). Kommittén har antagit namnet 1999

års författningsutredning. Genom tilläggsdirektiv

den 16 mars 2000 (dir. 2000:21) fick utredningen i

särskilt uppdrag att

- utreda frågorna om skilda valdagar och vårval,

- överväga om de tre största valkretsarna bör

minskas,

- se över partibegreppet i 3 kap. 7 §

regeringsformen,

- överväga vilken giltighet valsedlar som saknar

partibeteckning skall ha, och

- föreslå hur skyddet för miljön samt

funktionshindrades och andra utsatta gruppers

delaktighet och jämlikhet i samhället skall

regleras i 1 kap. 2 § regeringsformen.

Regeringen tar i propositionen upp de frågor som

behandlas i de två ovan nämnda betänkandena

Personval 1998. En utvärdering av personvalsreformen

(SOU 1999:136) och Teknik och administration i

valförfarandet (SOU 2000:125) och som inte är

föremål för utredning av 1999 års

författningsutredning. Frågan om röstning via

Internet behandlas dock inte i detta sammanhang utan

bereds vidare inom Regeringskansliet. Detsamma

gäller frågorna om Valmyndighetens roll och om

finansiering av personvalskampanjer.

Utskottets överväganden

Röstning inom landet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att

poströstningen bör behållas. Utskottet anser

att riksdagen bör avslå motionerna K20

yrkande 1 och 2 samt K21 yrkande 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

bl.a. den som är intagen i häkte skall ha

rätt att rösta genom bud.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

om en kommun avser att som vallokal använda

en lokal som inte är tillgänglig för fysiskt

funktionshindrade skall kommunen först

samråda med länsstyrelsen samt att om det är

omöjligt att använda en lämpligare lokal

skall den som på grund av funktionshinder

inte kan avge sin röst i vallokalen i stället

kunna göra det i anslutning till denna.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionerna K23 yrkande 1 och K371 yrkande 3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Vallokalers tillgänglighet (punkt 2)

av Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till 10 kap. 8 §

vallagen (1997:157) med den ändringen att ordet

tryggande byts mot betryggande samt tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2001/02:K23 yrkande 1 och 2001/02:K371 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag är mycket bekymrad över att alltför många

vallokaler riskerar vara stängda för människor med

funktionshinder. I många kommuner förläggs

vallokalerna till skolor. Siffror från

handikappombudsmannen visar att i var fjärde skola

är det omöjligt för rullstolsburna att komma fram

till huvudentrén. Regeringens lösning på problemet

är att funktionshindrade som inte kan ta sig in i

lokalen skall kunna avlägga sin röst omedelbart

utanför vallokalen till någon av valförrättarna om

det kan ske under betryggande former så att

valhemligheten bevaras. Det är visserligen en

förbättring jämfört med tidigare men det kan ändå

inte vara meningen att vissa medborgare är hänvisade

till att rösta på "trappan" till den ordinära

vallokalen och därmed ha sämre möjligheter att ta

valsedlar etc. Målet måste vara att alla människor

skall behandlas lika på valdagen; därför bör

vallagen klart och tydligt uttrycka att vallokaler

skall vara tillgängliga för personer med

funktionshinder. Regeringen bör återkomma med ett

nytt lagförslag där de ståndpunkter som jag framför

beaktats. Detta bör riksdagen ge regeringen till

känna. Motionerna 2001/02:K23 yrkande 1 och

2001/02:K371 yrkande 3 tillstyrks därför.

2. Statligt stöd till partier som är eller

varit representerade i riksdagen (punkt 9)

av Per Lager (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till

politiska partier. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:K24.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i propositionen en halvering av

partistödet och grundstödet om partiet inte når upp

till minst 2 % av rösterna i det senaste

riksdagsvalet. Regeringens förslag slår hårt mot

mindre partier, som på grund av en tillfällig

nedgång kan komma att erhålla ett halverat partistöd

och grundstöd. Mindre partier som redan i dag saknar

tillgång till medel i lika hög utsträckning som de

större partierna. Ett parti kan inte löpa risk att

fortsättningsvis erhålla mycket låga röstetal enbart

därför att partiets väljarstöd gått från över 4 %

till 2 % röstetal i två på varandra följande val.

Underlaget för en sådan bedömning måste utgå från

fler valtillfällen än endast två. Viss

väljarfluktuation mellan två val är inte detsamma

som en påvisad långsiktig nedåtgående trend. Med

tanke på att Miljöpartiet vill sänka spärren vid

riksdagsval, och låta fler partier ha möjlighet att

få inflytande i riksdagen, anser jag att reglerna

för avtrappat parti- och grundstöd inte bör ändras

på sätt som regeringen föreslår. Riksdagen bör

därför bifalla min motion K24 samt avslå regeringens

förslag i denna del.

3. Personval (punkt 12)

av Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik

Aurelius (m), Åsa Torstensson (c), Helena

Bargholtz (fp) och Margareta Nachmanson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3 om personval. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2001/02:K204,

2001/02:K236 yrkande 18, 2001/02:K279, 2001/02:K394,

2001/02:K424 och bifaller delvis motionerna

2001/02:K220, 2001/02:K267 yrkande 2, 2001/02:K371

yrkande 5 och 2001/02:K323 yrkande 1 samt avslår

motionerna 2001/02:K323 yrkande 3 och 2001/02:K309.

Ställningstagande

Den reform som banade väg för personvalet bar

kompromissens prägel. 5 % av rösterna i

respektive valkrets i Europaparlamentsvalet

samt valet till kommuner och landsting och 8

% vid riksdagsvalet fordrades för att en

kandidat skulle kunna ta sig förbi den

rangordning som partierna hade fastslagit.

Med personval ökar väljarens inflytande. Vi

anser att det är angeläget att personvalet

nu får fullt genomslag. Spärrgränserna bör

därför tas bort. Regeringen bör återkomma

med förslag med denna innebörd. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

4. Personval (punkt 12)

av Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:K323 yrkande 3 samt

bifaller delvis motionerna 2001/02:K204,

2001/02:K236 yrkande 18, 2001/02:K279, 2001/02:K394,

2001/02:K424, 2001/02:K220, 2001/02:K267 yrkande 2,

2001/02:K371 yrkande 5 och 2001/02:K323 yrkande 1

samt avslår motion 2001/02:K309.

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget att stärka

personvalsinslaget. En intressant möjlighet att

ytterligare vidga personvalet vore att ge väljaren

möjlighet att på valsedeln även ge uttryck för sina

andra- och tredjehandspreferenser. Vi anser också

att regeringen bör tillsätta en utredning som

undersöker effekterna av ett rangordningssystem i

personvalet med syfte att eventuellt införa ett

sådant system i valet 2006. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

5. Personval och kampanjbidrag (punkt 13)

av Per Lager (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5 om personval och

kampanjbidrag. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:K381 yrkande 15.

Ställningstagande

Med ett ökat inslag av personval i valsystemet ökar

riskerna för missbruk när det gäller kampanjbidrag

till politiker. I Sverige har vi inte ens de

minimibestämmelser om offentlig redovisning och

bidragstak som gäller i t.ex. USA. Det råder ett

slags naiv tro på att regler är obehövliga eftersom

inga större oegentligheter hittills har uppdagats.

Jag anser att ett regelverk behövs. Hur valkampanjer

finansieras är en alltför viktig sak för att

överlåtas åt de fria marknadskrafternas spel.

Regeringen bör utarbeta regler för hur kampanjbidrag

vid personval bör redovisas. Riksdagen bör

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag

anför om personval och kampanjbidrag. Jag föreslår

att riksdagen bifaller motion K381 yrkande 15.

6. Internetröstning (punkt 17)

av Per Unckel (m), Ingvar Svensson (kd), Inger

René (m), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:K21 yrkande 3,

2001/02:K22 yrkande 2, 2001/02:K285, 2001/02:K304

och 2001/02:T466 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheten för utlandssvenskar att

rösta via Internet skall utredas. Den nya tekniken

erbjuder nya och ökade möjligheter för människor att

delta i den demokratiska processen. För

utlandssvenskar är det ett instrument som kan

underlätta för dem att utöva sina medborgerliga

rättigheter. Regeringen bör därför utreda

möjligheten för utlandssvenskar att rösta via

Internet. En möjlighet att rösta via Internet får

emellertid inte ersätta det traditionella

röstningsförfarandet utan skall ses som ett

komplement till detta. Regeringen bör också ta

initiativ till ett försök med röstning via Internet

för utlandssvenskar i samband med 2002 års val.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Utformning av valkretsar (punkt 15)

Av Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Margareta Nachmanson (m).

Moderata samlingspartiet motsatte sig bildandet av

Västra Götalands län.

Det är oklart vad som kommer att ske efter

försöksverksamhetens upphörande. Vår uppfattning är

att ett kommande beslut skall ha förankring hos

medborgarna för att få legitimitet. Detta gäller

också namnen på valkretsarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:53 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

- 1. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt

stöd till politiska partier,

-

- 2. lag om ändring i folkomröstningslagen

(1979:369),

-

3. lag om ändring i lagen (1987:813) om

homosexuella sambor,

- 4. lag om ändring i vallagen (1997:157),

-

- 5. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling

av personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar,

-

6. lag om upphävande av lagen (1993:1403) om

försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994,

och

7. lag om upphävande av lagen (1994:285) om

försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna

avge en särskild personröst vid de allmänna valen

år 1994.

Propositionen

Poströstning

Utgångspunkten för valförfarandet är att varje

väljare skall kunna rösta i vallokal inom rimligt

avstånd från sin bostad. Det är kommunernas ansvar

att detta kan ske.

Röstning på postkontor är ett sedan lång tid väl

inarbetat sätt att rösta för de väljare som inte

röstar i sin vallokal. Ansvaret för detta åvilar den

centrala valmyndigheten, som bestämmer på vilka av

Posten AB:s postkontor poströstning skall anordnas.

Omkring en tredjedel av all röstning sker på

postkontor. Poströstningen har således en central

plats i det svenska valsystemet. Att ändra på denna

ordning skulle, enligt regeringen, kunna medföra

negativa effekter hos väljarna, med ett minskat

valdeltagande som följd. Riskerna är särskilt stora

om en sådan förändring genomförs alltför nära inpå

ett val. Detta måste, enligt regeringen, undvikas.

Regeringen delar uppfattningen att den

förändringsprocess som Posten AB för närvarande

genomgår medför att förutsättningarna för

poströstningen måste ses över. Bestämmelserna i

11 kap. vallagen om röstning på postkontor skall

därför behållas. För att säkerställa att det i varje

kommun finns postkontor att tillgå för

poströstningen i den utsträckning som följer av

vallagen, är det vidare nödvändigt att Posten AB:s

ansvar i detta avseende på olika sätt tydliggörs.

Detta sker dels genom en hänvisning i den nyligen

föreslagna lagen om grundläggande kassaservice

(prop. 2001/02:34), dels genom att regeringen avser

att ändra bolagsordningen för Posten AB så att

ansvaret för medverkan vid poströstningen anges som

en av bolagets verksamheter. Den centrala

valmyndigheten har, liksom hittills, det

övergripande ansvaret för att poströstningen

genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

På uppdrag av den centrala valmyndigheten svarar i

dag Posten AB för särskild röstmottagning vid

sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller

liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter. I den

mån bolaget inte kan åta sig den uppgiften i

framtiden kan den centrala valmyndigheten anlita

kommunerna för detta ändamål. Så sker redan i dag i

ett tjugotal kommuner. När det gäller statliga

institutioner, t.ex. kriminalvårdsanstalter, kan

denna uppgift i stället utföras av institutionerna

själva med egen personal.

Regeringen avser att på lämpligt sätt låta följa

upp och utvärdera 2002 års val med avseende på bl.a.

genomförandet av förtidsröstningen.

Häktade och anhållna, m.m.

Enligt 13 § lagen (1976:371) om behandling av

häktade och anhållna m.fl. kan den som är häktad

eller anhållen medges att besöka en närstående som

är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning

eller i annat fall, då det finns synnerliga skäl,

lämna förvaringslokalen för viss kortare tid.

Enligt 14 kap. 2 § vallagen får väljare som är

sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte

personligen kan komma till sin vallokal eller någon

annan röstningslokal lämna sin valsedel genom bud.

Av samma kapitels 3 § framgår bl.a. att den får vara

bud som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat

sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag.

Nu redovisade regler innebär att häktade och

anhållna som frihetsberövats i nära anslutning till

valdagen kan gå miste om sin rätt att rösta. Enligt

vallagens bestämmelser får man nämligen rösta genom

bud endast om man är sjuk, funktionshindrad eller

gammal.

Det är enligt regeringens mening inte acceptabelt

att personer som är anhållna eller häktade är

berövade möjligheten att delta i valen. Motsvarande

gäller för de personer som i nära anslutning till

valdagen har införts i häkte av någon annan orsak än

att de är häktade eller anhållna - t.ex. i samband

med en omplacering - och som vistas i häkte

omedelbart före eller under valdagen samt intagna i

kriminalvårdsanstalt som av säkerhetsskäl inte kan

rösta i samma lokal som andra intagna på anstalten.

I samtliga dessa fall bör möjligheten till

budröstning, enligt regeringen, vara öppen.

Kravet på en viss varaktighet i relationen

vårdgivare-vårdtagare i 14 kap. 3 § vallagen synes,

enligt regeringen, kunna undvaras när det gäller bud

som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt

ger väljaren vård.

Fysiskt funktionshindrade

Röstning i den egna vallokalen i valdistriktet på

valdagen är enligt vallagens bestämmelser om

röstning det primära alternativet för varje väljare.

Frågan om kravet på tillgänglighet har i första hand

berört sådana aspekter som väljarnas geografiska

närhet till sin vallokal och möjligheten att vidta

åtgärder för de väljare som har lång väg till

vallokalen. Väljare som på grund av fysiskt

funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna

sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som

hjälper till vid röstningen. Bestämmelser om

funktionshindrades möjligheter att få hjälp vid

röstningen regleras i 9 kap. 2 § andra stycket

vallagen.

Bestämmelser om vallokaler finns 9 kap. 4 §

vallagen. Enligt dessa bestämmelser skall kommunen

se till att det finns lämpliga lokaler som kan

användas som vallokaler. Vid denna bedömning skall

bl.a. beaktas om lokalen i fråga är tillgänglig för

den som har funktionshinder. Om det inte är möjligt

för en person att rösta i den egna vallokalen är

denne i dag hänvisad till att utöva sin rösträtt

genom poströstning eller budröstning. Detta kan,

enligt regeringen, upplevas som diskriminerande.

I dag förläggs vallokaler i stor utsträckning till

skolbyggnader. Av olika skäl går det inte alltid att

ha röstningslokalen i markplan. Skolbyggnaderna är

inte alltid är anpassade till väljarnas behov av

tillgänglighet. Enligt utredningen har närmare

hälften av vallokalerna allvarliga brister i detta

avseende.

Regeringen anser att det redan i uttrycket

"lämpliga lokaler" i 9 kap. 4 § vallagen får anses

ligga ett uttalat krav på att som vallokal i första

hand bör väljas en lokal som är tillgänglig för

personer med funktionshinder. Detta krav har

emellertid hittills inte alltid kunnat tillgodoses.

För att stödja kommunerna i deras ansträngningar på

denna punkt bör det enligt regeringens mening

föreskrivas i vallagen att en kommun som avser att

som vallokal använda en lokal som inte är

tillgänglig för fysiskt funktionshindrade, först

skall samråda med länsstyrelsen om saken. Kommunen

skall därvid ange varför den gjort bedömningen att

någon annan lokal inte kan användas i stället. Först

sedan samrådet har avslutats, får kommunen besluta i

saken. Om det då skulle visa sig att det inte finns

något annat realistiskt alternativ, är det

oundvikligt att kommunen måste välja att använda den

aktuella lokalen. Detta bör dock inte innebära att

en väljare skall avvisas och därmed förvägras att

rösta på grund av att han eller hon har ett

funktionshinder som gör det omöjligt att komma in i

lokalen. Regeringen anser därför att den som av nu

nämnda skäl inte kan avge sin röst i vallokalen i

stället skall kunna göra det omedelbart utanför val-

lokalen till någon av valförrättarna om det kan ske

under betryggande former så att valhemligheten

bevaras.

De närmare förhållanden under vilka denna form av

röstmottagning kommer att ske torde variera med

hänsyn till situationen i varje enskilt fall. Det är

därför knappast möjligt att ställa upp några

generella regler för hur röstmot-

tagningen exakt skall gå till. Det kan förväntas att

den centrala valmyndigheten vid 2002 års allmänna

val särskilt följer hur denna nya form av röstmot-

tagning tillämpas i kommunerna och att myndigheten

tar de initiativ till t.ex. regelförändringar som

granskningen kan motivera.

Motioner

Motioner som väckts med anledning av

propositionen

I motion 2001/02:K20 av Inger Lundberg m.fl. (s)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen anförs dels om ett

tillräckligt antal, lätt igenkännliga lokaler för

poströstning (yrkande 1), dels om öppettider i

lokaler med förtids- eller poströstning (yrkande 2).

Det ankommer på samhället att säkra att varje

medborgare utan svårighet kan avge sin röst. Det får

aldrig vara krångligt för medborgaren att hitta sin

vallokal. Den minskning av lokaler tillgängliga för

förtidsröstning eller poströstning som skett under

1990-talet är enligt motionärerna allvarlig. Det är

nödvändigt att statens uppdrag till Posten AB

tydligt slår fast både kravet på tillräckligt många

vallokaler och på att dessa är lätt igenkännliga och

lätt tillgängliga för medborgarna. Öppettider spelar

enligt motionärerna också en viktig roll för

tillgängligheten. Poströstning i andra lokaler än

vanliga postkontor får inte innebära att

öppettiderna begränsas. Risken är stor att en osäker

väljare som möter en stängd vallokal avstår från att

rösta.

I motion 2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om poströstning

inför valet 2006 (yrkande 1). Moderata

samlingspartiets ståndpunkt är att röstmottagning

principiellt bör anses vara en myndighetsuppgift som

inte skall hanteras av ett enskilt bolag. Då Posten

AB numera är ett enskilt bolag anser vi därför att

det kan ifrågasättas att Posten AB skall vara

röstmottagare. Den valtekniska utredningen föreslog

att det övergripande ansvaret för att det finns

platser i kommunen där väljarna kan lämna sina

röster före och på valdagen skall samlas hos

kommunen. Regeringen har emellertid inte föreslagit

en ändring av nuvarande ordning. Regeringen anser

att det är lämpligt att göra en utvärdering av

förhandsröstningen efter 2002 års val. Lagrådet har

med anledning av ett tidigare ärende, i vilket

Posten AB diskuterades som röstmottagare, haft

invändningar mot att ett enskilt företag skall vara

ansvarigt för en myndighetsuppgift. Motionärerna

delar Lagrådets invändningar mot att Posten AB

fortsättningsvis har huvudansvaret för

röstmottagning för förhandsröster. Motionärerna

menar att det är av största vikt att

förhandsröstning även i framtiden är ett

lättillgängligt alternativ för röstande i de

allmänna valen. En förändring i ansvarsförhållandet

i enlighet med utredningens förslag bör kunna

genomföras inför valet år 2006. Ett nytt förslag,

byggt på vad den ovan nämnda utredningen och

Lagrådet framhållit bör, enligt motionärerna,

föreläggas riksdagen i sådan tid att ett nytt system

kan införas till valet 2006. I valet 2002 är

motionärerna beredda att acceptera regeringens

förslag.

I motion 2001/02:K23 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att regeringen bör återkomma med nytt lagförslag med

beaktande av de ståndpunkter som framförts i

motionen angående tillgängligheten i vallokaler

(yrkande 1). Motionärerna är mycket bekymrade över

att alltför många vallokaler riskerar att vara

stängda för människor med funktionshinder. I många

kommuner förläggs vallokalerna till skolor. Siffror

från handikappombudsmannen visar att i var fjärde

skola är det omöjligt för rullstolsburna att komma

fram till huvudentrén. Regeringens lösning på

problemet är att funktionshindrade som inte kan ta

sig in i lokalen skall kunna avlägga sin röst

omedelbart utanför vallokalen till någon av

valförrättarna om det kan ske under betryggande

former så att valhemligheten bevaras. Det är enligt

motionärerna visserligen en förbättring jämfört med

tidigare, när den möjligheten inte stod till buds,

men det kan ändå inte vara meningen att vissa

medborgare är hänvisade till att rösta på "trappan"

till den ordinära vallokalen och därmed ha sämre

möjligheter att ta valsedlar etc. Målet måste vara

att alla människor skall behandlas lika på valdagen;

därför bör vallagen klart och tydligt uttrycka att

vallokaler skall vara tillgängliga för personer med

funktionshinder.

Motion från den allmänna motionstiden 2001

I motion 2001/02:K371 av Agne Hansson m.fl. (c)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

vad i motionen anförs om att alla skall ha samma

möjligheter att delta i allmänna val (yrkande 3).

Staten har till uppgift att garantera landets alla

medborgare lika möjlighet att delta i allmänna val.

För många funktionshindrade innebär det svårigheter

bara att ta sig in i vallokalen med rullstol. Det

kan dessutom vara omöjligt för synskadade att

genomföra röstning på grund av sitt handikapp. En

person som är behjälplig vid röstning borde därför

finnas till hands.

Utskottets ställningstagande

Kommunerna skall se till att det finns lämpliga

lokaler som kan användas som vallokaler. Enligt

regeringens förslag till ändring av 9 kap. 4 §

första stycket vallagen skall kommunen också se till

att vallokalerna i fråga om lokalisering och

öppethållande ger väljarna goda möjligheter att

rösta. Det är, enligt utskottet, viktigt att

väljarna får bra möjligheter att rösta. I det

sammanhanget är dels vallokalernas lokalisering,

dels vallokalernas öppethållandetider av stor

betydelse. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Omkring en tredjedel av all röstning sker på

postkontor. Enligt utskottet är det viktigt att

väljarnas möjlighet till förtidsröstning inte

försämras. Även andra möjligheter till

förtidsröstning än röstning på postkontor måste

övervägas, särskilt med hänsyn till den

förändringsprocess som Posten AB genomgår. Utskottet

anser att poströstningen bör behållas samt att det

är nödvändigt att Posten AB:s ansvar i detta

avseende på olika sätt tydliggörs. Den centrala

valmyndigheten har det övergripande ansvaret för att

poströstningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

I den mån Posten AB inte kan åta sig uppgiften med

poströstning i framtiden anser utskottet liksom

regeringen att den centrala valmyndigheten bör

anlita kommunerna för detta ändamål.

Enligt utskottet är det, på samma sätt som när det

gäller vallokalerna, viktigt att lokaler som

tillhandahålls för förtidsröstning i fråga om

lokalisering och öppethållande ger väljarna goda

möjligheter att rösta. Regeringen avser att på

lämpligt sätt låta följa upp och utvärdera 2002 års

val med avseende på bl.a. genomförandet av

förtidsröstningen. Enligt utskottet bör ett

eventuellt förslag till ändrade bestämmelser

föreläggas riksdagen i sådan tid att ett nytt system

kan införas till valet år 2006. Motionerna K20

yrkande 1 och 2 samt K21 yrkande 1 får, enligt

utskottet, anses tillgodosedda och avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bl.a.

den som är intagen i häkte skall ha en generell rätt

att rösta genom bud samt förslaget att kravet på

varaktighet i relationen vårdgivare-vårdtagare när

det gäller bud som yrkesmässigt eller på ett därmed

likartat sätt ger väljaren vård skall tas bort.

Kommunen skall se till att det finns lämpliga

lokaler som kan användas som vallokaler. Vid denna

bedömning skall bl.a. beaktas om lokalen i fråga är

tillgänglig för den som har fysiskt funktionshinder.

I dag är en person som inte får tillgång till

vallokalen på grund av fysiskt funktionshinder

hänvisad till att utöva sin rösträtt genom

poströstning eller budröstning. Utskottet delar

regeringens bedömning att detta kan upplevas som

diskriminerande. Utskottet anser att målet måste

vara att alla vallokaler skall vara tillgängliga för

personer med fysiska funktionshinder. Regeringen

föreslår i 9 kap. 4 § andra stycket vallagen att en

kommun får använda en vallokal som inte är

tillgänglig för fysiskt funktionshindrade väljare

endast om kommunen inte kan använda en lokal som är

tillgänglig för dem och att kommunen i så fall först

måste samråda med länsstyrelsen innan den beslutar i

saken. Kommunen skall då ange varför den gjort

bedömningen att någon annan lokal inte kan användas

i stället. Utskottet anser att bestämmelsen ger

uttryck för målsättningen att endast lokaler som är

tillgängliga för fysiskt funktionshindrade skall

användas som vallokaler. Om verkligheten emellertid

är sådan att det inte finns någon lokal att tillgå

som är anpassad för fysiskt funktionshindrade får

väljaren genom regeringens förslag till ändring i 10

kap. 8 § vallagen möjlighet att lämna sitt valkuvert

utanför vallokalen. Detta är enligt utskottet en

förbättring mot vad som gäller i dag. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag med den ändringen

att i 10 kap. 8 § andra stycket vallagen ordet

tryggande byts mot betryggande. Utskottet avstyrker

motionerna K23 yrkande 1 och K371 yrkande 3.

Utlandsröstning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att generell rätt att

brevrösta införs för de väljare som befinner

sig utomlands. Riksdagen bör därför anta

utskottets förslag till lag om ändring i

lagen (1997:159) om brevröstning i vissa

fall. Utskottet tillstyrker härmed motionerna

K21 yrkande 2, K22 yrkande 1 och K23 yrkande

2.

Propositionen

Det vanligaste sättet att anordna röstning för

väljare som vistas utomlands är röstning hos svenska

utlandsmyndigheter. Röstningen kan också ske genom

bud. Ett annat sätt att rösta för den som befinner

sig utomlands är att brevrösta. Brevröstning kan ske

från Tyskland och Schweiz samt från svenskt fartyg i

utrikes fart. I 13 kap. vallagen finns bestämmelser

om röstning hos utlandsmyndighet. I lagen (1997:159)

om brevröstning i vissa finns bestämmelser om

brevröstning.

Vid ordinarie val till riksdagen och till

landstings- och kommunfullmäktige samt val till

Europaparlamentet börjar röstmottagningen hos en

utlandsmyndighet tidigast 24 dagar före valdagen.

Röstmottagningen pågår så länge att de valkuvert som

myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala

valmyndigheten senast klockan 12 dagen före

valdagen.

Brevröstning från Tyskland eller Schweiz får ske

tidigast 24 dagar före valdagen och senast dagen

före valdagen. Brevröstning från ett fartyg får ske

tidigast 55 dagar före valdagen och senast dagen

före valdagen. En brevröst skall skickas med post i

så god tid att den kan beräknas vara den centrala

valmyndigheten till handa senast dagen efter

valdagen.

Den centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd

med Utrikesdepartementet hos vilka svenska

utlandsmyndigheter som röstmottagning skall

anordnas. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och

var röstmot-

tagningen skall anordnas. Röstmottagare är

utlandsmyndighetens chef, eller den person som han

eller hon utser.

Den centrala valmyndigheten ansvarar för att de

väljare som befinner sig i Schweiz eller Tyskland

skall kunna brevrösta. Myndigheten skickar

brevröstningsmaterial - kuvert och partimarkerade

valsedlar för vart och ett av de partier som ha rätt

till gratisutläggning av valsedlar - till de väljare

som i röstlängden har adress i Schweiz eller

Tyskland. Den som tillfälligt vistas i något av

dessa länder kan beställa motsvarande

brevröstningsmaterial från den centrala

valmyndigheten eller från något av

röstmottagningsställena i dessa länder.

Brevröstning

Enligt regeringen finns det vissa skäl som talar för

att brevröstningen skulle kunna utvidgas. Samtidigt

måste beaktas att brevröstningen har påtagliga

nackdelar. Dessa har också påpekats av flera

remissinstanser.

Vid den nuvarande vallagens tillkomst anförde

regeringen följande (prop. 1996/97:70 s. 148):

En fråga är om utlandsröstningen bör underlättas

genom att brevröstningen utvidgas till att

omfatta all utlandsröstning. Mot en sådan

utvidgning talar det faktum att brevröstning

strider mot vårt valförfarandes grundläggande

principer när det gäller möjligheten att

garantera väljarens valhemlighet men också när

det gäller valförfarandets tillförlitlighet och

säkerhet. När det gäller tillförlitligheten kan

brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund

av att en hög andel brevröster underkänns, och

när det gäller säkerheten så måste man räkna med

att en generell möjlighet att brevrösta skulle

innebära en ökad risk för att röster försvinner i

postgången.

Enligt regeringens mening bör man inte göra

något avsteg från det normala

röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett

relativt litet antal röstande utan att mycket

starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex.

vara att väljaren inte annars kan rösta eller att

det medför mycket stora praktiska, ekonomiska

eller administrativa resurser. Regeringen vill

därför i princip inte ställa sig bakom en

utvidgning av möjligheterna att brevrösta till

länder där ordinär röstning är möjlig.

Regeringen finner inte att det finns anledning att

nu göra någon annan bedömning. Brevröstningens

omfattning bör därför inte ändras.

Rådet har föreslagit en justering av 7 och 9 §§

brevröstningslagen. Bakgrunden är att

Riksskatteverket framfört att den bestämmelse i 7 §

som stadgar att en brevröst får göras i ordning

senast dagen före valdagen borde tas bort eftersom

det inte finns någon garanti för att en brevröst som

görs i ordning så sent hinner fram till den centrala

valmyndigheten i tid och att bestämmelsen därför är

vilseledande. Av 9 § samma lag framgår att

brevrösterna skall postas i så god tid att de kan

beräknas vara framme hos den centrala valmyndigheten

senast dagen efter valdagen. Enligt Riksskatteverket

borde bestämmelsen ändras så att det i stället anges

att brevrösten skall postas i så god tid att den

beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa

senast lördagen före valdagen. Regeringen ansluter

sig till denna bedömning.

Tioårsgränsen för rösträtt

Den 1 juli 1997 infördes det nya röstlängdsregler

för utlandssvenskar. Den särskilda röstlängden togs

då bort. I stället skall utlandssvenskarna tas upp i

samma röstlängd som övriga väljare, i de valdistrikt

som de tillhörde när de utvandrade. Bestämmelserna

om röstlängdsregler för utlandssvenskar finns i 7

kap. vallagen och i övergångsbestämmelserna till

vallagen. Utlandssvenskar tas automatiskt upp i

röstlängd på grundval av de uppgifter som finns i

folkbokföringen. Detta gäller i tio år efter

utflyttningen. För dem som under denna period på

nytt anmäler att de vill finnas i röstlängden börjar

en ny tioårsperiod att löpa. Med en sådan anmälan

jämställs också två andra handlingar, dels en

skriftlig anmälan om adress från en utlandssvensk

till en skattemyndighet, dels en avgiven röst från

en utlandssvensk som inte tagits upp i en röstlängd

men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Sker

detta senare än 30 dagar före valdagen, dvs. efter

kvalifikationsdagen, är personen i fråga inte

berättigad att rösta i det aktuella valet men den

avgivna rösten innebär att väljaren för de kommande

tio åren kommer att tas upp i röstlängd.

Motivet till tioårsregeln är att uppgifterna i

röstlängden skall kunna hållas aktuella så att inte

den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska

medborgarskap står kvar i längden under lång tid

(prop. 1996/97:70 s. 137 f.).

Antalet röstberättigade utlandssvenskar uppgår

till omkring 90 000 personer. För ca 50 000 av dem

finns adressuppgifter. Omkring 5 000 av adresserna

är inaktuella och utsänd information och röstkort

kommer i retur.

När det nya röstlängdssystemet för utlandssvenskar

infördes framhöll regeringen, med hänvisning till

att avsikten var att så många utlandssvenskar som

möjligt skall kunna rösta, att det är angeläget att

reglerna utformas på ett sådant sätt att

rättsförluster för denna grupp av väljare undviks.

Det bedömdes inte som möjligt att kunna nå alla

väljare med information om de nya reglerna. Det

ansågs därför angeläget att de nya reglerna fick en

utformning som fångade upp så många som möjligt av

dessa väljare.

I dag går det på sin höjd att nå hälften av dem

som nu riskerar att inte tas med i röstlängd med

direktadresserad information om vad de behöver göra

om de vill finnas kvar i röstlängden och därmed

behålla sin rösträtt.

Med hänsyn till vad som nu sagts skulle det kunna

övervägas att ta bort tioårsgränsen för

utlandssvenskarnas rösträtt. En sådan åtgärd skulle

ytterligare förbättra möjligheterna för

utlandssvenskarna att utnyttja sin rösträtt i

Sverige. Mot en sådan åtgärd talar att gallrings-

regeln motverkar att den som avlidit eller den som

har förlorat sitt svenska medborgarskap står kvar i

röstlängden under lång tid. Det finns med ett

automatiserat system för röstlängder för

utlandssvenskarna en viss risk för att röstning kan

ske i den avlidnes ställe eller att den som har

förlorat sin rösträtt ändå röstar. Även om

gallringsregeln inte omedelbart förhindrar allt

röstmissbruk, stoppar den dock definitivt allt

missbruk när perioden löpt ut. Detta resonemang

ligger också till grund för att gallringsregeln

infördes för utlandssvenskarnas rösträtt.

Enligt regeringens mening fyller tioårsgränsen för

utlandssvenskarnas rösträtt en praktisk funktion när

det gäller att hindra missbruk av rösträtten. Den

bör därför behållas.

Motioner som väckts med anledning av

propositionen

I motion 2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att riksdagen beslutar att brevröstning

skall göras generell för utlandsröstning i enlighet

med vad som anförs i motionen (yrkande 2). I den

valtekniska utredningen framfördes förslag om att

göra möjligheten att brevrösta generell för

utlandssvenskar. Regeringen har dock valt att inte

föreslå en utvidgning av möjligheten att brevrösta.

Anledningen till att möjligheten att brevrösta för

svenskar som befinner sig i Tyskland och Schweiz

infördes var att det tidigare inte var möjligt att

genomföra någon röstmottagning på de svenska

konsulaten och beskickningarna i dessa länder.

Motionärerna anser att det många gånger inte är

besvärligare för väljare som befinner sig i Tyskland

eller Schweiz att ta sig till en utlandsmyndighet än

för väljare som befinner sig i andra länder. Det kan

t.o.m. vara svårare för väljare som befinner sig i

andra länder att ta sig till röstmottagningsställen.

USA och Australien är två exempel. Även om det kan

finnas vissa invändningar mot brevröstning delar vi

utredningens ståndpunkt och menar att det skall

införas en generell möjlighet för utlandssvenskar

att brevrösta.

I motion 2001/02:K22 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

föreslås att riksdagen beslutar genom förändring av

vallagen att brevröstning för utlandssvenskar skall

vara generell i enlighet med det lagförslag som

Valtekniska utredningen år 2000 (SOU 2000:15)

angivit i sitt betänkande (yrkande 1). Väljare som

vistas i Tyskland och Schweiz eller ombord på ett

svenskt fartyg i utrikes fart får brevrösta.

Brevröstning har införts för väljare som vistas i

dessa länder till följd av att det tidigare i dessa

båda länder inte har kunnat genomföras någon

röstmottagning på de svenska konsulaten och

beskickningarna. Båda dessa länder har numera

förklarat sig kunna tillåta att röstmottagning sker

vid svenska utlandsmyndigheter. Brevröstningen har

ändå behållits som ett alternativ parallellt med

röstmottagning på utlandsmyndigheten. De svårigheter

som kan föreligga för väljare i Schweiz och Tyskland

att ta sig till en utlandsmyndighet för att rösta är

inte större än de svårigheter som väljare har vilka

befinner sig i andra länder. Enligt Valtekniska

utredningen är förhållandena på många platser sådana

att det inte går att rösta eller att avstånden är så

stora att det i praktiken blir omöjligt att delta i

valet utan mycket stora uppoffringar från den

enskilde väljaren. Utredningen föreslår att

brevröstning utvidgas till att omfatta all

utlandsröstning. Möjligheten att rösta hos

utlandsmyndighet skall finnas kvar. Regeringen har

avvisat förslaget av byråkratiska skäl. De skälen är

enligt motionärerna inte hållbara ur ett

rättviseperspektiv. Vallagen bör ändras enligt

Valtekniska utredningens förslag.

I motion 2001/02:K23 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

brevröstning (yrkande 2). Motionärerna anser att

fördelarna med att kunna brevrösta uppväger de

eventuella nackdelar som finns, t.ex. att röster

försvinner i postgången. Motionärerna anser inte

heller att bestämmelserna skall ändras så att

brevrösterna skall postats i så god tid att de

beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa

senast lördagen före valdagen. Motionärerna vill

behålla nuvarande bestämmelse om att brevrösten

skall vara den centrala myndigheten till handa

senast dagen efter valdagen.

Valmyndigheten har i yttrande den 17 januari 2002,

på utskottets begäran, uttalat sig om de eventuella

problem som myndigheten anser föreligga om rätt till

generell brevröstning för alla väljare utomlands

införs till valet år 2002. Valmyndigheten har anfört

bl.a.

Ett brevröstningsmaterial skickas till

utlandssvenskarna enligt folkbokföringsregistrets

innehåll i maj/juni. Materialet skulle bestå av

erforderliga kuvert, en "blank" valsedel,

instruktion för hur brevrösten ska göras i

ordning samt ett adresskort som är förtryckt med

preliminära röstlängdsuppgifter. De

röstlängdsuppgifter som är av intresse är

utlandssvenskens personnummer samt uppgift om

till vilket valdistrikt vederbörande kommer att

föras i röstlängden. Med ett sådant adresskort

blir brevrösten lätt att sortera hos

Valmyndigheten. Brevrösten behöver heller inte

innehålla ett röstkort. Genom samarbete med

Riksskatteverket och skattemyndigheterna skulle

de som utvandrar efter månadsskiftet maj/juni

kunna få brevröstningsmaterial tillgängligt på

ambassader och konsulat. De som vistas i utlandet

utan att ha utvandrat bl.a. studerande kan

Valmyndigheten försöka nå med information genom

studentkårer, studenttidningar o. dyl.

Servicen till utlandssvenskarna är endast

begränsad på det sättet att det bara sänds med en

blank valsedel som de kan skriva sitt partis namn

på. Att plocka samman partivalsedlar för t.ex.

alla partier med mer än en % av rösterna i

riksdagsvalet anser Valmyndigheten vara en

alltför kostsam och tidsödande åtgärd.

Valmyndigheten kommer att lägga ut alla beställda

valsedlar på hemsidan och det finns därmed

möjlighet att skriva av rätt partibeteckning.

Valnämnden skall granska brevrösterna vid sin

preliminära granskning av rösterna på onsdagen

efter valdagen. Det kan antas att antalet

brevröster kommer att öka. För de flesta kommuner

är ökningen säkerligen marginell. För

storstäderna med många utvandrade kan det dock

bli nödvändigt att förstärka organisationen så

att länsstyrelsen i sin tur hinner räkna

"onsdagens" riksdagsröster samma dag.

Valmyndigheten kommer i så fall att göra de

kommuner där en förstärkning bedöms nödvändig

uppmärksamma på detta.

Om detta är en godtagbar lösning anser

Valmyndigheten att det inte finns hinder mot att

införa utvidgad brevröstning redan vid årets val.

Utskottets ställningstagande

Det vanligaste sättet att ordna möjlighet för

väljare som vistas utomlands att rösta är att

anordna röstmottagning hos svenska

utlandsmyndigheter. Det andra sättet är att

brevrösta. Även om det kan finnas vissa invändningar

mot brevröstning anser utskottet att det skall

införas en generell möjlighet för väljare att

brevrösta utomlands. Möjligheten att rösta hos

utlandsmyndighet skall självklart finnas kvar.

Riksdagen bör därför bifalla motionerna K21 yrkande

2, K22 yrkande 1 och K23 yrkande 2.

Enligt regeringen bör det göras en justering av 7

och 9 §§ lagen (1997:159) om brevröstning i vissa

fall. Bakgrunden är att Riksskatteverket framfört

att den bestämmelse i 7 § som stadgar att en

brevröst får göras i ordning senast dagen före

valdagen borde tas bort eftersom det inte finns

någon garanti för att en brevröst som görs i ordning

så sent hinner fram till den centrala valmyndigheten

i tid och att bestämmelsen därför är vilseledande.

Av 9 § samma lag framgår att brevrösterna skall

postas i så god tid att de kan beräknas vara framme

hos den centrala valmyndigheten senast dagen efter

valdagen. Enligt Riksskatteverket borde bestämmelsen

ändras så att det i stället anges att brevrösten

skall postas i så god tid att den beräknas vara den

centrala valmyndigheten till handa senast lördagen

före valdagen. Regeringen ansluter sig till denna

bedömning. Regeringen har emellertid inte föreslagit

någon lagändring. Utskottet anser att det i

brevröstningslagen klart bör framgå när brevrösterna

senast skall vara framme hos den centrala

valmyndigheten. Vidare anser utskottet att

brevrösterna skall få göras i ordning tidigast 30

dagar före valdagen, oavsett vilket val det gäller

och oavsett om brevrösten görs i ordning utomlands

eller på ett fartyg. Det saknas också anledning att

göra skillnad på svenska fartyg i utrikes trafik och

utländska fartyg i utrikes trafik.

Regeringen avser att på lämpligt sätt låta följa

upp och utvärdera 2002 års val med avseende på bl.a.

genomförandet av förtidsröstningen. Utskottet utgår

från att även brevröstningen ingår i denna

utvärdering.

Utskottet föreslår att riksdagen

antar utskottets i bilaga 3

framlagda förslag till lag om

ändring i lagen (1997:159) om

brevröstning i vissa fall.

Valdistriktens storlek, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag som

bl.a. innebär att ett valdistrikt normalt

inte skall omfatta färre än 300 eller fler än

2 000 röstberättigade personer.

Propositionen

Bör det införas en absolut övre gräns för

valdistriktens storlek?

Ett valdistrikt bör, enligt 4 kap. 3 § vallagen,

omfatta 1 200-1 500 personer som har rösträtt. Om

det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt

omfatta färre än 300 som har rösträtt. Länsstyrelsen

får besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1

800 personer som har rösträtt.

Regeringen anser att det även i fortsättningen

skall vara möjligt att lägga samman valdistrikt så

att de omfattar fler än 1 800 röstberättigade

personer. Givetvis får detta inte innebära att

väljarna får försämrad möjlighet att rösta. Det bör

därför uttryckligen anges i vallagen att det åligger

de valadministrativa myndigheterna - länsstyrelsen

och kommunen - att svara för att alla

röstberättigade i valdistriktet har en rimlig

möjlighet att kunna rösta på valdagen.

Normalstorleken på ett valdistrikt

Vid 1998 års allmänna val fanns det 126 valdistrikt

med färre än 300 och 108 valdistrikt med fler än

1 800 röstberättigade personer. Mer än hälften av

valdistrikten, drygt 3 000, hade mellan 300 och

1 200 röstberättigade personer. Antalet distrikt med

mellan 1 200 och 1 500 röstberättigade - vilket i

vallagen anges som den normala distriktsstorleken -

uppgick till knappt 2 000, dvs. färre än en

tredjedel.

Det sätt på vilket indelningen i valdistrikt

genomförs får betydelsefulla konsekvenser i skilda

hänseenden. För att t.ex. röstsammanräkningen skall

kunna genomföras snabbt och säkert är en väl avvägd

indelning avgörande. Ett alltför stort antal

röstberättigade i ett valdistrikt kan riskera att

arbetet i vallokalen blir alltför betungande och att

rapporteringen under valnatten fördröjs.

När det gäller frågan om en befolkningsmässigt

lämplig storlek på ett valdistrikt med utgångspunkt

i behovet att klara röstsammanräkningen och

rapporteringen på valnatten, kan nämnas att det i en

rapport (Valdemar) som lämnats av en arbetsgrupp med

företrädare för valmyndigheter på såväl central som

regional och lokal nivå anges att ett lämpligt antal

röstberättigade i varje valdistrikt är omkring 2 000

personer.

Regeringen anser att detta är en rimlig

utgångspunkt. Det innebär att de nuvarande

riktlinjerna i vallagen för vad som skall anses vara

ett normaldistrikt - 1 200 till 1 500

röstberättigade - bör höjas.

När det gäller den nedre gränsen på minst 300

röstberättigade i ett valdistrikt anser regeringen

att denna med hänsyn till skyddet av valhemligheten

bör behållas. Det bör dock som hittills vara möjligt

att vid indelningen kunna gå under den gränsen om

det finns särskilda skäl.

Ett valdistrikt skall normalt inte omfatta färre

än 300 eller fler än 2 000 röstberättigade personer.

Kopplingen till församlingar inom Svenska

kyrkan bör upphöra

Enligt 2 kap. 7 § vallagen skall en valkrets för val

till kommunfullmäktige utformas så att den kan få

minst 15 kommunfullmäktige. Den bör ha en

sammanhängande gränslinje. En församling skall

lämnas odelad eller i vart fall inte delas i fler än

två kretsar. Denna indelning har i vissa fall

betydelse även för indelningen i valkretsar för val

till landstingsfullmäktige (2 kap. 5 § vallagen). Av

4 kap. 2 § vallagen framgår att om en kommun har

fler än en valkrets för val till kommunfullmäktige,

skall varje sådan krets omfatta ett eller flera

valdistrikt.

Kopplingen till Svenska kyrkans församlingar vid

utformningen av valkretsar för val till

kommunfullmäktige skall upphöra. I stället skall det

av vallagen framgå att för varje fastighet samtliga

röstberättigade skall hänföras till samma

valdistrikt.

Tidpunkten för beslut om indelning i

valdistrikt

Enligt 4 kap. 4 § vallagen skall länsstyrelsens

beslut om indelning i valdistrikt meddelas senast

den 1 december året före det år då beslutet skall

tillämpas för första gången. I 5 § föreskrivs att

regeringen eller den myndighet som beslutar om

ändring i landets indelning i landsting eller

kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om

indelning i valdistrikt får meddelas senare än som

sägs i 4 §. Att länsstyrelsen i vissa fall får

besluta om ändring i rikets indelning i kommuner

följer av 1 kap. 3 § lagen (1979:411) om ändringar i

Sveriges indelning i kommuner och landsting.

Länsstyrelsen skall enligt regeringen kunna

besluta om smärre ändringar i indelningen i

valdistrikt även efter den 1 december året före

valåret, om detta är påkallat med hänsyn till

ändringar i fastighetsindelningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Samråd i indelningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

alla beslut om indelning av en kommun i

valdistrikt normalt skall föregås av ett

ställningstagande av kommunfullmäktige.

Propositionen

Enligt den huvudregel som gäller i dag beslutar

länsstyrelsen om kommunens indelning i valdistrikt

på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger

också kommunen att se över indelningen inför varje

riksdagsval. Länsstyrelsen får också, om det behövs,

självmant besluta om indelningen i valdistrikt.

Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall

fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig.

För det fall det är fråga om att besluta om

valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer

skall länsstyrelsen först samråda med valnämnden.

Regeringen anser att bestämmelsen om samråd med

valnämnden bör upphävas. Härigenom kommer alla

beslut om indelning i valdistrikt att fattas med be-

aktande av fullmäktiges ställningstagande. Anser sig

fullmäktige inför sitt ställningstagande i frågan

behöva särskild sakkunskap, kan fullmäktige på

vanligt sätt få den av sin egen valnämnd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Framställning av

röstlängdsstatistik, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

avseende framställning av

röstlängdsstatistik, m.m.

Propositionen

Behovet av samordning

På skilda ställen i vallagen finns bestämmelser om

framställning av röstlängdsstatistik.

Valkretsindelningen i en kommun skall grundas på

antalet röstberättigade i folkbokföringsdatabasen,

enligt lagen (2001:182) om behandling av

personuppgifter i skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet, den 1 juli det år beslut

om valkretsindelning fattas. Fördelningen av de

fasta valkretsmandaten i olika val skall grundas på

antalet röstberättigade i folkbokföringsdatabasen

den 1 november året före valåret. Detsamma gäller

beräkningen av antalet fria valsedlar. Tidpunkterna

för uttag av statistik är kvar från det tidigare

mantalskrivningsförfarandet och anpassade till

skattecykeln. Vid varje tillfälle som statistik om

antal röstberättigade skall tas fram måste i stort

sett de bearbetningar ske som görs vid framställning

av röstlängdsregister för valet. Det innebär i

princip att en röstlängd framställs.

Sedan förfarandet med en alltid gällande röstlängd

ersattes med ett förfarande där röstlängden bara tas

fram inför val, folkomröstning eller annan

omröstning, gör man i stället "röstlängder" fyra

gånger inför varje val - två gånger för statistik,

en gång därför att partierna har rätt till gratis

avskrift av röstlängden inklusive väljarnas

adressuppgifter och slutligen den egentliga

röstlängden för valet.

Det vore enligt utredningen en fördel om statistik

eller uppgifter om röstberättigade kunde samordnas

vid de tillfällen som kräver röstlängdsstatistik

m.m. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att

besluta om indelningen i valkretsar samma år som

valåret. Det gör att statistik för detta måste tas

fram året före valåret. Det skulle å andra sidan

medföra att det blir mer än ett år gamla uppgifter

som kommer att ligga till grund för fördelningen av

fasta mandat samtidigt som man inte kommer ifrån att

senare göra en "röstlängd" för att ge partierna

avskrifter. Det talar för att man - precis som i dag

- måste ha en ordning med framställning av

röstlängdsstatistik både året före valåret och

valåret.

Utredningen har därför förordat en lösning med en

stående statistiklängd som också kan användas vid

upprättande av den egentliga röstlängden. Regeringen

ansluter sig till utredningens bedömning. Detta

innebär följande.

Den 1 mars året före valåret upprättas en

statistiklängd som underlag för indelningen i

valkretsar och valdistrikt. Med uttaget som underlag

kan också göras en preliminär fördelning av de fasta

mandaten i valkretsarna för samtliga val. Detta är

en uppgift som är vägledande för partiernas

nomineringar som börjar redan under hösten året före

valåret. Uttaget kan också läggas till grund för

beräkning av antalet fria valsedlar i varje område.

Den 1 mars valåret görs ett "preliminärt

röstlängdsregister" med den nya valdistrikts- och

valkretsindelningen. Med hjälp av detta upprättas

statistik för att slutligt bestämma antalet fasta

mandat och antalet fria valsedlar. Med registret som

underlag kan också de utdrag med väljaradresser som

partierna har rätt till framställas.

Registret skall fr.o.m. den 1 mars valåret

ajourföras veckovis med uppgifter från

folkbokföringsdatabasen t.o.m. kvalifikationsdagen.

Det innebär att registret också kan användas för den

preliminära valbarhetskontroll av kandidaterna som

sker i samband med att partierna beställer

valsedlar. Omkring tio dagar före

kvalifikationsdagen hämtas ett nytt register med

fastighetsbeteckningar kopplade till valdistrikt

från Lantmäteriverket för att fånga upp de

förändringar i fastighetsindelningen som har skett

sedan den 1 mars året före valåret och

valdistriktstillhörigheten prövas igen för dem som

har rösträtt i valet. På kvalifikationsdagen erhålls

en sista uppdatering från folkbokföringsdatabasen

för att beakta de förändringar som skett under sista

veckan före kvalifikationsdagen. Därefter upprättas

röstlängden för valet. Röstlängdsuppgifterna låses

men den veckovisa ajourföringen av personuppgifter

fortsätter fram till valdagen för att kunna läggas

till grund för den slutliga valbarhetskontrollen.

Fördelen med den nu beskrivna ordningen är att

brister i de register som ligger till grund för

röstlängden kan upptäckas och rättas i god tid före

valet. Registret kan användas för

valbarhetskontroller, till skillnad från i dag då

kandidatuppgifterna skickas till

folkbokföringsdatabasen för avstämning. Det innebär

också att hela förfarandet sker i

valadministrationens valdatasystem och inte i någon

annan administrations system.

Enligt regeringen bör en särskild statistiklängd

motsvarande en röstlängd upprättas den 1 mars året

före valåret och för detta ändamål användas fram

till den 1 mars valåret.

Framställning av statistik för

valkretsindelning

Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall

beräknas på grundval av uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen den 1 juli det år beslutet

om valkretsindelning fattas. Antalet personer som

har rösträtt i en kommun är avgörande för kommunens

indelning i valkretsar (2 kap. 6 § vallagen). Beslut

om ändrad indelning i valkretsar skall meddelas

senast den 31 oktober året före det valår då den nya

indelningen skall gälla första gången (2 kap. 10 §

vallagen).

Enligt kommunerna infaller det nu gällande datumet

för framtagning av statistikunderlag för sent för

att beslut om indelning i valkretsar skall kunna

fattas den 31 oktober före valåret.

Statistikuppgifterna används också för att se över

valdistriktsindelningen. Kommunen behöver helt

enkelt längre tid för att hinna bereda ärendet inför

fullmäktiges avgörande. Detta har medfört att

kommunerna i stället har använt sig av statistik som

kommunerna själva tar fram.

Regeringen anser att de synpunkter som kommunerna

framfört om en tidigareläggning av detta datum bör

tillgodoses, så att de kan följa vallagens

föreskrifter. Tidpunkten för beräkning av antalet

röstberättigade i en kommun för indelningen i

valkretsar skall, enligt regeringens förslag,

tidigareläggas till den 1 mars året före valåret.

Framställning av statistik för mandatberäkning

Hur många mandat varje valkrets skall ha för val

till riksdagen, landstingsfullmäktige och

kommunfullmäktige beror på hur många personer det är

som har rösträtt (3 kap. 2, 6 och 8 §§ vallagen).

Beräkningen av antalet röstberättigade skall göras

på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen

den 1 november året före valåret. Beslut om

mandatfördelningen skall fattas senast den 30 april

det år då ordinarie val skall hållas (3 kap. 10 §

vallagen).

Eftersom beslut om fördelningen av de fasta

mandaten mellan valkretsarna får ske senast den 30

april, behöver underlaget inte tas fram förrän den 1

mars valåret. Regeringen föreslår därför att

tidpunkten senareläggs till den 1 mars det år då val

hålls.

Framställning av statistik för beräkning av

antalet fria valsedlar

Vissa partier har enligt bestämmelserna i 6 kap.

8-10 §§ vallagen rätt till fria valsedlar av staten.

Antalet fria valsedlar som partiet har rätt till

beror bl.a. på antalet personer som har rösträtt i

valet. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser

beräknas enligt 6 kap. 11 § vallagen antalet

personer som har rösträtt på grundval av uppgifterna

i folkbokföringsdatabasen den 1 november året före

valåret. Av sådana samordningsskäl som regeringen

anfört när det gäller övriga statistikuttag bör även

denna tidpunkt knytas till den 1 mars. Regeringen

föreslår därför att tidpunkten senareläggs till den

1 mars valåret.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Ansvaret för framställningen av

röstlängder och röstkort

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

ansvaret för att upprätta röstlängder och

röstkort flyttas från skattemyndigheterna

till den centrala valmyndigheten.

Propositionen

Av olika skäl måste röstlängden bygga på

förhållanden som avser viss tid före valdagen. Det

behövs tid för att framställa röstlängden.

Allmänheten måste också få tid att före valet

granska uppgifterna i röstlängden. Regleringen kring

röstlängdsförfarandet finns i 7 kap. vallagen.

Kvalifikationsdagen för rösträtt är 30 dagar före

valdagen vid val till riksdagen samt till

landstings- och kommunfullmäktige. Enligt vallagen

upprättar skattemyndigheten en röstlängd för varje

valdistrikt. Det är uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om

behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet på kvalifikationsdagen som

skall ligga till grund för uppgifterna i

röstlängderna. Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen

ligger också till grund för beslut om vilken

röstlängd de som har rösträtt skall finnas i.

Databasen uppdateras dagligen. Bestämmelserna i

folkbokföringslagen (1991:481) om rätt

folbokföringsort ligger således till grund för

uppgifterna i röstlängden.

Enligt huvudregeln skall väljarna tas upp i

röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är

folkbokförda på kvalifikationsdagen. De som då inte

är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden

i det valdistrikt inom vilket de senast var

folkbokförda. Saknas uppgift om folkbokföring men

finns det en uppgift om i vilken kommun som de

senast varit folkbokförda, bestämmer

skattemyndigheten i vilken röstlängd i kommunen de

skall tas upp.

Från folkbokföringsdatabasen kommer

personuppgifter samt uppgifter om vilken fastighet

personerna är folkbokförda på. Uppgift om vilka

fastigheter som ligger inom ett valdistrikt

framställs ur fastighetsregistret av

Lantmäteriverket. Uppgifter om vallokaler m.m.

hämtas från valdatasystemet.

Röstkort skall upprättas för var och en som är

upptagen i röstlängden. För väljare som inte har

någon känd adress upprättas röstkort bara om de

begär det. Röstkorten skickas ut så snart som

möjligt, dock senast i så god tid att de kan

beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet

till handa senast 18 dagar före valdagen. Eftersom

uppgifterna i val- och folkomröstningsdatabasen

hämtas från folkbokföringsdatabasen, finns det inte

någon röstlängd att framställa röstkort mot före

kvalifikationsdagen.

Av den redogörelse som utredningen har lämnat (SOU

2000:125 s. 121 f.) framgår att det i praktiken är

den centrala valmyndigheten som upprättar röstlängd

och röstkort och inte skattemyndigheterna.

Skattemyndigheterna har i dag inte någon del i detta

arbete med undantag för rättelseförfarandet och

utfärdandet av nya röstkort. Utredningen har därför

föreslagit att ansvaret för att upprätta röstlängd

och röstkort också formellt flyttas från

skattemyndigheterna till den centrala

valmyndigheten. Regeringen ansluter sig till detta

förslag.

Som Riksskatteverket anfört bör det av vallagen

framgå att även Lantmäteriverkets fastighetsregister

skall användas för framställning av röstlängder. I 7

kap. 4 § vallagen bör därför hänvisas inte bara till

lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet utan

även till lagen (2000:224) om fastighetsregister.

Fråga är om ett sådant registerändamål som avses i 2

§ sistnämnda lag.

Enligt regeringens förslag bör således ansvaret

för att upprätta röstlängder och röstkort flyttas

från skattemyndigheterna till den centrala

valmyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Registrering och redovisning av

indelningen i valdistrikt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

länsstyrelserna med stöd av

fastighetsregistret skall föra register över

indelningen i valdistrikt.

Propositionen

Utredningen har föreslagit att länsstyrelsen får i

uppgift att föra register över indelningen i

valdistrikt. Länsstyrelsen ansvarar i dag för att

röstkortsuppgifterna i valdatabasen hålls aktuella

med hjälp av uppgifter från i huvudsak kommunernas

valnämnder, och det kan därför inte anses vara någon

främmande uppgift för länsstyrelserna att också

svara för registerföringen av valdistriktsuppgifter.

Det avgörande skälet för utredningens förslag var

emellertid att det är länsstyrelsen som fattar

besluten om indelningen i valdistrikt. För att

röstlängdsförfarandet skall fungera med den snäva

tidsram som gäller i dag krävs att

valadministrationen snabbt och säkert kan hänföra

varje röstberättigad person till det valdistrikt där

han eller hon är bosatt. Detta kan enligt

utredningens mening bäst uppnås om det är samma

myndighet som beslutar om valdistriktsindelningen

som också har ansvaret att föra register över

indelningen. Den nuvarande redovisningen av

valdistrikt i fastighetstaxeringsregistret behövs då

inte längre för framställningen av röstlängder och

röstkort. Om indelning dessutom förs med tillämpning

av geografiskt informationssystem (GIS) bör, enligt

utredningen, fel som uppstår till följd av

felregistreringar försvinna. Det blir därmed

naturligt att länsstyrelsen svarar för ett register

som kan ligga till grund för bestämningen av varje

fastighets valdistriktstillhörighet.

Regeringen ansluter sig till utredningens förslag.

Det närmare tillvägagångssättet bör konkretiseras

enligt följande. Länsstyrelsens register skall

innehålla röstberättigade personer fördelade på val-

distrikt. Till grund för registret ligger uppgifter

ur folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182)

om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet

(personer kopplade till fastighet) kompletterade med

geografiska lägesangivelser från Lantmäteriverket

(fastighetsbeteckningar med valdistriktskod). Den

digitala valdistriktsindelningen, som

länsstyrelserna skall ansvara för, är grunden för

kopplingen av varje fastighet till ett valdistrikt.

Varje person kan därefter knytas till ett visst val-

distrikt genom sin folkbokföringsfastighet.

Regeringen föreslår att länsstyrelserna, med stöd

av fastighetsregistret, skall föra register över

indelningen i valdistrikt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Nya rutiner för framställningen av

röstlängdsregister

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en

registerstomme bör tas fram den 1 mars

valåret.

Propositionen

Även om de problem som berörts i föregående avsnitt

torde kunna lösas med förslaget om registrering och

redovisning av valdistriktsindelningen, återstår

ändå några komplikationer som hänger samman med den

begränsade tid som står till förfogande vid

upprättandet av röstlängden. En ytterligare åtgärd

för att säkerställa framställningen av en korrekt

röstlängd är därför att i god tid före

kvalifikationsdagen skapa ett röstlängdsregister som

hålls ajour fram till valdagen. Det skulle göra det

möjligt att upptäcka och rätta fel före

kvalifikationsdagen.

Riksskatteverket har som central valmyndighet

under arbetet med att ta fram ett nytt ADB-stöd för

valverksamheten använt en lösning där ett röst-

längdsregister skapas i månadsskiftet februari/mars

valåret i samband med att statistik som skall ligga

till grund för antalet fasta mandat i valkretsar tas

fram. Fastigheter som av någon anledning inte har

fått valdistriktskod eller som fått fel kod skulle

då upptäckas redan vid detta tillfälle. Uppgifterna

för berörda fastigheter kan då rättas. Registret

uppdateras veckovis fram till kvalifikationsdagen

med uppgifter från folkbokföringsdatabasen. Omkring

40 dagar före valdagen görs en ny avstämning med

hjälp av valdistriktskartan och Lantmäteriverkets

fastighetsregister och under perioden uppkomna fast-

ighetsfel rättas. När den slutliga sambearbetningen

sker på kvalifikationsdagen skulle fel endast kunna

uppkomma för de personer som har flyttat under den

sista veckan före kvalifikationsdagen.

Andra vinster med att valadministrationen har ett

röstlängdsregister under valåret är att registret

kan användas för preliminär valbarhetskontroll av

kandidaterna när partierna beställer valsedlar under

mars och april. Registret kan också utgöra underlag

för utskrift av de röstlängdskopior som partierna

har rätt till.

När det gäller den senare lösningen med att i god

tid före kvalifikationsdagen skapa en stomme till

röstlängdsregister skulle den medföra en betydande

tidsvinst. I praktiken skulle den innebära en delvis

återgång till det tidigare systemet med en alltid

gällande röstlängd, men med den skillnaden att man

här skulle ha ett preliminärt register över de

röstberättigade för sambearbetning med övriga

grundregister för röstlängdsframställningen. Ett

sådant förfarande är fullt möjligt redan i dag.

Enligt regeringens bedömning bör rutinerna för

framställningen av röstlängdsregister ändras. En

registerstomme bör tas fram redan den 1 mars

valåret.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning.

Utskrift av duplettröstkort, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

duplettröstkort skall kunna skrivas ut i

röstningslokaler. Utskottet anser däremot

inte att möjligheten till direktåtkomst till

uppgifter om personnummer, namn och

valdistrikt skall utökas och föreslår därför

att riksdagen avslår förslaget till ändring i

2 kap. 8 § lagen (2001:183) om behandling av

personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar. Utskottet tillstyrker

regeringens övriga förslag till ändringar i

lagen (2001:183) om behandling av

personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar med den ändringen att dessa

skall träda i kraft den 1 april 2002.

Propositionen

För var och en som finns i en röstlängd skall

skattemyndigheten upprätta ett röstkort. Röstkorten

skall sedan skickas ut i så god tid att de kan

beräknas vara de väljare som är folkbokförda i

landet till handa senast 18 dagar före valdagen.

Väljare som röstar i sin vallokal eller hos en

utlandsmyndighet bör ha med sig sitt röstkort.

Väljare som röstar vid andra röstmottagningsställen

måste ha med sig sitt röstkort. Reglerna framgår av

7 kap. 7-9 §§ och 9 kap. 6 § vallagen.

Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte

har fått något röstkort får ett röstkort av

skattemyndigheten om de begär det. För att få ett

nytt röstkort räcker det med att väljaren lämnar

sitt personnummer och namn.

Det förekommer vid varje val att en del väljare

inte får sina röstkort i tid. För att hinna få ett

nytt röstkort med posten måste beställningen hos

skattemyndigheten göras senast torsdagen före

valdagen. I vissa fall är det ändå ovisst om kortet

hinner delas ut till väljaren i tid till valet.

För att öka servicen till väljarna bör det därför

bli möjligt för väljarna att kunna hämta röstkort på

fler platser än i dag. Regeringen anser att så bör

kunna ske i samtliga röstningslokaler.

Förutsättningar för en sådan ordning finns genom det

valdatasystem, till vilket samtliga valmyndigheter

kommer att vara anslutna. Genom förslaget kommer

duplettröstkort att kunna skrivas ut även vid

utlandsmyndigheterna.

Regeringens förslag i denna del innebär inte, som

några remissinstanser har befarat, en obligatorisk

skyldighet att se till att det finns sådana anord-

ningar att röstkort kan skrivas ut i varje

röstningslokal. Målsättningen är dock att detta

skall kunna ske på så många ställen som möjligt där

det behövs och där den nödvändiga tekniska

utrustningen finns. De enda personuppgifter om

väljaren som åtkomsten i dessa fall behöver avse är

därför personnummer, namn och valdistrikt. 2 kap. 8

§ lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter

i verksamhet med val och folkomröstningar bör ändras

i enlighet med detta.

Enligt regeringens förslag skall således

duplettröstkort kunna skrivas ut i röstningslokaler.

Det nuvarande kravet på att röstkort måste visas upp

vid röstning på särskilda röstmottagningsställen

bör, enligt regeringen, behållas.

Utskottets ställningstagande

För att öka servicen till väljarna föreslår

regeringen att duplettröstkort skall kunna skrivas

ut i röstningslokaler. Regeringen föreslår en

ändring i 7 kap.

9 § andra stycket vallagen med innebörden att

duplettröstkort tillhandahålls av den centrala

valmyndigheten, länsstyrelsen, en utlandsmyndighet

eller kommunen. Regeringen har också föreslagit en

ändring i 2 kap. 8 § tredje stycket lagen (2001:183)

om behandling av personuppgifter i verksamhet med

val och folkomröstningar av följande lydelse:

Den som ansvarar för röstmottagning i en

röstningslokal som avses i 9 kap. 3 § vallagen

(1997:157) får ha direktåtkomst till uppgifter om

personnummer, namn och valdistrikt.

Utskottet anser, liksom regeringen, att det vore en

fördel om de väljare som inte har fått sitt röstkort

i tid eller som av annan anledning behöver ett nytt

röstkort kan hämta ett röstkort på fler platser än i

dag. Enligt i dag gällande regler får den centrala

valmyndigheten, länsstyrelserna och de kommunala

valnämnderna ha direktåtkomst till uppgifter om

personnummer, namn och valdistrikt. Enligt

regeringens förslag skall "den som ansvarar för

röstmottagning i en röstningslokal som avses i 9

kap. 3 § vallagen" få ha direktåtkomst till sådana

uppgifter. Röstningslokaler som avses i 9 kap. 3 §

vallagen är vallokaler, Posten AB:s postkontor inom

landet, särskilda röstmottagningsställen inom landet

som anordnas vid t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt

eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter

samt röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter

har inrättat.

Utskottet, som är tveksamt till att utvidga

direktåtkomsten till angivna uppgifter, anser att

eftersom den centrala valmyndigheten,

länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna redan

i dag får ha direktåtkomst till angivna uppgifter

behöver inte 2 kap. 8 § lagen (2001:183) om

behandling av personuppgifter i verksamhet med val

och folkomröstningar ändras. Följden av utskottets

förslag blir att utesluta "den" som ansvarar för

röstmottagning, t.ex. vid en utlandsmyndighet eller

vid ett sjukhus som anordnats som särskilt

röstmottagningsställe, från möjligheten till

direktåtkomst till uppgifterna. Utskottet anser att

innan sådan direktåtkomst möjliggörs bör behovet av

uppgifterna utredas samt ställas mot den risk för

den enskilde som utvidgningen av direktåtkomsten kan

innebära. Utskottet vill också tillägga att det när

det gäller röstning vid utlandsmyndigheter inte

krävs något röstkort. Möjligheten att skriva ut ett

duplettröstkort vid en utlandsmyndighet kommer ändå

att finnas efter att relevanta uppgifter inhämtats

hos t.ex. den centrala valmyndigheten. Utskottet

avstyrker därför regeringens föreslagna ändring av 2

kap. 8 § lagen (2001:183) om behandling av

personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar men tillstyrker regeringens förslag

till ändring i lagen i övrigt, dock med den

ändringen att lagen om ändring skall träda i kraft

den 1 april 2002.

Länsstyrelsen skall besluta om

rättelse i röstlängden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

länsstyrelserna skall besluta om rättelse i

röstlängden.

Gällande bestämmelser

Frågor om rättelse av uppgifter i en röstlängd

prövas av skattemyndigheten enligt 7 kap. 11 §

vallagen.

Den som anser att röstlängden innehåller felaktiga

uppgifter skall senast måndagen före valdagen

skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta

gäller också den som anser sig vara felaktigt

utesluten ur röstlängden. Det som hänt efter

kvalifikationsdagen, som är 30 dagar före valdagen,

får inte läggas till grund för rättelse. Det är

bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om

rätt folkbokföringsort som ligger till grund för

bedömningen om uppgifterna i röstlängden skall

rättas. Vid framställningen av röstlängderna skall

det faktiska innehållet i folkbokföringsdatabasen på

kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna

i röstlängderna. Detta innebär som redan tidigare

framhållits att en flyttning som anmälts före

kvalifikationsdagen men som inte hunnit registreras

i folkbokföringen på kvalifikationsdagen inte kan

beaktas. Det innebär också, för att nämna ett annat

exempel, att en anmälan om adress från en

utlandssvensk som inte tagits upp i röstlängden inte

leder till att röstlängden rättas, om uppgiften

lämnats efter kvalifikationsdagen.

Får skattemyndigheten från en myndighet i någon

annan medlemsstat meddelande om att en person som

har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här

i landet redan avgett en röst i val till

Europaparlamentet, skall skattemyndigheten genast

rätta i röstlängden genom att stryka personen från

röstlängden.

När samtliga beslut om rättelser förts in i en

röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till

den kommun där valdistriktet ligger.

Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse

får överklagas bara i samband med att det val

överklagas, för vilket röstlängden har upprättats

(7 kap. 14 § vallagen). I 5 och 17 §§

folkomröstningslagen (1979:369) finns hänvisningar

till 7 kap. 14 § vallagen.

Propositionen

Röstlängden framställs genom sambearbetning av olika

uppgifter från myndigheter utanför

valadministrationen. Om dessa uppgifter är i alla

delar korrekta behöver inga rättelser göras i

röstlängden. Det avgörande för att röstlängden skall

vara korrekt är att de myndigheter vars beslut

påverkar någons rösträtt inte bara fattar dessa

beslut i god tid före kvalifikationsdagen utan också

ser till att besluten genast sänds till

skattemyndigheten för registrering i

folkbokföringssystemet senast på

kvalifikationsdagen.

Egentlig rättelse av röstlängd är mycket ovanligt.

De flesta rättelserna görs med tillämpning av

bestämmelserna om rättelse i 26 § förvaltningslagen

(1986:223). Rättelse av röstlängden aktualiseras

genom att väljaren kontrollerar uppgifterna i

längden då han eller hon tar del av uppgifterna på

röstkortet. Enligt vallagen är det skattemyndigheten

som upprättar röstlängder och utfärdar röstkort. I

praktiken innebär det emellertid att

skattemyndighetens uppgift är begränsad till att

pröva frågor om rättelser av uppgifter i det av den

centrala valmyndigheten på grundval av uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen framställda

röstlängdsregistret. Vidare skriver skattemyndig-

heten ut röstkort till väljare som inte har fått

något röstkort av den centrala valmyndigheten eller

vars röstkort kommit bort eller som behöver ändras

på grund av att uppgifterna i röstlängdsregistret

rättats.

När det gäller frågan om vilken myndighet som

skall pröva frågor om rättelse står valet mellan

länsstyrelsen och skattemyndigheten. Det finns ingen

praktisk möjlighet att lägga denna uppgift på den

centrala valmyndigheten, trots att det är den som

har upprättat och framställt röstlängden och

utfärdat röstkort. Till och med 1993 års val

prövades frågan om rättelse av röstlängd av

länsstyrelsen. Med verkan från den 1 januari 1994

överfördes ansvaret för rättelser m.m. till

skattemyndigheten.

Den nu aktuella reformeringen av valsystemet har

bl.a. till syfte att få till stånd en

valadministration inom den nuvarande uppdelningen på

central, regional och lokal nivå med endast en

ansvarig myndighet på respektive nivå. Det finns

nämligen ett värde i att ansvaret för valadministra-

tionen hålls samman på varje nivå. Detta talar för

att länsstyrelsen bör ha ansvaret för rättelser i

röstlängden.

Tanken med en sammanhållen valadministration är

dock att även de lokala valmyndigheterna, dvs.

valnämnderna, får tillgång till samma information

som övriga valmyndigheter. Detta innebär att

väljarna i varje kommun får minst ett ställe där de

kan granska röstlängdsregistret via terminal och

därmed också en avsevärt bättre tillgänglighet än

med dagens ordning.

Ett argument mot att lägga detta ansvar hos

länsstyrelserna är att det finns en risk för att det

kan skapas olika praxis när det gäller frågan om och

var en person skall föras in i röstlängden i

förhållande till reglerna om folkbokföring. Det är

uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen

(2001:182) om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet på

kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för

uppgifterna i röstlängderna. Folkbokföringsdatabasen

uppdateras dagligen. Bestämmelserna i

folkbokföringslagen (1991:481) om rätt

folkbokföringsort ligger således till grund för

beslut när det gäller rösträtt och i vilken

röstlängd en person skall tas upp.

Regeringen föreslår att länsstyrelsen i stället

för skattemyndigheten skall ha ansvaret för rättelse

av röstlängderna. Detta innebär att länsstyrelsen

skall ta över skattemyndighetens uppgift att skriva

ut nya röstkort.

Vid varje val uppstår det situationer där beslut

om rättelse i röstlängden måste fattas i ett mycket

sent skede. Den vanligaste orsaken är

medborgarskapsändringar beslutade före

kvalifikationsdagen. Vid 1999 års val till

Europaparlamentet gjordes av den anledningen 749

rättelser. Några av rättelserna beslutades strax

före valdagen och till och med under valdagen. Det

har inneburit att personal från skattemyndigheten

har varit tvungna att resa till valnämnden eller

till vallokalen för att för hand göra rättelser i

den tryckta röstlängden. Med förslaget att

länsstyrelsen skall ta över ansvaret för rättelser

blir avstånden till valnämnd eller vallokal i många

fall så stora att detta inte kommer att kunna

genomföras. Det finns inte något uttryckligt stöd i

vallagen för att låta t.ex. valnämnden genom någon

av sina befattningshavare verkställa sena beslut om

rättelse i röstlängd. Regeringen föreslår att

länsstyrelsen skall få rätt att besluta ett sådant

förordnande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Den centrala valmyndigheten skall

besluta om rättelse i vissa fall som

gäller utlandssvenskar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till ändring i 7 kap. 12 § vallagen

(1997:157) samt föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anför om en översyn av

lagstiftningen.

Propositionen

Med nuvarande regler anses en röst från en

utlandssvensk som en adressanmälan och den centrala

valmyndigheten anmäler efter valet till

skattemyndigheten att personen i fråga skall få ett

nytt "rösträttsdatum" som gör att vederbörande tas

upp i röstlängden för en ny tioårsperiod.

Bakgrunden till detta är följande. När de nya

reglerna om rösträtt för utlandssvenskar började

tillämpas togs alla utlandssvenskar som utvandrat

efter den 1 juli 1991 automatiskt med i röstlängden.

År 2001, när innevarande tioårsperiod löper ut,

kommer drygt 3 000 tidigare röstberättigade

utlandssvenskar att falla ur röstlängden inför valet

år 2002, om de inte anmäler särskilt att de

fortsättningsvis önskar delta i val i Sverige. Det

är inte möjligt att nå hela denna grupp

utlandssvenskar med information om vad som kommer

att hända, eftersom allas adresser inte är

tillgängliga.

Den centrala valmyndigheten håller på att utveckla

ett nytt datorstöd som kommer att göra det möjligt

även för utlandsmyndigheterna att ha åtkomst till

röstlängden i valdatabasen och att kunna skriva ut

röstkort. Detta innebär att väljare som infinner sig

hos en utlandsmyndighet för att rösta kan komma att

ställas inför det faktum att de inte finns med i

röstlängden och därmed saknar rösträtt i valet.

Det nu påtalade problemet kan lösas genom att det

i vallagen införs en bestämmelse som möjliggör att

röstmottagaren tar emot rösten, upprättar ett

adresskort med väljarens personnummer, namn och

eventuell adress som bifogas rösten. När den sedan

kommer in till den centrala valmyndigheten -

förutsatt att detta sker senast kl. 12.00 dagen före

valdagen - prövar myndigheten om väljaren i övrigt

uppfyller kraven för rösträtt. Myndigheten bör fatta

beslut i rösträttsfrågan senast under valdagen.

Detta innebär att den centrala valmyndigheten senast

på valdagen skall besluta om att föra in personen i

röstlängden. Beslutet skall sedan skickas

tillsammans med rösten så att det når valnämnden

senast tisdagen efter valdagen (till

onsdagsräkningen). Förfarandet förutsätter att den

centrala valmyndigheten har terminalåtkomst till

folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om

behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet. Det skall framhållas att

vad som nu sagts endast gäller röster som kommer in

i rätt tid. För sent inkomna röster skall som

hittills ses som en anmälan till skattemyndigheten

om att få ett nytt "rösträttsdatum" som gör att

vederbörande tas upp i röstlängden för en ny

tioårsperiod.

Detta kräver att den centrala valmyndigheten ges

befogenhet att besluta om rättelse av röstlängd. Det

finns inte någon praktisk möjlighet för den centrala

valmyndigheten att själv göra rättelsen i

röstlängden. Beslutet får i stället skickas

tillsammans med rösten till valnämnden för

verkställighet. Ett sådant beslut bör vara

valnämnden till handa senast tisdagen efter valdag-

en, dvs. före valnämndens onsdagsräkning.

På samma sätt som har föreslagits avseende

länsstyrelsen anser regeringen att den centrala

valmyndigheten skall få uppdra åt valnämnden att

verkställa den av myndigheten beslutade rättelsen.

En avgiven röst som kommer i rätt tid från någon

som inte är upptagen i röstlängden skall således,

enligt regeringens förslag, leda till att han eller

hon upptas i röstlängden för det aktuella valet. Den

centrala valmyndigheten skall kunna besluta om

rättelse av röstlängden i dessa fall. Myndigheten

skall kunna ge valnämnden i uppdrag att föra in

rättelsen i längden.

Utskottets ställningstagande

Enligt 7 kap. 1 § första stycket vallagen skall

röstlängderna innehålla uppgifter om alla svenska

medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och

som är eller har varit folkbokförda i landet. Enligt

paragrafens andra och tredje stycke skall svenska

medborgare som inte har varit folkbokförda i landet

någon gång under de senaste 10 åren tas upp i en

röstlängd bara om de senast 30 dagar före valdagen

skriftligen anmäler sig. Den som gjort en sådan

anmälan skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen

för anmälan. Avges en röst från en person som inte

tagits upp i en röstlängd men som i övrigt uppfyller

kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten anses

som en anmälan enligt andra stycket.

Enligt regeringens förslag till 7 kap. 12 § andra

stycket vallagen skall den centrala valmyndigheten,

om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte

är folkbokförd i landet och som inte finns upptagen

i röstlängden, genast rätta röstlängden om rösten

kommer till myndigheten senast kl. 12.00 dagen före

valdagen. Utskottet anser att den föreslagna

bestämmelsen har avfattats på ett sätt som inte är

helt förenligt med 7 kap. 1 §, enligt vilken en

skriftlig anmälan måste ske senast 30 dagar före

valdagen för att väljaren skall tas upp i

röstlängden om han eller hon inte finns med där.

Avges en röst från en person som inte tagits upp i

röstlängden men som i övrigt uppfyller kraven för

rösträtt skall den avgivna rösten, enligt gällande

regler, anses som en anmälan enligt andra stycket.

En ny s.k. tioårsperiod börjar då att löpa. En röst

från en person som finns i röstlängden anses

emellertid inte som en sådan anmälan. De personer

som regelbundet röstar måste således innan

tioårsperioden löper ut skriftligen anmäla att de

vill finnas kvar i röstlängden. Enligt utskottet

borde även en avgiven röst från dem som regelbundet

röstar medföra att en ny tioårsperiod börjar löpa.

Många personer kommer inför valet 2002 att försvinna

från röstlängden, beroende på att de inte senast 30

dagar före valdagen gjort en skriftlig anmälan.

Utskottet är därför berett att tillstyrka

regeringens förslag till 7 kap. 12 § andra stycket,

trots att bestämmelsen inte helt stämmer överens med

bestämmelsen i 7 kap. 1 § vallagen. Annars skulle

dessa personer gå miste sin rösträtt.

Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag

att se över lagstiftningen så att en avgiven röst

från en person som finns i röstlängden också skall

anses som en anmälan enligt 7 kap. 1 § andra stycket

vallagen och så att bestämmelserna i 7 kap. 1 § och

den föreslagna 7 kap. 12 § andra stycket kommer att

stämma överens. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Sista dag för begäran om rättelse i

röstlängden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

sista dag för att begära rättelse av

uppgifter i röstlängden skall tidigareläggas

till tolv dagar före valdagen.

Propositionen

Väljarnas kontroll av uppgifterna i röstlängden sker

mot uppgifterna på röstkortet. Röstkorten skall

skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så

god tid att de kan beräknas vara väljare som är

folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar

före valdagen, dvs. då poströstningen börjar.

Produktionen av röstkort påbörjas 29 dagar före

valdagen. Utskick av röstkort till väljarna påbörjas

som regel 26 dagar före valdagen.

Vissa kommuner har påtalat att röstlängderna

lämnats till valnämnden så sent som onsdagen före

valdagen (fyra dagar före valdagen). För kommuner

med ett stort antal valdistrikt är det av rent

praktiska skäl svårt att med så kort varsel hinna

distribuera röstlängderna till vallokalerna i tid

till valdagen. Kommunerna har framställt önskemål om

att få röstlängderna tidigare.

Om det skall vara möjligt att tillgodose detta

önskemål måste produktionen av röstlängder

tidigareläggas. Vid de senaste valen har uppgifter

för tryckning av röstlängder hämtats från valdata-

basen tio dagar före valdagen. Begäran om rättelse

av uppgifter i röstlängden kan dock göras t.o.m.

måndagen före valdagen (sex dagar före valdagen).

Detta har bl.a. inneburit att sena rättelser har

måst föras in manuellt i den tryckta röstlängden.

Ett sådant förfarande måste anses som mindre

lämpligt.

Enligt regeringens mening bör röstlängderna kunna

tryckas i sådan tid att valnämnden får dem senast

under måndagen före valdagen (sex dagar före

valdagen). Detta innebär att filer till underlag för

tryckningen måste framställas senast onsdagen veckan

före valdagen (elva dagar före valdagen). Med en

sådan tidsplan vore det en fördel om sista dag för

rättelse i röstlängdsregistret tidigarelades så att

det blev möjligt att införa alla rättelser

maskinellt i röstlängdsregistret före tryckningen.

Regeringen föreslår därför att sista dag för att

begära rättelse tidigareläggs till tolv dagar före

valdagen. Detta innebär att väljarna - med

utgångspunkt i att röstkorten skall vara väljarna

till handa senast arton dagar före valdagen - får

minst sex dagar på sig att kontrollera uppgifterna i

röstkortet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Överklagande av beslut med anledning

av begäran om rättelse i röstlängden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

ett beslut om avslag på en begäran om

rättelse av uppgifter i röstlängden skall

kunna överklagas till och prövas av

Valprövningsnämnden innan val hålls.

Överklagandet skall göras senast onsdagen

före valdagen. Utskottet föreslår att

riksdagen antar utskottets förslag till

ändring i 19 kap.

2 § vallagen i stället för den av regeringen

föreslagna.

Propositionen

Enligt 7 kap. 11 § vallagen kan den som anser att

röstlängden innehåller felaktiga uppgifter eller

anser sig vara felaktigt utesluten ur röstlängden

begära rättelse hos skattemyndigheten. Enligt vad

som föreslagits tidigare skall fortsättningsvis

länsstyrelsen och inte skattemyndigheten i de flesta

fall svara för rättelser av uppgifter i röstlängd.

Om en begäran om rättelse avslås får avslagsbeslutet

överklagas endast i samband med att det val

överklagas för vilket röstlängden har upprättats (7

kap. 14 § vallagen). Med tanke på att röstlängden

bara gäller för ett val har detta aktualiserat

frågan huruvida en persons rösträtt inte borde vara

avgjord före valet.

Regeringen föreslår att ett beslut om begäran om

rättelse av uppgifter i röstlängden skall kunna

överklagas och prövas innan valet hålls. Förslaget

innebär att Valprövningsnämnden måste sammanträda

under veckan före valet. Av praktiska skäl måste

dessa ärenden prövas skyndsamt. Valprövningsnämnden

har förordat att den som vill överklaga ett beslut

av länsstyrelsen om rättelse skall göra det senast

onsdagen före valdagen. Regeringen ansluter sig till

detta.

Med den nuvarande ordningen omfattas överklaganden

av det slag som nu är i fråga av bestämmelserna i 19

kap. vallagen. Så kommer inte längre att vara

fallet. Bestämmelser som i tillämpliga delar

motsvarar dem i 19 kap. 3-5 och 9 §§ vallagen bör

därför tas in i 7 kap. 14 § samma lag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker i sak regeringens förslag. För att

tydliggöra förslaget föreslår utskottet att

riksdagen antar utskottets i bilaga x framlagda

förslag till ändring i 19 kap. 2 § vallagen.

Möjlighet att stryka en person från

röstlängden vid val till

Europaparlamentet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

det skall vara möjligt att stryka en person

från den svenska röstlängden vid val till

Europaparlamentet, om han eller hon har

tagits upp i röstlängden i ett annat land.

Propositionen

Inte bara svenska medborgare utan också

unionsmedborgare som har rösträtt och är bosatta i

Sverige har möjlighet att rösta här i landet vid val

i Europaparlamentet. Ett villkor är dock att

unionsmedborgare som på detta sätt önskar utöva sin

rösträtt i Sverige anmäler till skattemyndigheten -

eller som föreslagits ovan länsstyrelsen - att han

eller hon önskar bli upptagen i den svenska

röstlängden. Liknande anmälningsförfaranden

tillämpas vid val till Europaparlamentet i hela

unionen. Det innebär således att utlandssvenskar kan

anmäla sig för att rösta i valet i det land inom

unionen där de är bosatta. Med en sådan ordning blir

det i praktiken möjligt att bli upptagen både i den

svenska röstlängden och i bosättningslandets

röstlängd och på så sätt få "dubbel rösträtt".

Enligt artikel 13 i direktiv 93/109/EG skall alla

medlemsstater utbyta information om röstberättigade,

bl.a. för att hemstaten i enlighet med sin

nationella lagstiftning skall kunna vidta lämpliga

åtgärder för att säkerställa att dess medborgare

inte röstar mer än en gång. I vallagen har detta

uttryckts på så sätt att skattemyndigheten genast

skall rätta röstlängden om en myndighet i någon

annan medlemsstat meddelar att en person som har

rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i

landet redan har avgett en röst i ett val till

Europaparlamentet.

Vid 1999 års val till Europaparlamentet fick

Riksskatteverket underrättelser om totalt 6 374

svenska medborgare bosatta utomlands som anmält sig

till röstlängden i sitt bosättningsland. Inga

underrättelser erhölls från Luxemburg och

Storbritannien. Från Danmark, Irland, Italien och

Grekland fick Riksskatteverket underrättelser först

sedan verket fastställt den svenska röstlängden.

Detta gällde 2 277 personer. Från övriga åtta

medlemsländer fick Riksskatteverket sena

underrättelser i 341 fall. Sammantaget innebar detta

att

2 618 personer som borde ha granskats inte kunde

granskas. Av de 3 756 granskade personerna var

närmare 5 % folkbokförda i Sverige och därmed

automatiskt upptagna i den svenska röstlängden.

Eftersom de inte kan tas bort från den svenska

röstlängden fick de "dubbel rösträtt" i valet.

Närmare 4 % kunde inte identifieras med hjälp av

befintliga register och fick därmed också "dubbel

rösträtt". Totalt 6 374 anmälningar resulterade

således i 3 420 strykningar.

Tidpunkten för när anmälan skall göras varierar

mellan medlemsstaterna. För svenskt vidkommande är

det angeläget att anmälan sker före det datum då

röstlängderna fastställs och röstkorten skickas ut

till väljarna. Det har hittills inte ansetts möjligt

att "ta tillbaka rösträtten" från den som redan har

fått sitt röstkort för det svenska valet. Detta

innebär att svenskar som har anmält sig för att

rösta i medlemsländer som fastställer

röstlängden/rösträtten vid en senare tidpunkt än

Sverige alltid får "dubbel rösträtt".

Regeringen föreslår att det skall bli möjligt att

stryka en person från den svenska röstlängden vid

val till Europaparlamentet, om han eller hon har

tagits upp i röstlängden i ett annat land. Detta

gäller dock bara så länge som röstkortet inte har

skickats ut till väljaren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Valsedlarnas utformning och

innehåll, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

begreppet partimarkerade valsedlar skall

ersättas med partivalsedlar.

Propositionen

Regeringen anser inte att valsedlarnas utformning

bör ändras.

Begreppet partimarkerade valsedlar infördes i 1972

års vallag och har oförändrat förts över till den nu

gällande lagen. Riksskatteverket har sedan år 1998

använt begreppen namnvalsedlar, partivalsedlar och

blanka valsedlar och anser mot den nu angivna

bakgrunden att begreppet partimarkerade valsedlar

bör ersättas med partivalsedlar. Regeringen ansluter

sig till Riksskatteverkets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Tillskrivna namn

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att ett

tillskrivet namn på en valsedel med endast

partiets namn inte bör räknas som en

personröst även om det tillskrivna namnet

anmälts av partiet.

Propositionen

För de partier som registrerat partibeteckning och

anmält kandidater gäller att tillskrivna namn inte

beaktas vid sammanräkningen. Rösten som sådan

tillgodoräknas dock alltid partiet, och de av

partiet nominerade och anmälda kandidaterna räknas

alltid. För partier som inte anmält kandidater

gäller dock den fria nomineringsrätten. Om ett parti

har registrerat partibeteckning och anmält

kandidater skall detta framgå av valsedeln för att

väljarna skall veta att tillskrifter av namn på en

sådan valsedel inte beaktas. På valsedlar där ingen

sådan upplysning lämnas beaktas tillskrivna namn.

Strykningar av namn på valsedlar beaktas inte i

något fall vid sammanräkningen.

Regeringen anser att det inte finns tillräckliga

skäl för att nu ändra reglerna för personval, så att

ett tillskrivet namn skall beaktas som en

personröst. Ett tillskrivet namn på en valsedel med

endast partiets namn bör således inte räknas som en

personröst även om det tillskrivna kandidatnamnet

anmälts av partiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning.

Utläggning av namnvalsedlar på

särskilda röstmottagningsställen,

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

partierna skall få lägga ut inte bara

partimarkerade valsedlar utan även

namnvalsedlar på särskilda

röstmottagningsställen inom landet.

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 12 § tredje stycket får partier som

deltar i valen lägga ut valsedlar i

röstningslokalerna. På särskilda

röstmottagningsställen inom landet och

röstmottagningsställen som inrättas av

utlandsmyndigheter får partierna emellertid bara

lägga ut partimarkerade valsedlar.

Propositionen

Den rådande ordningen med förbud mot namnvalsedlar

vid de särskilda röstmottagningsställena inom landet

har vållat invändningar. I de flesta fall har

problemet lösts genom att partierna lagt eller delat

ut valsedlar på visst avstånd från röstningslokalen.

Den centrala valmyndigheten har framfört att

namnvalsedlar bör tillåtas om valnämnderna skall

stimuleras att i ökad utsträckning inrätta särskilda

röstmottagningsställen.

Enligt regeringens mening är det angeläget att så

många väljare som möjligt får tillfälle att rösta

inte bara på ett parti utan också på partiets

kandidater. Samma regler bör därför i största

möjliga utsträckning gälla för samtliga

röstningslokaler beträffande rätten att distribuera

valsedlar. Mot bakgrund av den bedömningen och med

hänsyn till att namnvalsedlar i praktiken ofta läggs

ut eller delas ut i närheten av de särskilda

röstmottagningsställena inom landet föreslår

regeringen att förbudet mot att lägga ut

namnvalsedlar i eller i anslutning till sådana

röstningslokaler inom landet avskaffas. Partierna

skall, enligt regeringens förslag, få lägga ut inte

bara partimarkerade valsedlar utan även

namnvalsedlar på särskilda röstmottagningsställen

inom landet.

När det gäller röstmottagningsställen utomlands är

situationen något annorlunda. Även om förbudet

avskaffas framstår det inte som sannolikt att det

vid de utlandsmyndigheter där det anordnas röstning

skulle komma att läggas ut namnvalsedlar för landets

samtliga valkretsar. Därmed uppstår risken att en

väljare förleds att använda en namnvalsedel som

avser annan valkrets än den vilken han eller hon

tillhör. Om så sker blir visserligen inte valsedeln

ogiltig utan rösten tillgodoräknas partiet men den

avgivna personrösten blir utan verkan om inte den

aktuella kandidaten råkar ställa upp också i den

valkrets som väljaren tillhör. Risken finns därmed

att väljarna vilseleds att rösta på personer som

inte kandiderar i den egna valkretsen. Regeringen

anser därför att förbudet mot utläggning av

namnvalsedlar på röstmottagningsställen utomlands

skall bibehållas.

Det bör enligt regeringen inte införas någon

skyldighet för valmyndigheten att i vissa fall

tillhandahålla namnvalsedlar i röstningslokaler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Utläggning av partimarkerade

valsedlar (partivalsedlar)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

partimarkerade valsedlar skall läggas ut i

röstningslokaler eller medföras av

lantbrevbärare endast på begäran av ett

parti.

Propositionen

Enligt 9 kap. 12 § vallagen skall partimarkerade

valsedlar för samtliga val läggas ut i

röstningslokaler för partier som vid något av de två

senaste valen fått mer än 1 % av rösterna i hela

landet. Skyldigheten för valmyndigheterna att lägga

ut partimarkerade valsedlar är ovillkorlig. Detta

innebär att valsedlar skall läggas ut även om

partiet inte har några kandidatlistor. Valsedlar

skall också läggas ut även om partiet över huvud

taget inte önskar delta i valet.

Valmyndigheternas skyldighet att lägga ut

partimarkerade valsedlar skapar emellanåt problem.

Som exempel kan nämnas att partimarkerade valsedlar

för dåvarande kds lades ut i 1985 års riksdagsval

trots att partiet inte ställde upp det i valet under

egen partibeteckning. Kds hade dessutom hos den

centrala valmyndigheten begärt att sådana valsedlar

inte skulle distribueras.

Det är uppenbart att den nuvarande ordningen kan

leda till att väljarna vilseleds att rösta på

partier som inte ställer upp i val. Därmed uppstår

också risk för en situation med obesatta mandat.

Vidare måste det framstå som besynnerligt för det

stora flertalet väljare att valsedlar läggs fram för

partier som inte deltar i valet. Enligt regeringens

mening är detta inte en acceptabel ordning.

Partimarkerade valsedlar (partivalsedlar) skall,

enligt regeringens förslag, läggas ut i

röstningslokaler eller medföras av lantbrevbärare

endast på begäran av ett parti. Om anmälan görs

skall den centrala valmyndigheten ombesörja

distribution av valsedlar i samma omfattning som

gäller i dag, dvs. till samtliga röstningslokaler.

Riksskatteverket har föreslagit att den nu

föreslagna ändringen skall avse även valsedlar som

skall medföras av lantbrevbärare och att det bör

anges i vallagen att också lantbrevbärare bör ha med

sig valsedlar vid val till Europaparlamentet. En

sådan regel finns redan intagen i Posten AB:s

interna anvisningar. Regeringen föreslår att

ändringen genomförs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Tillhandahållande av namnvalsedlar

vid val till Europaparlamentet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

den centrala valmyndigheten skall ansvara för

att väljarna vid val till Europaparlamentet

har tillgång till namnvalsedlar för de

partier som vid något av de två senaste valen

fått mer än 1 % av rösterna i landet, dels i

varje röstningslokal, dels hos

utlandsmyndigheterna och dels i materialet

för brevröstning, men bara om partiet deltar

i valet med endast en namnvalsedel.

Propositionen

I vallagen görs skillnad mellan partimarkerade

valsedlar, blanka valsedlar och namnvalsedlar. Med

partimarkerade valsedlar menas valsedlar med parti-

och valbeteckning men som inte innehåller några

kandidatnamn. Med blanka valsedlar menas valsedlar

utan någon partibeteckning eller kandidatnamn. Med

namnvalsedlar menas valsedlar med kandidatnamn.

Valadministrationen svarar för att väljarna i val

till Europaparlamentet i varje röstningslokal har

tillgång till

- partimarkerade valsedlar för varje parti som vid

något av de två senaste valen har fått mer än 1 % av

rösterna i hela landet, och

- blanka valsedlar.

Även partierna har möjlighet att lägga ut sina

valsedlar, dvs. sådan valsedlar som inte

tillhandahålls av valmyndigheterna i

röstningslokalerna (namnvalsedlar). Det finns dock

vissa begränsningar. Namnvalsedlar får nämligen inte

läggas ut på särskilda röstmottagningsställen inom

landet och röstmottagningsställen som har inrättats

av utlandsmyndigheter.

Partierna får således själva lägga ut sina

namnvalsedlar i vallokalerna och på postkontoren men

inte på några andra ställen där röstning anordnas.

Den nu beskrivna ordningen har ifrågasatts. Det

är, enligt regeringen, praktiskt möjligt - under

förutsättning att inget parti har mer än en lista -

att låta den centrala valmyndigheten vid kommande

val till Europaparlamentet ansvara för att väljarna

har tillgång till namnvalsedlar för de partier som

vid något av de två senaste valen fått mer än 1 % av

rösterna i landet dels i varje röstningslokal i

landet, dels hos utlandsmyndigheterna och dels i

materialet för brevröstning. Regeringen föreslår att

så sker. Detta förutsätter att sista dag för

partiernas beställningar av valsedlar tidigareläggs

med två veckor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Sammanräkning av valresultat

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att

någon lagändring för att uppnå en snabbare

sammanräkning av valresultatet inte bör

göras.

Gällande bestämmelser

Röstsammanräkning sker i dag på tre olika ställen -

i vallokalen, hos valnämnden och hos länsstyrelsen.

Resultatet av valförrättarnas röstsammanräkning i

vallokalen på valnatten och valnämndens

röstsammanräkning under den s.k. onsdagsräkningen är

preliminärt. Länsstyrelsens sammanräkning är

slutlig.

Valförrättarna påbörjar räkningen av rösterna

omedelbart efter att röstningen har avslutats i

vallokalen. Valsedlarna transporteras sedan till

valnämnden för vidare transport till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen påbörjar den slutliga

röstsammanräkningen på morgonen måndagen efter

valet. Onsdagen efter valet granskar och räknar

valnämnden de röster som valdistrikten inte har

hunnit få och som därför inte heller har räknats i

vallokalerna. Detta material levereras till

länsstyrelsen under onsdagen. Det fastlagda schemat

för röstsammanräkningen innebär således att inget

valresultat kan publiceras förrän tidigast onsdagen

efter valdagen. Så tidigt har dock utgången av något

val inte kunnat fastställas sedan införandet av den

gemensamma valdagen inför 1970 års allmänna val.

Omedelbart efter att röstningen i vallokalen

förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall

läggas i valurnan lagts ned i den räknas rösterna av

valförrättarna. Denna rösträkning är offentlig och

genomförs utan avbrott. Resultatet av rösträkningen

är preliminärt.

Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen

avslutats överlämnas valsedlar och övriga

valhandlingar till valnämnden som i sin tur genast

överlämnar handlingarna till länsstyrelsen för den

slutliga sammanräkningen av valresultatet. Den

slutliga sammanräkningen påbörjas av länsstyrelsen

på morgonen måndagen efter valdagen.

Propositionen

Regeringen anser inte att det är möjligt att med

nuvarande resurser utföra röstsammanräkningen och

mandatfördelningen snabbare än i dag utan att

samtidigt eftersätta kraven på säkerhet. Någon

lagändring för att uppnå en snabbare sammanräkning

genom att ändra uppgifts- och ansvarsfördelningen

mellan valmyndigheterna bör, enligt regeringen, inte

göras. Det bör inte heller införas några särskilda

författningsbestämmelser om den s.k.

valnattsrapporteringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning.

Behörighetskrav för ledamöter av

Europaparlamentet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

vallagen skall anpassas till valrättsakten så

att den som kandiderar i valet till

Europaparlamentet och samtidigt innehar ett

ämbete eller ett uppdrag som är oförenligt

med uppdraget som Europaparlamentariker inte

skall behöva lämna ämbetet eller uppdraget

förrän han eller hon tillträder sitt uppdrag

i Europaparlamentet.

Gällande bestämmelser

I den av Europeiska unionens råd beslutade akten om

allmänna och direkta val till Europaparlamentet, den

s.k. valrättsakten, finns bestämmelser om

verksamheter m.m. som är förenliga (artikel 5)

respektive oförenliga (artikel 6) med uppdraget som

företrädare i Europaparlamentet och prövning av

företrädarnas behörighet (artikel 11).

Enligt artikel 5 är uppdraget som företrädare i

Europaparlamentet förenligt med att vara ledamot av

parlamentet i en medlemsstat.

Enligt artikel 6 är uppdraget som företrädare i

Europaparlamentet inte förenligt med att vara t.ex.

- ledamot av regeringen i en medlemsstat,

- ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,

- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i

Europeiska gemenskapernas domstol.

I artikel 11 sägs att Europaparlamentet skall pröva

företrädarnas behörighet. I detta syfte skall

Europaparlamentet beakta de valresultat som

medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och

avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av

bestämmelserna i valrättsakten, dock inte tvister

som uppkommer på grund av nationella bestämmelser

som akten hänvisar till.

Bestämmelser om valbarhet för val till

Europaparlamentet finns i 1 kap. 8 § vallagen.

Valbar till Europaparlamentet är var och en som har

rösträtt vid val till riksdagen samt unionsmedborg-

are som har rösträtt vid ett sådant val i Sverige,

men med den begränsningen att han eller hon inte har

förlorat sin valbarhet i hemlandet. Från huvudregeln

om att den som har rösträtt också är valbar görs

undantag för såväl svenska medborgare som för

unionsmedborgare som har vissa ämbeten eller

uppdrag. Uppräkningen i paragrafen över vilka ämbet-

en och uppdrag som omfattas av undantaget motsvarar

uppräkningen i artikel 6 i valrättsakten som

redovisats i föregående avsnitt.

Det ankommer på den centrala valmyndigheten att

pröva om den som blivit vald varit valbar i valet

och därmed behörig att vara företrädare i

Europaparlamentet. Prövningen görs i samband med att

den centrala valmyndigheten enligt 18 kap. 2 §

första stycket vallagen utser företrädarna till

Europaparlamentet. Enligt 19 kap. 10 § tredje

stycket vallagen tillträder företrädare i Europa-

parlamentet sitt uppdrag då de utsetts och deras

behörighet prövats av Europaparlamentet.

Frågan om vid vilken tidpunkt förbudet mot att

inneha vissa särskilt uppräknade ämbeten eller

uppdrag i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen senast

måste ha iakttagits av den som kandiderar som

företrädare i Europaparlamentet har avgjorts av

Valprövningsnämnden (beslut den 15 juli 1999, dnr

1999:4). Ärendet gällde frågan när dåvarande

statsrådet Schori, som kandiderade till

Europaparlamentet vid valet år 1999, senast behövde

lämna regeringen för att vara valbar i

Europaparlamentsvalet. Valprövningsnämnden fann att

det enligt vallagen är förhållandena på valdagen som

avgör om en kandidat är valbar eller inte, men att

den avgörande tidpunkten enligt valrättsaktens

bestämmelser om med uppdraget oförenliga ämbeten

eller uppdrag inträder först i och med att den valde

tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.

Propositionen

Vallagen skall enligt regeringen anpassas till

valrättsakten så att den som kandiderar i valet till

Europaparlamentet och samtidigt innehar ett ämbete

eller ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget

som Europaparlamentariker inte skall behöva lämna

ämbetet eller uppdraget förrän han eller hon

tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.

Enligt valrättsaktens bestämmelser tillträder den

valde sitt uppdrag i Europaparlamentet först efter

det att Europaparlamentet prövat den valdes

behörighet (artikel 11). Regeringen föreslår att

bestämmelsen i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen

ändras på så sätt att den som kandiderar i valet

till Europaparlamentet inte behöver frånträda sitt

ämbete eller sitt uppdrag förrän han eller hon

tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.

Förslaget innebär att det inte längre är möjligt

för den centrala valmyndigheten att, i samband med

att myndigheten enligt 18 kap. 2 § första stycket

vallagen skall utse företrädarna i Europaparlamentet

och utfärda bevis om detta, pröva om hinder

föreligger för någon eller några av dem på grund av

innehav av oförenligt ämbete eller uppdrag. Däremot

skall det framgå att uppdraget inte är förenligt

med de ämbeten eller uppdrag som sägs i artikel 6

valrättsakten. 1 kap. 8 § ändras samtidigt som en ny

18 kap. 71 § införs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Skattemyndigheternas roll

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

de uppgifter som skattemyndigheterna i dag

har enligt vallagen och som inte berörts ovan

skall flyttas över till länsstyrelserna.

Propositionen

Skattemyndigheterna har i dag uppgifter i

valsystemet enligt ett flertal bestämmelser i

vallagen. Merparten av dessa bestämmelser har

berörts i det föregående, varvid föreslagits att

skattemyndighetens uppgifter skall föras över till

länsstyrelsen respektive den centrala valmyndighet-

en.

I syfte att skapa en sammanhållen regional

organisation anser regeringen att även övriga

bestämmelser i vallagen som rör skattemyndigheterna

bör ändras och att de uppgifter som det gäller bör

föras över till länsstyrelserna. Vad som nu sagts

bör dock inte gälla anmälan om adress från svensk

medborgare som inte är folkbokförd i landet. Enligt

7 kap. 10 § vallagen anses en sådan adressanmälan om

den görs skriftligen till en skattemyndighet också

som en anmälan om att tas upp i röstlängd. En sådan

anmälan är nämligen i grunden en

folkbokföringsuppgift och bör därför också som

hittills göras till skattemyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Rätten att kandidera i flera

valkretsar i riksdagsvalet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att

någon lagstiftning inte bör införas för att

undvika de negativa konsekvenser det har för

väljarna om samma kandidatnamn förekommer i

fler än en valkrets på valsedlar vid val till

riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen

avslår motionerna K267 yrkande 1 och K323

yrkande 2.

Propositionen

Ju fler listor ett parti har, desto svårare blir det

att i olika avseenden förutsäga vilka personer som

kommer att besätta partiets mandat. I synnerhet kan

det vara svårt att med något mått av säkerhet avgöra

vilken eller vilka personer som skall ersätta dem

som blivit valda. I en situation där ett antal

personer samtidigt förekommer på en s.k. rikslista

och dessutom på en eller flera kretslistor blir

förutsägbarheten mycket liten. Att reglerna om

dubbelvalsavveckling kan få dessa effekter har varit

känt tidigare.

Rådet har diskuterat möjligheten att införa en

regel i vallagen som innebär att en kandidat får

ställa upp i endast en valkrets. En kandidat skulle

t.ex. vara valbar endast i den valkrets som han

eller hon var folkbokförd i. Rådet ansåg dock att en

sådan regel skulle innebära en relativt stor

begränsning av partiernas möjligheter att lansera

kandidater efter eget gottfinnande. En annan modell

är att föreskriva att en kandidat inte får kandidera

mer än i en valkrets men att partierna har frihet

att avgöra i vilken krets.

Sammantaget ansåg rådet att det för närvarande

mest ändamålsenliga sättet att komma åt problemet är

att i vallagen införa en bestämmelse av normativ

karaktär som innebär att en kandidat i riksdagsvalet

bör förekomma i endast en valkrets. Skulle det ändå

förekomma att en kandidat tar plats i mer än en

krets, skall dubbelvalsavveckling ske i enlighet med

de nuvarande reglerna.

Kandidaturer i flera valkretsar leder, enligt

regeringen, till allvarliga nackdelar för väljarna.

Denna ordning utgör därför ett demokratiskt problem.

Regeringen förutsätter att partierna medverkar till

att komma till rätta med problemet och även utan

uttrycklig lagstiftning avhåller sig från åtgärder

som kan försvaga valsystemets legitimitet.

Regeringen anser därför att det inte nu finns

tillräckliga skäl att föreslå någon lagstiftning på

denna punkt. Om genomförandet av 2002 års val visar

att partierna inte tar sitt ansvar på allvar är

regeringen dock beredd att återkomma till riksdagen

med förslag till erforderlig lagstiftning.

Motioner från den allmänna motionstiden 2001

I motion 2001/02:K267 av Per Bill (m) föreslås att

riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om att riksdagskandidater endast får ställa upp i en

valkrets (yrkande 1). Det är enligt motionären av

största vikt att personvalet får en mer framträdande

roll för att innebära en god möjlighet att förnya

demokratin. Personvalet bör få större möjligheter

att påverka vilka representanter som skall sitta i

riksdag, kommuner och landsting. Regler borde

förhindra att mer namnkunniga och kända namn

kandiderar i flera valkretsar, något som skedde

under det senaste valet, vilket fick till följd att

personvalsmöjligheterna i realiteten försvann för

många kandidater.

I motion 2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl.

(kd) föreslås att riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag till ändring i vallagen så att

den s.k. dubbelvalsavvecklingen får en utformning

enligt vad i motionen anförs (yrkande 2). Enligt

vallagen går dubbelvalsavvecklingen till så att

kandidat som blivit vald i flera valkretsar

betraktas som vald i alla valkretsarna.

Vederbörandes ersättare utses utifrån listordning i

alla kretsarna. När dubbelvalsavvecklingen sker -

och kandidaten är avförd från en valkrets - är det

ändå hans/hennes ersättare som erhåller mandatet.

Slutsatsen är att en sådan kandidats personröster i

praktiken överförs på ersättare enligt

listordningen, trots att dessa inte erhållit

personkryss över spärren. Det normala i svensk

valsystemstradition är att när en person redan är

tillsatt på mandat i annan valkrets, vederbörande

betraktas som obefintlig i berörd valkrets. Det

rimliga borde vara att man, när

dubbelvalsavvecklingen sker, bör betrakta den

avvecklade som obefintlig, dvs. vanlig fördelning

enligt listordning skall ske när valkretsarnas

mandat fördelas på person.

Utskottets ställningstagande

Kandidaturer i flera valkretsar kan leda till

problem för väljarna. Regeringen förutsätter att

partierna kommer att medverka till att komma till

rätta med problemet och även utan uttrycklig

lagstiftning avhålla sig från åtgärder som kan

försvaga valsystemets legitimitet. Regeringen anser

därför att det inte nu finns tillräckliga skäl att

föreslå någon lagstiftning på denna punkt. Om

genomförandet av 2002 års val visar att partierna

inte tar sitt ansvar på allvar är regeringen dock

beredd att återkomma till riksdagen med förslag till

erforderlig lagstiftning. Utskottet instämmer i

regeringens bedömning och anser att genomförandet av

2002 års val bör avvaktas innan eventuell ny

lagstiftning övervägs. Utskottet avstyrker därför

motionerna K267 yrkande 1 och K323 yrkande 2.

Anmälan av kandidater

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

skyldigheten för den centrala valmyndigheten

att distribuera listor över partier som har

anmält kandidater skall avskaffas.

Propositionen

Ett parti som har registrerat sin partibeteckning

skall anmäla samtliga sina kandidater, om något

skydd för partibeteckningen skall komma till stånd.

Skyddet uppstår genom att icke anmälda namn på

listorna inte beaktas vid sammanräkningen. Det kan,

enligt regeringen, uppstå problem om ett parti vill

lägga till eller byta ut kandidater på sina listor

efter det att sista dag för anmälan passerats.

Genom ett beslut av Valprövningsnämnden den 9

december 1998 (dnr 31-1998) är det klart att ett

parti helt kan återta sin kandidatanmälan efter

sista dagen för anmälan av kandidater. En av de få

rimliga anledningarna till att ett parti vill återta

sin kandidatanmälan, och därmed avstå från skydd för

partibeteckningen, torde vara att tillskrivna namn

på valsedeln skall kunna beaktas. Detta önskemål i

sin tur torde vara en följd av att partiet av någon

anledning har kommit att ha för få kandidater. Att

ett parti väljer att uppträda på det sättet kan

medföra praktiska olägenheter för valmyndigheterna

som har upprättat listor över partier som

registrerat partibeteckning och anmält kandidater.

Listorna upprättas i april/maj och skall finnas i

röstningslokaler på valdagen. Om ett parti i ett

sent skede förklarar att det inte längre vill ha

några anmälda kandidater är risken stor att listorna

inte hinner återkallas. I ett sådant fall kommer

väljarna att få en felaktig information.

Det finns olika sätt att komma åt problemet. Man

kan tänka sig att förbjuda återtagande av

kandidatanmälningar. Detta vore enligt regeringens

mening dock ett alltför stort ingrepp i partiernas

inre angelägenheter. Den praxis som hittills har

tillämpats på detta område innebär att ett parti som

anmält kandidater i rätt tid får lov att i ett

senare skede göra kompletteringar och ändringar och

har inte visat sig medföra olägenheter som medför

att det nu finns skäl att föreslå några ändringar i

regelsystemet. Även om det bör förekomma

återhållsamhet med byte av namn särskilt efter det

att förtidsröstningen inletts innebär denna praxis

att det sannolikt blir mindre anledning för ett

parti att i ett sent skede återta

kandidatanmälningar för att få till stånd

förändringar på valsedlarna. Emellertid bör man inte

bortse från denna möjlighet och därmed risken för

att listorna över partier som anmält partibeteckning

och kandidater blir missvisande.

Rådet ansåg att det kan ifrågasättas om de nu

aktuella listorna fyller någon praktisk funktion.

Rådet föreslog att bestämmelsen i 9 kap. 11 §

vallagen som innebär att listorna skall finnas i

röstningslokaler upphävs. Däremot bör enligt rådet

bestämmelsen i 5 kap. 20 § samma lag som innebär att

den centrala valmyndigheten skall upprätta listorna

stå kvar och kompletteras med en bestämmelse av

innebörd att en lista på begäran skall

tillhandahållas den som så önskar. Det kan förväntas

att listorna kommer att publiceras på den centrala

valmyndighetens webbplats på Internet. Regeringen

ansluter sig till rådets förslag och föreslår att

det genomförs.

Kravet i vallagen på att en kandidat skriftligen

skall förklara att han eller hon har gett sitt parti

tillstånd att anmäla kandidaturen bör, enligt

regeringen, behållas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Det kommunala ersättarsystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

det alltid skall utses minst två ersättare

för partier som är representerade i

kommunfullmäktige.

Propositionen

Kommunfullmäktige beslutar enligt 5 kap. 4 §

kommunallagen och 18 kap. 55 § vallagen hur många

ersättare som skall finnas för ledamöterna i

fullmäktige. Antalet ersättare skall utgöra en viss

andel, dock högst hälften, av det antal platser som

varje parti har i fullmäktige. I samband med att den

nuvarande vallagen infördes ändrades reglerna för

utseende av ersättare för kandidater som valts till

kommunfullmäktige. Ändringen innebar att det alltid

skulle utses minst två ersättare för partier som

fått ett eller två mandat. Anledningen till

ändringen var att små partier i annat fall kunde

komma att erhålla för få ersättare. Den centrala

valmyndigheten har framhållit att en viss skevhet

kan uppstå då andelen bestämts till en annan kvotdel

än hälften. Om t.ex. andelen är en tredjedel kan ett

parti som erhåller tre mandat komma att få endast en

ersättare medan ett parti som fått ett eller två

mandat garanterat får två ersättare. Regeringen

anser att reglerna för utseende av ersättare ändras

på så sätt att det alltid skall utses minst två

ersättare för partier som är representerade i

fullmäktige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Övriga valtekniska frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

vallagen förtydligas så att det klart framgår

att ett parti som vill skydda sin beteckning

skall anmäla detta hos den centrala

valmyndigheten.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

väljare vid röstning på postkontor inte skall

behöva visa sitt röstkort för att få

valkuvert.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

röstmottagarna vid de särskilda

röstmottagningsställen som inrättats på andra

ställen än vårdinrättningar m.m. skall få

sända rösterna direkt till valdistriktet utan

omvägen via valnämnden.

Anmälan av registrerad partibeteckning

Enligt 5 kap. 13 § vallagen skall partier som har

registrerat partibeteckning och som vill skydda

denna också anmäla samtliga sina kandidater. Det

anges inte var en anmälan skall göras. Däremot anges

att om regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer föreskriver det, anmälan i stället får

göras hos länsstyrelsen. Regeringen föreslår att

bestämmelsen förtydligas så att det klart framgår

att huvudregeln är att en anmälan skall ske hos den

centrala valmyndigheten.

Kravet på att uppvisa röstkort för att få

valkuvert vid röstning på postkontor

Enligt 11 kap. 7 § vallagen skall väljare som skall

poströsta hos röstmottagaren visa sitt röstkort och

få ett valkuvert för varje slag av val de vill delta

i. Därefter skall väljaren rösta och göra i ordning

sina kuvert samt på nytt uppsöka röstmottagaren och

där visa sitt röstkort samt lämna detta tillsammans

med kuverten. Väljaren måste alltså uppsöka

röstmottagaren två gånger, vilket kan uppfattas som

opraktiskt särskilt då det är kö på postkontoret.

Posten AB har framfört önskemål om att det bör vara

tillåtet att ha valkuverten ute i postkontoret så

att väljarna själva kan förse sig med dessa.

Regeringen har förståelse för önskemålet och anser

att det bör tillgodoses.

Hanteringen av röster som har lämnats på

särskilda röstmottagningsställen

Enligt nuvarande bestämmelser kan under valdagen

särskilda röstmottagningsställen inrättas på andra

platser än vårdinrättningar m.m. Syftet är bl.a. att

röstmottagningsställen skall kunna inrättas för

väljare som annars skulle få resa långt för att

kunna rösta. Röster som lämnats på ett sådant

röstmottagningsställe skall enligt nuvarande regler

sändas till valnämnden. Valnämnden skall, om

rösterna kommer in under valdagen, sända dem till

valförrättarna i respektive valdistrikt under

förutsättning att rösterna kan beräknas komma fram

innan vallokalen stänger. Den centrala

valmyndigheten har framfört att detta är en

tidsödande ordning som inte fyller någon praktisk

funktion i de fall röstmottagning vid det särskilda

röstmottagningsstället sker under valdagen och har

därför föreslagit att röstmottagarna på de särskilda

röstmottagningsställen som inrättats med stöd av

nuvarande 12 kap. 2 § skall få sända rösterna direkt

till valdistrikten utan omvägen över valnämnden.

Det kan konstateras att hanteringen av röster som

lämnas vid särskilda röstmottagningsställen inom

landet har fått en enhetlig reglering i vallagen,

som bl.a. innebär att fönsterkuverten med röster

skall sändas till valnämnden för behandling enligt

bestämmelserna i 15 kap. vallagen. Att göra undantag

för den situation som nu är aktuell innebär att den

lagtekniska systematiken bryts. Detta bör dock

enligt regeringens mening inte få lägga hinder i

vägen för en mer rationell ordning. Regeringen

föreslår därför att det införs en bestämmelse i 12

kap. 21 § vallagen, av innebörden att röstmottagaren

vid ett särskilt röstmottagningsställe får lov att

sända valkuverten till valförrättarna i

valdistriktet om de kan antas komma dit innan

vallokalen stänger.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag.

Statligt stöd till partier som är

eller har varit representerade i

riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1972:625) om

statligt stöd till politiska partier, dock

med den ändringen att lagen skall träda i

kraft den 1 april 2002. Detta innebär bl.a.

att ett parti som fått minst 4 % av rösterna

i hela landet och som vid närmast följande

val får mindre än 2 % av rösterna i hela

landet skall vara berättigat till endast

hälften av partistödet och grundstödet.

Utskottet avstyrker motion K24.

Gällande bestämmelser

Det statliga partistödet regleras i lagen (1972:625)

om statligt stöd till politiska partier. Det

statliga stödet utgår till partier som deltagit i

riksdagsval dels som partistöd, dels som kanslistöd.

Partistödet lämnas som mandatbidrag. Varje

mandatbidrag uppgår för närvarande till 282 450 kr.

Det antal mandatbidrag som ett parti skall få

bestäms varje år med hänsyn till resultatet i de två

närmast föregående valen. Fördelningen görs på

följande sätt. Första året under den fyraårsperiod

som följer på ett riksdagsval får varje parti så

många mandatbidrag som motsvarar en sjättedel gånger

antalet vunna mandat i det senaste valet och fem

sjättedelar gånger antalet vunna mandat i närmast

föregående val. Andra året får varje parti så många

mandatbidrag som svarar mot halva antalet vunna

mandat i både det senaste och det föregående valet.

Tredje och fjärde året utgår partistödet varje år

med så många mandatbidrag som svarar mot fem

sjättedelar av antalet vunna mandat i det senaste

valet och en sjättedel i det närmast föregående. Om

ett parti inte har blivit representerat i något av

valen, tillämpas en regel om avtrappat partistöd som

innebär att antalet mandatbidrag bestäms med

utgångspunkt i antalet hela tiondels procentenheter

röster i hela landet över 2,5 % som partiet har

fått, i stället för antalet vunna mandat.

Kanslistödet utgår som grundstöd och tilläggsstöd.

Ett parti som fått minst 4 % av rösterna i hela

landet får varje år grundstöd och tilläggsstöd.

Grundstödet uppgår för närvarande till 4 928 200 kr.

Tilläggsstöd utgår för närvarande med 13 850 kr per

vunnet mandat om partiet är företrätt i regeringen

och annars med 20 650 kr per mandat.

Om ett parti vid val till riksdagen har fått minst

4 % av rösterna och partiet får mindre än 4 % av

rösterna vid nästföljande val utgår avtrappat

grundstöd för de följande fyra åren enligt följande;

första året med 75 % av ett helt grundstöd, andra

året med 50 % av ett helt grundstöd samt tredje och

fjärde året med 25 % av ett helt grundstöd.

Ansökan om partistöd skall göras årligen hos

Partibidragsnämnden. Nämndens beslut får inte

överklagas.

Propositionen

Halvering av partistödet

Vid tillkomsten av lagen (1972:625) om statligt stöd

till politiska partier gjordes av lagstiftaren den

bedömningen att bidrag endast borde utgå till

partier som har ett inte obetydligt stöd i

väljarkåren och att ett röstetal på 2,5 % fick anses

vara tillräckligt för att berättiga till stöd.

Enligt regeringens mening finns det inte några

vägande skäl för en annan syn i den frågan.

Enligt regeringen kan det ifrågasättas om det inte

finns skäl att begränsa det ekonomiska stöd som

betalas ut för ett parti som förlorat sin

riksdagsrepresentation och som fått ett mycket lägre

röstetal än vid det föregående valet. Utbetalningen

av stöd till Ny demokrati under åren 1994-1998 måste

enligt regeringens mening anses stå i strid med

grundtanken att det allmänna skall bidra ekonomiskt

endast till partier med ett inte obetydligt stöd i

väljarkåren manifesterat i allmänna val. Det finns

mot bakgrund av det anförda enligt regeringens

mening anledning att komplettera partistödslagen med

en regel av den innebörden att ett parti som på

grund av sitt resultat i val blivit berättigat till

partistöd på grund av att det uppnått minst 4 % av

rösterna och som vid det därpå följande valet får

ett lägre röstetal, som understiger en viss gräns,

skall erhålla ett lägre stöd än det som utgår enligt

gällande regler.

När det gäller den nivå på röstetalet där stödet

bör reduceras har rådet kommit fram till att en

lämplig avvägning kan vara 2 %. Regeringen delar

denna uppfattning. När det gäller storleken på det

reducerade stödet anser rådet att det bör bestämmas

till en nivå som motsvarar hälften av det stöd som

utgår i dag. Regeringen ansluter sig även till denna

åsikt.

Krav på revisorer och årsredovisning

Statens bidrag enligt partistödslagen uppgår till

betydande belopp. År 1998 utbetalades över 140

miljoner kronor till de bidragsberättigade

partierna.

Det finns ingen offentlig kontroll över hur medlen

används, och partierna detaljredovisar inte heller

användningen av partistödsmedel i sina

årsredovisningshandlingar. Övervägande skäl talar

enligt regeringens mening för att den nuvarande

ordningen bör bestå och att det alltså inte införs

någon offentlig kontroll av partistödet. Däremot

anser regeringen att det är rimligt att kräva att

partier som tar emot statsbidrag av den omfattning

som det gäller har sådana administrativa rutiner som

normalt gäller i större organisationer och att detta

uppställs också som ett formellt krav för att

partistöd skall kunna erhållas. Ett villkor för

partistöd bör därför vara att partiet har utsett en

auktoriserad eller godkänd revisor med uppgift att

granska partiets räkenskaper. I enlighet med vad

Riksrevisionsverket föreslagit bör det av lagen

uttryckligen framgå att revisorns granskning skall

vara så ingående och omfattande som god revisionssed

kräver.

Vidare bör som ett villkor för utbetalning krävas

att partiet ger in en årsredovisning eller motsvar-

ande till nämnden.

Motioner

I motion 2001/02:K24 av Per Lager (mp) föreslås att

riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om

halvering av det statliga kanslistödet i vissa fall.

Regeringen föreslår i propositionen en halvering av

grundstödet om partiet inte når upp till minst 2 %

av rösterna. Regeringen anför att utbetalningarna

till Ny demokrati under åren 1994-1998 måste anses

stå i strid med grundtanken "att det allmänna endast

skall bidra ekonomiskt till partier med ett inte

obetydligt stöd i väljarkåren manifesterat i

allmänna val". Regeringens förslag slår hårt mot

mindre partier, som på grund av en tillfällig

nedgång kan komma att erhålla ett halverat partstöd,

mindre partier som redan i dag saknar tillgång till

medel i lika hög utsträckning som de större

partierna. Ett parti kan inte löpa risk att

fortsättningsvis erhålla mycket låga röstetal enbart

därför att partiets väljarstöd gått från över 4 %

till 2 % röstetal i två på varandra följande val.

Underlaget för en sådan bedömning måste utgå ifrån

fler valtillfällen än endast två. Viss

väljarfluktuation mellan två val är inte detsamma

som en påvisad långsiktig nedåtgående trend. Med

tanke på att Miljöpartiet vill sänka spärren vid

riksdagsval, och låta fler partier ha möjlighet att

få inflytande i riksdagen, anser motionärerna inte

att reglerna för avtrappat kanslistöd bör ändras på

det sätt som regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill förtydliga att regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt

stöd till politiska partier avser en halvering av

såväl partistödet som grundstödet. Utskottet delar

regeringens bedömning och tillstyrker regeringens

förslag, dock med den ändringen att lagen skall

träda i kraft den 1 april 2002. Utskottet avstyrker

motion K24.

Ikraftträdande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att ikraftträdandet ändras

till den 1 april 2002.

Propositionen

De lagändringar som behandlas i propositionen skall

träda i kraft den 1 mars 2002. Några av ändringarna

i vallagen skall dock inte tillämpas förrän inför

2006 års allmänna val eller inför 2004 års val till

Europaparlamentet. En övergångsbestämmelse av

angiven innebörd bör, enligt regeringen, tas in i

lagen om ändring i vallagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att de lagändringar som behandlas i

propositionen samt de lagändringar som utskottet

föreslår bör träda i kraft den 1 april 2002. I

övrigt delar utskottet regeringens bedömning.

Övriga frågor med anledning av

motioner väckta under den allmänna

motionstiden 2001

Personval

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna K204, K220, K236 yrkande 18, K267

yrkande 2, K279, K371 yrkande 5, K394, K424,

K323 yrkandena 1 och 3 samt K309 med yrkanden

om bl.a. spärrnivåerna vid personval.

Motioner

I motion 2001/02:K204 av Rolf Gunnarsson (m)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om personval. I

dag finns spärrar, på 5 respektive 8 %, för

kommunerna/landstingen och riksdagen. Ett rent

personval skulle ge en mer stimulerande debatt och

politiker, som bara lever på att man förs fram av

partiet, skulle få arbeta mera och mera utåtriktat

för att kunna hävda sig och sina åsikter. Spärrarna

bör alltså, enligt motionären, i ett första steg

sänkas till samma nivå och sedan tas bort helt. Den

politiker som får de flesta rösterna och har det

största förtroendet hos väljarna skall självklart ha

det politiska uppdrag som det handlar om.

I motion 2001/02:K220 av Sten Andersson (m)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk

markering vid personval. Vid senaste valet blev

många väljare, enligt motionären, missledda av RSV:s

broschyr där det påstods "att om inte markering görs

på valsedeln gäller partiernas rangordning". Detta

uppfattades av många som att gjordes ingen markering

på valsedeln blev det i praktiken en markering på

första namnet. I några valkretsar blev det säkert

förändringar på valsedlarna då förstanamn på grund

av nämnd missuppfattning blev nedflyttade. För att

komma till rätta med nämnt problem bör, enligt

motionären, tvång att markera på valsedel införas.

I motion 2001/02:K236 av Bo Lundgren m.fl. (m)

föreslås att riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag till ändring av personvalssystemet och

valkretsindelningen i enlighet med vad som anförs i

motionen (yrkande 18). Motionärerna vill ta bestämda

steg för att ge väljarna ett avgörande inflytande

över vem eller vilka som i riksdagen, kommunen och

landstingen skall representera respektive parti. Så

som systemet är utformat i dag, med färdiga

kandidatlistor framtagna av partierna och relativt

höga spärrgränser, får inte personvalsinslaget något

större genomslag. Motionärerna anser att det är

angeläget att stärka personvalsinslaget. En

möjlighet som kan genomföras snabbt och inom ramen

för nuvarande system är att sänka spärrgränserna för

personval vid riksdagsval från åtta till fem

procent. Det finns inget som motiverar att man

bibehåller en högre spärrgräns i riksdagsvalet än i

kommunal- och landstingsvalen. Erfarenheter från

1998 års val visar att det i Stockholms stad och

Stockholms län i praktiken krävs att man är

partiledare för att nå över spärrnivån på 8 %. En

justering av spärrnivån skulle dels göra systemet

mer enhetligt och enklare att förstå, dels öka

personvalsinslagets genomslag i valkretsarna. Det är

emellertid av stor betydelse att personvalsinslaget

förstärks mer än så. Detta sker bäst genom att

spärrarna tas bort helt. Det bör ske i sådan tid att

ett rakt personval kan genomföras 2006. Det har

också visat sig att valkretsarnas storlek har fått

stor betydelse för effekten av personvalsinslaget.

Personvalet har fått större genomslag i mindre

valkretsar än i större. En del av lösningen på

problemet med personvalets dåliga genomslag vore

därför att reformera valkretsindelningen och införa

mindre valkretsar.

I motion 2001/02:K267 av Per Bill (m) föreslås att

riksdagen, tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de större

valkretsarna i storstadsregionerna delas in i samma

valkretsar som landstingen (yrkande 2). I stora

valkretsar var det svårt att få genomslag för

personvalsmöjligheterna. Avståndet mellan väljare

och deras företrädare är för stort. De flesta vet

inte vilka som företräder dem i riksdagen. I

Stockholms län krävs nästan 20 000 personröster för

att kunna bli personvald i de större partierna.

Mindre valkretsar i dessa stora valkretsar skulle

kunna minska avståndet mellan väljare och

företrädare. Införandet av samma valkretsar i

riksdagen som i landstinget borde i de större

riksdagsvalkretsarna kunna minska detta avstånd och

ge personvalsmöjligheten chansen den förtjänar.

I motion 2001/02:K279 av Eva Flyborg (fp) föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort

spärrarna för personval till riksdag och

kommunfullmäktige. Ett utökat personval medför,

enligt motionären, att väljarna ges en närhet till

den demokratiska processen. En närhet som jag inte

tycker funnits på många år. Det tvingar politikerna

att ta människor på allvar, att möta dem ansikte mot

ansikte i stället för att gömma sig bakom ett

partiprogram. Det blir också en uppmaning till

väljarna att lyssna på vad politikerna egentligen

säger. Gör det därför lättare att bli personvald

till riksdagen. Ta bort spärren som i dag innebär

att det krävs kryss från minst 8 % av ett partis

väljare för att ta sig till riksdagen av egen kraft.

Detsamma bör gälla för valet till kommunfullmäktige.

I motion 2001/02:K371 av Agne Hansson m.fl. (c)

föreslås att riksdagen hos regeringen begär en

översyn av personvalssytemet i enlighet med vad som

anförs i motionen (yrkande 5). Centerpartiet anser

att personvalsreformen bör fortsätta att utvecklas,

bl.a. genom mer likvärdiga villkor för kandidaterna

och genom likställd avdragsrätt för

kampanjkostnader. På sikt bör utvecklingen leda till

att spärrarna tas bort helt. Det är av stor vikt att

olika former av personval diskuteras och avhandlas.

I motion 2001/02:K394 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

införandet av ett renodlat personval utan

spärrgränser. Den enskilda människans frihet och

rättigheter står i centrum för den liberala

demokratipolitiken. Av detta följer att individen

skall ha största möjliga makt att påverka inom ramen

för den kollektiva beslutsprocess som demokratin

utgör. Ett renodlat personval utan spärrgränser

ligger väl i linje med den liberala ideologin. Med

personval ökar väljarens inflytande över partiets

politik.

I motion 2001/02:K424 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ett renodlat personval (yrkande 1). Den reform som

banade väg för personvalet bar kompromissens prägel.

5 % av rösterna i respektive valkrets i

Europaparlamentsvalet samt valet till kommuner och

landsting och 8 % vid riksdagsvalet fordrades för

att en kandidat skulle kunna ta sig förbi den

rangordning som partierna hade fastslagit. Nu är

det, enligt motinärerna, dags att ta steget fullt ut

och renodla personvalsidén. Folkpartiet anser att

spärrgränserna bör tas bort.

I motion 2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl.

(kd) föreslås att riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag till ändring i vallagen så att

personvalsspärren i valet till riksdagen 2002 blir 5

% i likhet med övriga val (yrkande 1), att riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning om ett

förändrat personvalssystem där väljarna har

möjlighet att göra rangordning av kandidater med

syfte att ett nytt personvalssystem införs 2006

(yrkande 3). Det finns, enligt motionärerna, inte

något som motiverar skillnader i spärrnivå mellan de

olika valen. Det finns därför skäl att justera ner

spärrnivån i riksdagsvalet till 5 %. En sådan

säkning ökar dessutom möjligheten för ett faktiskt

personval i de större valkretsarna. En intressant

möjlighet att vidga personvalet är, enligt

motionärerna, att ge väljaren möjlighet att på

valsedeln även ge uttryck för sina andra- och

tredjehandspreferenser. Regeringen bör tillsätta en

utredning som undersöker effekterna av ett

rangordningssystem i personvalet med syfte att

införa ett sådant system i valet 2006.

I motion 2001/02:K309 av Marianne Jönsson (s)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

personvalsinslaget i kommunalvalen. För att

personvalet skall få genomslag i kommunfullmäktige

krävs minst 5 % av rösterna i valkretsen. Det är

dock inte möjligt att få räkna samman

personvalsrösterna mellan valkretsarna. I en större

kommun måste det finnas minst två valkretsar. Om en

medborgare i en kommun använder sig av sin rätt att

kryssa får inte krysset tillgodoräknas kandidaten om

han/hon tillhör den andra valkretsen. Detta kan,

enligt motionären, inte betraktas som rättvist. En

lösning vore att antingen ändra i vallagen så att

även större kommuner får ha endast en valkrets eller

vad avser personvalet att man i en kommun får räkna

samman alla kryss oavsett valkrets.

Bakgrund

Enligt 3 kap. 1 § regeringsformen utses riksdagen

genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val

sker röstning på parti med möjlighet för väljarna

att avge särskild personröst.

En ny vallag (1997:157) trädde i kraft den 1 juni

1997. Enligt 1 kap. 1 § första stycket vallagen

gäller lagen för val till riksdagen, val till

landstings- och kommunfullmäktige samt för val till

Europaparlamentet. Vid sådana val röstar väljarna,

enligt andra stycket, på ett parti och har möjlighet

att avge en särskild personröst. För att avge sin

röst skall väljarna, enligt 9 kap. 2 § vallagen, för

varje slag av val ta en valsedel för det parti de

vill rösta på. Om de vill avge en särskild

personröst skall de göra en markering för den

kandidat som de helst vill se vald.

För varje mandat som ett parti fått i riksdagen

skall en ledamot utses. Ordningen mellan

kandidaterna skall enligt 18 kap. 38 § i första hand

bestämmas på grundval av storleken på varje

kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal

skall fastställas bara för en kandidat som fått

särskilda personröster till ett antal av minst 8 %

av partiets röstetal i valkretsen. Kan inte ett

tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38

§, skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom

varje parti bestämmas genom att ett jämförelsetal

beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden.

Vid val till landstingsfullmäktige skall, enligt

18 kap. 41 § vallagen, personligt röstetal bara

fastställas för en kandidat som fått särskilda

personröster till ett antal av minst 5 % av partiets

röstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster.

Vid val till kommunfullmäktige skall, enligt 44 §,

personligt röstetal fastställas bara för en kandidat

som fått särskilda personröster till ett antal av

minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen, dock

lägst 50 röster.

Regeringen beslutade den 19 juni 1997 att tillkalla

ett parlamentariskt sammansatt råd med uppgift att

utvärdera reformen av det svenska valsystemet (dir.

1997:87). Rådet fick i uppdrag att utvärdera de

tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska

effekterna av det nya valsystemet. Rådet skall ägna

särskild uppmärksamhet åt konsekvenserna av systemet

ur ett demokratiskt perspektiv. De delar av

valsystemet som i detta sammanhang skall undersökas

är de som är nya i förhållande till äldre rätt.

Särskilt gäller detta enligt direktivet bl.a.

följande frågor. Den övergripande frågan och den som

har störst betydelse för valsystemets

funktionsduglighet i demokratin är om

personvalssystemet leder till ökade kontakter mellan

väljare och valda. Tanken med personvalsreformen är

att väljarna skall ges bättre möjligheter att

påverka vilka personer som skall representera dem.

Ett viktigt moment i samband härmed är vilka

effekter det nya systemet med personval har på

frågan om vilka kandidater som besätter mandaten

jämfört med det äldre där partiernas listor i

princip avgjorde vem som utsågs.

Det som avgör väljarnas möjlighet att påverka

vilken kandidat som utses i förhållande till

partiernas nominering är, enligt direktiven, i

första hand den spärr som gäller för att

personrösterna skall räknas för kandidaterna. I

vallagen infördes en spärr för att hindra att små

grupper skulle styra urvalet av de kandidater som

blir valda på bekostnad av de väljare som kanske

överlåter valet till partiernas interna

nomineringsförfaranden. Utvärderingen bör, enligt

direktiven, ta sin utgångspunkt i om dessa nivåer är

de lämpligaste med hänsyn till syftet med spärrarna.

Rådet för utvärdering av 1998 års val överlämnade i

november 1999 delbetänkandet Personval 1998 - En

utvärdering av personvalsreformen till

Justitiedepartementet. I betänkandets sammanfattning

skriver rådet bl.a. följande om personvalets

genomslag i 1998 års val:

En förhoppning som funnits är att ett mer

personinriktat valsystem skall ge väljarna större

möjlighet att påverka vem som skall representera

dem och att systemet därmed skall bidra till att

förbättra förhållandet mellan väljare och valda.

Rådet har vid sin bedömning i dessa frågor

betonat att attitydförändringar och förändringar

av beteendemönster till följd av konstitutionella

reformer ibland kan vara svåra att urskilja i ett

kort perspektiv. I vissa frågor har rådet därför

fått nöja sig med att försöka skönja i vilken

riktning utvecklingen kan komma att gå.

Andelen väljare som personröstade i

riksdagsvalet år 1998 uppgick till 29,9 procent.

Motsvarande siffror för val till kommun- och

landstingsfullmäktige var 35,2 respektive 29,0

procent. Resultatet avviker inte dramatiskt från

de bedömningar som gjordes under

lagstiftningsarbetet. Enligt rådets uppfattning

finns det mer som tyder på att personröstningen

kommer att öka i omfattning än avta. Denna

bedömning grundar sig bl.a. på att

forskningprojekt som genomförts visar att en

övervägande del av väljarna uppfattat

personvalsreformen som positiv och att andelen

personröstande väljare i de kommuner där

personval tillämpades på försök i 1994 års val

ökat. Dessutom har på motsvarande sätt

personröstningen tilltagit i valen till

Europaparlamentet även om det låga allmänna

valdeltagandet i dessa val gör att resultaten

måste bedömas med stor försiktighet.

Av riksdagens ledamöter är ca 25 procent

personvalda. Motsvarande andel för kommun- och

landstingfullmäktige är 21,7 respektive 39,6

procent av ledamöterna. Frågan om vilken

betydelse personrösterna har haft för urvalet av

de kandidater som valts till riksdagen och

fullmäktigförsamlingarna har debatterats efter

valet. Vitt skilda uppfattningar har kommit till

uttryck. En bidragande orsak till detta är

sannolikt att flertalet av de valda ledamöterna

haft en sådan listplacering att de ändå skulle ha

blivit valda i det tidigare systemet. Väljarna

har således i flertalet fall personröstat på

kandidater som också partierna i första hand

velat se invalda. Av riksdagsledamöterna är det

12 som valts in med frångående av listordningen.

Motsvarande siffra för kommunfullmäktigvalet är

229. Rådet har uppfattningen att det i och för

sig är önskvärt att det råder en samsyn mellan

väljarna och partierna i personfrågor. I de fall

uppfattningen skiljer sig åt måste dock

valsystemet ge en rimlig möjlighet för väljarna

att kunna påverka om systemet skall kunna göra

anspråk att öppna upp för ett större

väljarinflytande. Enligt rådets uppfattning visar

resultatet av 1998 års val att balansen mellan

väljarnas och partiernas inflytande fick en i

vart fall godtagbar avvägning i de flesta, dock

inte de största, valkretsarna. Skulle

personröstningen öka i omfattning kommer med

största sannolikhet en förskjutning att ske så

att väljarinflytandet blir större.

Som nämnt är emellertid personvalssystemets

genomslag i de största valkretsarna påtagligt

lågt och personvalssystemet kan i detta avseende

sägas lida av en demokratisk obalans som det är

önskvärt att åtgärda.

Mot denna bakgrund och då ytterligare

erfarenheter av systemet bör avvaktas har rådet

stannat för att nu inte förorda någon generell

ändring av spärrnivåerna.

Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU7 ett

antal motioner med yrkanden om ändrade regler för

personval. Utskottet ansåg att ytterligare

erfarenheter av systemet borde avvaktas innan

utskottet föreslog några förändringar. Utskottet

ville därför inte förorda någon ändring av t.ex.

spärrnivåerna. Utskottet ansåg också att regeringens

aviserade proposition borde avvaktas.

I regeringens proposition tas inte frågor om

spärrnivåer och personval upp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att

ytterligare erfarenheter av systemet bör avvaktas

innan utskottet föreslår några förändringar.

Utskottet avstyrker därför motionerna K204, K220,

K236 yrkande 18, K267 yrkande 2, K279, K371 yrkande

5, K394, K424, K323 yrkandena 1 och 3 samt K309.

Personval och kampanjbidrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K381 yrkande 15 om ett regelverk för

redovisning av bidrag vid

personvalskampanjer.

Propositionen

Enligt regeringen bereds frågan om finansiering av

personvalskampanjer vidare inom Regeringskansliet

och behandlas därför inte i propositionen.

Motionen

I motion 2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen anförs om

personval och kampanjbidrag (yrkande 15). Med ett

ökat inslag av personval i valsystemet ökar, enligt

motionärerna, riskerna för missbruk när det gäller

kampanjbidrag till politiker. I Sverige har vi inte

ens de minimibestämmelser om offentlig redovisning

och bidragstak som är gällande i t.ex. USA. Det

råder ett slags naiv tro på att regler är obehövliga

eftersom inga större oegentligheter hittills har

uppdagats. Ett regelverk behövs, enligt

motionärerna. Hur valkampanjer finansieras är en

alltför viktig sak för att överlåtas åt de fria

marknadskrafternas spel.

Bakgrund

Rådet för utvärdering av 1998 års val överlämnade i

november 1999 delbetänkandet Personval 1998 - En

utvärdering av personvalsreformen till

Justitiedepartementet. När det gäller frågan om

kampanjfinansiering skriver rådet bl.a:

Mellan 10 och 20 procent av kandidaterna i val

till riksdagen och kommunfullmäktige bedöms ha

bedrivit någon form av personvalskampanj i 1998

års valrörelse. Valrörelsen kom dock inte att

präglas nämnvärt av personvalet. Flertalet

kampanjer bedrevs med små ekonomiska resurser. I

riksdagsvalet stannade kostnaden i över 80

procent av fallen på 25 000 kr eller lägre. I

valet till kommunfullmäktige kostade flertalet

kampanjer mindre än 5 000 kr. Den vanligaste

finansieringskällan var bidrag från den egna

partiorganisationen och därnäst egna medel. Några

fall av otillbörlig kampanjfinansiering har inte

uppdagats och det finns inget som tyder på att

ovidkommande ekonomiska faktorer inverkat på

valresultatet. Enligt rådets bedömning är det för

personvalssystemets framtida legitimitet viktigt

att otillbörlig kampanjfinansiering inte

förekommer. Härvidlag har partier och enskilda

kandidater ett stort ansvar.

Rådet anser att öppenhet och frivillighet i

frågor kring finansiering är ett bättre sätt att

motverka avarter på området än tvingande

reglering. Därför föreslås att

riksdagsledamöterna får möjlighet att redovisa

finansiering av personvalskampanjer i ett

offentligt register. En ordning som bedöms kunna

bli mönsterblidande för de kommunala valen.

I april 2000 träffades en överenskommelse mellan

riksdagspartierna om att redovisningen av partiernas

intäkter skall vara så öppen som möjligt. Det är

enligt överenskommelsen rimligt att väljarna vet hur

partierna finansierar sin verksamhet, samt hur

enskilda kandidater finansierar sina

personkampanjer. Överenskommelsen omfattar

partiernas centrala verksamhet, men lokala och

regionala organisationer samt sidoorganisationer

uppmanas att följa densamma. Beträffande ekonomiskt

stöd från juridiska personer skall belopp och namn

redovisas. När det gäller stöd från enskilda

redovisas det totala beloppet samt antalet

bidragsgivare. Överenskommelsen omfattar all

verksamhet, även sådan som bedrivs i stiftelse-,

bolags- eller annan form, och som kontrolleras av

partiet. Partiernas bokslut skall utformas på sådant

sätt att det så enkelt som möjligt går att utläsa

hur verksamheten finansieras. Enskilda kandidater i

allmänna val förväntas lämna motsvarande

redovisning. Även indirekt stöd, t.ex. i form av

stödannonsering, subventionering av annonskostnader,

och personella resurser, skall så långt möjligt

redovisas. Partiernas fastställda bokslut skall

finnas tillgängliga för alla som önskar ta del av

dem. Partiernas ekonomichefer eller motsvarande

skall utveckla gemensamma redovisningsformer som gör

det möjligt att uppfylla ovanstående

överenskommelse.

Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU17

motioner i vilka frågan om kampanjbidrag i samband

med personval togs upp. Utskottet gjorde följande

bedömning. Rådet för utvärdering av 1998 års val

anser att öpppenhet och frivillighet i frågor kring

finansiering är ett bättre sätt att motverka avarter

på området än tvingande reglering. Därför föreslår

rådet att riksdagsledamöterna får möjlighet att

redovisa finansiering av personvalskampanjer i ett

offentligt register. Enligt den överenskommelse som

träffats mellan riksdagspartierna skall

redovisningen av partiernas intäkter vara så öppen

som möjligt. Överenskommelsen gäller både partiernas

och enskilda kandidaters verksamhet. Utskottet anser

att motionerna härigenom får anses tillgodosedda och

avstyrks.

Enligt vad utskottet inhämtat från

Justitiedepartementet kommer regeringen att beröra

frågan om kampanjbidrag i en planerad proposition om

demokratifrågor dock utan att regeringen kommer att

lägga fram några konkreta förslag. Frågan skall

emellertid beredas vidare.

Utskottets ställningstagande

Frågan om finansiering av personvalskampanjer

kommer, enligt vad utskottet inhämtat från

Regeringskansliet, att beredas vidare. Enligt

utskottet bör resultatet av denna beredning

avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion K381

yrkande 15.

Kommunala utjämningsmandat,

valkretsindelning, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna K323 yrkande 5 som gäller

kommunala utjämningsmandat och K291 med

yrkande om att en kommun endast får delas in

i högst två valkretsar.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K295 om en utredning hur Västra

Götalands valkretsar skall utformas.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K322 om ändring av namnet på Västra

Götalands västra valkrets.

Motionerna

I motion 2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

föreslås att riksdagen begär att regeringen lägger

fram lagförslag så att utjämningsmandat införs i

valkretsindelade kommuner inför valet 2002 (yrkande

5). Nuvarande system i de större kommunerna inbjuder

enligt motionärerna gärna till manipulation med

valkretsindelningar och/eller antalet mandat i

kommunfullmäktige. Ett alternativ till den nuvarande

situationen är att införa utjämningsmandat i

valkretsindelade kommuner. Riksdagen bör enligt

motionärerna begära ett förslag från regeringen om

utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner så att

de kan träda i kraft inför valet 2002.

I motion 2001/02:K291 av Claes Stockhaus (v)

föreslås att riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag till ändring i vallagen som

innebär att en kommun får delas in i högst två

valkretsar. Systemet med möjlighet till flera

valkretsar i en kommun innebär i praktiken en spärr

för små partier. Ju fler valkretsar desto svårare

att ta ett mandat i kommunfullmäktige. Ett parti kan

få fler röster än ett annat i kommunen men däremot

färre mandat på grund av många valkretsar. Denna

motion upprepar, enligt motionären, inte kravet på

kommunala utjämningsmandat. I stället föreslås en

begränsning av kommunernas möjlighet att splittras

upp i flera valkretsar. Genom att maximera till två

valkretsar i en kommun ökar åtminstone rättvisan för

alla kandiderande partier överlag i landet jämfört

med i dag.

I motion 2001/02:K295 av Magnus Jacobsson (kd)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om behovet av

en utredning av hur Västra Götalands valkretsar

skall utformas. Om det politiska systemet skall

fungera behövs det, enligt motionären, väl

fungerande valkretsar som upplevs som relevanta för

väljarna. Efter det att länen i Västsverige slagits

samman till storlänet Västra Götaland har ett arbete

påbörjats med att se över hur de framtida

valkretsarna bör se ut. För många som arbetar aktivt

med politik i den nya regionen är det uppenbart att

det behövs en ny valkretsindelning som följer de

naturliga gränserna i regionen. Kommunförbunden som

etablerats i regionen bör, enligt motionären, tjäna

som riktmärken. Det är viktigt att den nya regionen

följs upp med lämpliga förändringar av valkretsarna

inför valet 2006.

I motion 2001/02:K322 av Lennart Nilsson och

Lisbet Calner (s) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ändra namnet på Västra

Götalands västra valkrets till Bohusläns valkrets. I

samband med bildandet av Västra Götalands län

ändrades inte valkretsindelningen vid val till

riksdagen. De gamla valkretsarna inom det nya länet

var Göteborg, Bohuslän, Skaraborg, Älvsborgs norra

och södra valkretsar. Numera heter valkretsarna

Västra Götalands norra, västra, södra, östra och

Göteborg. För en bohusläning kommer Bohuslän alltid

att vara Bohuslän. Eftesom det pågår en

försöksverksamhet i Västra Götalandsregionen

samtidigt som valkretsarnas geografiska omfattning

inte kommer att ändras inför valet 2002 borde,

enligt motionärerna, det gamla namnet Bohusläns

valkrets gälla i stället för Västra Götalands västra

inför riksdagsvalet 2002.

Bakgrund

För val till riksdagen är riket, enligt 3 kap. 6 §

regeringsformen, indelat i valkretsar. Mandaten i

riksdagen utgörs av 310 fasta valkretsmandat och 39

utjämningsmandat. En valkrets är enligt 2 kap. 1 §

vallagen ett geografiskt avgränsat område för vilket

det skall väljas ledamöter till den beslutande

församling som valet gäller. Landet är indelat i 29

valkretsar och de motsvarar i princip

länsindelningen. Stockholms län utgör dock två

valkretsar, Skåne län fyra valkretsar och Västra

Götalands län fem valkretsar.

Vid val till kommunfullmäktige är kommunen enligt 2

kap. 6 § första stycket vallagen en valkrets, om

inte något följer av andra stycket. Om en kommun har

fler än 6 000 personer som har rösträtt, får

kommunen enligt andra stycket delas in i två eller

flera valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som

har rösträtt i en kommun, eller om det för kommunen

skall utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen

delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som

har färre än 6 000 personer som har rösträtt får

delas in i två eller flera valkretsar bara om det

finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker

sig över ett betydande geografiskt område eller har

andra geografiska förhållanden som motiverar en

sådan indelning.

Indelningen i valkretsar för val till

kommunfullmäktige skall enligt 2 kap. 9 § vallagen

beslutas av fullmäktige. För att gälla skall

beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Kommunfullmäktige skall, enligt 3 kap. 7 §

vallagen, besluta om hur många mandat som

fullmäktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 §

kommunallagen (1991:900). Samtliga mandat i

fullmäktige är fasta mandat. Om en kommun är indelad

i flera valkretsar skall länsstyrelsen besluta om

hur många mandat som varje valkrets skall ha.

Frågan om att införa ett mer proportionellt system

också för val till kommunfullmäktige har utretts

flera gånger utan att det lett till lagstiftning.

Senast övervägdes frågan av 1993 års

vallagskommitté. Kommittén kunde inte enas i frågan,

och detta hade sin orsak i olika synsätt i fråga om

behovet av att komplettera ett kommunproportionellt

system med småpartispärr och delade meningar om det

angelägna i att ha likartade system för val till

landstings- och kommunfullmäktige. Kommittén valde

därför att avstå från att lägga fram ett förslag.

Regeringen gjorde bedömningen att det inte borde

införas utjämningsmandat för val till

kommunfullmäktige. Inte heller föreslog regeringen

införande av någon småpartispärr (prop. 1996/97:70

s. 161). Konstitutionsutskottet delade regeringens

uppfattning (bet. 1996/97:KU16 s. 25) och avstyrkte

en motion med yrkande om ett tillkännagivande till

regeringen om bl.a. att införande av

utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen borde bli

föremål för förnyad beredning.

I betänkande 1998/99:KU17 behandlade utskottet flera

motioner med yrkande om att utjämningsmandat borde

införas i kommunfullmäktigvalen. Utskottet hänvisade

i sin bedömning till att frågan om att införa ett

mer proportionellt system för val till

kommunfullmäktige genom införande av

utjämningsmandat hade utretts flera gånger utan att

det lett till lagstiftning. Mot bakgrund av att 1993

års vallagskommitté inte hade kunnat enas i denna

fråga gjorde regeringen i propositionen med förslag

till ny vallag bedömningen att det inte borde

införas utjämningsmandat för val till

kommunfullmäktige. Regeringen föreslog inte heller

införande av någon småpartispärr.

Konstitutionsutskottet delade då regeringens

uppfattning. Utskottet gjorde i betänkande

1998/99:KU17 ingen annan bedömning. Utskottet ansåg

att man bör hålla fast vid det system som gäller.

Någon ny utredning av frågan behövdes enligt

utskottet inte heller. Utskottet avstyrkte därför

samtliga motioner.

I betänkande 2000/01:KU7 gjorde utskottet med

anledning av motionsyrkanden om att införa kommunala

utjämningsmandat inte någon annan bedömning och

avstyrkte motionerna. Utskottet avstyrkte också en

motion med yrkande om att byta namn på Västra

Götalands östra valkrets till Skaraborg.

Valkretsindelningen har efter tillkomsten av det

riksproportionella valsystemet utretts av

Personvals- och valkretsutredningen (SOU 1977:94),

av Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) samt av

Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU

1995:143).

Personvals- och valkretsutredningens förslag ledde

inte till någon tillräckligt bred enighet och

resulterade därför inte i någon lagstiftning.

Enligt Folkstyrelsekommittén förutsatte en ändring

av valkretsarnas utformning att en allmän

uppslutning kring förslaget kunde nås.

Överläggningarna inom kommittén och kommitténs

kontakter med partiorganisationerna visade

emellertid att någon enighet inte kunde förväntas.

Kommittén föreslog därför inte några förändringar av

valkretsindelningen.

I direktiven till Nomineringsrätts- och

valkretskommittén framhölls att mycket talade för

att de största valkretsarna borde minskas.

Kommittén, som inriktade sitt arbetet på de fyra

befolkningsmässigt största valkretsarna - Stockholms

län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun och

Östergötlands län - fann att utrymmet för att ändra

riksdagsvalkretsarna inom ramen för det nuvarande

valsystemet var begränsat. Kommitténs kontakter med

partiorganisationer i de berörda valkretsarna gav

vid handen att frågan om ett förslag till ändring

borde anstå. Kommittén lade därför inte fram något

förslag utan redovisade endast under vilka

förutsättningar en förändring av de fyra

riksdagsvalkretsarna kunde komma till stånd.

Regeringen beslutade i mars 2000 att 1999 års

författningsutredning (Ju 1999:13) skulle få i

särskilt uppdrag att bl.a. överväga om de tre

största valkretsarna bör minskas. I direktiven (dir.

2000:21) skriver regeringen följande när det gäller

behovet av översyn:

Som har framgått ovan varierar valkretsarnas

storlek i fråga om antalet röstberättigade. De

två största valkretsarna, Stockholms län och

Stockholms kommun, hade vid 1998 års val 730 000

respektive 550 000 röstberättigade. De två

därnäst största valkretsarna, Göteborgs kommun

och Östergötlands län, hade 340 000 respektive

310 000 röstberättigade. Övriga valkretsar hade

mellan 100 000 och 250 000 röstberättigade med

undandtag av Gotlands län som hade 44 000

röstberättigade.

Erfarenheterna från 1998 års val visar att

andelen kandidater som har blivit valda på

personröster är lägre i de största valkretsarna

än i flertalet övriga valkretsar. Den främsta

orsaken till detta torde vara att spärren på åtta

procent motsvarar ett så högt antal röster att

det är svårt för andra än välkända kandidater,

t.ex. partiledarna i de större partierna, att

samla tillräckligt många röster för att komma

över spärren.

Rådet för utvärdering av 1998 års val har i

sitt delbetänkande Personval 1998 En utvärdering

av personvalsreformen (SOU 1999:136) övervägt

frågan om spärrnivån bör sänkas men stannat för

att så inte bör ske. Rådet anför i betänkandet

att personvalssystemets genomslag i de största

valkretsarna var påtagligt lågt och att

personvalssystemet på grund av detta kan sägas

lida av en demokratisk obalans som det är

önskvärt att åtgärda. Rådet föreslog dock inga

förändringar av valkretsindelningen bl.a. på

grund av att sådana ändringar kan komma att

aktualisera ändringar i regeringsformen.

Mot denna bakgrund finns det skäl att nu

överväga om de tre största valkretsarna bör

minskas. Som utgångspunkt för uppdraget gäller

att valkretsarna bör vara geografiskt

sammanhängande och att deras gränser inte bör

skära kommun- eller länsgränser.

1999 års författningsutredning skall i denna del

redovisa sitt arbete senast den 30 april 2002.

Utskottet gjorde i betänkande 2000/01:KU7 följande

bedömning med anledning av motioner som hade samband

med valkretsarnas storlek.

1999 års författningsutredning har fått i särskilt

uppdrag att bl.a. överväga om de tre största

valkretsarna bör minskas. Utskottet anser att

resultatet av utredningens arbete bör avvaktas och

avstyrker därför motionerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat

motioner med yrkanden om att införa utjämningsmandat

i kommunfullmäktigvalen. Utskottet har då bl.a.

ansett att man bör hålla fast vid det system som

gäller. Någon ny utredning av frågan har enligt

utskottet inte heller behövts. Utskottet, som

vidhåller sin tidigare bedömning, avstyrker motion

K323 yrkande 5. Även motion K291 avstyrks.

1999 års författningsutredning har i uppdrag att

överväga om de tre största valkretsarna bör minskas.

Som utgångspunkt för uppdraget gäller att

valkretsarna bör vara geografiskt sammanhängande och

att deras gränser inte bör skära kommun- eller

länsgränser. Utskottet anser inte att det finns

anledning att ta inititativ till en utredning som

gäller hur Västra Götalands valkretsar skall

utformas. Utskottet avstyrker därför motion K295.

Utskottet har tidigare avstyrkt en motion med

yrkande om att byta namn på Västra Götalands östra

valkrets. Utskottet finner inte anledning att göra

på annat sätt när det gäller Västra Götalands västra

valkrets. Utskottet avstyrker därför motion K322.

Internetröstning, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna K21 yrkande 3, K22 yrkande 2,

K285, K304 och T466 yrkande 5 som alla gäller

Internetröstning.

Propositionen

I propositionen anför regeringen att frågan om

röstning via Internet inte behandlas i sammanhanget

utan bereds vidare inom Regeringskansliet.

Motionerna

Motioner avlämnade med anledning av

propositionen

I motion 2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m)

föreslås att riksdagen begär att möjligheten för

utlandssvenskar att rösta via Internet utreds i

enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 3).

Den nya tekniken erbjuder nya och ökade möjligheter

för människor att delta i den demokratiska

processen. Motionärerna menar att dessa måste tas

till vara. För utlandssvenskar är det ett instrument

som kan underlätta för dem att utöva sina

medborgerliga rättigheter. Regeringen bör därför

utreda möjligheten för utlandssvenskar att rösta via

Internet. Motionärerna vill dock framhålla vikten av

att en möjlighet att rösta via Internet inte får

ersätta det traditionella röstningsförfarandet utan

skall ses som ett komplement till detta.

I motion 2001/02:K22 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

vad i motionen anförs om försöksverksamhet med

Internetröstning för utlandssvenskar (yrkande 2).

Enligt motionärerna borde regeringen ta initiativ

till ett försök i att utnyttja röstningen via

Internet för utlandssvenskar i samband med 2002 års

val.

Motioner från den allmänna motionstiden 2001

I motion 2001/02:K285 av Holger Gustafsson (kd)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att

utlandssvenskar, via Internet, skall ges möjlighet

att deltaga i de allmänna svenska valen från och med

år 2002. Det finns årligen tusentals utlandssvenskar

och tillfälliga utlandsresenärer som har sin

medborgerliga och juridiska rätt att delta i de

svenska allmänna valen. Allt för många har så lång

resväg till närmaste svenska beskickning, där

valproceduren är arrangerad, att det i praktiken

innebär att varken tid eller pengar räcker till för

att kunna deltaga i det svenska valet. Det finns

enligt motionären tekniska system, på Internet, som

medger tillräckligt säker kontroll på personligt

valdeltagande, genom att man uppger personlig

identitet med röstkortskod och personnummer.

Valhemligheten bör också kunna säkras genom att

registrerad röst inte kan härledas bakåt till den

avlämnade personens ID. Även om säkerheten inte kan

bli exakt lika hög som i en svensk vallokal och på

en svensk poststation bör reformen genomföras

eftersom eventuell felkällas storlek blir försumbar.

I motion 2001/02:K304 av Anna Kinberg (m) föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Internetbaserad

röstning i allmänna val (yrkande 1), att riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av gällande lagar så att Internetbaserad

röstning i allmänna val möjliggörs (yrkande 2) och

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om garanterad

valhemlighet (yrkande 3). Många som avstod från att

gå till vallokalen förra gången kanske kan komma

tillbaka till demokratin om de får möjlighet att

rösta elektroniskt. Det vore, enligt motionären, i

så fall ett framsteg för demokratin. Tekniken finns

redan, och kostnaden är låg om man jämför med

vallokaler och de resor många måste göra för att ta

sig till dem. En grundpelare i demokratin är rätten

till både fria och hemliga val. Valhemligheten måste

kunna garanteras. Redan i dag finns tekniska

lösningar för banksekretess på Internet och för

omröstningar där den röstandes identitet både

säkerställs och skiljs från den avgivna rösten.

I motion 2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

Internetröstning för utlandssvenskar (yrkande 5).

För att stimulera till ökat valdeltagande bör

försöksverksamhet med Internetbaserad röstning

genomföras för gruppen utlandssvenskar vid nästa

val. Det är en grupp medborgare som ofta har stora

praktiska bekymmer med att avlägga sin röst. Problem

som måste lösas är dels legitimering, dels skyddet

från otillbörlig påverkan i samband med själva

valhandlingen. Detta bör enligt motionären

uppmärksammas av regeringen.

Bakgrund

Demokratiutredningen har i betänkandet En uthållig

demokrati - Politik för folkstyrelse på 2000-talet

(SOU 2000:1) uttalat följande (s. 244):

IT kan också användas för att stärka

civilsamhället och för att främja

deltagardemokratin. Den nya informationstekniken

har en potential när det gäller att vidga

medborgarnas möjligheter att delta i och påverka

problemformuleringarna och diskussionerna före

beslut i folkvalda församlingar. En statlig och

kommunal politik bör i första hand inrikta sig på

att utveckla tekniker och metoder för en sådan

deltagardemokrati med IT-stöd.

Man bör pröva om och i vilken utsträckning den

nya informationstekniken kan stimulera ett

politiskt intresse och deltagande. Det bör

genomföras försök med Internet-baserat röstande i

någon kommun. Alternativt kan tekniken utvecklas

i samband med skolval i någon eller några skolor.

Problemet som måste lösas är hur den som röstar

kan legitimera sig på ett effektivt sätt så att

valfusk omöjliggörs och valet hemlighålls.

Dessutom måste man garantera det som

valförrättarna har till uppgift att göra,

nämligen att se till att ingen politisk påverkan

sker vid själva valtillfället eller att inga

obehöriga väljare röstar.

Rådet för utvärdering av 1998 års val anför i sitt

slutbetänkande Valdeltagande och Europaparlamentsval

(SOU 2000:81) att det enligt rådets uppfattning kan

finnas anledning att inför nästa Europaparlamentsval

pröva frågan om en försöksverksamhet med bl.a.

möjligheter till IT-röstning.

Regeringen beslutade i februari 2000 att tillkalla

en särskild utredare för att göra en teknisk och

administrativ översyn av delar av valsystemet.

Utredaren skall lämna förslag till de

författningsändringar och andra åtgärder som

utredaren anser vara behövliga. Hela regelverket

avseende förtidsröstning på posten och andra

särskilda röstmottagningsställen inom landet bör

enligt direktiven (dir. 2000:10) ses över. Det är,

enligt direktiven, angeläget att varje väljare har

en plats att rösta på inom rimligt avstånd och att

regelverket tydligt anger vem det är som har

ansvaret för detta. Frågan om formen för

utlandssvenskars röstning skall ses över liksom

möjligheten för utlandssvenskar att brevrösta.

Utredaren skall också göra en inventering av de

möjligheter och problem som kan finnas med röstning

via Internet och särskilt belysa om röstning via

Internet kan förenas med kravet på bibehållen

valhemlighet. Även de erfarenheter som gjorts i

andra länder skall uppmärksammas.

Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU7

motioner som gällde elektronisk röstning för

utlandssvenskar. Utskottet konstaterade att den

särskilde utredare som skulle göra en teknisk och

administrativ översyn av delar av valsystemet bl.a.

skulle göra en inventering av de möjligheter och

problem som kan finnas med röstning via Internet.

Utskottet ansåg att resultatet av kommitténs arbete

borde avvaktas och avstyrkte motionerna.

Valtekniska utredningen år 2000 avlämnade i december

2000 betänkandet Teknik och administration i

valförfarandet (SOU 2000:125). När det gäller frågan

om röstning via Internet skall genomföras lämnar

utredningen inget förslag utan lämnar en inventering

av de möjligheter och problem som kan finnas med en

sådan röstning. Utgångspunkten är enligt utredningen

att ett elektroniskt röstningssystem via Internet

måste uppfylla följande fem grundkrav. Bara personer

som har rösträtt skall kunna rösta, det skall bara

vara möjligt att utnyttja sin röst en gång,

valhemligheten skall vara absolut, en avgiven röst

skall inte kunna ändras av någon annan och systemet

skall säkerställa en korrekt sammanräkning av röster

på samtliga nivåer (valdistrikt, valkretsar och

valområde). Utredningen menar också att en

omfattande försöksverksamhet måste genomföras innan

man tar slutlig ställning till om förfarandet kan

tillämpas i ett verkligt val.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det vore av värde att kunna

använda modern teknik även i valsammanhang.

Samtidigt inser utskottet att ett antal frågor som

bl.a. har med valhemligheten att göra först måste

lösas. Frågan om röstning via Internet bereds vidare

i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör resultatet

av denna beredning avvaktas. Utskottet avstyrker

därför motionerna K21 yrkande 3, K22 yrkande 2,

K285, K304 och T466 yrkande 5.

Blanka valsedlar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna K253 och K334 som gäller

redovisning av blanka valsedlar.

Motioner

I motion 2001/02:K253 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) föreslås att regeringen lägger fram förslag till

sådan ändring i vallagen att blanka röster redovisas

som blankröster i enlighet med vad som anförs i

motionen. Vid 1998 års val röstade 137 176 personer

på "övriga partier", medan antalet ogiltiga

valsedlar var 113 446 stycken. Enligt uppgifter från

Riksskatteverket är flertalet av de ogiltiga

valsedlarna blanka. De som röstar blankt har, enligt

motionären, tagit sig till vallokalen för att rösta.

En ärligare redovisning av valresultatet vore att

redovisa blankrösterna som just blankröster och de

som är ogiltiga av andra skäl som ogiltiga.

I motion 2001/02:K334 av Carina Hägg (s) föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om särskild redovisning av

blanka valsedlar. Att rösta med en blank valsedel är

enligt motionären en aktiv handling. Man tar

ställning för demokratin även om man inte tar

ställning för ett parti och är på så sätt beredd att

ta sitt ansvar för samhällsutvecklingen. Blanka

valsedlar bör därför redovisas särskilt.

Bakgrund

Enligt 18 kap. 10 § vallagen är en valsedel ogiltig

om den saknar partibeteckning. Sådana valsedlar

redovisas inte särskilt i den offentliga

valstatistiken utan ingår i gruppen "ogiltiga

valsedlar". I riksdagsvalet 1998 uppgick antalet

ogiltiga valsedlar till omkring 113 500 och enligt

RSV var minst 99 % av dessa ogiltiga på grund av att

de saknade partibeteckning.

Rådet för utvärdering av 1998 års val har i

betänkandet Personval 1998 (SOU 1999:136) inte

funnit anledning att inom ramen för sitt uppdrag

närmare analysera frågan utan anser att den får

övervägas i annat sammanhang.

Demokratiutredningen har i betänkandet En uthållig

demokrati - Politik för folkstyrelse på 2000-talet

(SOU 2000:1) uttalat följande (s. 244):

Visserligen ger inte en blankröst något underlag

för att fördela mandaten. Men den bör ändå ses

som ett aktivt deltagande i valet. Därför måste

den redovisas som en blank sedel och inte räknas

som ogiltig av valadministrativa skäl.

Regeringen beslutade i mars 2000 om tilläggsdirektiv

till 1999 års författningsutredning (dir. 2000:21).

I direktiven får utredningen i särskilt uppdrag att

bl.a. överväga vilken giltighet valsedlar som saknar

partibeteckning skall ha. När det gäller behovet av

en översyn skriver regeringen följande:

Det har framförts krav på att de valsedlar som

saknar partibeteckning skall betraktas som

giltiga eller att de i vart fall skall redovisas

särskilt. Grunden för detta torde vara att man

anser att den väljare som röstat blankt utfört en

aktiv valhandling för att ge uttryck för sitt

missnöje med det politiska systemet. Det har

också föreslagits att de valsedlar som saknar

partibeteckning skulle kunna ingå i underlaget

för att bestämma olika spärrnivåer, t.ex. spärren

mot små partier i riksdagsval eller spärren för

tilldelning och utläggning av fria valsedlar. Ett

sådant system skulle i första hand få effekter

för små partier. Rådet för utvärdering av 1998

års val har i betänkandet Personval 1998 - En

utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136)

anfört att frågan om de blanka rösterna bör

övervägas.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det

finns skäl att överväga vilken giltighet

valsedlar som saknar partibeteckning skall ha.

Utskottet behandlade i betäkande 2000/01:KU7 en

motion i vilken yrkades att vallagen skulle ändras

på så sätt att blanka valsedlar skulle redovisas som

blankröster. Utskottet ansåg att frågan om hur

valsedlar som saknar partibeteckning skall behandlas

är synnerligen viktig. Utskottet ansåg emellertid

att resultatet av 1999 års författningsutrednings

arbete borde avvaktas och avstyrkte motionen.

1999 års författningsutredning har i delbetänkandet

Offentliga valförberedelser SOU 2001:99 funnit att

proteströster från väljare som genom en valhandling

vill ge uttryck för sitt missnöje med befintliga

partier och åsiktriktningar tydligt bör redovisas i

den offentliga valstatistiken. En utgångspunkt för

en reform bör enligt 1999 års författningsutredning

vara att det i den offentliga valstatistiken skall

vara möjligt att tydligt särskilja röster som riktar

sig mot det politiska systemet som helhet från

röster på riktiga småpartier som verkligen

eftersträvar representation i den församling som

valet avser. Delbetänkandet är för närvarande

föremål för remissbehandling. Enligt vad utskottet

inhämtat från Justitiedepartementet är det oklart

när regeringen kommer att lägga fram något förslag i

frågan och att den fortsatta beredningen beror bl.a.

på remissutfallet.

Utskottets ställningstagande

Frågan om hur valsedlar som saknar partibeteckning

skall behandlas är synnerligen viktig. Utskottet

anser emellertid att resultatet av regeringens

beredning av frågan bör avvaktas. Utskottet

avstyrker därför motionerna K253 och K334.

Legitimationskrav vid val

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K260 i vilken föreslås att väljare

skall kunna visa giltig legitimation vid

röstning i vallokal.

Motionen

I motion 2001/02:K260 av Lars Elinderson (m)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att väljare

skall kunna visa giltig legitimation vid röstning i

vallokal. Till skillnad från vad som gäller vid

röstning i vallokal skall en väljare kunna visa

giltig legitimation vid röstning på postkontor,

utlandsmyndighet och på fartyg. Kan väljaren inte

visa legitimation får han/hon inte rösta. Motionären

anser att man vid anfordran skall kunna visa giltig

legitimation oavsett om man röstar i vallokal eller

på postkontor, utlandsmyndighet eller på fartyg.

Bakgrund

Vid röstning i vallokal får valförrättaren, enligt

10 kap. 5 § vallagen, begära att väljaren uppger

sitt fullständiga namn och sin födelsetid. Innan

något valkuvert tas emot skall valförrättaren,

enligt 6 §, kontrollera att väljaren enligt

röstlängden har rösträtt vid det val som väljaren

vill delta i och inte redan har röstat i valet.

Valförrättaren skall också kontrollera att väljaren

bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje

slag av val, att det inte finns någon obehörig

märkning på något kuvert och att varje valkuvert

uppenbart innehåller en valsedel. En valförrättare

får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som ställs i 6 §.

Vid röstning på postkontor skall, enligt 11 kap. 8

§ vallagen, väljare som inte är kända för

röstmottagaren legitimera sig. Om de inte gör det

får de inte rösta.

Regeringen uttalade i proposition 1996/97:70 s.

154-155 att de problem som kan uppstå på grund av

att det saknas ett generellt legitimationskrav inte

har visat sig vara sådana att det enligt regeringens

bedömning är befogat att nu föreskriva om krav på

legitimation vid all röstning. Om en väljare inte

kan legitimera sig eller på annat sätt göra

sannolikt att han är den han utger sig för att vara

får valförrättaren vägra att ta emot hans röst.

Detta bör vara tillräckligt för att komma till rätta

med problem som må finnas kring personer som söker

utnyttja någon annans rösträtt. När det gäller

bestämmelsen i 10 kap.

8 § vallagen om legitimering som villkor för att få

utnyttja sin rösträtt på postkontor uttalade

regeringen i propositionen (s. 205) att sedvanlig

legitimation på postkontor får anses uppfylla

kravet.

Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU7 en

motion i vilken yrkades att vallagen borde

kompletteras med en specificering av vilken typ av

legitimationshandling som äger giltighet vid

valförrättning. Utskottet, som inte fann skäl att

föreslå att vallagen kompletteras med en

specificering av vilken typ av legitimationshandling

som äger giltighet vid valförrättning, avstyrker

motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att de problem

som kan uppstå på grund av att det saknas ett

generellt legitimationskrav inte har visat sig vara

sådana att det är befogat att föreskriva om krav på

legitimation vid all röstning. Utskottet avstyrker

därför motion K260.

Informationsinsatser för ökat

valdeltagande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K318 med yrkande om förstärkta

informationsinsatser för att öka

valdeltagandet.

Motionen

I motion 2001/02:K318 av Anders Ygeman (s) föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förstärkta informationsinsatser för att öka

valdeltagandet. Det finns, enligt motionären,

oroande tecken på minskad medborgaraktivitet, inte

minst i storstädernas ytterområden. Valdeltagandet i

flera ytterstadsområden i Stockholm sjönk

ytterligare, från en redan låg nivå, i 1998 års val.

Sjunkande valdeltagande beror på olika samverkande

faktorer. Huvudansvaret på valdeltagandet ligger på

de politiska partierna. Det kan ändå inte vara

oväsentligt att försöka bidra till att öka

valdeltagandet.

Bakgrund

Regeringen beslutade i februari 2000 att tillkalla

en särskild utredare för att göra en teknisk och

administrativ översyn av delar av valsystemet.

Utredaren skulle lämna förslag till de

författningsändringar och andra åtgärder som

utredaren anser vara behövliga. Av direktiven (dir.

2000:10) framgår att utredningsarbetets övergripande

syfte är att skapa så goda praktiska förutsättningar

som möjligt för väljarna att rösta. Utredaren skall

i sammanhanget också klargöra i vilken utsträckning

den centrala valmyndigheten skall svara för aktiv

information och uppmaningar till väljarna att rösta.

Valtekniska utredningen avlämnade i december 2000

betänkandet Teknik och administration i

valförfarandet SOU 2000:125. Utredningen har

föreslagit att funktionen att vara central

valmyndighet flyttas från Riksskatteverket till en

ny myndighet. Den nya myndigheten bör, enligt

utredningen, kunna ges en mer aktiv roll i

förhållandet till väljarna. Utredningen beskriver

denna enligt följande.

En särskild fråga för utredningen är i vilken

utsträckning den centrala valmyndighetens uppdrag

bör innefatta aktiv information och uppmaningar

till väljarna att rösta. Frågan skall ses mot

bakgrund av ett vikande valdeltagande. I PM 2000-

06-06 har utredningen uttalat att det förefaller

rimligt att den centrala valmyndigheten ges en

mer aktiv roll i förhållande till väljarna men

att det i så fall vore olämpligt att inordna

funktionen som central valmyndighet som en av

flera andra verksamheter i en redan befintlig

myndighet. Mot bakgrund av att ifrågavarande slag

av uppgifter på intet sätt är fria från politiska

värderingar har utredningen föreslagit att den

nya centrala valmyndigheten organiseras som en

nämndmyndighet med en bred politisk och

medborgerlig sammansättning.

Enligt 1 kap. 15 § andra stycket vallagen skall

den centrala valmyndigheten informera allmänheten

om när, var och hur man skall rösta samt om vad

som i övrigt gäller för valet. I denna uppgift

ingår inte uttryckligen att t.ex. uppmana

väljarna att rösta. Något uttryckligt förbud för

myndigheten att agera mer aktivt i förhållande

till väljarna föreskrivs å andra sidan inte

heller i lagen. Vid flera tillfällen har också

den centrala valmyndigheten i annonser i

tidningar m.m. uppmanat väljarna att utnyttja sin

rösträtt. Så skedde bl.a. i en brett upplagd

kampanj inför valet år 1973 i samband med att

rösträttsåldern sänktes till 18 år. I samband med

1999 års val till Europaparlamentet gjordes också

en mycket omfattande informationsinsats. Mer

resurser än tidigare användes för att informera

om valet och med särskild tonvikt på

förtidsröstningen. Informationen i TV och radio

innehöll också en uppmaning att rösta i valet.

Sistnämnda åtgärd ifrågasattes i någon mån i den

offentliga debatten.

Utredningen har som bakgrund till sina

ställningstaganden undersökt förhållandena i

vissa andra Europeiska länder. När det gäller

frågan om ett mera aktivt förhållningssätt till

väljarna kan konstateras att det går en

skiljelinje mellan valsystem som det svenska som

inte föreskriver röstplikt och sådana system som

gör det, som t.ex. Belgien, Grekland och

Luxemburg. I det senare fallet är det naturligt

att myndigheterna uppmanar väljarna att rösta.

När det gäller valsystem utan röstplikt är

bilden splittrad. Vad utredningen erfarit har i

dag inte någon valmyndighet bland EU:s

medlemsstater med detta valsystem uttryckligen i

uppgift att uppmana väljarna att rösta. I några

av länder tolkas detta närmast som ett förbud för

myndigheterna att agera mer aktivt i frågan,

t.ex. i Finland, Tyskland och Österrike. I

flertalet av länder har man emellertid en annan

syn och tillåter valmyndigheterna att ta en mer

aktiv roll i samband med sina

informationsuppgifter. Detta synsätt tillämpas på

Irland och i Nederländerna, Norge, Portugal,

Schweiz, Storbritannien och Nordirland. Det är

dock inte i något fall tillåtet för

valmyndigheterna att driva kampanjer utformade på

ett sätt att väljarna kan komma att påverkas i

sitt val.

Utskottets ställningstagande

Den centrala valmyndigheten skall enligt 1 kap. 15 §

vallagen informera allmänheten om när, var och hur

man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för

valet. Utskottet anser inte att denna bestämmelse

bör ändras och avstyrker därför motion K318.

Synskadades rätt till valhemlighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K261 med yrkande om ett system där

valsedlar och valkuvert med punktskrift skall

kunna användas.

Motionen

I motion 2001/02:K261 av Camilla Sköld Jansson m.fl.

(v) föreslås att riksdagen beslutar om sådan ändring

i vallagen som ger synskadade rätt till

valhemlighet. Rätten till valhemlighet måste, enligt

motionärerna, ses som grundläggande i ett

demokratiskt samhälle. I vallagen sägs att väljarnas

valhemlighet skall skyddas och att väljarna utan

insyn ska kunna lägga in sina valsedlar i

valkuvertet. I dag omfattas inte synskadade av denna

självklara rättighet. Att även synskadade ska ha

rätt till valhemlighet torde vara en allmän

uppfattning och ett tillägg till vallagen måste

göras som innebär att även synskadade ges rätt till

valhemlighet, t.ex. genom att ett system utarbetas

där valsedlar och valkuvert med punktskrift kan

användas.

Bakgrund

Riksskatteverket (RSV) upprättar inför varje val

information för synskadade. Informationen består i

dels kassettband med samma information som RSV:s

broschyrer, dels material i punktskrift. Detta

material innehåller bl.a. kuvert med lösa valsedlar.

Kuverten har text i punktskrift som anger vad

kuvertet innehåller, t.ex. valsedlar för ett visst

parti i riksdagsvalet. Valsedlarna är däremot inte i

punktskrift eftersom det enligt RSV skulle äventyra

valhemligheten.

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:KU17 en

motion med yrkande om att valsedlar med punktskrift

borde tas fram till nästkommande val. Utskottet

gjorde då följande bedömning.

I dag finns information till synskadade väljare

dels på kassettband, dels med punktskrift.

Dessutom distribueras kuvert med text i

punktskrift som innehåller valsedlar utan

punktskrift. Denna ordning har utformats med

tanke på valhemligheten. Utskottet är med hänsyn

till valhemligheten inte berett att föreslå att

även valsedlarna skall utformas med punktskrift

och avstyrker därför motionen.

I propositionen som behandlas i detta betänkande (s.

71 f.) anför regeringen bl.a. att när det gäller

röstningsförfarandet för synskadade väljare har

Riksskatteverket i samråd med Synskadades

Riksförbund (SRF) sett över vilka åtgärder som kan

vidtas för att underlätta förfarandet. Till valet år

1991 togs i samarbete med SRF fram ett särskilt

valmaterial som kunde läsas i punktskrift.

Materialet bestod av ett ytterkuvert med separata

kuvert med en partimarkerad valsedel för vart och

ett av de åtta största partierna och blanka

valsedlar (totalt 27 kuvert per väljare). Innehållet

fanns angivet i punktskrift utanpå kuverten.

Väljaren kunde därmed ta ut en valsedel för varje

val och lägga in i ordinarie valkuvert vid

röstningen i vallokal eller på posten. Varje

försändelse innehöll också ett särskilt infor-

mationsblad. Materialet skickades till de synskadade

som enligt SRF:s register läste punktskrift.

Materialet sändes också till varje länsstyrelse och

valnämnd för vidare distribution efter begäran.

Landets taltidningar fick också information.

Distributionen har därefter ytterligare utökats till

att omfatta länsbibliotekens inläsningstjänst.

Vidare har en ljudkassett framställts med texten

från väljarbroschyren.

De åtgärder som nu redovisats ger synskadade

möjligheter att utan insyn från någon annan person

rösta på ett parti. De löser dock inte de problem

som uppkommit för synskadade genom de nya reglerna

om personröstning.

Det är givetvis inte tillfredsställande att

synskadade inte utan insyn från annan kan

personrösta. Utredningen har dock bedömt att detta i

framtiden genom röstning via Internet kommer att bli

möjligt även för synskadade. I avvaktan på att en

sådan ordning införs har utredningen inte velat

förorda en lösning som tillåter röstning med

valsedlar som väljaren själv skrivit ut via

Internet. Varken SRF eller Hjälpmedelsinstitutet har

kunnat se några möjligheter att med bibehållen

valhemlighet personrösta utan hjälp. I stället har

man föreslagit att "auktoriserade röstmedhjälpare"

skall införas. Från Hjälpmedelsinstitutet har man

sagt att det knappast var tänkbart att förrän

röstningen görs "teknisk" för alla åstadkomma något

för synsvaga utan åsidosättande av valhemligheten.

Mot bakgrund av det anförda finner regeringen att

någon förändring av valsedlarnas utformning inte bör

föreslås för närvarande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är av stor betydelse att

alla kan rösta utan att valhemligheten åsidosätts.

Att, såsom föreslås i motionen, använda valsedlar

och valkuvert med punktskrift skulle enligt

utskottet åsidosätta valhemligheten. Motion K261

avstyrks därför.

Gemensamma valsedlar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion K263 i vilken framförs yrkanden om

gemensamma valsedlar för de olika partierna.

Motionen

I motion 2001/02:K263 av Barbro Feltzing (mp)

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om en utredning

om gemensamma valsedlar för de olika partierna

(yrkande 1), om att gemensamma valsedlar bör delas

ut inne i vallokalen (yrkande 2) och om gemensamma

valsedlars betydelse för miljön och minskade

utgifter för staten (yrkande 3). Det är enligt

motionären ett enormt slöseri med valsedlar. Varje

parti skickar före valet ut valsedlar i flera

omgångar till människors hemadresser. På valdagen

delas valsedlar ut av partirepresentanter utanför

vallokalen. Inne i vallokalen ligger ytterligare

buntar med valsedlar. För att nedbringa antalet

valsedlar bör det enligt motionären utformas

gemensamma valsedlar på vilka samtliga

riksdagspartiers namn och partikandidatlistor finns

angivna. Övriga nya partier, som söker komma in i

riksdagen, bör finnas på en gemensam valsedel. Samma

sak bör gälla för kommun- och landstingsval.

Valsedeln bör tillverkas i ett exemplar för varje

person med rätt att välja. Dessa gemensamma

valsedlar skall tillhandahållas och finnas inne i

vallokalen och delas ut där till den enskilde

väljaren. I Sverige finns 5,5 miljoner

röstberättigade. Detta innebär att antalet valsedlar

skulle minskas från 600 miljoner till 5,5 miljoner.

En ansenlig mängd, vilket också skulle innebära en

stor besparing för staten, men också en insats för

miljön. En utredning bör enligt motionären

tillsättas som ser över valsedlarnas utformning

enligt intentionerna i motionen och hur systemet med

valsedelsutdelning går till.

Bakgrund

I 6 kap. vallagen behandlas bl.a. valsedlars

utformning och innehåll samt hur valsedlar skall

beställas och hur de hålls till handa.

Riksskatteverket skall enligt 1 § tillhandahålla

de valsedlar som skall användas vid val. På en

valsedel skall det enligt 3 § finnas en

partibeteckning. En valsedel bör dessutom innehålla

namn på en eller flera kandidater, en

valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets

valsedeln är avsedd, en valbeteckning som visar för

vilket val valsedeln gäller och uppgift om det parti

som valsedeln gäller för har registrerat sin

partibeteckning och anmält kandidater.

Enligt 7 § förser Riksskatteverket på beställning

varje parti med valsedlar till det antal partiet

önskar. Staten ansvarar enligt 8 § för kostnaden för

valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger

antalet personer som har rösträtt i valkretsen för

ett parti som deltar i riksdagsvalet, om partiet vid

detta val får eller vid något av de två senaste

riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela

landet. Detta gäller också ett parti som, utan att

ha uppnått den angivna röstandelen, är eller genom

valet blir representerat i riksdagen.

Enligt 9 § svarar staten för kostnaden för

valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger

antalet personer som har rösträtt i valet för ett

parti som deltar i val till landstings- eller

kommunfullmäktige, om partiet är eller genom valet

blir representerat i fullmäktige.

Utskottet behandlade i betänkandena 1998/99:KU17 och

2000/01:KU7 motioner med yrkanden liknande de nu

aktuella. Utskottet gjorde då följande bedömning.

Även små förändringar av bestämmelserna om

röstning och val kan skapa osäkerhet bland väljarna

med risk för minskat valdeltagande som följd.

Valsedlarna är också den valinformation som lär

läsas flitigast av väljarna. Utskottet anser att

gemensamma valsedlar skulle kunna bli

svåröverskådliga och kanske också medföra vissa

praktiska problem. Några vinster i praktiskt

hänseende skulle inte heller gemensamma valsedlar

ge. Utskottet, som inte ville föreslå att gemensamma

valsedlar införs, avstyrkte motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att även

små förändringar av bestämmelser om röstning och val

kan skapa osäkerhet bland väljarna med risk för

minskat valdeltagande som följd. Valsedlarna är

också den valinformation som lär läsas flitigast av

väljarna. Utskottet anser att gemensamma valsedlar

skulle kunna bli svåröverskådliga och kanske också

medföra vissa praktiska problem. Några vinster i

praktiskt hänseende skulle gemensamma valsedlar inte

heller ge. Utskottet, som inte vill föreslå att

gemensamma valsedlar införs, avstyrker motion K263.

Följdmotioner

2001/02:K20 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett tillräckligt

antal, lätt igenkännliga lokaler för poströstning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om öppettider i lokaler

med förtids- eller poströstning.

2001/02:K21 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om poströstning inför

valet 2006.

2. Riksdagen beslutar att brevröstningen skall

göras generell för utlandsröstningen i enlighet med

vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen begär att möjligheten för

utlandssvenskar att rösta via Internet utreds i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:K22 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar genom förändring av vallagen

att brevröstning för utlandssvenskar skall vara

generell i enlighet med det lagförslag som

Valtekniska utredningen år 2000 (SOU 2000:125)

angivit i sitt betänkande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om försöksverksamhet med

Internetröstning för utlandssvenskar.

2001/02:K23 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma med nytt lagförslag med beaktande av de

ståndpunkter som framförs i motionen angående

tillgängligheten i val-

lokaler.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om brevröstning.

2001/02:K24 av Per Lager (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

att avslå regeringens förslag om halvering av det

statliga kansligrundstödet i vissa fall.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K204 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om personval.

2001/02:K220 av Sten Andersson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

markering vid personval.

2001/02:K236 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av personvalssystemet och

valkretsindelningen i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2001/02:K253 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i vallagen att blanka

röster redovisas som blankröster i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2001/02:K260 av Lars Elinderson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att väljare skall

kunna visa giltig legitimation vid röstning i

vallokal.

2001/02:K261 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar om sådan ändring i vallagen

som ger synskadade rätt till valhemlighet.

2001/02:K263 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

gemensamma valsedlar för de olika partierna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gemensamma

valsedlar bör delas ut inne i vallokalen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gemensamma

valsedlars betydelse för miljön och minskade

utgifter för staten.

2001/02:K267 av Per Bill (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att riksdagskandidater endast får ställa

upp i en valkrets.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de större

valkretsarna i storstadsregionerna delas in i samma

valkretsar som landstingen.

2001/02:K279 av Eva Flyborg (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort

spärrarna för personval till riksdag och

kommunfullmäktige.

2001/02:K285 av Holger Gustafsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utlandssvenskar, via

Internet, skall ges möjlighet att deltaga i de

allmänna svenska valen från och med år 2002.

2001/02:K291 av Claes Stockhaus (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ändring i vallagen som innebär att en

kommun får delas in i högst två valkretsar.

2001/02:K295 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utredning av hur Västra Götalands valkretsar skall

utformas.

2001/02:K304 av Anna Kinberg (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Internetbaserad

röstning i allmänna val.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av gällande lagar så att

Internetbaserad röstning i allmänna val möjliggörs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om garanterad

valhemlighet.

2001/02:K309 av Marianne Jönsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om personvalsinslaget i

kommunalvalen.

2001/02:K318 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förstärkta informationsinsatser för att öka

valdeltagandet.

2001/02:K322 av Lennart Nilsson och Lisbet Calner

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ändra Västra

Götalands västra valkrets till Bohusläns valkrets.

2001/02:K323 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i vallagen så att

personvalsspärren i valet till riksdagen 2002 blir 5

% i likhet med övriga val.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av vallagen så att den s.k.

dubbelvalsavvecklingen får en utformning enligt vad

i motionen anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om ett förändrat personvalssystem, där

väljarna har möjlighet att göra en rangordning av

kandidater med syfte att ett nytt personvalssystem

införs 2006.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag så att utjämningsmandat införs i

valkretsindelade kommuner inför valet 2002.

2001/02:K334 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskild redovisning

av blanka valsedlar.

2001/02:K371 av Agne Hansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla skall ha

samma möjligheter att delta i allmänna val.

5. Riksdagen begär hos regeringen en översyn av

personvalssystemet i enlighet med vad i motionen

anförs.

2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i kapitel 7.3 i motionen anförs om

personval och kampanjbidrag.

2001/02:K394 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

renodlat personval, dvs. utan spärrgränser.

2001/02:K424 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett renodlat

personval.

2001/02:T466 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Internetröstning för

utlandssvenskar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

lagen (1972:625) om statligt stöd

till politiska partier

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:625)

om statligt stöd till politiska partier[1]

dels att 14 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

11 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

11 a §

Ett parti som vid

val till riksdagen

har fått minst

4 procent av

rösterna i hela

landet och som vid

närmast följande

val till riksdagen

får mindre än 2

procent av rösterna

i hela landet, är

berättigat till

endast hälften av

det stöd som anges

i 3 och 9 §§.

-----------------------------------------

14 §[2]

-----------------------------------------------------

Ansökan om stöd enligt Ansökan om stöd enligt

denna lag görs denna lag görs

skriftligen varje år hos skriftligen varje år hos

Partibidragsnämnden. Partibidragsnämnden.

Ansökan bör göras före Ansökan bör göras före

utgången av oktober. utgången av oktober.

Till ansökan skall

bifogas partiets

årsredovisning för det

senast avslutade

räkenskapsåret. Räken-

skaperna skall ha

granskats av en

auktoriserad eller

godkänd revisor.

Granskningen skall vara

så ingående och omfatt-

ande som god revisionssed

kräver. Stöd får inte be-

viljas om ansökan brister

i de avseenden som nu

sagts.

-----------------------------------------------------

Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt

ut samtidigt. Utbetalningarna görs av

riksdagsförvaltningen kvartalsvis med en

fjärdedel varje gång. Första

utbetalningen görs inom en månad efter

det att ansökan har gjorts.

Utbetalningarna sker till respektive

partis riksorganisation. På begäran av

partiet kan dock kanslistödet eller del

därav betalas till riksdagsgruppens

kansli.

_______________

Denna lag träder i kraft den

1 mars 2002.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1987:876.

[2]: Senaste lydelse 2000:420.

2 Förslag till lag om

ändring i

folkomröstningslagen

(1979:369)

Härigenom föreskrivs i fråga om

folkomröstningslagen (1979:369) att 5

och 17 §§ skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 §[3]

Rösträtt vid folkomröstning tillkommer

den som är röstberättigad vid val till

riksdagen.

-----------------------------------------------------

Frågan om en person har Frågan om en person har

rösträtt avgörs på rösträtt avgörs på

grundval av en före grundval av en före

omröstningen upprättad omröstningen upprättad

röstlängd. Om inte röstlängd. Om inte

omröstningen hålls sam- omröstningen hålls sam-

tidigt med ett annat val tidigt med ett annat val

enligt vallagen enligt vallagen

(1997:157) skall (1997:157) skall

röstlängd för röstlängd för

omröstningen upprättas omröstningen upprättas

med tillämpning av 7 kap. med tillämpning av 7 kap.

1, 4, 10, 11 och 13 §§ 1, 4, 10, 11 och 13 §§

val- val-

lagen. Bestämmelserna i lagen. Bestämmelserna i

7 kap. 14 7 kap. 14

§ den lagen om rätten att § den lagen om rätten att

överklaga beslut om överklaga beslut om

rättelse av röstlängd i rättelse av röstlängd

samband med att valet skall gälla även i fråga

överklagas skall gälla om överklagande i samband

även i fråga om med en omröstning.

överklagande av en

omröstning.

-----------------------------------------------------

17 §[4]

Har i den verksamhet för förberedande

och genomförande av folkomröstning, för

vilken myndighet svarar, förekommit

avvikelse från föreskriven ordning eller

har någon hindrat omröstningen,

förvanskat avgivna röster eller

otillbörligen verkat vid omröstningen på

något annat sätt, skall

Valprövningsnämnden, om det med fog kan

antas att vad som har förekommit har

inverkat på utgången av omröstningen,

vid prövning av ett överklagande av

omröstningen upphäva denna i den

omfattning som behövs och förordna om ny

omröstning beträffande ett eller flera

områden som bildar valkrets vid val av

kommunfullmäktige eller, om rättelse kan

åstadkommas genom förnyad rösträkning,

uppdra åt centrala valmyndigheten att

vidta sådan rättelse. Förordnande om ny

omröstning får dock, såvitt gäller

rådgivande folkomröstning, meddelas

endast om vad som förekommit kan ha lett

till att resultatet av folkomröstningen

har blivit missvisande med hänsyn till

omröstningens ändamål.

Om enligt bestämmelse i lag talan mot

visst beslut inte får föras eller skall

föras i särskild ordning, får

omständighet som avses med beslutet inte

åberopas vid besvär som avses i denna

paragraf.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Av 5 § andra stycket

följer att bestämmelserna

i 7 kap. 14 § vallagen

(1997:157) om talan i

samband med överklagande

av val mot en

skattemyndighets beslut

om rättelse av röstlängd

skall tillämpas i fråga

om överklagande av en

folkomröstning.

-----------------------------------------------------

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 mars

2002.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 1997:162.

[4]: Senaste lydelse 1997:162.

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1987:813) om homosexuella sambor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1987:813) om homosexuella sambor[5] att

punkt 13 skall upphöra att gälla vid

utgången av februari 2002.

**FOOTNOTES**

[5]: Senaste lydelse 2001:463.

4 Förslag till lag om ändring i vallagen

(1997:157)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1997:157)

dels att 9 kap. 11 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 8 §, 2 kap. 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 6 och

8 §§, 4 kap. 1, 3 och 4 §§, 5 kap. 13 och 20 §§, 6 kap.

7, 11 och 15 §§, 7 kap. 3-7, 9 och 11-14 §§, 9 kap. 4, 6

och 12 §§, 10 kap. 1 och 8 §§, 11 kap. 7 §, 12 kap. 20

och 21 §§, 14 kap. 2, 3 och 7 §§, 15 kap. 6 §, 18 kap.

55 §, 19 kap. 2 och 20 §§ samt 20 kap. 6-8 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

18 kap. 71 §, samt närmast före 18 kap. 71 § en ny rubrik

av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

8 §

Valbar till Europaparlamentet är var och en som har

rösträtt enligt 4 §. Unionsmedborgare är dock valbara

under den ytterligare förutsättningen att de enligt

5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin

valbarhet vid val till Europaparlamentet.

-----------------------------------------------------

Den är inte heller

valbar som är

- ledamot av regeringen

i en medlemsstat,

- ledamot av Europeiska

gemenskapernas

kommission,

- domare, generaladvokat

eller justitiesekreterare

i Europeiska

gemenskapernas domstol,

- ledamot av Europeiska

revisionsrätten,

- medlem av rådgivande

kommittén i Europeiska

kol- och stålgemenskapen

eller av Ekonomiska och

sociala kommittén i

Europeiska gemenskapen

och Europeiska

atomenergigemenskapen,

- medlem av sådana

kommittéer eller andra

organ som har tillsatts

enligt fördragen om

upprättandet av

Europeiska kol- och

stålgemenskapen,

Europeiska gemenskapen

och Europeiska

atomenergigemenskapen för

att förvalta gemenskap-

ernas medel eller för att

utföra en permanent och

direkt

förvaltningsuppgift,

- styrelseledamot,

direktionsleda-mot eller

anställd i Europeiska

investeringsbanken, eller

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

- tjänsteman eller

annars anställd i aktiv

tjänst inom Europeiska

gemenskapernas

institutioner eller till

dessa knutna fackorgan.

-----------------------------------------------------

2 kap.

6 §[6]

Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om

inte något annat följer av andra stycket.

Om en kommun har fler än 6 000 personer som har

rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera

valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som har rösträtt

i en kommun eller om det för kommunen skall utses minst

51 fullmäktige, skall kommunen delas in i två eller flera

valkretsar. En kommun som har färre än 6 000 personer som

har rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar

bara om det finns synnerliga skäl därför att kommunen

sträcker sig över ett betydande geografiskt område eller

har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan

indelning.

-----------------------------------------------------

Antalet personer som har Antalet personer som har

rösträtt i en kommun rösträtt i en kommun

skall beräknas på skall beräknas på

grundval av uppgifterna i grundval av uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen

enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)

om behandling av om behandling av

personuppgifter i personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet

skatteförvaltning-

den 1 juli det år

ens folkbokföringsverksamhet

beslutet om valkrets- den 1 mars det år

indelning fattas. beslutet om valkrets-

indelning fattas.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

En valkrets skall En valkrets skall

utformas så att den kan utformas så att den kan

få minst 15 kommun- få minst 15 kommun-

fullmäktige. Den bör ha fullmäktige. Den bör ha

en sammanhängande en sammanhängande

gränslinje. En församling gränslinje. Antalet full-

skall lämnas odelad eller mäktige för hela kommunen

i vart fall inte delas in skall fördelas så jämnt

i fler än två kretsar. som möjligt.

Antalet fullmäktige för

hela kommunen skall

fördelas så jämnt som

möjligt.

-----------------------------------------------------

3 kap.

2 §[7]

Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen

besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets

skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för

varje gång som antalet personer som har rösträtt i

valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av

antalet personer som har rösträtt i hela landet.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta

sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och

ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen.

När överskottstalen är lika stora i två eller flera

valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall

få mandatet.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Antalet personer som har Antalet personer som har

rösträtt skall beräknas rösträtt skall beräknas

på grundval av på grundval av

uppgifterna i uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen

enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)

om behandling av om behandling av

personuppgifter i personuppgifter i

skatteförvaltningens skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet

den 1 november året före den 1 mars valåret.

valåret.

-----------------------------------------------------

6 §[8]

Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta

valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall

göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas

med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas

antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med

det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje

gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt

delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta

sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och

ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen.

När överskottstalen är lika stora i två eller flera

valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall

få mandatet.

-----------------------------------------------------

Antalet personer som har Antalet personer som har

rösträtt i landstinget rösträtt i landstinget

skall beräknas på skall beräknas på

grundval av uppgifterna i grundval av uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen

enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)

om behandling av om behandling av

personuppgifter i personuppgifter i

skatteförvaltningens skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet

den 1 november året före den 1 mars valåret.

valåret.

-----------------------------------------------------

8 §[9]

Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall

länsstyrelsen besluta hur många mandat som varje valkrets

skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med

antalet mandat och därefter delas antalet personer som

har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir

resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som

har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal

får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får

valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning

efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om

överskottstalen är lika stora i två eller flera

valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall

få mandatet.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Antalet personer som har Antalet personer som har

rösträtt i kommunen skall rösträtt i kommunen skall

beräknas på grundval av beräknas på grundval av

uppgifterna i uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen

enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)

om behandling av om behandling av

personuppgifter i personuppgifter i

skatteförvaltningens skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet

den 1 november året före den 1 mars valåret.

valåret.

-----------------------------------------------------

4 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Varje kommun skall delas Varje kommun skall delas

in i geografiskt in i geografiskt

avgränsade avgränsade

röstningsområden. Ett röstningsområden. Ett

sådant område kallas sådant område kallas

valdistrikt. valdistrikt. För varje

fastighet skall samtliga

röstberättigade hänföras

till samma valdistrikt.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Ett valdistrikt bör Ett valdistrikt bör

omfatta 1 200-1 500 omfatta 1 200-2 000

personer som har personer som har

rösträtt. Om det finns rösträtt. Om det finns

särskilda skäl, får ett särskilda skäl, får ett

valdistrikt omfatta färre valdistrikt omfatta färre

än 300 som har rösträtt. än 300 eller fler än

Länsstyrelsen får efter 2 000 som har rösträtt.

samråd med valnämnden

besluta om valdistrikt

som omfattar fler än

1 800 personer som har På förslag av

rösträtt. fullmäktige i kommunen

skall länsstyrelsen

På förslag av besluta om kommunens

fullmäktige i kommunen indelning i valdistrikt.

skall länsstyrelsen Länsstyrelsen skall föra

besluta om kommunens ett register över

indelning i valdistrikt. indelningen. Kommunen

Kommunen skall se över skall se över indelningen

indelningen året närmast året närmast före det år

före det år då ordinarie då ordinarie val till

val till riksdagen skall riksdagen skall hållas.

hållas.

-----------------------------------------------------

Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om

indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett

sådant beslut, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle

att yttra sig.

4 §

-----------------------------------------------------

Länsstyrelsens beslut om Länsstyrelsens beslut om

indelning i valdistrikt indelning i valdistrikt

skall meddelas senast den skall meddelas senast den

1 december året före det 1 december året före det

år då beslutet skall år då beslutet skall

tillämpas för första tillämpas för första

gången. gången. Om det behövs med

hänsyn till ändringar i

Nuvarande lydelse fastighetsindelningen,

Föreslagen lydelse

får beslut om smärre

ändringar i indelningen i

valdistrikt meddelas även

efter denna tidpunkt.

-----------------------------------------------------

Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra

beslut om indelning i valdistrikt.

5 kap.

13 §

-----------------------------------------------------

För att skydda sin För att skydda sin

beteckning vid val skall beteckning vid val skall

partier som registrerat partier som registrerat

partibeteckning också partibeteckning också

anmäla samtliga sina anmäla samtliga sina

kandidater. Om regeringen kandidater. Anmälan skall

eller den myndighet som göras hos den centrala

regeringen bestämmer valmyndigheten. Om

föreskriver det får regeringen eller den

anmälan i stället göras myndighet som regeringen

hos länsstyrelsen. bestämmer föreskriver det

får anmälan i stället

göras hos länsstyrelsen.

-----------------------------------------------------

20 §

Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över

de partier som registrerat partibeteckning och anmält

kandidater. Sådana listor skall upprättas för varje slag

av val och för varje riksdagsvalkrets, varje landsting

och varje kommun eller, vid val till Europaparlamentet,

landet som helhet.

-----------------------------------------------------

I 9 kap. 11 § finns det Den centrala

bestämmelser om att valmyndigheten skall på

sådana listor skall begäran tillhandahålla

finnas i listor över de partier

röstningslokalerna. som registrerat

partibeteckning och

anmält kandidater.

-----------------------------------------------------

6 kap.

7 §

Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje

parti med valsedlar till det antal partiet önskar.

En beställning från ett parti som registrerat sin

partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §

levereras bara om beställningen gjorts av en behörig

företrädare för partiet, av partiets ombud eller av en

person som ombudet utsett.

-----------------------------------------------------

Den centrala

valmyndigheten

tillhandahåller valsedlar

med parti- och

valbeteckning

(partivalsedlar) för att

läggas ut i röstnings-

lokal enligt

9 kap. 12 § eller

medföras av

lantbrevbärare enligt

14 kap. 7 § endast efter

anmälan av behörig

företrädare för partiet

eller av partiets ombud.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[6]: Senaste lydelse 2001:208.

[7]: Senaste lydelse 2001:208.

[8]: Senaste lydelse 2001:208.

[9]: Senaste lydelse 2001:208.

11 §[10]

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Vid tillämpning av Vid tillämpning av

8-10 §§ beräknas antalet 8-10 §§ beräknas antalet

personer som har rösträtt personer som har rösträtt

på grundval av på grundval av

uppgifterna i uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen

enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)

om behandling av om behandling av

personuppgifter i personuppgifter i

skatteförvaltningens skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet

den den

1 november året före 1 mars valåret.

valåret.

-----------------------------------------------------

15 §

Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma

den sista dag då valsedlar skall ha beställts för att de

skall kunna levereras 45 dagar före valdagen. I särskilda

fall får myndigheten bestämma en senare dag för

beställning och leverans.

Om en beställning kommer in senare än vad den centrala

valmyndigheten har bestämt, hålls valsedlar till handa

bara om de kan levereras före valdagen och utan att

leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

-----------------------------------------------------

Den centrala

valmyndigheten skall före

ett val också bestämma

den sista dag då anmälan

enligt 6 kap. 7 § tredje

stycket skall ha gjorts.

-----------------------------------------------------

7 kap.

3 §[11]

-----------------------------------------------------

Röstlängderna för val Röstlängderna för val

till Europaparlamentet till Europaparlamentet

skall innehålla uppgifter skall innehålla uppgifter

om om

- svenska medborgare som - svenska medborgare som

sägs i 1 §, och sägs i 1 §, och

- unionsmedborgare som - unionsmedborgare som

fyller 18 år senast på fyller 18 år senast på

valdagen, som är valdagen, som är

folkbokförda i landet och folkbokförda i landet och

som enligt 5 § som enligt 5 §

skriftligen hos skriftligen hos

skattemyndigheten anmält länsstyrelsen anmält sin

sin önskan att tas upp i önskan att tas upp i

röstlängd. röstlängd.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[10]: Senaste lydelse 2001:208.

[11]: Senaste lydelse 1999:128.

4 §[12]

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

När det skall hållas val När det skall hållas val

enligt denna lag skall enligt denna lag skall

skattemyndigheten den centrala

upprätta en röstlängd för valmyndigheten upprätta

varje valdistrikt. Det är en röstlängd för varje

uppgifterna i valdistrikt. Det är

folkbokföringsdatabasen uppgifterna i

enligt lagen (2001:182) folkbokföringsdatabasen

om behandling av enligt lagen (2001:182)

personuppgifter i om behandling av

skatteförvaltningens personuppgifter i

folkbokföringsverksamhet skatteförvaltningens

30 dagar före valdagen folkbokföringsverksamhet

som skall ligga till och i fastighetsregistret

grund för uppgifterna i enligt lagen (2000:224)

röstlängderna. om fastighetsregister 30

dagar före valdagen som

skall ligga till grund

för uppgifterna i

röstlängderna.

-----------------------------------------------------

5 §[13]

-----------------------------------------------------

Unionsmedborgare som Unionsmedborgare som

vill utöva sin rösträtt vill utöva sin rösträtt

vid val till vid val till

Europaparlamentet skall Europaparlamentet skall

senast 30 dagar före senast 30 dagar före

valdagen skriftligen hos valdagen skriftligen hos

skattemyndigheten anmäla länsstyrelsen anmäla sin

sin önskan om att tas upp önskan om att tas upp i

i röstlängd. röstlängd.

-----------------------------------------------------

Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en

röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen

begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är

uppfyllda.

I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig

försäkran

- ange sin nationalitet och adress i Sverige,

- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de

senast var upptagna i röstlängd, och

- försäkra att de inte kommer att rösta i en annan

medlemsstat.

Beslut med anledning av anmälningar meddelas när

röstlängden upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut

skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren

är medborgare.

6 §[14]

-----------------------------------------------------

Uppgifterna i Uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen folkbokföringsdatabasen

enligt lagen (2001:182) enligt lagen (2001:182)

om behandling av om behandling av

personuppgifter i personuppgifter i

skatteförvaltningens skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet folkbokföringsverksamhet

skall ligga till grund skall ligga till grund

för beslut om vilken för beslut om vilken

röstlängd väljare som röstlängd väljare som

anges i 1-3 §§ skall anges i 1-3 §§ skall

finnas i. De skall tas finnas i. De skall tas

upp i röstlängden för det upp i röstlängden för det

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

valdistrikt inom vilket valdistrikt inom vilket

de är folkbokförda 30 de är folkbokförda 30

dagar före valdagen. De dagar före valdagen. De

som då inte är som då inte är

folkbokförda i landet folkbokförda i landet

skall tas upp i skall tas upp i

röstlängden i det röstlängden i det

valdistrikt inom vilket valdistrikt inom vilket

de senast var de senast var

folkbokförda. Finns det folkbokförda. Finns det

inte någon uppgift om inte någon uppgift om

folkbokföring så att de folkbokföring så att de

kan hänföras till visst kan hänföras till visst

valdistrikt men finns det valdistrikt men finns det

en uppgift om i vilken en uppgift om i vilken

kommun som de senast kommun som de senast

varit folkbokförda, varit folkbokförda,

bestämmer bestämmer länsstyrelsen i

skattemyndigheten i vilken röstlängd de skall

vilken röstlängd de skall tas upp.

tas upp.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

För var och en som finns För var och en som finns

i en röstlängd skall i en röstlängd skall den

skattemyndigheten centrala valmyndigheten

upprätta ett röstkort. upprätta ett röstkort.

För val som hålls För val som hålls

samtidigt skall det samtidigt skall det

upprättas ett gemensamt upprättas ett gemensamt

röstkort. För väljare som röstkort. För väljare som

inte har någon känd inte har någon känd

adress skall det adress skall det

upprättas röstkort bara upprättas röstkort bara

om de begär det. om de begär det.

-----------------------------------------------------

Ett röstkort skall innehålla uppgift om

- väljarens namn och nummer i röstlängden, och

- vilka val som väljaren får delta i.

Röstkortet bör också innehålla annan information om

valet.

9 §

Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har

fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de

begär det.

-----------------------------------------------------

Duplettröstkort skall Duplettröstkort

beställas hos tillhandahålls av den

skattemyndigheten. De som centrala valmyndigheten,

vill ha ett länsstyrelsen, en

duplettröstkort skall utlandsmyndighet eller

lämna uppgift om namn och kommunen. De som vill ha

personnummer. ett du-

plettröstkort skall lämna

uppgift om namn och

personnummer.

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

De som anser att De som anser att

röstlängden innehåller röstlängden innehåller

felaktiga uppgifter om felaktiga uppgifter om

dem skall senast måndagen dem skall senast tolv

före valdagen skriftligen dagar före valdagen

begära att uppgifterna skriftligen begära att

rättas. Detta gäller uppgifterna rättas. Detta

också dem som anser sig gäller också dem som

vara felaktigt uteslutna anser sig vara felaktigt

ur röstlängden. Det som uteslutna ur röstlängden.

hänt senare än 30 dagar Det som hänt senare än 30

före valdagen får inte dagar före valdagen får

ligga till grund för inte ligga till grund för

rättelse enligt denna rättelse enligt denna

paragraf. paragraf.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Frågor om rättelse skall Frågor om rättelse skall

prövas av prövas av länsstyrelsen.

skattemyndigheten.

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Får skattemyndigheten Får den centrala

från en myndighet i någon valmyndigheten från en

annan medlemsstat myndighet i någon annan

meddelande om att en medlemsstat meddelande om

person som har rösträtt att en person som har

och som finns upptagen i rösträtt och som finns

röstlängd här i landet, upptagen i röstlängd här

redan avgett en röst i i landet, är upptagen i

val till röstlängd i annat land

Europaparlamentet, skall eller redan avgett en

skattemyndigheten genast röst i val till

rätta röstlängden. Europaparlamentet, skall

den centrala

valmyndigheten genast

rätta röstlängden om inte

röstkort redan skickats

ut till väljaren.

Om en röst lämnas av en

svensk medborgare som

inte är folkbokförd i

landet och som inte finns

upptagen i röstlängden

skall den centrala

valmyndigheten genast

rätta röstlängden om

rösten kommit in till

myndigheten senast

klockan 12.00 dagen före

valdagen.

-----------------------------------------------------

13 §

När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd

skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där

valdistriktet ligger.

-----------------------------------------------------

Har ett beslut om

rättelse inte hunnit

föras in i röstlängden

innan den sänts till

kommunen får den centrala

valmyndigheten eller

länsstyrelsen uppdra åt

valnämnden i kommunen att

ombesörja att rättelsen

förs in.

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Skattemyndighetens Den centrala

beslut i ett ärende om valmyndighetens eller

rättelse får överklagas länsstyrelsens beslut i

bara i samband med att ett ärende om rättelse

det val överklagas för får överklagas hos

vilket röstlängden har Valprövningsnämnden.

upprättats. I ett sådant

ärende får bara det

åberopas som har

förekommit hos Skrivelsen med

skattemyndigheten. överklagandet skall ha

kommit in till den

myndighet som meddelat

beslutet (besluts-

myndigheten) senast

onsdagen före valdagen.

Skrivelsen skall genast

överlämnas till Valpröv-

Nuvarande lydelse nings

Föreslagen lydelse

nämnden.

Om skrivelsen med

överklagandet kommit in

till Valprövningsnämnden

inom överklagandetiden,

skall överklagandet tas

upp till prövning även om

inte skrivelsen kommit

till beslutsmyndigheten i

tid.

Det är

Valprövningsnämnden som

skall avgöra om en

skrivelse med ett

överklagande har kommit i

rätt tid.

Beslutsmyndigheten skall

genast till

Valprövningsnämnden ge in

yttrande över

överklagandet.

Bestämmelserna i 27 och

28 §§ förvaltningslagen

(1986:223) om omprövning

av beslut skall inte

tillämpas.

-----------------------------------------------------

9 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

Kommunen skall se till Kommunen skall se till

att det finns lämpliga att det finns lämpliga

lokaler som kan användas lokaler som kan användas

som vallokaler. som vallokaler och som i

fråga om lokalisering och

öppethållande ger

väljarna goda möjligheter

att rösta.

Kommunen får som

vallokal använda en lokal

som inte är tillgänglig

för fysiskt funktions-

hindrade väljare endast

om kommunen inte kan

använda en lokal som är

tillgänglig för dem. Om

kommunen avser att

använda en lokal som inte

uppfyller kravet på

tillgänglighet, skall

kommunen samråda med

länsstyrelsen innan den

beslutar i saken. Kommun-

en skall ange varför den

gjort bedömningen att

någon annan lokal inte

kan användas i stället.

-----------------------------------------------------

6 §

Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt

röstkort.

-----------------------------------------------------

För att få rösta på ett För att få rösta på ett

postkontor eller ett postkontor eller ett

särskilt särskilt

röstmottagningsställe röstmottagningsställe

inom landet måste väljare inom landet måste väljare

ha med sig sitt röstkort ha med sig sitt röstkort

och lämna det till och lämna det till

röstmottagaren. röstmottagaren om inte

röstkortet på annat sätt

är tillgängligt för

röstmottagaren.

-----------------------------------------------------

Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har

något röstkort skall röstmottagaren fylla i ett

adresskort för dem.

12 §

I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas

en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta

inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne

i lokalen. På denna plats skall väljarna för det val som

avses ha tillgång till

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

- valsedlar för val till - valsedlar för val till

riksdagen samt riksdagen samt

landstings- och landstings- och

kommunfullmäktige med kommunfull-mäktige med

parti- och valbeteckning parti- och valbeteckning

(partimarkerade (partivalsedlar) för

valsedlar) för varje varje parti som vid något

parti som vid något av de av de två senaste

två senaste riksdagsvalen riksdagsvalen har fått

har fått mer än 1 procent mer än 1 procent av

av rösterna i hela land- rösterna i hela landet,

et, under förutsättning att

partiet har gjort en

anmälan enligt 6 kap. 7 §

tredje stycket,

- valsedlar för val till

Europaparlamentet med - valsedlar för val till

parti- och valbeteckning Europaparlamentet med

(partimarkerade parti- och valbeteckning

valsedlar) för varje (partivalsedlar) för

parti som vid något av de varje parti som vid något

två senaste valen har av de två senaste valen

fått mer än har fått mer än 1 procent

1 procent av rösterna i av rösterna i hela landet

hela landet, och eller valsedlar med

kandidatnamn (namn-

valsedlar) om partiet

deltar med endast en

valsedel, under

förutsättning att partiet

har gjort en anmälan

enligt 6 kap. 7 § tredje

stycket, och

-----------------------------------------------------

- blanka valsedlar.

Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att

valsedlar enligt första stycket finns utlagda.

-----------------------------------------------------

De partier som deltar i De partier som deltar i

valen skall också kunna valen skall också kunna

lägga ut sina valsedlar lägga ut sina valsedlar

på denna plats. På på denna plats. På

särskilda röstmottagningsställen

röstmottagningsställen som inrättas av

inom landet och utlandsmyndigheter får

röstmottagningsställen partierna bara lägga ut

som inrättas av partivalsedlar.

utlandsmyndigheter får

partierna bara lägga ut

partimarkerade valsedlar.

-----------------------------------------------------

10 kap.

1 §[15]

-----------------------------------------------------

En vallokal skall vid En vallokal skall vid

val till riksdagen och val till riksdagen och

vid val till landstings- vid val till landstings-

och Nuvarande lydelse och

kommunfullmäktige hållas Föreslagen lydelse

öppen för röstning mellan

klockan 8.00 och 20.00 kommunfullmäktige hållas

samt vid val till öppen för röstning mellan

Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 20.00

klockan 8.00 och 21.00. samt vid val till

Om väljarna i distriktet Europaparlamentet mellan

ändå får tillräckligt bra klockan 8.00 och 21.00.

möjligheter att rösta, Om väljarna i distriktet

får den centrala ändå får tillräckligt bra

valmyndigheten bestämma möjligheter att rösta,

att vallokalen i ett får valnämnden bestämma

visst valdistrikt skall att vallokalen i ett

vara öppen för röstning visst valdistrikt skall

under kortare tid. vara öppen för röstning

under kortare tid.

-----------------------------------------------------

8 §

Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall

valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens

närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller

och markera i röstlängden att väljaren röstat.

-----------------------------------------------------

Om en vallokal inte är

tillgänglig för en

fysiskt funktionshindrad

väljare, får

valförrättaren trots vad

som sägs i första stycket

ta emot väljarens

valkuvert utanför val-

lokalen om det kan ske

under betryggande former.

-----------------------------------------------------

11 kap.

7 §

-----------------------------------------------------

Väljarna skall visa sitt Väljarna skall för varje

röstkort för slag av val de vill delta

röstmottagaren, som skall i få ett valkuvert.

ge dem ett valkuvert för Därefter skall de bakom

varje slag av val de vill en ledig valskärm avge

delta i och hänvisa dem sin röst och lägga en

till en ledig valskärm. valsedel för varje slag

Där skall de avge sin av val i ett valkuvert

röst och lägga en utan att vika valsedeln.

valsedel för varje slag

av val i ett valkuvert

utan att vika valsedeln.

-----------------------------------------------------

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de

lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren.

12 kap.

20 §

-----------------------------------------------------

Röstmottagaren skall ta Röstmottagaren skall ta

hand om de fönsterkuvert hand om de fönsterkuvert

som gjorts i ordning och som gjorts i ordning och

på en särskild på en särskild

förteckning anteckna förteckning anteckna

varje väljares namn och varje väljares namn och

den valnämnd som varje den valnämnd eller det

fönsterkuvert skall valdistrikt som varje

skickas till. På fönsterkuvert skall

fönsterkuvertet skall skickas till. På

röstmottagaren anteckna fönsterkuvertet skall

det nummer som finns i röstmottagaren anteckna

förteckningen. det nummer som finns i

förteckningen.

-----------------------------------------------------

21 §

Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till

valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.

Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Röstmottagaren vid ett

sådant

röstmottagningsställe som

inrättats med stöd av 2 §

får i stället skicka

kuverten till

valförrättarna i

valdistriktet om kuverten

kan beräknas vara hos

valförrättarna innan

tiden för röstning i

vallokalen går ut.

Innan fönsterkuverten

skickas till vallokalen

skall de läggas i

särskilda omslag som

förseglas. På varje

omslag skall det

antecknas hur många

fönsterkuvert som

omslaget innehåller.

-----------------------------------------------------

14 kap.

2 §

Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och

därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller

någon annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom

bud.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första

stycket gäller också

väljare som

1. är intagna i häkte,

eller

2. är intagna i

kriminalvårdsanstalt och

av säkerhetsskäl inte kan

rösta i samma

röstningslokal som andra

intagna på anstalten.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Bud får vara väljarens Bud får vara väljarens

make, sambo, barn, make, sambo, barn,

barnbarn, makes barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder sambos barn, fader, moder

eller syskon. Bud får eller syskon. Bud får

också den vara som också den vara som

yrkesmässigt eller på ett yrkesmässigt eller på ett

därmed likartat sätt ger därmed likartat sätt ger

väljaren vård av mera väljaren vård eller på

varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar

ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i

hjälpa väljaren i personliga an-

personliga gelägenheter.

angelägenheter.

-----------------------------------------------------

Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.

7 §

Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags

lantbrevbärare får lämna sina röster genom

lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas vid det

postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala

valmyndigheten får vid val som inte gäller hela landet,

på förslag av Posten Aktiebolag, begränsa antalet linjer

där väljarna får lämna sina röster genom lantbrevbäraren.

En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för

budröster bör ha med sig

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

- partimarkerade - valsedlar för val till

valsedlar för varje parti riksdagen samt

som vid något av de två landstings- och

senaste riksdagsvalen har kommunfullmäktige med

fått mer än 1 procent av parti- och valbeteckning

rösterna i hela landet, (partivalsedlar) för

och varje parti som vid något

av de två senaste

riksdagsvalen har fått

mer än 1 procent av

rösterna i hela landet,

under förutsättning att

partiet har gjort en

anmälan enligt 6 kap. 7 §

tredje stycket,

- valsedlar för val till

Europaparlamentet med

parti- och valbeteckning

(partivalsedlar) för

varje parti som vid något

av de två senaste valen

har fått mer än 1 procent

av rösterna i hela landet

eller valsedlar med

kandidatnamn (namn-

valsedlar) om partiet

deltar med endast en

valsedel, under

förutsättning att partiet

har gjort en anmälan

enligt 6 kap. 7 § tredje

stycket, och

-----------------------------------------------------

- blanka valsedlar.

15 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Valförrättarna skall ta Valförrättarna skall ta

emot omslagen med emot omslagen med

fönsterkuvert. De skall fönsterkuvert. De skall

anteckna i valdistriktets anteckna i valdistriktets

protokoll hur många protokoll hur många

omslag de tagit emot och omslag de tagit emot från

hur många fönsterkuvert valnämnden och från

som omslagen innehåller särskilda

enligt vad som står på röstmottagningsställen

dem. Omslagen får inte samt hur många

öppnas innan den fönsterkuvert som

granskning som sägs i 7 § omslagen innehåller

påbörjats. enligt vad som står på

dem. Omslagen får inte

öppnas innan den

granskning som sägs i 7 §

påbörjats.

-----------------------------------------------------

18 kap.

55 §

Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som

skall finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör

en viss andel, dock högst hälften av det antal platser

som varje parti får i kommunen. Dessa bestämmelser finns

i 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1991:900).

-----------------------------------------------------

Länsstyrelsen skall utse Länsstyrelsen skall utse

ersättare till det antal ersättare till det antal

och på det sätt som sägs och på det sätt som sägs

i 20 kap. 7 §. Om andelen i 20 kap. 7 §. Om andelen

ersättare av de platser ersättare av de platser

som ett parti fått utgör som ett parti fått utgör

ett brutet tal skall ett brutet tal skall

detta avrundas till detta avrundas till

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

närmast högre hela tal.

För partier som har fått närmast högre hela tal.

ett eller två mandat i Om det för ett parti inte

fullmäktige skall även 20 kommer att utses minst

kap. 8 § tillämpas om det två ersättare skall 20

annars inte kommer att kap. 8 § tillämpas. Kan

utses två ersättare. Kan någon ersättare för en

någon ersättare för en viss ledamot inte utses

viss ledamot inte utses på det sättet, utses

på det sättet, utses ingen ersättare för den

ingen ersättare för den ledamoten.

ledamoten.

-----------------------------------------------------

Uppgifter som är

oförenliga med uppdraget

att vara företrädare i

Europaparlamentet

71§

Uppdraget som

företrädare i Europa-

parlamentet är inte

förenligt med att vara

- ledamot av regeringen

i en medlemsstat,

- ledamot av Europeiska

gemenskapernas

kommission,

- domare, generaladvokat

eller justitiesekreterare

i Europeiska ge-

menskapernas domstol,

- ledamot av Europeiska

revisionsrätten,

- medlem av rådgivande

kommittén i Europeiska

kol- och stålgemenskapen

eller av Ekonomiska och

sociala kommittén i

Europeiska gemenskapen

och Europeiska

atomenergigemenskapen,

- medlem av sådana

kommittéer eller andra

organ som har tillsatts

enligt fördragen om

upprättandet av

Europeiska kol- och

stålgemenskapen,

Europeiska gemenskapen

och Europeiska

atomenergigemenskapen för

att förvalta gemenskap-

ernas medel eller för att

utföra en permanent och

direkt

förvaltningsuppgift,

- styrelseledamot,

direktionsledamot eller

anställd i Europeiska

investeringsbanken, eller

- tjänsteman eller

annars anställd i aktiv

tjänst inom Europeiska

gemenskapernas

institutioner eller till

dessa knutna fackorgan.

-----------------------------------------------------

19 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Ett beslut får överklagas av

-----------------------------------------------------

- den som enligt - den som enligt

röstlängden har rösträtt röstlängden har rösträtt

vid valet, vid valet, och

- den som enligt beslut

av skattemyndigheten i

ett ärende om rättelse av

röstlängd enligt 7 kap.

11 § var utesluten från

rösträtt,

- den som efter anmälan

enligt 7 kap. 1 eller

10 § inte tagits upp i

röstlängden, och

-----------------------------------------------------

- ett parti som har deltagit i valet.

20 §

Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller

om det skall överklagas i särskild ordning, får en

omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid ett

överklagande som avses i 18 eller 19 §.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om talan i

samband med ett

överklagande av val mot

en skattemyndighets

beslut om rättelse av en

röstlängd finns i 7 kap.

14 §.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[12]: Senaste lydelse 2001:208.

[13]: Senaste lydelse 1999:128.

[14]: Senaste lydelse 2001:208.

[15]: Senaste lydelse 1999:129.

20 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra

stycket eller 56 § andra stycket samt om en ny ledamot

skall utses enligt 62 eller 65 § skall följande gälla.

-----------------------------------------------------

Den kandidat inom Den kandidat inom

valkretsen som står i tur valkretsen som står i tur

att få nästa mandat för att få nästa mandat för

partiet utses till partiet utses till

ersättare eller ny ersättare eller ny

ledamot. Saknas en sådan ledamot. Saknas en sådan

kandidat på partiets kandidat på partiets

valsedlar, skall den valsedlar, skall den

centrala valmyndigheten centrala valmyndigheten,

med tillämpning av 2 § såvitt avser

bestämma en annan riksdagsvalet, och

valkrets, där partiet länsstyrelsen, såvitt

deltar i fördelningen av avser val till

fasta valkretsmandat, landstings- och

från vilken ersättaren kommunfullmäktige, med

eller ledamoten skall tillämpning av 2 §

utses. Till ersättare bestämma en annan

utses den som där står valkrets, där partiet

närmast i tur att få deltar i fördelningen av

mandat för partiet. fasta valkretsmandat,

från vilken ersättaren

eller ledamoten skall

utses. Till ersättare

utses den som där står

närmast i tur att få

mandat för partiet.

-----------------------------------------------------

7 §

Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.

I första hand utses ersättare på grundval av ordningen

mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av

deras personliga röstetal enligt 3 §.

I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom

det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid

varje sammanräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som

upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för

detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje

valsedel gäller som en hel röst. Med iakttagande av att

namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till

ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas

röstvärdet det namn som står främst på sedeln. Den som

får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den

ledamot som sammanräkningen avser. Får flera kandidater

lika röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha

företräde.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det

antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 §

andra stycket kommunallagen (1991:900) och samma

ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter,

utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa

ledamöter. Därvid skall även namnet på en kandidat som

genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot

som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt

görs på sätt som anges i andra och tredje stycket.

-----------------------------------------------------

Om antalet ersättare Om antalet ersättare

fortfarande är mindre än fortfarande är mindre än

det antal som det antal som

kommunfullmäktige har kommunfullmäktige har

bestämt enligt 5 kap. 4 § bestämt enligt 5 kap. 4 §

andra stycket kommunal- andra stycket kommunal-

lagen och samma ersättare lagen och samma ersättare

har utsetts för fem eller har utsetts för fem eller

flera ledamöter, utses flera ledamöter, utses

ytterligare en ytterligare en ersättare

sammanräkning ersättare för var och en av dessa

för var och en av dessa ledamöter.

ledamöter.

-----------------------------------------------------

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare

sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har

utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera

ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är

mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.

8 §

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Om det sedan ersättare Om det sedan ersättare

utsetts enligt 7 § visar utsetts enligt 7 § visar

sig att det för ledamot sig att det för ledamot

eller ledamöter i ett eller ledamöter i ett

parti som har fått ett parti utsetts bara en

eller två mandat utsetts ersättare skall

bara en ersättare skall ytterligare en

ytterligare en sammanräkning göras till

sammanräkning göras. I dess minst två ersättare

det fall partiet har fått utsetts. I det fall

två mandat skall partiet har fått två

sammanräkningen i första eller flera mandat skall

hand göras för den sammanräkningen i första

ledamot som har störst hand göras för den

personligt röstetal i ledamot som har störst

förhållande till antalet personligt röstetal i

röster för partiet i förhållande till antalet

valkretsen och därefter röster för partiet i

för den som har störst valkretsen och därefter

jämförelsetal. för den som har störst

jämförelsetal.

-----------------------------------------------------

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

2. Den nya lydelsen av 3 kap. 2, 6 och 8 §§ skall

tillämpas första gången inför 2006 års allmänna val.

3. Den nya lydelsen av 6 kap. 11 § skall tillämpas

första gången inför 2004 års val till Europaparlamentet.

5 Förslag till lag om ändring i lagen

(2001:183) om behandling av personupp-

gifter i verksamhet med val och

folkomröstningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:183) om

behandling av personuppgifter i verksamhet med val och

folkomröstningar att 1 kap. 1 och 6 §§ samt 2 kap. 1, 8

och 14 §§ skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Denna lag tillämpas vid Denna lag tillämpas vid

behandling av behandling av

personuppgifter i den personuppgifter i den

centrala valmyndighetens, centrala valmyndighetens

skattemyndigheter-nas och och länsstyrel-

länsstyrelsernas sernas verksamhet med val

verksamhet med val och och folkomröstningar

folkomröstningar enligt enligt vallagen

vallagen (1997:157), (1997:157),

folkomröstningslagen folkomröstningslagen

(1979:369) samt lagen (1979:369) samt lagen

(1994:692) om kommunala (1994:692) om kommunala

folkomröstningar, om folkomröstningar, om

behandlingen är helt behandlingen är helt

eller delvis eller delvis

automatiserad eller om automatiserad eller om

uppgifterna ingår i eller uppgifterna ingår i eller

är avsedda att ingå i en är avsedda att ingå i en

strukturerad samling av strukturerad samling av

personuppgifter som är personuppgifter som är

tillgängliga för sökning tillgängliga för sökning

eller sammanställning eller sammanställning

enligt särskilda enligt särskilda kriter-

kriterier. ier.

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Den centrala Den centrala

valmyndigheten är valmyndigheten är

personuppgiftsansvarig personuppgiftsansvarig

för den behandling av för den behandling av

personuppgifter som myn- personuppgifter som myn-

digheten skall utföra. En digheten skall utföra. En

skattemyndighet eller länsstyrelse är

länsstyrelse är per- personuppgiftsansvarig

sonuppgiftsansvarig för för den behandling som

den behandling som länsstyrelsen skall

myndigheten eller läns- utföra.

styrelsen skall utföra.

-----------------------------------------------------

2 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

I den centrala I den centrala

valmyndighetens, valmyndighetens och

skattemyndigheternas och länsstyrelsernas

länsstyrelsernas verksamhet med val och

verksamhet med val och folkomröstningar skall

folkomröstningar skall det finnas en samling

det finnas en samling personuppgifter som med

personuppgifter som med hjälp av automatiserad

hjälp av automatiserad behandling används

behandling används gemensamt i verksamheten

gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och

för de i 1 kap. 4 och 5 5 §§ angivna ändamålen

§§ angivna Nuvarande (val- och

lydelse

Föreslagen lydelse

ändamålen (val- och

folkomröstningsdatabas). folkomröstningsdatabas).

-----------------------------------------------------

8 §

Den centrala valmyndigheten och länsstyrelserna får ha

direktåtkomst till uppgifter som avses i 3-6 §§.

De kommunala valnämnderna får ha direktåtkomst till

uppgifter som avses i 3-5 §§.

-----------------------------------------------------

Skattemyndigheterna får Den som ansvarar för

ha direktåtkomst till röstmottagning i en

uppgifter som avses i 3 § röstningslokal som avses

samt till uppgifter i 9 kap. 3 § vallagen

enligt 5 och 6 §§ i fråga (1997:157) får ha

om person som avses i 2 § direktåtkomst till

1. uppgifter om

personnummer, namn och

valdistrikt.

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Den centrala Den centrala

valmyndigheten, valmyndigheten och

skattemyndigheterna och länsstyrelserna får ta ut

länsstyrelserna får ta ut avgifter för att lämna ut

avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen

uppgifter ur databasen enligt de närmare

enligt de närmare föreskrifter som meddelas

föreskrifter som meddelas av regeringen.

av regeringen.

-----------------------------------------------------

Rätten att ta ut avgifter enligt första stycket får inte

innebära inskränkning i rätten att ta del av och mot

fastställd avgift få kopia eller utskrift av en allmän

handling enligt tryckfrihetsförordningen.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

6 Förslag till lag om upphävande av

lagen (1993:1403) om försöksverksamhet

vid de allmänna valen år 1994

Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1403) om

försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994 skall

upphöra att gälla vid utgången av februari 2002.

7 Förslag till lag om upphävande av

lagen (1994:285) om försök i vissa

kommuner där väljarna skall kunna avge

en särskild personröst vid de allmänna

valen år 1994

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:285) om försök i

vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild

personröst vid de allmänna valen år 1994 skall upphöra

att gälla vid utgången av februari 2002.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen

(1997:159) om brevröstning i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:159) om

brevröstning i vissa fall

dels att 6 och 8 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 1, 2, 5, 7, 9, 10, 12 och 13 §§ skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Vid ordinarie val eller Vid ordinarie val eller

omval till riksdagen, omval till riksdagen,

ordinarie val till ordinarie val till

landstings- och landstings- och

kommunfullmäktige samt kommunfullmäktige samt

vid extra val till vid extra val till

riksdagen, val till riksdagen, val till

Europaparlamentet och Europaparlamentet och

folkomröstning får folkomröstning får

väljare som vistas i väljare som vistas

Tyskland och Schweiz utomlands eller ombord på

eller ombord på ett ett fartyg i utrikes fart

svenskt fartyg i utrikes brevrösta enligt

fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna

bestämmelserna i denna lag.

lag.

Vid brevröstning skall

Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen

bestämmelserna i vallagen (1997:157) tillämpas om

(1997:157) tillämpas om inte annat följer av

inte annat följer av denna lag.

denna lag.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Den som vill brevrösta Den som vill brevrösta

skall skall

- för varje slag av val - för varje slag av val

själv lägga in en själv lägga in en

valsedel i ett valkuvert, valsedel i ett valkuvert,

- i närvaro av två - i närvaro av två

vittnen lägga de vittnen lägga de

valkuvert som gjorts i valkuvert som gjorts i

ordning i ett ytterkuvert ordning i ett ytterkuvert

för brevröst, för brevröst,

- klistra igen - klistra igen

ytterkuvertet, ytterkuvertet,

- försäkra på heder och - försäkra på heder och

samvete att valkuvert och samvete att valkuvert och

ytterkuvert gjorts i ytterkuvert gjorts i

ordning på detta sätt och ordning på detta sätt och

att de gjorts i ordning i att de gjorts i ordning

Tyskland eller Schweiz utomlands respektive

respektive ombord på ett ombord på ett fartyg i

svenskt fartyg i utrikes utrikes fart,

fart,

- skriva sitt namn och

- skriva sitt namn och sitt personnummer på

sitt personnummer på ytterkuvertet för

ytterkuvertet för brevröst, och

brevröst, och

- intyga att valkuvert

- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning

inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs

tidigare än vad som sägs i

i 7 §.

7 §.

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

När ytterkuvertet gjorts När ytterkuvertet gjorts

i ordning på det sätt som i ordning på det sätt som

sägs i 2 och 3 §§ skall sägs i 2 och 3 §§ skall

väljaren väljaren

- lägga ytterkuvertet i - lägga ytterkuvertet i

ett omslagskuvert för ett omslagskuvert för

brevröst, brevröst,

- klistra igen detta - lägga i antingen

kuvert, röstkort eller förtryckt

adresskort eller om

- skriva sitt namn och väljaren inte har

sitt personnummer på tillgång till någotdera

omslagskuvertet, och ett adresskort som

väljaren själv skrivit

- skicka omslagskuvertet personnummer och namn på,

med postbefordran till

den centrala - klistra igen detta

valmyndigheten. kuvert,

- skriva sitt namn och

sitt personnummer på

omslagskuvertet, och

- skicka omslagskuvertet

med postbefordran till

den centrala

valmyndigheten.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Vid ordinarie val eller Vid ordinarie val eller

omval till riksdagen, omval till riksdagen,

ordinarie val till ordinarie val till

landstings- och landstings- och

kommunfullmäktige, val kommunfullmäktige samt

till Europaparlamentet vid extra val till

och vid en folkomröstning riksdagen, val till

får ett ytterkuvert för Europaparlamentet och

brevröst från Tyskland folkomröstning får ett

eller Schweiz göras i ytterkuvert för brevröst

ordning tidigast 24 dagar från utlandet eller från

före valdagen och senast ett fartyg göras i

dagen före valdagen. Vid ordning tidigast 30 dagar

dessa val får ett före valdagen.

ytterkuvert för brevröst

från ett fartyg göras i

ordning tidigast 55 dagar

före valdagen och senast

dagen före valdagen.

Vid extra val till

riksdagen och vid

folkomröstning som hålls

samtidigt med sådana val

får ett ytterkuvert från

en väljare i Tyskland

eller Schweiz göras i

ordning tidigast 20 dagar

före valdagen och från en

väljare ombord på ett

fartyg tidigast 30 dagar

före valdagen.

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Omslagskuvert för Omslagskuvert för

brevröst skall skickas brevröst skall vara den

med post i så god tid att centrala valmyndigheten

det kan beräknas vara den till handa senast dagen

centrala valmyndigheten efter valdagen.

till handa senast dagen

efter valdagen.

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Den centrala Den centrala

valmyndigheten skall allt valmyndigheten skall allt

eftersom omslagskuverten eftersom omslagskuverten

kommer från Tyskland kommer från utlandet

eller Schweiz eller från eller från ett fartyg i

ett fartyg i utrikes fart utrikes fart forlöpande

forlöpande anteckna hur anteckna hur många

många omslagskuvert som omslagskuvert som kommer

kommer in till in till myndigheten och

myndigheten och därefter därefter skicka kuverten

skicka kuverten till till valnämnden i den

valnämnden i den kommun kommun där väljaren finns

där väljaren finns i i röstlängden.

röstlängden.

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Valnämnden skall granska omslagskuverten och deras

innehåll vid valnämndens sammanträde för preliminär

rösträkning enligt 17 kap. vallagen (1997:157).

-----------------------------------------------------

Efter att valnämnden Efter att valnämnden

gjort det som sägs i 17 gjort det som sägs i 17

kap. 3-7 §§ vallagen kap. 3-7 §§ vallagen

skall nämnden granska skall nämnden granska

omslagskuverten för omslagskuverten för

brevröst. Vid denna brevröst. Vid denna

granskning skall nämnden granskning skall nämnden

göra följande. göra följande.

1. Räkna antalet 1. Räkna antalet

omslagskuvert och omslagskuvert och

anteckna i protokollet. anteckna i protokollet.

2. Granska 2. Granska

omslagskuverten. Vid omslagskuverten. Vid

denna granskning skall denna granskning skall

valnämnden kontrollera valnämnden kontrollera

att omslagskuvert att omslagskuvert

- inte har blivit öppnat - inte har blivit öppnat

efter att det klistrats efter att det klistrats

igen, igen,

- har skickats med post - har skickats med post

från Tyskland, Schweiz från utlandet eller från

eller från ett fartyg i ett fartyg i utrikes

utrikes fart, och fart, och

- inte har avgetts - inte har inkommit till

senare än dagen före den centrala

valdagen. valmyndigheten senare än

dagen efter valdagen.

3. Öppna de

omslagskuvert som 3. Öppna de

uppfyller kraven under 2, omslagskuvert som

ta ut ytterkuvertet och uppfyller kraven under 2,

kontrollera att väljarna ta ut ytterkuvertet och

kontrollera att väljarna

- har rösträtt i

kommunen, - har rösträtt i

kommunen,

- inte har röstat i

vallokalen under - inte har röstat i

valdagen, vallokalen under

valdagen,

- inte har lämnat ett

fönsterkuvert som sägs i - inte har lämnat ett

8 kap. 3 § tredje stycket fönsterkuvert som sägs i

vallagen, och 8 kap. 3 § tredje stycket

vallagen, och

- inte har lämnat fler

än ett ytterkuvert för - inte har lämnat fler

brevröst. än ett ytterkuvert för

brevröst.

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Uppfylls kraven som ställs i 12 § skall valnämnden

fortsätta att granska ytterkuvert och kontrollera

att det är igenklistrat.

-----------------------------------------------------

Om ytterkuvertet är Om ytterkuvertet är

igenklistrat skall igenklistrat skall

valnämnden vid sin valnämnden vid sin

fortsatta granskning fortsatta granskning

kontrollera att väljaren kontrollera att väljaren

- på ytterkuvertet - på ytterkuvertet

skriftligen försäkrat på skriftligen försäkrat på

heder och samvete att heder och samvete att

väljaren själv gjort i väljaren själv gjort i

ordning valkuvert och ordning valkuvert och

lagt det i ytterkuvertet lagt det i ytterkuvertet

i närvaro av två vittnen i närvaro av två vittnen

och att kuverten gjorts i och att kuverten gjorts i

ordning i Tyskland eller ordning i utlandet

Schweiz respektive ombord respektive ombord på ett

på ett fartyg i utrikes fartyg i utrikes fart,

fart,

- skrivit sitt namn och

- skrivit sitt namn och sitt personnummer på

sitt personnummer på kuvertet, och

kuvertet, och

- intygat att valkuvert

- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning

inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs

tidigare än vad som sägs i

i 7 §.

7 §.

Valnämnden skall också

Valnämnden skall också kontrollera att två

kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet

vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att

skriftligen intygat att

- väljaren själv lagt

- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet

valkuvert i ytterkuvertet och klistrat igen det,

och klistrat igen det,

- väljaren själv har

- väljaren själv har skrivit under en

skrivit under en försäkran på

försäkran på ytterkuvertet,

ytterkuvertet,

- ytterkuvertet gjorts i

- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet

ordning i Tyskland, respektive ombord på ett

Schweiz respektive ombord fartyg i utrikes fart,

på ett fartyg i utrikes och

fart, och

- ytterkuvertet inte

- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare

gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.

än vad som sägs i 7 §.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 april

2002.

2. Förslag till lag om ändring i

vallagen (1997:157)

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 2 § vallagen

(1997:157) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

19 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Ett beslut får överklagas Ett beslut får

av överklagas av

- den som enligt - den som enligt

röstlängden har rösträtt röstlängden har rösträtt

vid valet, vid valet, och

- den som enligt beslut - ett parti som har

av skattemyndigheten i deltagit i valet.

ett ärende om rättelse av

röstlängd enligt 7 kap.

11 § var utesluten från

rösträtt,

- den som efter anmälan

enligt 7 kap. 1 eller 10

§ inte tagits upp i

röstlängden, och

- ett parti som har

deltagit i valet.

-----------------------------------------------------